I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen till anslag till datainspektionen (DI) för
budgetåret 1992/93. DI är en s.k. 1000-kronorsmyndighet vars
kostnader skall täckas genom avgifter. Regeringen fastställer
den utgiftsram som skall gälla för verksamheten. Utskottet har
tillstyrkt propositionens förslag om förslagsanslag och en
socialdemokratisk motion som går ut på viss höjning av
utgiftsramen. I en reservation (m, fp, c, kds) yrkas avslag på
motionen. Meningsyttring har avgetts av v-suppleanten till
förmån för den ståndpunkt som reservanterna intagit.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 3 punkt G 2
föreslagit att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
I propositionen redovisas att datainspektionen arbetat efter
en treårig verksamhetsplan som fastställts 1989. Verksamheten
har under planens två första budgetår präglats av ökad
ärendetillströmning som mötts med olika rationaliseringsåtgärder
och förenklat prövningsförfarande. Antalet oavgjorda ärenden har
ökat, och DI har inte i alla avseenden kunnat nå upp till
verksamhetsplanens mål. DI har hemställt att få använda medel
motsvarande det generella besparingskravet om 1,5 % som gäller
för budgetåret 1992/93 för ett fortsatt arbete med att
rationalisera handläggningen av vissa tillståndsärenden. Vidare
har DI föreslagit att utgiftsramen för nästkommande budgetår
höjs med 1230000kr. avseende i huvudsak kostnader för tre
handläggare och för lokaler.
Enligt föredragande statsråd kan en förändring av
datainspektionens verksamhet förväntas i framtiden bl.a. som en
följd av vad som kan komma att föreslås av datalagsutredningen
(Ju 1989:02). Med hänsyn till det generella kravet på
återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden samt till det
förändringsarbete i fråga om inriktningen av datainspektionens
arbete som sålunda pågår och som kan väntas, finns det inte
tillräckligt starka skäl att nu ge utrymme för att inrätta några
nya tjänster vid inspektionen. Utgiftsramen för inspektionen bör
därför beräknas med utgångspunkt i en resurstilldelning som
realt motsvarar 99,5 % av föregående års utgiftsram.
Motionen
1991/92:K510 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgiftsramen för datainspektionen för
budgetåret 1992/93.
Enligt motionen har DI under senare år vidtagit kraftiga
rationaliseringsåtgärder, och verksamhetsmålet med full
kostnadstäckning av hela verksamheten har uppfyllts.
Motionärerna erinrar om den höga utvecklingstakten på det
ADB-tekniska området med ny teknik för personregistrering och en
ökad spridning av dagens datatillämpningar. Kraven på ökad
effektivisering av den offentliga sektorn kommer också att leda
till krav på samordning av olika databaserade
informationssystem, inte minst inom den kommunala sektorn. Dessa
förhållanden innebär enligt motionen ökade risker för
otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Motionärerna
föreslår mot bakgrund av detta att det av regeringen föreslagna
besparingskravet om 0,5 % (95000 kr.) inte bör läggas på DI.
Inspektionen bör vidare ges ökade resurser för tre handläggare
och begärda medel för lokaler, sammantaget 1230000kr. Mot
bakgrund av att personalförstärkningen ryms inom ramen för
beräknade intäkter och således ej påverkar statens budgetsaldo
bör DI:s utgiftsram för 1992/93 fastställas till
21637000kr.
Utskottet
Datainspektionen (DI) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om tillstånd och tillsyn enligt datalagen (1973:289),
kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182),
licens enligt datalagen samt tillsyn enligt lagen (1987:1231) om
automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m. DI skall
särskilt verka för att automatisk databehandling av
personuppgifter inte medför otillbörligt intrång i enskildas
personliga integritet och för att god sed iakttas i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. DI fullgör vidare de
förpliktelser som nämns i artikel 13 i Europarådets konvention
om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av
personuppgifter såvitt gäller lämnande av uppgifter till behörig
myndighet i en stat som är ansluten till konventionen.
DI leds av en generaldirektör som är ordförande i
inspektionens styrelse, som består av nio personer däribland ett
antal parlamentariker. Antalet anställda är för närvarande 36
tjänstemän. Arbetet bedrivs enligt treåriga verksamhetsplaner
som fastställs av styrelsen.
DI är en s.k. 1 000-kronorsmyndighet, vilket innebär att i
budgetpropositionen upptas ett förslagsanslag till nämnda
belopp. Avsikten är att inspektionens kostnader skall täckas
genom avgifter som fastställs av regeringen i särskild
förordning (1982:481, senast ändrad 1991:603). Dessa utgörs av
en årlig licensavgift och av handläggningsavgifter som tas ut
vid prövning av tillståndsärenden m.m. För licens betalas
435 kr. och för handläggning är avgiften 480 kr. per
handläggningstimme. Båda avgifterna, som sänktes till sin
nuvarande nivå fr.o.m. den 1 juli 1991, får sättas ned eller
efterskänkas om det finns särskilda skäl. DI tillämpar
avgiftsbestämmelserna vad gäller licensavgiften så att rent
ideella föreningar befrias helt från avgift om deras
medlemsantal inte överstiger 200. Motsvarande befrielse
tillämpas för föreningar som bedriver verksamhet av ekonomisk
art av endast ringa omfattning.
Regeringen fastställer efter prövning av DI:s
anslagsframställning den utgiftsram som skall gälla för kommande
budgetår. Utgiftsramen är enligt regleringsbrev för innevarande
budgetår 19 164 000 kr. I årets budgetproposition redovisas att
DI hemställt att få använda medel motsvarande det generella
besparingskrav om 1,5 % som gäller för 1992/93 för fortsatt
arbete med att rationalisera handläggningen av vissa
tillståndsärenden enligt datalagen samt att utgiftsramen höjs
med 1 230 000 kr. avseende i huvudsak kostnader för tre
handläggare och för lokaler, eller sammanlagt 20 394 000 kr.
Intäkterna har av DI beräknats till 21 800 000 kr. vilket skulle
leda till ett överskott på 1,4 milj.kr. För föregående år
beräknades ett överskott om 400 000 kr.
I budgetpropositionen anförs att en förändring av
datainspektionens verksamhet i framtiden kan förväntas bl.a. som
en följd av vad som kan komma att föreslås av
datalagsutredningen. Med hänsyn till det generella kravet på
återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden samt till det
förändringsarbete i fråga om inriktningen av datainspektionens
verksamhet som pågår och som kan förväntas finns det inte
tillräckligt starka skäl att nu ge utrymme för att inrätta några
nya tjänster vid inspektionen. Utgiftsramen bör enligt
regeringen beräknas med utgångspunkt i en resurstilldelning som
realt motsvarar 99,5 % av föregående års utgiftsram.
Enligt motion 1991/92:K510 av Thage G Peterson m.fl. (s) har
DI under senare år vidtagit kraftiga rationaliseringsåtgärder,
och verksamhetsmålet med full kostnadstäckning av hela
verksamheten har uppfyllts. Motionärerna erinrar om den höga
utvecklingstakten på det ADB-tekniska området med ny teknik för
personregistrering och en ökad spridning av dagens
datatillämpningar. Kraven på ökad effektivisering av den
offentliga sektorn kommer enligt motionen också att leda till
krav på samordning av olika databaserade informationssystem,
inte minst inom den kommunala sektorn. Dessa förhållanden
innebär ökade risker för intrång i den personliga integriteten.
DI bör därför enligt motionärerna ges möjlighet att förstärka
verksamheten med tre handläggare och få disponera medel för
angivna lokalbehov. Enligt motionen ryms förstärkningen inom
ramen för beräknade intäkter och påverkar ej statens
budgetsaldo. Utgiftsramen bör således fastställas till
21637000kr.
Utskottet har under beredningen av ärendet haft en utfrågning
med DI:s generaldirektör och inhämtat kompletterande
upplysningar från regeringskansliet. Därvid har bl.a. framkommit
att DI i skrivelse i oktober 1991 till regeringen i samband med
överlämnande av verksamhetsberättelse också lämnat förslag om
disposition av överskott avseende budgetåret 1990/91. Av
skrivelsen, som är föremål för överväganden inom
regeringskansliet, framgår att tidigare skrivelser -- 1989 och
1990 -- angående disposition av tidigare överskott inte
slutbehandlats.
De uppgifter som åvilar DI är av mycket stor betydelse för
skyddet och hävdandet av den personliga integriteten i det
alltmer datoriserade samhället. Mycket talar för att kraven på
en effektivisering av den offentliga sektorn och nya
organisationsformer på olika samhällsområden kommer att leda
till ökad samordning av databaserade informationssystem. Mot
bakgrund av de stora förändringar som utvecklingen på det
kommunala området innebär samt pågående bransch- och
strukturrationaliseringar inom näringslivet är det enligt
utskottets bestämda mening särskilt angeläget att
datainspektionen kan fungera så rationellt och framåtsyftande
som möjligt. Utomordentligt viktigt i sammanhanget är
självfallet bevakningen av integritetsintressena. Den nu
pågående översynen av datalagen kan komma att leda till
förändringar i datalagstiftningen och få konsekvenser för DI i
framtiden. Enligt vad utskottet erfarit kan det dock inte bli
några praktiska effekter förrän 1995. Enligt utskottet är det
inte försvarligt att nu avstå från att medge DI möjligheter att
genom en något förhöjd utgiftsram bemästra den vidgning av
arbetsfältet som utvecklingen skapat. Det är enligt utskottets
mening av stor vikt att rationaliseringen av
tillståndsverksamheten drivs med kraft och att den synnerligen
viktiga tillsynsfunktionen ges ökad vikt. Utskottet utgår därför
ifrån att det resurstillskott som en höjd utgiftsram ger leder
till att DI kraftfullt satsar på erforderlig omprioritering av
verksamheten i riktning mot den i ett framtidsperspektiv än mer
angelägna tillsynsfunktionen.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet
motion 1991/92:K510 och föreslår att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad utgiftsram för DI,
dvs. att denna fastställs till 21 637 000 kr. för budgetåret
1992/93. Därigeom kan DI inom ramen för sina intäkter finansiera
bl.a. ytterligare tre handläggare. Utskottet vill i sammanhanget
tillägga att de förändringar som kan bli följden av
datalagsutredningens arbete och andra förändrade omständigheter
kan medföra att DI om några år kan få en ändrad och personellt
minskad organisation.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till DI
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 3
punkt G 2 till Datainspektionen för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
2. beträffande DI:s utgiftsram
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K510 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utgiftsramen för datainspektionen för budgetåret 1992/93.
res. (m, fp, c, kds)
men. (v)
Stockholm den 27 februari 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt
Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar
Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy
Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Henrik Landerholm
(m)*.
*Ej närvarande vid justeringen.
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bertil Fiskesjö (c), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Svensson
(kds), Inger René (m), Henrik S Järrel (m), Björn von der Esch
(m) och Henrik Landerholm (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
"Enligt vad" och slutar "minskad organisation" bort ha följande
lydelse:
Det är därför viktigt att datainspektionens arbete bedrivs
under rationella former och anpassas till de förändringar som
sker inom verksamhetsområdet.
Som framhålls i budgetpropositionen kan förändringar av DI:s
verksamhet i en nära framtid förväntas, bl.a. som en följd av
förslag av datalagsutredningen. Att i det läget ytterligare
utöka antalet tjänstemän hos DI, som föreslås i den
socialdemokratiska motionen, är enligt utskottets mening inte
lämpligt. Det är vedertagen praxis att inte göra någon utbyggnad
av en verksamhet som inom en nära framtid kan komma att
omorganiseras eller få väsentligt ändrade arbetsförutsättningar.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste enligt
utskottet det generella kravet på återhållsamhet med nya
utgiftsåtaganden respekteras inom alla verksamhetsgrenar, även
inom DI. Det förhållandet att DI:s utgifter finansieras genom
licenser och avgifter får självfallet inte utgöra grund för
expansion bara därför att verksamheten redovisar överskott. Om
verksamheten visar sig vara överfinansierad måste i första hand
en anpassning av avgiftsnivån göras.
Med anledning av att datalagsutredningen i ett delbetänkande
föreslagit att tillståndsplikten enligt datalagen avskaffas kan
en tredjedel av DI:s verksamhet beröras. Andra förhållanden, som
t.ex. en anpassning till reglering enligt EG-direktiv, kan också
få stor inverkan på verksamheten.
Utskottet anser att i den mån DI kan behöva tillfällig
resursförstärkning för särskilda projekt eller insatser för
förbättringar inom tillsynsverksamheten kan den frågan komma att
prövas av regeringen med anledning av aktuella framställningar
rörande dispositionen av överskott från tidigare budgetår.
Utskottet finner således inte att tillräckligt starka skäl
föreligger som talar till förmån för motion 1991/92:K510.
Utskottet tillstyrker därför budgetpropositionens förslag och
avstyrker således motion 1991/92:K510.
delsatt utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande DI:s utgiftsram
att riksdagen avslår motion 1991/92:K510.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Som framhålls i vänsterpartiets motion om nedskärning i
statlig verksamhet måste vi vara beredda att ständigt granska
den statliga verksamheten när den offentliga sektorns ekonomi är
ansträngd. Därför har vi lagt fram förslag som sammantaget
minskar den statliga byråkratin med 1,5 miljarder kronor. Dessa
pengar använder vi för att finansiera ökade anslag till
kommuner, utbildning, barnbidrag m.m.
Datainspektionen utför ett viktigt arbete till skydd för den
enskilda integriteten på ett effektivt sätt, och vi har inte
tagit med denna verksamhet i vår särskilda statssparmotion. Men
vi har inte heller sett någon anledning att ge anslag utöver
regeringens förslag, som innebär en resurstilldelning som realt
motsvarar 99,5 % av förra årets anslag. Detta innebär trots allt
ett milt sparbeting om man jämför med annan offentlig
verksamhet. Om fler tjänster skall finansieras ur tidigare
överskott eller genom nya anslag är en budgetteknisk fråga utan
realekonomisk betydelse.
Utskottet borde därför enligt min mening ha avslagit motion
1991/92:K510.