Talmanskonferensen har till utskottet överlämnat dels en
skrivelse rörande tystnadsplikt som inkommit från
EFTA-delegationen, dels en av riksdagsdirektören utarbetad
promemoria om tidpunkter för riksmötets avslutande. Utskottet
har med anledning härav beslutat föreslå vissa ändringar i
riksdagsordningen. Det gäller dels införandet av en ny
bestämmelse i 8 kap. om tystnadsplikt för ledamöter, suppleanter
och tjänstemän i EFTA-delegationen, dels ändring av reglerna i 1
kap. rörande tidpunkten för riksmötets avslutande.
Utskottet
1. Tystnadsplikt för ledamöter i EFTA-delegationen
EFTA-delegationens skrivelse
EFTA-delegationen har i skrivelse till talmanskonferensen
hemställt att ett tillägg införs i riksdagsordningen med
innebörden att gällande föreskrifter om tystnadsplikt för
ledamöter i utskott också skall tillämpas för EFTA-delegationen.
Talmanskonferensen har överlämnat EFTA-delegationens skrivelse
till utskottet för eventuellt initiativ.
EFTA-delegationens ställning samt gällande regler om
tystnadsplikt för riksdagens ledamöter
Riksdagen skall enligt tilläggsbestämmelsen 7.1.1 till
riksdagsordningen företa val till bl.a. den svenska delegationen
till Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA)
parlamentarikerkommitté. På förslag av utrikesutskottet
(1988/89:UU17) utvidgades EFTA-delegationen för att ge alla
riksdagspartier möjlighet att delta i EFTA:s
parlamentarikersamarbete. I utrikesutskottets betänkande
1988/89:UU19 konstaterades att EFTA-delegationen i ökande grad
utnyttjats av regeringen för information till partierna om
EG-frågor. Enligt betänkandet utgick utskottet ifrån att
regeringen gav den utvidgade EFTA-delegationen tillgång till
allt relevant material så att den hölls fortlöpande och
regelbundet informerad om utvecklingen av de svenska kontakterna
med EG.
Föreskrifterna i 1 kap. 2--4 §§ sekretesslagen om förbud mot
röjande av sekretessbelagda uppgifter gäller enligt 11 kap. 2 §
sekretesslagen inte för ledamot av riksdagen såvitt avser
uppgift som han har erhållit under utövandet av sitt uppdrag.
Föreskrifter om tystnadsplikt för ledamöterna ges i stället vad
gäller utrikesnämnden i 10 kap. 7 § regeringsformen, vad gäller
kammarsammanträdena i 2 kap. 4 § riksdagsordningen samt vad
gäller riksdagens utskott i 4 kap. 15 § riksdagsordningen.
För organ som EFTA-delegationen finns ingen bestämmelse om
tystnadsplikt. Fråga om behov av en sådan bestämmelse har
uppkommit i samband med att delegationen fortlöpande fått ta del
av sekretessbelagt material i första hand från förhandlingarna
mellan EFTA och EG om ett EES-avtal.
Utskottets bedömning
Utskottet tog i 1990 års granskningsbetänkande (1989/90:KU30)
upp frågan om informationen till EFTA-delegationen. Utskottet
ville för sin del betona vikten och värdet av att
riksdagspartierna genom sina representanter i EFTA-delegationen
hölls underrättade om förhandlingsarbetets utveckling. Utskottet
noterade med tillfredsställelse att det var regeringens uttalade
ambition att så långt möjligt efterkomma delegationens önskemål
om information. Frågan togs också upp i 1991 års
granskningsbetänkande (1990/91:KU30). Där redovisades bl.a. att
utrikesdepartementets handelsavdelning i en promemoria med
anledning av granskningen framhållit att företrädare för
avdelningens politiska ledning fortsatt att med täta mellanrum
samråda med riksdagens EFTA-delegation och därvid bemödat sig om
att lämna all relevant information. Av promemorian framgick
också att EFTA-delegationen vid några tillfällen begärt
kompletterande eller fördjupad information. Via UD:s
handelsavdelning hade regeringen efterkommit varje sådan
begäran.
Utrikesdepartementets handelsavdelning försäkrade också i sitt
svar till utskottet att det förblev regeringens strävan att i
dessa frågor ha ett omfattande och öppet informationsutbyte med
riksdagen och dess olika organ. Utskottet noterade även detta
med tillfredsställelse.
Vissa av de uppgifter som regeringen vill lämna till
EFTA-delegationen kan förväntas vara av den naturen att
tystnadspliktsbestämmelsen i 4 kap. 15 § riksdagsordningen
skulle kunna tillämpas om informationen gavs till något av
riksdagens utskott.
Det vore mycket olyckligt om frånvaron av en
tystnadspliktsregel för EFTA-delegationen gjorde att regeringen
ansåg sig av sekretesskäl inte kunna lämna lika fullständig
information till delegationen som till något av riksdagens
utskott. Enligt utskottet är det därför angeläget att en
tystnadspliktsbestämmelse motsvarande den som gäller för
utskotten införs också för EFTA-delegationen. Med begagnande av
sin initiativrätt föreslår därför utskottet att en bestämmelse
om tystnadsplikt för ledamöter, suppleanter och tjänstemän i
EFTA-delegationen, av samma innebörd som den som gäller för
motsvarande personer i riksdagens utskott (4 kap. 15 §
riksdagsordningen), intas i 8 kap. riksdagsordningen. Utskottets
lagförslag redovisas i bilaga.
2. Tidpunkten för riksmötets avslutande
Ärendets bakgrund
Talmanskonferensen har till utskottet för eventuellt initiativ
överlämnat en promemoria av riksdagsdirektören rörande
tidpunkten för riksmötets avslutande. I promemorian erinras om
stadgandet i 1 kap. 4 § riksdagsordningen enligt vilket lagtima
riksmöte skall avslutas senast den 31 maj. Riksdagen kan om
synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till
och med den 15 juni.
Riksdagsdirektören redovisar i promemorian att det sedan
enkammarriksdagens start 1971 endast under tre år, 1972, 1974
och 1975, varit möjligt att avsluta riksmötet under maj månad.
Alla riksmöten efter 1975 har med åberopande av undantagsregeln
om synnerliga skäl förlängts in i juni månad. Under sju år har
riksmötet avslutats efter den 9 juni.
I promemorian redovisas de skäl som lett till att en
förlängning av riksmötet regelmässigt ansetts vara nödvändig.
Ett skäl som anges är att regeringen lagt förslag så sent att
det trots forcering inte varit möjligt att slutföra arbetet i
maj månad. Ett annat är svårigheten att hinna behandla
kompletteringspropositionen. Denna skall enligt stadgande i 3
kap. 2 § riksdagsordningen avlämnas före utgången av april.
Enligt promemorian har det med den omfattning
kompletteringspropositionen fått under senare år varit ett
minimum med sex veckors beredningstid. Det har därför varit
nödvändigt att förmå regeringen att lägga propositionen fem till
sex dagar före den 1 maj. Trots detta har finansutskottet
nödgats att ta åtminstone en vecka i juni i anspråk för
beredningsarbetet.
Den slutsats som dras i promemorian är att det är ofrånkomligt
med en ändring av bestämmelserna i 1 kap. 4 § riksdagsordningen
så att det anges att riksmötet avslutas senast den 15 juni.
Frågans tidigare behandling
Utskottet behandlade i betänkandet KU 1982/83:25 en motion av
Sture Palm (s) rörande tidpunkten för riksmötets avslutande.
Motionären framhöll att alla riksmöten sedan den nuvarande
riksdagsordningens ikraftträdande 1975 hade avslutats i juni. De
synnerliga skäl som förutsatts för att riksmöte skulle få pågå
in i juni hade därför, menade motionären, betänkligt urholkats.
Eftersom någon återgång till att avsluta riksmötena i maj inte
föreföll motionären praktiskt möjlig, föreslog denne att
reglerna ändrades så att riksmöte fick pågå efter den 31 maj,
men längst t.o.m. den 15 juni, utan att riksdagen efter hörande
av talmanskonferensen måste särskilt besluta härom.
Utskottet anförde att enligt dess uppfattning borde det
alltjämt vara en strävan att avsluta riksmötena före utgången av
maj månad. Denna strävan hade stöd i de regler som motionären
ville ändra. Utskottet avstyrkte därför motionen.
Påföljande år behandlade utskottet (KU 1983/84:26) en motion
av Lars Ahlmark (m) i vilken föreslogs att riksdagen skulle
uttala att riksmötet skulle avslutas i enlighet med 1 kap. 4 §
riksdagsordningen, om icke synnerliga skäl förelåg, och att
detta uttalande skulle ges regeringen till känna.
Utskottet framförde som sin uppfattning att det självfallet
borde vara en strävan även under det innevarande året att
riksmötet avslutades i enlighet med huvudregeln i
riksdagsordningens bestämmelser. Denna strävan skulle
underlättas om regeringen iakttog de tidpunkter för
propositionsavlämnandet som angavs i riksdagsordningen och i den
propositionsförteckning som överlämnats till riksdagen. Det
ankom enligt utskottet emellertid i sista hand på riksdagen
själv att organisera sitt arbete så att riksmötet kunde avslutas
senast den 31 maj. Motionen avstyrktes.
Våren 1991 behandlade utskottet (1990/91:KU42) ånyo en motion
av Lars Ahlmark (m) i vilken frågan om tidpunkten för riksmötets
avslutande berördes. Riksdagen hade enligt motionären tagit för
vana att år efter år förlänga riksmötet till att pågå efter den
angivna tidpunkten 31 maj, detta trots bestämmelsen att så får
ske endast om synnerliga skäl föreligger. Enligt motionären hade
riksdagsordningen på denna punkt kommit att sättas ur spel.
Detta anfördes som ett av tre exempel på vad motionären ansåg
vara bristande respekt för riksdagsordningens bestämmelser.
Utskottet ville för sin del framhålla att den självklara
utgångspunkten var att riksdagens verksamhet i alla delar skall
följa bestämmelserna i riksdagsordningen och i annan
lagstiftning. I de fall arbetsbelastningen i riksdagen eller
ändrade förhållanden i övrigt ledde till svårigheter härvidlag
borde enligt utskottet initiativ tas till en översyn av såväl
lagstiftningen som arbetsordningen i riksdagen.
Utskottet redogjorde för att den av talmanskonferensen
tillsatta utredningen enligt vad utskottet inhämtat skulle komma
att behandla en rad frågor som rörde riksdagsarbetets
organisation. Ett av de centrala områdena för utredningens
verksamhet rörde årsrytmen i riksdagsarbetet. Den i motionen
berörda frågan om tidpunkten för riksdagsarbetets avslutande
skulle komma att behandlas i det sammanhanget. Motionen
avstyrktes.
Utskottets bedömning
Som påpekas i riksdagsdirektörens promemoria har ett skäl till
att 31 maj i riksdagsordningen angivits som slutdatum för
riksmötet varit önskan att ge viss tid för verkställighet av
riksdagens beslut. Budgetbesluten följs av regleringsbrev som
skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli, som också är den tidpunkt då
en rad nya lagar med anknytning till budgetbesluten skall träda
i kraft.
Utskottet delar dock uppfattningen att erfarenheterna från de
gångna åren visar att det är omöjligt att annat än i
undantagsfall avsluta riksmötet före den 31 maj. Som framhålls i
den ovan nämnda promemorian synes det därför vara nödvändigt med
en ändring av bestämmelserna i 1 kap. 4 § riksdagsordningen så
att där anges att riksmötet skall avslutas senast den 15 juni.
Med begagnande av sin initiativrätt föreslår utskottet en sådan
ändring. Utskottets lagförslag redovisas i bilaga till detta
betänkande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande huvudbestämmelser i riksdagsordningen
att riksdagen antar det i bilaga till detta betänkande intagna
förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser
1kap. 4 § samt 8 kap. 14 §,
2. beträffande tilläggsbestämmelse 1.4.1 till
riksdagsordningen
att riksdagen antar det i bilagan intagna förslaget till lag
om ändring i riksdagsordningen i övrigt.
Stockholm den 11 februari 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Stig
Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
dels att tilläggsbestämmelsen 1.4.1 skall utgå
dels att 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
och dels att det skall införas en ny paragraf 8 kap. 14 §,
av följande lydelse.
Bilaga
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
Lagtima riksmöte som har Lagtima riksmöte som har
inletts under augusti, inletts under augusti,
september eller oktober skall september eller oktober skall
avslutas senast den 31 maj avslutas senast den 15 juni
följande år. Riksdagen följande år. Annat
kan om synnerliga skäl riksmöte pågår så
föreligger förlänga länge riksdagen finner det
riksmötet, dock längst nödvändigt. Har yrkande
till och med den 15 juni. väckts om folkomröstning
Annat riksmöte pågår i grundlagsfråga, skall,
så länge riksdagen utan hinder av vad nu har
finner det nödvändigt. sagts, riksmöte pågå
Har yrkande väckts om till dess yrkandet har
folkomröstning i prövats. Riksmöte
grundlagsfråga, skall, utan avslutas senast när
hinder av vad nu har sagts, nästa lagtima riksmöte
riksmöte pågå till skall börja.
dess yrkandet har prövats.
Riksmöte avslutas senast
när nästa lagtima
riksmöte skall börja.
Har regeringen förordnat om extra val, kan den under
återstoden av valperioden besluta att avbryta ett riksmöte.
Riksmötet skall avslutas omedelbart efter det att beslutet har
tillkännagivits vid sammanträde med kammaren.
1.4.1
Talmanskonferensen yttrar sig
till riksdagen över
fråga om förlängning
till dag efter den 31 maj av
riksmöte som har inletts
under augusti, september eller
oktober.
8 Kap.
14 §
Ledamot, suppleant eller
tjänsteman i den svenska
delegationen till Europeiska
frihandelssammanslutningens
(EFTA)
parlamentarikerkommitté
får ej obehörigen yppa
vad som enligt beslut av
regeringen eller delegationen
skall hållas hemligt med
hänsyn till rikets
säkerhet eller av annat
synnerligen viktigt skäl,
som betingas av
förhållandet till
främmande stat eller
mellanfolklig organisation.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1992.
1 Riksdagsordningen omtryckt 1988:1446.