Betänkandet behandlar regeringens proposition 1991/92:73 om
ändring av sekretesslagen och två motioner väckta med anledning
av denna. Förslaget har sin grund i ändrade ADB-rutiner i fråga
om strafföreläggande och ordningsbot. Utskottet tillstyrker
lagförslaget och avstyrker motionerna.
Till betänkandet är fogat en meningsyttring av vänsterpartiets
suppleant.
Propositionen
I proposition 1991/92:73 föreslår regeringen riksdagen att
anta det förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100) som
läggs fram i propositionen.
Lagförslaget är intaget som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
1991/92:K9 av Thage G Peterson och Kurt Ove Johansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag till lagstiftning om
personregister över strafföreläggande och föreläggande av
ordningsbot.
1991/92:K10 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens proposition 1991/92:73 om sekretess
inom rättsväsendets informationssystem.
Utskottet
Bakgrund
I juni 1988 beslutade riksdagen att anslå medel för
utlokalisering av vissa delar av rikspolisstyrelsens (RPS)
databehandling (prop. 1987/88:86, JuU 46, rskr. 351). Beslutet
var ett led i regionalpolitiska åtgärder för Norrbottens län och
innebar att en ny enhet vid RPS skulle förläggas till Kiruna.
Enheten skulle inrättas för att handha databehandling och
uppbörd m.m. vid ordningsbot och strafföreläggande. Regeringen
uppdrog därefter huvudsakligen åt samarbetsorganet för
rättsväsendets informationssystem (SARI) att lägga fram förslag
till nya ADB-rutiner för ordningsbot och strafföreläggande. Det
förslag om ADB-rutiner som nu är framlagt för regeringen är
fortfarande under beredning inom justitiedepartementet.
Propositionens innehåll
Enligt propositionen innebär det förslag som lagts fram om
ändrade ADB-rutiner för ordningsbot och strafföreläggande att
bestämmelsen i 7 kap. 18 § sekretesslagen (1980:100) bör ändras.
Bestämmelsen gäller sekretess för uppgifter inom rättsväsendets
informationssystem.
Förslaget om ändrade ADB-rutiner innebär i korthet följande.
Den direkta handläggningen av strafföreläggande skall ske i
lokala databaser hos de myndigheter som utfärdar sådana,
nämligen åklagar- eller tullmyndigheterna. Bevakning av uppbörd
och framställning av meddelanden om utfärdade och godkända
förelägganden skall handhas i ett centralt datasystem vid den
nya enheten i Kiruna. När det gäller ordningsbot skall all
ADB-hantering av förelägganden, innefattande också bevakning av
uppbörd m.m., också i fortsättningen ske i ett centralt
datasystem, även detta förlagt till Kiruna. Handläggning och
andra rutiner som registrering av uppgifter i förelägganden
skall göras på de lokala myndigheterna. De lokala polis- och
tullmyndigheterna kommer att ha terminalförbindelse med det
centrala registret i Kiruna.
Syftet med propositionens lagförslag är att vidmakthålla det
sekretesskydd som nu gäller för dessa registeruppgifter, som i
det nya systemet kommer att vara tillgängliga hos flera
myndigheter. Sekretessen skall inte omfatta de uppgifter i
registren som behövs för att myndigheterna skall fullgöra sin
diarieföringsskyldighet (15 kap. 1 § sekretesslagen). För
uppgifter i själva ärendet om strafföreläggande eller
ordningsbot skall -- liksom för närvarande -- sekretess inte
gälla.
Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1992.
Frågan om författningsreglering av registerna
Under lagstiftningsärendets behandling har datainspektionen i
remissyttrande ansett bl.a. det vara angeläget med en
författningsreglering av registren i sådana avseenden som anges
i 6 § datalagen, nämligen bl.a. frågor om vilka uppgifter som
får ingå i registret, vilken bearbetning som får göras och vilka
uppgifter som får göras tillgängliga.
I propositionen anförs med anledning härav att det är
angeläget med en sådan författningsreglering som inspektionen
efterlyser och att den frågan bör tas upp i lämpligt sammanhang
så snart som möjligt, att ett arbete pågår i regeringskansliet
för en ny författningsreglering av brottsregister över huvud
taget samt att det nuvarande starka sekretesskyddet för
uppgifterna skall behållas. Propositionen framhåller dessutom
att genomförandet av riksdagens beslut om verksamheten inte
oväsentligt skulle fördröjas, om författningsreglering nu skulle
avvaktas.
De båda med anledning av propositionen väckta motionerna avser
frågan om författningsreglering av registerna. I motion K9 av
Thage G Peterson och Kurt Ove Johansson (s) anförs att de
integritetsintressen som föreligger inte helt kan tillgodoses
genom den sekretessbeläggning som föreslås. Motionärerna pekar
bl.a. på möjligheterna att göra sammanställningar av uppgifter i
personregistret vilka kan upplevas som integritetskränkande.
Registren bör därför författningsregleras och frågorna om
registeransvar och om vilka sökbegrepp som skall vara tillåtna
klargöras. Motionärerna yrkar därför att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
förslag till lagstiftning om personregister i detta avseende.
I motion K10 av Berith Eriksson m.fl. (v) yrkar motionärerna att
propositionen avslås. Motionärerna anser att en
författningsreglering skall genomföras innan de nya
ADB-rutinerna genomförs för att den enskildes integritet inte
skall vara hotad.
Utskottet har senast i samband med behandlingen av proposition
1990/1991:60 i betänkande 1990/91:KU11 om offentlighet,
integritet och ADB under rubriken Registerlagar betonat det
angelägna i att en författningsreglering av register som förs
med hjälp av automatisk databehandling kommer till stånd i syfte
att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med
nödvändig registrering av känsliga uppgifter i
myndighetsregister.
Utskottets bedömning
Propositionen, som gäller en ändring av sekretesslagen,
aktualiserar frågan om en särskild författningsreglering av de
register som avses i lagförslaget.
Utskottet har, som ovan angetts, tidigare uttalat att det är
av stor vikt att de ADB-register som innehåller
integritetskänsliga uppgifter regleras genom särskilda
registerlagar. De nu aktuella registren kommer att avse
uppgifter som härrör från den summariska straffprocessen och
kommer därför att innehålla data som är av integritetskänslig
natur. Utskottet vill därför ånyo och i detta sammanhang betona
dels det angelägna i att personregister av nu aktuellt slag
författningsregleras, dels att detta bör ske innan ett sådant
register tas i bruk. Det är emellertid angeläget att registren
snarast möjligt kan tas i bruk. Utskottet anser -- vilket också
framhålls i propositionen -- att ett förslag till registerlag på
förevarande område snarast bör utarbetas. Utskottet har inhämtat
att ett lagförslag är under beredning i justitiedepartementet.
Enligt uppgift från enheten i Kiruna kommer registren inte att
kunna tas i bruk före november 1992. Detta betyder att en lag
bör kunna antas i nära anslutning till att registren tas i bruk.
Syftet med motion K9 får anses tillgodosett härigenom och
motionen avstyrks. Utskottet har ingen erinran mot det förslag
till ändring av sekretesslagen som lagts fram i propositionen,
och motion K10 avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande sekretess inom rättsväsendets
informationssystem
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:K9 och
1991/92:K10 bifaller regeringens förslag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
men. (v)
Stockholm den 18 februari 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny
Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd),
Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström
(s), Björn von der Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Enligt min mening bör hänsynen till den enskildes integritet,
på sätt som utvecklas i motionen, väga så tungt att riksdagen
inte bör anta regeringens förslag om ändring av sekretesslagen.
I andra hand borde ett tillkännagivande göras av riksdagen till
regeringen om det angelägna i att de nu aktuella
personregisterna författningsregleras.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha
hemställt:
i första hand
att riksdagen med bifall till motionen 1991/92:K9 avslår
regeringens förslag i proposition 1991/92:73 om ändring i
sekretesslagen (1980:100),
i andra hand
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:K9 och
1991/92:K10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om författningsreglering av personregister över
strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot.