I betänkandet behandlas motioner från allmänna motionstiden
1991 som gäller samhällsinformation m.m. Motionsyrkandena
avstyrks.
Motionerna
1990/91:K237 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att ta till vara den resurs som
inte minst folkrörelser, kyrkor och samfund utgör när det gäller
att slå vakt om och konkretisera de normer och värderingar som
är en förutsättning för en fungerande samhällsgemenskap.
1990/91:K812 av Helge Hagberg och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en allmän medborgarutbildning inom alla
samhällsverksamheter för såväl kvinnor som män.
1990/91:K817 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till projekt i syfte att
modernisera myndigheters information i enlighet med vad i
motionen anförts.
1990/91:K819 av Gösta Lyngå och Elisabet Franzén (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en kontinuerligt uppdaterbar version av
Samhällsguiden.
1990/91:K824 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en brett upplagd
informationssatsning om våra grundlagar för att stärka
demokratin.
Utskottet
1. Folkrörelser
Motionen
I motion 1990/91:K237 av Ulla Tillander m.fl. (c) behandlas
behovet av konkreta etiska värderingar i samhällslivet. Enligt
motionen utgör folkrörelserna, kyrkorna och samfunden en sådan
resurs som skulle kunna bidra till en konkretisering av normer
och värderingar som är en förutsättning för en fungerande
samhällsgemenskap.
Utskottets bedömning
Behovet av etiska värderingar i samhällslivet har behandlats
tidigare i riksdagen (senast bl.a. i motion K807 i 1990/91:KU1),
och utskottet framhöll då liksom tidigare (KU 1979:3) vilken
betydelsefull roll folkrörelserna spelar i samhällsarbetet.
I 1991 års regeringsförklaring har uttalats att "de ideella och
frivilliga insatsernas roll i folkrörelser som idrottsrörelsen,
kyrkorna och de fria samfunden spelar en ovärderlig roll i ett
gott samhälle".
Utskottet, som i hög grad delar uppfattningen att
folkrörelserna har en mycket betydelsefull roll för att skapa en
vital demokrati och en fungerande samhällsgemenskap, anser det
emellertid inte påkallat att riksdagen tar något särskilt
initiativ med anledning av motionen. Motion K237 avstyrks
följaktligen.
2. Allmän medborgarutbildning
Motionen
I motion 1990/91:K812 vill Helge Hagberg och Rosa-Lill
Wåhlstedt (båda s) att behovet av och formerna för en allmän
medborgarutbildning blir föremål för en grundlig utredning.
Motionärerna gör jämförelser med den allmänna värnplikten och
framhåller bl.a. att en medborgarutbildning skulle bidra till
att samhällets olika funktioner skulle få behövliga och
folkligare influenser. De pekar på att utvecklingen inom
försvaret innebär ett minskat behov av värnpliktiga och
samhällsverksamheten i övrigt kunde dra nytta av detta
förhållande. Medborgarutbildningen skall enligt motionen avse
både män och kvinnor.
Utskottets bedömning
Utbildningsväsendet har det övergripande ansvaret för
medborgarnas utbildning. Främst sker detta genom skolor i olika
former. När det gäller den folkliga representationen finns t.ex.
inom rättsväsendet gamla och starka traditioner genom
nämndemannainstitutet. Frågan om eventuellt frigjorda resurser
av värnpliktiga och på vilka områden dessa kan användas har
medfört att regeringen nyligen beslutat om direktiv för en
utredning, den s.k. pliktutredningen. Enligt kommittédirektiven
(dir. 1991:40) skall utredningen bl.a. klarlägga hur man bäst
och effektivast med stöd av pliktsystem skall ta ut, utbilda och
placera människor för tjänstgöring inom totalförsvarets olika
delar. Behovet av personal skall också klarläggas. Utredningen
skall redovisa resultatet av sitt arbete senast i december 1992.
Utskottet anser att frågan kommer att kunna behandlas i sådan
omfattning inom ramen för pliktutredningen att motionen får
anses tillgodosedd genom detta. Motionen K812 avstyrks därför.
3. Informationsverksamhet
Motionerna
I motion 1990/91:K817 av Annika Åhnberg (v) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till projekt som kan
modernisera myndigheternas informationshantering. Enligt
motionären är informationen från myndigheter för omfattande, och
det saknas rimliga möjligheter för enskilda att få selektiv
information från myndigheterna. Motionären vill också att
informationsmöjligheterna skall utvecklas genom bl.a.
telefonjourer och databasservice för allmänheten.
I motion 1990/91:K819 av Gösta Lyngå och Elisabet Franzén
(båda mp) föreslås att den s.k. Samhällsguiden kontinuerligt bör
uppdateras, vilket bör ges regeringen till känna.
Motionärerna erinrar om att civildepartementet tidigare i
samarbete med redaktionen på Från Riksdag & Departement givit ut
Samhällsguiden, en uppslagsbok i vilken medborgaren kan finna
rätt bland lagar och bestämmelser. Boken är ett värdefullt
hjälpmedel för medborgarna, beslutsfattare och för dem som inom
den offentliga sektorn har till uppgift att svara för samhällets
tjänster till allmänheten. Senaste upplaga baseras på
bestämmelser och förhållanden som gällde den 1 januari 1989. Med
hänsyn till att reglerna ändras ganska ofta bör uppdateringen
ske tätare, helst löpande. Nya upplagor kan dock av kostnadsskäl
inte ges ut alltför tätt. Motionärerna anser därför att
datatekniken bör nyttjas i sammanhanget. Tillgängligheten kan
väsentligt förbättras om en kontinuerligt uppdaterbar version
kan finnas tillgänglig dels via riksdagens databas, dels från
kommunala kontor. Civildepartementet bör i egen regi eller i
projektform se till att Samhällsguiden kontinuerligt uppdateras.
I motion 1990/91:K824 av Lola Björkquist och Ingrid
Ronne-Björkqvist (båda fp) vill motionärerna att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad som anförs om behovet av en
brett upplagd informationssatsning om våra grundlagar.
Motionärerna framhåller att det finns tendenser i samhället som
tyder på att intresset för samhällsfrågor är i avtagande. Det är
enligt motionärerna viktigt att alla är delaktiga och har
kunskap om vad vår demokrati innebär och vilka möjligheter den
ger för vår egen och samhällets utveckling. Det är därför
alltmer nödvändigt att ansträngningarna för att förmedla denna
kunskap intensifieras, och motionärerna föreslår att en
populärversion av våra grundlagar arbetas fram.
Utskottets bedömning
I samband med motionernas behandling har förvaltningsdirektör
Anders Forsberg och kanslichefen Bengt Thufvesson inför
utskottet upplyst om pågående informationsprojekt i riksdagen.
Det är utskottets avsikt att i ett senare sammanhang återkomma
till dessa frågor.
Frågan om den offentliga sektorns informationsverksamhet har
behandlats av riksdagen i skilda sammanhang. Enligt de
riktlinjer för samhällsinformationsarbete som riksdagen antagit
1971 ansvarar varje myndighet för information om sin verksamhet
(intaget i verksförordningen 1987:1100). Detta kan naturligtvis
från medborgarnas perspektiv innebära att informationen blir
svåröverskådlig och t.o.m splittrad. Emellertid sker det
avancerad samordning, och ansträngningar görs för att
informationen till medborgarna blir så lättförståelig och
tillgänglig som möjligt. Inom regeringskansliet sker t.ex.
språkvårdande insatser vid utformning av författningstext. När
det gäller lagar och författningar informerar både riksdagen och
regeringen, bl.a. genom utgivningen av Från Riksdag &
Departement. Riksdagen ger också ut en bok som innehåller våra
grundlagar. Riksdagen tillhandahåller även i anslutning till
riksdagsvalen ett kostnadsfritt häfte med de vilande förslagen
till sådan lagstiftning.
Frågan om offentlig databasservice har också varit uppe för
behandling av utskottet tidigare. Senast togs frågan upp under
1989/90 års riksmöte (KU9). Den i frågan väckta motionen
avstyrktes med hänvisning till att förbättrad service och
information utgör ett led inom datapolitiken.
Senast frågan om en populärversion av grundlagarna behandlades
av utskottet (1989/90:KU9 mom. 4) avstyrktes motionen.
Tidningen Från Riksdag & Departement är riksdagens och
regeringens gemensamma tidning. Den är i administrativt
hänseende hänförd till riksdagens förvaltningskontor. Dess
uppgift är att spegla den statliga beslutsprocessen i riksdagen,
regeringen och utredningsväsendet enligt riktlinjer antagna av
riksdagen inför tidningens tillkomst 1975. Vad gäller
Samhällsguiden kan erinras om att civildepartementet svarar för
utgivningen. På civildepartementets uppdrag svarar riksdagens
förvaltningskontor för det redaktionella arbetet med
utgivningen. Vid förnyelsen av boken har redaktionen ett nära
samarbete med en rad tjänstemän i regeringskansliet, riksdagens
förvaltning och olika myndigheter.
Enligt utskottet är det av största vikt och ett grundläggande
krav i en demokrati att samhällsinformationen är lättillgänglig,
lättförståelig och aktuell för medborgarna. En del i detta är
också att information kan erhållas selektivt. För att
lagstiftning skall få avsedd verkan och genomslagskraft är det
också angeläget att medborgarna får kunskap om innehållet i våra
grundläggande regelverk.
Den datorisering som skett i samhällets olika verksamheter och
som ständigt utvecklas kommer att kunna motsvara högt ställda
krav på information från det allmänna. Samordning och allmän
tillgång till olika databaser kommer att utökas i takt med den
tekniska utvecklingen. Det bedrivs för närvarande projekt på
både centralt och lokalt plan för att utröna hur medborgarna
bäst och enklast kan få tillgång till information. Det finns
dessutom rättsbanker som kan nås genom terminaler utplacerade på
de flesta större bibliotek. Enligt utskottet är några särskilda
initiativ med anledning av motionerna inte påkallade. Motionerna
K817 och K824 avstyrks därför.
När det sedan gäller frågan om Samhällsguiden har utskottet
erfarit att riksdagens förvaltningskontor genom
civildepartementet fått allt större ansvar för denna
publikation. Det är planerat att riksdagens förvaltningskontor
inom kort skall lägga in Samhällsguiden på databas i riksdagen,
och på så sätt kommer guiden att bli ständigt kompletterad med
aktuella uppgifter. Utskottet anser att det är av stort värde
att en tätare uppdatering av Samhällsguiden nu kan ske och att
materialet kan bli tillgängligt för sökning i s.k. publik
databas. Utskottet förutsätter att arbetet sker i nära samverkan
med regeringskansliet och att man kan utnyttja biträde från i
samhällsinformationshänseende berörda statliga organ. Motionen
K819 får därför anses tillgodosedd och något tillkännagivande
för regeringen är inte erforderligt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande folkrörelser
att riksdagen avslår motion 1990/91:K237,
2. beträffande allmän medborgarutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:K812,
3. beträffande informationsverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K817, 1990/91:K819 och
1990/91:K824.
men. (v)
Stockholm den 3 december 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s),
Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy
Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Odd Engström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Enligt vänsterpartiets mening är det av betydelse att det
samhälleliga informationssystemet förbättras. Informationen
måste bli mera lättillgänglig och detta skulle kunna uppnås
genom dataterminaler i allmänna servicelokaler. Informationen
måste också kunna erhållas mera selektivt genom att
myndigheterna förbättrar sin telefonservice genom telefonjourer.
Utskottet borde därför ha tillstyrkt motion 1990/91:K817.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
3 borde ha hemställt:
3. beträffande informationsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K817 hos
regeringen begär förslag till projekt i syfte att modernisera
myndigheternas information i enlighet med vad som anförts i
motionen.