I betänkandet behandlas ett antal motioner som rör skilda
valfrågor. Det gäller valkretsindelningen i Malmöhus län, frågor
om personvalsmomentet, regler för framtida val till
Europaparlamentet, valkampanjernas längd och frågor om ändrad
tidpunkt för kyrkliga val. Utskottet har bl.a. under hänvisning
till aviserad utredning om personvals- och valkretsfrågor samt
annat pågående utredningsarbete avstyrkt motionsyrkandena.
Motionerna
1990/91:K216 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen uttalar att en kyrkans valdag bör införas i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:K615 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en kyrkans valdag bör införas i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:K701 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
förändra valkretsindelningen i Skåne på så sätt att
fyrstadskretsen upphör.
1990/91:K703 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående förberedelser inför val av svenska
representanter i Europaparlamentet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U504.
1990/91:K704 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar ge 1 kap. 3 § första stycket vallagen den lydelse som
anges i motionen.
1990/91:K707 av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar om en ändring i valkretsindelningen
i Malmöhus län för val till riksdagen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:K711 av Göran Åstrand (m) vari yrkas att riksdagen
antar följande förslag till tillägg av 5 kap. 10 § vallagen: --
-- -- länsstyrelsen. Listorna skall av kommunens valnämnd
offentligen redovisas och anslås i anslutning till vallokal.
Utskottet
1. Valkretsindelningen i Malmöhus län
Motionerna
Enligt motion 1990/91:K701 av Bertil Persson (m) yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att förändra valkretsindelningen i Skåne på så sätt att
fyrstadskretsen upphör. I motion 1990/91:K707 av Knut
Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i valkretsindelningen i Malmöhus län
att länet indelas i tre valkretsar, nämligen Malmö kommun samt
en norra och en södra valkrets i enlighet med personvals- och
valkretsutredningens förslag (SOU 1977:94). Enligt motionerna är
den nuvarande uppdelningen otidsenlig och bygger i stor
utsträckning på sekelskiftets stora skillnader mellan stad och
landsbygd.
Gällande regler, m.m.
För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. I de
flesta fall utgör länet en valkrets. Enligt 2 kap. 1 § vallagen
utgör Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner en
valkrets (fyrstadskretsen) och Malmöhus län i övrigt en
valkrets. Fyrstadskretsen har 17 och länet i övrigt 11 fasta
valkretsmandat. Vid det senaste valet erhöll båda valkretsarna
vardera två utjämningsmandat.
Tidigare behandling
Frågan om valkretsindelningen behandlades av personvals- och
valkretsutredningen (Ju 1974:19) som 1977 föreslog ny indelning
i tre geografiskt sammanhängande valkretsar. Förslaget utreddes
vidare av en särskild utredare som förordade (Ds Ju 1980:3) en
sådan lösning. Förslaget har inte fullföljts genom någon
proposition.
Folkstyrelsekommittén, som även behandlade frågor rörande
valkretsindelningen, bl.a. fyrstadskretsen, lade emellertid inte
fram något förslag till ändring under hänvisning till att någon
allmän uppslutning från partiernas sida inte kunde skapas.
Justitieminister Laila Freivalds anförde vid ett frågesvar den
16 mars 1989 att hon inte avsåg ta något initiativ i frågan med
hänsyn till att förslaget nyligen prövats av
folkstyrelsekommittén.
Storstadsutredningen som enligt sina direktiv haft i uppdrag
att genomföra en utredning om livsmiljön och det politiska
deltagandet i storstäderna (dir. 1988:64) behandlade i
betänkandet Storstadsliv, rika möjligheter -- hårda villkor (SOU
1990:36) även valkretsfrågor. Utredningen har bl.a. föreslagit
att valkretsindelningen i storstadsområdena ändras bl.a. i syfte
att föra kandidaterna närmare väljarna. Förslaget innebär att i
Malmöhus län Malmö kommun skall bilda en krets. Lund,
Helsingborg och Landskrona bör inkorporeras i Malmöhus län.
Länet delas i två kretsar, en nordlig och en sydlig. Eventuellt
bör Malmökretsen göras större genom att Lund och kranskommuner
tillförs. Utredningen har även föreslagit ändringar av
indelningen i Stockholms kommun och län samt av Göteborgs
kommun.
Statsrådet Reidunn Laurén lämnade vid ett frågesvar till Knut
Wachtmeister (m) om valkretsindelningen i Malmöhus län uppgifter
om de hittills genomförda utredningarna i ämnet. Hon hänvisade
till den nya regeringens regeringsförklaring där det sägs att
förslag till ändring av valsystemet skall tas fram i syfte att
få ett ökat inslag av personval till riksdagen. Frågan om
personval och valkretsindelning har ett nära samband. Enligt
statsrådet Laurén har regeringen ännu inte tagit ställning till
i vilka former frågor som utredningsarbetet skall bedrivas och
vilka frågor som skall omfattas. Frågan om valkretsindelningen i
Malmöhus län kommer dock säkert upp i detta sammanhang.
Motsvarande motionsförslag har behandlats och avslagits vid
ett flertal tillfällen under senare år, senast hösten 1990.
Utskottet (1990/91:KU4) anförde att det är viktigt att frågor om
ändring av valkretsorganisation sker med bred partipolitisk
uppslutning. Då någon sådan inte uppnåtts avstyrktes den
aktuella motionen med hänsyn till att frågan nyligen varit
föremål för parlamentarisk prövning.
2. Offentliggörande av anmälda kandidater -- personvalsinslag
Motionen
I motion 1990/91:K711 av Göran Åstrand (m) föreslås att i 5
kap. 10§ vallagen införs en bestämmelse om att de listor som
upprättas av centrala valmyndigheten över av partierna anmälda
kandidater offentligen redovisas av resp. kommun, valnämnd och
anslås i anslutning till vallokal.
Enligt motionären bör personvalsmomentet förstärkas i det
svenska valsystemet. För att förbättra förhållandena erfordras
att varje kommuns valnämnd får i uppdrag att offentligt redovisa
vilka kandidater som resp. parti nominerat. RSV skall enligt
gällande regler upprätta listor och sända dessa bl.a. till
postverket, utlandsmyndigheter, fartyg och länsstyrelser. Det är
enligt motionären önskvärt att anmälda kandidater offentligt
presenteras. Valnämnden, som i resp. kommun ansvarar för det
lokala valförfarandet, bör kunna göra en presentation i annonser
före valdagen och hålla listorna tillgängliga på plats i
vallokalens entré. Namn, adress, ålder och titel bör kunna
anges.
Gällande regler m.m.
Enligt 5 kap. 10 § vallagen upprättar centrala valmyndigheten
för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets,
landstingskommun och kommun listor över de kandidater som
partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket. Skall
röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall
listorna om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets
befälhavare. Listorna för varje riksdagsvalkrets,
landstingskommun och kommun skall så snart som möjligt
tillställas länsstyrelsen.
Som framgår av vad som redovisats under föregående avsnitt
kommer regeringen att ta fram förslag till ändringar i
valsystemet i syfte att få ett ökat personvalsinslag.
3. Val till Europaparlamentet
Motionen
I motion 1990/91:K703 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas,
under hänvisning till motiveringar i motion 1990/91:U504, att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående förberedelser inför val av svenska representanter i
Europaparlamentet. Enligt motionen kommer Sverige sannolikt inte
att kunna delta i Europaparlamentsvalet i juni 1994. I motionen
erinras om det förfarande som tillämpades när Spanien och
Portugal inträdde som fullvärdiga medlemmar den 1 januari 1986.
Då fick de nationella parlamenten utse Europaparlamentariker för
återstoden av mandatperioden. Enligt motionen bör även Sveriges
Europaparlamentariker vara direkt valda av befolkningen. Detta
bör då ske genom ett särskilt val i samband med de allmänna
valen 1994. Motionärerna framhåller att ledamöterna inte
formellt blir valda till Europaparlamentet utan riksdagen kommer
att behöva konfirmera deras mandat. Under förutsättning att den
samtidigt anordnade folkomröstningen leder till ett bifall till
ett svenskt medlemskap bör de svenska parlamentarikerna kunna
inträda i församlingen omedelbart efter det att det svenska
medlemskapet vinner giltighet, troligen vid årsskiftet
1994-1995. Enligt motionen torde den svenska representationen
bli omkring 20--24 mandat. Riket bör enligt motionärerna indelas
i 3--4 valkretsar med ett system för utjämningsmandat. Med t.ex.
15 fasta mandat och 7 utjämningsmandat kan då även små partier
erhålla mandat i Europaparlamentet.
Pågående utredning
I direktiven till den pågående parlamentariska utredningen av
grundlagsfrågor inför ett svenskt medlemskap i EG erinras om att
ett svenskt EG-medlemskap innebär att val till Europaparlamentet
skall hållas i Sverige. Frågan om hur sådana val skall ske bör
enligt direktiven behandlas av utredningen. Den bör därvid hålla
sig underrättad om det arbete som utförs av den särskilde
utredaren för en översyn av valförfarandet (Ju 1991:02).
Utredningen bör även överväga de frågor som kan vara aktuella
inför en eventuell folkomröstning om Sveriges medlemskap i EG.
4. Kortare valkampanjer
Motionen
Enligt motion 1990/91:K704 av Daniel Tarschys (fp) bör de
allmänna valen ske den första söndagen i september. Enligt
motionären är utländska valrörelser avsevärt mer koncentrerade
än de svenska. Den långa kampanjtiden sliter enligt motionären
såväl på kandidaterna som på partiernas finanser och väljarnas
tålamod. En tidigareläggning enligt motionsförslaget innebär med
hänsyn till semesterperioder naturligen en avkortning av
kampanjperioden med cirka två veckor. Det finns enligt
motionären också andra fördelar med en tidigareläggning. På
såväl riks- som kommunalnivå får en eventuell ny majoritet
längre tid på sig för budgetarbetet. Motionären föreslår att 1
kap. 3§ första stycket vallagen ändras på föreslaget sätt.
5. Kyrkans valdag
Motionerna
I motionerna 1990/91:K216 yrkande 7 av Carl Bildt m.fl. (m)
och 1990/91:K615 yrkande 2 av Göran Åstrand (m) föreslås att
alla kyrkliga val bör samlas till en ny kyrkans valdag. Denna
dag bör enligt motionerna placeras i oktober året före
kommunfullmäktigvalen. Den nuvarande ordningen då de kyrkliga
valen sker i oktober samma år som de allmänna valen innebär
sämsta tänkbara förutsättning för kyrklig valdebatt.
Valdeltagandet är som regel mycket lågt. En förändring i
enlighet med motionsförslaget skulle innebära ökad uppmärksamhet
från väljare och partiorganisationer, och media skulle kunna
riktas mot de kyrkliga valen.
Bakgrund
Enligt lagen (SFS 1972:704) om kyrkofullmäktigval m.m. är vid
val i hela riket av kyrkofullmäktige tredje söndagen i oktober
valdag.
Folkstyrelsekommittén som enligt direktiv 1982:23 bl.a. haft
att utreda frågor om kyrkofullmäktigvalen lade i SOU 1987:6 fram
förslag om att förlägga kyrkofullmäktigvalen till året efter
kommunfullmäktigvalen. Kommitténs förslag i denna del ledde dock
inte till något förslag från regeringen till riksdagen.
Vid behandling hösten 1990 av ett antal motioner om tidpunkt
för de kyrkliga valen (1990/71:KU4) avvisade utskottet förslag
om att förlägga de kyrkliga valen till samma dag som de allmänna
valen. Utskottet ansåg däremot att tidpunkten för de kyrkliga
valen borde tas upp till prövning mot bakgrund av då aktuella
överväganden inom civildepartementet och hos svenska kyrkans
centralstyrelse. Något särskilt tillkännagivande gjordes dock ej
och de aktuella motionsyrkandena avstyrktes. Centralstyrelsen
tog i en framställning den 15 november 1990 upp frågor om de
kyrkliga valen och hemställde under hänvisning till
folkstyrelsekommitténs förslag och kyrkomötesframställningar i
saken att de kyrkliga valfrågorna skulle tas upp till förnyad
utredning, t.ex. i anslutning till aviserad översyn av
valsystemsfrågor. Framställningen bereds för närvarande inom
civildepartementet. Regeringen tillsatte i mars månad 1991 en
särskild utredare för att göra en översyn av valförfarandet
(dir. 1991:13). Utredningen bedrivs till en början som en
expertutredning men skall (efter förslag från
konstitutionsutskottet, 1990/91:KU4) i ett senare skede göras
under parlamentarisk medverkan. Utredningens uppdrag är främst
att se över valförfarandet från administrativ och teknisk
synpunkt. Utredningen bör också i sådant hänseende omfatta
kyrkofullmäktigvalen.
Vid det senaste kyrkomötet sommaren 1991 behandlades ett par
motioner om de kyrkliga valen. Första kyrkolagsutskottet (1KL
1991:9) anförde bl.a. följande.
I sin verksamhetsberättelse för år 1990 (CsSkr 1991:2 s. 72)
redovisar centralstyrelsen det initiativ styrelsen tagit i form
av en framställning till regeringen den 15 november 1990 rörande
en utredning om de kyrkliga valen sedan regeringen aktualiserat
frågan om en författningsutredning. Utskottet utgår från att
centralstyrelsen fortsätter att bevaka frågorna i enlighet med
kyrkomötets tidigare beslut. Detta bör ges centralstyrelsen till
känna.
Utskottets bedömning
Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal motioner från
den allmänna motionstiden i år rörande dels valkretsindelningen
i Malmöhus län, dels förstärkning av personvalsinslaget vid de
allmänna valen, dels formerna för val till Europaparlamentet,
dels tidigareläggning av valdagen för att möjliggöra kortare
valkampanjer samt dels förslag om en kyrkans valdag året före de
allmänna valen.
Vad gäller valkretsindelningen i Malmöhus län föreslås i
motion K701 av Bertil Persson (m) att frågan om avskaffande av
fyrstadskretsen tas upp till övervägande. I motion K707 av Knut
Wachtmeister och Rune Rydén (båda m) begärs sådan ändring av
valkretsindelningen att länet delas i tre valkretsar, nämligen
Malmö kommun samt en norra och en södra valkrets i enlighet med
personvals- och valkretsutredningens förslag 1977. I motion K711
av Göran Åstrand (m) föreslås att personvalsmomentet i valen
stärks, vilket skulle kunna ske bl.a. genom att de av partierna
anmälda kandidaterna offentligt presenteras under
valförberedelserna genom annonsering samt genom listor över
kandidaterna som hålls tillgängliga i vallokalerna.
Utskottet har i det föregående redovisat att frågan om
valkretsindelningen i Malmöhus län varit föremål för ett flertal
utredningar under senare år, senast av den s.k.
storstadsutredningen, och vid upprepade tillfällen behandlats i
riksdagen med anledning av motioner. Riksdagen har under
hänvisning till att allmän uppslutning från partiernas sida inte
kunnat skapas avslagit motionsyrkanden om ändring i
valkretsindelningen.
Som nyss framgått har frågor om ökat personvalsinslag
behandlats av personvals- och valkretsutredningen. Även
folkstyrelsekommittén har diskuterat frågan. I den nyligen
avgivna regeringsförklaringen aviseras en översyn av valsystemet
i syfte att åstadkomma ett ökat inslag av personval till
riksdagen. Statsrådet Reidunn Laurén har i en frågedebatt i
riksdagen rörande valkretsindelningen i Malmöhus län framhållit
att frågor om personval och valkretsindelning har ett nära
samband. Det är regeringens avsikt att bl.a. dessa frågor skall
bli föremål för utredning i lämpligt sammanhang.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att frågan om
valkretsindelningen i Malmöhus län tas upp till förnyad
prövning. Enligt utskottet kan det vara påkallat att frågan om
lämpliga valkretsar i landet ses över i ett vidare perspektiv.
Vad gäller förhållandena i Skåne bör i sammanhanget erinras om
den diskussion om länsgränserna som för närvarande pågår. Med
hänvisning till att berörda frågor -- dvs. om valkretsindelning
och personval -- kommer att utredas är någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionerna inte för närvarande
erforderlig. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
I motion K703 av Carl Bildt m.fl. (m) tas upp frågan om val
till Europaparlamentet. Denna fråga behandlas som förut nämnts i
den pågående utredningen av grundlagsfrågor inför ett svenskt
medlemskap i EG. Utredningen skall även överväga de frågor som
kan vara aktuella inför en eventuell folkomröstning om Sveriges
medlemskap. Utskottet anser mot denna bakgrund att det nu inte
finns anledning till någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.
Förslag om att tidigarelägga dagen för de allmänna valen till
första söndagen i september förs fram i motion K704 av Daniel
Tarschys (fp). Enligt motionen är de svenska valkampanjerna
avsevärt längre än vad som är vanligt i många andra länder. Den
långa kampanjtiden sliter såväl på kandidaterna som på
partiernas finanser och väljarnas tålamod. Med anledning av
semesterperioderna skulle en tidigareläggning av valdagen
innebära en önskvärd förkortning av kampanjtiden.
Utskottet anser att valrörelsernas omfattning och längd är en
fråga som i första hand de i valen verkande politiska partierna
har att bedöma. Det finns dock enligt utskottet anledning att
erinra om att frågor om riksdagens arbetsformer och budgetårets
förläggning varit föremål för överväganden i skilda utredningar
samt att ytterligare prövning i dessa hänseenden kan komma att
ske, bl.a. av den utredning som inom riksdagen utreder frågor om
budgetår och budgetbehandling. Utskottet finner mot denna
bakgrund inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen, vilken följaktligen avstyrks.
Frågan om kyrkans valdag tas upp i motionerna K216 av Carl
Bildt m.fl. (m) och i K615 av Göran Åstrand (m). I båda
motionerna föreslås att de kyrkliga valen samlas till en ny
kyrkans valdag som bör placeras i oktober året före
kommunfullmäktigvalen.
Som utskottet redovisat i det föregående föreslog
folkstyrelsekommittén att de kyrkliga valen skulle flyttas till
året efter kommunfullmäktigvalen. Kommitténs förslag i denna del
föranledde dock inte något förslag från regeringen. Kyrkomötet
har hos regeringen begärt att förslag i enlighet med
folkstyrelsekommitténs överväganden bör läggas fram.
Utskottet anförde vid behandlingen hösten 1990 av ett antal
motioner med samma syfte som de nu aktuella att tidpunkten för
de kyrkliga valen borde tas upp till prövning mot bakgrund av då
aktuella överväganden inom civildepartementet och svenska
kyrkans centralstyrelse. I sammanhanget avvisade utskottet
tanken på att förlägga valen till dagen för de allmänna valen.
Frågan om tidpunkt för de kyrkliga valen har enligt utskottet
ett nära samband med ställningstaganden till de framtida
relationerna stat--kyrka. Den snart avslutade utredningen om
svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden kan också
komma att innebära förslag som bör bedömas innan ställning tas
till den i motionerna aktualiserade frågan. Enligt utskottet bör
sålunda ett ställningstagande till frågan om en ändring av
tidpunkten för de kyrkliga valen tills vidare anstå.
Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande valkretsindelningen i Malmöhus län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K701 och 1990/91:K707,
2. beträffande offentliggörande av anmälda kandidater --
personvalsinslag
att riksdagen avslår motion 1990/91:K711,
3. beträffande val till Europaparlamentet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K703,
4. beträffande kortare valkampanjer
att riksdagen avslår motion 1990/91:K704,
5. beträffande kyrkans valdag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:K216 yrkande 7 och
1990/91:K615 yrkande 2.
Stockholm den 14 november 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Stig
Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.