Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § regeringsformen genom två
likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt
paragrafen inte fattas, förrän det efter det första beslutet har
hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda
riksdagen har samlats.
Enligt 3 kap. 16 § riksdagsordningen skall
konstitutionsutskottet till kammaren för slutligt beslut anmäla
vilande beslut i ärende angående grundlag. Till anmälan skall
utskottet foga ett yttrande i ärendet (4 kap. 8 §
riksdagsordningen).
Den 8 maj 1991 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:64, KU21,
rskr. 254) att som vilande anta förslag till
1. yttrandefrihetsgrundlag,
2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
3. lag om ändring i regeringsformen.
Förslagen fogas till förevarande betänkande som bilagorna
1--3.
Det vilande beslutet anmäls nu till kammaren för slutligt
beslut.
Utskottet
Det vilande beslutet
Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller ett i detalj utformat
grundlagsskydd för yttrandefriheten i radio och TV, filmer och
videogram, ljudupptagningar samt liknande medier. Den bygger på
samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen. Det innebär
att principerna om censurförbud och etableringsfrihet blir
gällande för hela massmedieområdet. Förhandsgranskning av film
som visas offentligt skall dock få förekomma även i
fortsättningen. Vidare kan etableringsfrihet inte gälla i fråga
om användningen av radiofrekvensspektrum.
Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
innebär ett förtydligande av bestämmelserna om tystnadsplikt för
dem som är verksamma inom tidningsföretag och nyhetsbyråer i
fråga om vem som är författare eller har lämnat meddelande för
publicering. Förslaget innehåller också bestämmelser om utvidgat
källskydd för skrifter som trycks utomlands men som
huvudsakligen ges ut i Sverige. I förslaget finns även
bestämmelser om skydd för journalister med anknytning till
utländska tidningar.
Förslaget till lag om ändring i regeringsformen är en följd av
förslaget till yttrandefrihetsgrundlag.
När det gäller bakgrunden till och den närmare innebörden av
det vilande beslutet hänvisar utskottet till propositionen
1990/91:64 och betänkandet 1990/91:KU21.
Utskottets yttrande
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första
behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar
förslaget till yttrandefrihetsgrundlag, förslaget till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen och förslaget till lag om
ändring i regeringsformen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande yttrandefrihetsgrundlag
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna
förslaget till yttrandefrihetsgrundlag,
res. (nyd)
2. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 2 intagna
förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
res. (nyd)
3. beträffande lag om ändring i regeringsformen
att riksdagen slutligt antar det i bilaga 3 intagna
förslaget till lag om ändring i regeringsformen.
res. (nyd)
Stockholm den 22 oktober 1991
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören
Lekberg (s), Stig Bertilsson (m), Torgny Larsson (s), Ingvar
Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "regeringsformen" bort ha
följande lydelse:
I 1 kap. 12 § andra stycket i förslaget till
yttrandefrihetsgrundlag ges möjlighet att i lag meddela
föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i radioprogram
eller om villkor för sådan reklam. Denna möjlighet till
begränsning av yttrandefriheten står i strid med 2 kap. 1, 12
och 13 §§ regeringsformen liksom med FNs konvention om de
medborgerliga och politiska rättigheterna och
Europarådskonventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna. Dessa
konventioner har Sverige förbundit sig att följa.
Genom att förbjuda reklam -- och därmed undanröja den enda
reella finansieringskällan för fria radio- och TV-stationer --
åstadkommer man att yttranderätten blir illusorisk.
Ett land som Sverige, som har ambitionen att värna om
demokratin, måste garantera medborgarna fullständig
yttrandefrihet. Eftersom yttrandefrihetsgrundlagen inte gör
detta bör riksdagen förkasta förslaget till
yttrandefrihetsgrundlag, förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen och förslaget till lag om ändring i
regeringsformen.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande yttrandefrihetsgrundlag
att riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget
till yttrandefrihetsgrundlag,
2. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
att riksdagen förkastar det i bilaga 2 intagna förslaget
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
3. beträffande lag om ändring i regeringsformen
att riksdagen förkastar det i bilaga 3 intagna förslaget
till lag om ändring i regeringsformen.
Särskilt yttrande
Ingvar Svensson (kds) anför:
Kristdemokraterna har inte varit med i beredningsarbetet för
den nya yttrandefrihetsgrundlagen inför det första beslutet i
riksdagen. Ändå finns det starka skäl att tillstyrka att
förslaget antas i sin helhet. Det innebär ett väsentligt steg
framåt efter mycket lång tids beredning.
Det kan dock finnas anledning att granska effekterna av
förslaget till yttrandefrihetsgrundlag och senare vidta de
justeringar som kan anses nödvändiga.
Kristdemokraterna har sedan länge förordat förhandsgranskning
av videogram som i kommersiell hantering försäljs eller uthyrs
till allmänheten. Syftet skulle enbart vara att förhindra
spridning av olaga våldsskildring, som nu endast kan motarbetas
genom efterhandsgranskning. Grundlagsförslaget bibehåller
möjligheten till förhandsgranskning av filmer och videogram i
offentlig visning. Detta undantag har ju inte gjorts på grund av
principiella synpunkter på yttrandefriheten utan därför att
metoden har ansetts effektivare än efterhandsgranskning. Samma
skäl skulle kunna ha anförts vad gäller videogram för
försäljning och uthyrning till allmänheten.
Möjligen har den praktiska situationen, t.ex. omfattningen av
satellitsändningar m.m., skapat en ny situation. I varje fall
har jag inte ansett synen på förhandsgranskning vara ett
tillräckligt skäl att avslå förslaget till
yttrandefrihetsgrundlag.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Utskottets betänkande justerades vid ett sammanträde den 22
oktober 1991. Vid det sammanträdet åberopades vissa dokument om
reklamförbudets förenlighet med Europarådskonventionen. Jag
anser att ärendet då borde ha bordlagts för att ge ledamöterna
tillfälle att sätta sig in i dokumenten.
1 Förslag till
Yttrandefrihetsgrundlag
Bilaga 1
2 Förslag till
Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen
Bilaga 2
3 Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Bilaga 3
1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig
befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek
eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;