I betänkandet behandlas proposition 1991/92:140 om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
jämte ett antal motioner.
Kulturutskottet har hållit en offentlig utfrågning i ärendet.
Vidare har vissa uppvaktningar ägt rum, bl.a. av företrädare för
handikapporganisationer. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i
ärendet.
Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer
för företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen under
kommande avtalsperiod. Den innehåller också förslag om bildandet
av ett nytt statligt aktiebolag med huvudmannaskap för
rundradionätet och om bolagets verksamhet m.m. Vidare tas i
propositionen upp frågan om förvaltningen av rundradiomedlen
samt vissa särskilda frågor.
Avtalsperioden föreslås bli begränsad till fyra år.
Public service-företagens uppdrag föreslås i huvudsak vara
oförändrat i förhållande till vad som gäller under innevarande
avtalsperiod. Företagen bör även i fortsättningen ha ägare som
är fristående från staten. Fördelningen mellan olika ägargrupper
föreslås vid avtalstidens början vara 20 % för näringslivet, 20
% för pressen, 40 % för folkrörelserna och 20 % för en ny
ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier
samt oberoende kulturella sammanslutningar. Företagens styrelser
bör under den kommande avtalsperioden vara mindre än för
närvarande. Vidare föreslås att ett särskilt publikråd skall
inrättas. Public service-företagens organisation föreslås bli
förenklad genom att moderbolaget upphör. Bolagen för lokalradio
och riksradio bör -- i enlighet med förra årets riksdagsbeslut
-- föras samman till ett bolag kallat Sveriges Radio AB.
Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom
hittills ske huvudsakligen med TV-avgiftsmedel. Verksamheten
tillförs ytterligare 150 milj.kr. per år under vartdera av de
inledande tre åren under avtalsperioden. Samtidigt skall ett
rationaliseringskrav gälla om 100 milj.kr. per år under år 1993
och 1994. Medelstilldelningen skall vara värdesäkrad med ett
index. En höjning av TV-avgiften föreslås.
Utskottet tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen. På
vissa punkter förordar utskottet ändringar eller
kompletteringar. Med undantag för förslag i någon detaljfråga
framgår dessa av följande redovisning.
Den föreslagna fyraåriga avtalsperioden godtas av utskottet.
Propositionens förslag till allmänna riktlinjer för
programverksamheten godtas av utskottet, bl.a. att public
service-företagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som
kännetecknas av hög kvalitet. Utskottet föreslår med anledning
av motionskrav att också ett förnyelsekriterium skall
tillföras riktlinjerna.
När det gäller program om och för funktionshindrade bör
programföretagen även under nästa avtalsperiod åläggas ett
särskilt ansvar. Utskottet understryker vikten av att tekniska
framsteg kommer även den funktionshindrade publiken till godo i
form av förbättrad tillgänglighet. Utskottet lägger fram förslag
om att ettvart av programföretagen i fortsättningen skall
utarbeta en plan över tilltänkta insatser när det gäller
handikappåtgärder i vid mening, ett uppdrag som för närvarande
åvilar moderbolaget.
Utskottet framhåller -- i linje med vad kulturministern anför
om programbehoven i radio och TV för mindre publikgrupper -- att
det är viktigt att möjligheterna för TV-tittarna att följa
kulturprogram och andra s.k. smala program på vad som bedöms
vara god sändningstid uppmärksammas. Utskottet framhåller i
sammanhanget att hänsyn måste tas även till mindre publikgrupper
då ett överskridande av programtiden aktualiseras vid
direktsändning av evenemang.
Riktlinjerna för Sveriges Televisions sändningar bör i
enlighet med vad som föreslås i propositionen innehålla ett
villkor om att de båda kanalerna skall ha separata
nyhetsredaktioner. Några förändrade riktlinjer för Sveriges
Television kan inte komma i fråga förrän nyhetsverksamheten i
annan marksänd TV utgör ett realistiskt alternativ till Sveriges
Televisions nyhetsverksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör
en sådan prövning ske senast i samband med överväganden inför
den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997.
Kulturutskottet avstyrker förslaget i propositionen om
inrättande av ett publikråd.
När det gäller ägarskap och företagsform godtar utskottet
regeringsförslaget med följande jämkning. Det bör vara möjligt
för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud
till viss stiftelse, folkrörelse, akademi, sammanslutning eller
annan som är att hänföra till någon av de fyra ägargrupper som
skall finnas i fortsättningen.
Kulturutskottet biträder regeringens förslag rörande
programföretagens styrelser med den kompletteringen att varje
styrelse bör ha två suppleanter utöver de två som enligt lag
måste finnas.
Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att rundradionätet
skall behållas i statlig ägo och att ett nytt statligt
aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet, Svensk
Rundradio AB, bildas den 1 juli 1992. Avtal skall träffas mellan
rundradiobolaget och programföretagen, som får köpa bolagets
tjänster. Anläggningar, utrustning och personal skall föras över
från televerket till det nya rundradiobolaget. Utskottet
föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna
att televerket och rundradiobolaget bör överväga olika slag av
samverkan beträffande teknikserviceorganisationen för att uppnå
en så effektiv och säker verksamhet som möjligt i både
tätortsområden och glesbygd.
Utskottet tillstyrker att sponsring i begränsad omfattning
skall få förekomma i Sveriges Televisions och Sveriges Radios
sändningar. Då det gäller en aviserad översyn av
sponsringsreglerna för TV föreslår utskottet viss ändring i
fråga om utgångspunkterna för översynen.
Regeringens förslag om medelstilldelning för public
service-företagen godtas. Ett belopp om totalt 4 263,3 milj.kr.
(i 1990 års prisläge) bör tilldelas företagen för år 1993.
Medlen bör fördelas med 2 604,5 milj.kr. (61,09 %) till Sveriges
Television, 1 462,7 milj.kr. (34,31 %) till Sveriges Radio och
196,1 milj.kr. (4,60 %) till Utbildningsradion. Denna relation
mellan programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad
under avtalsperioden (den s.k. fördelningsnyckeln).
Utskottet tillstyrker att TV-avgiften höjs till 1 404 kr. per
år den 1 januari nästa år.
Till betänkandet har fogats fjorton reservationer, ett
särskilt yttrande och en meningsyttring. Av
innehållsförteckningen framgår vilka frågor reservationerna
avser.
Socialdemokraternas företrädare i utskottet har avgett elva
reservationer. Utgångspunkten för merparten av dessa är att
riksdagen inte skall frångå det beslut som fattades vid
föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens
organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden.
Detta innebär att Socialdemokraterna reserverar sig bl.a. för
att behålla nuvarande koncernmodell, en sexårig avtalsperiod och
en kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Radios
verksamhet efter tre år. Vidare reserverar sig
Socialdemokraterna i fråga om förslaget i propositionen om
separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler. En
sammanslagning av de båda kanalernas nyhetsredaktioner skulle
enligt deras uppfattning kunna innebära att resurser frigörs för
bl.a. bättre regional nyhetsbevakning. Riksdagen bör emellertid
inte ta ställning i denna organisatoriska fråga, anser
reservanterna.
Företrädarna för Folkpartiet, Moderata samlingspartiet,
Centern och Kristdemokraterna reserverar sig gemensamt till
förmån för inrättande av ett publikråd i enlighet med vad som
föreslås i propositionen.
I två reservationer av företrädaren för Ny demokrati förordas
långtgående förändringar av den public service-verksamhet som nu
bedrivs av Sveriges Radio-koncernen samt föreslås en tvåårig
avtalsperiod.
I en meningsyttring av Vänsterpartiets suppleant i utskottet
uttalas stöd för bl.a. en rad av de förslag som lagts fram i den
partimotion från Vänsterpartiet som väckts med anledning av
propositionen.
Propositionen
I proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio-
och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (kulturdepartementet) har
regeringen
dels föreslagit riksdagen att anta
1. lag om ändring i lagen om mervärdeskatt (1968:430),
2. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
3. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
5. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i
riksdagen,
6. lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser,
7. lag om ändring i lag (1989:41) om TV-avgift,
8. lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens område,
dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen
förordats i fråga om public service-företag i vad avser
9. ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1),
10. programföretagens public service-uppdrag, omfattning,
sändningsnät m.m. (avsnitten 10.2.2--10.2.3),
11. finansiering (avsnitt 10.2.4),
12. allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt
10.3.2),
13. särskilda riktlinjer för programföretagen (avsnitten
10.3.3--10.3.5),
14. ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges
Radio-koncernen samt programföretagens styrelser (avsnitten
10.4--10.4.1),
15. företagens struktur och krav på distriktsorganisation inom
varje programföretag (avsnitten 10.5.2--10.5.2.1),
16. inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3),
17. ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996
(avsnitt 10.6),
18. förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2),
19. regler för programföretagens uppgifter i krig och vid
krigsfara (avsnitt 10.10.2),
20. riktlinjer för Radio Swedens verksamhet (avsnitt
10.10.4.2),
dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen
förordats i fråga om
21. bildande av ett nytt statligt aktiebolag med
huvudmannaskap för rundradionätet, dess verksamhet samt
överföring till bolaget av medel som tilldelats televerket för
investerings- och driftskostnader avseende rundradioverksamhet
(avsnitten 10.8.1.1 och 10.8.2.1),
22. ekonomiska förutsättningar för Svensk Rundradio AB
(avsnitt 10.8.2.4),
23. om överföring av anläggningar och utrustning samt personal
från televerket till Svensk Rundradio AB (avsnitten
10.8.3.1--10.8.3.2),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts i fråga om
24. garantier för programverksamhetens oberoende (avsnitt
10.3.1),
25. beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB (avsnitt
10.8.2.2),
26. forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Svensk
Rundradio AB (avsnitt 10.8.2.3),
27. uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänsts i Kiruna AB
uppgifter (avsnitt 10.9.1),
28. programföretagens skyldighet att underrätta radionämnden
vid beriktigande och genmäle (avsnitt 10.10.1.1),
29. avtalen mellan staten och public service-företagen
(avsnitt 10.10.3),
30. ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden (avsnitt
10.10.4.3),
dels föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen
framlagt förslag till medelsberäkning för
31. den avgiftsfinansierade verksamheten som bedrivs av
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 11.1),
dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att
32. söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB (moderbolaget)
för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och att aktierna i
dotterbolagen fördelas i enlighet med propositionens förslag
(avsnitt 10.4 och 10.5.2),
33. ställa särskilda medel till Sveriges Utbildningsradio AB:s
förfogande för programverksamhet i samband med särskilt
angelägen fortbildning av skolans personal (avsnitt 10.3.5).
Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992
1991/92:K422 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om public service-uppdraget inför en ny
avtalsperiod,
1991/92:K431 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar fastställa den kommande
avtalsperioden mellan staten och Sveriges Radio-koncernens
programbolag till tre år (1992-07-01--1995-06-30).
1991/92:K432 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omedelbar utförsäljning av nuvarande
lokalradiostationer,
1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det önskvärda i en förenklad utbildning i
nationalekonomi för allmänheten i utbildningsradions regi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förbättrad information om EG, bl.a. i
utbildningsradions regi.
1991/92:Kr201 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om TV-distriktens länsvisa indelning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Gävleborgs län bör vara ett
sammanhållet län i TV:s distriktsindelning.
1991/92:Kr202 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en klyvning av televisionens Mittnytt.
1991/92:Kr233 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av en ny organisation med
ansvar för bl.a. distribution av rundradioprogram.
1991/92:Kr234 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
betalningssätt av TV-avgift.
1991/92:Kr235 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dagliga nyheter på teckenspråk i TV.
1991/92:Kr238 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samordning och förvaltning av rundradions konto bör anförtros
Radiotjänst i Kiruna AB.
1991/92:Kr249 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om TV:s nyhetsbevakning i Skaraborg.
1991/92:Kr250 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen i ett nytt avtal
med SR-koncernen markerar bolagets skyldighet att göra
programmen tillgängliga för personer med funktionshinder.
1991/92:Kr251 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den särskilda debiteringen för innehav av radio-
och/eller TV-apparat slopas och att avgiften bakas in i den
statliga budgeten.
1991/92:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om utlokalisering av de
centrala enheterna i TV 2 från Stockholm enligt vad som i
motionen anförts om behovet av regionalt förankrad
programverksamhet.
1991/92:Kr291 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om TV 2:s flyttning till Göteborg.
1991/92:Kr292 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sveriges Radios rikskanal, TV 2, bör
lokaliseras till Göteborg.
1991/92:Kr293 av Pontus Wiklund m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om krav på uppdelning av Mittnytts regionala
TV-sändningar.
1991/92:Kr294 av Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna önskvärdheten av att i
högre grad utnyttja TV-mediet för samhällsviktig information.
1991/92:Kr295 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att markant höja ambitionsnivån för de
finskspråkiga sändningarna, så att den sverigefinska publiken
får ett mångsidigt utbud från det bolag som får deras
licensavgifter till godo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utveckla nyhets- och
aktualitetsutbudet på finska till en året-runt-verksamhet som
ger kontinuitet och utrymme för kommentarer och analyser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att särskilt uppmärksamma de finska
barnens behov av språklig och intellektuell stimulans genom i
Sverige producerade program.
1991/92:Kr296 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av den nya centrala myndigheten
för radio- och TV-sändningar till Kalmar.
1991/92:Kr299 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny allmän television utan politiker-
eller organisationsinblandning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Kanal 1 bör få ett ändrat uppdrag av
staten med ett större utbud av kulturprogram och garanterat fri
från reklam, även smygreklam,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att TV 2 bör säljas ut till privata
intressen och reklamfinansieras i syfte att ge satellitkanalen
TV 3 och den nya markkanalen TV 4 välbehövlig konkurrens om
tittare och annonsörer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förutsättningarna för ett nytt
finansieringssystem för den nya allmänna televisionen i form
av betal-TV bör utredas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda möjligheten att ombilda den
allmänna televisionen till folkaktiebolag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det nuvarande avtalet mellan staten och
Sveriges Radio,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sälja ut lokalradion,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P2,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sälja ut radiokanalen P3,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sälja ut utbildningsradion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ombilda radiokanalen P1 till en allmän
radiokanal garanterat fri från reklam vilken når alla i Sverige
och sänder dygnet runt,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att
ombilda radiokanalen P1 till folkaktiebolag,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
skattefinansiering av en ny allmän radio,
1991/92:A405 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering till Kalmar av den nya
mediaenheten som aviseras i kulturdepartementets budgetbilaga
12.
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:140
1991/92:Kr3 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det i avtal med Sveriges Radio skrivs
in att insatserna för olika grupper med funktionshinder
successivt skall öka under avtalsperioden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att moderbolaget bör bli kvar eller i
andra hand att ett av programbolagen bör få ett
samordningsansvar när det gäller insatserna för
funktionshindrade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de handikappgrupper som är beroende av
särskilda insatser bör bli representerade i publikrådet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att FoU-verksamheten inom området bör
innefatta aspekter på tillgängligheten för människor med
funktionshinder.
1991/92:Kr4 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontrollstation beträffande Sveriges Radio
AB:s verksamhet.
1991/92:Kr5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om public service-uppdraget under en ny
avtalsperiod,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kvalitetsvillkoret i avtalen för public service-företagen skall
kombineras med ett i avtalen fastställt ansvar för förnyelse av
olika programkategorier,
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om inrättandet
av ett publikråd för public service-företagen,
4. att riksdagen avslår propositionens förslag om ägarskap och
företagsform och programföretagens styrelser för public
service-företagen,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag om att Sveriges
Radio AB skall träda i likvidation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det framtida ägandet av Sveriges Radio AB,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sveriges Radio AB skall kvarstå som moderbolag i Sveriges
Radio-koncernen,
8. att riksdagen hos regeringen begär att överläggningar
upptas med ägarna av Sveriges Radio AB om den framtida
ägarstrukturen i företaget och att resultatet av
överläggningarna redovisas för riksdagen,
9. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar
att avtalsperioden för Sveriges Radio AB och de i koncernen
ingående programföretagen skall vara sex år i enlighet med förra
årets riksdagsbeslut,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
i enlighet med förra årets riksdagsbeslut avtal skall träffas
för en kommande sexårig avtalsperiod mellan staten och Sveriges
Radio AB, mellan staten och Sveriges Television AB, mellan
staten och Utbildningsradion AB samt mellan staten och ett nytt
radioföretag bildat av Riksradion AB och Lokalradion AB,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och
Utbildningsradion AB för en kommande avtalsperiod skall utses
enligt de regler som för närvarande gäller i respektive företags
bolagsordningar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
styrelserna i Riksradion AB och Lokalradion AB skall utses efter
de regler som för närvarande gäller i respektive företags
bolagsordning och att styrelsen efter de två programbolagens
samgående skall utses i enlighet med vad som angetts i förra
årets riksdagsbeslut,
13. att riksdagen avslår propositionens förslag att public
service-företagens aktier skall hembjudas till staten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
distriktsproduktionen av riksprogram i Sveriges Radios
programföretag skall ha minst samma omfattning och nivå som för
närvarande,
15. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar
att nyhetsverksamheten i Sveriges Television AB skall i avtal
regleras i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att medelstilldelningen för
SR-koncernen skall fastställas för den kommande sexåriga
avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra
årets riksdagsbeslut,
17. att riksdagen med ändring av propositionen i denna del
beslutar att en omprövning av Sveriges Radio-koncernens
finansiering skall ske inför beslut om medelstilldelningen för
1996 och senare i enlighet med de riktlinjer som angavs i förra
årets riksdagsbeslut.
1991/92:Kr6 av Leo Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambruk av personal,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om driftssäkerhetsavtal.
1991/92:Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avtalsperioden med de nya
mediabolagen skall omfatta sex år enligt vad i motionen anförts
om planering och stabilitet i de nya bolagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett breddat delägande av den
avgiftsfinansierade televisionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av svenskproducerade program
och musik av svenska artister,
4. att riksdagen beslutar att hembudsrätten för staten endast
får omfatta 20 % av aktierna,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
programtidning enligt vad i motionen anges om en fristående
tidning för de nya bolagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalradions situation,
7. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för
lokalradions verksamhet enligt vad i motionen anförts om lokal
programkvalitet och lokal nyhetsbevakning,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
medelsanvisningen till Utbildningsradion enligt vad i motionen
anförts om att Utbildningsradion skall få ett fullt
budgetansvar,
9. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en
särskild samrådsgrupp mellan bolagen, handikapporganisationerna,
Handikappinstitutet och Televerket, enligt vad i motionen
anförts om behovet av teknisk utveckling m.m.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning och inriktning på program för
barn.
1991/92:Kr8 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordningsansvaret för insatser för olika
grupper av funktionshindrade.
Ärendets beredning
Utskottet har i ärendet berett konstitutionsutskottet och
utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och
de motioner som behandlas med anledning av denna.
Konstitutionsutskottets yttrande (1991/92:KU3y) fogas vid
betänkandet som bilaga 2. Utrikesutskottet har -- efter att
ha tagit del av propositionen och motionerna -- ej funnit
anledning att avge något yttrande.
Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 21 april
1992 hållit en offentlig utfrågning om Sveriges Radio.
Vid utfrågningen lämnades information av dels
statssekreteraren i kulturdepartementet, dels företrädare
för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, det nya
ljudradiobolaget, Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i
Kiruna AB, dels företrädare för Folkrörelsernas ägargrupp,
Pressens ägargrupp och Näringslivets ägargrupp.
Vilka personer som deltagit i utfrågningen och vad som
förekommit vid denna framgår av bilaga 3 till betänkandet.
Företrädare för Synskadades riksförbund, Föreningen Sveriges
dövblinda, Sveriges dövas riksförbund och Hörselskadades
riksförbund har vid en uppvaktning inför utskottet framställt
handikappades krav på den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten inför den kommande avtalsperioden.
Företrädare för två avdelningar inom Statsanställdas förbund
och -- på utskottets begäran -- sektorn Rundradio inom
Televerket Radio har den 28 april 1992 framfört synpunkter på
propositionens förslag att överföra delar av den för Televerket
Radios samtliga tjänster gemensamma teknikserviceorganisationen
till det föreslagna nya bolaget Svensk Rundradio AB.
Vissa bakgrundsuppgifter
Sveriges Radio utgör en koncern med Sveriges Radio AB som
moderbolag och fyra dotterbolag som programföretag, nämligen
Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Dessutom ingår i
koncernen Radiotjänst i Kiruna AB som handhar uppbörden av
TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen.
För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke
sändande moderbolaget, dels mellan staten och ettvart av de fyra
programföretagen, dels mellan staten och Radiotjänst i Kiruna
AB. Avtalen med moderbolaget och programföretagen skall enligt
riksdagens beslut förlängas till den 31 december 1992 (prop.
1990/91:149, KU39, rskr. 370). Avtalet med Radiotjänst i Kiruna
AB gäller tills vidare. Slutligen finns ett avtal med
moderbolaget om det finansiella samordningsansvaret för
rundradiorörelsen och ett avtal om verksamheten i krig och vid
krigsfara samt en överenskommelse i vissa detaljfrågor mellan
staten och moderbolaget. De sistnämnda avtalen gäller tills
vidare resp. under samma tid som huvudavtalet med moderbolaget.
I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs
riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan
staten och Sveriges Radio-företagen. En redovisning för de på
grundval av propositionen fastlagda riktlinjerna (bet.
1990/91:KU39, rskr. 370) lämnas i konstitutionsutskottets
yttrande i det nu aktuella ärendet. I propositionen föreslogs
bl.a. att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB
skulle föras samman i ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inget
att erinra mot förslaget.
I proposition 1991/92:140 och i detta betänkande används
benämningen Sveriges Radio eller Sveriges Radio AB på det nya
ljudradioföretaget, om det inte uttryckligen anges att
moderbolaget avses eller detta framgår av sammanhanget. I några
fall används Sveriges Radio som en sammanfattande beteckning för
koncernen. Med uttrycket public service-företag avses
programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio och
Sveriges Utbildningsradio. Utskottet följer i huvudsak
propositionens disposition. Dock behandlas avsnitt 10.5 före
avsnitt 10.4. De siffror som anges i betänkandets rubriker
hänför sig till motsvarande avsnittsnumrering i propositionen.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer
för företagen inom den nuvarande Sveriges Radio-koncernen
(public service-företagen) under kommande avtalsperiod. Den
innehåller också förslag om bildandet av ett nytt statligt
aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet och om bolagets
verksamhet m.m. Vidare tas i propositionen upp frågan om
förvaltningen av rundradiomedlen samt vissa särskilda frågor.
Avtalsperioden föreslås bli begränsad till fyra år. Perioden
skall börja den 1 januari 1993 och upphöra den 31 december 1996.
Uppdraget för public service-företagen föreslås vara i
huvudsak oförändrat i förhållande till det uppdrag som har gällt
under den senaste avtalsperioden. Det innebär bl.a att
programföretagen skall tillgodose alla publikgrupper med ett
mångsidigt programutbud av hög kvalitet.
Frekvenstillgången för public service-företagen bör liksom nu
möjliggöra två TV-kanaler och fyra radiokanaler.
Public service-företagen bör även i fortsättningen ha ägare
som är fristående från staten. Fördelningen mellan olika
ägargrupper föreslås vid avtalstidens början vara 20% för
näringslivet, 20% för pressen, 40% för folkrörelserna och 20
% för en ny ägargrupp bestående av konstnärliga och
vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella
sammanslutningar.
Under den kommande avtalsperioden bör företagens styrelser
vara mindre än för närvarande. Varje styrelse bör bestå av nio
personer, varav verkställande direktören och två
personalrepresentanter är självskrivna. Av de återstående bör
fyra ledamöter, inklusive ordföranden, utses av regeringen,
medan två utses av bolagsstämman.
För att möjligheten för allmänheten att lämna synpunkter på
public service-företagens verksamhet skall förbättras föreslås
att ett särskilt publikråd skall inrättas.
Public service-företagens organisation bör förenklas genom att
moderbolaget upphör. I enlighet med förra årets riksdagsbeslut
bör vidare de nuvarande bolagen för lokalradio och riksradio
föras samman till ett.
Finansieringen av public service-verksamheten föreslås liksom
hittills huvudsakligen ske med TV-avgiftsmedel. Programföretagen
bör inte få finansiera sin verksamhet med reklam.
Medelstilldelningen för avtalsperioden bör följa de riktlinjer
som beslöts av riksdagen våren 1991. Det innebär att
verksamheten skall tillföras ytterligare 150 milj.kr. per år
under vartdera av de inledande tre åren. Samtidigt skall gälla
ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. per år under år 1993
och 1994. Medelstilldelningen bör liksom nu vara värdesäkrad med
ett index. Den årliga medelsanvisningen föreslås uppgå till ca
2,6 miljarder kronor för Sveriges Television, till knappt 1,5
miljarder kronor för Sveriges Radio och till i storleksordningen
200 milj.kr. för Utbildningsradion. En höjning av TV-avgiften
föreslås.
Övergripande redovisning av de ändringsförslag som väckts i
motioner
Såväl under den allmänna motionstiden som med anledning av
propositionen har väckts ett antal motioner rörande Sveriges
Radio.
I en under allmänna motionstiden väckt motion, Kr299 (nyd),
framställs en rad yrkanden som sammantagna måste ses som ett
huvudalternativ till den public service-verksamhet som nu
bedrivs av Sveriges Radio-koncernen. Merparten av yrkandena
behandlas i nästa avsnitt i betänkandet. I en socialdemokratisk
partimotion, Kr5, framställs en rad yrkanden främst av
organisatorisk natur som innebär att flera av de centrala
förslagen i propositionen bör ändras i syfte att beslutet om
Sveriges Radio i högre grad skall följa de riktlinjer som lades
fast av riksdagen förra året än vad som är fallet i
propositionen. Yrkandena behandlas i det följande i anslutning
till motsvarande yrkanden i propositionen. Slutligen har väckts
ett antal motioner som innehåller yrkanden om ändringar,
kompletteringar eller förtydliganden av förslag i propositionen.
Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten inom
Sveriges Radio-koncernen, m.m.
I den i det föregående nämnda motionen, Kr299 (nyd), föreslås
mycket långtgående förändringar i fråga om Sveriges Radio och
dess verksamhet och finansiering. Kraven framställs med
utgångspunkt i principen att det är angeläget med fria medier
utan politisk styrning och med hänvisning till den utveckling på
det tekniska området som innebär bl.a. att det finns mycket goda
möjligheter att i hemmen ta emot satellitsändningar. I
sammanfattning kan förslagen redovisas på följande sätt.
TV 2 bör säljas ut till privata intressen och
reklamfinansieras i syfte att ge TV 3 och TV 4 konkurrens om
tittare och annonsörer. Kanal 1 bör få ett uppdrag som
innefattar krav på ett ökat utbud av kulturprogram. Den bör vara
reklamfri även i fortsättningen. Kanalen bör drivas i
aktiebolagsform. Möjligheterna att ombilda det nuvarande
televisionsföretaget till ett folkaktiebolag, i vilket alla
svenska medborgare kan beredas tillfälle köpa aktier, bör
utredas. Detta gäller också förutsättningarna för att gå över
till betal-TV.
Även på ljudradiosidan föreslås en långtgående utförsäljning,
nämligen av Lokalradion, av P2 och P3 samt av Utbildningsradion.
Den kvarvarande ljudradiokanalen, P1, bör nå alla människor i
Sverige och sända dygnet runt. Även frågan om möjligheterna att
omvandla denna kanal till ett folkaktiebolag bör utredas. Vidare
bör en skattefinansiering av ett sådant nytt allmänt
ljudradioföretag utredas. Yrkandet behandlas i detta sammanhang
med hänsyn till det nära sambandet med övriga yrkanden i
motionen.
För att inte hindra en förnyelse av företagen bör avtalstiden
med Sveriges Radio-företagen vara ett år. I formellt hänseende
behandlas detta yrkande under nästa avsnitt i betänkandet.
Då det gäller det närmare innehållet i motionsmotiveringen
hänvisar utskottet till motionen.
Utskottet gör följande bedömning.
Den snabba tekniska utvecklingen på medieområdet som ägt rum
inte minst på 1980-talet och som med all säkerhet kommer att
fortsätta (se bl.a. prop. s. 37) har förändrat och kommer att
förändra förutsättningarna för den public service-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Radio-koncernen och för uppdraget till de
företag som i fortsättningen skall ha ansvaret för verksamheten.
Det är därför uppenbart att det i en framtid kan bli aktuellt
med förändringar av uppdragets innehåll och den frekvensmässiga
tilldelningen på såväl TV- som ljudradiosidan. För närvarande --
då det nyligen etablerats en privat markkanal för TV och då
ställning till privata ljudradiokanaler skall tas inom en nära
framtid -- är det dock svårt att överblicka utvecklingen. Det
vore, anser utskottet, mindre lämpligt att i det nuvarande läget
fatta beslut om så långtgående förändringar av Sveriges
Radio-företagen som föreslås i motionen. Denna synpunkt står i
överensstämmelse med vad utskottet i det följande anför om
public service i den nya mediesituationen. Vad som anförs i
motionen kan -- även om man inte godtar kraven i övrigt i
motionen -- tas till intäkt för en något avkortad avtalsperiod
med Sveriges Radio-företagen, en fråga till vilken utskottet
återkommer. Samtidigt är det viktigt att understryka att
företagen måste få sådana förutsättningar i fråga om avtalstid
och förutsägbar finansiering att de får rimliga möjligheter att
planera sin verksamhet i den rådande mediesituationen.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr299
yrkandena 1--5 och 7--13.
Utskottet avstyrker även motion K432 (fp) yrkande 3 om en
omedelbar utförsäljning av de nuvarande lokalradiostationerna.
Utskottet hänvisar till beslutet om att ett nytt ljudradiobolag
skall bildas genom sammanslagning av Sveriges Riksradio AB och
Sveriges Lokalradio AB och till de överväganden som kommer att
göras i anslutning till den nyligen framlagda promemorian (Ds
1992:22) Regler och villkor för privatradio.
Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
I propositionen föreslås att avtalen mellan staten och public
service-företagen skall omfatta perioden den 1 januari 1993 --
den 31 december 1996. Den nya avtalsperioden bör enligt
propositionen bli något kortare än vad som tidigare beslutats
mot bakgrund av de initiativ som regeringen tagit för
reklamfinansierade kabelsändningar och en
reklamradiolagstiftning. Vidare anförs att det också är
lämpligare att den prövning i fråga om finansieringen av
Sveriges Televisions verksamhet som diskuterades i proposition
1990/91:149 om radio- och TV-frågor -- den s.k.
kontrollstationen inför medelstilldelningen för år 1996 -- görs
i samband med inledningen av en ny avtalsperiod i stället för
mitt under avtalsperioden.
I flera motioner -- K431, Kr5, Kr7 och den i föregående
avsnitt delvis behandlade Kr299 -- förordas en annan
avtalsperiod än den som föreslagits i propositionen.
I motion K431 (m) yrkande 2 föreslår motionären att det
kommande avtalet mellan staten och Sveriges Radios programbolag
tecknas för en tid av tre år i stället för sex år. Som skäl
anförs att mycket har hänt och händer inom medieutvecklingen och
att en grundlig översyn av struktur, organisation, finansiering
och reglering av public service-verksamheten därför är starkt
påkallad. En kortare avtalsperiod innebär enligt motionären att
man inte låser upp sig alltför lång tid framåt innan
förändringsprocessen kan påbörjas.
Enligt motion Kr299 (nyd) bör -- som angetts i föregående
avsnitt -- avtalstiden bestämmas till endast ett år för att en
förnyelse av företaget inte skall förhindras (yrkande 6).
I motion Kr5 (s) anförs att villkoren för Sveriges Radios
verksamhet bör medge framförhållning och långsiktig planering.
Om programföretagen skall kunna uppfylla sina åtaganden får inte
villkoren för verksamheten kunna ändras genom plötsliga beslut.
Motionärerna anför att regeringen inte redovisar några sakskäl
till att frångå riksdagsbeslutet om en sexårig avtalsperiod med
en kontrollstation av finansieringen efter tre år. De anser
därför att riksdagen skall hålla fast vid sitt tidigare beslut
(yrkandena 9 och 17).
Även i motion Kr7 (v) yrkande 1 förespråkar motionärerna en
avtalsperiod om sex år.
I motion Kr4 (fp) anförs att det uppenbarligen och
ofrånkomligen torde uppkomma stora problem med att inrymma den
lokala radioverksamheten inom de angivna ekonomiska ramarna.
Motionären förespråkar därför en s.k. kontrollstation mitt i
avtalsperioden då verksamheten kan utvärderas, ekonomin
avstämmas och förändringsåtgärder vid behov kan aktualiseras.
Yrkandet överensstämmer med yrkande 17 i motion Kr5.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört följande.
Vid föregående riksmöte uttalade sig riksdagen för en sexårig
avtalsperiod. En prövning i fråga om finansieringen av Sveriges
Televisions verksamhet förutsattes böra ske inför
medelstilldelningen år 1996.
Efter riksdagens beslut har emellertid reklamfinansierade
kabelsändningar blivit tillåtna. En lagstiftning som tillåter
reklamfinansierad radio förbereds. Som anförs i propositionen
talar detta för att avtalstiden blir kortare. Utskottet har
därför ingen erinran mot att avtalstiden bestäms till fyra år.
Härigenom kan prövningen i fråga om finansieringen av Sveriges
Televisions verksamhet göras i samband med inledningen av en ny
avtalsperiod i stället för under en pågående avtalsperiod.
Kulturutskottet -- som också hänvisar till vad som anförts i
det föregående avsnittet -- ansluter sig till den av
konstitutionsutskottet gjorda bedömningen.
Detta innebär dels att utskottet i fråga om avtalstiden med
avstyrkande av motionerna Kr5 yrkande 9, Kr7 yrkande 1 och Kr299
yrkande 6 samt med anledning av motion K431 yrkande 2
tillstyrker att riksdagen godkänner vad som föreslagits i
propositionen, dels att utskottet i fråga om en kontrollstation
efter tre år avstyrker motionerna Kr4 och Kr5 yrkande 17.
Radio och TV i allmänhetens tjänst -- public service i den nya
mediesituationen (avsnitt 10.2.2)
I propositionen föreslås att programföretagens public
service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrat även under
den kommande avtalsperioden. Även om situationen ändrats
radikalt i Sverige genom tillkomsten av t.ex. TV-sändningar via
satellit och kabel samt en markdistribuerad tredje TV-kanal är
det enligt föredragande statsrådet för tidigt att överväga en
mera radikal omprövning av public service-uppdraget. Om public
service-begreppet uttalar kulturministern bl.a. följande (s.
45).
Den svenska modellen för public service har som grundstenar
radiolagens krav på opartiskhet och saklighet. Andra
viktiga utgångspunkter är den i avtalen med programbolagen
föreskrivna skyldigheten att låta programverksamheten i sin
helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter och
intressen. I görligaste mån skall minoritetsintressen av
olika slag tillgodoses. Grundläggande är vidare kraven på
geografisk rättvisa (dvs. att utbudet skall kunna tas emot
av hela befolkningen) och en hög kvalitet.
-- -- -- --
Under alla förhållanden måste den redaktionella integriteten
garanteras och finansieringen av verksamheten ske i former som
inte lämnar utrymme för otillbörlig påverkan.
Radionämndsgranskningen är en viktig del av public
service-verksamheten, och gällande principer för
medelstilldelning och finansieringskällor har samma syften.
I två motioner behandlas frågan om public service-uppdraget i
den nya mediesituationen. I motion K422 (s) framhålls bl.a. att
det förhållandet att flera radio- och TV-kanaler kommer att vara
tillgängliga för en svensk publik inte försvagar betydelsen av
public service-uppdraget. De nya kanalerna kan enligt
motionärerna inte förväntas ta det ansvar som följer av public
service-uppgiften. Motionärerna anser att basen för den
nationella etermediepolitiken också framdeles måste vara ett
radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst, som har i uppgift
att förse såväl den stora publiken som de många mindre
publikerna med bra program. För att public service-företaget
skall klara denna dubbla uppgift är det viktigt att det förfogar
över flera kanaler (yrkande 1 delvis). Motionärerna bakom motion
Kr5 (s) för fram liknande förslag (yrkande 1).
I nämnda motion, K422, förs även fram ett förslag om att
ålägga public service-företagen ett förnyelseansvar. Utskottet
behandlar förslaget i ett senare avsnitt i detta betänkande (s.
22--23).
Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att
programföretagens public service-uppdrag i huvudsak skall vara
oförändrade och förordar att riksdagen godkänner vad som anförs
i propositionen i denna del. Enligt konstitutionsutskottet bör
den fortsatta utvecklingen av public service-verksamheten bygga
på de överväganden som förs fram i propositionen.
Kulturutskottet ansluter sig till den av
konstitutionsutskottet gjorda bedömningen. Riksdagen bör således
godkänna propositionsförslaget. Motionsyrkandena blir
tillgodosedda i aktuella delar.
Public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät m.m.
(avsnitt 10.2.3)
Public service-företagens sändningsrätt bör enligt
propositionen medge oförändrad verksamhet. Sveriges Television
AB föreslås sålunda sända i två rikstäckande TV-kanaler inkl.
text-TV, varav en kanal även skall ha regional täckning. Det nya
ljudradioföretaget, Sveriges Radio AB, föreslås sända i fyra
rikstäckande kanaler för ljudradio, varav en skall ha lokal
täckning. Sveriges Utbildningsradio AB föreslås sända
utbildningsprogram i Sveriges Televisions och Sveriges Radios
kanaler.
Med rikstäckning avses i propositionen att 99,8% eller mer
av den fast bosatta befolkningen i landet skall nås av
sändningarna, vilka bör ske med hög säkerhet. Den tekniska
kvaliteten på sändningarna bör enligt propositionen vara hög.
Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att ange
villkor för hur eventuell överkapacitet i sändningsnäten kan
disponeras.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i
propositionen i här aktuell del.
Finansiering (avsnitt 10.2.4)
Liksom hitintills varit fallet skall enligt
propositionsförslaget public service-företagen finansieras med
medel som anvisas från rundradiokontot och de skall inte
tillåtas sända betalda annonser. Deras sidoaktiviteter till
sändningsverksamheten skall vara självbärande.
Enligt propositionen bör vidare sponsring i begränsad omfattning
få förekomma i Sveriges Televisions och det nya
ljudradiobolagets sändningar. Nuvarande villkor för Sveriges
Radios sändningar när det gäller hur sponsorsmeddelanden får
utformas bör i vissa avseenden preciseras, föreslås det
slutligen i propositionen.
I motion Kr251 (m) föreslås att TV-avgiften skall slopas och
att radio- och TV-verksamheten skall finansieras över
statsbudgeten. Enligt motionären skulle ett bifall till
förslaget innebära en årlig besparing på omkring 150 milj.kr.
eftersom Radiotjänst i Kiruna AB kunde läggas ner. Byråkratin
skulle också minskas.
Utskottet vill erinra om att den av motionären upptagna frågan
om skattefinansiering av verksamheten behandlats vid en rad
tillfällen tidigare, bl.a. i eller i samband med de
propositioner som lagts fram inför de båda senaste
avtalsperioderna (se senast bet. KrU 1985/86:21 s. 47).
Kulturutskottet är -- med beaktande av de integritetsaspekter
som finns -- inte berett att föreslå något riksdagsinitiativ med
anledning av motionsförslaget. Detta bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Som framhålls i propositionen har public service-företagen en
fördel framför privat radio och TV genom att de är garanterade
en viss på förhand känd tillförsel av medel. Utskottet vill i
sammanhanget inskjuta att andra förslag i propositionen innebär
att framförhållningstiden skall förbättras ytterligare. Public
service-företagen är i enlighet med det sagda inte beroende av
att maximera antalet tittare och lyssnare för att generera
intäkter. Utskottet, som i ett annat avsnitt behandlar frågor om
programinnehållet, vill understryka att den angivna
omständigheten självfallet har stor betydelse bl.a. för att även
program som vänder sig till små lyssnargrupper skall förläggas
till vad som betraktas som god sändningstid.
Efter förslag av regeringen -- och efter initiativ av
kulturutskottet förra våren (se yttr. 1990/91:KrU7y s. 4 samt
bet. 1990/91:KU39 s. 52--53) -- skapades de nuvarande
sponsorsreglerna för Sveriges Television. I den nu aktuella
propositionen framförs synpunkter av innehåll att vissa
justeringar bör göras av reglerna med ledning av de erfarenheter
som hittills vunnits. I motion Kr7 (v) understryks -- dock utan
att något formellt yrkande framställs i detta hänseende -- att
det är av synnerlig vikt att sponsorsmeddelanden är diskreta och
endast visas i form av text utan logotyp eller annan symbol.
Det är enligt utskottets mening rimligt att erfarenheterna
från Sveriges Televisions arbete med sponsringsfrågorna tas till
vara i utformningen av nytt avtal mellan staten och Sveriges
Television. Utskottet delar den i propositionen redovisade
uppfattningen att risken för att sponsorsmeddelanden förväxlas
med sedvanlig TV-reklam bör motverkas. Samtidigt är det enligt
utskottets mening av stor betydelse att de eventuella
förändringar som görs står i samklang med den utveckling inom
sponsringsområdet som sker i övriga Europa. Denna utveckling
avser frågor om användning av bl.a. logotyper.
Utskottet tog förra året också initiativ till att närmare
överväganden skulle komma till stånd om huruvida sponsring bör
tillåtas i det nya ljudradiobolaget (se hänvisningen ovan).
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förslag i propositionen
om att nämnda bolag bör ges rätt att träffa uppgörelser om
sponsring i fråga om program på i huvudsak samma villkor som
gäller för Sveriges Television.
I enlighet med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med anledning av vad som förordats i propositionen i fråga om
finansieringen bör godkänna vad utskottet anfört.
I propositionen uttalas att den särskilda roll som public
service-företagen har, när det bl.a. gäller att granska det
allmännas verksamhet, gör att dessa företag bör ha stor frihet
för sitt agerande. Regering och riksdag bör inte styra
programverksamheten. Enligt kulturministern finns det ingen
anledning att frångå den principiella inställning som lagts fast
i föregående propositioner och utskottsuttalanden från riksdagen
och som innebär att staten inför en ny avtalsperiod endast bör
ange allmänna riktlinjer i fråga om public service-företagens
programverksamhet.
Utskottet ansluter sig till den i propositionen gjorda
bedömningen.
När det gäller placeringen av utbildningsradions program utgår
utskottet från att detta sker med beaktande av TV- och
radiokanalernas komposition, karaktär och den publik de vänder
sig till.
Allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2)
I propositionen föreslås att public service-företagen skall
erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög
kvalitet. Vidare skall programföretagen ta hänsyn till resp.
mediums särskilda genomslagskraft när det gäller programmens
ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. I
övrigt föreslås att nuvarande riktlinjer behålls i princip
oförändrade. Detta innebär
att programmen skall utformas så att de genom tillgänglighet
och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov
och intressen hos landets befolkning,
att även mindre gruppers behov i görligaste mån skall
tillgodoses,
att programutbudet som helhet skall präglas av
folkbildningsambitioner,
att programutbudet skall utformas så att utrymme ges åt en
mångfald av åsikter och meningsinriktningar och så att hänsyn
tas till olika förutsättningar hos befolkningen och
att ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall
tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska
upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning.
Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisas till
propositionen (s. 53--60) och till framställningen i det
följande.
Innan utskottet tar upp frågor som uppmärksammats motionsvägen
vill utskottet särskilt nämna följande. I propositionen erinras
om att ett mångsidigt programutbud får som konsekvens att vissa
program kommer att uppskattas av en stor andel av befolkningen,
medan andra program intresserar färre. Kulturministern betonar
vikten av att även programbehoven från mindre publikgrupper kan
tillgodoses vid tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta
och lyssna. Detta uttalande understryker vad utskottet uttalade
i samma fråga förra året (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13, bet.
1990/91:KU39 s. 65). Utskottet ansåg det viktigt att inte minst
möjligheterna för TV-tittarna att följa kulturprogram och andra
s.k. smala program på vad som bedöms vara god sändningstid
uppmärksammas.
Kulturutskottet vill tillägga att enligt utskottets mening vid
direktsändningar av evenemang respekten för de mindre
publikgrupperna kräver att hänsyn tas även till dessa i de fall
då ett överskridande av den beräknade programtiden aktualiseras
till följd av att evenemangen tar längre tid än beräknat.
Här aktuella motionsyrkanden rör frågan om andelen
svenskproducerade program, satsningen på barnprogram samt frågan
om en fristående programtidning. Vidare tar utskottet upp ett
antal motionsyrkanden, som också de rör de allmänna riktlinjerna
för programverksamheten, men som tas upp under särskilda
rubriker.
I motion Kr7 (v) föreslås att de tre programbolagen i större
utsträckning än vad hitintills varit fallet skall prioritera
svenskproducerade program och program och musik av svenska
artister (yrkande 3).
Sveriges Radio-koncernen har i sin anslagsframställning hösten
1991 gjort en sammanställning av programföretagens utbud på
svenska språket m.m. Av denna framgår följande.
Radiobolagens programutbud måste med undantag för delar av
musikutbudet generellt kunna betraktas som ett utbud på svenska
språket. Riksradions andel svensk musik, dvs. musik av svenska
upphovsmän och/eller musik framförd av svenskar, utgör 37% av
den spelade musiken i Riksradion. Lokalradions innehållsanalyser
av ett antal lokalradiostationers utbud under en vecka visar att
målsättningen 50% lokal/svensk musik överträffas. Av Sveriges
Televisions utbud utgörs ca 60% av program på svenska språket.
Av Utbildningsradions TV-sändningar är ca 70% på svenska
språket och av svenska upphovsmän. I riksradion är ca 50% av
Utbildningsradions sändningar på svenska språket, medan ca 95%
av sändningarna är av svenska upphovsmän.
Med anledning av ett motionsyrkande om andelen
svenskproducerade program uttalade utskottet förra året bl.a.
att den snabba utveckling av medierna som vi nu upplever och som
bl.a. innebär att allt fler svenska hem kan bli delaktiga i ett
internationellt programutbud medför ett ansvar för att det
nationella kulturarvet bevaras bl.a. genom att Sveriges Radio
hävdar de nationella programmens ställning. Utskottet uttalade
samtidigt att utvecklingen på området noga borde följas (yttr.
1990/91:KrU7y s. 12, bet. 1990/91:KU39 s. 60).
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga. Vidare anser
utskottet att den redovisning som återgetts ovan från
SR-koncernens anslagsframställning visar att programbolagen väl
lever upp till den ovan redovisade formuleringen i gällande
avtal. Enligt utskottets uppfattning bör därför propositionens
förslag till riktlinjer i detta avseende godkännas. Med det
anförda avstyrks motion Kr7 yrkande 3.
I ett senare avsnitt (s. 31) i detta betänkande behandlar
utskottet frågan om andelen europeiska program i televisionen.
I samma motion, Kr7 (v), framförs också förslag som syftar
till att avtalen med programbolagen skall innehålla en
bestämmelse om bra radio och TV för barn (yrkande 10).
Enligt sin senaste anslagsframställning avser Sveriges
Television AB att använda det reformtillskott som kommer bolaget
till del under nästa avtalsperiod bl.a för att stärka
programutbudet för barn och ungdom. När det gäller radio har
utskottet inhämtat följande. I radion har en viss ökning av
barnprogram för mellanåldrarna skett. Vidare har allt fler
barnprogram förts över till P3 i syfte att föräldrar och barn
skall kunna lyssna på samma kanal. Inför den nya avtalsperioden
finns bl.a. planer på ett dagligt nyhetsprogram för barn.
I propositionen (s. 54) uttalas bl.a. att för att public
service-företagen skall uppfylla uppdragets ambitioner om
mångsidighet och kvalitet behöver det, i likhet med vad som nu
gäller, sändas program av många slag, t.ex. barnprogram.
Utskottet anser -- mot bakgrund av det anförda -- att det inte
är erforderligt med en avtalsbestämmelse av så specifikt slag
som anges i motionen för att syftet med det här aktuella
yrkandet skall tillgodoses. Yrkandet avstyrks därför.
I ett annat yrkande i samma motion, Kr7 (v), föreslås att de
tre programbolagen skall inrätta en gemensam och oberoende
programtidning (yrkande 5).
Radio- och TV-publiken har stora möjligheter att få tillgång
till fyllig och varierande programinformation dels i
specialtidningar, dels i dagspressen. De stora dagstidningarna
har dessutom särskilda programbilagor varje vecka.
Programinformation ingår också i text-TV-utbudet. Enligt
utskottets uppfattning är den fråga som motionärerna väckt något
som bör ankomma på programbolagen att själva besluta om. Med det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Hög kvalitet (avsnitt 10.3.2.1). Förnyelse som avtalsvillkor
I propositionen föreslås att kvalitetsaspekten
uppmärksammas ytterligare när det gäller riktlinjerna för
programverksamheten och att ett överordnat kvalitetsvillkor förs
in i avtalen med programföretagen.
Enligt kulturutskottets uppfattning är det -- i den
konkurrenssituation som nu råder på etermedieområdet -- i ännu
högre grad än tidigare angeläget att kvalitet och
professionalism präglar utbudet från public service-företagen.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.
Utskottet behandlar i anslutning till kvalitetsbegreppet två
motioner som tar upp frågan om förnyelse av
programinnehållet. Enligt motion Kr5 (s) är kvalitetsbegreppet
rimligt avgränsat i propositionen, men behöver kombineras med
ett stadgande om att public service-företagen skall främja
förnyelse av programinnehållet (yrkande 2). Liknande förslag
framförs av motionärerna bakom motion K422 (s).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget
att utrymme finns för det nydanande, oprövade och annorlunda. I
den mediesituation som råder är det naturligt att public
service-företagen är föregångare i detta avseende. Genom ett
förnyelsekrav markeras även den professionalism som man har rätt
att vänta sig av public service-företagen. Ett särskilt
förnyelsekriterium bör därför tillföras riktlinjerna. Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna K422 yrkande 1 i denna del och Kr5
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om förnyelse av programinnehållet.
Demokratibestämmelsen (avsnitt 10.3.2.2)
I propositionen redogörs för den år 1991 ändrade
demokratibestämmelsen i radiolagen, vilket innebär att
programverksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika
värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Enligt
föredragande statsrådet bör de grundläggande föreskrifterna i
radiolagen om programverksamhetens utformning inte ändras.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
propositionen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att
bestämmelsen om mediets centrala ställning skall -- i enlighet
med den ändrade lydelsen i radiolagen -- omformuleras till att
gälla mediets särskilda genomslagskraft när det gäller
programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av
programmen.
Program om och för funktionshindrade (avsnitt 10.3.2.4)
I nuvarande avtal mellan staten och programföretagen finns
klart angivet att det i public service-uppdraget ligger en
särskild skyldighet att ta hänsyn till handikappade. Vidare
föreskrivs i avtalet mellan staten och moderbolaget att
moderbolaget får fördela ansvaret mellan programföretagen så att
insatserna inom koncernen samordnas.
I propositionen uttalas att staten inte bör rikta detaljerade
krav i fråga om programinnehållet till programföretagen. De krav
som bör riktas mot programföretagen föreslås i huvudsak
överensstämma med de nuvarande riktlinjerna. Vidare förutsätts i
propositionen att programföretagen i avtal sig emellan kommer
att fördela ansvar för olika insatser. Genom en sådan
frivillig samordning kan de skilda förutsättningarna för
radio och TV tas till vara på bästa sätt. Enligt propositionen
bör de totala resurserna för detta ändamål vara minst
oförändrade i jämförelse med vad som gäller under
verksamhetsåret 1992. De årliga anslagsframställningarna bör
innehålla en redovisning av resp. programbolags ekonomiska
insatser på detta område.
Företrädare för olika handikapporganisationer har vid en
uppvaktning inför utskottet understrukit att särskild hänsyn bör
tas till olika grupper av funktionshindrade i programutbudet.
Bl.a. framfördes krav på att de totala resurserna för insatser
för olika grupper av funktionshindrade skall öka under den
kommande avtalsperioden. Vidare begärdes att ett av
programföretagen skall åläggas ett samordningsansvar för
handikappinsatserna i samtliga programbolag och att såväl ny
teknik som redan befintlig teknik skall tas i anspråk för att
förbättra tillgängligheten för handikappade. Slutligen föreslogs
att forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området skall
präglas av aspekter på tillgänglighet för olika grupper av
funktionshindrade, så att inte teknik som tas i bruk försämrar
tillgängligheten eller utestänger vissa grupper. I stället bör
den tekniska utvecklingen förbättra handikappades tillgång till
etermedierna.
Utskottet har inhämtat att handikapputredningen har för avsikt
att inom en relativt snar framtid lägga fram ett betänkande med
förslag om funktionshindrades möjligheter att ta del av
samhällsutvecklingen. Bl.a. kommer public service-företagens
verksamhet att belysas.
I sju motionsyrkanden tas public service-företagens insatser
för de funktionshindrade upp. Två av motionsyrkandena har
övergripande karaktär, två yrkanden rör samordningsansvaret, en
motion rör nyheter på teckenspråk, i en motion behandlas frågan
om en samrådsgrupp för teknisk utveckling av insatser för
funktionshindrade och i en behandlas forsknings- och
utvecklingsfrågor.
Motionärerna bakom motion Kr250 (s) påpekar att de nya avtalen
måste utformas så att situationen för personer med
funktionshinder påtagligt förbättras. Programföretagens
skyldighet att göra programmen tillgängliga för personer med
funktionshinder bör markeras i de nya avtalen.
Utskottet har bl.a. inhämtat följande om programföretagens
insatser för handikappade.
Inom Riksradion görs ansträngningar för att göra
programläsningen tillgänglig för synskadade. Ett omfattande
arbete pågår i syfte att förbättra hörbarheten i Riksradions
radiokanaler. Inom Sveriges Television AB är text-TV-utbudet en
viktig service till hörselhandikappade. Programtextningen,
direkttextningen av Rapports 19.30-sändning och
direktkommenteringen på textremsa av sportprogram riktar sig
främst till denna målgrupp. Ett särskilt veckonyhetsprogram på
teckenspråk har sänts i några år. Inom Sveriges Television pågår
ett projekt som syftar till att pröva hur översättningstexten i
digital form i text-TV-signalen kan användas för att generera
syntetiskt tal i s.k. talsyntesutrustning. Lokalradion tar i den
löpande programverksamheten upp de handikappades speciella
problem. I telefonprogrammen ges möjlighet för bl.a.
handikappade att komma till tals. Inom Utbildningsradion har
utbildningsprogram på teckenspråk producerats. Under innevarande
avtalsperiod har de första TV-programmen någonsin för
förståndshandikappade sänts i produktion av Utbildningsradion.
Utskottet uttalade inför den nuvarande avtalsperioden bl.a.
att grundsatserna om integration och normalisering sedan länge
gäller för samhällets insatser på handikappområdet. Enligt
utskottet borde dessa grundsatser i tillämpliga delar vara
vägledande även för Sveriges Radio (bet. KrU 1985/86:21 s. 30).
Utskottet anser att så bör vara fallet även i fortsättningen.
Utskottet konstaterar att stora insatser gjorts av
programföretagen under föregående och innevarande avtalsperiod
för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade. Det
är angeläget att den positiva utveckling som ägt rum på detta
område kan fortsätta även under nästa avtalsperiod. I likhet med
kulturministern anser utskottet därför att programföretagen även
under nästa avtalsperiod skall åläggas ett särskilt ansvar när
det gäller program om och för funktionshindrade. Med det anförda
får det krav som framförs i motionen anses vara tillgodosett.
Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att
hänsyn tas även till utvecklingsstörda, vilka i många fall kan
tillgodogöra sig mycket av utbudet om det utformas på ett för
dem lämpligt sätt.
Motionärerna bakom motion Kr3 (s) anser att den ambitionsnivå
som anges i propositionen för resurser till programinsatser
för funktionshindrade är för låg (yrkande 1). Motionärerna
föreslår i stället att resurserna för detta ändamål successivt
skall öka, vilket bör skrivas in i de nya avtalen.
Inför den nuvarande avtalsperioden uttalade utskottet att även
begränsade förbättringar för handikappade inom Sveriges Radios
verksamhet kan vara mycket kostnadskrävande. Detta skulle
emellertid inte få hindra att Sveriges Radio fortsätter sina
ansträngningar att öka tillgängligheten för olika
handikappgrupper (bet. KrU 1985/86:21 s. 30). Utskottet intar
samma ståndpunkt i detta avseende, då det gäller insatser under
den kommande avtalsperioden.
Som nämnts i det föregående föreslås i propositionen att de
totala insatserna för programföretagens handikappinsatser
minst skall vara oförändrade under nästa avtalsperiod
jämfört med verksamhetsåret 1992. Utskottet är inte berett att
föreslå en avtalsreglering som går längre än vad som föreslagits
i propositionen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Motionärerna bakom motion Kr8 (c) anser att det är viktigt att
se över möjligheterna att ålägga ett av programbolagen ett
samordningsansvar för insatser för olika grupper av
funktionshindrade. Liknande tankar framförs i motion Kr3 (s).
I den senare motionen anförs bl.a. att bäst hade varit om
moderbolaget fick vara kvar och ha detta samordnande ansvar. Om
så inte blir fallet är det enligt motionärerna viktigt att något
av programbolagen får ett samordningsansvar (yrkande 2).
Enligt utskottets uppfattning har det samordningsansvar för
handikappinsatser som åvilar moderbolaget under innevarande
avtalsperiod varit värdefullt. Nödvändigheten av att en
samordning kommer till stånd även under den nya avtalsperioden
är uppenbar. Utskottet utgår därför i likhet med kulturministern
från att programföretagen kommer att åstadkomma en frivillig
samordning som innebär att de sinsemellan kommer att dela upp
insatserna för funktionshindrade. Utskottet avstyrker således
motion Kr3 yrkande 2 och motion Kr8, båda motionsyrkandena i
denna del.
I de nämnda motionerna, Kr3 (s) och Kr8 (c), tas också upp
frågan om att en plan för programföretagens insatser för
funktionshindrade skall upprättas i samråd med berörda
handikapporganisationer.
Inför nuvarande avtalsperiod uttalade sig utskottet om
betydelsen av att moderbolaget i samband med de årliga
anslagsframställningarna redovisar en plan för insatser på
handikappområdet. Utskottet utgick från att en sådan plan skulle
vara flerårig. Vidare ansåg utskottet att en plan av angivet
slag skulle kunna få betydelse för inriktningen och omfattningen
av insatserna även på det sättet att den kan åstadkomma en
allmän debatt om dessa, bl.a. i förhållande till satsningar som
Sveriges Radio gör på andra områden (KrU 1985/86:21 s. 30).
Utskottet vidhåller att dessa synpunkter fortfarande har
bärkraft -- inte minst i en situation där det inte finns ett
moderbolag.
Enligt utskottets uppfattning är det således angeläget att
vart och ett av programföretagen i sitt arbete framgent
utarbetar en plan över tilltänkta insatser när det gäller
handikappåtgärder i vid mening. Planerna, som bör vara rullande,
bör kunna presenteras i anslutning till den ekonomiska
redovisning som resp. programbolag skall avge i de årliga
anslagsframställningarna. Självfallet är det av värde om även en
samlad redovisning görs av planerna, exempelvis i något av
bolagens anslagsframställningar.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med anledning av motion Kr8 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om planer för
programföretagens satsningar för funktionshindrade. Motion Kr3
-- som inte innehåller något formellt yrkande i denna del --
tillgodoses därigenom i här aktuellt avseende.
I motion Kr235 (s) föreslår motionärerna dagliga sändningar
på kvällstid av nyhetsprogram på teckenspråk.
Utskottet konstaterar att förutom den service som lämnas till
främst hörselskadade genom Text-TV:s programtextning och
direktkommentering av sportprogram behövs en särskild service
för de barndomsdöva. För denna grupp är teckenspråket det första
språket. Teckenspråket som är ett visuellt språk är syntaktiskt
annorlunda uppbyggt än svenskan. En försöksverksamhet med
veckonyhetssändningar på teckenspråk, Nyhetstecken, inleddes
budgetåret 1987/88 inom Sveriges Television. Verksamheten
permanentades år 1989. För produktionen har sedan starten
Gävle-Dala-distriktet svarat i samarbete med Sveriges dövas
riksförbund. Sändningarna sker över TV2-nätet i ett
20-minutersprogram på lördagar med undantag av sommartid och
storhelger. Enligt vad utskottet har inhämtat beräknas
programmet nå 95% av primärmålgruppen.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att också döva
får tillgång till program på sitt eget språk. Därför är det
glädjande att Sveriges Television i sin senaste
anslagsframställning uttalat ambitionen att inför den nya
avtalsperioden införa nyhetssändningar på teckenspråk fem dagar
i veckan. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer som anges i
propositionen om program för och om funktionshindrade till
väsentlig del tillgodoser förslaget i motion Kr235, vilken
således inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Då det gäller hörselskadades möjlighet att ta del av
programutbudet i radio och TV vill utskottet framhålla att såväl
enkla åtgärder som att iaktta försiktighet med att tillföra
bakgrundsljud och musik till talade inslag i radio och TV som
utnyttjande av ny teknik kan underlätta delaktigheten för denna
grupp.
Motion Kr7 (v) syftar till inrättande av en samrådsgrupp
mellan programbolagen, handikapporganisationerna,
handikappinstitutet och televerket för att bl.a. förbättra
tillgängligheten i fråga om programverksamheten såväl tekniskt
som innehållsmässigt (yrkande 9).
Utskottet har i det föregående framhållit att programföretagen
även under nästa avtalsperiod bör åläggas ett särskilt ansvar
när det gäller program om och för handikappade. Vidare har
utskottet konstaterat att en rad insatser gjorts under den nu
gällande och den närmast föregående avtalsperioden för att göra
programmen i radio- och TV-kanalerna mer tillgängliga för
handikappade. I propositionen (s. 57) uttalar kulturministern
bl.a. att det finns anledning att förvänta sig att den tekniska
utvecklingen i framtiden kommer att ge ännu bättre
förutsättningar för att förbättra tillgängligheten.
Kulturministern syftar i första hand på vad digital
sändningsteknik kan möjliggöra i form av nya tjänster vid sidan
av ordinarie programutsändning. Kulturministern utgår från att
detta uppmärksamt följs av programbolagen.
Utskottet vill med det anförda understryka vikten av att
tekniska framsteg kommer även den funktionshindrade publiken
till godo i form av förbättrad tillgänglighet. Utskottet
förutsätter att programbolagen utnyttjar möjligheterna att
upprätthålla informella kontakter med olika handikappgrupper i
avsikt att utröna dessa gruppers olika behov. Utskottet är dock
inte berett att föreslå riksdagen att ta initiativ till en
samrådsgrupp av det slag som motionärerna föreslår. Motion Kr7
yrkande 9 påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att frågan om
inrättandet av ett publikråd kommer att behandlas längre fram i
detta betänkande. Enligt förslaget i propositionen skall i
publikrådet ingå bl.a. företrädare för funktionshindrade. Ett
avslag på detta förslag skulle självfallet ställa ökade krav på
att funktionshindrade på andra sätt får ökade möjligheter att
framföra sina synpunkter på i första hand public
service-företagens programverksamhet.
All forsknings- och utvecklingsverksamhet på radio- och
TV-området bör enligt motion Kr3 (s) yrkande 4 innefatta
aspekter på tillgängligheten för människor med funktionshinder.
Ny teknik måste innebära att tillgängligheten ökar.
Utskottet förutsätter att public service-företagen -- inom
ramen för det ansvar de har för att göra radio och TV
tillgängliga för funktionshindrade -- även fortsättningsvis tar
initiativ till forsknings- och utvecklingsarbete beträffande
olika aspekter på tillgängligheten för funktionshindrade. Något
särskilt uttalande från riksdagens sida i fråga om denna del av
programföretagens ansvar för att tillgodose de
funktionshindrades behov är enligt utskottets mening inte
erforderligt. Motionsyrkandet avstyrks därför av utskottet.
Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk (avsnitt
10.3.2.5)
I gällande avtal mellan staten och programföretagen ingår
bl.a. villkor om att bolagen bör ta särskild hänsyn till
språkliga och etniska minoriteter. Programmen skall enligt
avtalen utformas så att de genom kvalitet, tillgänglighet och
mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och
intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen
skall i görlig mån tillgodoses.
Kulturministern anser sig kunna konstatera att den service på
invandrar- och minoritetsspråk som för närvarande lämnas av
public service-bolagen är av betydande omfattning (s. 58). Inför
nästa avtalsperiod föreslås att de totala resurserna för detta
ändamål bör vara minst oförändrade i jämförelse med vad som
gäller under verksamhetsåret 1992. Vidare uttalas att det är
angeläget att resp. programföretags ekonomiska insatser på detta
område redovisas i samband med de årliga
anslagsframställningarna.
Under innevarande avtalsperiod ligger ett samordningsansvar
för invandrar- och minoritetsprogrammen på moderbolaget.
Kulturministern utgår från att de tre programföretagen i
framtiden kan lösa det framtida samarbetet genom
överenskommelser sinsemellan.
Det erinras i propositionen om att storleksförhållandet mellan
olika språkgrupper varierar vilket gör att programföretagens
språkval kan behöva förändras över tiden.
I sammanhanget understryks att det finns särskilda skäl som
motiverar programservice på samiska i större utsträckning än vad
som motiveras av samernas antal. Vidare framhålls att av de
språkliga minoriteterna även den finskspråkiga gruppen intar en
särställning.
I tre motionsyrkanden behandlas programutbudet för den
finskspråkiga gruppen.
I motion Kr295 (c) föreslås att ambitionsnivån för de
finskspråkiga sändningarna skall höjas så att den sverigefinska
publiken får ett mångsidigt utbud (yrkande 1). Vidare föreslås
att nyhets- och aktualitetsutbudet på finska i TV bör utvecklas
till en året-runt-verksamhet som ger utrymme för kommentarer och
analyser (yrkande 2). Slutligen föreslås att de finska barnens
behov av språklig och intellektuell stimulans skall
uppmärksammas genom i Sverige producerade program (yrkande 3).
I enlighet med vad utskottet uttalade i fjol anser utskottet
att av de språkliga minoriteterna intar den finskspråkiga
gruppen en särställning (yttr. 1990/91:KrU7y s. 13--14, bet.
1990/91:KU39 s. 66). Denna särställning har som utskottet
framhöll i fjol sin grund dels i de historiska banden mellan
Sverige och Finland, dels i gruppens storlek. Utskottet vill
därutöver erinra om att den tornedalsfinska befolkningen i norra
Sverige anses historiskt sett representera den ursprungliga
inhemska befolkningen. Den finskspråkiga gruppens rätt till
programservice har därför en något annan karaktär än övriga
gruppers. Utskottet förutsätter att denna särställning beaktas
av programföretagen. Utskottet anser att de allmänna riktlinjer
som anges i propositionen om verksamhet på invandrar- och
minoritetsspråk och de särskilda villkor som gäller den
finskspråkiga gruppen till väsentlig del tillgodoser
motionsyrkandena. Utskottet är inte berett att förorda mer
långtgående riktlinjer i detta hänseende. Motionsyrkandena
påkallar inte någon riksdagens åtgärd.
Folkbildning, kultur, svenska språket resp.
myndighetsinformation (avsnitt 10.3.2.6)
I propositionen uttalas att de principer som tidigare
formulerats i fråga om folkbildningsansvaret, programföretagens
samspel med kulturlivet, språkvårdsfrågor samt
myndighetsinformation bör ligga fast. Kulturministern
konstaterar att Sveriges Television hör till de mer
betydelsefulla av landets kulturinstitutioner, bl.a. eftersom
företaget är en av de största beställarna och producenterna av
långfilmer i landet. Riksradions roll i fråga om musik är också
värdefull.
I propositionen erinras om att nuvarande avtal mellan staten
och moderbolaget innehåller en föreskrift om att åtgärder för
språkvård skall samordnas inom koncernen. Med tanke på den
föreslagna omstruktureringen av koncernen föreslår
kulturministern att varje programföretag i fortsättningen skall
ha ett eget ansvar för språkvård.
Slutligen uttalar kulturministern att sammanslagningen av
Riksradion och Lokalradion får till följd att skyldigheten för
det nya ljudradioföretaget att sända meddelanden som är av vikt
för allmänheten bör avse både statliga och kommunala
myndigheter.
Motionären bakom motion Kr294 (c) anser att ökad kunskap på
olika områden snabbt och enkelt kan förmedlas via TV och
föreslår att TV-mediet i högre grad än nu skall utnyttjas för
samhällsviktig information. Som exempel på sådan information
nämns bl.a. hur man ger första hjälpen i olika situationer, hur
man hittar mögelskador i sitt hus samt hur man sätter upp
brandvarnare.
Enligt gällande avtal (11 §) mellan staten och Sveriges
Television skall på begäran av statlig myndighet Sveriges
Television sända meddelande som är av vikt för allmänheten.
Sveriges Television skall tillse att meddelandet ges en lämplig
utformning och att det inte genom sin omfattning eller på annat
sätt inverkar menligt på programverksamheten.
Utskottet har inhämtat att Sveriges Television med
myndighetsmeddelanden förstår korta meddelanden till Sveriges
befolkning om rättigheter och/eller skyldigheter gentemot
samhället samt i vissa fall också annan information,
huvudsakligen av varnande karaktär. Sålunda har t.ex. även
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Svenska
livräddningssällskapet m.fl. tillåtits sända meddelanden. Under
programrubriken Anslagstavlan samlar programbolaget den typ av
myndighetsmeddelanden som avses i avtalet. Anslagstavlan sänds
en gång per vecka i en av Sveriges Televisions kanaler och sänds
därefter i repris under samma vecka i den andra TV-kanalen.
Enligt utskottets mening innehåller programmet Anslagstavlan
det slag av samhällsviktig information som motionären synes
åsyfta. Även i olika typer av s.k. magasinsprogram -- motionären
nämner själv Trafikmagasinet -- förmedlas kunskap och
information av det slag som avses i motionen. Utskottet anser
att det är angeläget att utrymme finns i de båda TV-kanalerna
för program med den typ av samhällsviktig information som
motionären nämner.
De allmänna riktlinjer som anges i propositionen om
folkbildning, kultur, svenska språket och myndighetsinformation
tillgodoser enligt utskottets uppfattning i stor utsträckning
motionsyrkandet. Utskottet är inte berett att därutöver ange mer
långtgående riktlinjer för programverksamheten. Med det anförda
anser utskottet att kravet i motion Kr294 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Frilansmedverkan och fri produktion (avsnitt 10.3.2.7)
Om frilansmedverkan och fri produktion anför kulturministern i
propositionen bl.a. följande.
Jag anser att det för nästa avtalsperiod är viktigt med en hög
och jämn nivå av utomstående medverkan i programföretagens
produktion. Med den centrala ställning som public
service-företagen har på produktionsmarknaden är det angeläget
att man stimulerar uppbyggnaden av den fria
produktionsverksamhet som nu har etablerats.
Beträffande det närmare innehållet i förslaget hänvisas till
propositionen (s. 60).
Utskottet har inte något att erinra mot regeringsförslaget.
Särskilda riktlinjer för Sveriges Television (avsnitt 10.3.3)
I propositionen föreslås att riktlinjerna för Sveriges
Television skall innehålla ett villkor om att de båda kanalerna
skall ha separata nyhetsredaktioner. I konsekvens med detta
skall även text-TV-sändningarnas nyhetsvärdering vara
självständig i förhållande till andra nyhetsredaktioners
överväganden inom public service-företagen. Vidare föreslås
riktlinjerna även omfatta ett krav på att regionala
nyhetssändningar av minst nuvarande omfattning skall finnas i
hela landet.
I motion Kr5 (s) behandlas frågan om separata
nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler i de två
TV-kanalerna. Motionärerna framhåller att avtalet med Sveriges
Television innebär att mångfalden skall tillgodoses.
Redaktioner, företagsledning och styrelse bör enligt
motionärerna själva på professionella grunder bedöma hur
mångfaldskravet i avtalet bäst skall tillgodoses. Riksdagen bör
inte låsa Sveriges Televison vid en bestämd organisationsmodell
för nyhetsrapporteringen (yrkande 15).
Utskottet delar kulturministerns uppfattning att
nyhetsförmedlingen tillhör Sveriges Televisions centrala
uppgifter. Tillkomsten av TV 4 innebär att delar av landet nu
har tillgång till ytterligare ett nyhetsprogram. Därtill har i
dag många -- men långtifrån alla -- hushåll tillgång till olika
satellit- och kabeldistribuerade kanaler som även förmedlar
nyhetssändningar. Utskottet anser att nyhetsverksamheten i annan
marksänd TV bör ha nått en sådan omfattning och ambitionsnivå
att den utgör ett realistiskt alternativ till Sveriges
Televisions nyhetsverksamhet, innan några förändrade riktlinjer
för Sveriges Television bör komma i fråga. En sådan prövning bör
ske senast i samband med övriga överväganden inför den
avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997. Med det anförda
avstyrks motion Kr5 yrkande 15.
EG-krav m.m. (avsnitt 10.3.3.1)
Frågan om anpassning av den svenska lagstiftningen till
EG-direktivet behandlas i propositionen. De regler som har
betydelse för Sveriges Televisions programutbud sägs i första
hand vara bestämmelserna om andelen europeiska program. Dessa
innebär att varje programföretag skall sända minst 50 %
europeiska program, sedan nyheter, sport, tävlingar, reklam och
text-TV räknats bort.
Enligt kulturministerns bedömning uppgår andelen europeiska
program i Sveriges Televisions utbud redan i dag till ca 80 %.
Några särskilda kvoteringsregler behöver därför inte övervägas.
Nuvarande villkor i avtalet mellan staten och Sveriges
Television om att ett mångsidigt utbud på svenska språket skall
tillhandahållas och att svenska artister och verk av svenska
upphovsmän i betydande omfattning skall förekomma är
tillräckliga. Beträffande det närmare innehållet i förslaget
hänvisar utskottet till propositionen (s. 62--63).
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio (avsnitt 10.3.4)
I propositionen (s. 64) föreslås att det sammanslagna
ljudradioföretaget, Sveriges Radio AB, skall bedriva lokal
sändningsverksamhet av minst samma omfattning som för
närvarande.
Två motionsyrkanden tar upp frågan om riktlinjer för
lokalradion.
I motion Kr7 (v) föreslås vissa preciserade riktlinjer för
lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. Den besparing som enligt
motionärerna åstadkoms genom att produktionen av lokala program
är betydligt billigare än riksprogram bör användas för att
förbättra kvaliteten på lokalradions verksamhet. Vidare bör
resurser satsas på att möta en kommersiell konkurrens genom
förstärkning av det lokala programutbudet (yrkande 6).
Utskottet uttalade sig utförligt förra året om den framtida
lokalradioverksamheten (se yttr. 1990/91:KrU7y s. 9--10, bet.
1990/91:KU39 s. 60--61, rskr. 370). Enligt utskottets
uppfattning var det av synnerlig vikt att verksamheten, liksom
nu är fallet, i framtiden kan genomföras under stor frihet och
självständighet. Vidare anförde utskottet bl.a. följande.
Sammanfattningsvis anser utskottet att -- i likhet med vad
som anförs i propositionen -- de organisatoriska förändringarna
skall genomföras så att förutsättningar skapas för att förstärka
den regionala och lokala radioproduktionen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta hänseende.
Utskottet har inhämtat att de lokala kanalernas
informationskaraktär planeras bli förstärkt. Det finns planer på
att ljudradioföretaget skall förbättra den lokala
aktualitetsbevakningen. Förströelseprogram och kontaktskapande
program skall alltjämt vara viktiga i de lokala programmen. På
musikområdet skall de lokala kanalerna spegla det lokala
musiklivet.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det -- med tanke
på konkurrensen från närradion och i en nära framtid även från
lokala reklamfinansierade radiosändningar -- är angeläget att
kvaliteten på det lokala programutbudet upprätthålls och
förstärks. Enligt utskottets uppfattning visar det anförda att
syftet med motionskravet i allt väsentligt blir tillgodosett vid
ett genomförande av regeringsförslaget. Att i enlighet med
motionärernas förslag ytterligare precisera riktlinjerna för
lokalradioverksamheten skulle enligt utskottets mening strida
mot principen att inte detaljstyra verksamheten. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Kr7 yrkande 6.
I samma motion, Kr7 (v), föreslås även ett förtydligande av
riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet.
Begreppet lokal sändningsverksamhet bör enligt motionen ges en
mer konkret innebörd (yrkande 7).
I enlighet med utskottets uttalande i fjol anser utskottet att
det är nödvändigt att den nuvarande friheten i fråga om
programsättning m.m. bibehålls. Likaså anser utskottet --
liksom förra året -- att det är av synnerlig vikt att
lokalradioverksamheten i framtiden kan genomföras under stor
frihet och självständighet med lokal beslutanderätt och
självständighet beträffande programutbudet. Enligt utskottets
uppfattning skulle ett förtydligande av riktlinjerna i enlighet
med motionärernas förslag strida mot den sålunda angivna
principen om frihet och självständighet i programutbudet. Mot
den här angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion Kr7
yrkande 7.
Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio (avsnitt
10.3.5)
I propositionen föreslås bl.a. att Sveriges Utbildningsradios
uppdrag i princip skall vara oförändrat. Programverksamheten
föreslås främst vara inriktad på att förstärka, bredda och
komplettera de utbildningsinsatser som görs inom de fyra
utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och
vuxenutbildning.
I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling två
motionsyrkanden som båda rör Utbildningsradions
programverksamhet.
I motion Fi208 föreslås att Utbildningsradion i TV skall
genomföra en förenklad utbildning i nationalekonomi (yrkande 5).
I samma motion föreslås att även information om EG skall ges i
TV i Utbildningsradions regi (yrkande 6).
Utskottet har i det föregående (s. 20) uttalat sig för
programföretagens frihet. Med hänsyn härtill är det uteslutet
att riksdagen skulle förorda sådan detaljreglering i avtalet med
Utbildningsradion som ett bifall till motionsyrkandena skulle
kräva. Utskottet avstyrker därför motion Fi208 yrkandena 5 och
6.
Det sagda innebär inte något ställningstagande till frågan om
huruvida Utbildningsradion bör sända program av angivet slag.
Utskottet har inhämtat att det inom Utbildningsradion finns
planer att hösten 1993 påbörja en baskurs i grundläggande
ekonomi, som eventuellt kan sändas både i radio och TV. När det
gäller EG-utbildning planerar företaget att redan under hösten
1992 sända fyra 15-minuters program i TV om besluts- och
förvaltningsorganen inom EG. Vidare finns planer att sända en
5-poängskurs i EG-kunskap med trolig start under år 1993. Enligt
gällande avtal mellan staten och Utbildningsradion skall
användarna ges möjligheter att framföra synpunkter och önskemål
på programverksamheten. Överläggningar med representanter för
studieförbunden pågår för närvarande både i fråga om ekonomi-
och EG-utbildningen.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen i
kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 bil. I:2)
föreslår att 50 milj.kr. anvisas för nästa budgetår i syfte att
bidrag skall utgå för informationsverksamhet i första hand till
studieförbunden för seriösa och allsidiga informations- och
utbildningsprojekt som behandlar den europeiska
integrationsprocessen, EES-avtalet, EG -- dess institutioner och
verksamhet samt Sveriges medlemskapsansökan. Enligt ett
uttalande i propositionen skall emellertid massmedier liksom
politiska partier och därtill hörande organisationer inte
erhålla bidrag. Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning
till förslaget.
Utskottet har inget att erinra mot vad som föreslås rörande de
särskilda riktlinjerna för Utbildningsradion.
I enlighet med vad som föreslås i propositionen (s. 66) bör
riksdagen bemyndiga regeringen att ställa särskilda medel till
Sveriges Utbildningsradios förfogande för programverksamhet i
samband med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal.
Härutöver bör gälla samma regler för Utbildningsradion som för
de övriga programbolagen då det gäller medelstilldelning under
den kommande avtalsperioden. Utskottet avstyrker motion Kr7 (v)
yrkande 8 med erinran om att det liksom nu skall vara möjligt
för Utbildningsradion att för sin förlagsverksamhet ta emot
produktionsstöd av allmänna medel så att angelägna
förlagsprodukter kan produceras för små målgrupper.
Organisationen (avsnitt 10.5)
Som tidigare angetts behandlar utskottet detta avsnitt före
avsnitt 10.4 och 10.4.1 i propositionen.
Förutsättningar (avsnitt 10.5.1)
Utskottet hänvisar till propositionen (s. 71).
Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
I propositionen föreslås att public service-företagen under
nästkommande avtalsperiod skall utgöras av Sveriges Television
AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radio AB. Det
sistnämnda programföretaget skall bildas genom en sammanslagning
av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB. Varje
programbolag skall enligt propositionen svara för att
verksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande till
staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i
samhället. Det nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall
enligt propositionen upphöra den 1 januari 1993. Eventuella
tvister i fråga om placering av sändningstid får enligt
propositionen lösas genom skiljenämnd. Radiotjänst i Kiruna AB
skall ägas gemensamt samt av de tre programföretagen i relation
till storleken av resp. programföretags medelstilldelning.
Som skäl för förslaget anförs att organisationen av public
service-företagen bör förenklas. Ansvarsförhållanden och
befogenheter bör vara tydliga för att medge största möjliga
rationalitet. I propositionen erinras om att den nuvarande
organisationen av Sveriges Radio-koncernen syftade till att
bl.a. lyfta fram ljudradion ur televisionens skugga och att
decentralisera och lägga ut besluten närmare
programproduktionen. Vidare anförs att organisationen är
resultatet av en politisk kompromiss. Resultatet har enligt
propositionen blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser
som inte har varit fruktbara. Vidare anförs att ett försök
gjordes år 1986 att strama upp beslutsgångarna till förmån för
moderbolaget men att resultatet av beredningen förra året blev
att pendeln återigen slog i riktning mot ett försvagat
moderbolag.
För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör
koncernmodellen enligt propositionen överges. Allt ansvar bör
innehas av de tre programföretagen. Moderbolaget bör avvecklas
fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas av
programföretagen, däribland ansvaret att värna självständigheten
i förhållande till omvärlden. I propositionen anförs att
riksdagen i konsekvens med denna strukturförändring
fortsättningsvis bör besluta om medelsfördelning till vart och
ett av de tre programföretagen.
I motion Kr3 (s) yrkande 2 anförs att moderbolaget haft ett
samordnat ansvar för insatserna för funktionshindrade och att
erfarenheterna av detta samordnande ansvar är goda. Motionärerna
menar att moderbolaget bör vara kvar och behålla ansvaret. I
annat fall måste det läggas på något av programbolagen.
Sistnämnda fråga behandlas i ett tidigare avsnitt i betänkandet
(s. 25).
I motion Kr5 (s) yrkandena 5 och 7 erinrar motionärerna om
förra årets riksdagsbeslut. Enligt beslutet bör
programverksamheten organiseras i en koncern. Beslutet innebär
vidare att huvuddelen av moderbolagets styrelseledamöter skall
hämtas från programbolagen, att moderbolaget skall inge
anslagsframställning till regeringen och fördela medel mellan
programföretagen, att moderbolaget skall svara för fördelning av
sändningstid, om programföretagen inte själva kan enas, och att
moderbolaget skall vara ett organ för beslut i koncerngemensamma
frågor. Enligt motionärerna betyder detta att moderbolagets roll
tonas ned och preciseras samtidigt som dess betydelse som ett
värn mot direkt statligt inflytande erkänns. Motionärerna anför
att organisationsförändringen nu har genomförts.
Regeringens förslag att avskaffa moderbolaget får enligt
motionärerna till följd att medelstilldelningen skall
fastställas för hela avtalsperioden enligt en i förväg fixerad
formel. De anför vidare att förslaget förutsätter att regeringen
i detalj kan bedöma hur medelsbehoven för de olika
programföretagen kommer att utvecklas över tiden i ett skede när
stora förändringar skall genomföras.
Skälet till att moderbolaget bildades var enligt motionärerna
att det skulle garantera public service-verksamhetens integritet
och oberoende i kontakter med riksdagen och regeringen. Det
skulle inte bli möjligt för den politiska makten att spela ut
programföretagen mot varandra, och den politiska makten skulle
konfronteras med företrädare som har ett samlat ansvar för radio
och TV i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att dessa skäl
för moderbolaget är lika starka i dag och att moderbolaget
därför skall vara kvar.
Konstitutionsutskottet avstyrker motionsyrkandena och anför
följande.
Utskottet delar regeringens bedömning att ansvarsförhållanden
och befogenheter bör vara tydliga när det gäller verksamheten i
public service-företagen. Vid förra årets riksdagsbeslut
underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när
det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det
yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och
god hushållning. Utskottet anser i likhet med regeringen att
detta syfte tillgodoses om organisationen av public
service-företagen förenklas genom att koncernmodellen överges.
Utskottet biträder därför förslaget att moderbolaget avvecklas
och att dess uppgifter övertas av programbolagen.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
bedömning. Vidare har kulturutskottet inte något att erinra mot
vad som anförs i propositionen i denna del i den mån frågorna
inte tagits upp av konstitutionsutskottet.
I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med
avslag på motion Kr3 yrkande 2 i denna del samt motion Kr5
yrkandena 5 och 7 godkänner vad som förordats i propositionen.
Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion
(avsnitt 10.5.2.1)
Enligt propositionen skall det även fortsättningsvis finnas en
distriktsorganisation inom varje programföretag. Företagens
organisation skall utformas så att förhållandena i olika delar
av landet kan speglas. Minst 40 % av allmänproduktionen i
Sveriges Television och Sveriges Radios rikssändningar skall
produceras utanför Stockholm. För Sveriges Television skall även
i fortsättningen gälla att distriktsproduktionen koncentreras
till en kanal. I övrigt skall programbolagen bestämma om
regional och lokal indelning av resp. organisation.
Regeringsförslaget innebär i fråga om andelen distriktsbaserad
produktion att samma villkor som gäller enligt de nuvarande
avtalen skall gälla även under nästa avtalsperiod. Enligt
motionärerna bakom Kr5 (s) yrkande 14 bör kraven ställas högre
än enligt regeringsförslagen. De vill nämligen att
distriktsproduktionen av riksprogram i programföretagen skall ha
minst samma omfattning och nivå som för närvarande.
Enligt vad utskottet inhämtat uppgick den distriktsbaserade
produktionen inom Sveriges Television förra året till ca 50 %.
Motsvarande siffra för Riksradions del är ca 40 %.
Utskottet gör följande bedömning. Sveriges Television har
under nu gällande avtalsperiod -- som nämnts -- uppnått en högre
nivå när det gäller den distriktsbaserade produktionen än den i
propositionen angivna. Enligt utskottets uppfattning torde
propositionens förslag att minst 40 % skall produceras utanför
Stockholm inte innebära någon risk för ambitionssänkning hos
Sveriges Television i detta hänseende. När det gäller
riksradions verksamhet uppgår distriktens andel av
sändningstiden till den nivå som anges i nu gällande avtal och i
propositionen. Utskottet konstaterar vidare att sammanslagningen
av Riksradion och Lokalradion innebär nya förutsättningar för
den distriktsbaserade allmänproduktionen i rikssändningar som
för närvarande är svåra att överblicka. Enligt utskottets
uppfattning är det önskvärt att det nya ljudradioföretaget i
likhet med Sveriges Television kan nå upp till en högre
procentandel distriktsproducerade program än den i propositionen
förordade miniminivån på 40%. Utskottet är emellertid inte
berett att -- som motionärerna föreslår -- fixera andelen
produktion utanför Stockholm till den nivå som råder år 1992,
något som enligt utskottets mening skulle kunna innebära en risk
för programföretagens flexibilitet.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
motionsförslaget och tillstyrker propositionen i motsvarande
del.
I flera motioner, Kr269 (v), Kr291 (c) och Kr292 (fp),
framställs yrkanden om utlokalisering av TV 2 eller dess
centrala enheter från Stockholm. I de båda senare motionerna
anges Göteborg som önskvärd stationeringsort.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framhålla att
en stor del av TV 2:s organisation är lokaliserad till andra
platser i landet än Stockholm. Utskottet anser att staten inte
bör ange några detaljerade riktlinjer för exempelvis var
ledningsorganisationen bör vara lokaliserad. Det centrala är, i
enlighet med vad som föreslås i propositionen, att
organisationen utformas så att förhållandena i olika delar av
landet kan speglas. Det bör i sammanhanget också erinras om att
en utflyttning av TV 2:s ledningsfunktioner skulle medföra höga
omställningskostnader av engångskaraktär och kostnader för
etablerandet av nya programförbindelser.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Liksom under innevarande avtalsperiod bör programbolagen
bestämma om regional och lokal indelning av resp. organisation.
Utskottet avstyrker därför motion Kr201 (s), vari frågor om TV:s
distriktsindelning tas upp.
Av de regionala nyhetsprogrammen i TV sänds Mittnytt över två
distrikt, nämligen Gävle--Dala-distriktet och Nedre Norrlands
distrikt. Frågan om en klyvning av Mittnytt-området så att ett
regionalt nyhetsprogram sänds för varje distrikt har länge varit
aktuell. Trots att frågan om en sådan klyvning haft hög
prioritet under lång tid har det ännu inte fattats beslut om en
klyvning. Vid den av utskottet ordnade utfrågningen har
verkställande direktören för Sveriges Television uppgivit att
frågan nu är högst prioriterad. Med hänvisning härtill och till
att programföretaget även fortsättningsvis självständigt bör få
bestämma om områdesindelningen för bl.a. regionala TV-sändningar
bör motionerna Kr202 (s) och Kr293 (kds, m, fp, c), vari
Mittnytt-frågan tas upp, inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det samma gäller motion Kr249 (s) om TV:s nyhetsbevakning i
Skaraborg. Det ankommer på Sveriges Television att bedöma i vad
mån det är möjligt att förbättra bevakningen i länet.
Fråga om inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)
I propositionen föreslås inrättandet av ett publikråd med
inriktning mot public service-företagens programverksamhet med
representanter från olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet
skall enligt förslaget vara fristående från programföretagen och
skall ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan
publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar
public service-uppdraget. Rådet skall vidare vara en väg för att
ge synpunkter och komma in med önskemål på programverksamhetens
omfattning och inriktning. Enligt propositionen bör det ankomma
på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet och ange
de närmare villkoren för verksamheten.
I motion Kr5 (s) yrkande 3 framförs kritik mot förslaget att
inrätta ett publikråd. Motionärerna efterlyser på vilka grunder
regeringen anser sig ha kompetens att utse 30--40 personer som
skall representera landets alla lyssnare och tittare.
Motionärerna anför vidare att utländska erfarenheter från
publikråd inte är goda. Om de är utsedda direkt av regeringen,
uppfattas de som regeringens tillsynsmän. Om de i stället är
utsedda av olika intressegrupper, betraktas de som företrädare
för partsintressen. Det föreslagna publikrådets synpunkter
kommer enligt motionärerna att tillmätas större vikt än den
kvalificerade radio- och TV-kritiken, eftersom det enligt
propositionen skall representera hela befolkningen.
Programföretagen hamnar därmed i en omöjlig integritetskonflikt
i sina kontakter med publikrådet.
Motionärerna anför att om programföretagen tar intryck av
publikrådets rekommendationer, uppstår misstanken att de fallit
undan för påtryckningar från av regeringen handplockade
kontrollanter. Om programföretagen å andra sidan inte följer
rekommendationerna riskerar företagen enligt motionärerna
beskyllningar för självrådighet och publikförakt. Tilltron till
programföretagens integritet undergrävs i båda fallen.
Motionärerna anser att massmediernas roll i den demokratiska
processen bäst gagnas av att verksamheten granskas från
journalistiska, vetenskapliga och kulturella utgångspunkter i
fri och öppen diskussion. De anser att andra villkor än de som
följer av yttrandefrihetsgrundlagen och radiolagen lika litet
bör gälla Sveriges Radios programföretag som andra
etermedieföretag.
Enligt motion Kr3 (s) yrkande 3 är det viktigt att de
handikappgrupper som är beroende av särskilda insatser från
programföretagen blir representerade i publikrådet. Liknande
synpunkter framförs i motion Kr8 (c) i denna del dock utan att
något formellt yrkande framställs.
Konstitutionsutskottet har anfört följande.
Som anförs i motion Kr5 yrkande 3 kan principiella
invändningar riktas mot inrättandet av ett statligt publikråd.
Programverksamheten bör enligt utskottets mening inte
underkastas någon annan kontroll från statens sida än
radionämndens granskning och den prövning som kan ske i
yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet
avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker
motion Kr5 yrkande 3. Vid denna bedömning avstyrker utskottet
yrkandena om publikrådets sammansättning i motion Kr3 yrkande 3.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
bedömning.
Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio skall enligt propositionen vara självständiga
aktiebolag. Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga
och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella
sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om
enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som
ägare skall aktierna erbjudas staten. Som skäl för förslaget
anförs i huvudsak följande.
Ett antal av de hittillsvarande ägarna till Sveriges
Radio-koncernen har aviserat att de vill frånträda sina aktier
inför en ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom
näringslivs- och pressgrupperna. Ett motiv som anges är risken
för jävssituationer. Flera ägare har nämligen engagerat sig i
eller avser att gå in i olika medieprojekt i konkurrens med
public service-företagen. Den övervägande delen av ägarna inom
folkrörelsegruppen har dock deklarerat att de önskar kvarstå som
ägare. Eftersom många folkrörelser i framtiden kommer att
intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får man
emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna
ägargrupp. De nuvarande hembudsreglerna innebär i extremfallet
att en aktieägare skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna
ägargruppen. Teoretiskt sett skulle en enda ägare i
folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i Sveriges
Radio-koncernen. Mot denna bakgrund förutsätts att aktier som
utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till
staten. En ny ägargrupp bör beredas tillfälle att bli ägare i
syfte att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets. Denna
grupp bör bestå av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt
oberoende kulturella sammanslutningar. För inledningen av nästa
avtalsperiod bör aktierna fördelas så att pressen har 20%,
näringslivet 20%, folkrörelserna 40% och den nya ägargruppen
20%.
I motion Kr5 (s) yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är
motionärerna kritiska mot propositionens förslag i fråga om
ägarskap och företagsform. Motionärerna pekar på att de
vetenskapliga och konstnärliga sammanslutningar som skall ingå i
den nya ägargruppen ännu inte är vidtalade. De är också negativa
till förslaget att en hembudsregel införs i bolagsordningarna
som innebär att staten tar över aktierna om någon av ägarna
frånträder (yrkande 13).
Motionärerna menar att det nuvarande ägandet av Sveriges Radio
med ägare som representerar skilda delar av samhället fungerar
som en garant för public service-verksamhetens integritet i
förhållande till staten och skilda påtryckningsgrupper. Att
delar av näringslivet och delar av pressen inte vill kvarstå i
Sveriges Radio minskar enligt motionärerna inte värdet av att
ägandet också framdeles är skilt från staten. I historiens ljus
har näringsliv och press spelat en tvivelaktig roll som ägare av
etermedier (yrkande 6).
Vidare anför motionärerna att ägarnas uppgifter skiljer sig
från dem som gäller för vanliga kommersiella företag.
Medelstilldelning och allmänna riktlinjer för verksamheten
bestäms av riksdagen och regeringen. Ägarnas inflytande består i
att de tillför styrelsearbetet kompetens och erfarenheter. Den
minskning av antalet styrelseledamöter som föreslås i
propositionen innebär att alla ägargrupper tillsammans skall
utse två styrelseledamöter i varje programföretag. Det blir
därmed enligt motionärerna inte längre möjligt för samtliga
ägargrupper att delta i styrelsearbetet. Motionärerna anser att
regeringens förslag till förändringar av ägarsammansättningen
och principerna för styrelsernas utseende är ogenomtänkta. De
anser att riksdagen därför bör begära att regeringen återkommer
med förslag i dessa frågor efter det att den överlagt med
nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets
riksdagsbeslut (yrkande 8).
I motion Kr7 (v) anför motionärerna att också handikapp-,
freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett
eventuellt delägande (yrkande 2). De menar vidare att
hembudsrätten skall begränsas så att staten inte kan bli
majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten
för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).
Konstitutionsutskottet anser att public service-verksamheten
även i fortsättningen bör bedrivas i aktiebolagsform och att
aktierna i bolagen bör fördelas på det sätt som föreslås i
propositionen. Vidare anför utskottet -- i fråga om
hembudsreglerna -- följande.
De nuvarande hembudsreglerna innebär att en aktieägare skulle
kunna komma att inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen.
Utskottet anser att detta är en mindre lämplig ordning och delar
därför regeringens uppfattning att aktier som utbjuds till
försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten.
Kulturutskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till
konstitutionsutskottets bedömning. Då det gäller de i
propositionen och motionsvägen upptagna hembudsfrågorna har dock
kulturutskottet -- mot bakgrund av vad som anförs i motionerna
-- vid sina överväganden kommit fram till följande. Förslaget i
propositionen om en hembudsskyldighet till staten bör godtas.
Det bör emellertid vara möjligt för regeringen att sälja aktier
som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse,
akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till
någon eller några av de fyra ägargrupper som skall finnas i
fortsättningen. Regeringen bör få ett bemyndigande i enlighet
härmed. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss
utsträckning de krav som motionsvägen framställts rörande
förslaget i propositionen om hembud.
I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena och tillstyrker
att riksdagen godtar de förslag som regeringen lagt fram i denna
del.
Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Styrelserna i programföretagen skall enligt propositionen
vardera bestå av nio ledamöter. För varje styrelse skall gälla
att regeringen utser ordförande och tre ledamöter. I
propositionen anförs att det är viktigt att ta hänsyn till
personlig kompetens och integritet vid valet av personer till
public service-företagens styrelser. En annan viktig aspekt
anges vara att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper
och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället
och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som
är relevant för verksamheten. Regeringen bör enligt
propositionen inför utseende av ledamöterna samråda med ledarna
för samtliga i riksdagen representerade partier.
Vidare föreslås i propositionen att ägarna på resp.
bolagsstämma skall utse två ledamöter. Den verkställande
direktören och två personalrepresentanter är självskrivna
ledamöter. I propositionen uttalas förhoppningen att ägarna vid
sina val av ledamöter utgår från samma integritetskriterier som
bör gälla vid regeringens val av styrelseledamöter. Staten bör
enligt propositionen såsom eventuell aktieägare normalt inte
delta i valet av dessa styrelseledamöter.
I motion Kr5 (s) yrkas att -- med avslag på regeringens
förslag -- styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges Television
AB, Utbildningsradion AB, Riksradion AB och Lokalradion AB skall
utses efter de regler som gäller i resp. bolags bolagsordning
och att styrelsen efter de två sistnämnda bolagens samgående
utses i enlighet med vad som angetts i förra årets
riksdagsbeslut (yrkande 4 delvis, 11 och 12).
Konstitutionsutskottet har anfört följande.
Som anförs i propositionen bör styrelsernas storlek bli något
mindre så att bättre förutsättningar ges för ett effektivt
styrelsearbete. Utskottet biträder därför regeringens förslag
att varje styrelse i programföretagen skall bestå av nio
ledamöter. Av dessa bör som anförs i propositionen regeringen
utse ordförande och tre övriga ledamöter. Utskottet delar den
uppfattning som förs fram i propositionen om personlig
kompetens, integritet, kunskap och erfarenhet hos
styrelseledamöterna.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
bedömning i ovan angivna hänseenden.
Enligt propositionen bör styrelserna inte innehålla några
andra suppleanter än de två lagstadgade.
Kulturutskottet anser att det därutöver bör utses två
suppleanter i varje styrelse. En av dessa bör utses av
regeringen. Den andre bör utses av ägarna på bolagsstämman.
Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och motion
Kr5 yrkande 4 i aktuell del samt yrkandena 11 och 12 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.6)
Regeringens förslag presenteras på följande sätt.
Medelstilldelningen till public service-företagen skall liksom
nu värdesäkras med utgångspunkt i ett index. För åren 1993--1995
får public service-företagen tillsammans en reformram om 150
milj.kr. per år i tre års tid, sammanlagt 450 milj.kr.
På public service-företagen ställs ett rationaliseringskrav om
vardera 100 milj.kr. för åren 1993 och 1994. De medel som
frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för
reforminsatser.
Medelstilldelningen skall vara samlad och inte innehålla
specialdestinerade belopp.
Ansvaret för byggnadsinvesteringar och övriga lokalfrågor
skall i fortsättningen ankomma på respektive programföretag.
Programföretagen får inom tillgänglig ekonomisk ram göra de
prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med
verksamheten.
I propositionen redovisas en s.k. fördelningsnyckel som
innebär att av tillgängliga medel för år 1993 fördelas 61,09 %
till Sveriges Televison, 34,31 % till Sveriges Radio och 4,60 %
till Sveriges Utbildningsradio. Denna relation mellan
programbolagens medelstilldelningar skall vara oförändrad under
avtalsperioden, föreslås det i propositionen.
I motion Kr5 (s) yrkas att riksdagen skall besluta att
medelstilldelningen för SR-koncernen skall fastställas för den
kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer
som angavs i förra årets riksdagsbeslut (yrkande 16).
Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag av
motionärerna om en sexårig avtalsperiod och om ett bibehållande
av koncernkonstruktionen.
Med hänvisning härtill och då utskottet inte har något att
erinra mot regeringens förslag avstyrker utskottet
motionsyrkandet och föreslår att riksdagen godkänner vad som
förordats i propositionen i vad avser ekonomiska förutsättningar
för perioden 1993--1996.
Anslagsframställningar (avsnitt 10.7)
Utskottet hänvisar till propositionen (s. 81). Utskottet
erinrar om vad utskottet anfört (s. 25--26) om redovisning av
planer i anslagsframställningarna för programföretagens insatser
för funktionshindrade.
Utsändning och programinsamling (avsnitt 10.8)
Nytt huvudmannaskap för rundradionätet (avsnitt 10.8.1)
Ett statligt aktiebolag (avsnitt 10.8.1.1)
En omorganisation av verksamheten med programutsändning och
programinsamling för Sveriges-radioföretagen och det nya
reklam-TV-företaget aviserades vid föregående riksmöte i
proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor. Planerna på att
omorganisera verksamheten och skilja den från televerket
föranleddes av att televerkets associationsform avsågs ändras,
eventuellt till aktiebolag. Vidare skulle tillkomsten av ett
nytt reklam-TV-företag göra en ändring av verksamhetens
finansiering nödvändig eftersom rundradiosändingarna av Sveriges
radio-företagens program hittills till största delen betalats
direkt till televerket genom medelsanvisning från
rundradiokontot. Alla programföretag, Sveriges Radio-företagen
liksom det nya reklam-tv-företaget, förutsattes efter
omorganisationen av verksamheten med programinsamling och
programutsändning betala hyra för att få utnyttja sändarnätet.
I den nu aktuella propositionen förordas att ett nytt statligt
aktiebolag, fristående från televerket, Svensk Rundradio AB,
skall bildas den 1 juli 1992. Det nya bolaget skall ha
huvudmannaskapet för rundradionätet, vilket enligt propositionen
bör behållas i helstatlig ägo, bl.a. av beredskapshänsyn och som
en garanti för konkurrensneutralitet.
De medel från TV-avgiften och statsbudgeten som disponeras av
televerket för rundradioverksamhet skall enligt propositionen
fr.o.m. den 1 juli 1992 disponeras av rundradiobolaget. Den
direkta medelstilldelningen för rundradioverksamheten avses
upphöra den 1 januari 1993. Vid denna tidpunkt skall avtal ha
hunnit träffas mellan rundradiobolaget och public
service-företagen, vilka i likhet med andra programföretag
fr.o.m. år 1993 i stället får köpa rundradiobolagets tjänster.
Bolagets verksamhet kommer att vara spridd över hela landet
med 55 större sändarstationer och drygt 600 mindre stationer
samt radiodrift- och rundradiocentraler, OB-grupper m.m.
Regionkontor finns i Göteborg, Luleå, Malmö, Stockholm och
Sundsvall. Huvudkontoret avses även fortsättningsvis vara
förlagt till Stockholmsområdet.
I motion Kr233 (s), vilken väcktes under allmänna motionstiden
i januari i år, hemställs att den kommande nya organisationen
för rundradiosändningar skall lokaliseras till Kiruna. I
motionen nämns därvid möjligheten att överföra huvudmannaskapet
för den nya organisationen till Radiotjänst i Kiruna AB, som
ansvarar för uppbörden av TV-avgifterna.
Lokalisering till Kalmar av den nya organisationen för
rundradiosändningar förordas i motion Kr296 (s). Motionärerna
hänvisar bl.a. till att sydöstra Sverige av riksdagen nämnts som
ett prioriterat område för lokalisering av ny eller förändrad
statlig verksamhet.
Utskottet påminner om att riksdagen vid föregående riksmöte
inte hade något att erinra mot att rundradiosändningar skall
anförtros en fristående organisation (prop. 1990/91:149, bet.
KU39, rskr. 370). Utskottet anser att riksdagen bör godkänna
regeringens förslag i den nu aktuella propositionen att ett
fristående statligt aktiebolag, Svensk Rundradio AB, bildas för
att ansvara för rundradionätet. Utskottet anser vidare att det
inte finns skäl för riksdagen att uttala sig i frågan om
lokalisering av det nya rundradiobolagets huvudkontor. Utskottet
förutsätter att bolagets verksamhet organiseras på det sätt som
är mest gynnsamt och effektivt för verksamheten. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna Kr233 och
Kr296.
Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.1.2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den icke
konkurrensutsatta verksamheten inom Svensk Rundradio AB skall
granskas av riksrevisionsverket och att bolaget åläggs
uppgiftsskyldighet gentemot verket. Utskottet föreslår i
enlighet härmed att riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1987:519) om
riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och
stiftelser. Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till
betänkandet.
Rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.2)
Programutsändning och programinsamling m.m. (avsnitt 10.8.2.1)
Svensk Rundradio AB:s huvuduppgift blir enligt propositionen
att bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program.
Bolaget skall vidare utveckla och marknadsföra andra tjänster
som kan utföras med stöd av de resurser som har byggts upp för
radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga
med verksamheten inom radio- och TV-området. I propositionen
redovisas de tjänster som för närvarande utförs av Sektorn
Rundradio inom televerket och som Svensk Rundradio AB skall
kunna utföra.
Rundradiobolaget skall enligt propositionen (s. 86) ge
sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på
likvärdiga villkor. I propositionen (s. 46--48) anges -- i
avsnittet om public service-verksamheten -- att sändningarna
skall ske med hög säkerhet och att den tekniska kvaliteten på
sändningarna bör vara hög. Regeringen skall enligt propositionen
(s. 48 och 86) i avtal med resp. programföretag ange vad som
skall innefattas i sändningstäckning, driftsäkerhet, teknisk
kvalitet m.m. Utgångspunkten skall därvid vara att kraven i
princip skall motsvara vad som för närvarande gäller för
televerkets verksamhet med utsändning av Sveriges
Radio-företagens kanaler. Förhållandet mellan resp.
programföretag och rundradiobolaget regleras i sin tur i avtal
dem emellan.
Enligt motion Kr6 (s) yrkande 2 bör avtal om driftsäkerhet
m.m. träffas mellan staten och rundradiobolaget direkt och inte
-- som förordas i propositionen -- mellan staten och
programföretagen, vilka i sin tur träffar avtal med
rundradiobolaget.
Utskottet anser att det med den konstruktion som nu föreslås
-- ett helt fristående statligt rundradioföretag, vars tjänster
köps av programföretagen -- är rimligt att avtal om
sändningstäckning, driftsäkerhet m.m. sluts mellan staten och
programbolagen. Därmed blir de senare skyldiga att i sin tur
ställa motsvarande krav på de tjänster som de köper från
rundradiobolaget. Några skäl för att riksdagen skulle frångå
propositionsförslaget har inte framförts i motionen. Utskottet
avstyrker motionens yrkande 2.
Beredskapsåtgärder (avsnitt 10.8.2.2)
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i
propositionen om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio AB.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet (avsnitt 10.8.2.3)
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i
propositionen i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom Svensk Rundradio AB.
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.8.2.4)
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordas i
propositionen i fråga om ekonomiska förutsättningar för Svensk
Rundradio AB.
Överföringar från televerket (avsnitt 10.8.3)
Överföring av anläggningar och utrustning (avsnitt 10.8.3.1)
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i
propositionen i fråga om överföring av anläggningar och
utrustning från televerket till Svensk Rundradio AB.
Överföring av personal (avsnitt 10.8.3.2)
Den personal som arbetar inom sektorn Rundradio vid Televerket
Radio skall enligt propositionen anställas i Svensk Rundradio
AB.
Som en naturlig och självklar del av bolagets arbetsuppgifter
bör enligt propositionen (s. 86, 93--94) höra att svara för
service och underhåll för den egna utrustningen samt att kunna
erbjuda sådana tjänster för inhyrd utrustning. För att bolaget
skall kunna ta det odelade ansvaret för kvalitet och
driftssäkerhet i tjänsterna bör en egen serviceorganisation ingå
i bolaget. Även det faktum att rundradiobolaget måste agera
konkurrensneutralt vid sina kontakter med externa kunder talar
enligt propositionen för egna serviceresurser. Föredragande
statsrådet bedömer dessutom att en sådan lösning blir billigare
för rundradiobolaget än om bolaget i stället skulle köpa
motsvarande service från televerket. Delar av den för Televerket
Radio gemensamma teknikserviceorganisationen skall i enlighet
härmed föras över till Svensk Rundradio AB. Den personal som
företrädesvis arbetar med rundradioverksamhet inom den nuvarande
serviceorganisationen bör föras över till rundradiobolaget.
Servicepersonal som huvudsakligen arbetar inom områdena mobila
teletjänster, radiolänkverksamhet för telefoni och televerkets
egna entreprenader bör vara kvar inom televerket. Televerket och
den organisationskommitté, som skall förbereda inrättandet av
rundradiobolaget, förutsätts samråda om hur servicepersonalen
skall fördelas.
I motion Kr6 (s) yrkande 1 framförs farhågor för att -- om
serviceorganisationen delas mellan rundradiobolaget och
televerket -- en försämrad service skall bli resultatet,
särskilt i glesbygden där avstånden är stora. En sammanslagning
av serviceorganisationen har skett så sent som den 1 januari i
år. Syftet var att uppnå fördelar med en mera storskalig
organisation. Vid en delning av serviceorganisationen kommer den
kvarvarande delen av Televerket Radio att koncentrera sin del av
servicepersonalen till färre orter i landet. Motionären
framhåller att detta medför att arbetstillfällen i glesbygden
försvinner och befarar att den nya organisationen inom
Televerket Radio även totalt sett kommer att innebära färre
arbetstillfällen. I motionen förordas mot denna bakgrund sambruk
av personal mellan Televerket Radio och det nya
rundradiobolaget. Sambruk av personal är enligt motionärens
mening den mest effektiva och rationella metoden.
Utskottet anser -- på i propositionen anförda grunder -- att
det nya rundradiobolaget bör ha en egen
teknikserviceorganisation, varför en delning av den nuvarande
serviceorganisationen bör göras. Utskottet förutsätter
självfallet att rundradiobolaget med den föreslagna
serviceorganisationen till fullo kommer att kunna uppfylla de
krav som ställs på bolaget i fråga om driftssäkerhet,
servicenivå m.m. Utskottet anser att det är viktigt att
rundradiobolaget och televerket noga överväger huruvida vinster
kan göras genom samverkan av olika slag i fråga om
servicepersonal. Utskottet anser att det bör ankomma på
televerket och rundradiobolaget att bedöma i vilken utsträckning
sambruk av servicepersonal är den bästa lösningen för att
verksamheten skall vara så effektiv och säker som möjligt i hela
landet, både i tätortsområden och i glesbygd. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med anledning av yrkande 1 i motion Kr6 som
sin mening ge regeringen till känna.
Uppbörd av TV-avgifter m.m. (avsnitt 10.9)
Radiotjänst i Kiruna AB (avsnitt 10.9.1)
Efter ett riksdagsbeslut 1987 sköts uppbörden av TV-avgifter
för innehav av TV-mottagare och avgiftskontrollen av
moderbolaget genom ett för ändamålet bildat dotterbolag,
Radiotjänst i Kiruna AB.
I propositionen anförs att inga förändringar behövs i fråga om
uppbörden av TV-avgifter m.m. och att Radiotjänst i Kiruna AB
bör behålla sina hittillsvarande uppgifter med uppbörd och
kontroll.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i
propositionen.
Förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2)
För närvarande ansvarar moderbolaget för den finansiella
samordningen för rundradiorörelsen.
Regeringen föreslår att Sveriges Television i fortsättningen
skall ansvara för förvaltningen av rundradiomedlen. Som skäl för
förslaget anförs i propositionen bl.a. följande. De tre
programföretagen får som ägare ett gemensamt ansvar för
uppbörden av TV-avgifter m.m. som bedrivs av Radiotjänst i
Kiruna AB. För att åstadkomma en klar och tydlig
ansvarsfördelning bör det ankomma på en part att ansvara för
förvaltningen av rundradiomedlen. Vid bedömningen av vilket av
de tre programföretagen som bör ges uppgiften har valet fallit
på det största av dem, Sveriges Television. Det förutsätts att
Sveriges Television håller de andra programföretagen väl
underrättade i denna fråga. I ansvaret ingår att förvalta de
medel som Radiotjänst i Kiruna AB överför till riksgäldskontoret
genom att välja mellan de placeringsalternativ som
riksgäldskontoret erbjuder, låna upp medel vid underskott på
rundradiokontot, svara för likviditetsplanering avseende
utbetalningarna från rundradiokontot, redovisa
medelsförvaltningen, två gånger per år lämna ekonomiska
redovisningar till regeringen m.m. Staten bör sluta ett särskilt
avtal med Sveriges Television om förvaltningen av
rundradiomedlen.
I motion Kr238 (s) anförs att ansvaret för administration,
samordning och förvaltning av rundradions konto bör anförtros
Radiotjänst i Kiruna AB (yrkande 2). Motionärerna framhåller att
verksamheten vid detta bolag bedrivs rationellt och effektivt.
Bolaget kan enligt dem med framgång ta sig an ytterligare
uppgifter. De anför även arbetsmarknadsskäl för att lämna
förvaltningsuppdraget åt Radiotjänst i Kiruna AB.
Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen att
det lämpligen kan uppdras åt Sveriges Television att förvalta
rundradiomedlen. Utskottet förutsätter härvid att bokföringen
anordnas så att den med lätthet kan överblickas av de övriga
programbolagen i de delar som de berörs av bokföringen.
Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda regeringens
förslag och avstyrker motion Kr238 yrkande 2.
Särskilda frågor (avsnitt 10.10)
Radionämnden (avsnitt 10.10.1)
Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes
privatliv (avsnitt 10.10.1.1)
I propositionen anförs att radionämndens uppdrag, organisation
och verksamhetsformer i huvudsak bör vara oförändrade. Följande
förändringar av reglerna för radionämndens prövningsverksamhet
bör dock göras.
Radionämnden bör enligt propositionen före beslut om prövning
enligt bestämmelsen om att den enskildes privatliv skall
respekteras inhämta skriftligt medgivande från den som kan ha
utsatts för brott mot denna bestämmelse.
Programföretagens skyldighet att underrätta nämnden så snart
någon begär ett beriktigande eller genmäle bör begränsas till
att avse sådana fall då genmäle eller beriktigande inte
beviljats. Denna förändring av skyldigheterna bör tas in i
avtalet mellan regeringen och företagen, anförs det i
propositionen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i
propositionen om programföretagens skyldighet att underrätta
radionämnden vid beriktigande och genmäle.
Försvarsfrågor (avsnitt 10.10.2)
I propositionen föreslås följande om programföretagens
uppgifter i krig och vid krigsfara. Om landet befinner sig i
krig skall Sveriges Television och Sveriges Radio utgöra
självständiga organisationer i totalförsvaret. Vid företagens
övergång till krigsorganisation överförs Sveriges
Utbildningsradios resurser till de övriga två programföretagen.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Avtalen mellan staten och public service-företagen (avsnitt
10.10.3)
I propositionen anförs att frågor som rör sändningsrätt,
innehållet i sändningarna samt vissa förhållanden mellan public
service-företagen bör regleras i avtal mellan regeringen samt
vart och ett av programföretagen och Radiotjänst i Kiruna AB.
Motionärerna bakom motion Kr5 (s) anför att staten i enlighet
med förra årets riksdagsbeslut bör träffa avtal för en kommande
sexårig avtalsperiod med Sveriges Radio AB (moderbolaget), med
Sveriges Television AB, med Utbildningsradion AB och med ett
nytt radioföretag bildat av Sveriges Riksradio AB och Sveriges
Lokalradio AB.
Utskottet, som hänvisar till att utskottet i det föregående
tillstyrkt att koncernbildningen upphör och att avtalsperioden
blir fyraårig, ansluter sig till regeringens förslag och
avstyrker motion Kr5 yrkande 10.
Radio Sweden (avsnitt 10.10.4)
Riktlinjer för verksamheten (avsnitt 10.10.4.2)
I propositionen föreslås att Radio Sweden administrativt skall
utgöra en del av det nya ljudradiobolaget, Sveriges Radio AB.
Radio Swedens kostnader föreslås täckas genom anslagsmedel som
staten ställer till förfogande.
Radiobolaget skall enligt förslag i propositionen till
riktlinjer för programverksamheten bl.a. bedriva verksamheten
med beaktande av mediets särskilda genomslagskraft. Enligt
propositionen bör utgångspunkten vara att de nya
avtalsbestämmelserna så långt möjligt skall tillämpas också för
utlandsprogrammen. Bestämmelserna måste emellertid tillämpas med
beaktande av dessa sändningars speciella karaktär och med
avseende på varje sändningsspråk för sig.
Radio Swedens radiosändningar till utlandet skall dels ge
svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik
möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med
Sverige, anförs det i propositionen. Radio Swedens program bör
ge kunskap om Sverige och bidra till förståelse för Sverige och
det svenska samhället.
Radio Sweden bör enligt propositionen ha ett nära samarbete
med övriga redaktioner på Sveriges Radio AB och i den
utsträckning som är möjlig använda eller återutsända
radiobolagets program.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Riksdagen har efter förslag i årets budgetproposition anvisat
medel till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
(prop. 1991/92:100 bil. 4, UU14, rskr. 170). Utskottet föreslår
att -- som en följd av utskottets ställningstagande i detta
betänkande -- anslaget skall benämnas Radioprogramverksamhet för
utlandet.
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.10.4.3)
I propositionen anförs att de ekonomiska förutsättningarna för
Radio Sweden överensstämmer med vad chefen för
utrikesdepartementet har föreslagit i årets budgetproposition.
Fr.o.m. år 1993 kommer Radio Sweden att få köpa tjänster
avseende utsändningen av dess program från Sveriges Rundradio AB
-- och inte, som tidigare, från Televerket Radio -- anförs det i
propositionen. Budgetmässigt innebär detta bl.a. att det
nuvarande Sveriges Radio AB ensamt äskar medel för Radio Swedens
verksamhet fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts i
propositionen.
Teknisk utveckling (avsnitt 10.10.5)
TV-sändningar med högre teknisk kvalitet (avsnitt 10.10.5.1)
I propositionen beskrivs (s.101--103) den pågående tekniska
utvecklingen vad avser TV-sändningar med högre kvalitet och
digitala ljudradiosändningar.
Utskottet hänvisar till redovisningen.
Sändare för närradio (avsnitt 10.10.6). Ändringar i
närradiolagen m.fl. lagar
I propositionen föreslås följande lagändringar.
I lagen om mervärdeskatt, i fastighetstaxeringslagen, i lagen
om säkerhetsskydd i riksdagen och i lagen om koncessionsavgift
på televisionens område föreslås ändringar till följd av
förslagen om ändring i programföretagens organisation och
bildandet av Svensk Rundradio AB. Förslaget till ändring i lagen
om säkerhetsskydd i riksdagen innebär även att teknisk personal
från Nordisk Television AB får viss rätt till tillträde till
riksdagens lokaler.
Föreslagna ändringar i närradiolagen innebär bl.a. att
skyldigheten att sända närradio över sändare som ställts till
förfogande av televerket upphävs.
Lagförslagen har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Medelsberäkningar m.m. (avsnitt 11)
Public service-företagen (avsnitt 11.1.1)
I propositionen föreslås en medelstilldelning för år 1993 till
public service-företagen om sammanlagt 4 263,3 milj.kr. (i 1990
års prisläge). Medlen föreslås fördelade med 2 604,5 milj.kr.
till Sveriges Television, 1 462,7 milj.kr. till Sveriges Radio
och 196,1 milj.kr. till Utbildningsradion. Förslagen innebär
enligt propositionen dels en uppskrivning av den medelsram som
Sveriges Radio-koncernen tilldelats för år 1992 i förhållande
till indexförändringen, dels ett resurstillskott om 150 milj.kr.
och ett rationaliseringskrav om 100 milj.kr. (båda beloppen i
1989 års prisläge). Public service-företagen bör vidare, anförs
det i propositionen, anvisas 734,2 milj.kr. (i 1990 års
prisläge) som beräknats med utgångspunkt i att företagen i
fortsättningen skall kunna köpa utsändnings- och
programinsamlingstjänster. Den nya ordningen beträffande
byggnadsinvesteringar, fastighetsförvaltning och övriga
lokalfrågor medför vidare att medelstilldelningen bör höjas med
66,2 milj.kr. (i 1990 års prisläge). Vid medelsberäkningen har
hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.
TV-avgiften (avsnitt 11.1.2)
I propositionen föreslås att TV-avgiften höjs från 1 320 kr.
per år till 1404 kr. per år fr.o.m. den 1 januari 1993.
Förslaget om ändring av TV-avgiften förutsätter en ändring i
lagen om TV-avgift. Ett lagförslag upprättat inom
regeringskansliet har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.
Motionären bakom motion Kr234 (fp) anser att det skall finnas
möjlighet att betala avgiften inte endast -- som är fallet för
närvarande -- i fyra poster årligen utan även i en eller två
poster per år. Konsumenten skall naturligtvis kunna tillgodogöra
sig den minskade kostnad som Radiotjänst i Kiruna AB får genom
inbetalningar enligt motionärens förslag, anför hon.
Radiotjänst i Kiruna AB har hos regeringen aktualiserat frågan
om att premiera avgiftsskyldiga som betalar för en längre period
än den lagstadgade. Frågan bereds inom regeringskansliet.
Utskottet ställer sig positivt till att en möjlighet av
angivet slag skapas men anser att resultatet av
beredningsarbetet inte bör föregripas. Motion Kr234 bör därför
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Övriga frågor
I årets budgetproposition bil. 12 (kulturdepartementet) anförs
(s.147) att en särskild utredare har i uppdrag att utarbeta
förslag till en sammanhållen central myndighet för radio- och
TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten förutsätts
ersätta radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även
ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex.
nya slag av sändningar till allmänheten. Enligt direktiven (Dir.
1991:68) bör den nya myndigheten förläggas till
Stockholmsområdet.
Utredningsmannen har i dagarna slutfört sitt uppdrag. Detta
redovisas i betänkandet (SOU 1992:36) Radio och TV i ett.
Utredningsmannen anger i betänkandet att om annan lokalisering
än till Stockholm skall övervägas krävs en kompletterande
utredning (s. 124).
Motionärerna bakom motion A405 (c) anser att starka skäl talar
för att den nya myndigheten lokaliseras till Kalmar (yrkande 2).
Myndigheten har enligt dem klara beröringspunkter med den
medieutbildning som finns etablerad i Kalmar. Det finns också
ett naturligt samband med televerkets olika verksamheter där,
anför motionärerna.
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av
utredningsförslaget inte bör föregripas. Motion A405 yrkande 2
avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande alternativ till den nuvarande public
service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr299 yrkandena 1--5
och 7--13 samt 1991/92:K432 yrkande 3,
res. 1 (nyd)
2. beträffande ny avtalsperiod m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag, med
anledning av motion 1991/92:K431 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1991/92:Kr4, 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17,
1991/92:Kr7 yrkande 1 och 1991/92:Kr299 yrkande 6 godkänner vad
i propositionen förordats i fråga om public service-företag i
vad avser ny avtalsperiod,
res. 2 (s)
res. 3 (nyd)
3. beträffande programföretagens public service-uppdrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och
1991/92:Kr5 yrkande 1 godkänner vad i propositionen förordats i
fråga om public service-företag i vad avser programföretagens
public service-uppdrag,
res. 4 (s)
4. beträffande public service-verksamhetens omfattning,
sändningsnät m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag
i vad avser public service-verksamhetens omfattning,
sändningsnät m.m.,
5. beträffande finansiering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr251 godkänner vad utskottet anfört i
fråga om public service-företag i vad avser finansiering,
men. (v)
6. beträffande garantier för programverksamhetens
oberoende
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om garantier för programverksamhetens oberoende,
7. beträffande svenskproducerade program och program och
musik av svenska artister
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr7 yrkande 3 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser allmänna riktlinjer rörande svenskproducerade program och
program och musik av svenska artister,
men. (v)
8. beträffande bra radio och TV för barn
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 10,
men. (v)
9. beträffande en gemensam och oberoende programtidning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 5,
10. beträffande införandet av ett övergripande
kvalitetsvillkor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats om public service-företag i vad
avser allmänna riktlinjer rörande införandet av ett övergripande
kvalitetsvillkor,
11. beträffande förnyelse av programinnehållet
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:K422 yrkande
1 i denna del och 1991/92:Kr5 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om förnyelse av
programinnehållet,
12. beträffande mediets särskilda genomslagskraft
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag
i vad avser allmänna riktlinjer rörande mediets särskilda
genomslagskraft,
13. beträffande programföretagens skyldighet att göra
programmen tillgängliga för personer med funktionshinder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr250 godkänner vad i propositionen
förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna
riktlinjer rörande programföretagens skyldighet att göra
programmen tillgängliga för personer med funktionshinder,
14. beträffande resurser till programinsatser för
funktionshindrade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr3 yrkande 1 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser allmänna riktlinjer rörande resurser till programinsatser
för funktionshindrade,
res. 5 (s)
15. beträffande samordningsansvar för insatser för olika
grupper av funktionshindrade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och
1991/92:Kr8 i denna del godkänner vad i propositionen
förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna
riktlinjer rörande samordningsansvar för insatser för olika
grupper av funktionshindrade,
res. 6 (s)
16. beträffande planer för programföretagens insatser för
funktionshindrade
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr8 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
fråga om public service-företag i vad avser allmänna riktlinjer
rörande planer för programföretagens insatser för
funktionshindrade,
17. beträffande dagliga sändningar på kvällstid av
nyhetsprogram på teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr235,
18. beträffande inrättande av en samrådsgrupp mellan
programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet
och televerket
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 9,
men. (v)
19. beträffande forskning om att göra radio och TV
tillgängliga för funktionshindrade
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr3 yrkande 4,
20. beträffande program om och för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen i övrigt förordats i fråga om public
service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande program
om och för funktionshindrade,
21. beträffande riktlinjer för verksamhet på invandrar- och
minoritetsspråk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr295 godkänner vad i propositionen
förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna
riktlinjer för verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk,
22. beträffande riktlinjer för folkbildning, kultur, svenska
språket resp. myndighetsinformation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr294 godkänner vad i propositionen
förordats i fråga om public service-företag i vad avser allmänna
riktlinjer rörande folkbildning, kultur, svenska språket resp.
myndighetsinformation,
23. beträffande riktlinjer i övrigt för
programverksamheten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag
i vad avser allmänna riktlinjer för programverksamheten i den
mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 7, 10, 12--15,
20--22,
24. beträffande separata nyhetsredaktioner i Sveriges
Televisions kanaler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 15 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser särskilda riktlinjer rörande separata nyhetsredaktioner i
Sveriges Televisions kanaler,
res. 7 (s)
25. beträffande EG-krav m.m. för Sveriges Television AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag
i vad avser särskilda riktlinjer rörande EG-krav m.m. för
Sveriges Television AB,
26. beträffande särskilda riktlinjer i övrigt för Sveriges
Television
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag
i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Televison i den
mån riktlinjerna inte behandlats under mom. 24 och 25,
27. beträffande riktlinjer för lokalradioverksamhetens
ekonomi m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 6,
men. (v)
28. beträffande riktlinjerna för radiobolagets lokala
sändningsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr7 yrkande 7 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet,
men. (v)
29. beträffande särskilda riktlinjer i övrigt för Sveriges
Radio
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad i propositionen förordats i fråga om public service-företag
i vad avser särskilda riktlinjer för Sveriges Radio i den mån
riktlinjerna inte behandlats under mom. 28,
30. beträffande särskilda riktlinjer för Sveriges
Utbildningsradio
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Fi208 yrkandena 5 och 6 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio,
31. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att ställa särskilda medel till Sveriges
Utbildningsradio AB:s förfogande för programverksamhet i samband
med särskilt angelägen fortbildning av skolans personal,
32. beträffande Utbildningsradions budgetansvar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr7 yrkande 8,
33. beträffande public service-företagens struktur
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2 i denna del och
1991/92:Kr5 yrkandena 5 och 7 godkänner vad i propositionen
förordats om public service-företag i vad avser public
service-företagens struktur,
res. 8 (s)
34. beträffande distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 14 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser distriktsbaserad produktion,
res. 9 (s)
35. beträffande TV 2:s lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr269, 1991/92:Kr291
och 1991/92:Kr292,
36. beträffande distriktsorganisation, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr201, 1991/92:Kr202, 1991/92:Kr249
och 1991/92:Kr293 godkänner vad i propositionen förordats i
fråga om public service-företag i vad avser krav i övrigt på
distriktsorganisation inom varje programföretag,
37. beträffande inrättande av ett publikråd
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 3
avslår regeringens förslag och motion 1991/92:Kr3 yrkande 3,
res. 10 (m, fp, c, kds)
38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande
Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del och yrkande 13 samt
1991/92:Kr7 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1991/92:Kr5
yrkandena 6 och 8 samt 1991/92:Kr7 yrkande 2 dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels
bemyndigar regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom
hembud,
res. 11 (s)
men. (v)
39. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att söka förvärva aktierna i Sveriges Radio AB
(moderbolaget) för att möjliggöra att moderbolaget avvecklas och
att aktierna i dotterbolagen fördelas i enlighet med
propositionens förslag,
40. beträffande programföretagens styrelser
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt yrkandena 11 och 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
fråga om programföretagens styrelser,
res. 12 (s)
41. beträffande ekonomiska förutsättningar för perioden
1993--1996
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 16 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996,
res. 13 (s)
42. beträffande bildande av ett nytt statligt aktiebolag med
huvudmannaskap för rundradionätet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som förordats i propositionen om bildande av ett nytt
statligt aktiebolag med huvudmannaskap för rundradionätet,
43. beträffande lokalisering av det nya rundradiobolagets
huvudkontor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr233 och
1991/92:Kr296,
44. beträffande riksrevisionsverkets granskning av
rundradiobolaget
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga
aktiebolag och stiftelser,
45. beträffande avtal om driftsäkerhet, teknisk kvalitet
m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr6 yrkande 2 godkänner vad som
förordats i propositionen om rundradiobolagets verksamhet i
fråga om driftsäkerhet, teknisk kvalitet m.m.
46. beträffande rundradiobolagets verksamhet i övrigt samt
överföring till bolaget av vissa medel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som förordats i propositionen om rundradiobolagets
verksamhet i övrigt samt om överföring till bolaget av medel som
tilldelats televerket för investerings- och driftkostnader
avseende rundradioverksamhet,
47. beträffande beredskapsåtgärder för rundradiobolaget
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i
propositionen i fråga om beredskapsåtgärder för Svensk Rundradio
AB,
48. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
rundradiobolaget
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i
propositionen i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom Svensk Rundradio AB,
49. beträffande ekonomiska förutsättningar för
rundradiobolaget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som anförts i propositionen i fråga om ekonomiska
förutsättningar för Svensk Rundradio AB,
50. beträffande överföring av anläggningar och utrustning
till rundradiobolaget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som anförts i propositionen i fråga om överföring av
anläggningar och utrustning från televerket till Svensk
Rundradio AB,
51. beträffande överföring av personal till
rundradiobolaget, m.m.
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag
godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om överföring
av personal från televerket till Svensk Rundradio AB, dels
med anledning av motion 1991/92:Kr6 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande samverkan
mellan televerket och rundradiobolaget,
52. beträffande uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänst i
Kiruna AB:s uppgifter
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i
propositionen om uppbörden av TV-avgifter och Radiotjänst i
Kiruna AB:s uppgifter,
53. beträffande förvaltning av rundradiomedlen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr238 yrkande 2 godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om public service-företag i vad
avser förvaltning av rundradiomedlen,
54. beträffande programföretagens skyldighet att underrätta
radionämnden vid beriktigande och genmäle
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i
propositionen om programföretagens skyldighet att underrätta
radionämnden vid beriktigande och genmäle,
55. beträffande försvarsfrågor
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om public service-företag i vad avser regler för
programföretagens uppgifter i krig och vid krigsfara,
56. beträffande avtalen mellan staten och public
service-företagen
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Kr5 yrkande 10
lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen i fråga om
avtalen mellan staten och public service-företagen,
res. 14 (s)
57. beträffande riktlinjer för Radio Swedens verksamhet
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om public service-företag i vad avser riktlinjer för Radio
Swedens verksamhet,
58. beträffande ändring av anslagsbenämning
att riksdagen med ändring av tidigare beslut (prop.
1991/92:100 bil. 4, UU 14, rskr. 170) beslutar att anslaget
Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet i stället
skall benämnas Radioprogramverksamhet för utlandet,
59. beträffande ekonomiska förutsättningar för Radio
Sweden
att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i
propositionen om ekonomiska förutsättningar för Radio Sweden,
60. beträffande ändring i lagen om mervärdeskatt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
61. beträffande ändringar i fastighetstaxeringslagen
att riksdagen antar regeringens båda förslag till lag om
ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
62. beträffande ändring i närradiolagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
närradiolagen (1982:459),
63. beträffande ändring i lagen om säkerhetsskydd i
riksdagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,
64. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på
televisionens område
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,
65. beträffande medelsberäkning
att riksdagen godkänner regeringens förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB,
66. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift,
67. beträffande betalning av TV-avgifter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr234,
68. beträffande lokaliseringen av en ny mediemyndighet
att riksdagen avslår motion 1991/92:A405 yrkande 2.
Stockholm den 19 maj 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit
Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne
Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),
Monica Widnemark (s) och Carl-Johan Wilson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen (mom. 1)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Den snabba" och slutar med "för privatradio" bort ha
följande lydelse:
De yrkanden som framställts i motion Kr299 (nyd) i här aktuell
del måste, som angetts i det föregående, ses som ett
huvudalternativ till den public service-verksamhet som nu
bedrivs av Sveriges Radio-koncernen. Som också redovisats i det
föregående föreslås i motionen mycket långtgående förändringar i
fråga om Sveriges Radio och dess verksamhet och finansiering. I
avvikande meningar (nr. 2, 4, 6, 8 och 10) till
konstitutionsutskottets yttrande har yrkandena genomgående
vunnit stöd, i något fall med en mindre modifikation.
Även kulturutskottet anser att det finns starka skäl för att
ge stöd åt principerna i motionen -- och med någon jämkning --
även de formella yrkanden, som här behandlas.
Det är enligt utskottets mening utomordentligt viktigt att
radion och televisionen är fria medier utan politisk inblandning
och styrning. Det är av fundamental betydelse att public
service-verksamhetens integritet inte kränks eller kommer i
fara. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom
radio och television i fråga om distributionsmöjligheter är det
viktigt att det finns en särskild radio och television i
allmänhetens tjänst.
Då det gäller televisionen biträder utskottet de förslag om en
utförsäljning av TV 2 som redovisats i ett föregående avsnitt.
Kanal 1 bör få ett uppdrag som innefattar krav på ett ökat utbud
av kulturprogram. Den bör vara reklamfri även i fortsättningen.
Möjligheten att ombilda det nuvarande televisionsföretaget till
ett folkaktiebolag, i vilket alla svenska medborgare kan beredas
tillfälle att köpa aktier, bör utredas. Detta gäller också
förutsättningarna för att gå över till betal-TV.
Enligt utskottets mening bör det också på ljudradiosidan ske
en utförsäljning. Endast P1 bör behållas som allmänradio, som
kan nå alla människor och sända dygnet runt. Omvandlingen av
kanalen till ett folkaktiebolag bör utredas liksom möjligheterna
till en skattefinansiering av kanalen.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion Kr299 i
här aktuella delar (yrkandena 1--5 och 7--13) som sin mening bör
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär även att
utskottet ställer sig positivt till förslaget i motion Kr432 om
en utförsäljning av de nuvarande lokalradiostationerna (yrkande
3).
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande alternativ till den nuvarande public
service-verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr299 yrkandena
1--5 och 7--13 samt motion 1991/92:K432 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 17 slutar med
"yrkande 17" bort ha följande lydelse:
I enlighet med den bedömning som gjorts i den avvvikande
meningen nr 3 till konstitutionsutskottets yttrande utgör varken
de reklamfinansierade kabelsändningarna eller förberedelserna
för en reklamfinansierad radio några godtagbara skäl att frångå
riksdagens principbeslut om en sexårig avtalsperiod och en
kontrollstation rörande finansieringen av Sveriges Radios
verksamhet efter tre år.
Kulturutskottet tillstyrker därför motion Kr5 yrkandena 9 och
17, motion Kr4 och motion Kr7 yrkande 1. Regeringens förslag
samt motionerna K431 yrkande 2 och Kr299 yrkande 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ny avtalsperiod m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr4, motion
1991/92:Kr5 yrkandena 9 och 17 och motion 1991/92:Kr7 yrkande 1
samt med avslag på regeringens förslag, motionerna 1991/92:K431
yrkande 2 och 1991/92:Kr299 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)
Anne Sörensen (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 17 slutar med
"yrkande 17" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 4) till konstitutionsutskottets
yttrande har anförts synpunkter av innehåll att det av
motionärerna bakom motion Kr299 framförda förslaget om en ny
radio och television i allmänhetens tjänst bör genomföras så
snart som möjligt och att regeringen genast bör vidta åtgärder i
detta syfte. Vidare har i den avvikande meningen anförts att
förnyelsen bör kunna ske efter två år men att under tiden ett
avtal måste gälla för den nuvarande organisationen. En avtalstid
om två år har därför förordats.
Kulturutskottet ansluter sig till denna bedömning. Detta
innebär att motion Kr299 yrkande 6 väsentligen tillgodoses.
Förslaget i propositionen och övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ny avtalsperiod m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr299 yrkande 6
och med avslag på regeringens förslag samt motionerna
1991/92:K431 yrkande 2, 1991/92:Kr4, 1991/92:Kr5 yrkandena 9 och
17, 1991/92:Kr7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Programföretagens public service-uppdrag
(mom. 3)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Kulturutskottet ansluter" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet har i princip inte något att erinra mot
förslaget i propositionen. Synpunkterna i denna står i här
aktuell del i god överensstämmelse med vad som anförs i
motionerna. I likhet med vad som framförts i en avvikande mening
(nr 1) i konstitutionsutskottets betänkande vill kulturutskottet
dock tillägga att den fortsatta utvecklingen av public
service-verksamheten bör bygga på beslut som riksdagen fattade
vid föregående riksmöte och som gällde Sveriges Radio-koncernens
organisation och finansiering inför den kommande avtalsperioden.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kulturutskottet tillstyrker således motionerna K422 yrkande 1 i
denna del och Kr5 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande programföretagens public service-uppdrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt
motionerna 1991/92:K422 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Kr5
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om programföretagens public service-uppdrag,
5. Resurser till programinsatser för funktionshindrade (mom.
14)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Som nämnts" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste resurserna successivt öka
under avtalsperioden för att inte klyftan mellan
funktionshindrade och icke-funktionshindrade skall öka. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kulturutskottet tillstyrker således motion Kr3 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande resurser till programinsatser för
funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr3 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om resurser till
programinsatser för funktionshindrade,
6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av
funktionshindrade (mom. 15)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har det samordningsansvar för
handikappinsatser som åvilar moderbolaget under innevarande
avtalsperiod varit värdefullt. Utskottet anser att en sådan
samordning även fortsättningsvis bör ske. Eftersom utskottet --
i motsats till regeringen -- anser att moderbolaget bör finnas
kvar bör detta samordningsansvar läggas på moderbolaget.
För den händelse riksdagen skulle besluta att följa
regeringens förslag när det gäller public service-företagens
struktur bör i stället nämnda samordningsansvar åvila ett av
programföretagen. Det får ankomma på regeringen att ta ställning
till vilket av de tre företagen som lämpligen bör ha
samordningsansvaret.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till de här
aktuella motionsyrkandena och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande samordningsansvar för insatser för olika
grupper av funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 2
i denna del och 1991/92:Kr8 i denna del och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om samordningsansvar för insatser för olika
grupper av funktionshindrade,
7. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler
(mom. 24)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Utskottet delar" och på s. 31 slutar med "yrkande
15" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar kulturministerns uppfattning att
nyhetsförmedlingen tillhör Sveriges Televisions centrala
uppgifter. Tillkomsten av den tredje marksända TV-kanalen och
satellit-TV har avsevärt breddat nyhetsutbudet. Utskottet anser
emellertid att regeringens förslag strider mot den på andra håll
i propositionen uttalade viljan att öka programföretagens frihet
att inom avtalets ram välja verksamhetsformer. Riksdagen bör
därför enligt utskottets mening inte ta ställning i denna
organisatoriska fråga.
Utskottet vill understryka att utskottets ställningstagande i
denna fråga inte innebär att omfattningen av Sveriges
Televisions nyhetsuppdrag får reduceras utan att det även
fortsättningsvis skall präglas av mångsidighet och bredd. Enligt
utskottets uppfattning skulle en sammanslagning av de båda
kanalernas nyhetsredaktioner kunna innebära att resurser frigörs
för bl.a. en bättre regional nyhetsbevakning. Utskottet anser
emellertid -- som anförts ovan -- att riksdagen inte skall ta
ställning i denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion Kr5 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om separata
nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande separata nyhetsredaktioner i Sveriges
Televisions kanaler
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 15
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om separata
nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler,
8. Public service-företagens struktur (mom. 33)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Konstitutionsutskottet avstyrker" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 5) till konstitutionsutskottets
yttrande anförs bl.a. följande.
Riksdagen beslutade förra året att programverksamheten skulle
organiseras i en koncern. I det sammanhanget underströk
utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller
vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta
ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god
hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Regeringen
föreslår nu i stället att moderbolaget skall avvecklas. Flera
skäl talar emot förslaget. Utskottet vill här särskilt peka på
den betydelse som moderbolaget har som ett värn mot statligt
inflytande över programverksamheten. Public
service-verksamhetens integritet och oberoende i förhållande
till statsmakterna kan bäst upprätthållas om den företräds av
någon som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens
tjänst. Utskottet anser således att moderbolaget skall vara
kvar.
I den avvikande meningen anförs vidare att med den lösning som
utskottet sålunda förordat regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om vem som inför riksdagen och regeringen
skall bära det yttersta ansvaret i frågor som berör rationell
verksamhet och god hushållning i de bolag som ingår i koncernen.
Kulturutskottet ansluter sig till den redovisade bedömningen.
Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Kr5 yrkandena 5
och 7. Även motion Kr3 yrkande 2 i denna del tillstyrks.
Moderbolaget bör således svara för samordningen av insatserna
för handikappade. Propositionen avstyrks i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha
följande lydelse:
33. beträffande public service-företagens struktur
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr3 yrkande 2 i
denna del och motion 1991/92:Kr5 yrkandena 5 och 7 samt med
avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Distriktsbaserad produktion (mom. 34)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "motsvarande del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet gör följande bedömning. Som framhålls i motionen
finns en viss risk för att ett bibehållande av 40-procentskravet
uppfattas som sänkt ambitionsnivå. Detta vore olyckligt med
tanke på att Sveriges Television under nu gällande avtalsperiod
-- som nämnts -- uppnått en högre nivå när det gäller den
distriktsbaserade produktionen än den i propositionen angivna.
Med tanke på att utvecklingen vid Sveriges Television varit
gynnsam anser utskottet att det inte finns någon anledning att
fixera en procentsats för distriktsproduktionen. Såväl för
Sveriges Television som för det nybildade radioföretaget bör i
stället gälla att distriktsproduktionen under den kommande
avtalsperioden bör ha minst samma nivå och omfattning som den
har för närvarande.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion Kr5 yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om distriktsbaserad
produktion.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande
lydelse:
34. beträffande distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 14
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om public
service-företag i vad avser distriktsbaserad produktion,
10. Inrättande av ett publikråd (mom. 37)
Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland
(m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Rose-Marie Frebran
(kds) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Konstitutionsutskottet har" och slutar med
"konstitutionsutskottets bedömning" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 11) till konstitutionsutskottets
yttrande i ärendet har anförts följande.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om
inrättande av ett publikråd. De farhågor för otillbörlig
påverkan från publikrådet på programföretagen som förs fram i
motion Kr5 yrkande 3 är enligt utskottets mening ogrundade.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
den nämnda motionen. Som anförs i propositionen bör det ankomma
på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Något
uttalande från riksdagens sida om sammansättningen bör enligt
utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker därför motion
Kr3 yrkande 3.
Kulturutskottet ansluter sig till de i den avvikande meningen
gjorda bedömningarna. Ett publikråd bör således inrättas i
enlighet med vad som föreslås i propositionen.
dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha
följande lydelse:
37. beträffande inrättande av ett publikråd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr3 yrkande 3 och 1991/92:Kr5
yrkande 3 godkänner vad i propositionen förordats i fråga om
public service-företag i vad avser inrättande av ett publikråd,
11. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges
Radio-koncernen (mom. 38)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Kulturutskottet kan" och på s. 40 slutar med "denna
del" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 7) av de socialdemokratiska
ledamöterna i konstitutionsutskottet anförs följande.
Det nuvarande ägarskapet med ägare som representerar skilda
delar av samhället innebär att public service-verksamhetens
integritet kan upprätthållas i förhållande till staten och olika
påtryckningsgrupper. Förändringar av ägandet bör därför bara
genomföras med varsamhet och omsorg. Enligt utskottets mening
uppfyller regeringens förslag om ägarskap inte dessa krav.
Utskottet vill särskilt peka på den föreslagna hembudsregeln som
innebär att staten tar över aktierna, om någon av ägarna
frånträder. Ett statligt ägande i programföretagen inger enligt
utskottets mening betänkligheter från principiella
utgångspunkter. Utskottet anser att regeringen bör överlägga med
nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets
riksdagsbeslut och återkomma till riksdagen med förslag i de nu
aktuella frågorna.
Vad som anförts i det föregående tillgodoser i allt väsentligt
syftet med motionsyrkandet om en begränsning av hembudsrätten,
anförs det också i den avvikande meningen. Vidare anförs att en
vidgning av ägarkretsen i enlighet med förslaget i motion Kr7
yrkande 2 inte kan förordas.
Kulturutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
bedömning.
dels att utskottets hemställan under moment 38 bort ha
följande lydelse:
38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande
Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till motion Kr5 yrkande 4 i denna del
samt yrkandena 6, 8 och 13, med anledning av motion Kr7 yrkande
4 samt med avslag på regeringens förslag och motion Kr7 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Programföretagens styrelser (mom. 40)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Konstitutionsutskottet har" och på s. 41 slutar med
"utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (nr 9) till konstitutionsutskottets
yttrande erinras om att regeringen även i fråga om
programföretagens styrelser föreslår att riksdagen skall gå
ifrån det beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte.
Det anförs att propositionen emellertid inte innehåller några
tillräckligt starka skäl för detta. Styrelserna bör därför utses
i enlighet med vad riksdagen uttalade i sitt tidigare beslut,
anförs det.
Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som
redovisats i den avvikande meningen. Således bör riksdagen med
bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del samt
yrkandena 11 och 12 samt med avslag på regeringens förslag ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande programföretagens styrelser
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 4 i
denna del samt yrkandena 11 och 12 samt med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om programföretagens styrelser,
13. Ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (mom.
41)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet har" och slutar med "perioden 1993--1996"
bort ha följande lydelse:
I konsekvens med ställningstagandet i tidigare reservationer
av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet bör
medelstilldelningen för SR-koncernen fastställas för den
kommande sexåriga avtalsperioden i enlighet med de riktlinjer
som angavs i förra årets riksdagsbeslut. Yrkande 16 i motion Kr5
tillstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under moment 41 bort ha
följande lydelse:
41. beträffande ekonomiska förutsättningar för perioden
1993--1996
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 16
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ekonomiska
förutsättningar för perioden 1993--1996,
14. Avtalen mellan staten och public service-företagen (mom.
56)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 10" bort ha
följande lydelse:
I konsekvens med ställningstagandet i de tidigare
reservationerna av de socialdemokratiska ledamöterna bör som
yrkas i motion Kr5 staten träffa avtal för en sexårsperiod med
Sveriges Radio AB (moderbolaget), med Sveriges Television AB,
med Utbildningsradion AB och med ett nytt radioföretag bildat av
Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB.
dels att utskottets hemställan under moment 56 bort ha
följande lydelse:
56. beträffande avtalen mellan staten och public
service-företagen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr5 yrkande 10
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om avtalen mellan
staten och public service-företagen,
Särskilt yttrande
Public service-företagens struktur (mom. 33)
Anne Sörensen (nyd) anför:
Som framhållits i min reservation nr 1 är det utomordentligt
viktigt att radion och televisionen är fria medier utan politisk
inblandning och styrning. Det är av fundamental betydelse att
public service-företagens integritet inte kränks eller kommer i
fara. Dessa synpunkter har också framförts i en avvikande mening
(nr 6) till konstitutionsutskottets yttrande i ärendet. Mot
denna bakgrund finns starka principiella skäl som talar mot att
koncernmodellen för Sveriges Radio överges. Samtidigt vill jag
erinra om att jag i reservation 3 uttalat mig för att
avtalsperioden för Sveriges Radio skall vara endast tvåårig. Med
hänsyn härtill och till att det i propositionen läggs fram
förslag som innebär att de ekonomiska ramarna för public
service-företagen redan nu läggs fast för hela avtalsperioden
har jag funnit mig böra godta regeringens förslag i denna del.
Härvid har jag beaktat att det ur planeringssynpunkt måste vara
viktigt att det redan nu klarläggs vilka förutsättningar som
kommer att gälla från det kommande årsskiftet för Sveriges
Radio-verksamheten. Ett bifall till kraven om bibehållande av
koncernmodellen kräver uppenbarligen ytterligare överväganden
och riksdagsbeslut, som kan fattas först under den kommande
hösten.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen (mom. 1)
Jag vill understryka vikten av att den public
service-verksamhet som nu bedrivs av Sveriges Radio-koncernen
även i fortsättningen får en central ställning vid utformningen
av mediepolitiken.
2. Ny avtalsperiod m.m. (mom. 2)
Jag delar den uppfattning som kommer till uttryck i
reservation 2.
3. Finansiering (mom. 5)
I motion Kr7 (v) understryks att det är av synnerlig vikt att
sponsorsmeddelanden är diskreta och endast visas i form av text
utan logotyp eller annan symbol. Jag delar den uppfattningen.
Vid den aviserade översynen av sponsorsreglerna bör hänsyn tas
till vad som anförs i motionen. I övrigt ansluter jag mig till
vad utskottet anfört.
4. Svenskproducerade program och program och musik av svenska
artister (mom. 7)
Enligt propositionen (s. 53) skall ett mångsidigt utbud av
program på svenska språket tillhandahållas och svenska artister
och verk av svenska upphovsmän skall förekomma i betydande
omfattning. Detta stämmer överens med vad som för närvarande
gäller enligt avtalen med Sveriges Television och Sveriges
Riksradio. Jag anser att -- i enlighet med vad som anförs i
motion Kr7 yrkande 3 -- de tre programbolagen i större
utsträckning än hittills måste prioritera svenskproducerade
program och musik av svenska artister.
5. Bra radio och TV för barn (mom. 8)
I motion Kr7 anförs att barn har ett annat förhållande till
radio och TV än vuxna samt att barn är mer mottagliga för
påverkan än vuxna och har svårt att förhålla sig kritiska till
det de ser och hör (yrkande 10). Mot den bakgrunden anser jag
att det är motiverat att införa ett särskilt krav i avtalet
mellan staten och public service-företagen, som innebär att
programutbudet skall ge utrymme åt bra radio och TV för barn.
Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av
funktionshindrade (mom. 15)
Jag ansluter mig till vad reservanterna bakom reservation nr 6
anfört.
7. Inrättande av en samrådsgrupp mellan programbolagen,
handikapporganisationerna, handikappinstitutet och televerket
(mom. 18)
Det är angeläget att den tekniska utvecklingen kommer den
funktionshindrade publiken till godo i form av förbättrad
tillgänglighet. Som föreslås i motion Kr7 yrkande 9 bör därför
en särskild samrådsgrupp mellan programbolagen och företrädare
för de i motionen föreslagna intressenterna skapas.
8. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler
(mom. 24)
I propositionen föreslås att Sveriges Television även i
fortsättningen skall ha en separat nyhetsredaktion för varje
kanal. Enligt min mening bör programföretagen ha frihet att inom
avtalets ram själva bestämma hur verksamheten skall organiseras.
Riksdagen bör således inte ta ställning i denna fråga. Jag
ansluter mig därför till vad reservanterna bakom reservation 7
anfört.
9. Riktlinjer för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.
(mom. 27)
I motion Kr7 yrkande 6 framförs vissa förslag till riktlinjer
för lokalradioverksamhetens ekonomi m.m. Bl.a. framhåller
motionärerna att den besparing som görs genom att produktionen
av lokala program är betydligt billigare än riksprogram bör
användas för att förbättra kvaliteten på lokalradions
verksamhet. Som utskottet konstaterar är det angeläget att
kvaliteten på det lokala programutbudet upprätthålls och
förstärks. Jag anser därför -- i likhet med motionärerna -- att
riksdagen med bifall till motionsyrkandet skall ge regeringen
till känna vad i motionen anförs om riktlinjer för
lokalradioverksamhetens ekonomi m.m.
10. Riktlinjerna för radiobolagets lokala sändningsverksamhet
(mom. 28)
Jag anser -- i likhet med motionärerna bakom motion Kr7
yrkande 7 -- att de särskilda riktlinjerna för Sveriges Radio
AB:s lokala sändningsverksamhet bör förtydligas. Regeringen bör
under hösten återkomma med förslag härom med utgångspunkt i vad
kulturutskottet anförde förra året. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
11. Distriktsbaserad produktion (mom. 34)
Enligt min mening bör den distriktsbaserade produktionen för
såväl Sveriges Television som det nybildade radiobolaget under
den kommande avtalsperioden ha minst samma nivå och omfattning
som den har för närvarande. Jag avser därför att stödja
reservanterna bakom reservation 9.
12. TV 2:s lokalisering (mom. 35)
Jag vill understryka angelägenheten av att alla möjligheter
tillvaratas att ytterligare decentralisera de funktioner som
tillhör TV 2:s organisation. Jag förutsätter att noggranna
överväganden görs i fråga om möjligheterna att flytta ut
ledningsfunktionerna från Stockholm men jag är medveten om att
vid prövningen av denna fråga även kostnadsaspekterna måste
tillmätas stor vikt.
13. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges
Radio-koncernen (mom. 38)
Som redovisats i betänkandet anför motionärerna bakom motion
Kr7 (v) att också handikapp-, freds-, miljö- och
invandrarorganisationer bör tillfrågas om ett eventuellt
delägarskap (yrkande 2). De föreslår också att hembudsrätten
till staten begränsas så att staten inte kan bli majoritetsägare
av bolagen. De föreslår därför att hembudsrätten för staten
begränsas till 20 % (yrkande 4).
Jag delar den uppfattning som redovisas i motionen i angivna
hänseenden. Den av mig förordade vidgningen av ägarkretsen bör i
första hand ske genom att en mindre del aktier överlåts till den
nya ägargruppen akademier m.fl. I övrigt ansluter jag mig till
den bedömning som gjorts av utskottet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 5, 7, 8, 18, 27, 28 och 38 borde ha hemställt
5. beträffande finansiering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr251 godkänner vad ovan förordats i
fråga om public service-företag i vad avser finansiering,
7. beträffande svenskproducerade program och program och
musik av svenska artister
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 3 och
med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan förordats i fråga om public
service-företag i vad avser allmänna riktlinjer rörande
svenskproducerade program och program och musik av svenska
artister,
8. beträffande bra radio och TV för barn
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. beträffande inrättande av en samrådsgrupp mellan
programbolagen, handikapporganisationerna, handikappinstitutet
och televerket
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
27. beträffande riktlinjer för lokalradioverksamhetens
ekonomi m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
28. beträffande riktlinjerna för radiobolagets lokala
sändningsverksamhet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1991/92:Kr7 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
38. beträffande ägande av företagen inom den nuvarande
Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr7 yrkandena 2
och 4, med anledning av regeringens förslag och motion
1991/92:Kr5 yrkande 4 i denna del och yrkande 13 samt med avslag
på motion 1991/92:Kr5 yrkandena 6 och 8 dels som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts, dels bemyndigar
regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud,
I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta
lagförslag
Bilaga 1
Konstitutionsutskottets yttrande
1991/92:KU3y
Bilaga 2
Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996
m.m.
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 2 april 1992 beslutat bereda
konstitutionsutskottet tillfälle yttra sig över proposition
1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten 1993--1996 m.m. jämte motioner som väckts med
anledning av propositionen och följande motioner som väckts
under den allmänna motionstiden i år, nämligen 1991/92:K422
yrkande 1, 1991/92:K431 yrkande 2, 1991/92:K432 yrkande 3,
1991/92:Fi208 yrkandena 5 och 6, 1991/92:Kr201, 1991/92:Kr202,
1991/92:Kr233, 1991/92:Kr234, 1991/92:Kr235, 1991/92:Kr238
yrkande 2, 1991/92:Kr249, 1991/92:Kr250, 1991/92:Kr251,
1991/92:Kr269, 1991/92:Kr291, 1991/92:Kr292, 1991/92:Kr293,
1991/92:Kr294, 1991/92:Kr295, 1991/92:Kr296, 1991/92:Kr299
yrkandena 1--13 och 1991/91:A405 yrkande 2.
Vid föregående riksmöte beredde konstitutionsutskottet det
ärende om radio- och TV-frågor som föranleddes av proposition
1990/91:149. Ärendet gällde huvudsakligen en omläggning av
TV-politiken varigenom den marksända televisionen öppnades för
reklamfinansierade sändningar. I ärendet ingick emellertid också
frågor om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten. I
det beslut som följde på beredningen angav riksdagen riktlinjer
inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan staten och
Sveriges Radio-företagen (1990/91:KU39, rskr. 370). I den nu
aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag till ett
sådant beslut.
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor om
radio och TV i allmänhetens tjänst, ny avtalsperiod, public
service-företagens struktur, ägarskap och företagsform,
programföretagens styrelser och publikråd. Utskottet berör även
förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459).
Utskottet
Inledning
De riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan
staten och Sveriges Radio-företagen som riksdagen angav vid
föregående riksmöte innebar bl.a. följande.
En ny avtalsperiod bör omfatta perioden den 1 januari 1993--31
december 1998.
Uppdraget att sända radio- och TV-program i allmänhetens
tjänst bör vara oförändrat.
När det gäller de ekonomiska villkoren bör Sveriges Radios
verksamhet även i fortsättningen finansieras med medel som
riksdagen anvisar från rundradiokontot. Medelstilldelningen bör
värdesäkras med utgångspunkt i ett index.
Den nuvarande företagsformen bör behållas. I princip bör också
ägarförhållandena i Sveriges Radio AB bestå.
Sveriges Radio-koncernens organisation bör ses över.
Ansvarsfördelningen mellan moderbolag och dotterbolag är oklar.
Det är mycket angeläget att koncernen i en framtid får en sådan
organisation att styrelserna -- efter det att riksdagen och
regeringen genom lagar, avtal och riksdagsbeslut om ekonomiska
villkor har gett de grundläggande förutsättningarna -- kan ta
ansvar för att verksamheten blir effektiv och framgångsrik.
Rollfördelningen mellan företagen bör bli klarare än nu.
Riksdagen bör ta ställning endast till huvuddragen till den
struktur som bör uppnås. Den interna företagsorganisationen bör
bestämmas av det enskilda bolaget.
Programverksamheten bör handhas av tre bolag:
utbildningsradion samt ett programbolag för vardera ljudradion
och televisionen. Detta innebär att lokalradion och riksradion
förs samman till ett ljudradioföretag. De tre bolagen bör ha
egna avtal med staten som preciserar deras uppdrag som
programföretag i allmänhetens tjänst.
Programverksamheten bör organiseras i en koncern. Moderbolaget
bör inge anslagsframställningar till regeringen och fördela
medel som staten tilldelar koncernen, ansvara för fördelning och
placering av sändningstid om programföretagen inte själva kan
enas, ansvara för beredskapsplanering och vara ett organ där
koncerngemensamma frågor bereds.
Styrelserna i moderbolaget och de tre programbolagen bör
vardera bestå av femton ledamöter. För samtliga bör gälla att
regeringen utser ordförande och sex ledamöter. Ägarna utser fem
ledamöter. Den verkställande direktören bör vara självskriven
ledamot. Slutligen äger personalen rätt att utse två ledamöter
jämte två suppleanter. Den nu beskrivna ordningen att utse
styrelsernas ledamöter uppnås genom föreskrifter i
bolagsordningarna.
Moderbolagets och programbolagens styrelser bör ha ett mer
omfattande personsamband. Elva av moderbolagets ledamöter bör
ingå i programbolagens styrelser, fyra i Sveriges Televisions,
fyra i det sammanslagna ljudradiobolagets och tre i
Utbildningsradions styrelser. Av moderbolagets ledamöter är det
då bara ordföranden, den verkställande direktören och
personalrepresentanterna som inte ingår i något programbolags
styrelse.
I fråga om val av ledamöter av styrelserna inom Sveriges
Radio-koncernen bör gälla att de av regeringen utsedda
ledamöterna i moderbolagets och programbolagens styrelser skall
utses enligt hittillsvarande principer bl.a. vad gäller den
parlamentariska förankringen. Uppdraget som ordförande i
programbolag bör inte förenas med ledamotskap i moderbolagets
styrelse.
Vid beredningen av ärendet konstaterade konstitutionsutskottet
att riktlinjerna innebär att Sveriges Radio AB inte längre
skulle ha rätt att utse ledamöter i programbolagens styrelser.
Utskottet uttalade att detta får konsekvenser för
ansvarsförhållandena mellan moderbolaget och programbolagen.
Enligt konstitutionsutskottets mening var det nödvändigt att det
inför riksdagens beslut noggrant övervägdes hur avtalen för
nästa avtalsperiod skall utformas när det gäller frågan om vem
som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta
ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god
hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Vad utskottet
anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Det nu aktuella ärendet
Allmänt
Förslagen i propositionen utgår från att Sveriges Riksradio AB
och Sveriges Lokalradio AB bör föras samman till ett enda
ljudradioföretag. Detta bolag benämns i propositionen Sveriges
Radio AB. Med propositionens förslag är någon formell
koncernbildning inte aktuell. Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB benämns i
propositionen public service-företagen.
Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)
I propositionen föreslås att programföretagens public
service-uppdrag skall var i huvudsak oförändrade. Grundstenarna
för den svenska modellen för public service är enligt
propositionen radiolagens krav på saklighet och opartiskhet.
Andra viktiga utgångspunkter anges vara den i avtalen
föreskrivna skyldigheten att låta programverksamheten i sin
helhet präglas av en skälig balans mellan olika åsikter och
intressen. Vidare anförs att minoritetsintressen av olika slag i
görligaste mån skall tillgodoses och att geografisk rättvisa och
hög kvalitet är grundläggande krav.
I motion K422 yrkande 1 av Thage G Peterson m.fl. (s) anför
motionärerna att basen för den nationella mediepolitiken även i
fortsättningen måste vara ett radio- och TV-företag i
allmänhetens tjänst, som har i uppdrag att förse såväl den stora
publiken som de många mindre publikerna med bra program. För att
public service-företaget skall kunna klara denna dubbla uppgift
är det enligt motionärerna viktigt att företaget förfogar över
flera kanaler, så att det kan variera programläggningen och
tillgodose flera behov samtidigt. Motionärerna anser att det
genom riksdagens beslut förra året om Sveriges Radios
organisation och finansiering för den kommande avtalsperioden
finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av public
service-verksamheten. Synpunkter av samma slag förs fram i
motion Kr5 yrkande 1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s).
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att programföretagens
public service-uppdrag i huvudsak skall vara oförändrade och
förordar att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen
i denna del.
Som framgår av det följande anser utskottet att den fortsatta
utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på de
överväganden som förs fram i propositionen. Utskottet avstyrker
därför motionerna K422 yrkande 1 och Kr5 yrkande 1.
Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
I propositionen föreslås att avtalen mellan staten och public
service-företagen skall omfatta perioden den 1 januari 1993 --
den 31 december 1996. Den nya avtalsperioden bör enligt
propositionen bli något kortare än vad som tidigare beslutats
mot bakgrund av de initiativ som regeringen tagit för
reklamfinansierade kabelsändningar och en
reklamradiolagstiftning. Vidare anförs att det också är
lämpligare att den prövning i fråga om finansieringen av
Sveriges Televisions verksamhet som diskuterades i proposition
1990/91:149 om radio- och TV-frågor görs i samband med
inledningen av en ny avtalsperiod i stället för mitt under
avtalsperioden.
I motion K431 yrkande 2 av Henrik S Järrel (m) föreslår
motionären att det kommande avtalet mellan staten och Sveriges
Radios programbolag tecknas för en tid av tre år i stället för
sex år. Som skäl anförs att så mycket har hänt och händer inom
medieutvecklingen och att en grundlig översyn av struktur,
organisation, finansiering och reglering av public
service-verksamheten därför är starkt påkallad. En kortare
avtalsperiod innebär enligt motionären att man inte låser upp
sig alltför lång tid framåt innan förändringsprocessen kan
påbörjas.
Enligt motion Kr299 yrkande 6 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
bör nuvarande avtal förlängas med ett år för att en förnyelse av
företaget inte skall förhindras.
I motion Kr4 av Bengt Harding Olson (fp) anförs att det
uppenbarligen och ofrånkomligen torde uppkomma stora problem med
att inrymma den lokala radioverksamheten inom de angivna
ekonomiska ramarna. Motionären förespråkar därför en s.k.
kontrollstation mitt i avtalsperioden då verksamheten kan
utvärderas, ekonomin avstämmas och förändringsåtgärder vid behov
kan aktualiseras.
I motion Kr5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs att villkoren
för Sveriges Radios verksamhet bör medge framförhållning och
långsiktig planering. Om programföretagen skall kunna uppfylla
sina åtaganden får inte villkoren för verksamheten kunna ändras
genom plötsliga beslut. Motionärerna anför att regeringen inte
redovisar några sakskäl för att frångå riksdagsbeslutet om en
sexårig avtalsperiod med en kontrollstation av finansieringen
efter tre år. De anser därför att riksdagen skall hålla fast vid
sitt tidigare beslut (yrkandena 9, 10 och 17).
Även i motion Kr7 yrkande 1 av Lars Werner m.fl. (v)
förespråkar motionärerna en avtalsperiod om sex år.
Utskottets bedömning
Vid föregående riksmöte uttalade sig riksdagen för en sexårig
avtalsperiod. En prövning i fråga om finansieringen av Sveriges
Televisions verksamhet förutsattes böra ske inför
medelstilldelningen år 1996.
Efter riksdagens beslut har emellertid reklamfinansierade
kabelsändningar blivit tillåtna. En lagstiftning som tillåter
reklamfinansierad radio förbereds. Som anförs i propositionen
talar detta för att avtalstiden blir kortare. Utskottet har
därför ingen erinran mot att avtalstiden bestäms till fyra år.
Härigenom kan prövningen i fråga om finansieringen av Sveriges
Televisions verksamhet göras i samband med inledningen av en ny
avtalsperiod i stället för under en pågående avtalsperiod.
Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.
Utskottets ställningstagande ligger i allt väsentligt i linje
med den uppfattning som kommer till uttryck i motion K431
yrkande 2. Utskottet avstyrker motionerna Kr299 yrkande 6, Kr4,
Kr5 yrkandena 9, 10 och 17 samt Kr7 yrkande 1.
Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
I propositionen föreslås att public service-företagen under
nästkommande avtalsperiod skall utgöras av Sveriges Television
AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radio AB. Det
sistnämnda programföretaget bildas genom en sammanslagning av
Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB. Varje
programbolag svarar enligt propositionen för att verksamheten
kan bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika
intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Det
nuvarande moderbolaget, Sveriges Radio AB, skall enligt
propositionen upphöra den 1 januari 1993.
Som skäl för förslaget anförs att organisationen av public
service-företagen bör förenklas. Ansvarsförhållanden och
befogenheter bör vara tydliga för att medge största möjliga
rationalitet. I propositionen erinras om att den nuvarande
organisationen av Sveriges Radio-koncernen syftade till att
bl.a. lyfta fram ljudradion ur televisionens skugga och att
decentralisera och lägga ut besluten närmare
programproduktionen. Vidare anförs att organisationen är
resultatet av en politisk kompromiss. Resultatet har enligt
propositionen blivit en oklar ansvarsfördelning och kontroverser
som inte har varit fruktbara. Vidare anförs att ett försök
gjordes år 1986 att strama upp beslutsgångarna till förmån för
moderbolaget samt att resultatet av beredningen förra året blev
att pendeln återigen slog i riktningen mot ett försvagat
moderbolag.
För att åstadkomma klara och tydliga ansvarsförhållanden bör
koncernmodellen enligt propositionen överges. Allt ansvar bör
innehas av de tre programföretagen. Moderbolaget bör avvecklas
fr.o.m. den 1 januari 1993 och dess uppgifter övertas av
programföretagen, däribland ansvaret att värna självständigheten
i förhållande till omvärlden. I propositionen anförs att
riksdagen i konsekvens med denna strukturförändring
fortsättningsvis bör besluta om medelsfördelning till vart och
ett av de tre programföretagen.
I motion Kr3 yrkande 2 av Jan Andersson och Bengt
Silfverstrand (båda s) anförs att moderbolaget haft ett
samordnat ansvar för insatserna för funktionshindrade och att
erfarenheterna av detta samordnande ansvar är goda. De menar att
moderbolaget bör vara kvar och behålla ansvaret. I annat fall
måste det läggas på något av programbolagen.
I motion Kr5 yrkandena 5 och 7 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
erinrar motionärerna om förra årets riksdagsbeslut. Enligt
beslutet bör programverksamheten organiseras i en koncern.
Beslutet innebär vidare att huvuddelen av moderbolagets
styrelseledamöter skall hämtas från programbolagen, att
moderbolaget skall inge anslagsframställning till regeringen och
fördela medel mellan programföretagen, att moderbolaget skall
svara för fördelning av sändningstid, om programföretagen inte
själva kan enas, och att moderbolaget skall vara ett organ för
beslut i koncerngemensamma frågor. Enligt motionärerna betyder
detta att moderbolagets roll tonas ned och preciseras samtidigt
som dess betydelse som ett värn mot direkt statligt inflytande
erkänns. Motionärerna anför att organisationsförändringen nu har
genomförts.
Regeringens förslag att avskaffa moderbolaget får enligt
motionärerna till följd att medelstilldelningen skall
fastställas för hela avtalsperioden enligt en i förväg fixerad
formel. De anför vidare att förslaget förutsätter att regeringen
i detalj kan bedöma hur medelsbehoven för de olika
programföretagen kommer att utvecklas över tiden i ett skede när
stora förändringar skall genomföras.
Skälet till att moderbolaget bildades var enligt motionärerna
att det skulle garantera public service-verksamhetens integritet
och oberoende i kontakter med riksdagen och regeringen. Det
skulle inte bli möjligt för den politiska makten att spela ut
programföretagen mot varandra, och den politiska makten skulle
konfronteras med företrädare som har ett samlat ansvar för radio
och TV i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att dessa skäl
för moderbolaget är lika starka i dag och att moderbolaget
därför skall vara kvar.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att ansvarsförhållanden
och befogenheter bör vara tydliga när det gäller verksamheten i
public service-företagen. Vid förra årets riksdagsbeslut
underströk utskottet också behovet av noggranna överväganden när
det gäller vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det
yttersta ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och
god hushållning. Utskottet anser i likhet med regeringen att
detta syfte tillgodoses om organisationen av public
service-företagen förenklas genom att koncernmodellen överges.
Utskottet biträder därför förslaget att moderbolaget avvecklas
och att dess uppgifter övertas av programbolagen. Utskottet
avstyrker därmed motionerna Kr3 yrkande 2 samt Kr5 yrkandena 5
och 7.
Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges
Utbildningsradio skall enligt propositionen vara självständiga
aktiebolag. Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga
och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella
sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om
enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som
ägare skall aktierna erbjudas staten. Som skäl för förslaget
anförs i huvudsak följande.
Ett stort antal av de hittillsvarande ägarna till Sveriges
Radio-koncernen har aviserat att de vill frånträda sina aktier
inför en ny avtalsperiod. Detta gäller främst ägare inom
näringslivs- och pressgrupperna. Ett motiv som anges är risken
för jävssituationer. Flera ägare har nämligen engagerat sig i
eller avser att gå in i olika medieprojekt i konkurrens med
public service-företagen. Den övervägande delen av ägarna inom
folkrörelsegruppen har dock deklarerat att de önskar kvarstå som
ägare. Eftersom många folkrörelser i framtiden kommer att
intressera sig för annan radio- och TV-verksamhet får man
emellertid anta att det kommer att ske avhopp även från denna
ägargrupp. De nuvarande hembudsreglerna innebär i extremfallet
att en aktieägare skulle kunna inneha samtliga aktier i den egna
ägargruppen. Teoretiskt sett skulle en enda ägare i
folkrörelsegruppen kunna uppnå aktiemajoritet i Sveriges
Radio-koncernen. Mot denna bakgrund förutsätts att aktier som
utbjuds till försäljning i stället bör kunna hembjudas till
staten. En ny ägargrupp bör beredas tillfälle att bli ägare i
syfte att bibehålla en spridd och balanserad ägarkrets. Denna
grupp bör bestå av konstnärliga och vetenskapliga akademier samt
oberoende kulturella sammanslutningar. För inledningen av nästa
avtalsperiod bör aktierna fördelas så att pressen har 20 %,
näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen
20%.
I motion Kr299 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås att TV
2 säljs för att i egenskap av reklamfinansierad TV-station ge TV
3 och TV 4 välbehövlig konkurrens (yrkande 3). De föreslår
vidare att lokalradion, riksradions program 2 och 3 samt
utbildningsradion säljs (yrkandena 7--10). Den nuvarande
ägarformen för den allmänna radion och televisionen är enligt
motionärerna en ur demokratisk synpunkt mycket tveksam
konstruktion. De anför att det finns all anledning att fundera
över om staten verkligen skall äga radio- och TV-stationer.
Motionärerna förespråkar en allmän television utan
organisations- och politikerinblandning (yrkande 1). Den
framtida allmänna televisionen och radion bör var för sig enligt
motionärerna ombildas till en ny aktiebolagsform av motionärerna
kallad "folkaktiebolag" i vilket alla svenska medborgare får
köpa ett begränsat antal aktier. Begränsningen skall hindra
ägarkoncentration i företaget (yrkandena 5 och 12).
I motion Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, av Ingvar
Carlsson m.fl. (s) är motionärerna kritiska mot propositionens
förslag i fråga om ägarskap och företagsform. Motionärerna pekar
på att de vetenskapliga och konstnärliga sammanslutningar som
skall ingå i den nya ägargruppen ännu inte är vidtalade. De är
också negativa till förslaget att en hembudsregel införs i
bolagsordningarna som innebär att staten tar över aktierna om
någon av ägarna frånträder (yrkande 13).
Motionärerna menar att det nuvarande ägandet av Sveriges Radio
med ägare som representerar skilda delar av samhället fungerar
som en garant för public service-verksamhetens integritet i
förhållande till staten och skilda påtryckningsgrupper. Att
delar av näringslivet och delar av pressen inte vill kvarstå i
Sveriges Radio minskar enligt motionärerna inte värdet av att
ägandet också framdeles är skilt från staten. I historiens ljus
har näringsliv och press spelat en tvivelaktig roll som ägare av
etermedier (yrkande 6).
Vidare anför motionärerna att ägarnas uppgifter skiljer sig
från dem som gäller för vanliga kommersiella företag.
Medelstilldelning och allmänna riktlinjer för verksamheten
bestäms av riksdagen och regeringen. Ägarnas inflytande består i
att de tillför styrelsearbetet kompetens och erfarenheter. Den
minskning av antalet styrelseledamöter som föreslås i
propositionen innebär att alla ägargrupper tillsammans skall
utse två styrelseledamöter i varje programföretag. Det blir
därmed enligt motionärerna inte längre möjligt för samtliga
ägargrupper att delta i styrelsearbetet. Motionärerna anser att
regeringens förslag till förändringar av ägarsammansättningen
och principerna för styrelsernas utseende är ogenomtänkta. De
anser att riksdagen därför bör begära att regeringen återkommer
med förslag i dessa frågor efter det att den överlagt med
nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets
riksdagsbeslut (yrkande 8).
I motion Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) anför motionärerna att
också handikapp-, freds-, miljö- och invandrarorganisationer bör
tillfrågas om ett eventuellt delägande (yrkande 2). De menar
vidare att hembudsrätten skall begränsas så att staten inte kan
bli majoritetsägare av bolagen. De föreslår därför att
hembudsrätten för staten begränsas till 20 % (yrkande 4).
Utskottets bedömning
Utskottet anser att public service-verksamheten även i
fortsättningen bör bedrivas i aktiebolagsform och att aktierna i
bolagen bör fördelas på det sätt som föreslås i propositionen.
Utskottet motsätter sig de förslag till utförsäljningar av stora
delar av public service-verksamheten och
organisationsförändringar som förs fram i motion Kr299 yrkandena
1, 3, 5, 7--10 och 12. Yrkandena avstyrks därför.
De nuvarande hembudsreglerna innebär att en aktieägare skulle
kunna komma att inneha samtliga aktier i den egna ägargruppen.
Utskottet anser att detta är en mindre lämplig ordning och delar
därför regeringens uppfattning att aktier som utbjuds till
försäljning i stället bör kunna hembjudas till staten. Utskottet
har således inga erinringar mot regeringens förslag om
företagsform och ägarskap och avstyrker motionerna Kr5 yrkande
4, såvitt nu är i fråga, yrkandena 6, 8 och 13 samt Kr7
yrkandena 2 och 4.
Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Styrelserna i programföretagen skall enligt propositionen
vardera bestå av nio ledamöter. För varje styrelse skall gälla
att regeringen utser ordförande och tre ledamöter. I
propositionen anförs att det är viktigt att ta hänsyn till
personlig kompetens och integritet vid valet av personer till
public service-företagens styrelser. En annan viktig aspekt
anges vara att det i styrelserna bör ingå personer med kunskaper
och erfarenheter från olika sektorer av det svenska samhället
och som sammantaget representerar den kunskap och erfarenhet som
är relevant för verksamheten. Regeringen bör enligt
propositionen inför utseende av ledamöterna samråda med ledarna
för samtliga i riksdagen representerade partier.
Vidare utser ägarna på resp. bolagsstämma två ledamöter. Den
verkställande direktören är självskriven ledamot. I
propositionen uttalas förhoppningen att ägarna vid sina val av
ledamöter utgår från samma integritetskriterier som bör gälla
vid regeringens val av styrelseledamöter. Staten bör enligt
propositionen såsom eventuell aktieägare normalt inte delta i
valet av dessa styrelseledamöter.
I motion Kr5 yrkandena 11 och 12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
föreslås att styrelserna i Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB, Utbildningsradion AB, Riksradion AB och
Lokalradion AB skall utses efter de regler som gäller i resp.
bolags bolagsordning och att styrelsen efter de två sistnämnda
bolagens samgående utses i enlighet med vad som angetts i förra
årets riksdagsbeslut.
Utskottets bedömning
Som anförs i propositionen bör styrelsernas storlek bli något
mindre så att bättre förutsättningar ges för ett effektivt
styrelsearbete. Utskottet biträder därför regeringens förslag
att varje styrelse i programföretagen skall bestå av nio
ledamöter. Av dessa bör som anförs i propositionen regeringen
utse ordförande och tre övriga ledamöter. Utskottet delar den
uppfattning som förs fram i propositionen om personlig
kompetens, integritet, kunskap och erfarenhet hos
styrelseledamöterna. Utskottet tillstyrker propositionen i denna
del och avstyrker motion Kr5 yrkandena 11 och 12.
Publikråd (avsnitt 10.5.3)
I propositionen föreslås inrättandet av ett publikråd med
inriktning mot public service-företagens programverksamhet med
representanter från olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet
skall enligt förslaget vara fristående från programföretagen och
ha till uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan
publik och programföretag om hur programverksamheten motsvarar
public service-uppdraget. Rådet skall vidare vara en väg för att
ge synpunkter och komma in med önskemål på programverksamhetens
omfattning och inriktning. Enligt propositionen bör det ankomma
på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet och ange
de närmare villkoren för verksamheten.
I motion Kr5 yrkande 3 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) anförs
kritik mot förslaget att inrätta ett publikråd. Motionärerna
efterlyser på vilka grunder regeringen anser sig ha kompetens
att utse 30--40 personer som skall representera landets alla
lyssnare och tittare. Motionärerna anför vidare att utländska
erfarenheter från publikråd inte är goda. Om de är utsedda
direkt av regeringen, uppfattas de som regeringens tillsynsmän.
Om de i stället är utsedda av olika intressegrupper, betraktas
de som företrädare för partsintressen. Det föreslagna
publikrådets synpunkter kommer enligt motionärerna att tillmätas
större vikt än den kvalificerade radio- och TV-kritiken,
eftersom det skall representera hela befolkningen.
Programföretagen hamnar därmed i en omöjlig integritetskonflikt
i sina kontakter med publikrådet.
Motionärerna anför att om programföretagen tar intryck av
publikrådets rekommendationer, uppstår misstanken att de fallit
undan för påtryckningar från av regeringen handplockade
kontrollanter. Om programföretagen å andra sidan inte följer
rekommendationerna riskerar företagen enligt motionärerna
beskyllningar för självrådighet och publikförakt. Tilltron till
programföretagens integritet undergrävs i båda fallen.
Motionärerna anser att massmediernas roll i den demokratiska
processen bäst gagnas av att verksamheten granskas från
journalistiska, vetenskapliga och kulturella utgångspunkter i
fri och öppen diskussion. De anser att andra villkor än dem som
följer av yttrandefrihetsgrundlagen och radiolagen lika litet
bör gälla Sveriges Radios programföretag som andra
etermedieföretag.
Enligt motion Kr3 yrkande 3 av Jan Andersson och Bengt
Silfverstrand (båda s) är det viktigt att de handikappgrupper
som är beroende av särskilda insatser från programföretagen blir
representerade i publikrådet. Liknande synpunkter framförs i
motion Kr8 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (båda c)
dock utan något särskilt yrkande.
Utskottets bedömning
Som anförs i motion Kr5 yrkande 3 kan principiella
invändningar riktas mot inrättandet av ett statligt publikråd.
Programverksamheten bör enligt utskottets mening inte
underkastas någon annan kontroll från statens sida än
radionämndens granskning och den prövning som kan ske i
yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet
avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker
motion Kr5 yrkande 3. Vid denna bedömning avstyrker utskottet
yrkandena om publikrådets sammansättning i motion Kr3 yrkande 3.
Förslaget till ändring i närradiolagen (1982:459)
I 14 § närradiolagen (1982) finns en hänvisning till en
bestämmelse i den numera upphävda lagen (1982:460) om
ansvarighet för närradio. Bestämmelsen har ersatts av en
föreskrift i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att
14§ närradiolagen ändras i överensstämmelse härmed.
Stockholm den 12 maj 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Bertil Fiskesjö
I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger
Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove
Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Harriet
Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s),
Ingela Mårtensson (fp) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny
Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser att andra stycket av utskottets
yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill emellertid tillägga att den fortsatta
utvecklingen av public service-verksamheten bör bygga på det
beslut som riksdagen fattade vid föregående riksmöte och som
gällde Sveriges Radio-koncernens organisation och finansiering
inför den kommande avtalsperioden. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således
motionerna K422 yrkande 1 och Kr5 yrkande 1.
2. Radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 10.2.2)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår från att radion och televisionen skall vara
fria medier på samma sätt som pressen är i dag. Men med hänsyn
till de speciella förhållanden som råder inom radio och
television i fråga om distributionsmöjligheter är det viktigt
att det finns en särskild radio och television i allmänhetens
tjänst.
Den allmänna radion och televisionen är i dag inte i
allmänhetens tjänst, utan i samhällets tjänst. Utskottet anser
att tiden nu är mogen att skapa en verklig allmänhetens radio
och television. Svenska folket bör sålunda få en ny allmän radio
och television. Den skall ägas av medborgarna och vara fri från
reklam. Den skall också vara fri från politiskt inflytande i vid
bemärkelse. Den allmänna radion och televisionen skall förmedla
god kultur, information och utbildning.
3. Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny
Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser att andra och tredje styckena i
utskottets yttrande under rubriken Utskottets bedömning bort ha
följande lydelse:
Varken de reklamfinansierade kabelsändningarna eller
förberedelserna för en reklamfinansierad radio utgör enligt
utskottets mening några godtagbara skäl att frångå riksdagens
beslut om en en sexårig avtalsperiod och en kontrollstation
rörande finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet efter
tre år. Utskottet avstyrker därför propositionen i denna del och
tillstyrker motion Kr5 yrkandena 9, 10 och 17 samt Kr7 yrkande
1. Utskottet avstyrker motionerna K431 yrkande 2, Kr299 yrkande
1 och Kr4.
4. Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottets förslag om en ny radio och television i
allmänhetens tjänst bör genomföras så snart som möjligt.
Regeringen bör genast vidta åtgärder i detta syfte. Förnyelsen
bör kunna ske efter två år. Under tiden måste emellertid ett
avtal gälla för den nuvarande organisationen. Utskottet förordar
därför att avtalsperioden bestäms till två år. Härigenom
tillgodoses syftet med motion Kr299 yrkande 6.
5. Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny
Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken
Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade förra året att programverksamheten skulle
organiseras i en koncern. I det sammanhanget underströk
utskottet också behovet av noggranna överväganden när det gäller
vem som inför riksdagen och regeringen skall bära det yttersta
ansvaret i frågor som berör rationell verksamhet och god
hushållning i de bolag som ingår i koncernen. Regeringen
föreslår nu i stället att moderbolaget skall avvecklas. Flera
skäl talar emot förslaget. Utskottet vill här särkilt peka på
den betydelse som moderbolaget har som ett värn mot statligt
inflytande över programverksamheten. Public
service-verksamhetens integritet och oberoende i förhållande
till statsmakterna kan bäst upprätthållas om den företräds av
någon som har ett samlat ansvar för radio och TV i allmänhetens
tjänst. Utskottet anser således att moderbolaget skall vara
kvar. Utskottet avstyrker propositionen i denna del och
tillstyrker motionerna Kr3 yrkande 2 samt Kr5 yrkandena 5 och 7.
Med den lösning som utskottet sålunda förordat bör regeringen
återkomma till riksdagen med förslag om vem som inför riksdagen
och regeringen skall bära det yttersta ansvaret i frågor som
berör rationell verksamhet och god hushållning i de bolag som
ingår i koncernen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
6. Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet utgår, såsom ovan påpekats, från att radion och
televisionen skall vara fria medier utan politisk inblandning
och styrning. Vid valet mellan att bibehålla nuvarande
organisation med ett moderbolag eller att slopa moderbolaget och
införa tre fristående programbolag måste radio- och
televisionsföretagens integritet sättas i förgrunden. Det är
alltså av fundamental betydelse att integriteten inte kränks
eller kommer i fara. Vid en avvägning mellan de olika förslagen
finner utskottet att tillräckliga skäl inte förebragts att
frångå den nuvarande organisationsformen.
7. Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny
Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken
Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Det nuvarande ägarskapet med ägare som representerar skilda
delar av samhället innebär att public service-verksamhetens
integritet kan upprätthållas i förhållande till staten och olika
påtryckningsgrupper. Förändringar av ägandet bör därför bara
genomföras med varsamhet och omsorg. Enligt utskottets mening
uppfyller regeringens förslag om ägarskap inte dessa krav.
Utskottet vill särskilt peka på den föreslagna hembudsregeln som
innebär att staten tar över aktierna, om någon av ägarna
frånträder. Ett statligt ägande i programföretagen inger enligt
utskottets mening betänkligheter från principiella
utgångspunkter. Utskottet anser att regeringen bör överlägga med
nuvarande ägare i enlighet med riktlinjerna i förra årets
riksdagsbeslut och återkomma till riksdagen med förslag i de nu
aktuella frågorna. Utskottet avstyrker således propositionen i
denna del och tillstyrker motion Kr5 yrkande 4, såvitt nu är i
fråga samt yrkandena 6, 8 och 13. Vad utskottet nu har anfört
tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Kr7 yrkande 4 om
en begränsning av hembudsrätten. Utskottet kan emellertid inte
förorda den vidgning av ägarkretsen som förordas i yrkande 2 i
den motionen. Yrkandet avstyrks.
Av det anförda framgår att utskottet måste motsätta sig de
förslag till utförsäljningar av stora delar av public
service-verksamheten och organisationsförändringar som förs fram
i motion Kr299 yrkandena 1, 3, 5, 7--10 och 12. Yrkandena
avstyrks.
8. Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande ägarformen för den allmänna
radion och televisionen är tveksam från demokratisk synpunkt. I
likhet med vad som föreslås i motion Kr299 yrkande 7--10 anser
utskottet att TV 2, lokalradion, riksradions program 2 och 3
samt utbildningsradion bör säljas. Vad som återstår bör bilda
den nya radion och televisionen i allmänhetens tjänst som
utskottet nyss har förordat. Den bör bestå av en radiokanal och
en TV-kanal. Kanalerna skall drivas i en ny aktiebolagsform --
folkaktiebolag -- i vilket varje svensk medborgare skall få köpa
ett begränsat antal aktier. Begränsningen skall hindra
ägarkoncentration i företaget. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med närmare förslag i ämnet i god tid innan den
avtalstid om två år löper ut som utskottet har förordat i det
föregående. Utskottets ställningstagande tillgodoser motion
Kr299 yrkandena 1, 5 och 12.
9. Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sören Lekberg, Torgny
Larsson, Ulla Pettersson, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy
Söderström (alla s) anser att utskottets yttrande under rubriken
Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Även i fråga om programföretagens styrelser föreslår
regeringen att riksdagen skall gå ifrån det beslut som riksdagen
fattade vid föregående riksmöte. Propositionen innehåller
emellertid inte några tillräckligt starka skäl för detta.
Utskottet anser därför att styrelserna bör utses i enlighet med
vad riksdagen uttalade i sitt tidigare beslut. Utskottet
avstyrker propositionen i denna del och tillstyrker motion Kr5
yrkandena 11 och 12.
10. Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1)
Harriet Colliander (nyd) anser att utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Frågan gäller vem som skall utse styrelserepresentanter.
Propositionens förslag är att regeringen utser ordförande och
tre övriga ledamöter. Mot detta står ett förslag att styrelserna
skall utses efter de regler som gäller för närvarande bl.a. vad
gäller den parlamentariska förankringen. Med den utgångspunkt
som utskottet intagit om fri radio och television anser
utskottet att styrelseledamöterna i stället bör utses i enlighet
med vad som i allmänhet gäller i aktiebolag. En sådan ordning
garanterar de krav på hög kompetens inom radio- och
televisionsområdet som bör ställas på varje styrelseledamot.
11. Publikråd (avsnitt 10.5.3)
Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Inger
René (m), Henrik S Järrel (m), Ingela Mårtensson (fp) och Roland
Lében (kds) anser att utskottets yttrande under rubriken
Utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om
inrättande av ett publikråd. De farhågor för otillbörlig
påverkan från publikrådet på programföretagen som förs fram i
motion Kr5 yrkande 3 är enligt utskottets mening ogrundade.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
den nämnda motionen. Som anförs i propositionen bör det ankomma
på regeringen att utse dem som skall ingå i publikrådet. Något
uttalande från riksdagens sida om sammansättningen bör enligt
utskottets mening inte göras. Utskottet avstyrker därför motion
Kr3 yrkande 3.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Enligt min mening bör riksdagen bifalla de motionsyrkanden som
förs fram i motionerna Kr7 av Lars Werner m.fl. (v) och Kr269 av
Johan Lönnroth m.fl. (v).
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
Bilaga 3
Tid: Tisdagen den 21 april 1992
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset
Deltagarförteckning
Inbjudna deltagare
Från kulturdepartementet:
Statssekreteraren Carin Fischer
Departementsrådet Göran Lannegren
Från Sveriges Radio AB:
VD Örjan Wallqvist
Planeringsdirektören P-O Johansson
Från Sveriges Television AB:
VD Sam Nilsson
Distriktschefen Lars Lindberg
Från det nya ljudradiobolaget:
V VD i Sveriges Radio AB Ove Joanson
VD i Sveriges Lokalradio AB Jan Engdahl
VD i Sveriges Riksradio AB Arvid Lagercrantz
Från Sveriges Utbildningsradio AB:
VD Lars Hansson
Christer Smedberg
Från Radiotjänst i Kiruna AB:
VD Hans Helmfrid
Från Folkrörelsernas ägargrupp:
Thord-Ove Thordson, Sveriges frikyrkoråd
Lasse Magnusson, Folkbildningsrådet
Stefan Gullberg, Landsorganisationen
Från Pressens ägargrupp:
Chefredaktören Folke Johansson
VD i Svenska Tidningsutgivareföreningen Rune Sirvell
Från Näringslivets ägargrupp:
Direktören Iwan Ahlström
Ledamöter och suppleanter i utskottet
Åke Gustavsson (s), ordförande, Jan-Erik Wikström (fp),
Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),
Monica Widnemark (s), Carl-Johan Wilson (fp), Elisabeth Persson
(v) och Birger Andersson (c).
__________
Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid
utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra
korrigeringar och -- i begränsad omfattning -- föreslå
förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.
Ordförande Åke Gustavsson (s): Å kulturutskottets vägnar
ber jag att få hälsa er alla varmt välkomna. Här finns alltså
företrädare för den politiska ledningen på kulturdepartementet
samt företrädare för Sveriges Radio, Sveriges Television, det
nya ljudradiobolaget, Utbildningsradion, Radiotjänst i Kiruna AB
och ägarna -- dvs. företrädare för folkrörelsernas ägargrupp,
företrädare för pressens ägargrupp och företrädare för
näringslivets ägargrupp.
Vi har tänkt oss följande talarordning. Enligt utsänd lista
får statssekreteraren i kulturdepartementet
Carin Fischer inleda med ett tio minuter långt anförande.
Därefter kommer i tur och ordning de inledningsanföranden som
framgår av utsänd lista.
Strax efter kl. 14.00 torde alla ha hållit sitt inledande
anförande. Vi har tänkt oss att bryta då för en stunds paus.
Därefter vidtar utfrågningen.
När det gäller frågorna från utskottet kommer dessa enligt
träffad överenskommelse att från de olika partierna ställas i
följande ordning: (s), (s), (nyd), (v), (m), (fp), (c) och
(kds). Vissa ändringar kan förekomma. Det kan ju t.ex. bli
tilläggsfrågor.
Vi räknar med att utfrågningen kan avslutas senast kl. 15.45.
Ännu en gång hälsar jag er alla varmt välkomna hit. Jag lämnar
så över ordet till statssekreteraren i kulturdepartementet Carin
Fischer. Var så god!
Carin Fischer: Tack, Åke! Jag skall be att få framföra ett
tack för inbjudan till utskottet. Jag har redan tidigare varit
inbjuden till utskottet och har då sagt att jag gärna återkommer
om utskottet finner det lämpligt eller önskvärt att jag kommer
för att svara på frågor. Tack alltså för inbjudan!
Dagens utfrågning handlar om ett nytt avtal med Sveriges
Radio. Jag kommer därför att kort gå igenom huvudpunkterna i den
proposition som nyligen lagts på riksdagens bord. Enligt min
mening sammanfaller den till stora delar med de riktlinjer som
angavs av riksdagen för knappt ett år sedan. Vidare
överensstämmer den till stora delar med vad som gällt under den
gångna avtalsperioden.
En bland många viktiga utgångspunkter för arbetet med
propositionen har självfallet varit att ge programföretagen
största möjliga självständighet samt konstnärliga och
publicistiska oberoende under den kommande avtalsperioden. Detta
betyder bl.a. att ägarmakt och ekonomisk makt bör kringgärdas av
regler som gör att ett otillbörligt inflytande inte kan
förekomma.
I arbetet har det också tagits hänsyn till den utveckling som
har ägt rum sedan förra sommaren. Det handlar bl.a. om
ytterligare synpunkter på ägandet från olika ägargrupper. Det
handlar också om en ny lag om kabelsändningar och om ett förslag
som nyligen presenterats och som gäller reklamfinansierad radio.
I regeringens proposition om den avgiftsfinansierade radio-
och TV-verksamheten anges riktlinjer för public
service-verksamhetens uppdrag, ägande, organisation,
finansiering m.m. De skall gälla under perioden den1 januari
1993--den 31 december 1996.
De riktlinjer som anges i nu gällande avtal mellan regeringen
och företagen inom Sveriges Radio-koncernen går tillbaka på en
rad beslut om Sveriges Radio från 1966 och framåt.
I förra vårens proposition om radio- och TV-verksamhet
redovisade dessutom den dåvarande regeringen vissa
grundprinciper för Sveriges Radio-företagen inför den nya
avtalsperioden. Propositionen föregicks av ett beredningsarbete
där riksdagspartierna deltog.
Sedan riksdagsbehandlingen sommaren 1991 har regeringen tagit
initiativ till reklamfinansierade kabelsändningar och en
reklamradiolagstiftning som ändrat en del av förutsättningarna
inom medieområdet.
Eftersom public service-företagens förutsättningar och statens
uppdrag till dessa företag är beroende av medieutvecklingen
innebär förslagen i den nu aktuella propositionen att
avtalsperioden bör vara fyraårig, vilket är två år kortare än
vad som angavs i förra årets proposition.
Även osäkerheten om allmänhetens reaktioner på den ökande
mångfalden, reklammarknadens utveckling samt teknikutvecklingen
motiverar en kort avtalsperiod. Den s.k. kontrollstationen i
fråga om finansieringen av Sveriges Televisions verksamhet, som
diskuterades i förra årets proposition, bör därför flyttas fram
ett år, så att den inte infaller under löpande avtalsperiod.
Överväganden om finansiering bör i stället ske inför den
avtalsperiod som inleds den1 januari 1997.
Public service-företagens uppdrag under nästa avtalsperiod bör
i huvudsak vara oförändrat. En särskild markering görs genom att
det betonas att hela programutbudet bör ha hög kvalitet.
De frekvensmässiga förutsättningarna för public
service-företagen -- dvs. Sveriges Television, det nya
ljudradioföretaget, alltså Sveriges Radio, och Utbildningsradion
-- bör också vara i huvudsak oförändrade. Ett public
service-utbud med två TV-kanaler och fyra radiokanaler är
rimligt. I programföretagens sändningsrätter bör också ingå
regionala och lokala sändningar. Utbildningsradion bör sända
utbildningsprogram i Sveriges Televisions och Sveriges Radios
kanaler.
Finansieringen bör liksom hittills i huvudsak ske med
TV-avgifter. TV-avgiftens storlek bör liksom hittills bestämmas
av riksdagen och intäkterna tillföras rundradiokontot. Därtill
kommer intäkter till rundradiokontot från koncessionsavgifter
från Nordisk Television AB och överföringar som hänger samman
med förändrade avskrivningsprinciper för investeringar i
sändningsutrustning.
Public service-företagen bör inte få finansiera verksamheten
med reklam. Däremot bör även Sveriges Radio ges möjligheter till
viss sponsring på villkor motsvarande dem som nu gäller för
Sveriges Television.
Storleken på reformtillskott och rationaliseringskrav
överensstämmer med vad som angavs i förra årets proposition.
Under perioden 1992--1996 föreslås public service-företagen få
ett reformtillskott om sammanlagt 600milj.kr. När det gäller
rationaliseringskravet uppgår summan till totalt 200milj.kr.
Medlen värdesäkras genom ett index liksom hittills.
Programföretagen tillförsäkras därmed en generös och i
jämförelse med andra medieföretag säker medelstilldelning.
Medlen fördelas i början av avtalsperioden mellan
programföretagen och gäller under hela avtalsperioden, i
enlighet med den fördelningsnyckel som programföretagen
gemensamt har utarbetat.
Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion
tillförsäkras härigenom goda och långsiktiga
planeringsförutsättningar och ges också möjligheter att uppfylla
högt ställda public service-krav.
Public service-företagen bör, liksom hittills och i enlighet
med 1991 års proposition, ägas av ett antal utomstående grupper.
Det gäller i första hand dem som nu är ägare, dvs.
folkrörelserna, näringslivet och pressen. En ny fjärde grupp av
konstnärliga och vetenskapliga akademier samt oberoende
kulturella sammanslutningar bör beredas tillfälle att bli ägare.
Vid inledningen av nästa avtalsperiod bör aktierna i de tre
företagen därmed fördelas så, att pressen har 20%,
näringslivet 20%, folkrörelserna 40% och den nya ägargruppen
20%. Om enskilda ägare engagerar sig i olika medieprojekt i
konkurrens med public service-företagen och därmed hamnar i
jävssituationer, bör dessa ägares aktier i public
service-företagen hembjudas till staten.
I debatten har stiftelseformen förts fram som en alternativ
ägandeform. Osäkerheten i fråga om innehållet i kommande
lagstiftning om stiftelser innebär att det för närvarande är
olämpligt att överväga sådana konstruktioner. Att nu bilda en
stiftelse skulle komma att försvåra för riksdagen att för all
framtid över huvud taget påverka förutsättningarna för public
service-verksamheten.
Inför den avtalsperiod som inleds 1997 bör dock villkoren för
att driva verksamheten i stiftelseform ha klarlagts. Vid den
tidpunkten kan en stiftelse vara ett alternativ bland flera
olika lösningar.
Styrelserna bör under kommande avtalsperiod vara mindre än
nuvarande. Varje styrelse bör bestå av nio personer, varav VD
och två personalrepresentanter är självskrivna. Vidare bör
regeringen utse fyra ledamöter, inkl. ordföranden. Det är
önskvärt att ledamöterna hämtas från olika delar av samhället,
har stor integritet och sammantaget representerar kunskaper och
erfarenheter som är relevanta för verksamheten.
Regeringen bör inför utseendet av ledamöter samråda med
ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier.
Återstående två styrelseledamöter utses av ägarna på resp.
bolagsstämma.
Det breddade ägandet, de nya formerna för utseende av
styrelseledamöter samt en tydlig ansvarsfördelning mellan
riksdag, regering, styrelser, företagsledning och
programansvariga bör innebära ett hinder för otillbörlig
styrning och vara en garanti för självständighet i
programverksamheten.
Ett fristående publikråd bör också inrättas. Rådet bör ha till
uppgift att vara ett forum för diskussioner mellan publik och
programföretag om hur programverksamheten motsvarar public
service-uppdraget. Regeringen bör utse deltagare bland t.ex.
olika folkrörelsegrupper, handikapporganisationer,
invandrargrupper, lyssnare och tittare som utses utifrån
personliga meriter. Deltagandet bör hämtas från hela landet.
Organisationen av public service-verksamheten bör förenklas.
Moderbolaget bör därför avvecklas och Riksradion och Lokalradion
föras samman till ett radioföretag. Televerkets verksamhet med
utsändning av program övertas av ett nytt statligt bolag med
huvudmannaskap för rundradionätet, Svensk Rundradio AB.
Programföretagen föreslås fortsättningsvis köpa
utsändningstjänster från detta bolag och får därefter ökade
medelstilldelningar. Samtidigt upphör nuvarande direkta
medelstilldelning till televerket.
I övrigt kan nämnas att uppgifterna för Radiotjänst i Kiruna
bör vara oförändrade. Radiotjänst bör ägas gemensamt av de tre
programföretagen. Vissa förenklingar föreslås i fråga om
radionämndens prövning av bestämmelserna om genmäle samt den
enskildes privatliv.
Vidare bör skyldigheten att sända närradio över sändare som
ställts till förfogande av televerket upphävas från den1 juli
1992.
Till slut några ord om de ekonomiska förutsättningarna.
Medelstilldelningen till de tre programföretagen bör innebära
att Sveriges Television 1993 erhåller ca 2,6miljarder av det
tillgängliga beloppet, Sveriges Radio knappt 1,5miljarder och
Utbildningsradion ca 200milj.kr. Den totala
medelstilldelningen överensstämmer därmed också i stort med vad
som angavs i propositionen 1991.
Ordförande Åke Gustavsson (s): Vi tackar Carin Fischer för
det. Härmed lämnar jag ordet till chefen för Sveriges
Radio-koncernen Örjan Wallqvist. Var så god!
Örjan Wallqvist: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Även
jag tackar för invitationen att besöka utskottet i de här
formerna. Enär jag givits tillfälle att kommentera regeringens
proposition nr 140 om TV- och radioverksamheten skall jag i det
här sammanhanget begränsa mig till tre synpunkter.
Den första synpunkten knyter an till följande. I oktober i
fjol uttryckte samtliga styrelser inom SR-koncernen en gemensam
uppfattning om de framtida villkoren för koncernen under en ny
avtalsperiod. Den uppfattningen framfördes i en skrivelse till
regeringen.
Propositionens förslag går på flera väsentliga punkter stick i
stäv mot styrelsernas uppfattning, framför allt när det gäller
upplösningen av koncernen och konsekvenserna, politiseringen i
förhållande till statsmakterna, av public service-verksamheten.
Den andra synpunkten, herr ordförande, gäller regeringens
förslag i propositionen på så sätt att de antyds utgöra en
början till ett systemskifte när det gäller public
service-verksamhetens villkor i Sverige.
Normalt brukar väsentliga förändringar grundas på omfattande
mediepolitiska bedömningar som sedan är grunden för förslag som
riksdagen får ta ställning till. Sådana bedömningar, herr
ordförande, saknas i stort helt i detta sammanhang i den här
propositionen.
Vad kulturministern anför som primärt motiv är att hon erfarit
-- av vem vet jag inte -- att det råder split och tvetalan inom
koncernen, vilket åsamkat men för verksamheten. Detta betraktar
jag som ett svepskäl.
Den skrivelse från samtliga styrelser inom koncernen som jag
nyss nämnde talar emot ministerns motiv.
Den tredje synpunkten, herr ordförande, är att till det
intryck av tunnhet och improvisation som jag anser präglar
propositionen i väsentliga avseenden hör att det inte finns ens
en ansats till konsekvensanalys verksamhetsmässigt och
ekonomiskt eller en värdering från företagsmässig synpunkt.
SR-koncernen är på flera sätt och av olika skäl en mycket
integrerad organisation. Vi har ett omfattande system grundat på
både avtal, uppdrag alltså, och praxis med gemensamma band i
olika avseenden inom koncernen och gentemot yttervärlden.
Avtalsfrågor, personalpolitik, fastighetsägande, skattepolitik,
skattedisposition och mycket annat innebär både kort- och
långsiktiga åtaganden på verksamhetens vägnar som inte upphör
att gälla bara därför att man upplöser en koncern.
Allt detta kan förändras. Men det kräver en genomtänkt plan.
En sådan saknar jag i propositionen. Det finns inte ens en
antydan därom. En sådan plan förutsätter också att ägarnas roll,
omfattning och ansvar definieras. Fram till dess att bl.a. detta
har blivit klarlagt förblir tankarna i propositionen både i
företagsmässig och i ekonomisk mening svävande och utan reell
vägledning. Tack!
Ordförande Åke Gustavsson (s): Vi får tacka Örjan
Wallqvist. Ordet går så till Sam Nilsson, chef för Sveriges
Television AB. Var så god!
Sam Nilsson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Regeringens
proposition om radio- och TV-frågorna ger i långa stycken ett
gott underlag för Sveriges Televisions verksamhet under de
närmaste åren.
Det är bra att något förslag om ett förstatligande av
SR-koncernen inte läggs fram. Det är bra att ägandet föreslås
spritt till grupper också vid sidan av folkrörelserna, pressen
och näringslivet. Att ha en bred förankring i det svenska
samhället är väsentligt för vårt uppdrag och för vår oberoende
ställning som medieföretag.
En förutsättning för att den föreslagna ägarkonstruktionen
skall kunna fungera är dock att det snabbt -- naturligtvis helst
under utskottsbehandlingen -- klargörs vilka intressenter som
avser att ikläda sig en långsiktig ägarrroll. Sker inte det, kan
resultatet bli ett betydande statligt ägande, vilket
naturligtvis skulle skapa osäkerhet för framtiden och
frågetecken beträffande statsmakternas långsiktiga ambitioner i
ägarfrågan.
Det är bra att det reformtillskott och den värdesäkring genom
index som fjolårets riksdag uttalat sig för nu konfirmeras och
läggs fast för avtalsperioden. Tillsammans med den fasta
medelsfördelning som gjorts mellan programbolagen för hela
avtalsperioden ger det oss goda planeringsförutsättningar. Just
den fyraåriga medelsfördelning som programbolagen själva beretts
möjlighet att påverka motverkar också de risker som borttagandet
av moderbolaget eljest skulle ha kunnat innebära.
Det är värdefullt att regeringen fortsatt ser public
service-TV som en central del av den nationella televisionen och
låter det komma till uttryck i ett i princip oförändrat uppdrag.
Betoningen av kvaliteten är något självklart också för oss
inom Sveriges Television. Positivt är också att uppdraget skall
fullgöras i ett tvåkanalssystem och att tankarna på
utförsäljning av en kanal inte har fått fotfäste bland de
politiska beslutsfattarna. I det oförändrade uppdraget,
uppfattar jag, ligger det också en markering av att Sveriges
Television fortsatt skall erbjudas såväl breda publika program
som program för små publikgrupper. Det är synnerligen väsentligt
att de idéer om att begränsa vårt uppdrag och vår roll som
framförts i debatten nu tillbakavisas.
Det finns emellertid andra delar av propositionen som
försvagar och otydliggör programföretagens handlingsfrihet och
oberoende.
Det är olyckligt att vi får en i förhållande till våra
konkurrenter förkortad avtalsperiod. Den korta avtalsperioden i
kombination med de alltjämt kvarstående oklarheterna beträffande
statens hembudsförfarande kan uppfattas som signaler om att man
från regeringens sida om några år vill förändra public
service-företagens uppdrag och karaktär.
Det föreslagna publikrådet uppfattar jag vara en reminiscens
från ett stadium i beredningen av propositionen då ett
förstatligande övervägdes. Utan att värdera hur ett publikråd av
föreslagen typ praktiskt skulle kunna fungera vill jag peka på
de principiella betänkligheter som kan riktas mot inrättandet av
ett organ som får ett slags myndighetskaraktär men samtidigt
mycket oklara befogenheter. Ett publikråd av det slaget skulle
kunna leda till att programföretagets integritet och oberoende
på goda grunder kan ifrågasättas.
På en rad punkter innebär propositionen att programbolagen ges
ökad handlingsfrihet, och det är bra. Men på en punkt görs ett
väsentligt avsteg, nämligen när det gäller Sveriges Televisions
nyhetsorganisation. Jag finner det naturligt att riksdagen kan
vilja markera Sveriges Televisions roll i den nationella
nyhetsverksamheten i televisionen. Det bör dock ske, tycker jag,
i mera allmänna former och inte ta sig uttryck i detaljerade
organisatoriska bindningar för hela avtalsperioden.
Det centrala är att Sveriges Television skall ge
nyhetsverksamheten hög prioritet vid fördelningen av resurser
samt sträva efter att öka mångfalden i olika avseenden.
Den organisatoriska förändring som nu utreds inom Sveriges
Television skall ses i skenet av det avtal som tecknades mellan
TV 4 och staten och som bl.a. innebär en skyldighet för TV 4 att
svara för en ambitiös nyhetsservice. Redan under 1993 kommer TV
4 att nå i stort sett hela den svenska befolkningen. Att ett och
samma TV-bolag i konkurrens med andra skall åläggas att ha två
nyhetsredaktioner är helt unikt. Det förekommer mig veterligt
ingen annanstans i världen.
Tvåredaktionssystemet hade sin klara motivering när vi saknade
konkurrens. Nu har vi den. Och är det något vi vet, så är det
att nyhetsverksamheten drar nya och ständigt ökade kostnader.
Ingenting i världen, eller för den delen i Sverige, talar för
att nyhetskostnaderna skulle minska under de närmaste åren,
tvärtom.
För att behålla och utveckla en kvalitativ nyhetsservice inom
Sveriges Television måste vi koncentrera resurserna på ett
slagkraftigt nyhetsutbud för att nå högsta kvalitet och största
möjliga mångfald.
Sverigebevakningen i riksprogrammen skulle därvid kunna
förstärkas liksom utrikesbevakningen. Möjligheterna ökar också
att tillgodose den eftersträvade mångfalden i nyhetsverksamheten
samtidigt som den analyserande och kommenterande
samhällsbevakningen kan utvecklas. Därutöver kan ett betydande
antal miljoner frigöras, bl.a. för att ytterligare förstärka
både riksnyhetsbevakningen och den regionala nyhetsbevakningen.
Det vore, herr ordförande, mycket olyckligt om Sveriges
Television skulle bli låst vid nuvarande nyhetslösning för hela
avtalsperioden. Sveriges Televisions styrelse måste få ta ansvar
för nyhetsverksamhetens organisation. Med en låsning för hela
avtalsperioden riskerar nyhetsverksamheten att kvalitativt
tunnas ut, samtidigt som det fortsatta rationaliseringsåtagande
som statsmakterna lagt på företaget blir svårare att
förverkliga. Tack!
Åke Gustavsson, ordförande: Tack för det. Ordet går så
till Ove Joanson som är chef för det nya ljudradiobolaget.
Ove Joanson: Tack, herr ordförande! Jag företräder alltså
det bolag som fr.o.m. kommande årsskifte skall ta över den
verksamhet som i dag bedrivs inom såväl Sveriges Lokalradio som
Sveriges Riksradio.
Det är glädjande när det gäller den här propositionen att
radions ställning och betydelse tydligt markeras. Det är bra,
inte minst med tanke på att vi inom kort kommer att få
konkurrens också på radioområdet. Därför är det framsynt att
fusionen mellan Riksradion och Lokalradion bekräftas i
propositionen. Jag kan meddela utskottet att arbetet med
sammanslagningen i alla dess dimensioner fortskrider.
Personligen är jag ännu mer övertygad om riktigheten i detta
beslut nu än jag var när frågan diskuterades för ett och ett
halvt år sedan. Skapandet av det nya radiobolaget kommer att
leda till ökad rationalitet och ökad kreativitet. Det är min
bestämda uppfattning att det beslut som riksdagen fattade i juni
1991 inte längre är ifrågasatt inom de två berörda
radioföretagen.
Vidare är det, herr ordförande, bra att uppdraget till public
service-företagen skall vara oförändrat under kommande
avtalsperiod. I propositionen antyds, menar jag, ganska tydligt
möjligheten till en omprövning av uppdragets karaktär och bredd
om fyra år. Därför vill jag göra klart att det är min
uppfattning att ett uppdrag som präglas av såväl djup som bredd
är en överlevnadsförutsättning på sikt för public
service-verksamheten. Det är ett regionalt demokratikrav att
publiken i hela landet skall ha tillgång till program av alla
slag. Det är i grunden fråga om public service-verksamhetens
förankring hos dess uppdragsgivare, befolkningen, och därmed om
dess trovärdighet.
Jag är kritisk mot att avtalsperioden föreslås bli förkortad
till fyra år. Det borde vara ett anständighetskrav att
avtalsperioden, koncessionsperioden, blir densamma för public
service-företagen som för de nya kommersiella aktörerna.
Beträffande koncernens organisation vill jag om moderbolagets
existens säga följande. Det är olyckligt med oklarhet om ansvar
och befogenheter. Som framgår också av propositionstexten har
man över tiden medvetet gjort ett undantag från reglerna för
normala koncerners verksamhet inom Sveriges Radio. Jag menar att
det har varit olyckligt. Det är kanske känt för utskottets
ledamöter att min åsikt är att svaret på denna fråga borde ha
blivit en mer samlad koncern för radio- och TV-verksamhet. Jag
menar att public service-verksamheten i en osäker framtid skulle
stå starkare om radion och televisionen bedrevs i en mer samlad
koncernorganisation.
Dock vill jag säga att förslaget i föreliggande proposition i
ansvars- och befogenhetshänseende har vissa fördelar jämfört med
förra årets riksdagsbeslut. Det ger utan tvekan en tydligare
fördelning av ansvar och befogenheter än riksdagsbeslutet från
juni 1991.
Nackdelen med föreliggande förslag är att det kan öka
sårbarheten för programverksamheten och programföretagen om
staten i en framtid skulle vilja sälja ut och stycka av delar av
programverksamheten.
På motsvarande sätt förhåller det sig med den föreslagna
modellen till medelsfördelning, alltså en nyckel som i princip
är en framräkning av nuvarande läge som skall ligga fast under
en fyraårig avtalsperiod. Vad vi i programföretagen vinner på
den här modellen är ökad långsiktighet och därmed bättre
planeringsförutsättningar under avtalsperioden. Det den samlade
programverksamheten förlorar är flexibiliteten, möjligheten att
anpassa oss till förändringar, nu okända, i vår omvärld.
Jag anser att de här två fördelarna och nackdelarna ungefär
uppväger varandra. Den risk som verksamheten löper kommer dock
att bli tydligare allteftersom avtalsperioden framskrider. Mot
slutet av avtalsperioden kommer oundvikligen politiska
överväganden att bestämma medelsfördelningen mellan radio och
television -- alltså när fördelningsnyckeln skall definieras
inför nästa avtalsperiod.
I frågan om ett publikråd kan jag redovisa att man har mycket
olika uppfattning inom public service-företagen. Jag tror att
det är korrekt att säga att flertalet är kritiska mot idén om
ett publikråd. Jag tillhör inte den kategorin. Jag är inte rädd
för publikrådsinstitutionen. Jag har sett hur den fungerar
framför allt i Norge. Vidare tycker jag att riskerna, såsom
dessa är formulerade, för att ett publikråd skulle äventyra
företagens integritet är överdrivna, eller kanske obefintliga.
Dock kanske man kan bifoga en fråga: Behövs verkligen
publikråden när ägarformen, ägandet, i princip kommer att
föreslås oförändrat? Jag tror att Sam Nilsson har gjort en
korrekt bedömning när han nyss sade att det känns som om
publikråd är en kvarleva från det skede i beredningsprocessen då
man diskuterade andra ägarformer.
Till slut vill jag ta upp ytterligare en fråga. I
propositionstexten framhålls att koncernen genom den föreslagna
omorganisationen kommer att bestå av tre stora programbolag. Jag
menar att det är ett inkorrekt uttryck. Den kommer att bestå av
tre programbolag, varav Utbildningsradion endast omfattar 5%
av koncernens omslutning.
Min uppfattning är att Utbildningsradion borde integreras i
TV- och radiobolagen. Eftersom vi, alltså radiobolaget,
TV-bolaget och Utbildningsradion, delar sändningskanalerna hör
vi samman. Publiken uppfattar det som om programmen kommer från
samma bolag.
Radiobolaget har och kommer att ha ansvar för en rad
verksamheter av lika kvalificerat slag som
utbildningsprogrammen. Jag kan nämna verksamheter med
symfoniorkester, radioteater, utrikeskorrespondenter och många
andra. En stark utbildningsredaktion inom radio- resp.
TV-bolagen skulle ge utbildningsprogrammen en starkare ställning
än i dag. Därför bör dessa program utgöra en integrerad del av
radio- resp. TV-verksamheten. Den personal som producerar
utbildningsprogram skulle få större utvecklingsmöjligheter, och
vi skulle undvika onödiga konflikter om sändningstider. Dessutom
menar jag att den olika storleken hos de tre olika
programbolagen, särskilt Utbildningsradions litenhet, innebär en
uppenbar risk för starkt kostnadshöjande suboptimeringseffekter.
Lars Hansson: Herr ordförande! Ärade ledamöter!
Utbildningsradion tillhör både rundradiovärlden och
utbildningsvärlden. Dess uppgifter och roll måste därför
bestämmas utifrån de förutsättningar som gäller såväl inom
rundradion som inom utbildningsvärlden. Utbildningsradion har
ett utbildningsuppdrag inom ramen för rundradio i allmänhetens
tjänst. Utbildningsradions verksamhet grundas på behov inom
utbildningsområdet och tillkommer efter samråd med användarna.
En nyligen genomförd undersökning visar att 80% av svenska
folket tycker att det är bra att det finns utbildningsprogram i
radio och TV.
Utbildningsfrågorna blir allt viktigare i samhället. Närmandet
till Europa och EG och den ökande internationaliseringen,
miljöfrågorna osv. gör att Utbildningsradions uppgifter och roll
blir allt viktigare.
Utbildningsradions målgrupper är i dag förskola, ungdomsskola,
högskola och vuxenutbildning samt den fria folkbildningen. I det
framlagda förslaget täcks detta väl in. Det är inga
förändringar, och det tycker vi är bra. Utbildningsradion
omsätter i dag ca 200 milj.kr. Det är ett ganska stort företag
objektivt sätt. Vi får in 5% i avgiftsmedel. Vi har
sändningsrätt både inom radio och inom TV, såväl riks som
regionalt. Vi sänder 500 timmar i TV, 400 timmar i riksradio och
ca 400 timmar i radio regionalt.
Sedan vi senast var till utskottet har det hänt att vi har
fått reformtillskott. Jag kan då berätta att vi under 1992
kommer att bygga ut vår verksamhet så att vi har full bemanning
på vuxensidan i samtliga lokalradioområden. Vi har en ambition
att under nästa år ha två medarbetare på lokalradioområdet. Ett
annat reformområde som vi går in på under detta år är
gymnasieskolan. Då är vi i takt med utbyggnaden av samhället i
övrigt.
Ytterligare ett område som är viktigt är sändningstiderna. I
det förslag som är framlagt finns skrivningar som ger oss stöd i
våra diskussioner med Sveriges Television och det nya
radiobolaget. Det ger oss möjlighet att få tider där våra
målgrupper kan titta och lyssna på programmen innan man går till
sängs och efter det att man har stigit upp. De två TV-kanalerna
och de fyra radiokanalerna är lika mycket en del av
Utbildningsradion som de är en del av SR och SVT.
Jag skall slutligen gå in på en detalj i propositionen.
Utbildningsradion har sedan ett par år tagit emot särskilda
medel för lärarfortbildning, och vi tycker att vi skall ha den
möjligheten även i fortsättningen, men vi tycker att det skall
breddas till att omfatta alla insatser som är
utbildningspolitiskt motiverade, t.ex. att vi skulle kunna göra
speciella insatser när det gäller EG-information och sådant.
Avslutningsvis när det gäller publikråden kan jag säga att
Utbildningsradion sedan gammalt har nära och goda kontakter med
sina användare, så något nytt är det egentligen inte för
Utbildningsradion. Jag tycker inte att det är till nackdel för
vår verksamhet. Tack för ordet, herr ordförande!
Hans Helmfrid: Herr ordförande! Ärade ledamöter!
Radiotjänst i Kiruna AB ansvarar sedan 1990 till fullo för
uppbörd av TV-avgifter i Sverige.
Vi har i dag fler registrerade TV-avgiftsbetalare än någonsin.
Betalningsviljan när det gäller TV-avgiften är hög. Drygt 92%
av våra fakturor betalas prompt. Betalningseffektiviteten, mätt
som en kvot mellan inbetalat belopp och fakturerat belopp,
ligger mellan 98 och 99%.
Den ekonomiska recessionen i samhället, liksom ökade kostnader
för kabelutbud, påverkar naturligtvis betalningsviljan. Under
andra halvåret 1991, då den öppna arbetslösheten i Sverige nära
nog fördubblades, minskade viljan med en dryg procentenhet.
Denna minskning medför en motsvarande ökning av de antal
indrivningsärenden som Radiotjänst överför till
kronofogdemyndigheten.
Radiotjänsts siffror för betalningseffektiviteten står sig
dock mycket väl i jämförelse med motsvarande siffror som
redovisas av den uppbördsorganisation i Sverige som har de bästa
förutsättningarna och de gynnsammaste spelreglerna för
uppbördsverksamhet, nämligen riksskatteverket.
Trots att utbetalningarna från rundradions konto under
Radiotjänsts verksamhetstid procentuellt sett ökat snabbare än
den procentuella ökningen av TV-avgiften har kontot haft ett
positivt kassaflöde och uppvisar ett positivt saldo.
Likviditeten, som främst uppstått till följd av
förskottsbetalningarna, minskar dock till följd av obalansen
mellan kostnads- och intäktsökningarna.
Vi har under vår verksamhetstid byggt upp ett sådant
ekonomiskt och finansiellt kunnande inom Radiotjänst att jag
vågar påstå att Radiotjänst, med befintliga resurser, har
kompetensen, erfarenheten och viljan att ta över och
framgångsrikt sköta huvudmannaskapet för rundradions konton.
Radiotjänsts uppbördsverksamhet med den nuvarande rullande
tremånadersfaktureringen kostar ca 3% av uppburet belopp.
Varje uppburen TV-avgiftskrona kostar alltså 3 öre för
Radiotjänst. En analys av Radiotjänsts kostnader, dvs. dessa 3
ören, visar att ca 25% av driftskostnaderna åtgår för
verksamheten i Kiruna. Ca 20% av driftskostnaderna åtgår för
marknadsföring, kontroll och resor, medan så mycket som ca 55%
av företagets driftskostnader åtgår för köp av volymberoende
tjänster från statliga monopolföretag, främst postverket och
televerket. Det är också de senast nämnda kostnaderna som ökar
snabbast.
Den för Radiotjänst påverkbara delen av företagets kostnader
är liten.
Systemet med fasta anslag till Radiotjänsts verksamhet, som ju
präglas av stora volymberoende kostnader, medför paradoxalt nog
att ju bättre Radiotjänst lyckas med sin verksamhet, dvs. ju
fler TV-avgifter som vi driver in, desto sämre ekonomiskt
resultat visar bolaget Radiotjänsts verksamhet.
Vi har därför föreslagit, senast i anslagsframställan för 1993
års verksamhet, att Radiotjänst tilldelas anslag efter
prestation. Prestationsersättningen bör dessutom utgå efter en
stafflad skala, som speglar att marginalkostnaderna för att
driva in ytterligare TV-avgifter ökar.
Vi tror på målstyrning och incitament i den här typen av
verksamhet. Tack för ordet!
Thord-Ove Thordson: Herr ordförande! Ärade ledamöter! Inom
folkrörelsernas ägargrupp tror vi att Sveriges Radio-koncernen i
framtiden kommer att ha en allt viktigare roll att spela i vårt
demokratiska samhälle. Utvecklingen på mediemarknaden förstärker
behovet av ett starkt och oberoende public service-företag. Jag
vill gärna stryka under det egentligen självklara att vi inom de
enskilda ägarorganisationerna inte ser vår ägarroll i Sveriges
Radio som ett sätt att driva olika gruppegoistiska särintressen
inom medieföretaget. Bredden och mångfalden inom
folkrörelsegruppen, som vi dessutom gärna ser ytterligare
breddad, är en garanti mot detta.
Däremot har alla folkrörelser ett starkt och gemensamt
intresse av en fri och oberoende opinionsbildning och
folkbildning, av djup, bredd och allsidighet i ett programutbud
som når alla. Vi har ett gemensamt intresse av att
minoriteternas och de utsatta gruppernas intressen och behov
tillgodoses. Kort sagt, ett intresse av public service. Det är
grunden för vår syn på ägarrollen. Att slå vakt om ett starkt
och utvecklingsbart Sveriges Radio i allmänhetens tjänst med
integritet och självständighet är därför för oss inom
folkrörelsegruppen det allra viktigaste. Det är ett skäl till
att vi med kraft vänt oss emot de tankar som framförts på att
förstatliga Sveriges Radio, inte minst med tanke på att detta
kan ses som ett led i en strategi för att sälja ut delar av
Sveriges Radio-koncernen. Vi vet åtminstone att det största
regeringspartiet klart har deklarerat en sådan vilja. Vi menar
att ett amputerat företag inte skulle kunna leva upp till sitt
viktiga uppdrag, att verka i allmänhetens tjänst.
Vi tycker att det är bra att ägarrollen och nya modeller för
ägande diskuteras. Vi har försökt att få till stånd ett öppet
samtal med kulturministern för att redovisa vår syn i det
sammanhanget. Tyvärr har Birgit Friggebo vägrat att lyssna på
oss.
Folkrörelsernas uppfattning är att den ägarmodell som finns i
dag kan utvecklas och bli ännu bättre. Nya folkrörelser kan
beredas möjlighet att gå in som ägare, t.ex.
handikapporganisationer, invandrarorganisationer, freds- och
miljöorganisationer samt humanitära organisationer. På samma
sätt kan även andra typer av organisationer ges denna möjlighet.
En sådan tanke har vi försökt föra fram till regeringen.
Regeringen har dock inte velat eller hunnit göra en seriös
utredning om hur ett sådant breddat ägande skulle kunna se ut.
De förslag som nu har presenterats har stora brister. Jag vill
särskilt peka på fyra.
För det första: När det gäller ägarbilden är det bra att man
vill ta in nya organisationer. Men det är obegripligt att just
folkrörelsegruppen, som hela tiden har uttryckt sin beredskap
att stå kvar som ägare, skulle få sin ägarandel minskad från 60
till 40%, medan ägargrupper som uttalat sin tveksamhet får
behålla sina andelar obeskurna. Dessutom anser vi att
hembudsklausulen bäddar för ett förstatligande bakvägen av
Sveriges Radio. Kombineras detta dessutom med att moderbolaget
avskaffas, ökar risken ytterligare för en statlig direktstyrning
och för att delar av den nuvarande koncernen avsnörs.
För det andra: Att minska antalet ledamöter i styrelserna
samtidigt som man ökar antalet ägargrupper är också mycket
dåligt motiverat. Det ges inga belägg för att styrelserna skulle
fungera effektivare om sex ledamöter motades ut. Tvärtom! Den
kompetens och professionalism som ägarrepresentanterna står för
skulle minska. Man skulle också gå miste om stor del av den
viktiga koppling till breda medborgargrupper som ägarna står
för. Dessutom skulle en sådan försnävning självklart minska
intresset hos organisationer och folkrörelser att i framtiden
ställa upp som ägare. Fyra ägargrupper med sammanlagt sex
styrelseposter i tre olika bolag skapar ett för stort avstånd
mellan ägarna och styrelsearbetet. Det handlar om att ge
ägarrollen ett meningsfullt innehåll men också en ordentlig
insyn och demokratisk delaktighet i public service-företagens
ledning. Det breddade ägandet tillåts genom denna försnävning
knappast att få genomslag i praktiken.
För det tredje: En avkortad avtalsperiod riskerar att förlänga
den osäkerhet som företaget och dess medarbetare tvingats att
leva i under lång tid. Vi ser inga tunga skäl att gå ifrån en
sexårig mandatperiod. En sådan avtalsperiod kan mycket väl
kombineras med en avstämning efter tre år.
För det fjärde: Folkrörelsegruppen beklagar att
kulturministern på dessa punkter och på ytterligare några har
gått ifrån den enighet som uttrycktes i riksdagen så sent som i
juni 1991. Vi menar att frågan om Sveriges Radio-koncernens
framtid är av nationellt intresse. Därför borde det ligga i
regeringens intresse att försöka få till stånd breda lösningar i
parlamentet och tillsammans med ägarna, lösningar som också ger
de anställda arbetsro. Än finns det tid att hitta sådana breda
lösningar. Regeringens proposition ger dock tyvärr fog för
frågan om viljan att söka dessa breda lösningar verkligen finns.
Jag vill slutligen till ordföranden överlämna en skrivelse där
vi från folkrörelsegruppen litet närmare utvecklat dessa
synpunkter. Tack för ordet!
Folke Johansson: Herr ordförande! Värderade ledamöter!
Tidningsutgivareföreningen och presskonsortiet, dvs. de
tidningar och intressenter som äger aktier i Sveriges Radio, har
inte diskuterat eller behandlat den proposition som nu
föreligger. Däremot har man diskuterat principfrågan om ägandet
av Sveriges Radio. På den punkten har TU yttrat sig till
kulturdepartementet. Vi har också ingivit en kompletterande
skrivelse med anledning av att vi ansåg att departementet
möjligen något hade missuppfattat TU:s position i sammanhanget.
Tidningsutgivareföreningen är en av delägarna och har en
aktiepost på 631 aktier, medan den största aktieägaren inom
pressgruppen är TT, Tidningarnas Telegrambyrå. Därefter kommer i
ordningen efter TT och TU, som är den näst största ägaren,
Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Dagens
Nyheter, Expressen, Östgöta Correspondenten, Norrköpings
Tidningar och Västmanlands Läns Tidning. De är de största
aktieägarna på pressidan. Övriga 34 tidningar äger tillsammans
ungefär så många aktier som Tidningsutgivareföreningen.
I remissyttrandet till kulturdepartementet har
Tidningsutgivareföreningen angett att man avser att lämna
aktieägarskapet i Sveriges Radio. Anledningen till detta är att
ett antal tidningar kommer att gå in på radioområdet. Framför
allt kommer man att starta lokalradiostationer. I dag vet vi
inte hur många det blir, men vi vet att det finns ett stort
antal som har planer på detta. Det sannolika är att det inte
blir så många men att det kommer att bli ett antal tidningar som
startar konkurrerande verksamhet. Pressen skulle då komma i
något slags mellanställning, ett jävsförhållande där man dels
var delägare i public service-företaget, dels hade medlemmar som
bedrev en konkurrerande verksamhet till denna.
Tidningsutgivareföreningen som organisation anser inte att man
vill sätta sig i denna situation. Det är anledningen till att TU
kommer att sälja sina aktier i Sveriges Radio.
En del tidningar kommer säkerligen att göra på samma sätt. Vi
har inte i presskonsortiet undersökt vilka planer det finns. Vi
vet att en del tidningar avser att behålla sitt aktieinnehav.
Jag kan inte säga hur många och vilka. Vi vet alltså inte hur
stor ägargruppen pressen kommer att vara i Sveriges Radio i
framtiden.
Det finns alltså ändå ett antal tidningar som inte kommer att
ägna sig åt radioverksamhet utan fortfarande tänker att ägna sig
åt sin huvudsakliga uppgift att utge tidningar. En del av dem
kan tänka sig att kvarstå som ägare. Anledningen till att man
vill göra det är att man anser att man har en uppgift att fylla,
på samma sätt som vi hörde från folkrörelsegruppens sida, att
man på olika sätt vill verka för Sveriges Radios integritet och
public service-verksamheten.
I en kompletterande skrivelse till departementet om Sveriges
Radio, där vi alltså meddelar att TU avser att lämna ägarskapet
i Sveriges Radio, har vi pekat på att en lämplig ägarform kunde
vara stiftelse. Anledningen till det är att det vid den
tidpunkten fanns planer på att avskaffa moderbolaget, där ju
Tidningsutgivareföreningen varit företrädd sedan lång tid
tillbaka genom ordföranden, sedan verkställande direktören och
på sistone andra personer.
Vi ansåg att det i det läget kunde finnas skäl att sätta in
någon instans mellan regeringen, riksdagen och radiobolagen.
Stiftelseformen har vi inom pressen diskuterat som en form som
vi har erfarenhet av. Det finns ett betydande antal tidningar
som ägs på detta sätt. Nu har vi hört argumentet att
stiftelseformen skall förändras. Jag kan förstå om man i
avvaktan på hur den kommer att se ut vill avvakta hur man skall
ordna det för Sveriges Radios del. Dock har jag svårt att
föreställa mig att det skulle vara något intresse för riksdagen
eller regeringen att avskaffa de möjligheter som i dag finns för
tidningar som ägs av stiftelser, där vi har funnit att
stiftelseformen har varit till fördel för tidningarnas
integritet. Det har också visat sig vara ett praktiskt sätt att
äga tidningen där det inte finns privata ägare. Vi har också
tidningar som ägs av privata familjer och liknande. Stiftelse är
alltså en annan form som visat sig kunna fungera.
Det finns en lång rad olika stiftelser och en lång rad olika
sätt att äga. Gemensamt för alla är dock att
tidningsstiftelserna inte är tillsatta för att sköta pengar. Vi
har andra typer av stiftelser som har stora kapitaltillgångar.
Tidningsstiftelserna äger på sin höjd aktierna i tidningarna,
har i allmänhet inga utdelningar från företaget utan har som sin
huvudsakliga uppgift att förvalta tidningsföretagen. Det är väl
den rollen som vi har föreställt oss att den stiftelse som äger
Sveriges Radio skulle kunna inta.
När det gäller vårt deltagande hittills i Sveriges Radios
moderbolag och olika styrelser har ledamöterna utsetts av
föreningens styrelse men har representerat det s.k.
presskonsortiet. Presskonsortiet är dock inte ett konsortium som
träffas då och då och diskuterar vad man skall göra med Sveriges
Radio. Såvitt jag vet har presskonsortiet under min tid över
huvud taget inte sammanträtt utan det företräds av
Tidningsutgivareföreningen. Jag är alltså både
Tidningsutgivareföreningens och presskonsortiets ordförande. I
Tidningsutgivareföreningen diskuterar man inte heller
programfrågor i Sveriges Radio, utan man tillsätter
representanter i de olika styrelserna. De har inga bundna
mandat. De redovisar inte i TU:s styrelse vad de gör, men vi
förutsätter och vi vet att de ser som sin uppgift att verka för
de syften som jag nämnde, för massmediernas integritet, tryck-
och yttrandefriheten och för radiobolagens bästa. Det är så vi
har sett uppgiften från pressens sida.
Iwan Ahlström: Jag vill i detta inledande inlägg beröra
tre frågor: ägarfrågan, organisationen och medelstilldelningen.
Jag börjar med ägarfrågan. Från näringslivsgruppens sida har
vi förordat en övergång till statligt ägande via en stiftelse
som skulle ha till uppgift att utse styrelse för SR-bolagen. Vi
menar att ett statligt ägande inte innebär något större hot mot
integritet och oberoende än den nuvarande ordningen, som närmast
är en skenlösning. Vi anser att någon legitimering av Sveriges
Radios verksamhet i form av enskilt aktieägande inte erfordras.
Ägande utan ansvar eller faktiskt inflytande bör inte bestå. Ett
statligt styrt företag bör också vara statligt ägt.
För att ytterligare markera och säkerställa företagets
oberoende i programfrågor har vi förordat att staten inträder
som huvudman för en stiftelse som tilldelas ett kapital som
därefter omvandlas till aktier i de aktiebolag som driver radio-
och TV-verksamheten. Stiftelsen utser styrelser för bolagen.
I propositionen har stiftelseformen inte ansetts kunna komma i
fråga. Skälen härför har inte utvecklats närmare, utöver en
hänvisning till en pågående utredning om lagreglering av
stiftelsen. Det är svårt att argumentera gentemot en ifrågasatt
lagstiftning, vars innebörd ej är bekant. I dagsläget synes
stiftelseformen ha varit det bästa alternativet.
I andra hand bör enligt vår mening staten inträda som
direktägare, med uttryckliga garantier mot inblandning i den
journalistiska verksamheten, vars integritet måste värnas. Detta
har gått bra i t.ex. nordiska grannländer. Därmed skulle den
nuvarande skenlösningen avvecklas. Statens -- ytterst riksdagens
-- bestämmande inflytande över riktlinjer, avtal och
finansiering skulle återspeglas också i ett formellt ägaransvar.
Propositionens förslag kan i sista hand godtas endast som en
övergångslösning under begränsad tid. Vi ser det i detta
sammanhang som en fördel att avtalsperioden föreslås förkortad
från sex till fyra år.
Näringslivsorganisationerna har var för sig ännu inte tagit
slutlig ställning till ett frånträdande av aktierna i Sveriges
Radio. Man vill självfallet avvakta riksdagens beslut. Ingenting
talar dock emot att det stora flertalet kommer att vidhålla sin
tidigare aviserade avsikt att sälja sina aktier. Dessa aktier
skall inlösas av staten, som därigenom och genom andra
aktieägares vilja att sälja blir innehavare av ett nu okänt
antal aktier. Den tänkta fördelningen av aktierna mellan olika
ägargrupper kommer därmed att halta redan från början.
Jag vill dock i sammanhanget understryka att vi inte har något
att invända mot det tilltänkta aktieägandet för akademier m.fl.
Dessa nya grupper bör kunna vidga kompetensen i de nya
styrelserna.
Härefter några ord om organisationen.
Vi har inget att invända mot förslaget att avveckla
moderbolaget, under förutsättning att en lämplig ordning för
handhavande av programbolagens gemensamma frågor tillskapas. Vi
vill därvid särskilt betona vikten av att säkerhets- och
beredskapfrågorna inte försummas.
Vi har tidigare varit kritiska mot sammanförandet av riks- och
lokalradion till en enhet. Vår uppfattning kvarstår, men
beslutet har redan börjat genomföras, varför vi begränsar oss
till önskemålet om att särskild uppmärksamhet ägnas den
regionala programverksamhetens fortsatta utveckling.
Enligt propositionen skall Sveriges Television ha två separata
nyhetsredaktioner. Vi menar för vår del att denna fråga inte bör
låsas genom direktiv från riksdagen. Det bör i stället ankomma
på styrelsen för Sveriges Television att avgöra hur
nyhetsbevakningen skall organiseras.
Förslaget om ett publikråd är för vagt för att närmare kunna
kommenteras, utöver det självklara i vikten av allsidig
sammansättning. Dess faktiska roll förefaller kunna pendla
mellan ett värdefullt idéforum och ett allmänt tyckartorg utan
värde.
Avgiftsuppbörden bör övervägas ånyo. Den skulle enklare och
rationellare kunna ske i samband med skatteuppbörden. Det
handlar de facto om en av riksdagen fastställd skatt, klädd i
avgiftsdräkt.
Till sist några ord om medelstilldelningen.
Det förefaller inte utan vidare vara befogat att verksamheten
-- utöver vad som följer av föreslaget kompensationsindex --
skall behöva ytterligare medelstillskott av föreslagen
storleksordning i ett läge då moderbolaget skall avvecklas,
radioverksamheten samordnas, med angivna besparingseffekter,
samt TV-verksamheten inriktas mera på komplettering av utbudet
mellan de två kanalerna än på konkurrens dem emellan. Därtill
kommer nya intäkter genom koncessionsavtalet med TV 4.
En avgiftshöjning på 6,4% från den 1 januari 1993 förefaller
oacceptabelt hög, både av de angivna skälen och med hänsyn till
det nuvarande ekonomiska läget, som för annan verksamhet -- både
offentlig och privat -- präglas av stränga besparingskrav.
Åke Gustavsson, ordförande: Jag tackar er alla för denna
inledande genomgång.
Frågestund
Åke Gustavsson, ordförande: Som företrädare för
Socialdemokraterna vill jag ställa en första fråga till Carin
Fischer och till Örjan Wallqvist.
Carin Fischer sade i sitt inledningsanförande att den
proposition som nu lagts fram i stort sett sammanfaller med de
riktlinjer som beslutades av riksdagen den 11 juni. Det som har
hänt sedan dess är att man har ändrat avtalstiden från sex till
tio år, att moderbolaget har avskaffats, att
folkrörelseorganisationernas inflytande har reducerats, att
medelsfördelningen mellan programbolagen låses för fyra år, att
antalet ledamöter i styrelsen minskas, man inväntar ett
publikråd, man lägger sig i Sveriges Televisions inre
organisation och man flyttar, som det uttrycks från
regeringshåll, kontrollperioden ett år fram i tiden.
Min fråga är egentligen: Är detta att betrakta som att man
vidhåller de riktlinjer som gällde för ett år sedan?
Det skulle vara intressant att också få höra hur chefen för
moderbolaget uppfattar de ändringar som har skett i förhållande
till riksdagsbeslutet.
Carin Fischer: Jag vill vidhålla att man på mycket stora
och väsentliga punkter bibehåller det som sades i propositionen
från 1991, dvs. man kan kalla uppdraget oförändrat. Det tror jag
är oerhört viktigt för hela public service-verksamheten.
Det är sant som du säger, Åke, att de ekonomiska villkoren
slås fast för vart och ett av programbolagen för den aktuella
fyraårsperioden. Samtidigt vidhålls storleken på de ekonomiska
insatser som görs.
Principen för ägandet tycker jag består, genom att alla de
ägargrupper som tidigare har funnits kommer att få stå kvar
eller också tillförs en ägargrupp. Principen om ägandet finns
faktiskt kvar.
Det man också sade i propositionen från 1991 var att
organisationen -- här kommer jag till moderbolaget -- skulle ses
över. Den skulle göras tydligare. Det finns i propositionen från
1991 rätt tydliga skrivningar om detta. Även den tidigare
regeringen sade att man fick se över detta under resans gång.
Det är precis vad vi har gjort. Vi har gjort en mycket klarare
och tydligare rollfördelning än den som har funnits tidigare.
Jag vidhåller att de väsentliga delarna ligger kvar från 1991.
Åke Gustavsson, ordförande: Jag vill bara följa upp frågan
genom att säga att de förändringar som nu har skett och de motiv
till förändringar som man hänvisar till, bl.a. teknisk
utveckling och att ägarsammansättningen skulle leda till att
många lämnar ägarskapet i Sveriges Radio, var faktorer som var
kända när beslutet fattades i riksdagen den 11 juni.
Detta ger möjligen anledning till följdfrågan: Vad är det som
har inträffat sedan riksdagsbeslutet fattades som motiverar de
ändringar som man nu gör?
Carin Fischer: För det första skrev förra statsrådet Bengt
Göransson ett brev till de olika ägargrupperna i augusti 1991,
där han ställde frågan på sin spets. Han ville ha ägargruppernas
syn på det framtida ägandet. Ett svar från de olika
ägargrupperna kom in under hösten. Det är också sant att den här
diskussionen pågick för ett år sedan, men den blev mer bekräftad
under hösten.
För det andra kom den nya lagen om kabelradio och kabel-TV
till i november, vilket var en snabbare utveckling än man kanske
hade väntat sig under våren 1991. Därtill kom en uppsnabbning av
ett förslag om en kommande reklamradio. Detta har också
debatterats, vilket kan ha lett till att t.ex.
tidningsägargruppen har fått en litet annorlunda inställning än
man faktiskt hade våren 1991.
Örjan Wallqvist: Det är en principiellt stor skillnad
mellan det förslag som finns i propositionen och den tankegång
som framfördes för ungefär ett år sedan. Propositionen innebär
att man upplöser en koncern, vilket i och för sig är en process
som inte går i en handvändning.
Om propositionen följs, ändras också förutsättningarna för tre
aktiebolag, som vart och ett skall leva efter lagens mening.
Detta är den springande punkten. Som jag inledningsvis
exemplifierade i mitt anförande fanns det på avtalsområdet, på
skatteområdet, när det gäller avsättning av resurser -- årets
vinst så att säga -- och på en rad andra områden fördelar för
koncernen i och med att man vid bokslutstidpunkten kunde spela
mellan olika verksamhetsgrenar. Därmed kunde man kanalisera
koncernbidrag etc., som gjorde att det slutliga resultatet blev
snyggt och propert samt framför allt företagsmässigt mycket
effektivt. Den möjligheten utesluts i och med förslaget. Detta
är ett batteri av frågor som måste lösas om propositionens
förslag går igenom.
En sak som jag vill peka på, men där jag inte har någon
synpunkt just nu, är frågan om den här konstruktionen låter sig
genomföras med ett oförändrat aktiekapital. Vi har för
närvarande 2 milj.kr. som aktiekapital inför en omsättning på
3,5--4 miljarder kronor. Detta är möjligt i en koncern, med de
intäktsregler som gäller och med de nämnda spelmöjligheterna. Om
2 milj.kr. är en rimlig summa för de tre bolagen tillsammans är
för mig en mycket öppen fråga. Jag kan tänka mig, herr
ordförande, att de nya premisserna för de olika bolagen ur
likviditetsplaneringssynpunkt sannolikt måste innebära att man
har ett betydligt större eget kapital. Detta vet jag icke, men
det är en av de frågor som man bör beakta.
Anders Nilsson: Herr ordförande! Jag vill fortsätta litet
grand med ägarfrågorna. Folkrörelserna är den stora ägargruppen
i dag, och jag förstår av det inlägg som Thord-Ove Thordson
gjorde att folkrörelserna är mycket kritiska till den föreslagna
konstruktionen. Jag vill vända på frågan: Ser ni i
folkrörelserna som ägare några fördelar med förslaget i
propositionen vad gäller ägarkonstellationen?
Thord-Ove Thordson: Vi ser en fördel, och den antydde jag
redan i mitt inledningsanförande, nämligen breddningen till
akademierna och andra grupper som kan innebära en tydlig
förstärkning av kompetens och kontakter med viktiga
icke-kommersiella aktörer på marknaden. Det är en klar tillgång.
Däremot har jag velat ifrågasätta att den bindningen skall ske
enbart på folkrörelsegruppens bekostnad.
Anders Nilsson: Jag skulle vilja ställa ett par
följdfrågor till Carin Fischer.
Det är uppenbart att det både i pressens ägargrupp och i
näringslivets råder stor tveksamhet om deras engagemang. Finns
det då något rimligt skäl att i en ny konstruktion minska
ägarandelen för den grupp som vill vara kvar som ägare och som
dessutom har uttalat att man är beredd att bredda sin egen
sammansättning och släppa in nya grupper?
Den andra följdfrågan gäller principen om ägandet. Carin
Fischer sade i sitt svar till Åke Gustavsson att principen för
ägandet står kvar. Men i det nya förslaget går staten sannolikt
in som ägare, är inte det en uppenbar förändring av principen?
Carin Fischer: Jag menar nog att principen om det spridda
ägandet står kvar. Det är klart att man vid framtagandet av en
proposition också måste resonera kring vilka det är som vill stå
kvar som ägare.
Därmed kommer man osökt in på frågan om det hembud som
existerar inom de olika ägargrupperna. Den yttersta konsekvensen
av detta är faktiskt att vi kan ha tre stycken ägare, en inom
varje grupp, varav en är majoritetsägare. Vi anser att det inte
är riktigt bra.
Det är klart att jag också kan förstå att man inte har
resonerat i de termerna vid tidigare avtal under årens lopp. Det
är först på senare tid som denna rörelse uppkommit, dvs. att man
faktiskt aktivt har angett att man tänker lämna ägandet inom
Sveriges Radio. Med tanke på den diskussion som har förts i
sammanhanget finns det anledning att se över vad det är vi
syftar till och varthän den nuvarande konstruktionen kommer att
leda.
Anne Sörensen: Jag har en fråga till ledningarna för
Sveriges Radio resp. Sveriges Television. Upplever ni att de
olika ägarna tillför er någonting? Är det nödvändigt att de
finns över huvud taget? Märker ni något av dem i er dagliga
verksamhet?
Sam Nilsson: Som jag sade i mitt inledningsanförande är
det oerhört väsentligt att vi har ett spritt ägande, där
samhället i dess helhet finns representerat i form av ledamöter
i våra styrelser. Det har varit en stor styrka, inte minst när
man ser det i sken av den debatt som har förts om bl.a. att
förändra public service-företagens roll och uppgifter. Då har
vännerna funnits i folkrörelserna, delvis inom pressen, kanske
inte fullt ut inom näringslivet alla gånger. Det spridda ägandet
har varit en stor styrka och en tillgång för public
service-företagen.
Örjan Wallqvist: Jag har ganska lång erfarenhet, och
vindarna har blåst i olika riktningar under den tid jag har
varit vid Sveriges Radio. Jag kan kort och gott instämma i vad
Sam Nilsson nyss sade om den representation som framför allt
folkrörelserna har utgjort i Sveriges Radio i olika avseenden.
Anne Sörensen: Det innebär alltså i stort sett att
folkrörelserna skall kvarstå i nuvarande utsträckning och därmed
motverka all förändring?
Örjan Wallqvist: Jag föreslår att någon representant för
folkrörelserna får svara. Faktum är att den legitimitet som ett
brett ägande utgör är en stor fördel vid de tillfällen då det så
att säga brinner i knutarna. Då har man agerat på ett sätt som
har inneburit att kunskap tillförts Sveriges Radio-koncernen.
Därigenom har också kontakter skapats. I integritetshänseende
har detta varit av stor betydelse framför allt under vissa
perioder.
Sam Nilsson: Det beror på vilken värdering man lägger i
begreppet förändring. Om man med en förändring menar en
urholkning och på det sättet en förändring av grunden för public
service, tror jag att denna typ av ägare är en garanti för att
sådana förändringar inte kommer att ske. Däremot är inte dessa
ägargrupper ovilliga att vidta andra typer av förändringar som
har att göra med att stärka verksamheten. Det har funnits många
exempel på det under årens lopp.
Lasse Magnusson: Frågan bollades över till oss också. Jag
tycker att vi har pekat på viljan till förändring redan i det
inledningsanförande som hölls. Där sades att vi gärna vill
medverka till att också nya folkrörelser kommer med, som i dag
inte finns i folkrörelsegruppen. En av de kritiska invändningar
som kommit från regeringens sida när man har diskuterat
ägarfrågan har varit just att det är enbart de gamla etablerade
folkrörelserna som finns med. Vi har pekat på att vi gärna
tillsammans med departementet vill gå vidare och få med nya
folkrörelser för att ytterligare bredda ägandet.
Elisabeth Persson: Det verkar föreligga närmast en total
enighet om vikten av en sexårig avtalsperiod utom när det gäller
näringslivets ägargrupp, som kommer att dra sig ur ägarsfären,
och när det gäller departementet. Jag tycker inte att det har
framkommit några direkta motiv för att förkorta avtalsperioden
med 50%. Jag skulle gärna vilja höra om Carin Fischer kunde
förklara detta litet mer. Vilka skulle vara de stora problemen
med en sexårig avtalsperiod?
Carin Fischer: Vi ser framför allt till vad som har hänt
sedan sommaren 1991. Det händer en hel del saker inom
medieområdet. Jag tänker då framför allt på radiosidan. Vi slår
också fast i propositionen att vi inte tycker att några
förändringar i uppdraget skall ske under den innevarande
perioden. Det inkluderar t.ex. en sådan sak som vi har blivit
kritiserade för, nämligen antalet nyhetsredaktioner. I och med
att vi slår fast att vi skall behålla det som det är, menar vi
att det finns fog för att ha en kortare avtalsperiod.
Jag vill också tillägga att i propositionen från 1991 sades
det att man skulle ha en kontrollstation efter tre år. Där
skulle de framtida finansieringsformerna för Sveriges Radio tas
upp. Vi menar att vi skulle flytta fram detta och inte ha någon
kontrollstation. Därmed ger vi programföretagen en längre period
av lugn och ro för att lägga upp planeringen mera långsiktigt, i
stället för att bryta upp efter tre år. Det finns uppenbarligen
en diskussion som kan bryta upp hela organisationen, nämligen en
diskussion om allmänna finansieringsformer redan då.
Elisabeth Persson: Uppfattar jag dig rätt, är det frågan
om en eller två nyhetsredaktioner och finansieringen som är
huvudskälen för att avkorta avtalsperioden?
Carin Fischer: Både det och det faktum att vi har en ny
reklamradio på väg, som kan komma att spela en roll framöver
visavi Sveriges Radio.
Hugo Hegeland: Jag har en fråga till Hans Helmfrid. Jag
har väckt en motion om att man skall lägga ner insamlandet av
licensavgifter, som är fullständigt meningslöst. Det borde
rationaliseras bort. Vi skulle spara 140 milj.kr. Nu sade Hans
Helmfrid att man vill ha ersättning efter prestation. Det är väl
svårt att mäta prestationerna i detta fall. Visserligen skickade
man 1989/90 ut 13 miljoner fakturor och ca 2,6 miljoner
påminnelser per år, varav 2 kom till mig, inom parentes sagt.
Man skickar ut omkring en miljon krav per år osv. Dessutom
håller man på med en kontrollverksamhet som är fullständigt
meningslös. Man talar om i förväg när man skall komma. När man
väl kommer fram till huset kan man kanske inte forcera
portkoden. Om man skulle göra det och kan ringa på, och någon är
hemma och öppnar dörren, är den personen inte skyldig att släppa
in kontrollanten så att denne kan se om det finns någon
TV-apparat. Där är väl prestationsnivån rätt låg.
Hans Helmfrid: Kontrollverksamheten har också ett
preventivt syfte. Vi är enligt lag skyldiga att annonsera när vi
skall genomföra speciell avgiftskontroll. Vi vet att det räcker
med denna annonsering för att det skall komma in nya
anmälningar. Av de nya anmälningar som kommer in under en
kontroll av detta slag, kommer hälften via kontrollanternas
verksamhet. Hälften kommer oberoende av deras verksamhet.
Kontrollverksamheten handlar om att leta rätt på de personer
som har TV och som inte finns i våra register, Det enklaste
sättet att göra det på vore naturligtvis att samköra våra
register med befolkningsregistret. Men det kan vi inte göra. Vi
har inte sådana tillstånd enligt datalagen. Därför måste vi
handgripligen försöka leta rätt på de personer som inte finns i
våra register. Det gör vi på så sätt att vi förser
kontrollanterna, numera även s.k. fritidskontrollanter, med
listor över vilka hushåll i en portuppgång som finns i våra
register. Sedan uppmanar vi kontrollanterna att försöka kontakta
de personer i uppgången som inte finns i våra register och fråga
dem om de har TV. Det är faktiskt ett ganska framgångsrikt sätt.
Hugo Hegeland: Jag tycker att det är synd att man skall
hålla på med sådan kontrollverksamhet med tanke på bl.a. livets
korthet. Beträffande dessa anmälningar, som kommer in när man i
förväg annonserar om att man skall komma och kontrollera, vill
jag säga att det också blir ett stort antal avanmälningar
efteråt, när kontrollen väl är fullgjord. Nettot är väl inte så
stort som siffrorna förefaller visa.
Hans Helmfrid: Nettot utgörs faktiskt av saldot mellan två
mycket stora tal. För att visa på storleksordningen kan jag tala
om att vi får in ungefär 160000 nyanmälningar varje år och
ungefär 130000 avanmälningar. Det är ett positivt saldo på
30000. Det innebär drygt 35 miljoner i intäkter.
Jan-Erik Wikström: Jag har en fråga dels till Folke
Johansson, dels till Thord-Ove Thordson. Förändringar i
ägargruppen har mycket att göra med den nya
konkurrenssituationen. Hur ser Folke Johansson på det
förhållandet att det i dag finns tidningar som är aktieägare i
Sveriges Radio och samtidigt planerar att göra lokala,
kommersiella radiosändningar? Hur ser Thord-Ove Thordson på
frågan om dem som i dag i folkrörelsegruppen är ägare till
Sveriges Radio och samtidigt driver eller medverkar i lokala,
kommersiella radiostationer? Finns det någon konflikt i detta?
Folke Johansson: Mitt svar ligger redan i Svenska
tidningsutgivareföreningens ställningstagande. Att
Tidningsutgivareföreningen kommer att dra sig ur ägarrollen
hänger samman med att vi anser att det kan uppstå ett slags
jävs- eller konkurrensförhållande, som vi inte tycker skulle
vara bra. Jag skulle tro att de tidningar som kommer att bedriva
radioverksamhet också kommer att lämna ägarskapet. Jag vet att
en del kommer att göra det. Vi har dock inte samlat in uppgifter
från olika tidningar, så jag kan inte säga om detta kommer att
ske till 100%. I princip är det ganska självklart att man inte
sitter på två stolar samtidigt.
Thord-Ove Thordson: I princip delar jag uppfattningen att
jävssituationer av detta slag inte är önskvärda. De förändringar
som har skett i folkrörelsegruppens sammansättning kan ur den
synpunkten ha varit följdenliga.
Medverkan i närradioverksamhet och lokal radioverksamhet har
en mycket begränsad omfattning, i den mån den över huvud taget
förekommer inom ägarorganisationerna i folkrörelsegruppen. Vi
har reagerat litet negativt på skrivningarna i propositionen,
där man förutskickar att jävssituationer kommer att uppstå i
fråga om folkrörelsegruppens ägande. Det är ett antagande man
har gjort från departementets sida utan några kontakter och
diskussioner med folkrörelsegruppen. Vi upplever inte några
sådana problem i praktiken i dag. Men i princip delar vi
grunduppfattningen att jäv inte skall förekomma.
Birger Andersson: Jag vill ställa en fråga till radions
och televisionens företrädare. Det gäller den regionala och
lokala indelningen. Jag skulle vilja veta hur organisationen
påverkas de närmaste åren just när det gäller den regionala och
lokala indelningen. Kommer man exempelvis att dela Mittnytt? Vad
kommer att hända på televisionssidan? Hur kommer man att
samordna inom den gamla lokalradion och den gamla riksradion?
Kommer det t.ex. att bli fler produktionskontor?
Ove Joanson: Det som händer inom radiobolaget i och med
sammanslagningen är att vi får 25 redaktioner runt om i Sverige.
I dag har Riksradion 10 produktionskontor och Lokalradion 25
stationer, bortsett från underredaktionerna. I princip kommer
alla dessa 25 redaktioner att få det dubbla uppdraget att
producera en lokal kanal för lokalsändning, precis som nu, men
också, vilket är nytt på 15 av orterna, uppdraget att bättre
bevaka regionen för de program som sänds över hela riket. Det är
en viktig och glädjande förändring och kommer att innebära en
förbättring av riksbevakningen av stora delar av landet.
På din konkreta fråga om det kommer att bli fler
produktionsorter eller en annan indelning, är svaret nej. Det
kommer inte av detta skäl att bli fler produktionsorter.
Uppdraget kommer att fördelas annorlunda för de orter som är
aktuella.
När det gäller storleken på lokalradioområdena skulle jag, om
jag fick önska fritt, kunna göra en lång lista på förbättringar
som jag skulle vilja göra. Många av lokalradioområdena är inte
näringsgeografiskt naturliga. Det kostar stora pengar att dela
lokalradioområdena. Antagligen var det den sista förändringen på
relativt lång tid som Lokalradion gjorde för två tre år sedan,
då Radio Sjuhärad blev en egen station. Jag tror inte att
resurserna kommer att räcka till. I princip vore det önskvärt,
men jag tror inte att det står på agendan de närmaste åren.
Sam Nilsson: Om vi skiljer på regionernas medverkan i
programutbudet i televisionen och ser på det som man medverkar
med i den allmänna produktionen kommer de tio distrikten att
vara desamma under den kommande avtalsperioden. De kommer att
producera i samma omfattning. I dag står i propositionen att
minst 40% av produktionen skall komma från distrikten. Vi
ligger faktiskt på 50%, och vi tänker inte minska på den
andelen.
En fråga gäller hur vi kommer att hantera vissa av de
sammanslagna distrikten när det gäller regionala nyheter. Där är
vår första prioritet att klara klyvandet av Mittnyttområdet, som
numera är det geografiskt otympligaste området. Det ingår som en
stor uppgift för oss. Vi kommer också att göra andra försök. Vi
är nu inne i ett idéskapande när det gäller den regionala
programverksamhetens fortsatta utformning. Vi vill hitta andra
sändningstidsfönster. Men det hänger i stor utsträckning ihop
med hur det går med nyhetsverksamheten totalt, bl.a. vilket
beslut ni här i riksdagen kommer att fatta, vilka låsningar det
innebär. I den plan vi har för nyhetsverksamheten är en av
förutsättningarna en kraftig förstärkning av
riksnyhetsbevakningen med tolv olika riksreportrar runt om i
landet. Det är en fråga som vi hoppas kunna föra i land. Jag
skall här be Lars Lindberg komplettera mig.
Lars Lindberg: Den nyhetsutredning som jag deltar i har
föreslagit en samordning mellan de två redaktionerna för att
frigöra medel till att satsa på en kraftigt förbättrad
Sverigebevakning. I dag är inrikesbevakningen alltför
Stockholmscentrerad. Vi vill dessutom att ett stort antal
frilansmedarbetare knyts till televisionen på orter där det i
dag inte finns någon bevakning över huvud taget.
Birger Andersson: Jag vill ställa en följdfråga som berör
Utbildningsradion. Om jag har förstått det hela rätt i
propositionen och även av anförandena här, har det varit en
diskussion om sändningstiderna för Utbildningsradion. Är det
problemet löst?
Lars Hansson: Den frågan är inte löst. I det nya avtalet
är skrivningarna ganska starka. Om vi, dvs. Sveriges Televison,
Sveriges Radio och UR, läser dem på samma sätt, tror jag att det
är lösbart. Jag tror att vi då kan få en långsiktig lösning.
Detta är en viktig fråga.
Rose-Marie Frebran: Örjan Wallqvist talade i sitt
anförande om regeringsförslagets politisering. Jag skulle gärna
vilja att vi fick en utveckling av den beskrivningen.
Örjan Wallqvist: Under hela den tid vi har haft en modern
radio och television enligt public service-begreppet har det
funnits inskrivet i dokumenten, i detta fall ett avtal mellan
staten och organisationen Sveriges Radio, att man skall
upprätthålla en garanti för stark integritet -- ett skydd, en
säkerhet i publicistisk och politisk mening visavi tvetydiga
påtryckningar. Detta har varit en grundläggande princip. I den
koncernbildning som avlöste det enstämmiga Sveriges Radio 1978
var detta ett centralt dokument och har varit det sedan dess.
Det är ett av motiven till att jag uttryckte mig på detta sätt.
Man har tagit bort denna garanti, denna spärr. Jag anser att det
bara kan ha ett motiv -- ett politiskt motiv på längre sikt,
även om det inte står skrivet i propositionen.
Den andra reflexion jag kan göra i detta sammanhang hör samman
med det som berörts av flera under denna eftermiddag, nämligen
den regel om hembudsskyldighet som kommer att gälla enligt
förslaget och den litet osäkra förutsättningen att man skall
bilda en konstruktion med fyra grupper av aktieägare. Flera av
dessa grupper verkar vara på väg bort och några nya kanske inte
finns. Då kan hembudsskyldigheten i kombination med det första
motivet anföras som ytterligare ett steg i det jag kallar
konsekvenser av förslagen och där jag använder uttrycket
politisering.
Rose-Marie Frebran: Ser du inga problem med att vi
faktiskt har och måste ha, som de flesta av oss ser det, en
statsstyrd public service-radio och -TV?
Örjan Wallqvist: Jag är inte säker på att uttrycket
statsstyrd har varit vägledande för politikerna fram till nu.
Däremot skall jag gärna tillstå att den konstruktion som har
funnits under ett stort antal år, med aktieägare som legitimerar
verksamheten ur integritetssynpunkt osv. tillsammans med det
faktum att staten träffar avtal och svarar för finansieringen,
är en genuint svensk konstruktion. Alla parter har insett att
detta har en poäng, att det ger legitimitet i olika avseenden.
Det gör att den svenska konstruktionen fram till nu har fungerat
på ett ganska hyggligt sätt.
Berit Oscarsson: Jag vill också ta upp ägarfrågan. En
fråga har inte berörts. En viktig del av public
service-uppdraget är folkbildningen. Det har under alla år varit
en riktlinje för verksamheten inom koncernen. Det framträder
ännu mer handgripligt i fråga om Utbildningsradion och det nära
samarbete som finns med folkbildningsorganisationerna, framför
allt det praktiska samarbetet både regionalt och centralt.
Finns det risk för att folkbildningsuppdraget blir svårare att
fullfölja om folkrörelsernas roll som ägare minskas?
Lasse Magnusson: Först och främst tycker vi att det är
viktigt att det som står som allmänna riktlinjer för
programverksamheten för alla bolag, att programutbudet som
helhet skall präglas av folkbildningsambitionen, är någonting
som kännetecknar verksamheten i framtiden också. Det har varit
en av folkrörelsegruppens största uppgifter hitills och är det
också i framtiden, att ständigt föra en dialog om vilka
praktiska konsekvenser detta får för verksamheten. Det är inte
så att vi beställer vissa program eller ifrågasätter vissa
program, men vi för en principiell diskussion. Det är inte
alltid så enkelt.
När det gäller Utbildningsradion finns ett särskilt uppdrag
angivet av riksdagen tidigare. Det bekräftas också i denna
proposition att Utbildningsradion har ett särskilt uppdrag att
arbeta med folkbildningsuppgifterna som komplettering till det
fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Det har skett på ett
bra sätt hittills. Det är bra att man ordentligt bekräftar också
i denna proposition att detta är ett uppdrag för oss även i
fortsättningen. Vi tror inte alls på den idé som Ove Joanson tog
upp i sitt inledningsanförande, att det vore bättre med någon
form av central utbildningsredaktion för radio- och TV-bolagen,
att det skulle innebära att man bättre klarade det speciella
folkbildnings- och utbildningsuppdraget i framtiden. Det tar vi
bestämt avstånd från. Vi tror förvisso att Utbildningsradion
behövs som ett fristående bolag i framtiden och att det är det
bästa sättet att klara detta uppdrag från regering och riksdag.
Om förslagen i propositionen genomförs så som de nu lyder och
det blir två platser i resp. styrelse som ägargrupperna
tillsammans får dela på, finns det färre företrädare för
folkbildningen som kan föra denna principiella diskussion i
Utbildningsradions styrelse. Det gäller också de andra
styrelserna. Det tycker vi är en försämring av de möjligheter
som ägargrupperna legitimt bör ha i dag och i framtiden.
Berit Oscarsson: Thord-Ove Thordson sade att man inte kan
leva upp till uttrycket "i allmänhetens tjänst", om
folkrörelsernas roll som ägare minskas. Kan du konkretisera det?
Thord-Ove Thordson: Just bredden i representationen av
organisationer och folkrörelser i ägargruppen tillsammans med
andra ägarinstitutioner är nödvändig för att garantera den
integritet som måste till för att man skall kunna upprätthålla
ett starkt public service-krav. Jag försökte visa att det som
förenar folkrörelsegruppens olika organisationer, trots deras
olika ideologiska inriktning och verksamhetsformer, är
gemensamma intressen i de värden som ligger bakom public
service-idén. Om de skall kunna få genomslag i verksamheten
krävs att bredden finns företrädd i styrelsearbetet. Med sex
styrelseposter i tre bolag finns inte ens för
folkrörelsegruppen, som den största ägargruppen även enligt
regeringens förslag, några garantier för att den får ens en
ledamot i var och en av styrelserna. Det är en klar försvagning.
Leo Persson: Jag vill ställa en fråga om den
distriktsbaserade produktionen. Sam Nilsson och Ove Joanson var
inne på den frågan tidigare. Med anledning av vad de sade vill
jag fråga vad regeringen avser med skrivningen i propositionen,
där det sägs att den distriktsbaserade produktionen skall vara
minst 40%. I dag har upplysts om att den är kanske 50--52%.
Skall man uppfatta det som att regeringen vill att den
distriktsbaserade produktionen skall minskas?
Carin Fischer: Med formuleringen "40%" menar vi inte att
det skall ske en minskning. Det är bara en inriktning.
Leo Persson: Det är förvånansvärt att man då skriver på
det sättet i propositionen. Det kan faktiskt föranleda
programbolagen att minska på viljan att lägga ut produktionen.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Sam Nilsson just kring
den här 40-procentsregeln, som ändå förekommer i tryck i
propositionen. Man sade visserligen att detta inte uppfattades
som att produktionen skall minskas, men jag ser ändå en risk i
att man skriver in det i en proposition när nu tillgångarna
kanske upplevs som små. Är det billigare att producera i
Stockholm, eller är det med tanke på kostnaderna bättre att
lägga ut mer produktion i övriga landet?
Jag vill också ställa en fråga som gäller Mittnytt. Birger
Andersson tog ju upp det. Vid den förra utfrågningen i utskottet
hade sade du, Sam Nilsson, att Mittnytt-området låg väldigt högt
i prioriteringshänseende vad gällde en klyvning av olika
områden. I dag säger du att man skall behålla de regioner som
finns. Finns det inte någon antydan i propositionen om att det
skall vara vara möjligt att åstadkomma en sådan klyvning?
Sam Nilsson: Herr ordförande! Det är principiellt mycket
viktigt att betona det vi kunde genomföra i samband med den
föregående avtalsperioden, när vi genomförde det kanalsystem som
vi nu har inom Sveriges Television. Syftet med detta var så att
säga att lyfta fram riket i sin helhet och lyfta fram de
oerhörda rikedomar som finns runt om i landet. Jag menar att vi
har lyckats med detta, och jag är glad över att man i
propositionen säger att detta skall leva vidare.
Vi har alltså inga ambitioner att minska på den fördelning som
i dag finns mellan kanalerna. Snarare kan jag väl tänka mig att
vi kan komma att stärka detta om vi nu går in i ett skede med en
större frihet på nyhetsområdet. Alla dessa bitar måste nu falla
på plats innan vi fattar beslutet om exempelvis klyvningen av
Mitt-Nytt-området, men denna fråga står alltjämt mycket högt på
vår prioriteringslista.
Anne Sörensen: Ett genomgående drag för de flesta som är
representerade här är enligt min uppfattning att de är rädda för
ändringar i ägandeförhållandena och för förändringar i största
allmänhet. Jag skulle vilja veta varför just en eventuell
avknoppning, dvs. att man säljer ut en eller flera radiokanaler
och kanske också TV-kanaler, måste vara något så negativt. Alla
tycks vara eniga om att det är så. Kunde inte t.ex. en
resursförstärkt TV-kanal klara sitt uppdrag bättre och även stå
sig i konkurrensen, behålla sin integritet och t.o.m. höja sin
kvalitet? Varför är man så övertygad om motsatsen?
Sam Nilsson: Det fina med att ha ett public
service-uppdrag är att man har ett åläggande att ha en mycket
stor bredd i sitt utbud. Vi skall tillgodose intresset hos både
smala och breda tittargrupper. Jag tror inte att några andra
kanaler här i Sverige kommer att göra exempelvis opera,
Drottningholmsföreställningar eller balett. Det lönar sig inte
för vare sig TV 3 eller TV 4 att gå in på den typen av
programverksamhet. Å andra sidan skulle det vara förödande för
oss inom Sveriges Television om vi inte hade möjlighet att ge
hela folket de stora idrottsevenemangen eller underhållning av
typ Jakobs Stege, som vi kunde se i helgen. Det är viktigt att
den typen av verksamhet även får förekomma hos oss. Har vi inte
den möjligheten kommer vi att förlora kontakten med TV-tittarna,
som ju trots allt skall betala, vare sig vi kallar detta för en
skatt eller en avgift. Det finns ett samband mellan
betalningsvilja och programkvalitet.
Vi klarar inte det här uppdraget inom en kanal. Hade vi bara
en kanal skulle vi vara tvungna att välja bort saker och ting.
Redan i dag är det stora svårigheter att välja bort olika saker,
inte minst i samband med de stora idrottsevenemangen. Ett
tvåkanalsystem är därför en förutsättning för att vi skall kunna
bibehålla public service-uppdraget. Så har fallet varit i
England, och så är det på andra ställen runt om i världen. De
länder som bara har ett enkanalsystem -- titta exempelvis på
Danmarks Radio -- får oerhört stora problem att klara av sitt
uppdrag.
Ove Joanson: Det här är en viktig fråga. Public
service-uppdraget i den bemärkelse jag lägger i det innebär både
en rättighet och en skyldighet för programföretagen att
producera program med både bredd och djup, dvs. att
tillfredsställa i princip alla delar av publiken med program som
publiken vill ta till sig. I själva verket har vi betydligt fler
olika uppdrag och -- om man så vill -- olika publiker än vad vi
har kanaler. Jag inser att det inte är realistiskt att med
nuvarande tekniska förutsättningar introducera ännu fler
kanaler.
Utvecklingen på radioområdet, också i fråga om den
kvalificerade delen av radioområdet, som jag menar att public
service-radion står för, går snarast mot ökad specialisering. I
många länder har man t.ex. genom kabelsänd radio kommit längre
också inom public service-verksamhetens ram.
Om man vänder på det här resonemanget kan man, som ofta sker i
debatten, fråga: Varför måste public service-radion sända en
massa program av en typ som den kommersiella marknaden klarar av
att sända? Jag menar att vi inte skall sända program av en typ
som den kommersiella marknaden skall klara av. Men i begreppet
"folkbildning" ingår två delar, inte bara "bildning" utan också
"folk". Det är alltså viktigt att vi når fram.
När vi nu i radiolagen är i färd med att formulera vår nya
strategi i en avreglerad miljö är huvudtanken den, att
programinnehållet skall vara distinkt präglat av public
service-principen, med oberoende journalistik, granskning och
folkbildning i bästa bemärkelse, och att dessa programelement
skall förekomma i kanaler som är gestaltade så att de också når
fram till publiken. Ta t.ex. diskussionen om det beslut
radiostyrelsen har fattat om P3:s framtida tydligare inriktning
på en yngre publik. Om vi inte gjorde den förändringen tror jag
inte att vi skulle ha någon chans att i väsentlig utsträckning
nå fram till en yngre publik, med det stora nöjesutbud vi även i
framtiden skall ha i P3 och med de debattprogram vi skall ha. En
väsentlig del av public service-uppdraget är alltså att se till
att också nå fram till publiken.
Jag kan för övrigt peka på vad BBC har gjort på radioområdet.
BBC har tillgång till sex radiokanaler, fem nationella och en
lokal. Den femte nationella kanalen fick BBC för övrigt av
avregleraren Margaret Thatcher. I Norge är man också i färd med
att ge NRK ytterligare en radiokanal.
Anne Sörensen: Engelsmännen är litet fler än vi, så
jämförelsen med BBC är inte riktigt rättvis. Jag ifrågasätter
att vi verkligen skall ha fyra radiokanaler och två TV-kanaler
som skattefinansieras som i dag. Är det verkligen rättvist mot
skattebetalarna, i denna föränderliga värld med konkurrens?
Sam Nilsson: Herr ordförande! Det här är en fråga om vad
man förväntar sig av ett public service-företag. Tycker man inte
att public service är någonting viktigt, kan man naturligtvis
vara av din åsikt. Du talar här om skattebetalarna, och jag
talar om TV-tittarna, som betalar sin TV-avgift. Som vi har hört
tidigare i dag har vi aldrig haft så stor betalningsbenägenhet
som för närvarande. Jag menar att det är vitsordat att det även
bland TV-publiken finns ett gehör för att stötta public
service-tanken. Ju mer konkurrens vi får och ju bättre vi kan
sköta vårt uppdrag att sända kvalitativt goda program i
television och radio, desto större kommer betalningsbenägenheten
enligt min uppfattning att vara.
Ove Joanson: Det fina med marknadsekonomi och konkurrens,
som vi nu -- äntligen, menar jag -- går in i också på det här
området, är att vi om några år vet hur det här faller ut. Om
radiolyssnarna i Sverige inte skulle vilja ha vårt P3 eller vår
lokalradio, för att nu tala om de två kanaler som har
föreslagits som utförsäljningsobjekt, då visar sig det i
lyssnarundersökningar. Om det å andra sidan visar sig att en
stor del av svenska folket, även när de har många privata
alternativ att välja på, fortsätter att lyssna på lokalradion
och P3, är det ett bevis på att de vill ha vad de får av oss.
Det vet vi snart.
Elisabeth Persson: Under den sista punkten i de allmänna
riktlinjerna för programverksamhet skriver kulturministern: "Ett
mångsidigt utbud av program på svenska språket skall
tillhandahållas, och svenska artister och verk av svenska
upphovsmän skall förekomma i betydande omfattning." Detta är
såvitt jag begriper närmast en kopiering av det tidigare
avtalet.
Detta med "betydande omfattning" har ju diskuterats ganska
mycket. Exempelvis svenska tonsättare, tonsättare av både
populärmusik och annan musik anser väl inte att verk av svenska
tonsättare spelas i "betydande omfattning". Såvitt jag vet har
det inom både radio och TV också gjorts beräkningar som visar
att verk av svenska tonsättare utgör en förhållandevis stor del
av det totala utbudet, så meningarna är väl litet olika om
detta.
Vad jag skulle vilja fråga är: Hur skall man tolka detta?
Vilka möjligheter har ni att i framtiden tillgodose denna
"betydande omfattning"? Självfallet är jag inte ute efter några
procentsatser hit eller dit, men jag menar att ni har ett mycket
stort ansvar, framför allt nu när vi har möjlighet att ta emot
många utländska TV-program via satellit. Det är därför nu
viktigare än någonsin att slå vakt om det man litet högtidligt
skulle kunna kalla det svenska kulturarvet och därmed den
svenska konsten i form av språk och musik.
Hur ser ni på detta? Vilka möjligheter har de tre nya bolagen
att garantera att det i "betydande omfattning" kommer att sändas
verk av svenska upphovsmän?
Ove Joanson: Det här är en central målsättning inte bara
från riksdagens sida utan också från styrelserna i
programbolagen och från programarbetarnas sida. Jag tycker inte
att din beskrivning är helt korrekt. Det är visserligen sant att
vi från tonsättare och andra intressegrupper får in önskemål om
att vi i ännu högre grad bör spela deras verk, men när det
kommer till kritan känner jag nog att svenska upphovsmän
verkligen hör till våra vänner. Tillskyndarna av public
service-verksamheten vet att Radiobolaget är Sveriges i särklass
största beställare av samtida seriös musik. Även om de anser att
det skulle spelas ännu mer musik av svenska populärkompositörer
och textförfattare, så vet de att den musiken även i framtiden
kommer att spelas mer i våra kanaler än i någon av de
kommersiella kanalerna.
Vaktslåendet om den svenska populärkulturen är i själva verket
ett argument så gott som något för att vi skall ha bredd och
djup i det här företagets radioverksamhet också i framtiden.
Hälften av musiken i lokalradion och en något mindre andelen av
musiken i P3 är svensk, och jag är alldeles säker på att det är
mer än vad någon av de kommersiella kanalerna kommer att ha
ambitionen att erbjuda.
Lars Hansson: 70% av våra sändningar är på svenska
språket. Men ser vi till språkkurserna, som blir viktigare och
viktigare, så är det klart att det blir fråga om även utländska
röster. När vi bygger ut regionalt blir det ungefär 70% på
svenska språket.
Sam Nilsson: Över 60% av vår produktion är i dag svensk.
Det är alltså betydligt mer än vad riksdagen ursprungligen bad
oss att producera.
Jag vill också peka på en annan intressant företeelse inom
just televisionen, nämligen det faktum att de nordiska
samproduktionerna ökar väldigt mycket. Detta är en mycket viktig
kulturpolitisk aspekt, liksom att samproduktionerna med övriga
europeiska TV-bolag ökar mycket. Den föreställning vi gav i
julhelgen av "Den goda viljan" tillkom med ungefär 45 miljoner i
utländska pengar, vilket gjorde det möjligt för oss att
producera. Sveriges Television är faktiskt i dag den största
TV-producenten i Nordeuropa, och vi är definitivt störst i
Sverige. Jag skulle vilja säga att radion är den definitivt
största musikproducenten, och vi är inte så dåliga vi heller.
Detta gäller även för barnkulturområdet -- för att ge ett annat
exempel som känns viktigt för vårt uppdrag.
Det finns dock ett problem. Ni har kanske sett i tidningarna i
dagarna att vi befinner oss i en ordentlig konfliktsituation med
Teaterförbundet. Vi menar att de avtal som existerar i dag har
blivit prohibitiva. Detta gör det omöjligt för oss att göra
reprissändningar, och ytterst drabbar det naturligtvis
skådespelarna själva. Men framför allt har det haft en mycket,
mycket menlig inverkan på det nordiska TV-utbytet.
Elisabeth Persson: Sam Nilsson säger att nivån på 60% är
högre än vad riksdagen ursprungligen hade tänkt sig, men när
riksdagen ursprungligen över huvud taget började diskutera i de
här termerna var ju hela mediesituationen en annan. Jag tycker
att det borde vara en självklarhet att man i dagens läge, med
det stora utbudet som många tittare har av utländska program,
höjer ambitionsnivån. Vad som har sagts om att svenska verk
skall finnas med i "betydande omfattning" måste därför nu betyda
mer än det någonsin har gjort tidigare. Jag beklagar att ni
nästan verkar litet nöjda med situationen. Detta gäller ju inte
bara tonsättarna, utan man kan faktiskt säga att det är ett
folkbildningskrav att den svenska musiktraditionen -- om vi nu
håller oss till musiken -- hålls levande, och TV och radio är ju
nästan de enda kanalerna för detta.
Sam Nilsson: Herr ordförande! Vi är aldrig nöjda, och vi
kommer aldrig att bli nöjda. Vi kommer att ligga i och trycka på
gentemot statsmakterna för att vi skall kunna producera mer och
mer av den viktiga kulturskatt vi har. Inom televisionen har vi
t.ex., utöver de medel som kommer in, avsatt ytterligare medel
för att kunna spara just de sektorer som jag nämnde.
Elisabeth Fleetwood: Herr ordförande! Jag tycker att det
har varit mycket värdefullt att få se de stora elefanterna dansa
på samma arena här i dag. I allmänhet kan vi ju bara följa
kombattanterna i massmedia. Jag menar på allvar att det här är
mycket bra för utskottet.
I uppdraget ligger ju också den gamla frågan om objektiviteten
-- inom program och mellan program. Detta är något vi har
diskuterat många gånger. Hur objektiv kan man vara inom ett
program, och hur mycket får man gå åt det ena eller andra
hållet? Det här är inte något som uppfattas bara från en sida,
utan problemet uppfattas vad jag kan förstå av alla grupperingar
i samhället vad det än gäller. Jag skulle då vilja fråga:
Uppfattar ni det här som en svårighet? Jag har ställt frågor om
detta, och då har jag fått veta, att om man har ett program som
går åt ena hållet, så kommer det om någon vecka ett program som
går åt det andra hållet. Frågan är bara var man finner den rätta
jämvikten. Det här uppfattas av många tittare och lyssnare som
ett problem. Uppfattar ni det som ett problem? Har ni gjort
något åt det, och vad tror ni att ni kan göra åt det i
framtiden? Jag ställer frågorna till den som känner sig manad
att svara, och sedan vill jag gärna återkomma med fler frågor.
Ove Joanson: Detta är ett problem, och det skall vara ett
problem. Det här är en dynamisk process. Jag vill påminna om att
vi i vårt avtal inte bara har ett stadgande om opartiskhet och
saklighet, utan vi har också en direkt skyldighet att stimulera
till debatt i tidens frågor. Jag ägnar en icke föraktlig del av
min tid åt att skälla på medarbetare som jag tycker har brustit
både i det här och i andra hänseenden. Samtidigt ligger det i
ett sådant här företags karaktär att det måste kunna brista. Jag
är inte helt nöjd. Ett helt konformistiskt företag, där ingen
någon gång engagerade sig så att det märktes och så att det
resulterade i en anmälan till Radionämnden, ett sådant företag
är inget ideal. Karaktären hos ett medieföretag, med den stora
mångfald av uppdrag och röster som vi har och skall ha, måste
vara sådan att den lockar till sig engagerade människor. Jag kan
försäkra att vi i ledningen ägnar frågan om balansen i
programutbudet mycket stor uppmärksamhet. Jag är mer nöjd med
musikutbudet än med detta, men jag tycker å andra sidan inte att
jag någon skall vara nöjd med någonting, utan jag skall ägna mig
åt de här frågorna. Jag menar att det är en illusion att tro att
det finns ett idealt tillstånd, där allting följer handboken.
Ett företag som hamnar i det ideala tillståndet är ett dött
företag.
Elisabeth Fleetwood: Jag förstår att det inte är lätt att
hitta ett idealt tillstånd. Det är jag fullt på det klara med.
Men ni måste ju också många gånger få signaler om att publiken
inte är nöjd. Åtminstone får vi här sådana signaler, och det
borde man vara uppmärksam på.
Jag skulle också vilja ställa en fråga till Thord-Ove
Thordson, som talar sig varm för ett bibehållande av 60% och
inte vill ha en sänkning till 40%. Min raka fråga är: Ser
Thord-Ove Thordson inget värde i att akademiska och
vetenskapliga institutioner blir delaktiga i den här
verksamheten? De skulle i så fall få 20%, och 40% skulle
ändå stå för den stora majoriteten. Ingen har mer än 50% av de
40.
Thord-Ove Thordson: Jag har sagt tidigare och jag
bekräftar gärna igen att jag ser ett stort värde i en breddning
till akademiska och vetenskapliga institutioner. Dessa kan
tillföra väsentliga värden i det här sammanhanget. Jag har inte
heller sagt att dessa 60% inte får rubbas. Vad jag har sagt är
att det är märkligt att det är enbart folkrörelsegruppen som
tydligt har markerat sin vilja att kvarstå som ägare i en
breddad konstellation, som skulle bjuda på de 20% som
akademierna och de vetenskapliga institutionerna skulle ha.
Detta borde ses i ett helhetsperspektiv.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Sam Nilsson och
Örjan Wallqvist sade att mångfald i ägarstrukturen är bra när
det är kris i företaget. Folkrörelserna önskar kanske spela en
roll även i goda tider. Jag vill fråga någon representant för
folkrörelserna: Hur ställer sig folkrörelserna till s.k.
publikråd, som kan vara en referensgrupp för radio- och
TV-företag?
Lasse Magnusson: Vi tycker att det är positivt med alla
kontakter mellan svenska medborgare och radio- och TV-bolagen.
Däremot menar vi att den diskussion Sam Nilsson tog upp i sitt
inledningsanförande är ganska relevant. I folkrörelsegruppen
säger vi alltså inte helt nej till ett programråd, även om vi
kan dela synpunkten att det ser ut som en konstruktion som har
blivit kvar från en tidigare diskussion. Med rätt uppläggning
kan ett sådant programråd ha ett värde.
Birger Andersson: Jag skulle vilja ställa en fråga som
gäller radio- och TV-publiken. I den här propositionen finns
några sidor med en hel del uppgifter från Sveriges Radios
publik- och programforskningsavdelning. Bl.a. säger man att
77% av den svenska befolkningen varje dag lyssnar på P3 och
att 1% lyssnar på P2, och det är klart att detta inte ser så
lovande ut för P2:s del. Det här är en kvantitativ redovisning,
som jag tycker är litet grund i sin sammmanställning. Jag skulle
därför vilja fråga: Hur starkt är sambandet mellan stort antal
lyssnare resp. tittare och stort antal nöjda lyssnare resp.
tittare?
Ove Joanson: Jag skall först korrigera Birger Andersson:
Det är 53% av befolkningen som dagligen lyssnar på P3. 77%
är siffran för samtliga radiolyssnare. Icke desto mindre finns
det en väsentlig skillnad mellan P2:s och P3:s publik.
Min uppfattning om publikstorlekar är, att det viktiga är hur
stor andel av en potentiell publik som ett program når. Om de
program som sänds i P2 har en mycket liten potentiell publik men
ändå är -- vilket är fallet -- det centrala i vårt uppdrag och i
vårt utbud, så bekymrar det mig inte att den publiken är mindre
än P3:s. Jag tror i och för sig att intresset i Sverige för
seriös musik, som ju är P2:s huvudinnehåll, är betydligt större
än vad P2:s lyssnarandel på 1% ger uttryck för. Den dag de
tekniska förutsättningarna ger oss möjligheter att forma P2 till
en kanal som uteslutande ägnas åt seriös musik, dvs. -- om jag
får anknyta till den tidigare diskussionen -- den dag vi kan
starta en särskild kanal för våra program på invandrarspråk, då
kommer P2:s publik att öka väsentligt.
Så till frågan om nöjda lyssnare kontra dem som lyssnar fast
de inte är nöjda. Det görs också
kvalitetsbedömningsundersökningar, och dessa är i allmänhet
relativt smickrande för oss. Dock kan man väl säga som tumregel
att radiolyssnande, i motsats till mycket annat här i livet, är
frivilligt. En arbetshypotes kan därför vara att de som lyssnar
på våra kanaler gör det därför att de vill göra det. Detta
kommer att bli ännu tydligare när de får andra kanaler att välja
på.
Sam Nilsson: Jag tror att det är väldigt viktigt att komma
ihåg att vår strävan att samla så breda publiker som möjligt för
våra program är en ambition i tittarens tjänst. Förr var det
faktiskt litet fult att tala om att vi skulle samla publik. Vi
tycker att det är viktigt, oavsett om det gäller breda eller
smala program. För oss är det oerhört viktigt att veta t.ex. att
vi når ungefär 80% av de turkiska invandrarna här i landet
eller att vi når ungefär 80% av småbarnspubliken med de
barnprogram vi sänder. Det är också viktigt, inte minst för våra
medarbetare, att få den här feedbacken. Det är så man i första
hand skall se på de här siffrorna.
Birger Andersson: Jag delar den uppfattningen. Jag nämnde
detta därför att jag tycker att redovisningen i propositionen är
litet väl grund. Jag ville veta litet mer om
kvalitetssynpunkterna i det här sammanhanget.
Rose-Marie Frebran: I propositionen föreslås: Skyldigheten
att sända närradio över sändare som ställs till förfogande av
televerket upphävs från den 1 januari 1992. Jag har i samband
med det en fråga till Carin Fischer. När detta televerkets
monopol upphör, vad händer då med distributionen från studio
till sändare? Nya tillhandahållare av sändare kommer väl
knappast att bygga ut telenät. Kommer inte televerket i en
monopolsituation att kompensera sig genom att höja avgifterna
för distributionen från studio till sändare? Kan någon
konkurrens garanteras i det sammanhanget?
Carin Fischer: Jag skall be att få lämna över ordet till
Göran Lannegren.
Göran Lannegren: Det blir möjligt för vem som helst att
tillhandahålla den här typen av distribution, förutsatt
naturligtvis att man uppfyller de krav på icke-störning i
frekvensmiljön som televerket framöver har att kontrollera.
Rose-Marie Frebran: Är det realistiskt att tänka sig att
andra skall bygga ut telenät för den här distributionen?
Göran Lannegren: Det är väl troligt att det nya statliga
aktiebolag som, om riksdagen godkänner förslaget, kommer att
starta från den 1 juli kommer att ha en fördel i
konkurrenshänseende, eftersom man redan har en färdig
infrastruktur. Men möjligheten finns alltså för andra att sätta
i gång telenät.
Ordförande Åke Gustavsson: Då återstår för mig att tacka
företrädare för departementet, företrädare för olika företag
inom Sveriges Radio-koncernen och företrädare för ägarna för att
ni ville komma hit och ge era synpunkter på propositionen. Jag
är övertygad om att det för oss alla i utskottet har varit en
viktig del i förberedelserna inför det riksdagsbeslut som skall
fattas under våren avseende kommande avtalsperiod för, som det
heter i propositionen, den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten 1993--1996, m.m. Med detta är den offentliga
utskottsutfrågningen avslutad. Tack för att ni kom hit!
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 4
Motioner 5
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992 5
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:140 8
Ärendets beredning 11
Vissa bakgrundsuppgifter 12
Utskottet 12
Propositionens huvudsakliga innehåll 12
Övergripande redovisning av de ändringsförslag som
väckts i motioner 14
Alternativ till den nuvarande public
service-verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen, m.m. 14
Ny avtalsperiod (avsnitt 10.2.1) 15
Radio och TV i allmänhetens tjänst -- public service i
den nya mediesituationen (avsnitt 10.2.2) 17
Public service-verksamhetens omfattning, sändningsnät
m.m. (avsnitt 10.2.3) 18
Finansiering (avsnitt 10.2.4) 18
Programverksamheten (avsnitt 10.3) 20
Programverksamhetens oberoende garanteras (avsnitt 10.3.1)
20
Allmänna riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 10.3.2)
20
Hög kvalitet (avsnitt 10.3.2.1). Förnyelse som avtalsvillkor
22
Demokratibestämmelsen (avsnitt 10.3.2.2) 23
Mediets särskilda genomslagskraft (avsnitt 10.3.2.3) 23
Program om och för funktionshindrade (avsnitt 10.3.2.4) 23
Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk
(avsnitt 10.3.2.5) 28
Folkbildning, kultur, svenska språket resp.
myndighetsinformation (avsnitt 10.3.2.6) 29
Frilansmedverkan och fri produktion (avsnitt 10.3.2.7) 30
Särskilda riktlinjer för Sveriges Television (avsnitt 10.3.3)
30
EG-krav m.m. (avsnitt 10.3.3.1) 31
Särskilda riktlinjer för Sveriges Radio (avsnitt 10.3.4) 31
Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio
(avsnitt 10.3.5) 32
Organisationen (avsnitt 10.5) 33
Förutsättningar (avsnitt 10.5.1) 33
Public service-företagens struktur (avsnitt 10.5.2) 34
Distriktsorganisationer och distriktsbaserad produktion
(avsnitt 10.5.2.1) 35
Frågan om inrättande av ett publikråd (avsnitt 10.5.3)37
Ägarskap och företagsform (avsnitt 10.4) 38
Programföretagens styrelser (avsnitt 10.4.1) 40
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.6) 41
Anslagsframställningar (avsnitt 10.7) 41
Utsändning och programinsamling (avsnitt 10.8) 42
Nytt huvudmannaskap för rundradionätet (avsnitt 10.8.1) 42
Ett statligt aktiebolag, m.m. (avsnitt 10.8.1.1) 42
Tillsyn av rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.1.2)
43
Rundradiobolagets verksamhet (avsnitt 10.8.2) 43
Programutsändning och programinsamling m.m. (avsnitt
10.8.2.1) 43
Beredskapsåtgärder (avsnitt 10.8.2.2) 44
Forsknings- och utvecklingsverksamhet (avsnitt 10.8.2.3) 44
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.8.2.4) 44
Överföringar från televerket (avsnitt 10.8.3) 44
Överföring av anläggningar och utrustning (avsnitt
10.8.3.1) 44
Överföring av personal (avsnitt 10.8.3.2) 44
Uppbörd av TV-avgifter m.m. (avsnitt 10.9) 45
Radiotjänst i Kiruna AB (avsnitt 10.9.1) 45
Förvaltning av rundradiomedlen (avsnitt 10.9.2) 46
Särskilda frågor (avsnitt 10.10) 46
Radionämnden (avsnitt 10.10.1) 46
Frågor om genmäle och beriktigande samt den enskildes
privatliv (avsnitt 10.10.1.1) 46
Försvarsfrågor (avsnitt 10.10.2) 47
Avtalen mellan staten och public service-företagen
(avsnitt 10.10.3) 47
Radio Sweden (avsnitt 10.10.4) 47
Riktlinjer för verksamheten (avsnitt 10.10.4.2) 47
Ekonomiska förutsättningar (avsnitt 10.10.4.3) 48
Teknisk utveckling (avsnitt 10.10.5) 48
TV-sändningar med högre teknisk kvalitet (avsnitt
10.10.5.1) 48
Sändare för närradio (avsnitt 10.10.6). Ändringar i
närradiolagen m.fl. lagar 48
Medelsberäkningar m.m. (avsnitt 11) 49
Public service-företagen (avsnitt 11.1.1) 49
TV-avgiften (avsnitt 11.l.2) 49
Övriga frågor 50
Hemställan 50
Reservationer 58
1. Alternativ till den nuvarande public service-verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen (nyd) 58
2. Ny avtalsperiod m.m. (s) 59
3. Ny avtalsperiod m.m. (nyd) 59
4. Programföretagens public service-uppdrag (s) 60
5. Resurser till programinsatser för funktionshindrade (s)
60
6. Samordningsansvar för insatser för olika grupper av
funktionshindrade (s) 61
7. Separata nyhetsredaktioner i Sveriges Televisions kanaler
(s) 62
8. Public service-företagens struktur (s) 62
9. Distriktsbaserad produktion (s) 63
10. Inrättande av ett publikråd (m, fp, c, kds) 64
11. Ägande av företagen inom den nuvarande Sveriges
Radio-koncernen (s) 64
12. Programföretagens styrelser (s) 65
13. Ekonomiska förutsättningar för perioden 1993--1996 (s)
66
14. Avtalen mellan staten och public service-företagen (s)
66
Särskilt yttrande 67
Public service-företagens struktur (nyd) 67
Meningsyttring av suppleant (v) 67
Bilagor
Bilaga 1
I propositionen framlagda och av utskottet tillstyrkta
lagförslag 71
Bilaga 2
Konstitutionsutskottets yttrande 1991/92:KU3y 81
Bilaga 3
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996
m.m. 96