Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen beträffande teater,
dans och musik.
Mot bakgrund av teaterkostnadsutredningens studier föreslås i
budgetpropositionen en betydande uppräkning av anslagen till
Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern för
budgetåret 1992/93. En del av ökningen avser
engångsförstärkningar som bidrag till institutionernas egna
ansträngningar att bygga upp resultatutjämningsfonder. I övrigt
avser ökningen medel för ökade hyreskostnader och medel till
pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag att anvisa 212677000 kr.
under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern, 251644000
kr. under anslaget Bidrag till Operan och 145790000 kr.
under anslaget Bidrag till Dramatiska teatern. Utskottet
avstyrker motioner om att specialdestinera medel under
Riksteaterns anslag för fortsatt verksamhet med syntolkning av
föreställningar. Utskottet förutsätter dock att både Riksteatern
och andra teatrar med statligt stöd tar ansvar för att ge
synskadade bättre möjligheter att tillgodogöra sig
teaterföreställningar. Utskottet avstyrker en motion om att
överföra medel från Operan till de fria grupperna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa
71526000 kr. under anslaget Bidrag till Svenska
rikskonserter och 1000 kr. under anslaget Täckning av vissa
kostnader vid Svenska rikskonserter. Utskottet avstyrker
motionsyrkanden om anslagshöjningar för att förbättra
Rikskonserters möjligheter att på olika sätt stödja
amatörkulturen m.m.
Vidare tillstyrker utskottet att 218510000 kr. anvisas
under anslaget Bidrag till regional musikverksamhet. En motion
avstyrks beträffande ett uttalande från riksdagen inför nästa
års beslut om den framtida tjänstemusiken inom försvaret m.m.
Under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner tillstyrker utskottet regeringens förslag
att anvisa medel som ger utrymme för 39 nya grundbelopp -- varav
17 omräknade från tidigare bidrag i annan form -- till teater-
och dansinstitutioner och 35 nya grundbelopp till
musikinstitutioner. Regeringens förslag att under anslaget
anvisa 365473000 kr. tillstyrks. Motionsyrkanden om
ytterligare grundbelopp, medelsökningar eller specialdestinering
av medel till vissa institutioner avstyrks.
Utskottet tillstyrker också att 62066000 kr. anvisas under
anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikinstitutioner
och att riksdagen godkänner en i propositionen förordad
reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria
grupperna. Motionsyrkanden om medelsökningar m.m. avstyrks.
Slutligen föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med
förslag i budgetpropositionen skall anvisa 2826000 kr. till
Bidrag till Musikaliska akademien.
Sammanlagt innebär den föreslagna medelsanvisningen att
1330513000 kr. anvisas till teater, dans och musik. Till
detta kommer vissa bidrag under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Detta anslag
behandlas i betänkandet 1991/92:KrU18.
Till betänkandet har fogats fem reservationer, två särskilda
yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 12
(kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet
Teater, dans och musik
dels under punkt B 10 (s. 40--41) föreslagit riksdagen
att
till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 212677000 kr.,
dels under punkt B 11 (s. 42--43) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 anvisa ett
reservationsanslag på 251644000 kr.,
dels under punkt B 12 (s. 43--44) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 145790000 kr.,
dels under punkt B 13 (s. 44--46) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93
anvisa ett reservationsanslag på 71526000 kr.,
dels under punkt B 14 (s. 46) föreslagit riksdagen att
till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för
budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels under punkt B 15 (s. 47--49) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret
1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 218510000 kr.,
dels under punkt B 16 (s. 49--51) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 365473000 kr.,
dels under punkt B 17 (s. 53--55) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen anförts om en reglering av
pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och
musikgrupperna,
2. till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på
62066000 kr.,
dels under punkt B 18 (s. 55--56) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93
anvisa ett anslag på 2826000 kr.
Motionerna
1991/92:Kr203 av Ulla Tillander och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs
symfoniorkester.
1991/92:Kr206 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bidrag till Helsingborgs symfoniorkester.
1991/92:Kr207 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare ekonomiska medel
motsvarande 16 grundbelopp till Helsingborgs symfoniorkester.
1991/92:Kr214 av Dan Ericsson i Kolmården och Karl-Göran
Biörsmark (kds, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation
för uteblivna anslag för försvarsspelningar inför budgetåret
1993/94.
1991/92:Kr215 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bidrag till Norrbottens kammarorkester.
1991/92:Kr216 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade resurser till Helsingborgs
symfoniorkester.
1991/92:Kr217 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att permanenta
syntolkningsverksamheten för synskadade vid Svenska riksteatern.
1991/92:Kr226 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en utredning om villkoren m.m.
för de svenska symfoniorkestrarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett musikens hus.
1991/92:Kr243 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skådebaneverksamhet i Västernorrlands och
Jämtlands län.
1991/92:Kr244 av Lennart Fridén och Erling Bager (m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att Göteborgsmusiken
erhåller bidrag ur de medel som anvisats till den regionala
musikverksamheten och för militär och ceremoniell musik.
1991/92:Kr254 av Gunhild Bolander och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att verksamheten med syntolkning
för synskadade vid Riksteaterns föreställningar ges en permanent
karaktär inom ramen för befintliga resurser.
1991/92:Kr255 av Erling Bager m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det statliga stödet som utges
till Göteborgs Symfoniker i jämförelse med Stockholms
filharmoniker.
1991/92:Kr256 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om symfoniorkestrarnas grundbelopp.
1991/92:Kr257 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till de fria teater-, dans- och
musikgrupperna för budgetåret 1992/93 anvisar 7000000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit eller således 69066000
kr.,
3. att riksdagen till Operan för budgetåret 1992/93 anvisar
8800000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 242844000 kr.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret anvisar
1182500 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
366655500 kr.,
15. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således 67066000 kr.,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av det offentliga stödet till
fria grupper,
30. att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för
budgetåret 1992/93 för utvecklingsarbete i enlighet med vad i
motionen anförts anvisar 3000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 74526000 kr.,
31. att riksdagen hos regeringen begär att Svenska
rikskonserter får i uppdrag att redovisa hur det framdeles vill
stödja amatörmusikens, folkdansens och folkmusikens utveckling.
1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökade anslag till de fria
teater-, dans- och musikgrupperna.
1991/92:Kr281 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att av den av regeringen föreslagna ökningen
av medelsanvisningen under anslaget B 10 Bidrag till Svenska
riksteatern, under kulturhuvudtiteln beräkna 500 000 kr. till
syntolkning av teater.
1991/92:Kr282 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s, c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundbelopp till Bohusläns teater.
1991/92:Kr284 av Charlotte Branting och Stina Gustavsson (fp,
c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kammarorkestern Musica Vitae.
1991/92:Kr285 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till Nya skådebanan i Stockholms län.
1991/92:Kr286 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, kds, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till utvecklingsarbetet med folkdans
och folkmusik.
Utskottet
Bidrag till Svenska riksteatern (B 10)
I budgetpropositionen redovisas den översyn som
teaterkostnadsutredningen gjort i betänkandet (SOU 1991:71)
Teaterns kostnadsutveckling 1975--1990. Utredningen har bl.a.
konstaterat att kostnaderna för teaterverksamhet stigit snabbare
under perioden 1975--1990 än kostnaderna i samhället i övrigt.
Mot bakgrund av de studier som utredningen gjort föreslås i
budgetpropositionen en betydande uppräkning av anslagen för
budgetåret 1992/93 till Svenska riksteatern, Operan och
Dramatiska teatern. En del av ökningen avser
engångsförstärkningar som bidrag till institutionernas egna
ansträngningar att bygga upp resultatutjämningsfonder. I övrigt
avser ökningen medel för ökade hyreskostnader och medel till
pris- och löneomräkning samt verksamhetsökning.
Det statliga bidraget till Svenska riksteaterns verksamhet
skall användas för central och regional produktion och för
distribution av teater som komplettering till regional och lokal
teaterverksamhet. Riksteatern skall också förmedla
teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och
ensembler. Riksteatern skall vidare ge allmän information och
rådgivning till yrkesmässigt arbetande teatrar och
amatörteatrar.
I budgetpropositionen föreslås en ökning med sammanlagt
28872000 kr. av anslaget Bidrag till Svenska riksteatern
till totalt 212677000 kr. Av ökningen är 8500000 kr.
avsedda att avsättas till en resultatutjämningsfond. Utskottet
har inhämtat att 622000 kr. avser täckning av ökade
hyreskostnader och att 19750000 kr. avser pris- och
löneomräkning samt verksamhetsökning.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen under anslaget Bidrag till Svenska
riksteatern.
Vid Riksteaterns kongress år 1988, inför treårsperioden
1989/90--1991/92, uppdrog kongressen åt styrelsen att
undersöka möjligheterna till syntolkning av vissa av
Riksteaterns föreställningar.
Vid Riksteaterns senaste kongress, i november 1991 inför
verksamhetsperioden 1992/93--1994/95, redovisades uppdraget. En
medarbetare på teateravdelningen hade under kongressperioden
syntolkat 16 produktioner vid sammanlagt 56 tillfällen.
Riksteatern stod för kostnaderna för lön, traktamenten, resor
och hotell. En enkel, mobil teknik ställdes till Riksteaterns
förfogande av Synskadades riksförbund i Stockholm. Utrustningen
anpassades för turnébruk av Riksteaterns tekniska avdelningar.
Enligt Riksteaterns uppfattning föll försöksverksamheten väl ut,
varför den borde utvecklas till en normal servicefunktion för
arrangörerna. Detta angavs dock inte vara möjligt inom dåvarande
anslagsramar. En fortlöpande verksamhet med syntolkning skulle
enligt redovisningen till kongressen belasta Riksteatern eller
dess arrangörer med en utgift på ca 500000 kr. per år. Det
angavs att Riksteatern avsåg att undersöka om särskilda medel
för sådan verksamhet kunde erhållas vid sidan av de anslag som
avser Riksteaterns produktion.
I tre motioner, nämligen Kr217 (s), Kr254 (c) och Kr281 (fp),
samtliga väckta under allmänna motionstiden 1992, hemställs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att
syntolkningsverksamheten vid Riksteatern bör permanentas inom
ramen för befintliga resurser. Motionärerna anför att
försöksverksamheten blivit mycket uppskattad av de synskadade.
Enligt motion Kr281 bör 500000 kr. av de medel som anvisas
under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1992/93 avsättas för verksamhet med syntolkning.
Det är enligt kulturutskottets uppfattning angeläget att
underlätta för människor med funktionshinder att ta del av
utbudet av kulturell verksamhet. Verksamhet med syntolkning
finns enligt vad utskottet inhämtat i Stockholmsområdet, där den
arrangeras av Synskadades riksförbunds länsavdelning tillsammans
med olika teatrar. Därvid står förbundet för utrustning och
annonsering, medan teatern med egen personal svarar för
syntolkningen under föreställningen. Syntolkning finns också
enligt vad som uppgivits i Örebro, Östersund, Eskilstuna och
Göteborg. Riksteaterns initiativ till försök med syntolkning är
enligt utskottets mening mycket betydelsefullt, då man därigenom
nått synskadade människor även i andra delar av landet.
Utskottet förutsätter att motsvarande ansvar tas även av andra
statligt stödda teatrar i samverkan med de synskadades
organisationer.
Som utskottet redovisat bedömde Riksteatern vid kongressen i
november 1991 att en fortsatt verksamhet med syntolkning inte
skulle vara möjlig att genomföra inom tillgängliga anslagsramar.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i
budgetpropositionen om en betydande ökning av anslaget till
Riksteatern. Utskottet bedömer att det inom ramen för denna
ökade medelstilldelning för budgetåret 1992/93 bör finnas
utrymme för Riksteatern att i mera permanent form fortsätta den
av teatern och de synskadade önskade syntolkningen. Någon
särskild medelsberäkning inom anslaget för ändamålet bör inte
göras av riksdagen. Utskottet förutsätter att -- som tidigare
aviserats -- Riksteatern undersöker om medel för verksamheten
kan erhållas även på annat sätt. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr217, Kr254 och
Kr281.
Bidrag till Operan (B 11)
I budgetpropositionen föreslås en ökning av anslaget Bidrag
till Operan med 37707000 kr. till sammanlagt 251644000
kr. för nästa budgetår. Av ökningen avser 13200000 kr.
avsättning till en resultatutjämningsfond, 4027000 kr.
täckning av ökade hyreskostnader och 20480000 kr. pris- och
löneomräkning samt verksamhetsökning.
Enligt motion Kr257 (v) bör avsättningen till Operans
resultatutjämningsfond göras successivt under en treårsperiod.
För budgetåret 1992/93 bör endast 4,4 milj.kr. anvisas för
ändamålet, dvs. en minskning med 8,8 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 3). Därigenom avser motionärerna
att frigöra medel att användas till en ökning med 7 milj.kr. av
bidraget till fria teater-, dans- och musikgrupper och med 1,8
milj.kr. av bidraget till centrumbildningarna.
Utskottet anser att den uppräkning av medlen till de tre
nationella teaterinstitutionerna som föreslås i
budgetpropositionen är väl motiverad. Utskottet anser att det
inte bör komma i fråga att behandla Operan på ett annat sätt än
Riksteatern och Dramatiska teatern i fråga om uppräkningen av
medel för nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motion Kr257 yrkande 3 anvisar de
medel under anslaget Bidrag till Operan som regeringen
föreslagit. Frågan om bidrag till centrumbildningarna har
utskottet behandlat i betänkandet 1991/92:KrU18, och frågan om
bidrag till de fria teater-, dans- och musikinstitutionerna
behandlar utskottet i det följande i detta betänkande.
Bidrag till Dramatiska teatern (B 12)
Regeringen föreslår att anslaget till Dramatiska teatern skall
föras upp med 145790000 kr., en ökning med 20203000 kr.
Av ökningen avser 2400000 kr. avsättning till en
resultatutjämningsfond, 2345000 kr. ökade hyreskostnader,
3000000 kr. inkomstbortfall vid installationer på stora
scenen och slutligen 12458000 kr. pris- och löneomräkning
samt verksamhetsökning.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Bidrag till Svenska rikskonserter (B 13)
Stiftelsen Svenska rikskonserter inrättades den 1 januari
1988. Till Rikskonserters huvuduppgifter hör enligt stadgarna
för stiftelsen musikpolitiskt, konstnärligt och musikpedagogiskt
utvecklingsarbete, varvid särskilt skall beaktas sådant arbete
som riktar sig till nya miljöer och publikgrupper, däribland
barn och ungdom. Stiftelsen skall vidare ge service till
landsting, kommuner, musikinstitutioner, artister m.m.
Verksamheten skall också omfatta internationell
kontaktverksamhet samt internationella och nationella
produktioner.
Anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter föreslås i
budgetpropositionen föras upp med 71526000 kr. för nästa
budgetår.
I två motioner tas upp frågor om Rikskonserters ansvar för
utvecklingsarbete inom amatörmusikens område och frågor om stöd
till utveckling för folkdans och folkmusik. I motion Kr271 (s)
redovisas att antalet deltagare i amatörkulturell verksamhet,
musik, dans, teater m.m. är stort. Motionärerna anför att en
vital amatörkultur skapar förutsättningar för ett starkt
professionellt kulturliv. Grunden för en framgångsrik
amatörverksamhet är enligt motionen att deltagarna kan utveckla
sin förmåga och frigöra skaparkraft. Av denna anledning är
pedagogik- och metodutveckling av stor betydelse för
amatörkulturen. Motionärerna anför att de resurser som
Rikskonserter har för musikpedagogisk utveckling för amatörer
inte räcker för att tillgodose de skiftande behov som finns. Mot
denna bakgrund förelås i motionen att bidraget till
Rikskonserter nästa budgetår skall höjas med 3 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 30). Vidare
hemställs i motionen att Rikskonserter skall få i uppdrag att
redovisa hur stiftelsen framdeles vill stödja amatörmusikens,
folkdansens och folkmusikens utveckling (yrkande 31). Den
framtida finansieringen av utvecklingsarbete för folkmusiken och
folkdansen behandlas även i motion Kr286 (fp, c, kds, v).
Motionärerna anser att det är angeläget att de positiva
erfarenheterna från kampanjen Folkmusik och Dansåret 1990 följs
upp och utvecklas. En utvärdering av verksamheten under detta år
har enligt motionärerna visat att denna genre är beroende av
särskilda stödinsatser. Organisationer inom området har
föreslagit att ett särskilt statligt stöd på 6,25 milj.kr. per
år i fem år skall utgå till bl.a. förnyelse, experiment,
pedagogisk utveckling bland barn och ungdom, dokumentation m.m.
I motionen hemställs att regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag om stöd till sådant utvecklingsarbete.
Utskottet har i det föregående redovisat att musikpedagogiskt
utvecklingsarbete hör till stiftelsen Rikskonserters
huvuduppgifter, bl.a. i syfte att nå nya publikgrupper och nya
miljöer. Rikskonserters utvecklingsavdelning arbetar enligt
redogörelse i den senaste verksamhetsberättelsen utifrån
särskilda program som bl.a. omfattar utveckling av pedagogiskt
material. Bland de områden som särskilt skall prägla stiftelsens
samarbete med musiklivet hör barn och ungdom, vilket avspeglas i
den omfattning denna verksamhet har fått. Rikskonserter skall
också svara för service till bl.a. folkrörelser och andra
arrangörer och till olika intressegrupper inom produktionsledet.
Med tanke på amatörkulturens stora betydelse för människors
delaktighet i kulturlivet och deras möjligheter att själva vara
aktiva i olika former av kulturell verksamhet har utskottet
förståelse för önskemålen om en utökad utvecklingsverksamhet.
Sådana aktiviteter som Folkmusik och Dansåret 1990 är goda
exempel på framgångsrik utveckling av amatörkulturen, där bl.a.
Rikskonserter på olika sätt stött verksamheten. Ett stort ansvar
för att stimulera och vidareutveckla musiklivet i dess helhet i
de olika regionerna åvilar huvudmännen för den regionala
musikverksamheten. Syftet med reformen år 1988, då bl.a.
länsmusikstiftelserna bildades, var att i enlighet med 1974 års
kulturpolitiska mål decentralisera ansvaret för det regionala
musiklivets utveckling. Stor betydelse för amatörkulturen och
dess utveckling har också studieförbunden.
Utskottet bedömer det inte möjligt att tillstyrka den i motion
Kr271 yrkande 30 föreslagna anslagsökningen med 3 milj.kr. nästa
budgetår under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen med avslag
på motionsyrkandet anvisar de medel regeringen begärt.
Utskottet erinrar om att arbete för närvarande pågår med
fördjupade anslagsframställningar inom stora delar av
kultursektorn inför den första treåriga budgetperioden, vilken
inleds budgetåret 1993/94. Förslag kommer att läggas fram i
budgetpropositionen 1993. Utskottet anser mot denna bakgrund att
riksdagen inte nu bör göra några uttalanden om
anslagsutvecklingen för Rikskonserter eller om bidrag till
utveckling av folkmusik och folkdans under budgetåret 1993/94
och tiden därefter. Riksdagen bör därför avslå motionerna Kr271
yrkande 31 och Kr286, i vilka begärs uttalanden om det framtida
stödet till utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och
folkmusik.
I motion Kr226 (s) hemställs att riksdagen som sin mening bör
ge regeringen till känna vad som anförs i motionen om stöd till
ett "musikens hus" (yrkande 4). Rikskonserter bör enligt
motionärens mening få i uppdrag att pröva frågan om en
samlokalisering av den centrala verksamheten för en rad
organisationer för amatörmusik och frågan om samverkan mellan
dessa organisationer i syfte att minska deras svårigheter att
finansiera sin centrala verksamhet.
I verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 1990/91 uttalar
Rikskonserter att stiftelsens lokaler under året fungerat "som
något av ett musikens hus". Det anges bl.a. att Föreningen
Sveriges kördirigenter, generalsekretariatet för Nämnden för
nordiskt musiksamarbete (NOMUS), Sveriges orkesterföreningars
riksförbund samt Folkmusik och Dansåret 1990 under år 1990
disponerat lokaler i Rikskonserters hus i Gamla stan i
Stockholm. Organisationerna har även fått administrativ och
annan praktisk hjälp. Utskottet har inhämtat att en ideell
förening nyligen bildats för att erbjuda resurssvaga
musikorganisationer inom amatörmusiklivet kansliresurser och
sammanträdeslokaler. Syftet är att avlasta organisationerna
administrativa rutiner och därigenom ge dem möjligheter att i
högre grad koncentrera sig på innehållet i verksamheten.
Föreningens namn är TMT, Till Musikens Tjänst. Under år 1992 får
den bidrag från Rikskonserter, kulturrådet och Musikaliska
akademien. Föreningen disponerar lokaler hos Rikskonserter.
Föreningen har i februari 1992 hemställt hos kulturdepartementet
om ett bidrag med 500000 kr. per år under de fyra
verksamhetsåren 1993--1996. Frågan har ännu inte behandlats inom
departementet.
Utskottet kan konstatera att verksamhet av det slag som i
motionen betecknas som "ett musikens hus" i viss utsträckning
redan finns i Rikskonserters lokaler i Stockholm. Genom denna
samlokalisering av vissa organisationers centrala verksamhet och
genom den service och det stöd som organisationerna får hos
Rikskonserter kan rationaliseringsvinster göras till gagn för
både organisationerna och de bidragsgivande instanserna. Bland
Rikskonserters uppgifter ingår att värna om svensk amatörmusik.
Utskottet utgår därför från att Rikskonserter inom ramen för
sina resurser ger stöd till föreningen TMT, Till Musikens
Tjänst.
Utskottet förutsätter att erfarenheterna från den
hittillsvarande verksamheten kan läggas till grund för
överväganden i fråga om fortsatt stöd inför den treåriga
budgetperiod som börjar budgetåret 1993/94 utan att något
särskilt uttalande i frågan görs från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker därmed yrkande 4 i motion Kr226.
Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter (B 14)
Utskottet tillstyrker att riksdagen under anslaget Täckning av
vissa kostnader vid Svenska rikskonserter anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr. Ur anslaget får medel utgå för
täckning av löneavtal, motsvarande genomsnittlig statlig nivå,
m.m. vid Rikskonserter.
Bidrag till regional musikverksamhet (B 15)
Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten
fastställs genom årliga förhandlingar mellan staten och
Landstingsförbundet. Statsbidragets storlek för kalenderåret
1992 har fastställts den 8 november 1991. Regeringen har den 28
november 1991 godkänt den gjorda överenskommelsen.
Överenskommelsen innebär att den statliga ersättningen
kalenderåret 1992 uppgår till 218510000 kr. I avvaktan på
resultaten av förhandlingar för kalenderåret 1993 beräknas i
budgetpropositionen anslaget för budgetåret 1992/93 preliminärt
till samma belopp som för 1992 eller således 218510000 kr.
Vidare kommer medel att tillföras anslaget från
försvarsdepartementets huvudtitel.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget
Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93
anvisa 218510000 kr.
År 1970 beslöt riksdagen att militärmusiken från den 1 juli
1971 skulle omorganiseras till en statlig regionmusik (prop.
1970:3, bet. SU 121, rskr. 282). Regionmusiken skulle användas
för uppgifter både inom det allmänna musiklivet och inom
försvaret. Verksamheten omfattade 22 avdelningar fördelade på
åtta regioner.
Huvudmannaskapet för den statliga regionala musikverksamheten
övergick den 1 januari 1988 till landstingen (prop. 1984/85:1,
bet. KrU 7, rskr. 53 och prop. 1985/86:114, bet. KrU 22, rskr.
330). Avtal träffades med samtliga landstingskommuner utom
Stockholm.
Avtalen med landstingskommunerna i Östergötlands, Blekinge,
Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands
kommun innefattade även tjänstemusik m.m. för försvarsmakten.
Dessa avtal gällde tills vidare med en uppsägningstid på två år.
Vidare träffades avtal med chefen för armén om att Svenska
rikskonserter genom den statliga Stockholmsmusiken skall svara
för ceremonimusik för statsledningen samt tjänstemusik för
stabsmyndigheter. Avtalet gällde tills vidare med en
uppsägningstid av ett år.
Den 20 juni 1991 sade regeringen upp avtalen med de fem
landstingskommunerna och Gotlands kommun om tjänstemusik m.m.
för försvarsmakten. Avtalen upphör att gälla med utgången av
juni månad 1993. Vidare sade chefen för armén den 1 juni 1991
upp överenskommelsen om Rikskonserters Stockholmsmusiks
medverkan med tjänstemusik m.m. Överenskommelsen upphör att
gälla med utgången av juni månad 1992.
På regeringens uppdrag har chefen för armén dels utarbetat en
rapport, CA musikutredning 1990, dels redovisat ett förslag den
1 december 1991 till omfattning och kostnader för den framtida
tjänstemusiken inom försvaret. Försvaret har enligt
redovisningen beslutat att försöksvis inrätta en
försvarsmusikorganisation. Av den totala kostnaden i dag för
tjänstemusik om ca 26 milj.kr. avser drygt 13,8 milj.kr. köp av
tjänster från sex länsmusikstiftelser och närmare 5,7 milj.kr.
medverkan av Stockholmsmusiken. Enligt förslaget skall den
totala kostnaden minskas till 20 milj.kr. Av den totala
kostnaden om 20 milj.kr. avser 2,5 milj.kr. köp av tjänster från
länsmusiken, dvs. en minskning med drygt 11 milj.kr. Chefen för
armén räknar i övrigt med kostnader för medverkan av hemvärnet,
för utnyttjande av en värnpliktig musikavdelning i norra Sverige
samt för högvakter.
Föredragande statsrådet konstaterar att försvaret i framtiden
i större utsträckning vill utnyttja frivilliga amatörmusikkårer
i stället för befintliga professionella musikkårer. Samtidigt
uttalar hon att hon respekterar att försvaret självt vill
bestämma över hur de resurser som man kan avsätta till musik
skall användas. De länsmusikstiftelser som mister eller får en
minskning av sina uppdrag för försvaret kommer sannolikt inte
att kunna upprätthålla nuvarande nivå eller profil på
verksamheten. En betydande omställning torde enligt statsrådets
mening bli aktuell.
De ursprungliga förutsättningarna för musikreformen sätts
enligt motion Kr214 (kds, fp) ur spel genom att de
länsmusikstiftelser som fick ansvar för tjänstemusik för
försvaret kommer att få minskade bidrag fr.o.m. den 1 juli 1993.
En överföring av medel från försvarsbudgeten bör göras för att
kompensera länsmusikstiftelserna för minskningen. Statsbidraget
till de berörda stiftelserna bör enligt motionärernas mening ha
samma nivå som statsbidraget till jämförbara regionala
stiftelser. Riksdagen bör enligt motionen som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts.
Utskottet har inhämtat att det förslag till omfattning och
kostnader för den framtida tjänstemusiken inom försvaret, som
chefen för armén lämnade till regeringen i december 1991, kommer
att beredas inom regeringskansliet under våren 1992. Utskottet
anser att detta beredningsarbete inte bör föregripas genom att
riksdagen nu gör något uttalande i frågan. Riksdagen får vid
nästa riksmöte tillfälle att ta ställning till frågan om
medelstilldelningen till den regionala musikverksamheten under
den treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motion Kr214.
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (B 16)
Från anslaget utgår bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner. En av förutsättningarna för bidrag
är att regeringen förklarat institutionen berättigad till
sådant. En annan förutsättning är att institutionen uppbär
bidrag från kommun eller landstingskommun.
Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för
beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som
varje år fastställs för institutionen. Enligt beslut av
regeringen är för närvarande 23 teater- och dansinstitutioner
och 12 musikinstitutioner berättigade till bidrag.
Riksdagen godkände år 1974 grunderna för statsbidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(prop. 1974:28 s. 407--410, bet. KrU 15, rskr. 248).
Grundbeloppet skulle beräknas med utgångspunkt i den
genomsnittliga lönekostnaden per anställd vid teater- och
dansinstitutionerna resp. musikinstitutionerna. I grundbeloppet
skulle ingå kostnaderna för löner, avgifter för ATP,
sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, grupplivförsäkring och
avgångsbidrag. Fastställt grundbelopp skulle anslutas till den
inträffade löneutvecklingen inom det statligt reglerade
avtalsområdet. Vid fastställande av grundbeloppet skulle också
hänsyn kunna tas till förändringar av de sociala kostnaderna.
Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till
nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning
statsbidrag utgå med 60 % av bidragsunderlaget under högst tre
år.
Grundbeloppen fördelas på institutioner av kulturrådet
(fördelningen för budgetåret 1992/93 framgår av tabell i prop.
1991/92:100 bil. 12 s. 50--51).
Antalet grundbelopp var länge oförändrat.
I budgetpropositionen 1990 föreslogs att antalet grundbelopp
till teater- och dansinstitutioner skulle ökas med 123.
Riksdagen beslöt om en ökning med 145 nya grundbelopp till
totalt 2200,5 grundbelopp budgetåret 1990/91. I nämnda
budgetproposition aviserades en ökning med 15 till budgetåret
1991/92. Av statsfinansiella skäl lades emellertid inte fram
förslag därom i budgetpropositionen 1991. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed att antalet grundbelopp till teater- och
dansinstitutioner för budgetåret 1991/92 skulle vara oförändrat.
I budgetpropositionen 1990 föreslogs vidare att antalet
grundbelopp till musikinstitutioner skulle ökas med 25.
Riksdagen beslöt om en ökning med 55 grundbelopp till totalt 684
grundbelopp budgetåret 1990/91. I nämnda budgetproposition
aviserades en ökning med 50 till budgetåret 1991/92. Av
planeringsskäl gjorde kulturrådet en preliminär fördelning av 39
av dessa aviserade 50 grundbelopp. Av statsfinansiella skäl
lades emellertid inte heller fram förslag om dessa 50
grundbelopp i budgetpropositionen 1991. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed att antalet grundbelopp till musikinstitutioner
för budgetåret 1991/92 skulle vara oförändrat.
Innevarande budgetår är det totala antalet grundbelopp för
teater- och dansinstitutioner således 2200,5 och för
musikinstitutioner 684.
I årets budgetproposition föreslås att antalet grundbelopp
till teater- och dansinstitutioner skall ökas med 39. Av de
39 nya grundbeloppen föreslås 17 finansieras genom omfördelning
av medel avseende hittillsvarande bidrag till Byteatern i Kalmar
under förevarande anslag och under anslaget till fria
teatergrupper. Antalet grundbelopp till musikinstitutioner
föreslås ökas med 35.
För teater- och dansinstitutioner har beräkningarna av
anslagsbeloppet i årets budgetproposition utgått från ett
preliminärt grundbelopp av 215000 kr. (resp. 199200 kr. i de
fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Statsbidrag
utgår som tidigare sagts med 55 % av bidragsunderlaget, dvs.
preliminärt med 118250 kr. (resp. 109560 kr.). För
musikinstitutioner har beräkningarna utgått från ett
preliminärt grundbelopp av 250800 kr. (resp. 232400 kr. i de
fall där lönekostnadspålägg inte skall beräknas). Även till
dessa institutioner utgår statsbidrag med 55 % av
bidragsunderlaget, dvs. preliminärt med 137940 kr. (resp.
127820 kr.).
En ytterligare ökning med tio grundbelopp -- utöver
regeringens förslag -- till teater- och dansinstitutioner
föreslås i motion Kr271 (s) yrkande 10. Ökningen är avsedd att
göra det möjligt för kulturrådet att kunna ge den nyetablerade
länsteatern i Bohuslän tidigare utlovat ökat stöd och att kunna
förstärka stödet till barn- och ungdomsteatern bl.a. inom
Älvsborgs län. Ökningen beräknas medföra ett ökat anslagsbehov
av 1182500 kr.
I motion Kr282 (s, c) begärs inte någon ökning av antalet
grundbelopp. Däremot hemställer motionärerna att riksdagen skall
uttala att länsteatern i Bohuslän skall erhålla grundbelopp av
kulturrådet i enlighet med den ursprungliga planen för utbyggnad
av teatern. Detta skulle innebära dels sju nya grundbelopp för
budgetåret 1992/93, dels ytterligare sju nya grundbelopp som
kompensation för utebliven ökning föregående budgetår.
Enligt motionerna Kr203 (c), Kr206 (kds), Kr207 (s) och Kr216
(m, fp, v) skall riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna att Helsingborgs konsertförening skall tilldelas 16 nya
grundbelopp. I motionerna Kr203 och Kr216 anges att medel bör
omfördelas från anslagen till Riksteatern, Operan och Dramaten.
Enligt motion Kr207 bör medel omfördelas från anslagen till
Operan och Dramaten. Motionärerna hänvisar till att kommunen
tagit ett betydande ekonomiskt ansvar för utbyggnaden av
orkestern utan att en motsvarande ökning skett av det statliga
bidraget.
Förhållandet mellan antalet grundbelopp för Stockholms
konserthusstiftelse -- som har 170 grundbelopp -- och Göteborgs
konsert AB -- som har 135 grundbelopp -- tas upp i motionerna
Kr255 (fp, s, m, c, kds, nyd, v) och Kr256 (m). I den sistnämnda
tas upp även frågan om hur stort antal grundbelopp Stiftelsen
Malmö symfoniorkester -- som har 85 grundbelopp -- bör ha.
Motionärerna anser att det inte är acceptabelt med denna
skillnad i antalet grundbelopp för de tre stora orkestrarna och
hemställer att riksdagen skall göra ett uttalande om att de tre
orkestrarna skall få en likvärdig behandling i
statsbidragshänseende.
Slutligen tar tre motioner upp frågan om att ytterligare
orkestrar skall bli grundbidragsberättigade. I motion Kr215 (fp)
tas upp frågan om grundbidrag till Norrbottens kammarorkester
som är under uppbyggnad med stöd från länsstyrelsen. Vidare bör
enligt motion Kr244 (m, fp) Göteborgsmusiken (tidigare Göteborgs
Spårvägars Musikkår) få både grundbidrag och visst bidrag från
medel anvisade för regional musikverksamhet och för militär och
ceremoniell musik. Slutligen begärs i motion Kr284 (fp) att
grundbidrag skall tilldelas kammarorkestern Musica Vitae i Växjö
som bekostas med medel från länsmusikstiftelsen.
Utskottet anser att det är betydelsefullt att den utveckling
av regional och lokal teater-, dans- och musikverksamhet som
pågått sedan mitten av 1970-talet får fortsätta. Utskottet har
vid tidigare riksmöten uttalat att redan gjorda satsningar bör
konsolideras och kompletteras och att stöd bör ges till utökad
verksamhet inom områden som hittills varit eftersatta. En
särskild satsning på barn- och ungdomsteater och på län utan
länsteater gjordes för två år sedan. Ett uppehåll i ökningen av
antalet grundbelopp gjordes emellertid vid föregående riksmöte
av statsfinansiella skäl.
Enligt utskottets mening är det angeläget att utbyggnaden av
bidraget till de regionala institutionerna nu kan återupptas.
Flera nya och små institutioner är fortfarande under uppbyggnad.
Det finns också institutioner vars huvudmän på senare tid gjort
betydande åtaganden för en utbyggnad av verksamheten utan att
det statliga stödet byggts ut på motsvarande sätt. Det finns
också regionala ojämnheter i det statliga stödets fördelning i
landet som det på sikt kan finnas anledning att justera.
Utskottet kan emellertid inte tillstyrka en ökning av antalet
grundbelopp utöver regeringens förslag nästa budgetår, varför
riksdagen med avslag på motion Kr271 yrkande 10 bör anvisa
365473000 kr. Detta innebär, som tidigare angetts, att
totalt 74 nya grundbelopp inrättas, varav 39 till teater- och
dansinstitutioner och 35 till musikinstitutioner.
Utskottet har i det föregående redovisat att ansvaret för
fördelningen av grundbeloppen har lagts på kulturrådet.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att frångå denna
princip, varför riksdagen bör avslå motionsyrkanden som innebär
att riksdagen skall uttala sig för fördelning av nya grundbelopp
till viss institution. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna Kr203, Kr206, Kr207, Kr216 och
Kr282.
I vad gäller fördelningen av grundbelopp mellan de tre största
orkestrarna vill utskottet stryka under att om en sådan
utjämning som förordas i motionerna kommer till stånd får den
inte ske genom en omfördelning av redan tilldelade grundbelopp.
En förutsättning måste vara att nya grundbelopp kan tillföras.
Utskottet vill erinra om att riksdagen vid riksmötet 1989/90
beslöt om en utökning av antalet grundbelopp för
musikinstitutioner med 55 i syfte att göra det möjligt för
kulturrådet att lämna ökat bidrag till Göteborg. Kulturrådet
tilldelade Göteborgs konsert AB 30 av dessa 55 nya grundbelopp.
Det bör i sammanhanget också nämnas att riksdagen vid samma
riksmöte ökade antalet grundbelopp till teater- och
dansinstitutioner med 145, varav kulturrådet tilldelade Malmö
stadsteater 35 för musikteaterverksamhet. Åtgärden medförde en
viss avlastning för Stiftelsen Malmö symfoniorkester då denna
stått för betydande insatser för musikteaterverksamheten vid
stadsteatern. Med det anförda och mot bakgrund av att
kulturrådet anförtrotts uppgiften att fördela grundbeloppen till
institutionerna i landet avstyrker utskottet bifall till
motionerna Kr255 och Kr256.
Utskottet kan konstatera att det ännu finns betydande behov av
fortsatt utbyggnad vid de institutioner som i dag är berättigade
till statligt stöd i form av grundbidrag. Det kan i denna
situation vara svårt att nu finna utrymme för bidrag till
ytterligare institutioner, oavsett om verksamheten vid dem är av
mycket hög kvalitet. Utskottet vill i sammanhanget stryka under
att en förutsättning för statsbidrag i form av grundbidrag bl.a.
är att institutionens huvudman tar på sig ett motsvarande
ekonomiskt åtagande och har en plan för den fortsatta
utvecklingen av verksamheten vid institutionen. Mot bakgrund av
det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
Kr215, Kr244 och Kr284.
En utredning om villkoren för de svenska
symfoniorkestrarna begärs i motion Kr226 (s) yrkande 2. Den
omstrukturering och regionalisering som pågår inom musiklivet
påverkar indirekt symfoniorkesterverksamheten, framför allt de
orkestrar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars
riksförbund (SOR). Ett antal problemområden räknas upp i
motionen. Omstruktureringen påverkar samverkan mellan
institutionsorkestrarna och de orkestrar som är anslutna till
SOR. Orkestrarna inom SOR står enligt motionärens mening inför
en osäker framtid. En fortsatt utveckling av samarbetet med i
första hand de mindre institutionsorkestrarna är angelägen. En
samlad utredning behövs för att finna lösningar på problemen,
som inte enbart är ekonomiska.
Mot bakgrund bl.a. av den länsmusikreform som genomfördes år
1988 uppdrog regeringen hösten samma år åt en särskild
utredningsman att göra en översyn rörande de samhällsstödda
symfoniorkestrarnas situation m.m. Resultaten av översynen
redovisas i betänkandet (Ds 1989:46) Symfonierna och samhället.
I betänkandet redovisas nuvarande resurser, kommunernas,
landstingens och statens ansvar, synpunkter på bidragssystemen,
utvecklingsambitionerna i regionerna m.m. Förslag lämnas bl.a.
beträffande utbyggnadstakt, gästspelsverksamhet och
turnéverksamhet. I betänkandet behandlas även samverkan mellan
orkestrarna och musiklivet i övrigt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om det ansvar för
musiklivets totala situation som åvilar den regionala
musikorganisationen. I samband med riksdagsbehandlingen av
proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och
Rikskonserter (bet. KrU 7, rskr. 53) framhölls bl.a. att det är
viktigt med en regional musikpolitisk planering som ger en total
bild av musiklivet i regionen. Ett viktigt skäl för den
föreslagna omorganisationen -- som genomfördes år 1988 -- var
att ge betydligt bättre förutsättningar än dittills för en
självständig och heltäckande musikpolitik. Därför måste även det
rika musikliv uppmärksammas som finns utanför den ram som
statliga, primärkommunala och landstingskommunala insatser ger.
Syftet med den regionala musikpolitiska planeringen bör vara att
musiklivet i dess helhet skall stimuleras och utvecklas och inte
bara den sektor där staten överlåtit ansvaret.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Kr226
yrkande 2 om en samlad utredning om symfoniorkestrarnas villkor.
Medel för bidrag till de regionala skådebanorna har
hittills beräknats under anslaget Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Innevarande
budgetår lämnas bidrag i form av grundbidrag till sex regionala
skådebanor. Grundbidragen har fördelats av kulturrådet. I
budgetpropositionen beräknas medel för bidrag till skådebanorna
nästa år under en särskild anslagspost under anslaget Bidrag
till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Medlen avses
förvaltas av styrelsen för Riksskådebanan.
I motionerna Kr243 (s) och Kr285 (s) hemställs att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna behovet av stöd
till skådebaneverksamhet i Västernorrlands och Jämtlands län
resp. till Nya skådebanan i Stockholms län.
Utskottet har i betänkandet 1991/92:KrU18 inte haft något att
erinra mot att medel beräknas under särskild anslagspost för
bidrag till skådebanorna under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Det får ankomma på
styrelsen för Riksskådebanan att fördela tillgängliga resurser
mellan skådebanorna. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr243 och Kr285.
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. (B 17)
I budgetpropositionen hänvisas till teaterkostnadsutredningens
(SOU 1991:71) beskrivning av de fria gruppernas ekonomiska
situation. Kulturministern delar den uppfattning om utvecklingen
inom området som kom till uttryck i 1991 års budgetproposition.
En nettoökning av anslaget för budgetåret 1992/93 med
8156000 kr. föreslås. Vidare föreslås en reglering av
pensionsrätten för personalen vid de fria grupperna.
Med hänvisning till den allvarliga ekonomiska situationen för
många fria grupper föreslås i motion Kr257 (v) en ytterligare
höjning av anslaget med 7 milj.kr. (yrkande 1). Höjningen
föreslås finansieras genom en omfördelning av medel från
anslaget Bidrag till Operan.
De fria grupperna har enligt motion Kr271 (s) en central
betydelse i kulturlivet. De svarar för förnyelse av teater, dans
och musik och har vunnit en ny publik för scenkonsten genom att
spela bl.a. på mindre orter och utanför institutionernas scener.
De fria gruppernas andel av publiken motsvaras inte av deras
andel av det offentliga stödet. Mot denna bakgrund föreslås en
anslagsökning med 5 milj.kr. utöver regeringens förslag (yrkande
15). Vidare föreslås (yrkande 16) en översyn av det statliga
stödet till de fria grupperna syftande till en etappvis ökning
med 5 milj.kr. per år under en femårsperiod under förutsättning
att kommuner och landsting bidrar med lika mycket. Ökningarna
skall avse verksamhet utanför storstäderna och även nya,
regionalt förankrade grupper. Vidare skall unga artister och
konstnärligt nyskapande stödjas samt barn- och ungdomsteater
främjas.
Riksdagen bör enligt motion Kr273 (s) yrkande 3 uttala att det
behövs ökade anslag till de fria teater-, dans- och
musikgruppernas verksamhet i skogslänen.
Utskottet vill -- liksom vid föregående riksmöten -- stryka
under betydelsen av de fria teater-, dans- och musikgruppernas
verksamhet. Utskottet anser det därför väl motiverat med den
höjning av anslaget till de fria grupperna för nästa budgetår
som regeringen föreslår. Utskottet -- som erinrar om de
betydande ökningar av bidraget till dessa grupper som skett
under den senaste femtonårsperioden -- kan däremot inte
tillstyrka den ytterligare ökning av anslaget som föreslås i
motion Kr271 yrkande 15. Utskottet avstyrker också yrkande 3 i
motion Kr273.
I ett tidigare avsnitt av detta betänkande har utskottet
avstyrkt ett yrkande i motion Kr257 om att minska anslaget till
Operan i syfte att kunna öka förevarande anslag. Som en
konsekvens av detta ställningstagande föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Kr257 i vad avser det nu aktuella
yrkandet 1.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen under
anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
anvisar det i propositionen begärda beloppet på 62066000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som anförts
i propositionen beträffande en reglering av pensionsrätten för
personalen vid de fria grupperna.
Utskottet erinrar om att kulturrådet inför innevarande
budgetår sett över bidragsprinciperna och att en ny modell för
bidragsgivningen numera tillämpas. Den nya modellen skall bl.a.
syfta till att göra en tydligare ansvarsfördelning möjlig mellan
stat, landsting och kommun. Systemet skall också göra det
möjligt att fler grupper i landsorten kommer i fråga för
verksamhetsbidrag. Det skall också lämna utrymme för stimulans
av konstnärlig förnyelse. De fria gruppernas verksamhet har, som
nämnts i det föregående, berörts i teaterkostnadsutredningens
arbete.
Utskottet anser att det inte är erforderligt med ytterligare
en utredning om stödet till de fria grupperna. Utskottet erinrar
också om att riksdagen vid nästa riksmöte kommer att få ta
ställning till förslag inför den treåriga budgetperioden
1993/94--1995/96. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår yrkande 16 i motion Kr271.
Bidrag till Musikaliska akademien (B 18)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under anslaget
Bidrag till Musikaliska akademien anvisa 2826000 kr., dvs.
en ökning med 128000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska
riksteatern
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
212677000 kr.,
2. beträffande syntolkning av teaterföreställningar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr217, 1991/92:Kr254
och 1991/92:Kr281,
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 3 till Bidrag till
Operan för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 251644000 kr.,
men. (v) - delvis
4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska
teatern
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
145790000 kr.,
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska
rikskonserter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 30 till Bidrag till
Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 71526000 kr.,
res. 1 (s)
6. beträffande det framtida statliga stödet till
utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkande 31 och
1991/92:Kr286,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
7. beträffande stöd till central verksamhet för
amatörmusikorganisationer
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr226 yrkande 4,
res. 3 (s)
8. beträffande medelsanvisningen till Täckning av vissa
kostnader vid Svenska rikskonserter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för
budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regional
musikverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
218510000 kr.,
11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206,
1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr216, 1991/92:Kr244,
1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, 1991/92:Kr282 och
1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall
beräknas medel för grundbelopp i enlighet med regeringens
förslag,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis
12. beträffande fördelningen av grundbelopp till de tre
största orkestrarna
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr255 och
1991/92:Kr256,
13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 365473000 kr.,
res. 5 (s) - villk. res. 4
men. (v) - delvis
14. beträffande utredning om villkoren för
symfoniorkestrarna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr226 yrkande 2,
15. beträffande viss skådebaneverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr243 och
1991/92:Kr285,
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:Kr257 yrkande 1, 1991/92:Kr271
yrkande 15 och 1991/92:Kr273 yrkande 3 till Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
62066000 kr.,
res. 6 (s)
men. (v) - delvis
17. beträffande pensionsrätten för personalen vid de fria
teater-, dans- och musikgrupperna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
vad som anförts i propositionen om en reglering av
pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och
musikgrupperna,
18. beträffande översyn av det offentliga stödet till de
fria grupperna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 16,
res. 7 (s)
19. beträffande medelstilldelningen till Bidrag till
Musikaliska akademien
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93
under elfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 2826000 kr.
Stockholm den 2 april 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd),
Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter
(mom. 5)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet bedömer" och slutar med "regeringen begärt" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr271 att
en vital amatörkultur skapar förutsättningar för ett starkt
professionellt kulturliv. Grunden för en framgångsrik
amatörverksamhet är att deltagarna kan utveckla sin förmåga och
frigöra sin skaparkraft. Av den anledningen är pedagogik- och
metodutvecklingen av stor betydelse. Utskottet anser därför att
-- utöver vad regeringsförslaget kan ge utrymme för -- medel bör
anvisas som gör det möjligt för Rikskonserter att främja
pedagogisk utveckling m.m. för amatörmusiken. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 30 under
anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter anvisar 3 milj.kr.
utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Svenska
rikskonserter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 30
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 74526000 kr.,
2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för
amatörmusik, folkdans och folkmusik (mom. 6)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet erinrar" och slutar med "och folkmusik" bort ha
följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att pedagogik- och
metodutvecklingen för amatörkulturen kan få ett mera långsiktigt
stöd. Det är särskilt angeläget att ge folkmusik- och
folkdansrörelsen goda möjligheter att bl.a. följa upp
framgångarna från kampanjen Folkmusik och Dansåret 1990.
Rikskonserter bör mot denna bakgrund -- i enlighet med vad som
anförs i motion Kr271 -- få regeringens uppdrag att redovisa hur
man framdeles vill ta ansvar för att stödja amatörmusikens,
folkdansens och folkmusikens utveckling.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande det framtida statliga stödet till
utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 31
och med anledning av motion 1991/92:Kr286 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Stöd till central verksamhet för amatörmusikorganisationer
(mom. 7)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motion Kr226"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att erfarenheterna från den hittillsvarande
verksamheten med stöd till amatörmusikorganisationernas centrala
verksamhet bör utvärderas och läggas till grund för överväganden
om fortsatt stöd under den treåriga budgetperiod som börjar
budgetåret 1993/94. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
anledning av motion Kr226 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande stöd till central verksamhet för
amatörmusikorganisationer
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Kr226 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (mom. 11)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet kan emellertid" och slutar med "till
musikinstitutioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det väl motiverat att -- som föreslås i motion
Kr271 -- antalet grundbelopp till teater- och dansinstitutioner
för budgetåret 1992/93 ökas med 10 utöver regeringens förslag.
När den totala ramen ökas på detta sätt blir möjligheterna
större för kulturrådet att vid fördelningen av antalet
grundbelopp ta större hänsyn till de förstärkningsbehov som
finns vid exempelvis den nystartade länsteatern i Bohuslän och
inom barn- och ungdomsteaterverksamheten, bl.a. i Älvsborgs län.
Utskottets förslag innebär att 84 nya grundbelopp inrättas,
varav 49 till teater- och dansinstitutioner och 35 till
musikinstitutioner.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 10
i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1991/92:Kr203, 1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207,
1991/92:Kr215, 1991/92:Kr216, 1991/92:Kr244, 1991/92:Kr282 och
1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall
beräknas medel för grundbelopp i enlighet med utskottets
förslag,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (mom. 13)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 10
i denna del och med anledning av regeringens förslag till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 366656000 kr.,
6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. (mom. 16)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Kr273" bort
ha följande lydelse:
De fria grupperna har enligt utskottets uppfattning en central
betydelse i kulturlivet. De svarar för förnyelse av teater, dans
och musik och har vunnit en ny publik genom att spela bl.a. på
mindre orter och utanför institutionernas scener. Deras andel av
publiken motsvaras inte av deras andel av det offentliga stödet.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen med bifall till
motion Kr271 yrkande 15 under anslaget till de fria grupperna
bör anvisa 5 milj.kr. utöver regeringens förslag.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "62066000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen under
anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
anvisar 67066000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 15,
med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr273
yrkande 3 och med avslag på motion 1991/92:Kr257 yrkande 1 till
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för
budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 67066000 kr.,
7. Översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna
(mom. 18)
Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Anders
Nilsson, Leo Persson, Ingegerd Sahlström och Björn Kaaling (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Kr271" bort
ha följande lydelse:
Teaterkostnadsutredningen har påpekat att de fria grupperna
fortfarande har en otrygg ekonomi och hävdat att ett stort antal
grupper kommer att läggas ned. Utskottet anser det mot denna
bakgrund befogat med en översyn av stödet till de fria
grupperna. Översynsarbetet bör utgå från en sådan etappvis
utbyggnad av bidraget till de fria teater-, dans- och
musikgrupperna som föreslås i motion Kr271. Inriktningen på
översynsarbetet bör vara att det statliga bidraget bör öka med
minst 5 milj.kr. per år under fem år under förutsättning att
kommuner och landsting bidrar med lika mycket. Vid översynen bör
uppmärksammas behovet av att stärka grupper utanför storstäderna
och av att ge nya regionalt förankrade grupper en möjlighet att
etablera sig. Unga artister och konstnärligt skapande bör
stödjas. Barn- och ungdomsteater bör främjas. Ekonomiska ramar
bör avsättas för vart och ett av dessa tre ändamål.
Vad utskottet anfört om en översyn av stödet till de fria
grupperna bör riksdagen med bifall till motion Kr271 yrkande 16
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande översyn av det offentliga stödet till de
fria grupperna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr271 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (mom. 11)
Carl-Johan Wilson (fp) och Stina Eliasson (c) anför:
Som framgår av motion 1991/92:Kr284 från Folkpartiet och
Centerpartiet är den nuvarande bidragsgivningen till
musikinstitutioner ojämnt fördelad över landet. När utbyggnaden
av bidraget till de regionala institutionerna nu återupptas, gör
vi den bedömningen att det bör bli möjligt att både tillgodose
sådana förstärkningsbehov som finns vid de institutioner som
redan i dag är grundbidragsberättigade och påbörja
utjämningen av de regionala skillnaderna genom att kretsen av
bidragsberättigade institutioner utökas. Vi förutsätter mot
denna bakgrund att -- när ansökan föreligger och
förutsättningarna för grundbidrag är uppfyllda -- regeringen i
positiv anda kommer att pröva frågan om att förklara
kammarorkestern Musica Vitae i Växjö berättigad till statsbidrag
i form av grundbidrag. Det ankommer på kulturrådet att fördela
grundbidrag till de institutioner som regeringen förklarat
berättigade till sådant bidrag. Vi förutsätter att kulturrådet
därvid beaktar det behov av regional utjämning som påtalas i
motion Kr284.
2. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. (mom. 16)
Anne Sörensen (nyd) anför:
Nydemokraterna anser att det med hänsyn till det
statsfinansiella läget inte finns utrymme för en kulturbudget
större än vad regeringen föreslagit för budgetåret 1992/93. Det
är därför inte möjligt att tillstyrka ett ökat bidrag till de
fria grupperna detta år. I reservation 7 (nyd) till
kulturutskottets betänkande 1991/92:KrU18 har emellertid
föreslagits att en planering skall ske för att kulturanslagen
skall kunna ökas med en miljard det nästföljande budgetåret.
Förutsättningar bör skapas för en fördubbling av kulturanslagen
till totalt 6 miljarder inom en treårsperiod. Inom ramen för en
sådan ökning av de totala anslagen till kulturområdet bör det
finnas goda möjligheter att förstärka bidragen till de fria
teater-, dans- och musikgrupperna. Det är viktigt att värna om
barnens och ungdomarnas möjligheter att få uppleva teater-,
dans- och musikföreställningar. De fria grupperna har i stor
utsträckning inriktat sin verksamhet mot barnen och ungdomarna.
De fria grupperna står också för en betydande del av förnyelsen
inom sina områden.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
1. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (mom. 3)
Jag anser att en uppräkning av medlen till de tre nationella
institutionerna är väl motiverad. Det är bl.a. väsentligt att
Operan får ett sådant bidrag att verksamheten kan bibehållas och
utvecklas. Därför anser jag att riksdagen bör anvisa medel till
verksamheten, till pris- och löneomräkning och till täckande av
hyreshöjningar i enlighet med förslaget i budgetpropositionen.
Jag anser det också rimligt att ett företag med Operans
omslutning får ett högre aktiekapital. Medel till en
resultatutjämningsfond bör emellertid anvisas successivt under
en treårsperiod. Därför bör den i propositionen föreslagna
medelsanvisningen om 13,2 milj.kr. för detta ändamål minskas med
8,8 milj.kr. till 4,4 milj.kr. Genom denna minskning av anslaget
Bidrag till Operan frigörs medel som i stället kan användas till
en ökning med 1,8 milj.kr. av bidraget till centrumbildningarna
under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. och en ökning med 7 milj.kr. av anslaget till
de fria teater-, dans- och musikgrupperna. Under anslaget Bidrag
till Operan bör totalt 242844000 kr. anvisas.
2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för
amatörmusik, folkdans och folkmusik (mom. 6)
De positiva erfarenheterna från Folkmusik och Dansåret 1990
måste följas upp. Utvärderingar av kampanjåret visar att
verksamheten varit framgångsrik men också att genren är beroende
av särskilda stödinsatser. Som redovisas i motion Kr286 har en
femårig utvecklingsplan presenterats av organisationer inom
området. För att kunna genomföra planen krävs ett bidrag på
6,25 milj.kr. per år. Medlen avses användas till förnyelse,
experiment, pedagogisk utveckling bland barn och ungdom,
dokumentation, en ny tidskrift, förbättring av tillgången på
lokaler m.m. Som utskottet konstaterat i detta betänkande har
studieförbunden stor betydelse för amatörkulturen och dess
utveckling. De stora nedskärningar som för närvarande görs av
både de statliga och de kommunala bidragen till folkbildningen
kommer -- som Vänsterpartiet redan tidigare framhållit -- att få
allvarliga konsekvenser för amatörkulturen. Mot bakgrund av det
anförda anser jag att riksdagen med bifall till motion Kr286 bör
begära att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
stöd till utvecklingsarbete för folkdans, folkmusik m.m.
3. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner m.m. (mom. 11 och 13)
Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Kr216 att
antalet nya grundbelopp till musikinstitutioner bör ökas med 16
i förhållande till regeringens förslag. Med totalt 51 nya
grundbelopp bör det bli möjligt för kulturrådet att lämna ett
väsentligt ökat bidrag till Helsingborgs konsertförening. Totalt
bör 367680000 kr. anvisas under anslaget.
4. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper m.m. (mom. 16)
Den nettoökning av bidraget till de fria grupperna som
regeringen föreslår är till stora delar intecknad för bidrag
till musikföreningar och bidrag till Folkoperan i Stockholm. Den
totala ökningen till övriga ca 50 teatergrupper och 15
dansgrupper blir endast 2 milj.kr. Med tanke på den betydelse de
fria grupperna har för barns och ungdomars möjlighet att få
uppleva teater, den förnyelse av verksamheten som de fria
grupperna står för och den allvarliga ekonomiska situationen för
de fria grupperna är det mycket angeläget att öka bidraget
utöver regeringens förslag. Jag har i det föregående i enlighet
med motion Kr257 föreslagit en minskning av anslaget Bidrag till
Operan i syfte att frigöra 7 milj.kr. att tillföra anslaget
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Det senare
anslaget kommer därmed att uppgå till totalt 69066000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 3, 6, 11, 13 och 16 borde ha hemställt:
3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till Operan
att riksdagen med bifall till motion 1991/02:Kr257 yrkande 3
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
Operan för budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 242844000 kr.,
6. beträffande det framtida statliga stödet till
utvecklingsarbete för amatörmusik, folkdans och folkmusik
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr286 och med
anledning av motion 1991/92:Kr271 yrkande 31 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande grundbelopp till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1991/92:Kr216 samt med avslag på motionerna 1991/92:Kr203,
1991/92:Kr206, 1991/92:Kr207, 1991/92:Kr215, 1991/92:Kr244,
1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del, 1991/92:Kr282 och
1991/92:Kr284 beslutar att under anslaget vid moment 13 skall
beräknas dels medel för grundbelopp till teater- och
dansinstitutioner i enlighet med regeringens förslag, dels
medel för grundbelopp till musikinstitutioner innebärande en
ökning med 16 nya grundbelopp i förhållande till regeringens
förslag,
13. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Kr271 yrkande 10 i denna del till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 367680000 kr.,
16. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Kr257 yrkande 1,
med anledning av regeringens förslag och motion 1991/92:Kr271
yrkande 15 och med avslag på motion 1991/92:Kr273 yrkande 3 till
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för
budgetåret 1992/93 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 69066000 kr.,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 5
Bidrag till Svenska riksteatern (B 10) 5
Bidrag till Operan (B 11) 7
Bidrag till Dramatiska teatern (B 12) 7
Bidrag till Svenska rikskonserter (B 13) 8
Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter
(B14) 10
Bidrag till regional musikverksamhet (B 15) 10
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (B 16) 12
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
(B17) 17
Bidrag till Musikaliska akademien (B 18) 18
Hemställan 18
Reservationer
1. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska
rikskonserter (s) 21
2. Det framtida statliga stödet till utvecklingsarbete för
amatörmusik, folkdans och folkmusik (s) 21
3. Stöd till central verksamhet för
amatörmusikorganisationer (s) 22
4. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner (s) 22
5. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (s) 23
6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans-
och musikgrupper m.m. (s) 23
7. Översyn av det offentliga stödet till de fria grupperna
(s) 24
Särskilda yttranden
1. Grundbelopp till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner (fp, c) 24
2. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans-
och musikgrupper (nyd) 25
Meningsyttring av suppleant (v) 25