I proposition 1991/92:100, bilaga 3, (justitiedepartementet)
har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1992/93
till Rättshjälpskostnader anvisa ett förslagsanslag på
649 400 000 kr. (F1, s. 130--133),
till Rättshjälpsmyndigheten anvisa ett ramanslag på 10 714 000
kr. (F2, s. 133--135),
till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr. (F 3, s. 135--137),
till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag anvisa ett
förslagsanslag på 9260000 kr. (F 4, s. 137 och 138),
till Vissa domstolskostnader m.m. anvisa ett förslagsanslag på
247125000kr. (F 5, s. 138),
till Diverse kostnader för rättsväsendet anvisa ett
förslagsanslag på 22100000kr. (F 6, s. 139).
Motioner
1991/92:Ju401 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nämndemännens ersättning och arbetsmiljö.
1991/92:Ju402 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av bättre utbildning för
nämndemännen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en höjd ersättning till
nämndemännen.
1991/92:Ju403 av Nils Nordh (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förbättringar i nämndemännens ekonomiska villkor.
1991/92:Ju404 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning till nämndemän.
1991/92:Ju405 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande ekonomisk ersättning till nämndemän.
1991/92:Ju406 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nämndemäns resor och möjlighet till
utbildning.
1991/92:Ju407 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att samma regler om ersättning för
förlorad arbetsförjänst som i dag gäller för kommunala
förtroendeuppdrag även skall gälla för nämndemän,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av information, utbildning
och fortbildning för gamla och nyvalda nämndemän.
1991/92:Ju408 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättning till nämndemän,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättning för vissa studiebesök,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbättrad information till nämndemän,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information till nämndemän från vissa
organisationer.
1991/92:Ju410 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättning för förlorad arbetsinkomst för
nämndemän,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning av nyvalda nämndemän.
1991/92:Ju411 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ser över
ersättningsreglerna för nämndemän.
1991/92:Ju414 av Inger Hestvik och Sten-Ove Sundström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättningen till nämndemän.
1991/92:Ju415 av Johnny Ahlqvist och Monica Öhman (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av nämndemannasystemet när det
gäller den ekonomiska ersättningen och sammansättningen av
kåren.
1991/92:Ju416 av Birgitta Hambraeus och Stina Eliasson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ersättning och information till
nämndemän.
1991/92:Ju417 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättningen till nämndemän,
2. att riksdagen anvisar 1 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
under anslaget D 1 för information till nämndemän.
1991/92:Ju419 av Per Stenmarck och Bo Arvidson (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar om sådan ändring av kommunallagen att
nämndemän får ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt samma
grunder som kommunalt förtroendevalda.
1991/92:Ju422 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning till nämndemän för förlorad
arbetsförtjänst.
1991/92:Ju423 av Rolf Clarkson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en allsidig översyn av nämndemannainstitutionen.
1991/92:Ju424 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts vad avser omfördelning av anslaget till
domstolsväsendet.
1991/92:Ju426 av Ian Wachtmeister (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av politisk tillsättning av
nämndemän.
1991/92:Ju429 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ekonomiska medel för informationsinsatser
för nämndemän.
1991/92:Ju702 av Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av lagändringar vad
gäller advokatverksamhet.
Utskottet
Anslag till rättshjälpskostnader
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 649 400 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Anslag till rättshjälpsmyndigheten
Regeringen föreslår ett ramanslag på 10 714 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Anslag till allmänna advokatbyråer: uppdragsverksamhet
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Anslag till allmänna advokatbyråer: driftbidrag
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Anslag till vissa domstolskostnader m.m.
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.
Utskottet, som hänvisar till vad som anförs nedan (s. 7 f)
angående information för nämndemän m.m., avstyrker bifall till
motion Ju417 i denna del och tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning.
Anslag till diverse kostnader för rättsväsendet
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Övriga frågor
I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner som
väckts under den allmänna motionstiden vid 1991/92 års riksmöte
och som har anknytning till de anslag som utskottet behandlar i
detta betänkande.
Ersättning till nämndemän
Regler om ersättning till nämndemän finns i förordningen
(1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra
uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m. Enligt förordningen
utgår ersättning till nämndemän dels som arvode för
sammanträde med 300 kr. per dag (2 § 1 p och 2 p), dels --
under förutsättning av löneavdrag eller annan inkomstförlust på
grund av uppdraget -- som tilläggsbelopp för den del av
inkomstförlusten som inte täcks av arvodet (2a § 1 st). Arvodet
och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga 650 kr. (2a
§ 4 st). För nämndemän i länsrätt utgår arvode även för
förberedelsearbete med 300 kr. per dag (2 § 2 p).
I motionerna Ju401, Ju402, Ju403, Ju404, Ju405, Ju406, Ju407,
Ju408, Ju410, Ju411, Ju414, Ju415, Ju416, Ju417, Ju419, Ju422,
Ju423 och Ju424 framförs krav på att ersättningen för uppdraget
som nämndeman skall höjas; motionärerna hänvisar genomgående
till den sedan den 1 januari 1992 gällande kommunallagen (SFS
1991:900). Enligt den lagen (4 kap. 12 §) har förtroendevalda
rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de
pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör
sina uppdrag. Motionärerna anför att den nuvarande, begränsade,
rätten till ersättning leder till en rekrytering till
nämndemannauppdraget som medför att vissa grupper av
befolkningen är överrepresenterade i nämndemannakåren medan
andra är underrepresenterade. I några av motionerna framförs
krav även på att reseersättningen till nämndemännen skall höjas.
Principen för ersättning till nämndemän lades fast år 1985 (se
JuU 1984/85:25). Justitieutskottet uttalade då i sitt av
riksdagen godkända betänkande (s. 8 f) att utskottet under många
år ansett det nödvändigt att få till stånd en mer allsidig
sammansättning av nämndemannakåren och i detta syfte framhållit
att en höjning av arvodena måste ske. Här bakom låg bl.a.
intresset att komma till rätta med det otillfredsställande
förhållandet att sådana yrkesarbetande -- bl.a. industriarbetare
-- som får vidkännas fullt löneavdrag vid tjänstgöring i rätten
är underrepresenterade i nämndemannakåren.
Utskottet behandlade år 1991 ett motionsyrkande med begäran om
en översyn av ersättningsnormerna för nämndemän (1990/91:JuU27).
Vid behandlingen av detta yrkande anförde utskottet (s. 7 f) att
vad utskottet uttalade år 1985 alltjämt äger giltighet.
Bestämmelserna om ersättning till nämndemän innebär emellertid,
anförde utskottet, på grund av begränsningen beträffande
arvodets storlek, alltjämt en svårighet att få till stånd den
allsidiga sammansättning av nämndemannakåren som utskottet
efterlyst. Detta förhållande fann utskottet otillfredsställande;
en översyn av ersättningsnormerna för nämndemän borde därför
ske. Som en utgångspunkt för denna översyn borde, enligt
utskottet, ligga förslaget i proposition 1990/91:117 Om en ny
kommunallag att förtroendevalda skall få rätt till skälig
ersättning för den arbetsinkomst samt de pensions- och
semesterförmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag. I
ärendet gav riksdagen som sin mening till känna att regeringen
borde ta initiativ till att en utredning som den skisserade kom
till stånd.
Regeringen uppdrog i beslut den 7 november 1991 åt
domstolsverket att analysera ersättningsnormernas effekter på
sammansättningen av nämndemannakåren och redovisa förslag till
förändringar enligt vad riksdagen begärt. Även andra faktorer än
ekonomiska som påverkar rekryteringen av nämndemän skall enligt
beslutet redovisas och analyseras. De ekonomiska konsekvenserna
av förslagen skall redovisas särskilt, varvid förslag till
finansiering av eventuella merkostnader för statsverket enligt
direktiven bör lämnas. Uppdraget skall vara slutfört senast den
1 juni 1992.
Utskottet kan konstatera att den av riksdagen beställda
utredningen kommit till stånd, och att denna skall vara slutförd
inom några månader. Med hänsyn härtill saknas anledning till
något särskilt uttalande av riksdagen i frågan. Utskottet vill
emellertid för sin del tillägga att utskottet förutsätter att
regeringen, sedan resultatet av utredningen presenterats, med
skyndsamhet vidtar de åtgärder som visar sig nödvändiga för att
råda bot på de rekryteringssvårigheter som tidigare påpekats.
Vad särskilt gäller frågan om reseersättning till nämndemännen
noterar utskottet att den bereds inom justitiedepartementet och
kommer att behandlas i samband med resultatet av den utredning
domstolsverket verkställer. Med dessa uttalanden avstyrker
utskottet bifall till samtliga nu aktuella motioner.
I motion Ju415 begärs en översyn av nämndemannakårens
sammansättning.
Nämndemannakårens sammansättning har varit föremål för översyn
vid flera tillfällen.
Riksdagen beslutade i december 1979 om en översyn av
nämndemännens tjänstgöringsförhållanden m.m. (JuU 1979/80:8,
rskr. 88). Enligt justitieutskottet (s. 9) borde undersökningen
i första hand avse nämndemannakårens sammansättning och mynna ut
i de förslag till ändringar i gällande ordning som kunde
befinnas erforderliga för att säkerställa en allsidig
rekrytering. Resultatet av undersökningen, som redovisades i Ds
Ju 1981:20 Nämndemännens tjänstgöringsförhållanden m.m., visade
(s. 43 f) bl.a. att nämndemannakåren inte var så allsidigt
sammansatt som var önskvärt. Det fanns en viss
överrepresentation av män. Genomsnittsåldern var markant högre
bland nämndemännen än bland befolkningen i övrigt; de offenligt
anställda var fler och de privatanställda färre, inte minst i
storstadsområdena. Industriarbetarna var färre och lantbrukarna
fler. Bland nämndemännen var de icke förvärvsarbetande färre
bland nämndemännen än bland befolkningen i övrigt.
Domstolsverket genomförde år 1986 en uppföljande undersökning
av nämndemannakårens sammansättning. Resultatet av
undersökningen, som redovisades i DV rapport 1986:4, visade att
nämndemannakårens sammansättning inte hade förändrats på något
avgörande sätt. Kvinnorepresentationen i tingsrätterna hade ökat
något; dock hade nämndemannakåren blivit äldre. Andelen
lantbrukare bland nämndemännen hade halverats men var
fortfarande högre än bland befolkningen i övrigt. Gruppen
industri- och privatanställda hade minskat ytterligare medan
andelen offentliganställda ökat.
Regeringen uppdrog den 8 september 1988 åt domstolsverket att
redovisa nämndemannakårens sammansättning vad gällde bl.a.
ålder, kön och yrke. Undersökningens resultat redovisades i DV
rapport 1989:2 Nämndemannakårens sammansättning. Av rapporten
framgick bl.a. att förändringar i nämndemannakårens
sammansättning vad gällde kön, ålder, yrke och
anställningsförhållanden varit små sedan undersökningen år 1986.
Överrepresentationen av äldre nämndemän kvarstod. De äldre
nämndemännen var något äldre än tidigare eftersom 70-årsgränsen
tagits bort. Bland de nyvalda nämndemännen fanns en klar
tendens: allt fler var yngre. Vad gällde yrkestillhörighet var
nämndemän med administrativt arbete markant fler än samma grupp
inom totalbefolkningen, medan industriarbetare var klart
underrepresenterade; en mindre förändring i riktning mot större
representativitet kunde dock iakttas. Bland nämndemännen var de
offentliganställda betydligt fler än bland totalbefolkningen;
bland de nyvalda nämndemännen var dominansen av de
offentliganställda än högre.
Av uppgifter avseende nämndemannakårens sammansättning för
perioden den 1 januari 1992 t.o.m. den 31 december 1994
inhämtade från domstolsverket framgår bl.a. dels att antalet
nämndemän som år 1992 fyllt eller kommer att fylla 70 år är 652
av totalt 7 837 nämndemän, dels att, år 1992, mer än hälften
av de manliga nämndemännen är 59 år gamla eller äldre och mer än
hälften av de kvinnliga nämndemännen är 55 år gamla eller äldre.
Frågan om nämndemannakårens sammansättning hänger -- som
framgått tidigare -- nära samman med bl.a. frågan om den
ekonomiska ersättningen för nämndemannauppdraget. Den utredning
som regeringen uppdragit åt domstolsverket att utföra, omfattar
frågor om sammansättningen av nämndemannakåren och faktorer som
påverkar rekryteringen av nämdemän. Motionsspörsmålet är således
redan uppmärksammat i regeringskansliet. Anledning saknas därför
enligt utskottets uppfattning för riksdagen att initiera några
åtgärder med anledning av motionsönskemålet, och utskottet
avstyrker bifall till motion Ju415 i denna del.
Information för nämndemän m.m.
Motionerna Ju402, Ju406, Ju407, Ju408, Ju410, Ju416, Ju424 och
Ju429 innehåller önskemål om ökade informations- och
utbildningsinsatser för nämndemän.
Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsönskemål,
senast i betänkandet 1989/90:JuU24. I sitt av riksdagen godkända
betänkande anförde utskottet (s. 7 f) följande.
Frågor om information till och utbildning av nämndemän
behandlades av utskottet i november 1989. Utskottet underströk
då i enlighet med tidigare ställningstaganden i sitt av
riksdagen godkända betänkande (1989/90:JuU5) att någon mer
organiserad eller permanent verksamhet syftande till en egentlig
juridisk utbildning för nämndemännen inte kunde anses lämplig
med hänsyn till den ställning som lekmän som nämndemännen intar
inom rättskipningen. Däremot har utskottet funnit behov av ökade
informations- och utbildningsinsatser om de regler som styr
rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex. sekretess och
tystnadsplikt. Utskottet konstaterade vid frågans behandling i
november att utbildningsinsatser inom detta område nyligen
genomförts. Hösten 1988 anvisade riksdagen nämligen 5 milj. kr.
på tilläggsanslag för en bred informationsinsats för att ge
nämndemännen grundläggande kunskaper om verksamheten i
domstolarna och andra grundkunskaper för att delta i
rättskipningsarbetet. En särskild utbildningsdag har nu
genomförts vid praktiskt taget alla tingsrätter, och resultatet
betraktas av justitieministern som mycket gott.
Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov
anvisas över domstolsverkets budget. Vissa medel återstår också
av 1988 års tilläggsanslag.
Flertalet nämndemän har som framgått helt nyligen fått en
grundläggande utbildning. Enligt utskottets mening ankommer det
i fortsättningen främst på domstolarna att sörja för det
grundläggande utbildningsbehovet hos en nyvald nämndeman -- så
sker också i praktiken. Det bör också nämnas att domstolsverket
har tagit fram ett informationsmaterial som riktar sig till
nämndemän och som tingsrätterna kan använda. Härtill kommer att
det finns ytterligare skriftligt material som riktar sig i
första hand till allmänheten och som kan vara lämpliga i arbetet
med att orientera en nyvald nämndeman om domstolsförfarandet
m.m.
Utskottet, som finner anledning att ånyo fästa uppmärksamheten
på att nämndemannauppdraget är ett lekmannauppdrag, anser
att det finns goda möjligheter att inom givna ekonomiska ramar
tillgodose nämndemännens utbildningsbehov liksom även att
tillgodose behovet av information om ändringar i lagstiftningen
m.m.
Utskottet kan vidare konstatera att Nämndemännens riksförbund
är mycket aktivt när det gäller här aktuella frågor och att
förbundet tilldelas medel härför över domstolsverkets anslag.
Justitieutskottet anförde att någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen inte torde vara erforderlig, och
utskottet avstyrkte bifall till motionen.
Av uppgifter utskottet inhämtat från domstolsverket framgår
att, för innevarande budgetår, 350 000 kr. har anslagits till
Nämndemännens riksförbund. Detta anslag är avsett att möjliggöra
utgivningen av förbundets tidning; från anslaget skall även utgå
bidrag för nämndemännens studiebesök. Av det tilläggsanslag på 5
milj.kr. som riksdagen anvisade till information till nämndemän
hösten 1988 återstår cirka 500 000 kr.; detta belopp är
emellertid reserverat för olika projekt. Domstolsverket genomför
i samverkan med bl.a. nämndemännens riksförbund ett projekt
syftande till att ta fram ett antal filmer om verksamheten vid
domstolarna samt om domstolarnas organisation och historia. En
referensgrupp bestående av företrädare för nämndemännen och
domstolarna har knutits till projektet. Ett videofilmsystem
bestående av fem filmer med olika teman är slutmålet: Sveriges
domstolar (historia, organisation och arbetsuppgifter),
rättegångar i tingsrätt och länsrätt samt domarrollen.
Parallellt med filmerna utarbetas tryckt informationsmaterial;
olika versioner produceras med avseende på olika målgruppers
särskilda egenskaper. Av de planerade filmerna återstår två. I
samband med nämndemännens riksförbunds kongress i Malmö den
24--26 april 1992 kommer under en dag att lämnas information om
nämndemännens roll i rättskipningen; olika ämnesområden som har
anknytning till nämndemännens verksamhet i domstolarna kommer
att behandlas. För att möjliggöra denna informations- och
uppföljningsdag har domstolsverket av de tidigare omtalade 5
milj.kr. utbetalat 319 000 kr.
I enlighet med vad utskottet tidigare uttalat är det
nödvändigt att nämndemännen får information om de regler som
styr rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex.
tystnadsplikt och jäv. Som utskottet anfört ankommer det främst
på domstolarna att sörja för det grundläggande
utbildningsbehovet av en nyvald nämndeman. Till stöd för sådana
utbildningsinsatser finns, förutom de filmer som ovan
redovisats, ett av domstolsverket särskilt utarbetat
informationsmaterial. Inom nämndemännens riksförbund och lokalt
bland nämndemannaföreningar sker viss utbildning och
studiebesöksverksamhet t.ex. på kriminalvårdsanstalter och
vårdinrättningar för missbrukare. Mot bakgrund av det anförda
och vad som tidigare redovisats saknas enligt utskottets
uppfattning anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med
anledning av motionsönskemålen. Det är emellertid angeläget att
frågan även framgent uppmärksammas i det löpande budgetarbetet.
Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner i här aktuella
delar.
Tillsättning av nämndemän
I motion Ju426 yrkas att det nuvarande förfaringssättet att
välja nämndemännen bland personer utsedda av politiska partier
skall avskaffas. I stället bör, enligt motionären, nämndemännen
vara slumpvis utvalda svenska medborgare.
Deltagandet av nämnd i rättegångsförfarandet har i Sverige
mycket gamla traditioner. Nämnden finns omtalad alltifrån äldre
Västgötalagen (1220-talet) och har alltsedan dess, i skiftande
former och omfattning, deltagit i den dömande verksamheten.
Förfarandet att utse nämndemän blev enhetligt år 1823; genom
Kunglig förordning den 18 december 1823 fick bönderna på
sockenstämman valrätt. Från och med år 1863 skedde valet av
kommunalstämman (Kunglig förordning den 21 mars 1862), och sedan
dess har valet skett av en politisk församling bland personer
som föreslagits av de företrädda politiska partierna.
Nämndemännen utses alltjämt genom val som beträffande nämndeman
i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige och beträffande
nämndeman i hovrätt, länsrätt och kammarrätt förrättas i
huvudsak av landstinget.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen uttalat vikten av att
lekmannamedverkan i dömandet utövas av så många yrkeskategorier
som möjligt. Även frågan om uppdragets karaktär av politiskt
uppdrag har varit föremål för riksdagens ställningstagande i
olika sammanhang.
Genom lagstiftning år 1975 (prop. 1975/76:64, JuU18, rskr.
124) infördes i rättegångsbalken en uttrycklig bestämmelse
enligt vilken en minoritet i kommunfullmäktige kan påkalla
proportionellt val. Genom denna möjlighet förhindras ett
majoritetsparti att till nämndemän utse endast företrädare för
det egna partiet. I det ärendet uttalade riksdagen bl.a. att (s.
30) även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer
därav inte att nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med
ett politiskt ansvar på samma sätt som fallet är beträffande
andra politiska uppdrag.
År 1978 behandlade justitieutskottet en motion i vilken
begärdes förslag till lagstiftning om partipolitiskt
proportionell indelning av nämndemän till tjänstgöring i nämnd
vid tingsrätt. Utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända
betänkande (JuU 1978/79:8 s. 7) följande.
Vid utskottets remissbehandling av motionen har
remissinstanserna uttalat sig i avstyrkande riktning om en
lagstiftning enligt motionärernas förslag. Av remissyttrandena
framgår att man vid tingsrätterna i allmänhet eftersträvar en
partipolitiskt jämn fördelning av nämndemännen i de olika
nämnderna. I flera yttranden framhålls risken för att en
obligatorisk regel om sådan fördelning skulle komma att innebära
en politisering av nämndemansuppdraget som inte är önskvärd.
Vidare pekas på att en sådan regel kan minska möjligheterna att
tillgodose andra önskemål om en jämn fördelning inom nämnden,
exempelvis när det gäller ålder och kön. Härutöver framförs
invändningar av praktisk natur.
Genom remissbehandlingen av motionen har enligt utskottets
mening inte visats annat än att den nuvarande ordningen vid
indelning av nämndemän till tjänstgöring i tingsrätterna
fungerar tillfredsställande när det gäller att ge nämnden en
allsidig politisk sammansättning. Vidare har påvisats att en
lagstiftning enligt motionärernas förslag skulle kunna innebära
nackdelar från såväl principiella som praktiska synpunkter.
Motionsyrkandet bör därför enligt utskottets mening ej vinna
riksdagens bifall.
I samband med att justitieutskottet behandlade ett
regeringsförslag om bl.a. antalet nämndemän i tingsrätt (prop.
1982/83:126, JuU32, rskr. 314) erinrade justitieutskottet (s.
19) om att det råder en bred enighet om att den
lekmannamedverkan som föreligger i våra domstolar är av stort
värde av flera skäl. Utskottet uttalade därvid att
lekmannainflytandet först och främst utgör en garanti för att
domstolarnas avgöranden ligger i linje med allmänna
rättsuppfattningar i samhället. Av särskilt värde är, anförde
utskottet, lekmannamedverkan när det gäller bedömningsfrågor,
t.ex. angående påföljdsval och bevisvärdering; lekmännens
medverkan bidrar därigenom till att medborgarnas förtroende för
rättskipningen upprätthålls. Vidare tillgodoser lekmännen
medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet,
uttalade utskottet.
År 1988 behandlades ett regeringsförslag (prop. 1987/88:138,
JuU38, rskr. 360) vars syfte var att främja en mer allsidig
rekrytering till uppdragen som nämndemän; bl.a. föreslogs att
det i de författningar som gäller val av nämndemän skulle
införas en föreskrift om att det vid valen skall eftersträvas
att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn
till ålder, kön och yrke.
I propositionen (s. 23 f) uttalades att uppmaningen om en
allsidig sammansättning av nämndemannakåren i första hand
riktade sig till de organ som väljer nämndemän, men det
framhölls att också de nominerande organen har en stor del av
ansvaret för en allsidig sammansättning; den nya regleringen
innebär att de väljande och nominerande organen skall vara
skyldiga att eftersträva representativitet. Justitieministern
framhöll (s. 16) bl.a. att det fanns anledning att särskilt
understryka vikten av en mer allsidig nämndemannarekrytering;
ett sätt att markera detta kunde vara att låta statsmakternas --
och ytterst medborgarnas -- starka önskemål om en större
allsidighet komma till uttryck direkt i lag. Justitieministern
anförde vidare att om ett särskilt ansvar läggs på
valförsamlingarna för att nämndemannakåren blir allsidigt
sammansatt är det viktigt att tanken bakom detta får slå igenom
även när domstolarna lägger upp tjänstgöringsschema för
nämndemännen; domstolarna bör, när de sätter samman sina
nämndemannagrupper, låta sig vägledas av samma principer som
enligt förslaget skall beaktas av valförsamlingarna. I samma
lagstiftningsärende uttalade justitieministern även att för att
domstolarnas verksamhet skall omfattas med förtroende hos dem
som kommer inför rätta är det viktigt att de möts av företrädare
för allmänheten som de kan identifiera sig med och som de
förstår kan sätta sig in i deras situation; egentligen handlar
det om den gamla principen att få bli dömd av sina likar.
Som framgår av det anförda har riksdagen vid upprepade
tillfällen behandlat frågor med anknytning till
tillsättningsförfarandet av nämndemän. Utskottet har därvid inte
funnit anledning att överväga en förändring av det förfarande
som enligt utskottets uppfattning fungerat väl sedan lång tid
tillbaka. Justitieutskottet vill tillägga att genom att valet av
nämndemän föregås av en nominering är det möjligt att tillgodose
vad riksdagen uttalat (JuU 1975/76:18) beträffande de personer
som skall utöva uppdraget som nämndeman -- uppdraget innebär
utövande av en domarfunktion, för vilken största vikt måste
fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet,
rättrådighet och självständighet.
Mot bakgrund av det anförda saknas enligt utskottets
uppfattning anledning att till följd av motion Ju426 överväga
ett förändrat förfarande vid val av nämndemän. Utskottet
avstyrker bifall till motionen. I sammanhanget vill utskottet
också stryka under att nämndemannauppdraget har en särskild
karaktär genom att därtill inte är knutet uppgifter av politisk
natur.
Utskottet vill här nämna att det vid den europeiska
kommissionen för de mänskliga rättigheterna för närvarande förs
en talan mot Sverige som kan ha ett visst intresse i
sammanhanget. Talan grundas, kort sagt, på det förhållandet att
jurymän i ett tryckfrihetsmål tillhört ett politiskt parti i
följd varav domstolen -- med hänsyn till omständigheterna i
målet -- inte kunde anses oavhängig och opartisk såsom krävs i
artikel 6:1 i den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Advokatsamfundets disciplinnämnd
I motion Ju702 förespråkas en förändrad sammansättning av
ledamöterna i Advokatsamfundets disciplinnämnd; motionärerna
anser att majoriteten av ledamöterna skall vara offentliga
representanter samt att som ordförande skall utses en högt
kvalificerad domare.
I utskottets betänkande 1989/90:JuU26 -- vartill här hänvisas
-- lämnas en redogörelse (s. 11) för disciplinnämndens
sammansättning och för reglerna i rättegångsbalken om
advokatverksamhet. I samma betänkande redovisas också utskottets
ställningstaganden år 1982 i samband med att den nuvarande
ordningen med två officiella representanter i disciplinnämnden
infördes (prop. 1981/82:57, JuU34); i det ärendet avstyrktes ett
motionsförslag som det nu aktuella.
Utskottet har även under senare år behandlat ett likalydande
motionsyrkande som det nu aktuella (1989/90:JuU26 och
1990/91:JuU27). Utskottet har därvid, bl.a. efter att ha
inhämtat synpunkter från de officiella representanterna, ansett
att de skäl som år 1982 åberopades mot den i motionen föreslagna
ordningen alltjämt har giltighet och har därför avstyrkt bifall
till motionen.
Utskottet, som saknar anledning att nu göra någon annan
bedömning, avstyrker bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till rättshjälpskostnader
att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 649 400 000 kr.,
2. beträffande anslag till rättshjälpsmyndigheten
att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret
1992/93 anvisar ett ramanslag på 10 714 000 kr.,
3. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
4. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:
Driftbidrag
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.,
5. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ju417 yrkande 2
till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.,
res. (s)
6. beträffande anslag till diverse kostnader för
rättsväsendet
att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.,
7. beträffande ersättning till nämndemän
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju401, 1991/92:Ju402
yrkande 2, 1991/92:Ju403, 1991/92:Ju404, 1991/92:Ju405,
1991/92:Ju406 i denna del, 1991/92:Ju407 yrkande 1,
1991/92:Ju408 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ju410 yrkande 1,
1991/92:Ju411, 1991/92:Ju414, 1991/92:Ju415 i denna del,
1991/92:Ju416 i denna del, 1991/92:Ju417 yrkande 1,
1991/92:Ju419, 1991/92:Ju422, 1991/92:Ju423 och
1991/92:Ju424 i denna del,
8. beträffande nämndemannakårens sammansättning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju415 i denna del,
9. beträffande information för nämndemän m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju402 yrkande 1,
1991/92:Ju406 i denna del, 1991/92:Ju407 yrkande 2,
1991/92:Ju408 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Ju410 yrkande 2,
1991/92:Ju416 i denna del, 1991/92:Ju424 i denna del och
1991/92:Ju429,
10. beträffande tillsättning av nämndemän
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju426,
11. beträffande Advokatsamfundets disciplinnämnd
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju702.
Stockholm den 17 mars 1992
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit:
Britta Bjelle (fp),
Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m),
Göthe Knutson (m),
Ulla-Britt Åbark (s),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Birthe Sörestedt (s),
Birgit Henriksson (m),
Liisa Rulander (kds),
Karl Gustaf Sjödin (nyd),
Göran Magnusson (s),
Lars Sundin (fp),
Sigrid Bolkéus (s) och
Kent Carlsson (s).
Reservationer
Information för nämndemän m.m. (mom. 5)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe
Sörestedt, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet, som" och slutar med "till medelsanvisning" bort
ha följande lydelse:
Utskottet, som hänvisar till vad som anförs nedan (s. 7 f)
angående information för nämndemän m.m., tillstyrker bifall till
motion Ju417 i denna del och föreslår att till vissa
domstolskostnader m.m. anvisas 1 milj.kr. utöver var regeringen
föreslagit dvs. 248 125 000 kr.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "I enlighet" och slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare uttalat är det
nödvändigt att nämndemännen får information om de regler som
styr rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex.
tystnadsplikt och jäv. Som utskottet anfört ankommer det
visserligen främst på domstolarna att sörja för det
grundläggande informationsbehovet av en nyvald nämndeman, men
med hänsyn till det stora antalet nyvalda nämndemän är behovet
av information i frågor som har anknytning till nämndemännens
verksamhet stor. En förutsättning för att nämndemännen skall
kunna fullgöra sina uppdrag är att de ges grundläggande
kunskaper om deras roll i rättskipningen. För att tillgodose det
behov av information som finns har därför utskottet under
anslaget till vissa domstolskostnader m.m. ovan (s. 4)
föreslagit riksdagen att med bifall till motion Ju417 i denna
del, utöver vad regeringen föreslagit, anvisa ytterligare 1
milj.kr. för detta syfte. Utskottet vill också uttala att det är
angeläget att frågan om information till nämndemännen framgent
uppmärksammas i det löpande budgetarbetet. Med hänsyn till vad
utskottet uttalat och förordat är emellertid något initiativ
från riksdagens sida med anledning av de här behandlade
motionerna inte erforderligt.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju417 yrkande 2
till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 248 125 000 kr.