Utskottet behandlar i detta betänkande motionsyrkanden om
forskning och utbildningm.m. från föregående riksmöte.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Motionskraven om
utbildningm.m. avstyrks under åberopande av bl.a. utskottets
tidigare uttalanden i frågan och till pågående arbete på
området. Med hänvisning till utskottets ställningstaganden våren
1990 i samband med den forskningspolitiska propositionen och i
avbidan på en kommande proposition om forskning har utskottet
beslutat avstå från en fördjupad behandling av de
motionsyrkanden som avser olika forskningsfrågor.
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande(c) och en
meningsyttring(v).
Motioner
1990/91:Jo229 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till forskning och växtförädling vid Röbäcksdalen i Umeå
för energigräs såsom rörflen och därmed användning som
alternativ energikälla.
1990/91:Jo234 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)
vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av forskningen vid Sveriges
lantbruksuniversitet.
1990/91:Jo312 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk388.
1990/91:Jo314 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den framtida skogliga forskningens och
utbildningens inriktning och dimensionering.
1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om havs- och fiskeforskningen.
1990/91:Jo504 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av en forsknings- och
uppfödningsanläggning för knubbsäl,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undersökning av möjligheterna att
lokalisera en uppfödningsanläggning för knubbsäl till
Blekingekusten.
1990/91:Jo602 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förstärkt forskning kring rinnande vatten.
1990/91:Jo603 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en sammanhållen och heltäckande
organisation för utbildning av olika yrken inom hästsport och
hästhållning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt utbildning för hovslagare.
1990/91:Jo604 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skogsmästarutbildningens betydelse.
1990/91:Jo605 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tillstånd för att få bilda en allmännyttig, ideell
forskningsstiftelse vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt
Röbäcksdalen.
1990/91:Jo606 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning inom genteknikens område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kontroll av genteknikens tillämpningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat förslag om
hur forskning och tillämpning inom genteknikområdet skall
prövas.
1990/91:Jo607 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fasta forskningstjänster inom
skogsnäringens område placeras vid högskolan i Växjö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökad skoglig högre utbildning i
Sydsverige, lokaliserad till högskolan i Växjö.
1990/91:Jo608 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att en professur i ekologisk
ekonomi inrättas.
1990/91:Jo609 av Stina Eliasson och Martin Olsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökad utbildning och ökade
resurser till veterinärmedicinska fakulteten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av analys som grund för åtgärder
för bättre veterinärförsörjning i norra Sverige.
1990/91:Jo610 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av den skogliga utbildningen.
1990/91:Jo612 av Ingrid Hasselström Nyvall och Charlotte
Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad skoglig
utbildning till Sydsverige.
1990/91:Jo613 av Mats Lindberg och Leif Marklund (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillstånd för att få bilda en
allmännyttig, ideell forskningsstiftelse vid Norrlands
lantbruksförsöksanstalt Röbäcksdalen.
1990/91:Jo614 av Eivor Husing och Monica Öhman (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undersöka förutsättningarna för en
ekologisk forskningsstation vid Laisälven.
1990/91:Jo615 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning i Garpenberg om biobränslen och
hantering av biologiskt avfall och slam.
1990/91:Jo616 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att Sveriges lantbruksuniversitet
får i uppdrag att som en del av den etablerade
forskningsverksamheten vid Alnarp inrätta en försöksstation för
skogsforskning i Blekinge.
1990/91:Jo617 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning för framtida jordbruk och
markanvändning i Värmland.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub631.
1990/91:Jo618 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förändringar av riksdagens beslut år 1984 om skogstekniker- och
skogsmästarutbildningarna bör anstå tills effekterna av dessa
beslut hunnit framträda och utvärderas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort för
skoglig undervisning och utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
resurser för skogsforskning bör tillföras skogsmästarskolan i
Skinnskatteberg.
1990/91:Jo619 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om landsbygdsutveckling och jordbrukets
omställning som forskningsprojekt.
1990/91:Jo620 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om representanter för
djurskyddsorganisationerna i regeringens parlamentariska
beredning om genteknik.
1990/91:Jo622 av Sven-Olof Petersson och Gunhild Bolander (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fortsatt pälsdjursforskning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
finansieringen av fortsatt svensk pälsdjursforskning.
1990/91:Jo623 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skogshögskolan i Garpenberg skall fortsätta undervisa
studenter i samma omfattning som sker i dag.
1990/91:Jo624 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om renforskning och lokalisering av
renforskningscentrum till Umeå och försöksstationer i Arvidsjaur
och Sorsele.
1990/91:Jo625 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skogshögskolan i Garpenberg skall fortsätta undervisa
studenter i samma omfattning som sker i dag.
1990/91:Jo626 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning som får i uppgift att utforma en
gentekniklag,
2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär
att all genmanipulation av eukaryotiska organismer som kan bli
ärftlig förbjuds,
3. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär
förbud mot frisläppande av gentekniskt förändrade organismer.
1990/91:Jo627 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
internationellt samarbete kring forskning och utveckling inom
avancerad bioteknik,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för vilka
resurser som i dag satsas på forskning och utveckling inom
bioteknik i Sverige och internationellt i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare expertmedverkan i
genteknikberedningen.
1990/91:Jo629 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den framtida skogliga högre utbildningens och forskningens
inriktning, dimensionering och lokalisering.
1990/91:Jo630 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt
lagstiftning vad gäller användande av bioteknik på djur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om frisläppande av gentekniskt förändrade
organismer,
3. att riksdagen hos regeringen begär att genteknikberedningen
får i uppdrag att utvidga sitt arbete så att riksdagens
behandling av biotekniken fullföljs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tilläggsdirektiv till och expertmedverkan
i genteknikberedningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So529.
1990/91:Jo736 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Stensunds vattenbruk.
1990/91:Jo813 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en forskningsstation för ekologisk
forskning om vattendrag.
Utskottet
Vissa utbildningsfrågorm.m.
Motionerna
En sammanhållen och heltäckande organisation för utbildning av
olika yrken inom hästsport och hästhållning bör skapas enligt
motionärerna i motion Jo603(s) yrkande1 som också anser att
riksdagen bör uttala sig för fortsatt utbildning av hovslagare
(yrkande2). Behovet av ökad utbildning och ökade resurser till
den veterinärmedicinska fakulteten (yrkande1) liksom av en
analys som grund för åtgärder för bättre veterinärförsörjning i
norra Sverige (yrkande2) betonas i motion Jo609(c). Enligt
motion Jo608 (mp) bör en professur inrättas i ekologisk ekonomi.
Inriktningen och dimensioneringen av den framtida skogliga
forskningen och utbildningen bör enligt motion Jo314(m)
yrkande6 främja både skogsproduktion och miljö, ta hänsyn till
södra Sveriges allt viktigare roll på området samt ges effektiva
former för nära samverkan mellan forskare och praktiker. Mer av
forskningsmedlen bör anvisas direkt till institutionerna.
Liknande tankegångar återfinns i motion Jo629 från samma parti.
Centern framför i motion Jo607 yrkande1 uppfattningen att
fasta forskningstjänster inom skogsnäringens område bör placeras
vid högskolan i Växjö. En ökad andel av den skogliga
utbildningen bör lokaliseras till södra Sverige enligt
motionerna Jo607 (c) yrkande2, Jo610(s) och Jo612(fp).
Skogsmästarutbildningens betydelse betonas i motion Jo604(m).
Enligt motion Jo618(fp) yrkande1 bör förändringar av
riksdagens beslut år 1984 om skogstekniker- och
skogsmästarutbildningarna anstå tills effekterna av dessa beslut
hunnit framträda och utvärderas. Skinnskatteberg bör även i
framtiden vara lokaliseringsort för skoglig undervisning och
utveckling (yrkande2) och resurser för skogsforskning bör
tillföras skogsmästarskolan i Skinnskatteberg (yrkande3).
Motionären i motionerna Jo623 och Jo625 (bådam) anser att
skogshögskolan i Garpenberg skall undervisa studenter i samma
omfattning som i dag.
Utskottets överväganden
Vid sin behandling våren 1990 av motioner om hästsport och
hästutbildning hänvisade utskottet till det uppdrag regeringen
hade givit lantbruksstyrelsen att utvärdera vissa frågor rörande
hästavel och utbildningm.m. inom hästsektorn. Utskottet
underströk samtidigt sina tidigare uttalanden om hästhållningens
stora betydelse på skilda områden och framhöll bl.a. vikten av
att det stora behovet av kunniga och välutbildade instruktörer
och ledare kan tillgodoses med en god grundutbildning och med
möjligheter till vidareutbildning. Utskottet förutsatte att
dessa och andra av utskottet tidigare uttalade synpunkter i
frågan skulle komma att beaktas av lantbruksstyrelsen i dess
arbete med ovan nämnda uppdrag. När det gällde
hovslagarutbildningen betonade utskottet att en god
djurhälsovård svårligen kan upprätthållas utan tillgång till en
välutbildad yrkeskår. Mot denna bakgrund fann utskottet det
ytterst angeläget att hovslagarutbildningen bedrivs på ett sätt
som garanterar såväl ändamålsenlighet som kontinuitet och att
pågående diskussioner om ändrat huvudmannaskap inte tilläts
påverka utbildningen i negativt hänseende (1989/90:JoU17).
Utskottet har inhämtat att lantbruksstyrelsen i april 1991
lämnade sin ovan nämnda utredning till regeringen. Utredningen
berör huvudsakligen utbildningsfrågorna och föreslår bl.a. att
ridsportorganisationerna går samman i en stor nationell
organisation och att utbildningen samordnas i ett nationellt
hippologiskt utbildningsprogram. Den högre utbildningen bör
enligt utredningen eventuellt flyttas från Strömsholm till
Flyinge. En översyn av hovslagarutbildningen bör göras med sikte
på kvalitetshöjning; bl.a. tas frågan om ett
auktorisationssystem upp. Enligt vad utskottet erfarit beslutade
regeringen den 12september 1991 att SLU skall förhandla med
berörda parter om huvudmannaskapet för hovslagarutbildningen och
överlämna till näringsföreträdarna att ta ställning till
förslagen. Utskottet förutsätter att regeringen i lämpligt
sammanhang redovisar resultatet av pågående förhandlingar och
därvid beaktar utskottets tidigare uttalanden i frågan. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo603 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionen bör inte medföra någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
Utskottet erinrar om att veterinärväsendet är föremål för en
övergripande översyn (dir. 1991:35). Enligt direktiven skall
utredaren analysera nuvarande och förväntat behov av
veterinärverksamhet. Förslag bör lämnas om ansvarsfördelning,
dimensionering och framtida organisation i fråga om
veterinärväsendet i dess helhet. Arbetet bör vara avslutat
senast den 1 juli 1992. I avvaktan på resultatet av översynen
avstyrker utskottet motion Jo609.
Med anledning av motion Jo608 om inrättande av en professur i
ekologisk ekonomi vill utskottet erinra om att -- som ett
resultat av riksdagens beslut om forskningen våren 1990 -- två
professurer i humanekologi har inrättats vid Lunds resp.
Göteborgs universitet. Utskottet har vidare erfarit att vid SLU
är en professur i ekologi och miljövård utlyst. I sammanhanget
vill utskottet erinra om att till Kungliga vetenskapsakademien
är sedan den 1 juli 1991 knutet Beijerinstitutet för
ekologisk ekonomi som finansieras av medel från
Beijerstiftelsen. Utskottet saknar anledning att härutöver
tillmötesgå motion Jo608 som således avstyrks.
Med anledning av ett antal motioner om utbildningm.m. inom
SLUs område vill utskottet inledningsvis erinra om att
universitetets anslag för utbildning, forskning m.m. är så
utformat att statsmakterna inte binder anslagsbelopp till resp.
forskning, utbildning eller central förvaltning och inte heller
till fakulteterna. Möjligheterna att göra omfördelningar mellan
institutioner, forskningsområden och fakulteter är således
mycket stora för SLUs ledning. Det är också möjligt att göra
omfördelning mellan forskning och utbildning eller mellan olika
inriktningar av utbildningen. Forskning och utbildning är
dessutom starkt integrerade. Härutöver vill utskottet erinra om
att utbildningen i anslagssammanhang inte omfattas av
rationaliseringskravet.
Som framgår av utskottets betänkande 1989/90:JoU17 pågår vid
SLUs skogsvetenskapliga fakultet i samråd med företrädare för
sydsvensk skogsnäring ett sexårigt forskningsprogram med
inriktning på södra Sverige. Programmet omfattar tillämpad
forskning inom skogsskötsel och markanvändning. Stor vikt har
lagts vid forskningsinformation till det praktiska skogsbruket.
Kostnaderna för programmet beräknas till 8,9milj.kr. per år,
varav näringslivet bidrar med 5milj.kr. och SLU med
resterande belopp. Programmet omfattar bl.a. uppbyggnad av en
särskild forskargrupp vid SLUs anläggning i Alnarp/Lund. Bland
angelägna uppgifter kan nämnas åtgärder för att höja
produktionsutnyttjandet, skötsel av lövskogar och blandskogar,
luftföroreningarnas effekter samt användning av nedlagd
skogsmark. Härutöver vill utskottet erinra om pågående översyn
av SLU. Enligt vad utskottet erfarit kommer utredningen att vid
årsskiftet överlämnas till jordbruksministern för att beredas
inför nästa forskningspolitiska proposition. Utskottet avstyrker
motionerna Jo314 yrkande6 och Jo629 i den mån motionerna inte
kan anses tillgodosedda.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet även motionerna Jo604
och Jo618 yrkande1.
Som framgår av utskottets redovisning ovan måste det anses
ankomma på berörda myndigheter att inom givna anslagsramar
åstadkomma lämpliga prioriteringar av verksamheten. Frågor om
placering av forskartjänster och lokalisering av
utbildningslinjerm.m. inom lantbruksuniversitetets
verksamhetsområde bör behandlas av de högskoleorgan som
anförtrotts dessa uppgifter och inte av riksdagen. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo607, Jo610, Jo612,
Jo618 yrkandena2 och3, Jo623 och Jo625.
Forskningsfrågor
Motionerna
Enligt motion Jo234 (c) yrkande7 bör forskningen vid
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inriktas även på nya
alternativ till livsmedelsproduktionen, t.ex. industriråvara.
Värmland bör enligt motion Jo617(c) bli föremål för forskning
inom jordbruksnäringen. I motion Jo619(c) föreslås att ett
forskningsprojekt om landsbygdsutveckling och jordbrukets
omställning inleds vid Linköpings universitet i samverkan med
SLU. SLUs institution i Röbäcksdalen är föremål för tre
motioner. Tillstånd att bilda en allmännyttig ideell
forskningsstiftelse bör meddelas enligt motion Jo229(fp) och
motionärerna i motionerna Jo605(fp) och Jo613(s) begär stöd
till forskning och växtförädling för rörflen och andra
energigräs. Skogshögskolan i Garpenberg bör enligt motion
Jo615(s) kunna utvecklas till ett centrum för forskning om
biobränslen och hantering av biologiskt avfall och slam.
Ökade resurser till forskning om biobränslebaserad värme- och
elproduktion efterlyses i motion Jo312(m) yrkande2. Sveriges
lantbruksuniversitet bör enligt motion Jo616(s) få i uppdrag
att som en del av den etablerade forskningsverksamheten vid
Alnarp inrätta en försöksstation för skogsforskning i Blekinge.
Bioteknikforskningen är föremål för ett antal motionsyrkanden.
Forskningen bör enligt motion Jo606(m) bygga på en
internationell samsyn och etiska aspekter bör väga tungt
(yrkande1), genteknikens tillämpningar bör kontrolleras genom
anmälnings- eller tillståndsplikt (yrkande2) och ett samlat
förslag om hur forskning och tillämpning inom genteknikområdet
skall prövas bör läggas fram (yrkande3). Representanter för
djurskyddsorganisationerna bör enligt motion Jo620 (v) ingå i
regeringens parlamentariska beredning om genteknik. Miljöpartiet
begär i motion Jo626 att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning som får till uppgift att utforma en gentekniklag
(yrkande1) med förbud mot all genmanipulation av eukaryotiska
organismer som kan bli ärftlig (yrkande2) och mot frisläppande
av gentekniskt förändrade organismer (yrkande3). Förslag bör
enligt motion Jo627 (v) framläggas om internationellt samarbete
kring forskning och utveckling inom avancerad bioteknik
(yrkande1) och om de resurser som i dag satsas på forskning
och utveckling inom bioteknik i Sverige och internationellt
(yrkande2) och fler experter bör medverka i
genteknikberedningen (yrkande3). Centern begär i motion
Jo630 förslag om skärpt lagstiftning vad gäller användande av
bioteknik på djur (yrkande1), förbud mot frisläppande av
gentekniskt förändrade organismer till dess klarare regler och
tillämpningsföreskrifter har utarbetats (yrkande2), att
genteknikberedningen får i uppdrag att utvidga sitt arbete så
att riksdagens behandling av biotekniken fullföljs (yrkande3)
samt tilläggsdirektiv till och expertmedverkan i
genteknikberedningen (yrkande4).
En forsknings- och uppfödningsanläggning för knubbsäl bör
inrättas enligt motion Jo504(fp) yrkande1 och möjligheterna
att lokalisera denna till Blekingekusten bör undersökas
(yrkande2). Forskningen kring rinnande vatten bör förstärkas
enligt motion Jo602 från samma parti. Förutsättningarna för en
ekologisk forskningsstation vid Laisälven bör undersökas enligt
motionerna Jo813(fp) yrkande3 och Jo614(s). Motionärerna i
motion Jo736 (s) anser att Stensunds vattenbruk bör garanteras
ekonomiskt stöd för fortsatt grundforskning och tillämpad
forskning.
Moderata samlingspartiet begär i motion Jo425yrkande5 att
möjligheterna att lägga all tillämpad havs- och fiskeforskning
under en huvudman undersöks. Ökade insatser för
pälsdjursforskningen, bl.a. vad gäller beteendeforskningen,
efterlyses i motion Jo622 (c) yrkande1, och den fortsatta
forskningen bör i högre grad finansieras av staten (yrkande2).
Ett samlat program för renforskningen och lokalisering av
renforskningscentrum till Umeå med försöksstationer i Arvidsjaur
och Sorsele begärs i motion Jo624(fp).
Utskottets överväganden
Våren 1990 framlade regeringen proposition 1989/90:90 om
forskning. Propositionen behandlade forskningens inriktning för
de kommande tre budgetåren, dvs. perioden 1990/91--1992/93.
Jordbruksutskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag
m.m. och hade inte någon erinran mot vad som anfördes om
forskningens inriktning på berörda områden inom utskottets
beredningsområde (1989/90:JoU17, rskr.336).
Utskottet har tidigare beslutat att fristående motioner i
princip skall sakbehandlas högst en gång under varje valperiod.
Det innebär att vissa motionsgrupper och ämnesområden skall
kunna behandlas på ett förenklat sätt inom ramen för t.ex. en
treårsperiod. Samtidigt innebär beslutet att varje ämnesområde
skall kunna bli föremål för en fördjupad hantering inom en
treårsperiod. Denna behandlingsmetod är enligt utskottets mening
särskilt välmotiverad när det gäller beslut om forskningens
omfattning och inriktning, eftersom det är fråga om en utpräglat
långsiktig verksamhet. Flertalet av de forskningsfrågor som tas
upp i de nu aktuella motionerna behandlades utförligt av
utskottet våren 1990 i samband med den då framlagda
forskningspolitiska propositionen. Utskottet räknar med att
dessa frågor återkommer i samband med beredningen av en
forskningspolitisk proposition för en kommande treårsperiod. Mot
angivna bakgrund har utskottet beslutat föreslå att samtliga
motionsyrkanden om forskning nu lämnas utan någon vidare åtgärd
från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande hovslagarutbildningenm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo603,
2. beträffande utbildningen vid den veterinärmedicinska
fakultetenm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo609,
3. beträffande en professur i ekologisk ekonomi
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo608,
4. beträffande skogsutbildningens inriktningm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo314 yrkande6,
1990/91:Jo604, 1990/91:Jo618 yrkande1 och 1990/91:Jo629,
5. beträffande lokalisering av den skogliga
utbildningenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo607, 1990/91:Jo610,
1990/91:Jo612, 1990/91:Jo618 yrkandena2 och3, 1990/91:Jo623
och 1990/91:Jo625,
I beslutet har deltagit: Göran Persson(s), Ivar
Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Bengt Rosén(fp), Inge
Carlsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Christer
Windén(nyd), Kaj Larsson(s), CarlG Nilsson(m), Sinikka
Bohlin(s), Patrik Norinder(m), Lena Klevenås(s), Berndt
Ekholm(s), Lennart Daléus(c) och Ulla Pettersson(s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Särskilt yttrande
Lokalisering av den skogliga utbildningenm.m.
Lennart Daléus(c) anför:
De synpunkter som framförs i motion Jo607 om det angelägna i
att den skogliga forskningen får en jämnare fördelning över
landet är viktiga. I Sydsverige utgör i det sammanhanget
högskolan i Växjö en viktig resurs som bör kunna tillvaratas.
Detta gäller inte minst mot bakgrund av att drygt 25% av de
skogligt utbildade i dag har sin utkomst i Götaland och att det
är där som 70% av det privatägda skogsbruket finns.
Behovet av att ramar sätts kring biotekniken kan inte nog
understrykas. Det gäller även för den aktuella forskningen.
Sverige bör entydigt ta avstånd från sådan verksamhet som
innebär etiska övertramp och ekologiska risker. På
bioteknikområdet behövs en sammanhållen, fungerande lagstiftning
och en särskild bioteknikinspektion.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Vänsterpartiet har en positiv inställning till flera av de
motioner som avstyrks av utskottet i detta betänkande men har
trots det inte yrkat bifall till motionerna. Detta gäller t.ex.
motion Jo608 om inrättande av en professur i ekologisk ekonomi.
Vi har för avsikt att återkomma till dessa frågor då de blir
föremål för en mer sammanhållen riksdagsbehandling vad gäller
forskningen.
Beträffande bl.a. de motioner som ligger inom ramen för
genteknikberedningens arbetsområde har utskottet beslutat om
s.k. förenklad behandling. Jag vill emellertid framhålla att
vänsterpartiet i sak står fast vid de uppfattningar som framförs
i motionerna och kommer att arbeta vidare för dem i lämpligt
sammanhang.