I betänkandet behandlas proposition 1991/92:150 om slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93,m.m.
(kompletteringspropositionen), bilagaI:12, om en samlad
strategi för ökad användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken jämte fem följdmotioner och en motion från den
allmänna motionstiden 1992. Bl.a. följande frågor behandlas:
Ekonomiska styrmedel inom jordbruks-, trafik- och
energisektorerna
Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet
Miljöräkenskaper
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning,
vilket innebär att till Bidrag för miljöarbete bör anvisas
1,2milj.kr. utöver vad riksdagen tidigare anvisat
(1991/92:JoU13, rskr.213).Vidare godkänner utskottet de av
regeringen redovisade riktlinjerna för fortsatt användning av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och inom transportsektorn,
miljöklassindelning av bensin, ekonomiska styrmedel inom
avfallsområdet, på användning av HCFC och på utsläpp av
klorerade organiska ämnen samt möjligheter till utökad
användning i Sverige av utsläppsramar.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a.
regeringens förslag samt till pågående och aviserat arbete på
områdena.
Till betänkandet har fogats 11 reservationer (s, nyd), ett
särskilt yttrande (s) och en meningsyttring (v).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Mot bakgrund av tidigare fastlagda principer redovisas en
samlad strategi för hur ekonomiska styrmedel skall användas i
praktiken. Målsättningen är att miljöpolitiken i högre
utsträckning skall vara en integrerad del av den ekonomiska
politiken.
Redovisningen innefattar jordbruks-, energi- och
trafiksektorerna vad gäller miljöproblemen samt nuvarande
användning av ekonomiska styrmedel. Användningen av kemikalier
och uppkomsten av avfall tas upp ur samma perspektiv.
Ytterligare 1,2milj.kr. bör anvisas för statistiska
centralbyråns (SCB) utveckling av fysiska miljöräkenskaper.
Motioner
Motioner med anledning av propositionen
1991/92:Jo40 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Sveriges fortsatta arbete med miljöindex och gröna
nationalräkenskaper.
1991/92:Jo41 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöräkenskaper,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning för att studera hur
skattesystemet kan få en än mer miljöanpassad profil och
breddning av användningen av ekonomiska styrmedel,
3. att riksdagen beslutar höja miljöavgiften på handelsgödsel
så att det kompenserar tidigare genomförd sänkning av
prisregleringsavgiften,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om hur lagstiftning och andra
styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga
inriktningen mot mer miljöanpassade fordon,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen nu bör förbereda nästa steg
i miljöklassningen av fordon,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kilometerskatter vid en anpassning till
den inre marknaden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om administrativa styrmedel som komplement
till energibeskattningen av industrin,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbeta fram en ny lista över
miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt begränsas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om HCFC, s.k. mjuka freoner,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en skatt på osorterat avfall,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgifter på utsläpp av klororganiska
substanser.
1991/92:Jo42 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om grunderna för en miljöpolitisk
helhetsstrategi,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
grundläggande omläggning av skattesystemet i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om definition av skatt resp. avgift på
miljöområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om initiativ till åtgärder för att återställa
Östersjön,
5. att riksdagen till bidrag till miljöarbete för budgetåret
1992/93 anvisar 3 800 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 5000000 kr. utöver vad som beslutats av
riksdagen vid behandling av proposition 1991/92:100 bil. 14,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regionalt
differentierade drivmedelspriser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöklasser för fordon,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöklassning av drivmedel och förbud mot
blyad bensin,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återföra transportkostnader till rätt
kostnadsställe,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgift på avfall,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgifter på arsenik och krom i
träskyddsmedel,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om destruktionsavgifter på s.k. frysmöbler,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om destruktionsavgifter på däck,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöklassning av elapparater,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om renodlade miljöavgifter på handelsgödsel
och bekämpningsmedel,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot kadmium i handelsgödsel,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avgift på utsläpp av adsorberbar organisk
halogen (AOX),
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgifter på militär verksamhet.
1991/92:Fi42 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om främjande av biobränslen som drivmedel för
fordon,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om främjande av alternativa drivsystem för
fordon, t.ex. i form av elmotorer eller vätgasmotorer,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sopsortering i hushåll, inom offentliga
sektorn och i näringslivet.
1991/92:Fi44 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de miljöpolitiska styrmedlen måste
inordnas i en övergripande strategi.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1992
1991/92:Bo701 av Bo Holmberg och Sören Lekberg (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en mer resurssnål och miljövänlig
avfallshantering.
Utskottet
Strategi för fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken
Propositionen
Miljöministern gör följande bedömning av strategin för
fortsatt användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken:
Utformningen av skatter och avgifter bör avvägas så att
miljökostnader beaktas på samma sätt som andra
samhällskostnader.
I den utsträckning som ekonomiska styrmedel medför ökade
inkomster till staten bör detta ske inom ramen för ett sänkt
skattetryck. Återföring av medel till skatt- eller
avgiftsskyldiga kan övervägas av konkurrensskäl.
Möjligheten att differentiera miljörelaterade avgifter inom
olika samhällssektorer bör ses över.
Subventioner till näringsliv, kommuner och hushåll bör ses
över med hänsyn till miljöeffekter.
Berörda sektorsmyndigheter har ett ansvar för att utvärdera
miljörelaterade ekonomiska styrmedel inom resp. sektor. Statens
naturvårdsverk har ansvaret för att utvärderingarna sammanställs
regelbundet.
Sverige bör fortsätta att i det internationella
miljösamarbetet verka för att gemensamma kostnadseffektiva
ekonomiska styrmedel införs för att lösa gränsöverskridande
miljöproblem.
De styrmedel som finns och som verkar inom och mellan sektorer
bör löpande ses över med syfte att åstadkomma den mest effektiva
styrningen mot de miljömål som har angivits.
Motionerna
I motion Jo41 yrkande2 begär Socialdemokraterna en utredning
för att studera hur skattesystemet skall få en än mer
miljöanpassad profil och breddning av användningen av ekonomiska
styrmedel. Vänsterpartiet redogör i motionerna Jo42 yrkande1
och Fi44 yrkande2 för sin syn på grunderna för en
miljöpolitisk helhetsstrategi. Marknadsmekanismernas oförmåga
att tillfredsställande hantera rättvisa, solidaritet och hänsyn
till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning, innebörden i
begreppen tillväxt och ekonomi måste förändras så att respekt
för den ekologiska verkligheten upprättas. De generella skatte-
och avgiftssystemen måste ändras så att de bidrar till en
positiv miljöutveckling. Mot denna bakgrund begärs i motion Jo42
yrkande2 en utredning om en grundläggande omläggning av
skattesystemet. Skillnaden mellan skatt resp. avgift på
miljöområdet bör enligt motion Jo42 (v) yrkande3 av riksdagen
definieras så att en skatt ospecificerat skall tillfalla staten
som inkomst, medan en avgift skall återföras till det
verksamhetsområde som avgiftsbelagts. I motionens yrkande18
begär Vänsterpartiet att regeringen ges i uppdrag att analysera
de militära verksamheternas miljöeffekter och lämna förslag om
miljöavgifter. Exempelvis bör militärt flyg inte undantas från
miljöavgifter på flygbränsle.
Utskottets överväganden
I propositionen uttalar miljöministern sin avsikt att under
mandatperioden låta systematiskt se över möjligheten att
differentiera ytterligare miljörelaterade avgifter som i dag kan
vara av enhetlig karaktär. Vidare bör göras en översyn av
statliga subventioner och en miljöanpassning övervägas där så
anses befogat. Som miljöministern anför kan en sådan översyn
också vara angelägen ur ett handelspolitiskt perspektiv och mot
bakgrund av den pågående EG-anpassningen. I undantagsfall kan
subventioner övervägas om de bedöms vara mest effektiva i valet
mellan olika styrmedel. Det kan finnas anledning att ytterligare
stimulera verksamhet inom olika områden som syftar till ökad
resurshushållning. Miljöministern anför vidare att utformningen
av skatter och avgifter bör avvägas så att miljökostnader
beaktas på samma sätt som andra samhällskostnader. Utskottet
ansluter sig till vad miljöministern anför om handlingslinjerna
för den fortsatta användningen av ekonomiska styrmedel och vill
härutöver anföra att de stora förändringar som under senare år
har skett på miljöområdet har lett till bl.a. ökad användning av
ekonomiska styrmedel. Det kan konstateras att Sverige har infört
fler ekonomiska styrmedel än något annat land, och det finns ett
stort internationellt intresse för de åtgärder som hittills
vidtagits i Sverige på detta område. Från effektivitetssynpunkt
finns det starka skäl som talar för ett ökat inslag av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, vilket emellertid inte
innebär att dessa styrmedel allmänt sett är att föredra framför
andra typer av styrmedel eller åtgärder. Valet av styrmedel
måste givetvis alltid göras med utgångspunkt i miljöproblemets
karaktär och det mål man vill uppnå. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion Jo41 yrkande2 i väsentliga delar
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
I Vänsterpartiets motioner Jo42 och Fi44 föreslås ett
riksdagsuttalande om grunderna för en miljöpolitisk
helhetsstrategi. Bl.a. anförs att marknadsmekanismernas oförmåga
att tillfredsställande hantera solidaritet, rättvisa och hänsyn
till naturen kräver en aktiv samhällsstyrning. Utskottet vill i
anslutning härtill framhålla att ett demokratiskt samhällssystem
som bygger på marknadsekonomi har betydligt bättre
förutsättningar att föra en aktiv och effektiv miljöpolitik än
andra samhällssystem, i synnerhet de som är baserade på
planekonomi. Den internationella utvecklingen har eftertryckligt
visat att de kommunistiska systemen inte kunnat förena ekonomisk
utveckling med ett varsamt och långsiktigt hållbart utnyttjande
av miljö- och naturresurserna. Utskottet delar emellertid
motionärernas åsikt så till vida att det i alla samhällssystem
krävs en konsekvent och målmedveten miljöpolitik. Det kan i
sammanhanget nämnas att Världsbanken nyligen publicerat en
rapport om miljö och utveckling (World Development Report 1992).
I rapporten framhålls bl.a. att miljövärdena underskattats under
alltför lång tid. Fortsatt eller ökad ekonomisk och mänsklig
utveckling kan förenas med bättre miljöförhållanden endast i
kombination med en fast politik och institutionella
förändringar. En stark politik och starka institutioner behövs
för att förmå beslutsfattare -- företag, hushåll, lantbrukare
och regeringar -- att tillämpa metoder som är mindre skadliga
för miljön.
I övrigt hänvisar utskottet till regeringens uttalanden under
rubriken Val av styrmedel i miljöpolitiken. Bl.a. framhålls att
ekonomiska beslut skall stå i överensstämmelse med grundläggande
ekologiska lagar. Vad utskottet här anfört innebär att yrkande 1
i motion Jo42 och yrkande2 i motion Fi44 om grunderna för en
miljöpolitisk helhetsstrategi inte påkallar någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Med hänvisning härtill och till vad
utskottet anfört ovan med anledning av motion Jo41 yrkande2
avstyrks även motion Jo42 yrkande2.
Gränsdragningen mellan skatter och avgifter i statsrättsligt
avseende regleras ytterst i 8kap.3§ regeringsformen (RF).
Riksdagen bör inte göra uttalanden om tolkning och tillämpning
av lag annat än i samband med lagstiftning. Frågan huruvida en
pålaga är en skatt eller avgift får således bedömas från fall
till fall och kan inte påverkas av att riksdagen a priori gör
något uttalande om definitionen av skatter och avgifter i
enlighet med yrkande3 i motion Jo42. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Skatteutskottet har nyligen tagit ställning till motioner om
miljöbeskattning av försvarets fordon och flygplan. Utskottet
avstyrkte motionerna och uttalade bl.a. att en allmän
energibeskattning eller en koldioxidbeskattning endast skulle
leda till att försvarsanslaget måste höjas i motsvarande mån och
dessutom kräva att skattelagarna anpassas efter de särskilda
förhållandena på detta område. Med hänsyn bl.a. till att
försvarets användning inte grundar sig på kommersiella
överväganden ansåg utskottet det tveksamt om skatter som
motiveras av miljöstyrningsskäl skulle få någon inverkan på de
militära flygplanens användning och utformning. I vart fall
framstod enligt utskottet andra metoder som mer ändamålsenliga.
Enligt vad utskottet hade erfarit skulle regeringen komma att
inom kort ta upp dessa frågor i sina årliga anvisningar till
överbefälhavaren (1991/92:SkU22, rskr.188). Jordbruksutskottet
gör samma bedömning som skatteutskottet och avstyrker motion
Jo42 yrkande18.
Ekonomiska styrmedel inom olika samhällssektorer
Propositionen
Jordbruket
En förändring av miljöavgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel bör övervägas då prisregleringsavgiften
avskaffas. Dessförinnan måste utredas på vilken nivå som en
miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för att åstadkomma
minskning av växtnäringsläckaget och minskning av hälso- och
miljörisker vid användande av bekämpningsmedel.
Som riksdagen tidigare redovisat (1990/91:JoU30, rskr. 338)
bör en omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per
kilo aktiv substans till en dosavgift övervägas i samband med
att prisregleringsavgiften avskaffas.
Trafiken
Riksdagens miljöpolitiska beslut våren 1991 innebar ett ökat
sektorsansvar för att minska miljöproblemen, bl.a. för
transportsektorn. Inom ramen för den då antagna särskilda
strategin för ett miljöanpassat transportsystem skall
transportsektorn eftersträva att kraftigt begränsa miljöstörande
effekter samt begränsa klimatpåverkan i enlighet med den av
riksdagen antagna klimatstrategin.
Enligt regeringsförklaringen hösten 1991 skall en omfattande
modernisering av järnvägen och övrig infrastruktur ske under
1990-talet. Arbetet med att ersätta fossilbränslen skall
påskyndas. Miljövänliga drivmedel skall särskilt gynnas.
Strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn
I strategin för ett miljöanpassat transportsystem ingår frågor
om kostnadsansvar och ekonomiska styrmedel som en viktig del.
Chefen för kommunikationsdepartementet har låtit utarbeta ett
underlag inför en översyn av användningen av ekonomiska
styrmedel inom transportsektorn. Miljöministern delar
kommunikationsministerns bedömningar i dessa frågor och har
därtill för avsikt att ta initiativ till ett utredningsuppdrag
beträffande miljöklassning av bensin och ökning av differensen
mellan blyad och blyfri bensin.
Utgångspunkten bör vara att användningen av ekonomiska
styrmedel skall utformas i samklang med vad som gäller i EG
eller i en vidare krets. Vissa styrmedel bör dock även i
framtiden kunna utformas från ett nationellt perspektiv.
I miljöpolitiken inom transportsektorn bör miljöaspekterna
utredas på tre särskilt viktiga områden. Den nuvarande
utformningen av bilförmånerna bidrar till en användning av
förmånsbilen som ökar miljöbelastningen från trafiken.
Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild
utredare i samband med en översyn av vissa regler i
inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I detta arbete kommer även
miljöaspekterna av bilförmånerna att beaktas. Det är angeläget
att drivmedlens miljöprestanda förbättras med olika
styrmedel. En uppföljning av nuvarande miljöklasser på
dieselolja bör göras och miljöklassning av bensin utredas.
Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda hur ett sådant
miljöklassystem kan utformas. När det gäller beskattningen av
den tunga trafiken utreds kilometerskatten i ett särskilt
sammanhang (dir.1991:106). Utredningen har fått i uppdrag att
lämna förslag till ett EG-anpassat beskattningssystem för
dieseldrivna fordon. Vidare kommer miljökonsekvenserna i
förhållande till dagsläget att analyseras.
Miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett europeiskt
perspektiv och i största möjliga utsträckning harmoniseras med
EG:s bestämmelser. Det är av stor vikt att Sverige aktivt bidrar
i den europeiska utvecklingsprocessen.
När det gäller storstädernas trafikproblem bygger
förhandlingsuppgörelserna i Stockholms- och Göteborgsregionerna
på förutsättningen att kommunerna får möjlighet att använda nya
former av ekonomiska styrmedel i syfte att dämpa bilanvändningen
i stadskärnorna och för att finansiera kollektivtrafikens
investeringar och kringfartsleder. Regeringen bör återkomma med
förslag till riksdagen om lagstiftning i detta ämne.
Inom Helsingforskommissionen har frågan om miljöklassificering
av fartyg aktualiserats. Arbetet tar sikte på att införa
individuella och internationellt giltiga miljöindex för fartyg.
På det nationella planet bör undersökas om ekonomiska
styrmedel i viss omfattning skulle kunna utnyttjas för vissa
delar av den nationella sjöfarten. Sjöfartsverket har nyligen i
en rapport redovisat uppgifter angående utsläppen från
fritidsbåtar och anser att det finns behov att begränsa
fritidsbåtarnas utsläpp.
Den ovan nämnda översynen bör även omfatta en undersökning av
förutsättningarna för en framtida miljöklassificering av
flygplan avseende avgasutsläpp.
Miljöklassindelning av oljor
Några förändringar i miljöklassystemet bör inte göras innan
effekterna av det nuvarande systemet hunnit avläsas.
Miljöklassindelning av bensin
Det finns i dag en svensk standard på bensin som endast
omfattar vissa parametrar avseende exempelvis bensen och
svavelhalt. Med en miljöklassindelning kan bensinkvaliteten
kontrolleras avsende andra parametrar än bly. Naturvårdsverket
bör få i uppdrag att utreda hur ett miljöklassystem för bensin
kan utformas. I detta sammanhang bör också prövas att öka
differentieringen mellan blyad och oblyad bensin.
Energisektorn
Kraftiga åtgärder behövs för att miljöanpassa energisystemet,
och miljöministern framhåller som angeläget att utveckla
långsiktigt hållbara energisystem.
Utgångspunkten för regeringens fortsatta arbete är den av
riksdagen beslutade klimatstrategin (prop. 1990/91:88, NU40,
rskr.373 och prop. 1990/91:90, JoU30, rskr.338). Som ett led
i den nödvändiga omställningen av energisystemet måste skatter
och avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet
och användningen av förnybara och miljövänliga energislag. Inom
EG pågår just nu ett arbete med att introducera en skatt på
bl.a. koldioxid som en del av Gemenskapens klimatstrategi.
Chefen för finansdepartementet har redogjort för en omläggning
av energiskatterna. Förslaget innebär en kraftig höjning av
koldioxidskatten från 25öre till 32öre per kg koldioxid,
vilket är en väsentlig skärpning av de klimatpolitiska
ambitionerna. Omläggningen innehåller också ett nytt system för
uttag av industrins miljöskatter som ligger väl i linje med
Sveriges höga miljöpolitiska ambitioner. Biobränslenas
konkurrenskraft i hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår
behovet att få till stånd en ytterligare ökning av användningen
av förnybar energi och därmed en minskning av användningen av
fossila bränslen också i övriga sektorer.
Från miljösynpunkt bör frågan om kraftvärmebeskattningen
utredas skyndsamt. En särskild arbetsgrupp inrättas med detta
syfte.
I samband med omläggningen av energibeskattningen avsätts
500milj.kr. för att finansiera insatser vad gäller förnybar
energi, hushållning samt vissa stödåtgärder i Baltikum och
Östeuropa. Dessa medel skall användas för att genomföra
ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas
konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av
andra förnybara energikällor.
Nyligen har miljöministrarna i länderna runt Östersjön antagit
en plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Vidare
har planer utarbetats för visst bilateralt miljösamarbete med
främst de baltiska länderna och Polen. Statens
kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut har
presenterat en rad åtgärder i såväl kort som långt perspektiv
för att förbättra säkerheten vid de mest närbelägna
kärnkraftverken på andra sidan Östersjön. Dessa två program
skall delvis kunna finansieras inom ramen för de ovan nämnda
500milj.kr. Huvudfinansieringen avses dock ske genom det
särskilda anslaget för Östeuropasamarbetet.
Kemikalier och avfall
Problem, strategier och styrmedel
Producenter av varor och kemiska produkter har det yttersta
ansvaret för den miljöpåverkan och misshushållning med
resurserna som kan bli följden av såväl tillverkning och
användning som slutbehandling i avfallsledet. Producentens
ansvar behöver utkrävas tydligare än hittills. Den som ger
upphov till avfall skall också stå för kostnaderna i samband med
avfallshanteringen.
En grundläggande strategi för att begränsa riskerna med hälso-
och miljöfarliga ämnen i ett långsiktigt perspektiv är att ange
en tidpunkt för avveckling som ligger så långt fram i tiden att
företagen själva hinner ta fram alternativa, mindre farliga
ämnen och tekniker.
En annan grundläggande strategi är att utnyttja
internationellt samarbete för att få en effektiv långsiktig
kemikaliekontroll. Samarbetet inom ramen för OECD samt med EG är
särskilt betydelsefullt.
En rad olika styrmedel och åtgärder behövs för att minska
användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen och produkter,
t.ex. öka kunskaperna om kemiska ämnen och produkter, förbättra
informationen, byta ut farliga produkter mot mindre farliga på
frivillig väg eller genom överenskommelser, se till att
hanteringen inte leder till en exponering som kan skada hälsa
eller miljö för de produkter som inte kan bytas ut, totalförbud
eller strikta begränsningar av vissa ämnen samt ekonomiska
styrmedel för att påverka marknadens aktörer i önskvärd
riktning.
Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet
Effektiva styrmedel bör utformas för att minska
avfallsvolymen, öka återanvändning och återvinning samt
förbättra metoderna för avfallshanteringen. En särskild
arbetsgrupp bör klarlägga effekterna av en avfallsskatt och
pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att
uppnå dessa mål. Arbetsgruppen bör beakta de åtgärder som redan
har genomförts eller kommer att genomföras i kommunerna och
föreslå ytterligare åtgärder för att stimulera till
källsortering, miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av
deponier. Regeringen bör ta ställning till eventuella förslag
före årsskiftet 1992/93.
Styrmedel på användning av HCFC
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att närmare utreda hur
styrmedel kan utformas för att stimulera en utveckling av
alternativ till HCFC, s.k. mjuka freoner, inom samtliga
användningsområden. Vidare bör de samhällsekonomiska
konsekvenserna av nya styrmedel belysas. Uppdraget bör redovisas
senast den 1oktober1992. Regeringen kan därefter under nästa
riksmöte återkomma med ställningstagande till förslaget.
Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen
Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram
en plan för omprövningen av villkoren för den miljöfarliga
industrin. Planen skall vara färdig till den 1juli1992.
Målet för planen är att industrins utsläpp inom en tioårsperiod
skall minskas till sådana nivåer att miljön inte skadas och
hälsan inte påverkas. Skogsindustrin skall prioriteras vid
omprövningen. För att kunna uppnå målet med planen måste man
fastställa den nivå där utsläppen inte längre påverkar miljön.
En ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av
utsläppen av klorerade organiska ämnen från massaindustrin kan
vara att införa en miljöavgift eller skatt. Genom en sådan
pålaga på de aktuella utsläppen ges industrin ett ekonomiskt
incitament för att minska dem.
Som grund för naturvårdsverkets utredning bör ligga
miljöavgiftsutredningens del- och slutbetänkanden. Problem som
ytterligare måste utredas är bl.a. vid vilken utsläppsnivå
miljön inte längre påverkas, mot vilken nivå skatten eller
avgiften skall vara styrande, pålagans storlek för att den skall
få en styrande effekt samt i vilken mån en sådan avgift eller
skatt blir så hög att den kommer att påverka branschens
lönsamhet och konkurrensförmåga.
Det är viktigt att svensk industri inte utsätts för strängare
krav eller kraftigare pålagor än industrin i viktiga
konkurrentländer. Regeringen kommer därför att verka för
internationella åtgärder. Innan en eventuell miljöavgift/skatt
införs avser regeringen även att ta upp frågan med de länder som
gränsar till svenska vatten. Samtidigt förutsätter detta att
motsvarande åtgärder införs inom ramen för exempelvis
HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen).
Motionerna
Jordbruket
Miljöavgiften på handelsgödsel bör enligt motion Jo41 (s)
yrkande3 höjas så att avgiften kompenserar tidigare genomförd
sänkning av prisregleringsavgiften. Vänsterpartiet anser i
motion Jo42 yrkande15 att avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel bör omvandlas till renodlade miljöavgifter och
återföras till jordbruket på sätt som ytterligare stimulerar
minskad användning. Enligt motionens yrkande16 bör kadmium i
handelsgödsel förbjudas.
Trafiken
Socialdemokraterna begär i motion Jo41 yrkande4 förslag om
hur lagstiftning och andra styrmedel bör utvecklas med hänsyn
till den långsiktiga inriktningen mot mer miljöanpassade fordon.
Enligt motionens yrkande5 bör regeringen förbereda nästa steg
i miljöklassningen av fordon och redovisa hur en miljöanpassning
av kilometerskatten skall kunna anpassas till den inre marknaden
(yrkande6). Enligt Vänsterpartiets motion Jo42 yrkande7 bör
antalet miljöklasser för fordon utökas med ytterligare en för
särskilt miljövänliga fordon, som får fordonsskatten minskad med
4000kr. jämfört med klass1. Regeringen bör framlägga
förslag om transportavgift som återförs till transportsystemet
som stimulansbidrag för miljöförbättrande åtgärder (yrkande9)
och om regionalt differentierade drivmedelspriser för att minska
bilismen i storstadsregionerna (yrkande6). Biobränslen som
drivmedel och alternativa drivsystem för fordon, t.ex. i form av
elmotorer eller vätgasmotorer, bör främjas enligt motion Fi42
(nyd) yrkandena 22 resp. 23.
När det gäller miljöklassning av drivmedel och förbud mot
blyad bensin bör enligt motion Jo42 yrkande8 naturvårdsverkets
uppdrag utvidgas till att omfatta samtliga drivmedel och
uppdraget konstrueras så att en styrande effekt bort från
fossilbränslen uppnås.
Energisektorn
Socialdemokraterna framför i motion Jo41 yrkande7 synpunkter
på administrativa styrmedel som komplement till
energibeskattningen av industrin. Krav bör t.ex. införas på
energiredovisning inom företagen, och krav på koldioxidutsläpp
och energihushållning bör ingå i naturvårdsverkets
omprövningsplan för industrins utsläppsvillkor. I motion
Jo42(v) yrkande4 framläggs förslag om åtgärder för att
återställa Östersjön, som bör göras till en "bubbla" när det
gäller havsföroreningar. En förÖstersjöländerna gemensam fond
bör inrättas och för svensk del kunna finansieras bl.a. med en
Östersjöavgift på verksamheter som innebär negativ belastning på
Östersjön. Elapparater bör enligt motionens yrkande14 indelas
i klasser efter energisnålhet, och de sämsta apparaterna bör
avgiftsbeläggas.
Kemikalier och avfall
I motion Jo41 begär Socialdemokraterna att berörda myndigheter
arbetar fram en ny lista över miljöfarliga ämnen som bör
avvecklas eller starkt begränsas (yrkande8). Skatt bör införas
på osorterat avfall (yrkande10). Avgifter på det avfall som
slutdeponeras eller bränns och på arsenik och krom i
träskyddsmedel med 200kr. perkg arsenik och 100kr. perkg
krom bör införas enligt motion Jo42 (v) yrkandena10 resp.11.
Destruktionsavgift bör införas i försäljningsledet på s.k.
frysmöbler och för däckförsäljningen med 10kr. per däck, som
bör användas för forskning och utveckling samt för att öka
kostnadstäckningsgraden i däckåtervinningen (yrkandena12
resp.13). Synpunkter på sopsorteringen i hushåll, inom
offentliga sektorn och i näringslivet framförs i motion Fi42
(nyd) yrkande24. Vad som går att återvinna skall återvinnas,
vad som kan brännas och ge energitillskott skall avskiljas, och
återföring bör i möjligaste mån ske till naturens kretslopp. I
motion Bo701 (s) framläggs förslag om en mer resurssnål och
miljövänlig avfallshantering. De boende måste ges god och
kontinuerlig information, insamlingssystemen måste vara enkla,
smidiga och överblickbara och den egna arbetsinsatsen måste
belönas. Motionärerna anser det vara naturligt att
bostadsorganisationerna får möjlighet att påverka den konkreta
utformningen av kommande regler och bostadsrättsföreningarna bör
få "aktivt stöd". Miljöavgifter inom avfallssektorn skall
återföras så att bostadssektorn ges rimliga resurser för
forskning och utveckling.
Enligt motion Jo41(s) yrkande9 bör i naturvårdsverkets
uppdrag även ingå att utreda frågan om miljöskatt på HCFC.
Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser får enligt
motion Jo41(s) yrkande11 effekt endast om de införs
gemensamt för alla anläggningar som har Östersjön som recipient.
Vänsterpartiet begär i motion Jo42 yrkande17 införande av en
avgift på 50kr. perkg adsorberbar organisk halogen (AOX).
Utskottets överväganden
Jordbruket
I sitt miljöpolitiska beslut våren 1991 uttalade riksdagen att
en omläggning av miljöavgiften på bekämpningsmedel från per kilo
aktiv substans till en dosavgift bör övervägas i samband med att
prisregleringsavgiften avskaffas (prop. 1990/91:90, JoU30,
rskr.338). Dessförinnan måste utredas på vilken nivå en
miljöavgift eller skatt är kostnadseffektiv för att åstadkomma
minskning av växtnäringsläckaget och minskning av hälso- och
miljörisker vid användande av bekämpningsmedel. Som framgår av
propositionen kommer jordbruksministern att inom kort föreslå
att regeringen fattar beslut om ett sådant uppdrag till statens
jordbruksverk. Utskottet vill i sammanhanget erinra om
kemikalieinspektionens uppdrag att tillsammans med
jordbruksverket och naturvårdsverket utforma en ny konstruktion
av miljöavgifterna, relaterad till medlens farlighet och
riskerna med användningen. Uppdraget skall redovisas senast den
1juni 1992. Utskottet vill även erinra om att riksdagen i
olika sammanhang beslutat om långtgående miljökrav för
jordbruket och näringens hänsynstagande till naturvårdens
intressen och att den tidigare genomförda särskilda höjningen av
prisregleringsavgiften inte motiverats av miljöskäl
(prop.1991/92:25, JoU7, rskr.49). I enlighet härmed och med
hänvisning till vad utskottet i övrigt anfört avstyrker
utskottet motion Jo41 yrkande3.
Utskottet har nyligen behandlat ett motionsyrkande om
förändring av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
till renodlade miljöavgifter (prop.1991/92:96, JoU15,
rskr.253). Motionsyrkandet avstyrktes med hänvisning till det
miljöpolitiska beslutet våren 1991 då utskottet tog ställning
till frågan om miljöavgifternas disposition. På samma grund
avstyrker utskottet motion Jo42 yrkande15.
Utredningen för införande av miljöavgift på kadmium i
handelsgödsel har avgett sitt betänkande (SOU1992:14).
Förslagen bereds i regeringskansliet inför en till hösten 1992
aviserad proposition i samband med EES-avtalet. I avvaktan härpå
och med hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks
motion Jo42 yrkande16.
Trafiken
Som anförs i propositionen bör i miljöpolitiken inom
transportsektorn miljöaspekterna utredas på tre särskilt viktiga
områden, nämligen utformningen av bilförmånerna, drivmedlens
miljöprestanda och beskattningen av den tunga trafiken.
Bilförmånsreglerna behandlas för närvarande av en särskild
utredare i samband med en översyn av vissa regler i
inkomstslaget tjänst (dir.1992:3). I detta arbete kommer
även miljöaspekterna av bilförmånerna att beaktas. En
uppföljning av nuvarande miljöklasser på dieselolja bör göras
och miljöklassning av bensin utredas. Miljöministern har uttalat
sin avsikt att ge naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett
sådant miljöklassystem kan utformas. När det gäller den tunga
trafiken utreds kilometerskatten i ett särskilt sammanhang
(dir.1991:106). I likhet med miljöministern anser utskottet
att miljöklassningen av fordon behöver utvecklas i ett
europeiskt perspektiv och i största möjliga utsträckning
harmoniseras med EG:s bestämmelser. Det är av stor vikt att
Sverige aktivt bidrar i den europeiska utvecklingsprocessen, och
utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
inom EG på detta område. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo41 yrkandena 4--6 i den mån motionsyrkandena inte kan
anses tillgodosedda.
Skatteutskottet har nyligen behandlat frågan om en elitklass
för elbilar och särskilt miljövänliga fordon. Skatteutskottet
var inte berett att tillstyrka då aktuella motioner men ansåg
förslagen värda att uppmärksamma. Utskottet utgick från att
regeringen tar upp och prövar behovet av en elitklass för
särskilt miljövänliga fordon i lämpligt sammanhang
(1991/92:SkU22). Jordbruksutskottet ansluter sig till
skatteutskottets bedömning härvidlag. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion Jo42 yrkande7 i väsentliga delar
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion Jo42
yrkande9 om transportavgift och avstyrker således
motionsyrkandet.
Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år1988
(prop.1987/88:50, TU13, rskr.159) kunde de problem som
sammanhänger med framför allt storstadstrafiken inte lösas inom
ramen för ett generellt skattesystem. Av denna anledning
tillsattes storstadstrafikkommittén (SOU1989:43). Som anförs i
propositionen har användningen av ekonomiska styrmedel i
storstädernas trafikpolitik aktualiserats genom
storstadsförhandlarnas överenskommelser. När det gäller
storstädernas trafikproblem bygger förhandlingsuppgörelserna i
Stockholms- och Göteborgsregionerna på förutsättningen att
kommunerna får möjlighet att använda nya former av ekonomiska
styrmedel i syfte att dämpa bilanvändningen i stadskärnorna och
för att finansiera kollektivtrafikens investeringar och
kringfartsleder. I propositionen aviseras förslag till riksdagen
om lagstiftning i frågan. Utskottet utgår från att regeringen
återkommer med förslag som bidrar till en lösning av de problem
som tas upp i motion Jo42. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionens yrkande6 i den mån motionsyrkandet inte
kan anses tillgodosett.
I enlighet med energiöverenskommelsen tillkallades våren 1991
en kommission, biobränslekommissionen (I1991:01), med uppgift
att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad
kommersiell användning av biobränslen samt lämna förslag till
åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Enligt
sina direktiv (dir.1991:11) skulle kommissionen med förtur
redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning
av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen. Hösten 1991
avlämnade kommissionen sitt delbetänkande (SOU1991:93) El från
biobränslen. Utredningen förutsätts redovisa det samlade
resultatet av sitt arbete senast den30 juni 1992. I
regeringsförklaringen hösten 1991 uttalades att arbetet med att
ersätta fossilbränslen med biobränslen bör påskyndas. Målet är
att nya fordon skall kunna drivas utan fossilbränslen.
Miljövänliga drivmedel skall gynnas särskilt. I sitt betänkande
om vissa jordbrukspolitiska frågorm.m. (1991/92:JoU15)
uttalade sig utskottet nyligen positivt om bl.a. möjligheten att
genom t.ex. ekonomiska styrmedel åstadkomma en övergång från
mineraloljor till vegetabiliska oljor. Genom en tilllämpning
av substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska produkter kan
användningen av mindre hälso- och miljöfarliga alternativ
främjas. Utskottet förutsatte att regeringen och berörda
myndigheter medverkar till en positiv utveckling på detta
område. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på
biobränslekommissionens slutbetänkande bör motion Fi42
yrkande22 inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Näringsutskottet har nyligen behandlat motioner om utveckling
av elbilen (prop.1991/92:100, NU20, rskr.237). Utskottet såg
positivt på möjligheterna att elbilen skall kunna bli ett
miljövänligt alternativ till traditionella
förbränningsmotordrivna bilar. Det var enligt utskottets mening
angeläget att regeringen noga följer utvecklingen på området och
även aktivt medverkar till att främja utvecklingen av en elbil.
Jordbruksutskottet delar näringsutskottets uppfattning i frågan
och avstyrker motion Fi42 yrkande23 i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.
Som anförs i propositionen har på senare tid
tillverkningsmetoderna ändrats så att risken ökat för att
bensinens miljöegenskaper blir sämre när det gäller andra
parametrar än bly. Det gäller framför allt ökad halt av
aromatiska kolväten som bensen och ökad flyktighet av bensinen.
Med en miljöklassindelning kan bensinkvaliteten kontrolleras
avseende andra parametrar. Utskottet delar miljöministerns
uppfattning att naturvårdsverket bör få i uppdrag att utreda hur
ett miljöklassystem för bensin kan utformas. I detta
sammanhang bör också prövas att öka differentieringen mellan
blyad och blyfri bensin. Många av de frågor som tas upp i motion
Jo42 kommer således att bli behandlade inom ramen för
naturvårdsverkets uppdrag. Utskottet är emellertid inte berett
att tillmötesgå motion Jo42 yrkande8 i den del yrkandet syftar
till förbud mot blyad bensin. Motionsyrkandet avstyrks.
Energisektorn
Enligt riktlinjerna för den långsiktiga energipolitiken är
målet att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på
villkor som är konkurrenskraftiga med dem som gäller i
omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö
kan bära. Landets energiförsörjning skall tryggas genom ett
energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på
varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt genom
en effektiv energihushållning. Kraftiga åtgärder behövs för att
miljöanpassa energisystemet och, som miljöministern framhåller,
det är angeläget att utveckla långsiktigt hållbara energisystem
(prop. 1990/91:88, NU40, rskr.373). I regeringsförklaringen
slås fast att miljövänlig energi från biobränslen, solenergi och
vindkraft utvecklas och stimuleras och att energihushållningen
främjas. Utgångspunkten för det fortsatta arbetet är den av
riksdagen beslutade klimatstrategin (1990/91:NU40 och
prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Som ett led i den
nödvändiga omställningen av energisystemet måste skatter och
avgifter utformas så att de bl.a. främjar energieffektivitet och
användningen av förnybara och miljövänliga energislag. Den
föreslagna omläggningen av energiskatterna innehåller ett nytt
system för uttag av industrins miljöskatter som enligt
utskottets mening ligger väl i linje med Sveriges höga
miljöpolitiska ambitioner. Biobränslenas konkurrenskraft i
hushållssektorn förstärks. Emellertid kvarstår behovet att få
till stånd en ytterligare ökning av användningen av förnybar
energi och därmed en minskning av användningen av fossila
bränslen också i övriga sektorer. Det belopp om 500milj.kr.
som föreslås anvisas i samband med omläggningen av
energibeskattningen är avsett att finansiera insatser vad gäller
bl.a. förnybar energi och hushållning. Medlen skall användas för
att genomföra ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas
konkurrenskraft, öka energihushållningen och användningen av
andra förnybara energikällor. Den utvidgade miljörapportering
som utskottet nyligen har förordat (prop.1991/92:137, JoU21)
kommer enligt utskottets mening att ge bättre förutsättningar
för energihushållningen. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om vad ovan anförts om biobränslekommissionens arbete.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer industrins
energianvändning och vid behov återkommer med förslag om
åtgärder som syftar till att uppfylla de nationella miljömålen.
Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo41
yrkande7 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör
inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
De åtgärder för hushållning med energi som utskottet har
redogjort för ovan kommer enligt utskottets mening att på sikt
bidra till att energisnåla elapparater kommer att gynnas på
bekostnad av de mer energikrävande. Syftet med motion Jo42
yrkande14 kommer därmed att bli tillgodosett utan införande av
den avgift som förordas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.
Motion Jo42 yrkande4 ger utskottet anledning att erinra om
den plan för att återställa Östersjöns ekologiska balans som
nyligen har antagits av miljöministrarna i länderna runt
Östersjön. Vidare har planer utarbetats för visst bilateralt
miljösamarbete med främst de baltiska länderna och Polen.
Utskottet vill även erinra om den ram på 430milj.kr. från
vilken medel för ändamålet anvisas under utrikesdepartementets
huvudtitel (prop.1991/92:100, UU16, rskr.233). Som utskottet
anförde i sitt budgetbetänkande (1991/92:JoU13, rskr.213)
pågår inom naturvårdsverket ett särskilt samarbetsprogram på
miljöområdet med Polen för åren 1991--1992. För ändamålet
disponeras även för nästa budgetår 2milj.kr. Programmet är
inriktat på informationsutbyte och kunskapsöverföring samt på
att Polen skall öka den egna tillverkningen av
miljöskyddsutrustning. För det treåriga program som drivs av
beredningen för ekonomiskt-tekniskt samarbete (BITS) har för
perioden anslagits sammanlagt 270milj.kr., varav ca 65%
avser miljörelaterat samarbete. Sammantaget har dessa åtgärder
den inriktning som anges i motion Jo42 yrkande4. Utskottet
anser därför inte att motionen påkallar någon särskild åtgärd i
denna del.
Kemikalier och avfall
Utskottet ansluter sig till miljöministerns bedömning av
utformningen av grundläggande strategier på kemikalieområdet.
Som anförs i propositionen behövs en rad styrmedel och åtgärder,
bl.a. ökade kunskaper om kemiska ämnen och produkter, förbättrad
information, utbyte av farliga produkter mot mindre farliga på
frivillig väg eller genom överenskommelser, att se till att
hanteringen inte leder till exponering som kan skada hälsa eller
miljö för de produkter som inte kan bytas ut, totalförbud eller
strikta begränsningar av användningen av vissa ämnen samt
ekonomiska styrmedel för att påverka marknadens aktörer i
önskvärd riktning.
Kemikalieinspektionen och naturvårdsverket fortsätter sitt
arbete med begränsning av användningen av hälso- och
miljöfarliga kemikalier i syfte att genomföra de förslag
myndigheterna lade fram i det s.k. begränsningsuppdraget. Detta
sker genom konkreta förslag och genom uppföljning av åtgärdernas
effekt. Härutöver arbetar inspektionen med att utöka antalet
miljöfarliga ämnen som bör omfattas av begränsningsplaner. Inom
OECD:s s.k. kemikaliegrupp har igångsatts ett motsvarande
arbete, det s.k. högvolymprojektet som avser de ca1000 s.k.
högvolymkemikalier som utgör nästan 99% av
kemikalieanvändningen, och länderna arbetar gemensamt för att
utöka kunskaperna om de mest använda kemikalierna. Målet är
bl.a. att före utgången av år 1993 ha tagit fram dokumentation
om sammanlagt 147 ämnens miljö- och hälsoeffekter. Det kan
konstateras att kemikalieinspektionen tar mycket aktiv del i
detta arbete. I inspektionens regi har t.ex. nyligen ett
OECD-möte om denna urvalsprocess ägt rum i Stockholm. Vid
inspektionen pågår dessutom ett ständigt arbete med att genom
redovisning av innehållet i olika ämnen, klassificering och
märkning komplettera och följa upp förteckningen över
miljöfarliga ämnen. Utskottet kan konstatera att
kemikalieinspektionen har varit framgångsrik i sin viktiga
funktion att påverka utvecklingen mot ett samhälle där
användningen av kemiska ämnen inte innebär oacceptabla effekter
på hälsa och miljö.
Vad utskottet anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med
motion Jo41 yrkande8. Motionsyrkandet bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Som utskottet har konstaterat pågår ett aktivt arbete på
kemikaliekontrollens område. Som anförs ovan vidtas åtgärder på
bred front som sammantaget syftar till en begränsning av
riskerna med hälso- och miljöfarliga ämnen. Hit hör t.ex.
ekonomiska styrmedel och ökade kunskaper, förbättrad
information, utbyte av farliga produkter mot mindre farliga,
totalförbud eller strikta begränsningar av användningen av vissa
ämnen samt ett internationellt samarbete. Som framhålls i
motionen har arsenik och krom allvarliga miljö- och
hälsoeffekter och Sverige har förbundit sig att genomföra
långtgående begränsningar i användningen av medlen. Utskottet
finner emellertid inte anledning att förorda införande av den
avgift som begärs i motion Jo42 yrkande11. Motionen avstyrks i
denna del.
Enligt den gällande avvecklingsplanen för CFC kommer efter
utgången av år1994 kyl- och frysskåp att tillverkas utan
CFC-föreningar. Eftersom kyl- och frysskåp är produkter med
relativt lång livslängd kommer problemet med CFC att bestå under
ca15 år efter det att produkterna har gjorts CFC-fria, och ett
ordnat omhändertagande av CFC ur kasserade skåp är därför
nödvändigt. I enlighet med det miljöpolitiska beslutet våren
1991 har efter ändringar i förordningen (1988:716) om CFC och
halonm.m. (SFS1991:1534) och renhållningsförordningen
(1990:984, ändrad SFS1991:1537) kommunerna fr.o.m. den
1januari 1995 skyldighet att ombesörja att CFC-innehållet i
kasserade kyl- och frysskåp omhändertas på ett miljöriktigt
sätt. I sammanhanget vill utskottet erinra om de möjligheter
kommunerna har att fr.o.m. den 1januari 1992 differentiera
avfallstaxan (SFS1991:647). Enligt uppgift har utsläppen av
CFC minskat med cirkaen tredjedel under det senaste året.
Utskottet ser emellertid allvarligt på CFC-föreningarnas
kraftigt negativa miljö- och klimatpåverkan och förutsätter att
regeringen noga följer utvecklingen på området. Utskottet är
emellertid inte berett att förorda den särskilda
destruktionsavgift som föreslås i motion Jo42 yrkande12.
Motionsyrkandet avstyrks således.
Till de uppgifter som kommer att åligga den särskilda
arbetsgrupp som aviseras av miljöministern hör att klarlägga
effekterna av en avfallsskatt och pröva dess lämplighet som
kostnadseffektivt styrmedel för att uppnå dessa mål. Regeringen
avser att ta ställning till eventuella förslag före årsskiftet
1992/93. Syftet med yrkande10 i motion Jo41 kommer enligt
utskottet därmed att bli tillgodosett utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
Riksdagens beslut våren 1990 om vissa avfallsfrågor innebär
bl.a. att källsortering bör utvecklas med sikte på att allt
avfall som går till slutbehandling fr.o.m. år 1994 sorteras i
kategorier som möjliggör ett från resurshushållningssynsätt
lämpligt omhändertagande. En ökad satsning på källsortering bör
enligt riksdagsbeslutet leda till att förbränning och deponering
av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid
slutet av år 1993 (prop.1989/90:100, JoU16, rskr.241).
Utskottet vill i sammanhanget erinra om kommunernas möjligheter
att differentiera avfallstaxan. Den särskilda arbetsgrupp som
aviseras i propositionen bör enligt miljöministern föreslå
ytterligare åtgärder för att stimulera till källsortering,
miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av deponier. Mot
bakgrund av företagna och planerade åtgärder finner utskottet
att syftet med motion Jo42 yrkande10 kommer att bli i allt
väsentligt tillgodosett utan införande av den avgift som
förordas i motionen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet förutsätter att de synpunkter som framläggs i motion
Fi42 yrkande24 om sopsortering i allt väsentligt kommer att
bli tillgodosedda genom de åtgärder som aviseras i regeringens
förslag. I övrigt hänvisar utskottet till sitt nyligen avgivna
betänkande om avfallsfrågor (1991/92:JoU17). Utskottet
förutsätter att aviserade åtgärder fullföljs inom den av
regeringen förordade tidsplanen. Med det anförda avstyrks
motionsyrkandet.
Motionärerna i motion Bo701 föreslår ett antal åtgärder som
syftar till att uppnå en mer resurssnål och miljövänlig
avfallshantering. Utskottet delar motionärernas synpunkter så
till vida att det ankommer på såväl samhället, fastighetsägaren
som den boende att ta gemensamt ansvar för att behandlingen av
hushållsavfallet förbättras. Allmänhetens förtroende för
samhällets vilja och förmåga att lösa avfallsproblemen är en god
grund för hushållens medverkan när det gäller bl.a.
källsorteringen. Flera av de åtgärder som har genomförts och
planeras på avfallsområdet, bl.a. kommunernas möjlighet att
differentiera avfallstaxan, den aviserade arbetsgruppens
uppgift att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och andra
åtgärder som främjar källsortering och återvinning, ger även
hushåll och fastighetsägare incitament till ökad källsortering.
Utskottet finner att syftet med motion Bo701 i väsentlig del kan
tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida
och avstyrker motionen.
Frågan om hantering av uttjänta bildäck behandlades av
utskottet våren 1991 (1990/91:JoU30). Utskottet hänvisade då
till den arbetsgrupp under ledning av statens industriverk med
intressenter inom bildäcksbranschen som arbetar med att utveckla
ett återvinningssystem där en återlämningspremie diskuteras. I
arbetet ingår också frågan om att säkerställa avsättningen för
insamlade däck. Utskottet förutsatte att regeringen i samband
med ytterligare styrmedel inom avfallsområdet särskilt
uppmärksammar bildäcken. Utskottets inställning härvidlag är
oförändrad. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo42
yrkande13 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
För att göra en snabb avveckling av CFC möjlig har en viss
användning av HCFC tillåtits. Som en följd av riksdagens
miljöpolitiska beslut får efter den 31december 1992 HCFC
endast användas yrkesmässigt vid framställning av hård- och
skumplast för isoleringsändamål och som arbetsmedium i kyl-,
värme- och andra klimatanläggningar (SFS1991:1534). I samband
med riksdagsbeslutet konstaterade utskottet emellertid att även
om HCFC är mindre skadlig än CFC medför användningen av HCFC en
fortsatt nedbrytning av ozonskiktet och bidrar till
växthuseffekten. Mot denna bakgrund fann utskottet det uppenbart
att även HCFC måste avvecklas. Användningen har trots detta ökat
under senare år. För att denna utveckling skall kunna brytas
står utskottet inte främmande för att en avgift på HCFC kan bli
nödvändig för att påskynda utvecklingen i önskad riktning.
Skulle dessa åtgärder inte ge avsett resultat kan ett förbud mot
HCFC komma att övervägas. Utskottet förutsätter att regeringen
noga följer utvecklingen på området och vid behov återkommer
till riksdagen med förslag i frågan. Det anförda innebär att
utskottet på nuvarande ståndpunkt inte är berett att förorda ett
riksdagsuttalande av den innebörd som föreslås i motion Jo41
yrkande9 och avstyrker motionsyrkandet i den mån det inte kan
anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Utskottet delar miljöministerns uppfattning om vikten av att
svensk industri inte utsätts för strängare krav eller kraftigare
pålagor än industrin i våra viktigaste konkurrentländer.
Regeringen har därför uttalat sin ambition att verka för
internationella åtgärder på området. Som anförs i propositionen
avser regeringen även att ta upp frågan med de länder som
gränsar till svenska vatten innan en eventuell miljöavgift/skatt
införs. En förutsättning är emellertid att motsvarande åtgärder
införs inom ramen för exempelvis HELCOM-samarbetet
(Helsingforskommissionen). Det föreligger i detta avseende
således inte något motsatsförhållande mellan utskottets
synpunkter och de åsikter som framförs i motion Jo41
yrkande11. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan
anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Till den 1juli 1992 skall naturvårdsverket ha färdigställt
en plan för omprövning av villkoren för den miljöfarliga
industrin. Målet för planen är att industrins utsläpp inom en
tioårsperiod skall minskas till sådana nivåer att miljön inte
skadas och hälsan inte påverkas. Miljöministern anför att en
ytterligare åtgärd för att påskynda en minskning av utsläppen av
klorerade organiska ämnen kan vara att införa en miljöavgift
eller skatt. Regeringen aviserar därför att naturvårdsverket
skall få i uppdrag att utreda mot vilken nivå en skatt eller
avgift skall vara styrande, storleken på denna för att en
styrande effekt skall uppnås samt i vilken mån en skatt eller
avgift blir så hög att den kommer att påverka branschens
lönsamhet och konkurrensförmåga. I naturvårdsverkets uppdrag
skall ingå att beakta miljöavgiftsutredningens del- och
slutbetänkanden (SOU1989:21, 1989:83 och 1990:59). Uppdraget
skall redovisas så att en avgift eller skatt bör kunna införas
senast den 1juli 1993. Det anförda innebär att motion Jo42
yrkande17 kommer att bli tillgodsedd utan någon vidare
riksdagens åtgärd. Motionsyrkandet avstyrks.
Utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter
Miljöpolitisk styrning i form av utsläppsramar eller s.k.
bubblor, ofta i kombination med överlåtbara utsläppskvoter, har
väckt ökat intresse under senare år. Förenklat innebär detta att
man sätter ett tak, ett ramvillkor, för de totala utsläppen av
en viss förorening t.ex. inom ett visst område. Ramvillkoren kan
utformas på olika sätt, exempelvis att gälla enbart för vissa
dominerande typer av utsläppskällor och inte för samtliga. Inom
ramen finns sedan möjlighet att minska utsläppen där det är mest
kostnadseffektivt. Utsläppsramar är i första hand lämpliga att
använda då de samlade utsläppen av ett ämne behöver minskas men
när det från miljösynpunkt saknar betydelse var
utsläppsminskningen sker inom det aktuella området.
Utsläppsramar har i princip formen av ett administrativt
styrmedel.
Önskan att introducera mer flexibilitet i miljöpolitiken gör
det enligt miljöministern rimligt att överväga introduktion av
överlåtbara utsläppsrätter i Sverige inom några väl valda
områden.
Miljöministern uttalar sin avsikt att senare i år föreslå att
regeringen ger naturvårdsverket i uppdrag att närmare utarbeta
konkreta förslag om ökad användning av utsläppsramar inom några
områden, bl.a. för att öka flexibiliteten och därmed
kostnadseffektiviteten vad gäller reduktion av kväveläckaget
till vissa kustnära havsområden.
Utskottet har ingen erinran mot vad miljöministern anför om
utsläppsramar och överlåtbara utsläppskvoter.
Miljöräkenskaper
Propositionen
Miljöstatistik och miljöräkenskaper, som möjliggör bättre
information om viktiga samband mellan miljö och ekonomi, kan
bidra till att förverkliga de miljöpolitiska målen och till att
vidtagna åtgärder kan utvärderas på ett effektivt sätt.
Miljöräkenskapsutredningen föreslår i sitt betänkande
(SOU1991:37) att Sverige inleder ett mer systematiskt arbete
med att utveckla miljöräkenskaper. Med utgångspunkt från
utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter har
regeringen därför gett konjunkturinstitutet i uppdrag att
utveckla metoder och modeller för att redovisa viktiga samband
mellan miljö och ekonomi. Regeringen bör under våren ge
statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utveckla och
komplettera miljöstatistiken samt utveckla fysiska miljö- och
naturresursräkenskaper. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att
utveckla system med miljöindex som kan ge en samlad bild av
tillståndet i de svenska ekosystemen.
För SCB:s arbete behöver ytterligare medel tillföras. För att
förbättra och utveckla miljöstatistiken samt fysiska
miljöräkenskaper på vissa områden anvisas 1,2milj.kr. under
budgetåret 1992/93. När det gäller SCB:s fortsatta arbete bör en
samlad bedömning av medelsbehovet göras i samband med att SCB:s
fördjupade anslagsframställning för åren 1993/94--1995/96
behandlas.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Jo41 yrkande1 att
regeringen årligen återkommer till riksdagen med redovisning om
hur arbetet med miljöräkenskaper fortskrider och vad som händer
i det internationella samarbetetsamt för riksdagen presenterar
förslagom hur arbetet skall föras vidare. Liknande tankegångar
framförs i motion Jo40 från samma parti. För arbetet med
miljöstatistik och naturresursräkenskaper bör enligt
Vänsterpartiets motion Jo42 yrkande5 anvisas 3,8milj.kr.
utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5milj.kr. till
centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt
samarbete på området.
Utskottets överväganden
För att målet att miljöpolitiken i högre utsträckning skall
vara en integrerad del av den ekonomiska politiken skall kunna
uppnås, måste ekonomiska beslut stå i bättre överensstämmelse
med grundläggande ekologiska lagar. Inriktningen skall vara att
produkter och verksamheter fullt ut bär sina miljökostnader. I
detta arbete utgör miljöstatistik och miljöräkenskaper
värdefulla instrument som dessutom kan tjäna som underlag för en
breddad användning av ekonomiska styrmedel på miljöområdet. Det
är därför tillfredsställande att ett systematiskt och brett
arbete med att utveckla miljöräkenskaper nu har inletts.
Utskottet förutsätter att regeringen vid lämpligt tillfälle
återkommer med information om arbetets fortskridande men anser
det inte påkallat med något särskilt uttalande härom från
riksdagens sida. Utskottet är inte heller berett att i nuvarande
sammanhang förorda något samlat förslag i enlighet med motion
Jo40. Motionerna Jo40 och Jo41 yrkande1 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare
medelstilldelning för förbättring och utveckling av
miljöstatistik och miljöräkenskaper. Med anledning av motion
Jo42 yrkande5 om en höjning av anslaget vill utskottet erinra
om att för konjunkturinstitutets uppdrag, som preliminärt
omfattar en femårsperiod, har under finansdepartementets
huvudtitel avsatts 600000kr. per år under perioden med
början budgetåret 1992/93. I övrigt skall uppdraget
externfinansieras. Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande strategi för fortsatt användning av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om strategi för fortsatt användning av styrmedel i
miljöpolitiken,
2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande2,
1991/92:Jo42 yrkandena 1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
3. beträffande definition av skatt resp. avgift på
miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande3,
4. beträffande de militära verksamheternas miljöeffekter
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande18,
men. (v) - delvis
5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande3 och
1991/92:Jo42 yrkande15,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
6. beträffande förbud mot kadmium i handelsgödsel
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande16,
res. 3 (s)
7. beträffande strategi för ekonomiska styrmedel inom
transportsektorn
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om en strategi för ekonomiska styrmedel inom transportsektorn,
8. beträffande miljöanpassade fordonm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkandena4--6
och 1991/92:Jo42 yrkande7,
res. 4 (s)
9. beträffande transportavgiftm.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkandena6 och9,
men. (v) - delvis
10. beträffande främjande av biobränslen som drivmedel för
fordon
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande22,
11. beträffande alternativa drivsystem för fordon
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande23,
res. 5 (nyd)
12. beträffande miljöklassindelning av bensin
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om miljöklassindelning av bensin och avslår motion 1991/92:Jo42
yrkande8,
men. (v) - delvis
13. beträffande administrativa styrmedel som komplement till
energibeskattning av industrin
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande7,
res. 6 (s)
14. beträffande miljöklassindelning av elapparater
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande14,
men. (v) - delvis
15. beträffande Östersjöns miljö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande4,
men. (v) - delvis
16. beträffande ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet,
17. beträffande förteckning över miljöfarliga ämnen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande8,
res. 7 (s)
18. beträffande avgift på arsenik och krom
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande11,
men. (v) - delvis
19. beträffande destruktionsavgift på s.k. frysmöbler
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande12,
res. 8 (s)
20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo41 yrkande10 och
1991/92:Jo42 yrkande10,
res. 9 (s)
men. (v) - delvis
21. beträffande sopsortering i hushåll, inom den offentliga
sektorn och i näringslivet
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi42 yrkande24,
22. beträffande resurssnål och miljövänlig
avfallshantering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo701,
23. beträffande destruktionsavgift på däck
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande13,
men. (v) - delvis
24. beträffande styrmedel på användning av HCFC
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om styrmedel på användning av HCFC och avslår motion
1991/92:Jo41 yrkande9,
25. beträffande miljöavgift på utsläpp av klorerade
organiska ämnen
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen och
avslår motion 1991/92:Jo42 yrkande17,
men. (v) - delvis
26. beträffande avgifter på utsläpp av klororganiska
substanser
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo41 yrkande11,
res. 10 (s)
27. beträffande möjligheter till utökad användning av
utsläppsramar
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
under avsnittet om möjligheter till utökad användning av
utsläppsramar,
28. beträffande miljöräkenskaper
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo40 och 1991/92:Jo41
yrkande1,
res. 11 (s)
29. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande5 till Bidrag till
miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 1200000kr.
utöver vad som tidigare anvisats (1991/92:JoU13).
men. (v) - delvis
Stockholm den 26maj1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar
Virgin(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s),
Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge
Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén
(nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s),
Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Utredning om skattesystemetm.m. (mom.2)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "I propositionen" och på s.6 slutar med
"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med Socialdemokraterna kan utskottet konstatera att
regeringens beskrivning av strategin för ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken är en i allt väsentligt korrekt genomgång av den
handlingslinje som antogs genom riksdagens miljöpolitiska beslut
våren 1991 (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Utskottet
delar regeringens uppfattning att valet av styrmedel alltid
måste göras med utgångspunkt i miljöproblemens karaktär och det
mål man vill uppnå. Som miljöministern anför måste ekonomiska
styrmedel utformas med hänsyn till avvecklingen av
gränskontroller då den inre marknaden inom EES-området tar form.
Regeringen redovisar emellertid inte någon strategi för att
driva på utvecklingen inom EG och EFTA. Som framhålls i motion
Jo41 är en samlad genomgång av miljöavgifter inte nödvändig.
Däremot behövs en systematisk genomgång för att uppmärksamma
effekterna av bl.a. skatter som motverkar hushållning med
naturresurser och miljö. Även frågan om en mer systematisk
användning av taxor och avgifter i miljöstyrande syfte behöver
uppmärksammas, och en breddad användning av ekonomiska styrmedel
såsom överlåtbara utsläppsrätter behöver studeras utifrån ett
konkret fall, nämligen kvävereningen. Utskottet instämmer därför
i motionens båda krav på en utredning för att studera hur
skattesystemet skall få en mer miljöanpassad utformning och på
en bredare användning av ekonomiska styrmedel. Inför den
västeuropeiska integrationen bör Sverige aktivt agera i frågan
om miljöavgifter. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo41 yrkande2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande2
och med avslag på motionerna 1991/92:Jo42 yrkandena1 och2
och 1991/92:Fi44 yrkande2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Höjning av avgiften på handelsgödselm.m. (mom.5)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "I sitt" och slutar med "yrkande3" bort ha följande
lydelse:
I propositionen behandlas frågan om en strategi för att minska
jordbrukets användning av bekämpningsmedel och läckaget av
näringsämnen. Utskottet instämmer i vad miljöministern anför om
en omformning av prisregleringsavgiften till en styrande
miljöavgift i samband med regleringsavgiftens avskaffande. Den
redan genomförda sänkningen av avgiften har emellertid gett helt
felaktiga signaler när det gäller inriktningen på omställningen
av jordbruket. Som anförs i motion Jo41 bör avgiften på
handelsgödsel därför höjas så att den kompenserar den tidigare
genomförda sänkningen av prisregleringsavgiften. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo41 yrkande3 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande3
och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande15 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Förbud mot kadmium i handelsgödsel (mom.6)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Utredningen för" och slutar med "yrkande16" bort
ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening nu hög tid att införa förbud
mot kadmium i handelsgödsel. Utskottet ansluter sig därför till
motion Jo42 yrkande16. Vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande förbud mot kadmium i handelsgödsel
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöanpassade fordonm.m. (mom.8)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14
börjar med "Som anförs" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöministern anser utskottet att en strategi
bör utarbetas för ett ökat kostnadsansvar för trafiksektorn. Den
socialdemokratiska regeringen inledde ett omfattande arbete med
en strategi för ett miljöanpassat trafiksystem. I strategin
ingick åtgärder vad gäller de enskilda fordonen. Som anförs i
motion Jo41 måste ambitionen även fortsättningsvis vara att de
miljökrav som ställs på fordonen är teknikneutrala, och
utvecklingen måste präglas av långsiktighet. Införande av
bilavgaslagen var ett första viktigt steg i utvecklandet av
styrmedel som en pådrivande faktor inom trafiksektorn. I
enlighet med yrkande4 i motion Jo41 bör regeringen återkomma
till riksdagen med förslag om hur lagstiftning och andra
styrmedel bör utvecklas med hänsyn till den långsiktiga
inriktningen mot mer miljöanpassade fordon.
Miljöministerns uttalande om utvecklingen av
miljöklassindelningen av fordon i ett europeiskt perspektiv är
enligt utskottets mening mycket oklart formulerat. Utskottet
delar synpunkten att provnings- och kontrollmetoder successivt
måste utarbetas med utgångspunkt i en gemensam europeisk bas men
ambitionen måste vara en bibehållen kravnivå. Om regeringens
uttalande innebär att man anser tiden mogen att formulera nästa
steg i miljöklassningssystemet stämmer detta överens med
utskottets uppfattning i frågan. Några riktlinjer för detta
arbete saknas i propositionen. Utskottet ansluter sig därför
till kravet i motion Jo41 yrkande5 att regeringen bör
förbereda nästa steg i miljöklassindelningen av fordon.
Ett av syftena med 1988 års trafikpolitiska beslut var att
lastbils- och järnvägstrafiken skulle kunna konkurrera på mer
jämbördig nivå. Detta innebar bl.a. att kilometerskatten höjdes
mycket kraftigt. Som miljöministern anför kan
kilometerskattesystemet under nuvarande omständigheter inte
förenas med EG:s inre marknad. Utskottet anser emellertid att
regeringen i denna fråga har gett upp på förhand. Systemet kan
mycket väl utvecklas så att en harmonisering blir möjlig. Enligt
vad utskottet erfarit pågår inom EG-kommissionen interna
diskussioner om utformningen av en mer miljöanpassad
beskattning. Motsvarande ambitioner har inte uttalats av den
svenska regeringen som endast anför att miljökonsekvenserna
kommer att analyseras i förhållande till nu gällande
omständigheter. Som framhålls i motion Jo41 yrkande6 bör
regeringen redovisa för riksdagen hur de svenska miljökraven
skall kunna förenas med ett förverkligande av den inre
marknaden.
Utskottet delar synpunkten i motion Jo42 yrkande7 att
antalet miljöklasser för fordon bör utökas med ytterligare en
klass för särskilt miljövänliga fordon. Fordonsskatten för denna
klass bör vara 4000kr. lägre än vad som gäller för fordon i
nuvarande miljöklass1.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Jo41
yrkandena 4--6 och Jo42 yrkande7 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande miljöanpassade fordonm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo41
yrkandena4--6 och 1991/92:Jo42 yrkande7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Alternativa drivsystem för fordon (mom.11)
Christer Windén (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15
börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "anses
tillgodosett" bort ha följande lydelse:
För att utsläppen av koldioxid från trafiken på sikt skall
kunna upphöra krävs ett helt nytt tänkande, och andra alternativ
än den konventionella förbränningsmotorn måste främjas. Som
anförs i motion Fi42 är eldrivna bilar och fordon med
vätgasmotorer exempel på framtidens transportmedel. Även om
dessa lösningar ligger flera år framåt i tiden bör man redan nu
bana väg för och ytterligare uppmuntra sådana innovationer. Nya
regler som skattemässigt gynnar helt "rena" fordon bör prövas.
Utskottet ansluter sig därför till motionens yrkande23 att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar
i bilavgaslagen (1986:1386) som syftar i denna riktning. Vad
utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande alternativa drivsystem för fordon
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi42 yrkande23
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Administrativa styrmedel som komplement till
energibeskattning av industrin(mom.13)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16
börjar med "Enligt riktlinjerna" och slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
Enligt riktlinjerna -- -- -- (=utskottet) -- -- --
miljövänliga energislag. De ekonomiska styrmedlen måste
kompletteras med krav på t.ex. energiredovisning för företagen.
Vidare bör naturvårdsverkets pågående översyn av industrins
utsläppsvillkor kompletteras med krav på koldioxidutsläpp och
energihushållning. Motsvarande krav bör gälla vid
koncessionsnämndens prövning i tillståndsärenden. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo41 yrkande7 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande administrativa styrmedel som komplement till
energibeskattning av industrin
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förteckning över miljöfarliga ämnen (mom.17)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "riksdagens sida" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar miljöministerns uppfattning att tidsbestämda
mål och gränser är effektiva vägar för att avveckla eller
kraftigt begränsa användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen.
Det arbete som hittills utförts med avvecklingsplaner har varit
framgångsrikt och planerna har haft en pådrivande effekt. Som
anförs i motion Jo41 bör nu en ny förteckning utarbetas över de
hälso- och miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller starkt
begränsas, och takten i arbetet måste öka. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo41 yrkande8 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande förteckning över miljöfarliga ämnen
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Destruktionsavgift på s.k. frysmöbler (mom.19)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Enligt den" och slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:
Enligt den -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på området. Som
framhålls i motion Jo42 är i dag en mycket stor mängd freoner
bundna i frysmedier och isoleringsmaterial. Det är av vikt att
nyproduktionen upphör, men det är också mycket betydelsefullt
att det CFC som finns i cirkulation omhändertas på lämpligt
sätt. Destruktionsförfarandet är kostsamt. Utskottet ansluter
sig därför till motionens yrkande12 att en miljöavgift bör
påföras de s.k. frysmöblerna. Avgiften kan lämpligen tas ut i
försäljningsledet och bör användas för att påskynda ett ökat
omhändertagande av dessa produkter. Vad utskottet anfört med
anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande destruktionsavgift på s.k. frysmöbler
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Skatt på osorterat avfallm.m. (mom.20)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Till de" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I samband med årets budgetproposition aviserade regeringen
tillsättande av en arbetsgrupp för att klarlägga effekterna av
en avfallsskatt. I den nu aktuella propositionen aviseras på
nytt tillsättande av en sådan arbetsgrupp. På grund av denna
senfärdighet från regeringens sida föreligger enligt utskottets
mening stor risk för att det av riksdagen uppsatta målet, att
inget osorterat avfall efter år 1993 får lämnas till förbränning
eller deponering, inte kommer att uppnås. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag om en styrande
avfallsavgift som bör uppgå till cirka200kr. per ton
osorterat avfall. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo41 yrkande10 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande10
och med avslag på motion 1991/92:Jo42 yrkande10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Avgifter på utsläpp av klororganiska
substanser(mom.26)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "utskottet anfört"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar -- -- -- (=utskottet) -- -- --
HELCOM-samarbetet (Helsingforskommissionen). Regeringens
redovisning av naturvårdsverkets uppdrag att utreda en avgift
eller skatt på utsläppen av klorerade organiska ämnen är enligt
utskottets mening mycket dubbeltydig. Av propositionen framgår
att avgiften bör kunna införas senast den 1juli 1993,
samtidigt som motsvarande åtgärder införs inom ramen för
Östersjösamarbetet. Enligt vad utskottet erfarit har inte några
konkreta förslag i frågan diskuterats inom ramen för HELCOM.
Utskottet har visserligen inte något att erinra mot införande av
den aviserade avgiften men anser i likhet med motionärerna i
motion Jo41 att en avgift skulle få bättre effekt om den
infördes gemensamt för samtliga anläggningar som har Östersjön
som recipient. Vad utskottet anfört med anledning av motionens
yrkande11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande avgifter på utsläpp av klororganiska
substanser
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo41 yrkande11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Miljöräkenskaper (mom.28)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22
börjar med "För att" och slutar med "utskottet anfört" bort ha
följande lydelse:
För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på miljöområdet.
Utskottet anser det positivt att regeringen har gett
konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
naturvårdsverket erforderliga uppdrag och resurser för att
förverkliga miljöräkenskapsutredningens förslag. Frågan är
emellertid enligt utskottets mening av så stor betydelse att
regeringen redan nu borde ha framlagt ett sammanhållet program
för arbetet med miljöräkenskaper. Utskottet anser att regeringen
därför årligen bör redovisa för riksdagen hur arbetet med
miljöräkenskaper fortskrider och informera riksdagen om vad som
sker i det internationella samarbetet på området. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo40 och Jo41 yrkande1 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande miljöräkenskaper
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo40 och
1991/92:Jo41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Resurssnål och miljövänlig avfallshantering
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anför:
Eftersom vi i jordbruksutskottets nyligen behandlade
betänkande om avfallsfrågor (1991/92:JoU17) i en reservation
(nr1) uttalade att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag om åtgärder för att begränsa avfallets
volym och förbättra behandlingen av det avfall som uppkommer,
har vi avstått från att på nytt reservera oss i samma fråga. Vår
ståndpunkt står givetvis fast, men vi vill tillägga att -- för
att systemen skall bli så praktiskt användbara som möjligt --
det är nödvändigt att de boende likaväl som fastighetsägarna har
möjlighet att påverka utvecklandet av system för
källsorteringen.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Annika Åhnberg(v) anför:
Utredning om skattesystemetm.m.
Enligt min mening borde utskottet ha tillstyrkt motionerna
Jo42 yrkandena1 och2 och Fi44 yrkande2 med krav på
utredning om en grundläggande omläggning av skattesystemet på
grundval av en miljöpolitisk helhetsstrategi. Strategin bör
beakta att marknadsmekanismernas oförmåga att tillfredsställande
hantera rättvisa, solidaritet och hänsyn till naturen kräver en
aktiv samhällsstyrning och att innebörden i begreppen tillväxt
och ekonomi måste förändras så att respekt för den ekologiska
verkligheten upprättas. Även de generella skatte- och
avgiftssystemen måste förnyas så att de bidrar till en positiv
miljöutveckling. Riksdagen bör således bifalla motionsyrkandena
(Hemställan mom.2).
De militära verksamheternas miljöeffekter
Militär verksamhet ger upphov till många miljöproblem. Det
faktum att krig i sig är så fruktansvärda och förödande har
kanske gjort att miljöproblemen i övrigt i militära sammanhang
kommit i skymundan. En strävan till nedrustning utesluter
emellertid inte att krav på miljöanpassning måste ställas på den
befintliga militära verksamheten. Det får förutsättas att
försvarsmakten och de anslagsgivande myndigheterna har ett
kostnadsansvar som leder till att miljöavgifter kan få styrande
effekt även inom detta område. Vänsterpartiet föreslår därför
att regeringen får i uppdrag att analysera de militära
verksamheternas miljöeffekter och lämna förslag om miljöavgifter
på militära verksamheter. Militärt flyg bör t.ex. inte undantas
från miljöavgifter på flygbränslet. Riksdagen bör således
bifalla motion Jo42 yrkande18 (Hemställan mom.4).
Höjning av avgiften på handelsgödselm.m.
Det är ur miljösynpunkt olämpligt att avgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel omväxlande höjs och sänks.
Avgifterna bör omvandlas till renodlade miljöavgifter att
återföras till jordbruket på sätt som ytterligare stimulerar
minskad användning. Nivån måste fastställas så att negativ
miljöpåverkan undviks. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42
yrkande15 (Hemställan mom.5).
Förbud mot kadmium i handelsgödsel
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr3, med anledning av motion Jo42 yrkande16 ha
beslutat om tillkännagivande att kadmium i handelsgödsel bör
förbjudas (Hemställan mom.6).
Miljöanpassade fordonm.m.
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr4, med anledning av motionerna Jo41
yrkandena4--6 och Jo42 yrkande7 ha beslutat om
tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om hur lagstiftning och andra styrmedel bör
utvecklas med hänsyn till den långsiktiga inriktningen mot mer
miljöanpassade fordon. Vidare bör regeringen förbereda nästa
steg i miljöklassningen av fordon samt redovisa hur en
miljöanpassning av kilometerskatten skall kunna harmoniseras med
den inre marknaden. Slutligen bör antalet miljöklasser för
fordon utökas med ytterligare en klass för särskilt miljövänliga
fordon, som får fordonsskatten reducerad med 4000kr. jämfört
med fordon i nuvarande miljöklass1 (Hemställan mom.8).
Transportavgift
Biltrafikens negativa effekter är störst i tätortsregionerna,
där samtidigt andra transportalternativ finns. Det är således i
storstadsområdena som åtgärder för att minska bilismen i första
hand bör vidtas. Därför bör drivmedelspriserna differentieras
regionalt.
Genom ekonomiska styrmedel kan även en kostnad påföras rätt
kostnadsbärare. Inom näringslivet har s.k. "just in time"-system
under senare år genomförts i stor omfattning. Därigenom har
kostnaden för bl.a. lagerhållning förts över från företagen till
samhället, som bekostar infrastrukturen och andra kostnader som
trafiken ger upphov till. Samhället bör kunna återföra sina
kostnader till företagen på ett sådant sätt att transporter blir
en resurs som man måste hushålla mycket noga med. Belastningen
på miljön från trafiken måste minska. Vänsterpartiet föreslår
därför att regeringen får i uppdrag att se över om man genom
någon form av avgiftsbeläggning kan återföra kostnaderna till
rätt kostnadsbärare. Avgifterna bör återföras till
transportsystemet i form av stimulansbidrag för
miljöförbättrande åtgärder. Riksdagen bör således bifalla motion
Jo42 yrkandena6 och9 (Hemställan mom.9).
Miljöklassindelning av bensin
Vänsterpartiet anser att det aviserade uppdraget till
naturvårdsverket att utreda utformningen av ett miljöklassystem
för bensin bör utvidgas till att omfatta samtliga drivmedel.
Systemet bör konstrueras så att man uppnår en styrande effekt
mot minskad användning av fossilbränslen. Eftersom det finns
tillgängliga alternativ bör förbud införas mot blyad bensin.
Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande8 (Hemställan
mom.12).
Administrativa styrmedel som komplement till energibeskattning
av industrin
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr6, med anledning av motion Jo41 yrkande7 ha
beslutat om tillkännagivande om komplettering av de ekonomiska
styrmedlen med krav på t.ex. energiredovisning för företagen.
Vidare bör naturvårdsverkets översyn av industrins
utsläppsvillkor kompletteras med krav på koldioxidutsläpp och
energihushållning. Motsvarande krav bör gälla vid
koncessionsnämndens prövning i tillståndsärenden (Hemställan
mom.13).
Miljöklassindelning av elapparater
Vänsterpartiet anser att elsnåla apparater bör gynnas framför
mer energikrävande. Hushållsapparater och andra elapparater bör
därför delas in i klasser efter energisnålhet. De mest
energikrävande bör påföras en avgift, de mest resurssnåla bör
avgiftsbefrias och däremellan kan eventuellt ytterligare klasser
finnas. Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande14
(Hemställan mom.14).
Östersjöns miljö
Enligt en nyligen avslutad internationell konferens krävs
insatser motsvarande cirka150 miljarder kronor för att
återställa Östersjöns miljö. Mot bakgrund härav framstår
hittills avsatta och föreslagna resurser som helt otillräckliga.
Vänsterpartiet föreslår därför att Sverige tar initiativ till
att göra Östersjön till en "bubbla" när det gäller
havsföroreningar. Avsikten är att de åtgärder som ger störst
förbättringar skall komma till stånd så snabbt som möjligt.
Varje Östersjöstat avsätter resurser till en gemensam fond.
Nivån på ersättningen beräknas utifrån resp. lands ekonomiska
och sociala utvecklingsnivå. Från den gemensamma fonden skall
kunna ansökas om medel för investeringar i reningsåtgärder. För
svensk del skulle avsättningen till fonden kunna finansieras
bl.a. genom en särskild Östersjöavgift på verksamheter som
medför negativ belastning på Östersjön.
Sverige har åtagit sig att halvera sina kväveutsläpp till
Östersjön, vilket föranlett riksdagen att fatta beslut om höga
krav på ytterligare åtgärder för att rena utsläppen från
kommunala avloppsreningsverk. Dessa utsläpp svarar för
cirka10--20% av de svenska antropogena utsläppen till havs-
och vattenområdena. Kostnaderna för ytterligare åtgärder är
höga. Vänsterpartiet anser att man bör överväga möjligheten att,
i de fall där kostnaderna för en marginell förbättring blir
oproportionerligt höga, genom en miljöavgift frigöra resurser
för mer kostnadseffektiva åtgärder. Sådana avgifter skulle kunna
transfereras genom den föreslagna fonden. Sammanfattningsvis
innebär det ovan anförda att riksdagen bör bifalla motion Jo42
yrkande4 (Hemställan mom.15).
Avgift på arsenik och krom
Arsenik och krom har allvarliga miljö- och hälsoeffekter.
Sverige har förbundit sig att genomföra långtgående
begränsningar när det gäller användningen av ämnena, men
hittills genomförda åtgärder har inte gett tillräckligt
resultat. Vänsterpartiet föreslår därför att arsenik och krom i
träskyddsmedel avgiftsbeläggs med 200kr. per kilo arsenik och
100kr. per kilo krom. Riksdagen bör således bifalla motion
Jo42 yrkande11 (Hemställan mom.18).
Destruktionsavgift på s.k. frysmöbler
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr8, med anledning av motion Jo42 yrkande12 ha
beslutat om tillkännagivande om att införa en destruktionsavgift
i försäljningsledet på s.k. frysmöbler (Hemställan mom.19).
Skatt på osorterat avfallm.m.
Vänsterpartiet anser att en avgift bör införas på det avfall
som slutdeponeras eller bränns. En sådan avgift är nödvändig,
dels för att snabbare styra utvecklingen mot minskade
avfallsmängder, dels för att finansiera åtgärder som möjliggör
en mer kretsloppsliknande avfallshantering. Avgiftsmedlen bör
fonderas och göras tillgängliga för t.ex. mindre kommuner, som
inom ramen för den egna taxefinansierade
renhållningsverksamheten har svårt att finansiera
källsorteringssystem, komposteringssystem m.m. Avgiftens
konstruktion och nivå, som emellertid inte bör vara lägre än
100kr. per ton, bör utredas närmare. Det anförda innebär att
riksdagen bör bifalla motion Jo42 yrkande10 (Hemställan
mom.20).
Destruktionsavgift på däck
I vårt land förbrukas årligen 53000ton däck. De
cirka55% som inte återanvänds hamnar på soptippar eller i
naturen. Vänsterpartiet föreslår därför att en avgift på t.ex.
10kr.per däck påförs däckförsäljningen att användas för
forskning om och utveckling av mer miljövänliga däcksystem och
för att öka kostnadstäckningsgraden i däckåtervinningen.
Riksdagen bör därför bifalla motion Jo42 yrkande13 (Hemställan
mom.23).
Miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen
Trots att frågan om avgift på utsläpp av klorerade organiska
ämnen har varit föremål för flera utredningar föreslår nu
regeringen ytterligare en utredning. Vänsterpartiet föreslår i
stället att en avgift införs i enlighet med förslagen i
miljöavgiftsutredningens slutbetänkande. Även om utvecklingen
snabbt har gått i gynnsam riktning är klorerade organiska ämnen
fortfarande ett stort miljöhot, särskilt i Östersjön. Eftersom
klorerade ämnen är svårnedbrytbara och ansamlas i levande vävnad
måste utvecklingen mot minskad användning av dessa ämnen
ytterligare påskyndas. Vänsterpartiet begär därför införande av
en miljöavgift på 50kr.per kilo adsorberbar organisk halogen
(AOX). Riksdagen bör således bifalla motion Jo42 yrkande17
(Hemställan mom.25).
Avgifter på utsläpp av klororganiska substanser
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr10, med anledning av motion Jo41 yrkande11 ha
beslutat om tillkännagivande om avgifter på utsläpp av
klororganiska substanser (Hemställan mom.26).
Bidrag till miljöarbete
Regeringens förslag att anvisa ytterligare 1,2milj.kr. för
förbättring och utveckling av miljöstatistik och
naturresursräkenskaper är otillräckligt. Vänsterpartiet har
beräknat de sammanlagda kostnaderna för centrala myndigheter,
lokala projekt och utökat internationellt samarbete för
budgetåret 1992/93 till 5milj.kr., dvs. 3,8milj.kr. utöver
vad regeringen föreslår. Riksdagen bör således bifalla motion
Jo42 yrkande5 om ytterligare 5milj.kr. för ändamålet
(Hemställan mom.29).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.2, 4, 5, 9, 12, 14, 15, 18, 20, 23, 25 och29 borde ha
hemställt:
2. beträffande utredning om skattesystemetm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo42
yrkandena1 och2 och 1991/92:Fi44 yrkande2 och med avslag
på motion 1991/92:Jo41 yrkande2 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts,
4. beträffande de militära verksamheternas miljöeffekter
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande18
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande höjning av avgiften på handelsgödselm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande15
och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande3 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande transportavgiftm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42
yrkandena6 och9som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
12. beträffande miljöklassindelning av bensin
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande8
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande miljöklassindelning av elapparater
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
15. beträffande Östersjöns miljö
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
18. beträffande avgift på arsenik och krom
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande11
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
20. beträffande skatt på osorterat avfallm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande10
och med avslag på motion 1991/92:Jo41 yrkande10 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
23. beträffande destruktionsavgift på däck
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande13
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
25. beträffande miljöavgift på utsläpp av klorerade
organiska ämnen
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo42 yrkande17
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts samt i
övrigt lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om
miljöavgift på utsläpp av klorerade organiska ämnen,
29. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo42 yrkande5 till Bidrag till
miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar 5000000kr.
utöver vad som tidigare anvisats (1991/92:JoU13).