Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU14

Vissa skogsfrågor


Innehåll

1991/92
JoU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fem motioner resp. motionsyrkanden om
skogspolitiska frågor. Utskottet avstyrker fyra av dem med
hänvisning till att problemen utreds av den skogspolitiska
kommittén. Även en femte motion avstyrks då problematiken
utretts och författningsändring pågår.
Till betänkandet har fogats en reservation (s) och en
meningsyttring av suppleant (v).

Motioner

1991/92:Jo305 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skogsvårdslagstiftningen.
1991/92:Jo309 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att miljöskyddskommittén samt skogspolitiska kommittén även
bör utreda hur tillståndsplikt, kravregler och
miljökonsekvensbeskrivningar vid introduktion av nya metoder och
främmande trädslag skall införas i svensk lagstiftning.
1991/92:Jo520 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av importlagstiftningen för virke.
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetet i skogspolitiska kommittén,
1991/92:Jo673 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot införande av främmande
trädslag,
Motionärernas motivering
Enligt motion Jo612 (s) visar rapporter från skogsstyrelsen
och naturvårdsverket att skogsbrukets hänsynstagande till
naturvården enligt 21§ skogsvårdslagen inte varit tillräckligt
med dagens kunskap mätt. Det är därför viktigt att den
skogspolitiska kommittén fullföljer de ursprungliga direktiven
att precisera ett miljömål för skogsbruket, utvärderar
efterlevnaden av gällande lagstiftning samt lägger förslag på
den framtida lagstiftningen. Kollektiv ägarfinansiering är i
vissa fall nödvändig för att säkerställa mark för
naturvårdsändamål. Motionärerna förutsätter vidare att
regeringen följer vilka konsekvenser från naturvårdssynpunkt som
borttagandet av skogsvårdsavgiften medför.
Enligt motion Jo305 (m) är det angeläget att skogspolitiska
kommittén lägger förslag som befriar skogsbruket från alla
detaljregler och minskar byråkratin på detta område.
Myndigheterna skall endast kunna ställa krav på skogsägaren
när det gäller att trygga en långsiktig  naturhänsyn i
skogsbruket.
I motion Jo309 (s) erinras om att den tekniska utvecklingen
har drivit fram nya skogsbruksmetoder som införts i stor skala
och under kort tid. Bland metoder med särskilt stor inverkan på
flora och fauna nämns hyggesplöjning, stubbrytning,
kvävegödsling och hyggesdikning. Införande av främmande trädslag
i stor skala kan också få omfattande effekter på flora och
fauna. Ofta har konsekvenserna för skogens naturvärden blivit
drastiska, framhåller motionären och yrkar att skogspolitiska
kommittén och miljöskyddskommittén utreder införande av
miljökonsekvensbedömningar rörande nya metoder och arter i
skogsbruket.
I motion Jo673 (v) begärs förbud mot införande av främmande
trädslag. Ytterligare plantering av contortatall bör inte
tillåtas, och ett generellt förbud för införande av främmande
trädslag bör införas. Dispens kan enligt motionärerna beviljas
för forskningsprojekt efter noggranna och allsidiga
miljökonsekvensbedömningar.
Enligt motion Jo520 (fp) är importerat virke i många fall
fullt med insekter och insektslarver. Stora partier från
grannländerna kan få till följd att insekterna lämnar virket och
angriper skog i omgivningen. Importen från avlägsna länder kan
medföra att nya arter organismer kommer in och etablerar sig i
landet. Vid all riskbedömning gäller att det är svårt att
förutse vilka effekter som kan uppstå av de rubbningar som sker
när främmande arter etablerar sig i nya ekosystem, framhåller
motionärerna.

Utskottet

Som bakgrund till de skogspolitiska motionerna lämnas följande
kortfattade redovisning av direktiven för skogspolitiska
kommittén och miljöskyddskommittén.
1990 års skogspolitiska kommitté (Jo1990:03) skall enligt
sina direktiv (dir.1990:47) utvärdera skogspolitikens mål och
medel samt lämna förslag till de förändringar inför 2000-talet
som kan behövas. Vid formuleringen av skogspolitikens mål bör en
utgångspunkt vara att naturresursernas långsiktiga bärkraft kan
hävdas och att arter och naturtyper skyddas. Varje sektor skall
ta sitt miljöpolitiska och regionalpolitiska ansvar
(sektorsprincipen). Utredningen bör precisera ett miljömål för
skogsbruket. I tilläggsdirektiv (dir.1991:99) till kommittén
framhålls att den lagstiftning som gäller för skogsbruket
innehåller en rad detaljerade skötselföreskrifter. Kommitténs
arbete med lagstiftningsfrågor skall syfta till en minskad
reglering av skogsbruket. Därmed främjas ett variationsrikt
skogsbruk och byråkratin minskar.
Enligt de ursprungliga direktiven innefattar uppdraget även
redovisning av uttaget av skogsvårdsavgift och förslag till
eventuella förändringar. Sedan riksdagen beslutat avskaffa
skogsvårdsavgiften (prop. 1991/92:60, 1991/92:JoU3y,
1991/92:SkU10, rskr.97) anfördes i tilläggsdirektiven vidare
följande. Förslag till annan finansiering bör lämnas om
kommittén finner att verksamheter som nu finansieras med
skogsvårdsavgiften skall finnas kvar även i fortsättningen.
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti
1992.
Miljöskyddskommittén (ME 1989:04) har enligt sina direktiv
(dir.1989:32) att utreda hur de olika lagar som gäller
miljöskydd skall kunna bli effektivare i arbetet för en bättre
miljö. Lagarna skall på ett bättre sätt samordnas och bli
lättare att överblicka och tillämpa. Förslag skall presenteras
till hur skärpta  miljökrav skall återspeglas i lagstiftningen.
Enligt tilläggsdirektiv (dir.1991:54) till utredningen bör den
centrala miljölagstiftningen samordnas så, att lagarna skall
samlas i en miljöbalk.
Av den lämnade redovisningen för motionerna och direktiven
till skogspolitiska kommittén framgår att kommittén behandlar
just de frågor som tas upp i flera motioner. Riksdagen bör
enligt utskottets mening avslå motion Jo612 yrkande 51 med
hänvisning till kommitténs arbete.
Med samma motivering avstyrks motion Jo305.
Motion Jo309 avstyrks med hänvisning till det pågående arbetet
i miljöskyddskommittén och skogspolitiska kommittén.
Även den problematik som tas upp i motion Jo673 yrkande12
innefattas i den skogspolitiska kommitténs uppdrag.
Motionsyrkandet avstyrks med hänsyn härtill.
Som bakgrund till motion Jo520 kan följande nämnas.
I förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. finns
bestämmelser som syftar till att förebygga att till riket införs
växtskadegörare som kan vålla allvarliga skador på inhemska
odlingar eller på växtprodukter som har lagrats inom landet.
Bl.a. råder införselförbud för virke av barrträ med kvarsittande
bark från länder utanför Europa. Jordbruksverket svarar för
verkställigheten av förordningen och kan meddela ytterligare
importförbud i det enskilda fallet.
En arbetsgrupp inom skogsstyrelsens centrala
skogsskyddskommitté har efter kartläggning av förekomsten av
insekter i importvirke fått i uppdrag att i möjligaste mån
bedöma riskerna för en etablering av nya insekter i Sverige samt
att föreslå åtgärder för att minimera denna risk. Arbetsgruppen
har i en rapport (november 1990) föreslagit vissa ändringar av
införselförordningens bestämmelser samt lämnat rekommendationer
om hanteringen av virket i såväl exportlandet som i Sverige.
Förordningen om införsel av växter undergår för närvarande
revision med sikte på EG-harmonisering. Det förslag som
utarbetats bör enligt uppgift komma att medföra ökat skydd vid
införsel av bl.a. virke från tredje land (utanförEG).
Utskottet finner med hänvisning till det anförda att
motionärens syfte i väsentliga delar tillgodosetts genom
arbetsgruppens rapport och de ändringar som förbereds i
förordningen om införsel av växter. Motion Jo520 bör alltså inte
föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande arbetet i skogspolitiska kommittén
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande51,
res.  (s)
2. beträffande skogsvårdslagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo305,
3. beträffande kravregler vid introduktion av nya metoder
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo309,
4. beträffande förbud mot införande av främmande trädslag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo673 yrkande12,
men. (v)
5. beträffande importlagstiftningen för virke
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo520.
Stockholm den 24 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Lennart
Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge
Carlsson (s), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G
Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart
Fremling (fp) och Carl-Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Arbetet i skogspolitiska kommittén (mom. 1)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Av den" och slutar med "kommitténs arbete" bort ha följande
lydelse:
Utskottet erinrar om att den socialdemokratiska regeringen
tillsatte den skogspolitiska kommittén som ett led i arbetet att
uppnå målen för det svenska skogsbruket. Kommittén skall
utvärdera skogspolitikens mål och medel. Miljömålet för
skogspolitiken skall preciseras. En viktig utgångspunkt för
utredningen är att redovisa hur en stärkt ställning för miljö-
och naturvårdshänsyn i skogsbruket kan uppnås. För att uppnå ett
långsiktigt hållbart utnyttjande av skogen som råvaruresurs och
ett skydd av arter och naturtyper krävs både en god planering av
markanvändningen och miljöanpassade brukningsmetoder. Rapporter
från skogsstyrelsen och naturvårdsverket visar att skogsbrukets
hänsynstagande till naturvården enligt 21 § skogsvårdslagen inte
varit tillräckligt med dagens kunskap mätt. Det är därför
viktigt att den skogspolitiska kommittén fullföljer de
ursprungliga direktiven att precisera ett miljömål för
skogsbruket, utvärderar efterlevnaden av gällande lagstiftning
samt lägger förslag om den framtida lagstiftningen. Kollektiv
ägarfinansiering är i vissa fall nödvändig för att säkerställa
mark för naturvårdsändamål. Genom sin iver att skyndsamt
avskaffa skogsvårdsavgiften har regeringen avhänt sig
möjligheten till en naturvårdsavgift som skulle finansiera ett
från naturvårdssynpunkt modifierat skogsbruk. Utskottet
förutsätter att regeringen följer vilka konsekvenser från
naturvårdssynpunkt som borttagandet av skogsvårdsavgiften
medför. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo612
yrkande51 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande arbetet i skogspolitiska kommittén
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo612
yrkande51 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Enligt min mening borde utskottet tillstyrka motion Jo673
yrkande12 och förorda att riksdagen begär förbud mot införande
av främmande trädslag. Ytterligare plantering av contortatall
bör inte tillåtas, och ett generellt förbud för införande av
främmande trädslag bör införas. Dispens bör dock kunna beviljas
för forskningsprojekt efter noggranna och allsidiga
miljökonsekvensbedömningar.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.4 borde ha hemställt:
4. beträffande förbud mot införande av främmande trädslag
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo673
yrkande12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts i denna del.