Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag under
jordbruksdepartementets huvudtitel som skall beredas av
jordbruksutskottet. Följande delar av huvudtiteln bereds numera
av andra utskott, nämligen Litt. E Rennäring m.m.
(bostadsutskottet), Litt. H 1--2 Statens livsmedelsverk och
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.
(lagutskottet), Litt. I Utbildning och forskning
(utbildningsutskottet) och Litt. J Biobränslen
(näringsutskottet).
På de flesta punkter tillstyrker utskottet regeringens förslag
och avstyrker motionerna. Under anslaget D 9 erinrar utskottet
om att riksdagen för ett år sedan beslutat om vissa regler för
statsbidrag vid ombildning av fiskevårdsförening till
fiskevårdsområdesförening. Riksdagens utfästelser härvidlag bör
hållas, framhåller utskottet. För den händelse bidrag enligt
gällande regler inte skulle rymmas för utbetalning under
anslaget bör regeringen därför återkomma med förslag om
ytterligare anslag.
Utskottet har icke övertygats om att den väg som anvisats i
propositionen för rationalisering av utsädeskontrollen är den
rätta. Regeringen bör därför låta ytterligare utreda
förutsättningarna för en lösning som medverkar till ökad
konkurrens.
Regeringens förslag i övrigt tillstyrks. Vissa
jordbrukspolitiska frågor (bl.a. stöd till jordbruket i norra
Sverige och livsmedelsstatistik) behandlas i utskottets
betänkande 1991/92:JoU15.
Till betänkandet har fogats sex reservationer, tre särskilda
yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 10 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 482 000 kr.
(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 5 521 000 kr.
(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 9 313 000 kr.
(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 33 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) 1. att riksdagen godkänner de övergripande målen för
verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde i
enlighet med vad som förordats,
(B 1) 2. att riksdagen till Statens jordbruksverk för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 127 045 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93
statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med
sammanlagt högst 5000000 kr.,
(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 14 842 000 kr.
(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000
000 kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål
under budgetåret 1992/93,
(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 19928000 kr.
(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 000 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 435 000 000 kr.
(B 9) att riksdagen till Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 1 538 000 kr.
(B 10) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får
disponera en rörlig kredit på 1 600 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,
(B 10) 2. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret
1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit
på 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
(B 10) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov
höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar
för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen,
(B10) 4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 335
502 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000
kr.
(B 12) att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och
Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 24 500 000 kr.
(B 13) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93
statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. med sammanlagt högst 4 300 000 kr.,
(B 13) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 4300000 kr.
C. Skogsbruk
(C 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under
budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000
kr. i riksgäldskontoret,
(C 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag
på 310 080 000 kr.
(C 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och
plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
(C 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 139 800 000 kr. till
skogsvård m.m.,
(C 4) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000 kr.
(C 5) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.
(C 6) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000
kr.
D. Fiske
(D 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.
(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 541 000
kr.
(D 3) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(D 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93
statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt
högst 9 388 000 kr.,
(D 4) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskets
rationalisering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 9 388 000 kr.
(D 5) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000
kr.
(D 6) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
(D 7) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets
område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.
(D 8) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 1 000 000 kr.
(D 9) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 174 000
kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till statens
veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 65 293 000 kr.
(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
(F 4) att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 74 637 000 kr.
(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare
för veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2217000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 30 357 000 kr.
(F 7) 1. att riksdagen godkänner målsättningen för
verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden i enlighet med
vad som förordats under avsnittet Slutsatser,
(F 7) 2. att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 370 000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 51 766 000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
3223000 kr.
(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.
(G 4--G 5) 1. att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
G 4--G 5) 2. att riksdagen till Bidrag till statens
maskinprovningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 7 268 000 kr.
(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 32 900 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.
H. Livsmedel
(H 3) 1. att riksdagen godkänner att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden skall vara den som förordats i avsnitten
Fördjupad prövning och Slutsatser,
(H 3) 2. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på
3 646 000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera
en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
(H 6) 2. att riksdagen till Industrins
råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 179 000 000 kr.
(H 7) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt
nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.
(H 8) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 13 229 000 kr.
Motioner
1991/92:Jo207 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå regeringens förslag om höjda
djursjukvårdsavgifter.
1991/92:Jo212 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillfälligt stöd till pälsdjursuppfödningen.
1991/92:Jo216 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöförbättrande åtgärder inom
trädgårdsnäringen.
1991/92:Jo217 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av åtgärder för att främja biodlingen.
1991/92:Jo218 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att
bistå svensk pälsdjursnäring i enlighet med vad i motionen
anförts.
1991/92:Jo220 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för effektiv
bekämpning av varroasmittade bin och beslutar om ekonomiska
omprioriteringar i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen till Rådgivning och utbildning, främjande av
ekologiskt lantbruk för budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 39 785 000
kr.,
10. att riksdagen till investeringar i bättre djurmiljö för
budgetåret 1992/93 anvisar 60 000 000 kr. på nytt anslag,
11. att riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för
budgetåret 1992/93 anvisar 200 000 000 kr.,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att satsa på kvinnors
verksamhet,
14. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 50 000 000
kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål
under budgetåret 1992/93,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfördelning av avgifter för
avbytarverksamheten,
16. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering m.m., för främjande av trädgårdsnäringen för
budgetåret 1992/93 anvisar 1 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 5300000 kr.
1991/92:Jo232 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utsädeskontrollens organisation och utformning.
1991/92:Jo234 av Åke Selberg och Inge Carlsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en redovisning av den framtida lösningen på
avbytarverksamheten inom jordbruksnäringen.
1991/92:Jo301 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av aktiva åtgärder för att utveckla
skogsbilvägnätet i Västernorrland.
1991/92:Jo303 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande skogskalkning.
1991/92:Jo304 av John Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 59 962 000 kr. till
byggande av skogsvägar,
2. att riksdagen till stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag av 59 962 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bidraget bör kvarstå även kommande år.
1991/92:Jo306 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
1991/92:Jo307 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till skogsbilvägar och fullföljandet
av ÖSI.
1991/92:Jo308 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidraget till skogsbilvägar.
1991/92:Jo310 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatta statsbidrag till skogsbilvägar innebärande att
medel för ändamålet tas i anspråk från de infrastrukturpengar
som frigörs vid försäljning av statliga företag.
1991/92:Jo311 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 7 milj.kr. för
fortsatt skogsmarkskalkning.
1991/92:Jo312 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anläggningsstöd vid plantering av
blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen för
omställningsprogrammet inom jordbruket.
1991/92:Jo313 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatta statsbidrag till skogsbilvägar innebärande att
medel för ändamålet tas i anspråk från de infrastrukturpengar
som frigörs vid försäljning av statliga företag.
1991/92:Jo314 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till skogsbilvägar.
1991/92:Jo315 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skogsbilvägar.
1991/92:Jo316 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om
vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Jo406 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utredning av de framtida förutsättningarna för fiskets
organisationer.
1991/92:Jo407 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidrag till fiskarorganisationerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återbäring av bensinskattemedel till
yrkesfisket.
1991/92:Jo413 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidraget till bildande av
fiskevårdsområden.
1991/92:Jo420 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen under anslag D 2 på jordbruksdepartementets
område beslutar om ett oförändrat bidrag till
fiskeorganisationer budgetåret 1992/93 inom ramen för anslaget
Främjande av fiskerinäringen,
2. att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten
att åstadkomma rättvisa förhållanden mellan olika bränsletyper
för fiskerinäringen.
1991/92:Jo421 av Kjell Ericsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
stimulera kust- och insjöfisket.
1991/92:Jo423 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till allmän
fiskevårdsavgift,
3. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1992/93 anvisar 2 938 264 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 7 479 264 kr.,
4. att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1992/93 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 60000000 kr.,
5. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar 3 150 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 8324000 kr.
1991/92:Jo424 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift i
enlighet med utredning av Per Wramner.
1991/92:Jo425 av Leif Carlson och Bertil Danielsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om främjande av fiskerinäringen genom
återbäring av bensinskatt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om oförändrat bidrag till
fiskeriorganisationerna med 914 000 kr. budgetåret 1992/93 genom
omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D 2.
1991/92:Jo428 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om rätt till bensinskatterestitution
för licensierade yrkesfiskare med bensinmotorbåtar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfördelning av anslaget till Främjande av
fiskerinäringen (nionde huvudtiteln, D 2).
1991/92:Jo432 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om villkoren för statsbidrag för bildande av fiskevårdsområden
samt framtida medelsbehov.
1991/92:Jo438 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslag om införande av allmän
fiskevårdsavgift.
1991/92:Jo501 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att
bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i enlighet med vad i
motionen anförts.
1991/92:Jo503 av Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om katastrofplaner och
ersättningsfrågor för de bisamhällen som berörs av sjukdomar.
1991/92:Jo514 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd,
v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt behörighet för
frökontrollanstalten i Örebro att analysera och statsplombera
utsäde.
1991/92:Jo515 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt behörighet för de lokala
frökontrollanstalterna att statsplombera bruksutsäde.
1991/92:Jo517 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ej nu höja djursjukvårdsavgifterna,
3. att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar
16 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 90
637 000 kr.
1991/92:Jo522 av Carl G Nilsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nuvarande statsplomberingssystem inte
förändras till stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering
med EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att erfarenheterna från de förändringar
som infördes 1984 och som gav handeln möjlighet att sälja och
leverera utsäde innan slutanalys föreligger följs upp, innan
statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de lokala frökontrollanstalterna under
respektive hushållningssällskaps huvudmannaskap ges fortsatt
behörighet att statsplombera bruksutsäde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den för de lokala
frökontrollanstalterna geografiska begränsningen upphör,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de lokala frökontrollanstalternas
skyldighet att följa den av SUK fastlagda analystaxan slopas.
1991/92:Jo523 av Jan Fransson och Åke Selberg (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjning av
djursjukvårdsavgiften och att omfördelning av medel sker i
enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
motionen anförts om statens ansvar och fortsatt anslag till
Hammenhögs Frö.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
I anslutning till vissa punkter i budgetförslaget har
utskottet anordnat utfrågning med företrädare för
jordbruksverket, skogsstyrelsen ock naturvårdsverket samt
uppvaktats av företrädare för Sveriges Veterinärförbund,
Föreningen Sveriges Spannmålshandlare och Frökontrollanstalterna
i Örebro och Linköping. Utskottet har även mottagit skrivelser i
samband med ärendebehandlingen.
Utskottet
1. Jordbruksdepartementet m.fl. anslag (A 1--A 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
A1--A 4 (s.19--21).
2. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av
jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt
som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning
med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift
att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade
omställningen, dels att följa utvecklingen inom sitt område med
anledning av detta.
I propositionen konstateras att riksdagsbeslutet (prop.
1989/90:146, JoU25, rskr. 327) om en ny livsmedelspolitik ligger
fast. Jordbruksverkets verksamhetsinriktning och övergripande
mål skall enligt jordbruksministern vara oförändrade.
Jordbruksverket skall verka för en positiv utveckling av de
areella näringarna i enlighet med den nya livsmedelspolitiken.
För budgetåret 1992/93 föreslår jordbruksministern ett ramanslag
på 127045000kr. för jordbruksverket.
Motionerna
I motion Jo226 (v) yrkas att riksdagen till investeringar i
bättre djurskyddsmiljö för budgetåret 1992/93 anvisar 60
milj.kr. på nytt anslag (yrkande 10). Den nya djurskyddslagen
ställer större krav på anpassning av bl.a. animalieproduktionen
så att husdjurens naturliga behov tillgodoses. Samtidigt
befinner sig jordbruket i en svår omställningsperiod och
lågkonjunktur råder. Investeringar i bättre djurmiljö bör därför
underlättas. Den dåvarande lantbruksstyrelsen arbetade under ett
antal år med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling inom
stödområdet. Enligt motionärerna har detta stöd fungerat mycket
bra, och därför bör riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram
för landsbygdsutveckling i hela landet för budgetåret 1992/93
anvisa 200 milj.kr. (yrkande11). Inom ramen för detta
åtgärdsprogram bör tidigare stöd till kvinnors verksamhet, som
utgått inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet, få en
fortsättning och utökas (yrkande 12).
I flera motioner konstateras att den svenska pälsdjursnäringen
befinner sig i en ekonomisk kris. Enligt motionärerna bör därför
staten under en övergångstid medverka till att förutsättningarna
för näringens överlevnad förbättras. Enligt motion Jo212 (s) bör
ett tillfälligt statligt stöd införas för att förhindra
ytterligare företagsnedläggningar. Enligt motionerna Jo218 (m)
och Jo501 (c) bör möjligheterna att bistå pälsdjursnäringen
utredas.
Enligt motion Jo217 (v) finns ett stort behov av åtgärder för
att främja biodlingen. Enligt motionären utgör förändringar i
skattereglerna samt tillgång till medel för landsbygdsutveckling
och småskalig livsmedelsförädling exempel på olika sätt att
främja denna näring.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker den inriktning och de övergripande mål
för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde som
föreslås i propositionen.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om ett
ramanslag på 127045000kr.
Utskottet har tidigare framhållit att djurmiljön i
animalieproduktionen måste förbättras och anpassas till kraven i
den nya djurskyddslagen (se 1990/91:JoU22). Enligt de
beräkningar som tidigare utförts av berörda myndigheter har
jordbruksföretagen totalt sett endast i marginell omfattning
belastats med kostnader för bl.a. åtgärder som krävs enligt
djurskyddslagen. De krav som riksdagen i samband med antagandet
av lagen ställt på animalieproduktionen får dock genomslag
successivt under en övergångstid fram till utgången av år 1998.
Kostnaderna kommer således att öka vartefter de nya reglerna i
djurskyddslagen träder i kraft. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget är utskottet dock inte berett att förorda
ett särskilt investeringsbidrag för de ändamål som anges i
motion Jo226 yrkande 10. Motionen avstyrks således i berörd del.
Med anledning av det i motion Jo226 framförda kravet på medel
till ett särskilt åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling m.m.
vill utskottet anföra följande. I propositionen konstateras att
statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av
de areella näringarna och härvid bl.a. främja en regional
utjämning av sysselsättning och välfärd. Den nya
livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren som
företagare. I riksdagsbeslutet om livsmedelspolitiken anfördes
att rådgivnings- och utbildningsinsatserna är av grundläggande
betydelse i omställningsprocessen i jordbruket. Enligt
propositionen (s. 34) skall utbildningsinsatserna prioriteras.
Insatserna för rådgivning och utbildning skall under kommande år
ha sin tyngdpunkt i utbildning i verksamhet för ny
sysselsättning och ny markanvändning. Därigenom får arbetet en
långsiktig inriktning mot kunskapsutveckling på landsbygden. Av
propositionen framgår vidare att ca 20 % av tilldelade medel för
rådgivning och utbildning använts för att genomföra
utvecklingsprojekt inom olika områden. Bl.a. har särskilda
insatser på detta område gjorts för kvinnor i jordbruket. I
detta sammanhang bör även uppmärksammas att av de medel
(15milj.kr.) för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande
åtgärder som regeringen disponerar under tionde huvudtiteln
(arbetsmarknadsdepartementet) har drygt en tredjedel beviljats
utvecklingsprojekt för ungdomar och kvinnor på landsbygden. När
det gäller det regionalpolitiska företagsstödet uppgår
kvinnornas andel av sysselsättningsökningen till ca 30 %. En
kvoteringsregel säger att minst 40 % av antalet nya
arbetstillfällen skall förbehållas vartdera könet. På
regeringens uppdrag har länsarbetsnämnderna i stödområdena
utarbetat handlingsplaner för att öka kvinnoandelen (prop.
1991/92:100, bil. 11 s. 34 och 41). Utskottet erinrar dessutom
om att riksdagen i samband med beslutet om den nya
livsmedelspolitiken våren 1990 under tionde huvudtiteln
(arbetsmarknadsdepartementet) väsentligen utökade de
regionalpolitiska medel som är avsedda för glesbygdsstöd och
regional projektverksamhet (1989/90:AU13, rskr. 346). I
förslaget som låg till grund för beslutet (prop. 1989/90:146)
framhölls bl.a. att det var naturligt att denna utökning av
medlen gick till s.k. kombinationsföretag där jordbruket ingår
som en del. Härigenom förväntades att intentionerna med det
tidigare s.k. åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige
skulle kunna fullföljas och utvecklas. Förstärkningen av
ifrågavarande anslag var inte begränsat i tiden. Utskottet vill
i detta sammanhang understryka betydelsen av att ifrågavarande
medel används för avsett ändamål. Utskottet utgår ifrån att den
kommande utvärderingen av det livsmedelspolitiska beslutet även
omfattar nu nämnda förstärkning av det regionalpolitiska stödet.
Utskottet anser att jord- och skogsbruk är mycket viktiga
näringar för landsbygden och dess utveckling. En stor del av den
samlade regionalpolitiken utgörs av landsbygdsinsatser vars
inriktning är sådan att landsbygdens resurser och
utvecklingsmöjligheter skall kunna tas till vara. För att nå
detta mål är det enligt utskottets mening väsentligt att finna
former för hur företagen i dessa områden skall kunna drivas
vidare. Utskottet vill även betona betydelsen av
sektorssamordning för att de regionalpolitiska målen skall kunna
uppnås. Detta gäller bl.a. omställningen av jordbruket,
satsningen på utbildning, kommunikationer osv. Ansvaret för den
centrala samordningen ligger på den nyligen inrättade
glesbygdsmyndigheten som har att verka för förbättringar av
glesbygds- och landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i
olika delar av landet. Utskottet är inte berett att tillstyrka
ytterligare medel för landsbygdsutveckling i enlighet med vad
som anförts i motion Jo226. De nu redovisade insatser som görs
för ett främjande av landsbygdens utveckling är i allt
väsentligt ägnade att tillgodose syftet med motion Jo226
yrkandena 11 och 12. Yrkandena bör därmed inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt
motioner om olika former av stöd till pälsdjursnäringen (senast
1990/91:JoU22 s. 24). Vid sistnämnda tillfälle hänvisade
utskottet till det rådande statsfinansiella läget och förklarade
sig inte berett att föreslå att en viss näring erhåller statligt
stöd. Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta avseende och
avstyrker därmed motionerna Jo212, Jo218 och Jo501.
I likhet med vad som anförs i motion Jo217 anser utskottet det
önskvärt att biodlingen kan bevaras på nuvarande nivå.
Utskottet, som tidigare betonat biodlingens betydelse vid en
omställning av jordbruket (1989/90:JoU25, s. 140), anser
emellertid att syftet med motionen bör kunna tillgodoses utan
någon åtgärd från riksdagens sida. Det kan tilläggas att
biträdande finansministern i ett frågesvar den 15 oktober 1991
beträffande skattskyldighet för biodling bl.a. framhöll att
ambitionen att ändra skattelagstiftningen i en riktning som
minskar krångel och byråkrati och förenklar tillämpningen både
för skattskyldiga och för dem som har att hantera
skattelagstiftningen kunde ge anledning att se över
gränsdragningen i detta sammanhang. Utskottet förutsätter att
regeringen i annat sammanhang återkommer till riksdagen med
förslag i enlighet med biträdande finansministerns frågesvar.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo217
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2
(s. 24f)
4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 3)
Propositionen
Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas
(lantbruksenheternas) kostnader för fastighetsförvärv i samband
med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område.
Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en
från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom
jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Därvid skall
eftersträvas att från regionalpolitisk synpunkt ändamålsenliga
företag bildas.
Med tanke på jordfondens ansträngda likviditet bör enligt
jordbruksministern en rörlig kredit på 35 milj.kr. ställas till
jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under
budgetåret 1992/93. Härigenom behålls en beredskap för inlösen
av fastigheter enligt jordförvärvslagen samt inlösen av
fastigheter från skuldtyngda jordbrukare. Anslaget förs upp med
oförändrat belopp, 1 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo226 (v) yrkande 14 har fastighetspriserna
stigit kraftigt under 1980-talet. Jordfonden har inte förstärkts
i motsvarande grad och därigenom har fonden urholkats. Enligt
motionärerna bör en rörlig kredit på 50milj.kr. ställas till
jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under
budgetåret 1992/93.
Utskottets överväganden
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, delar
jordbruksministerns bedömning att en rörlig kredit på 35
milj.kr. bör ställas till jordbruksverkets förfogande för
jordfondsändamål under budgetåret 1992/93. Utskottet avstyrker
därmed motion Jo226 yrkande 14.
5. Täckande av förluster av statlig kreditgaranti m.fl. anslag
(B4--B6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
B4, B 5 och B 6 (s. 26--28)
6. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 7)
Propositionen
De sociala åtgärder som finansieras under detta anslag är
avbytarverksamhet, företagshälsovård, socialförsäkringsskydd och
produktionsanpassningsåtgärder. Jordbruksministern, som föreslår
att ett förslagsanslag på 435000000kr. anvisas, avser att
i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till
definitiv fördelning.
Motionerna
Enligt motion Jo226 (v) är en väl fungerande avbytarverksamhet
till en godtagbar kostnad en förutsättning för att jordbruk
skall kunna bedrivas under rimliga villkor. Avbytarverksamheten
bidrar även till att skapa sysselsättning. Många jordbrukare
drar sig dock för att anlita avbytare på grund av de höga
kostnaderna. Särskilt små jordbruksföretag drabbas av den i
förhållande till intäkterna höga kostnaden. En omfördelning bör
ske så att mindre jordbruksföretag får betala en lägre avgift
för avbytarverksamheten (yrkande 15). Enligt motion Jo234 (s)
får det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 inte medföra en
försämring för jordbruksföretagen på det sociala området. För
att trygga avbytarverksamheten när avregleringen är helt
genomförd år 1995 måste medel tillföras på annat sätt.
Verksamheten borde upprätthållas utan att medel tillförs via
statskassan, men enligt motionärerna är det ovisst om så är
möjligt. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att
redovisa den framtida lösningen på avbytarverksamheten inom
jordbruksnäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s.
29).
Avbytarverksamheten har till syfte att möjliggöra för
animalieproducenterna att till rimlig kostnad få ersättare vid
semester och sjukdom. Kostnaderna för avbytartjänsten
finansieras till en tredjedel av kunderna, dvs. lantbrukarna,
och till två tredjedelar av budgetmedel.
Enligt riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik skall
ändamålen under detta anslag även tills vidare finansieras av
budgetmedel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till
jordbruksnäringen skall dock övervägas. Jordbruksutskottet
förutsatte därvid att ett kommande förslag i enlighet härmed
skulle redovisas för riksdagen (1989/90:JoU25 s. 98). Regeringen
har den 14 mars 1991 beslutat utreda den framtida finansieringen
av vissa sociala åtgärder för jordbrukare (dir. 1991:16, dir.
1991:108). Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 juni
1992.
Utskottet delar i stor utsträckning synpunkterna i motion
Jo234 angående avbytarverksamhetens betydelse. En fungerande
avbytarverksamhet är en av förutsättningarna för att
animalieproduktionen skall kunna upprätthållas i stora delar av
vårt land. Verksamheten är dessutom av stor betydelse för
rekryteringen av unga företagare. Ett överförande av ansvaret
för finansieringen till jordbruksnäringen får därför inte
innebära att den från social synpunkt så väsentliga
avbytarverksamheten äventyras. Enligt utskottets mening bör
verksamheten upprätthållas på sin nuvarande nivå. Utskottet
anser det dock lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta
beredningen i denna fråga och föreslår därför att motion Jo234
lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att även motion
Jo226 yrkande 15 lämnas utan vidare åtgärd.
7. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s.
30)
8. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 10)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B10
(s. 30--34).
Beträffande bemyndigandet för regeringen att vid behov höja de
rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för
inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen anser utskottet det lämpligt
att bemyndigandet begränsas till ett belopp på högst
2500000000 kr.
9. Rådgivning och utbildning (B 11)
Propositionen
I propositionen konstateras att de i enlighet med det
livsmedelspolitiska beslutet utökade rådgivnings- och
utbildningsinsatserna under omställningsperioden är mycket
angelägna. Enligt jordbruksministern bör programmet för
rådgivning och utbildning fullföljas. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget föreslås dock att anslaget förs upp med
29785000kr., vilket innebär en besparing på 10 milj.kr.
Motionen
I motion Jo226 (v) yrkas att riksdagen till rådgivning och
utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar 10 milj.kr. utöver
regeringens förslag i syfte att stimulera det ekologiska
lantbruket (yrkande 8). Det långsiktiga målet för jordbruket
måste vara ekologisk anpassning. Enligt motionärerna kräver
detta en övergång till alternativ odling och högt ställda
miljökrav på det konventionella jordbruket. Den föreslagna
höjningen av anslaget kan enligt motionärerna användas bl.a.
till marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och
studieverksamhet.
Utskottets överväganden
Den nya livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren
som företagare. Därför har bl.a. utbildningsinsatser
prioriterats. Enligt jordbruksverkets anslagsframställning för
budgetåret 1992/93 skall insatserna för rådgivning och
utbildning under kommande år ha sin tyngdpunkt i utbildningar
för företagsledning, marknadsföring och marknadsfrågor samt
verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning.
Programmet får därigenom en långsiktig inriktning mot
kunskapsförnyelse och företagsutveckling på landsbygden.
Programmets inriktning möjliggör även en kunskapsuppbyggnad som
stimulerar övergång till alternativ odling. Utskottet
konstaterar att verksamhetens inriktning i betydande
utsträckning torde kunna tillgodose de ändamål som redovisas i
motion Jo226 utan att särskilda medel anvisas enligt motionen.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker
motion Jo226 yrkande 8. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om den pågående översynen av den statliga rådgivningen till
jordbruket och trädgårdsnäringen. Översynen skall vara klar
senast den 1 juli 1992.
10. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12
(s.35f).
11. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m.
(B13)
Propositionen
I propositionen föreslås en oförändrad ram till
trädgårdsnäringens rationalisering, dvs. 4,3 milj.kr. för
budgetåret 1992/93. En mindre del av anslaget, 0,7 milj.kr. för
budgetåret 1991/92, har använts för främjande av
trädgårdsnäringen. Som redovisats i proposition 1991/92:38 om
inriktningen av den ekonomiska politiken bör branschstöd i
princip upphöra. Bidraget för främjande av trädgårdsnäringen bör
därför avvecklas. Med hänsyn till betydelsen av att stimulera
strukturförändringar inom trädgårdsnäringen inför ett
EG-medlemskap bör bidraget till trädgårdsnäringens
rationalisering behållas t.o.m. budgetåret 1992/93. En utredning
om den svenska trädgårdsnäringen skall tillsättas. Bl.a. skall
näringens produktions- och konkurrensförhållanden i såväl ett
nationellt som internationellt perspektiv utredas.
Motionerna
Enligt motion Jo216 (c) yrkande 1 kommer efterfrågan på
bidraget för främjande av trädgårdsnäringen även i
fortsättningen att vara stort. Det kan vara mindre lämpligt att
förändra det statliga stödet innan den aviserade översynen av
trädgårdsnäringen genomförts. Det bör därför finnas beredskap
att stödja näringen ytterligare. Enligt motionärerna är det
vidare rimligt att även trädgårdsnäringen får tillgång till
medel för miljöförbättrande åtgärder. Härigenom skulle
rådgivning och metoder kunna inriktas på att reducera utsläppen
av bl.a. kemikalier, näring samt stoft och svavel från
uppvärmningsanläggningar. Frågan bör uppmärksammas av den nu
aviserade utredningen (yrkande 2). Enligt motion Jo226 (v)
yrkande 16 bör riksdagen avvisa regeringens förslag om ett
slopande av bidraget till främjande av trädgårdsnäringen. Till
bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för främjande av
trädgårdsnäringen för budgetåret 1992/93 bör anvisas 1milj.kr.
utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5300000kr.
Behovet av sådana åtgärder är stort och ansökningarna överstiger
vida de tilldelade resurserna.
Utskottets överväganden
Regeringen har nu fattat beslut om direktiv till utredningen
om trädgårdsnäringens framtid och utvecklingsmöjligheter (dir.
1992:23). Utredningen skall vara klar den 1 november 1992. I
avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte
meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med
anledning av motion Jo216. Motionen avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsram för
bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och avstyrker
motion Jo226 yrkande 16.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelsanvisning under detta anslag.
Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas uppgifter och
organisation m.m. framgår av förordningen (1988:855) med
instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Under anslaget C 1 tas upp ett formellt belopp av 1000kr.
till skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet exkl. frö- och
plantverksamheten.
Skogsstyrelsen har lämnat en fördjupad anslagsframställning
inför perioden 1992/93--1994/95. Däri anges behov av en rad
prioriteringar och ändringar av verksamhetens inriktning. I
propositionen erinrar jordbruksministern om att skogspolitikens
mål och medel för närvarande utreds av 1990 års skogspolitiska
kommitté (Jo 1990:03). Kommittén skall redovisa sina förslag
senast den 31 augusti 1992. I avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete bör enligt propositionen någon treårsbudget
för skogsstyrelsen inte läggas fast. Någon ändring av
verksamhetsinriktningen bör således inte ske för närvarande.
Skogsstyrelsens verksamhet med övervakning av skogsskador och
försöksverksamhet med skogsmarkskalkning (vilken hittills
redovisats under miljödepartementets budget) bör enligt
propositionen i fortsättningen finansieras över denna
huvudtitel. Anslaget C 2 för myndighetsuppgifter bör under
budgetåret 1992/93 räknas upp med 6177000kr. för
övervakning av skogsskador och med 8077000kr. för
försöksverksamhet med skogsmarkskalkning. Sammanlagt innebär
jordbruksministerns förslag att anslaget räknas upp med närmare
32 milj.kr. till drygt 310 milj.kr.
Under anslaget C 3 Skogsvårdsorganisationens frö- och
plantverksamhet meddelar jordbruksministern att skogsstyrelsen
omfattas av en försöksverksamhet som innebär en ny
beslutsordning och en förändrad finansieringsmodell för
finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. Denna
verksamhet presenteras i finansdepartementets budgetbilaga. För
sina investeringar i anläggningstillgångar beräknas
skogsstyrelsen ta upp lån i riksgäldskontoret. Några särskilda
investeringsmedel behöver inte tas upp i statsbudgeten.
I propositionen erinras vidare om att skogsvårdsavgiften
enligt riksdagens beslut hösten 1991 har halverats den 1 januari
1992 för att helt avvecklas den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:60,
JoU3y, SkU10, rskr. 97). Bidraget till anläggning av
skogsfröplantager finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Som
ett led i de samlade besparingarna på statsbudgeten föreslår
jordbruksministern att anslaget för bidrag avvecklas helt redan
fr.o.m. nästa budgetår.
Motionerna
I motionerna Jo303 (c) och Jo311 (s) framförs kritik mot att
skogskalkningen icke erhåller ökade medel jämfört med
innevarande budgetår. Enligt den förra motionen bör storskalig
kalkning drivas på bredden tills de försurande utsläppen
minskats dramatiskt. I sistnämnda motion yrkas att riksdagen
anslår ytterligare 7 milj.kr. för fortsatt
skogsmarkskalkning (yrkande 1) samt att medel omfördelas från
naturvårdsverkets anslag (yrkande 2; behandlas i bet.
1991/92:JoU13).
Utskottets överväganden
Kalkningsfrågan behandlades utförligt av utskottet i samband
med 1991 års miljöpolitiska beslut. Utskottet erinrade då om att
skogsstyrelsen startat en praktisk försöksverksamhet år 1990 för
att få beredskap för ett framtida storskaligt kalkningsprogram.
Försöksverksamheten har i första hand lokaliserats till områden
i sydvästra Sverige med hög belastning av sur deposition.
Utskottet bedömde att skogsmarkskalkning i större omfattning
skulle komma att behövas i de mest utsatta områdena. Det
slutliga ställningstagandet borde dock göras när resultatet av
försöksverksamheten redovisats under 1992. I avvaktan på detta
borde verksamheten drivas vidare i minst samma omfattning som
den då pågående. Beträffande den långsiktiga finansieringen av
skogsmarkskalkning borde den skogspolitiska utredningen få i
uppdrag att lämna förslag. Riksdagen gjorde utskottets uttalande
till sitt i ett tillkännagivande till regeringen. Samtidigt
ökade riksdagen anslaget till åtgärder mot försurningen med 20
milj.kr., utöver den av regeringen föreslagna ökningen med 44
milj.kr., till sammanlagt 196,5 milj.kr. (prop. 1991/92:90, JoU
30 s. 143, 253, rskr. 338).
Regeringen har lämnat tilläggsdirektiv (Dir. 1991:99) till
skogspolitiska kommittén i enlighet med riksdagsbeslutet. Den av
riksdagen beslutade ökningen av kalkningsanslaget har i sin
helhet tillförts naturvårdsverkets kalkningsverksamhet.
Skogsstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att
kalkningens effekter bör kunna avläsas inom ett par år i t.ex.
markvattenprover och humusprover. Full effekt på mineraljorden
nås troligen inte förrän efter ca 10 år. Även eventuella
effekter på avrinningsvatten, skogsproduktion och skogsskador är
av långsiktig karaktär. För att effektkontrollen skall ge
riktiga värden måste därför mätprogrammet fortsätta även sedan
den treåriga försöksperioden avslutats.
Utskottet konstaterar således att regeringen och berörda
myndigheter mycket nära följer utvecklingen av försurningsläget
och de åtgärder som bör vidtas. I avvaktan på kommande
utvärdering av skogsstyrelsens försöksverksamhet och på den
skogspolitiska kommitténs bedömningar saknas enligt utskottets
mening anledning att frångå regeringens bedömningar. Riksdagen
bör alltså bifalla regeringens förslag och avslå motionerna
Jo303 och Jo311 yrkande 1.
Utskottet har heller ingen erinran mot regeringens förslag
under C3.
13. Bidrag till skogsvård m.m. (C 4)
Propositionen
Från anslaget bekostas bidrag till särskilda
skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och
kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och åtgärder mot
skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga
skogsinventeringar från anslaget och eventuella kostnader för
ersättningar då tillstånd förvägras till avverkning i fjällnära
skog, enligt 19c§ skogsvårdslagen (1979:429).
Jordbruksministern anför att kostnaderna för bidrag till
anläggning av ädellövskog har ökat, och han föreslår att ramen
härför räknas upp med 0,8 milj.kr. till 15,8 milj.kr.
Anslagsposten till översiktliga skogsinventeringar (ÖSI)
finansieras helt med skogsvårdsavgiftsmedel. Finansieringskällan
bortfaller i huvudsak fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Jordbruksministern föreslår att anslagsposten till dessa
inventeringar redan nu minskas med 11 milj.kr. som ett led i
besparingsarbetet. För budgetåret 1992/93 tas upp en sammanlagd
ram av 139,8 milj.kr. för bidrag till skogsvård. För utbetalning
under anslaget beräknas knappt 142,5 milj.kr.
I sammanhanget tar jordbruksministern även upp frågan om
anslaget Bidrag till skogsbrukarnas trygghetsförsäkring.
Bidraget finansieras helt med skogsvårdsavgiftsmedel. Denna
finansieringsmöjlighet upphör nu. Som ett led i
besparingsarbetet bör bidraget avvecklas helt redan fr.o.m.
nästa budgetår. Reserverade medel under anslaget vid utgången av
budgetåret 1991/92 bör få användas för avsett ändamål.
Motionerna
I motion Jo307 (s) framhålls att ÖSI-verksamheten visat sig ge
positiva effekter genom att materialet har utnyttjats inte bara
av skogsvårdsorganisationen utan också av bolag,
skogsägarföreningar, länsstyrelser, kommuner m.fl. samt
naturligtvis av markägarna. Den kunskap om skogstillståndet som
på detta sätt samlats in har också visat sig vara ovärderlig när
nu sumpskogar och nyckelbiotoper skall lokaliseras och
beskrivas. Nu återstår det inte många år och hektar förrän det
första omdrevet är klart. Det vore olyckligt om den föreslagna
neddragningen av anslaget skulle få till följd att ÖSI kanske
inte ens kan fullföljas i sitt första omdrev. Detta bör dock
fullföljas och det inom den från början avsedda tidsperioden
t.o.m. 1994, anför motionärerna.
I motion Jo312 (m) behandlas frågan om anläggningsstöd vid
plantering av blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen
för jordbrukets omställningsprogram. Motionärerna anser att det
finns många goda skäl för att anläggningsstöd borde utgå även
vid plantering av blandbestånd som syftar till ädellövsbestånd.
Det är inte onormalt att ända upp till 75 % barrinslag används
vid t.ex. anläggning av ekskog, framhåller motionärerna. I
blandbestånd bok/lärk kan man dock acceptera 30 %
barrinblandning. Anläggningsstödet och ädellövskogsbidraget
bör enligt motionen utgå i proportion till
blandningsförhållandet ädellöv/barr.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att den skogspolitiska kommittén har att
överväga den fortsatta skogspolitiken och de
finansieringsproblem som uppstår när skogsvårdsavgiften
avskaffas. Utskottet har under en följd av år framhållit
betydelsen av den översiktliga skogsinventeringen. Som framgår
av propositionen finansieras denna helt med medel från
skogsvårdsavgiften. Utskottet delar regeringens mening att det
är rimligt att något dra ner på anslaget till ÖSI med hänsyn
till kommitténs arbete och till den ansträngda
budgetsituationen. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag och avstyrker motion Jo307 i denna del.
Med anledning av motion Jo312 får utskottet anföra följande.
Med ädellövskog enligt ädellövskogslagen (1984:119) avses i
detta sammanhang skogsbestånd som utgörs av lövträd till minst
70 % och av ädla lövträd till minst 50 % och vars areal är minst
ett halvt hektar.
Riksdagen beslöt i samband med 1990 års jordbrukspolitiska
reform att anläggningsstöd i samband med omställning av
jordbruksmark skall utgå till anläggning av lövskog, men inte
till barrskog. Med anledning av en motion om bidrag till
plantering av blandskog bestående av ädellöv och barr uttalade
riksdagen för ett år sedan att reglerna om anläggningsstöd bör
anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av
ädellövskog enligt ädellövskogslagen. Det anförda skulle ej
innebära någon ändring av inriktningen av riksdagens tidigare
beslut om anläggningsstöd. (1990/91:JoU22 s. 38, rskr. 202). Med
anledning av uttalandet medges numera att anläggningsstöd i
samband med omställning av åkermark kan utgå även vid anläggning
av ädellövskog med inblandning av högst 30 % barrträd (SFS
1991:1177).
Utskottet erinrar om att syftet med anläggningsstödet delvis
är att åstadkomma en från naturvårdssynpunkt önskvärd variation
i landskapsbilden. Detta syfte låg till grund för riksdagens
beslut år 1990 att icke medge anläggningsstöd vid plantering av
barrskog på omställd åkermark. Reglerna för anläggningsstöd
skiljer sig väsentligt från ädellövskogslagens regler.
Ädellövskogslagen syftar till att bevara landets ädellövskogar
för framtiden. Stöd enligt lagen ges såväl till anläggning av
skog som till åtgärder efter hand för att det nya beståndet
skall uppnå tillfredsställande täthet och beskaffenhet. Som
allmänt villkor för stöd gäller bl.a. att en fastställd
arbetsplan följs. Anläggningsstödet å andra sidan utgör ett
engångsbidrag i jordbrukets omställningsprogram. Det är inte
förenat med någon uppföljning. Markägaren får dock inte bryta
mot villkoren för anläggningen under tio år. Schablonerna för
bidrag enligt respektive författningar skiljer sig också
väsentligt. Det finns dock, i den mån anslagen förslår,
möjlighet att kombinera stöd enligt ädellövskogsförordningen och
anläggningsstöd.
Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl att med anledning
av motion Jo312 föreslå någon ändring av bestämmelserna om
anläggningsstöd. För det fall att regeringen finner ytterligare
utredning önskvärd har den möjlighet att hänvisa frågan till
jordbrukets omställningskommission (Dir. 1991:97).
14. Stöd till byggande av skogsvägar (C 5)
Propositionen
Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar
enligt förordningen (1979:792; omtryckt 1988:1000) om statligt
stöd till skogsbruket.
Jordbruksministern konstaterar att hela anslaget finansieras
med skogsvårdsavgiftsmedel. Möjligheten att lämna nya bidrag för
detta ändamål bör upphöra redan fr.o.m. nästa budgetår som ett
led i besparingsarbetet. Utbetalningarna under anslaget för
nästa budgetår beräknas till knappt 40 milj.kr.
Motionerna
I flera motioner riktas kritik mot regeringens förslag att
statsbidragen till byggande av skogsvägar skall upphöra. I
motion Jo307 (s) framhålls att från samhällsekonomisk synpunkt,
och inte minst av natur- och kulturminnesvårdsskäl, är ett
fortsatt statligt stöd till skogsvägbyggande lönsamt både för
samhället och skogsbruket. I avvaktan på den skogspolitiska
kommitténs ställningstagande bör vägstödet för budgetåret
1992/93 vara oförändrat. I sak motsvarande yrkanden framställs i
de socialdemokratiska motionerna Jo308 och Jo314. I motion Jo315
(c) betonas angelägenheten av att påbörjade projekt fullföljs.
Enligt motionerna Jo301 (s) och Jo306 (s) bör skogsvägbyggandet
i Västernorrlands resp. Jämtlands län prioriteras.
Enligt motionerna Jo310 (m) och Jo313 (m) bör statsbidrag till
skogsvägar kunna finansieras med medel från de
infrastrukturpengar som frigörs vid försäljning av statliga
företag. I fyrpartimotionen Jo316 (kds, m, fp, c) lämnas förslag
om vägnätsplanering och samordning vid byggande av
skogsbilvägar. Motionärerna anser att sådan samordning kan
åstadkommas om kostnadsfri hjälp kan erbjudas markägarna vid
projektering m.m. (yrkande 1) samt direktavdrag medges för
investeringar i skogsvägar (yrkande 2; bereds av
skatteutskottet).
Enligt motion Jo304 (v) bör statsbidragsreglerna ligga kvar.
Riksdagen bör besluta om fortsatt och ökad bidragsram under
budgetåret 1992/93 (yrkande 1) och en motsvarande ökning av
anslaget (yrkande 2). Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna att bidraget bör kvarstå även kommande år (yrkande
3).
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att frågan om fortsatt statsbidrag till
skogsvägbyggande varit föremål för debatt under en följd av år.
När frågan för ett år sedan behandlades av utskottet reserverade
sig en stor minoritet för att dessa bidrag borde avvecklas
(prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22, rskr. 202).
Utskottet delar regeringens mening att förutsättningar saknas
för fortsatta statsbidrag till skogsvägbyggande sedan
skogsvårdsavgiften avskaffats. Med hänsyn till den ansträngda
budgetsituationen bör möjligheten att lämna nya bidrag för detta
ändamål upphöra redan nästa budgetår. Med det anförda avstyrks
motionerna Jo301, Jo306, Jo307 i denna del, Jo308, Jo314 och
Jo315.
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker även motion
Jo304. Regeringens förslag tillstyrks alltså.
Utskottet är icke berett att i detta sammanhang förorda bifall
till förslaget att eventuella intäkter från försäljning av
statliga företag skall kunna utnyttjas för att finansiera
skogsvägar. Motionerna Jo310 och Jo313 avstyrks således.
Det torde ligga inom den skogspolitiska kommitténs mandat att
undersöka frågan hur en önskvärd samordning av skogsvägarna
skall åstadkommas. Enligt utskottets mening kan därvid bl.a. det
förslag som framställs i motion Jo316 om vägnätsplanering och
samordning av skogsvägar i samband med föreslagen avdragsrätt
för investeringar i skogsvägar vara värt att uppmärksamma.
Utskottet är dock icke berett att för närvarande förorda något
riksdagsinitiativ med anledning av motion Jo316 yrkande 1.
15. Främjande av skogsvård m.m. (C 6) och Fiskeriverket (D 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 6 och D 1
(s. 46--48).
16. Främjande av fiskerinäringen (D 2)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen
och för att betala kostnader för forskning, utvecklingsarbete
och försöksverksamhet på fiskets område.
Jordbruksministern föreslår att anslaget minskas med 2,5
milj.kr. I enlighet med vad som redovisades i proposition
1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken bör
bidragen till fiskeorganisationer halveras budgetåret 1991/92
och avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Motionerna
Förslaget om avveckling av bidragen till fiskets
organisationer har kritiserats i en rad motioner. I motion Jo406
(c) yrkas att riksdagen begär en utredning av de framtida
förutsättningarna för fiskets organisationer. Motionären
framhåller att bidragsbeloppet trots sin ringa storlek är av
betydelse. Medlemmarna i yrkesfiskets fackliga organisation är
spridda runt i landets glesbygder. Radikala åtgärder måste
vidtas om organisationen skall kunna verka i fortsättningen. I
motion Jo421 (c, fp) begärs förslag till åtgärder för att
stimulera kust- och insjöfisket. I motion Jo407 (s) hävdas att
det från sysselsättningssynpunkt är oacceptabelt att inte även i
fortsättningen ge stöd till fiskarorganisationerna, som ett led
i främjande av fiskerinäringen (yrkande 1). Motionärerna erinrar
om att det i kust- och insjöfisket används bensindrivna motorer,
och att det under en följd av år lämnades restitution av skatten
på bensin som användes för yrkesmässigt fiske. När systemet
avskaffades kompenserades yrkesfisket på så sätt att ett bidrag
till fiskets organisationer infördes. Vi anser det inte rimligt
att de yrkesfiskare som måste använda bensindrivna motorer skall
belastas med högre skatter på bränslet än de som använder
dieselmotorer, anför motionärerna (yrkande 2). Motsvarande
yrkanden framställs i motionerna Jo420 (kds) yrkande 2, Jo425
(m) yrkande 1 och Jo428 (nyd) yrkande 1. Enligt motionerna Jo420
yrkande 1, Jo425 yrkande 2 och Jo428 yrkande 2 bör
fiskarorganisationerna erhålla oförändrade anslag under nästa
budgetår genom omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D
2. Enligt motion Jo423 (v) bör en diskussion föras om hur
villkoren inom yrkeskåren på annat sätt kan bli mer jämställda,
innan anslaget till organisationerna avskaffas. Riksdagen bör
enligt motionen för kommande budgetår anvisa det av
fiskeristyrelsen äskade beloppet vilket är nära 3 milj.kr. högre
än vad regeringen föreslagit (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Av det sammanlagda anslaget på ca 7,5 milj.kr. under
innevarande budgetår får drygt 6 milj.kr. användas för
utvecklings- och försöksverksamhet på fiskets område.
Delanslaget för bidrag till fiskarorganisationer uppgår till
914000 kr. Riksdagen beslöt hösten 1991 i enlighet med
regeringens förslag i proposition 1991/92:38 om inriktningen av
den ekonomiska politiken att bl.a. bidragen till
fiskarorganisationerna bör avvecklas (FiU10). Som skäl härför
anfördes i propositionen bl.a. att kravet på besparingar inom
statsbudgeten ökade genom de skattesänkningar som samtidigt
föreslogs.
Utskottet utgår från att berörda myndigheter följer
avvecklingen av organisationsbidraget och analyserar dess
konsekvenser. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motionerna Jo406 och Jo421 synes icke påkallad. Med
motsvarande motivering avstyrks motion Jo407 yrkande 1.
Som framgår av flera motioner infördes organisationsbidragen
samtidigt som bensinskatterestitutionen avvecklades för
yrkesfiskarena. Sedermera har systemet ändrats vid olika
tillfällen. Kopplingen mellan bensinskatterestitution och
organisationsbidrag har sedan lång tid upphört. Utskottet
avstyrker därför motionerna Jo407 yrkande 2, Jo420 yrkande 2,
Jo425 yrkande 1 och Jo428 yrkande 1.
Utskottet erinrar om att främjandeanslaget till större delen
används för FoU-verksamhet inom fiskets område. Denna del av
anslaget får i regeringens förslag vidkännas den största
bantningen. Utskottet är icke berett att ytterligare skära ner
denna anslagspost som bedöms som synnerligen angelägen. Mot den
bakgrunden avstyrks motionerna Jo407 yrkande 1, Jo420 yrkande 1,
Jo425 yrkande 2 och Jo428 yrkande 2.
Av det anförda framgår att utskottet även avstyrker motion
Jo423 yrkande 3 om bibehållet anslag. Riksdagen bör bifalla
regeringens förslag.
17. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (D 3) och Bidrag till
fiskets rationalisering m.m. (D 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 3
och D 4 (s. 48--49).
18. Lån till fiskerinäringen (D 5)
Propositionen
Från anslaget beviljas fiskerilån enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m.
Jordbruksministern förordar att anslaget förs upp med oförändrat
belopp.
Motionen
I motion Jo423 (v) yrkas att anslaget höjs med 20 milj.kr.
till 60 milj.kr. (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör
således besluta i enlighet med detta och avslå motionsyrkandet.
19. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
m.fl. anslag (D 6--D 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D
6--D 8 (s.50--51).
20. Bidrag till fiskevård m.m. (D 9)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till
kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen
(1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket.
Jordbruksministern hänvisar till att enligt proposition
1991/92:38 om den ekonomiska politiken bör detta anslag halveras
för nästa budgetår. Anslaget bör sålunda föras upp med
4174000kr. Det innebär bl.a. att kostnaderna för
förrättningar vid bildande av fiskevårdsområden får täckas av
vattenägarna i större utsträckning än hittills. Vidare bör
bidraget till fiskeorganisationerna halveras för att avvecklas
helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Av propositionen framgår vidare att frågan om en allmän
fiskevårdsavgift utretts. Utredaren föreslår att det införs en
allmän fiskevårdsavgift för att finansiera bl.a.
förrättningskostnader för bildande av fiskevårdsområden,
fiskevård och fisketillsyn. Enligt jordbruksministerns
uppfattning bör någon allmän avgift inte införas.
Motionerna
I motionerna Jo413 (s) och Jo432 (m) framhålls att en enig
riksdag för ett år sedan beslöt om höjning av anslaget för
fiskevård. Enligt beslutet skulle de som före den 1 september
1990 ansökt om ombildning av fiskevårdsförening till
fiskevårdsområdesförening medges statsbidrag även om
förrättningen inte var avslutad vid utgången av år 1990.
Motionärerna anser att villkoren för bidrag inte bör ändras. Det
är viktigt att riksdagens tidigare utfästelser fullföljs. Enligt
motion Jo423 (v) bör riksdagen under anslaget anvisa 3 150 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 8 324 000 kr.
vilket motsvarar det av fiskeristyrelsen äskade beloppet
(yrkande5).
Enligt motionerna Jo423 (v) yrkande 1, Jo424 (nyd) och Jo438
(s) bör riksdagen begära att regeringen framlägger förslag om
införande av allmän fiskevårdsavgift.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att neddragningen av fiskevårdsanslaget
liksom avvecklingen av bidragen till fiskets organisationer är
en konsekvens av det statsfinansiella läget. Utskottet biträder
mot den bakgrunden regeringens förslag och avstyrker motion
Jo423 yrkande 5.
Som redovisats i motionerna Jo413 och Jo432 beslöt riksdagen
för ett år sedan att de som före den 1 september 1990 ansökt om
ombildning av fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening
skall medges statsbidrag även om förrättningen inte var avslutad
vid utgången av år 1990 (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22 s. 48
f, rskr. 202). Utskottet delar motionärernas mening att
villkoren för bidrag inte bör ändras. Det är viktigt att
riksdagens utfästelser fullföljs. För den händelse bidrag enligt
gällande regler inte skulle rymmas för utbetalning inom ramen
för anslaget bör regeringen därför återkomma med förslag om
ytterligare anslag. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna.
Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att någon
allmän fiskevårdsavgift inte bör införas. Riksdagen bör således
avslå motionerna Jo423 yrkande 1, Jo424 och Jo438.
Under anslaget F 3 tas upp ett formellt belopp på 1000kr.
till uppdragsverksamhet vid statens jordbruksverk för djurens
hälso- och sjukvård. Under anslaget F 4 anvisas medel för bidrag
till distriktsveterinärorganisationen, viss veterinärutbildning
samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.
Statens jordbruksverk är chefsmyndighet för
distriktsveterinärorganisationen och skall bl.a. säkerställa
genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett gott
hälsotillstånd bland husdjuren. Länsstyrelsen svarar för
distriktsveterinärorganisationen i länet och utövar tillsyn över
andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder och
samordnar åtgärder mot djursjukdomar.
Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att
tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom
animalieproduktionen och hästar som används i jordbruket och
skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan
veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveterinär skyldig att
även utöva djursjukvård för övriga husdjur. I
veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs att vid varje
förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en
särskild djursjukvårdsavgift, vars storlek bestäms av
regeringen.
Enligt jordbruksministern bör djurägare som utnyttjar
organisationens tjänster stå för en större andel av kostnaderna
än vad de för närvarande gör. Djursjukvårdsavgifterna bör därför
höjas till 100 kr. för djur inom animalieproduktionen och 150
kr. för övriga djur. Detta beräknas medföra ökade intäkter på ca
16 milj.kr. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (F 4)
beräknas till 74637000kr. Föreslagen reservation innebär
att anslaget minskas med 9595000kr. i förhållande till
innevarande budgetår.
Motionerna
Enligt motion Jo523 (s) kan den nu föreslagna höjningen av
djursjukvårdsavgiften innebära att det blir mer lönsamt att
övergå till privat verksamhet. Den nuvarande organisationen för
distriktsveterinärer riskerar därmed att slås sönder. Detta
kommer att drabba tredje part och då särskilt djurägare i
glesbygd. De viktiga delarna inom distriktsveterinärens
verksamhet som smittskydd, djurskyddstillsyn, förebyggande
djursjukvård och besättningsutredningar kommer knappast att ge
ekonomiskt underlag för den privatpraktiserande veterinärens
verksamhet. Sådan verksamhet kommer därför att minska i
omfattning. I avvaktan på resultatet av utredningen om
veterinärväsendet bör djursjukvårdsavgiften inte höjas. Ett
tillskott motsvarande den uteblivna höjningen bör finansieras
genom en omfördelning av de medel som föreslås avsättas för
bekämpande av leukos hos nöt, AD hos svin eller djursjukvård.
Detta hindrar inte att bekämpningsprogrammen ändå kan
genomföras. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag om
en höjning av djursjukvårdsavgiften. Även i motion Jo207 (v)
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda
djursjukvårdsavgifter. I motion Jo517 (v) framhålls att
animalieproducenterna befinner sig i ett ekonomiskt pressat
läge. En ökning av avgifterna blir därför kännbar. Den
föreslagna höjningen riskerar dessutom att försämra djurskyddet.
Enligt motionärerna är det märkligt att regeringen inte avvaktar
den pågående utredningen om veterinärväsendet innan
finansieringen av djursjukvården förändras.
Djursjukvårdsavgifterna bör inte höjas nu (yrkande 2).
Motionärerna föreslår i enlighet härmed att ytterligare 16
milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas till
distriktsveterinärorganisationen (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över
veterinärväsendet (dir. 1991:35). Översynen innebär att även
distriktsveterinärorganisationen utreds. Utredningen skall vara
avslutad den 1 juli 1992.
I utredningsdirektiven framhålls bl.a. att de övergripande
målen för den veterinära verksamheten skall vara en god
djurhälsa och en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur i
hela landet, en djurhållning i enlighet med djurskyddslagens
krav och en livsmedelskontroll så att konsumenterna
tillförsäkras livsmedel som är säkra från hygienisk synpunkt.
Införselkontrollen av levande djur och livsmedel skall bedrivas
så att den gynnsamma hälsosituationen och den höga
livsmedelshygieniska nivån bibehålls i Sverige eller om möjligt
förbättras. Såväl de personella som de ekonomiska resurserna
skall användas på ett optimalt sätt.
Utskottet konstaterar att utredningen har till syfte att
långsiktigt garantera bl.a. en god djurhälsa och en väl
fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet samt en
fungerande livsmedelskontroll. Härvidlag råder således en
betydande samstämmighet mellan den nu redovisade ambitionsnivån
i dessa frågor och de krav som förs fram i motionerna Jo207,
Jo517 yrkande 2 och Jo523. Som redovisats i propositionen får
distriktsveterinärorganisationen i avvaktan på utredningens
resultat till stor del finansieras över statsbudgeten. Utskottet
gör här samma bedömning som jordbruksministern när det gäller
möjligheterna för djurägare som utnyttjar
distriktsveterinärorganisationens tjänster att stå för en större
andel av kostnaderna än vad de för närvarande gör. Utskottet
utgår från att en måttlig kostnadsökning som det här är fråga om
inte får så långtgående konsekvenser som motionärerna befarar
under det kommande budgetåret. När det gäller effekterna på
något längre sikt kan det förutsättas att veterinärutredningens
arbete ger underlag för fortsatta överväganden om
kostnadsansvaret för djursjukvården. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jo207, Jo517 yrkande 2 och Jo523.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under punkterna F 3 och F 4 samt avstyrker motion Jo517 yrkande
3.
23. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
m.m. (F 5--F 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F5--F 6 (s.59f).
24. Centrala försöksdjursnämnden (F 7)
Propositionen
Enligt jordbruksministern är övergripande mål för centrala
försöksdjursnämnden att inrikta verksamheten mot åtgärder som är
ägnade att minska försöksdjursanvändningen och främja att
alternativa metoder till djurförsök utvecklas och används. Under
budgetperioden 1992/93--1994/95 bör därför inte den andel av
anvisade medel som används till forskningsändamål understiga vad
som använts under budgetåret 1990/91. Nämnden bör årligen i sin
anslagsframställning redovisa försöksdjursanvändningen i landet
och därvid om möjligt ange på vad sätt och i vilken omfattning
centrala försöksdjursnämnden påverkat försöksdjursanvändningen.
Planeringsramen för perioden 1992/93--1994/95 har beräknats
till 15322000kr., vilket motsvarar en real minskning med
5% under perioden. För budgetåret 1992/93 föreslår
jordbruksministern ett ramanslag på 5370000kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 7
samt föreslår att riksdagen godkänner den i propositionen
föreslagna målsättningen för verksamheten inom centrala
försöksdjursnämnden (s. 61--63).
25. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (F 8)
Propositionen
Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband
med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma
husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för
kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av
bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas
under anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys
sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för
regleringsekonomin. Jordbruksministern föreslår att anslaget
förs upp med 51766000kr.
Motionerna
Enligt motion Jo220 (m, c) är biodlarna mycket oroade över
varroasmittans spridning och många talar om en hotande
katastrof. Om man inte lyckas stoppa smittspridningen kan många
odlare komma att sluta med sin verksamhet. Detta skulle innebära
stora förluster för folkhushållet. Pollineringen av fruktträd
och andra växter kan försämras och produktionen av ren honung
med hög kvalitet äventyras. Det är förvånande att man inte
förintat alla hittills smittade samhällen. I stället tycks man
ha gett upp och gått in för att göra sig beroende av kemikalier
och gifter för att om möjligt hålla tillbaka smittspridningen.
Enligt motionärerna bör åtgärder sättas in under den närmaste
tiden, och regeringen bör omgående vidta de åtgärder som krävs
för att effektivt slå ut varroakvalstret. Kostnaderna kan täckas
genom omprioriteringar av anslaget till binäringen. Enligt
motion Jo503 (s) fanns år 1986 en katastrofplan för bekämpning
av varroa. Planen reglerade även ersättningsfrågorna vid
inträffad smitta. I dag finns inte någon plan eller
marknadsmässig ersättning åt drabbade biodlare. Detta kan leda
till att biodlare, som fått smittan i sin bigård, inte vidtar
erforderliga åtgärder. Härigenom sprids varroakvalstret vidare.
Även när det gäller yngelröta får biodlarna vidkännas ekonomiska
förluster. Enligt motionärerna bör både varroa och yngelröta
bekämpas på ett effektivt sätt. Detta kan låta sig göras bland
annat om ersättningen till biodlaren står i rimlig proportion
till den kostnad som bisamhället betingar liksom den uteblivna
vinsten för förlorad intäkt av försäljningen av produkten från
bisamhället.
Utskottets överväganden
Vid utskottets utfrågning i samband med behandlingen av
motionerna framkom bl.a. följande. När varroakvalstret
påträffades i Skåne 1991 beslutade dåvarande lantbruksstyrelsen
att omedelbart smittförklara Skåne, Blekinge, Halland samt södra
Småland. Lantbruksstyrelsen meddelade härvid regler för
flyttning av bin till och från berörda områden. Några
bekämpningsmetoder som var lämpliga att använda under våren 1991
fanns inte att tillgå varför lantbruksstyrelsen beslutade att
förinta samtliga berörda bisamhällen. Totalt avdödades 269
bisamhällen. Målet var att sänka infektionstrycket i området och
därmed fördröja kvalstrets spridning. Under hösten 1991
påträffades ytterligare ett antal infekterade bisamhällen som
antingen förintades eller förelades omedelbara
bekämpningsåtgärder. Efter de analyser som kommer att ske under
våren 1992 kommer jordbruksverket, efter samråd med binämnden,
att dels ta ställning till det smittförklarade områdets storlek
och dels till vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av
gjorda fynd. Jordbruksverket har dessutom utarbetat ett förslag
till ändrade regler för flyttning av bin till och från
smittförklarat område. Förslaget innehåller även krav på
bekämpningsåtgärder i smittade bisamhällen. De nya reglerna
beräknas gälla från biodlingssäsongen 1992.
Vid utfrågningen framkom vidare att ett fullständigt
förintande av varroakvalstret förutsätter att det totala område
där bina skall förintas fastställs. Området måste omfatta alla
bisamhällen inklusive vildbin där varroakvalster förekommer.
Samtliga bin inom området måste slås ut. Därefter måste området
förbli helt bifritt under cirka tre år för att samtliga
bisamhällen skall kunna lokaliseras. Kostnaderna för en sådan
insats omfattar ersättning till berörda biodlare,
bitillsynsmännens arbete med lokalisering och förintande,
produktionsbortfall under den bifria perioden och förluster på
grund av utebliven pollinering.
Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland
djur eller från djur till människor (epizootiska sjukdomar)
omfattas av bestämmelserna i epizootilagen (1980:361). Enligt
förarbetena till lagen syftar de åtgärder som från samhällets
sida vidtas vid utbrott av epizootiska sjukdomar till att befria
landet från sjukdomen (prop. 1979/80:61). I bisjukdomslagen
(1974:211) regleras bekämpningen av bisjukdomar. Enligt lagen
ankommer det på regeringen att föreskriva vilka bisjukdomar som
skall bekämpas. Vidare ankommer det på regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer att meddela de ytterligare
föreskifter som kan anses erforderliga för lagens tillämpning.
Sådana föreskrifter (avseende bl.a. ersättningsfrågor) har
meddelats i bisjukdomsförordningen (1974:212) och i statens
jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk
yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 1991:113).
Utskottet anser för sin del att varroakvalstret och andra
bisjukdomar måste bekämpas på ett ändamålsenligt och effektivt
sätt. Jordbruksverkets förslag till ändrade regler för flyttning
av bin till och från smittförklarat område samt krav på
bekämpningsåtgärder i smittade bisamhällen innebär härvidlag en
skärpning av nu gällande regler. Ändringarna beräknas gälla
fr.o.m. biodlingssäsongen 1992. Utskottet förutsätter att
regeringen uppmärksammar problemen med varroakvalstrets
spridning och vid behov vidtar de ytterligare åtgärder som kan
anses erforderliga. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att motion Jo220 lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo503 så till vida att
en effektiv bekämpning av varroa och yngelröta inte låter sig
genomföras utan att de därmed förenade ersättningsproblemen
löses på ett tillfredsställande sätt. Som utskottet anfört ovan
ankommer det på regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer att bl.a. meddela de ytterligare föreskrifter
(avseende bl.a. ersättningsfrågor) som kan anses erforderliga
för tillämpning av bisjukdomslagen. Mot bakgrund av det anförda
föreslår utskottet att även motion Jo503 lämnas utan vidare
åtgärd.
26. Statens utsädeskontroll: uppdragsverksamhet (G1) och
Bidrag till statens utsädeskontroll (G 2)
Propositionen
Under anslaget G 1 tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.
till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).
SUK är centralt organ för den statliga
utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda
avgifter göra analyser, provtagning och plombering m.m. av
utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i
syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK
bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av att
lagar och förordningar på området efterlevs samt arbetar för
samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av
växtförädlingsavgifter. SUK:s organisation m.m. framgår av
förordningen (1988:860) med instruktion för statens
utsädeskontroll.
Under anslaget G 2 anvisas medel för den allmännyttiga
verksamheten vid statens utsädeskontroll. Jordbruksministern
förordar att anslaget räknas upp med 531 128 kr. för SUK:s
arbete med att implementera EES-avtalet på utsädesområdet till
3223000kr.
I propositionen diskuteras SUK:s och bl.a. de lokala
frökontrollanstalternas verksamhet, utan att dock något förslag
föreläggs riksdagen. SUK har i sin fördjupade
anslagsframställning avseende budgetåren 1991/92--1993/94 pekat
på att kapaciteten för officiell utsädeskontroll i landet är för
stor i förhållande till efterfrågan. SUK har därvid föreslagit
åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. För att
möta den minskade arbetsvolymen har SUK redan avvecklat enheten
i Umeå samt minskat personalstyrkan med totalt sett 15 personer
jämfört med 1990/91.
Jordbruksministern framhåller inledningsvis att kontroll av
utsäde är en viktig uppgift för samhället. På den kontrollen bör
ställas samma krav på effektivitet och rationellt bedrivande som
på all annan statlig verksamhet. Fortlöpande rationaliseringar
och anpassningar till marknaden bör kunna genomföras. I dag
råder överkapacitet på utsädesområdet som konsumenterna av
utsäde får betala för. Delat huvudmannaskap på detta område är
enligt jordbruksministern olämpligt. Utsädeskontrollen bör i sin
helhet läggas under statligt huvudmannaskap. Möjligheten i
utsädesförordningen att förklara de lokala
frökontrollanstalterna i Linköping och Örebro behöriga att
plombera bruksutsäde bör slopas. Även möjligheten för W. Weibull
AB att statsplombera utsäde bör slopas. Möjligheten för
frökontrollanstalterna eller andra laboratorier att utföra
föranalyser av utsäde åt företag eller s.k. jordbrukarprov
påverkas inte av förslaget. Förslaget överensstämmer i stort med
SUK:s förslag.
SUK har vidare föreslagit att ett system med
stickprovskontroll införs för bruksutsäde. Jordbruksministern
anser att utsädesproducenten i enlighet med det förslaget själv
bör svara för att kraven på frövarukvalitet uppfylls. SUK kan då
utöva sin tillsyn genom att göra stickprovskontroll i samband
med förpackningen av officiellt uttagna prover.
Enligt propositionen ingår utsädesfrågorna som en del i det
planerade EES-avtalet. För närvarande pågår en omarbetning av de
svenska utsädesbestämmelserna med målsättning att de skall vara
helt harmoniserade med gällande EG-direktiv i god tid före
ikraftträdandet av ett EES-avtal den 1 januari 1993.
Jordbruksministern aviserar förslag om ändringar av utsädeslagen
och utsädesförordningen så att de överensstämmer med EG:s
direktiv som berör frågor om plombering av frö till köksväxter,
kryddväxter och ev. prydnadsväxter. Vidare bör
växtförädlingsavgiften avskaffas och grannhandel med frö
förbjudas.
Motionerna
Regeringens i propositionen aviserade avsikt att ge statens
utsädeskontroll monopol på statsplombering av utsäde kritiseras
i motionerna Jo232 (c), Jo514 (fp, s, m, c, kds, nyd, v), Jo515
(s) och Jo522 (m). Enligt motionerna bör de lokala
frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping ges fortsatt
behörighet att statsplombera utsäde. I motion Jo522 begärs
vidare att nuvarande statsplomberingssystem inte förändras till
stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering med EG (yrkande
1); att erfarenheterna från de förändringar som infördes 1984
och som gav handeln möjlighet att sälja och leverera utsäde
innan slutanalys föreligger följs upp, innan
statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem
(yrkande 2); att den för de lokala frökontrollanstalterna
geografiska begränsningen upphör (yrkande 4); samt att de lokala
frökontrollanstalternas skyldighet att följa den av SUK
fastlagda analystaxan slopas (yrkande 5).
Enligt motion Jo676 (s) bör staten ta visst fortsatt ansvar
och ge fortsatt anslag till Hammenhögs Frö. I ett läge där många
arbetstillfällen försvunnit från regionen och där
sysselsättningen är låg framstår det som ett rimligt krav att
staten vid ett ägarskifte ser till att Hammenhögs får fortsatta
möjligheter att utvecklas som företag och skälig tid att visa om
det kan anpassa sig till en ny ägares lönsamhetskrav, anför
motionärerna.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anvisning av
medel under punkterna G 1 och G 2.
Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.
Utskottet har erfarit att frågan om utsädeskontrollens
framtida verksamhet även utretts av en arbetsgrupp inom
dåvarande lantbruksstyrelsen. Utredningen sammanfattas i
lantbruksstyrelsens rapport (1990:16) Utsädesplombering --
sortprovning -- kontroll. Arbetsgruppen delar SUK:s bedömning av
den framtida utvecklingen och de konsekvenser denna kan antas få
för behovet av utsädeskontroll. En övergång till
stickprovskontroll bör göras. Däremot finns det enligt rapporten
ingen anledning att från samhällets sida eftersträva ett monopol
på statsplombering och därmed sammanhängande analysverksamhet.
Arbetsgruppen förordar därför att SUK:s verksamhet vid W.
Weibull AB flyttas till Lund och Skara samt att
frökontrollanstalterna fortsättningsvis ges behörighet att
statsplombera utsäde utan geografisk begränsning och utan att
vara bundna av en av staten fastställd taxa.
Vidare föreslår arbetsgruppen att s.k. grannhandel med frö
även fortsättningsvis skall kunna tillåtas. Med hänsyn till
jordbrukets ekonomiska läge kan det enligt rapporten inte
uteslutas att en strävan att åtminstone kortsiktigt spara
kostnader leder till en påtaglig ökning av användningen av eget
utsäde, delvis kombinerad med legorensning. Även
utsädeskvaliteten skulle kunna bli lidande härav. Det kan
emellertid inte anses vara en uppgift för samhället att via
regelsystemet försvåra ett för den enskilde jordbrukaren
rationellt handlande i detta avseende, anför arbetsgruppen.
Utskottet delar jordbruksministerns mening att man bör ställa
samma krav på effektiviteten och rationellt bedrivande vad
gäller kontrollen av utsäde som på all annan statlig verksamhet.
Det är viktigt att kontrollen organiseras på ett sådant sätt att
fortlöpande rationaliseringar och anpassningar till marknaden
kan genomföras. En övergång till stickprovskontroll kan ge
besparingar. Utskottet har emellertid icke övertygats om att den
väg som anvisas i propositionen, nämligen inrättandet av ett
statligt monopol för utsädeskontrollen, är den rätta för att
åstadkomma den erforderliga anpassningen till marknaden.
Det framgår inte av propositionen i vilken mån de förslag som
lämnats av lantbruksstyrelsen beretts i regeringskansliet.
Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga om ej
den nödvändiga anpassningen till en minskad utsädesmarknad borde
ske genom fri konkurrens mellan flera självständiga företag.
Utskottet hyser i det hänseendet sympati för den mening som
framförs i motionerna. Regeringen bör, exempelvis genom
omställningskommissionen, låta ytterligare utreda
förutsättningarna för en lösning som inte berövar
frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping deras
plomberingsrätt. En sådan lösning torde förutsätta att nuvarande
begränsningar till vissa län av anstalternas behörighet att
plombera upphör, liksom nuvarande bestämmelser om
plomberingstaxa.
Utskottet har icke låtit sig övertygas om nödvändigheten av
att grannhandel med utsädesfrö förbjuds. För att inte onödigtvis
tynga den kostnadskänsliga näringen borde det vara möjligt att
även i fortsättningen tillämpa utsädesreglerna liberalt. Som
jordbruksministern anför bör utsädesproducenten själv svara för
att kraven på frökvalitet uppfylls.
Utskottet förutsätter att regeringen efter utredning
återkommer till riksdagen med redogörelse för hur den avser att
utforma utsädeskontrollens organisation. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo232, Jo514, Jo515 och Jo522.
Med anledning av motion Jo676 (s) får utskottet erinra om att
riksdagen nyligen beslutat sälja statens aktier i ett stort
antal företag, bl.a. Svalöf AB, under vilket Hammenhögs Frö AB
är ett dotterbolag (prop. 1991/92:69, NU10, rskr. 1991/92:92).
Näringsutskottet framhöll i det sammanhanget att försäljningarna
kommer att utsträckas under en lång tidsperiod. För att
affärsmässigt goda resultat skall uppnås måste tidpunkten för
försäljningarna av de enskilda företagen väljas med omsorg.
Jordbruksutskottet förutsätter för egen del att staten vid
försäljningen även tar vederbörlig hänsyn till de
sysselsättningspolitiska förhållandena. Någon särskild åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motionen påkallas inte.
27. Statens växtsortnämnd m.fl. anslag
(G 3--G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G
3--G 7 (s.72--77).
28. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 3 (s.
80--83). Genom att det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990
innebar ändrade förutsättningar för livsmedelsekonomiska
samarbetsnämndens verksamhet gjordes redan i fjol en form av
fördjupad prövning av verksamheten (prop. 1990/91:100 bil. 11,
JoU22 s. 58). I årets proposition läggs planeringsramen för
treårsperioden 1992/93--1994/95 fast. Som övergripande mål anges
att livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall belysa den
ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet genom att göra
kalkyler och utredningar. Samarbetsnämnden skall särskilt
redovisa sammanställningar av uppgifter för att belysa de
effekter som en ny livsmedelspolitik får i lantbruket och i
senare led i livsmedelskedjan.
29. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. och Ersättningar
på grund av radioaktivt nedfall (H6--H7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 6
och H 7 (s.83--85).
Hemställan
Utskottet hemställer
Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet
att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30482000kr.,
2. beträffande anslag till lantbruksråd
att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 5521000kr.,
3. beträffande anslag till utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 9313000kr.,
4. beträffande anslag till vissa internationella
organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 33000000kr.,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
5. beträffande de övergripande målen för verksamheten inom
statens jordbruksverks ansvarsområde
att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten
inom statens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad som
förordats i propositionen,
6. beträffande anslag till statens jordbruksverk
att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret
1992/93 anvisar ett ramanslag på 127045000kr.,
7. beträffande anslag till investeringar i bättre
djurmiljö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkande 10,
men. (v) - delvis
8. beträffande anslag till landsbygdsutveckling m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkandena 11 och 12,
men. (v) - delvis
9. beträffande stöd till pälsdjursnäringen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo212, 1991/92:Jo218
och 1991/92:Jo501,
10. beträffande åtgärder för binäringens främjande
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo217,
11. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
5000000kr.,
12. beträffande medelsanvisning till jordbrukets
rationalisering
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
14842000kr.,
13. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 14 medger att en rörlig
kredit på 35000000kr. i riksgäldskontoret får disponeras
för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,
men. (v) - delvis
14. beträffande anslag till markförvärv
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 1000kr.,
15. beträffande statlig kreditgaranti
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 19928000kr.,
16. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
10000000kr.,
17. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
30000000kr.,
18. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
435000000kr.,
19. beträffande den framtida avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo234,
20. beträffande en omfördelning av kostnaderna för
avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkande 15,
men. (v) - delvis
21. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m.
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
1538000kr.,
22. beträffande inlösen av oljeväxter m.m.
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av
oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera
en rörlig kredit på 1600000000kr. i riksgäldskontoret,
23. beträffande underskott i spannmålsregleringen
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret
1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit
på 150000000kr. i riksgäldskontoret,
24. beträffande höjning av de rörliga krediterna
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de
rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för
inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen, dock högst till sammanlagt
2500000000kr.,
25. beträffande anslag till omställningsåtgärder i
jordbruket
att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
2335502000kr.,
26. beträffande anslag till rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 8 till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 29785000kr.,
men. (v) - delvis
27. beträffande sockerbruken på Öland och Gotland
att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och
Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 24500000kr.,
28. beträffande stöd till trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo216,
29. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 16 medger att under
budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 4300000kr.,
men. (v) - delvis
30. beträffande medelsanvisning till trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m., för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 4300000kr.,
Skogsbruk (Litt. C)
31. beträffande skogsstyrelsens kredit
att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret
1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,
32. beträffande skogsvårdsorganisationen
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
33. beträffande storskalig kalkning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo303,
34. beträffande skogsvårdsorganisationen:
myndighetsuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo311 yrkande 1 till
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1992/93 anvisar ett ramanslag på 310 080 000 kr.,
res. 1 (s)
35. beträffande skogsvårdsorganisationen: frö- och
plantverksamhet
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och
plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
36. beträffande översiktliga skogsinventeringar
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo307 i denna del,
res. 2 (s)
37. beträffande ramen för skogsvårdsbidrag
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 139800 000 kr. till skogsvård
m.m.,
38. beträffande bidrag till skogsvård m.m.
att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000
kr.,
39. beträffande anläggningsstöd till blandbestånd
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo312,
40. beträffande uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo307 i denna del,
1991/92:Jo308, 1991/92:Jo314 och 1991/92:Jo315,
res. 3 (s)
41. beträffande anslag och ifrågasatt bidragsram till
byggande av skogsvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo304 till Stöd till byggande av
skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 39 962 000 kr.,
men. (v) - delvis
42. beträffande skogsvägar i vissa län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo301 och
1991/92:Jo306,
43. beträffande finansiering genom infrastrukturpengar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo310 och
1991/92:Jo313,
44. beträffande vägnätsplanering och samordning
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo316 yrkande1,
45. beträffande främjande av skogsvård m.m.
att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000
kr.,
Fiske (Litt. D)
46. beträffande fiskeriverket
att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.,
47. beträffande utredning om bidraget till
fiskarorganisationer
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo406 och
1991/92:Jo421,
48. beträffande bidrag till fiskarorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo407 yrkande1,
49. beträffande återbäring av bensinskattemedel
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo407 yrkande 2,
1991/92:Jo420 yrkande 2, 1991/92:Jo425 yrkande 1 och
1991/92:Jo428 yrkande 1,
res. 4 (nyd)
50. beträffande omfördelning av budgeterade medel inom
anslaget D 2
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo420 yrkande 1,
1991/92:Jo425 yrkande 2 och 1991/92:Jo428 yrkande 2,
51. beträffande främjande av fiskerinäringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 3 till Främjande av
fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 4541000kr.,
men. (v) - delvis
52. beträffande isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
53. beträffande bidragsram till fiskets rationalisering
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst
9388000 kr.,
54. beträffande anslag till fiskets rationalisering
att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9
388 000 kr.,
55. beträffande lån till fiskerinäringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 4 till Lån till
fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 40 000 000 kr.,
men. (v) - delvis
56. beträffande täckande av förluster
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
57. beträffande prisreglerande åtgärder
att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets
område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,
58. beträffande ersättning för intrång
att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000000 kr.,
59. beträffande bidrag till fiskevård m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 5 till Bidrag till
fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 4174000kr.,
men. (v) - delvis
60. beträffande statsbidraget till bildande av
fiskevårdsområden
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo413 och
1991/92:Jo432 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
61. beträffande allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo423 yrkande 1,
1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438,
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
66. beträffande bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo517 yrkande 3 till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 74637000kr.,
men. (v) - delvis
67. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2217 000kr.,
68. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag
på 30357000kr.,
69. beträffande målsättningen för verksamheten inom centrala
försöksdjursnämnden
att riksdagen godkänner målsättningen för verksamheten inom
centrala försöksdjursnämnden i enlighet med vad som förordas i
propositionen under avsnittet Slutsatser,
70. beträffande anslag till centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5370000kr.,
71. beträffande bekämpning av varroakvalster
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo220,
72. beträffande ersättningsfrågor för bisamhällen som berörs
av sjukdomar m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo503,
73. beträffande anslag till bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 51766000kr.,
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)
74. beträffande statens utsädeskontroll:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
75. beträffande bidrag till statens utsädeskontroll
att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för
budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3223000
kr.,
76. beträffande utsädeskontrollens organisation m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo232,
1991/92:Jo514, 1991/92:Jo515 och 1991/92:Jo522 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. beträffande statens ansvar för Hammenhögs Frö AB
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 8,
78. beträffande statens växtsortnämnd
att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.,
79. beträffande statens maskinprovningar:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
80. beträffande bidrag till statens maskinprovningar
att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 268
000 kr.,
81. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 900
000 kr.,
82. beträffande bekämpande av växtsjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.,
Livsmedel (Litt. H)
83. beträffande målsättning för livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för
verksamheten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall
vara den som förordats i propositionen i avsnitten Fördjupad
prövning och Slutsatser,
84. beträffande anslag till livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden
att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 646 000 kr.,
85. beträffande rörlig kredit för råvarukostnadsutjämning
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera
en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
86. beträffande anslag till industrins
råvarukostnadsutjämning, m.m.
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning,
m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 179
000 000 kr.,
87. beträffande ersättningar på grund av radioaktivt
nedfall
att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt
nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.
Stockholm den 19 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),
Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg
(s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i
Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G
Nilsson (m) och Sinikka Bohlin (s), dock att vid behandlingen av
punkterna 12--20 och 26--29 Lena Klevenås (s) och Carl-Olov
Persson (kds) deltagit i stället för Jan Fransson (s) och Dan
Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att den
nuvarande verksamheten kan fortsätta på sådan nivå att
utvecklingsarbetet bl.a. när det gäller tekniken kring
spridningsarbetet inte avstannar. Det är mycket tveksamt om
detta krav kan upprätthållas med regeringens förslag. Det finns
skäl att erinra om att skogsstyrelsen föreslagit att
verksamheten utökas till en nivå på 30 milj.kr. under nästa
budgetår. Utskottet biträder mot den bakgrunden förslaget i
motion Jo311 yrkande 1 att tillföra anslaget ytterligare 7
milj.kr. för skogsmarkskalkning. Motionärernas förslag om
omfördelning av kalkningsanslaget behandlas i betänkandet JoU13.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande
lydelse:
34. beträffande skogsvårdsorganisationen:
myndighetsuppgifter
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo311 yrkande 1 till
Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1992/93 anvisar ett ramanslag på 317 080 000 kr.
2. Översiktliga skogsinventeringar (mom. 36)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo307 har de översiktliga
skogsinventeringarna visat sig ge de positiva effekter som
förväntades vid införandet av ÖSI-verksamheten. Det vore direkt
skadligt om den av regeringen föreslagna kraftiga neddragningen
av anslaget skulle få till följd att ÖSI inte ens skulle kunna
fullföljas i sitt första omdrev. Oavsett vad skogspolitiska
kommittén kan komma fram till beträffande inriktningen på
fortsatta inventeringar och dess utformning bör ÖSI-omdrevet få
fullföljas inom den från början avsedda tidsperioden t.o.m. år
1994. Riksdagen bör med anledning av motion Jo307 i denna del
göra ett särskilt uttalande härom.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande
lydelse:
36. beträffande översiktliga skogsinventeringar
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo307 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar (mom.40)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och Jo315" bort ha
följande lydelse:
Utskottet erinrar om att samhället på olika sätt och i olika
former har stött vägbyggandet alltsedan de första
skogsbilvägarnas tillkomst. Främst har detta skett i form av
ekonomiska bidrag vilka hanterats av skogsvårdsstyrelserna.
Under senare år har bidragen varit betydligt mindre än
efterfrågan. Detta i kombination med ändringar i
skattelagstiftningen har medfört att allt fler vägar börjat
byggas utan statsbidrag. Dessa vägar har ofta fått en från både
ekonomisk synpunkt och naturvårdssynpunkt olycklig och
bristfällig vägstandard. Ett fortsatt statligt stöd till
vägbyggnad i någon form är därför lönsamt både för samhället och
för skogsbruket. Borttagandet av skogsvårdsavgiften innebär att
också statsbidragen till skogsbilvägar slopas. Vägsystemets
utforming är av avgörande betydelse för ett rationellt och
miljövänligt skogsbruk. Den framtida skogspolitiken utreds just
nu i den skogspolitiska kommittén. I avvaktan på kommitténs
ställningstagande bör vägstödet därför vara oförändrat.
Regeringen bör snarast återkomma med förslag om bidragsram och
anslag för ändamålet. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo307 i denna del, Jo308, Jo314 och Jo315 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande
lydelse:
40. beträffande uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo307 i
denna del, 1991/92:Jo308, 1991/92:Jo314 och 1991/92:Jo315 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Återbäring av bensinskattemedel (mom. 49)
Christer Windén (nyd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Som framgår" och på s. 26 slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Som framgår av flera motioner infördes organisationsbidragen
samtidigt som bensinskatterestitutionen avvecklades för
yrkesfiskarena. Sedermera har systemet ändrats vid olika
tillfällen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
inte bör råda principiella skillnader i beskattning av drivmedel
för yrkesfiskare som använder bensinmotor resp. dieselmotor.
Riksdagen bör mot den bakgrunden och med anledning av motionerna
Jo407 yrkande 2, Jo420 yrkande 2, Jo425 yrkande 1 och Jo428
yrkande 1 begära att regeringen snarast återinför rätten till
restitution av bensinskatt.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande
lydelse:
49. beträffande återbäring av bensinskattemedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo407
yrkande 2, 1991/92:Jo420 yrkande 2, 1991/92:Jo425 yrkande 1 och
1991/92:Jo428 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 61)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och Jo438" bort ha
följande lydelse:
Möjligheterna till sportfiske är ett viktigt inslag i en aktiv
fritids- och turistpolitik. Därför är fortsatta insatser till
stöd för en utveckling av sportfisket angelägna. Tillsammans med
miljö- och naturvården är fiskevården avgörande för utvecklingen
av möjligheterna till sportfiske. Effektiv tillsyn,
ändamålsenlig information och rådgivning är tillsammans med en
fungerande lagstiftning och kunniga och engagerade medborgare
viktiga förutsättningar för detta. Regeringens deklaration att
någon allmän fiskevårdsavgift inte bör införas innebär att
sportfiskets funktion som en omfattande folklig
fritidssysselsättning hotas. Riksdagen bör mot den bakgrunden
och med anledning av motionerna Jo423 yrkande 1, Jo424 och Jo438
begära att regeringen snarast återkommer med förslag om
införande av allmän fiskevårdsavgift.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo423
yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Djursjukvårdsavgiften (mom. 64)
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke
Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Sinikka Bohlin (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 30 slutar med "och
Jo523" bort ha följande lydelse:
Den svenska veterinärorganisationen är väl utbyggd och av hög
kvalitet. En god djurhållning med höga krav på hygien och
djurskydd utgör tillsammans med en bra djursjukvård både ett
producent- och ett konsumentintresse. Den veterinära
organisationen utreds för närvarande. Utredningen beräknas vara
avslutad den 1 juli 1992. Utskottet anser att den nuvarande
veterinärorganisationen bör behållas i avvaktan på utredningens
resultat. Den av regeringen föreslagna avgiftshöjningen bör
därmed avvisas. Organisationen riskerar annars att slås sönder.
Detta skulle drabba tredje part och då särskilt djurägare i
glesbygd. Viktiga delar av distriktsveterinärens verksamhet som
smittskydd, djurskyddstillsyn, förebyggande djursjukvård och
besättningsutredningar kommer knappast att ge ekonomiskt
underlag för den privatpraktiserande veterinärens verksamhet.
Sådan verksamhet riskerar därmed att minska i omfattning. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo523 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo207 och Jo517
yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande
lydelse:
64. beträffande djursjukvårdsavgiften
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo523 och med
avslag på motionerna 1991/92:Jo207 och 1991/92:Jo517 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Bekämpning av varroakvalster (mom. 71)
Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anför:
En god princip i Sverige har länge varit att utrota smittsamma
husdjurssjukdomar. Vi konstaterar att denna tradition nu tyvärr
bryts, då utskottet i detta betänkande ställer upp för den
uppgivenhet som jordbruksverket och vissa ledande företrädare
för binäringen visar vid bekämpandet av bikvalstret varroa.
Mot bakgrund av att uppfattningen bland berörda biodlare om
sättet att bekämpa är djupt splittrad, borde hänsyn härtill ha
tagits.
Vi konstaterar att man nu givit upp kampen för att utrota
varroakvalstret och slår in på en ny väg för bekämpning,
innebärande fördröjning av utbredningen, och användande av
kemiska medel. En kostsam och äventyrlig väg, som vi i detta
läge anser felaktig.
2. Statens ansvar för Hammenhögs Frö AB (mom.77)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås anför:
Staten har ett dubbelt ansvar för Hammenhögs. Som hälftenägare
i Svalöfs AB har staten varit med om att forma Hammenhögs till
vad det i dag är som kommersiellt företag och
forskningsinstitution. Som anslagsgivare har staten bidragit
till Hammenhögs nuvarande inriktning med en omfattande
köksväxtförädling som en grund för verksamheten.
Statens ansvar innebär självfallet inte ett åtagande för all
framtid. Men i ett läge där många arbetstillfällen försvunnit
från regionen och där sysselsättningen är låg så framstår det
som rimligt krav att staten vid ett ägarskifte tillser att
Hammenhögs får fortsatta möjligheter att utvecklas som företag
och skälig tid att visa om det kan anpassa sig till en ny ägares
lönsamhetskrav.
3. Ändrade förutsättningar för svenskt jordbruk
Dan Ericsson i Kolmården (kds) anför:
Jordbruksutskottets betänkande bygger på propositionen vars
inriktning innebär att omställningen av svenskt jordbruk skall
fullföljas i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut.
Hänsyn har ej tagits till den händelseutveckling som ägt rum
efter detta beslut. Sveriges ansökan om medlemskap i EG har
skapat en ny situation för jordbruket, och detta borde rimligen
få konsekvenser också för jordbrukspolitiken.
I propositionen hänvisas såväl till kommande proposition om
vissa jordbrukspolitiska frågor som till den tillsatta
omställningskommissionen som skall följa och stämma av det
livsmedelspolitiska beslutet.
Jag finner det angeläget att en prövning nu snabbt sker om
principerna bakom det livsmedelspolitiska beslutet 1990 håller
mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG och den
faktiska utveckling som skett sedan beslutet togs. Jag
förutsätter att man i samband med behandlingen av den särskilda
jordbrukspolitiska propositionen kan diskutera
omställningsprogrammet samt att jordbrukskommissionen behandlar
dessa frågor skyndsamt.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Enligt vänsterpartiets mening innebär den nya djurskyddslagen
att det ställs större krav på anpassning av bl.a.
animalieproduktionen så att husdjurens naturliga behov
tillgodoses. Det föreligger ett stort behov av att investeringar
i bättre djurmiljö underlättas. Samtidigt befinner sig
jordbruket i en svår omställningsperiod och lågkonjunktur råder.
Riksdagen bör därför till investeringar i bättre djurmiljö för
budgetåret 1992/93 anvisa 60 milj.kr. på nytt anslag (hemställan
mom. 7).
Den tidigare lantbruksstyrelsen arbetade under ett antal år
med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling inom stödområdet.
Detta stöd har enligt min mening fungerat mycket bra, och därför
bör riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för
landsbygdsutveckling i hela landet för budgetåret 1992/93 anvisa
200 milj.kr. Inom ramen för detta åtgärdsprogram bör tidigare
stöd till kvinnors verksamhet få en fortsättning och utökas
(hemställan mom. 8).
Fastighetspriserna har stigit kraftigt under hela 1980-talet.
Jordfonden har emellertid inte förstärkts i motsvarande grad och
därigenom har fonden urholkats. Enligt vår mening bör därför en
rörlig kredit på 50milj.kr. ställas till jordbruksverkets
förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93
(hemställan mom. 13).
En väl fungerande avbytarverksamhet till en godtagbar kostnad
är en förutsättning för att jordbruk skall kunna bedrivas under
rimliga villkor. Avbytarverksamheten bidrar även till att skapa
sysselsättning. Många jordbrukare drar sig dock för att anlita
avbytare på grund av de höga kostnaderna. Särskilt små
jordbruksföretag drabbas av den i förhållande till intäkterna
höga kostnaden. En omfördelning bör ske så att mindre
jordbruksföretag får betala en lägre avgift för
avbytarverksamheten (hemställan mom. 20).
Enligt Vänsterpartiets mening måste det långsiktiga målet för
jordbruket vara ekologisk anpassning. Enligt motionärerna kräver
detta en övergång till alternativ odling och högt ställda
miljökrav på det konventionella jordbruket. Den föreslagna
höjningen av anslaget kan enligt motionärerna användas bl.a.
till marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och
studieverksamhet. Riksdagen bör till rådgivning och utbildning
för budgetåret 1992/93 anvisar 10 milj.kr. utöver regeringens
förslag i syfte att stimulera det ekologiska lantbruket
(hemställan mom. 26).
Vänsterpartiet anser att riksdagen bör avvisa regeringens
förslag om ett slopande av bidraget till främjande av
trädgårdsnäringen. Behovet av sådana åtgärder är stort, och
ansökningarna överstiger vida de tilldelade resurserna. Till
bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för främjande av
trädgårdsnäringen bör riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisa
1milj.kr. utöver regeringens förslag eller sammanlagt
5300000kr. (hemställan mom. 29).
Enligt min mening borde utskottet liksom reservanterna i
reservation nr 3 ha tillstyrkt motion Jo311 yrkande 1 om ökat
bidrag till skogskalkning (hemställan mom. 34).
Jag biträder även reservation nr 4 om de översiktliga
skogsinventeringarnas positiva effekter. Som reservanterna anför
bör åtminstone det första ÖSI-omdrevet få fullföljas inom den
från början avsedda tidsperioden t.o.m. år 1994 (hemställan mom.
36).
Det är anmärkningsvärt att regeringen nu anför att hela
anslaget till bidrag till skogsvägar finansieras med
skogsvårdsavgiftsmedel, och att anslaget alltså skall upphöra
när nu skogsvårdsavgiften tas bort. Oss veterligen har aldrig
riksdagen beslutat om något samband mellan denna avgift och
anslaget till vägbyggen. Skogsbruk och skogsindustri har en
avgörande betydelse för vårt land. För glesbygderna och dessas
sysselsättning har skogsnäringen särskilt stor betydelse.
Skogsmarken är därtill en allsidigt utnyttjad resurs. Förslaget
om ett slopande av stödet till skogsbilvägar framstår som ett
hårt slag mot skogsbruket och andra intressen. Det är helt
omotiverat med tanke på näringens ekonomiska bidrag till landets
finanser. När man säger att meningen är att skogsägarna skall
betala vägarna själva är det, som framhålls i motion Jo304,
inget annat än bevis på att man inte vet vad saken handlar om.
Frågan gäller om vi skall få ett bra och behovsanpassat vägnät
eller ett ineffektivt, med bristande naturvårdsanpassning. I
stället för att avskaffa bidragsmöjligheterna bör dessa öka med
20 milj.kr. i förhållande till innevarande års budget.
Vägbyggnadsbidraget bör finnas kvar även under kommande år.
Riksdagen bör således bifalla vänsterns motion Jo304 och bevilja
statsbidrag för skogsvägsbyggande i enlighet med motionen
(hemställan mom. 41).
Anslaget Främjande av fiskerinäringen används bl.a. för bidrag
till fiskarorganisationer. Det är viktigt att småskaligt kust-
och insjöfiske stimuleras. Vänsterpartiet föreslår därför att
anslaget förblir på den nivå som fiskeriverket begärt. En
diskussion bör föras om hur villkoren inom yrkeskåren kan bli
mer jämställda (hemställan mom. 51).
Det finns ett stort behov av att rationalisera fiskeflottan
för att klara den strukturförändring och avreglering som nu
pågår. Det svenska fisket kommer annars inte att kunna hävda sig
i den hårdnande internationella konkurrensen. Anslaget till
fiskerilånen bör därför höjas med 20 milj.kr. Detta är särskilt
angeläget med hänsyn till att denna möjlighet att stödja fisket
inte kommer att kunna användas i fortsättningen, då den inte
står i överensstämmelse med internationella överenskommelser
(hemställan mom. 55).
Anslaget till bidrag till fiskevård bör finnas kvar
oförändrat även detta budgetår i avvaktan på ett konkret förslag
om framtida finansiering av fiskevården. Om inget sådant förslag
kommer kvarstår även i ett längre perspektiv behovet av en
delvis finansiering via statsbudgeten (hemställan mom. 59).
Det är absolut nödvändigt att arbetet med att införa en allmän
fiskevårdsavgift intensifieras, så att tillräckliga resurser kan
avsättas. Det förslag som arbetats fram kan i stora drag vara
underlag för ett förslag från regeringen. Administrationen kan
förbilligas avsevärt (hemställan mom. 61).
Animalieproducenterna befinner sig i ett ekonomiskt pressat
läge. En ökning av djursjukvårdsavgifterna blir därför kännbar.
Den föreslagna höjningen riskerar dessutom att försämra
djurskyddet. Enligt min mening är det märkligt att regeringen
inte avvaktar den pågående utredningen om veterinärväsendet
innan finansieringen av djursjukvården förändras.
Djursjukvårdsavgifterna bör inte höjas nu. I enlighet härmed
föreslås att ytterligare 16 milj.kr. utöver regeringens förslag
anvisas till distriktsveterinärorganisationen (hemställan mom.
64 och 66).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
7, 8, 13, 20, 26, 29, 41, 51, 55, 59, 61, 64 och 66 borde ha
hemställt:
7. beträffande anslag till investeringar i bättre
djurmiljö
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 10
till Investeringar i bättre djurmiljö för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 60000000kr.,
8. beträffande anslag till landsbygdsutveckling m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkandena
11 och 12 till ett särskilt åtgärdsprogram för
landsbygdsutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 200000000kr. samt som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om kvinnors verksamhet,
13. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 14 medger att en rörlig
kredit på 50000000kr. i riksgäldskontoret får disponeras
för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,
20. beträffande en omfördelning av kostnaderna för
avbytarverksamheten
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo226 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande anslag till rådgivning och utbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 8 till Rådgivning och
utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 39785000kr.,
29. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 16 medger att under
budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. med sammanlagt högst
5300000kr.,
41. beträffande anslag och ifrågasatt bidragsram till
byggande av skogsvägar
a) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande
1 medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 59 962 000 kr. till byggande av skogsvägar,
b) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande 2 till Stöd till
byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 59 962 000 kr.,
c) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
att bidraget bör kvarstå även under kommande år,
51. beträffande främjande av fiskerinäringen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo423 yrkande 3 till Främjande av
fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 7 479 000 kr.,
55. beträffande lån till fiskerinäringen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo423 yrkande 4 till Lån till
fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 60000000 kr.,
59. beträffande bidrag till fiskevård m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1992/93:Jo423 yrkande 5 till Bidrag till
fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 8 324 000 kr.,
61. beträffande allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo423
yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
64. beträffande djursjukvårdsavgiften
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo207 och
1991/92:Jo517 yrkande 2 samt med avslag på motion 1991/92:Jo523
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. beträffande bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo517 yrkande 3 till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 90 637 000kr.,