Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.



<div class="sidhuvud_publikation">Jordbruksutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1991/92:JOU15</div>
<h1>Vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m.</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bprop">Propositionen</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motioner</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a></ul>
<pre>1991/92
JoU15</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition
om vissa jordbrukspolitiska frågor, m.m., jämte följdmotioner
och fristående motioner med sammanlagt 87 yrkanden. Med
anledning av två motioner (c, kds) föreslår utskottet att
riksdagen av regeringen begär en redovisning av de möjliga
formerna för en exportfinansiering av jordbruksprodukter. Vidare
föreslår utskottet, med anledning av motioner från s, nyd och v,
ett uttalande om behovet av en skärpt konkurrenslagstiftning i
syfte bl.a. att motverka koncentrationen inom livsmedelssektorn.</pre>
<pre>
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och
överväganden såvitt avser bidrag till köttexport, stöd till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, avskaffande
av högstprissystemet för mjölk och statistiken på
livsmedelsområdet.</pre>
<pre>
Till betänkandet har fogats 6 reservationer (s, nyd),  1
särskilt yttrande och 1 meningsyttring (v).</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition
1991/92:96 föreslagit att riksdagen godkänner vad som förordats
i fråga om</pre>
<pre>1. dispositionen av medel för att finansiera export av kött
under budgetåren 1991/92--1993/94 (avsnitt 2.2),</pre>
<pre>2. stödformer för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.2),</pre>
<pre>3. stödnivån till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.3),</pre>
<pre>4. stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt
3.4),</pre>
<pre>5. utjämningssystemet för mejeriprodukter (avsnitt 4),</pre>
<pre>Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om statistiken på livsmedelsområdet (avsnitt 5).</pre>
<pre>Under rubriken Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 har
regeringen föreslagit att riksdagen under nionde huvudtiteln</pre>
<pre>(B 8) till stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i
norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag
på 955 000 000 kr.</pre>
<pre>(H 8) till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 13 966 000 kr.</pre>
<pre>De delar av propositionen som avser prisstödet till
rennäringen och ersättningar för viltskador m.m. (avsnitten 6.1
och 6.2 samt anslaget E3, Ersättningar för viltskador m.m.)
behandlas av bostadsutskottet i betänkandet 1991/92:BoU17.</pre>
<pre></pre>
<pre>Propositionens huvudsakliga innehåll</pre>
<pre>I propositionen läggs fram förslag om stöd till jordbruket och
viss livsmedelsindustri i norra Sverige för budgetåret 1992/93.
Stödnivån för jordbruket i norra Sverige höjs med i genomsnitt
15 %.</pre>
<pre>Vidare föreslås ändringar i prisstödet till rennäringen.
Denna del av propositionen behandlas av bostadsutskottet.</pre>
<pre>I propositionen läggs också fram förslag rörande statistiken
inom livsmedelssektorn.</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motioner</h2><pre>Motioner med anledning av propositionen</pre>
<pre>1991/92:Jo22 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en plan som visar hur det svenska jordbruket
skall klara den livsmedelspolitiska målsättningen om matpriser
på Europanivå och livsmedel producerade på ett miljövänligt
sätt.</pre>
<pre>1991/92:Jo23 av John Andersson (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärdsprogrammet,</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för att behålla mejerier inom stödområde 1,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uttransportstödet inom stödområde 1,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om intransportstöd inom stödområde 1.</pre>
<pre>1991/92:Jo24 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om enhetspris på mjölk.</pre>
<pre>1991/92:Jo25 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c, s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av införande av ett
regionalpolitiskt stöd till den gotländska lantbruksnäringen.</pre>
<pre>1991/92:Jo26 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av framtidsinriktade åtgärder för
jordbruket,</pre>
<pre>2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppdrag att belysa livsmedelsindustrin och detaljhandelns
framtidsutsikter,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av skärpt konkurrenslagstiftning,</pre>
<pre>4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
arealersättning kopplad till bestämda krav i enlighet med vad i
motionen anförts,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en tydlig ursprungsmärkning av
livsmedel,</pre>
<pre>6. att riksdagen till Särskilt åtgärdsprogram för
budgetåret 1992/93 anvisar 100 000 000 kr.,</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsningen på kvinnor via
åtgärdsprogrammet,</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förändrad stödområdesindelning,</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändrade villkor för getnäringen,</pre>
<pre>10. att riksdagen till Stöd till livsmedelsindustrin inom
stödområdet för budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit,</pre>
<pre>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändring av transportstöd och stöd till
livsmedelshandel i glesbygd,</pre>
<pre>12. att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar
när det gäller insamlande av statistik inom livsmedelssektorn,</pre>
<pre>13. att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1992/93 anvisar 4 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,</pre>
<pre>1991/92:Jo27 av Christer Windén och Claus Zaar (nyd) vari
yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om justering av gränsskyddet och dess
allmänna inriktning,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omställningen, stödet till jordbruket samt
utgångsläget för EG-förhandlingarna,</pre>
<pre>3. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
regeringens strategi samt dess kortsiktiga och långsiktiga mål
för jordbrukspolitiken med anledning av förhandlingarna i GATT
samt de förestående förhandlingarna i samband med EG-inträdet,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prisstödet som stödform i norra Sverige,</pre>
<pre>5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt lämplig
myndighet att noga övervaka att stödet till jordbruket i norra
Sverige får avsedd effekt och inte påverkar effektiviteten
negativt,</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stödet till norra Sverige skall främja
även den lokala förädlingsindustrin,</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om maktkoncentrationen i mejerinäringen och
nödvändigheten av att åtgärder vidtas snarast,</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av övervakning av och åtgärder mot
maktkoncentrationen inom livsmedelsindustrin,</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av den kommande
konkurrenslagstiftningen och dess syfte.</pre>
<pre>1991/92:Jo28 av Birger Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så
att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde
4.</pre>
<pre>1991/92:Jo29 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till södra Sveriges skogs- och
mellanbygder.</pre>
<pre>1991/92:Jo30 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på
35000000 kr. genom omfördelning av medel inom ramen för
anslaget till omställningsåtgärder i jordbruket,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformningen av regleringsbrevet angående
regionala utvecklingsinsatser,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambandet mellan avskaffandet av
högstpriset på konsumtionsmjölk och en fungerande konkurrens på
den svenska mejerimarknaden,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bemyndigande för jordbruksverket att
aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att
åstadkomma konkurrens på mejerimarknaden,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag till en skärpt
konkurrenslagstiftning.</pre>
<pre>1991/92:Jo31 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den snarast återkommer till
riksdagen med förslag till jordbrukspolitiska inriktningsbeslut,
som kan ligga till grund för kommissionens arbete och utgöra
klara "spelregler" för marknadens aktörer inför anpassningen
till Europapolitiken.</pre>
<pre>1991/92:Jo32 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt stöd till forsknings- och
försöksverksamhet vid SLU/Röbäcksdalen.</pre>
<pre>1991/92:Jo33 av Harry Staaf (kds) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att den snarast möjligt bör
återkomma till riksdagen med förslag till jordbrukspolitiska
riktlinjer om förändringar i omställningsprogrammet och övrig
harmonisering till EG,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frågan om exportfinansiering och
gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i syfte
att stärka svenskt jordbruk.</pre>
<pre>1991/92:Jo34 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att det svenska jordbruksstödet ges en sådan utformning som
innebär att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas till det
stöd som näringen kan förväntas få inom EG i framtiden.</pre>
<pre>
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992</pre>
<pre>1991/92:Jo201 av Gudrun Norberg och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om klarläggande om omställningsareal inför
EG-förhandlingar.</pre>
<pre>1991/92:Jo202 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge statens jordbruksverk i uppdrag att
utarbeta ett förslag till kombinerat areal/djurstöd för
jordbruket inom stödområdet,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av Norrlandsstödet.</pre>
<pre>1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riksdagens energipolitiska beslut och
utnyttjandet av jordbruksmark för energiproduktion,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisningen av samt inriktningen i
omställningskommissionens arbete,</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag för anpassning till EG:s prisnivå.</pre>
<pre>1991/92:Jo204 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder för att
främja odling utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
skall ingå i den aviserade utvärderingen av omställningen av det
svenska jordbruket.</pre>
<pre>1991/92:Jo205 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till jordbruket i norra Sverige.</pre>
<pre>1991/92:Jo206 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärdsprogram för att stimulera övergång från mineraloljor till
miljövänliga vegetabiliska oljor.</pre>
<pre>1991/92:Jo208 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bidrag till stamutsädesproduktion av potatis.</pre>
<pre>1991/92:Jo209 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att se över reglerna för bidrag
till jordbrukets omställning.</pre>
<pre>1991/92:Jo210 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av
primärproduktionens lönsamhet under 1992/93 och att regeringen
vid behov föreslår åtgärder,</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär kompletteringar till
nuvarande livsmedelspolitik, i syfte att underlätta och säkra
förestående EG-förhandlingar och därför lämplig disponering av
åkerarealen.</pre>
<pre>1991/92:Jo211 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statliga insatser för att underlätta omställningen eller
avvecklingen för jordbrukets dränerings- och
täckdikningsföretag.</pre>
<pre>1991/92:Jo213 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrade regler för lagring av stallgödsel.</pre>
<pre>1991/92:Jo214 av Jerzy Einhorn (kds) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen hos regeringen begär att jordbruksverkets
utredning i fråga om skäktning (ärende 838/89, 857/91
regeringsbeslut 1991-06-20) kompletteras med sakkunniga
företrädare för muslimskt och judiskt samfund,</pre>
<pre>2. att riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningar
för att slopa importavgiften på matvaror nödvändiga för utövning
av i landet förekommande religioner,</pre>
<pre></pre>
<pre>1991/92:Jo219 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en analys av de ekonomiska
konsekvenserna till följd av beslut om vissa nya bestämmelser
kring djurskydd och miljö samt förslag om åtgärder i anledning
härav.</pre>
<pre>1991/92:Jo221 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder och förslag beträffande
växtnäringsstyrning i jordbruket i enlighet med vad i motionen
anförts.</pre>
<pre>1991/92:Jo222 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av satsning på inhemsk linodling och förädling.</pre>
<pre>1991/92:Jo223 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning och utvecklingsarbete
beträffande den svenska getnäringen,</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omräkning
av prisstödet till getnäringen inom ramen för prisstödet till
jordbruket i norra Sverige.</pre>
<pre>1991/92:Jo224 av Christer Windén (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i internationella fora med kraft
bör verka för internationellt sänkta gränsskydd.</pre>
<pre>1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen hos regeringen begär förslag på
handlingsprogram för framtidsinriktat jordbruk i enlighet med
vad som i motionen anförts,</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär att
omställningskommissionen får i uppdrag att under våren 1992
lämna förslag till riktlinjer för de närmaste åren,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principen för gränsskyddsjustering,</pre>
<pre>4. att riksdagen hos regeringen begär förslag på
handlingsprogram för en småskalig livsmedelsproduktion,</pre>
<pre>6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på renodlade
miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel, samt
förslag på hur avgifterna skall återföras till näringen i
enlighet med vad som i motionen anförts,</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att främja ekologiskt
lantbruk,</pre>
<pre>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arealersättning baserad på vallproduktion,</pre>
<pre>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beredskapsarbeten inom jordbruket,</pre>
<pre>1991/92:Jo227 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts som subventionering av skolköttet med medel
som motsvarar exportstödet.</pre>
<pre>1991/92:Jo228 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slamhantering.</pre>
<pre>1991/92:Jo229 av Anita Johansson och Håkan Strömberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bibehålla prisregleringsavgifter på
handelsgödsel.</pre>
<pre>1991/92:Jo230 av Lennart Daléus och Pär Granstedt (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om odlingslandskapet i Stockholms län.</pre>
<pre>1991/92:Jo231 av Birger Andersson m.fl. (c, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förskjutning av sydgränsen söderöver så
att norra Västmanland (Bergslagsdelen) hänförs till stödområde
4.</pre>
<pre>1991/92:Jo233 av Carl Olov Persson och Harry Staaf (kds) vari
yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förmalningsavgiften inte skall uttas från vete som odlats i
enlighet med KRAV:s regler,</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt
alternativodlarstöd så att den areal som ingår i tecknade
KRAV-avtal generellt sett får lika stort ekonomiskt stöd som om
areal hade anmälts till omställning från livsmedelsproduktion.</pre>
<pre>1991/92:Jo235 av Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c) vari
yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omställningsarealen,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om jordbruket i Skaraborg.</pre>
<pre>1991/92:Jo302 av Ingegerd Sahlström och Owe Andréasson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om begränsning av granplantering.</pre>
<pre>1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppföljning av omställningen inom
jordbruket.</pre>
<pre>1991/92:Jo652 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vidgad användning av vegetabiliska oljor.</pre>
<pre>1991/92:Jo655 av Ivar Franzén och Rune Thorén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbud mot mineralbaserade hydrauloljor och
om stimulans för övergång till vegetabiliska hydrauloljor.</pre>
<pre>1991/92:Jo673 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny
formulering av 4§ lagen om skötsel av jordbruksmark, så att
större hänsyn till naturvården garanteras.</pre>
<pre>1991/92:Bo411 av Stina Gustavsson och Rune Backlund (c) vari
yrkas</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformningen av mera generella stöd till
skogs- och mellanbygderna i södra Sverige för bibehållande av
ett öppet landskap.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Offentlig utfrågning</pre>
<pre>Utskottet har den 9 april 1992 anordnat en offentlig
utfrågning om livsmedelsindustrins konkurrenskraft och
utveckling inför Sveriges medlemskap i EG.</pre>
<pre></pre>
<pre>Uppvaktning, inkomna skrivelser m.m.</pre>
<pre>Utskottet har uppvaktats av företrädare för Solanum och AB
Felix. Skrivelser har inkommit från bl.a. länsstyrelsernas
lantbruksenheter i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands,
Jämtlands och Värmlands län.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Frågor om omställningen inom jordbruket, gränsskydd m.m.</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Uruguayrundan i GATT</pre>
<pre>I ett avsnitt med rubriken Uruguayrundan i GATT redovisar
jordbruksministern läget i de pågående GATT-förhandlingarna och
de aktuella förslagen om neddragning av olika stödformer. Ett
totalförslag presenterades i december 1991, och siktet är
inställt på att parterna skall komma överens under våren 1992.
Förslaget innebär på jordbruksområdet bl.a. en neddragning av
internstödet med 20 %, att allt gränsskydd görs om till tullar
och sänks med i genomsnitt 36 % samt att exportsubventionerna
skall minskas med 36 % i monetära termer och med 24 %
kvantitetsmässigt.</pre>
<pre>Riksdagen beslutade i juni 1991 om en sänkning av gränsskyddet
på jordbruksprodukter med i genomsnitt 10 %. Mot bakgrund av den
starka kritik som riktats mot beslutet gav regeringen den 24
oktober 1991 statens jordbruksverk i uppdrag att utreda vilka
importförändringar som gränsskyddssänkningen medfört och hur
denna sänkning påverkat eller kan komma att påverka
producentpriserna i jordbruket.</pre>
<pre>Jordbruksverket anför i sin utredning, som lämnades till
regeringen den 2 december 1991, att det är svårt att efter så
kort tid bedöma konsekvenserna av gränsskyddssänkningen,
eftersom denna genomfördes samtidigt som avregleringen inleddes.
Vidare konstaterar verket att gränsskyddssänkningen inte hindrat
avräkningspriserna att stiga vid den förbättrade balans mellan
produktion och konsumtion som uppnåtts för animalieprodukter
under år 1991. För vegetabilieprodukter har
gränsskyddssänkningen i de flesta fall inte påverkat
avräkningspriserna. Det kvarvarande överskottet på spannmål
innebär att det fortfarande är en skillnad mellan gränsskyddat
pris och marknadspris. Enligt verket är det för tidigt att
bedöma de långsiktiga effekterna av gränsskyddssänkningen, men
eftersom gränsskyddets nivå ger en övre gräns för vilket pris
som kan tas ut på den svenska marknaden, kommer det lägre
gränsskyddet -- under förutsättning av stigande kostnader -- på
sikt att återverka på marknadspriserna och därmed också på
avräkningspriserna.</pre>
<pre>Jordbruksministern är inte beredd att nu föreslå några
förändringar av gränsskyddets nivå. Ett avtal inom ramen för
GATT:s Uruguayrunda kommer troligen att leda till en successiv
sänkning av gränsskyddet.</pre>
<pre>En utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att
exportstöd hör till de stödformer som har de mest
handelssnedvridande effekterna och som därför måste reduceras.</pre>
<pre>I samband med det livsmedelspolitiska beslutet (1989/90:JoU25)
underströk jordbruksutskottet att den grundläggande principen om
ömsesidighet som utskottet understrukit vad gällde gränsskyddets
nivå m.m. även skulle gälla i fråga om exportsubventioner.
Utskottet var dock inte berett att föreslå någon avvikelse från
den förhandlingslinje som Sverige intagit i GATT. En
förutsättning för detta ställningstagande var enligt utskottet
att de fortsatta förhandlingarna blir framgångsrika vad gäller
avskaffandet av handelssnedvridande stöd. Riksdagens beslut
fattades i ett läge då de pågående GATT-förhandlingarna
beräknades bli klara i december 1990. Ytterligare en anledning
till att frågan om exportsubventioner på nytt bör prövas -- om
GATT-förhandlingarna inte leder till ett avskaffande -- är
anpassningen till EG och dess jordbrukspolitik. Denna aspekt av
frågan skall i första hand behandlas av den kommission
(Jo1991:07) som regeringen nyligen tillsatt och som har i
uppdrag att förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som
omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Kommissionen
skall i sitt arbete beakta effekter och faktorer som inte var
kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet, i första
hand konsekvenserna av en anslutning till EG.</pre>
<pre>Propositionen innehåller i denna del även en redovisning av
vissa kompensationsbelopp under regleringsåret resp. budgetåret
1990/91. Det totala kompensationsbeloppet i form av direktbidrag
uppgick till 2443,5 milj.kr. Innevarande budgetår (1991/92)
har riksdagen beslutat om en besparing av beloppet med 50
milj.kr. Återstående 2 393,5 milj.kr. har använts i form av
djurbidrag eller för kollektiva åtgärder inom animalie- och
matpotatisproduktionen (1 478,5 milj.kr.), för amortering av
den räntefria rörliga kredit som ställts till förfogande för att
täcka kostnaderna för 1990 års spannmålsöverskott (755
milj.kr.), utökad ram för anläggningsstödet (100 milj.kr.) och
till skördeskadefonden (60 milj.kr.).</pre>
<pre>I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 10, JoU12)
har anmälts att direktbidragen som ett led i det nödvändiga
besparingsarbetet bör reduceras med 175 milj.kr. för budgetåret
1992/93. Ett ställningstagande till hur kompensationsbeloppet
för budgetåret 1992/93 skall utbetalas får anstå till dess
förhandlingarna i GATT är avslutade. Överväganden bör då också
göras med beaktande av att anpassningen till EG av svenskt
jordbruk och svensk jordbrukspolitik inte får försvåras.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Omställningen inom jordbruket m.m.</pre>
<pre>
Jordbruksministern erinrar om att i riksdagens beslut om en ny
livsmedelspolitik framhölls den stora enigheten om det
nödvändiga i en successiv avreglering och en övergång till ett
mer marknadsinriktat system. Utgångspunkten för
livsmedelspolitiken bör vara att produktionen i princip skall
vara underkastad samma villkor som andra näringar. Övergången
till ett mer marknadsinriktat system skulle enligt riksdagen ske
under socialt acceptabla former. Den hittillsvarande
utvecklingen efter avregleringen har överlag varit positiv.
Konsumenterna kunde under år 1991 uppleva att priserna på
livsmedel i genomsnitt förblev oförändrade medan
konsumentpriserna totalt sett ökade med 8,1 %. Samtidigt kunde
producenterna i vissa fall notera stigande avräkningspriser. Den
marknadsbalans som var ett av den livsmedelspolitiska reformens
syften har uppnåtts inom mejeri- och animalieområdet. Även inom
vegetabilieområdet har utvecklingen gått mot en bättre
marknadsanpassning.</pre>
<pre>Innebörden av riksdagens livsmedelspolitiska beslut år 1990 är
i fråga om spannmålsproduktionen framför allt att den interna
marknadsregleringen för spannmål avskaffas den 1 juli 1991 och
att inlösensystemet för spannmål avvecklas stegvis för att vara
helt avvecklat den 1 juli 1994. Vidare utbetalas under en
övergångsperiod arealbaserat inkomststöd till jordbrukarna medan
särskilda åtgärder vidtas för att stimulera en varaktig
omställning av åkermarken till annan produktion än livsmedel.
Omställningsprogrammet syftar till att underlätta omställningen
till balans mellan produktion och konsumtion av spannmål.</pre>
<pre>Anslutningen till omställningsstödet har under det första året
varit större än vad som ursprungligen beräknades och omfattar nu
ca 350000 ha. Omställningsarealen finns främst i slättbygderna
i mellersta Sverige. Ansökningarna om anläggningsstöd, vilket
lämnas för anläggning av lövskog, energiskog och våtmarker,
omfattar ca 62000 ha. Intresset för anläggningsstöd har varit
störst i södra Sverige.</pre>
<pre>Trots denna anslutning till omställningsprogrammet ger den
nuvarande produktionen ett årligt överskott av spannmål som vid
normal skörd uppgår till drygt 1 miljon ton.
Världsmarknadspriserna på spannmål är fortfarande låga och
medför betydande exportkostnader. Om det även fortsättningsvis
kommer att produceras överskott av spannmål i denna
storleksordning kommer detta att leda till sjunkande priser för
producenterna. Det är således angeläget att omställningen
fullföljs.</pre>
<pre>Sedan det livsmedelspolitiska beslutet fattades har Sverige
ansökt om medlemskap i EG. Regeringen har publicerat en s.k.
grönbok där en första kartläggning av konsekvenserna av ett
medlemskap inom resp. område redovisas. Av denna studie framgår
att EG:s stöd till jordbruket i dag ligger på en lägre nivå än
det svenska. En anpassning till stödnivån är därför nödvändig,
vilket förutsätter förändringar av den svenska
jordbruksproduktionen i olika avseenden.</pre>
<pre>På jordbrukets område kompliceras bedömningarna av behovet av
förändringar av att EG nu behandlar ett förslag till
genomgripande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).
Förslaget innebär bl.a. ökad inriktning på direktstöd till
jordbrukarna, lägre stödpriser, produktionsbegränsningar och
ökad miljöhänsyn.</pre>
<pre>Det är ännu för tidigt att göra några närmare bedömningar av
vilka förändringar som kan komma att vidtas i fråga om EG:s
framtida jordbrukspolitik. Vissa delar av den nuvarande
politiken kommer dock med all sannolikhet att även framdeles
ingå i CAP, t.ex. marknadsregleringen på spannmålsområdet med
inlösensystem för spannmål och exportstöd.</pre>
<pre>En särskild kommission har tillsatts för att förbereda
avstämningen av det livsmedelspolitiska beslutet år 1990, i
första hand med hänsyn till konsekvenserna av en anslutning till
EG. Kommissionen skall löpande redovisa resultatet av sitt
arbete och ge förslag till förändringar.</pre>
<pre>Regeringens ambition är att Sverige snarast möjligt blir
fullvärdig medlem av EG. Detta kommer sannolikt att innebära att
svenskt jordbruk vid tiden för omställningsperiodens slut står
inför att anpassa sig till de förhållanden och regler som gäller
inom EG. Då EG för närvarande är inne i en reformprocess är det
i dag för tidigt att mer exakt bedöma vilka förändringar som kan
bli resultatet av reformarbetet.</pre>
<pre>Det finns alltså anledning till försiktighet i fråga om att i
dag fatta beslut om större principiella förändringar av den
svenska jordbrukspolitiken och omställningsprogrammet. Med
hänsyn till dels att spannmålssektorn fortfarande befinner sig i
obalans, dels den osäkerhet som jordbrukarna känner beträffande
omställningen, finner jordbruksministern det naturligt att
omställningskommissionen behandlar denna fråga med förtur. För
att intentionerna i 1990 års beslut skall nås bör en
utgångspunkt därvid vara att jordbrukarnas omställning ökar så
att marknadsbalans på spannmålsområdet så snart som möjligt
uppnås. En ytterligare utgångspunkt bör vara att omställningen
inte medför att svenska jordbruk, som har förutsättningar att
vara konkurrenskraftiga i EG, slås ut.</pre>
<pre>Frågor av denna karaktär är för närvarande föremål för
diskussion inom EG, bl.a. i samband med den reformering av
jordbrukspolitiken som är aktuell.</pre>
<pre>Det är enligt jordbruksministern glädjande att de miljömässiga
aspekterna på jordbruket uppmärksammas i allt högre omfattning i
vår omvärld. I det beslut om livsmedelspolitiken som fattades år
1990 var miljöhänsynen av avgörande betydelse för reformens
utformning, bl.a. vad gäller behovet av ett mindre
kemikalieberoende jordbruk. Jordbruksministern ser det därför
som naturligt att omställningskommissionen i sitt arbete, mot
bakgrund av utvecklingen inom EG, beaktar behovet av mer
principiella förändringar i omställningsbesluten också vad
gäller åtgärder för alternativ odling.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Motionerna</pre>
<pre>
Utskottet har ansett det lämpligt att i detta avsnitt behandla
de motioner som berör livsmedelspolitikens utformning i stort
samt gränsskyddet, livsmedelspriserna, konkurrensfrågorna och
anpassningen till EG:s jordbrukspolitik. Även motioner som
främst tar upp det inhemska omställningsarbetet behandlas i
detta avsnitt.</pre>
<pre>
I motion Jo22 (s) anförs att beslutet om den
livsmedelspolitiska reformen ligger fast och att omställningen
skall fullföljas. Det får inte hindra att vi inom ramarna för
reformen vidtar de åtgärder som är möjliga för att sänka de
svenska livsmedelspriserna till den nivå som råder inom EG.
Motionärerna pekar på några möjligheter: att skärpa
konkurrenslagstiftningen, att bemyndiga jordbruksverket att
aktivt använda gränsskyddet som ett instrument för att
åstadkomma en konkurrenssituation på livsmedelsmarknaden, att
inleda bilaterala förhandlingar med EG om import och export av
livsmedel för att öka utbudet och konkurrensen på den svenska
livsmedelsmarknaden. Motionen utmynnar i en begäran att
regeringen snarast återkommer med en plan som visar hur det
svenska jordbruket skall klara den livsmedelspolitiska
målsättningen om matpriser på Europanivå och livsmedel
producerade på ett miljövänligt sätt.</pre>
<pre>I motion Jo203 (s) anförs att i avvaktan på ett GATT-avtal
måste en anpassning ske till EG:s priser. Regeringen bör lägga
fram förslag som leder till en nödvändig begränsning av
matpriserna (yrkande 4).</pre>
<pre></pre>
<pre>Vänsterpartiet föreslår i motion Jo226 en utredning som skall
analysera behovet av jordbruksproduktion inriktad på annat än
livsmedel, på ett framtidsinriktat jordbruk som bedrivs varsamt
och ekologiskt anpassat. Omställningskommissionen bör redan
under våren 1992 lämna förslag till riktlinjer för de närmaste
årens jordbrukspolitik. Vänsterpartiet avvisar i motionen tanken
på en generell arealersättning och föreslår att kommissionen
prövar frågan om arealersättning med inriktning på landskapsvård
och baserad på viss andel vall. Härigenom stimuleras övergång
till ett jordbruk med bättre ekologisk anpassning. I
övergångsskedet finns ett stort behov av att inrätta
beredskapsarbeten inom jordbruket. Enligt motionen bör
jordbrukarna hos länsarbetsnämnderna kunna ansöka om inrättande
av beredskapsarbeten inom jordbruket (yrkandena 1, 2, 9 och 13).</pre>
<pre>
I motion Jo226 yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om
principen för gränsskyddsjustering. Motionen innehåller i denna
del inga konkreta förslag utan endast ett konstaterande att
regeringens underlåtenhet att ändra tidigare beslut om
gränsskyddsjustering innebär ett erkännande i efterhand att
beslutet var riktigt. Enligt yrkande 4 bör regeringen utreda och
lämna förslag om ett handlingsprogram för småskalig
livsmedelsproduktion.</pre>
<pre>
Enligt motion Jo26 (v) måste de av samhället avsatta
resurserna för jordbrukets omställning användas för att
stimulera det framtidsinriktade jordbruket. Ansträngningarna
måste öka när det gäller att utveckla olika typer av
bioenergiproduktion och industriproduktion. Regeringen bör
återkomma med en analys av jordbrukets framtida
utvecklingsmöjligheter (yrkande 1). Enligt yrkande 2 är det ett
samhällsintresse att analysera livsmedelsindustrins
framtidsutsikter. Av särskilt intresse är att bedöma
möjligheterna att uppnå en fungerande konkurrens i lyhördhet för
konsumenternas krav. I yrkande 3 framhålls behovet av en skärpt
konkurrenslagstiftning. Inför de kommande EG-förhandlingarna
måste göras klart att även den åkerareal som är i omställning
ingår i Sveriges jordbruksareal. En arealersättning kan ges en
utformning som stimulerar till övergång till alternativ odling
och som samtidigt ger oss möjligheter att hantera det oklara
läget i jordbrukets omställning. Det står nu helt klart att det
blir svårt att klara omställningen inom de tänkta tidsramarna
eftersom omställningsalternativen (energi- och
industriproduktion)  inte i praktiken föreligger.
Arealersättningen måste därför kopplas till vissa krav (yrkande
4). Enligt yrkande 5 måste reglerna om ursprungsmärkning av
livsmedel vara så utformade att de underlättar konsumenternas
medvetna val och inte, som nu, försvårar dem.</pre>
<pre>Även i motion Jo30 yrkande 5 (s) förordas en skärpt
konkurrenslagstiftning. Yrkandet är delvis knutet till
regeringens förslag om avskaffande av högstpriset på mjölk m.m.
som i övrigt behandlas i ett följande avsnitt. Enligt motionen
bör regeringen redan nu lägga förslag till skärpt
konkurrenslagstiftning för att avskaffa det monopol som råder på
mejerimarknaden.</pre>
<pre>Enligt motion Jo27 (nyd) bör referenspriserna sänkas så snart
en klar tendens till överskydd kan identifieras. Motsvarande
höjning bör övervägas om den svenska produktionens marknadsandel
drastiskt minskar på grund av priset. Genom sänkning av skatter
och avgifter bör Sverige ge bönderna möjlighet att driva lönsamt
jordbruk med högst det gränsskydd som råder inom EG.
Gränsskyddet får dock aldrig användas som instrument att hålla
olönsam industri under armarna på bekostnad av
livsmedelspriserna för konsumenterna (yrkande 1). Svenska bönder
skall ges möjligheter att konkurrera med övriga länder i EG på
lika villkor. Fria, oberoende företagare som kan konkurrera på
en fri marknad ger de bästa förutsättningarna (yrkande 2).
Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa sin strategi samt
såväl kortsiktiga som långsiktiga mål (yrkande 3). Krafttag
krävs mot maktkoncentrationen i såväl mejerinäringen som i
grossist- och detaljistledet. Den svenska livsmedelsindustrin
domineras av KF, bondekooperationen och några få multinationella
företag. Speciellt LRF har tillåtits att effektivt ta död på
nästan alla alternativ inom sitt område. Regeringen bör ta
initiativ till åtgärder som försvårar monopolbildning eller
andra former av prissamverkan, marknadsdelning, samgående av
leverantörer och förädlare och distributörer och allt annat som
kan leda till konkurrensbegränsningar. Behovet av övervakning
och åtgärder mot maktkoncentrationen i livsmedelsindustrin
framhålls (yrkandena 7 och 8). Den kommande
konkurrenslagstiftningen måste möjliggöra att rådande
missförhållanden i livsmedelsproduktionen kan elimineras, dvs.
den skall främja fri konkurrens som leder till lägre matpriser
(yrkande 9).</pre>
<pre>I motion Jo224 (nyd) yrkas att regeringen med kraft verkar i
internationella fora för sänkt gränsskydd.</pre>
<pre>Enligt motion Jo227 yrkande 1 (nyd) bör skolköttet
subventioneras med medel som motsvarar exportstödet för kött.</pre>
<pre>I motion Jo31 (kds) yrkas att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med förslag till jordbrukspolitiska
inriktningsbeslut som kan ligga till grund för kommissionens
arbete och utgöra klara spelregler för marknadens aktörer inför
anpassningen till Europapolitiken.</pre>
<pre>
I motion Jo33 (kds) anförs att regeringen snarast möjligt bör
återkomma med förslag till jordbrukspolitiska riktlinjer om
förändringar i omställningsprogrammet och övrig harmonisering
till EG. Vidare yrkas att frågan om exportfinansiering och
gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i syfte
att stärka svenskt jordbruk.</pre>
<pre>Enligt motion Jo34 (c) bör det svenska jordbruksstödet ges en
sådan utformning att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas
till det stöd som näringen kan förväntas få inom EG i framtiden.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Ett flertal fristående motioner berör frågor om jordbrukets
omställning och andra principiella frågor kring
jordbrukspolitiken. Enligt motion Jo201 (fp) bör begreppet
omställningsareal klarläggas inför EG-förhandlingarna. I
motionerna Jo203 (s) och Jo612 (s) anförs att omställningen
skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut och
regeringens uttalanden i budgetpropositionen samt att regeringen
fortlöpande bör redovisa uppföljningen för riksdagen.
Omställningskommissionen bör granska i vad mån jord som sedan
lång tid tillbaka varit ur bruk har anmälts för omställning och
omställningsstöd utgått. Enligt motion Jo203 bör vidare
riksdagens energipolitiska beslut ligga fast och utnyttjandet av
mark för energiproduktion stödjas, liksom FoU-arbetet på detta
område.</pre>
<pre>I motion Jo210 (kds) yrkas att primärproduktionens lönsamhet
följs upp under 1992/93 och att regeringen vid behov föreslår
åtgärder för att undvika kapitalförstöring och motverka sociala
problem inom näringen. Livsmedelspolitiken bör kompletteras i
syfte att underlätta och säkra förestående EG-förhandlingar och
lämplig disponering av åkerarealen.</pre>
<pre></pre>
<pre>I motion Jo209 (s) yrkas att omställningskommissionen ser över
den nuvarande bidragsfloran utifrån satta miljömål så att målen
kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.</pre>
<pre>I motion Jo211 (c) anförs att staten bör underlätta
omställningen eller avvecklingen för jordbrukets dränerings- och
täckdikningsföretag.</pre>
<pre>I motion Jo222 (v) understryks linodlingens betydelse från
olika synpunkter. Inom ramen för de resurser som samhället nu
satsar för att bidra till jordbrukets omställning måste enligt
motionen skapas utrymme för en satsning på inhemsk linodling och
förädling.</pre>
<pre>I motion Jo235 (c) anförs att omställningskommissionen snabbt
bör klargöra villkoren för den omställda åkerarealen inför ett
svenskt medlemskap i EG. Vidare yrkas att riksdagen gör ett
tillkännagivande om "vad i motionen i övrigt anförts om
jordbruket i Skaraborgs län".</pre>
<pre>I motion Jo302 (s) framhålls att det finns både miljöskäl och
landskapsvårdsskäl som talar för att granplanteringen begränsas
i samband med jordbrukets omställning. Motionärerna nämner
Hallands län som ett exempel på ett område som är miljökänsligt
och drabbat av miljöförstöring och där regler för granplantering
bör övervägas.</pre>
<pre>I motion Jo214 (kds) yrkas att jordbruksverkets utredning om
skäktning kompletteras med sakkunniga från muslimskt och judiskt
samfund. Vidare yrkas att importavgifterna slopas för matvaror
som är nödvändiga för religionsutövning.</pre>
<pre>I motion Jo208 (v) understryks behovet av bidrag till
stamutsädesproduktion av potatis.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>
Redovisning av en samlad strategi inför jordbrukets
Europaanpassning m.m.</pre>
<pre>Enligt riksdagsbeslutet våren 1990 om livsmedelspolitiken
(1989/90:JoU25) skall jordbruket i princip vara underkastat
samma villkor som andra näringar. Det innebär bl.a. att
jordbruket endast skall ha ersättning för efterfrågade varor och
tjänster. I det fall efterfrågan gäller kollektiva varor och
tjänster skall dessa kunna köpas av samhället. Detta avser t.ex.
beredskap, landskapsvård och regionalpolitik. Den interna
marknadsregleringen avvecklas. Gränsskyddet bibehålls och görs
avhängigt av en eventuell överenskommelse inom ramen för GATT.
Den 1 juli 1991 justerades gränsskyddet nedåt med ca 10 % i
samband med att s.k. referenspriser infördes (1990/91:JoU31).</pre>
<pre>Enligt 1990 års riksdagsbeslut är det inte möjligt att direkt
ta steget från en reglerad till en fri marknad. Övergången skall
därför ske under socialt acceptabla former. Övergångsperioden
omfattar i princip en femårsperiod från den 1 juli 1991. Under
perioden är ett antal olika övergångsåtgärder i funktion.</pre>
<pre>
I riksdagsbeslutet ägnades stor uppmärksamhet åt frågan om
uppföljning av reformens effekter. Utskottet uttalade enhälligt
att en samlad uppföljning bör föreläggas riksdagen vid
årsskiftet 1994--1995 (1989/90:JoU25 s. 131).</pre>
<pre>Regeringen har lämnat uppdrag till statens jordbruksverk,
statens pris- och konkurrensverk, statens naturvårdsverk,
statens livsmedelsverk och livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att noga följa utvecklingen inom resp. ansvarsområde.
Myndigheterna skall regelbundet redovisa utvecklingen och
eventuella behov av åtgärder till regeringen. År 1990 tillsattes
också en särskild konsumentberedning med uppgift att
kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska
reformen ur ett konsumentperspektiv.</pre>
<pre>I november 1991 beslutade regeringen att tillsätta en
kommission för att förbereda en avstämning av jordbrukets
omställning. Kommissionen skall därvid beakta effekter och
faktorer som inte var kända vid tidpunkten för det
livsmedelspolitiska beslutet, i första hand konsekvenserna av en
anslutning till EG.</pre>
<pre>Jordbruksverket lämnade en första redovisning av effekterna av
den livsmedelspolitiska reformen till regeringen den 1 oktober
1991. I en nyligen publicerad rapport från mars 1992 görs en
uppdatering och redovisas aktuella uppgifter om reformens
effekter på strukturen inom jordbruket, marknaden, priserna m.m.
Dessutom redovisas en mer fullständig statistik beträffande de
olika omställningsåtgärderna inom jordbruket (rapport 1992:5).</pre>
<pre>
Som framgår av propositionen har en särskild kommission
tillsatts för att förbereda avstämningen av det
livsmedelspolitiska beslutet år 1990, i första hand med hänsyn
till konsekvenserna av en anslutning till EG. Kommissionen skall
löpande redovisa resultatet av sitt arbete och ge förslag till
förändringar. Utskottet vill understryka att syftet med
tillsättandet av kommissionen är just att få underlag för sådana
förslag och riktlinjer som efterlyses i de motioner som berör
bl.a. jordbrukets Europaanpassning, gränsskyddsfrågorna,
GATT-förhandlingarna och behovet av en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri vid ett
svenskt inträde i EG. Det är synnerligen angeläget att detta
arbete påskyndas.</pre>
<pre>
Med hänsyn till Sveriges ansökan om medlemskap i EG har
förutsättningarna för det livsmedelspolitiska beslutet år 1990
förändrats. Likformigheten när det gäller konkurrensförhållanden
mellan Sverige och t.ex. EG-länderna har satts ur spel. Det
finns därför anledning att redan nu pröva innehållet i det
livsmedelspolitiska beslutet och det pågående
omställningsprogrammet. Utskottet anser att regeringen, mot
bakgrund bl.a. av att Sverige ansökt om medlemskap i EG, snarast
möjligt bör lämna en samlad redovisning till riksdagen angående
det pågående omställningsprogrammet med förslag om eventuella
förändringar av detta. Såväl kortsiktiga som långsiktiga mål i
en samlad jordbrukspolitisk strategi bör redovisas, där behoven
av anpassningar med anledning av ett svenskt medlemskap i EG
särskilt beaktas. Utskottet förutsätter att regeringen efter
förslag av omställningskommissionen återkommer till riksdagen
med förslag om jordbrukspolitiska riktlinjer i enlighet med det
anförda och utgår från att sådana förslag kommer att framläggas
utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.</pre>
<pre></pre>
<pre>Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo22 i
motsvarande del, Jo26 yrkande 1, Jo27 yrkandena 2 och 3, Jo31,
Jo33 yrkande 1, Jo201, Jo210, Jo226 yrkandena 1, 2 och 4
och Jo235 yrkande 1. I den mån motionerna tar upp mer
specificerade frågor om gränsskyddet och konkurrensfrågorna
hänvisar utskottet till vad som anförs i det följande.</pre>
<pre>
Enligt motion Jo612 yrkande 50 bör regeringen fortlöpande
redovisa uppföljningen av den livsmedelspolitiska reformen för
riksdagen. Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts om
uppföljningen och anser att något särskilt uttalande från
riksdagens sida ej är påkallat.</pre>
<pre></pre>
<pre>I anslutning till yrkande 4 i motion Jo226 vill utskottet
tillägga att regeringen nyligen tillsatt en utredare som skall
lägga fram förslag som kan underlätta utvecklingen av småskalig
livsmedelsproduktion (dir. 1992:21). Utredningen skall redovisas
senast den 1 november 1992. Motionen är i huvudsak tillgodosedd
och påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.</pre>
<pre></pre>
<pre>Gränsskyddet m.m.</pre>
<pre>I anslutning till motionsyrkandena om gränsskyddets utformning
och tillämpning har utskottet funnit anledning att erinra om den
politiska och formella innebörden av riksdagens beslut år 1990.
Utskottet hänvisar härvidlag även till vad som anfördes i
utskottets betänkande 1990/91:JoU31 (s. 22 f.). En utgångspunkt
är att principerna för 1990 års beslut ligger fast. Det innebär
bl.a. att ett gränsskydd i form av rörliga införselavgifter
skall bibehållas i avvaktan på resultatet av
GATT-förhandlingarna. Frågan om förändringar av gränsskyddet,
såväl tekniskt som nivåmässigt, bör avgöras i den takt som en
kommande överenskommelse i GATT anger. Någon ensidig neddragning
eller förändring i övrigt av gränsskyddet för Sveriges del bör
inte komma i fråga. Samtidigt har utskottet understrukit det
angelägna i att en reform av livsmedelspolitiken utformas och
tillämpas på ett sätt som gagnar även konsumenternas intressen.
Det ansågs viktigt att motverka att de vinster som borde komma
konsumenterna till del stannar i något förädlings- eller
handelsled. Det förutsattes också att tillträdet till den
svenska marknaden skulle upprätthållas under övergångstiden. En
förutsättning för att de positiva effekterna av reformen skulle
komma konsumenterna till del är att marknaderna fungerar väl och
att industri- och handelsleden inte tar prissänkningar eller
uteblivna prisökningar i anspråk. Därför måste pris- och
konkurrensförhållandena följas noggrant.</pre>
<pre>
När det gäller den rättsliga grunden för uttag av
införselavgifter vill utskottet erinra om att riksdagen genom
lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter har
bemyndigat regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
jordbruksverket, att ge föreskrifter om avgifter på importerade
varor för att skydda priserna på jordbruksprodukter. Den
skyddade prisnivån beslutas ytterst av riksdagen och fastställs
numera, i enlighet med 1991 års beslut om gränsskyddet, i form
av referenspriser för olika produkter.</pre>
<pre>I förordningen (1991:914) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. finns närmare bestämmelser om
jordbruksverkets verksamhet på detta område. Avgifterna skall
som huvudregel utformas så att de motsvarar skillnaden mellan
referenspriset och världsmarknadspriset. Ett beslut om t.ex.
sänkta införselavgifter enligt denna huvudregel förutsätter
således att världsmarknadspriserna ökat och kan enligt gällande
regler inte förekomma om syftet endast är att öka konkurrensen
på den inhemska marknaden. I vissa fall får dock jordbruksverket
genomföra tillfälliga och riktade ändringar av gränsskyddet i
form av s.k. restitution av införselavgifter. Detta regleras i
21 § nyssnämnda förordning (ändrad senast genom SFS 1991:1514).
Enligt paragrafen får jordbruksverket medge befrielse från och
återbetalning av införsel- och fettvaruavgifter 1. om det är
motiverat av hänsyn till förhållandena på den inhemska marknaden
2. om det behövs för att upprätthålla importen eller 3. om det
annars finns särskild anledning.</pre>
<pre>
Enligt vad utskottet erfarit utfärdar jordbruksverket med
jämna mellanrum, i många fall veckovis eller månadsvis,
föreskrifter om ändrade införselavgifter. Ändringarna för
vegetabilier sker något oftare än för animalieprodukter.
Ändringar i världsmarknadspriserna för animalier tillåts således
slå igenom i något högre grad på den svenska marknaden.
Föreskrifter om restitution av införselavgifter har meddelats
t.ex. för detaljer av nötkött, kalvkött och griskött (SJVFS
1992:21).</pre>
<pre></pre>
<pre>
I anslutning till synpunkterna i motion Jo22 på bilaterala
förhandlingar med EG vill utskottet tillägga att Sverige i
samband med EES-avtalet ingått ett bilateralt handelsavtal med
EG om vissa jordbruksprodukter, vilket innefattar bl.a. export-
och importkvoter med full frihandel för kött, ost, frukt och
frysta grönsaker inom kvoterna. Genom en s.k. utvecklingsklausul
förutsätter parterna att man går vidare i liberaliserande
riktning. Det kan då bli aktuellt att justera kvoterna till en
för marknaden anpassad nivå.</pre>
<pre>Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo22 i den del
som avser gränsskyddet m.m., Jo27 yrkande 1 och Jo203 yrkande 4.
Det bör tilläggas att utskottet givetvis anser det angeläget att
gränsskyddet tillämpas så att det ger en smidig och effektiv
anpassning av införselavgifterna efter förhållandena på
världsmarknaden och därigenom underlättar tillträdet för
importerade livsmedel. Som framgår av redovisningen ovan har
jordbruksverket också fått ökade möjligheter att besluta om
restitution av införselavgifter om det t.ex. är påkallat med
hänsyn till förhållandena på den inhemska marknaden.</pre>
<pre>
Motion Jo33 yrkande 2 berör såväl gränsskyddet som frågan om
exportfinansiering. Även i motion Jo34 berörs exportstödet.
Utskottet konstaterar att 1990 års livsmedelspolitiska beslut
resulterat i en obalans mellan Sverige och de länder, främst
EG-länderna, som alltjämt tillämpar ett system med
exportsubventioner. Mot bakgrund av Sveriges ansökan om
medlemskap i EG är det rimligt att söka uppnå likformighet på
exportområdet, särskilt med tanke på jordbruksproduktionens
årsmåns- och säsongsvariationer. I och med att möjligheten att
bilda särskilda exportbolag ej föreligger, något som det
livsmedelspolitiska beslutet tog fasta på, måste andra lösningar
sökas. Regeringen bör snarast för riksdagen redovisa möjliga
former för en exportfinansiering. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo33 yrkande 2 och Jo34 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>I anslutning till motion Jo224 vill utskottet framhålla att
den i stor utsträckning överensstämmer med Sveriges
förhandlingsposition i GATT-förhandlingarna. Utskottet delar i
huvudsak motionärens uppfattning men anser att motionen inte
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida i avvaktan på
resultatet av dessa förhandlingar.</pre>
<pre>
Motion Jo226 yrkande 3 syftar endast till ett konstaterande
från riksdagens sida om innebörden eller tolkningen av att
regeringen avstått från att föreslå ändringar i 1991 års beslut
om anpassning av gränsskyddet. Yrkandet kan därför inte läggas
till grund för någon preciserad eller verkställbar åtgärd från
regeringens sida och bör avslås.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Livsmedelsindustrin, konkurrenslagstiftningen m.m.</pre>
<pre>I anslutning till motionsyrkandena om skärpt
konkurrenslagstiftning m.m. erinrar utskottet om att det för
livsmedelssektorn införts särskilda regler i lagen (1991:921) om
förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.
Vidare bör framhållas att konkurrenskommittén i betänkandet (SOU
1991:59) Konkurrens för ökad välfärd föreslagit en ny
konkurrenslag. Efter beredning i regeringskansliet har
näringsdepartementet utarbetat ett förslag till vissa
skärpningar av lagförslaget och anpassning till EG:s
konkurrensregler i Romfördraget (Ds 1992:18). Förslaget är för
närvarande på remiss, och en proposition kommer att avlämnas
till hösten. En lagrådsremiss planeras bli framlagd redan under
innevarande vårsession.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet delar motionärernas uppfattning att man måste vidta
kraftfulla åtgärder mot koncentrationen inom livsmedelssektorn.
Monopolbildning, prissamverkan och marknadsuppdelning är exempel
på skadliga företeelser som leder till konkurrensbegränsningar.
Detta måste motverkas på ett effektivt sätt. Monopol eller
oligopol skapar i avsaknad av fri konkurrens med tiden
ineffektivitet. Det saknas i sådana system ofta incitament för
effektivisering som leder till lägre priser. Det är därför
angeläget att stärka de konkurrensbevakande myndigheternas
befogenheter.</pre>
<pre>Den kommande konkurrenslagstiftningen måste främja fri
konkurrens, som är ett intresse från både konsument- och
producentsynpunkt. Den fria konkurrensen kan i sin tur leda till
lägre matpriser. Det är också angeläget att framhålla vikten av
en effektiv konkurrens i alla led, inte minst mot bakgrund av
introduktionen på Europamarknaden. Lagstiftningen bör syfta till
att ytterligare stärka konsumentens valfrihet och möjlighet att
påverka urval, kvantitet och kvalitet. Vad utskottet anfört om
förhållandena inom livsmedelssektorn och innehållet i en ny
konkurrenslagstiftning bör riksdagen, med anledning av
motionerna Jo22 i motsvarande del, Jo26 yrkande 3, Jo27
yrkandena 7--9 och Jo30 yrkande 5, som sin mening ge regeringen
till känna.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Även i motion Jo30 yrkande 3 understryks behovet av en
fungerande konkurrens på livsmedelsmarknaden. Motionen berör i
denna del i huvudsak förslaget om avskaffande av
högstprissystemet för mjölk och behandlas i ett följande
avsnitt.</pre>
<pre>
Behovet av utredningar rörande livsmedelsindustrin och
detaljhandeln understryks bl.a. i propositionens avsnitt om
statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och
konsumtionen (s. 29 f.). Vidare har jordbruksverket påbörjat en
utredning om livsmedelsindustrin och EG. En första delrapport
har nyligen framlagts. På uppdrag av NUTEK har genomförts en
utredning angående livsmedelsbranschens struktur, marknad och
ekonomi samt trender och påverkansfaktorer. Utskottet har den 9
april 1992 anordnat en offentlig utfrågning angående
livsmedelsindustrins konkurrenskraft och utveckling inför ett
svenskt medlemskap i EG. Med det anförda anser utskottet motion
Jo26 yrkande 2 i huvudsak tillgodosett. Yrkande 12 i motionen om
avslag på propositionens avsnitt om livsmedelsstatistik samt
yrkande 13 om höjning av anslaget till livsmedelsstatistik
behandlas i ett följande avsnitt.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Vissa omställningsfrågor m.m.</pre>
<pre>
I anslutning till motion Jo203 yrkandena 1 och 3 vill
utskottet framhålla att det inte råder några delade meningar om
att riksdagens energipolitiska beslut bör ligga fast och att
utnyttjandet av mark för energiproduktion, jämte forsknings- och
utvecklingsarbetet, bör stödjas. Efter det motionen väcktes har
regeringen lagt fram en proposition om bioenergi, som bl.a.
innebär att 625 milj.kr. anvisas för att främja ökad användning
av biobränslen. Utskottet har nyligen i ett yttrande till
näringsutskottet (JoU6 y) uttalat sig till förmån bl.a. för en
satsning även på utveckling av småskalig teknik för biobränslen.
Det råder inte heller några delade meningar om att omställningen
skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut. Med det
anförda föreslår utskottet att motionen i dessa delar lämnas
utan vidare åtgärd.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Med hänvisning till omställningskommissionens uppdrag
avstyrker utskottet även motionsyrkandena om vissa villkor för
en eventuell arealersättning (Jo26 yrkande 4 och Jo226 yrkande
9).</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
I anslutning till motion Jo214 erinrar utskottet om att
jordbruksverket enligt särskilda föreskrifter (SJVFS 1991:64)
kan medge restitution av införselavgifter för judiskt rituellt
slaktat kött med högst 65 ton årligen. Utskottet anser det i hög
grad tveksamt om det är möjligt eller lämpligt att generellt
införa avgiftsbefrielse för samtliga livsmedel som kan ha
samband med religionsutövning. Det skulle bl.a. kunna leda till
betydande definitions- och kontrollsvårigheter. Frågan bör
bedömas från fall till fall efter hand som eventuella
kostnadsproblem aktualiseras som i någon nämnvärd grad kan
påverka möjligheterna att utöva främmande religioner i Sverige.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen, i den
mån den ej tillgodoses med vad utskottet ovan anfört.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
När det gäller ursprungsmärkning av livsmedel har
jordbruksministern i flera sammanhang aviserat en ändring av de
regler som gäller för märkning av förpackade livsmedel med
avseende på ursprungsland. Utskottet anser för sin del att dessa
regler kommit att utformas på ett sätt som ej tillgodoser
konsumenternas berättigade krav på information om livsmedels
ursprung. Med anledning härav utgår utskottet från att reglerna
ändras på ett sätt som tillgodoser synpunkterna i motion Jo26
yrkande 5. Motionen bör i avvaktan på de av jordbruksministern
aviserade ändringarna inte föranleda någon ytterligare åtgärd.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Utskottet har nyligen behandlat motioner med krav på
samordning av de olika stödformerna för landskapsvårdande
åtgärder m.m. (1991/92:JoU13 s. 15 f.). Som framgår av
betänkandet har berörda myndigheter fått i uppdrag att
fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av den nya
livsmedelspolitiken. Vidare skall omställningskommissionen vid
sin avstämning av besluten avseende mål och medel för att bevara
ett öppet och levande kulturlandskap också pröva frågan om
arealersättning som en metod för bevarandearbetet. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Jo209 om
ett särskilt uppdrag till omställningskommissionen beträffande
denna fråga.</pre>
<pre>
I anslutning till motion Jo208 om statligt stöd till
produktion av potatisutsäde vill utskottet framhålla att 1990
års reform av livsmedelspolitiken bl.a. syftade till en
avreglering och marknadsanpassning av jordbruket. Utskottet har
inte funnit anledning att föreslå några särskilda statliga
stödinsatser till utsädesproduktionen och avstyrker motionen.
Det kan tilläggas att den del av stödet till jordbruket i norra
Sverige som avser potatisodling också omfattar odling av
potatisutsäde.</pre>
<pre>De statliga insatserna för att stimulera dränerings- och
dikningsföretagen enligt motion Jo211 bör som hittills ske inom
ramen för rationaliseringsstödet. Utskottet avstyrker motionen.</pre>
<pre>Riksdagen har under en följd av år behandlat motioner avseende
linodling och linförädling. Utskottet delar synpunkterna i
motion Jo222 att linodlingen är värd att uppmärksammas i samband
med jordbrukets omställning och i andra sammanhang. Frågan
behandlades på ett positivt sätt av näringsutskottet i
betänkandet 1990/91:NU25. Jordbruksutskottet delar
näringsutskottets bedömning att linfrågorna är viktiga och att
det är önskvärt att linhanteringen får ökad omfattning. Med
hänvisning till de åtgärder som redovisas i näringsutskottets
betänkande anser utskottet att det inte finns anledning för
riksdagen att ta något ytterligare initiativ i saken.</pre>
<pre>Motion Jo235 yrkande 3 syftar till ett tillkännagivande om
"vad i motionen i övrigt anförts om jordbruket i Skaraborgs
län". Såvitt utskottet kan utläsa innehåller motionen inga
konkretiserade förslag rörande jordbruket i Skaraborgs län.
Motionen kan därför inte läggas till grund för någon
tillräckligt preciserad framställning från riksdagens sida.</pre>
<pre>
Enligt förordningen (1987:411, ändrad bl.a. genom SFS
1991:1578) om beredskapsarbete kan sådant arbete anordnas för
staten, en kommun eller landstingskommun eller för en enskild.
Det finns således inget formellt hinder mot att en jordbrukare
hos länsarbetsnämnden aktualiserar frågan om inrättande av
beredskapsarbete. Med det anförda avstyrks motion Jo226 yrkande
13.</pre>
<pre>Motion Jo302 om omställningsstöd till granplantering bygger
uppenbarligen på den felaktiga föreställningen att en stor del
av den omställda åkerarealen efter 1990 års beslut skulle komma
att planteras med barrskog. Enligt en enkät som skogsstyrelsen
gjorde under år 1991 hade barrskogsplantering utförts på ca
3000 ha i hela landet. Denna siffra bör jämföras med den
totala areal som anmälts för omställning, ca 350000 ha. När
det gäller anläggningsstöd kan tilläggas att detta stöd, efter
förslag från utskottet i samband med den livsmedelspolitiska
reformen, inte får ges till barrskogsplantering. Utskottet
avstyrker motion Jo302.</pre>
<pre>Utskottet har erfarit att jordbruksverket fått i uppdrag att
undersöka möjligheterna att tillämpa en slaktmetod som dels är
förenlig med de krav som bör ställas från djurskyddssynpunkt,
dels kan accepteras från judisk och muslimsk religiös synpunkt.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 januari
1993. Utskottet ser det som en självklarhet att man i denna
översyn samråder med företrädare för berörda religioner. Yrkande
1 i motion Jo214 bör således kunna tillgodoses utan något
särskilt uttalande från riksdagen sida.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Exportbidrag för kött</pre>
<pre>Utskottets överväganden</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. s. 9) att de
medel som anvisats för att finansiera export av kött under
budgetåren 1991/92--1993/94 vid behov får föras över mellan
budgetåren för att medge en större flexibilitet.</pre>
<pre>Enligt motion Jo227 skulle köttet som serveras i
skolbespisningarna kunna subventioneras med det belopp som
avsatts för exportstöd. En subvention med t.ex. 20 kr. per kg
för 2 000 ton skulle kosta 40 milj.kr.</pre>
<pre>Enligt utskottets mening är beslutet om exportbidrag till kött
en del av 1990 års livsmedelspolitiska reform som ej bör
frångås. Utskottet avstyrker därför motion Jo227 yrkande 1.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
m.m.</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Med hänsyn till jordbrukets betydelse i norra Sverige och de
begränsningar för jordbruksproduktion som klimatet medför lämnas
sedan länge statligt stöd till jordbruket där. Riksdagen
beslutade i samband med det livsmedelspolitiska beslutet att
jordbruket i norra Sverige även fortsättningsvis skall stödjas
genom prisstöd och stöd till kombinationsverksamheter. Det
särskilda åtgärdsprogrammet förlängdes i två år. Medel för att
stödja jordbruksföretag med kombinationsverksamhet tillfördes
anslaget för regionala utvecklingsinsatser med 100 milj.kr. per
år.</pre>
<pre>
Under rubriken Internationella aspekter lämnas en redovisning
av läget i GATT-förhandlingarna och det regionalpolitiska stödet
inom EG. Jordbruksministern bedömer i likhet med jordbruksverket
och flera andra remissinstanser att den internationella
utvecklingen bör avvaktas innan större principiella förändringar
av stödet genomförs. Den nyligen tillsatta
omställningskommissionen har fått i uppdrag att närmare utreda
dessa frågor.</pre>
<pre>
Det särskilda åtgärdsprogrammet har snart pågått i en
femårsperiod och medelsanvändningen har uppgått till totalt 345
milj.kr. Erfarenheterna har varit goda. Enligt
jordbruksministern är det viktigt att stöd även framdeles kan
avsättas för kombinationsverksamheter av det slag som
åtgärdsprogrammet omfattat. Han erinrar om de medel som tillförs
anslaget för regionala utvecklingsinsatser, det s.k.
glesbygdsstödet, fr.o.m. budgetåret 1990/91. Syftet med denna
förstärkning är att stödja jordbruksföretag med
kombinationsverksamheter. Det bör således finnas goda
möjligheter att även efter det att åtgärdsprogrammet upphör
finansiera verksamheter av denna typ.</pre>
<pre>
Jordbruksministern anser att de mål för jordbruket i norra
Sverige som lades fast i det livsmedelspolitiska beslutet bör
gälla tills vidare. Beräkningsmodellen för stödet till
jordbruket i norra Sverige används oförändrad för
stödberäkningarna för budgetåret 1992/93. En uppräkning av
stödnivån med 15 % som ett genomsnitt av samtliga produkter
föreslås, vilket beräknas ge en total kostnad för stödet på 889
milj.kr. Såväl stödformer som områdesindelning bör behållas
oförändrade tills vidare. Nuvarande konstruktion med en
fördelning på pristillägg och djurbidrag behålls således. Enligt
jordbruksverkets modellberäkningar höjs stödet till mjölk-,
kött- och fläskproduktion. Stödet till smågrisproduktionen blir
oförändrat. Den övre gränsen om 60 suggor per företag höjs till
120 suggor. Stödet till äggproduktionen höjs till 13:45 kr. per
höna i områdena 1 och 2 och till 4:90 kr. i områdena 3 och 4.
Stödet till getskötsel höjs från 700 till 750 kr. per mjölkande
get. Arealbidraget för potatisodling behålls oförändrat.
Höjningarna bör utbetalas som djurbidrag med utgångspunkt i
djurantalet år 1992. Jordbruksverket ges i uppdrag att ge
förslag till fördelning mellan produktslag samt belopp per djur
i de olika stödområdena efter samråd med näringen.</pre>
<pre>När det gäller områdesindelningen anser jordbruksministern att
ställningstagande till förändringar bör anstå till dess det
klarlagts vilka förändringar av stödet som kan behöva vidtas med
anledning av ett EG-medlemskap.</pre>
<pre>
Livsmedelsindustrin i stödområdet tillförs 66 milj.kr. under
budgetåret 1992/93. Det innebär en besparing på 10 milj.kr.
jämfört med innevarande budgetår. Inom ramen på 66 milj.kr. bör
högst 42 milj.kr. avsättas för mejerier, 22 milj.kr. för
slakterier och 2 milj.kr. för äggpackerier. Det s.k.
uttransportstödet avskaffas den 1 juli 1992, vilket förutsätter
avskaffande av högstprissättningen på mjölk (se följande
avsnitt).</pre>
<pre></pre>
<pre>Utjämningssystemet för mejeriprodukter</pre>
<pre>
Det förenklade systemet för lönsamhetsutjämning mellan
mejeriprodukter som infördes den 1 juli 1991 skall trappas ned
stegvis och vara helt avvecklat den 1 juli 1995. Takten i
nedtrappningen, liksom gränsskyddsjusteringar med anledning av
avtrappningen, skall enligt propositionen beslutas av
regeringen. Den interna avregleringen fullföljs genom att
högstpriset på konsumtionsmjölk avskaffas den 1 juli 1992.</pre>
<pre></pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre>I vänstermotionen Jo26 yrkande 8 yrkas att jordbruksnämndens
tidigare framlagda förslag om ändringar i stödområdesindelningen
nu genomförs. Härmed avses förslagen beträffande vissa kommuner
och församlingar i Värmlands län samt Grangärde församling i
Ludvika kommun, vilka närmare redovisas i bilaga 2 till prop.
1990/91:99 (s.57). Enligt yrkande 9 bör getnäringen stimuleras
på samma sätt som fårnäringen inom ramen för det totala
anslaget. Ett liknande yrkande framförs i motion Jo223 (v)
yrkande 2. Enligt yrkande 1 i samma motion bör SLU och
lantbruksenheterna satsa på forskning och utveckling rörande
getnäringen.</pre>
<pre>I motion Jo28 (c, fp, kds, m) upprepas det tidigare framförda
kravet enligt motionerna Jo205 (s) och Jo231 (c) att
Bergslagsdelen av norra Västmanland överförs till stödområde 4.</pre>
<pre>
Enligt motion Jo27 (nyd) bör Sverige så långt möjligt
tillämpa, förespråka och rekommendera prisstödet som stödform
vid alla förhandlingar med EG. Prisstödet är nämligen överlägset
arealbidraget från en rad olika synpunkter. Prisstödet innebär
ett incitament för kritisk granskning och effektivisering av den
egna verksamheten. Det innebär också enklare administration och
bättre kontrollmöjligheter m.m. Vidare bör regeringen ge lämplig
myndighet i uppdrag att övervaka att stödet får avsedd effekt
och inte leder till stagnation eller kvävning av nya, kreativa
initiativ (yrkandena 4 och 5).</pre>
<pre>Enligt motion Jo202 (fp) finns det inom stödområdet
jordbruksföretag som inte har animalieproduktion. För denna
produktion behövs ett arealstöd. Även för animalieproduktionen
är en kombination av arealstöd/djurstöd att föredra. Om det i
samband med GATT-avtalet uppstår behov att avveckla prisstödet
bör jordbruksverket få i uppdrag att utarbeta ett förslag i
enlighet med motionen. Om det i framtiden inte är möjligt att
som tidigare bestrida Norrlandsstödet med budgetmedel bör
lånefinansiering tillgripas. Skulden bör betalas med f.d.
regleringsmedel efter budgetåret 1995/96 då de ej längre skall
användas för omställningen av jordbruket.</pre>
<pre>Det särskilda åtgärdsprogrammet berörs i flera motioner. I
motion Jo30 (s) anförs att programmet varit en värdefull
stimulans för fortsatt verksamhet och sysselsättning i jord- och
skogsbruk samt i s.k. kombinationsföretag. Motionärerna
redovisar utförligt de skäl som talar för en fortsättning av
programmet och föreslår att det förlängs med en tvåårsperiod.
För budgetåret 1992/93 bör anvisas 35 milj.kr. genom
omfördelning inom ramen för anslaget till omställningsåtgärder i
jordbruket. Enligt yrkande 2 i motionen bör regleringsbrevet
avseende anslaget till regionala utvecklingsinsatser utformas så
att det klart framgår att jordbruksnäringen och
kombinationsföretag skall stärkas. I motion Jo32 (s) understryks
särskilt värdet av verksamheten vid Röbäcksdalen och yrkas med
hänvisning härtill en fortsättning av programmet.</pre>
<pre>
Enligt motion Jo26 yrkande 6 (v) bör 100 milj.kr. anvisas för
en fortsättning av åtgärdsprogrammet under budgetåret 1992/93.
Medlen bör som nu användas flexibelt och komma såväl
kombinationssysselsättning som forskning och utveckling till
del. De särskilda satsningarna på kvinnors sysselsättning och
företagsamhet bör fortsätta och utvidgas (yrkande 7). Enligt
vänstermotion Jo23 yrkande 1 bör åtgärdsprogrammet fortsätta i
två år.</pre>
<pre>
Propositionens förslag om stödet till livsmedelsindustrin i
norra Sverige möter invändningar i flera motioner. I motion Jo23
(v) anförs att t.ex. mejeriet i Lycksele har ett geografiskt
mycket stort upptagningsområde och att en koncentration till
Umeå skulle få orimliga konsekvenser. En utveckling mot
ytterligare koncentration i mejerinäringen i norra Sverige
skulle ge negativa effekter för både jordbruket och andra
intressen. Problematiken kring de aktuella produktionsenheterna
måste snarast utredas och förslag föreläggas riksdagen för att
behålla mejerierna inom stödområde 1. I avvaktan på detta bör
uttransportstödet i stödområde 1 behållas tills vidare. Ett
högre intransportstöd till produktionsenheterna inom stödområdet
bör införas inom befintliga ramar (yrkandena 2--4). I motion
Jo26 anförs att kombinationen av slopat uttransportstöd och
bevarat intransportstöd kan leda till utslagning av mejerier.
Motionärerna föreslår därför ett stöd på 10 milj.kr. som skall
motverka en minskning av antalet mejerier i den glesbygd som
stödet avser att stärka. Detta kan uppnås t.ex. genom ett
förändrat intransportstöd och ett stöd till de affärer i
glesbygd som nu riskerar att drabbas av avsevärda
kostnadsstegringar (yrkandena 10 och 11).</pre>
<pre>
Motion Jo24 (s) anför liknande farhågor beträffande
utvecklingen inom mejerinäringen. Följden kan bli att de
konsumenter som bor på 40--50 mils avstånd från mejeriet får
betala ett oacceptabelt högt pris för mjölken. Det är därför
motiverat att mejeriföreningen åläggs att tillämpa ett
enhetspris till alla kunder inom sitt försäljningsområde.</pre>
<pre>I motion Jo27 (nyd) anförs att stödet till livsmedelsindustrin
främjar såväl jordbruket som förädlingsindustrin. Det är i den
senare som de för glesbygden så värdefulla arbetstillfällena kan
utvecklas. Etableringsstöd till småskaliga mejerier och s.k.
containerslakterier kan vara en lämplig utvecklingsform (yrkande
6).</pre>
<pre>I motion Jo30 (s) behandlas främst konkurrensfrågorna i
samband med ett avskaffande av högstpriset på konsumtionsmjölk.
Konkurrensen på den svenska mejerimarknaden är i dag närmast
obefintlig. SMR har i praktiken monopol på mjölkråvaran. Till
detta kommer ett gränsskydd som hindrar import av k-mjölk från
andra länder, t.ex. Danmark. För att inte konsumenterna skall
drabbas av orimliga höjningar av mjölkpriset genom avskaffandet
av högstpriset på k-mjölk måste en fungerande konkurrens råda på
den svenska mejerimarknaden innan högstpriset avskaffas. En
sådan kan åstadkommas genom en sänkning av gränsskyddet och en
skärpt konkurrenslagstiftning. Regeringen måste redan nu
bemyndiga jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som
ett instrument för att åstadkomma en konkurrenssituation på
mejerimarknaden. Vidare måste regeringen redan nu lägga fram
förslag om skärpt konkurrenslagstiftning (yrkandena 3 och 4).</pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>Stödformer och områdesindelning m.m.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nuvarande
konstruktion för stödet till jordbruket i norra Sverige bör
behållas tills vidare med en fördelning på pristillägg och
djurbidrag. Som framgår av propositionen kommer
omställningskommissionen att närmare utreda bl.a. den framtida
konstruktionen av Norrlandsstödet mot bakgrund av den
internationella utvecklingen. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo202.</pre>
<pre>Också de synpunkter som anförs i motion Jo27 yrkande 4 om
fördelarna med prisstöd resp. arealbidrag kan tillgodoses inom
ramen för omställningskommissionens uppdrag. I anslutning till
yrkande 5 i motionen vill utskottet framhålla att det givetvis
liksom hittills ankommer på jordbruksverket att fortlöpande
övervaka effekterna av stödet till jordbruket i norra Sverige.
Motionen påkallar således ingen särskild åtgärd i dessa delar.</pre>
<pre>Utskottet är inte berett att föreslå någon förändring av
getstödet utöver den höjning av stödet per mjölkande get som
aviseras i propositionen. När det gäller forskning och
utveckling utgår utskottet från att det i samband med kommande
forskningsproposition kommer att finnas underlag för en djupare
diskussion om lantbruksforskningens inriktning m.m. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Jo26 yrkande 9 och Jo223
yrkandena 1 och 2.</pre>
<pre>När det gäller stödområdesindelningen delar utskottet
jordbruksministerns uppfattning att det inte nu finns anledning
att göra några ändringar i denna indelning. Utskottet utgår från
att omställningskommissionen i sitt arbete avseende stödet till
jordbruket i norra Sverige prövar även denna fråga. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Jo26 yrkande 8, Jo28,
Jo205 och Jo231.</pre>
<pre>
Åtgärdsprogrammet</pre>
<pre>Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att det
särskilda åtgärdsprogrammet haft en rad positiva effekter när
det gäller att stimulera kombinationsverksamheter och skapa
sysselsättningstillfällen på landsbygden. Regeringens förslag om
anslag till regionala utvecklingsinsatser m.m., som
jordbruksministern hänvisar till, har nyligen behandlats av
riksdagen (1991/92:AU13). Utskottet vill liksom tidigare
understryka vikten av att medlen används för att stärka
jordbruksnäringen och till verksamheter som drivs i kombination
med jordbruksföretag. Det bör således finnas goda möjligheter
att även efter det att åtgärdsprogrammet upphör finansiera
verksamheter av denna typ. Utskottet ansluter sig till
regeringens överväganden i denna del och förutsätter att
åtgärder för forskning i Norrland även kan innefattas i de
regionalpolitiska insatser som jordbruksministern hänvisar till.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo23 yrkande 1, Jo26
yrkandena 6 och 7, Jo30 yrkande 1 och Jo32.</pre>
<pre>Vad utskottet ovan anfört om användningen av medel från
anslaget till regionala utvecklingsinsatser bör kunna tillgodose
motion Jo30 yrkande 2.</pre>
<pre></pre>
<pre>Stödet till livsmedelsindustrin</pre>
<pre>
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
livsmedelsindustrin i stödområdet tillförs 66 milj.kr. under
budgetåret 1992/93 och att det s.k. uttransportstödet avskaffas
den 1 juli 1992. Utskottet delar i stor utsträckning de
synpunkter som motionärerna anfört om nackdelarna med en
ytterligare koncentration inom mejerinäringen. Det får
förutsättas att regeringen och jordbruksverket noga följer
utvecklingen i det berörda området. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Jo23 yrkandena 2--4 och Jo26 yrkandena 10
och 11.</pre>
<pre>Motion Jo27 yrkande 6 innehåller förslag om en sådan
inriktning av Norrlandsstödet att det även omfattar den lokala
livsmedelsindustrin, t.ex. i form av etableringsstöd till
småskaliga mejerier och s.k. containerslakterier. Enligt
utskottets mening bör dessa synpunkter kunna tillgodoses inom
ramen för de regionalpolitiska stödformerna, som utskottet
berört ovan. Vidare får det förutsättas att
omställningskommissionens överväganden kan ge underlag för
fortsatta överväganden om inriktning och utformning av
Norrlandsstödet. Motionen föranleder i övrigt inget uttalande
från utskottets sida.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utjämningssystemet för mejeriprodukter</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta avsnitt. Det
innebär att nedtrappningen av det förenklade systemet för
lönsamhetsutjämning mellan mejeriprodukter som infördes den 1
juli 1991 och gränsskyddsjusteringarna med anledning av
nedtrappningen skall beslutas av regeringen.</pre>
<pre>När det gäller avskaffandet av högstpriset på konsumtionsmjölk
hänvisar utskottet till vad i det föregående anförts om
livsmedelsindustrin och konkurrenslagstiftningen m.m. Utskottet
noterar i sammanhanget också jordbruksministerns uttalanden på
s. 20 i propositionen. Den nya konkurrenslagstiftningen inom
livsmedelssektorn innebär enligt jordbruksministern förbättrade
möjligheter för de konkurrensvårdande myndigheterna att ingripa
vid bristande konkurrens. Dessutom kommer sannolikt
importkonkurrensen att öka i och med närmandet till EG. Också
gränsskyddet kommer att finnas kvar som ett medel att styra den
inhemska prisnivån. Gränsskyddsnivån på konsumtionsmjölk skall
beräknas på samma sätt som gäller för övriga prisreglerade
produkter, dvs. som skillnaden mellan referenspriset och
världsmarknadspriset. I likhet med jordbruksministern vill
utskottet understryka vikten av att effekterna av förslaget
följs ur ett konsumentperspektiv. En skärpt bevakning av
konkurrensförhållandena inom mejeriområdet kan vara motiverad.
Såväl konsumentberedningen som SPK har i uppdrag att följa och
rapportera prisförändringar på livsmedel. Det innebär att vi har
goda möjligheter att följa effekterna av förändringen och vid
behov vidta åtgärder.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Jo30 yrkandena 3 och 4, i den mån den ej tillgodoses med vad
utskottet anfört i det föregående och i detta avsnitt.</pre>
<pre>Utskottet anser det inte vara någon realistisk lösning att
bibehålla ett reglerat högstpris eller enhetspris för ett visst
mejeri inom stödområdet medan högstpriset avskaffas i övriga
delar av landet. Med anledning härav avstyrks motion Jo24.</pre>
<pre>
Vissa regionalpolitiska frågor i övrigt</pre>
<pre>
Motionerna</pre>
<pre>I motion Jo25 (c, s) behandlas de speciella problem som
drabbar Gotlands län i samband med omställningen av jordbruket.
I motion Jo29 (c) behandlas motsvarande problem i södra Sveriges
skogs- och mellanbygder. Enligt den förstnämnda motionen finns
det starka motiv för att införa ett särskilt regionalpolitiskt
stöd till lantbruksnäringen på Gotland. I motion Jo29 yrkas att
omställningskommissionen får i uppdrag att ta fram förslag till
stöd för en fortsatt mjölk- och köttproduktion i södra Sveriges
skogs- och mellanbygder.</pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>Utskottet har tidigare vid behandlingen av denna typ av
motioner anfört att önskemålen om särskilda regionala insatser i
princip bör tillgodoses inom ramen för sådana jordbrukspolitiska
och regionalpolitiska stödformer som är rikstäckande eller
generellt verkande. Det gäller t.ex. de olika typer av
omställningsstöd som ingår i den livsmedelspolitiska reformen
samt glesbygdsstödet m.m. Av arbetsmarknadsutskottets betänkande
1991/92:AU13 framgår t.ex. att länsstyrelserna i Kronobergs,
Kalmar, Gotlands och Blekinge län för innevarande budgetår
disponerar 11, 17, 19 resp. 22 milj.kr. för regionala
utvecklingsinsatser. Vidare pekar arbetsmarknadsutskottet på det
s.k. sysselsättningspaketet, som bl.a. kommer Gotlands och
Blekinge län till del. Jordbruksutskottet hänvisar också till
sina egna uttalanden i betänkandet 1990/91:JoU31 (s. 13) om
jordbrukets betydelse från regionalpolitisk synpunkt bl.a. i
Gotlands län. Som utskottet anförde bör det ingå i uppföljningen
av det livsmedelspolitiska beslutet att beakta de
regionalpolitiska effekterna av reformen, framför allt i de
regioner där de areella näringarna är av särskild betydelse för
sysselsättning och samhällsstruktur. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna lämnas utan någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Jordbrukets miljöfrågor, alternativ odling m.m.</pre>
<pre>Motionerna</pre>
<pre>Flera fristående motioner berör olika frågor kring jordbrukets
miljöeffekter, vegetabiliska oljor, småskalig
livsmedelsproduktion och alternativ odling m.m.</pre>
<pre>
Enligt motion Jo204 bör åtgärder för att främja odling utan
handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel ingå i utvärderingen
av omställningen. I motion Jo226 (v) föreslås olika åtgärder för
att främja den ekologiska odlingen -- anslagshöjningar,
marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och
studieverksamhet m.m. Konsumenternas efterfrågan på
alternativodlade produkter måste kunna mötas av ett utbud från
producenterna. Avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
bör omformas till renodlade miljöavgifter och användas för att
stimulera ekologiskt lantbruk, forskning och utveckling m.m.
Dessutom bör en fond byggas upp för miljöinvesteringar i
jordbruket.</pre>
<pre>
I tre motioner förordas olika åtgärder för att stimulera en
övergång från mineraloljor till vegetabiliska oljor i jord- och
skogsbruket, nämligen Jo206 (c), Jo652 (c) och Jo655 (c).</pre>
<pre>Enligt motion Jo213 (m) bör kraven på lagringskapacitet för
stallgödsel sänkas från 8 månaders till 6 månaders lagringstid.</pre>
<pre>I motion Jo219 (m) redovisas olika bestämmelser om jordbrukets
hänsyn till miljö och djurskydd som föranleder ökade
investeringskostnader för jordbruksföretagen. Som exempel nämns
bl.a. kraven på lagringskapacitet för stallgödsel,
måttbestämmelser för burhöns, utevistelse/rastgård för mjölkkor
m.m. Motionen utmynnar i ett yrkande om en analys av de
ekonomiska konsekvenserna av vissa nya bestämmelser om miljö och
djurskydd och om förslag om åtgärder med anledning härav.</pre>
<pre>I motion Jo221 (m) hemställs om åtgärder och förslag om
växtnäringsstyrning i jordbruket.</pre>
<pre>I motion Jo228 (m) anförs att det krävs lagstiftning om
slamhanteringen i jordbruket. Antingen måste ett förbud mot
spridning av avloppsslam från kommunala reningsverk på åkermark
införas eller måste lagen om kemiska produkter utvidgas till att
omfatta sådant slam.</pre>
<pre>Enligt motion Jo230 (c) krävs åtgärder för att rädda
odlingslandskapet i Stockholms län och motverka de negativa
effekterna av jordbrukets omställning. Det behövs t.ex. resurser
för att styra omställningen mot åtgärder som bevarar
kulturlandskapet som extensivt bete, och likaså behövs
satsningar på odling av energi- och industrigrödor. I motion
Bo411 (c) anförs att det behövs mer generella stöd för att
bevara en levande landsbygd och kulturlandskap i södra Sveriges
skogs- och mellanbygder. I motion Jo673 (v) yrkas att 4 §
skötsellagen omformuleras så att större hänsyn till naturvården
garanteras i samband med att åkermark tas ur produktion.</pre>
<pre>
Enligt motion Jo229 (s) finns det flera verksamheter som för
sin finansiering är beroende av prisregleringsavgifterna på
handelsgödsel. Hit hör den verksamhet som bedrivs vid
Trädgårdsodlingens elitplantstation i Balsgård och
Moviumsekretariatet vid SLU. Med stöd av restituerade
avgiftsmedel har dessa organisationer kunnat bygga upp en
verksamhet som börjar återspegla den stora betydelse
fritidsodlingen har för den breda allmänheten och för samhället
som helhet.</pre>
<pre>I motion Jo233 (kds) yrkas att förmalningsavgiften slopas för
alternativodlat vete och att areal som omfattas av KRAV-avtal
får ett stöd som motsvarar omställningsstödet.</pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>
Utskottet vill inledningsvis framhålla att jordbrukets
miljöfrågor är viktiga och att de i flera sammanhang blivit
föremål för riksdagsbeslut som präglas av ett successivt
framflyttande av positionerna i miljö- och naturvårdsarbetet.
Ett av målen för den livsmedelspolitiska reformen är att
åstadkomma en förbättrad miljö, ett mer varierat
odlingslandskap, en ökad genetisk mångfald och ett bevarande av
landskapets kulturvärden. Under åren 1988, 1990 och 1991 har
riksdagen fattat beslut om miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket. En redovisning av dessa beslut görs i bilaga 10 till
årets budgetproposition (s. 76--77).</pre>
<pre>I den nu behandlade propositionen anför jordbruksministern att
det är glädjande att de miljömässiga aspekterna på jordbruket
uppmärksammas i allt större omfattning i vår omvärld (prop. s.
9). I det beslut om reformering av livsmedelspolitiken som
fattades år 1990 var miljöhänsynen av avgörande betydelse för
reformens utformning, bl.a. när det gäller behovet av ett mindre
kemikalieberoende jordbruk. Jordbruksministern ser det därför
som naturligt att omställningskommissionen i sitt arbete, mot
bakgrund av utvecklingen inom EG, beaktar behovet av mer
principiella förändringar i omställningsbesluten också vad
gäller åtgärder för alternativ odling. Enligt utskottets mening
bör motion Jo233 yrkande 2 om ett stöd till alternativodlingen
som motsvarar omställningsstödet prövas i detta sammanhang.
Någon särskild åtgärd med anledning av motionsyrkandet är ej
påkallad.</pre>
<pre>Det kan tilläggas att ett särskilt, tidsbegränsat stöd till
alternativ odling utgår enligt närmare bestämmelser i
förordningen (1989:11) om stöd till alternativ odling och i
jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 1991:139. Stödbeloppen
varierar efter skördeområde med mellan 700 och 2 900 kr. per ha.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Det anförda är ägnat att i stor utsträckning tillgodose syftet
med motionerna Jo204 och Jo226 yrkande 7. Motionerna påkallar
ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.</pre>
<pre>
Frågan om ändring av 4 § lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark behandlades senast i utskottets betänkande
1990/91:JoU30. Utskottet har ej funnit anledning till ändrat
ställningstagande och avstyrker därför motion Jo673 yrkande 5.
Det kan tilläggas att nya, detaljerade bestämmelser om bl.a.
jordbrukets hänsynstagande till naturvårdsintressena trätt i
kraft den 1 januari 1992. Utskottet hänvisar härvidlag till
jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen vid skötsel av jordbruksmark och
vid annan markanvändning i jordbruket (SJVFS 1991:97).</pre>
<pre>I samband med det miljöpolitiska beslutet tog utskottet
ställning till frågan om miljöavgifternas disposition
(1990/91:JoU30 s. 246). Utskottet är ej berett att frångå detta
ställningstagande och avstyrker således motion Jo226 yrkande 6.</pre>
<pre></pre>
<pre>
När det gäller spridning av avloppsslam på åkermark hänvisar
utskottet till redovisningen i betänkandet 1989/90:JoU16 (s. 63
f.). Ett åtgärdsprogram har inletts med inriktning på att senast
år 1995 få slam som kan garanteras vara riskfritt att använda
även i ett långsiktigt perspektiv. Enligt betänkandet bör
deponering av slam på sikt upphöra. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo228 yrkande 1.</pre>
<pre>Vidare avstyrker utskottet motion Jo213 om sänkta krav för
lagring av stallgödsel. Kraven på lagringskapacitet för
stallgödsel är en väsentlig del i det åtgärdsprogram angående
jordbrukets miljöeffekter som riksdagen tidigare beslutat och
bör ej omformuleras.</pre>
<pre>Frågan om kompensation till jordbruket för miljö- och
djurskyddskraven behandlades senast i betänkandet 1990/91:JoU31
(s. 32 f.). Utskottet utgår från att de svenska bestämmelserna
på detta område och deras betydelse för jordbrukets
konkurrenssituation kommer att undersökas närmare i samband med
arbetet för att förbereda en anpassning till EG. I avvaktan på
att dessa förutsättningar klargörs är utskottet inte berett att
föreslå någon ändring av det ställningstagande som redovisas i
nyssnämnda betänkande.</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet delar synpunkterna i motion Jo221 så till vida att
det är viktigt att få ökad kunskap om växternas behov av
växtnäring och att miljöbelastningen kan minska om tillförseln
av växtnäring anpassas efter behoven på ett så effektivt sätt
som möjligt. Det system för växtnäringsstyrning som beskrivs i
motionen kan enligt utskottets mening utgöra en viktig del i
arbetet med att minska kväveutlakningen från jordbruket.
Utskottet har erfarit att bl.a. sockernäringen tagit initiativet
till ett system för växtnäringsstyrning som för närvarande
omfattar 2 300 odlare. När det gäller ett eventuellt statligt
engagemang i ett sådant system anser utskottet att det i första
hand bör vara en uppgift för den statliga rådgivningen att
beakta de frågor som motionären tar upp. I direktiven till
utredningen om den statliga rådgivningen till jordbruket (dir.
1991:83) anförs bl.a. att rådgivningen under
omställningsperioden skall främja en miljöanpassad växtodling
och djurproduktion. Enligt det livsmedelspolitiska beslutet
skall årligen anvisas 40 milj.kr. under perioden
1991/92--1995/96 för rådgivning, information och
projektverksamhet som behövs för att underlätta omställningen.
Vidare skall jordbruksverket erhålla ett anslag om 27,6 milj.kr.
för bl.a. miljöinriktad växtodlingsrådgivning. Motionen avstyrks
i den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.</pre>
<pre>I anslutning till motion Jo230 om odlingslandskapet i
Stockholms län vill utskottet framhålla att 1991 års
gränsskyddssänkning -- såvitt framgår av jordbruksverkets
utvärdering -- inte tycks ha haft några negativa effekter på
avräkningspriserna till jordbruket. Partipriserna på t.ex.
nötkött har tvärtom stigit under hösten 1991 och har under en
period t.o.m. legat över referensprisnivån. I övrigt hänvisar
utskottet till vad som anförs i budgetpropositionen bil. 15 s.
43 f. Naturvårdsverket skall utvärdera formerna för och
omfattningen av de olika stödformerna. Det är enligt
miljöministern angeläget att de länsvisa programmen för
bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden avslutas
snarast möjligt. Inför nästa budgetår kommer regeringen att
pröva om alla länsstyrelser skall tilldelas lika stort belopp
för administration av landskapsvårdsmedel och för
utbildningsinsatser avseende landskapsvård eller om fördelningen
skall ske på annat sätt. Vidare vill utskottet fästa
uppmärksamheten på att även omställningskommissionen har i
uppdrag att avstämma det livsmedelspolitiska beslutet avseende
mål och medel för att bevara ett öppet och levande
kulturlandskap. Därvid skall kommissionen pröva frågan om
arealersättning som en metod att bevara öppna landskap. I
avvaktan på den uppföljningsverksamhet som pågår på detta område
anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.</pre>
<pre>
Med hänvisning till vad utskottet anfört om utvärdering av
stödformer m.m. och omställningskommissionens uppdrag avstyrker
utskottet motion Bo411 yrkande 2 om mer generella stöd till
skogs- och mellanbygderna i södra Sverige.</pre>
<pre></pre>
<pre>Frågor om vegetabiliska och miljövänliga oljor har erhållit
stor uppmärksamhet i forskning och utveckling. Statens
maskinprovningar t.ex. disponerar särskilda medel för ett
projekt avseende vegetabiliska oljors lämplighet i hydraulsystem
hos anläggnings- och skogsmaskiner och har bildat en särskild
referensgrupp i ämnet. Utskottet anser för sin del att det finns
starka skäl som talar för en ökad användning av vegetabiliska
oljor i jord- och skogsbruket. Här bör finnas möjlighet att med
olika medel stimulera utveckling och användning av sådana oljor.
Genom t.ex. ekonomiska styrmedel kan man åstadkomma en övergång
från mineraloljor till vegetabiliska oljor. Genom en tillämpning
av substitutionsprincipen enligt lagen om kemiska produkter kan
användningen av mindre hälso- och miljöfarliga alternativ
främjas. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda
myndigheter medverkar till en positiv utveckling på detta område
och föreslår att motionerna Jo206, Jo652 och Jo655 lämnas utan
någon särskild åtgärd.</pre>
<pre>Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall vissa
internavgifter, däribland prisregleringsavgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel samt förmalningsavgiften,
behållas under en övergångstid som löper ut den 30 juni 1995.
Utskottet utgår från att regeringen i samband med uppföljningen
av den livsmedelspolitiska reformen överväger nya former för
finansiering av de verksamheter som helt eller delvis
finansierats med internavgifter. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo229 i den mån den ej tillgodoses med det
anförda.</pre>
<pre>När det gäller motion Jo233 yrkande 1 om slopande av
förmalningsavgiften för alternativodlat vete anser utskottet att
denna fråga bör prövas av omställningskommissionen i samband med
dess arbete kring frågor om alternativ odling. Utskottet
avstyrker motionen i denna del.</pre>
<pre>
Statistiken inom livsmedelssektorn</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>I propositionen redovisar jordbruksministern utförligt vissa
bedömningar angående den framtida inriktningen av statistiken
inom livsmedelssektorn (s. 21--35). Dessa överväganden återges
här i en kort sammanfattning.</pre>
<pre>
Jordbruksstatistik -- strukturstatistik/registeruppgifter</pre>
<pre>Lantbruksregistret bör behållas med nuvarande uppläggning år
1992, därefter bör neddragningar motsvarande 3 milj.kr. göras.
En viss ändrad uppgiftsinsamling bör genomföras samt
snabbstatistik tas fram för att kunna följa upp effekterna av
omställningen. Den framtida strukturstatistiken och behovet av
registeruppgifter bör utredas vidare med utgångspunkt i ett
svenskt EG-medlemskap i mitten av 1990-talet.</pre>
<pre>
Skördeuppskattningar</pre>
<pre>Nuvarande metod för att bedöma skördens storlek, s.k. objektiv
skördeuppskattning, bör behållas oförändrad år 1992. Fr.o.m.
1993 års objektiva skördeuppskattning bör neddragningar
motsvarande 7 milj.kr. göras. En metod som bygger på uppgifter
från jordbrukarna själva bör utvecklas för att ersätta nuvarande
objektiva skördeuppskattning. Härvid skulle kostnaderna för
skördestatistiken uppskattningsvis kunna minskas från nuvarande
20 milj.kr. till 2 milj.kr.</pre>
<pre>
Ekonomisk statistik</pre>
<pre>Begränsningar bör göras i deklarationsundersökningen (DU) och
jordbruksekonomiska undersökningar (JEU). Studier bör påbörjas
över vilken typ av ekonomisk undersökning som motsvarar EG:s
framtida krav. Genom fördjupat samarbete mellan berörda
myndigheter och fristående statistikproducenter bör
möjligheterna prövas att ta fram snabbstatistik. Speciella
samkörningar mellan lantbruksregistret och inkomst- och
förmögenhetsundersökningen bör göras för att kunna följa
jordbrukarhushållens inkomstsammansättning under
omställningsperioden.</pre>
<pre>
Övrig statistik</pre>
<pre>Den särskilda sysselsättningsstudie som nu genomförs avseende
1990 års förhållanden bör följas upp med en liknande studie i
slutet av omställningsperioden. Arbetskraftsundersökningen som
är planerad år 1993 bör därmed inte genomföras.</pre>
<pre>Undersökningarna över gödsel- och
bekämpningsmedelsanvändningen bör tills vidare knytas till de
objektiva skördeuppskattningarna. När nuvarande metod för
skördeuppskattningar upphör bör särskilda miljöundersökningar
göras.</pre>
<pre>Drivmedelsundersökningen bör göras intermittent vart femte år.</pre>
<pre>Jordbruksfastigheternas prisutveckling bör följas.</pre>
<pre>
Statistik rörande trädgårdsnäringen</pre>
<pre>Strukturuppgifter avseende trädgårdsnäringen bör tills vidare
liksom hittills knytas till lantbruksregistret.
Trädgårdsräkningen avseende kalenderåret 1993 bör genomföras som
planerats. Studier om vilka krav ett svenskt EG-medlemskap
ställer bör påbörjas.</pre>
<pre>
Statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och
konsumtionen</pre>
<pre>Prisutvecklingen i livsmedelspartihandeln bör följas.</pre>
<pre>Årliga internationella prisjämförelser bör göras med
utgångspunkt i de köpkraftspariteter som tas fram inom OECD.</pre>
<pre>En särskild undersökning avseende livsmedelsdetaljhandeln bör
genomföras.</pre>
<pre>Undersökningarna om hushållens livsmedelsutgifter och
kostvanor bör göras tätare än för närvarande.</pre>
<pre> Frågor om brister i statistiken rörande livsmedelsindustrin
bör lösas inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.</pre>
<pre>
En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn</pre>
<pre>SCB:s arbete med att utarbeta ett livsmedelsstatistiskt
program bör fullföljas.</pre>
<pre>
Motionen</pre>
<pre>I motion Jo26 (v) anförs att eventuella förändringar inom
statistikområdet bör anstå tills omställningsperioden är över.
Enligt yrkande 12 i motionen bör riksdagen avslå regeringens
förslag i denna del.</pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>Utskottet erinrar om att avsnitt 5 i propositionen om
statistiken inom livsmedelssektorn framläggs för riksdagens
information och inte bör bli föremål för yrkanden om godkännande
eller avslag från riksdagens sida. Utskottet förutsätter att
skördeskadeskyddets behov av statistik tillgodoses i enlighet
med tidigare åtaganden. Utskottet har för sin del inget att
invända mot regeringens överväganden i denna del och föreslår
att riksdagen lämnar redovisningen utan erinran. I enlighet med
det anförda avstyrks motion Jo26 yrkande 12.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93</pre>
<pre>B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra
Sverige</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Statens jordbruksverk disponerar anslaget för främst
pristillägg enligt förordningen (1985:672) om stöd till jordbruk
och livsmedelsindustri i norra Sverige samt enligt förordningen
(1989:896) om bidrag till vissa jordbruksföretag. I ett tidigare
avsnitt har behandlats det stöd som bör ges till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige fr.o.m. den 1 juli 1992.
Medelsbehovet under anslaget beräknas därmed till 995000000
kr.</pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>Med hänvisning till utskottets ställningstaganden i det
föregående tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelsanvisning.</pre>
<pre>
H 8. Livsmedelsstatistik</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>Kostnaderna för livsmedelsstatistik under detta anslag har
beräknats till sammanlagt 13966000 kr. Därvid har
jordbruksministern beräknat 250000 kr. för
anpassningsåtgärder/utvecklingsarbete inför ett EG-medlemskap.
Kostnader för lantbruksregistret motsvarande 600000 kr. skall
vidare finansieras från anslaget E 8. Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser under sjunde huvudtiteln.</pre>
<pre>Motionen</pre>
<pre>I motion Jo26 yrkande 13 föreslås en höjning av anslaget
jämfört med regeringens förslag med 4 milj.kr. Beloppet skall
främst avse de senare leden i livsmedelskedjan. Yrkandet
sammanhänger med yrkande 12 i motionen som syftar till att det
för närvarande inte görs några förändringar i fråga om
statistiken inom livsmedelssektorn.</pre>
<pre>
Utskottets överväganden</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
livsmedelsstatistik och avstyrker motion Jo26 yrkande 13.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre></pre>
<pre>1. beträffande redovisning av en samlad strategi inför
jordbrukets Europaanpassning m.m.</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo22 i motsvarande
del, 1991/92:Jo26 yrkande 1, 1991/92:Jo27 yrkandena 2 och 3,
1991/92:Jo31, 1991/92:Jo33 yrkande 1, 1991/92:Jo201,
1991/92:Jo210, 1991/92:Jo226 yrkandena 1, 2 och 4,
1991/92:Jo235 yrkande 1 och 1991/92:Jo612 yrkande 50,</pre>
<pre></pre>
<pre>res. 1 (s) - delvis</pre>
<pre>men. (v) - delvis</pre>
<pre>
2. beträffande gränsskyddet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo22 i motsvarande
del, 1991/92:Jo27 yrkande 1, 1991/92:Jo203 yrkande 4,
1991/92:Jo224 och 1991/92:Jo226 yrkande 3,</pre>
<pre>res. 1 (s) - delvis</pre>
<pre></pre>
<pre>3. beträffande exportfinansiering</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo33 yrkande
2 och 1991/92:Jo34 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>res. 2 (s)</pre>
<pre>4. beträffande konkurrenslagstiftningen och
livsmedelsindustrin m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo22 i
motsvarande del, 1991/92:Jo26 yrkande 3, 1991/92:Jo27 yrkandena
7--9 och 1991/92:Jo30 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt avslår motion 1991/92:Jo26
yrkande 2,</pre>
<pre></pre>
<pre>5. beträffande vissa omställningsfrågor m.m.</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo26 yrkandena 4 och
5, 1991/92:Jo203 yrkandena 1 och 3, 1991/92:Jo208,
1991/92:Jo209, 1991/92:Jo211, 1991/92:Jo214, 1991/92:Jo222,
1991/92:Jo226 yrkandena 9 och 13, 1991/92:Jo235 yrkande 3 och
1991/92:Jo302,</pre>
<pre>
6. beträffande exportbidrag för kött</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om dispositionen av medel för att finansiera export av kött
under budgetåren 1991/92--1993/94 samt avslår motion
1991/92:Jo227 yrkande 1,</pre>
<pre>res. 3 (nyd)</pre>
<pre>
7. beträffande stödformer för jordbruket i norra Sverige
m.m.</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om stödformer för jordbruket i norra Sverige och
stödområdesindelningen samt avslår motionerna 1991/92:Jo26
yrkandena 8 och 9, 1991/92:Jo27 yrkandena 4 och 5, 1991/92:Jo28,
1991/92:Jo202, 1991/92:Jo205, 1991/92:Jo223 och 1991/92:Jo231,</pre>
<pre>res. 4 (s)</pre>
<pre>men. (v) - delvis</pre>
<pre>
8. beträffande det särskilda åtgärdsprogrammet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om åtgärdsprogrammet samt avslår motionerna 1991/92:Jo23 yrkande
1, 1991/92:Jo26 yrkandena 6 och 7, 1991/92:Jo30 yrkandena 1 och
2 och 1991/92:Jo32,</pre>
<pre>
res. 5 (s)</pre>
<pre>men. (v) - delvis</pre>
<pre>
9. beträffande stödnivån i norra Sverige</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om stödnivån till jordbruket i norra Sverige,</pre>
<pre>
10. beträffande stödet till livsmedelsindustrin i norra
Sverige</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige samt avslår
motionerna 1991/92:Jo23 yrkandena 2--4, 1991/92:Jo24,
1991/92:Jo26 yrkandena 10 och 11 och 1991/92:Jo27 yrkande 6,</pre>
<pre>
men. (v) - delvis</pre>
<pre>
11. beträffande utjämningssystemet för mejeriprodukter</pre>
<pre>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om utjämningssystemet för mejeriprodukter samt avslår motion
1991/92:Jo30 yrkandena 3 och 4,</pre>
<pre>res. 6 (s)</pre>
<pre>
12. beträffande vissa regionalpolitiska frågor i övrigt</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo25 och 1991/92:Jo29,</pre>
<pre>
13. beträffande jordbrukets miljöfrågor m.m.</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo204, 1991/92:Jo206,
1991/92:Jo213, 1991/92:Jo219, 1991/92:Jo221, 1991/92:Jo226
yrkandena 6 och 7, 1991/92:Jo228 yrkande 1, 1991/92:Jo229,
1991/92:Jo230, 1991/92:Jo233, 1991/92:Bo411 yrkande 2,
1991/92:Jo652, 1991/92:Jo655 och 1991/92:Jo673 yrkande 5,</pre>
<pre>men. (v) - delvis</pre>
<pre>14. beträffande statistiken på livsmedelsområdet</pre>
<pre>att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om statistiken på livsmedelsområdet samt avslår motion
1991/92:Jo26 yrkande 12,</pre>
<pre>men. (v) - delvis</pre>
<pre>15. beträffande anslag till jordbruket i norra Sverige
m.m.</pre>
<pre>att riksdagen till Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 955000000 kr.,</pre>
<pre>16. beträffande anslag till livsmedelsstatistik</pre>
<pre>att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo26 yrkande 13 till
Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 13966000 kr.</pre>
<pre>men. (v) - delvis</pre>
<pre>
Stockholm den 28 april 1992</pre>
<pre>På jordbruksutskottets vägnar</pre>
<pre>Göran Persson</pre>
<pre>I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan
Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson
(s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m)
och Lena Klevenås (s).</pre>
<pre>Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1. Redovisning av en samlad strategi inför jordbrukets
Europaanpassning m.m. (mom. 1 och 2)</pre>
<pre>Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj
Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Som framgår" och på s. 18 slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
I motion Jo22 behandlas jordbrukets och livsmedelsindustrins
situation i det nya läge som uppstått sedan Sverige bl.a. sökt
medlemskap i EG. Utskottet delar den uppfattning som framförs i
motionen att strukturen inom den svenska livsmedelsindustrin
kännetecknas av koncentration och konkurrensbegränsningar och
att dessa förhållanden har motverkat en effektiv utveckling av
livsmedelsindustrin och hämmat konkurrensen inom landet. Ett
svenskt medlemskap i EG kommer att öka konkurrensen på
livsmedelsmarknaden, och för att den svenska livsmedelsindustrin
skall kunna hävda sig i den konkurrensen måste en utveckling och
effektivisering ske. För att åstadkomma dennna effektivisering
måste skärpningen av konkurrenslagstiftningen fullföljas.</pre>
<pre>Den livsmedelspolitiska reformen och de åtgärder som vidtogs i
samband med den har medfört att prisökningstakten på svenska
livsmedel minskat. En ytterligare faktor som påverkar de svenska
livsmedelspriserna är resultatet av de pågående
GATT-förhandlingarna om en liberalisering av den internationella
jordbrukshandeln. I avvaktan på ett kommande avtal måste
anpassningen av de svenska livsmedelspriserna till de priser som
råder inom EG påbörjas redan nu.</pre>
<pre>I likhet med motionärerna uttalar utskottet att beslutet om
den livsmedelspolitiska reformen ligger fast och att
omställningen skall fullföljas. De olika stegen i reformen måste
drivas på och utvecklas.  Avregleringen och arbetet med
konkurrenslagstiftningen skall fullföljas, och möjligheterna
till en ökad import och export av livsmedel skall tillvaratas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det redan nu, i
avvaktan på ett GATT-avtal och inom ramarna för reformen, finns
möjlighet att vidta åtgärder för att förbereda jordbruket inför
EG-inträdet och för att sänka de svenska livsmedelspriserna till
den nivå som råder inom EG. I motionen redovisas några av dessa
möjligheter: att skärpa konkurrenslagstiftningen, att bemyndiga
jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som instrument
för att åstadkomma en konkurrenssituation på livsmedelsmarknaden
samt att inleda bilaterala förhandlingar med EG om import och
export av livsmedel för att öka utbudet och konkurrensen på den
svenska livsmedelsmarknaden. Genom att pröva en utveckling av
dessa instrument bör regeringen snarast återkomma till riksdagen
med en plan som visar hur det svenska jordbruket skall klara den
livsmedelspolitiska målsättningen om matpriser på Europanivå och
livsmedel producerade på ett miljövänligt sätt.</pre>
<pre>Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo22 i
motsvarande del och Jo203 yrkande 4 om en redovisning från
regeringens sida och om tillämpningen av gränsskyddet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motioner som avser redovisning av jordbrukspolitiska riktlinjer
inför jordbrukets Europaanpassning och gränsskyddet avstyrks i
den mån de ej tillgodoses genom utskottets ställningstagande.</pre>
<pre>
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "När det" och på s. 19 slutar med "inhemska
marknaden" bort utgå,</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande redovisning av en samlad strategi inför
jordbrukets Europaanpassning m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo22 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt avslår motionerna 1991/92:Jo26 yrkande 1,
1991/92:Jo27 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Jo31, 1991/92:Jo33
yrkande 1, 1991/92:Jo201, 1991/92:Jo210, 1991/92:Jo226
yrkandena 1, 2 och 4, 1991/92:Jo235 yrkande 1 och
1991/92:Jo612 yrkande 50,</pre>
<pre>
2. beträffande gränsskyddet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo22 i
motsvarande del och 1991/92:Jo203 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår
motionerna 1991/92:Jo27 yrkande 1, 1991/92:Jo224 och
1991/92:Jo226 yrkande 3,</pre>
<pre></pre>
<pre>2. Exportfinansiering (mom. 3)</pre>
<pre>
Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj
Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Motion Jo33" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Innehållet i såväl motion Jo33 yrkande 2 som motion Jo34
innebär ett avsteg från riksdagsbeslutet om omställning av
livsmedelspolitiken. Omställningsbeslutet står fast och skall
fullföljas, något som också har uttalats av jordbruksministern.
Om detta råder full politisk enighet.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna Jo33 yrkande 2
och Jo34.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>3. beträffande exportfinansiering</pre>
<pre>att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och
1991/92:Jo34,</pre>
<pre></pre>
<pre>
3. Exportbidrag för kött (mom. 6)</pre>
<pre>
Christer Windén (nyd) anser</pre>
<pre>
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>
Motion Jo227 innebär att staten subventionerar skolmaten med
det belopp som motsvarar subventionerna för motsvarande
köttöverskott. En annan fördel med motionen är att vi på detta
sätt behåller en traditionell matkultur i skolan till en låg
kostnad för samhället. Det är alltså även ett matkulturintresse.
Statsbidragen till den subventionerade skolmaten skall inte
överstiga medelsbehovet för subventionering av köttexporten. Det
i motionen framlagda förslaget kostar med andra ord ingenting
utan innebär en omfördelning av motsvarande anslag.</pre>
<pre>
Mot anförda bakgrund föreslår utskottet, i enlighet med vad
som anförs i motion Jo227, att de medel som avsätts för
exportstöd för nöt- och fläskkött i stället används för att
subventionera det kött som serveras i skolbespisningarna. Det
bör ankomma på regeringen att utforma ett system för
subventionering inom den tillgängliga ramen, som för budgetåret
1992/93 är 150 milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo227 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. I enlighet härmed bör riksdagen avslå
regeringens förslag om disposition av medel som avsatts för att
finansiera köttexporten.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>6. beträffande exportbidrag för kött</pre>
<pre>att riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande av vad
i propositionen förordats i fråga om dispositionen av medel för
att finansiera export av kött under budgetåren 1991/92--1993/94
samt med anledning av motion 1991/92:Jo227 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
4. Stödformer för jordbruket i norra Sverige m.m.
(mom. 7)</pre>
<pre>
Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj
Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet är" och slutar med "och 2" bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>
Utskottet anser att det är rimligt att getstödet utformas på
det sätt som föreslås i motion Jo26 yrkande 9, dvs. att
getnäringen erhåller samma stöd som fårnäringen. Regeringen bör
med verkan redan fr.o.m. budgetåret 1992/93 komplettera de
nuvarande stödformerna med ett sådant stöd. Detta bör riksdagen,
med anledning av motionerna Jo26 yrkande 9 och Jo223 yrkande 2,
som sin mening ge regeringen till känna.
Yrkande 1 i motion Jo223 bör för närvarande inte föranleda någon
åtgärd utan torde aktualiseras på nytt i samband med nästa
forskningspolitiska proposition.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>7. beträffande stödformer för jordbruket i norra Sverige
m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo26 yrkande
9 och 1991/92:Jo223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört och i övrigt godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om stödformer för jordbruket i
norra Sverige och stödområdesindelningen samt avslår motionerna
1991/92:Jo26 yrkande 8, 1991/92:Jo27 yrkandena 4 och 5,
1991/92:Jo28, 1991/92:Jo202, 1991/92:Jo205, 1991/92:Jo223
yrkande 1 och 1991/92:Jo231,</pre>
<pre></pre>
<pre>
5. Det särskilda åtgärdsprogrammet m.m. (mom. 8)</pre>
<pre>Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj
Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Som anförs i motion Jo30 av Göran Persson m.fl. (s) spelar de
areella näringarna i norra Sverige en central roll för
sysselsättning, övrigt näringsliv, samhällsservice,
infrastruktur och beredskapsmål m.m. Staten har av bl.a. dessa
skäl tagit på sig ett särskilt ansvar för jordbruket. För att
jordbruksföretagen i norra Sverige skall uppnå en varaktig
sysselsättning och inkomst måste jordbruket i många fall
kombineras med andra sysselsättningar. Vidare krävs att
stödåtgärderna för jordbruket i norra Sverige kombineras med
fortsatta satsningar på forskning och utvecklingsarbete för att
bli effektiva.</pre>
<pre>År 1987 infördes ett treårigt åtgärdsprogram för jordbruket i
norra Sverige. Programmet innebar en värdefull stimulans för
fortsatt verksamhet och sysselsättning i jord- och skogsbruk
samt i s.k. kombinationsföretag. Det nuvarande åtgärdsprogrammet
avslutas den 1 juli 1992. Genom programmet har ca 1 000
arbetstillfällen tillkommit eller tryggats inom det norrländska
jordbruket.</pre>
<pre>Erfarenheterna av åtgärdsprogrammet har varit goda. Som anförs
i motionen finns fortfarande behov av ytterligare satsningar på
utvecklingsprojekt och forskningsverksamhet, inte minst mot
bakgrund av den omställning av jordbruket som nu pågår.</pre>
<pre>Forskning och utveckling och ett tillvaratagande av de
fördelar som det norrländska klimatet ger från
livsmedelskvalitets- och miljösynpunkt kan i framtiden komma att
spela en större roll för norrländsk livsmedelsproduktion än vad
Norrlandsstödet gör i dag.</pre>
<pre>I norra Sverige är småskalig förädling av regionala
jordbruksprodukter av stor betydelse som
kombinationssysselsättning till jordbruket. Genom avregleringen
ökar möjligheterna till nyföretagande inom livsmedelsområdet och
därmed till en utveckling av kombinationsverksamheten. Detta
kräver dock ett utvecklingsarbete av såväl lokala produkter som
distribution och marknadsföring.</pre>
<pre>Vid Röbäcksdalen utanför Umeå bedrivs, med medel från
åtgärdsprogrammet, en praktiskt inriktad forsknings- och
försöksverksamhet som syftar till att öka mångsidigheten och
konkurrenskraften hos jordbruks- och trädgårdsnäringen i norra
Sverige. Utskottet delar även de synpunkter som framförs i
motion Jo32 av Mats Lindberg m.fl. (s) om vikten av denna
verksamhet.</pre>
<pre>En väl förankrad förädlingsindustri som bygger på småskalig
förädling av lokala och regionala produkter och en effektiv
gemensam marknadsföring av dessa produkter öppnar möjligheter
för jordbruket i norra Sverige att få avsättning för sina varor
inte bara i Sverige utan också på den europeiska marknaden, där
ett ökat intresse för livsmedlens kvalitet är tydligt. Detta är
viktigt inte minst inför ett svenskt medlemskap i EG, och de
kvalitetsfördelar som det norrländska jordbruket har bör därför
i god tid utvecklas och tas till vara.</pre>
<pre>Mot angivna bakgrund ansluter sig utskottet till yrkande 1 i
motion Jo30 och yrkande 1 i motion Jo23 om en fortsättning av
åtgärdsprogrammet under ytterligare en tvåårsperiod. För
budgetåret 1992/93 bör riksdagen anvisa 35 milj.kr. för
ändamålet. Detta bör finansieras genom en omfördelning av de
medel som anvisats under nionde huvudtiteln (1991/92:JoU12,
rskr. 212) för omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Härigenom
tillgodoses även motion Jo32. Vidare ansluter sig utskottet till
yrkande 2 i motion Jo30 att regeringen bör utforma
regleringsbrevet till anslaget för regionala utvecklingsinsatser
så att det klart framgår att anslaget skall användas till att
stärka jordbruksverksamheten och de verksamheter som drivs i
kombination med jordbruksföretag.</pre>
<pre>Genom utskottets ställningstagande tillgodoses till viss del
motion Jo26 yrkandena 6 och 7.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>8. beträffande det särskilda åtgärdsprogrammet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo23 yrkande
1, 1991/92:Jo30 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Jo32, med avslag
på motion 1991/92:Jo26 yrkandena 6 och 7 och med ändring av
riksdagens beslut den 23 april 1992 i fråga om anslaget B 10
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. under nionde huvudtiteln</pre>
<pre>
a) till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 300 502 000
kr.,</pre>
<pre>b) till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
35 000 000 kr.,</pre>
<pre>c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en fortsättning av åtgärdsprogrammet och utformningen
av regleringsbrevet i fråga om anslag till regionala
utvecklingsprojekt,</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>6. Utjämningssystemet för mejeriprodukter (mom. 11)</pre>
<pre>
Göran Persson, Jan Fransson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj
Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 29 slutar med
"detta avsnitt" bort ha följande lydelse:</pre>
<pre></pre>
<pre>Utskottet är positivt till den avreglering av det svenska
jordbruket som nu sker och som kommer att vara till fördel för
konsumenterna.</pre>
<pre>Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo30 (s)
att konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden är närmast
obefintlig. Av den anledningen kan övergångsvisa problem uppstå
där monopolindustrin utnyttjar sin frihet att sätta priser och
på ett otillbörligt sätt skaffar sig ekonomiska fördelar på
konsumenternas bekostnad. Detta visade sig mycket tydligt när
Arla i mars 1992 höjde priserna på sina icke konkurrensutsatta
mejerivaror.</pre>
<pre>Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det finns all
anledning att dra lärdom av det inträffade och är inte berett
att bifalla ett borttagande av högstpriset på konsumtionsmjölk,
eftersom det ännu inte föreligger en fungerande konkurrens på
marknaden. Ett sätt att åstadkomma en önskvärd konkurrens är,
som föreslås i motionen, att regeringen bemyndigar
jordbruksverket att aktivt använda gränsskyddet som ett
instrument för att åstadkomma konkurrens på mejerimarknaden.
Detta kan ske inom ramen för det jordbrukspolitiska beslutet.</pre>
<pre>Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
regeringens förslag i fråga om utjämningssystemet för
mejeriprodukter och föreslår att riksdagen med anledning av
motion Jo30 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>11. beträffande utjämningssystemet för mejeriprodukter</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo30 yrkandena 3
och 4 avslår regeringens begäran om godkännande av vad i
propositionen förordats i fråga om utjämningssystemet för
mejeriprodukter och som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>Särskilt yttrande</pre>
<pre>Christer Windén (nyd) anför:
Utskottet föreslår ett tillkännagivande av innebörd att
regeringen för riksdagen redovisar möjliga former för
exportfinansiering fram till EG-inträdet. Jag anser att en sådan
redovisning även bör innehålla förslag till en knytning till
budgeten för katastrofhjälp och bistånd till länder som drabbats
av hungersnöd. Mot bakgrund av den akuta situationen i Östeuropa
och Baltikum bör temporär hjälp till dessa områden särskilt
prövas.</pre>
<pre>Det är angeläget att hitta former för exportstöd som inte
omotiverat belastar skattebetalarna och de svenska matpriserna.</pre>
<pre></pre>
<pre>Meningsyttring av suppleant</pre>
<pre>Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.</pre>
<pre>Annika Åhnberg (v) anför:</pre>
<pre>Redovisning av en samlad strategi inför jordbrukets
Europaanpassning m.m. (mom. 1)</pre>
<pre>Som anförs i vänstermotionen Jo26 är livsmedelsproduktionen
den mest grundläggande produktionen i ett samhälle.
Förutsättningen för att samhället i övrigt skall fungera och
utvecklas är en god livsmedelsförsörjning. För detta krävs en
livsmedelsproduktion av uthållig karaktär på lämpliga jordar och
en utvecklad handel för att försörja områden utan sådana
naturgivna förutsättningar. I verkligheten är vi långt ifrån en
sådan optimal lösning på problemen med livsmedelsförsörjningen.
Orsakssambanden är många och komplicerade. I-ländernas
omfattande subventioner av det egna jordbruket och utestängande
av produkter från u-länder är några av skälen.</pre>
<pre>Försöken att förändra dessa strukturer har hittills inte varit
så framgångsrika. Förhandlingarna i GATT har sedan länge gått i
stå och tycks enligt de senaste meddelandena inte leda till
några påtagliga resultat över huvud taget. EG:s
protektionistiska jordbrukspolitik är en av bromsklossarna.
Förutom att den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, slukar mer
än hälften av gemenskapens gemensamma budget tycks de olika
EG-länderna nu i ökande omfattning komplettera detta stöd med
egna nationella stöd till jordbruket.</pre>
<pre>I Sverige har den livsmedelspolitiska reformen år 1990 getts
helt andra (och sämre) förutsättningar i och med att Sverige
ansökt om medlemskap i EG. Hade detta varit känt då reformen
inleddes skulle utformningen ha blivit annorlunda. Nu har
Sveriges bönder först kastats in i en snabb och omfattande
omställning och därefter fått beskedet att ett nytt och
invecklat regleringssystem väntar runt hörnet. Den proposition
som nu lagts fram är på intet sätt klargörande när det gäller
jordbrukets utvecklingsmöjligheter och problem inför en
eventuell Europaanpassning. Som anförs i motion Jo226 yrkande 2
bör omställningskommissionen därför med det snaraste lämna
förslag till riktlinjer för de närmaste årens jordbrukspolitik.
Det gäller frågor kring den omställda arealens användning m.m.</pre>
<pre>Vänsterpartiet anser dessutom att regeringen bör återkomma
till riksdagen med en mer långsiktig analys av jordbrukets
framtida utvecklingsmöjligheter och förslag till åtgärder från
samhällets sida för att bidra till en gynnsam utveckling.
Analysen bör grundas på de synpunkter som utförligt redovisas i
motionerna Jo26 och Jo226. Förslagen bör utmynna i ett
handlingsprogram för ett framtidsinriktat och ekologiskt
anpassat jordbruk, som i så hög grad som möjligt bygger på
tanken om det naturliga kretsloppet. Modern teknik, satsning på
bioenergi och andra nya grödor, forskning och utveckling och
odlingsmetoder som anpassas till naturens krav kan tillsammans
bidra till att skapa ett sådant jordbruk. Ett arealstöd baserat
på vallproduktion som föreslås i motion Jo226 yrkande 9 kan
också bidra till detta. Likaså kan åtgärder för att främja
linodlingen i enlighet med synpunkterna i motion Jo222 utgöra
ett viktigt bidrag till denna utveckling. Även med ett
ekologiskt anpassat jordbruk kommer vi att ha utrymme för att
producera råvaror för andra ändamål än livsmedel. I motion Jo226
ges en rad exempel på hur jordbruket kan bidra till att få fram
biologiskt nedbrytbara produkter och över huvud taget fungera
som en resurs i miljöarbetet. Denna fråga har nära samband med
de frågor om småskalig livsmedelsproduktion som berörs i motion
Jo226 yrkande 4. Den ovan angivna analysen bör därför också
innefatta förslag till ett handlingsprogram för att öka
omfattningen av den småskaliga livsmedelsproduktionen.</pre>
<pre>När det gäller gränsskyddet kan nu konstateras att 1991 års
beslut om justering av gränsskyddet ingalunda fått de negativa
effekter för jordbruket som hävdades av bl.a. näringens
företrädare. När nu den borgerliga regeringen avstår från att
ändra den principiella grunden för 1991 års beslut innebär detta
enligt min mening ett erkännande av att beslutet var riktigt.</pre>
<pre>Enligt min mening borde utskottet således ha ställt sig bakom
motionerna Jo26 yrkande 1 och Jo226 yrkandena 1, 2 och 4. Övriga
motioner som syftar till en redovisning från regeringens sida av
jordbrukspolitikens inriktning avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom det ovan anförda.</pre>
<pre>
Exportfinansiering (mom. 3)</pre>
<pre>I propositionen framhåller jordbruksministern att en
utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att
exportstöd hör till de stödformer som har de mest snedvridande
effekterna och därför måste reduceras. Utskottets majoritet
delar uppenbarligen inte regeringens uppfattning på denna punkt
utan begär en redovisning av formen för exportfinansiering.
Enligt min mening borde den svenska ambitionen vara att bidra
till att olika länders exportsubventioner upphör. Då måste
ansträngningarna ökas för att finna former för anpassning för
Sveriges del som bygger på andra beståndsdelar. Jag delar därför
uppfattningen i reservation 2 (s) att motionerna Jo33 yrkande 2
och Jo34 borde ha avslagits.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
Stödformer för jordbruket i norra Sverige m.m. (mom. 7, 8 och
10)</pre>
<pre>Det råder allmän enighet om att det särskilda
åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige har gett en
mängd värdefulla effekter. Trots det föreslår regeringen ingen
fortsättning av åtgärdsprogrammet. Vänsterpartiet har i
budgetbehandlingen föreslagit att programmet permanentas och
utvidgas till hela landet. Oavsett hur riksdagen ställer sig
till detta förslag bör riksdagen i detta sammanhang uttala sig
för en fortsättning av åtgärdsprogrammet och anvisa 100 milj.
kr. för budgetåret 1992/93. Medlen bör användas flexibelt och
komma såväl kombinationssysselsättning som forskning och
utveckling till del. De särskilda satsningarna på kvinnors
sysselsättning och företagsverksamhet bör fortsätta och
utvidgas.</pre>
<pre>När det gäller stödområdesindelningen har tidigare framlagda
och välgrundade förslag till ändringar avslagits med hänsyn till
kommande mer grundläggande förändringar. Också denna gång
avvisas förslagen om ändringar. Eftersom frågan om grundläggande
förändringar alltmer förskjuts in i framtiden, medan problemen
för dem som missgynnas av indelningen kvarstår, bör riksdagen nu
förorda en ändring av stödområdesindelningen. Denna ändring bör
ske i enlighet med dåvarande jordbruksnämndens förslag i januari
1989. Det innebär för Värmlands del att kommunerna Sunne,
Munkfors, Filipstad, Kil och Forshaga samt Älvsbacka och Nyeds
församlingar i Karlskoga kommun hänförs till stödområde 3 samt
för Kopparbergs län att Grangärde församling i Ludvika kommun
hänförs till stödområde 3.</pre>
<pre>Getnäringen är en liten men betydelsefull nischproduktion inom
jordbruket. Den har många positiva inslag.
Förädlingsverksamheten är förlagd till gården, vilket är
fördelaktigt inom områden med långa transportsträckor.
Getnäringen bör därför stimuleras på ett bättre och mer
effektivt sätt än för närvarande. Ett sätt vore att inom ramen
för Norrlandsstödet jämställa villkoren för getnäringen med dem
som gäller för fårnäringen. Som anförs i motion Jo223 krävs
dessutom ytterligare satsningar på marknadsföringsåtgärder och
forskning och utveckling i fråga om getnäringen. Jag ansluter
mig härvidlag delvis till den socialdemokratiska reservationen
under mom. 7.</pre>
<pre>Vänsterpartiet har i princip inget att invända mot att det
s.k. uttransportstödet avskaffas i enlighet med regeringens
förslag. Det finns emellertid en risk att kombinationen av
bevarat intransportstöd och slopat uttransportstöd leder till
utslagning av mejerier i glesbygd. Vi föreslår därför ett
särskilt stöd på 10 milj.kr. som bör utformas så att det inte
bidrar till en minskning av antalet mejerier i den glesbygd som
stödet avser att stärka. Det kan uppnås t.ex. genom ett
förändrat intransportstöd och ett stöd till de affärer i
glesbygd som nu riskerar att drabbas av avsevärda
kostnadsstegringar.</pre>
<pre>
Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Jo26 yrkandena
6--11. Motion Jo23 tillgodoses till viss del genom det anförda,
i synnerhet när det gäller det särskilda åtgärdsprogrammet och
åtgärder för att motverka utslagning av mejerier inom
stödområdet.</pre>
<pre>
Jordbrukets miljöfrågor m.m. (mom. 13)</pre>
<pre>Även om vi i Sverige har en internationellt sett god
miljöanpassning av jordbruket är det ändå otvivelaktigt så att
jordbruket i väsentlig grad bidrar till miljöproblemen. I
försurningssammanhang är kväveföreningen ammoniak viktig. Från
olika led i hanteringen av naturgödsel avgår ammoniak till
luften. I genomsnitt kommer 40 % av ammoniaknedfallet från
inhemska källor. Lokalt i jordbruksbygder kan andelen vara
mycket större. Det finns ett stort behov av forsknings- och
utvecklingsarbete kring naturgödselhantering. Det finns också
behov av investeringar i gödselvårdsanläggningar m.m.</pre>
<pre>På handelsgödsel och bekämpningsmedel läggs dels
miljöavgifter, dels prisregleringsavgifter. Med anledning av
1990 års stora spannmålsskörd höjdes prisregleringsavgiften för
att bidra till finansieringen av exporten av
spannmålsöverskottet. Regeringen har därefter åter sänkt
prisregleringsavgiften och inom ramen för omställningsåtgärderna
finansierat den ökade kostnaden för spannmålsöverskottet, som
därmed blev ofinansierad. Avgifterna på handelsgödsel bör
därför, enligt förslaget i motion Jo226 yrkande 6, omvandlas
till renodlade miljöavgifter och bestämmas utifrån behovet av en
god miljöanpassning. Avgifterna bör gå tillbaka till den berörda
verksamheten och användas för att stimulera ekologiskt lantbruk,
forskning och utveckling kring miljöåtgärder m.m. Dessutom bör
en fond byggas upp för miljöinvesteringar i jordbruket. Genom
fonden skall medel anvisas som underlättar finansieringen av
miljöinvesteringar. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt
återkomma med ett sådant förslag på renodlade miljöavgifter.</pre>
<pre>Det långsiktiga målet för jordbruket måste, som närmare
utvecklats i den inledande meningsyttringen ovan, vara en
ekologisk anpassning. Det finns två vägar dit: dels att främja
övergången till alternativ odling, dels att ställa hårdare
miljökrav på jordbruket. Som anförs i motion Jo226 yrkande 7
måste en rad åtgärder vidtas för att öka omfattningen av den
alternativa odlingen. Det handlar bl.a. om att hanteringsleden
närmast efter primärproduktionen -- slakt och vidareförädling,
distribution, grossist- och detaljistleden -- kan ge utrymme för
de alternativa produkterna i sin hantering. Vidare måste den
växande efterfrågan hos konsumenterna mötas av producenternas
utbud. Som Vänsterpartiet tidigare anfört måste dessutom
särskilda medel anvisas för satsningar av typen
marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och
studieverksamhet.</pre>
<pre>Jag anser också att 4 § lagen om skötsel av jordbruksmark bör
ändras i enlighet med förslaget i motion Jo673 yrkande 5. Med
dagens regler föreligger anmälningsplikt endast om mark som tas
ur produktion har mer än ringa betydelse för jordbruket på
brukningsenheten. Om avsikten med denna bestämmelse är att
främja naturvårdens intressen måste det framhållas att det ofta
är mark med ringa betydelse för jordbruket som är mest
betydelsefull för naturvården. Regeringen bör få i uppdrag att
lämna förslag till ändrad formulering som innebär att
anmälningsplikt föreligger också i fråga om mark som har
betydelse för naturvården.</pre>
<pre>Jag anser således att utskottet i mom. 13 borde ha ställt sig
bakom motionerna Jo226 yrkandena 6 och 7 och Jo673 yrkande 5.</pre>
<pre>
Statistiken på livsmedelsområdet m.m. (mom. 14 och 16)</pre>
<pre>Regeringen föreslår en rad förändringar när det gäller
statistikinsamling inom livsmedelssektorn. Vi delar
uppfattningen att det här liksom på andra områden bör finnas en
ambition att hålla kostnaderna nere, samt att den minskade
inblandningen från samhällets sida i livsmedelssektorn kan leda
till minskat behov av statistik. Men enligt Vänsterpartiets
mening bör dessa förändringar anstå tills omställningsperioden
är över. För att kunna bedöma effekterna av den
livsmedelspolitiska reformen är det nödvändigt med en statistik
som är kontinuerlig. Att byta rutiner just i
omställningsperioden är därför inte lämpligt. Riksdagen bör
således med anledning av motion Jo26 yrkande 12 uttala att
regeringen inte för närvarande bör genomföra några förändringar
på detta område.</pre>
<pre>När det gäller medelsanvisningen delar jag uppfattningen att
det behövs förstärkningar när det gäller statistiken inom de
senare leden av livsmedelssektorn. För budgetåret 1992/93 bör
anvisas 4 milj. kr. utöver regeringens förslag för detta
ändamål.</pre>
<pre>
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1, 7, 8, 10, 13, 14 och 16 borde ha hemställt</pre>
<pre>
1. beträffande redovisning av en samlad strategi inför
jordbrukets Europaanpassning m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo26 yrkande
1 och 1991/92:Jo226 yrkandena 1, 2 och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts samt avslår motionerna
1991/92:Jo22 i motsvarande del, 1991/92:Jo27 yrkandena 2 och 3,
1991/92:Jo31, 1991/92:Jo33 yrkande 1, 1991/92:Jo201,
1991/92:Jo210, 1991/92:Jo235 yrkande 1 och 1991/92:Jo612 yrkande
50,</pre>
<pre>
7. beträffande stödformer för jordbruket i norra Sverige
m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo26
yrkandena 8 och 9 och 1991/92:Jo223 samt med avslag på
motionerna 1991/92:Jo27 yrkandena 4 och 5, 1991/92:Jo28,
1991/92:Jo202, 1991/92:Jo205 och 1991/92:Jo231 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts om
stödområdesindelningen och stöd till getnäringen m.m. samt i
övrigt godkänner vad i propositionen anförts i fråga om
stödformer för jordbruket i norra Sverige,</pre>
<pre>
8. beträffande det särskilda åtgärdsprogrammet m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo23 yrkande
1 och 1991/92:Jo26 yrkandena 6 och 7 samt med avslag på
motionerna 1991/92:Jo30 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Jo32 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en
fortsättning av åtgärdsprogrammet m.m. samt till Särskilda
åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.,</pre>
<pre>
10. beträffande stödet till livsmedelsindustrin i norra
Sverige</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo26 yrkandena
10 och 11 samt med avslag på motionerna 1991/92:Jo23 yrkandena
2--4, 1991/92:Jo24 och 1991/92:Jo27 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts om stöd till
livsmedelshandel i glesbygd m.m. och i övrigt godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om stödet till
livsmedelsindustrin i norra Sverige samt till Stöd till
livsmedelsindustrin inom stödområdet för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.,</pre>
<pre>
13. beträffande jordbrukets miljöfrågor m.m.</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo226
yrkandena 6 och 7 och 1991/92:Jo673 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts samt avslår motionerna
1991/92:Jo204, 1991/92:Jo206, 1991/92:Jo213, 1991/92:Jo219,
1991/92:Jo221, 1991/92:Jo228 yrkande 1, 1991/92:Jo229,
1991/92:Jo230, 1991/92:Jo233, 1991/92:Bo411 yrkande 2,
1991/92:Jo652 och 1991/92:Jo655,</pre>
<pre>
14. beträffande statistiken på livsmedelsområdet</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo26 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,</pre>
<pre>16. beträffande anslag till livsmedelsstatistik</pre>
<pre>att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1991/92:Jo26 yrkande 13 till
Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 17966000 kr.</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>