Utskottet tillstyrker i betänkandet att
löntagarfondstyrelserna avvecklas och att en avvecklingsstyrelse
inrättas. Förvaltningen skall inriktas på en definitiv
avveckling. Motionerna avstyrks. Utskottet föreslår i
betänkandet att avvecklingsstyrelsen utökas med två suppleanter.
I övrigt föreslås vissa förändringar i övergångsbestämmelserna
av teknisk natur.
Tre reservationer och ett särskilt yttrande har lämnats av
företrädarna för socialdemokraterna i utskottet. Från Ny
Demokrati har ett särskilt yttrande avgivits. En meningsyttring
i detta ärende har avlämnats av vänsterpartiet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:36 om avveckling av
löntagarfonderna,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1991/92:Fi4 av Lars Werner m.fl. (v),
1991/92:Fi5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och
1991/92:Fi6 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd).
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
avge yttrande i ärendet. Yttrandet (1991/92:NU1y) återfinns i
bilaga 2 till betänkandet.
Skrivelser i ärendet har inkommit från Handikappförbundens
centralkommitté, Synskadades riksförbund och enskilda personer.
Propositionens förslag
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:36 -- efter
föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- att riksdagen antar de
i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden,
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till
betänkandet.
Motionsyrkandena
1991/92:Fi4 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition
1991/92:36 om avveckling av löntagarfonderna,
2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om
löntagarfondernas integrering med AP-fonderna utarbetas i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen -- vid avslag på yrkandena 1 och 2 -- som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
användning av löntagarfondernas tillgångar för satsningar i
infrastruktur m.m.
1991/92:Fi5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå propositionen,
2. att riksdagen beslutar att 3 § lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden skall ges följande
ändrade lydelse:
De medel som har tillförts allmänna pensionsfonden får
användas bara för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader
och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension. Om
inte andra medel står till förfogande, skall
riksförsäkringsverket från fondstyrelserna få medel för dessa
ändamål. De medel som behövs för ett kalenderår skall
tillskjutas av varje fondstyrelse i förhållande till de avgifter
som under det närmast föregående året har överförts till dess
förvaltning.
Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess
förvaltning.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar i AP-fondens organisation och
placeringsregler.
1991/92:Fi6 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om att ombilda löntagarfondernas medel, helt eller delvis, till
en privat investeringsbank för att möjliggöra en kraftfull
satsning på miljöfrämjande åtgärder och samtidigt understödja
nya, små och medelstora företags riskkapitalförsörjning.
Utskottet
Allmänna utgångspunkter
Inför inrättandet av löntagarfonderna anfördes att de skulle
underlätta den solidariska lönepolitiken, dämpa
löneökningstakten, bidra till en jämnare förmögenhetsfördelning,
öka utbudet av riskkapital, öka sparandet i ekonomin och stärka
pensionssystemet. I propositionen görs en systematisk genomgång
av dessa motiv, och föredragande statsrådet konstaterar att de
uppställda målen inte har uppnåtts. I flera avseenden har
samhällsekonomin tvärtom skadats, anförs det. Endast i ett
avseende har fonderna haft avsedd effekt, nämligen att inom den
ram som fondernas storlek har medgett flytta makt och inflytande
över företag till staten och till de fackliga organisationerna.
Inrättandet av löntagarfonderna innebar en socialisering av
vissa delar av näringslivet, anförs det vidare i propositionen.
Det har inneburit en försämrad effektivitet i ekonomin. Statligt
ägande, och hot om ett ökat sådant, skapar en osäker
investeringsmiljö, vilket hämmar initiativkraft och tillväxt.
De skäl som anförts för löntagarfondernas införande saknar
således enligt föredragande statsrådet bärkraft. Dessutom talar
starka skäl emot löntagarfonderna som institution. Näringslivets
behov av riskvilligt kapital kommer att vara stort under
1990-talet. För att tillgodose detta behov behövs ett ökat
enskilt sparande och en ökad tilltro till svensk ekonomi. Dessa
krav är oförenliga med bibehållandet av löntagarfonderna, som
därför bör avvecklas.
Avvecklingen bör göras på ett sådant sätt att den blir
definitiv. Det bör inte finnas någon möjlighet att kunna föra
tillbaka de medel som i dag förvaltas av löntagarfondstyrelserna
till fonder med samma eller liknande syften. Den osäkerhet om
fondernas framtid som annars skulle uppkomma skulle motverka de
positiva effekter som uppnås genom ett avskaffande av fonderna.
I ett första steg bör löntagarfondstyrelserna avvecklas. Detta
bör ske skyndsamt. I ett andra steg bör de tillgångar som
förvaltas av löntagarfondstyrelserna utskiftas.
I motionerna Fi4 (v) och Fi5 (s) yrkas avslag på
propositionen. Framför allt vänder man sig mot att fonderna
skall skiftas ut. Motionärerna anser att de påfrestningar som
pensionssystemet kommer att utsättas för i stället talar för att
AP-fonderna bör stärkas och utvecklas genom att dessa fonder
ombildas och ges friare placeringsmöjligheter. I motion Fi4 (v)
konstateras att löntagarfonderna varit krångliga, utslätade
konstruktioner som inte kunnat väcka entusiasm hos någon. De har
varit en belastning för arbetarrörelsen och har aldrig blivit
någon accepterad del av det svenska ekonomiska livet. Det finns
mot denna bakgrund ingen anledning att slå vakt om fonderna i
dess nuvarande form, anförs det.
Även i motion Fi6 (nyd) konstateras att det var felaktigt att
inrätta löntagarfonderna. Fonderna bör därför avvecklas
skyndsamt.
Näringsutskottet anser i sitt yttrande (1991/92:NU1y) till
finansutskottet (bilaga 2) att löntagarfonderna har skadat
tilltron inom näringslivet till Sverige som industriland. Som en
följd härav har tillväxten i den svenska ekonomin drabbats.
Näringsutskottet instämmer sålunda i den kritik som riktas mot
tankegångarna bakom löntagarfondsystemets tillskapande och mot
systemets funktion i praktiken. Det är värdefullt, anför
näringsutskottet vidare, att den nya regeringen nu, och i andra
sammanhang, ingriper för att till väsentlig del avveckla statens
ägarengagemang i näringslivet. Därigenom upphävs och förebyggs
intressekonflikter som är ofrånkomliga när staten vid sidan av
sin uppgift att fastställa regler för näringslivet i dess helhet
ikläder sig rollen som företagsägare.
Finansutskottet kan således konstatera att det råder enighet
om att löntagarfonderna i nuvarande form bör avskaffas.
Fondstyrelserna bör därför avvecklas. Däremot förefaller
uppfattningarna gå vitt isär när det gäller hur detta skall gå
till och hur tillgångarna bör användas. Utskottet återkommer
till detta.
Det är också finansutskottets uppfattning att
löntagarfonderna, förutom att de avsedda effekterna inte
uppnåtts, haft en rad negativa effekter på den svenska
samhällsekonomin. Näringslivet har genom uppbyggnaden av
löntagarfonderna undandragits riskvilligt kapital. Därtill
kommer att det statliga ägarengagemanget ökat, vilket har skapat
ökad osäkerhet om förutsättningarna för det enskilda
företagandet. Det har hämmat viljan att investera i
produktionsresurser i landet.
Statens roll bör vara att främja det enskilda företagandet
genom att skapa stabila och väl fungerande spelregler. Som
näringsutskottet framhåller uppkommer det en intressekonflikt om
staten samtidigt uppträder som företagare och som utformare av
de regler som gäller för näringslivets verksamhet. De bästa
förutsättningarna för en väl fungerande ekonomi skapas genom ett
enskilt ägt och decentraliserat näringsliv.
Utskottet anser således att löntagarfonderna bör avskaffas. I
likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet att
avvecklingen bör göras på ett sådant sätt att den blir
definitiv. Det får inte finnas någon möjlighet att återskapa
fonderna för samma eller liknande syften. Själva osäkerheten
härom skulle ha negativa effekter på investeringsviljan i
landet. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi4 (v) yrkande 1
och Fi5 (s) yrkande 1 om avslag på propositionen.
Användningen av fondernas tillgångar
I propositionen framhålls att en god tillväxt är det bästa
medlet för att på lång sikt trygga pensionerna. Tillväxten
stimuleras av att näringslivet ges goda betingelser. För detta
krävs bl.a. att behovet av riskvilligt kapital kan tillgodoses.
Detta kräver i sin tur att det enskilda sparandet ökar.
Föredragande statsrådets slutsats är därför att
löntagarfondernas tillgångar bör användas så att enskilt ägande
och sparande stimuleras, samt att möjligheterna att varaktigt
uppnå en högre ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin stärks.
De medel som inte tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder
bör användas för att via fristående fonder främja forskning och
utbildning vid främst universitet och högskolor på områden som
bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a. till miljöstrategisk och
medicinsk forskning. Föredraganden framlägger inte några förslag
som kräver riksdagens godkännande utan anmäler att frågan om
till vilket ändamål löntagarfondernas samlade tillgångar
slutgiltigt skall skiftas bör bli föremål för fortsatt
beredning.
I motion Fi5 (s) framhålls att löntagarfonderna är en
integrerad del i allmänna pensionsfonden och därmed i
ATP-systemet. Fondernas tillgångar tillhör pensionärerna och bör
därför inte användas för andra ändamål än för pensioner.
Motionärerna föreslår t.o.m. att ett förtydligande härom görs i
allmänna pensionsfondens reglemente. Pensionssystemet kommer att
utsättas för stora påfrestningar och behöver därför stärkas på
olika sätt som utvecklas närmare i motionen.
Även i motion Fi4 (v) framhålls löntagarfondernas
anknytning till pensionssystemet. Eftersom löntagarna avstått
löneutrymme för uppbyggnad av fonderna, bör fonderna användas
för att stärka pensionssystemet. De kan därigenom komma
löntagarna till godo i form av pensioner. Liksom i den
socialdemokratiska motionen förordas att löntagarfonderna
integreras fullt ut med AP-fonderna och att dessa ges vidgade
placeringsmöjligheter som medger placering i aktier. Tanken att
dela ut delar av fondernas tillgångar i form av sparpremier
avvisas.
I motion Fi6 (nyd) föreslås att löntagarfonderna ombildas
till en privat investeringsbank för att möjliggöra en kraftfull
satsning på miljöfrämjande åtgärder. Det behövs omfattande
insatser för att förbättra miljön, inte minst i Östersjön.
Vidare bör miljöteknisk utveckling underlättas. Medlen bör också
kunna användas för riskkapitalförsörjning i små och medelstora
företag. Fondförmögenheten bör emellertid kvarstå och får inte
utskiftas. Utskiftningsförbudet bör anges i lag. Motionärerna
avvisar av rättviseskäl tanken på en utskiftning av medel i form
av sparpremier. Även övriga utskiftningsändamål som anges i
propositionen ifrågasätts av motionärerna.
Utskottet vill först slå fast, främst med anledning av förslag
som framförts i den allmänna debatten och i skrivelser till
utskottet, att syftet med avvecklingen inte är att sälja
fondernas tillgångar för att få inkomster som kan användas för
konsumtions- eller investeringsändamål. En försäljning av
fondernas tillgångar skapar i sig inga ökade samhällsekonomiska
resurser. En omfördelning av ägandet och inflytandet i
näringslivet till enskilda intressen kan åstadkommas på annat
sätt än genom att tillgångarna säljs ut. Det är utskottets
uppfattning att för att undvika allvarliga störningar främst på
aktiemarknaden bör större utförsäljningar av
löntagarfondstyrelsernas tillgångar undvikas. Däremot bör för
att uppnå en effektiv förvaltning vissa omdisponeringar av
tillgångarna vara möjliga att genomföra.
Det förslag till ändring i 3 § i lagen med reglemente för
allmänna pensionsfonden som framläggs i motion Fi5 (s) syftar,
som motionärerna understryker, inte till någon ändring i sak
utan till ett förtydligande av lagtexten om att medel som
tillförts fonden endast får användas för pensioner.
Näringsutskottet menar att även utifrån den principiella
utgångspunkt som anges i motionen ter sig ändringsförslaget
mindre lämpligt. Hur reglementet bör vara utformat i detta
hänseende bör bli föremål för en samlad bedömning när faktiska
ändringar i medelsanvändningen är aktuella. Några åtgärder som
skulle strida mot den princip som motionärerna vill ange genom
en delvis ny formulering kan, såsom de själva konstaterar, inte
vidtas med stöd av lagen i dess nu gällande lydelse.
Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att den
tilltänkta utskiftningen av tillgångarna i propositionen
behandlas i ett särskilt avsnitt i propositionen. Innehållet i
detta betecknas som "förslag" från föredragande statsrådets
sida. Det omfattas emellertid formellt inte av dennes hemställan
till regeringen och sålunda inte heller av regeringens förslag
till riksdagen. För näringsutskottet ter det sig emellertid
naturligt att riksdagen nu tar ställning till de riktlinjer för
en utskiftning av de berörda fondmedlen som kommer till uttryck
i propositionen. Näringsutskottet tar därvid upp förslaget om
att en del av fondförmögenheten skall utskiftas i form av
sparpremier till sparare i allemansfonder. Näringsutskottet
konstaterar att regeringens intentioner härvidlag möter motstånd
i alla de tre motioner som väckts i ärendet. De motiv som anförs
i motionerna leder näringsutskottet till slutsatsen att
riksdagen bör uppmana regeringen att inte gå vidare med
uppslaget att från löntagarfondstyrelserna överförda medel
skulle användas för sparpremier.
Utskottet konstaterar att regeringen inte i propositionen
begärt något ställningstagande till hur löntagarfondstyrelsernas
samlade tillgångar skall användas. I propositionen liksom i
motionerna anges emellertid flera alternativ till hur medlen
skall användas. Utskottet anser emellertid inte att det finns
anledning för riksdagen att nu ta ställning till dessa olika
alternativ. Utskottet anser i likhet med regeringen att denna
fråga bör bli föremål för ytterligare beredning. Regeringen bör
därefter återkomma till riksdagen med förslag till hur fonderna
skall användas. Med det anförda avstyrks motionerna Fi4 (v)
yrkande 3, Fi5 (s) yrkande 2 och Fi6 (nyd) i denna del.
Organisationen av fonderna
I propositionen föreslås att första--femte
löntagarfondstyrelserna avvecklas vid utgången av år 1991.
Förvaltningen av de tillgångar och skulder som
löntagarfondstyrelserna då förvaltar skall överföras till en
förvaltning som är inriktad på en definitiv avveckling. För
detta ändamål bör en avvecklingsstyrelse inrättas. Den skall
bestå av fem ledamöter vilka utses av regeringen. Förvaltade
tillgångar får placeras enligt de bestämmelser som hittills
gällt för löntagarfondstyrelserna. Förvaltningen skall inriktas
mot en total utskiftning, vilket innebär att strävan bör vara
att medlen placeras på ett sådant sätt att större
utförsäljningar kan undvikas när tillgångarna överförs till sina
slutliga mottagare.
I motion Fi5 (s) påpekas att de placeringsregler som i dag
gäller för AP-fonderna är otidsenliga och utformade för en
reglerad kreditmarknad där AP-fonden hade en dominerande
ställning. Nu är AP-fonden en bland många aktörer på en
avreglerad kreditmarknad som är på väg att integreras i en
internationaliserad finansmarknad. För att uppnå en så god
förräntning som möjligt på de pensionsmedel fonderna förvaltar
föreslås att de nuvarande tio fonderna av olika karaktär
ombildas till fem nya fonder, helt fristående från varandra, med
stor frihet, som t.ex. försäkringsbolagen, att själva bestämma
sin placeringspolitik. Därigenom skulle också själva
pensionssystemet stärkas. Att skifta ut löntagarfondernas
tillgångar vore ett steg i fel riktning som skulle försvaga
pensionssystemet.
I motion Fi4 (v) förordas också att löntagarfonderna läggs
ihop med AP-fonderna och att dessa nya fonder ges vidgade
placeringsmöjligheter. AP-fonden har ålagts begränsningar, t.ex.
i rätten att göra placeringar i aktier, som inte gäller för
försäkringsbolagen, anförs det. Dessa begränsningar har minskat
möjligheterna att nå en hög avkastning på fondmedlen.
I motion Fi6 (nyd) föreslås att de statliga
löntagarfonderna skall ombildas till ett bankaktiebolag som
skall ägas av dem som levererat medlen. Aktierna bör fördelas
proportionellt mot inlevererade medel och börsnoteras.
Aktiekapitalet bör utgöra ca 10% av det totala kapitalet i
fonderna. Fondförmögenheten skall kvarstå och får inte
utskiftas. Motionärerna kan också tänka sig att, i stället för
ett bankaktiebolag ägt av dem som inlevererat medlen,
allmänheten blir delägare i bolaget. Frågan bör utredas och
förslag föreläggas riksdagen under första halvåret 1992.
Finansutskottet vill med anledning av att det i motionerna Fi4
(v) och Fi5 (s) föreslås att fonderna bör ges större
placeringsmöjligheter motsvarande dem som gäller för
livförsäkringsbolag anföra följande. Livförsäkringsbolagens
tillgångar till den del de motsvarar det försäkringsmässigt
bundna kapitalet, vilket är huvuddelen, får inte till någon del
placeras i aktier. De är i stället i huvudsak placerade i stats-
och bostadsobligationer. Den del av försäkringsbolagens
tillgångar som inte direkt motsvaras av försäkringsmässiga
åtaganden, den fria delen, är vanligtvis placerad i fastigheter
och i aktier. Denna del utgör emellertid en mindre del, ca
40%, av försäkringsbolagens tillgångar. I ATP-systemet, där
pensionens storlek bestäms av inkomstförhållandena under den
yrkesverksamma tiden och inte av pensionskapitalets avkastning,
finns egentligen inget annat än försäkringstekniska åtaganden.
Som utskottet anfört bör löntagarfonderna avvecklas på ett
sätt som gör att avvecklingen blir definitiv. Att bibehålla
eller t.o.m. utöka fonderna skulle direkt motverka
ansträngningarna att främja en varaktig ekonomisk tillväxt. Den
kritik som kan riktas mot löntagarfondstyrelsernas verksamhet
och effekterna därav på samhällsekonomin kan också riktas mot
det förslag till ombildning av AP-fonderna som framläggs i
motionerna Fi4 (v) och Fi5 (s). Den statliga inblandningen i
näringslivet skulle bestå, vilket skulle skapa osäkerhet om
förutsättningarna för enskilt ägande och företagande. Det skulle
hämma investeringsviljan och expansionskraften i den svenska
ekonomin. Tilltron till möjligheterna att vända den nuvarande
negativa utvecklingen för den svenska ekonomin skulle försvagas.
Möjligheterna att öka tillväxten i den svenska ekonomin är
också avgörande för pensionssystemets förmåga att uppfylla de
krav som nu aktiva generationer har på framtida pensioner.
Utskottet ser således avvecklingen av löntagarfondstyrelserna
som en förutsättning för att kunna stärka den svenska ekonomin
och därmed också pensionssystemet. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna Fi4 (v) yrkande 2 och Fi5 (s) yrkande 3.
Utskottet delar uppfattningen i motion Fi6 (nyd) att det finns
starka skäl att förstärka satsningarna på att förbättra miljön i
Östersjön liksom att främja den tekniska utvecklingen på
miljöområdet. Likaså är det angeläget att underlätta de små och
medelstora företagens riskkapitalförsörjning. Åtgärder på dessa
områden står emellertid inte i strid med ansträngningarna att
avveckla löntagarfonderna. De underlättas tvärtom av att den
ekonomiska tillväxten åter kommer i gång. Frågan om i vilka
former fondernas samlade tillgångar skall administreras på
längre sikt avser regeringen att återkomma till. Avgörande
härför är för vilka ändamål tillgångarna skall användas. Detta
kommer riksdagen att ta ställning till senare. Utskottet är mot
denna bakgrund inte berett att nu tillstyrka förslaget i motion
Fi6 (nyd) om att inrätta ett bankaktiebolag. Utskottet avstyrker
därmed motion Fi6 (nyd) i denna del.
Utskottet vill i detta sammanhang ta upp ytterligare två
frågor. Avvecklingsstyrelsen, bestående av fem ledamöter, kommer
att omedelbart sätta i gång arbetet att avveckla
fondstyrelserna. Arbetet kan förutsättas bli mycket intensivt
inledningsvis. Det skulle därför sannolikt underlätta styrelsens
arbete om regeringen också utsåg två suppleanter. Utskottet
förordar att en ändring görs i övergångsbestämmelserna till
lagen om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden med innebörden att regeringen förutom att utse
fem ledamöter i avvecklingsstyrelsen även utser två suppleanter.
Näringsutskottet gör i sitt yttrande ett påpekande av rent
formell natur. Om, såsom föreslås i propositionen, två punkter i
övergångsbestämmelserna utgår, är det onödigt att detta
föranleder omnumrering av de övriga punkterna. Enligt förslaget
upphävs vissa paragrafer i lagen, varvid ifrågavarande
paragrafnummer lämnas utan innehåll. Motsvarande teknik bör
tillämpas i fråga om övergångsbestämmelserna.
Finansutskottet instämmer i näringsutskottets påpekande och
föreslår att motsvarande ändringar görs i ingressen och i
övergångsbestämmelserna.
Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation
Bestämmelserna i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen
resp. bankaktiebolagslagen om överlåtelse av rösträtt åt
fackliga organisationer infördes i samband med
löntagarfondstyrelsernas tillkomst. Denna bestämmelse föreslås
nu upphöra att gälla i och med att löntagarfondstyrelserna
avvecklas. Innebörden härav är att denna bestämmelse inte kommer
att kunna tillämpas av vare sig fjärde och femte AP-fonden eller
avvecklingsstyrelsen.
I motionerna Fi4 (v) och Fi5 (s) föreslås att
möjligheterna att delegera rösträtten för en del av aktierna i
löntagarfonderna till de lokala fackliga organisationerna
bibehålls i det system med pensionsfonder som föreslås i de båda
motionerna.
Innebörden av utskottets ovan redovisade ställningstagande
till löntagarfondstyrelsernas avveckling är att även
möjligheterna att överlåta rösträtt till lokal facklig
organisation bör upphöra. Utskottet tillstyrker således
propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi4 (v)
yrkande 1 och Fi5 (s) yrkande 1 i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5 yrkande 1 i
denna del,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande användningen av fondernas tillgångar
att riksdagen avslår motionerna
1991/92:Fi4 yrkande 3, 1991/92:Fi5 yrkande 2 och 1991/92:Fi6 i
denna del,
men. (v) - delvis
3. beträffande organisationen av fonderna
att riksdagen med avslag på
motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 2, 1991/92:Fi5 yrkande 3 och
1991/92:Fi6 i denna del antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden med den ändringen
dels att ingressen erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Härigenom föreskrivs i
fråga om lagen (1983:1092)
med reglemente för
allmänna pensionsfonden
dels att 27, 31, 36, 38 och 41
§§ samt punkterna 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall
upphöra att gälla,
dels att i 12 och 21 §§ ordet
"bankinspektionen" skall bytas ut mot "finansinspektionen",
Regeringens förslag Utskottets förslag
dels att nuvarande punkterna
4, 5, 6, 8, 9 och 10 i
övergångsbestämmelserna
till lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna
pensionsfonden skall betecknas
3, 4, 5, 6, 7 resp. 8,
dels att 1, 2, 28, 29, 32, 33, dels att 1, 2, 28, 29, 32, 33,
37, 40, 42 och 43§§ samt 37, 40, 42 och 43§§
den nya punkten 5 i skall ha följande lydelse,
övergångsbestämmelserna
till lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna
pensionsfonden skall ha
följande lydelse,
dels att huvudrubriken närmast
före 26§ skall lyda "III Fjärde och femte fondstyrelserna",
dels att närmast före 44§
skall införas en ny rubrik som skall lyda "IV
Anmälningsskyldighet".
dels att förslaget såvitt avser ändringen i punkt 6
övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1092) med reglemente
för allmänna pensionsfonden avslås,
dels att punkt 2 övergångsbestämmelserna erhåller följande
som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2. De tillgångar och
skulder som första--femte
löntagarfondstyrelserna
förvaltar skall från och
med den 1 januari 1992
förvaltas av en
avvecklingsstyrelse.
Avvecklingsstyrelsen skall
bestå av fem ledamöter
vilka förordnas av
regeringen. Av ledamöterna
förordnas en till
ordförande och en till vice
ordförande.
2. De tillgångar och
skulder som första--femte
löntagarfondstyrelserna
förvaltar skall från och
med den 1 januari 1992
förvaltas av en
avvecklingsstyrelse.
Avvecklingsstyrelsen skall
bestå av fem ledamöter.
För ledamöterna skall
finnas två suppleanter.
Regeringen förordnar
ledamöter och suppleanter.
Av ledamöterna förordnas
en till ordförande och en
till vice ordförande.
Riksförsäkringsverket skall under
år 1992 till avvecklingsstyrelsen överföra de kvarstående medel
som löntagarfondstyrelserna enligt den upphävda 27§ lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden haft rätt
att rekvirera hos verket.
Föreskrifterna i 4§ fjärde
stycket, 5§ första och andra styckena, 7--10§§, 12a§,
14§, 15§, 15a§ första stycket, 16§ första--tredje
styckena, 22--25§§, 29§, 39 och 44§§ lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden gäller också i fråga om
avvecklingsstyrelsen.
res. 2 (s)
men. (v) - delvis
4. beträffande överlåtande av rösträtt till lokal facklig
organisation
att riksdagen med avslag på
motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5
yrkande 1 i denna del antar regeringens förslag till lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) och lag om ändring i
bankaktiebolagslagen (1987:618).
res. 3 (s)
men. (v) - delvis
Stockholm den 5 december 1991
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans
Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Allan
Larsson (s), Lars Leijonborg (fp), Roland Sundgren (s), Per Olof
Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan
Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia
Karlsson (s) och Karin Starrin (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Finansutskottet kan" och slutar med "på propositionen" bort
ha följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.
Löntagarfonderna tillskapades för att bl.a. förstärka
pensionssystemet och de utgör numera en integrerad del av
AP-fonderna. Det råder vidare bred enighet om att ATP-systemet
behöver förstärkas. Det är mot denna bakgrund mycket svårt att
förstå varför fonderna skall avvecklas och utskiftas ur
pensionssystemet som föreslås i propositionen. Att dessutom
överväga att dela ut medlen förfaller t.o.m. ansvarslöst.
Löntagarna har avstått löneutrymme för att stärka
pensionssystemet och på sikt erhålla högre pensioner. Enligt
regeringens förslag skall dessa medel nu delas ut till personer
som visar att de har råd att spara på egen hand. Det kan enligt
utskottets mening inte försvaras. Utskottet anser att
propositionen bör avslås av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till
motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5
yrkande 1 i denna del avslår proposition 1991/92:36,
2. Organisationen av fonderna (mom. 3)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Finansutskottet vill" och på s. 8 slutar med "i
övergångsbestämmelserna" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Fi4 (v) och Fi5 (s) bör ATP-systemet
reformeras. Dels behöver själva pensionssystemet reformeras,
dels behöver förvaltningen av pensionsfonden effektiviseras.
Regeringen aviserar i den ekonomisk-politiska propositionen att
man avser att tillsätta en parlamentarisk beredning för att se
över pensionssystemet. Arbetet anges vara inriktat på att stärka
ATP-systemet. Mot denna bakgrund förefaller det för utskottet
mindre välbetänkt att samtidigt ange att avsikten är att dra
bort ca 22 miljarder kronor från ATP-systemet.
I motion Fi5 (s) hänvisas, som framgått tidigare, vad gäller
förvaltningen av pensionsfonden till det förslag som
presenterades våren 1991. De tio fonderna skall enligt detta
ersättas med fem nya fonder med stor frihet att själva bestämma
sin placeringspolitik. Med denna modell skulle avkastningen
kunna förbättras väsentligt.
Utskottet anser att detta förslag bör övervägas. Det skulle
innebära en effektivisering som skulle stärka pensionssystemet
och på så sätt minska behovet av avgiftshöjningar. Det skulle
också bidra till att skapa en effektivare kapitalmarknad och
därmed förbättra ekonomins funktionssätt. För att åstadkomma en
sådan effektivare förvaltning av fonderna behövs inte någon
avvecklingsstyrelse. Förslaget härom bör avvisas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande organisationen av fonderna
att riksdagen med bifall till
motion 1991/92:Fi5 yrkande 3 och med anledning av motion
1991/92:Fi4 yrkande 2 samt med avslag på regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden samt på motion 1991/92:Fi6 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
förändringar i AP-fondens organisation och placeringsregler,
3. Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation
(mom. 4)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Innebörden av" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad som framförs i den
avvikande meningen till näringsutskottets yttrande (NU1y) att
det är anmärkningsvärt att regeringen, när den nu vill avveckla
löntagarfondstyrelserna och därmed möjligheten för dessa att
delegera rösträtt för aktier till fackliga organisationer,
samtidigt vill slopa motsvarande möjlighet för fjärde och femte
fondstyrelserna. Vid löntagarfondstyrelsernas tillkomst hade
fjärde fondstyrelsen redan sådan möjlighet och utnyttjade den
också i betydande utsträckning (se prop. 1983/84:50 s. 149).
Detta skedde i enlighet med ett enhälligt uttalande av
näringsutskottet (NU 1973:58 s. 26) att denna fondstyrelse som
regel borde delegera rösträtten för sina aktier i olika företag
på ifrågavarande sätt. I näringsutskottets avvikande mening till
det nu aktuella yttrandet påtalas att det i propositionen inte
ens antyds att den föreslagna ändringen i aktiebolagslagen får
den effekt som näringsutskottet här har berört.
Finansutskottet anser att i det nya system med fem
pensionsfonder som utskottet förordar bör möjligheterna att
delegera rösträtten för en del av aktierna till de lokala
fackliga organisationerna bibehållas. Utskottet avstyrker därför
propositionens förslag i denna del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande överlåtande av rösträtten till lokal facklig
organisation
att riksdagen med bifall till
motionerna 1991/92:Fi4 yrkande 1 i denna del och 1991/92:Fi5
yrkande 1 i denna del avslår regeringens förslag till lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) och lag om ändring i
bankaktiebolagslagen (1987:618).
Särskilda yttranden
1. Användningen av fondernas tillgångar (mom. 2)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Roland Sundgren, Per Olof
Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson
(alla s) anför:
Regeringen har i detta sammanhang inte lagt fram något förslag
om hur fonderna bör användas i framtiden. Förslag härom kan
väntas till våren. Vi anser att löntagarfondernas samlade
tillgångar är en del av pensionssystemet. Medlen skall därför
inte kunna användas till annat än pensioner. Vi kommer att hävda
detta när förslag om hur fonderna skall användas kommer att
föreläggas riksdagen. I avvaktan härpå har vi avstått från att
reservera oss mot utskottets beslut att i detta sammanhang,
eftersom regeringens förslag ännu inte föreligger, ta ställning
till fondernas framtida användning.
2. Användningen av fondernas tillgångar (mom. 2)
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Det är bra att löntagarfonderna avvecklas och att det sker
skyndsamt. Regeringen avstår i propositionen från att direkt
föreslå hur fondernas tillgångar skall användas. Jag anser att
fondernas medel skall ombildas till en privat investeringsbank
för att kunna användas för miljöfrämjande åtgärder och
understödja nya, små och medelstora företags
riskkapitalförsörjning. Ägare i banken bör bli de som levererat
in medlen. Aktierna bör fördelas efter det inbetalade beloppets
storlek. Aktiekapitalet bör uppgå till ca tio procent av det
totala kapitalet. Fondförmögenheten skall således inte säljas
utan omfördelas helt eller delvis till ett bankaktiebolag. I
fonderna finns likvida tillgångar som kan utgöra grundkapital
för en utlåning till små och medelstora företag.
Det har under beredningen i utskottet framgått att man inte nu
är beredd att ta ställning till hur tillgångarna skall användas.
Jag har därför avstått från att framföra detta alternativ som en
reservation i betänkandet. Det finns all anledning att återkomma
när det blir aktuellt att diskutera hur fondernas medel skall
användas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars-Ove Hagberg (v) anför:
Jag instämmer i de reservationer som fogats till betänkandet
av de socialdemokratiska företrädarna i utskottet.
I propositionen finns ingen hemställan om hur fondmedlen bör
användas i framtiden. Ett förslag om detta har aviserats till
våren.
Eftersom löntagarna avstått löneutrymme för uppbyggnad av
fonderna vill jag dock redan nu understryka att fonderna
självklart måste användas för att stärka pensionssystemet.
Blir beslutet ändå att löntagarfondernas tillgångar skall
utskiftas anser jag att tillgångarna bör användas för satsningar
i infrastruktur och för utveckling av ny produktion.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
dels att utskottets hemställan under mom. 1, 3 och 4 bort
vara likalydande med de i reservationerna 1--3 (s),
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande användningen av fondernas tillgångar
att riksdagen med anledning av
motion 1991/92:Fi5 yrkande 2 samt med avslag på motion
1991/92:Fi6 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1991/92:Fi4 yrkande 3 förordats om användningen av
löntagarfondernas tillgångar,
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Näringsutskottets yttrande
1991/92:NU1y
Bilaga 2
Avveckling av löntagarfonderna
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1991/92:36 om avveckling av
löntagarfonderna och de motioner, 1991/92:Fi4--6, som har väckts
med anledning av denna proposition.
Verkställande direktör Lennart Låftman, fjärde
löntagarfondstyrelsen (Mellansvenska löntagarfonden), har inför
näringsutskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Inledning
Systemet med löntagarfondstyrelser för förvaltning av vissa
medel som ingår i allmänna pensionsfonden infördes år 1984.
Förvaltningen avser nytillkommande fondmedel som till stor del
har inbragts genom en särskild vinstdelningsskatt. Sedan uttaget
av sådan skatt liksom rätten för de fem löntagarfondstyrelserna
att få ytterligare medel överförda för förvaltning numera har
upphört har frågan om löntagarfondstyrelsernas fortbestånd,
vilken under de gångna åren har varit starkt kontroversiell,
inte fullt samma räckvidd som tidigare. Vad den nu gäller är om
löntagarfondstyrelserna med de speciella regler som har
fastställts för deras verksamhet är ett lämpligt instrument för
förvaltning av en del av allmänna pensionsfondens medel. Av
propositionen och motionerna framgår att inget av
riksdagspartierna nu förespråkar att löntagarfondstyrelserna
skall bestå. Delade meningar råder däremot om hur det
fortsättningsvis skall förfaras med löntagarfondstyrelsernas
tillgångar och om hur allmänna pensionsfonden i dess helhet bör
förvaltas.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:36 lagändringar som
i korthet innebär följande. De fem löntagarfondstyrelserna
avvecklas vid utgången av år 1991, dvs. praktiskt taget
omgående. Förvaltningen av deras tillgångar och skulder överförs
därvid till en avvecklingsstyrelse. Denna skall bestå av fem
ledamöter som utses av regeringen. De förvaltade tillgångarna
placeras enligt de bestämmelser som nu gäller för
löntagarfondstyrelserna. Placeringarna skall emellertid göras
"med inriktning på en framtida utskiftning" av fondmedlen.
Lokala fackliga organisationer har nu viss möjlighet att få
rösta för aktier som innehas av en löntagarfondstyrelse. Detta
skall inte ha någon motsvarighet i fråga om aktier som
avvecklingsstyrelsen övertar. Den ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) som föreslås medför att bestämmelsen om möjlighet
för fjärde och femte fondstyrelserna att överlåta rösträtt till
fackliga organisationer slopas.
Den tilltänkta utskiftningen av tillgångarna behandlas något
närmare i ett särskilt avsnitt i propositionen. Innehållet i
detta betecknas som "förslag" från föredragande statsrådets
sida. Det omfattas emellertid formellt inte av dennes hemställan
till regeringen och sålunda inte heller av regeringens förslag
till riksdagen.
Enligt regeringen skall frågan om hur löntagarfondstyrelsernas
samlade tillgångar slutligt skall användas bli föremål för
fortsatt beredning. En delfråga skall tas upp separat med sikte
på ett riksdagsbeslut våren 1992; den gäller förutsättningarna
för en överföring av "fondförmögenheten" -- eller snarare en del
av denna -- i form av sparpremier till sparare på
allemansfondskonton inom allemanssparandet. De medel som inte
tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder bör, heter det,
användas för andra åtgärder som stimulerar tillväxten i den
svenska ekonomin. Medel borde sålunda avsättas för att främja
forskning och utbildning vid främst universitet och högskolor på
områden som bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a.
miljöstrategisk och medicinsk forskning. Som ett mål anges att
tillgångarna skall ha slutligt utskiftats senast den 1 juli
1994.
I propositionen redovisas inledningsvis de grundläggande motiv
som åberopades när förslaget om införande av systemet med
löntagarfondstyrelser lades fram. Sammanfattningsvis åsyftades
att detta system skulle bidra till att skapa en
fördelningspolitiskt acceptabel tillväxt- och
stabiliseringspolitik och ett ökat löntagarinflytande i det
ekonomiska livet och till att motverka privat makt- och
förmögenhetskoncentration. Regeringen hävdar nu att systemet --
inklusive finansieringsåtgärderna -- i flera avseenden har
skadat samhällsekonomin. Det skulle sålunda bl.a. ha resulterat
i att näringslivet undandragits riskvilligt kapital.
Verkningarna på pensionstryggheten skulle snarast ha varit
negativa.
Motionerna
Den nyligen avgångna socialdemokratiska regeringen planerade,
meddelas det i motion 1991/92:Fi5 (s), att under riksmötet
1991/92 lägga fram en proposition med förslag till ny
organisation för allmänna pensionsfonden. Detta skulle baseras
på promemorian (Ds 1991:14) AP-fondens förvaltning -- en
översyn, som publicerades och remissbehandlades våren 1991.
Enligt det tillämnade förslaget skulle den nuvarande ordningen
med en fond och tio fondstyrelser -- av vilka fem är
löntagarfondstyrelser -- ersättas med en uppdelning av
fondmedlen på fem från varandra fristående fonder, vilkas
styrelser skulle ha stor frihet att inom ramen för likalydande
fondbestämmelser själva bestämma sin placeringspolitik. Samtliga
fondstyrelser skulle sålunda kunna göra ganska betydande
placeringar i aktier, och ett visst mått av utländska tillgångar
skulle tillåtas. Liksom nu löntagarfondstyrelserna skulle de ha
möjlighet att överlåta rösträtt för aktier till fackliga
organisationer.
Enligt motionen borde allmänna pensionsfondens organisation
och placeringsregler ändras i överensstämmelse med det nu nämnda
förslaget. Motionärerna tar avstånd från planerna på en
utskiftning av löntagarfondstyrelsernas medel. De markerar detta
genom att föreslå "ett förtydligande" i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden. Utan ändring i sak
skulle det slås fast att medel som har tillförts fonden får
användas endast för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader
och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension.
Det primära yrkandet i motionen är att riksdagen skall avslå
propositionen.
Samma huvudyrkande ställs i motion 1991/92:Fi4 (v). I denna
förordas vidare att löntagarfonderna helt integreras med
allmänna pensionsfonden i övrigt. Reglementsändringar skulle
medge vidgade placeringsmöjligheter, omfattande också
placeringar i aktier. Fackliga organisationer skulle kunna få
delegerad rösträtt för aktier. Tanken att fondmedel skall kunna
användas till sparpremier tar motionärerna bestämt avstånd
ifrån. För den händelse riksdagen mot deras vilja beslutar att
löntagarfondstyrelsernas tillgångar skall utskiftas borde,
enligt ett andrahandsyrkande, medlen användas för satsningar på
infrastruktur och för utveckling av ny produktion.
Tanken på sparpremier avvisas även i motion 1991/92:Fi6 (nyd).
Fondförmögenheten får inte utskiftas, säger motionärerna, utan
bör användas för en satsning på miljön och i övrigt för nya, små
och medelstora företags försörjning med riskkapital. De menar
att ett "utskiftningsförbud" bör stadgas i lag. Begreppet
utskiftning ges tydligen av dessa motionärer en annan innebörd
än i propositionen. Deras yrkande går ut på att regeringen efter
utredning skall lägga fram förslag om att
löntagarfondstyrelsernas medel helt eller delvis skall användas
som kapital i en privat investeringsbank med nyss antydd
inriktning. När det i motiveringen talas om ett bankaktiebolag
åsyftas uppenbarligen den sålunda föreslagna investeringsbanken,
inte ett sådant företag som avses i bankaktiebolagslagen
(1987:618).
Näringsutskottets överväganden
Avveckling av löntagarfonderna
Näringsutskottets uppfattning är att löntagarfonderna har
skadat tilltron inom näringslivet till Sverige som industriland.
Som följd av detta har tillväxten i den svenska ekonomin
drabbats. Detta har i sin tur bidragit till att urholka
tryggheten i pensionssystemet och försämrat de ekonomiska
förutsättningarna för, inte minst, redan eftersatta grupper i
samhället.
Näringsutskottet instämmer sålunda i den kritiska bedömning av
tankegångarna bakom löntagarfondsystemets tillskapande och av
systemets funktion i praktiken som propositionen ger uttryck
för. En rad olika, delvis svårförenliga argument anfördes för
systemet. Något som förespråkarna knappast medgav var emellertid
att inrättandet av löntagarfondstyrelserna innebar ett betydande
mått av socialisering. Det är värdefullt att den nya regeringen
nu, i detta och andra sammanhang, ingriper för att till
väsentlig del avveckla statens ägarengagemang i näringslivet.
Därigenom upphävs och förebyggs intressekonflikter som är
ofrånkomliga när staten vid sidan av sin uppgift att fastställa
regler för näringslivet i dess helhet ikläder sig rollen som
företagsägare.
Med intresse konstaterar näringsutskottet att man från
socialdemokratisk sida inte längre slår vakt om
löntagarfondsystemet såsom det nu är utformat. Däri synes ligga
ett erkännande av att grunden för systemet var bristfällig.
De invändningar som systemet har gett anledning till är
emellertid i stort sett lika befogade när det gäller den skiss
till ändrad ordning för förvaltning av allmänna pensionsfonden
som finns i motion 1991/92:N5 (s) och den däri åberopade
promemorian.
Det förslag till ändring i 3§ lagen med reglemente för
allmänna pensionsfonden som framläggs i den nämnda motionen
syftar, som motionärerna understryker, inte till någon ändring i
sak utan till ett förtydligande av lagtexten. Även utifrån den
principiella utgångspunkt som anges i motionen ter sig, menar
näringsutskottet, ändringsförslaget mindre lämpligt. Hur
reglementet bör vara utformat i angivet hänseende bör bli
föremål för en samlad bedömning när faktiska ändringar i
medelsanvändningen är aktuella. Så är inte fallet nu, eftersom
regeringens lagförslag endast avser överflyttning till en
avvecklingsstyrelse av den förvaltning som för närvarande sker
genom löntagarfondstyrelsernas försorg. Några åtgärder som
skulle strida mot den princip som motionärerna vill ange genom
en delvis ny formulering kan, såsom de själva konstaterar, inte
vidtas med stöd av lagen i dess nu gällande lydelse.
Näringsutskottet tillstyrker alltså -- med undantag för en
formell justering, vilken berörs sist i detta avsnitt -- de
ändringar i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden som
regeringen föreslår i propositionen. Vidare tillstyrker
näringsutskottet att, likaledes enligt regeringens förslag, de
nuvarande bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385),
försäkringsrörelselagen (1982:713) och bankrörelselagen
(1987:618) slopas som ger styrelse i allmänna pensionsfonden
möjlighet att överlåta rösträtt för aktier till fackliga
organisationer.
Som argument mot den linje som näringsutskottet här gör sig
till talesman för anförs i motion 1991/92:Fi5 (s) att
löntagarfondstyrelsernas placeringar spelar en betydande roll
för de små och medelstora företagens kapitalförsörjning och att
behovet av riskkapital till sådana företag förutses öka. I
augusti 1991 uppgick löntagarfondstyrelsernas innehav av aktier
i onoterade företag till ca 700 milj.kr., konstaterar
motionärerna. Näringsutskottet vill framhålla att detta belopp
utgör endast ca 3% av löntagarfondstyrelsernas totala
förmögenhet. Funktionen att tillhandahålla riskkapital till små
och medelstora företag kan således knappast betraktas som
någonting centralt i deras verksamhet. Näringsutskottet
betraktar riskkapitalförsörjningen till dessa företag som en av
de mest angelägna näringspolitiska frågorna. Härvidlag hänvisar
utskottet till sitt betänkande 1991/92:NU14, som avlämnas inom
kort. Där behandlas proposition 1991/92:51, vari regeringen har
framlagt förslag om en ny småföretagspolitik, innefattande bl.a.
åtgärder som skall leda till en effektivare riskkapitalmarknad.
Vad gäller propositionens förslag till ändring i lagen med
reglemente för allmänna pensionsfonden vill utskottet slutligen
göra ett påpekande av rent formell natur. Om, såsom föreslås,
två punkter i övergångsbestämmelserna utgår, är det onödigt att
detta föranleder omnumrering av de övriga punkterna. Enligt
förslaget upphävs vissa paragrafer i lagen, varvid ifrågavarande
paragrafnummer lämnas utan innehåll. Motsvarande teknik bör
tillämpas i fråga om övergångsbestämmelserna. Vid bifall i sak
till regeringens lagförslag bör alltså den tredje dels-satsen
utgå ur ingressen och orden "den nya punkten 5" i fjärde
dels-satsen utbytas mot "punkt 6".
Fortsatt beredningsarbete
En sådan utskiftning av löntagarfondstyrelsernas tillgångar
som den av regeringen föreslagna avvecklingen av dessa styrelser
syftar till måste föregås av en grundlig beredning.
Det ter sig naturligt att riksdagen nu tar ställning till de
riktlinjer för en utskiftning av de berörda fondmedlen som
kommer till uttryck i propositionen.
Som tidigare nämnts aviserar regeringen att beredningen skall
ske i två steg, det första med inriktning på att riksdagen under
våren 1992 skall kunna besluta om att en del av
fondförmögenheten skall i form av sparpremier utskiftas till
sparare i allemansfonder, det andra avseende en slutlig, total
utskiftning.
Näringsutskottet tar nu upp frågan om sparpremier.
Regeringens intentioner härvidlag möter motstånd i alla tre
motionerna. Varje form av utskiftning av
löntagarfondstyrelsernas tillgångar är oförenlig med de
principer som kommer till uttryck i motion 1991/92:Fi5 (s). I
motion 1991/92:Fi4 (v) betecknas det som oacceptabelt att sådana
medel skulle "på ett mer eller mindre godtyckligt sätt" delas ut
som sparpremier. "Av rättviseskäl" avvisas i motion 1991/92:Fi6
(nyd) tanken på en utskiftning av medel i form av sparpremier.
Näringsutskottet kommer på denna punkt till samma slutsats som
motionärerna. Riksdagen bör, menar näringsutskottet, uppmana
regeringen att inte gå vidare med uppslaget att från
löntagarfondstyrelserna överförda medel skulle användas för
sparpremier.
Stockholm den 26 november 1991
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Birgitta
Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh
Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström (nyd), Leif
Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo
Bernhardsson (s) och Anita Modin (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och
Anita Modin (alla s) anser
dels att den del av yttrandet -- under rubriken Avveckling
av löntagarfonderna -- som börjar med "Näringsutskottets
uppfattning" och slutar med "effektivare riskkapitalmarknad"
bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet ansluter sig till yrkandena i motionerna
1991/92:Fi5 (s) och 1991/92:Fi4 (v) om att regeringens
lagförslag skall avslås. Regeringen bör anmodas att i stället
lägga fram förslag till en sådan organisation och sådana
placeringsregler som förordas i den förstnämnda motionen. Det
totala kapitalet i allmänna pensionsfonden bör alltså delas upp
på fem från varandra fristående fonder, och styrelsen för varje
fond bör ha avsevärd frihet att själv -- inom ramen för vissa i
lag angivna restriktioner -- bestämma placeringsinriktningen.
Det sistnämnda innebär bl.a. att tillgångarna i betydligt större
utsträckning än nu kan utnyttjas för aktieplaceringar, också i
onoterade företag. Löntagarfondstyrelserna får därigenom
möjlighet att medverka till en väsentlig förbättring av de små
och medelstora företagens riskkapitalförsörjning. Regeringens
förslag innebär tvärtemot att dessa företag -- som regeringen
påstår sig vilja slå vakt om -- förlorar en viktig källa till
riskkapital.
På denna punkt vill utskottet särskilt understryka vad som
sägs i motion 1991/92:Fi5 (s) om regeringens förslag.
Löntagarfonderna spelar en betydande roll för de små och
medelstora företagens kapitalförsörjning. Dessa företags behov
av riskkapital kan förutses öka till följd av den
kreditåtstramning som bankernas och finansbolagens stora
kreditförluster resulterar i. Alla möjligheter att motverka
finanskrisens verkningar för de mindre företagen måste tas till
vara. En sådan förändring som regeringen nu föreslår skulle
förvärra kreditåtstramningens verkningar och fördjupa
konjunkturnedgången.
Näringsutskottet vill tillägga att det är anmärkningsvärt att
regeringen, när den nu vill avveckla löntagarfondstyrelserna och
därmed möjligheten för dessa att delegera rösträtt för aktier
till fackliga organisationer, samtidigt vill slopa motsvarande
möjlighet för fjärde och femte fondstyrelserna. Vid
löntagarfondstyrelsernas tillkomst hade fjärde fondstyrelsen
redan sådan möjlighet och utnyttjade den också i betydande
utsträckning (se prop. 1983/84:50 s. 149). Detta skedde i
enlighet med ett enhälligt uttalande av näringsutskottet (NU
1973:58 s.26) att denna fondstyrelse som regel borde delegera
rösträtten för sina aktier i olika företag på ifrågavarande
sätt. Näringsutskottet vill särskilt påtala att det i
propositionen inte ens antyds att den föreslagna ändringen i
aktiebolagslagen får den effekt som utskottet nu har berört.
I det följande återkommer utskottet till frågan om
inriktningen av ett fortsatt utredningsarbete rörande allmänna
pensionsfonden.
dels att sist i yttrandet bort tillfogas ett avsnitt av
följande lydelse:
I det föregående har förordats att allmänna pensionsfondens
samlade kapital, inklusive löntagarfondstyrelsernas tillgångar,
skall, såsom föreslås i motion 1991/92:Fi5 (s), delas upp på fem
från varandra fristående fonder med placeringsregler som bl.a.
ger väsentligt ökat utrymme för aktieplaceringar. Den fortsatta
beredningen av frågor rörande allmänna pensionsfondens
organisation och inriktningen av dess verksamhet bör ta sikte på
att de lagändringar som krävs för en sådan reform blir väl
underbyggda och kommer till stånd snarast möjligt. Riksdagen bör
göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.
Näringsutskottet instämmer med regeringen i att det är viktigt
att möjligheterna att varaktigt uppnå en högre ekonomisk
tillväxt i den svenska ekonomin stärks. Detta sker om allmänna
pensionsfonden får utvecklas såsom utskottet här rekommenderar.
Motion 1991/92:Fi4 (v) tillgodoses delvis genom ett sådant
uttalande som näringsutskottet nu har förordat.
Vad gäller motion 1991/92:Fi6 (nyd) kan konstateras att den av
näringsutskottet förespråkade ändringen i 3§ lagen med
reglemente för allmänna pensionsfonden innebär ett tydligt
sådant "utskiftningsförbud" som det enligt denna motion bör
stadgas om i lag. Ambitionen att små och medelstora företags
riskkapitalförsörjning skall stödjas, vilken präglar motionen,
har även näringsutskottet gett uttryck åt. Utskottet tar
emellertid avstånd från motionärernas idéer om att
löntagarfondstyrelsernas medel skulle användas för en privat
investeringsbank och att de företag som tidigare genom skatter
har bidragit till fondmedlen skulle få särskilt inflytande över
dessas användning.
2. Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Hadar Cars
(fp), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Göran Hägglund
(kds) och Olle Lindström (m) anser att den del av yttrandet --
under rubriken Fortsatt beredningsarbete -- som börjar med "Det
ter" och slutar med "för sparpremier" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till vad nu har sagts saknas anledning för
riksdagen att ta ställning till föredragande statsrådets
uttalande om former för en framtida utskiftning av de berörda
fondmedlen. Regeringens kommande förslag härvidlag bör avvaktas.
Näringsutskottet kommenterar således varken propositionen i
denna del eller därtill anknutna resonemang och yrkanden i
motionerna.
3. Bengt Dalström (nyd) anser att sist i yttrandet bort
tillfogas ett avsnitt av följande lydelse:
Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för det
fortsatta beredningsarbetet som kommer till uttryck i motion
1991/92:Fi6 (nyd). Sammanfattningsvis innebär de följande.
Löntagarfondstyrelsernas tillgångar får inte utskiftas i
egentlig mening utan bör hållas samman för stora satsningar på
miljöfrämjande åtgärder och på riskkapitalförsörjning för
näringslivet. Små och medelstora företag, i synnerhet nya
företag, måste då särskilt komma i åtanke.
En viktig uppgift bör vara att pröva motionärernas uppslag om
en investeringsbank för de nyss angivna ändamålen. Som
motionärerna framhåller är det angeläget att man därvid finner
former för att ge näringslivet, som med skattemedel har till
väsentlig del svarat för uppbyggnaden av
löntagarfondstyrelsernas kapital, skäligt inflytande över hur
fondmedlen används.
Av det sagda följer att näringsutskottet i det väsentliga tar
avstånd från de synpunkter på allmänna pensionsfondens framtid
som framförs i motionerna 1991/92:Fi5 (s) och 1991/92:Fi4 (v),
utom för så vitt de innebär att betydelsen av ekonomisk tillväxt
och förbättrad riskkapitalförsörjning för att främja en sådan
understryks.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Vänsterpartiets uppfattning i ärendet överensstämmer i stort
med den som man från socialdemokratiskt håll ger uttryck åt i
detta yttrande. Som grund för den fortsatta beredningen av
frågor rörande allmänna pensionsfondens organisation och
inriktningen av dess arbete bör emellertid i första hand tjäna
vad som anförs i motion 1991/92:Fi4 (v).
För den händelse riksdagen skulle bifalla regeringens förslag
trots de invändningar som har riktats mot detta är det angeläget
att riksdagen samtidigt slår fast att löntagarfondstyrelsernas
tillgångar i sin helhet bör användas för satsningar i
infrastruktur och för utveckling av ny produktion.
Innehåll
Sammanfattning1
Inledning1
Propositionens förslag1
Motionsyrkandena2
Utskottet3
Allmänna utgångspunkter3
Användningen av fondernas tillgångar4
Organisationen av fonderna6
Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation9
Hemställan9
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1) (s)11
2. Organisationen av fonderna (mom. 3) (s)12
3. Överlåtande av rösträtt till lokal facklig organisation
(mom.4) (s)13
Särskilda yttranden
1. Användningen av fondernas tillgångar (mom.2) (s)13
2. Användningen av fondernas tillgångar (mom.2) (nyd)14