I detta betänkande behandlar utskottet dels regeringens
förslag till utskiftning av löntagarfondernas tillgångar, dels
vissa sparfrågor.
Regeringen föreslår att löntagarfondernas tillgångar används
för att främja forskning,
som premie för att stimulera ett ökat allemanssparande med
senare anknytning till ett individuellt pensionssparande,
för att främja utvecklingen av små och medelstora företag samt
som utdelning till dem som av olika anledningar inte kan eller
inte vill delta i det premiegrundande sparandet.
Regeringens utskiftningsplan är mest preciserad i fråga om
systemet med sparpremier. I övriga frågor avser regeringen
återkomma med mer detaljerade förslag.
Utskottet ansluter sig till huvuddragen i regeringens
utskiftningsplan, men gör med anledning av vad som förordas i
motion Fi37 (nyd) ytterligare preciseringar av hur stödet till
de små och medelstora företagen skall utformas. Detta stöd skall
kanaliseras via ett riskkapitalbolag som tillförs 6,5 miljarder
kronor av löntagarfondernas tillgångar. I bolaget bör inordnas
även statens nuvarande insatser på området. I detta sammanhang
kan tillgångar från Företagskapital AB med de sex regionala
riskkapitalbolagen samt Stiftelsen Småföretagsfonden och
Industrifonden komma i fråga. Tillsammans förfogar dessa organ
över tillgångar som motsvarar ett kapital på 2,5 miljarder
kronor. Även samordning av andra, redan existerande, stödformer
bör övervägas. Ytterligare medel av betydenhet bör därigenom
kunna tillföras bolaget.
Regeringens förslag till pensionsanknutet premiegrundande
sparande innebär att en sparpremie på 1200 kr. skall betalas
ut till dem som under en tvåårsperiod sparar minst 2400 kr. i
en allemansfond. Premien inkl. lägsta tillåtna sparbelopp skall
därefter stå spärrat på kontot under tre år fram till utgången
av år 1997. Utskottet biträder regeringens förslag men föreslår
att detta jämkas i två avseenden. Förändringarna berör dels
möjligheten att ta ut innestående sparmedel under spärrperioden,
dels beskattningen av spärrade behållningar när någon tvingas
flytta sitt sparande till annan fond t.ex. på grund av att en
fond upphör med sin verksamhet.
Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets
ställningstaganden i fråga om utskiftningen av löntagarfonderna.
Reservanterna avvisar såväl förslaget till premiegrundande
sparande som planerna på att bilda ett riskkapitalbolag. Enligt
deras mening borde löntagarfondernas tillgångar ha använts för
att förstärka ATP-systemet.
Vänsterpartiet förordar i en särskild meningsyttring att
hälften av löntagarfondernas tillgångar skall användas för ett
riskkapitalbolag medan den andra hälften inordnas i AP-fonden.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändringar
i allemanssparandet som bl.a. innebär att högsta tillåtna
månadsbelopp höjs från 1200 till 2000 kr. och att nuvarande
tak för de samlade nettoinsättningarna slopas.
Utskottet avstyrker i betänkandet ett antal motioner avseende
bl.a. skattefrihet för småräntor och bosparande.
Socialdemokraterna framför i ett särskilt yttrande kritik mot
att utskottet avvisat ett krav om att inhämta yttrande från
lagrådet över propositionens lagförslag och från vissa andra
myndigheter över det under beredningen väckta förslaget om
riskkapitalbolag.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:92 om utskiftning av
löntagarfondernas tillgångar m.m.,
dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 Finansdepartementet,
punkt G 12 i vad avser Bonusränta för ungdomsbosparande,
dels de med anledning av proposition 1991/92:92 väckta
motionerna
1991/92:Fi32 av Bengt-Ola Ryttar (s),
1991/92:Fi33 av Anita Johansson m.fl. (s),
1991/92:Fi34 av Ingvar Carlsson m.fl. (s),
1991/92:Fi35 av Lars Werner m.fl. (v),
1991/92:Fi36 av Stig Rindborg (m),
1991/92:Fi37 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd),
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1991/92:Fi204 av Britta Bjelle (fp),
1991/92:Fi601 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s),
1991/92:Fi602 av My Persson (m),
1991/92:Fi603 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd),
1991/92:Fi604 av Alf Wennerfors (m) yrkandena 1 och 2,
1991/92:Bo238 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 6,
1991/92:Ub711 av Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c)
och
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) yrkande 20.
Regeringens lagförslag
De i proposition 1991/92:92 framlagda lagförslagen återfinns i
bilaga1 till detta betänkande.
Inkomna skrivelser m.m.
Skrivelse i ärendet har inkommit från Fondbolagens förening.
Skrivelsen återfinns som bilaga 2 till detta betänkande.
Representanter för Pensionärernas riksorganisation och
Sveriges pensionärsförbund samt Sveriges aktiesparares
riksförbund har inför utskottet redovisat sina synpunkter i
ärendet.
Propositionernas förslag
Proposition 1991/92:92
I proposition 1991/92:92 bilaga 1 föreslår regeringen
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bo
Lundgren -- att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande,
2. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
3.lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för
allemanssparande och ungdomsbosparande.
Lagförslagen har fogats till detta betänkande som bilaga
1.
I proposition 1991/92:92 bilaga 2 föreslår regeringen
(utbildningsdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet
Per Unckel -- att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om forskning för långsiktig
kompetensutveckling.
Proposition 1991/92:100
I proposition 1991/92:100 bilaga 8 föreslår regeringen
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bo
Lundgren -- under punkt G 12 (s. 118) att riksdagen till
Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1992/93 anvisar
ett förslagsanslag på 2000000 kr.
Motionsyrkandena
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar
1991/92:Fi32 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1991/92:92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om löntagarfondernas utveckling för att uppnå
demokratisering och sysselsättning.
1991/92:Fi33 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sparande inom de kooperativa
organisationerna jämställs med sparande i allemansfonder då det
gäller en premiering vid eventuell utskiftning av
löntagarfondernas tillgångar.
1991/92:Fi34 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:92,
2. att riksdagen beslutar att vid utskiftning av
löntagarfondernas tillgångar skall tillses att ATP-systemet
förstärks.
1991/92:Fi35 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition
1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag utarbetas om
löntagarfondernas integrering med AP-fonderna i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen -- vid avslag på yrkandena 1 och 2 -- som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
användning av löntagarfondernas tillgångar för satsningar i
infrastruktur och ny produktion m.m.
1991/92:Fi36 av Stig Rindborg (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att vinstdelningsskatt ej skall tas
ut vid 1991 års taxering,
2. att riksdagen beslutar att redan inbetalda vinstskatter
avseende 1991 års taxering återbetalas.
1991/92:Fi37 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:92,
2. att riksdagen beslutar att avsätta 50 % av det ansamlade
löntagarfondskapitalet till egenkapital i en privat
investeringsbank att ägas till 50 % av dem som inbetalt
löntagarfondskapitalet och till 50 % av alla myndiga svenska
medborgare samt att tillsätta en interimsstyrelse för att
skyndsamt effektuera belutet.
1991/92:Fi204 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om överförande av tillgångar från löntagarfonderna till
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
1991/92:Ub711 av Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till
lantbruksuniversitetet i Uppsala.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om löntagarfonderna och forskningsmedlen.
Ändringar i allemanssparandet
1991/92:Fi604 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att gällande lagstiftning ändras så
att det högsta antalet delägare i en värdepappersfond skall vara
50 000 personer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kopplingen banker/värdepappersfonder.
Skattefrihet för småräntor
1991/92:Fi601 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren för målsparande inom
bostadssektorn.
1991/92:Fi602 av My Persson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjligheterna att införa en särskild sparform för barn och
ungdomar.
Bosparande
1991/92:Bo238 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär att boverket får i
uppdrag att ta fram ett förslag om bosparande enligt vad i
motionen anförts.
1991/92:Fi603 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa ett särskilt skattefritt
bosparande.
Utskottet
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar
Inledning
I enlighet med tidigare riksdagsbeslut inleddes avvecklingen
av löntagarfonderna vid utgången av år 1991 (prop. 1991/92:36,
FiU9, rskr. 91). Tillgångarna som uppgår till drygt 20 miljarder
kronor förvaltas sedan årsskiftet av en särskild
avvecklingsstyrelse som tagit namnet Fond 92-94. Styrelsen har
fått till uppgift att förbereda en total utskiftning av
tillgångarna, vilken skall vara genomförd år 1994.
Regeringen redovisar i den nu aktuella propositionen hur
utskiftningen av tillgångarna bör genomföras. Tillgångarna skall
fördelas på fyra områden. Ungefär hälften av tillgångarna skall
användas för att främja forskning som är av betydelse för
Sveriges framtida konkurrenskraft. Ungefär en tredjedel skall
delas ut som en sparpremie avsedd att stimulera långsiktigt
bundet sparande. Återstoden skall användas för att främja små
och medelstora företag samt fördelas bland dem som av olika skäl
inte deltar i det premierade sparandet.
Propositionens förslag omfattar i första hand det
premiegrundande sparandet och de villkor som skall gälla för
detta. Premiesparandet föreslås med vissa särregler bli inordnat
i det sparsystem som byggts upp för allemansfondsparandet. För
övriga utskiftningsområden skisseras endast översiktliga
lösningar, och regeringen deklarerar som sin avsikt att senare
återkomma med mer detaljerade förslag i dessa frågor. I
propositionen läggs också fram förslag till vissa ändringar i de
generella reglerna för allemanssparandet.
I fyra motioner, däribland tre partimotioner, yrkas avslag på
propositionen. Sådana krav förs fram som första yrkande i
motionerna Fi32 av Bengt-Ola Ryttar (s), Fi34 av Ingvar
Carlsson m.fl. (s), Fi35 av Lars Werner m.fl. (v) och
Fi37 av Ian Wachtmeister och Bo G Jenevall (nyd).
De fyra motionerna upptar också förslag till alternativ
användning av de utskiftade tillgångarna. Sålunda begär
Socialdemokraterna i motion Fi34 yrkande 2 att man vid
utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar skall tillse att
ATP-systemet förstärks.
Vänsterpartiet framför i motion Fi35 yrkande 2 ett liknande
krav när partiet förespråkar att regeringen skall ges i uppdrag
att utarbeta ett förslag till hur löntagarfonderna skall kunna
integreras med AP-fonden enligt riktlinjer som redovisas i
motionen. Avvisas detta yrkande vill Vänsterpartiet att
tillgångarna i stället används för satsningar i infrastruktur
och ny produktion m.m. (yrkande 3).
Ny demokrati förordar i motion Fi37 yrkande 2 att hälften av
löntagarfondernas kapital sätts av som egenkapital i en privat
Investeringsbank. Denna skall ägas till 50 % av alla dem som
betalat in löntagarfondskapitalet och till 50 % av alla myndiga
svenska medborgare. En interimsstyrelse skall tillsättas för att
skyndsamt effektuera beslutet.
Bengt-Ola Ryttar (s) vill i motion Fi32 yrkande 2 att
löntagarfondstanken utvecklas i stället för avvecklas.
Löntagarfonderna bör enligt motionärens mening utvecklas för att
uppnå demokratisering och sysselsättning.
I motion Fi33 av Anita Johansson m.fl. (s) begärs att
sparande inom kooperativa organisationer skall jämställas med
sparande i allemansfonder vid en eventuell utskiftning av
löntagarfondernas tillgångar och således berättiga till samma
sparpremie som gäller för denna sparform.
Frågan om utnyttjandet av löntagarfondernas tillgångar tas
också upp i tre under allmänna motionstiden väckta motioner.
Britta Bjelle (fp) begär i motion Fi204 att tillgångar från
löntagarfonderna skall föras över till Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond för att förstärka jubileumsfondens
utdelningskapacitet. Birgitta Carlsson och Birger Andersson (c)
föreslår i motion Ub711 att man undersöker möjligheterna att
ta löntagarfondsmedel i anspråk för att förstärka
lantbruksuniversitetet i Uppsala. Slutligen begär Lena
Hjelm-Wallén m.fl. (s) i motion Ub805 yrkande 20 att
riksdagen skall göra ett uttalande av innebörd att
löntagarfondernas tillgångar inte skall få användas för
forskningsändamål.
Regeringens utskiftningsförslag
Utskottet får med anledning av regeringens och motionärernas
förslag anföra följande. När riksdagen hösten 1991 fattade
beslut i löntagarfondsfrågan rådde enighet mellan fem av
riksdagens partier om att fonderna skulle avvecklas. Vad frågan
nu närmast gäller är hur utskiftningen av fondtillgångarna skall
genomföras.
Regeringens förslag innebär att löntagarfondernas tillgångar
används
för att främja forskning,
som premie för att stimulera ett ökat allemanssparande med
senare anknytning till ett individuellt pensionssparande,
för att främja utvecklingen av små och medelstora företag samt
som utdelning till dem som av olika anledningar inte kan eller
inte vill delta i det premiegrundande sparandet.
Regeringens utskiftningsplan är mest preciserad vad avser
systemet med sparpremier. Formerna för stöd till forskningen
skisseras i en särskild bilaga, men regeringen avser här att
återkomma med ett detaljerat förslag till hösten. Beträffande
åtgärder för att främja de små och medelstora företagen förordar
föredragande statsrådet ytterligare överväganden inom en
parlamentariskt förankrad kommitté med uppdrag att skyndsamt
komma med närmare förslag.
Utskottet ansluter sig till huvuddragen i regeringens
utskiftningsplan. Vad avser stödet till de små och medelstora
företagen bör emellertid i enlighet med vad som förordas i
motion Fi37 (nyd) ytterligare precisering ske redan nu. Detta
stöd bör enligt utskottets mening kanaliseras via ett
riskkapitalbolag, i vilket bör inordnas även statens nuvarande
insatser på området.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet inte biträder
de förslag om avslag på propositionen som framförs i ett
antal motioner. Utskottet avstyrker således yrkande 1 i
motionerna Fi32 (s), Fi34 (s), Fi35 (v) och Fi37 (nyd).
Utskottets ställningstagande innebär samtidigt att utskottet
avvisar de förslag till alternativ användning av fondmedlen
som förordas i yrkande 2 i motionerna Fi32 (s), Fi34 (s) och
Fi35 (v).
Lagrådsremiss
Innan utskottet går in på frågan om hur det föreslagna
riskkapitalbolaget skall utformas, vill utskottet anmäla att det
under utskottets behandling av detta ärende har framställts
yrkande om remiss till lagrådet av de till propositionen fogade
lagförslagen samt till bl.a. riksbanken av förslaget om
riskkapitalbolag. De skäl som därvid åberopats är bl.a. att det
sistnämnda förslaget inte haft en sådan utformning och inte
beretts på ett sådant sätt att det kunnat ligga till grund för
utskottets ställningstagande.
Tre lagförslag har fogats till propositionen, nämligen förslag
till
lag om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande,
lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för
allemanssparande och ungdomsbosparande.
Av propositionen framgår att förslaget till ändringar i lagen
(1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och
ungdomsbosparande faller under lagrådets granskningsområde, men
att det enligt föredragande statsrådets mening är av sådan
beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Yttrande från lagrådet behöver därför, anser föredraganden, inte
inhämtas.
Utskottet vill för egen del tillägga att samma lag ändrats vid
flera tillfällen under senare år, bl.a. år 1988 i samband med
införandet av ett särskilt premiegrundande ungdomsbosparande. De
med anledning av detta förslag framlagda lagförslagen
redovisades i 1988 års kompletteringsproposition. Föredragande
statsrådet anförde då att det var angeläget att riksdagen
behandlade förslagen under samma riksmöte så att de kunde träda
i kraft snarast möjligt. Med hänsyn härtill ansåg han att
lagrådets yttrande inte skulle inhämtas. Riksdagen hade inget
att erinra mot den föreslagna behandlingsordningen (prop.
1987/88:150 bil. 3, FiU 1987/88:21, rskr. 395).
Utskottet gör den bedömningen att de begärda remisserna skulle
fördröja behandlingen av ärendet på ett sådant sätt att det
skulle leda till avsevärt men. Bl.a. skulle riksgäldskontorets
och fondbolagens förberedelsearbete med det premiegrundande
sparandet kunna fördröjas liksom bildandet av det nya
riskkapitalbolaget. Utskottet har därför med stöd av 4 kap. 10 §
riksdagsordningen beslutat att inte sända ärendet på remiss.
Stödet till små och medelstora företag
Enligt utskottets mening är det angeläget att frågan om stödet
till de små och medelstora företagens utveckling får en snar
lösning. Riksdagen bör därför redan nu slå fast vissa principer
för hur detta stöd bör utformas. Riskkapital- och
kreditförsörjningen är i många fall en svag punkt för dessa
företag som utgör ryggraden i det svenska näringslivet. Av
Sveriges ca 500000 företag hänförs nämligen 99% till gruppen
små eller medelstora, dvs. de har färre än 200 anställda. Drygt
en miljon personer är anställda i småföretag som dessutom
sysselsätter ett betydande antal egenföretagare.
Ett nytt riskkapitalbolag bör därför skapas som på
kommersiella villkor skall bidra till finansieringen av små och
medelstora företag. Bolaget skall inte bedriva traditionell
bankverksamhet. Dess syfte är i stället att på strikt
affärsmässiga villkor förse små och medelstora företag med olika
typer av riskvilligt kapital. Ökas tillgången på riskvilligt
kapital förbättras samtidigt möjligheterna för dessa företag att
erhålla krediter från det ordinarie banksystemet. Det nya
bolaget bör inleda sin verksamhet redan under år 1992.
Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder
som erfordras för att det nya bolaget skall kunna bildas och
snarast inleda sin verksamhet enligt de riktlinjer som utskottet
här angivit.
Mot bakgrund härav bör riksförsäkringsverket ombesörja att
tillgångar motsvarande 6,5 miljarder kronor (inkl. likvida
medel) förs över från Fond 92-94 till det nya
riskkapitalbolaget. En föreskrift av denna innebörd bör tas in
bland de övergångsbestämmelser som finns fogade till AP-fondens
reglemente.
Riskkapitalbolaget bör inte ägas av staten. Regeringen bör
därför återkomma med förslag om hur bolaget på lämpligaste sätt
kan privatiseras. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de
uttalanden som gjorts i propositionen om att det är angeläget
att även de som inte deltar i det premiegrundande
allemanssparandet får del av löntagarfondernas tillgångar. Som
ägare till det nya bolaget kan också de företag som erlagt
vinstdelningsskatt komma i fråga.
På marknaden finns redan vissa institut som har till uppgift
att på olika sätt underlätta de små och medelstora företagens
riskkapitalförsörjning.
Ett sådant institut är Företagskapital AB som ägs av
staten och affärsbankerna. Bolaget medverkar vid finansieringen
av små och medelstora företag genom förvärv av minoritetsposter
av aktier eller liknande rättigheter. Bolaget kan också lämna
krediter och ställa garantier. Företagskapital AB har efter
avtal med staten i januari 1992 övertagit ansvaret för
förvaltningen av Småföretagsfonden och de sex regionala
riskkapitalbolagen.
Ett annat sådant institut är den helstatliga stiftelsen
Industrifonden vars uppgift är att medverka i
riskdelningen i lovande men riskfyllda industriella
utvecklingsprojekt som inte kan finansieras på annat sätt.
Tillsammans förfogar de här nämnda organen över tillgångar som
motsvarar ett kapital på ca 2,5 miljarder kronor.
För att ytterligare förstärka det av utskottet föreslagna
riskkapitalbolaget bör regeringen ges i uppdrag att senare i år
återkomma med förslag till riksdagen om hur statens nuvarande
insatser på detta område skall kunna samordnas i det nya bolaget
utan att mångfalden i riskkapitalstödet går förlorad. I detta
sammanhang kan tillgångar från Företagskapital AB med de sex
regionala riskkapitalbolagen samt Stiftelsen Småföretagsfonden
och Industrifonden komma i fråga. Även samordning av andra,
redan existerande stödformer bör övervägas. På detta sätt bör
ytterligare medel av betydenhet kunna tillföras bolaget.
Vad utskottet här anfört om behovet av samordning av olika
former av stöd till små och medelstora företag bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Det premiegrundande sparandet
Regeringens förslag till premiegrundande sparande är förenat
med en sparpremie på 1200 kr. som skall tillföras spararens
konto senast den 31 december 1994. Premien fördelas som en andel
av löntagarfondernas tillgångar och skall enligt förslaget vara
skattefri för spararen.
Föredragande statsrådet ser flera fördelar med att till det
premiegrundande allemanssparandet koppla någon form av
individuellt pensionssparande. Denna koppling kan enligt hans
mening åstadkommas på olika sätt och göras både till
traditionell pensionsförsäkring och till de nya pensionsformer
som för närvarande utreds. Även ett försäkringssparande med
anknytning till en försäkringspremiefond (unit linked) kan vara
ett alternativ, framhåller föredraganden. I god tid innan
sparpremien skall tilldelas spararna i slutet av år 1994 avser
han att presentera alternativ till hur det premiegrundande
allemanssparandet kan fortsätta i andra, mer långsiktiga former.
För att erhålla sparpremien krävs bl.a.
att sparandet uppgår till minst 2400 kr.,
att sparbeloppet fördelar sig på minst tolv månadsinsättningar
som görs under en tvåårsperiod med början den 1 september 1992,
att sparandet sker i en allemansfond.
När premien tillförts spararens konto, skall premien inkl.
lägsta tillåtna sparbelopp -- dvs. tillsammans 3600 kr. i
ingångsvärde -- stå spärrat på kontot under tre år fram till
utgången av år 1997. Regeringen skall dock kunna föreskriva att
uttag får göras för överföring till individuellt
pensionssparande. Sparbeloppet och sparpremien skall också
betalas ut om kontohavaren avlider.
Av specialmotiveringen till 6 § förslaget till lag om
pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande framgår dock
att uttagsspärren inte hindrar att spararen vid behov skaffar
sig likvid för sitt tillgodohavande genom att överlåta detta
eller lägga det som säkerhet för ett lån. Enligt 8 § lagen
(1983:890) om allemanssparande skall spararens hela
tillgodohavande betalas ut om ett konto avslutas. Under
spärrtiden tar emellertid uttagsspärren över denna bestämmelse.
Tillämpningen av föreskrifterna för överlåtelser belyses i
propositionen av ett exempel där en sparare efter tilldelning av
sparpremien har ett tillgodohavande värt 10000 kr. i en
allemansfond. Han överlåter år 1995 hela tillgodohavandet till
en annan person. Till denna person skall fondbolaget då endast
betala ut 6400 kr. eftersom spärrbeloppet på 3600 kr.
betalas ut först efter spärrtidens utgång.
Fondbolagens förening har i en skrivelse till utskottet den 22
april 1992 (bilaga 2) tagit upp bl.a. denna möjlighet till
överlåtelse av ett konto och de konsekvenser det för med sig för
fondbolagens administration. Eftersom man i nuvarande
system får ha högst två allemansfondkonton måste spararen
avveckla ett av sina befintliga fondkonton om han förvärvar ett
tredje spärrat konto. Möjligheten att överlåta ett spärrat konto
leder också till att utländska medborgare och juridiska personer
som enligt gällande regler inte får delta i allemanssparandet
kan komma in i systemet bakvägen genom att förvärva ett spärrat
konto. Det blir också möjligt, påpekar föreningen, att på
affärsmässiga grunder sätta i system att förvärva andra
personers sparpremier. Mot denna bakgrund föreslår föreningen i
första hand att alla överlåtelser uttryckligen förbjuds och i
andra hand att man tillåter uttag under spärrtiden men att
premien då förverkas.
Utskottet har förståelse för de betänkligheter som
Fondbolagens förening givit uttryck för. Det är, som utskottet
ser det, dock inte rimligt att helt förbjuda uttag från ett
spärrat konto. Utskottet vill i stället föreslå att det skall
öppnas möjlighet att helt eller delvis ta ut den spärrade
behållningen på kontot, men att sådana uttag skall vara förenade
med en avgift som motsvarar värdet av den erhållna sparpremien.
Avgiften skall fondbolaget betala till staten av spararens
tillgodohavanden.
Vad utskottet här anfört föranleder vissa ändringar i 6 §
förslaget till lag om pensionsgrundande allemanssparande, vilket
i övrigt biträds av utskottet.
Fondbolagens förening har i sin skrivelse också tagit upp en
annan aspekt på det premiegrundande sparandet. Enligt 3 §
förslaget till lag om pensionsanknutet premiegrundande
allemanssparande får en sparare överföra behållningen från en
allemansfond till en annan bara om
den allemansfond där sparandet sker upphör, eller om
spararen till följd av att han slutar sin anställning i ett
visst bolag eller inom en viss koncern saknar möjlighet att
fullfölja sparandet i en företagsanknuten allemansfond.
Vid en sådan påtvingad överföring bör enligt Fondbolagens
förening beskattning inte utlösas.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. I de två
undantagsfallen ter det sig befogat att komplettera
skattebestämmelserna med en regel om att överföringen inte skall
utlösa någon reavinstbeskattning. Regeln bör dock avse endast
den del av överföringen som är spärrad till 1997, dvs. andelar
som utgjort minsta underlag för sparpremie och andelar som
mottagits som premie. Denna del som omfattas av uttagsspärren
bör behålla sitt anskaffningsvärde (i normalfallet 2400 +
1200 kr.) även efter överföringen. Ändringen bör komma till
uttryck som ett tillägg till fjärde stycket i 2§ lagen om
ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för
allemanssparande och ungdomsbosparande. Ett tillägg bör i detta
sammanhang också göras med anledning av vad utskottet tidigare
föreslagit i fråga om uttagsavgift. Med dessa jämkningar
biträder utskottet lagförslaget.
Den tekniska utformningen av det premiegrundande sparandet
berörs inte närmare i någon motion. I motion Fi33 (s) begärs
dock att sparande inom kooperativa organisationer skall
jämställas med sparande i allemansfonder och således berättiga
till en lika stor sparpremie.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att det
premiegrundande sparandet knutits till allemansfonderna, dvs.
till riskkapitalsparandet. Allemanssparandet -- dvs. sparandet i
riksgäldskontoret -- eller annat banksparande avses inte bli
premiegrundande. Sparande på räntebärande konto i de kooperativa
organisationerna måste betraktas på samma sätt.
Kooperativa företag kan, liksom andra företag som bidragit
till uppbyggnaden av löntagarfonderna, som utskottet tidigare
berört, komma i fråga som delägare i det nya riskkapitalbolaget.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion Fi33 (s).
Utdelning till andra än sparare i allemansfond
Som utskottet tidigare berört betonas i propositionen att det
är angeläget att alla har möjlighet att få del av
fondtillgångarna, dvs. även de som av olika skäl inte vill eller
inte kan spara i allemansfonderna. Tillgången till egna
ekonomiska resurser bör enligt föredraganden således inte vara
ett kriterium för om en enskild person skall få del av
fondförmögenheten.
Utskottet delar denna uppfattning. Det är, som utskottet ser
det, av stor vikt att alla medborgare blir delaktiga i
utskiftningen av löntagarfonderna och att man på ett lämpligt
sätt innefattar även dem som inte deltar i det premiegrundande
sparandet. En sådan möjlighet öppnas, som utskottet redan
antytt, i samband med privatiseringen av det av utskottet
föreslagna riskkapitalbolaget. Det bör ankomma på regeringen att
närmare pröva denna fråga och till riksdagen återkomma med ett
förslag. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen
också deklarerat sin avsikt att förfara på detta sätt.
Stöd till forskning för långsiktig kompetensutveckling
Genom propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av
en redogörelse för hur regeringen avser att utnyttja
löntagarfondernas tillgångar som stöd för forskning för
långsiktig kompetensutveckling. Av redogörelsen framgår att
arbetet med att närmare precisera insatsområden,
verksamhetsformer, riktlinjer för medelsanvändning och kostnader
nu har inletts. Detta arbete skall ligga till grund för ett
förslag om forskningsstödets utformning som statsrådet Per
Unckel räknar med att kunna lägga fram för riksdagen under
hösten 1992.
Utskottet har inledningsvis slagit fast att en del av
löntagarfondernas tillgångar bör avdelas för att främja
forskning. Utskottet delar således inte den i motion Ub805
(s) framförda uppfattningen att tillgångarna inte skall få
användas för detta ändamål. Enligt utskottets mening bör
riksdagen därför avslå motion Ub805 (s) yrkande 20.
I motion Fi204 (fp) föreslås att löntagarfondernas
tillgångar snarast skall användas för att förstärka Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfonds utdelningskapacitet. Frågan om att på
detta sätt förbättra jubileumsfondens utdelningskapacitet har
under föregående riksmöte varit uppe till behandling både i
finansutskottet (1990/91:FiU20) och i utbildningsutskottet
(1990/91:UbU14) varvid de borgerliga partiernas företrädare i
utskotten reservationsvis resp. i ett särskilt yttrande ställt
sig positiva till att jubileumsfonden förstärks med medel från
löntagarfonderna. Eftersom regeringen avser att lägga fram ett
samlat förslag om forskningsstödets utformning redan till hösten
bör riksdagen inte nu ta ställning till enskilda insatsområden.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi204 (fp).
Utskottet avstyrker av samma anledning motion Ub711 (c) om
stöd till lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Vinstdelningsskatt
I motion Fi36 föreslår Stig Rindborg (m) att någon
vinstdelningsskatt inte skall tas ut vid 1991 års taxering
(yrkande 1) och att redan inbetalad vinstdelningsskatt avseende
1991 års taxering skall återbetalas (yrkande 2).
Utskottet får anföra följande med anledning av motionärens
förslag. Vinstdelningsskatten avskaffades år 1990 och uppbars
för sista gången vid 1991 års taxering. Denna taxering har
avslutats i den mån överklaganden inte skett. Även det
uppbördsförfarande som skett i anslutning till taxeringen är nu
slutfört.
Om man skall kunna betala tillbaka den vinstdelningsskatt som
uppburits vid 1991 års taxering måste således samtliga
taxeringar till vinstdelningsskatt detta år rivas upp. Eftersom
vinstdelningsskatten är en avdragsgill kostnad vid efterföljande
års inkomsttaxering måste även dessa deklarationer ändras.
Sammanlagt berörs därmed över 8000 taxeringar.
Förhållandet kompliceras dessutom av att man vid 1991 års
taxering till vinstdelningsskatt tillämpade en särskild
spärregel. Samtidigt som vinstdelningsskatten avskaffades
infördes nämligen en ny bolagsbeskattning med lägre skatteuttag.
Mellan inkomståren 1990 och 1991 sänktes bolagsskatten med 10
procentenheter. För vinstdelningsskattepliktiga företag blev
dock sänkningen större i och med att skatteuttaget sänktes från
ungefär 48% till 30%. Spärregeln tillkom eftersom en så stor
skillnad i skattesats mellan inkomståren 1990 och 1991 kunde ge
företagen ett incitament att tidigarelägga avdrag i en
omfattning som annars inte skulle ha varit företagsekonomiskt
motiverat. Innebörden av spärregeln var att
värdeminskningsavdragen för inventarier som anskaffats under år
1990 halverades vid 1991 års taxering till vinstdelningsskatt
och särskild vinstskatt.
Även om utskottet hyser sympati för motionärens förslag är
utskottet inte berett att biträda detta med hänsyn till de
komplikationer som det skulle kunna ge upphov till. Utskottet
avstyrker således motion Fi36 (m).
Ändringar i allemanssparandet
I propositionen föreslås också vissa ändringar i de generella
reglerna för allemanssparandet. Ändringarna är föranledda av
förslaget om det premiegrundande sparandet men har inget direkt
samband med detta. Ett av förslagen fanns för övrigt med i
proposition 1991/92:6 om ändring i reglementet för allmänna
pensionsfonden m.m. som förelades riksdagen före sommaren 1991
men som återkallades av den nytillträdande regeringen. De nu
föreslagna ändringarna innebär
att högsta tillåtna månadsbelopp i allemanssparandet höjs från
1200 till 2000 kr.,
att nuvarande tak vid 150000 kr. för de samlade
nettoinsättningarna i allemanssparandet slopas,
att anställda som sparar i företagsanknutna allemansfonder får
fortsätta med detta sparande även efter pensioneringen,
att nuvarande tak för antalet andelsägare i en allemansfond
slopas.
Frågan om taket för antalet andelsägare i en allemansfond tas
också upp i den under allmänna motionstiden väckta motionen
Fi604 av Alf Wennerfors (m). I motionen föreslås att taket
skall sänkas från nuvarande 150000 till 50000 personer för
att ge delägarna möjlighet att ta sitt ansvar och bestämma i
egna angelägenheter (yrkande 1). Motionären vill också införa en
tvingande regel för banker som förvaltar flera allemansfonder
att sprida ut fondbolagen på olika regionbanker/regionalkontor,
t.ex. Göteborg, Malmö, Linköping osv. (yrkande 2). Därigenom
undviks den koncentration av antalet aktörer på marknaden som
enligt motionären ger upphov till flera negativa konsekvenser.
Som också framhålls i motionen höjdes vid årsskiftet 1987/88
gränsen för högsta tillåtna antalet andelsägare i en
allemansfond från 75000 till 100000. Vid den tidpunkten hade
sparandet i allemansfonder nått en sådan omfattning att man i
vissa fonder börjat närma sig taket för antalet delägare. För
att nya sparare skulle kunna få tillträde till allemansfonderna
måste därför ytterligare fondbolag bildas och nya fonder sättas
i gång, vilket skulle föra med sig kostnader för
administration och förvaltning. En höjning av gränsen
för högsta tillåtna antalet sparare innebar emellertid att dessa
kostnader kunde undvikas. Den tillströmning av sparare som
därefter skedde gjorde att den övre gränsen för antalet
andelsägare ånyo höjdes den 1 juli 1989, denna gång till
150000 personer.
Erfarenheterna av de beslutade höjningarna av taket för
antalet andelsägare har varit goda. Några påtagliga
inskränkningar i inflytandet från andelsägarna har inte
påvisats. Höjningarna har medfört att kostnaderna för
administration och förvaltning har kunnat begränsas, vilket
bidragit till att öka avkastningen på spararnas insättningar.
Den av regeringen föreslagna och av utskottet förordade
sparpremien kan dessutom väntas medföra att antalet sparare i
allemansfonder kommer att öka kraftigt. För att inte framtvinga
att ett stort antal nya fonder måste tillskapas med åtföljande
kostnader för administration och förvaltning är det motiverat
att gränsen för högsta antalet andelsägare tas bort. Därigenom
behöver inte nya fondsparkonton med kanske lågt sparande och
liten kapitalbehållning belastas med alltför höga
administrations- och förvaltningskostnader.
Utskottet avvisar också det förslag till organisatoriska
regleringar som motionären vill införa för allemansfondernas
förvaltning.
Regeringens övriga förslag till ändringar av de generella
reglerna för allemanssparandet har inte berörts i någon motion.
Utskottet delar föredragandens bedömning att det kan vara
motiverat att kraftigt höja högsta tillåtna månadsinsättning i
allemanssparandet med hänsyn till att denna sparform inte längre
intar samma skattemässigt gynnade ställning som före
skatteomläggningen. Av samma skäl ter det sig motiverat att
slopa nuvarande maximigräns på 150000 kr. för de samlade
insättningarna i allemanssparandet. Denna gräns har under årens
lopp successivt flyttats uppåt i takt med att spararna närmat
sig detta tak och har därmed i praktiken aldrig utgjort någon
restriktion för spararna. Den har dessutom medfört tekniska
komplikationer ur kontrollsynpunkt. Utskottet har inte heller
något att erinra mot den föreslagna utvidgningen av
möjligheterna att spara i företagsanknutna allemansfonder.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi604 (m) yrkandena
1 och 2 och tillstyrker det i propositionens hemställan under 2
intagna förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om
allemanssparande.
Övriga sparförslag
Skattefrihet för småräntor m.m.
I två motioner från allmänna motionstiden aktualiseras frågan
om skattefrihet för småräntor. Sören Lekberg och Nils T Svensson
(s) vänder sig i motion Fi601 mot att barn och ungdomar med
ett ringa bosparande skall behöva betala skatt på
ränteinkomsterna. Detta ger, hävdar motionärerna, samhället
obetydliga skatteintäkter men kommer att ge fel signaler till
den berörda gruppen. De föreslår därför att skattefrihet
återinförs för barn och ungdom med ett bundet sparande av
måttlig omfattning. Enligt motionärerna bör även vuxnas
målinriktade bosparande ges en ställning som är minst lika
gynnad som övriga prioriterade sparformer, t.ex.
pensionssparandet och allemanssparandet.
Även My Persson (m) vänder sig i motion Fi602 mot att
barn- och ungdomssparande av måttlig omfattning beskattas.
Motionären vill att man undersöker möjligheten att införa ett
skattebefriat "veckopengssparande" för barn och ungdomar mellan
5 och 15 år med förslagsvis ett insättningstak på 200 kr. per
månad och ett till sparandet fogat villkor om att det samlade
tillgodohavandet inte får överstiga två års maximalt sparande,
dvs. 4800 kr.
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Nuvarande
regler för beskattningen av kapitalinkomster lades fast av
riksdagen våren 1990 (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356). Den
förändring som då genomfördes fick bl.a. till följd att
grundavdrag inte längre medges från inkomst av kapital och att
det s.k. sparavdraget har slopats.
Vid behandlingen av förslaget till skattereform gjorde
skatteutskottet den bedömningen att något särskilt sparavdrag
inte skulle medges i fråga om kapitalinkomster. Kravet på en
likformig beskattning och avvägningen av skatteuttaget mellan
arbetsinkomster och kapitalinkomster ledde skatteutskottet fram
till denna slutsats. Skatteutskottet ansåg dock att obetydliga
ränteinkomster borde undantas från beskattning, och utskottet
erinrade om att räntebelopp under 100 kr. från en och samma bank
inte var skattepliktiga enligt bestämmelserna i 19 §
kommunalskattelagen. Detta undantag kvarstår i det nya
skattesystemet och innebär att en sparare kan ha närmare 500 kr.
i ränta utan att skatteplikt uppstår. Enligt skatteutskottet
fanns det inte anledning att gå längre i detta avseende.
Skatteutskottet tillstyrkte därför propositionen i denna del och
avstyrkte ett antal motionsyrkanden med krav på mer eller mindre
långtgående sparavdrag.
Enligt finansutskottets mening finns det inte skäl att nu
ompröva detta beslut som för övrigt nyligen konfirmerats när
riksdagen på förslag av skatteutskottet (1991/92:SkU20) i början
av april 1992 avslog två motioner med förslag av samma innebörd
som de nu aktuella. Vad beträffar frågan om ett vuxenbosparande
med lika gynnade regler som t.ex. allemanssparandet vill
utskottet erinra om att nuvarande regler för allemanssparandet
inte lägger hinder i vägen för att använda sparmedlen för egen
bostad. Möjligheterna att på detta sätt bospara förbättras
dessutom med de förslag till ändringar av allemanssparandet som
utskottet nyss förordat.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Fi601 (s) och Fi602 (m).
Bosparande
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår i motion Fi603 att
ett särskilt, skattebefriat bosparande införs. Detta sparande
skall beskattas på vanligt sätt om de besparingar som gjorts
används till annat än egen bostad. Ett tak för sparandet kan
enligt motionärerna också vara lämpligt men i övrigt bör
systemet vara så enkelt som möjligt.
Lars Werner m.fl. (v) kommer i Vänsterpartiets
bostadspolitiska motion Bo238 in på frågor rörande
bosparandet. Motionärerna anser att befintliga bosparsystem för
ungdomar bör kompletteras och att det borde vara möjligt att
stödja bosparande för barn eller vuxna även på annat sätt.
Enligt Bofrämjandet finns ett väl utvecklat system i Tyskland,
framhåller motionärerna som anser att riksdagen hos regeringen
bör begära att boverket får i uppdrag att undersöka hur ett
sådant system skulle kunna tillämpas i Sverige.
Utredningsuppdraget bör enligt motionärerna också innefatta ett
av Hyresgäströrelsen framlagt förslag som öppnar möjlighet för
hyresgäster att bospara i det egna bostadsföretaget.
Enligt utskottets mening är det angeläget att på olika sätt
stimulera till ett ökat bosparande. En sådan ev. statlig
stimulans bör dock inte gälla endast en begränsad del av
bostadsbeståndet. Utskottet vill också erinra om att regeringen
har tillkallat en särskild utredare med uppgift att skyndsamt
arbeta fram förslag om stöd för bostadsfinansieringen för tiden
efter år 1992. Utredaren har i dagarna lagt fram förslag om ett
nytt bosparsystem öppet för alla. Förslaget kommer efter
remissbehandling att underställas riksdagen för beslut.
Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att nu föreslå
ytterligare bosparstimulanser. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Fi603 (nyd) och Bo238 (v) yrkande 6.
Bonusränta för ungdomsbosparande
Ungdomar som sparar inom ramen för ett särskilt bosparsystem
knutet till vissa banker och sparkassor är efter tre års
sparande berättigade till en särskild bonusränta, förutsatt att
det sparade kapitalet uppgår till minst 5000 kr. Bonusräntan
utgår med 3% per år och bekostas av staten.
I årets budgetproposition (bil. 8 punkt G 12) beräknas
medelsbehovet för bonusränta för ungdomsbosparande till 2
milj.kr. under budgetåret 1992/93. Föredraganden föreslår att
detta belopp skall anvisas på anslaget för nästa budgetår.
Utskottet har inget att erinra utan biträder propositionens
förslag i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi32 yrkande 1,
1991/92:Fi34 yrkande 1, 1991/92:Fi35 yrkande 1 och
1991/92:Fi37 yrkande 1,
res. 1 (s)
2. beträffande alternativ användning av fondmedlen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi32 yrkande 2,
1991/92:Fi34 yrkande 2 och 1991/92:Fi35 yrkandena 2 och 3,
res. 2 (s) - villk. 1
men. (v) - delvis - villk. 1
3. beträffande stödet till små och medelstora företag
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi37 yrkande2
dels antar följande av utskottet framlagt
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden att det i
övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i
nämnda lag skall införas en ny punkt, 8, av följande lydelse.
8. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen,
under år 1992 överföra 6 500 milj.kr. från avvecklingsstyrelsen
till ett aktiebolag som regeringen bestämmer och som har till
uppgift att lämna stöd till små och medelstora företag,
dels godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för
verksamheten i det bolag som enligt utskottets lagförslag får
till uppgift att stödja små och medelstora företag och som sin
mening ger regeringen detta till känna,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om behovet av samordning av olika former av
stöd till små och medelstora företag,
res. 3 (s)
men. (v) - delvis
4. beträffande premiegrundande sparande m.m.
att riksdagen antar regeringens i proposition 1991/92:92
bilaga 1 mom. 1 och 3 framlagda förslag till
dels lag om pensionsanknutet premiegrundande
allemanssparande med följande som Utskottets förslag
betecknade ändringar av 6 §
Regeringens förslag Utskottets förslag
6 §
Sedan sparpremien har Om spararen, efter det att
tillförts det premien har tillförts det
premiegrundande kontot, får premiegrundande kontot men
inte före utgången av före utgången av år
år 1997 göras uttag 1997, gör uttag från
från kontot så att kontot så att antalet
antalet fondandelar fondandelar understiger summan
understiger summan av det av det minsta antal andelar
minsta antal andelar som som krävs enligt 4 § och
krävs enligt 4 § och det det antal som har erhållits
antal som har erhållits genom premien, skall spararen
genom premien. Regeringen av sitt tillgodohavande betala
får dock föreskriva att en avgift till staten
uttag får göras för motsvarande värdet av det
överföring till antal fondandelar som
individuellt pensionssparande. erhållits genom premien.
Detsamma gäller om spararen
Första stycket första helt eller delvis
meningen gäller inte om överlåter eller
spararen har avlidit. pantsätter sitt
tillgodohavande. Fondbolaget
skall betala in avgiften till
staten.
Avgift skall inte betalas om
tillgodohavande på konto
har betalats ut med anledning
av kontohavarens död.
Regeringen får
föreskriva att uttag får
göras för
överföring till
individuellt pensionssparande
utan att avgift skall utgå.
dels lag om ändring i lagen
(1988:847) om
skattelättnader för
allemanssparande och
ungdomsbosparande med
följande som Utskottets
förslag betecknade
ändringar i 2 §
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 §
Av ränta på sparmedel som satts in i allemanssparandet
utgör endast fyra femtedelar skattepliktig inkomst vid taxering
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond
tas fyra femtedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för
realisationsförlust på sådan andel grundas på fyra femtedelar av
förlusten.
För utdelning enligt 18 § sista stycket lagen (1983:890) om
allemanssparande skall gåvoskatt betalas i den mån
skattskyldighet föreligger enligt lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt.
Regeringens förslag Sparpremie enligt lagen
Utskottets förslag (1992:000) om pensionsanknutet
premiegrundande
Sparpremie enligt lagen allemanssparande utgör inte
(1992:000) om pensionsanknutet skattepliktig inkomst. De
premiegrundande fondandelar som erhållits
allemanssparande utgör inte som en sådan premie anses
skattepliktig inkomst. De anskaffade för sammanlagt
fondandelar som erhållits 1200 kronor. Skattepliktig
som en sådan premie anses inkomst skall inte heller
anskaffade för sammanlagt anses uppkomma vid en sådan
1200 kronor. överföring som avses i 3
§ andra stycket
sistnämnda lag till den del
överföringen avser hela
eller del av underlaget för
en sparpremie eller andelar
som erhållits som
sparpremie. Denna del av de
överförda medlen skall
anses förvärvad till det
anskaffningsvärde som
gällde före
överföringen. Om en
avgift betalats enligt 6 §
samma lag skall vid
beräkning av
realisationsvinst bortses
från de andelar som
erhållits som sparpremie.
res. 4 (s) - villk. 1
5. beträffande kooperativt sparande
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi33,
6. beträffande stöd till forskning för långsiktig
kompetensutveckling
a) att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub805 yrkande 20,
res. 5 (s) - villk. 1
b) att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi204 och
1991/92:Ub711,
c) att riksdagen lägger proposition 1991/92:92 bilaga 2
till handlingarna,
7. beträffande vinstdelningsskatt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi36,
res. 6 (s) - motiv.
8. beträffande ändringar i allemanssparandet
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Fi604 yrkandena
1 och 2 antar regeringens i proposition 1991/92:92 bilaga 1 mom.
2 framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om
allemanssparande,
res. 7 (s) - motiv.
9. beträffande skattefrihet för småräntor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi601 och
1991/92:Fi602,
10. beträffande bosparande
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi603 och
1991/92:Bo238 yrkande 6,
res. 8 (nyd)
11. beträffande bonusränta för ungdomsbosparande
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100
bilaga 8 punkt G12 till Bonusränta för ungdomsbosparande
för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 2000000 kr.
Stockholm den 19 maj 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Hans Gustafsson (s),
Lars Tobisson (m),
Bengt Wittbom (m),
Allan Larsson (s),
Lars Leijonborg (fp),
Per Olof Håkansson (s),
Tom Heyman (m),
Lisbet Calner (s),
Stefan Attefall (kds),
Bo G Jenevall (nyd),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Karin Starrin (c) och Carin Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med rubriken "Regeringens utskiftningsförslag" och slutar med
"Fi37 (nyd)" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att ungefär en tredjedel av
löntagarfondernas tillgångar skall skiftas ut i form av en
sparpremie. Den som under en tvåårsperiod sparar 2400 kr. i en
allemansfond skall tilldelas en premie på 1200 kr. För varje
insatt hundralapp får spararen alltså 50 kr. utöver
värdetillväxt. I gengäld får han under tre år inte ta ut den
behållning som svarar mot minimiinsättningen och sparpremien.
Självklart kommer en så kraftigt premierad sparform att dra
till sig många sparare. Enligt utskottets uppfattning kommer den
emellertid knappast att leda till något nysparande, och i
propositionen görs inte ens ett försök att beräkna nysparandets
omfattning. Premiesparandet kommer i stället att medföra att
pengar förs över från en sparform till en annan. Det är
naturligtvis inte rimligt att en skattefri sparpremie av denna
omfattning skall utgå bara för att någon flyttar sparmedel
mellan olika konton och därefter avstår från att ta ut pengarna
under några år. Lika orimligt ter det sig att man med så
generösa villkor skall gynna en grupp på bekostnad av dem som
saknar ekonomiska förutsättningar att delta i sparandet. I
propositionen görs visserligen gällande att även de som inte
deltar eller inte fullföljer sparandet skall få del av
löntarfondernas medel. Något förslag av denna innebörd läggs
emellertid inte fram i propositionen. Av den framgår bara att
dessa grupper inte kan påräkna samma förmånliga tilldelning.
För närvarande arbetar en parlamentarisk arbetsgrupp med
utformningen av det framtida pensionssystemet. Det råder bred
enighet om att detta system behöver förstärkas. Ledande
företrädare för regeringen, bl.a. statsministern, har vid flera
tillfällen framhållit det önskvärda i att få en bred uppslutning
bakom ett framtida system. Löntagarfondernas tillgångar är en
del av AP-fonden och när dessa tillgångar nu föreslås bli
utskiftade får det till följd att ATP-systemet försvagas. Det
sker alltså i ett läge då det råder bred enighet om att detta
system behöver stärkas för att kunna möta framtida krav.
Löntagarfondernas tillgångar uppgår för närvarande till 22
miljarder kronor. Regeringens utskiftningsförslag innebär
alltså, att ett belopp motsvarande 20000kr. per
ATP-pensionär undandras pensionssystemet. Det motsvarar ca
2000 kr. per år för varje pensionär.
Den åderlåtning av AP-fonden som regeringen nu är beredd att
driva igenom är, som utskottet ser det, inte förenlig med
strävandena att stärka pensionssystemet. Ett sådant
förfaringssätt skulle allvarligt skada möjligheterna att nå bred
enighet i den parlamentariska arbetsgruppen. Utskottet anser att
utskiftningsförslaget är både orättvist och orationellt.
Det är både olämpligt och orimligt att på grund av doktrinära
skäl och tidigare bindningar använda löntarfondernas kapital
till utdelning av sparpremier till ett i hög grad osäkert
nysparande. Vid utskiftningen bör man i stället tillse att
ATP-systemet förstärks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Fi32 yrkande
1, 1991/92:Fi34 yrkande 1, 1991/92:Fi35 yrkande 1 och
1991/92:Fi37 yrkande 1 avslår proposition 1991/92:92,
2. Alternativ användning av fondmedlen (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "Fi35 (v)"
bort utgå,
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande alternativ användning av fondmedlen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi34 yrkande 2
samt med anledning av motionerna 1991/92:Fi32 yrkande 2 och
1991/92:Fi35 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om att regeringen vid
utskiftningen av löntagarfondernas tillgångar skall tillse att
ATP-systemet förstärks,
3. Stödet till små och medelstora företag (mom. 3)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med rubriken "Stödet till små och medelstora företag" och på s.
9 slutar med "regeringen till känna" bort ha följande lydelse:
Många kreditinstitut har ådragit sig stora förluster som har
återverkat på deras kreditgivning. En ökad försiktighet kan
iakttas. Detta försvårar för små och medelstora företag att
finansiera sin verksamhet och sina investeringar.
Enligt utskottets uppfattning bör tillgången på riskvilligt
kapital förstärkas. Utskottet anser inte att det i motion Fi37
(nyd) framförda förslaget om investeringsbolag är tillräckligt.
Motionens förslag innebär att de medel som löntagarfonderna har
placerat som riskkapital i ett stort antal företag skall
användas för placering i andra företag eller möjligen samma
företag. Innebörden i motionens förslag är i huvudsak att man
skapar en ny institution för en verksamhet som redan i dag
bedrivs. I motionen har inte redovisats hur verksamheten i det
nya bolaget skall bedrivas, ej heller hur det nya bolaget skall
ägas och ledas. Därför bör motionen avstyrkas.
Utskottet noterar att Socialdemokraterna i annat sammanhang
redovisat hur tillgången på riskkapital kan förstärkas. I den i
anslutning till kompletteringspropositionen väckta motionen Fi73
(s) påpekas att börsföretagen har ett nyemissionsbehov som kan
uppskattas till 15 miljarder kronor per år. Till detta kommer
ytterligare 5--10 miljarder kronor för att ge fastighetsbolag,
banker och försäkringsbolag en rimlig finansiell ställning. För
att möta dessa behov anser utskottet att ramen för AP-fondernas
aktieköp bör vidgas med 10 miljarder kronor. Dessutom skall
utvecklingsfondernas och Norrlandsfondens möjligheter att
finansiera mindre och medelstora företag bevaras.
Enligt utskottets mening bör det sparande som finns
tillgängligt för riskvilliga placeringar i första hand gå till
de mindre och medelstora företagen. Utskottet anser det därför
felaktigt att suga upp ca 10 miljarder kronor av detta sparande
varje år genom utförsäljning av aktier i statliga företag.
Utskottet kan mot bakgrund härav inte biträda det i motion
Fi37 (nyd) framförda förslaget att sätta av hälften av
löntagarfondernas kapital som egenkapital i en privat
investeringsbank utan koppling till AP-fonden. Utskottet
avstyrker således motion Fi37 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande stödet till små och medelstora företag
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi37 yrkande 2,
4. Premiegrundande sparande (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med rubriken "Det premiegrundande sparandet" och på s. 12 slutar
med "på detta sätt" bort ha utgått,
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande premiegrundande sparande m.m.
att riksdagen avslår regeringens i proposition 1991/92:92
bilaga 1 mom. 1 och 3 framlagda förslag till
dels lag om pensionsanknutet premiegrundande
allemanssparande,
dels lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader
för allemanssparande och ungdomsbosparande,
5. Stöd till forskning för långsiktig kompetensutveckling
(mom. 6 a)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg
(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Genom propositionen" och slutar med
"lantbruksuniversitetet i Uppsala" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion Ub805 (s) redovisade
uppfattningen att löntagarfondernas medel inte skall användas
för forskningsändamål. Betydande resurser behöver anslås till
högskolan för såväl grundutbildning som forskning. Dessa medel
bör dock anvisas över statsbudgeten.
Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna Fi204 (fp)
och Ub711 (c) som båda utmynnar i förslag om att
löntagarfondernas tillgångar skall tas i anspråk för detta
ändamål. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Ub805
(s) yrkande 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 a) bort ha följande
lydelse:
6. beträffande stöd till forskning för långsiktig
kompetensutveckling
a) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande
20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om att löntagarfondernas medel inte skall användas för
forskning,
6. Vinstdelningsskatt (mom. 7, motiveringen)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg (alla
s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar
med "Även om" och slutar med "motion Fi36 (m)" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att betala
tillbaka den vinstdelningsskatt som har uppburits vid 1991 års
taxering. Utskottet avstyrker motion Fi36 (m).
7. Ändringar i allemanssparandet (mom. 8, motiveringen)
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg (alla
s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar
med "Erfarenheterna av" och slutar med "och
förvaltningskostnader" bort ha följande lydelse:
Erfarenheterna av de beslutade höjningarna av taket för
antalet andelsägare har varit goda. Några påtagliga
inskränkningar i inflytandet från andelsägarna har inte
påvisats. Höjningarna har medfört att kostnaderna för
administration och förvaltning har kunnat begränsas, vilket
bidragit till att öka avkastningen på spararnas insättningar.
Utskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot att
gränsen för högsta antalet andelsägare tas bort.
8. Bosparande (mom. 10)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "Bo238 (v) yrkande
6" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att på olika sätt
stimulera till ett ökat bosparande. Utskottet vill erinra om att
regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att
skyndsamt arbeta fram förslag om stöd för bostadsfinansieringen
för tiden efter år 1992. Utredaren har i dagarna lagt fram
förslag om ett nytt, premiegrundande bosparsystem öppet för
alla. Detta förslag visar på ett sätt att stimulera bosparandet
även om villkoren ter sig onödigt krångliga. En annan, betydligt
enklare lösning, redovisas i motion Fi603 (nyd) som innehåller
förslag om ett skattebefriat bosparande baserat på få och lätt
tillämpbara regler. Detta bosparande skall beskattas på vanligt
sätt om gjorda besparingar används till annat än egen bostad men
i övrigt vara så enkelt som möjligt. Utskottet ser flera
fördelar förknippade med denna lösning. Enligt utskottets mening
bör det ankomma på regeringen att utforma ett bosparsystem
grundat på dessa principer.
Vad utskottet här anfört innebär att utskottet tillstyrker
motion Fi603 (nyd) och avstyrker motion Bo238 (v) yrkande 6.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande bosparande
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi603 och med
avslag på motion 1991/92:Bo238 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt
bosparsystem.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars-Ove Hagberg (v) anför:
Vänsterpartiet motsätter sig regeringens förslag att skifta ut
löntagarfondernas tillgångar för att använda dem i huvudsak som
ett resurstillskott till forskningen och som en premie i ett
allemansfondsparande.
Att på ett mer eller mindre godtyckligt sätt dela ut
fondtillgångar som sparpremier anser jag vara oacceptabelt. För
det första är det fel att stimulera sparandet i en tid när
sparandet har en relativt hög nivå och när den inhemska
efterfrågan i stället behöver stimuleras. För det andra innebär
detta att löntagarfondernas tillgångar, som i botten är de
arbetandes pengar, delas ut till dem som har råd att spara.
Det är angeläget att på olika sätt stödja forskningen, men det
skall ske med anslag över statsbudgeten och inte med ca 10
miljarder kronor av löntagarfondernas tillgångar.
Vänsterpartiets alternativ utgår från att löntagarfondernas
tillgångar är de arbetandes pengar. De pengar företagen betalat
in till löntagarfonderna har tagits ur det s.k. tillgängliga
löneutrymmet. Tillgångarna skall därför tillbaka till dem som
rättmätigt borde ha del av dem.
Det är uppenbart för alla att pensionssystemet är utsatt för
stora påfrestningar och att det kommer att kräva stora
kapitaltillskott i framtiden. De nuvarande AP-fondstyrelserna är
genom sina reglementen ålagda begränsningar som inte gäller för
försäkringsbolagen. Bl.a. gäller detta rätten att göra
placeringar i aktier. Dessa begränsningar minskar också
möjligheten till hög avkastning på fondmedlen.
Vänsterpartiet föreslår att hälften av löntagarfondernas
tillgångar integreras med AP-fonden och att de olika
fondstyrelserna ges vidgade placeringsmöjligheter med bl.a. rätt
till placeringar i aktier. Dessa nya fondstyrelser skall i
likhet med löntagarfonderna ha möjlighet att överlåta rösträtt
för aktier till fackliga organisationer.
Den andra hälften bör användas för att skapa nya jobb framför
allt genom olika typer av riskkapitalsatsningar i små och
medelstora företag. De små och medelstora företagen har under
det senaste året fått stora problem med sin kapital- och
riskkapitalförsörjning sedan den av spekulanter upptrissade
fastighetsmarknaden havererat, vilket lett till enorma
kreditförluster för bankerna.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett
förslag av denna innebörd. Den uppfattning som jag här givit
uttryck för överensstämmer i princip med de tankegångar som förs
fram av Ny demokrati i motion Fi37 (yrkande 2).
Vad jag här har anfört innebär att jag ansluter mig till
hemställan i de socialdemokratiska reservationerna nr 1 om
avslag på propositionen, nr 4 om premiegrundande sparande och nr
5 om stöd till forskning för långsiktig kompetensutveckling.
I övrigt anser jag att utskottets hemställan under mom. 2 och
3 borde ha haft följande lydelse:
Under förutsättning av bifall till reservation 1
2. beträffande alternativ användning av fondmedlen
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi32
yrkande 2, 1991/92:Fi34 yrkande 2 och 1991/92:Fi35 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna att hälften av
löntagarfondernas tillgångar skall tillföras ATP-systemet,
3. beträffande stödet till små och medelstora företag
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi37 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna att hälften av
löntagarfondernas tillgångar skall avdelas för
riskkapitalsatsningar i små och medelstora företag,
Särskilt yttrande
Krav på lagrådsremiss m.m.
Hans Gustafsson, Allan Larsson, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Carin Lundberg
(allas) anför:
Krav på lagrådsremiss av förslaget till premiegrundande
sparande
Förslaget om premiegrundande sparande innebär att en mycket
generöst tilltagen sparpremie, som dessutom är skattefri, delas
ut till dem som har möjlighet att delta i sparandet eller kan
flytta sparmedel från annat konto till det premiegrundande
sparandet.
Det kan ifrågasättas om utdelandet av en så förmånlig
sparpremie av löntagarfondernas medel står i god
överensstämmelse med likställighetsprincipen. Det kan också
ifrågasättas det rimliga i att de löntagare som reducerat sina
löneförmåner på grund av inbetalning till löntagarfonderna inte
kommer att få del av sparpremier från fonderna på grund av
exempelvis otillräcklig sparförmåga, medan de som inte gjort
någon inbetalning till fonderna skall kunna erhålla sparpremie
av fondernas medel. Med hänsyn till de möjligheter till
överflyttning av sparmedel från annat konto som föreligger
enligt propositionen kan också ifrågasättas om förslaget
tillgodoser ändamålet att öka sparandet.
Mot denna bakgrund framfördes vid utskottets behandling av
ärendet ett yrkande om remiss till lagrådet av lagförslagen.
Bakom detta yrkande ställde sig sju av utskottets femton
ledamöter, vilket innebar att den anslutning som krävs enligt RO
4 Kap. 10 § förelåg.
Vid förnyad omröstning uttalade utskottet med åtta röster mot
sju att det dröjsmål som skulle uppkomma vid en remiss till
lagrådet skulle leda till avsevärt men. På denna grund
förvägrades med stöd av 10 § andra stycket den av minoriteten
begärda lagrådsremissen.
Enligt förarbetena är rätten att erhålla upplysningar och
yttranden, bl.a. från lagrådet, konstruerad som en
minoritetsrättighet. Grundlagberedningen förutsatte (SOU
1972:15, s. 244) att utskotten skulle visa generositet med att
föranstalta om sakmaterial som en minoritet önskade få tillfört
behandlingen. Samma utredning underströk att, om
utskottsmajoriteten med hänvisning till "avsevärt men" avvisar
minoritetens begäran, bör utskottet i sitt betänkande ange
skälen för sitt ställningstagande.
Utskottsmajoriteten har inte preciserat varför man inte kunnat
efterkomma vår begäran om lagrådsremiss.
Vi anser att utskottsmajoriteten inte levt upp till
grundlagens anda, när den avvisar minoritetens begäran om
lagrådsremiss. Kravet på riksdagen att försäkra sig om att dess
beslut är korrekta och väl underbyggda kan inte underordnas
hänsyn till allmän brådska med att få till stånd en nyordning.
Krav på remiss av vid utskottets sammanträde väckt förslag om
avsättning av 6,5 miljarder kronor till riskkapitalbolag
Vid behandlingen i utskottet av regeringens proposition om
utskiftning av del av löntagarfondernas tillgångar till
sparpremie, väcktes förslag om att 6,5 miljarder kronor skulle
utskiftas från löntagarfondernas kapital till ett
riskkapitalbolag med verksamhet för små och medelstora företag
som, enligt förslaget, regeringen skulle bilda. Det angavs
vidare att ytterligare ca 2,5 miljarder kronor skulle tillföras
bolaget genom att Företagskapital AB, Småföretagsfonden och
Industrifonden skulle tillföras bolaget. Förslaget framfördes
muntligt vid sammanträdet. Det kunde inte anges hur verksamheten
skulle bedrivas eller vem som skulle äga bolaget. Ärendet skulle
avgöras utan någon form av beredning.
Utskottets socialdemokratiska ledamöter föreslog därvid med
åberopande av RO 4 Kap. 10 § att yttrande skulle inhämtas från
riksförsäkringsverket, Nutek, Industrifonden, Företagskapital AB
och Småföretagsfonden. Vidare framfördes det som önskvärt att
bl.a. SAF, riksbanken, LO, TCO och SACO fick tillfälle att avge
yttrande. Bakom yrkandet ställde sig sju av utskottets femton
ledamöter, vilket innebar att den anslutning som krävs enligt RO
4 kap. 10 § förelåg.
Vid en förnyad omröstning uttalade utskottet med åtta röster
mot sju att det dröjsmål som skulle uppkomma vid en remiss
enligt förslaget skulle leda till avsevärda men. På denna grund
förvägrades med stöd av 10 § andra stycket den av minoriteten
begärda remissen. De socialdemokratiska ledamöterna föreslog då
att i vart fall en s.k. öppen utfrågning skulle ordnas; också
detta yttrande avslogs av de borgerliga ledamöterna.
Enligt vad som ovan redovisats är rätten att erhålla
upplysningar konstruerad som en minoritetsrättighet. Enligt
grundlagberedningen förutsattes att utskotten skulle visa
generositet med att föranstalta om sakmaterial som en minoritet
önskade få tillfört behandlingen. Samma utredning underströk att
om majoriteten hänvisar till "avsevärt men" bör utskottet i sitt
betänkande ange skälen för sitt ställningstagande. Att
utskottets majoritet inte visat generositet är uppenbart. Ej
heller har majoriteten angivit några hållbara skäl utan bara
uttalat att de begärda remisserna skulle fördröja behandlingen
av ärendet och att bl.a. fondbolagens förberedelsearbete skulle
fördröjas, liksom bildandet av det nya riskkapitalbolaget.
Det är uppenbart att det anförda inte räcker som skäl för att
åberopa avsevärt men. Inga förluster skulle uppstå vid någon
tidsfördröjning. Löntagarfondernas kapital skulle bara öka
ytterligare, och en tidsfördröjning med det premiegrundande
sparandet saknar betydelse. Majoriteten har således inte handlat
i enlighet med grundlagens avsikt och har i realiteten
eliminerat grundlagens minoritetsskydd. De skäl som majoriteten
åberopat för "avsevärt men" kan åberopas i varje ärende om
begäran av remiss. Förslaget om att överföra nio miljarder
kronor till ett nytt riskkapitalbolag har fått en helt
otillfredsställande och ofullständig behandling. Att utan
regeringsförslag, utan motionsrätt, utan varje form av beredning
vidta så omfattande åtgärder torde sakna varje motsvarighet i
den svenska riksdagen.
Vi nödgas därför på det bestämdaste protestera mot denna
behandling av en betydelsefull fråga och mot
utskottsmajoritetens ovilja att bereda minoriteten i utskottet
rimliga arbetsförhållanden.
Propositionens lagförslag
Bilaga 1
Skrivelse från Fondbolagens förening
Bilaga 2
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Inledning2
Propositionernas förslag3
Motionsyrkandena3
Utskottet5
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar5
Inledning5
Regeringens utskiftningsförslag7
Lagrådsremiss7
Stödet till små och medelstora företag8
Det premiegrundande sparandet9
Utdelning till andra än sparare i allemansfond12
Stöd till forskning för långsiktig kompetensutveckling12
Vinstdelningsskatt13
Ändringar i allemanssparandet13
Övriga sparförslag15
Skattefrihet för småräntor m.m.15
Bosparande16
Bonusränta för ungdomsbosparande17
Hemställan17
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1) (s)21
2. Alternativ användning av fondmedlen (mom. 2) (s)22
3. Stödet till små och medelstora företag (mom. 3) (s)22
4. Premiegrundande sparande (mom. 4) (s)23
5. Stöd till forskning för långsiktig kompetensutveckling
(mom. 6 a) (s)24
6. Vinstdelningsskatt (mom. 7, motiveringen) (s)24
7. Ändringar i allemanssparandet (mom. 8, motiveringen)
(s)24
8. Bosparande (mom. 10) (nyd)25
Meningsyttring av suppleant (v)
(mom. 1--4 och 6 a)26
Särskilt yttrande
Krav på lagrådsremiss m.m. (s)28
Bilagor
1. Propositionens lagförslag31
2. Skrivelse från Fondbolagens förening35