Utskottet tillstyrker förslaget i kompletteringspropositionen
om utformningen av bostadsbidragen för första halvåret 1993.
Motstående motionsyrkanden avstyrks. Även förslagen i
budgetpropositionen om anslag för budgetåret 1992/93 till
bostadsbidrag resp. bostadsanpassningsbidrag tillstyrks.
Övriga motionsyrkanden avseende reglerna för bostadsbidragen
m.m. avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats en reservation (s) och en
meningsyttring av suppleant (v).
FEMTE HUVUDTITELN
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 6
(socialdepartementet) föreslagit riksdagen att till
1. Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisa ett
förslagsanslag på 2300000000kr.
2. Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa
ett förslagsanslag på 263 700 000 kr.
Regeringen har i proposition 1991/92:150 bilaga I:3
(socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de i
propositionen upprättade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,
2. lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år
1993.
Motionerna m.m.
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna
1991/92:Bo223 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsbidragen.
1991/92:Bo226 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om överförande av bostadsbidrag
från kommunen till försäkringskassan.
1991/92:So612 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
19. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för bostadsbidrag enligt vad som i motionen anförts om båda
föräldrarnas rätt till bostadsbidrag för två bostäder vid
skilsmässa.
dels de med anledning av proposition 1991/92:150 väckta
motionerna
1991/92:Bo14 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att 1992 års nedre
bostadskostnadsgräns för bostadsbidraget skall kvarstå även
1993.
1991/92:Bo16 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring av 2 § lagen (1988:786) om
bostadsbidrag.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Riksförbundet för
sexuellt likaberättigande. Företrädare för förbundet har
dessutom inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Bostadsbidragen för första halvåret 1993
Inledning
Inom regeringskansliet pågår ett utredningsarbete som syftar
till att samordna samhällsstödet till ensamföräldrar med
bostadsbidragen till barnfamiljer. I anslutning härtill görs
också en översyn av bostadsbidragssystemet. I avvaktan på
resultatet av pågående utredningsarbete föreslås i
kompletteringspropositionen att bestämmelserna om bostadsbidrag
till barnfamiljer och hushåll utan barn för år 1993 tills vidare
fastställs endast för första halvåret, dvs. månaderna
januari--juni. Enligt vad som anförs i
kompletteringspropositionen är det regeringens avsikt att när
utredningsarbetet har avslutats återkomma med förslag till nya
regler för bidragsgivningen med sikte på att de nya reglerna
skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.
Omprövning av beslut om bostadsbidrag
Enligt förslaget i kompletteringspropositionen skall för
första halvåret 1993 bostadsbidrag lämnas efter i princip samma
regler som för år 1992. Det innebär bl.a. att bidragen bestäms
med utgångspunkt i den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas
med ledning av 1991 års taxering. Den som vid utgången av år
1992 uppbär bostadsbidrag föreslås sålunda få rätt att, utan
föregående prövning, erhålla bidrag även för de sex första
månaderna av år 1993 på samma nivå som för december månad år
1992. I fråga om barnfamiljer innebär dock förslaget att
bostadsbidragen skall omräknas med hänsyn tagen till de ändrade
bostadskostnadsgränser som också förordas i
kompletteringspropositionen.
Det tillfälliga beräkningsförfarande som föreslås medför bl.a.
att de barnfamiljer som i december 1992 uppbär bostadsbidrag kan
få sina bidrag omprövade under första halvåret 1993 om
hushållets inkomster av förvärvsarbete minskar väsentligt i
förhållande till inkomsten enligt 1991 års taxering. Enligt
gällande regler påverkar däremot inte senare inkomstökningar
bidragsbeloppets storlek för dessa familjer.
För de barnfamiljer som inte erhållit bostadsbidrag under 1992
gäller att såväl väsentliga minskningar som väsentliga ökningar
av familjens förvärvsinkomster skall beaktas då bostadsbidraget
fastställs för första halvåret 1993.
Det är enligt propositionen inte rimligt att väsentliga
inkomstökningar får genomslag när bostadsbidraget fastställs för
vissa bidragsgrupper men inte för andra. Med hänsyn härtill
föreslås att bostadsbidraget till barnfamiljer första halvåret
1993 skall omprövas också när hushållets inkomster av
förvärvsarbete har ökat väsentligt. Det bör enligt förslaget
ankomma på boverket att meddela närmare föreskrifter om hur stor
ökningen skall vara för att den skall anses väsentlig. Den
bidragsberättigade föreslås vidare få skyldighet att upplysa
kommunen om sådana inkomstökningar.
I fråga om hushåll utan barn påverkas bostadsbidragets storlek
av om hushållet får studiemedel eller ej. Med hänsyn härtill
föreslås att en upplysningsskyldighet skall införas för de
hushåll utan barn som har beviljats bostadsbidrag och därefter
får studiemedel. Enligt förslaget i kompletteringspropositionen
skall bidraget anpassas med hänsyn härtill.
Slutligen förs i kompletteringspropositionen fram förslag om
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten när
realisationsvinst ingår i denna. I den bidragsgrundande
inkomsten ingår i förekommande fall realisationsvinst som
uppkommit i samband med t.ex. försäljning av egnahem eller
bostadsrätt. Genom att bostadsbidraget för såväl år 1992 som för
första halvåret 1993 grundas på 1991 års taxering kan ett
hushåll få minskat eller inget bostadsbidrag alls under båda
dessa år till följd av samma realisationsvinst. Detta är en
enligt kompletteringspropositionen orimlig effekt. Det bör
enligt förslaget därför finnas möjlighet att bortse från
realisationsvinst från försäljning av bostad när bostadsbidraget
fastställs för de sex första månaderna år 1993.
De regler för omprövning m.m. av bostadsbidrag under år
1993 som redovisats ovan har tagits in i ett regeringsförslag
till Lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år
1993. Utskottet föreslår att riksdagen antar denna lag.
Lagförslaget har som bilaga fogats till betänkandet.
Höjda bostadskostnadsgränser
Det är enligt regeringens förslag motiverat att genom
bostadsbidragen lindra effekterna av bostadskostnadsökningar. I
dag har närmare hälften av de barnfamiljer som är berättigade
till bostadsbidrag en bostadskostnad som är högre än de övre
bostadskostnadsgränserna. Utan en uppräkning av dessa gränser
kommer enligt propositionen endast de barnfamiljer vars
hyreshöjningar ligger inom ramen för gällande kostnadsgränser
att kunna få ökat bidrag. För att både familjer i vanliga
bostadskostnadslägen och familjer som bor i nyproducerade
lägenheter skall få ett förstärkt stöd måste de övre
bostadskostnadsgränserna enligt förslaget höjas inför år 1993.
Samtidigt förordas att också gränserna för de lägsta
bidragsgrundande bostadskostnaderna höjs -- detta för att den
föreslagna förstärkningen av stödet skall kunna genomföras.
Sammanfattningsvis innebär förslaget att de nedre
bostadskostnadsgränserna höjs med 150 kr. per månad för samtliga
barnfamiljer samt att den övre bostadskostnadsgränsen höjs med
500 kr. per månad för familjer med ett barn, med 600 kr. per
månad för familjer med med två barn och med 700 kr. per månad
för familjer med tre eller flera barn. De bostadskostnadgränser
som föreslås framgår av nedanstående tabell.
00>Familjer med 27>Lägsta bidrags-51>Bidrag med 75%
77>Bidrag med 50%
00> 27>grundande 51>upp till en
77>upp till en
00> 27>bostadskostnad 51>bostadskostnad
77>bostadskostnad
00> 27>(kr./mån) 51>av (kr./mån)
77>av (kr./mån)
00>1 barn 27>2 050 51>2 400
77>4 400
00>2 barn 27>1 750 51>2 800
77>5 000
00>3 eller flera barn 27>1 450 51>3 200
77>5 700
Bostadsbidragen är enligt motion Bo14 (s) en viktig del av den
sociala bostadspolitiken. Bidragen har enligt motionärerna bl.a.
en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Genom de åtgärder som
regeringen vidtagit har emellertid boendekostnaderna stigit
väsentligt utan att bostadsbidragen till ekonomiskt svaga
hushåll har ökat. De minskade subventioner som regeringen
föreslagit för år 1993 innebär dessutom att kostnaderna ökar
kraftigt också nästa år. Det är enligt motionärerna därför
nödvändigt att bostadsbidragen höjs. Motionärerna ansluter sig
till regeringens förslag i vad avser höjningen av de övre
bidragsgrundande bostadskostnaderna för barnfamiljer. Däremot är
det enligt deras mening oacceptabelt att höjningen sker genom en
omfördelning där den nedre gränsen samtidigt höjs med 150 kr.
per månad. Med hänvisning härtill föreslås att de lägre
bidragsgrundande bostadskostnaderna skall ligga kvar på 1992 års
nivå -- yrkande 4.
Även i den under allmänna motionstiden väckta motion Bo223 (s)
framhålls att bostadsbidragen är en mycket viktig del av den
sociala bostadspolitiken. Allas rätt till bostad kan enligt
motionärerna garanteras bara om tillräckligt stöd ges till de
grupper som har låga eller inga inkomster. De hyreshöjningar som
följer av de av regeringen framlagda förslagen avseende
bostadsstödet m.m. innebär enligt motionärernas mening
hyreshöjningar i en omfattning som gör uppjusteringar av
bostadsbidragen helt nödvändiga. I motionen förordas också ett
riksdagens tillkännagivande härom -- yrkande 6.
Bostadsutskottet delar den i kompletteringspropositionen
framförda uppfattningen att det är motiverat att genom
bostadsbidragen lindra effekterna av bostadskostnadsökningarna.
Genom att en stor del av de barnfamiljer som är berättigade till
bostadsbidrag har bostadskostnader som är högre än de övre
bostadskostnadsgränserna skulle oförändrade övre gränser
innebära att dessa familjer inte får några ökade bidrag när
deras bostadskostnader ökar. Även enligt bostadsutskottets
mening måste således de övre bostadskostnadsgränserna höjas med
de av regeringen föreslagna beloppen.
När det gäller de nedre bostadskostnadsgränserna delar
utskottet regeringens uppfattning att de bör höjas för att
möjliggöra den ovan förordade höjningen av de övre
bostadskostnadsgränserna. Regeringens förslag tillstyrks också i
denna del.
Med det nu anförda tillstyrker utskottet de av regeringen
föreslagna ändringarna i 19 § lagen om bostadsbidrag. Förslagen
i motionerna Bo14 (s) yrkande 4 och Bo223 (s) yrkande 6
avstyrks.
Ändrade omprövningsregler för barnfamiljer fr.o.m. den 1 juli
1992
Enligt huvudregeln grundas beräkningen av bostadsbidraget på
den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen året före
bidragsåret. Om förvärvsinkomsten under bidragsåret minskar
väsentligt får bidraget räknas om med hänsyn till den nya
inkomsten. En förutsättning härför är dock att det står klart
att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret.
Enligt regeringsförslaget är det angeläget, inte minst med
hänsyn till den nuvarande situationen på arbetsmarknaden, att
bostadsbidraget kan omprövas även om en inkomstminskning inte
med säkerhet kan beräknas bestå för resten av bidragsåret. För
att göra en sådan omprövning möjlig förordas att det införs en
anmälningsplikt för barnfamiljer i de fall förvärvsinkomsten
ökar sedan ett högre bidrag beviljats på grund av en
inkomstminskning. Samtidigt föreslås att kommunen skall få rätt
att ompröva bostadsbidraget i sådana fall. Det föreslås ankomma
på boverket att närmare föreskriva hur stor ökningen skall vara
för att beaktas. Av administrativa skäl bör dock ökningen enligt
förslaget inte vara obetydlig.
De gällande reglerna för omprövning av bostadsbidragen vid
inkomstminskningar innebär, som redovisas i
kompletteringspropositionen, att kommunen inte kan ompröva
bidraget vid en väsentlig inkomstminskning vars varaktighet är
osäker eller om det inte går att säkert beräkna vilken inkomst
sökanden kommer att ha under bidragsåret. Denna osäkerhet om de
framtida inkomsterna kan t.ex. bero på att den sökande är
arbetslös eller saknar barnomsorg. Utskottet delar mot bakgrund
härav den i propositionen framförda uppfattningen att det är
angeläget att bostadsbidragen skall kunna omprövas även om
bidragstagaren inte med säkerhet kan beräkna sin inkomst för
resterande del av bidragsåret. Det nu refererade förslaget
innebär ändringar i 27 och 28 §§ lagen om bostadsbidrag.
Utskottet tillstyrker dessa ändringar liksom lagförslaget i
övrigt.
Vissa frågor avseende bostadsbidragen i övrigt
I motion Bo16 (fp) framhålls att i lagen (1988:786) om
bostadsbidrag jämställs endast heterosexuella sammanboende med
"makar". Enligt motionären finns det inte skäl att vidmakthålla
denna diskriminering av sammanboende av samma kön. Med
hänvisning härtill föreslås att lagen skall ändras så att med
makar jämställs, om inte sökanden visar skäl för annat, såväl
sammanboende av samma som av motsatt kön.
Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under
föregående riksmöte (1990/91:BoU16 s. 10) fann utskottet det
rimligt att en eventuell vidgning av kretsen av
bidragsberättigade till att avse personer av samma kön borde
göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet förklarade sig
med hänvisning härtill inte vara berett förorda att endast
homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de eventuellt
ändrade reglerna. I sammanhanget redogjorde utskottet också för
pågående utredningsarbete avseende bl.a. lagen (1987:813) om
homosexuella sambor. Det fick enligt utskottets mening anses
naturligt att avvakta det pågående utredningsarbetet, inte minst
därför att detta i hög grad omfattade de frågor som borde
övervägas innan beslut fattades om att vidga kretsen av de
hushåll som är berättigade till bostadsbidrag. Avslutningsvis
ansåg utskottet att regeringen borde följa frågan och lämna
riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag till
ändring i bostadsbidragslagen. På förslag av bostadsutskottet
gavs detta också regeringen till känna.
Bostadsutskottets och riksdagens ställningstagande under
föregående riksmöte innebär, som framgår av den kortfattade
redovisningen ovan, att regeringen dels skall följa frågan om en
vidgning av kretsen bostadsberättigade, dels skall lämna
riksdagen sin syn på den tillsammans med eventuella förslag till
ändringar i bostadsbidragslagen. Utskottets ställningstagande
står fast. Resultatet av pågående utredningsarbete bör således
avvaktas. Ett tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion
Bo16 (fp) kan därför inte anses tjäna något reellt syfte.
Motionen avstyrks.
Som en del i strävandena att från samhällets sida ge stöd vid
bl.a. skilsmässor föreslås i Vänsterpartiets partimotion So612
yrkande 19 att bostadsbidrag skall kunna utgå till båda parter
efter en skilsmässa -- detta för att båda föräldrarna skall ha
råd med en bostad med utrymme för barn.
Gällande regler innebär att om föräldrarna inte bor
tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet tillfaller den
icke bostadsanknutna delen av bostadsbidraget den av föräldrarna
som barnet är folkbokfört hos. Den del som varierar med
bostadskostnaden tillfaller båda föräldrarna för deras
respektive bostad om förutsättningarna för bostadsbidrag i
övrigt är uppfyllda. Med anslutning till sitt tidigare
ställningstagande (1989/90:BoU21 s. 18) till ett motsvarande
motionsyrkande finner utskottet dagens regler lämpligt
utformade. Utskottet anser sålunda att det inte finns
tillräckliga skäl att föreslå riksdagen att rikta den begäran
till regeringen om reglerna för bostadsbidrag vid skilsmässa
som föreslås i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19.
Den administrativa ordning som i dag gäller för
bostadsbidragen innebär enligt motion Bo226 (m) att det ofta kan
vara svårt att följa upp och kontrollera utfallet av
inkomstförändringar. Handläggningen av bostadsbidragen bör
enligt motionärernas mening därför snarast föras över till
försäkringskassan. Härigenom kommer samma inkomstbegrepp att
gälla för bostadsbidragen som för inkomstbortfall vid sjukdom --
något som bl.a. anges göra det enklare att kontrollera att
bostadsbidragen överensstämmer med inkomst och övriga
förhållanden.
Regeringen har genom beslut den 16 januari 1992 tillsatt en
särskild utredare för att förbereda en överföring av
bostadsbidragens administration till försäkringskassorna den 1
juli 1993. I utredarens uppgift ingår bl.a. att undersöka
möjligheterna att gå över till att pröva bostadsbidragen mot en
mer aktuell inkomst än den som i dag används. Vad i motion Bo226
(m) föreslagits torde sålunda komma att tillgodoses utan någon
riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.
Anslag
I budgetpropositionen föreslås att till anslag till
bostadsbidrag skall anvisas 2300 milj.kr. för budgetåret
1992/93. Statens bidrag till kommunernas kostnader för
bostadsbidrag utbetalas kalenderårsvis i efterskott. Statens
utgifter för bostadsbidragen för budgetåret 1992/93 påverkas
sålunda inte av de förslag till ändrade bostadsbidrag för första
halvåret 1993 som utskottet behandlat ovan. Förslaget i
budgetpropositionen tillstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen även i vad avser anslag till
bostadsanpassningsbidrag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande omprövning m.m. av bostadsbidrag under år
1993
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1991/92:150 bilaga I:3 antar det till detta
betänkande i bilaga 1 fogade förslaget till lag med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,
2.beträffande bostadskostnadsgränserna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1991/92:150 bilaga I:3 samt med avslag på motionerna
1991/92:Bo14 yrkande 4 och 1991/92:Bo223 yrkande 6 antar 19§
förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag med den
lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande,
res. (s)
3.beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1991/92:150 bilaga I:3 antar det till detta
betänkande i bilaga 1 fogade förslaget till lag om ändring i
lagen om bostadsbidrag såvitt det inte behandlats under punkten
2 ovan,
4.beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo16,
men. (v) - delvis
5.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen avslår motion 1991/92:So612 yrkande 19,
men. (v) - delvis
6.beträffande överföring av bostadsbidragens
administration till försäkringskassorna
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo226,
7.beträffande anslag till bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 6
till Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 2300000000 kr.,
8.beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 6
till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 263700000 kr.
Stockholm den 26 maj 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s),
Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan
Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson
(c) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bostadskostnadsgränserna (mom. 2)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Ulf
Lönnqvist, Rune Evensson, Britta Sundin och Lars Stjernkvist
(alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "När det" och slutar med "6 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Bostadsbidragen är, som framhålls i motionerna Bo14 (s) och
Bo226 (s), en mycket viktig del av den sociala bostadspolitiken.
Bidragen har bl.a. en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. De
kan sålunda med god precision riktas till de grupper som har
låga eller inga inkomster. Bostadsbidragen utgör därmed en
förutsättning för att det grundläggande målet om allas rätt till
bostad skall kunna uppfyllas. Genom de åtgärder som regeringen
vidtagit har emellertid boendekostnaderna stigit väsentligt utan
att bostadsbidragen till ekonomiskt svaga hushåll har ökat. De
minskade subventioner som regeringen föreslagit för år 1993
innebär dessutom att kostnaderna ökar kraftigt också nästa år.
Det är enligt utskottets mening nödvändigt att bostadsbidragen
höjs. Utskottet har också ovan anslutit sig till regeringens
förslag i vad avser höjningen av de övre bidragsgrundande
bostadskostnaderna för barnfamiljer. Däremot är det enligt
utskottets mening oacceptabelt att höjningen av de övre
bostadskostnadsgränserna sker på bekostnad av att de nedre
gränserna samtidigt höjs med 150 kr. per månad. Ett sådant
förfaringssätt innebär att de avsedda förbättringarna urholkas
eller i vissa fall rent av vänds till försämringar. Enligt
utskottets mening bör regeringens förslag med hänvisning härtill
avvisas i vad det avser höjning av de nedre
bostadskostnadsgränserna. I enlighet med förslaget i motion Bo14
(s) yrkande 4 bör sålunda de lägre bidragsgrundande
bostadskostnaderna ligga kvar på 1992 års nivå även under första
halvåret 1993. Motionsyrkandet tillstyrks. Vad i motion Bo223
(s) yrkande 6 föreslagits om uppjusteringar av bostadsbidragen
är därmed tillgodosett.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2.beträffande bostadskostnadsgränserna
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Bo14 yrkande 4
och med anledning av regeringens förslag i proposition
1991/92:150 bilaga I:3 samt motion 1991/92:Bo223 yrkande 6 antar
19 § förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag med
den lydelse som anges i bilaga 2 till detta betänkande,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag ansluter mig till den till betänkandet fogade
reservationen (s).
Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:
Kretsen av bidragsberättigade (mom. 4)
Jag delar vad som i motion Bo16 (fp) anförts om att lagen
(1988:786) om bostadsbidrag bör ändras så att med makar
jämställs, om inte sökanden visar skäl för annat, såväl
sammanboende av samma som av motsatt kön. Det finns enligt min
mening inte skäl att vidmakthålla den diskriminering av
sammanboende av samma kön som den nuvarande ordningen -- där
endast heterosexuella sammanboende jämställs med makar --
innebär. Vad som nu med anledning av motion Bo16 (fp) anförts
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 5)
Det är enligt min mening både naturligt och nödvändigt att
samhället på olika sätt bidrar till att stödja människor i en
krissituation. Jag ansluter mig mot bakgrund härav till
förslaget i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19 om att
bostadsbidrag skall kunna utgå till båda parter efter en
skilsmässa. Genom en sådan ordning skapas bl.a. bättre
förutsättningar än i dag för att båda föräldrarna efter
skilsmässan skall ha råd med en bostad med utrymme för barn. Det
nu anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
4 och 5 borde ha hemställt:
4.beträffande kretsen av bidragsberättigade
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:So612 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Regeringens av utskottet tillstyrkta
Bilaga 1
Reservanternas
Förslag till [tillhör res. (s)]
Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:786) om
bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas
månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000
kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent
av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden
per månad som för per månad som för
familjer med ett barn familjer med ett barn
överstiger 1 900 kronor men överstiger 1 900 kronor men
inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer
med två barn överstiger med två barn överstiger
1 600 kronor men inte 2 800 1 600 kronor men inte 2 800
kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller
flera barn överstiger 1 300 flera barn överstiger 1 300
kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor.
Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden
överstiger de belopp som överstiger de belopp som
anges i första stycket 2, anges i första stycket 2,
lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50
procent av den procent av den
överskjutande överskjutande
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
upp till 3 900 kronor för upp till 4 400 kronor för
familjer med ett barn, 4 400 familjer med ett barn, 5 000
kronor för familjer med kronor för familjer med
två barn, 5 000 kronor två barn, 5 700 kronor
för familjer med tre eller för familjer med tre eller
flera barn. flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,
om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är
handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas
för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.