I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen angående
anslaget till länsstyrelserna m.m. samt ett förslag om att
länsstyrelsernas organisationsnämnd skall läggas ned den 30 juni
1992. Dessa förslag tillstyrks av utskottet.
Dessutom behandlas en motion från årets allmänna motionstid
angående länsstyrelsernas ansvar för konkurrensfrågor. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 14
(civildepartementet)
1. under avsnittet B att riksdagen godkänner regeringens
förslag att länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) läggs ned
den 30 juni 1992,
2. under avsnittet B 1 att riksdagen till Länsstyrelserna m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 680 320 000
kr.
Motionen
I betänkandet behandlas den under allmänna motionstiden 1992
väckta motionen
1991/92:Bo305 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en länsexpert på länsstyrelserna
med ansvar för konkurrensfrågor.
Yttrande
Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över motion Bo305 (s). Yttrandet -- 1991/92:NU5y --
har som bilaga fogats till detta betänkande.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag i
budgetpropositionen (prop. 1991/92::100 bil. 14 s. 26--34) om
anslag till länsstyrelserna m.m. samt förslag om nedläggning av
länsstyrelsernas organisationsnämnd. Dessutom behandlas den
under allmänna motionstiden väckta motionen Bo305 (s) om
länsstyrelsernas ansvar för konkurrensfrågor.
Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional
förvaltning -- den s.k. samordnade länsförvaltningen (se
1989/90:BoU4, BoU9). Reformen genomfördes den 1 juli 1991 då
också en ny länsstyrelseinstruktion (1990:1510) trädde i kraft.
Den nya länsstyrelsen svarar bl.a. för frågor om regionala
utvecklingsinsatser, näringslivsutveckling, kommunikationer,
utbildning, lantbruk, rennäring, fiske, livsmedelskontroll och
djurskydd, miljö- och kulturmiljövård, planväsende och
hushållning med naturresurserna, social omvårdnad, civil
beredskap och fredsräddningstjänst samt polisverksamhet. Även
utanför dessa sektorer svarar länsstyrelserna för åtskilliga
statliga förvaltningsuppgifter på regional nivå.
Länsförvaltningsreformen har föranlett överväganden om
verksamhetens inriktning och omfattning av i princip alla
länsstyrelsernas arbetsuppgifter. Omfattande förändringar skedde
i samband med reformens genomförande den 1 juli förra året, och
en fortsatt utveckling inom olika verksamhetsområden är även att
vänta framgent. I budgetpropositionen redogörs (s. 26--28) för
de förändringar som nu är aktuella. Det gäller bl.a.
länsstyrelsens uppgifter på konkurrensområdet och verksamheten
inom de sociala funktionerna. Vidare redovisas vissa
förändringar avseende länsstyrelsernas roll i fråga om att föra
olika slag av register samt en genomgång av verksamheten med
olika förvaltningsärenden.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd -- LON
LON är en särskild s.k. stabsmyndighet på länsstyrelseområdet
som lämnar främst administrativt stöd till länsstyrelserna och
också har vissa samordnande uppgifter. Vidare kan LON utföra och
medverka i utredningar m.m. på regeringens uppdrag. LON är
lokaliserad till Solna och har 17 anställda.
I utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet har
föreslagits att LON läggs ned vid utgången av innevarande
budgetår (SOU 1991:40, 41). I budgetpropositionen anförs att
detta utredningsförslag visserligen inte ger ett tillräckligt
underlag för ett ställningstagande i frågan men att andra
förhållanden gör att LON:s fortsatta verksamhet ändå bör prövas.
Den organisationsförändring som genomförts och som fortfarande
pågår på länsstyrelseområdet anses innebära att behovet av LON:s
insatser har förändrats.
Enligt bedömningen i propositionen finns goda möjligheter att
tillgodose länsstyrelsernas behov av tjänster av olika
servicekaraktär även utan LON:s medverkan. Bl.a. erbjuder
riksrevisionsverket, arbetsgivarverket och statskontoret ett
utbud av sådana tjänster. Vidare anses att länsstyrelserna genom
inbördes samarbete och genom samarbete med andra statliga och
kommunala organ kan finna former för att effektivt ordna sin
administration.
Inte heller i fråga om regeringens och regeringskansliets
behov av stöd vad gäller länsstyrelsefrågor anses att LON:s
fortsatta medverkan erfordras. En mer mål- och
resultatorienterad styrning av länsstyrelserna ställer krav på
samverkan inom regeringskansliet och en tätare dialog med
länsstyrelserna. De uppgifter som följer av en sådan utveckling
anses bäst utföras inom regeringskansliet.
Regeringen föreslår mot den redovisade bakgrunden att LON
läggs ned den 30 juni 1992.
Inga invändningar mot den förslagna nedläggningen av LON
har framkommit i motioner eller under utskottets beredning av
frågan. Utskottet har därför inte anledning att göra någon annan
bedömning än regeringen vad gäller behovet av fortsatt
verksamhet inom LON. Det får anses vara en naturlig följd av den
nyligen genomförda länsstyrelsereformen att även verksamheter
inom myndigheter med uppgifter som påverkas av denna reform blir
föremål för omprövning.
Bostadsutskottet anser att riksdagen bör godkänna förslaget i
budgetpropositionen om en nedläggning av LON den 30 juni 1992.
Det bör ankomma på regeringen att fatta de beslut som behövs i
anslutning till avvecklingen.
Länsstyrelsernas ansvar för konkurrensfrågor
I budgetpropositionen anförs vad gäller väntade förändringar
på konkurrensområdet att länsstyrelserna fr.o.m. budgetåret
1992/93 kommer att ges ett självständigt ansvar för
marknadsbevakningen i länen. Konkurrensfrågorna avses samordnas
med andra närliggande uppgifter hos länsstyrelserna och
priskontorsverksamheten bör enligt civilministern samtidigt
upphöra.
I motion Bo305 (s) diskuteras länsstyrelsernas ansvar för
konkurrensfrågor samt behovet av en särskild länsexpert på detta
område. Motionärerna anser att konkurrenspolitiken blir allt
viktigare för landets välfärd och inför integrationen med EG. En
väl fungerande konkurrens anses också ha stor betydelse för
möjligheten att uppnå såväl nationella som regionala
utvecklingsmål. I detta sammanhang erinras om att priskontoren
på länsstyrelserna har haft en stor betydelse för den regionala
prisbevakningen.
Motionärerna hänvisar till de förslag som konkurrenskommittén
lagt fram i ett betänkande (SOU 1991:59) om en ny
konkurrenslagstiftning m.m. Vid genomförandet av dessa förslag
anses kraven på en regional konkurrensövervakning öka. I
motionen föreslås mot denna bakgrund att riksdagen skall göra
ett tillkännagivande om behovet av en särskild länsexpert på
länsstyrelserna med ansvar för konkurrensfrågor.
Näringsutskottet har avgivit ett yttrande avseende den
aktuella motionen (1991/92:NU5y). I yttrandet hänvisas bl.a.
till konkurrenskommitténs betänkande där det föreslås att
länsstyrelsen genom en komplettering i länsstyrelseinstruktionen
särskilt skall åläggas att verka för ökad konkurrens i länet.
Vidare framhålls att behovet av en komplettering av
länsstyrelseinstruktionen avseende konkurrensfrågorna också
anges i direktiven till en särskild utredare med uppgift att
förbereda inrättandet av en ny konkurrensmyndighet (dir.
1991:125). Näringsutskottet gör i sitt yttrande avslutningsvis
följande bedömning:
En fri och väl fungerande konkurrens är en förutsättning för
dynamik och tillväxt i ekonomin. För att en sådan konkurrens
skall kunna upprätthållas krävs, förutom en skärpning av
konkurrenslagstiftningen, en effektiv konkurrensövervakning.
Näringsutskottet instämmer i vad som anförs i motion
1991/92:Bo305 (s) om behovet av bevakning av
konkurrensförhållanden och regleringar på regional och lokal
nivå. Av den föregående redovisningen framgår att
länsstyrelserna i enlighet med motionärernas önskemål kommer att
ges ett särskilt ansvar för att främja konkurrensen i länen.
Näringsutskottet går inte in på frågan om hur länsstyrelserna
organisatoriskt bör hantera detta ansvar. Utskottet vill dock
erinra om att denna fråga kan komma att beröras i den pågående
utredningen om den nya konkurrensmyndigheten. Med hänsyn till
det anförda anser näringsutskottet att motion 1991/92:Bo305 (s)
bör avslås av riksdagen.
Även bostadsutskottet anser att vikten av en regional
bevakning av konkurrensfrågorna bör framhållas. Det förefaller
naturligt att länsstyrelsernas ansvar för konkurrensfrågor
understryks och att överväganden görs om ett tillägg i
länsstyrelseinstruktionen. Enligt vad som anförs i
näringsutskottets yttrande får den i motion Bo305 (s)
aktualiserade frågan anses vara väl uppmärksammad i det pågående
förändringsarbetet avseende myndighetsorganisationen m.m. på
konkurrensområdet. Bostadsutskottet delar näringsutskottets
uppfattning att riksdagen inte bör ta ställning till
länsstyrelsernas inre organisation och tjänsteutformning på det
aktuella området.
Bostadsutskottet anser mot bakgrund av vad som ovan redovisats
att motion Bo305 (s) inte bör föranleda något riksdagens
tillkännagivande.
Länsstyrelseanslaget
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
länsstyrelseanslaget för budgetåret 1992/93 fastställs till
1680320000kr. I propositionen lämnas en redovisning av
de överväganden som legat till grund för beräkningen av
anslagsbehovet. Ett antal redan beslutade eller planerade
förändringar i länsstyrelsernas verksamhet anses ge vissa
besparingsmöjligheter. På andra områden behövs ett
resurstillskott under det kommande budgetåret.
Den lämnade redogörelsen i dessa frågor har inte föranlett
utskottet att göra någon annan bedömning av anslagsbehovet än
regeringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende
länsstyrelseanslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande nedläggningen av LON
att riksdagen godkänner regeringens förslag i proposition
1991/92:100 bil. 14 att länsstyrelsernas organisationsnämnd
läggs ned den 30 juni 1992,
2.beträffande länsstyrelsernas ansvar för
konkurrensfrågor
att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo305,
3.beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1991/92:100 bil. 14 till Länsstyrelserna m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på
1680320000 kr.
Stockholm den 9 april 1992
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds),
Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger
Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Lars
Stjernkvist (s), Siw Persson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Näringsutskottets yttrande
1991/92:NU5y
Bilaga
Länsstyrelsernas ansvar för konkurrensfrågor
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över motion 1991/92:Bo305 (s) om länsstyrelsernas
ansvar för konkurrensfrågor. I motionen yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en länsexpert på länsstyrelserna med ansvar för
konkurrensfrågor.
Motionen
Konkurrenspolitiken blir allt viktigare för landets välfärd
och inför integrationen med EG, anför motionärerna. De erinrar
om att priskontoren på länsstyrelserna har varit statens pris-
och konkurrensverks "förlängda arm" och följt utvecklingen inom
länen på pris- och konkurrensområdet. Vid införande av den nya
konkurrenslagstiftning som har föreslagits kommer sannolikt
kraven på regional konkurrensbevakning att öka. Länsstyrelsen
borde därför få inrätta en särskild tjänst som länsexpert för
konkurrensfrågor. Enligt motionärerna bör vidare länsstyrelsens
ansvar för att främja konkurrensen komma till uttryck genom en
komplettering i länsstyrelseinstruktionen.
Näringsutskottet
Priskontoren på länsstyrelserna utgör statens pris- och
konkurrensverks (SPK) fältorganisation för uppgiftsinsamling; i
Stockholms län svarar dock SPK för denna uppgift.
I förordningen med länsstyrelseinstruktion (1990:1510) anges
(3§) olika frågor som länsstyrelsen bl.a. skall svara för.
Till dessa frågor hör inte konkurrensfrågor. Sedan den 1 juli
1991, då länsförvaltningen reformerades, beslutar länsstyrelsen
själv om sin organisation. I länsstyrelseinstruktionen (12§)
sägs dock att det inom länsstyrelsen skall finnas en länsexpert
för vart och ett av tolv angivna sakområden. Ett av dessa är
regionalekonomi och näringslivsutveckling. Konkurrensbevakning
finns inte specificerat bland de angivna områdena.
Konkurrenskommittén, som har utrett hur konkurrenspolitiken
ytterligare kan förstärkas, har i betänkandet (SOU 1991:59)
Konkurrens för ökad välfärd framlagt förslag om en förstärkt
konkurrenslagstiftning. Vidare bör enligt kommittén SPK och
näringsfrihetsombudsmannen (NO) föras samman till en myndighet.
Därutöver har kommittén bl.a. föreslagit att länsstyrelsen genom
en komplettering i länsstyrelseinstruktionen särskilt skall
åläggas att verka för ökad konkurrens i länet.
I enlighet med konkurrenskommitténs förslag föreslås i
budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) att en ny
konkurrensmyndighet skall inrättas den 1juli 1992 samtidigt
som SPK och NO läggs ned. Detta förslag, som inte har föranlett
några motioner, behandlar näringsutskottet i ett betänkande
(1991/92:NU20) om näringspolitik. Vidare aviserar regeringen att
en proposition med förslag om en ny konkurrenslag kommer att
framläggas under år 1992.
I civildepartementets del (bil. 14) av budgetpropositionen
förordar civilminister Inger Davidson att länsstyrelserna
fr.o.m. budgetåret 1992/93 ges ett självständigt ansvar för
marknadsbevakningen i länen och att konkurrensfrågorna samordnas
med andra närliggande uppgifter hos länsstyrelserna. Samtidigt
bör enligt statsrådet länsstyrelsernas priskontorsverksamhet
upphöra.
Efter beslut av regeringen har näringsminister Per Westerberg
tillkallat en särskild utredare (generaldirektör Jörgen
Holgersson, SPK) med uppgift att svara för det
förberedelsearbete som behövs för att en ny konkurrensmyndighet
skall kunna inrättas den 1 juli 1992. I direktiven (dir.
1991:125) till utredningen berörs även länsstyrelsens framtida
uppgifter på konkurrensområdet. Länsstyrelsens ansvar för att
främja konkurrensen bör, sägs det i direktiven, komma till
uttryck genom att 3§ länsstyrelseinstruktionen kompletteras så
att länsstyrelsen också får ett ansvar för "konkurrensfrågor".
Det ingår i utredarens uppgifter att lämna förslag till de
närmare formerna för samverkan mellan den nya
konkurrensmyndigheten och länsstyrelserna.
En fri och väl fungerande konkurrens är en förutsättning för
dynamik och tillväxt i ekonomin. För att en sådan konkurrens
skall kunna upprätthållas krävs, förutom en skärpning av
konkurrenslagstiftningen, en effektiv konkurrensövervakning.
Näringsutskottet instämmer i vad som anförs i motion
1991/92:Bo305 (s) om behovet av bevakning av
konkurrensförhållanden och regleringar på regional och lokal
nivå. Av den föregående redovisningen framgår att
länsstyrelserna i enlighet med motionärernas önskemål kommer att
ges ett särskilt ansvar för att främja konkurrensen i länen.
Näringsutskottet går inte in på frågan om hur länsstyrelserna
organisatoriskt bör hantera detta ansvar. Utskottet vill dock
erinra om att denna fråga kan komma att beröras i den pågående
utredningen om den nya konkurrensmyndigheten. Med hänsyn till
det anförda anser näringsutskottet att motion 1991/92:Bo305 (s)
bör avslås av riksdagen.
Stockholm den 25 februari 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta
Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin
Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Mats
Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Gudrun Norberg (fp), Roland
Lében (kds) och Björn Kaaling (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.