Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1991/92:AU13

Regionalpolitiken


Innehåll

1991/92
AU13


I betänkandet behandlas
proposition 1991/92:100 bilaga 11
(arbetsmarknadsdepartementet), Regionalpolitik (s. 32--55) och
anslagspunkterna D1--D10 (s.112--120),
förslag 1990/91:19 Riksdagens revisorers förslag angående
planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering,
92 motioner från allmänna motionstiden 1992.

Sammanfattning

Regionalpolitikens allmänna inriktning
Utskottet konstaterar att det råder bred politisk enighet om
de allmänna målen för regionalpolitiken. Enligt målen för
regionalpolitiken skall alla människor oavsett var de bor i
landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö.
Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken sådan den
utformats i propositionen har utskottet inte kunnat finna att
den på något avgörande sätt avviker från den av riksdagen våren
1990 fastlagda politiken (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346).
Regionalpolitiken kan emellertid inte ensam lösa de
regionalpolitiska problemen. Här krävs enligt utskottets mening
åtgärder inom en rad politikområden. Utskottet pekar särskilt på
att satsningar behövs inom infrastrukturen såsom exempelvis
kommunikationer samt utbildning och forskning.
Utskottet anser i detta betänkande att de av riksdagen
fastställda målen för regionalpolitiken alltjämt bör gälla. Även
såvitt avser riktlinjerna för politiken finner utskottet att de
ligger i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.
Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sina motioner i
detta avsnitt med en reservation.
Allmänna principer för omlokalisering
I denna del behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden i
vilka föreslås dels att SCB:s verksamhet i sin helhet skall
lokaliseras till Örebro, dels att statlig verksamhet skall
utlokaliseras till vissa särskilt nämnda län. Vidare behandlar
utskottet förslag till åtgärder för att komma till rätta med den
inomregionala obalansen och om storstadsregionernas betydelse.
Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag med hänvisning
bl.a. till sina tidigare ställningstaganden åren 1990 och 1991
beträffande omlokalisering av statlig verksamhet. Därvid har
utskottet bl.a. framhållit att beslut om omlokalisering av
befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör
föregås av noggranna överväganden i skilda hänseenden. Utskottet
erinrar också om sina tidigare uttalanden om att det är viktigt
att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än
Stockholm.
I detta sammanhang tar utskottet även upp det förslag som
riksdagens revisorer lagt fram angående planeringen och
genomförandet av boverkets lokalisering. Utskottet konstaterar
att revisorernas förslag och synpunkter överensstämmer i allt
väsentligt med de av statsmakterna angivna riktlinjerna för
lokalisering av statlig verksamhet.

Företagsstöd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utvidga systemet
med nedsättning av socialavgifter till fler verksamheter i
stödområde 1 och till vissa verksamheter i delar av stödområde
2. Vidare biträder utskottet att stödformen lokaliseringslån
återinförs.
Socialdemokraterna reserverar sig mot att systemet med
nedsatta socialavgifter vidgas och yrkar att regeringens förslag
i den delen skall avslås av riksdagen.
Beredningen av frågor om regionalpolitiskt transportstöd
har flyttats från trafik- till arbetsmarknadsutskottet.
Den nuvarande stödområdesindelningen fastställdes av
riksdagen våren 1990. I ett stort antal motioner begärs
inplacering eller ändring av inplacering av enskilda kommuner i
stödområde. Utskottets grundläggande uppfattning är att
stödområdesindelningen inte bör ändras alltför ofta eftersom de
långsiktiga problemen måste vara avgörande. Motionerna avstyrks
med hänvisning till detta.
Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för
sin motion.
Glesbygdsstöd
Av regeringen föreslagna höjningar av maximibeloppen för
avskrivningslån till företag i glesbygder, för uthyrningsstugor
och för servicebidrag till kommersiell service i glesbygder
lämnas utan erinran från utskottets sida.
En aktualisering av begreppen glesbygd och landsbygd i årets
budgetproposition har föranlett invändningar i fyra motioner med
åberopande av förhållandena i Kalmar län. Med anledning härav
ger utskottet en bakgrundsbeskrivning och anlägger vissa
synpunkter på frågan. Någon åtgärd med anledning av motionerna
föreslås inte av utskottet.
Insatser för kvinnor
Med anledning av ett antal motionsyrkanden om insatser för
kvinnor i olika delar av landet erinrar utskottet om sina
tidigare uttalanden om att det är viktigt att kvinnors tillgång
till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i
landets olika delar.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för
nästa budgetår. Detta innebär att utskottet föreslår en
sammanlagd medelsanvisning av 2 637,5 milj.kr. Härav belöper
300,3 milj.kr. på transportstödet, som tidigare finansierades
från anslag på kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Socialdemokraternas företrädare yrkar i reservationer inom
detta avsnitt att den sammanlagda medelsanvisningen ökas med
200milj.kr. Beloppet avses för lokaliseringsbidrag. Vidare
föreslås att anslagen till regionala utvecklingsinsatser och
särskilda infrastrukturåtgärder ökas med 170 resp. 20 milj.kr.,
medan kostnaderna för nedsättning av socialavgifter kan minskas
med 190 milj.kr. om riksdagen, såsom Socialdemokraterna yrkat,
avslår regeringens förslag beträffande denna stödform.
Vänsterpartiet anser att anslaget till särskilda
infrastrukturåtgärder i de tre nordligaste länen bör höjas med
280 milj.kr.
Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län
Avslutningsvis behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden
om utvecklingsproblem men även utvecklingsmöjligheter i skilda
delar av landet. Det bekymmersamma arbetsmarknadsläget sätter
sin prägel på flertalet motionsyrkanden. Utskottet pekar därvid
på de instrument som har ställts till förfogande för
regionalpolitiken och att det i första hand ankommer på
länsmyndigheterna att ta ställning till de insatser som behövs.
Utskottet hänvisar också till förslag och kommande beslut inom
andra politikområden som kommer att få betydelse för den
regionala utvecklingen.
Reservationer har på detta avsnitt avgivits av företrädarna
för Socialdemokraterna.
En meningsyttring från suppleanten från Vänsterpartiet har
också fogats till betänkandet.

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 11 föreslår regeringen
(arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av
statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
dels
1. antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter,
dels
2. godkänner vad som förordats i propositionen om
lokaliseringslån,
3. godkänner vad som förordats i propositionen om användningen
av återstående medel på anslagen för budgetåret 1985/86 under
tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och
för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till
Lokaliseringslån, m.m.,
4. godkänner vad som förordats i propositionen om högsta
beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder,
5. godkänner vad som förordats i propositionen om högsta
beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service,
dels under punkterna
D1
till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar
ett reservationsanslag på 350000000 kr.
D2
till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 1000000000 kr.
D3
1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i
glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i
en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående
garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst
235000000kr.,
2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
D4
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
530000000kr.
D5
till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 250000000kr.
D6
till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
180500000 kr.
D7
till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 16399000 kr.
D 8
till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på
6100000 kr.
D9
till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
4200000kr.
D10
till Transportstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 300300000 kr.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta
betänkande.
Förslag till riksdagen
Bostadsutskottet har med eget yttrande överlämnat riksdagens
revisorers förslag 1990/91:19 vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört angående planeringen och genomförandet av
boverkets lokalisering.
Bostadsutskottet yttrande, 1991/92:BoU1y, fogas till
betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

1991/92:A217 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder i nordöstra Norrbotten.
1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av regionalpolitiken,
34. att riksdagen avslår förslaget i budgetpropositionen om
att ändra i lagen om nedsättning av socialavgifter,
35. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret
1992/93 anvisar 200 milj.kr. utöver vad regeringen har
föreslagit,
36. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser anvisar
170 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
37. att riksdagen till Ersättning för nedsättning för
socialavgifter anvisar 190 milj.kr. mindre än vad regeringen
föreslagit,
38. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. anvisar 20 milj.kr. utöver vad
regeringen har föreslagit.
1991/92:A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inom ramen för regional
projektverksamhet tidigarelägga projekt på kultur- och
naturvårdsområdet i Västmanland.
1991/92:A277 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett stimulansprogram för
tillväxtbefrämjande investeringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksverksamhet med friare användning av
länsarbetsnämndens resurser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser för att påskynda
infrastrukturinvesteringar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införandet av ett räntebidrag för
tidigarelagda kommunala investeringar.
1991/92:A401 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till
Örebro.
1991/92:A402 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att förklara norra delen av Göteborgs och Bohus
län som särskilt stödområde.
1991/92:A403 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde
1.
1991/92:A404 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att
verka och leva i Norrbottens inland.
1991/92:A405 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av lokalisering av statliga
arbetstillfällen till Kalmar län för att nå en allsidigare och
differentierad arbetsmarknad.
1991/92:A406 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att Kristinehamns, Storfors, Karlskoga och
Degerfors kommuner inplaceras i stödområde 2.
1991/92:A407 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Ljusnarsbergs och
Hällefors kommuner inplaceras i stödområde 1,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Karlskoga och
Degerfors kommuner inplaceras i stödområde 2,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Askersunds och Laxå
kommuner temporärt placeras i stödområde 2.
1991/92:A408 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om resurser för regionalpolitiska insatser i Södermanlands län.
1991/92:A409 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regionalpolitiken.
1991/92:A410 av Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inplacering av kommunerna Karlskoga och Degerfors i Örebro
län samt Kristinehamn och Storfors i Värmlands län i ordinarie
stödområde 2 fr.o.m. den 1 juli 1992, då nuvarande beslut upphör
att gälla.
1991/92:A411 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för
företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län.
1991/92:A412 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner
inplaceras i stödområde 1,
2. att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner skall tillhöra det
område som omfattas av nedsättning av socialavgifter med tio
procentenheter.
1991/92:A413 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om storstadsutvecklingen i Sverige.

1991/92:A416 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att näringslivsbefrämjande
åtgärder görs i Kalix kommun,
3. att riksdagen begär att regeringen medger en generös
bedömning vad gäller lokaliseringsbidrag.
1991/92:A417 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder och stöd för en positiv
utveckling inom Södermanlands län.
1991/92:A418 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att tillfälligt inplacera
Sölvesborgs kommun i stödområdet för regionala
utvecklingsinsatser.
1991/92:A419 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Färgelanda och Melleruds
kommuner inplaceras i stödområde två,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att snarast fördela medel så att en
upprustning av Dalslands kanal kan genomföras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till
Dalslandskommunerna Åmål, Dals Ed, Bengtsfors, Färgelanda och
Mellerud.
1991/92:A420 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om prioriterade insatser i Västernorrland.
1991/92:A421 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Karlskoga och Degerfors blir inplacerade
i stödområde 2 fr.o.m. den 1 juli 1992.
1991/92:A422 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Bräcke kommun skall föras till stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Åre kommun skall föras till stödområde 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
hela Krokoms kommun skall föras till stödområde 1.
1991/92:A423 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka
näringsliv och arbetsmarknad i Gävleborgs län.
1991/92:A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för sysselsättning och
näringspolitisk utveckling i Skåne.
1991/92:A426 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet m.m.
1991/92:A427 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Bräcke och Åre kommuners och del
av Krokom kommuns inplacering i stödområde 1.
1991/92:A428 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kraftfulla insatser för att
minska arbetslösheten i Västernorrland.
1991/92:A429 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska insatser för såväl det
kortare som det längre perspektivet i Örebro län.
1991/92:A430 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Ronneby och
Olofströms kommuner.
1991/92:A431 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Blekinge län.
1991/92:A432 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omfördelning av länsanslaget till förmån
för länsstyrelsen i Östergötland.
1991/92:A433 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsningar för utveckling av
Fyrstadsområdet.
1991/92:A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om placering av ett WHO-universitet i Malmö,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studiemedel för elever vid Forumskolorna i
Skåne,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om etablerandet av en konsthögskola i Skåne,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts avseende utbildning av baltiska studenter på
tandvårdshögskolan i Malmö,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om musiklinjen vid Skurups folkhögskola,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Kristianstads högskola,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Skissernas Museum i Lund,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Alunmuseet på Christinehof,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Form Design Center i Malmö,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Malmö Stadsteater och Malmö
Symfoniorkester,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Skånska Teatern i Landskrona,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidraget till Ystad teaters renovering,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade statsbidrag till Helsingborgs
Symfoniorkester,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för kostnader
för drift och underhåll av mangårdsbyggnader,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om järnvägarna i Skåne,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
vägverket vid prioriteringen av väginvesteringar beaktar vad i
motionen anförts om vägnätet i Skåne,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ansvaret för kollektivtrafiken som korsar
de båda Skånelänen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om flygplatserna Sturup, Ängelholm och
Everöd,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändring av den s.k. Lex Öresund,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Malmö Marina Bevakningsområde (BoMö),
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljön i Skåne,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med
luft- och vattenföroreningar,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att stoppa stranderosionen
vid den skånska kusten,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts för att rädda utrotningshotade djur och
växter,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Skånes försvar,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett folkvalt regionalt organ i Skåne samt
möjligheten för Skåne att bli ett s.k. frilandskap.
1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att bygga ut
gymnasieskolan till tre år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de små och medelstora högskolorna
måste byggas ut både till omfattning och beträffande resurser
till forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om distansutbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av utbyggd kollektivtrafik och
telekommunikationer i skogslänen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors rättmätiga del av statliga
satsningar på kultur- och fritidsområdet.
1991/92:A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att fördelningen inom
D2-anslaget justeras så att Östergötland tilldelas 13 milj.kr.
för regionala utvecklingsinsatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av att ändra glesbygdsförordningen
så att statligt bidrag kan utgå till transportstöd i skärgården
utan den begränsande treårsregeln.
1991/92:A437 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Hagfors kommun flyttas upp till
stödområde 1,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att särskilda medel avsätts för att skapa
ny sysselsättning och lindra problemen, särskilt för de personer
som kan komma att friställas.
1991/92:A438 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering av de sysselsättningspolitiska
effekterna av olika former av företagsstöd, liksom effekter ur
konkurrens- och marknadssynpunkt.
1991/92:A439 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Bräcke kommun skall föras till
stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Åre kommun skall föras till stödområde
1.
1991/92:A440 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att inplacera Gotland i stödområde 2, alternativt
i område för regionalpolitiskt företagsstöd.
1991/92:A441 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om användning av regionalpolitiska medel till turismen.
1991/92:A442 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att ta till vara
utvecklingsmöjligheterna i Skåne.
1991/92:A443 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för Värmland.
1991/92:A444 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödområdesindelningen i Jämtlands län.
1991/92:A445 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd och utlokalisering
av statlig verksamhet till Skaraborgs län.
1991/92:A446 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av åtgärder för att åstadkomma det omvandlingstryck,
som behövs för att få en positiv utveckling i Västernorrlands
län.
1991/92:A447 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
för att utveckla Blekinge län.
1991/92:A448 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överväga möjligheterna att låta
kommunerna Kristinehamn, Karlskoga, Storfors och Degerfors ingå
i stödområde 2.
1991/92:A449 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny Gotlandsutredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda regionalpolitiska insatser för
Gotlands län.
1991/92:A450 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om glesbygdsstödet.
1991/92:A451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att åstadkomma det
omvandlingstryck som behövs för att snabbt få en positiv
utveckling i Värmlands län.
1991/92:A452 av Bertil Måbrink m.fl. (v, s, m, fp, c, kds,
nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om infrastrukturåtgärder i
Gävleborgs län.
1991/92:A453 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg,
Kalmar och Blekinge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk
eller myndighet till Kronoberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i Kronoberg.
1991/92:A454 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödområdesindelningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder i Arjeplogs kommun,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för vägar och järnvägar i
Norrbottens län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbyggnaden av telekommunikationer i
Norrbottens län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dramatiklinje vid högskolan i Luleå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts för att stärka utvecklingen vid
musikhögskolan i Piteå,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om grundskollärarutbildning i Luleå.
1991/92:A455 av Filip Fridolfsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Stockholmsregionens betydelse för
tillväxten i hela Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av en avreglerad flygtrafik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av successivt sänkt skattetryck,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att staten inte bör täcka förluster inom
bank- och finansbolag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reformeringen av statsbidragen till
kommunerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av översyn och sänkning av
fastighetsskatten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en snabb utbyggnad av infrastrukturen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Stockholmsregionens tilldelning av
väganslagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fri etablering av radio och TV i
Stockholm,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om harmonisering av
marknadsföringslagstiftningen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fristående roll för tekniska högskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att underlätta de boendes
övertagande av lägenheter i den så kallade allmännyttan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av PBL,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länsorganisationen i Mälardalen.
1991/92:A456 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ytterligare insatser i
Värmlands län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändrad stödområdesindelning för i
motionen angivna orter och kommuner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Rämmens församling inryms i det av
regeringen framlagda förslaget om sänkt socialavgift och att
även tillverkningsindustrin inom Rämmens, norra Finnskoga, södra
Finnskoga och Dalby församlingar omfattas av förslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Vänersjöfarten.
1991/92:A457 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunal skatteutjämning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot arbetslösheten i
Stockholms län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om
behovet av insatser för att förbättra Storstockholms trafikmiljö
i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning kring möjligheten att införa
en kommunal beskattning av näringslivet genom markavgifter för
utbyggnad av kollektivtrafik och infrastruktur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
flyget på Bromma bör avvecklas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
byggstarten av Arlandabanan bör tidigareläggas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
det statliga bidraget till utbyggnad och underhåll av
tilläggsbryggor för reguljärtrafik i skärgården bör ökas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en maximigräns bör sättas för båtstorlek och tonnage i den
känsliga skärgården,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Storstockholm bör få ökad kompensation för höga
strukturkostnader på det sociala området i enlighet med
storstadsutredningens förslag.
1991/92:A458 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västernorrlands läns behov av
regionalpolitiska satsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett konkurrenskraftigt energipris för den
elkraftsintensiva industrin,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västernorrlands läns internationella
beroende,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om viktiga byggobjekt inom infrastrukturen
som kan förverkligas i nuvarande lågkonjunktur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om exportkrediter till den ryska
oljeindustrin.
1991/92:A459 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning
med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade
problemställningarna.
1991/92:A460 av Carl G Nilsson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättringar av den bofasta
skärgårdsbefolkningens villkor.
1991/92:A461 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om glesbygdsstödets utformning i Kalmar län.
1991/92:A462 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet.
1991/92:A463 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
regionalpolitiska insatser i Åre och Bräcke kommuner.
1991/92:A464 av Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av begreppet glesbygd
i syfte att kunna inrymma mindre tätorter.
1991/92:A465 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för regionalpolitiska insatser i
Kalmar län.
1991/92:A466 av Isa Halvarsson och Gudrun Norberg (fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Kristinehamn och
Storfors i Värmlands län och kommunerna Karlskoga och Degerfors
i Örebro län fr.o.m. den 1 juli 1992 inplaceras i det
regionalpolitiska stödområdet 2.
1991/92:A467 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
långsiktiga lösningar för glesbygdshandeln samt att nedsättning
av socialavgifter i de av arbetmarknadspropositionen föreslagna
områdena även skall omfatta glesbygdsbutikerna inom ramen för
arbetsmarknadsåtgärder.
1991/92:A468 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om placering av Strömstad och Tanum i
tillfälligt regionalpolitiskt stödområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förstärkning av länsstyrelsernas resurser
för näringslivsfrämjande projekt i norra Bohuslän.

1991/92:A469 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om löneskillnadskommittén,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetslivsprogram för kvinnor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beredskap för arbetslösa kvinnor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Dennisuppgörelsens fullföljande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunernas ekonomi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sammanhållen kvinnopolitik.
1991/92:A470 av Christer Lindblom och Leif Carlson (fp, m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om glesbygdsstöd i Kalmar län.
1991/92:A471 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Älvsbyns kommun samt Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall inplaceras i
stödområde 1.
1991/92:A472 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands län.
1991/92:A473 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av samlade insatser syftande till att
Västernorrland skall få en utveckling motsvarande övriga landet.
1991/92:A474 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det angelägna i att Bräcke och Åre kommuner i Jämtlands län samt
Sollefteå och Ånge kommuner i Västernorrlands län tillfälligt
inplaceras i stödområde 1.
1991/92:A475 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär riktlinjer för en breddad och fördjupad
glesbygdspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:A476 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett särskilt uppdrag till regeringen.
1991/92:A477 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behoven för Gävleborgs län.
1991/92:A478 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av särskilt ekonomiskt stöd till det
treåriga pilotprojektet Ekokommuner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medlen bör förvaltas av projektets
huvudman Glesbygdsmyndigheten.
1991/92:A479 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Bräcke kommun skall inplaceras i
stödområde 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Åre kommun skall inplaceras i
stödområde 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att finansiera de merkostnader
som uppstår av att inplacera Bräcke och Åre kommuner i
stödområde 1, inom den ram som tilldelas Jämtlands läns
länsstyrelse för regionala utvecklingsinsatser.
1991/92:A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ambitionerna för taxesättningen på
Gotlandstrafiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Gotlands speciella behov, som grund för
nytt förslag om skatteutjämning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Gotland skall tillhöra stödområde två,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda åtgärder för att utveckla
förädlingsindustrin för jordbruksprodukter på Gotland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfördelning av resurser för NOLA och
landskapsvård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konstruktionen av arealbidrag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter till beredskapsarbeten inom
jordbruket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av fortsatt drift vid Roma
sockerbruk,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en särskild utredning om
konsekvenserna av 1990 års livsmedelspolitiska beslut för det
gotländska jordbruket,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökade satsningar på forskning,
utbildning och utveckling kring alternativa energikällor på
Gotland,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktat stöd till natur- och kulturturism
på Gotland,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av handlingsplan för att rädda
Östersjön.
1991/92:A481 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de regionalpolitiska stöden är ett
medel att åstadkomma rättvis fördelning mellan olika regioner,
3. att riksdagen under bilaga 11. D 6 anslår 280 000 000 kr.
utöver regeringens förslag till särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att de regionalpolitiska stöden
i högre grad går till kvinnor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regionalpolitiska medel skall kunna
användas till satsningar inom offentlig sektor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilt stöd till barnomsorg på små
orter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett rundare Sverige och likvärdiga
förutsättningar för länstrafikbolagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att forskningen inom ERU (Enheten för
regional utveckling) till övervägande del skall inriktas på
kvinnors villkor i glesbygden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fördelningen av kvinnor och män i
länsstyrelsernas styrelser bör överensstämma med den som gäller
för lokaliseringsstöd (inget kön får vara representerat med
mindre än 40%).

1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens roll som ägare av basindustrierna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av riskvilligt kapital,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av kommunikationssatsningar i
Norrbottens län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de areella näringarna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljön,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rennäringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utlokaliseringen.
1991/92:A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länets arbetsmarknad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av ökade resurser till
handelsregistret i Stockholms län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bemanningsplaner för Stockholms skärgård,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk
gymnasieutbildning i Stockholms län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid
utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning i Stockholms
län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ombilda Stockholms universitet till en
stiftelse,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppföljning av den s.k. Dennisuppgörelsen
vad gäller anslag till trafikinvesteringar i Stockholmsregionen
och nödvändiga förändringar i lagstiftningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga vägverkets länsramar
för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen skall klargöra behovet av
ytterligare kapacitet för flygtrafiken i Stockholmsregionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av fortsatt utbyggnad av spårbunden
trafik i Stockholms län, även efter det att nu påbörjade projekt
är färdiga,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny miljövänlig, snabb, resurssnål och
säker automatisk kollektivtrafik.
1991/92:A484 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ansökan om
medlemskap i EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs
län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser för
småföretagsutveckling med tyngdpunkt på Sjuhäradsbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för
framtidsstrategin för Älvsborgs län,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att låta en större andel av regeringens
satsning på högskolan komma högskolorna i Älvsborgs län till
del,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av allsidiga
och utvecklade kommunikationer och de redovisade
finansieringsmöjligheterna för att uppnå dessa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelningen mellan länen av väganslagen
för upprustning och underhåll av grusvägarna i Älvsborgs län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fastställa banverkets beslut
beträffande Norge--Väner-länken och dess dragning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den långsiktigt strategiska utvecklingen
av Vänersjöfarten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av goda
flygförbindelser,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att forcera arbetet med bildandet av
Nationalpark Tresticklan i Dalsland.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas
13. att riksdagen beslutar att 40% av länsanslagens
projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor i
enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:A811 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors
sysselsättning och utbildning i Skåne.

1991/92:Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar ge klartecken till byggnad av
högskolan i Gävle--Sandviken.
1991/92:Bo222 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser till ekokommunprojektet.
1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturens betydelse vid utformningen av
regionalpolitiska stöd.
1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser
till Södertörn.
1991/92:U614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att stöd planeras och
förbereds till regioner, företag och anställda som drabbas vid
nedläggningar och omstruktureringar av svensk krigsindustri.

Utskottet

Den regionala problembilden
I propositionen konstateras att den långsiktiga regionala
problembilden inte har förändrats väsentligt under senare år.
Den allmänna försämringen av konjunkturen har bl.a. medfört en
kraftig ökning av antalet arbetslösa och antalet varsel om
uppsägning i hela landet. Dessa problem har ökat i minst samma
takt i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna som i landet
i övrigt. Nödvändiga strukturförändringar sköts upp under den
rådande högkonjunkturen. Detta uppdämda förändringsbehov utlöses
nu och medför mycket stora påfrestningar i orter och regioner
som redan tidigare hade ett ensidigt och svagt näringsliv.
Utskottet återkommer till utvecklingen på arbetsmarknaden
senare under våren i samband med behandlingen av
arbetsmarknadspolitiken.
De regionalpolitiska problemen är sedan länge störst i stora
delar av de sju s.k. skogslänen. Under senare år har dessa dock
haft en stabilare befolkningsutveckling än tidigare, främst
beroende på en förhållandevis hög nettoinvandring liksom på
ökade födelsetal. De inomregionala obalanserna är dock
fortfarande stora inom länen.
I en bilaga (bilaga 3) till detta betänkande finns
uppgifter om befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och
arbetslöshet. Uppgifterna har sammanställts av riksdagens
utredningstjänst. Redovisade uppgifter om den procentuella
arbetslösheten baseras på det för 1991 genomsnittliga antalet
kvarstående arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar
placering. På grund av den snabba negativa utvecklingen på
arbetsmarknaden redovisar utskottet dessutom senaste uppgifter
om arbetslöshetssituationen m.m. under resp. län i avsnittet om
Åtgärder i regioner och län.
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Propositionen
Propositionen hänvisar till de av riksdagen fastlagda målen
för regionalpolitiken. De innebär att människor oavsett var de
bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god
miljö. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden
mellan människor i olika delar av landet och en balanserad
befolkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan
åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta för
rationell produktion varigenom ekonomisk tillväxt kan uppnås.
För att målen skall kunna uppnås måste det skapas
förutsättningar för ekonomiskt, socialt, kulturellt och
ekologiskt fungerande regioner. I regeringsförklaringen heter
det bl.a. att hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv
regionalpolitik. Utvecklingskraften i de mindre företagen är
avgörande för den regionalt spridda sysselsättningen liksom
satsningar på infrastrukturen.
Den av riksdagen våren 1990 beslutade stödområdesindelningen
skall ligga fast. Regeringen har möjlighet att inplacera en
kommun eller kommundel med allvarliga sysselsättningsproblem i
s.k. tillfälligt stödområde. Det finns även möjlighet för
regeringen att tillfälligt höja den maximala andelen
lokaliseringsbidrag.
För att regionerna skall kunna utvecklas i rådande
lågkonjunktur med stora strukturomvandlingsproblem på olika håll
i landet krävs långsiktigt verkande regionalpolitiska åtgärder,
heter det i propositionen. Det behövs dels satsningar på
infrastrukturen, dels insatser i olika avseenden för företagen.
Regeringen föreslår att lokaliseringslån åter skall kunna
lämnas. En sådan åtgärd utgör också ett medel för att något
kompensera den ordinarie kapitalmarknadens mycket restriktiva
hållning, vilket gör det svårt att finansiera projekt i
stödområdet. En annan, allmänt kostnadssänkande åtgärd är
regeringens förslag till utvidgning av systemet med nedsättning
av socialavgifter. Slutligen föreslås en viss höjning av det
s.k. länsanslaget.
I propositionen framhålls att de medel som avsätts för direkta
regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den
regionala utvecklingen. För att nå de regionalpolitiska målen
krävs att regionalpolitiska hänsyn tas även när åtgärder inom
andra samhällssektorer utformas. I propositionen framhålls
sektorssamordningen inom regeringskansliet som ett viktigt led i
det regionalpolitiska arbetet. Särskilt betydelsefulla för den
regionala utvecklingen är insatser för att stärka
infrastrukturen. Dessa insatser berör bl.a. verksamheter inom
kommunikations-, utbildnings-, jordbruks- och
näringsdepartementens områden. I propositionen lämnas följande
redogörelse för viktigare beslut inom andra politikområden som
har effekter för den regionala utvecklingen.
Inom arbetsmarknadsdepartementets område faller förutom
regionalpolitiken även arbetsmarknadspolitiken, som syftar till
att åstadkomma väl fungerande arbetsmarknader i hela landet. De
arbetsmarknadspolitiska medlen fördelar AMS utifrån de problem
som råder i varje län. Länsarbetsnämnderna fördelar i sin tur
medel till varje arbetsförmedling med beaktande av den lokala
situationen. Fördelningen av medlen får därmed en profil som i
stort överensstämmer med de regionalpolitiska prioriteringarna.
Inom kommunikationsdepartementets område framhålls
riksdagens beslut våren 1991 att inrätta ett särskilt
infrastrukturanslag för större projekt som gäller vägar,
järnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Sammanlagt 10
miljarder kronor anslogs av riksdagen inom en total
planeringsram på 20 miljarder kronor. Enligt uppgift i
budgetpropositionens bilaga 7 har den förutvarande regeringen
beslutat om ca 11 miljarder kronor från detta anslag till olika
projekt. Den nuvarande regeringen lämnade i november 1991
förslag till riksdagen om ett särskilt anslag på 1 500 milj.kr.
till sysselsättnings- och produktivitetsfrämjande åtgärder som
gäller investeringar i kommunikationssektorns infrastruktur.
Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag. I
fråga om vägar framhålls också det tioåriga
investeringsprogrammet för särskilda bärighetshöjande åtgärder.
En viktig del av programmet utgörs av åtgärder i skogslänen.
För budgetåret 1992/93 föreslås att 140 milj.kr. anslås till
transportstöd för färjetrafiken till Gotland. Anslaget till
trafiken på Trollhätte kanal och Vänern höjs med 18 milj.kr.
till 78 milj.kr. Till kommunala flygplatser, huvudsakligen i
Norrlands inland, anvisas 15,2 milj.kr.
Inom utbildningsdepartementets område pekar propositionen
på regeringsbesluten i maj 1991 varvid drygt 15 milj.kr.
fördelades till Bergslagen och norra Sveriges inland för
kompetenshöjande åtgärder. Medlen härrörde från de
regionalpolitiska satsningar som riksdagen fattade beslut om i
samband med propositionerna om särskilda regionalpolitiska
satsningar i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland
(prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) samt i Norrbottens län
(prop. 1987/88:86, UbU38, rskr. 353). Medlen avsåg bl.a.
utbildning inom komvux riktad till kvinnor i form av höjd
grundutbildning och yrkesutbildning med anknytning till det
lokala arbetslivets behov. Vissa av medlen fördelades för
distansutbildning inom högskolan.
Tillgång till god högskoleutbildning i hela landet är en
viktig faktor för den regionala utbildningen, betonas i
propositionen. Redan i vår ökar antalet platser vid universitet
och högskolor med 2 000, vilket motsvarar en kostnad på
21milj.kr. En fråga som uppmärksammats i regionalpolitiskt
sammanhang är möjligheterna till forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna. Detta stöd uppgår för budgetåret 1992/93
till 44 milj.kr. I detta sammanhang erinras i propositionen om
de 36,5 milj.kr. som avsatts av regionalpolitiska medel för en
tillfällig förstärkning av forsknings- och
utvecklingsverksamheten vid elva mindre och medelstora högskolor
i Norrland, Bergslagen, sydöstra Sverige och Borås.
Slutligen erinras om riksdagens beslut våren 1991 om en ny
gymnasieskola. Beslutet innebär att varje kommun själv beslutar
i vilken utsträckning den skall anordna gymnasieutbildning eller
erbjuda sådan genom samverkansavtal med andra kommuner.
Inom jordbruksdepartementets område bereds för närvarande
ett förslag från en parlamentarisk arbetsgrupp rörande det
fortsatta stödet till jordbruket i norra Sverige. Stöd till
sockerbruken på Öland och Gotland skall enligt riksdagens beslut
våren 1991 lämnas under en övergångsperiod. Åtgärder skall under
perioden vidtas för att underlätta avvecklingen av sockerbruken.
Inom näringsdepartementets område hänvisas till riksdagens
beslut i december 1991 om en ny småföretagspolitik. Enligt
propositionen får beslutet särskilt stor betydelse för de
regionalpolitiskt prioriterade områdena. Även riksdagens beslut
våren 1991 om energipolitiken har stor regionalpolitisk
betydelse.
Inom finansdepartementets område pekar propositionen på
riksdagens beslut hösten 1991 om sänkning av mervärdesskatten
från 25 till 18% på bl.a. hotell- och restaurangtjänster,
upplåtelse av campingplats och stugor i stugbyar samt
personbefordran. Sänkningen kan väntas förbättra
förutsättningarna för turistnäringen på främst
vinterturistorterna i Sverige.
Inom civildepartementets område pågår olika
utvecklingsarbeten som har betydelse för den regionala
utvecklingen. I propositionen framhålls bl.a.
länsstyrelsereformen från förra året. Den syftar till att stärka
samordningen av den statliga verksamheten på regional nivå.
Vidare skapas förutsättningar för decentralisering från centrala
verk till länen och från stat till kommun. En särskild utredare
arbetar med att göra en analys av den offentliga verksamhetens
regionala uppbyggnad (C1991:09). Samme utredare har också i
uppdrag att analysera för- och nackdelar med nuvarande
länsindelning i västra Sverige (C1991:08). Båda uppdragen
skall vara redovisade till regeringen senast den 1 juli 1992.
Enligt uppgift i budgetpropositionens bilaga 14
(civildepartementet) avser regeringen att tillkalla en
parlamentarisk beredning för det fortsatta arbetet med såväl den
regionala verksamhetens uppbyggnad som landets indelning i län.
Civildepartementet förbereder tillsammans med
glesbygdsmyndigheten ett projekt för att utveckla idéer om den
kooperativa företagsformen som ett verksamt medel i det
regionalpolitiska arbetet.
En särskild arbetsgrupp har inom civildepartementet tillsatts
för att göra en uppföljning av det hittillsvarande samarbetet
över riksgränserna. Gruppen skall bl.a. överväga vilka åtgärder
som behövs för att underlätta den gränskommunala samverkan.
Inom kulturdepartementets område satsas för nästa budgetår
7,5 milj.kr. till orkestrar och länsteatrar. Därmed fullföljs
det treåriga program för utbyggnaden av stödet till de regionala
kulturinstitutionerna som riksdagen beslöt med anledning av 1990
års budgetproposition.
Inom miljö- och naturresursdepartementets område pekar
propositionen på de särskilda direktiv som skall gälla för
länsstyrelsernas anslagsframställning för budgetåren
1993/94--1994/95. I dessa hänvisas till riksdagens uppfattning
att det är en viktig uppgift för länsstyrelserna att verka för
att den regionala utvecklingen sker i former som är förenliga
med kraven på en god miljö och en långsiktigt god hushållning
med naturresurser.
Motionerna
Socialdemokraterna erinrar i sin partimotion A225 om
riksdagens beslut våren 1990 om regionalpolitiken. Riksdagen
ställde sig då bakom den dåvarande regeringens förslag om den
långsiktiga inriktningen av regionalpolitiken. Kännetecknen i
denna politik är att tillväxten skall bli högre, rättvisan
mellan olika landsdelar öka och valfriheten för befolkningen bli
större.
En samordnad syn tillämpades i regeringen för att inte de
regionalpolitiska målen skulle undergrävas. Mer stöd gavs till
infrastruktursatsningar, mindre till generella subventioner och
direkt företagsstöd.
Regionalpolitiskt tänkande måste enligt motionärerna prägla
skilda politikområden. Formerna för samordning inom och mellan
olika samhälls- och politikområden måste utvecklas så att de
regionalpolitiska målen främjas. En av de viktigaste insatserna
för regional utveckling är att förbättra infrastrukturen i form
av vägar, järnvägar och teleservice. Utbildning och forskning är
andra viktiga inslag i politiken. Regeringen har det yttersta
ansvaret för att statliga verk, myndigheter och bolag
organiserar sin verksamhet så att regionalpolitiska hänsyn blir
beaktade. En samordning och en helhetssyn måste prägla arbetet
så att inte målsättningen om regional balans går förlorad.
Den inriktning som regionalpolitiken har haft under den
socialdemokratiska regeringen bör ligga fast. Motionärerna
motsätter sig bestämt en ändrad inriktning av regionalpolitiken
och avvisar i det sammanhanget regeringens förslag om allmänt
kostnadssänkande företagsstöd i form av ökade möjligheter till
nedsatta sociala avgifter. I stället vill man satsa mer pengar
till lokaliseringsbidrag och ytterligare medel till regionala
utvecklingsinsatser. Regeringen måste aktivt verka för fortsatt
utlokalisering av tjänsteföretag. Vidare vill motionärerna att
utbyggnaden av infrastrukturen påskyndas och att ytterligare
medel anslås för detta ändamål i de tre nordligaste länen. Fler
projekt inom det anvisade infrastrukturanslaget bör beslutas.
Den närmare utformningen av motionärernas förslag och
behandlingen av dessa kommer att tas upp senare i
framställningen.
Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion A481 att
Sverige är ett land i obalans. Den svängning som har skett från
högkonjunktur till lågkonjunktur påverkar också den regionala
utvecklingen. De regionalpolitiska stöden och åtgärderna handlar
om en rättvis fördelning av landets resurser och om ersättning
för de ekonomiska värden som produceras i olika delar av landet.
Förutom lågkonjunkturen har Sveriges hållning i EG-frågan
bidragit till allvarliga konsekvenser för Norrland, som medfört
att livskraftiga företag lagts ned eller flyttat söderut.
De demokratiska instanserna, kommun, landsting och riksdag,
måste kunna styra lokalisering av arbetsplatser för att
korrigera de koncentrationstendenser som finns.
Regionalpolitiken får inte ses skild från övriga
politikområden, framhåller motionärerna. Satsningar måste göras
på infrastrukturen, utbildning och forskning, vård och omsorg,
social service, rättsväsende m.m.
Budgetpropositionen saknar kvinnoperspektiv, anser
motionärerna vidare. Regionalpolitikens utformning har
missgynnat kvinnorna. Det mesta stödet har gått till typiskt
manliga områden. Eftersom den offentliga sektorn har så stor
betydelse för kvinnorna, menar motionärerna att
regionalpolitiska medel också skall kunna användas för
satsningar på offentlig sektor i utsatta områden. Satsningar på
kollektivtrafiken skulle gynna kvinnorna. Inom ERU bör
forskningsinsatserna till övervägande del inriktas på kvinnor.
Slutligen bör kvinnorepresentationen i länsstyrelsernas
styrelser öka till 40%.
I motion A409 av Bo Holmberg, m.fl. (s) anför motionärerna att
regionalpolitikens huvudmål, regional balans, med kraft måste
hävdas under 1990-talet. Det finns skäl för en mobilisering för
att värna och utveckla regionalpolitiken i vårt land. Det behövs
insikter om olikheterna i avstånd och geografi. Europasamarbetet
får inte innebära att Sverige släpper sina regionalpolitiska
ambitioner.
Motionärerna vill ha bättre beslutsunderlag och bättre
regional statistik. Fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag
bör ske, liksom regionalpolitisk prövning när nya myndigheter
tillkommer. Det är dags att forma en politik för samordnad
service i glesbygden. Om flera myndigheter samlokaliserar sina
verksamheter kan servicen bevaras.
I motion A475 av Margareta Winberg (s) betonas att
glesbygdspolitik inte kan skiljas från regionalpolitik.
Glesbygdspolitiken måste breddas, tyngdpunkten förskjutas.
Glesbygden måste i framtiden hämta sin försörjning utanför sig
själv. Utvecklingen i de regionala tätortssystemen blir därför
av avgörande betydelse för att hindra avfolkningen.
Det är bra med småskaliga lokala initiativ men det behövs
betydligt mer, nämligen en långsiktig förstärkning av de
statliga transfereringarna, goda lokala transportnät samt en
organiserad samverkan mellan industrin, AMS samt närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK), anförs den i motionen.
Utskottets överväganden
Det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för
regionalpolitiken. Människor skall således oavsett var de bor i
landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Inga
nya omständigheter har tillkommit som motiverar ett annat
ställningstagande om målen för regionalpolitiken.
Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken konstaterade
utskottet vid sin behandling av regionalpolitiken för 90-talet
(bet. 1989/90:AU13) att målen måste fyllas med konkret innehåll.
Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan
olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så
att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt att
produktionen sker rationellt varigenom en god ekonomisk tillväxt
kan ske.
Utskottet vill i likhet med propositionen understryka att de
medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast
marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Flertalet
politikområden har betydelse för den regionala utvecklingen. Det
är därför viktigt att regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder
utformas inom exempelvis arbetsmarknads-, närings-, trafik-,
skatte-, utbildnings- och forskningsområdena.
Liknande tankar har utskottet fört fram vid flera tillfällen
tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande
1990/91:AU13. Denna uppfattning kommer också till uttryck i de
ovan nämnda motionerna.
Av grundläggande betydelse för utvecklingen är den ekonomiska
politiken. Att nå de regionalpolitiskt uppsatta målen är
självfallet lättare i tider när den ekonomiska tillväxten är god
och näringslivet expanderar. Tillväxt i ekonomin är därför en
viktig förutsättning för en sådan fördelning av resurserna att
man kan nå de regionalpolitiska målen. Den allmänna försämringen
av konjunkturen har medfört svåra problem på orter och i hela
regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet.
Utskottet återkommer senare i betänkandet till dessa frågor vid
behandlingen av ett stort antal motioner i vilka motionärerna
tar upp problem i de olika länen.
Utskottet kan inte finna att inriktningen av regionalpolitiken
sådan den anges i propositionen på något avgörande sätt avviker
från den av riksdagen våren 1990 fastlagda politiken.
Motionsförslagen om tillkännagivanden om regionalpolitikens
inriktning ligger således i linje med den förda politiken. Det
förslag till kostnadssänkande åtgärder som ligger i utvidgningen
av systemet med nedsättning av socialavgifter kan inte på något
avgörande sätt rubba den fastlagda inriktningen.
Motionsyrkandena bör därför i nu behandlade delar inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Vad härefter gäller yrkandena i motion A481 (v) om särskilda
satsningar på kvinnor och därmed omprioriteringar av de
regionalpolitiska stöden vill utskottet anföra följande.
Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det
gäller frågan om att rättvist fördela de regionala stöden. Det
är därför tillfredsställande att länsarbetsnämnderna i
stödområdena har utarbetat handlingsplaner för att öka stöden
till kvinnor. Vidare uppges i propositionen att regeringen i
december 1991 gett NUTEK ett särskilt uppdrag att analysera
villkoren för kvinnors företagande och utarbeta ett
åtgärdsprogram för att främja kvinnors företagande i
stödområdet. I propositionen aviseras ett uppdrag till ERU att
utarbeta ett nytt forskningsprogram. Utskottet förutsätter att
man i detta sammanhang även beaktar forskning som tar sikte på
kvinnors möjligheter och förutsättningar i olika delar av
landet. Vad slutligen gäller kvinnorepresentationen i
länsstyrelsernas styrelser har utskottet inte heller här någon
annan uppfattning än motionärerna, nämligen att andelen kvinnor
bör öka. Det är emellertid landstingen som ytterst ansvarar för
att så sker, eftersom det är landstingen som väljer
representanter i länsstyrelsernas styrelser.
Med det anförda finner utskottet att nu behandlade
motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de behandlade
motionerna A225 (s), A409 (s), A475 (s) och A481 (v) bör avslås,
i förekommande fall i aktuella delar.
Allmänna principer för omlokalisering m.m.
I detta avsnitt tar utskottet upp förslag som rör
omlokalisering av statlig verksamhet, storstadsregionernas
utveckling samt riksdagens revisorers förslag angående
planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Allmänna principer för omlokalisering av statlig och annan
verksamhet lade riksdagen fast våren 1990. Utskottet
anförde i sitt betänkande 1989/90:AU13 beträffande
omlokalisering av central statlig verksamhet bl.a. följande.
Utskottet delar också uppfattningen att vid överväganden om
omlokalisering av central statlig verksamhet sådan i första hand
bör ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller
vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En
utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering
eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter
effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska
aspekterna beakta förutsättningarna att behålla eller rekrytera
kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra
myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m.
Lokalisering även till andra orter än stödjepunkterna, särskilt
sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan således komma i fråga.
Utskottet hänvisade vidare till sitt uttalande våren 1988
(bet. AU 1987/88:13) om att beslut om omlokalisering av
befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör
föregås av noggranna överväganden i de avseenden som nyss
beskrivits. Utskottet har vidare betonat vikten av att besluten
föregås av information till och samråd med den berörda
personalen.
Utskottet har också när det gäller lokalisering av nya
myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att
välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
Utskottet vill emellertid ånyo understryka att regeringen vid
beslut om lokalisering av nya myndigheter ingående bör pröva
förutsättningar att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
De möjligheter som därvid står till buds att åstadkomma en
bättre regional balans måste så långt möjligt tas till vara.
I ett antal motioner åberopas dessa av riksdagen fastställda
allmänna riktlinjer för omlokalisering av statlig verksamhet.
I motion A401 förordar Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson
(v) att statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet i sin
helhet bör omlokaliseras till Örebro. De anför som skäl härför
dels att länet drabbats av regementsnedläggning, dels att SCB
sammanfört sex lokalområden till nya lokaler i Örebro.
Motionärerna anser att det borde skapas lokalmässiga
förutsättningar för att föra samman hela SCB:s verksamhet till
Örebro.
Förslag som i huvudsak överensstämmer med det här aktuella
avstyrkte arbetsmarknadsutskottet våren 1990 med hänvisning till
att omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av
nya myndigheter måste grundas på noggranna överväganden i skilda
avseenden. Finansutskottet som behandlade ett yrkande av samma
innebörd våren 1991 anslöt sig till arbetsmarknadsutskottets
uppfattning i fråga om omlokalisering av myndigheters
verksamhet. Finansutskottet påpekade bl.a. att SCB:s
Stockholmsenhet är av stor betydelse för kontakten med användare
och kunder i Stockholmsregionen.
Med anledning av det här aktuella förslaget utgår utskottet
från att frågan om omlokalisering av SCB:s verksamhet beaktas av
ansvariga myndigheter. Motionen ger dock enligt utskottets
mening inte underlag för att göra något uttalande om
omlokalisering av SCB. Motion A401 avstyrks alltså.
Folkhälsoinstitutet som enligt riksdagens beslut i
december 1991 skall inrättas den 1 juli 1992 bör enligt motion
A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) lokaliseras till
Malmö--Lund-regionen. I flera andra motioner föreslås olika
områden för folkhälsoinstitutets placering.
Enligt ett beslut som regeringen fattat den 30 januari 1992
skall folkhälsoinstitutet förläggas till Stockholmsområdet.
Utskottet avstyrker därför motion A434 i här behandlad del.
I två motioner pekas på de positiva effekter för den
inomregionala balansen i den mottagande regionen som en
utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm skulle föra
med sig.
Roland Larsson (c) anför i motion A462 att vid utlokalisering
av statlig verksamhet borde som villkor härför uppställas att
det mottagande länet decentraliserade viss verksamhet till
mindre orter inom länet.
I motion T227 anför Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)
att Stockholms län kännetecknas av stora inomregionala obalanser
och att förhållandena på Södertörn i olika avseenden är sämre än
i övriga delar av länet. En orsak till denna obalans är enligt
motionärerna att de statliga arbetsplatserna i huvusak är
förlagda till Stockholms innerstad och de nordöstra delarna av
länet. De menar att staten skulle kunna i viss mån motverka
obalansen genom att förlägga statliga arbetsplatser till
Södertörn.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om olika
åtgärder för att komma till rätta med inomregionala obalanser. I
betänkandet 1989/90:AU13 anförde utskottet att i samband med att
förutsättningarna för de statliga organen ändras skall
möjligheterna alltid prövas till en annan lokalisering där
hänsyn tas till den inomregionala obalansen. Utskottet vill
vidare erinra om förordningen 1982:877 enligt vilken en
myndighet bl.a. skall beakta möjligheterna till decentralisering
av sin verksamhet. I detta sammanhang kan även erinras om den
tidigare nämnda utredningen (C 1991:09) om den offentliga
verksamhetens regionala uppbyggnad som skall redovisas till
regeringen senast den 1 juli 1992.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
A462 och motion T227 i här aktuell del.
I detta sammanhang tar utskottet upp de synpunkter och förslag
som Bertil Persson (m) för fram i motion A413 om
storstadsregionernas betydelse för utvecklingen och
tillväxten generellt i Sverige. Med hänvisning till den viktiga
roll som storstäderna internationellt spelar anser han att det
är angeläget att studera hur våra storstadsregioner samt
Mälardalen, Västsverige och Skåne skall kunna få optimala
utvecklingsbetingelser.
I samband med att riksdagen våren 1990 lade fast vissa
riktlinjer för regionalpolitiken för 90-talet framhöll utskottet
att fungerande storstadsregioner är av intresse för hela
landet samt att det ur ett internationellt perspektiv finns
anledning att värna om en fungerande huvudstadsregion. Samtidigt
påpekade utskottet att det inte finns anledning att ställa
storstadsregionerna mot övriga regioner. En viktig uppgift för
regionalpolitiken är enligt utskottet att söka förhindra en
alltför snabb och ohämmad tillväxt som bl.a. leder till
köproblem i fråga om bostäder, vård och service samt inte minst
utgör ett hot mot miljön.
Utskottet delar som ovan framgått motionärens uppfattning att
det är viktigt att de svenska storstadsregionerna -- inte minst
med hänsyn till det kommande EG-samarbetet -- får goda
utvecklingsmöjligheter.
Med anledning av motionärens önskemål om en särskild studie av
dessa regioners utvecklingsmöjligheter vill utskottet erinra om
att storstadsutredningen bl.a. studerat utvecklingstendenser i
storstadsområdena. I betänkandet (SOU 1990:36) Storstadsliv --
rika möjligheter -- hårda villkor lägger utredningen fram vissa
förslag om storstadsregionernas utveckling. Förslagen bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Vidare kan nämnas att ERU har
till uppgift att initiera och samordna forskning på
regionalpolitikens område och om strukturomvandlingsfrågor. ERU
utarbetade bl.a. vissa underlagsrapporter till
storstadsutredningen. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motion A413 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Förslag om omlokalisering av statlig verksamhet till vissa
län föreslås i fem motioner.
I motion A405 vill Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) att
riksdagen skall göra en framställning om att fler statliga
arbetsplatser skall förläggas till Kalmar län. Motionärerna
hävdar att Kalmar län tidigare har missgynnats vid ny- eller
omlokaliseringar av statlig verksamhet.
Charlotte Branting (fp) anför i motion A453 att det skulle
betyda mycket för utvecklingen i Kronobergs län om något
statligt verk eller någon myndighet lokaliserades dit.
Motionären önskar att regeringen i positiv anda prövar förslag
om bl.a. omlokalisering av Södra Skogsinstitutet, inrättande av
ett landsarkiv och en kart- och papperskonserveringscentral.
En utlokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands
län förordas av Birger Andersson (c) i motion A472. Han
påpekar att industrisysselsättningen i länet har minskat
kraftigt och att länet under 1980-talet haft en negativ
befolkningsutveckling.
Enligt motion A426 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) bör
statlig verksamhet utlokaliseras till Jämtlands län.
Motionärerna anser att de avdelningar på NUTEK som sysslar med
företagsutveckling och regional utveckling bör lokaliseras till
Östersund och ingå i det nationella regional- och
glesbygdspolitiska centrum som nu byggs upp.
Sten-Ove Sundström m.fl. (s) aktualiserar i motion A482
behovet av att ytterligare statliga verksamheter utlokaliseras
till Norrbottens län. Motionärerna anser att delar av
naturvårdsverket och av försvarsmyndigheterna i Stockholm borde
kunna flyttas till Norrbotten.
Utskottet har i det föregående utförligt redovisat de allmänna
principer för omlokalisering som riksdagen beslutade om våren
1990. Dessa principer ligger fast. Med anledning av samtliga
ovan redovisade motionsyrkanden vill utskottet ånyo framhålla
att omlokalisering men kanske framför allt decentralisering är
viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad
regional utveckling. Motionerna ger dock enligt utskottets
mening inte underlag för något särskilt uttalande om
omlokalisering av statlig verksamhet till någon av de av
motionärerna föreslagna orterna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
A405, A426, A453, A472 och A482 i förekommande fall i berörda
delar.
Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp riksdagens
revisorers förslag om planeringen och genomförandet av boverkets
lokalisering.
Riksdagen beslutade den 17 december 1987 att boverket skulle
lokaliseras till Karlskrona. Utlokaliseringen har blivit föremål
för granskning av riksdagens revisorer.
Bostadsutskottet, till vilket revisorernas förslag har
hänvisats, har med eget yttrande överlämnat förslaget till
arbetsmarknadsutskottet. Bostadsutskottet konstaterar att de
frågor som tas upp i förslaget och de åtgärder som revisorerna
förordar är av personal- och regionalpolitisk natur och alltså
faller under arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde.
Revisorernas granskning visar att någon utredning om boverkets
lokalisering eller något förslag från regeringen inte hade
presenterats. Ansvaret för planeringen och genomförandet av
lokaliseringen var fördelat på många myndigheter utan att någon
myndighet hade ett uttalat samordningsansvar. Den bristande
styrningen i den tidiga planeringen ledde till förseningar och
till att insatserna inte blev tillräckligt effektiva.
Granskningen ger även vid handen att regeringens och
myndigheternas insatser för personalförsörjningen inte var
tillräckliga. Endast 6% -- 21 personer -- av den vid
lokaliseringsbeslutet befintliga personalen följde med till den
beslutade lokaliseringsorten Karlskrona. Svårigheten att ordna
arbeten åt medflyttande anhöriga på arbetsmarknaden i Karlskrona
angavs av boverket vara en viktig orsak till att så många inte
följde med.
I granskningsrapporten påpekas dock att omlokaliseringen som
sådan har givit möjligheter till värdefull omprövning av
verksamheten.
Revisorerna föreslår följande åtgärder.
Staten bör skaffa sig bättre kompetens rörande
omlokaliseringar för att effektivt kunna stödja berörda
myndigheter med kunskaper och erfarenheter om hur en
omlokalisering skall planeras och genomföras.
Regeringen föreslås ta initiativ till att förbättra
samordningen mellan de myndigheter som är berörda i en
omlokalisering.
Ökade möjligheter till ekonomiskt stöd, som bl.a. kan
underlätta för anställda att följa med och för medflyttande att
få arbete, måste tillskapas i god tid före planering och
genomförande av en enskild omlokalisering.
Uppföljningar och utvärderingar bör göras vid omlokalisering
av statliga myndigheter. Dessa resultatanalyser bör redovisas
för riksdagen.
Regeringen erinras om riksdagens uttalanden om att det är
viktigt att möjligheterna prövas att välja annan
lokaliseringsort än Stockholm när det gäller att inrätta nya
myndigheter.
Bostadsutskottet erinrar i sitt yttrande om att den resursram
som det nya verket tilldelades innebar att personal kunde
rekryteras till det nya verket till en nivå som motsvarade 60%
av den personal som fanns vid planverket och bostadsstyrelsen.
Bostadsutskottet åberopar i detta sammanhang boverkets
uppfattning att de myndigheter som lokaliserades på 1970-talet
visade minskad effektivitet under väsentligt längre tid än vad
som gällde boverkets omlokalisering, detta trots att dessa
myndigheter enligt boverket hade bättre stöd från
regeringskansliet än vad verket anser sig ha fått.
De förslag som revisorerna lagt fram ligger väl i linje med de
av riksdagen fastlagda riktlinjerna för omlokalisering av
statlig verksamhet och med vad utskottet i olika sammanhang har
fört fram.
Vad i övrigt anförts och förordats i revisorernas förslag har
inte givit arbetsmarknadsutskottet anledning till särskilt
uttalande.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen lägger
förslag 1990/91:19 till handlingarna.
Företagsstöd
Inledning
Efter de förändringar riksdagen beslutade våren 1990 (prop.
1989/90:76, AU13, rskr. 346) har det regionalpolitiska
företagsstödet följande former:
Lokaliseringsbidrag, högst 35% av kostnaden vid
investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1 och
högst 20% i stödområde 2.
Utvecklingsbidrag, högst 50% av kostnaden för s.k. mjuka
investeringar intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000 kr.
Beloppsgränsen kan överskridas i vissa fall.
Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för
företag inom vissa branscher i stödområde 1. De regler som
gäller för stödformen behandlas närmare i det följande.
Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft
utgör sammanlagt 200 000 kr. i stödområde 1 och sammanlagt
120000 kr. i stödområde 2 under fem år.
I det regionalpolitiska företagsstödet ingår också
transportstöd. Detta stöd ändrades genom beslut av riksdagen
våren 1991. Tidigare stöd till persontransporter och
datakommunikation avvecklades. Det stöd som nu utgår gäller
merkostnader för godstransporter av vissa varor till och från
det särskilda godstransportstödområdet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödformen
nedsättning av socialavgifter vidgas branschmässigt och
geografiskt samt att lokaliseringslån återinförs som
regionalpolitisk stödform. Socialdemokraterna motsätter sig att
avgiftsnedsättningen skall få en vidgad omfattning.
I motioner aktualiseras härutöver frågor om de allmänna
villkoren för företagsstödet.
Nedsättning av socialavgifter
Gällande regler
Den aktuella stödformen är reglerad i lag, nämligen lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. För övriga former
av regionalpolitiskt företagsstöd gäller bestämmelserna i
förordningarna (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd
resp. (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Lagen
medger nedsättning av socialavgifterna med tio procentenheter
för företag i nedan angivna branscher om de bedriver verksamhet
i stödområde 1. Avgiftsnedsättningen är avsedd att gälla under
tio år, fr.o.m. år 1991 t.o.m. år 2000.
Utanför stödområde 1 gäller till utgången av år 1995 en
avgiftsnedsättning med fem procentenheter i Bodens, Luleå, Piteå
och Älvsbyns kommuner. Detta är en övergångsanordning med hänsyn
till att dessa kommuner genom 1990 års regionalpolitiska beslut
förlorade tidigare möjligheter till tioprocentig
avgiftsnedsättning.
I Svappavaara samhälle i Kiruna kommun kan till utgången av år
1993 företag medges hel befrielse från arbetsgivaravgifter och
allmän löneskatt.
Stödformen omfattar i dag verksamhet inom följande branscher:
1.gruvor och mineralbrott med undantag av malmgruvor,
2.tillverkning med undantag av tillverkning inom massa- och
pappersindustri samt järn-, stål- och ferrolegeringsverk,
3.produktionsvaruinriktad partihandel,
4.uppdragsverksamhet,
5.hotell, pensionat och camping,
6.restauranger och kaféer som drivs i kombination med
hotell, pensionat eller camping.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att stödformen i fortsättningen skall
gälla även följande nya verksamheter i stödområde 1:
uthyrning och reparationer,
jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,
renhållning, städning och tvätteri,
ideella, kulturella och religiösa organisationer samt
intresseorganisationer,
rekreationsverksamhet samt kulturell serviceverksamhet med
undantag av bibliotek,
personlig serviceverksamhet med undantag av varmbadhus.
Utskottet kan här anmärka att uppräkningen av verksamheter
följer huvudgrupperna i Svensk näringsgrensindelning (SNI). Med
den tekniken kommer avgiftsnedsättningen under exempelvis
jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske att
omfatta även verksamheter som renskötsel, pälsdjursskötsel och
annan djurskötsel samt skogsvård, virkesmätning, flottning m.m.
Vidare föreslås i budgetpropositionen att avgiftsnedsättningen
i stödområde 1 också skall omfatta arbete inom företagsledning,
ekonomi- eller löneadministration, ADB, registrering,
telefonförsäljning, ordermottagning och bokföring, oavsett var
företagets huvudverksamhet är belägen eller om den är berättigad
till avgiftsnedsättning eller ej. Det förutsätts att de
verksamheter det nu gäller bedrivs i klart avgränsade
avdelningar eller enheter.
Utöver den ovan redovisade branschmässiga utvidgningen för
stödformen i stödområde 1 föreslår regeringen en geografisk
utvidgning till delar av stödområde 2.
De delar av stödområde 2 det nu är fråga om är
i Västerbottens län Bjurholms, Lycksele, Norsjö och
Vindelns kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsk
församlingar i Skellefteå kommun,
i Jämtlands län Bräcke och Åre kommuner,
i Västernorrlands län Sollefteå och Ånge kommuner samt
Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun och Anundsjö,
Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks
kommun,
i Gävleborgs län Ljusdals kommun,
i Kopparbergs län Transtrands och Lima församlingar i
Malungs kommun och Särna och Idre församlingar i Älvdalens
kommun,
i Värmlands län Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby
församlingar i Torsby kommun.
I de angivna delarna av stödområde 2 skall avgiftsnedsättning
liksom i stödområde 1 kunna medges med tio procentenheter.
Nedsättningen skall kunna ske fr.o.m. utgiftsåret 1992 t.o.m. år
2000. Den föreslås omfatta följande verksamheter:
uppdrags- och uthyrningsverksamhet,
hotell, pensionat och camping samt restauranger och kaféer som
drivs i kombination med hotell, pensionat eller camping,
skidliftar som drivs fristående från annan verksamhet eller i
kombination med restauranger eller kaféer,
jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,
kanslifunktioner inom riks- och centralförbund för ideella,
kulturella och religiösa organisationer eller för
intresseorganisationer.
Även i de nu berörda delarna av stödområde 2 föreslås
avgiftsnedsättning kunna ges för avgränsade avdelningar eller
enheter för företagsledning, ekonomiadministration m.fl.
verksamheter som nämnts i redovisningen ovan för den föreslagna
branschmässiga utvidgningen i stödområde 1. De allmänna
förutsättningarna för nedsättningen skall vara desamma.
Regeringens förslag beträffande avgiftsnedsättningen
förutsätter lagändringar. I budgetpropositionen läggs fram
förslag härom.
Motioner
Socialdemokraterna motsätter sig i partimotionen A225 att de
geografiska och näringsmässiga områdena för nedsättningen av
socialavgifter skall utvidgas. De yrkar att regeringens förslag
att ändra i lagen skall avslås av riksdagen.
Som argument för avslagsyrkandet åberopar Socialdemokraterna
att det inte har visats att den avgiftsnedsättning som tidigare
har förekommit i Norrbottens län har gett någon ny
sysselsättning. De anför vidare att under den tioårsperiod som
den nuvarande stödformen skall gälla bör finnas en stabilitet i
reglerna om geografisk och näringsmässig avgränsning. Den
näringsmässiga utvidgning regeringen föreslår gäller främst
jordbruk och tjänstenäringar, vars lokalisering egentligen inte
går att påverka. Härigenom blir stödformen närmast ett allmänt
driftbidrag.
Den geografiska utvidgningen, fortsätter Socialdemokraterna,
framstår som obegriplig, eftersom den endast omfattar
tjänstenäringar och jordbruk. Detta innebär att näringar vars
lokalisering inte kan påverkas får permanenta driftbidrag. EG:s
regler tillåter lokaliseringsstöd för att bygga upp
verksamheter. Däremot har man en annan syn på driftbidrag,
särskilt om de kan betraktas som permanenta. Det är felaktigt
att utvidga en stödform som EG har störst anledning att
ifrågasätta.
Maud Björnemalm m.fl. (s) föreslår i motion A412 att
nedsättning av socialavgifter skall kunna ske även i Hällefors
och Ljusnarsbergs kommuner i Örebro län. Motionärernas förslag
beträffande de branscher som skall få del av nedsättningen i
dessa kommuner överensstämmer med vad regeringen förordat för de
i regeringsförslaget aktuella kommunerna i stödområde 2.
Magnus Persson m.fl. (s) i motion A456 och Sigge Godin (fp) i
motion A463 anser att avgiftsnedsättningen bör omfatta också
tillverkningsindustri. Förslaget i motion A456 tar sikte på de
delar av Värmlands län som regeringens förslag inbegriper med
tillägg för Rämmens församling (Lesjöfors) i Filipstads kommun.
Förslaget i motion A463 gäller industriföretag i Bräcke och Åre
kommuner. Motionären förordar att den merkostnad som följer av
hans förslag skall täckas av medel som länet tilldelas från
anslaget Regionala utvecklingsinsatser.
Ulla Orring (fp) yrkar i motion A467 att avgiftsnedsättningen
skall medges även för glesbygdshandeln som, säger motionären,
annars blir nära nog den enda näringsgren där småföretagen får
fortsätta med den höga avgiftsnivån.
Utskottets överväganden
Det är angeläget att förbättra förutsättningarna för
näringslivet i de regionalpolitiskt svaga regionerna och att
stärka utvecklingskraften i de mindre företag som där är
verksamma. Som regeringen anför behövs därför en regionalpolitik
med flera instrument, däribland även stödformer av generell
natur.
Det regionalpolitiska företagsstödet -- som senast fastlades
av riksdagen på våren 1990 efter förslag av den dåvarande
socialdemokratiska regeringen -- är sammansatt av både selektiva
och generella stödformer. Lokaliserings- och utvecklingsbidrag
är jämte de olika formerna av glesbygdsstöd till företag att se
som selektiva åtgärder. Sysselsättningsbidraget, transportstödet
och nedsättningen av socialavgifter är företagsstödets generella
former.
Regeringens nu föreliggande förslag om avgiftsnedsättningen är
med utskottets synsätt en begränsad men för de aktuella
regionerna betydelsefull utbyggnad av stödformen. Argumenten i
den socialdemokratiska partimotionen A225 mot utbyggnaden är
inte övertygande. En av invändningarna är att
avgiftsnedsättningen i praktiken blir ett driftbidrag till
befintliga företag. Utskottet vill påpeka att det ligger i den
generella stödformens natur att den i förmånshänseende inte gör
skillnad mellan nystartade och redan etablerade verksamheter. I
den mån man ser detta som ett problem så är det något som även
drabbar det system med avgiftsnedsättning som ingått i svensk
regionalpolitik sedan 1980-talets början.
Socialdemokraterna sätter vidare in den utvidgade användningen
av avgiftsnedsättningen i ett EG-perspektiv. Utskottet erinrar
med anledning härav om att detta perspektiv tillmättes stor
betydelse i 1990 års regionalpolitiska beslut. I proposition
1989/90:76 (s. 107) anförde den dåvarande, socialdemokratiske
industriministern bl.a.:
Med det mycket stora internationella beroende som Sverige och
svenska företag lever i, finns det all anledning att se till att
eventuella otillbörliga och konkurrenssnedvridande företagsstöd
försvinner. De av mig nu presenterade förslagen till
företagsstöd anser jag ligger väl i linje med den inriktning och
de regler som gäller och som diskuteras inom t.ex. EFTA och EG.
Mina förslag innebär att företagsstöden i första hand är
inriktade mot små och medelstora företag och att krav på
långsiktig lönsamhet föreligger för att stöd ska kunna lämnas.
I enlighet härmed slopades den tidigare avgiftsnedsättningen
för malmgruvor, massa- och pappersindustri samt för järn-, stål-
och ferrolegeringsverk med den uttryckliga motiveringen att stöd
till dessa verksamheter kunde betraktas som
konkurrenssnedvridande på den internationella marknaden.
Den branschmässiga utvidgning som det nu är fråga om avser med
motionärernas egen sammanfattning främst jordbruk och
tjänstenäringar. Även efter den geografiska utvidgning
regeringen föreslagit kommer det att handla om verksamheter som
bedrivs i skogslänens inland. Det är inte lätt att se hur detta
kan leda till störningar i vårt internationella varuutbyte.
Utskottet vill inte utesluta att avgiftsnedsättningen eller
andra regionalpolitiska stödformer kan komma att ifrågasättas i
ett framtida EG-samarbete. Såvitt utskottet förstår är det
emellertid något som varje land som deltar i detta samarbete får
räkna med om man samtidigt bedriver en nationell
regionalpolitik.
Med hänvisning till dessa överväganden avstyrker utskottet
Socialdemokraternas avslagsyrkande i motion A225.
Vidare avstyrker utskottet yrkandena i motionerna A412 (s) om
avgiftsnedsättning i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner, A456
(s) och A463 (fp) om avgiftsnedsättning för
tillverkningsindustrin i aktuella delar av Värmland resp. i
Bräcke och Åre kommuner samt A467 (fp) om avgiftsnedsättning för
glesbygdshandeln. Vad särskilt beträffar det sistnämnda yrkandet
hänvisar utskottet till stödet till kommersiell service i
glesbygder, dvs. till glesbygdsbutikerna. Som redovisas i det
följande föreslår regeringen en beloppsmässig uppräkning av
detta stöd.
Efter de nu redovisade ställningstagandena till de aktuella
motionsyrkandena förordar utskottet att riksdagen bifaller
regeringens förslag genom att anta det till propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen om nedsättning av
socialavgifter. I lagförslagets ikraftträdandebestämmelse bör
göras ett förtydligande tillägg om beräkningen av den
nedsättning av egenavgifterna som kommer egenföretagarna till
del. Utskottet lägger fram förslag härom i hemställan.
Lokaliseringslån
Lokaliseringslån som regionalpolitisk stödform avskaffades år
1990 efter att ha varit i bruk sedan 1960-talets mitt.
Regeringen föreslår nu att lokaliseringslån återinförs för
kreditgivning i särskilda fall. Jämfört med de tidigare lånen
föreslås följande begränsningar.
För det första skall lån endast ges för investeringar i
byggnader och maskiner m.m. De tidigare lånen kunde ges även för
patent- och licensköp, marknadsföring etc.
För det andra är det inte meningen att särskilda medel skall
anvisas för ändamålet -- tidigare anvisades för varje budgetår
anslag till lokaliseringslånen. Finansieringen av de nya lånen
skall ske genom att man tar i anspråk obundna behållningar på
tidigare anvisade anslag, nämligen det för budgetåret 1989/90
anvisade anslaget D 3. Lokaliseringslån samt det för
budgetåret 1985/86 anvisade anslaget C 10. Lokaliseringslån i
Uddevallaregionen. Kvarvarande behållning på det senare anslaget
föreslås som förenkling bli överfört till D 3-anslaget.
Därutöver är avsikten att räntor och amorteringar på
utelöpande lokaliseringslån skall få disponeras för den nya
långivningen.
Regeringsförslaget har inte mött någon invändning i de
föreliggande motionerna. Socialdemokraterna ser det i
partimotion A225 som en naturlig åtgärd att återinföra
lokaliseringslånen på grund av den allmänna kreditåtstramningen
från bankernas sida. Utskottet tillstyrker för sin del att
lokaliseringslånen återinförs liksom den finansieringsform
regeringen har föreslagit för långivningen.
Allmänna frågor om företagsstödet
I detta avsnitt redovisas några allmänna frågor kring
företagsstödet som har aktualiserats i tre motioner.
Sten Svensson (m) önskar i motion A438 en utvärdering av
företagsstödets sysselsättningspolitiska effekter liksom av
stödets effekter ur konkurrens- och marknadssynpunkt.
De regionalpolitiska stödformerna har alltsedan den aktiva
lokaliseringspolitikens tillkomst vid mitten av 1960-talet
regelbundet tagits upp till omprövning -- under den senaste
tioårsperioden genom de regionalpolitiska besluten åren 1982,
1985 och 1990. Besluten har liksom motsvarande beslut under
1970-talet alltid föregåtts av ett omfattande utredningsarbete,
i regel under parlamentarisk medverkan. Vidare kan erinras om de
uppföljningar och utvärderingar som tidigare gjordes av statens
industriverk och som nu fortsätts i NUTEK. Med hänvisning
härtill anser utskottet att det inte med anledning av motionen
är motiverat att föreslå nya utvärderingar, utan motionen
avstyrks.
Åke Selberg m.fl. (s) förespråkar i motion A441 ett vidgat
regionalpolitiskt stöd till turismen. Enligt motionärerna
bör det vara möjligt att ge regionalpolitiskt stöd till s.k.
mjuka investeringar, såsom marknadsföring, produktutveckling och
kompetenshöjande åtgärder.
Det har sedan lång tid varit möjligt att på olika sätt ge
regionalpolitiskt stöd till immateriella ("mjuka") investeringar
av de slag motionärerna nämner. Det nya utvecklingsbidraget som
infördes år 1990 är den stödform som nu är avsedd för sådana
investeringar. Motionärernas syfte är således redan
tillgodosett, och utskottet avstyrker därför deras yrkande.
Gudrun Schyman m.fl. (v) vill i motion U614 att riksdagen
skall begära att regeringen planerar och förbereder stöd till
regioner, företag och anställda som drabbas vid nedläggningar
och omstruktureringar av svensk krigsindustri. Motionärerna
menar att den hårdnande konkurrensen i den internationella
vapenindustrin och avspänningen i Europa medför minskat behov av
svensk krigsindustri, som därmed kommer att stå inför en stor
strukturomvandling.
Motionen är i övriga delar remitterad till utrikesutskottet. I
dessa delar yrkar motionärerna på lagstiftning med totalförbud
mot svensk vapenexport, att genomföras under fem år.
Arbetsmarknadsutskottet tar inte ställning till konsekvenserna i
sysselsättningshänseende av sådana åtgärder utan överväger här
behovet av planeringsberedskap mot bakgrund av de faktorer
motionärerna åberopat och som ovan redovisats i anslutning till
det nu föreliggande yrkandet.
Enligt utskottets mening finns en handlingsberedskap inbyggd i
arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Utskottet vill med
anledning av motionen erinra om att det inom ramen för gällande
regelsystem är möjligt att sätta in regionalpolitiska
stödåtgärder som eljest är förbehållna stödområdena i orter, i
vilka man kan förutse "avsevärda sysselsättningssvårigheter till
följd av industrinedläggning eller liknande orsak".
Utöver det sagda skall tilläggas att utskottet utgår från att
läget för svensk försvarsindustri övervägs i anslutning till
riksdagsbehandlingen av regeringens i februari avgivna
proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling under den
kommande femårsperioden.
Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning för
riksdagen att begära en beredskapsplanering i enlighet med
yrkandet i motion U614. Denna avstyrks alltså i den förevarande
delen.
Stödområdesindelningen
För att fördela det regionalpolitiska företagsstödet och i
övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa
delar av landet klassats som stödområde. Denna metod har använts
alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för
regionalpolitiskt stöd är sedan olika beroende på omfattningen
och karaktären av ortens problem.
Riksdagen beslöt om en ny stödområdesindelning i juni 1990.
Beslutet innebar att antalet stödområden begränsades från tre
till två fr.o.m. den 1 juli 1990. Dessa områden, benämnda
stödområde 1 och 2, omfattar de kommuner eller kommundelar som
långsiktigt bedöms ha de svåraste regionalpolitiska problemen.
Vid sidan av inplaceringen i stödområde finns möjlighet för
regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem
i s.k. tillfälligt stödområde. Regeringen har dessutom möjlighet
att i orter i stödområde 2 vid omfattande strukturförändringar
under en begränsad tid besluta att högre lokaliseringsbidrag
skall utgå. Regeringen kan också besluta om stöd till företag
utanför stödområde samt om synnerliga skäl föreligger bevilja
högre bidrag än normalt.
Följande kommuner är inplacerade i stödområdena 1 och 2:
Län och kommun
Stödområde 1
Norrbottens län
Arjeplog
Arvidsjaur
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Pajala
Överkalix
Övertorneå
Västerbottens län
Dorotea
Malå
Sorsele
Storuman
Vilhelmina
Åsele
Jämtlands län
Berg
Härjedalen
Krokom, del av (Hotagen, Laxjö, Föllinge, Offerdal och Alsen)
Ragunda
Strömsund
Stödområde 2
Norrbottens län
Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn)
Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
Älvsbyn
Västerbottens län
Bjurholm
Lycksele
Norsjö
Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk)
Vindeln
Jämtlands län
Bräcke
Åre
Västernorrlands län
Sollefteå
Sundsvall, del av (Holm och Liden)
Ånge
Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och
Trehörningsjö)
Gävleborgs län
Hofors
Ljusdal
Kopparbergs län
Avesta
Ludvika
Malung
Mora, del av (Venjan och Våmhus)
Orsa
Smedjebacken
Vansbro
Älvdalen
Västmanlands län
Fagersta
Norberg
Skinnskatteberg
Örebro län
Hällefors
Ljusnarsberg
Värmlands län
Arvika
Eda
Filipstad
Hagfors
Munkfors
Sunne
Säffle
Torsby
Årjäng
Älvsborgs län
Bengtsfors
Dals-Ed
Åmål
Fjorton kommuner eller kommundelar är inplacerade i
tillfälligt stödområde, nämligen Olofström, Ronneby,
Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga, Hallstahammar, Storfors,
Ovanåker, Nordanstig, Söderhamn, Bollnäs, Härnösand och Kramfors
samt Bolidens församling i Skellefteå kommun.
Med anledning av framställningar till departementet om
inplacering av nya områden i stödområde eller uppflyttning från
stödområde 2 till 1 framför departementschefen att det är
viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för ofta,
särskilt som de långsiktiga problemen förändras mycket långsamt.
Han är därför inte nu beredd att föreslå några ändringar i
gällande stödområdesindelning, men meddelar sin avsikt att under
våren göra en översyn av de tillfälliga
stödområdesinplaceringarna och återkomma till regeringen med
eventuella förslag till förändringar.
Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med
yrkanden om inplacering eller ändring av inplacering av enskilda
kommuner eller kommundelar i stödområde.
Yrkandena framgår av följande uppställning:
Kommuner                Motioner                           Förslag
Norrbottens län
Älvsbyn                 A403 av Leif Marklund m.fl. (s)         1
                        A454 av Bengt Hurtig (v)                1
                        A471 av Per-Ola Eriksson (c)            1
Piteå (Markbygden)      A454 av Bengt Hurtig (v)                1
                        A471 av Per-Ola Eriksson (c)            1
Boden (Edefors, Gunnarsbyn)A454 av Bengt Hurtig (v)             1
Jämtlands län
Bräcke och Åre          A422 av Stina Eliasson (c)              1
                        A427 av Nils-Olof Gustafsson och
                        Margareta Winberg (s)                   1
                        A439 av Laila Strid-Jansson och
                        Arne Jansson (nyd)                      1
                        A474 av Tage Påhlsson (c)               1
                        A479 av Stefan Attefall och
                        Jan Erik Ågren (kds)                    1
Krokom (återstående del)A422 av Stina Eliasson (c)              1
                        A427 av Nils-Olof Gustafsson och        1
                        Margareta Winberg (s)

Västernorrlands län
Sollefteå och Ånge      A474 av Tage Påhlsson (c)               1
Örebro län
Karlskoga och Degerfors A406 av Kjell Ericsson(c)               2
                        A407 av Karl-Erik Persson (v)           2
                        A410 av Roland Lében (kds)              2
                        A421 av Maud Björnemalm m.fl. (s)       2
                        A448 av Göthe Knutson och
                        Gullan Lindblad (m)                     2
                        A456 av Magnus Persson m.fl. (s)        2
                        A466 av IsaHalvarsson
                        och Gudrun Norberg (fp)                 2
Ljusnarsberg och        A407 av Karl-Erik Persson (v)           1
Hällefors               A412 av Maud Björnemalm m.fl. (s)       1
Askersund och Laxå      A407 av Karl-Erik Persson (v)           2
                                                        temporärt
Värmlands län
Kristinehamn och Storfors A406 av Kjell Ericsson(c)             2
                        A410 av Roland Lében (kds)              2
                        A448 av Göthe Knutson och
                        Gullan Lindblad (m)                     2
                        A456 av Magnus Persson m.fl. (s)        2
                        A466 av Isa Halvarsson
                        och Gudrun Norberg (fp)                 2
Hagfors                 A437 av Bo Finnkvist m.fl.(s)           1
                        A456 av Magnus Persson m.fl.(s)         1

Älvsborgs län
Färgelanda och Mellerud A419 av Britt Bohlin m.fl.(s)           2
Göteborgs och Bohuslän
Norra delen             A402 av Kenth Skårvik (fp)
                                                "särskilt stödområde"
Strömstad och Tanum     A468 av Sverre Palm och
                        Karl-Erik Svartberg (s)
                                                tillfälligt stödområde

Blekinge län
Sölvesborg              A418 av Christer Skoog m.fl.(s)
                                                tillfälligt stödområde
Gotlands län
Gotland                 A440 av Gunhild Bolander (c)            2
                        A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v)        2

Utskottet behandlade och avstyrkte likartade motionsyrkanden i
förra årets betänkande AU13 och hänvisade då till sin
grundläggande uppfattning att stödområdesindelningen inte bör
ändras alltför ofta. Det är helt tydligt att det rådande
arbetsmarknadsläget försvårar situationen i de kommuner som
nämns i motionerna liksom för övrigt i stora delar av landet.
Arbetslöshetstalen har på flera håll mer än fördubblats under
det senaste året. Utskottet anser emellertid liksom regeringen
att de långsiktiga problemen måste vara avgörande för
stödområdets avgränsningar, bl.a. för att underlätta planeringen
för företag och myndigheter.
Även om arbetsmarknadsläget är mycket bekymmersamt i flera av
de kommuner som nämns i motionerna bör några förändringar inte
göras nu. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
arbetsmarknadspolitiken kommer att behandlas av utskottet senare
i vår. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 19,6 miljarder
kronor till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vad särskilt gäller Bräcke och Älvsbyn, som gränsar till
kommuner som ingår i stödområde 1, vill utskottet hänvisa till
sina uttalanden i samband med fastställandet av
stödområdesindelningen våren 1990 (bet. 1989/90:AU13 s. 218
resp. 223). Utskottet förbiser inte heller de problem som finns
i östra Värmland liksom i andra regioner med uttalade
svårigheter.
Utskottet vill också peka på möjligheten för regeringen att,
som anförts i det föregående, förutom att placera en kommun i
s.k. tillfälligt stödområde lämna dels högre lokaliseringsbidrag
i stödområde 2, dels lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag
även i orter utanför stödområdet om avsevärda
sysselsättningssvårigheter uppstår till följd av
industrinedläggning eller liknande.
Utskottet, som alltså inte är berett att förorda någon
förändring av stödområdesindelningen, avstyrker med det anförda
motionerna A402, A403, A406, A407, A410, A412, A418, A419, A421,
A422, A427, A437, A439, A440, A448, A454, A456, A466, A468,
A471, A474, A479 och A480, i förekommande fall i motsvarande
delar.
De speciella gränsdragningsproblem som är förknippade med
stödområdesindelningen aktualiseras i två motioner.
Motion A444 av Inger Hemmingsson (m) gäller Jämtlands län.
Motionären menar att hela länet, med undantag av Östersunds
tätort, borde omfattas av stödområdet för att likvärdiga
förutsättningar skall skapas. Utanför denna tätort utgörs hela
länet av en enhetlig region med ungefär samma förutsättningar,
sägs det. Gränsdragningen, såväl av själva stödområdet som
mellan områdena 1 och 2, och konsekvenserna i form av nedsatta
socialavgifter, medför snedvriden konkurrens enligt motionären.
Åtgärder bör vidtas för att skapa likvärdiga
konkurrensförhållanden, och det bör också undersökas om det är
möjligt att med hjälp av länsanslaget göra omfördelningar.
Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (båda kds) anför i sin ovan
redovisade motion A479 också bl.a. konkurrensskäl till stöd för
sin begäran om uppflyttning av Bräcke och Åre till stödområde 1.
De anser att finansieringen bör kunna ske inom ramen för
länsanslaget för Jämtlands län och begär ett tillkännagivande om
detta.
Utskottet vill framföra följande med anledning av motionerna.
Metoden att styra det regionalpolitiska stödet till begränsade
geografiska områden har tillämpats sedan länge och får anses
allmänt godtagen. Det är ofrånkomligt att en geografisk
gränsdragning någon gång kan få effekter som inte är helt
tillfredsställande. Skulle gränserna för stödområdet ändras för
att undvika sådana följder, kan emellertid nya icke önskvärda
effekter uppstå. Förhållandena i Jämtland är enligt utskottets
mening inte så speciella att de motiverar en annan indelning än
den som lades fast genom riksdagsbeslutet våren 1990. Utskottet
kan inte heller ansluta sig till tanken att låta finansieringen
av en ändrad stödområdesindelning ske via länsanslaget i dess
nuvarande utformning. Det är därvid att observera att
länsanslaget inte är avsett att användas som driftstöd till
företag. Med hänvisning till det anförda avstyrks de nu
behandlade motionerna A444 och A479, den senare i motsvarande
del.
Glesbygdsstöd
Gällande regler
Glesbygdsstödet är reglerat genom bestämmelserna i
glesbygdsförordningen.
Glesbygdsstödet har numera två former mot tidigare fyra,
nämligen företagsstöd och stöd till kommersiell service.
Företagsstödet kan ges i form av avskrivningslån för
investeringar i byggnader och maskiner m.m. Medges
avskrivningslån för sådana ändamål kan lån också beviljas för
marknadsföring, produktutveckling m.fl. immateriella
investeringar.
Avskrivningslånen är ränte- och amorteringsfria och avskrivs
efter viss tid som fastställs i de enskilda fallen. Lånen får
motsvara högst 50% av den godkända investeringskostnaden. För
närvarande är 350000kr. högsta lånebelopp. Avskrivningslån
för uthyrningsstugor medges för närvarande med högst 50 000 kr.
Utöver avskrivningslånen består stödet till företag i
glesbygder av kreditgarantier samt bidrag för anställda i
hemarbete och bidrag till godstranporter. Bidraget för hemarbete
är avsett att täcka företagens merkostnader för att lägga ut
arbetsuppgifter som hemarbete och beviljas endast för anställda
som bor inom stödområdena.
Stödet till kommersiell service i glesbygd kan ges till
kommuner och till näringsidkare. Kommunerna kan få stöd till
kostnaderna för hemsändning till hushåll av dagligvaror
(hemsändningsbidrag). Stödet till näringsidkare utgörs av
avskrivnings- och investeringslån, kreditgarantier och
servicebidrag.
Avskrivningslån får motsvara högst hälften av näringsidkarens
investeringskostnad. Avskrivnings- och investeringslån får
tillsammans motsvara högst två tredjedelar av nämnda kostnad.
Något beloppsmässigt tak för avskrivnings- och investeringslånen
är inte fastställt i glesbygdsförordningen.
Servicebidraget är ett driftbidrag till glesbygdshandeln.
Stödet är i första hand avsett att avhjälpa tillfälliga
lönsamhetsproblem och beviljas för ett år i sänder, i princip
under sammanlagt högst tre år. Bidragstiden kan förlängas i
undantagsfall.
För servicebidraget gäller för närvarande ett högstbelopp om
80 000 kr. per år.
Höjda belopp för glesbygdsstödet
Regeringen föreslår att högstbeloppet för avskrivningslån som
utgår som stöd till företag i glesbygder höjs till 450 000 kr.
För uthyrningsstugor föreslås ett högstbelopp på 75 000 kr. När
det gäller servicebidraget till glesbygdshandeln föreslås
maximibeloppet bli höjt till 100000 kr. per år.
Utskottet lämnar regeringsförslagen utan invändning.
Glesbygdsbegreppet
Med glesbygd förstås enligt 1 § förordningen (1990:643) om
glesbygdsstöd "större sammanhängande områden med gles bebyggelse
och långa avstånd till sysselsättning eller service samt
skärgårdar och andra liknande områden". I bestämmelsen tilläggs
att det är länsstyrelsen som skall bestämma vilka områden inom
länet som är att hänföra till glesbygd.
Likalydande definitioner av begreppet glesbygd fanns i 1979
och 1985 års förordningar om stöd till glesbygden.
Glesbygdsbegreppets innebörd övervägdes senast i samband med
1990 års regionalpolitiska beslut. Dåvarande industriministern
anförde i proposition 1990/91:76 (s. 39--41) bl.a. att glesbygd
enligt ovan redovisade definition omfattar främst Norrlands
inland, delar av Norrlands kustland samt delar av Kopparbergs,
Värmlands och Älvsborgs län. Han tillade att sådana områden även
finns i viss utsträckning i övriga Sverige, t.ex. i skärgårdarna
och i Småland. Han beräknade att det sammantaget i dessa områden
bor ca 550 000 personer.
Efter att ha framhållit att begreppen glesbygd och landsbygd
inte är synonyma uttalade industriministern i proposition 76 att
den utpräglade glesbygden måste prioriteras, eftersom resurserna
är begränsade. Det viktigaste motivet för stödet till företag i
glesbygd är, tillade han, att utveckla småföretagsamheten i den
utpräglade glesbygden. Skulle sådant stöd lämnas även till
företag i centralorten eller i tätortsnära landsbygd, skulle
glesbygdsföretagens konkurrensförmåga gentemot dem kraftigt
försämras.
I den nu föreliggande budgetpropositionen anför
arbetsmarknadsministern att det av länsstyrelsernas
anslagsframställningar framgår att uttalandena i proposition 76
inte har gett upphov till någon uppstramning av tillämpningen. I
stället har ytterligare utvidgningar av områdena gjorts såväl
till tätortsnära landsbygd som till centralorter och andra
större tätorter. Arbetsmarknadsministern anser att denna
utveckling inte kan accepteras. Länsstyrelserna bör enligt hans
mening helt avstå från att ge glesbygdsstöd till kommunernas
tätorter och orter av liknande typ. Han anmäler att han avser
att återkomma till regeringen med förslag till riktlinjer som
kan erfordras för att upprätthålla en geografisk prioritering av
de mest utsatta glesbygdsområdena.
Arbetsmarknadsministerns uppfattning om glesbygdsbegreppets
innebörd har mött invändningar i fyra motioner, A450 av Lena
Öhrsvik m.fl. (s), A461 av Bertil Danielsson (m), A464 av
Chatrine Pålsson (kds) och A470 av Christer Lindblom och Leif
Carlson (fp, m). Motionerna utgår från förhållandena i Kalmar
län. Det framhålls i dem bl.a. att de livskraftiga projekten
aktuella för glesbygdsstöd i regel kommer från de mindre
tätorterna i länet. Utesluts möjligheterna att ge stöd till
företag i dessa tätorter sägs detta innebära en kvalitativ
försämring av tillgängliga projekt.
I motion A450 föreslås ett tillkännagivande till regeringen,
vari fastslås som rimligt att man även i fortsättningen lokalt
får definiera begreppet glesbygd enligt tidigare riktlinjer.
Liknande tillkännagivanden föreslås även i motionerna A461 och
A470. Motion A464 mynnar ut i ett yrkande om att riksdagen av
regeringen skall begära en översyn av begreppet glesbygd i syfte
att inbegripa även mindre tätorter i detta begrepp.
För egen del får utskottet anföra följande.
Länsstyrelserna har genom åren fått ökade möjligheter att
själva prioritera hur de skall använda de regionalpolitiska
medel som ställs till deras förfogande. De kan i alltmer ökad
utsträckning fritt disponera länsanslagen till
glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och, i
förekommande fall, för lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Tanken har varit att man härmed ökar såväl effektiviteten som
flexibiliteten i användningen av stödmedlen.
Den i motionerna efterlysta befogenheten för länsstyrelserna
att bestämma vilka områden inom länen som skall anses som
glesbygd är, som utskottet ovan påpekat, alltsedan 1970-talets
slut inskriven i de statliga bestämmelserna om glesbygdsstöd.
Denna lokala bestämmanderätt är dock inte obegränsad utan utövas
självfallet inom den allmänna ram som statsmakterna anger.
Utskottet syftar här på de ovan, i sammanfattning redovisade
uttalandena i proposition 1990/91:76 om avgränsning av
glesbygds- och landsbygdsområdena. Det är att märka att detta är
uttalanden som riksdagen har ställt sig bakom.
Det ingår i glesbygdsmyndighetens uppdrag att utvärdera
glesbygdsinsatserna. I detta ingår att noga följa hur
glesbygdsstödet används. Därtill har riksdagens revisorer
påbörjat en studie av anslaget Regionala utvecklingsinsatser och
dess användning. Genom dessa utredningsverksamheter bör
framkomma ytterligare material för att bedöma den problematik
det här gäller. Med hänsyn härtill och till vad utskottet ovan i
övrigt anfört är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att
göra de tillkännagivanden till regeringen som begärs i
motionerna A450, A461, A464 och A470 utan avstyrker de aktuella
yrkandena härom.
Övriga frågor om glesbygdsstödet
Som inledningsvis nämnts i detta avsnitt inbegriper
glesbygdsstödet möjlighet att lämna bidrag till godstransporter
till och från företag. Viola Furubjelke m.fl. (s) yrkar i motion
A436 att glesbygdsförordningen skall ändras, så att
transportstöd i skärgården kan lämnas "utan den begränsande
treårsregeln".
Den regel motionärerna åsyftar fanns i 1985 års
glesbygdsförordning. Regeln slopades i den nu gällande
förordningen från år 1990. Motionsyrkandet saknar därmed
aktualitet och avstyrks.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion A481 införande av ett
särskilt stöd till barnomsorg på landsbygden och i små
orter. En utbyggnad av barnomsorgen där, säger motionärerna, bör
inte hindras av att varje plats relativt sett blir dyrare med
färre barn och större avstånd.
Utskottet noterar att motionärerna inte har utvecklat hur det
särskilda stödet enligt deras mening bör utformas. För egen del
anser utskottet att man vid utbyggnaden av barnomsorgen i
glesbygderna liksom på andra samhällsområden bör vara öppen för
flexibla och lokalt anpassade lösningar. Utskottet har i ett
tidigare sammanhang (bet. 1989/90:AU13 s. 154) pekat på
möjligheten att använda projektmedel till försök med alternativa
barnomsorgsformer. Därutöver är utskottet inte berett att
föreslå särskilda åtgärder med anledning av motionen, utan denna
avstyrks i den föreliggande delen.
Insatser för kvinnor
I fyra motioner föreslås åtgärder som speciellt tar sikte på
kvinnors situation i olika delar av landet.
I motion A469 föreslår Ines Uusmann m.fl. (s) att riksdagen
skall göra en framställning till regeringen om en rad åtgärder
som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för
kvinnor i Stockholmsområdet. Flertalet av dessa åtgärder har
dock i allt väsentligt en generell räckvidd och berör
förhållanden för kvinnor i hela landet.
Motionärerna vill att utredningen (C 1991:05) om
löneskillnader mellan kvinnor och män, löneskillnadskommittén,
snarast skall lägga fram förslag om åtgärder för att utjämna
existerande löneskillnader. Kommittén skall enligt direktiven
redovisa sitt uppdrag till årsskiftet 1992/93. Utskottet anser
att utredningsarbetet inte bör föregripas och avstyrker därför
motionsyrkandet.
Ett annat förslag går ut på att ett arbetslivsprogram för
kvinnor skall utarbetas. Detta projekt bör enligt motionärerna
initieras av arbetslivsfonden och syfta till förbättringar i
kvinnors arbetsmiljö och arbetsorganisation.
Med anledning av detta förslag vill utskottet anföra följande.
I budgetpropositionen (bil. 11, s. 95) framhåller
arbetsmarknadsministern att det finns anledning att också fästa
uppmärksamhet på kvinnors arbetsförhållanden. Den samlade bild
av kvinnors situation i arbetslivet, som bl.a.
arbetsmiljökommissionen och arbetarskyddsstyrelsens
handlingsprogram för arbetsmiljöinsatser i fyra kvinnodominerade
branscher ger, visar att kvinnors arbetsmiljöproblem måste bli
föremål för mer omfattande insatser än hittills.
Enligt vad utskottet inhämtat har arbetslivsfonden från sin
tillkomst t.o.m. februari 1992 lämnat bidrag med drygt 3,6
miljarder kronor till 4 510 arbetsplatsprogram. Merparten av
arbetsplatsprogrammen -- ca 75% -- kommer från det privata
näringslivet och då framför allt från de mindre företagen. Ca
25% av arbetsplatsprogrammen kommer från den offentliga
sektorn. De åtgärder som arbetsgivarna genomför och för vilka
bidrag lämnas avser i huvudsak arbetsorganisatoriska
förändringar, fysisk arbetsmiljö och rehabilitering. Något mer
än en miljon personer berörs av de förbättringar på
arbetsplatserna som arbetsgivarna genomför med medel från
arbetslivsfonden. Merparten av de berörda är kvinnor.
Arbetslivsfonden uppmärksammar nämligen särskilt sådana arbeten
som ofta innehas av kvinnor.
Utskottet vill också erinra om att arbetsmiljöfondens
programområde för jämställdhetsåtgärder (KOM-programmet)
disponerar drygt 60 milj.kr. under sin femåriga
verksamhetsperiod 1989--1993. Fonden prioriterar i första hand
insatser som rör arbetsorganisation och arbetstider, värdering
av kvinnors och mäns arbete samt rollfördelningen mellan kvinnor
och män.
Utskottet har i olika sammanhang under de senaste åren
framhållit vikten av att frågor om kvinnors arbetsmiljö och
arbetsförhållanden noga följs. Med hänvisning till vad som
anförts avstyrker utskottet motionen i här behandlad del.
Motionärerna anser vidare att en hög beredskap bör hållas för
att motverka arbetslösheten bland kvinnor samt att regeringen
skall ta initiativ till ett kvinnopolitiskt forskningsprogram i
enlighet med storstadsutredningens förslag.
Utskottet har i det föregående redovisat att NUTEK fått i
uppdrag att analysera bl.a. villkoren för kvinnors företagande.
I fråga om åtgärder för att motverka arbetslöshet bland
kvinnor vill utskottet peka på att flera arbetsmarknadspolitiska
insatser är av betydelse i dessa hänseenden som exempelvis
utbildningsvikariat, otraditionella insatser, försöksverksamhet
med sysselsättningsskapande åtgärder och bidrag till arbetslösa
för att starta egen verksamhet. Utskottet kommer senare under
våren i samband med behandlingen av arbetsmarknadspolitiken att
ta upp dessa olika insatser.
I anslutning till redovisningen av ERU:s kommande uppdrag att
utarbeta ett nytt forskningsprogram har utskottet i det
föregående framhållit att även sådan forskning som tar sikte på
kvinnors möjligheter och förutsättningar i olika delar av landet
bör beaktas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motionen i här aktuella delar.
Motionärerna önskar även att riksdagen skall uttala sig för
att den s.k. Dennisuppgörelsen skall fullföljas. Vidare hävdar
de att det aviserade regeringsförslaget om ett nytt
statsbidragssystem för kommunerna innebär risk för att
barnomsorgen i Stockholms län kommer att försämras.
Motionsförslag som i allt väsentligt överensstämmer med de här
refererade har hänvisats till de för resp. sakområde ansvariga
utskotten och är där föremål för behandling.
Beträffande frågan om ett nytt statsbidragssystem för
kommunerna vill utskottet erinra om att regeringen har aviserat
att förslag härom kommer att lämnas till riksdagen under våren
1992. Med hänvisning härtill och till vad utskottet
inledningsvis anfört bör dessa yrkanden i motion A469 i detta
sammanhang inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
I motion A404 framhåller Britta Bjelle (fp) att om
Norrbottens inland skall kunna utvecklas och utflyttningen
motverkas måste förutsättningarna för kvinnorna att leva och
verka där förbättras. Motionären påpekar att trots att
kvinnornas andel på arbetsmarknaden har ökat är fortfarande de
regionala skillnaderna stora. Ytterligare insatser i fråga om
utbildning, fritid och kultur behövs. Det är också viktigt med
stimulanser till entreprenörskap inom vanliga kvinnoområden och
även inom den offentliga sektorn. Motionären föreslår att
glesbygdsmyndigheten skall få i uppdrag att i samarbete med
regionala och lokala myndigheter och intresseorganisationer
utarbeta program och initiera projekt i syfte att förbättra
livsvillkoren för kvinnor i Norrbottens inland så att de
motiveras att bli kvar i sin hembygd.
Utskottet har vid de senaste två riksmötena (bet.
1989/90:AU13, 1990/91:AU13) ingående behandlat förslag om
åtgärder för att förbättra kvinnornas förutsättningar att bo och
verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i stödområdena.
Utskottet har därvid uttalat att det är viktigt att kvinnors
tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli
likvärdig i landets olika delar.
Utskottet vill även påpeka att könskvoteringsregeln i det
regionalpolitiska stödet skall bidra till att värna om kvinnors
sysselsättning i stödområdet och till att bryta den
traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja åtgärder för
kvinnor i glesbygd via länsanslaget och infrastrukturanslaget.
Av de medel som regeringen disponerar för försöksverksamhet med
sysselsättningsskapande åtgärder har en tredjedel använts för
åtgärder för ungdomar och kvinnor på landsbygden. I sammanhanget
vill utskottet ånyo erinra om NUTEK:s uppdrag att utveckla
program för att stödja kvinnor som företagare. I uppdraget ingår
också att utarbeta ett program för att främja kvinnors
företagande i stödområdet. ERU har som redan nämnts fått i
uppdrag att utarbeta ett forskningsprogram som är inriktat på
att ta tillvara och utveckla de små och medelstora
arbetsmarknadernas förutsättningar och möjligheter.
Glesbygdsmyndigheten skall bl.a. bedriva utredningsverksamhet
och pilotprojekt för att förbättra levnadsförhållandena i
skogslänen. Utskottet har under hand inhämtat att myndigheten
under våren 1992 kommer att utarbeta ett handlingsprogram på
temat Kvinnor på landsbygd/i glesbygd.
Av redovisningen i det föregående framgår att en rad åtgärder
har vidtagits som ligger väl i linje med motionärens förslag.
Utskottet anser därför att motionen inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
De förslag som Inger Hestvik m.fl. (s) för fram i motion A435
syftar i första hand till att förbättra situationen för
kvinnor i glesbygd. Motionärerna tar i tre yrkanden även upp
allmänna utbildningspolitiska frågor. Gymnasieskolan föreslås
byggas ut med ett tredje år. Vidare anser motionärerna att de
små och medelstora högskolorna måste byggas ut och få
forskningsresurser. Förslag med samma innebörd behandlas i
utbildningsutskottet.
Med hänvisning härtill samt till vad utskottet inledningsvis
redovisat om stödet till forskning vid de mindre och medelstora
högskolorna, anser utskottet att de här behandlade yrkandena i
motion A435 i detta sammanhang inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Distansutbildningen är enligt motionärerna särskilt viktig för
dem som bor i glesbygden. Staten bör därför stimulera en
utbyggnad av denna utbildning. Med anledning av detta förslag
vill utskottet erinra om att frågan om statens framtida
engagemang inom distansutbildningen i Sverige för närvarande
utreds. Den utredare som tillkallades i juni 1991 har lagt fram
vissa förslag om distansutbildningen i en förstudie (Ds 1992:3)
Långt borta och mycket nära. Utbildningsministern aviserar att
en utredning kommer att tillsättas för att göra en översyn bl.a.
av frågor rörande vuxenutbildning och distansutbildning och av
möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.
Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
inte är påkallad. Motionsyrkandet avstyrks alltså.
Väl utbyggda kommunikationer, såväl kollektivtrafik som
telekommunikationer, är särskilt viktiga för kvinnor i
skogslänen hävdar motionärerna. De vill därför att riksdagen
skall göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet hänvisar till den föregående redogörelsen, av vilken
framgår att en viktig del av det tioåriga investeringsprogrammet
i fråga om vägar utgörs av åtgärder i skogslänen. Dessutom
behandlas likartade motionsförslag av trafikutskottet. Med
hänvisning härtill anser utskottet att något ytterligare
uttalande i frågan inte är erforderligt i detta sammanhang.
Motionen bör därför inte i denna del föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I motionen aktualiseras även kvinnors behov av kultur och
fritid. Motionärerna anför att detta behov måste stimuleras
genom statliga bidrag till anläggningar som gynnar kvinnors
kultur och fritid.
Utskottet har som anförts i det föregående vid de två senaste
riksmötena understrukit att det är viktigt att kvinnors tillgång
till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i
landets olika delar. Utskottet har också uttryckt sin
tillfredsställelse över att länsanslagen liksom medel från det
föreslagna anslaget för infrastrukturåtgärder kan få användas
till insatser inom kulturområdet. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion A435 i här behandlad del.
I motion A811 föreslår Birthe Sörestedt m.fl. (s) att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors
sysselsättning och utbildning i Skåne.
Motionärerna anför att besparingar inom vuxenutbildning och
folkbildning måste avvisas. Likaså måste regeringens förslag om
att uppskjuta utbyggnaden av gymnasieskolan med ett tredje år
avvisas. Vidare förordar motionärerna att
arbetsmarknadspolitiska satsningar med särskild inriktning på
kvinnor skall komma till stånd. Speciella kvinnokurser måste
anordnas i syfte att öka självförtroendet hos kvinnor och för
att förbereda för en efterföljande yrkesutbildning.
Utskottet konstaterar att flertalet av motionärernas
synpunkter och förslag är av generell karaktär och berör kvinnor
i hela landet. Enligt utskottets mening är de i allt väsentligt
besvarade med vad utskottet anfört och redovisat i det
föregående.
Med anledning av motionärernas synpunkter på behovet av
speciella arbetsmarknadspolitiska satsningar, som kurser
speciellt avsedda för att höja kvinnors kompetens och
självförtroende, vill utskottet erinra om att länsstyrelsen har
möjligheter att göra sådana insatser inom ramen för
länsanslaget. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen.
Anslagsfrågor
Lokaliseringsbidrag m.m.
1990/91 Utgift  486 716 453  Reservation 1158 002 695
1991/92 Anslag  550 000 000
1992/93 Prop.   350 000 000
Den 1 juli 1991 var 152 milj.kr. av reservationsmedlen obundna
av tidigare beslut. I anslagsbeloppet för innevarande budgetår
ingår 200 milj.kr. som har anvisats på tilläggsbudget I.
Anslaget används huvudsakligen för att finansiera
lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beslutas centralt av
regeringen eller NUTEK.
Regeringen begär under punkt D 1 (s. 112--114) för nästa
budgetår ett anslag på 350 milj.kr. Socialdemokraterna yrkar i
partimotion A225 att anslaget uppförs med oförändrat 550
milj.kr.
Anslaget fick nuvarande benämning budgetåret 1985/86 och har
därefter i budgetpropositionerna återkommande föreslagits bli
uppfört med 350--360 milj.kr. Vid behov har ytterligare medel
anvisats på tilläggsbudget, exempelvis innevarande budgetår och
de båda närmast föregående budgetåren. Med denna metod anpassas
anslagsanvisningen till den aktuella efterfrågan på stöd från
företagens sida och till det regionala behovet av stödinsatser.
Metoden har fungerat väl, och utskottet finner inte skäl att nu
frångå densamma. Utskottet biträder med andra ord regeringens
förslag och avstyrker det socialdemokratiska anslagsyrkandet.
Regionala utvecklingsinsatser
1990/91 Utgift   899 160 137 Reservation 1123 360 695
1991/92 Anslag   975 500 000
1992/93 Prop.    1 000 000 000
Den 1 juli 1991 var av reservationsmedlen 159 milj.kr. obundna
av tidigare beslut.
Anslaget bekostar lokaliserings- och utvecklingsbidrag som
beviljas av länsstyrelserna samt glesbygdsstöd och regional
projektverksamhet.
Medelsanvisningen under anslaget
Regeringen föreslår under punkt D 2 (s. 114--115) att anslaget
höjs från 975,5 till 1 000 milj.kr. Utöver denna höjning med ca
25 milj.kr. frigörs ca 9 milj.kr. för de ovannämnda ändamålen
genom att bidragskostnaderna för länens hemslöjdskonsulenter --
som de senaste budgetåren täckts från detta anslag -- överförs
till ett annat anslag.
Socialdemokraterna föreslår i partimotion A225 att anslaget
räknas upp med ytterligare 170 milj.kr.
Det förevarande anslaget tillkom för tio år sedan och
uppfördes då med 275 milj.kr. Anslaget har under den gångna
tioårsperioden nått nuvarande nivå, 1 000 milj.kr., efter
höjningarna som vid några tillfällen (åren 1983, 1987, 1988
och 1990) gått utöver den dåvarande regeringens förslag.
Mot bakgrund av den mycket betydande anslagshöjning som nu
redovisats anser utskottet att det medelspåslag regeringen
förordar är till fyllest, medan Socialdemokraternas förslag till
medelsanvisning avstyrks. Liksom föregående år (se bet.
1990/91:AU13 s. 47) förutsätter utskottet att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag om anslagsförstärkning om
det visar sig att tillgängliga medel inte förslår för att
tillgodose angelägna utvecklingsinsatser i länen.
Anslagsfördelningen på länen
Hur anslaget skall fördelas på de olika länen bestäms av
regeringen i de årliga regleringsbreven. Ett mindre belopp --
innevarande budgetår 23 milj.kr. -- brukar innehållas av
regeringen för s.k. länsövergripande projekt. Om beloppet inte
tas i anspråk för sådana projekt delas det ut till länen senare
under budgetåret.
I två motioner, A432 av Inge Carlsson m.fl. (s) och A436 av
Viola Furubjelke m.fl. (s), yrkas att länsanslaget till
Östergötlands län skall ökas från 9 till 13 milj.kr. Agne
Hansson och Marianne Jönsson (c) yrkar i motion A465 att
länsanslaget till Kalmar län höjs från 16750000kr.
till 35 milj.kr.
I tidigare sammanhang har utskottet angett vissa övergripande
synpunkter på medelsfördelningen. Utskottet har i övrigt uttalat
att riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om
medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning
vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på
regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika
förhållanden och de skilda problem som finns i varje län. I
enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena
i motionerna A432, A436 och A465.
Projektmedlen
Den regionala projektverksamheten behandlas av
arbetsmarknadsministern i ett särskilt avsnitt i
budgetpropositionen (s. 52--53). De beloppsmässiga ramar som
tidigare gällde för verksamheten i varje län slopades fr.o.m.
budgetåret 1990/91. Arbetsmarknadsministern konstaterar att
länsstyrelserna tagit till vara den ökade friheten på så sätt
att projektverksamheten i volym har ökat från 154 till 408
milj.kr. under ett enda budgetår. Han anser att en del av de
beslut som fattats är av tveksamt regional- och
glesbygdspolitiskt värde. Det finns enligt hans mening tendenser
till att projektmedlen har kommit att uppfattas mer som en
allmän finansieringskälla än som resurs för att åstadkomma
regional utveckling.
Arbetsmarknadsministern fortsätter:
Riktlinjerna för projektverksamheten ger och bör ge en
betydande frihet att disponera resurserna. Projekt bör kunna
stödjas inom alla de sektorer som har betydelse för en regions
utveckling. Projekten bör också ha olika inriktning, från lokala
initiativ i glesbygd till projekt som utvecklar länet i ett
nationellt perspektiv.
Vad som bör vara helt klart är dock att projekten bör ha ett
tydligt regionalpolitiskt syfte och att den geografiska
fördelningen bör spegla den regionalpolitiska prioriteringen i
länet.
Avslutningsvis anser arbetsmarknadsministern det vara
otillfredsställande att den kraftiga ökningen av
projektverksamheten inte har tillgodosett behovet av förstärkta
insatser i glesbygd och landsbygd. Han upplyser att NUTEK har i
uppdrag att utvärdera projektverksamheten. Härigenom och genom
att själv noga följa utvecklingen, tillägger
arbetsmarknadsministern, räknar han med att få underlag för att
senare återkomma till regeringen med eventuella förslag till
riktlinjer för medelsanvändningen eller andra åtgärder som
bedöms som nödvändiga för budgetåret 1992/93. Han avser att då
bedöma om ett riktmärke bör vara att minst hälften av
projektmedlen bör gälla glesbygdsinsatser.
Åke Gustavsson m.fl. (s) uttalar i motion Kr271 att ökad vikt
bör ges åt kulturen i länsstyrelsernas regionalpolitiska
planering. Kommuner och landsting som vill stärka kulturen i
den egna landsdelen bör få goda möjligheter att påverka statens
och länsstyrelsernas medelsfördelning. Motionärerna föreslår ett
tillkännagivande till regeringen härom.
Det regionalpolitiska beslutet på våren 1990 innebar i den nu
aktuella delen att medel från anslaget Regionala
utvecklingsinsatser ("Länsanslaget") och det nya anslaget
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. skulle få
användas till åtgärder inom kultursektorn. Vid behandlingen av
regeringsförslaget på denna punkt och de anslutande motionerna
underströk utskottet som angeläget att kultursektorn tillmäts
betydelse på samma sätt som övriga sektorer. Utskottet tillade
att eftersom kommuner och landsting ofta är huvudmän för de
regionala kulturinstitutionerna skulle självfallet även kommuner
och landsting komma att få medverka i beredningsarbetet (bet.
1989/90:AU13 s. 132).
Med hänsyn till dessa av riksdagen godkända uttalanden anser
utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att göra nya
uttalanden av det slag som begärs i motionen. Denna avstyrks
följaktligen av utskottet.
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) föreslår i motion A258 att
projektmedel skall få användas för att bekosta tidigareläggning
av kultur- och naturvårdsarbeten i Västmanlands län med
hänsyn till den svåra arbetsmarknadssituationen i länet.
Av den aktuella länsstyrelsens frihet att disponera
projektmedlen följer att det ankommer på den att pröva om de
nämnda projekten är ägnade att främja länets utveckling på sikt
och om finansiellt stöd till projekten ryms inom det anvisade
länsanslaget utan att andra angelägna ändamål eftersätts. I den
mån motionärerna avser med sitt yrkande att vidga den redan vida
ramen för projektverksamheten är utskottet för sin del inte
berett att medverka därtill utan avstyrker med det anförda
motionen i den nu behandlade delen.
Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) yrkar i motion A805
att riksdagen skall besluta att 40% av projektmedlen skall
specialdestineras för kvinnoprojekt.
Vid behandlingen av ett liknande yrkande förra året kunde
utskottet peka på att studier som redovisats i den då
föreliggande propositionen om ny jämställdhetslag (1990/91:113
s. 25--26) visade att så litet som 3% av länsstyrelsernas
projektmedel har gått till verksamheter som direkt berör
kvinnor. Utskottet ansåg att det inte kunde godtas att en så
ringa andel av projektmedlen används för specifika kvinnoprojekt
som de nämnda studierna tydde på. Detta omdöme förtjänar att
understrykas på nytt med anledning av det nu föreliggande
motionsyrkandet. Utskottet är dock inte berett att förorda en
regel av det slag motionärerna har aktualiserat utan föreslår
att deras yrkande inte leder till någon riksdagens åtgärd.
Därvid utgår utskottet från att resurstilldelning och utfall av
åtgärder för kvinnor resp. för män beaktas i den utvärdering som
NUTEK har i uppdrag att genomföra. Vidare räknar utskottet med
att resultatet av utvärderingen liksom regeringens bedömning
härav redovisas för riksdagen i nästa års budgetproposition
eller i annat lämpligt sammanhang tillsammans med de slutsatser
regeringen har dragit beträffande projektverksamheten i glesbygd
och landsbygd.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag
i glesbygder m.m.
1990/91 Utgift 31 010 495
1991/92 Anslag      1 000
1992/93 Prop.       1 000
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under
punkt D 3 (s. 115--116) bör riksdagen dels medge att den för
innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för
kreditgivning om 220 milj.kr. nästa budgetår utökas till 235
milj.kr., dels på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp av
1 000 kr.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter
1990/91 Utgift 418 697 231
1991/92 Anslag 250 000 000
1992/93 Prop.  530 000 000
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 4 (s.
116) en anslagshöjning med 280 milj.kr. med hänvisning till de
förändringar i systemet med avgiftsnedsättning som har
redovisats i det föregående. Socialdemokraterna -- som yrkat att
riksdagen skall avslå regeringens förslag till systemändringar
-- föreslår i partimotion A225 ett anslag på 340 milj.kr.
Med hänvisning till sakbehandlingen i det föregående avsnittet
Företagsstöd: Nedsättning av socialavgifter avstyrker utskottet
det föreliggande motionsyrkandet. Regeringens framställning om
medel biträds av utskottet.
Sysselsättningsbidrag
1990/91 Utgift 269 203 716
1991/92 Anslag 250 000 000
1992/93 Prop.  250 000 000
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5 (s.
117) om ett oförändrat anslag på 250 milj.kr.
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
1990/91 Utgift 57 400 000 Reservation 272 600 000
1991/92 Anslag 186 000 000
1992/93 Prop.  180 500 000
Av de reserverade medlen disponerar länsstyrelserna i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 180 milj.kr. för
insatser i stödområde 1. Vidare disponerar luftfartsverket 12
milj.kr. för att uppföra en hangar för ozonforskning i Kiruna.
Regeringen föreslår under punkt D 6 (s. 117--118) ett anslag
på 180,5 milj.kr., en minskning med 5,5 milj.kr.
Socialdemokraterna anser i partimotion A225 att anslaget bör
ökas med 20 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Vänsterpartiet yrkar i partimotion A481 att riksdagen skall
anslå 280 milj.kr. utöver regeringens förslag för att göra det
möjligt att snabbt komma i gång med investeringar.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av
medelsbehovet och avstyrker de båda motionsyrkandena. Anslag bör
alltså anvisas för nästa budgetår med 180,5 milj.kr.
Glesbygdsmyndigheten
1990/91 Utgift  6 990 000 Reservation 7 109 000
1991/92 Anslag 16 200 000
1991/92 Anslag 15 625 000 (exkl. mervärdesskatt)
1992/93 Prop.  16 399 000
Såsom regeringen föreslår under punkt D 7 (s. 118) bör
glesbygdsmyndigheten -- som tidigare benämndes
glesbygdsdelegationen -- för nästa budgetår tillföras ett anslag
på 16 399 000 kr.
I sammanhanget har utskottet att redovisa två motioner om
stöd till det s.k. ekokommunprojektet. I den ena motionen,
Bo222 av Britta Sundin m.fl. (s), erinras om att
glesbygdsmyndigheten tillsammans med 15 kommuner har bedrivit
ett förprojekt. För att säkerställa att nödvändiga resurser
skapas för att fullfölja ekoprojektet och att åtgärder för
utveckling och stimulans kommer till stånd bör berörda
departement och myndigheter åter uppmärksammas på vikten av
denna fråga. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom till
regeringen.
I den andra motionen, A478 av Ulf Björklund (kds), föreslås
tillkännagivanden till regeringen om behovet av särskilt
ekonomiskt stöd till det treåriga pilotprojektet och om att
medlen bör förvaltas av glesbygdsmyndigheten som projektets
huvudman.
Frågan om stöd till det aktuella ekokommunprojektet
behandlades förra året av bostadsutskottet med anledning av en
sexpartimotion i ämnet. Efter att ha redovisat för pågående
ekologiskt byggande i landet och för dåvarande läge för
ekokommunprojektet anförde utskottet (bet. 1990/91:BoU12 s. 32):
Även om åtgärder redan vidtagits delar dock utskottet
motionärernas uppfattning att dessa inte är tillräckliga. Det
föreligger således även enligt bostadsutskottets mening ett
behov av ytterligare insatser på området. I enlighet med
motionsförslaget bör det sålunda ankomma på berörda myndigheter
som bl.a. boverket, byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten
att på olika sätt bidra till att verksamheten med s.k.
ekokommuner utvecklas och förs ut till en vidare krets. Det kan
däremot varken anses möjligt eller lämpligt för utskottet och
riksdagen att nu bestämma den exakta utformningen, inriktningen
och omfattningen av dessa insatser. Det får anses vara en
uppgift för de aktuella myndigheterna m.fl. att -- med
utgångspunkt i resultaten av det hittills bedrivna arbetet --
fatta beslut härom. En förutsättning bör dock enligt utskottets
mening vara att verksamheten kommer till stånd utan ytterligare
medelsanvisning.
Vad bostadsutskottet anfört om stöd till ekokommunprojektet
och om behovet av ytterligare insatser delgavs regeringen i ett
tillkännagivande.
Med hänsyn till dessa klara markeringar från bostadsutskottet
som vunnit riksdagens anslutning anser arbetsmarknadsutskottet
att det inte behövs en ny meningsyttring från riksdagens sida.
Vad beträffar motionernas önskemål att riksdagen skall uttala
sig till förmån för en resurstilldelning till projektet hänvisas
till vad bostadsutskottet avslutningsvis anfört.
Arbetsmarknadsutskottet anser sig inte ha grund för en avvikande
uppfattning och vill därför inte föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionerna. I anslutning härtill bör dock
nämnas att yrkande om anslag till projektet med preciserat
belopp, 5 milj.kr., framställs i Vänsterpartiets miljöpolitiska
motion 1991/92:Jo646. Detta yrkande är hänvisat till
jordbruksutskottet.
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
1990/91 Utgift 5 904 000          Reservation 219 000
1991/92 Anslag 6 480 000
1991/92 Anslag 5 924 000 (exkl. mervärdesskatt)
1992/93 Prop.  6 100 000
I enlighet med regeringens förslag under punkt D 8 (s. 119)
föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett anslag med det av
regeringen begärda beloppet, 6 100 000 kr.
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
1990/91 Utgift 2 695 840
1991/92 Anslag 3 050 000
1992/93 Prop.  4 200 000
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 9 (s.
119--120) om anslag för det aktuella ändamålet med 4,2 milj.kr.
Transportstöd
1990/91 Utgift 308 715 000
1991/92 Anslag 300 300 000
1992/93 Prop.  300 300 000
Anslag för ändamålet har tidigare anvisats under
kommunikationsdepartementets huvudtitel. I riksdagen har
transportstödsfrågorna tidigare beretts av trafikutskottet.
Regeringen föreslår under punkt D 10 (s. 120) ett oförändrat
anslag på 300,3 milj.kr. Medelsberäkningen godtas av utskottet.
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör
förhållandena i olika delar av landet samt vissa internationella
frågor som hänger samman med bl.a. det nuvarande och framtida
gränsöverskridande samarbetet mellan regioner på båda sidor om
nationsgränserna.
Läget på arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och sjunkande
efterfrågan på arbetskraft har som framhållits i avsnittet om
den regionala problembilden ökat i minst samma takt i de
regionalpolitiskt prioriterade områdena som i landet i övrigt.
Den nuvarande lågkonjunkturen skiljer sig på ett anmärkningsvärt
sätt från tidigare lågkonjunkturer genom att den slår så hårt
även i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.
Arbetsmarknadssituationen sätter också sin prägel på
motionsyrkandena, som innehåller krav på insatser av skilda slag
från statsmakternas sida för att dämpa effekterna av den
lågkonjunktur i kombination med strukturomvandlingsproblem som
för närvarande råder i Sverige.
I de regionalpolitiska motioner som remitterats till utskottet
finns också yrkanden om tillkännagivanden till regeringen på
skilda politikområden i olika regioner och län. Många av dessa
yrkanden liknar dem som behandlas i resp. fackutskott. Flertalet
är sådana att riksdagen vid tidigare behandling av liknande
förslag på anförda skäl uttalat att riksdagen varken kan eller
bör behandla frågorna eller att de rör områden för vilka
riksdagen redan har fattat beslut eller väntas fatta beslut
senare under riksdagsperioden. Det gäller t.ex. motionsyrkanden
som rör skatte- och finanspolitiken, närings-, kommunikations-,
utbildnings-, forsknings- och kulturområdena.
Yrkanden som rör andra politikområden ger i detta sammanhang
inte anledning till särskilda uttalanden från regionalpolitisk
synpunkt utöver vad utskottet tidigare uttalat i framställningen
(s. 27) om att varje sektor i samhället måste ta
regionalpolitiska hänsyn när åtgärder utformas inom resp.
samhällssektor. Utskottet har också inledningsvis lämnat en
redogörelse för vad som anförts i propositionen om
statsmakternas beslut på skilda sektorsområden.
Beträffande utbildningsområdet vill utskottet utöver vad
utskottet refererat ur propositionen fästa uppmärksamheten på
den promemoria (Ds 1992:1) "Fria universitet och högskolor" som
nyligen presenterats av utbildningsdepartementet. I promemorian
som för närvarande remissbehandlas tas bl.a. upp frågan om den
grundläggande högskoleutbildningen. Av promemorian framgår att
decentraliseringen av högskolan pågår. Enligt promemorian bör
bl.a. det reglerade systemet med utbildningslinjer upphöra
fr.o.m. budgetåret 1993/94. En proposition om det fria
universitetet är att vänta i juni i år.
Utskottet kommer vid den följande framställningen om åtgärder
i regioner och län att behandla motionsyrkanden som rör andra
politikområden under hänvisning till vad utskottet sålunda
anfört. I förekommande fall hänvisas till pågående beredning
eller kommande riksdagsbeslut.
I detta sammanhang vill utskottet åter erinra om riksdagens
beslut våren 1990 om regionalpolitik för 90-talet och att
länsstyrelserna då fick större frihet att disponera anslaget för
olika regionalpolitiska utvecklingsinsatser, det s.k.
länsanslaget. I riksdagens beslut våren 1991 med anledning av
betänkandet 1990/91:AU13 godkände riksdagen att regeringen
utökade länsstyrelsernas möjligheter att fatta beslut i ärenden
om lokaliseringsbidrag genom att höja gränsen för beslutsrätten
från 15 till 20 milj.kr.
Utskottet noterar att flera motionärer också tar upp
regionalpolitiken utifrån ett internationellt perspektiv.
Utskottet vill redan här något beröra sådana motionsyrkanden.
I propositionen lämnas en redogörelse för det
internationella regionalpolitiska samarbetet.
Samarbetet inom Norden omfattar gränsregionalt samarbete,
gemensamma stödordningar, utrednings- och utvecklingsarbete,
regionalpolitisk forskning samt informationsutbyte. Detta
samarbete utgår från ett program som lagts fast av Nordiska
rådet för perioden 1990--1994. I programmet ingår också att göra
analyser av nordisk regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv.
Nordiska ministerrådet har därefter preciserat inriktningen på
det gränsregionala samarbetet och därvid särskilt betonat att
verksamheten bör ges en tydlig regionalpolitisk profil.
Ministerrådet har också betonat de likheter som finns i Norden
och som ger en gemensam grund för samverkan i internationella
sammanhang.
Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst
inriktat på erfarenhetsutbyte och utredningsprojekt samt andra
aktiviteter som ibland utmynnar i rekommendationer från
organisationen. Ett särskilt program för landsbygdsutveckling
har påbörjats.
Sverige deltar tillsammans med en rad andra västeuropeiska
länder i ett samarbete kring frågor om regional utveckling som
organiseras och drivs av European Policies Research Centre
(EPRC), knutet till University of Strathclyde i Glasgow.
Samarbetet är inriktat på frågor som rör stöd till företag,
infrastrukturfrågor, sektorssamordning, EG:s regionalpolitik
m.m.
Frågor om de europeiska gemenskapernas (EG) regional- och
strukturpolitik samt konsekvenser för Sverige av ett EES-avtal
och ett eventuellt medlemskap behandlas inom regeringskansliet
bl.a. av en arbetsgrupp för regionalpolitik. Regionalpolitik är
ett högt prioriterat område inom EG. På senare år har EG
dels kraftigt intensifierat den regionalpolitik som bedrivs
via de s.k. strukturfonderna, dels omarbetat sina regler för
vilka regionalpolitiska stöd till företag de enskilda länderna
tillåts lämna.
Vid utformningen av de nya svenska reglerna som trädde i kraft
den 1 juli 1990 togs, som tidigare berörts, hänsyn till hur de
skulle komma att överensstämma med bl.a. regionalpolitiken sådan
den är utformad inom EG.
I förhandlingarna om ett EES-avtal har man från nordisk sida
bl.a. framhållit att de geografiska och klimatiska
förutsättningarna för näringslivet är mycket olika mellan de
nordligaste delarna av Norden och EG-länderna. I propositionen
görs bedömningen att Sverige även efter ett EES-avtal kan föra
en regionalpolitik med i huvudsak samma inriktning som för
närvarande.
I flera motioner pekar motionärerna på de
utvecklingsmöjligheter som olika regioner i Sverige har på grund
av närheten till regioner på andra sidan om vår nationsgräns.
Det gäller motionerna A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s), A434
av Olle Schmidt m.fl. (fp) och A442 av Ulla Tillander m.fl. (c),
vilka pekar på Skånes möjligheter att utvecklas till en viktig
region i Europa. Närheten till EG är en fördel som kan utnyttjas
för att utveckla Skånes näringsliv, heter det i motion A424. I
motion A434 framhålls att Skåne kan betraktas som en komplett
region: alla branscher finns om än inte i varje kommun. Motion
A442 visar på de förutsättningar som finns för ett regionalt
samarbete runt södra Östersjön.
I motion A453 av Charlotte Branting (fp) pekar motionären på
sydöstra Sveriges möjligheter till samarbete med Östeuropa och
EG. Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) framhåller i motion A484
betydelsen för Älvsborgs län av ett närmande till EG.
Förberedelserna för EG är en chans att profilera Älvsborgs län
som del av en framtidens region, heter det i motionen.
Filip Fridolfsson m.fl. (m) pekar i motion A455 på
Stockholmsregionens möjligheter att bli en knutpunkt och
plattform för kontakter med de nya staterna i nordöstra Europa.
Utskottet refererade vid förra årets behandling av
regionalpolitiken likartade motionsyrkanden om olika regioners
utvecklingsmöjligheter i ett internationellt perspektiv.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU13 anförde
utskottet bl.a. följande.
Det internationella regionalpolitiska samarbete som pågår är
enligt utskottets mening viktigt och synnerligen angeläget för
att skapa balans mellan olika regioner.
Den utveckling av regionernas betydelse i framtiden som tas
upp av motionärerna innebär som utskottet ser det både
möjligheter och risker. Framgångsrika regioner med god tillgång
på arbete och bostäder samt en utbyggd infrastruktur kommer att
ha goda framtidsmöjligheter. Saknas dessa förutsättningar i en
region kan konsekvenserna bli allvarliga. Det är därför viktigt
att det förs en aktiv regionalpolitik så att man kan skapa såväl
inomregional balans som balans mellan olika regioner.
Utskottet har i dag ingen annan mening än den som då
redovisades om vikten av starka och framgångsrika regioner i
framtiden. Det förtjänar återigen att i detta sammanhang
understryka vad som i den tidigare framställningen anförts om
betydelsen av att alla samhällssektorer medverkar till att
nå detta mål.
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden rörande
enskilda regioner och län.
Skånelänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionerna A424 av
Johnny Ahlqvist m.fl. (s), A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) och
A442 av Ulla Tillander m.fl. (c) om Kristianstads och Malmöhus
län.
Ett genomgående drag i motionerna är den samstämmiga
uppfattningen om nuvarande problem inom näringslivet och på
arbetsmarknaden.
Som ovan anförts har motionärerna pekat på Skåneregionens
betydelse i ett framtida Europa. De vill ha tillkännagivanden
till regeringen om åtgärder på skilda områden för att stärka
regionen. Den förnyelse som motionärerna anser är nödvändig inom
näringslivet kan ske bara med en väl utbyggd infrastruktur. De
vill därför ha satsningar på kommunikationer, utbildning och
forskning. Särskilda satsningar föreslås på universitets- och
högskoleutbildningen. Även insatser för att främja den lokala
kulturen är nödvändiga för att en bygd skall vara attraktiv och
levande.
Motionärerna anser också att det är nödvändigt med ett ökat
samarbete i regionen. Ett sådant samarbete bör ske i form av ett
nytt regionalt styre för Skåne -- ett regionalt parlament.
När det gäller problemen på arbetsmarknaden och särskilt
situationen inom byggsektorn, med krympande byggmarknad, anser
motionärerna i motion A424 (s) att extra medel bör tilldelas
länsarbetsnämnderna i Kristianstads och Malmöhus län för
vidareutbildning inom byggsektorn. Det kommer nämligen att
ställas krav på specialkompetens i samband med det kommande
brobygget.
Motion A434 (fp) anser att Alunmuseet på Christinehof är ett
lämpligt projekt för arbetsmarknadspolitisk satsning inom
byggbranschen.
I sistnämnda motion vill motionärerna ha tillkännagivanden som
rör miljön i Skåne. Även Skånes försvar tas upp i motionen.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Kristianstads och Malmöhus län var i februari
1992 4% resp. 3,4%, vilket innebär en ökning med 1,8 resp.
1,3 procentenheter i förhållande till samma tid förra året.
Befolkningen ökade under perioden 1980--1991 med ca 4% i
Kristianstads län och ca 6% i Malmöhus län.
Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län disponerar
innevarande budgetår 6 resp. 5 milj.kr. för regionala
utvecklingsinsatser. Som ovan sagts kan länsstyrelsen i stor
utsträckning själv välja hur anslaget skall användas t.ex. för
att delta i finansieringen av satsningar på kulturområdet av
betydelse för den regionala utvecklingen.
Utskottet delar uppfattningen att en väl utbyggd infrastruktur
har betydelse för att främja näringslivsutveckling och
sysselsättning. I detta sammanhang vill utskottet peka på
överenskommelsen med Danmark om en broförbindelse över Öresund.
Broförbindelsen kommer att innebära goda utvecklingsmöjligheter
för Skåne.
Beträffande motionsförslagen om satsningar på speciella
projekt inom kommunikationsområdet samt förslag inom
utbildnings- och forskningsområdena hänvisar utskottet till vad
som nyss anförts i inledningen till detta avsnitt. Utskottet
vill särskilt peka på den kommande propositionen om det fria
universitetet som skall framläggas i juni i år. Riksdagens
behandling av denna bör inte föregripas.
Utskottet återkommer till arbetsmarknadspolitiken senare i
vår. Redan nu kan emellerid med anledning av förslaget i motion
A424 om ytterligare medel till länsarbetsnämnden i Kristianstads
län sägas att det är AMS som fördelar anslagen mellan
länsarbetsnämnderna. Förslaget i motion A434 att använda
arbetsmarknadspolitiska medel för att bygga Alunmuseet på
Christinehof är inte en fråga för riksdagen utan förslaget får
behandlas på lokal nivå.
Frågan om ett samarbete mellan de båda länsstyrelserna i Skåne
behandlas i alla tre motionerna liksom frågan om inrättande av
ett regionparlament.
Det finns enligt utskottets mening inte något som hindrar att
två länsstyrelser inrättar lämpligt samarbetsorgan när så bedöms
ändamålsenligt. En mer organiserad samverkan sker för övrigt
sedan flera år mellan länsstyrelserna i de båda Skånelänen.
Yrkanden om en ny regional organisation för Sverige behandlas i
konstitutionsutskottet. För övrigt vill utskottet hänvisa till
vad som i den föregående framställningen anförts om landets
indelning i län. Frågan kommer som nämnts att bli föremål för en
särskild utredning.
Vad slutligen angår förslagen i motion A434 om insatser för
miljön i Skåne får utskottet hänvisa till att likartade
motionsyrkanden behandlas i jordbruksutskottet. De bör därför i
förevarande sammanhang inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inte heller förslagen såvitt gäller Skånes försvar bör i detta
sammanhang påkalla någon riksdagens åtgärd. Riksdagen kommer
senare i vår att behandla proposition 1991/92:102 om
totalförsvaret. Därvid torde även frågan om ett skånskt försvar
komma att behandlas.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de nu behandlade
motionerna A424 (s), A434 (fp) och A442 (c), i förekommande fall
i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Sydöstra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden i
A453 av Charlotte Branting (fp) som rör Kronobergs län, A411 av
Bengt Kronblad m.fl. (s) och A476 av Lena Öhrsvik m.fl. (s)
avseende Kalmar län, A449 av Ulla Pettersson m.fl. (s) och A480
av Annika Åhnberg m.fl. (v) om Gotlands län samt A430 och A431
av Jan Björkman m.fl. (s) och A447 av Bertil Måbrink (v)
avseende Blekinge län.
I flera av motionerna pekar man på landsdelens speciella
problem, som i vissa hänseenden anses lika stora som i Norrlands
inland. Näringslivet är alltför ensidigt och
strukturförändringarna slår hårt. I motionerna efterlyser man
satsningar på infrastrukturen i form av förbättrade
kommunikationer, förstärkt högskoleutbildning och forskning. Det
föreslås också särskilda projekt för företagsutveckling, medel
för lokalisering av små och medelstora företag, utlokalisering
av statlig verksamhet och satsningar på miljö- och
energiområdet. Bertil Måbrink anser att ett länsparlament bör
inrättas för det sistnämnda ändamålet. Dessutom framför han
synpunkter rörande fördelningen av det regionalpolitiska stödet.
Det bör gynna kvinnor i större omfattning, anser han.
I Charlotte Brantings motion framförs att det behövs samverkan
mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län för att landsdelen
skall kunna hävda sig i samspelet mellan öststaterna och EG.
Vad särskilt gäller Blekinge anser Jan Björkman att det är
nödvändigt att Ronneby och Olofström är inplacerade i s.k.
tillfälligt stödområde även under nästa budgetår.
Gotlands speciella situation med sitt geografiska läge och
konsekvenserna bl.a. av omställningen inom jordbruket, den
begränsade industrisektorn, stagnerande tjänstesektor och
sviktande turism samt med en minskad offentlig sektor föranleder
Ulla Pettersson att föreslå en ny Gotlandsutredning och på
kortare sikt ytterligare regionalpolitiska insatser. Från delvis
liknande utgångspunkter begär Annika Åhnberg en rad
tillkännagivanden på trafik-, skatte-, närings-, jordbruks-,
utbildnings-, energi- och miljöområdena.
Vad slutligen gäller Öland efterlyser Lena Öhrsvik insatser
med anledning av nedläggningen av Mörbylånga sockerbruk.
Utskottets överväganden
I de nu behandlade länen, liksom i övriga Sverige, har
arbetslöshetssiffrorna ökat avsevärt under det senaste året. I
Kalmar län och i Blekinge län är arbetslösheten 3,5% i
februari 1992. I Blekinge har dessutom befolkningsutvecklingen
varit negativ under den senaste tioårsperioden.
Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge
län disponerar för innevarande budgetår 11, 17, 19 resp. 22
milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Som utskottet redan
tidigare anfört kan länsstyrelsen i stor utsträckning själv
välja hur anslaget skall användas, t.ex. till projekt för
företagsutveckling.
Utskottet har -- som också sagts tidigare -- ingen annan
uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av en väl
utbyggd infrastruktur för att främja näringslivsutveckling och
sysselsättning. I detta sammanhang vill utskottet peka på redan
beslutade projekt på kommunikationsområdet, t.ex. beträffande
E4:n vid Traryd i Kronobergs län och i det s.k.
sysselsättningspaketet, som bl.a. kommer Kalmar, Gotlands och
Blekinge län till del. Beträffande motionsförslagen om
satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet samt
om förslag till förstärkning av utbildning och forskning
hänvisar utskottet till vad som tidigare anförts i inledningen
till detta avsnitt. Även såvitt gäller motionsförslag om
utlokalisering av statlig verksamhet hänvisas till den tidigare
framställningen. Utskottet vill här erinra om att sydöstra
Sverige angivits som ett område som bör kunna komma i fråga vid
utlokalisering (bet. 1989/90:AU13).
När det gäller förslag om projekt för företagsutveckling vill
utskottet hänvisa till anslaget för regionala
utvecklingsinsatser och till den frihet i medelsanvändningen som
länsstyrelserna numera har. Medlen kan bl.a. användas för
näringslivsfrämjande åtgärder av betydelse för den regionala
utvecklingen.
Utskottet instämmer med Charlotte Branting i hennes förordande
av ökad samverkan mellan länsstyrelserna. Som också framhålls i
propositionen är samarbete över länsgränser ett bra arbetssätt
som bör kunna utvecklas betydligt i flera områden med naturliga
samband. Särskilda medel har för övrigt avsatts för
länsövergripande projekt. Utskottet vill liksom
departementschefen betona att möjligheten till medel för sådana
projekt inte minskar ansvaret för länsstyrelserna att bedriva
länsövergripande samarbete inom ramen för sina ordinarie medel.
I fråga om den av Bertil Måbrink framförda uppfattningen att
det regionalpolitiska stödet bör gynna kvinnor bättre vill
utskottet hänvisa till den föregående framställningen där
utskottet behandlar ett antal motionsyrkanden av liknande
innehåll.
Frågan om inplacering i stödområden har utskottet behandlat i
föregående avsnitt. Utskottet hänvisar till vad som där sagts om
regeringens avsikt att under våren göra en översyn av den
tillfälliga stödområdesinplaceringen.
Vid behandlingen av regeringens proposition om
regionalpolitiken för 90-talet uttalade utskottet beträffande
Gotland att det är angeläget att länet blir väl tillgodosett
med medel för regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser med
hänsyn till Gotlands speciella läge och till att dess näringsliv
förutses genomgå strukturförändringar. Utskottet står fast vid
denna bedömning. När det gäller det särskilda yrkandet i motion
A449 om en ny Gotlandsutredning vill utskottet hänvisa till att
det ankommer på länsstyrelsen att fortlöpande göra bedömningar
av länets möjligheter och problem.
Med anledning av Annika Åhnbergs m.fl. yrkanden om
tillkännagivanden på olika politikområden skall det framhållas
att länsstyrelsen inom ramen för länsanslaget -- 18,75 milj.kr.
under innevarande budgetår -- har möjlighet att verka för
insatser som motionärerna föreslår. I maj 1991 erhöll
länsstyrelsen 10 milj.kr. som engångsbelopp för bl.a. sådana
insatser. Genom omvandling av arealbidraget förstärktes dessutom
länsanslaget i samband med avvecklingen av stödet till Roma
sockerbruk på Gotland och Mörbylånga sockerbruk på Öland.
Därigenom tillfördes länsanslaget för Gotland ytterligare 1,75
milj.kr. för att underlätta anpassningen och finna alternativ
sysselsättning för berörd personal. I fråga om alternativ
användning av sockerbetan framhöll jordbruksutskottet i samband
med beslutet om avskaffande av sockerregleringen (prop.
1989/90:146, JoU25, rskr. 327) vikten av att forskning och
utveckling av produkter med sockerbetor som bas kan fortsätta,
en uppfattning som även arbetsmarknadsutskottet instämmer i. När
det gäller Gotlandstrafiken har regeringen förslagit ett förhöjt
anslag till transportstöd för färjetrafiken för nästa budgetår.
Detta innebär att passagerartaxorna kan sänkas. Utöver vad som
anförts tidigare i detta betänkande föranleder motion A480 inga
ytterligare uttalanden.
Slutligen vill utskottet anföra följande med anledning av Lena
Öhrsviks m.fl. yrkande om insatser efter nedläggningen av
Mörbylånga sockerbruk. I samband med nedläggningen har som
nämnts arealbidraget omvandlats till förstärkning av
länsanslaget. Enligt vad utskottet erfarit har Sockerbolaget
aviserat sin avsikt att ställa resurser och kompetens till
förfogande för att skapa alternativ sysselsättning. Vidare har
en särskild arbetsgrupp med representanter för bolaget och bl.a.
länsstyrelsen bildats. Utskottet vill tillägga att medel som
frigörs efter nedläggningen av resp. bruk skall användas för
regional utveckling.
Utskottet anser sammanfattningsvis att de nu behandlade
motionerna A411 (s), A430 (s), A431 (s), A447 (v), A449 (s),
A453 (fp), A476 (s) och A480 (v), i förekommande fall i berörda
delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län
I detta avsnitt behandlar utskottet fem motioner, A433 av
Ingvar Johnsson m.fl. (s) om utvecklingen i fyrstadsområdet,
A468 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s) om norra
Bohuslän, A419 av Britt Bohlin m.fl. (s) om Dalsland, A484 av
Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) om Älvsborgs län och A445 av
Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) om Skaraborgs län.
Återkommande synpunkter i motionerna är behovet av en mer
varierad industristruktur. Det framställs förslag om förbättrade
kommunikationer både vad gäller vägnätet, järnvägen och flyget
liksom om satsningar på högskolan och även annan utbildning.
Ingvar Johnssons motion tar sikte på utvecklingen i det s.k.
fyrstadsområdet -- Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och
Lysekil -- där den kraftigt ökande arbetslösheten kräver
satsningar av det nyssnämnda slaget.
Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg uttrycker oro för norra
Bohuslän där arbetslösheten närmar sig 7% och där de
strukturella problemen enligt dem förstärker nedgången.
Motionärerna yrkar en förstärkning av länsstyrelsens resurser
för näringslivsfrämjande projekt och företagsinriktat
glesbygdsstöd.
Britt Bohlin m.fl. föreslår förutom satsningar på
kommunikationer och tidigareläggning av byggprojekt att
Dalslands kanal rustas upp.
Elver Jonsson och Lars Sundin vill se Älvsborgs län som en
kraftfull och konkurrenskraftig region i ett EG-perspektiv och
föreslår en rad åtgärder. Förutom de tidigare nämnda yrkandena
på kommunikations- och utbildningsområdet inbegriper motionen
även Vänersjöfarten. Motionärerna föreslår vidare ökade
satsningar på småföretagen, ett utökat samarbete mellan
högskolor med näringsliv och förvaltning samt ett nationellt
teko-centrum i Borås. De efterlyser en större flexibilitet i
fråga om finansieringen av infrastrukturen liksom beträffande
drift och underhåll. De anser också att det bör bildas en
nationalpark av Tresticklan i Dalsland.
Slutligen framförs krav på regionalpolitiskt stöd och
utlokalisering till Skaraborgs län i Bengt Kindboms och Birgitta
Carlssons motion. Länet är enligt motionärerna särskilt hårt
drabbat av arbetslöshet.
Utskottets överväganden
Man kan notera kraftigt ökade arbetslöshetssiffror under det
senaste året i alla de tre nu behandlade länen. I Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs län närmar sig siffran 4% medan den i
Skaraborgs län har passerat 4-procentgränsen. I Skaraborg har
arbetslösheten mer än fördubblats på ett år.
Anslaget för regionala utvecklingsinsatser uppgår för
innevarande budgetår till 13 milj.kr. i Göteborgs och Bohus län,
17 milj.kr. i Älvsborgs län och 9 milj.kr. i Skaraborgs län.
Utskottet instämmer med motionärerna i deras uppfattning om
nödvändigheten av en väl utbyggd infrastruktur för att främja
näringslivsutveckling och sysselsättning. Beträffande
motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom
kommunikationsområdet samt förslag om utbildning och forskning
hänvisar utskottet till vad som tidigare sagts i inledningen
till detta avsnitt.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att anslaget till
trafiken på Trollhätte kanal och Vänern ökas. Det
sysselsättningspaket avseende infrastruktursatsningar som
utskottet redogjort för inledningsvis kommer även den nu berörda
landsdelen till del.
Med anledning av synpunkterna i motion A484 (fp) om satsningar
på småföretagen kan konstateras att de ligger i linje med den
förda regeringspolitiken -- den nya småföretagspolitiken är
viktig även i ett regionalpolitiskt sammanhang.
Förslaget om ombildning av Tresticklan till nationalpark
föranleder inget uttalande från regionalpolitisk synpunkt.
När det gäller situationen i norra Bohuslän, varmed i motionen
A468 avses de fem kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal
och Lysekil, kan utskottet liksom motionärerna konstatera att
arbetslösheten är mycket hög; Lysekil hade 5% arbetslösa i
januari till vilket kommer 5,75% i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utskottet vill med anledning av kravet i motionen om
förstärkning av länsstyrelsens resurser för näringslivsfrämjande
projekt och företagsinriktat glesbygdsstöd återigen framhålla
att anslaget för regionala utvecklingsinsatser fördelas med
hänsyn tagen till särskilt utsatta regioners behov. Något
särskilt initiativ från riksdagens sida kan därför inte anses
påkallat.
Som utskottet anmärkte inledningsvis har arbetslösheten i
Skaraborgs län ökat kraftigt och överstiger nu 4%. Med
anledning av kravet i motion A445 på regionalpolitiskt stöd till
särskilt utsatta områden i länet erinrar utskottet om vad som
nyss sagts rörande länsanslagets fördelning. Som framgått
tidigare skall utskottet senare i vår behandla
arbetsmarknadspolitiken -- de medel som anslås fördelar AMS
efter de problem som råder i varje län. Vad gäller
motionsförslaget om utlokalisering av statlig verksamhet vill
utskottet hänvisa till sin tidigare redovisade principiella
inställning. Motionen ger inte underlag för något
ställningstagande därutöver.
Vad slutligen gäller förslaget i s-motionen om upprustning av
Dalslands kanal vill utskottet hänvisa till att frågan nyligen
behandlats av kulturutskottet (bet. 1991/92:KrU4).
Kulturutskottet, som ansåg det värdefullt om en upprustning
kunde påbörjas snarast möjligt, beaktade därvid bl.a. de ökade
resurserna till sysselsättningsskapande åtgärder som innebär att
möjligheterna till stöd till upprustningen genom
arbetsmarknadspolitiska insatser ökar. Arbetsmarknadsutskottet,
som erinrar om att de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas av
AMS efter de problem som råder i varje län, instämmer i
kulturutskottets nu redovisade bedömning.
Med hänvisning till det anförda kommer utskottet fram till att
motionerna A419, A433, A445, A468 och A484, i förekommande fall
i berörda delar, inte påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida.
Stockholms och Södermanlands län
I detta avsnitt behandlar utskottet dels motionerna A277 (s),
A455 (m), A457 (v) och A483 (fp) som rör Stockholmsregionen,
dels motionerna A408 (c) och A417 (s) som behandlar
Södermanlands län. I samtliga motioner framhålls behovet av
infrastruktursatsningar för att komma till rätta med den
besvärliga arbetsmarknadssituationen i de båda länen.
I de motionsförslag som rör Stockholms län förordar Anita
Johansson m.fl. (s) i motion A277 att ett program för
tillväxtfrämjande investeringar som upprustning av vägar och
skolor samt bostäder för äldre bör utarbetas. Motionärerna anser
att en särskild kommission bör få i uppdrag att ta initiativ
till infrastrukturinvesteringar i regionen. Vidare bör
inkomsterna från den särskilda investeringsskatten få användas
för att tidigarelägga kommunala investeringar. Motionärerna
anser också att länsarbetsnämnden på försök bör få rätt att
friare använda medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utbyggnad av kommunikationerna i regionen föreslås i samtliga
motioner. Motionärerna tar främst upp Dennisöverenskommelsen,
utbyggnad av Arlandabanan samt behovet av ytterligare
flygplatser i regionen. En rad andra förslag om
tillkännagivanden om trafiken i Storstockholmsområdet tas upp av
Lars Werner m.fl. (v) i motion A457, Filip Fridolfsson
m.fl.(m) i motion A455 och Ylva Annerstedt m.fl. (fp) i motion
A483.
Konkreta förslag rörande utbildningsfrågor förs fram i
motionerna A455 och A483. Enligt den sistnämnda motionen bör de
teoretiska linjerna på gymnasieskolan i länet byggas ut samt
regionalpolitiska hänsyn tas vid utbyggnaden av universitets-
och högskoleutbildning i länet. Vidare anser motionärerna att
Stockholms universitet bör ombildas till en fristående
stiftelse. Tekniska högskolan bör enligt motion A455 ombildas
till stiftelse. I samma motion föreslås att fristående radio-
och TV-företag skall erbjudas frekvenser för sin verksamhet
redan under år 1992.
Behovet av insatser på byggområdet, bl.a. upprustning av
skolor och VA-nät samt utbyggnad av bostäder för äldre, tas upp
i flera motioner. I motion A455 förordas bl.a. en undersökning
av möjligheten att skapa en länsorganisation som omfattar hela
regionen.
Skatte- och finanspolitiska frågor aktualiseras i motionerna.
De har i allmänhet generell räckvidd och rör således inte enbart
Stockholmsregionen.
Handelsregistret vid länsstyrelsen bör enligt motion A483 få
ökade resurser.
Vidare bör riksdagen enligt motion A455 göra ett uttalande om
Stockholmsregionens betydelse för utvecklingen i hela landet.
I motion A408 föreslår Larz Johansson (c) att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande om behovet av resurser för
regionalpolitiska insatser i Södermanlands län. Motionären
anser att vägar och järnvägar liksom hamnarna i länet bör byggas
ut och att satsningar på näringslivet och utbildning bör komma
till stånd. Länet bör tilldelas 15 milj.kr. av länsanslaget för
budgetåret 1992/93.
Liknande synpunkter för Anita Persson m.fl. (s) fram i motion
A417. Motionärerna trycker dock särskilt på att den omställning
som pågår inom verkstadsindustrin måste ske i socialt acceptabla
former samt att data- och telenäten i länet måste förbättras.
Utskottets överväganden
Stockholms län har under den senaste tioårsperioden haft en
befolkningsökning med 8,3%. Situationen på arbetsmarknaden
kännetecknas av att den nu rådande lågkonjunkturen gör sig
gällande även i Stockholmsregionen. Arbetslösheten har ökat från
drygt 1% till 2,9% under det senaste året. Det innebär
antalsmässigt att ca 31 000 personer var arbetslösa i februari
1992 mot 12 300 vid samma tidpunkt 1991. Antalet arbetslösa
ungdomar har under samma period ökat från 3000 till drygt 8
900.
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 8 milj.kr. för
regionalpolitiska utvecklingsinsatser.
Många av de ovan refererade motionsförslagen syftar till att
komma till rätta med den bekymmersamma arbetsmarknadspolitiska
situationen i länet. Utskottet kommer senare i vår att behandla
arbetsmarknadsfrågor i ett vidare perspektiv i samband med
behandlingen av arbetsmarknadspolitiken. Flertalet förslag avser
emellertid insatser på områden som inte primärt ingår i
arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde. Beträffande
motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom
kommunikationsområdet och inom utbildnings- och
forskningsområdena samt på skatte- och finansområdet hänvisar
därför utskottet till vad som anförts i inledningen till detta
avsnitt.
Med anledning av önskemålen om investeringar i
infrastrukturen, bl.a. om en särskild kommission, vill utskottet
dock erinra om att en delegation för infrastrukturinvesteringar
tillkallades i juni 1991. Denna delegation har i uppdrag (dir.
1991:63) att ta fram förslag till regeringens beslut om de
investeringar som skall delfinansieras med det nya anslaget för
investeringar i trafikens infrastruktur som riksdagen inrättat.
Delegationen skall initiera och söka åstadkomma
förhandlingsöverenskommelser om de aktuella projekten.
Det kan också nämnas att kommunikationsministern i ett
interpellationssvar (RD Prot.1991/92:58) om igångsättningen av
beslutade infrastrukturinvesteringar bl.a. meddelade att bland
de järnvägsprojekt som kommer att vara i gång 1992 är delar av
Svealandsbanan, Mälarbanan och Arlandabanan. På vägområdet
kommer bl.a. satsningar på E3 att skapa arbetstillfällen under
1992. Beträffande förslagen rörande kommunikationerna i
Stockholmsregionen vill utskottet hänvisa till att likartade
förslag behandlas i trafikutskottet.
När det gäller förslaget i motion A277 om att inkomsterna från
den särskilda investeringsskatten bör få användas för att
tidigarelägga kommunala investeringar vill utskottet anföra
följande.
Riksdagen beslöt våren 1989 på förslag av finansutskottet att
införa en tidsbegränsad regional investeringsavgift -- senare
benämnd investeringsskatt -- på byggnation av butiker,
kontorslokaler och andra oprioriterade byggnadsarbeten i vissa
kommuner i Stockholms och Uppsala län. Finansutskottet (bet.
1988/89:FiU36) uttalade därvid bl.a. att det bör övervägas om
inte intäkterna från avgiften senare kan återföras till regionen
för bl.a. produktion av bostäder. Det får ankomma på regeringen
att närmare överväga denna fråga och återkomma till riksdagen
med förslag. Våren 1991 beslöt riksdagen att investeringsskatten
skulle avvecklas.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen att förelägga
riksdagen förslag om intäkterna från investeringsskatten i
kompletteringspropositionen. I riksrevisionsverkets
sammanställning av statsbudgetens utfall för budgetåret 1990/91
redovisas att inkomsterna från investeringsskatten uppgick till
ca 60 milj.kr. mot beräknat ca 350 milj.kr.
När det gäller förslaget i motion A277 att länsarbetsnämnden i
Stockholm på försök bör få rätt att friare använda medlen för
arbetsmarknadspolitiska insatser i första hand för ungdomar vill
utskottet erinra om att arbetsmarknadsmyndigheterna har stor
frihet att använda de medel som statsmakterna ställer till
förfogande för arbetsmarknadspolitiska insatser. I sammanhanget
vill utskottet också peka på att regeringen i proposition
1991/92:124 lämnar förslag till åtgärder i syfte att komma till
rätta med arbetslösheten bland ungdomar. Detta förslag kommer
utskottet att behandla senare i vår i samband med övriga
arbetsmarknadsfrågor.
I fråga om förslagen på utbildningsområdet har utskottet i det
föregående redovisat att regeringen har aviserat att förslag på
universitets- och högskoleområdet -- det fria universitetet --
kommer att lämnas till riksdagen i juni. Frågan om utbyggnad av
gymnasieskolan behandlas av utbildningsutskottet.
Beträffande förslaget i motion A483 att handelsregistret vid
länsstyrelsen bör få ökade resurser vill utskottet påpeka att
regeringen i proposition 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik
har gjort bedömningen att patent- och registreringsverket som ny
huvudman efter länsstyrelserna bör överta registreringen av
handels- och föreningsregistren från den 1 januari 1993. Vad
angår yrkandet i motion A455 att den svenska
marknadsföringslagstiftningen bör harmoniseras med vad som
gäller inom EG får utskottet upplysa om att denna fråga
behandlas av en särskilt tillkallad utredare, som enligt
direktiven (dir. 1991:70) skall lämna förslag under mars månad
1992.
I motion A455 föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande
om Stockholmsregionens betydelse för tillväxten i hela landet.
Motionärerna anser att regionen fungerar som en motor för
utvecklingen generellt i Sverige. Utskottet har i det föregående
med anledning av ett liknande motionsyrkande uttalat att det ur
ett internationellt perspektiv finns anledning att värna om en
fungerande storstadsregion.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionerna A277, A455, A457 och A483, samtliga motioner i här
aktuella delar.
Södermanlands län har under tioårsperioden 1980--1991
haft en befolkningsökning som uppgått till 1,7%. Utvecklingen
på arbetsmarknaden har inneburit att arbetslösheten har ökat
från 1,6% år 1991 till 2,8% år 1992. Detta innebär att ca 5
000 personer var arbetslösa i februari 1992 mot ca 2 700 samma
tid 1991. Av dessa uppgick antalet arbetslösa ungdomar till 1
800.
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 9 milj.kr. för
regionalpolitiska utvecklingsinsatser.
I motionerna A408 och A417 föreslås en rad åtgärder av
infrastrukturell natur. Motionärerna anser att vägnätet i länet
liksom järnvägen behöver rustas upp och byggas ut. Krav på
utbyggnad av utbildnings- och forskningsinstitutioner förs också
fram. Näringslivet i länet behöver enligt motionärerna
förstärkas.
Utskottet hänvisar till vad som anförts i inledningen till
detta avsnitt. Dessutom vill utskottet peka på att liknande
förslag behandlas i resp. fackutskott.
Beträffande förslaget i motion A408 att medlen för
regionalpolitiska utvecklingsinsatser skall höjas från 9
milj.kr. till 15 milj.kr. vill utskottet erinra om sitt tidigare
ställningstagande att det bör ankomma på regeringen att fördela
anslaget mellan länen efter de regionalpolitiska problemens
svårighetsgrad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
A408 och A417.
Bergslagslänen
Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetslösheten i
Bergslagslänen Värmland, Örebro, Västmanland, Kopparberg och
Gävleborg ökat mycket kraftigt. I de tre förstnämnda länen
ligger siffran på omkring eller över 4%. I Kopparbergs och
Gävleborgs län överstiger arbetslösheten 5%. Samtliga län utom
Kopparberg har dessutom stagnerande eller minskande befolkning
under den senaste tioårsperioden.
Motionsyrkandena rör Värmlands, Örebro och Gävleborgs län.
I de tre motioner som mera övergripande tar upp situationen i
Värmlands län, A456 av Magnus Persson m.fl. (s), A451 av
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) och A443 av Björn
Samuelson (v), uttrycks oro för den stora arbetslösheten och de
få lediga arbeten som finns. I motionerna efterlyser man
infrastruktursatsningar; det gäller vägnätet, järnvägarna,
flyget och Vänersjöfarten. Man vill också ha förstärkning av
högskolan i Karlstad. Björn Samuelson efterlyser också ökat
utbud och bättre samverkan mellan gymnasieskolan och komvux.
Utlokalisering av statliga verk till länet föreslås i motionerna
A443 och A456.
För turismen förordas slopad turistmoms i motion A443, försök
med slopad sådan moms för utländska besökare i motion A451 och
utveckling av stödformerna för turism i motion A456. Jord- och
skogsbruket tas upp i motionerna A451 och A456; i den förra
framhålls den dåliga ekonomin inom dessa sektorer och i den
senare efterfrågas stödformer som gynnar alternativa
odlingsformer.
När det gäller byggarbetslösheten är det motionärernas
uppfattning i motion A451 att en återinförd kvittningsrätt
skulle minska arbetslösheten, som för närvarande uppgår till
20%. Samma motionärer vill också se en rättvis fördelning av
beredskapsmedel och regionala medel.
Motionärerna i A456 efterlyser ökat regionalpolitiskt
utvecklingsarbete i utvecklingsfonderna och i länsstyrelsen. De
önskar också en höjning av anslaget för regionala
utvecklingsinsatser. Räntefria lån och projekteringsbidrag för
angelägna byggprojekt behövs under en övergångstid enligt
motionen. Temporärt behövs också en höjning av bidragsprocenten
vid beredskapsarbete. De önskar även en bred kultursatsning.
Bo Finnkvist m.fl. (s) tar i motion A437 upp förhållandena i
Hagfors kommun som drabbats av stora
sysselsättningsminskningar. Situationen förvärras av att det
saknas möjligheter att pendla till andra orter. Det behövs stöd
inte bara till kommunikationer utan också för att skapa ny
sysselsättning, anser motionärerna.
Motion A429 av Håkan Strömberg m.fl. (s) beskriver
förhållandena i Örebro län med en omfattande
strukturomvandling som förstärks av försvarsindustrins
omvandling, en dominerande tung industri och nedåtgående
konjunktur. Varselsiffrorna är bland de högsta i landet.
Motionärerna för fram förslag till insatser på både kort och
lång sikt. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
tidigareläggning av vägbyggnader. På lång sikt behövs en
genomtänkt politik för förnyelse och reindustrialisering; det
gäller bl.a. utbildning och kommunikationer. Även förstärkning
av de regionalpolitiska medlen är nödvändiga, anser
motionärerna.
Situationen i Gävleborgs län beskrivs på ganska likartat
sätt i fyra motioner, Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s), A423 av
Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m), A452 av Bertil Måbrink
m.fl. (v, s, m, fp, c, kds, nyd) och A477 av Karin Starrin (c).
I förgrunden står den höga arbetslösheten, inte minst bland
byggnadsarbetare. Enligt den förstnämnda motionen måste med
hänsyn till arbetslösheten klartecken ges till utbyggnad av
högskolan i Gävle--Sandviken. Förslag om olika slag av
förstärkningar avseende högskolan när det gäller
utbildningslinjer, forskningsresurser m.m. framförs även i de
övriga motionerna. Det läggs också fram förslag beträffande
infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet.
Lokalisering av folkhälsoinstitutet till länet föreslås i
såväl motion A423 som i sjupartimotionen. I båda motionerna
framförs också att Hälsinge regemente bör finnas kvar och att
fångvårdsanstalten i Hudiksvall bör byggas om alternativt
rustas upp. Även i fråga om behovet av utveckling av
basindustrierna ger dessa motioner uttryck för likartade
tankegångar.
I såväl motion A423 som i A477 framförs uppfattningen att
Gävleborg bör göras till ett försökslän för friare användning av
arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel.
Slutligen framförs i den sistnämnda motionen att små- och
medelstora företag bör stimuleras bl.a. genom personliga
investeringskonton. Bättre förutsättningar bör enligt motionen
också ges till jordbruket med en uppräkning av Norrlandsstödet.
Utskottets överväganden
Som utskottet inledningsvis konstaterat har arbetslösheten
ökat kraftigt i de tre län som motionsyrkandena avser. Problemen
understryks av en minskande befolkning.
Länsstyrelserna i Värmlands, Örebro och Gävleborgs län
disponerar för innevarande budgetår 75, 30 resp. 70 milj.kr. för
regionala utvecklingsinsatser.
Många av de synpunkter som förs fram i motionerna ligger väl i
linje med den förda politiken. De avser behovet av åtgärder för
att dämpa effekterna av lågkonjunkturen och för att underlätta
strukturomvandlingen samt satsningar för att stimulera små- och
medelstora företag.
Detsamma gäller betydelsen av en väl utbyggd infrastruktur för
att främja näringslivsutveckling och sysselsättning. Utskottet
kan här hänvisa till redan beslutade investeringsprojekt utöver
ordinarie investeringsanslag till banverket och vägverket. Av
större projekt kan nämnas Bergslagspendeln och ostkustbanan.
Till detta kommer järnvägssatsningar för framkomlighet, säkerhet
och bärighet i Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län inom
ramen för den förutvarande regeringens sysselsättningspaket. I
detta sysselsättningspaket ingår också ett antal större och
mindre vägprojekt inom Bergslagslänen.
På utbildningsområdet har det gjorts särskilda
regionalpolitiska satsningar bl.a. i Bergslagen. Våren 1991
fördelade den förra regeringen återstående medel för
kompetenshöjande åtgärder som riksdagen tidigare fattat beslut
om (prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) och som redovisats i
inledningen till betänkandet.
Vad gäller förslag om utlokalisering av statliga verk hänvisar
utskottet till vad som sagts tidigare i detta betänkande.
I några av de motioner som rör Bergslagslänen föreslås höjning
av anslaget för regionala utvecklingsinsatser och ytterligare
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med anledning av dessa
yrkanden vill utskottet hänvisa till vad som anförts i den
föregående framställningen om fördelningen mellan länen av
länsanslaget. AMS fördelar de arbetsmarknadspolitiska resurserna
mellan länsarbetsnämnderna på motsvarande sätt efter problemens
svårighetsgrad. Den totala ramen för arbetsmarknadspolitiska
insatser kommer att beslutas av riksdagen senare i vår.
Med anledning av förslag om att länsstyrelserna skall få
större frihet i medelsanvändningen, bl.a. så att beslut skall
kunna fattas utan hänsyn till stödområdesindelningen, vill
utskottet erinra om att den enda del av länsanslaget som styrs
av stödområdesindelningen är företagsstödet. Det har bedömts som
nödvändigt att denna indelning sker centralt, dels därför att de
mest utsatta områdena skall prioriteras, dels därför att
konkurrenssnedvridande stödåtgärder som inte är
regionalpolitiskt motiverade skall undvikas. Utskottet kan i
sammanhanget erinra om vad som anförts i det tidigare avsnittet
om glesbygdsstödet där länsstyrelsen själv fastställer
stödområde.
Vad gäller turismen kan utskottet konstatera att
mervärdesskatten på bl.a. hotell- och restaurangverksamhet,
camping och inrikes resor nyligen sänkts. I samband med
riksdagsbehandlingen hänvisade skatteutskottet (bet.
1991/92:SkU5) vad gäller framtida skatteförändringar på
turistområdet till att regeringen senare kommer att redovisa
riktlinjer för en Europaanpassning, som innebär bl.a. en
betydande sänkning av den generella mervärdesskatten.
Med anledning av förslaget i motion A451 om återinförd
kvittningsrätt som ett sätt att minska byggarbetslösheten vill
utskottet hänvisa till att skatteutskottet kommer att behandla
frågor om kvittningsrätt mellan olika förvärvskällor i sitt
betänkande 1991/92:SkU20.
När det slutligen gäller mer allmänna synpunkter om stöd till
jord- och skogsbruk hänvisar utskottet till den behandling av
frågorna som sker i jordbruksutskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Bo211, A423, A429, A437, A443, A451, A452, A456 och A477, i
förekommande fall i berörda delar.
Norra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör
Västernorrlands och Norrbottens län.
Västernorrlands län
I denna del av avsnittet om norra Sverige tar utskottet upp
motionerna A420 av Bo Holmberg m.fl. (s), A428 av Hans Stenberg
m.fl. (s), A446 av Per-Richard Molén (m), A458 av Sigge Godin
(fp) och A473 av Tage Påhlsson (c).
Ett genomgående drag i alla motionerna är oron för
sysselsättningssituationen i länet och den därmed stigande
arbetslösheten. I motionerna A458 och A473 pekas också på hotet
av fortsatt befolkningsminskning. Västernorrland har goda
grundförutsättningar för utveckling bl.a. med hänsyn till en
välutvecklad industri, framhålls i sistnämnda motion.
Förklaringen till att länet drabbats så hårt av näringslivets
strukturomvandling anses vara den otillräckligt utvecklade
infrastrukturen.
Satsningar på infrastrukturen inom framför allt
kommunikationsområdet men även inom området för utbildning och
forskning är därför nödvändiga, framhåller flera motionärer. En
tidigareläggning av vissa infrastrukturprojekt skulle bidra till
att pressa ner arbetslösheten.
I motion A420 anser motionärerna att regeringens anslag och
beredskap är otillräckliga för att minska arbetslösheten i
länet. Mot bakgrund av behovet av infrastruktursatsningar och
åtgärder mot arbetslösheten förordar motionärerna att regeringen
lägger fram ett åtgärdsprogram för Västernorrland.
I motionerna A428 och A458 tar motionärerna upp svårigheterna
för den exportinriktade industrin i länet att få exportkrediter
för sin öststatsexport. Genom detta förhållande får företag som
redan har en besvärlig situation ytterligare svårigheter. Därmed
ökar också arbetslösheten. Motion A458 påtalar också att den
norrländska basindustrin behöver sänkta elskatter för att klara
konkurrensen på världsmarknaden.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Västernorrlands län var i februari 1992
4,8% vilket innebär en ökning med två procentenheter i
förhållande till samma tid förra året.
Västernorrland har haft en negativ befolkningsutveckling under
perioden 1980--1991. Minskningen ligger på 2,5%.
För innevarande budgetår har Västernorrlands län tilldelats
115 milj.kr. för regionalpolitiska utvecklingsinsatser. Två
kommuner, och vissa kommundelar i två kommuner, är inplacerade i
stödområde 2. Ytterligare två kommuner är tillfälligt
inplacerade. Som framgått av den tidigare framställningen har
utskottet tagit ställning för att vissa delar av stödområde 2 i
länet skall få del av samma nedsättning av socialavgifter som
gäller för stödområde 1.
Utskottet erinrar om riksdagens tillkännagivande våren 1990
beträffande kommundelarna Ramsele och Junsele i Sollefteå
kommun. Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som
en konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra
en välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från
kommundelarna Ramsele och Junsele vid angelägna projekt så att
högre stödprocent beviljas än vad som normalt gäller i
stödområde 2. Därutöver uttalade utskottet att det kan finnas
behov av intensifierade insatser för glesbygdsutveckling i
området. Denna omständighet bör beaktas vid fördelning av
länsanslaget.
Utskottets tidigare bedömning om behovet av insatser i Ramsele
och Junsele kvarstår.
Utskottet kommer senare i vår att behandla förslag till
åtgärder samt anslagsfrågor inom arbetsmarknadspolitikens
område.
Beträffande satsningar på speciella projekt inom
kommunikationsområdet samt förslag till åtgärder inom utbildning
och forskning hänvisar utskottet till vad som anförts i
inledningen till detta avsnitt.
Vad angår frågan i motion A458 om ett konkurrenskraftigt
energipris för den elkraftsintensiva industrin konstaterar
utskottet att denna fråga behandlades av riksdagen förra året
med anledning av ett liknande förslag från samme motionär (prop.
1990/91:88, NU40, rskr. 373, 374). Yrkandet bedömdes då ligga i
linje med riktlinjerna för den långsiktiga politiken och ansågs
därmed tillgodosett.
Vad slutligen angår synpunkterna i motionerna A428 och A458 om
åtgärder för generösare exportkrediter för vissa företag i länet
för att därigenom bl.a. främja sysselsättningen får utskottet
anföra följande. Det är exportkreditnämnden som har regeringens
bemyndigande att lämna garantier å statens vägnar. Enligt
förordningen om exportkreditgaranti är det exportkreditnämnden
och -- om ärendet är av större vikt -- regeringen som avgör
ärenden enligt förordningen.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A420, A428,
A446, A458 och A473, i förekommande fall i berörda delar, inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Norrbottens län
I motionerna A217 av Bruno Poromaa m.fl. (s), A416 av Monica
Öhman m.fl. (s), A454 av Bengt Hurtig (v) och A482 av Sten-Ove
Sundström m.fl. (s) föreslås olika sysselsättningsskapande
åtgärder för Norrbottens län. Motion A217 tar särskilt upp
situationen i östra Norrbotten, motion A416 behandlar
sysselsättningssituationen i Kalix och motion A454 berör
situationen i Arjeplog.
I motion A416 vill motionärerna ha tillkännagivanden om
näringslivsfrämjande åtgärder i Kalix kommun och att regeringen
medger en generösare bedömning vid ansökningar om
lokaliseringsbidrag. I motion A454 vill motionären att i
Arjeplog skall lokaliseringsbidrag kunna medges upp till 70%.
Förslag om satsningar inom kommunikationsområdet finns i
motionerna A454 och A482. Tillkännagivanden om utbyggnad av
högskolan i Luleå med bl.a. en dramatiklinje yrkas i motion
A454. I motion A482 understryks betydelsen av de areella
näringarna. Även rennäringen bör ges goda
utvecklingsmöjligheter. Fortsatt satsning på miljön är nödvändig
för att komma till rätta med de problem som finns i länet,
framhålls i sistnämnda motion. I motionen framhålls även vikten
av att statens roll som ägare av företag tryggas. Slutligen
understryks nödvändigheten av riskvilligt kapital.
Utskottets överväganden
Arbetslösheten i Norrbottens län var i februari 1992 4,8%
vilket innebär en ökning med 1,3 procentenheter, i förhållande
till samma tid förra året. Det finns emellertid anledning
understryka att arbetslösheten i vissa kommuner i länet är
betydligt högre än denna genomsnittssiffra. Flera
Norrbottenkommuner ligger över 6%.
Länets befolkning har minskat med närmare 1% under perioden
1980--1991.
För innevarande budgetår har Norrbotten tilldelats 145
milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Tio kommuner är
inplacerade i stödområde 1. En kommun och två kommundelar är
inplacerade i stödområde 2. Utskottet vill här erinra om
riksdagens tillkännagivande våren 1990 beträffande Älvsbyn.
Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som en
konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en
välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från Älvsbyn
vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad
som normalt gäller i stödområde 2.
Utskottets bedömning om behovet av insatser i Älvsbyn
kvarstår.
Nordöstra Norrbotten ingår i stödområde 1. Därmed tillhör
området den region som är högst prioriterad när det gäller
regionalpolitiska insatser. Även betydande
arbetsmarknadspolitiska insatser görs i östra Norrbotten.
Vad gäller Kalix kommun konstaterar utskottet att behovet av
insatser är stort. Utskottet får hänvisa till att regeringen i
dagarna har fattat beslut om särskilda insatser där. Genom
beslutet satsas 13 milj.kr. på näringslivsfrämjande åtgärder.
Dessutom har AMS beslutat tilldela länsarbetsnämnden extra medel
för insatser i Kalixområdet.
Beträffande Arjeplogs kommun hänvisar utskottet till den
särskilda satsning på 100 milj.kr. under en femårsperiod som den
dåvarande regeringen utlovade våren 1991. En särskild
arbetsgrupp samordnar de insatser som behöver göras.
Vad angår utbyggnad av högskolan i Luleå hänvisar utskottet
till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt om
kommande proposition om det fria universitetet.
För rennäringen gäller som tidigare framgått att den kommer
att omfattas av stödformen nedsättning av socialavgifter.
Behovet av riskvilligt kapital underlättas med förslaget om
lokaliseringslån, vilket utskottet i den tidigare
framställningen tillstyrkt.
Frågan om statens roll som ägare av företag bör inte föranleda
något riksdagens uttalande i detta sammanhang.
Vad slutligen angår förslagen om tillkännagivande om
satsningar på infrastrukturen inom kommunikations- och
utbildningsområdena hänvisar utskottet till vad som anförts i
inledningen till detta avsnitt.
Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna A217, A416,
A454 och A482, i förekommande fall i berörda delar, inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Skärgårdsfrågor
Fyra motioner rör skärgårdsfrågor. Det är A460 av Carl G
Nilsson m.fl. (m), A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), A459 av
Roland Larsson m.fl. (c) och A457 av Lars Werner m.fl. (v).
I motionerna A460 och A459 tas frågorna upp från mer
principiella utgångspunkter. Förslag förs fram om en översyn för
att belysa bl.a. effekterna av fastighetsbeskattningen och de
uppdrivna taxeringsvärdena liksom av det fria fisket. I båda
motionerna efterlyses dessutom förenklingar i fråga om de regler
som styr boende och byggande. Andra frågor som bör belysas är
enligt den sistnämnda motionen skärgårdstrafiken och
transportstödet och möjligheterna att använda lantbrevbärare
samt enligt m-motionen jakt på ejderhane.
I motion A483 framförs synpunkten att sjöfartsverkets
bemanningsplan för lotsplatserna i Stockholms skärgård med
minskning av naturliga arbetstillfällen strider mot ambitionerna
att bevara en levande skärgård. V-motionen föreslår ökat anslag
för den reguljära skärgårdstrafiken och maximigräns för
båtstorlek och tonnage i den känsliga skärgården.
Utskottets överväganden
Vid behandlingen av regionalpolitiken för 1990-talet uppehöll
sig utskottet vid skärgårdsfrågorna och betonade vikten av att
skärgårdarna med sina speciella problem och förutsättningar
särskilt uppmärksammas inom glesbygdspolitiken (bet.
1989/90:AU13, s. 227--229, rskr. 346). Det var utskottets
uppfattning att det bör ankomma på länsstyrelsen att vid behov
utarbeta ett särskilt landsbygdsprogram som i förekommande fall
även innefattar skärgårdsfrågorna. Utskottet framhöll också att
glesbygdsmyndigheten särskilt borde uppmärksamma
skärgårdsområdena.
Glesbygdsmyndighetens uppgift enligt den instruktion som
sedermera fastställts är att på olika sätt stödja utvecklingen
och lämna förslag till förbättringar när det gäller
levnadsförhållandena bl.a. i skärgårdsområdena. Myndigheten
skall också svara för central sektorssamordning av betydelse för
glesbygdens utveckling. Frågor som aktualiseras i de motioner
som föreslår en översyn ingår alltså i myndighetens
ansvarsområde. Något behov av en särskild skärgårdsutredning kan
därför inte anses föreligga enligt utskottets mening.
När det gäller kravet i v-motionen rörande den reguljära
skärgårdstrafiken instämmer utskottet med motionärerna i att
båttrafiken är en av förutsättningarna för en levande skärgård.
Frågan om medel för utbyggnad och underhåll av
tilläggningsbryggorna bör dock prövas i därför avsedd ordning.
Det särskilda spörsmålet om maximigräns för båtstorlek och
tonnage i skärgården -- som senast prövades av riksdagen förra
våren (bet. 1990/91:TU16) -- saknar enligt utskottets mening
tillräckliga beröringspunkter med regionalpolitiska aspekter för
att föranleda något uttalande av arbetsmarknadsutskottet.
I fråga om lotsplatserna i Stockholms skärgård, som berörs i
motion A483, har utskottet från sjöfartsverket inhämtat att
några planer inte finns på en sådan kraftig nedskärning av
bemanningen som motionärerna befarar.
Sammanfattningsvis anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
inte är påkallad med anledning av de nu behandlade motionerna
A457, A459, A460 och A483, i förekommande fall i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer
Regionalpolitikens allmänna inriktning
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkande 33,
1991/92:A409, 1991/92:A475 och 1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5,
7--9,
res. 1 (s)
men. (v) delvis
Allmänna principer för omlokalisering m.m.
2. beträffande omlokalisering av SCB
att riksdagen avslår motion 1991/92:A401,
men. (v) delvis
3. beträffande folkhälsoinstitutets lokalisering
att riksdagen avslår motion 1991/92:A434 yrkande 7,
4. beträffande inomregionala balansen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A462 och 1991/92:T227
yrkande 5,
5. beträffande storstadsregionernas betydelse
att riksdagen avslår motion 1991/92:A413,
6. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet till
vissa län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A405 yrkande 1,
1991/92:A426, 1991/92:A453 yrkande 2, 1991/92:A472 och
1991/92:A482 yrkande 9,
7. beträffande riksdagens revisorers förslag (förs.
1990/91:19)
att riksdagen lägger riksdagens revisorers förslag till
handlingarna,
Företagsstöd
8. beträffande nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande
34, 1991/92:A412 yrkande 2, 1991/92:A456 yrkande 3, 1991/92:A463
och 1991/92:A467 antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft                Denna lag träder i kraft
den 1 juli l992 och                     den 1 juli 1992. Äldre
tillämpas första                        bestämmelser gäller
gången i fråga om                       fortfarande i fråga om
arbetsgivaravgifter för                 avgifter som avser tid före
utgiftsåret 1992 och i                  ikraftträdandet.
fråga om egenavgifter
för försäkrade som                      Omfattar beskattningsåret
beräknas med ledning av                 tid såväl före som
1993 års taxering.                      efter utgången av juni
                                        1992, skall -- om den
                                        avgiftsskyldige inte visar
                                        annat -- så stor del av
                                        beskattningsårets inkomst
                                        anses hänförlig till
                                        tiden före utgången av
                                        juni 1992 som svarar mot
                                        förhållandet mellan den
                                        del av beskattningsåret som
                                        infaller under denna tid och
                                        hela beskattningsåret.
res. 2 (s)
9. beträffande lokaliseringslån
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
dels lokaliseringslån,
dels användningen av återstående medel på anslagen för
budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln till
Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och för budgetåret 1989/90
under tionde huvudtiteln till Lokaliseringslån, m.m.
10. beträffande utvärdering av företagsstödets effekter
att riksdagen avslår motion 1991/92:A438,
11. beträffande regionalpolitiskt stöd till turismen
att riksdagen avslår motion 1991/92:A441,
12. beträffande planläggning för en omstrukturering av
svensk krigsindustri
att riksdagen avslår motion 1991/92:U614 yrkande 3,
Stödområdesindelningen
13. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A403 samt
1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar,
men. (v) - delvis
14. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun
(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A454 yrkande 1 och
1991/92:A471 i motsvarande delar,
men. (v) - delvis
15. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun
(Edefors och Gunnarsbyn)
att riksdagen avslår motion 1991/92:A454 yrkande 1
i motsvarande del,
men. (v) - delvis
16. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre
kommuner
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A422 yrkandena 1 och
2, 1991/92:A427 i motsvarande del, 1991/92:A439, 1991/92:A474 i
motsvarande del samt 1991/92:A479 yrkandena 1 och 2,
res. 3 (nyd)
17. beträffande inplacering i stödområde 1 av del av Krokoms
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A422 yrkande 3 och
1991/92:A427 i motsvarande del,
18. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå och
Ånge kommuner
att riksdagen avslår motion 1991/92:A474 i motsvarande del,
19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och
Degerfors kommuner
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A406 i motsvarande
del, 1991/92:A407 yrkande 2, 1991/92:A410 i motsvarande del,
1991/92:A421 samt 1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och
1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar,
men. (v) - delvis
20. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ljusnarsbergs
och Hällefors kommuner
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A407 yrkande 1 och
1991/92:A412 yrkande 1,
men. (v) - delvis
21. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av
Askersunds och Laxå kommuner
att riksdagen avslår motion 1991/92:A407 yrkande 3,
men. (v) - delvis
22. beträffande inplacering i stödområde 2 av Kristinehamns
och Storfors kommuner
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A406, 1991/92:A410,
1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga
i motsvarande delar,
23. beträffande inplacering i stödområde 1 av Hagfors
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A437 yrkande 1 och
1991/92:A456 yrkande 2 i motsvarande del,
24. beträffande inplacering i stödområde 2 av Färgelanda och
Melleruds kommuner
att riksdagen avslår motion 1991/92:A419 yrkande 1,
25. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av
Strömstads och Tanums kommuner
att riksdagen avslår motion 1991/92:A468 yrkande 1,
26. beträffande inplacering i särskilt stödområde av norra
delen av Göteborgs och Bohus län
att riksdagen avslår motion 1991/92:A402,
27. beträffande inplacering av Sölvesborgs kommun i
tillfälligt stödområde
att riksdagen avslår motion 1991/92:A418,
28. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotlands län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A440 och 1991/92:A480
yrkande 4,
men. (v) - delvis
29. beträffande gränsdragningsproblem
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A444 och 1991/92:A479
yrkande 3,
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
30. beträffande höjda belopp för glesbygdsstödet
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
dels högsta beloppsgränser för stöd till företag i
glesbygder,
dels högsta beloppsgräns för servicebidrag till
kommersiell service,
31. beträffande glesbygdsbegreppet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A450, 1991/92:A461,
1991/92:A464 och 1991/92:A470,
32. beträffande transportstöd i skärgården
att riksdagen avslår motion 1991/92:A436 yrkande 3,
33. beträffande särskilt stöd till barnomsorg på
landsbygden
att riksdagen avslår motion 1991/92:A481 yrkande 6,
men. (v) delvis
Insatser för kvinnor
34. beträffande insatser för kvinnor i Stockholmsområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:A469 yrkandena 1 och 2
samt 4--7,
35. beträffande insatser för kvinnor i Norrbottens inland
att riksdagen avslår motion 1991/92:A404,
36. beträffande situationen för kvinnor i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1991/92:A435 yrkandena 1--3 samt 8
och 10,
37. beträffande insatser för kvinnor i Skåne
att riksdagen avslår motion 1991/92:A811,
Anslagsfrågor
38. beträffande anslag till Lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 35 till
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350000000 kr.,
res. 4 (s)
39. beträffande anslag till Regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 36 till
Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1000000000 kr.,
res. 5 (s)
40. beträffande länsanslaget till Östergötlands län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A432 och 1991/92:A436
yrkande 1,
41. beträffande länsanslaget till Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1991/92:A465,
42. beträffande kultursektorn i länsstyrelsernas
regionalpolitiska planering
att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 9,
43. beträffande projektmedel för åtgärder i Västmanlands län
på kultur- och naturvårdsområdet
att riksdagen avslår motion 1991/92:A258 yrkande 4,
44. beträffande specialdestinering av medel för
kvinnoprojekt
att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 13,
45. beträffande kreditgarantier för glesbygdsföretag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag
i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i
sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående
garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst
235000000kr.,
dels till Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret
1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,
46. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 37 till
Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
530000000 kr.,
res. 6 (s) - villk. 2
47. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000
kr.,
48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 38 och
1991/92:A481 yrkande 3 till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 180500000 kr.,
res. 7 (s)
men. (v) delvis
49. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
16399000 kr.,
50. beträffande ekokommunprojektet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo222 yrkande 2 och
1991/92:A478,
51. beträffande anslag till ERU
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 6100000 kr.,
52. beträffande anslag till Västnordenfonden
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 4200000 kr.,
53. beträffande anslag till transportstöd
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Transportstöd för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.,
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
54. beträffande åtgärder i Skånelänen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A424, 1991/92:A434
yrkandena 3--6 och 8--32 samt 1991/92:A442,
55. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A411, 1991/92:A430,
1991/92:A431, 1991/92:A447, 1991/92:A449, 1991/92:A453 yrkandena
1, 3 och 4, 1991/92:A476 samt 1991/92:A480 yrkandena 1, 3 och
5--13,
men. (v) - delvis
56. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
samt Skaraborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A419 yrkandena 2 och
3, 1991/92:A433, 1991/92:A445, 1991/92:A468 yrkande 2 samt
1991/92:A484 yrkandena 1--10 och 12,
res. 8 (s) - motiv.
57. beträffande åtgärder i Stockholms och Södermanlands
län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A277 yrkandena 2, 3, 5
och 6, 1991/92:A408, 1991/92:A417, 1991/92:A455 yrkandena 1--12,
14 och 15, 1991/92:A457 yrkandena 1--6 och 9 samt 1991/92:A483
yrkandena 1, 3 och 5--12,
men. (v) delvis
58. beträffande åtgärder i Bergslagslänen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo211 yrkande 6,
1991/92:A423, 1991/92:A429, 1991/92:A437 yrkande 5,
1991/92:A443, 1991/92:A451, 1991/92:A452, 1991/92:A456 yrkandena
1 och 4 samt 1991/92:A477,
res. 9 (s) - motiv.
men. (v) - delvis
59. beträffande åtgärder i Västernorrlands län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A420, 1991/92:A428,
1991/92:A446, 1991/92:A458 och 1991/92:A473,
60. beträffande åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A217, 1991/92:A416
yrkandena 2 och 3, 1991/92:A454 yrkandena 2--7 samt 1991/92:A482
yrkandena 2 och 4--8,
res. 10 (s) - motiv.
men. (v) delvis
61. beträffande skärgårdsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A457 yrkandena 7 och
8, 1991/92:A459, 1991/92:A460 samt 1991/92:A483 yrkande 4.
men. (v) - delvis
Stockholm den 10 mars 1992
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit:  Ingela Thalén (s), Elver Jonsson
(fp), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson
(s), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund
(s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica
Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Kent Olsson (m), Berit Andnor
(s) och Marianne Jönsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer
1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet vill" och på s. 28 slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Genomförandet av en framgångsrik regionalpolitik kräver enligt
utskottets mening genomgripande och målmedvetna åtgärder på
snart sagt alla politikområden. Utskottet delar därför den
uppfattning som  Socialdemokratiska partiet för fram i motion
A225 att regionalpolitiken inte får begränsas till de insatser
som kan göras med vissa öronmärkta anslag. Den politik som förs
i dag med strukturkriser och rekordhög arbetslöshet som följd
innebär ett allvarligt hot mot den inriktning av
regionalpolitiken som lades fast av riksdagen våren 1990 efter
förslag av den dåvarande regeringen.
Det krävs vidare enligt utskottets mening en samordning av
statens insatser inom och mellan olika samhällsområden för att
nå de regionalpolitiska målen.
En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att
förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och
teleservice. Under 1991 beslutades om ett stort antal
strategiska projekt, för vilka redan då intecknats 11 miljarder
kronor. Genomförandet av dessa projekt kommer att få stor
betydelse för den ekonomiska utvecklingen i hela landet och är
dessutom utomordentligt betydelsefullt i den nu rådande
lågkonjunkturen. Det är därför utskottets bestämda uppfattning
att igångsättningen av dessa -- redan beslutade -- projekt nu
måste påskyndas. Ytterligare insatser bör med hänsyn till det
allvarliga sysselsättningsläget omgående beslutas. Det är vidare
angeläget att det blir en väl avvägd regional spridning av
projekten.
Av betydelse för den regionala balansen är också insatser för
att etablera tjänsteföretag i Norrlands inland.
Andra viktiga inslag i såväl regional- som näringspolitiken är
satsningar på utbildning och forskning. Detta måste beaktas vid
fördelning av resurser till universitet och högskolor. Utskottet
är allvarligt bekymrat över den nedskärning av anslag inom
utbildningsområdet som regeringen föreslår. Dessa nedskärningar
får starkt negativa regionalpolitiska effekter.
Den inriktning som regionalpolitiken fick i samband med
riksdagens beslut våren 1990 bör alltså ligga fast. Utskottet
kan därför inte ansluta sig till den ändring av inriktningen som
regeringens förslag om satsning på utvidgning av stödformen
nedsättning av socialavgifter innebär. Utskottet anser i likhet
med motionärerna i motion A225 att satsningar bör göras på
selektiva åtgärder. I stället för ytterligare nedsättning av
socialavgifter vill utskottet öka anslagen till
lokaliseringsbidrag och regionala utvecklingsinsatser. Utskottet
återkommer i den kommande framställningen till dessa förslag.
Utskottet ser med oro på den politik som förs när det gäller
utförsäljning av statliga egendomar. Detta kommer att få
allvarliga regionalpolitiska konsekvenser och riskerar att slå
sönder instrumenten för en solidarisk regionalpolitik.
Vad utskottet här har anfört med anledning av motion A225 bör
ges regeringen till känna. Motionerna A409 och A475 får med det
anförda anses till viss del tillgodosedda. Motion A481 avstyrks
i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A225 yrkande
33, 1991/92:A409 och 1991/92:A475 samt med avslag på motion
1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5, 7--9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Nedsättning av socialavgifter (mom. 8)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Det är" och på s. 37 slutar med "i hemställan" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har inte övertygats av motiveringen för de
förändringar i systemet med nedsatta socialavgifter som
regeringen föreslår. Motiveringen är knapphändig. När det gäller
utvidgningen till nya verksamheter säger arbetsmarknadsministern
föga mer än att det är önskvärt att använda en generell
regionalpolitisk stödform som denna i fler branscher. För den
geografiska utökningen till delar av stödområde 2 ges ingen
motivering alls.
I 1990 års regionalpolitiska beslut motiverades den fortsatta
användningen av nedsättningen av socialavgifter med att det är
fråga om ett regionalpolitiskt instrument vars effekter kan
avläsas först på lång sikt. Det ansågs därför vara nödvändigt
att bibehålla stödet för att kunna utvärdera
sysselsättningseffekterna. För att denna utvärdering skall bli
möjlig förutsätts att reglerna inte förändras under
stödperioden. Regeringsförslaget strider mot denna princip.
De hittills vunna erfarenheterna av nedsättningen av sociala
avgifter har inte visat några påtagliga effekter i form av ökad
sysselsättning. Den utvärdering som gjordes av statens
industriverk av nedsatta socialavgifter i Norrbottens län var i
detta hänseende inte uppmuntrande.
Nedsatta socialavgifter är en kostnadskrävande stödform. För
att hålla nere kostnaderna vidtogs därför två åtgärder år 1990.
Stödformen skulle i fortsättningen enbart användas i stödområde
1, dvs. den del av landet som har de absolut största problemen.
En andra begränsning låg däri att nedsättningen endast skulle
gälla verksamheter som i betydande utsträckning kan påverkas av
stödet. Också från de utgångspunkterna har regeringens förslag
allvarliga brister.
Förslaget medför en årlig merkostnad av närmare 200 milj.kr.,
ett belopp som successivt kommer att stiga. Beloppet kommer till
övervägande delen att tillfalla jordbruk, skogsbruk, olika
former av lokal service m.m., dvs. verksamheter vilkas
lokalisering inte går att påverka. Såsom sägs i motion A225 blir
det regionalpolitiska stödet därför inte ett medel för att
påverka lokaliseringen av näringslivet utan ett allmänt
driftbidrag till verksamheter som bedrivs i ett visst
geografiskt område. I stället för att försöka utveckla regionens
näringsliv, tillföra ny kompetens och modernt näringsliv får
regionalpolitiken karaktären av ett allmänt bidrag till vissa
företagare i glesbygd. Enligt utskottets mening är glesbygden
mera betjänt av andra former av stöd. Utskottet vill därför i
stället öka anslagen till lokaliseringsbidrag och höja det s.k.
länsanslaget utöver regeringens förslag. Regeringens överföring
av resurser från selektiva insatser som erfarenhetsmässigt ger
nya arbetstillfällen till ett allmänt företagsstöd som inte
påvisats leda till nya jobb kan inte accepteras.
Utskottet vill också varna för att den utvidgning som
regeringen föreslår av reglerna om nedsatta sociala avgifter kan
komma i konflikt med EG:s regler. Mycket stränga regler finns
nämligen när det gäller att ge direkta driftstöd till företag.
EG har tillåtit driftstöd i södra Italien, där BNP per capita är
25% lägre än EG:s genomsnitt. Nedsatta sociala avgifter har
där tillåtits för nyanställningar inom t.ex. turistnäringen.
På nu anförda grunder bör riksdagen inte ställa sig bakom de
förändringar av systemet med nedsättning av socialavgifter som
regeringen har föreslagit. Det till propositionen fogade
förslaget till lagändring bör avslås. Av detta ställningstagande
följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna A412,
A456, A463 och A467 om vidgad användning av stödformen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 34
avslår
dels regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
dels motionerna 1991/92:A412 yrkande 2, 1991/92:A456
yrkande 3, 1991/92:A463 och 1991/92:A467,

3. Inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner
(mom. 16)
Laila Strid-Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 44 slutar med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i och för sig att stödområdesindelningen inte
bör ändras alltför ofta och att det är de långsiktiga problemen
som bör vara avgörande för stödområdets avgränsningar. När det
gäller Bräcke och Åre kommuner i Jämtlands län är dock
förhållandena speciella. Bräcke har med det stödområde som
fastställdes av riksdagen våren 1990 hamnat mellan kommuner
tillhörande stödområde 1. Industrierna i Åre har blivit
missgynnade när man hänvisat till den positiva inverkan som
turistnäringen och den omfattande byggverksamheten skulle få.
Det utvidgade systemet med nedsättning av socialavgifter, som
visserligen kommer även Bräcke och Åre till del, utesluter
väsentliga delar av näringslivet. Konkurrenskraften kommer att
försämras, vilket är mycket allvarligt för glesbygdskommuner som
redan har stora svårigheter. Utskottet anser med hänvisning till
det anförda att det är motiverat att flytta upp Bräcke och Åre
kommuner i stödområde 1 såsom förordas i motion A439 (nyd). Med
detta ställningstagande är även motionerna A422, A427, A474 och
A479 tillgodosedda, i förekommande fall i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre
kommuner
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A422
yrkandena 1 och 2, 1991/92:A427 i motsvarande del, 1991/92:A439,
1991/92:A474 i motsvarande del samt 1991/92:A479 yrkandena 1 och
2 beslutar om inplacering av Bräcke och Åre kommuner i
stödområde 1,
4. Anslag till Lokaliseringsbidrag (mom. 38)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Anslaget fick" och slutar med "socialdemokratiska
anslagsyrkandet" bort ha följande lydelse:
För innevarande budgetår har anvisats 550 milj.kr. på detta
anslag. Regeringens förslag innebär att anslaget minskar med 200
milj.kr. Detta belopp har överförts till anslaget för nedsatta
sociala avgifter. Detta innebär en allvarlig försämring av
regionalpolitiken. Utskottet anser att det är angeläget att
kunna stödja de investeringar det här gäller i samma omfattning
under nästa budgetår. Medel bör därför anslås med oförändrat
belopp, såsom förordas i motion A225.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande anslag till Lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande
35 och med anledning av propositionen i motsvarande del  till
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 550 000 000 kr.,

5. Anslag till Regionala utvecklingsinsatser (mom. 39)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Det förevarande" och slutar med "i länen" bort ha
följande lydelse:
Behovet av medel för regionala utvecklingsinsatser är stort.
Länsstyrelsen anmäler i sina anslagsframställningar behov av
ökade insatser med 339 milj.kr. I ett stort antal av de motioner
om insatser i regioner och län som behandlas i det följande
avsnittet ställs stora förväntningar på länsstyrelsernas
insatser. Utskottet bedömer därför regeringens förslag till
anslag vara alltför begränsat. I enlighet med yrkandet i motion
A225 bör anslaget tillföras 170 milj.kr. utöver regeringens
förslag. Med större ekonomiska resurser får länsstyrelserna
vidgade möjligheter att effektivt ta itu med de problem som
anses mest angelägna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande anslag till Regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande
36 och med anledning av propositionen i motsvarande del till
Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 170
000 000 kr.,
6. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 46)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
I den föregående framställningen har utskottet avstyrkt
regeringens förslag till ändringar i systemet med nedsatta
socialavgifter. Med hänvisning till detta ställningstagande bör
anslaget i enlighet med förslaget i motion A225 för nästa
budgetår bestämmas till 340 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225
yrkande 37 och med anledning av propositionen i motsvarande del
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 340000000 kr.,
7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 48)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "180,5 milj.kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till bedömningen i motion A225 (s) att
ytterligare 20 milj.kr. bör anvisas på anslaget. Det är enligt
utskottets mening angeläget att regeringen ser till att nya
projekt snabbt beslutas inom det förevarande anslagets samlade
ram.
Den medelstilldelning som föreslås i motion A481 (v) kan inte
biträdas.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande
lydelse:
48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 38,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1991/92:A481 yrkande 3 till Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret
1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 200 500 000 kr.,
8. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs
län (mom. 56, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med "Med
anledning" och slutar med "regionalpolitiskt sammanhang" bort ha
följande lydelse:
Med anledning av synpunkterna i fp-motionen om satsningar på
småföretagen vill utskottet framhålla som sin uppfattning att
småföretagspolitiken är viktig i ett regionalpolitiskt
sammanhang. Den åtstramningspolitik som den borgerliga
regeringen bedriver hämmar småföretagens utveckling. Därmed
försvagas också regionalpolitiken. Den ekonomiska politik som
förordas i den till finansutskottet remitterade
socialdemokratiska motionen Fi202 skapar en bättre situation
även för småföretagen.
9. Åtgärder i Bergslagslänen (mom. 58, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med "Vad
gäller" och slutar med "generella mervärdesskatten" bort ha
följande lydelse:
Med anledning av motionsförslagen om turistmomsen vill
utskottet som sin mening uttala att det inte är rimligt att ta
ställning till olika former av framtida skatteförändringar inom
området innan den utvärdering som sker inom NUTEK av
skattereformens effekter hunnit ge ett underlag för slutsatser
och innan villkoren med anledning av en ökad integrering med EG
hunnit klarläggas.
10. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 60, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med
"För rennäringen" och slutar med "av socialavgifter" bort utgå.
Särskilt yttrande
Insatser för kvinnor (mom. 34, 36 och 37)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anför:
I motionerna A469, A435 och A811 väckta av socialdemokratiska
ledamöter föreslår motionärerna en rad åtgärder på bl.a.
utbildnings- och kommunikationsområdena. Förslagen
överensstämmer i stora delar med dem som presenterats i
socialdemokratiska partimotioner. Dessa är nu föremål för
behandling i resp. fackutskott. Vi avstår därför från att i
detta sammanhang markera vår mening genom reservationer.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Karl-Erik Persson (v) anför:
Den allmänna inriktningen av regionalpolitiken
Enligt Vänsterpartiets uppfattning handlar de
regionalpolitiska stöden inte om allmosor utan om en rättvis
fördelning av landets resurser. Inriktningen av
regionalpolitiken måste därför gå ut på att skapa likvärdiga
villkor i landets alla delar. Sverige måste ses som en helhet
där de olika regionerna kompletterar varandra.
Regionalpolitiken får emellertid inte ses som skild från
övriga politikområden. Det krävs åtgärder inom många olika
områden för att tillgodose de regionalpolitiska målen. Det
handlar om ny- och reinvesteringar inom bl.a. kommunikations-
och energisektorerna men också inom områden som forskning,
utbildning, vård, omsorg och social service.
Den offentliga sektorns utveckling i framtiden är av avgörande
betydelse eftersom den utgör den största andelen av den totala
sysselsättningen i Norrlandslänen. Regeringens förslag till
social nedrustning måste därför avvisas.
Enligt Vänsterpartiets mening saknar budgetpropositionen
kvinnoperspektiv. De regionalpolitiska stöden måste
omprioriteras och i högre grad gå till kvinnor. Det är särskilt
viktigt eftersom läget just nu är kritiskt i många
inlandskommuner. Eftersom den offentliga sektorn har stor
betydelse för kvinnorna bör regionalpolitiska medel i större
utsträckning kunna användas till satsningar inom den offentliga
sektorn. Det är kvinnorna som mest använder kollektivtrafiken.
Det bör bl.a. därför skapas mer likvärdiga förutsättningar för
länstrafikbolagen. Inom ERU bör forskningsinsatserna till
övervägande del inriktas på kvinnor. Slutligen bör andelen
kvinnor i länsstyrelsernas styrelser uppgå till minst 40%.
Detta överensstämmer med bestämmelserna för lokaliseringsstöd.
Utlokalisering av SCB:s verksamhet
Goda skäl talar för en utlokalisering av SCB:s verksamhet i
dess helhet till Örebro. SCB har just genomfört en tillbyggnad
av sina lokaler och fört samman sex lokalkontor till dessa
lokaler i Örebro. I samband härmed  är det rimligt att det
skapas lokalmässiga förutsättningar för en utlokalisering av
SCB:s verksamhet.
Genom nedläggningen av I 3 i Örebro har många förlorat sitt
arbete. Det vore därför rimligt om Örebro som kompensation kunde
få annan statlig verksamhet lokaliserad dit.
Stödområdesindelningen
Vänsterpartiet stöder förslagen i motion A454 om inplacering
i stödområde 1 av Älvsbyns kommun, av Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun samt av Edefors och
Gunnarsbyn i Bodens kommun. Förhållandena på dessa orter är så
speciella att det är motiverat med inplacering i högre
stödområde som begärs i motionen. Även i Ljusnarsbergs och
Hällefors kommuner är förhållandena så allvarliga att en
inplacering i stödområde 1 bör ske i enlighet med motion A407.
Detsamma gäller kravet i motion A407 om inplacering i
stödområde 2 av Karlskoga och Degerfors kommuner. Även
Gotlands län bör, såsom föreslås i motion A480, placeras i
stödområde 2. Beträffande samtliga nu nämnda kommuner är
situationen sådan att förslagen i motionerna framstår som väl
motiverade. Slutligen stöder Vänsterpartiet kravet i motion A407
om att Askersunds och Laxå kommuner tillfälligt bör placeras
i stödområde. Detta bör ges regeringen till känna.
Vänsterpartiets ställningstaganden i fråga om
stödområdesinplaceringar innebär att även andra motionsyrkanden
av samma slag tillstyrks.
Barnomsorg på landsbygden
En utbyggnad av barnomsorgen på landsbygden och på små orter
får inte hindras av att färre barn och större avstånd relativt
sett fördyrar varje plats. De ökade kostnaderna bör kompenseras
med ett särskilt stöd till barnomsorg i sådana fall. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag härom.
Särskilda infrastruktursatsningar
I enlighet med yrkandet i motion A481 (v) bör anslaget till
särskilda infrastrukturåtgärder förstärkas med 280 milj.kr.
utöver regeringens förslag för att göra det möjligt att snabbt
komma i gång med angelägna investeringar. Den begärda
anslagsuppräkningen i motion A225 (s) tillgodoses samtidigt.
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
I fråga om behov av åtgärder för Gotland instämmer
Vänsterpartiet i motion A480. Ytterligare sänkning av
passagerartaxorna är nödvändig. Gotlands speciella behov måste
beaktas vid utformningen av ett nytt skatteutjämningssystem.
Ytterligare medel behövs för att främja jordbrukets
förädlingsindustri och mer resurser måste satsas på
beredskapsarbeten inom jordbruket. Staten måste finna en lösning
för Roma sockerbruk så att driften kan garanteras. En utredning
är också nödvändig av konsekvenserna för Gotland av det
livsmedelspolitiska beslutet. Ökad forskning om alternativa
energikällor behövs liksom stöd till turismen. En handlingsplan
för Östersjön måste också utarbetas.
Beträffande situationen i Blekinge län  stöder
Vänsterpartiet de uppfattningar som kommer till uttryck i motion
A447. Kraftfulla strukturella insatser är nödvändiga för att
minska beroendet av storföretagen och skapa en stark
arbetsmarknad. Fler arbetstillfällen krävs för kvinnor och
ungdomar. Regionalpolitiken måste gynna kvinnor mer. Länet bör
bli ett miljölän med länsparlament. Satsningar på utbildning och
trafik är också nödvändiga.
I motion A457 föreslår Vänsterpartiet ett flertal åtgärder för
att komma till rätta med de problem som finns i Stockholms
län. Förslagen går bl.a. ut på att minska den sociala
utslagningen och segregationen genom att öka möjligheten till
arbete och en god bostad. Genom minskad bilism och satsning på
kollektivtrafik kan miljön förbättras. Vänsterpartiet anser
vidare att om befolkningen i Stockholmsregionen skall kunna
erbjudas en god livsmiljö kan den statliga urholkningen av
kommunernas ekonomi inte få fortsätta.
Flertalet av motionärernas förslag avser insatser på områden
som primärt inte tillhör arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde.
I flera fall har det väckts motionsförslag som liknar de här
aktuella och som hänvisats till de för resp. sakområde ansvariga
utskotten.
De åtgärder som föreslås i motion A457 är dock i första hand
regionalpolitiskt motiverade. Enligt Vänsterpartiets mening bör
riksdagen  därför göra en framställning till regeringen i
enlighet med de här aktuella förslagen.
Vänsterpartiet delar den oro för arbetslösheten i Värmlands
län som kommer till uttryck i motion A443. Det behövs ett
långsiktigt investeringspaket av det slag som föreslås i
motionen med bl.a. satsningar på kommunikationer och utbildning
samt utlokalisering av något statligt verk. Även de förslag
rörande Örebro län som förs fram i motion A429 stöds av
partiet. Också där behövs kraftfulla åtgärder av det slag som
anges i motionen med utvidgade arbetsmarknadspolitiska insatser
på kort sikt och infrastruktursatsningar i det längre
perspektivet.
Beträffande åtgärder i Norrbottens län stöder
Vänsterpartiet de förslag som förs fram i motion A454 om
åtgärder för att främja utvecklingen i Norrbottens län. Det
gäller lokaliseringsbidragets storlek i Arjeplogs kommun. Nivån
bör höjas till 70% på dessa bidrag. Insatser bör vidtas för
att stärka infrastrukturen i länet i form av åtgärder för vägar,
järnvägar och telekommunikationer. Vidare bör insatser göras på
utbildningsområdet i enlighet med de förslag som lämnas i
motionen.
Slutligen ansluter sig Vänsterpartiet till synpunkterna i
motion A457 rörande trafiken i skärgården. För att minska
trycket på den miljökänsliga skärgården måste färjetrafiken
minska och flyttas ut från Stockholm. Det blir nödvändigt att
sätta en maximigräns för båtstorlek och tonnage. Den reguljära
trafiken, som är en av förutsättningarna för en levande
skärgård, måste få ökade anslag till utbyggnad och underhåll av
tilläggningsbryggor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1, 2, 13--15, 19--21, 28, 33, 48, 55, 57, 58, 60 och 61 borde ha
hemställt:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A481
yrkandena 1, 4, 5, 7--9 samt med avslag på motionerna
1991/92:A225 yrkande 33, 1991/92:A409 och 1991/92:A475 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. beträffande omlokalisering av SCB
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A401 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns
kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A403 samt
1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar
beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,
14. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun
(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A454 yrkande
1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar beslutar om inplacering
av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i
stödområde 1,
15. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun
(Edefors och Gunnarsbyn)
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A454 yrkande 1 i
motsvarande del beslutar om inplacering av Bodens kommun
(Edefors, Gunnarsbyn) i stödområde 1,
19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och
Degerfors kommuner
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A406 i
motsvarande del, 1991/92:A407 yrkande 2, 1991/92:A410 i
motsvarande del, 1991/92:A421 samt 1991/92:A448, 1991/92:A456
yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar,
beslutar om inplacering av Karlskoga och Degerfors kommuner i
stödområde 2,
20. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ljusnarsberg
och Hällefors kommuner
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A407 yrkande
1 och 1991/92:A412 yrkande 1 beslutar om inplacering av
Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner i stödområde 1,
21. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av
Askersunds och Laxå kommuner
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A407 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
28. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotlands län
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A440 och
1991/92:A480 yrkande 4 beslutar om inplacering i stödområde 2 av
Gotlands län,
33. beträffande särskilt stöd till barnomsorg på
landsbygden
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A481
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A481 yrkande 3
samt med anledning av propositionen i motsvarande del och motion
1991/92:A225 yrkande 38 till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 460 500 000 kr.,
55. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A447 samt
1991/92:A480 yrkandena 1, 3 och 5--13 samt med avslag på
motionerna 1991/92:A411, 1991/92:A430, 1991/92:A431,
1991/92:A449, 1991/92:A453 yrkandena 1, 3 och 4 samt
1991/92:A476 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
57. beträffande åtgärder i Stockholms och Södermanlands
län
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A457 yrkandena
1--6 och 9 samt med avslag på motionerna 1991/92:A277 yrkandena
2, 3, 5 och 6, 1991/92:A408, 1991/92:A417, 1991/92:A455
yrkandena 1--12, 14 och 15 samt 1991/92:A483 yrkandena 1, 3 och
5--12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
58. beträffande åtgärder i Bergslagslänen
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A429 och
1991/92:A443 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo211 yrkande
6, 1991/92:A423, 1991/92:A437 yrkande 5, 1991/92:A451,
1991/92:A452, 1991/92:A456 yrkandena 1 och 4 samt 1991/92:A477
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
60. beträffande åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A454
yrkandena 2--7 samt med avslag på motionerna 1991/92:A217,
1991/92:A416 yrkandena 2 och 3 samt 1991/92:A482 yrkandena 2 och
4--8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
61. beträffande skärgårdsfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A457 yrkandena
7 och 8 samt med avslag på motionerna 1991/92:A459,
1991/92:A460 och 1991/92:A483 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.

Bilaga 1

Bostadsutskottets yttrande
1991/92:BoU1y
Bilaga 2
Planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering
Till arbetsmarknadsutskottet
Till bostadsutskottet har hänvisats riksdagens revisorers
förslag 1990/91:19 angående planeringen och genomförandet av
boverkets lokalisering.
Revisorerna föreslår följande.
Staten bör skaffa sig bättre kompetens rörande
omlokaliseringar för att effektivt kunna stödja berörda
myndigheter med kunskaper och erfarenheter om hur en
omlokalisering skall planeras och genomföras.
Regeringen föreslås ta initiativ till att förbättra
samordningen mellan de myndigheter som är berörda i en
omlokalisering.
Det har framkommit att ökade möjligheter till ekonomiskt stöd,
som bl.a. kan underlätta för anställda att följa med och för
medflyttande att få arbete, måste tillskapas i god tid före
planering och genomförande av en enskild omlokalisering.
Med anledning av den gjorda granskningen föreslår revisorerna
att uppföljningar och utvärderingar görs vid omlokalisering av
statliga myndigheter. Dessa resultatanalyser bör redovisas för
riksdagen.
Regeringen erinras om riksdagens uttalanden om att det är
viktigt att möjligheterna prövas att välja annan
lokaliseringsort än Stockholm när det gäller att inrätta nya
myndigheter.
Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad revisorerna anfört angående
planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.
Utskottet
De frågor som tas upp i revisorernas förslag och de åtgärder
som de förordar är av personal- och regionalpolitisk natur.
Eftersom sådana frågor i riksdagen handläggs av
arbetsmarknadsutskottet har bostadsutskottet beslutat att till
arbetsmarknadsutskottet -- under förutsättning av detta utskotts
medgivande -- överlämna revisorernas förslag.
Bostadsutskottet vill fästa uppmärksamhet på att revisorerna i
den granskningspromemoria som ligger till grund för förslaget
till riksdagen angivit att omlokaliseringen som sådan givit
möjligheter till värdefull omprövning och  förnyelse av
verksamheten. Utskottet vill också erinra om att den resursram
som det nya verket tilldelades innebar att personal endast kunde
rekryteras till det nya verket till en nivå motsvarande 60% av
den personal som fanns vid planverket och bostadsstyrelsen.
Trots detta förhållande och trots att omlokaliseringen onekligen
innebar stora omställningssvårigheter anser verket att de
myndigheter som lokaliserades på 1970-talet visade minskad
effektivitet under väsentligt längre tid än vad som gällde
boverkets omlokalisering, detta trots att dessa myndigheter
enligt boverket hade bättre stöd från regeringskansliet än vad
verket anser sig ha fått.
Vad i övrigt anförts och förordats i revisorernas förslag har,
såvitt gäller bostadsutskottets beredningsområde, inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Stockholm den 5 november 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s),
Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s),
Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m)
och Max Montalvo (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) varit
närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen
sammanställda av riksdagens utredningstjänst
Bilaga 3
Innehållsförteckning
Definitioner och källor106
Länen och riket107
Stockholms län112
Uppsala län114
Södermanlands län115
Östergötlands län116
Jönköpings län117
Kronobergs län118
Kalmar län119
Gotlands län120
Blekinge län121
Kristianstads län122
Malmöhus län124
Hallands län126
Göteborgs och Bohus län127
Älvsborgs län128
Skaraborgs län129
Värmlands län130
Örebro län131
Västmanlands län132
Kopparbergs län133
Gävleborgs län134
Västernorrlands län135
Jämtlands län136
Västerbottens län137
Norrbottens län138

Definitioner och källor

Befolkning
Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek 1980--1984
och 1985--1989 avser ett genomsnitt av befolkningstalen den 31
december resp. år. Beteckningen "1980=100" i tabellen beskriver
befolkningsutvecklingen sedan år 1980 i form av en index.
Uppgifterna kommer från SCB:s officiella statistik.
Arbetslöshet
Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten
baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa
arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar placering.
Den procentuella arbetslösheten har räknats fram i relation
till den aktuella befolkningsgruppens storlek. Det totala
antalet arbetslösa och arbetslösa kvinnor har ställts i relation
till befolkningen i åldersgruppen 16--64 år resp. kvinnor 16--64
år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till hela
åldersgruppen 16--24 år.
Arbetsmarknadsläget
Uppgifterna om kvarstående arbetslösa arbetssökande och lediga
platser är hämtade från AMS register.
Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har
beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet
kvarstående arbetslösa vid månadens slut.
Uppgifter om personer i beredskapsarbete, i övriga
sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av
arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur AMS statistik.
Sysselsättning
Uppgifterna om statligt sysselsatta har hämtats från SCB:s
årliga sysselsättningsstatistik (ÅRSYS) 1990 och avser
förvärvsarbetande såväl i affärsverk som i övrig statlig
verksamhet.
Uppgifterna om förvärvsarbetande nattbefolkning per bransch
och län kommer också från ÅRSYS 1990.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 4
Förslag till riksdagen 5
Motionerna 5
Utskottet21
Den regionala problembilden 21
Regionalpolitikens allmänna inriktning 22
Allmänna principer för omlokalisering m.m. 28
Företagsstöd 33
Nedsättning av socialavgifter 33
Lokaliseringslån 37
Allmänna frågor om företagsstödet 38
Stödområdesindelningen 39
Glesbygdsstöd 45
Insatser för kvinnor 48
Anslagsfrågor 52
Lokaliseringsbidrag m.m. 52
Regionala utvecklingsinsatser 52
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m.m. 55
Ersättning för nedsättning av socialavgifter 55
Sysselsättningsbidrag 56
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
56
Glesbygdsmyndigheten 56
Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) 57
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för
Västnorden 58
Transportstöd 58
Regionalpolitiska insatser i regioner och län 58
Skånelänen 61
Sydöstra Sverige 63
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län 66
Stockholms och Södermanlands län 68
Bergslagslänen 71
Norra Sverige 74
Västernorrlands län 74
Norrbottens län 76
Skärgårdsfrågor 77
Hemställan 78
Reservationer 86
1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1),
(s) 86
2. Nedsättning av socialavgifter (mom. 8), (s) 87
3. Inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner
(mom. 16), (nyd) 89
4. Anslag till Lokaliseringsbidrag (mom. 38), (s) 89
5. Anslag till Regionala utvecklingsinsatser (mom. 39),
(s) 90
6. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 46), (s),
villk.2 90
7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 48), (s) 91
8. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt
Skaraborgs län (mom. 56, motiveringen), (s) 91
9. Åtgärder i Bergslagslänen (mom. 58, motiveringen), (s)
92
10. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 60, motiveringen),
(s) 92
Särskilt yttrande 92
Insatser för kvinnor (mom. 34, 36 och 37), (s) 92
Meningsyttring av suppleant 93
Bilagor
Bilaga 1. Propositionens lagförslag 98
Bilaga 2. Bostadsutskottets yttrande BoU1y 103
Bilaga 3. Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen,
sammanställda av riksdagens utredningstjänst 105
Beträffande område som anges i 1 § tredje stycket 1 gäller
inte första stycket 4, såvitt avser uthyrnings- och
reparationsverksamhet, 7--11 eller andra stycket. Beträffande
område som anges i 1 § tredje stycket 2 gäller inte första
stycket 1--4, 7, 8, 10 och 11, dock gäller
5 §
För en arbetsgivare med sådan verksamhet som avses i 2 §
första stycket 1--6, med undantag av uthyrnings- och
reparationsverksamhet, och som bedrivs vid fast driftställe i
område som anges i 1 § tredje stycket 1 skall den
procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt utgår
sättas ned med fem procentenheter för vart och ett av
utgiftsåren 1991 till och med 1995.
6 §3
För en försäkrad med sådan verksamhet som avses i 2 § första
stycket 1--6, med undantag av uthyrnings- och
reparationsverksamhet, och som bedrivs vid fast driftställe i
område som anges i 1 § tredje stycket 1 skall den
procentsats efter vilken egenavgifter sammanlagt utgår sättas
ned med fem procentenheter för vart och ett av inkomståren 1991
till och med 1995, om den försäkrades hemortskommun enligt 66
§ kommunalskattelagen (1928:370) för inkomståret är belägen inom
någon av dessa kommuner.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843.
2 Senaste lydelse 1991:1843.