I betänkandet behandlar utskottet propositionerna 1991/92:100 bilaga 11
(arbetsmarknadsdepartementet) såvitt gäller avsnitt B. Arbetsmarknad m.m.
anslagspunkterna B1--B4, B8 och B9 samt 1991/92:124 om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år.
Utskottet behandlar också 66 motioner väckta under allmänna motionstiden i år
samt 5 motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:124.
Punkterna A1--A 4 beträffande anslag till arbetsmarknadsdepartementet m.m.
behandlas i betänkande 1991/92:AU5 och punkterna B5--B7 beträffande anslag
till arbetsdomstolen m.m. behandlas i betänkande 1991/92:AU6.
Avsnittet C. Arbetslivsfrågor, i vad avser anslagspunkterna C1 och C2,
behandlas i betänkande 1991/92:AU12 och i vad avser anslagspunkterna C4--C 7
i betänkande 1991/92:AU16.
Utskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över
motionerna 1991/92:A8, 1991/92:A10 och 1991/92:A12. Motionerna är väckta med
anledning av proposition 1991/92:124.
Yttrandet återfinns som bilaga 6 till betänkandet.
Sammanfattning
Medelsanvisning
För arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1992/93 tillstyrker
utskottet att 19 607 milj.kr. anvisas över budget. Dessutom tillstyrks att
2810 milj.kr. anvisas för arbetsmarknadsverket m.m. Reservation har avgetts
av Socialdemokraternas företrädare i utskottet till förmån för ett högre belopp
till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vänsterpartiets suppleant i utskottet
har i en meningsyttring följt upp partiets motion.
Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget. För år 1992
förutser konjunkturinstitutet en arbetslöshet på 4,5 % och för år 1993 mellan 5
och 5,5 %. För att skapa trygga jobb på sikt vill utskottet i likhet med
regeringen betona vikten av att ge förutsättningar för tillväxt i hela landet.
Bl.a. måste låga pris- och löneökningar komma till stånd. I likhet med tidigare
år vill utskottet bestämt avvisa arbetslöshet som ett medel i den ekonomiska
politiken. Arbetslinjen skall hävdas och aktiva åtgärder skall prioriteras i
arbetsmarknadspolitiken. Utsatta grupper skall stödjas särskilt.
Ungdomsarbetslösheten måste pressas tillbaka. Utskottet följer utvecklingen
uppmärksamt och tillstyrker regeringens uppläggning av arbetsmarknadspolitiken.
Reservation har avgetts av Socialdemokraterna, som bl.a. begär att regeringen
skall lägga fram förslag om ett ekonomiskt-politiskt program för arbete och
utbildning, vilket i en första etapp nedbringar arbetslösheten till ca 3%. Ny
demokrati reserverar sig för att utnyttja arbetslivsfondens medel för
arbetsskapande åtgärder. Vänsterpartiets suppleant i utskottet har avgett en
meningsyttring som omfattar bl.a. arbetsmarknadspolitikens inriktning.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Av det i budgetpropositionen föreslagna anslaget om drygt 19,6 miljarder
kronor beräknas drygt 14 miljarder kronor för utbudsstimulerande åtgärder och
drygt 5,2 miljarder kronor för efterfrågepåverkande åtgärder.
Utskottet avstyrker ett antal motioner med krav på åtgärder på olika områden
bl.a. med hänvisning till att arbetsmarknadsverket svarar för avvägningen av
hur de arbetsmarknadspolitiska medlen skall fördelas på åtgärdsform, dock att
utbudsstimulerande åtgärder skall väljas före sysselsättningsstimulerande
åtgärder. Enligt propositionen räknas med att 75 000 personer i genomsnitt
varje månad behöver erbjudas arbetsmarknadsutbildning i olika former under
budgetåret 1992/93. Merparten av resurserna bör beräknas för särskilt anordnad
utbildning.
Beträffande de olika insatserna för utbudsstimulerande åtgärder ansluter sig
utskottet till propositionens beräkningar i fråga om omfattning, inriktning och
kostnader.
När det gäller beredskapsarbeten avstyrker utskottet motionsförslag om
speciella insatser på olika orter och för olika områden. Utskottet avstyrker
också motionsförslag om höjning av de medel som beräknas för beredskapsarbeten.
Åtgärder för ungdomar
Utskottet föreslår att riksdagen beslutar om en ny arbetsmarknadspolitisk
åtgärd för ungdomar.
Åtgärden, som benämns ungdomspraktik, avser arbetslösa ungdomar i åldern
18--25 år. Ungdomspraktik skall kunna användas om försöken att skaffa ett
arbete på den reguljära arbetsmarknaden misslyckas och om det inte heller är
realistiskt med någon utbildning. Syftet är att stärka den unges
förutsättningar på arbetsmarknaden genom arbetslivs- och yrkeslivserfarenhet.
Under praktiktiden som normalt är sex månader betalar staten utbildningbidrag
till praktikanten. Bidraget är 239 kr. per dag för den som inte har fyllt 20 år
och 338 kr. för de äldre. Den som har rätt till ersättning från
arbetslöshetskassan får utbildningsbidrag med samma belopp som dagpenningen.
Utskottet föreslår att det klargörs i en särskild lag att något
anställningsförhållande inte skall råda mellan praktikanten och den som
upplåter praktikplatsen.
För att förhindra att praktikanten utnyttjas som vanlig arbetskraft anger
utskottet vissa förutsättningar som bör vara uppfyllda. Mycket små företag
skall t.ex. normalt inte kunna ta emot mer än en praktikant åt gången.
Utskottet anser också att en referensgrupp med representanter för
arbetsmarknadsparterna och AMS bör inrättas för att följa verksamheten och vid
behov föreslå förändringar i systemet.
Ungdomspraktiken skall vara en tidsbegränsad åtgärd under ett år framåt från
den 1 juli 1992.
Socialdemokraterna har reserverat sig och Vänsterpartiets suppleant i
utskottet har avgett meningsyttring.
Socialdemokraternas huvudsakliga invändning mot ungdomspraktiken är att det
skall råda ett anställningsförhållande när praktikanten är ute på
arbetsplatsen. Partiets motförslag "Ungdomsjobb" grundas på att ett
anställningsförhållande föreligger.
Arbetslöshetsförsäkring
Utskottet avstyrker motioner om en allmän arbetslöshetsförsäkring, om ändrade
regler för a-kassa och KAS m.m. främst med hänvisning till att
arbetslöshetsförsäkringen är under utredning.
AMU-gruppen
Utskottet föreslår att AMU-gruppen bolagiseras. Som riktmärke beträffande
tidpunkten för en sådan bolagisering anger utskottet den 1 januari 1993.
Propositionerna
Proposition 1991/92:100
I proposition 1991/92:100 bilaga 11 (arbetsmarknadsdepartmentet) föreslår
regeringen -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
under punkterna
B1
1. medger att regeringen får bemyndiga AMS, eller efter AMS bestämmande,
länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om avskrivning av
lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket
under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4),
2. godkänner att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får användas
för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (avnitt 2.4),
3. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93
anvisar ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.
B2
1. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om tillfällig
avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.6),
2. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 19606575000 kr.
B3
till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
B4
till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
B8
till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
B9
till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 5 500 000 kr.
Proposition 1991/92:124
I proposition 1991/92:124 föreslår regeringen -- efter föredragning av
statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen
dels
1. antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om upphävande av lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos
offentliga arbetsgivare,
lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,
lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,
lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i lagen (1991:1153) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
2. godkänner förslaget om genomförande av en försöksverksamhet med
arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 25 år (avsnitt
2.1),
3. godkänner förslaget i fråga om att
a) slopa statsbidraget till särskilda inskolningsplatser,
b) slopa statsbidraget till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år,
c) slopa statsbidraget till arbetsgivare för handledare för ungdomar (avsnitt
2.6),
4. godkänner förslaget i fråga om utbildningsbidragets storlek till ungdomar
under 20 år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning (avsnitt 2.6),
5. godkänner att regeringen för det nya åtgärdssystemet får utnyttja de medel
som i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 11) har beräknats för
inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till handledare för
ungdomar och vissa utbildningsbidrag (avsnitt 3),
dels
6. bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts i propositionen.
Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga 1 resp. bilaga 2
till betänkandet.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1991/92
1991/92:A202 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fackets roll vid beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
1991/92:A205 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
A-kassebestämmelsernas koppling till barnomsorg.
1991/92:A206 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel och åtgärder för
vidareutbildning av arbetslösa byggnadsarbetare till skickliga hantverkare.
1991/92:A209 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
körkortsutbildning anordnas i AMU:s regi för kvinnor i glesbygd.
1991/92:A210 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att AMU-gruppen
medges rätt att bedriva förarutbildning på uppdrag av andra än
arbetsmarknadsverket.
1991/92:A212 av Sinikka Bohlin och Widar Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökade resurser för åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och rätten att friare
utnyttja ordinarie arbetsmarknadspolitiska medel i Gävleborgs län.
1991/92:A218 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen
för att underlätta för de deltidsarbetslösa att återkomma i heltidsarbete.
1991/92:A222 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta bort länsarbetsnämnderna och lägga över funktioner och ansvar
till AMS,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att AMI bör läggas ner och utredningsresurserna föras över till
arbetsförmedlingarna,
4. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär en
utredning med uppgift att ge förslag om hur verksamheten vid Ami och
länsarbetsnämnderna kan rationaliseras,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att ge förslag
om hur arbetsförmedlingarna kan effektiveras.
1991/92:A224 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas att
riksdagen beslutar att medel inte skall anvisas för fackliga organisationers
uppsökande verksamhet (B 2).
1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett ekonomiskt-politiskt
program för arbete och utbildning som i en första etapp minskar arbetslösheten
till ca 3% (jämför yrkande i partimotion om den ekonomiska politiken),
3. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter enligt bilaga 1 (bilaga 4 i betänkandet),
4. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild utredningsman får i
uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med kompetensutveckling i industrin i
enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken,
26. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret
1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 350 milj.kr. utöver vad regeringen
har föreslagit,
27. att riksdagen beslutar att till Räntebidrag för ny- och ombyggnader för
budgetåret 1992/93 till Arbetsmarknadsstyrelsen anvisa ett reservationsanslag
på 390 milj.kr.,
28. att riksdagen beslutar att till Sommaraktiviteter för ungdomar för
budgetåret 1992/93 till arbetsmarknadsdepartementet anvisa ett
reservationsanslag på 75 milj.kr.,
29. att riksdagen beslutar att till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa 42 milj.kr. utöver vad
regeringen har föreslagit,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att AMU-gruppen skall bolagiseras per den 1 januari 1993,
1991/92:A227 av Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående regelverket för
beredskapsarbete.
1991/92:A228 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av möjligheterna att förlänga den tid under vilken bidraget
skall utgå.
1991/92:A229 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Gävleborgs län blir försökslän när det gäller
arbetsmarknadspolitiska medel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 10 % av de arbetsmarknadspolitiska åtgärdsmedlen får en fri
användning.
1991/92:A230 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre
förutsättningar för en gemensam nordisk arbetsmarknad.
1991/92:A231 av Odd Engström (s) vari yrkas
1. att riksdagen till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 ur anslaget B 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslagsposten
Beredskapsarbeten/Rekryteringsstöd, avsätter 100 milj.kr. för statliga
beredskapsarbeten,
2. att riksdagen ställer medlen till regeringens disposition för reparations-
och underhållsarbeten vid kulturella institutioner.
1991/92:A235 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
inrätta ett projekteringsbidrag för vissa infrastrukturobjekt.
1991/92:A236 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av
flyttningsbidragens regler för att stimulera unga flickor att ta arbete i
glesbygd och på landsbygd, även om de har arbete söderut eller på större orter.
1991/92:A238 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsmedel i
skogs- och naturvård.
1991/92:A240 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösheten i den
värmländska byggbranschen.
1991/92:A241 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder
för ökad sysselsättning i Skaraborg.
1991/92:A246 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tredubbling av
egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen från den 1 januari 1993,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefinansiering av den allmänna arbetslöshetsförsäkringen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag om allmän
arbetslöshetsförsäkring för alla som står till arbetsmarknadens förfogande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en arbetslöshetsförsäkring skall administreras av de fackliga
organisationerna.
1991/92:A251 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna behovet av ändrade regler för Småföretagarnas
arbetslöshetskassa.
1991/92:A252 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett effektivare
utnyttjande av samhällets kostnader i samband med arbetslöshet.
1991/92:A253 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av viss ändring av
reglerna för utbildningsbidrag.
1991/92:A255 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
arbetsmarknadssituationen i Kristianstads län samt om behovet av särskilda
närings- och sysselsättningspolitiska åtgärder för regionen.
1991/92:A257 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, s, m, c, v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stärkta resurser till arbetsförmedlingen i Södertälje,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att intentionerna i proposition 1989/90:105 om
arbetsmarknadsverkets ansvar i det kommunala flyktingmottagandet fullföljs.
1991/92:A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder vidtas för att stimulera reparations- och
ombyggnadsarbeten för bostäder, äldreboende, sjukhus och skolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vidta erforderliga åtgärder på vuxenutbildningens och
arbetsmarknadsutbildningens område som motsvarar de behov som finns i rådande
arbetsmarknadssituation.
1991/92:A259 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbete åt alla som övergripande mål för politiken och att
arbetslinjen upprätthålls med både utbildning och sysselsättningsåtgärder,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om s.k. ungdomsgaranti för
20--24-åringar med s.k. särskild praktikplats enligt vad som i motionen
anförts,
4. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93
anvisar 1 500 000 000 kr. utöver regeringens förslag för beredskapsarbeten
enligt vad som i motionen anförts,
5. att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar 100 000 000 kr. utöver regeringens förslag för
arbetsförmedlingarna enligt vad som i motionen anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka åtgärder
regeringen tänker vidta för att nedbringa arbetslösheten till högst 3% till
årsskiftet 1992/93 enligt vad i motionen anförts.
1991/92:A261 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om former för speciella
ungdomslöner.
1991/92:A262 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka
byggnadsverksamheten.
1991/92:A263 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
folkbildningens möjligheter att ge utbildning till arbetslösa ungdomar.
1991/92:A264 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av arbetslösa vid
folkhögskolorna.
1991/92:A265 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 6 miljarder kronor av arbetslivsfondens medel
skall användas för arbetsskapande åtgärder,
2. att riksdagen beslutar finansiera sänkta arbetsgivaravgifter med högst 6
miljarder kronor från arbetslivsfonden,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till lagändringar
så att sänkningen av arbetsgivaravgiften kan komma till stånd.
1991/92:A266 av Ingvar Svensson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klara riktlinjer för
besluts- och anslagskompetens för att utnyttja högutbildade invandrare i
pool-projekt.
1991/92:A267 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att, inom budgetramarna, tidigarelägga redan beslutade investeringar
i Göteborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel, inom budgetramarna, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
byggnadsbranschen.
1991/92:A268 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för KAS, så
att även studier vid privat skola berättigar till kontant
arbetsmarknadsersättning.
1991/92:A270 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tidpunkten för en bolagisering av AMU.
1991/92:A272 av Ulf Lönnqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stimulera ny- och ombyggnadsarbeten i Stockholms
län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initiativ för att tillförsäkra gymnasieelever praktikplats på
byggarbetsplatser.
1991/92:A273 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningskrisen inom byggbranschen beträffande Kronobergs län,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att
redovisa de totala samhällsekonomiska kostnader som en ej fungerande byggsektor
inom Kronoberg innebär för länet i stort,
3. att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara och konkreta åtgärder
sätts till för att stimulera byggsektorn inom Kronobergs län.
1991/92:A274 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas möjlighet att
bedriva utbildning för arbetslösa.
1991/92:A277 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av byggstimulanser i regionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett särskilt anslag till länsarbetsnämnden för ungdomsaktiviteter.
1991/92:A278 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka
arbetslösheten inom byggsektorn genom att stimulera kommunerna till att starta
ett nödvändigt underhållsprogram av skolfastigheter m.m.
1991/92:A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sysselsättningsskapande
åtgärder, där folkhögskolor och studieförbund kan vara utbildningsanordnare.
1991/92:A415 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsmarknadsmedel bör tas
i anspråk för att tidigarelägga starten av Torsöbron.
1991/92:A416 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att arbetsmarknadspolitiska insatser görs i Kalix kommun.
1991/92:A425 av Tom Heyman och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att upprustning av Dalslands kanal snarast skall igångsättas och att
kostnaden täcks inom ramen för anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
1991/92:A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dispens från lagstiftningen om arbetsförmedling för Fosie
Personalservice i Malmö.
1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal vuxenutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återflyttningsbidrag skall införas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om körkortsutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av fortsatt satsning på folkbildningen.
1991/92:A469 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vuxenutbildningen.
1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser.
1991/92:A702 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör
ansluta sig till Europarådets konvention om au pair-arbete.
1991/92:A714 av Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösa föräldrars
problem med A-kassebestämmelser.
1991/92:A715 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder som förbättrar egenföretagarnas
sociala situation och därvid särskilt deras ekonomiska situation vid personlig
konkurs eller arbetslöshet.
1991/92:A722 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade rutiner för
medlemskap i en erkänd arbetslöshetskassa av icke fackföreningsanslutna
arbetstagare.
1991/92:A725 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av lagen om kontant arbetsmarknadsstöd så
att enmansföretagarna ej diskrimineras utan behandlas lika som övriga
medborgare.
1991/92:A728 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen skyndsamt beslutar om tillfällig dispens från
anställningsskyddslagstiftningen för anställning av arbetslösa att träda i
kraft den 1 april 1992,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skyndsamt utfärda regler för att undvika missbruk av den
föreslagna tillfälliga dispensen.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av den totala tilldelningen av anslag.
1991/92:K424 av Christina Linderholm (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grupplivförsäkring för AMU-elever, doktorander och värnpliktiga.
1991/92:Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avslag på höjningen av egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen.
1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvidgning av ungdomsgarantin till att även omfatta
20--24-åringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt åldersgräns för berättigande till kontant arbetsmarknadsstöd.
1991/92:Ub264 av Ulf Melin och Kent Olsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar handlar upp
utbildning av komvux.
1991/92:N225 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det bör skapas
förutsättningar för införande av särskilda lärlingslöner i tekobranschen.
1991/92:Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslöshet inom byggbranschen.
1991/92:Bo235 av Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslösheten inom byggbranschen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder snabbt
bör sättas in för att undvika att situationen på byggmarknaden blir
katastrofal.
1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari
yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att byggandet den närmaste tiden bör inriktas på främst produktion
av åldersdomshem, renovering av bostäder, skolor och sjukhus.
1991/92:Bo237 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggandets betydelse för sysselsättningen i den västsvenska
regionen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:124
1991/92:A8 av Larz Johansson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren
för ungdomspraktik vad avser ungdomar i åldern 18--19 år.
1991/92:A9 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlänga tiden för provanställning till 18
månader och stimulera arbetsmarknadens parter att införa ungdomslöner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler för erbjudande av ungdomspraktikplatser vid tidigare
uppsägningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktikanternas möjlighet till utbildning, handledning och
jobbsökaraktiviteter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att söka ny ungdomspraktik med en veckas uppsägning, om
företaget ej kan erbjuda full sysselsättning med överenskomna arbetsuppgifter.
1991/92:A10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:124,
2. att riksdagen godkänner förslaget om att införa ungdomsjobb fr.o.m. den 1
juli 1992 i enlighet med vad som angivits i motionen,
3. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till lag om ändring i lagen
(1991:329) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter
enligt bilaga 1 (bilaga 5 i betänkandet),
4. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om att slopa statsbidraget till
a) avtalade inskolningsplatser, b) beredskapsarbete för ungdomar under 25 år,
c) rekryteringsstöd för ungdomar under 25 år, d) arbetsgivare för handledare
för ungdomar,
5. att riksdagen beslutar möjliggöra att 10 000 årsstudieplatser anordnas
inom gymnasieskolan som påbyggnadsutbildning,
6. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det
kommunala offentliga skolväsendet 250 milj.kr.,
7. att riksdagen beslutar öka antalet årsstudieplatser på anslaget för lokala
och individuella linjer samt fristående kurser med 2 000,
8. att riksdagen beslutar tillföra anslaget för lokala och individuella
linjer samt fristående kurser 60 milj.kr.
1991/92:A11 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen och syftet med praktikplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsgivaransvaret för dem som anvisats praktikplats,
3. att riksdagen beslutar att ungdomar under 25 år som kvalificerat sig för
ersättning hos arbetslöshetskassa i första hand skall erbjudas
beredskapsarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avtalsenlig lön när ungdom på praktikplats utför ordinarie arbete,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrags- och lönenivån i arbetsmarknadsutbildning och praktikplats.
1991/92:A12 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatspraktik för
16--17-åringar.
Utskottet
Allmän bakgrund
Antalet sysselsatta enligt statistiska centralbyråns
arbetskraftsundersökningar (AKU) minskade under år 1991 med 78 000 personer --
sett som skillnaden mellan årsgenomsnitten för åren 1990 och 1991. Totalt sett
har minskningen av antalet sysselsatta accelererat under år 1991. I mars 1992
uppgick antalet sysselsatta till 4 282 000 personer jämfört med 4454000
personer ett år tidigare. Huvuddelen av minskningen faller på männen.
Antalet sysselsatta inom industrin vilka i mars 1990 uppgick till 1025 000
personer beräknas i mars 1992 till 867 000 personer, dvs. en minskning på 158
000 personer. Sysselsättningen inom byggnadsindustrin har på ett års sikt
minskat med 44 000 personer och uppgår i mars 1992 till 275 000 personer, dvs.
ungefär samma nivå som i mars 1988 och 1989.
Även arbetskraftsdeltagandet har minskat under år 1991 i förhållande till
år 1990. Totalt sett uppgick arbetskraftsdeltagandet i åldrarna 16--64 år under
år 1991 till 83,9 % jämfört med 84,8 % för året innan. I mars 1992 uppgick
arbetskraftsdeltagandet till 80,7 % för kvinnorna och 83,5 % för männen.
Motsvarande tal ett år tidigare var 82,2 % för kvinnornas del och 86,0 % för
männens. Utvecklingen för kvinnor och män är således likartad.
Sett som årsgenomsnitt har antalet deltidsarbetande minskat med 10000
personer från år 1990 till år 1991. Detta tal inrymmer emellertid en ökning med
4000 personer med kort deltid (1--19 timmar) och en minskning på 14 000
personer med lång deltid (20--34 timmar).
Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit dramatiskt under år 1991 jämfört
med år 1990 och har i det närmaste halverats sedan åren i slutet av 80-talet
(arbetsförmedlingarnas verksamhetsstatistik). Totalt anmäldes 36 000 nya
platser till förmedlingarna under mars 1992, vilket kan jämföras med 88 700
nyanmälda lediga platser i mars 1990.
Enligt AMS rapport Var finns jobben fram till hösten 1992? finns de bästa
möjligheterna till arbete inom sjukvården, barn- och äldreomsorgen samt inom
skolan. Den svaga konjunkturen betyder en fortsatt låg efterfrågan inom
tekniska yrken och tillverkningsyrken. En mycket besvärlig situation väntas
inom byggsektorn, transportområdet, inom administrativa yrken m.fl.
Arbetslösheten enligt AKU uppgick under år 1991 genomsnittligt till 122
000 personer, motsvarande 2,7 % av arbetskraften. AKU-statistiken för mars 1992
innebär att arbetslösheten denna månad uppgick till 186000 personer eller
4,2% av hela arbetskraften (3,4 % för kvinnor och 4,9 % för män). Under mars
månad varslades 16 700 personer om uppsägning, varav 7 400 personer inom
tillverkningsindustrin.
Ungdomsarbetslösheten uppgick i mars 1992 till 13 000 ungdomar i åldern
16--19 år och 41 000 ungdomar i åldern 20--24 år enligt AKU-statistiken. Den
högsta arbetslösheten har unga män i åldern 20--24 år; 10,9% av männen i den
åldersgruppen var arbetslösa i mars jämfört med 7,7% för kvinnor i samma
åldersgrupp. För åldersgruppen 16--19 år var 10,6% av pojkarna arbetslösa i
mars jämfört med 6,3% av flickorna.
Samtidigt gick 32 100 ungdomar (under 25 år) i arbetsmarknadsutbildning,
3900 hade beredskapsarbete och 24 300 hade inskolningsplatser i mars enligt
AMS verksamhetsstatistik. 5700 ungdomar hade utbildningsvikariat.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid olika tidpunkter
under en tioårsperiod framgår av följande tabell.
Totalt antal personer 177 900 194 400 158 900 241 100 267 200
* Ny statistik fr.o.m. 1990
** Avser både avtalade och särskilda inskolningsplatser
*** Avser februari 1992
Källa: AMS
I finansplanen konstateras att tillväxten i världsekonomin avtog under år
1990 och att den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna totalt sett stannar på
strax över 1 % år 1991. Sammantaget väntas tillväxten i OECD-området bli ca 2
1/4 % under år 1992 resp. ca 3 % under år 1993. Konjunkturuppgången är både
försenad och försvagad jämfört med de bedömningar som gjordes hösten 1991.
För Sveriges del görs den bedömningen i finansplanen att ekonomin också under
1992 kommer att utvecklas mycket svagt. Kapacitetsutnyttjandet avtar
ytterligare, och en nedgång i de samlade investeringarna och särskilt i
bostadsinvesteringarna ter sig sannolik. De stora insatser som görs för att
förbättra och bygga ut infrastrukturen är emellertid en motverkande faktor.
Under år 1992 väntas BNP fortsätta falla, medan år 1993 väntas medföra en
uppgång på något över 1 %. Arbetslösheten beräknas stiga till 3,8 % resp. 4,5 %
för åren 1992 och 1993.
Långtidsutredningen 1992 (1992-03-19) tar fasta på tre teman: effektivitet,
internationalisering och välfärd. Utredningen visar att skillnaden är betydande
mellan en god internationell utveckling fram till år 2005 (tillväxtscenariot)
och scenariot med en internationell avmattning. Bland förutsättningarna för
återhämtning i Sverige är att den låga inflationstakten befästs.
Löneutvecklingens roll betonas. Det är också viktigt att stimulansåtgärder
vidtas som stärker den konkurrensutsatta sektorn, t.ex. genom förbättrad
infrastruktur och genom arbetsmarknadsåtgärder som ökar arbetskraftens
kompetens och rörlighet. I den s.k. prognoskalkylen förutses en arbetslöshet på
4,2 % år 1992, 4,8% år 1993, 4,2 % år 1994 samt 3,7 %, 3,4 % och 3,2 % för de
närmast följande tre åren.
Konjunkturinstitutets prognos (1992-03-27) för BNP-tillväxten i Sverige pekar
mot noll-tillväxt år 1992 och en ökning med endast en halv till en procent
under år 1993. Arbetslösheten beräknas stiga till nära 4 1/2 % i genomsnitt år
1992 och till 5--5 1/2 % år 1993. Det mest positiva inslaget i konjunkturbilden
är att nedväxlingen till lägre inflationstakt hittills varit framgångsrik;
ökningstakten av konsumentpriserna är nu nere i 2 1/2 % (tolvmånaderstal).
AMS senaste prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden (1992-03-20) innebär
att arbetslösheten kommer att öka från nuvarande 4 % till ca 6 % vid
månadsskiftet augusti-september 1992. Under hösten kan arbetslösheten hållas
tillbaka genom stora arbetsmarknadspolitiska insatser. Under första halvåret
1993 ökar arbetslösheten igen enligt AMS prognos, och under sommaren 1993 kan
omkring 7 % av arbetskraften vara utan arbete. Denna bedömning bygger på att
omfattningen av de konjunkturbetingade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i
genomsnitt når ca 155 000 personer. Drygt 30 000 personer är för närvarande
långtidsarbetslösa, och enligt AMS bedömning kommer detta antal att stiga
kraftigt under år 1992 och första halvåret 1993. Antalet utförsäkrade från
arbetslöshetskassorna ökar också, men förmedlingen kommer inte att kunna ordna
beredskapsarbeten åt alla som drabbas, enligt AMS.
Enligt prognosen från mars månad stiger sannolikt ungdomsarbetslösheten
kraftigt fram till september. Därefter kommer införandet av praktikplatser för
ungdomar att minska ungdomsarbetslösheten enligt AMS bedömning. En viss
överföring av arbetslösheten till åldrarna 25--44 år är då trolig.
I den föreliggande kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) beräknas
arbetslösheten uppgå till 4,4 % under år 1992 och 5,0 % år 1993.
Pågående utredningar vilka nämns i budgetpropositionen är bl.a. översynen av
den arbetsrättsliga lagstiftningen (dir. 1991:118), utredningen om avreglering
av arbetsförmedlingsmonopolet (dir. 1992:16) och utredningen om en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring (dir. 1992:24). Dessutom nämns den nyligen publicerade
Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester (SOU 1992:27), vilken regeringen
i början på april månad sänt ut för remissbehandling.
Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
Propositionen
Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken beskrivs i propositionens
avsnitt Förutsättningarna (s. 7). Huvudproblemet utgörs av en kombination av
djup lågkonjunktur och de strukturella brister som föreligger i svensk ekonomi.
Att komma till rätta med de samhällsekonomiska obalanserna är en förutsättning
för att bevara och utveckla välfärden i hela landet.
Arbetslöshet får enligt propositionen (s. 7) aldrig bli ett medel i den
ekonomiska politiken. För att skapa varaktiga och trygga arbeten är det
nödvändigt med en politik som utvecklar framgångsrika företag och hållbar
tillväxt och som motverkar misshushållning med människor och miljö.
I propositionens avsnitt Ambitionerna (s. 8) beskrivs hur regeringens närings-
och regionalpolitik också syftar till att skapa nya arbetstillfällen.
I avsnittet Skapa förutsättningar i hela landet (s. 8--9) redogörs för målet
att i landets alla delar få till stånd en ekonomisk utveckling och nya arbeten.
Med hänsyn till att bedömningen av de ekonomiska utsikterna är osäker anger
arbetsmarknadsministern att det kan finnas anledning att inför
kompletteringspropositionen våren 1992 ompröva inriktning och omfattning av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för nästa budgetår (s. 11--12).
Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande inriktning av
arbetsmarknadspolitiken för det kommande budgetåret (s. 14-17).
Arbetslinjen skall hävdas. I första hand får den arbetslöse hjälp att söka
arbete, i andra hand arbetsmarknadsutbildning, vidare finns möjligheten till
beredskapsarbete och i sista hand kommer kontantstöd. Utsatta grupper som
ungdomar, arbetshandikappade, flyktingar och andra invandrare samt
långtidsarbetslösa skall prioriteras. Jämställdheten skall öka genom insatser
att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Motionerna
Socialdemokraterna förordar i motion A225 följande inriktning av
arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen skall hävdas och förstärkas, vilket
innebär att aktiva åtgärder som t.ex. arbetsmarknadsutbildning skall tillgripas
före sysselsättningsskapande åtgärder och kontantstöd. Platsförmedling skall
prioriteras och vakanstiderna bör minskas. Ansträngningarna att få flyktingar
och andra invandrare i arbete bör fortsätta i minst samma takt som tidigare.
Insatserna för arbetshandikappade får inte minska. Nya metoder bör prövas för
att få in ungdomar upp till 24 år i arbete eller utbildning. Vidare bör
långtidsarbetslösheten begränsas och insatserna för att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden intensifieras.
Inom ramen för denna inriktning ingår bl.a. följande konkreta förslag.
I syfte att i en första etapp pressa ner arbetslösheten till 3 % i stället
för att låta den öka till 4--5 % krävs att regeringen lägger fram ett
ekonomiskt-politiskt program med åtgärder över ett brett fält. Bl.a. behövs
initiativ till satsningar inom byggindustrin, infrastrukturområdet, utbildning
och kompetenshöjning för både ungdomar och vuxna, förnyelse av arbetslivet samt
satsningar inom regionalpolitiken.
För att öka personalens kompetens inom tillverkningsindustrin föreslås en
tvåårig försöksverksamhet, som är inriktad mot de små och medelstora företagen.
Under förutsättning att de lokala parterna gör upp en gemensam plan för
kompetensutveckling bör arbetsgivarna inom vissa ramar få göra avdrag för
hälften av sina kompetensutvecklingskostnader från de sociala avgifterna. I
denna punkt yrkas att riksdagen godkänner förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter (bilaga 4 i betänkandet). Intäktsminskningen
för staten kan högt räknat uppgå till 425 milj.kr.
En särskild utredare bör få i uppdrag att följa upp och utvärdera
erfarenheterna av detta försök samt vid behov föreslå regler för framtiden.
Enligt Vänsterpartiets motion A259 bör arbete åt alla vara det
övergripande politiska målet. Arbetslinjen skall innebära både utbildning och
sysselsättning i stället för arbetslöshet. Satsning bör bl.a. göras på
ungdomsinsatser, utökning av beredskapsarbeten och förstärkning av
arbetsförmedlingarna. Enligt motionen är det det kapitalistiska systemet i sig
självt som föder arbetslöshet. Kapitalets krav på vinstmaximering i varje
skede och de arbetande människornas krav på arbete är oförenliga. Riksdagen bör
hos regeringen begära förslag om åtgärder för att i en första etapp nedbringa
arbetslösheten till högst 3% till årsskiftet 1992/93. Senast i
kompletteringspropositionen bör regeringen redovisa sådana åtgärder.
I Ny demokratis motion A265 framläggs förslag om att använda medel inom
arbetslivsfonden -- 11,4 miljarder kronor plus förräntning -- till
arbetsskapande åtgärder. Sex miljarder kronor bör återföras och omedelbart
utnyttjas för detta ändamål. I första hand bör de tillväxthämmande
arbetsgivaravgifterna sänkas med motsvarande belopp. Enligt motionärerna bör
riksdagen hos regeringen begära ett skyndsamt förslag till lagändringar så att
sänkningen av arbetsgivaravgiften kan komma till stånd.
Utskottets överväganden
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:FiU20 har finansutskottet
tidigare i år behandlat den ekonomiska politiken. Finansutskottet redovisar att
Sverige befinner sig i en recession och att även år 1992 blir ett år med
fallande produktion och en negativ utveckling av investeringarna. Problemen på
arbetsmarknaden växer, och någon förbättring i det avseendet kan inte väntas
under år 1993. Den mycket svåra situation som den svenska ekonomin befinner sig
i är ett resultat av strukturella svagheter i förening med de problem som
skapades genom överhettningen i slutet av 1980-talet och den lågkonjunktur som
drabbat världsekonomin.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att konjunkturinstitutet (KI) i sin
senaste prognos (1992-03-27) över den ekonomiska utvecklingen i landet räknar
med en något högre arbetslöshet för åren 1992--1993 än vad som är fallet i
finansplanen och i finansutskottets betänkande. För år 1992 räknar således KI
med 4,5 % arbetslöshet jämfört med finansplanens 3,8 % och för år 1993 med
5,0--5,5 % jämfört med finansplanens 4,5 %. Såsom framgår av bakgrundsavsnittet
innebär även kompletteringspropositionen en uppjustering av
arbetslöshetsprognosen jämfört med finansplanen.
Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget. För att skapa
trygga jobb på sikt vill utskottet i likhet med regeringen betona att uppgiften
är att ge förutsättningar för tillväxt i hela landet. Flera politikområden har
betydelse för en sådan utveckling. Det gäller förutom arbetsmarknadspolitik
exempelvis ekonomisk politik, näringspolitik, regionalpolitik, skattepolitik.
Alla dessa politikområden måste samverka.
Förutsättningen för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är en effektivt
verkande ekonomisk politik. Utskottet delar finansutskottets uppfattning (bet.
1991/92:FiU20 s. 30) att "låga pris- och löneökningar är en förutsättning för
en positiv ekonomisk utveckling. I såväl finansplanen som i motion Fi202 (s)
understryks att inflationsbekämpningen måste ha en överordnad ställning i
förhållande till övriga mål för den ekonomiska politiken om en varaktigt hög
sysselsättning skall kunna uppnås. -- Strukturomvandlingen måste komma till
stånd samtidigt som kraftiga åtgärder måste vidtas för att lösa de allt svårare
problemen på arbetsmarknaden."
Mot denna bakgrund anser utskottet att det är ett positivt tecken att
nedväxlingen till en lägre inflationstakt nu har inletts (avsnittet Allmän
bakgrund).
Arbetsmarknadspolitiken i sig kan inte skapa varaktiga och trygga arbeten men
däremot motverka arbetslöshet och stödja människor i den anpassning som
ekonomin nu genomgår. Användningen av arbetsmarknadspolitiska insatser måste
därför intensifieras. I likhet med tidigare år vill utskottet bestämt avvisa
arbetslöshet som ett medel i den ekonomiska politiken med hänsyn till
mänskliga, sociala och ekonomiska aspekter.
Enligt utskottets uppfattning är regeringens och Socialdemokraternas -- i
motion A225 -- syn på arbetsmarknadspolitikens inriktning i väsentliga
avseenden likartad. Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning
att arbetslinjen skall hävdas och att aktiva åtgärder som t.ex.
arbetsmarknadsutbildning skall tillgripas före sysselsättningsskapande
åtgärder, som i sin tur skall tillgripas före kontantstöd. Utsatta grupper som
arbetshandikappade och långtidsarbetslösa bör prioriteras. Ansträngningarna för
att få flyktingar och andra invandrare i arbete måste fortsätta i oförminskad
omfattning. Vidare bör insatserna för att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden intensifieras.
Liksom propositionen och den socialdemokratiska motionen anser utskottet att
särskilda åtgärder måste tillgripas för att hejda och pressa tillbaka den
stigande ungdomsarbetslösheten. Utskottet kommer senare i framställningen att
särskilt ta upp detta problem i samband med behandlingen av proposition
1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år.
Vänsterpartiets -- i motion A259 -- uppfattning att arbetslinjen skall
innebära både utbildning och sysselsättning i stället för arbetslöshet ligger
enligt utskottets uppfattning i linje med den förda politiken.
Beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken kan utskottet inte finna
annat än att både motion A225 och motion A259 i nu behandlade delar i allt
väsentligt ligger i linje med den förda politiken.
Såväl Socialdemokraterna i motion A225 som Vänsterpartiet i motion A259 begär
av regeringen sådana förslag som skall nedbringa arbetslösheten till ca 3 %.
Ett flertal olika satsningar föreslås i detta syfte av båda partierna.
Utskottet vill framhålla att åtgärderna mot arbetslösheten har högsta
prioritet inom regeringskansliet. Förslagen i budgetpropositionen innebär att
de omfattande resurser som anvisats till arbetsmarknadspolitiken för
innevarande budgetår genom bl.a. de tillskott regeringen föreslog i
tilläggsbudget I skall bibehållas även under nästa budgetår. Ytterligare
förslag i fråga om resurser till utbildningsinsatser,
infrastrukturinvesteringar och statligt byggande föreligger i
kompletteringspropositionen. Utskottet kommer i det följande att behandla de
olika konkreta förslagen till åtgärder i proposition och motioner. Förslagen
till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (prop. 1991/92:124) behandlas som ovan
sagts i ett särskilt avsnitt.
Liksom finansutskottet -- vilket nyligen behandlat frågan om ett
ekonomiskt-politiskt program för att sänka arbetslösheten till 3 % i sitt
betänkande FiU20 -- vill utskottet understryka att de åtgärder som nu planeras
inom regeringskansliet måste vara utformade med hänsyn till en långsiktig
strategi. Även om utgångspunkten är den svåra situationen på arbetsmarknaden
får uppmärksamheten inte koncentreras på de kortsiktiga problemen och sådana
åtgärder vidtas som leder till att arbetskraft låses in i skyddade sektorer.
Utskottet vill i detta sammanhang ta upp Socialdemokraternas ovan redovisade
förslag om kompetensutveckling som en tvåårig försöksverksamhet inom
tillverkningsindustrin samt utvärdering av denna. Utskottet har inte någon
annan uppfattning än motionärerna när det gäller den allmänna synen på behovet
av kompetensutveckling som en faktor för att öka produktiviteten i företagen.
Vad gäller det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet emellertid framhålla
att förslaget inte ger någon direkt sysselsättningseffekt och att det
föreslagna regelsystemet och kostnadsramen på 425 milj.kr. endast medger att en
liten andel (under 5 %) av de anställda inom tillverkningsindustrin kommer att
beröras. Utskottet ställer sig således avvisande till förslaget om en tvåårig
försöksverksamhet med kompetensutveckling inom tillverkningsindustrin och
följaktligen också till det till motionen fogade lagförslaget om ändring i
lagen (1981:691) av socialavgifter. I konsekvens härmed blir frågan om en
utvärdering av en sådan försöksverksamhet inte aktuell.
Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom den inriktning av
arbetsmarknadspolitiken som tas upp i budgetpropositionen. Utskottet följer
utvecklingen uppmärksamt och vill tillägga att ny bedömning sker i samband med
behandling av kompletteringspropositionen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna A225 (s) och A259 (v) i aktuella delar.
Ny demokratis förslag i motion A265 att utnyttja arbetslivsfondens medel
för arbetsskapande åtgärder är en uppläggning som undersökts inom
regeringskansliet och har resulterat i förslag inom ramen för
kompletteringspropositionen. Förslaget att utnyttja sex miljarder kronor från
arbetslivsfonden och därvid i första hand sänka arbetsgivaravgifterna kan dock
inte stödjas av utskottet. Arbetslivsfondens bidrag till arbetsgivare för
arbetsmiljöförbättringar och åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering
är enligt utskottets uppfattning ett uttryck för långsiktigt tänkande på den
svenska arbetsmarknaden. I den mån arbetslivsfondens medel kan användas för
långsiktigt produktivitetsskapande investeringar i en snabbare takt än vad
tidigare planerats anser utskottet att sådana åtgärder är värdefulla ur
arbetsmarknadspolitisk synpunkt. Utskottet anser för sin del att regeringens
samlade bedömning angående resurser till arbetsmarknadspolitiken och de andra
områden som har betydelse för arbetsmarknaden säkerställer en riktigt avvägd
arbetsmarknadspolitik för budgetåret 1992/93. Skulle emellertid utvecklingen
bli sådan att ytterligare åtgärder anses erforderliga för budgetåret 1992/93
utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen under hösten
1992. Utskottet avstyrker därmed motion A265 (nyd).
Sysselsättning i byggbranschen, olika regioner m.m.
I detta avsnitt kommer utskottet att behandla motioner som rör
byggsysselsättning, arbetsmarknadspolitiska insatser i olika regioner, fackets
roll vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt vissa frågor rörande
gränsboende. Motioner som behandlar specifika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
behandlas senare i framställningen.
Byggsysselsättning
Utskottet vill inledningsvis redovisa att utskottet gemensamt med
bostadsutskottet torsdagen den 6 februari 1992 anordnade en offentlig
utfrågning om byggsysselsättningen. Deltagande vid utfrågningen samt protokoll
har som bilaga fogats till bostadsutskottets betänkande 1991/92:BoU16. I
inledningen till betänkandet BoU16 ger bostadsutskottet en översikt över
bostadsproduktionen, byggsysselsättningen m.m. Utskottet hänvisar till dessa
underlag.
Först behandlar utskottet 13 motioner om byggsysselsättningen.
Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser i motion Bo236 att
dagens byggkris både är strukturell och konjunkturell och att en anpassning
till en betydligt lägre nivå än under de överhettade åren i slutet på
åttiotalet måste accepteras. För att undvika arbetslöshet och förlust av andra
stora värden bör byggandet den närmaste tiden inriktas på främst produktion av
ålderdomshem, renovering av bostäder, skolor och sjukhus enligt motionärerna.
I motionerna Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) och Bo235 av Reynoldh
Furustrand (s) pekas på den stora arbetslösheten inom byggbranschen. Främsta
orsaken till arbetslösheten är enligt motionärerna de ändrade reglerna för
bostadsfinansiering. I motion Bo235 begärs också ett tillkännagivande att
åtgärder snabbt bör sättas in för att undvika att situationen på byggmarknaden
blir katastrofal.
I motion A278 av Carl Olov Persson (kds) föreslås att arbetslösheten inom
byggsektorn motverkas genom att man stimulerar kommunerna att starta ett
nödvändigt underhållsprogram av skolfastigheter m.m. Byggsektorn måste nu
anpassas till en lägre nivå samtidigt som ryckighet måste motverkas.
I motion A272 av Ulf Lönnqvist m.fl. (s) framhålls att åtgärder måste sättas
in för en kraftig stimulans av byggandet i Stockholms län. I motionen nämns att
en lång rad kommunala byggnadsinvesteringar är färdiga att sättas i gång om
ekonomiska förutsättningar skapas, bl.a. inom sjukhus och kommunikationer.
Anita Johansson m.fl. (s) begär i motion A277 ett tillkännagivande till
regeringen angående behovet av byggstimulanser i Stockholms-regionen. Redan nu
kan åtgärder vidtas som skapar jobb och utbildning och samtidigt förnyar
bostäder m.m. samt ger förutsättningar för företagen att växa sig starkare.
I motion Bo237 tar Marianne Carlström m.fl. (s) upp byggandets betydelse för
sysselsättningen i den västsvenska regionen. Arbetslösheten har ökat snabbt de
senaste månaderna på grund av olika osäkerhetsfaktorer, bl.a.
finansieringsfrågan. I den västsvenska regionen finns det många angelägna
förslag på olika objekt som kan tidigareläggas och som är av betydelse såväl
för regionen som för landet.
Jan Fransson m.fl. (s) pekar i motion A241 på behovet av åtgärder för ökad
sysselsättning i Skaraborg. Vägar, VA-nät, skolupprustning, lägenhetsrenovering
skulle enligt motionärerna innebära både angeläget byggande och viktiga jobb.
I motion A262 av Rune Evensson m.fl. (s) begärs att regeringen vidtar
åtgärder -- byggande av bostäder, tidigareläggning av investeringar etc. -- som
ökar byggnadsverksamheten i Mittenälvsborg.
Sten Söderberg (nyd) begär i motion A273 ett tillkännagivande om
sysselsättningskrisen i Kronobergs län. Vidare föreslås att regeringen
tillsätter en utredning för att redovisa de totala samhällsekonomiska kostnader
för Kronoberg som skulle bli följden av att byggsektorn inte fungerar inom
länet samt att omedelbara och konkreta åtgärder vidtas för att stimulera
byggsektorn inom Kronobergs län.
Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) anför i motion A258 att Västmanland i augusti
1992, om inget görs, kommer att ha den högsta byggarbetslösheten i landet,
nämligen 31,3 %. Det är nu -- när byggkostnaderna är låga och en fjärdedel av
byggarbetskraften går arbetslös -- stimulanser bör ges till reparations- och
ombyggnadsarbeten för bostäder, sjukhus och skolor enligt motionärerna.
Arbetslösheten i den värmländska byggbranschen tas upp i motion A240 av
Lisbeth Staaf-Igelström (s). Behov finns av bostadsombyggnad, skolupprustning
m.m. Arbetskraft finns. Nu måste enligt motionären åtgärder och stimulanser
till för att skapa arbete inom byggbranschen i Värmland.
Inger Näslund (kds) framhåller i motion A267 att storstäderna har mycket
stora problem när det gäller att tillgodose invånarnas behov av service och
samtidigt klara av sin ekonomi. Motionären begär ett tillkännagivande att medel
för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör användas inom byggnadsbranschen. Inom
Göteborgs kommun bör -- inom budgetramarna -- redan beslutade investeringar
tidigareläggas.
U t s k o t t e t ser liksom motionärerna allvarligt på läget med den
stigande arbetslösheten inom byggnadsindustrin. Ojämnheten inom
byggsysselsättningen illustreras av arbetskraftsundersökningarnas statistik.
Genomsnittligt antal sysselsatta inom byggnadsindustrin i mars månad 1992
uppgick till 275 000 personer. Motsvarande tal har under de senaste åren
uppgått till 275 000 (1989), 314 000 (1990) och 319000 (1991). Enligt AMS
statistik uppgick arbetslösheten bland byggnadsarbetarna i mars 1992 till 17,3
% av samtliga medlemmar i byggkassorna. Regionalt förelåg stora skillnader;
sämst var läget i Gävleborgs län med nära 30 % arbetslöshet inom byggkassorna.
Även Västmanlands, Västernorrlands och Västerbottens län hade arbetslöshetstal
på över 25%. Enligt AMS prognos kan byggarbetslösheten för hela landet uppgå
till 25% om ett år. Utskottets uppmärksammande av problemen inom
byggsysselsättningen och byggbranschen var bakgrunden till den för
bostadsutskottet och arbetsmarknadsutskottet gemensamma offentliga
utfrågningen, som berörts inledningsvis i detta avsnitt.
Vid utfrågningen framkom bl.a. att byggnadsindustrins och
byggsysselsättningens minskning är ofrånkomlig och att denna process medför
behov av ordnade former under anpassningen. Utfrågningen vittnade också om en
oro att regeringens satsningar på projekt inom infrastrukturområdet inte kommer
i gång i tid, beroende på olika omständigheter sammanhängande med långa
projekteringstider och oklarheter inom finansieringen.
Från utskottets sida kan konstateras att utfrågningen gav ytterligare
underlag för att betona vikten av samarbete mellan AMS och de stora
kommunikationsverken, som i första hand är aktuella vid
infrastruktursatsningar. Utskottet utgår från att sådana institutionella
förhållanden kan skapas att infrastruktursatsningarnas tidigareläggning kan
genomföras och få avsedda effekter på arbetsmarknaden.
Utskottet vill peka på att regeringen i kompletteringspropositionen har
framlagt förslag som innebär ytterligare investeringar inom
infrastrukturområdet. Bland annat gäller det underhållsarbeten och mindre
vägobjekt och i någon utsträckning järnvägar i regioner med hög arbetslöshet.
Sådana investeringar har enligt utskottets uppfattning dels kortsiktig
betydelse för att motverka arbetslöshet, dels långsiktig betydelse för
näringslivet och den regionala utvecklingen. Vidare finns förslag i
kompletteringspropositionen angående statliga byggnadsinvesteringar, bl.a. inom
högskolans område och inom kulturområdet. En förstärkning av beredskapsmedel
bör i första hand användas till upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö,
s.k. skogliga beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet.
Därutöver finns förslag om ytterligare medel för ny- och ombyggnad av små
samlingslokaler m.m.
Enligt utskottets uppfattning möter de av regeringen föreslagna insatserna
inom byggsektorn en stor del av de krav som motionärerna har fört fram. Med
tanke på att flera av motionsönskemålen har en regional profil vill utskottet
därutöver framhålla vikten av att beslut fattas i ordinarie ordning, dvs. av
berörda länsstyrelser, kommuner osv. Beträffande fördelningen av de
regionalpolitiska medlen inom ramen för det s.k. länsanslaget liksom de
arbetsmarknadspolitiska medlen vill utskottet upprepa sitt uttalande från det
regionalpolitiska betänkandet (1991/92:AU13), nämligen att medlen fördelas
mellan länen i enlighet med problemens svårighetsgrad.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet aktuella yrkanden i
motionerna A240, A241, A258, A262, A267, A272, A273, A277, A278, Bo211, Bo235,
Bo236 och Bo237.
För att stimulera byggsysselsättningen anser Socialdemokraterna i motion A225
att AMS bör få ett särskilt anslag för räntebidrag till kommuner och
landsting för bygginvesteringar, ny- eller ombyggnad eller
reparationsarbeten, som tidigareläggs. Det kan enligt motionen bli fråga om
investeringar i bl.a. skolor och sjukhus. Investeringarna måste påbörjas senast
i januari 1993 och får inte finnas med i kommunens byggplaner för i år.
Sammanlagt bör 780 milj.kr. anslås för räntekostnaderna under högst två år.
Kostnaden för budgetåret 1992/93 kan beräknas till 390 milj.kr.
U t s k o t t e t vill hänvisa till att kompletteringspropositionen
innehåller förslag om flera miljarder kronor till infrastrukturinvesteringar
och till statligt byggande. Utan att föregripa behandlingen av dessa förslag
anser utskottet att det är positivt att ytterligare resurser satsas på åtgärder
som syftar till att motverka byggarbetslösheten.
Förslag motsvarande det nu föreliggande socialdemokratiska förslaget har
behandlats tidigare av bostads- och finansutskotten, senast i finansutskottets
av riksdagen godkända betänkande 1991/92:FiU10 från december 1991. I detta
betänkande anför finansutskottet att man delar bostadsutskottets uppfattning
att problem förknippade med lokal- och anläggningsbeståndets standard är av
olika karaktär och omfattning i skilda delar av landet och att det därför är
mindre lämpligt att vidta åtgärder med en så generell inriktning som
motionärerna föreslår. Liksom bostadsutskottet anser finansutskottet att det
primärt är en kommunal angelägenhet att svara för underhåll av lokaler och
anläggningar och att nuvarande ansvarsfördelning i dessa frågor bör bestå.
Arbetsmarknadsutskottet har inte någon annan uppfattning än finans- och
bostadsutskotten och avstyrker därför motion A225 i aktuell del.
I motion A272 av Ulf Lönnqvist m.fl. (s) yrkas vidare att regeringen tar
initiativ för att tillförsäkra gymnasieelever praktikplats på
byggarbetsplatser. Bakgrunden är att många av de ca 1 000 eleverna på
gymnasieskolans bygg- och anläggningslinje i Stockholmsregionen riskerar att
inte kunna fullfölja sina studier på grund av att det saknas arbetsplatser där
de kan göra den praktik som ingår i utbildningen.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning att möjligheterna att
erhålla en praktikplats på en byggarbetsplats kan försvåras under den nu
rådande situationen på byggarbetsmarknaden.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande 1991/92:UbU3y till
arbetsmarknadsutskottet -- vilket fogas till detta betänkande som bilaga 6
-- tagit upp det allmänna problemet att tillgången på praktikplatser kan minska
i och med att ett nytt system med ungdomspraktik träder i kraft. Enligt vad
utbildningsutskottet erfarit finns det sedan länge ett väl etablerat samarbete
mellan skolan och arbetsförmedlingen samt andra berörda. Utbildningsutskottet
utgår således från att behovet av praktikplatser för ungdomar i kommunens
uppföljningsverksamhet kommer att beaktas även i fortsättningen.
Arbetsmarknadsutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
utbildningsutskottets yttrande och utgår från att berörda parter även inom
byggutbildningen på motsvarande sätt har möjligheter att med flexibla åtgärder
lösa problemen. Utskottet avstyrker därmed motion A272 i denna del.
Den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner m.m.
I motion A255 av Börje Nilsson m.fl. (s) anförs att i fråga om arbetslöshet
är Kristianstads län det län som är mest utsatt i södra Sverige. Särskilda
resurser måste tilldelas länet som riskkapital och stöd för utveckling och
etablering. Motionärerna föreslår att ett programarbete som utgår från länets
förutsättningar och möjligheter inleds. Syftet bör vara att främja en positiv
närings- och sysselsättningsutveckling.
Olle Schmidt m.fl. (fp) tar i motion A434 upp arbetsmarknadssituationen i
Skåne. Arbetslösheten drabbar ungdomarna hårt. Kommunernas skyldighet att
ställa inskolningsplatser till ungdomarnas förfogande står knappast till buds i
dag när kommunerna står inför nedskärningar. Vidare begärs i motionen att Fosie
Personalserviceföretag i Fosie Industriby snarast skall få dispens från
gällande lagstiftning vad gäller arbetsförmedlingsverksamhet. Den föregående
regeringen har nekat att ge sådan dispens.
Birgitta Johansson m.fl. (s) tar i motion A252 upp frågan om samhällets
kostnader i samband med arbetslöshet. Enligt motionärerna behövs det en bättre
samordning mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, sjukvård och sociala
myndigheter för att kunna utnyttja de ekonomiska resurserna. I Skaraborgs län
bör åtgärder sättas in på utbildningsområdet för att höja kompetensen.
I motion A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) framhålls behovet av
arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län. I det nuvarande ansträngda
läget är det ytterst angeläget att påskynda infrastrukturella satsningar och
utbildningsinsatser. Även beredskapsarbeten fyller en viktig funktion.
I motion A416 av Monica Öhman m.fl. (s) pekas på behovet av
arbetsmarknadspolitiska insatser i Kalix kommun. Mot bakgrund av 6%
arbetslöshet i kommunen har länsstyrelsen tillsammans med Kalix kommun,
länsarbetsnämnden, utvecklingsfonden m.fl. gjort en inventering över tänkbara
insatser. Förutom 300 milj.kr. i extra medelstilldelning -- enligt
länsstyrelsens bedömning -- bör arbetsförmedlingen i Kalix förstärkas under en
tvåårsperiod.
U t s k o t t e t vill inledningsvis anföra att flera av de ovannämnda
kraven till stora delar överensstämmer med de motionsyrkanden som utskottet
behandlat tidigare under våren i sitt av riksdagen godkända betänkande
1991/92:AU13 om regionalpolitik. I betänkandet redovisar utskottet att läget på
arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och sjunkande efterfrågan på arbetskraft
gäller såväl de regionalpolitiskt prioriterade områdena som landet i övrigt. I
detta betänkande -- till vilket utskottet hänvisar -- redovisas vidare
problembilden, arbetslöshetsutvecklingen och åtgärderna för såväl Skånelänen
som Skaraborgs län och Norrbottens län.
Enligt utskottets uppfattning är det i första hand den ekonomiska situationen
i landet som är problemet. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utgör en del
av den ekonomiska politiken och syftar till att åstadkomma en väl fungerande
arbetsmarknad. Utskottet kommer i det följande att behandla de olika delarna i
arbetsmarknadspolitiken, bl.a. beredskapsarbeten. Utskottet biträder
regeringens uppfattning i propositionen att antalet beredskapsarbeten
ytterligare kommer att öka från nuvarande nivå (avsnittet Beredskapsarbeten).
Som framgått tidigare i detta betänkande är det AMS som fördelar de medel som
anslås till arbetsmarknadspolitiken efter problemens svårighetsgrad i de olika
länen.
Beträffande situationen i Kalix vill utskottet erinra om att regeringen i
början av mars har fattat beslut om 13 milj.kr. till allmänna
näringslivsbefrämjande åtgärder i Kalix. Utöver dessa medel har
Länsarbetsnämnden i Norrbotten i ordinarie budget under innevarande år anslagit
149 milj.kr. för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Kalix. Till detta skall
läggas extra anslag på 32 milj.kr.
Utskottet instämmer helt med motion A434 att ungdomarna drabbas hårt av
arbetslösheten. Senare i framställningen kommer ungdomarnas situation och
förslag till åtgärder att diskuteras mot bakgrund av proposition 1991/92:124 om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år.
Vad gäller verksamheten i industribyn i Fosie har utskottet inhämtat att en
ansökan om dispens från lagstiftningen om arbetsförmedling ligger på
regeringens bord. Utskottet har tidigare behandlat frågan om dispens för Fosie
Personalservice i Malmö (1990/91:AU20). Därvid anförde utskottet i sitt av
riksdagen godkända betänkande att det inte ankommer på riksdagen att ta
ställning till om en viss konkret verksamhet utgör förvärvssyftande
arbetsförmedling eller ej och inte heller om tillstånd bör lämnas till
verksamhetens bedrivande. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga
och ställer sig således avvisande till motionärernas krav.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet aktuella yrkanden i
motionerna A252, A255, A416, A434 och A482.
Fackets roll vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas upp i motion A202
av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s). I motionen påtalas den
intressekonflikt som kan uppstå mellan en redan anställd s.k. deltidsmarkerare
och den som får temporärt arbete hos samme arbetsgivare som en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Motionärerna anser att ett yttrande bör inhämtas
från den fackliga organisationen vid ansökan om arbetsmarknadspolitiskt stöd.
U t s k o t t e t har behandlat motioner med motsvarande innehåll i en rad
år. I förra årets arbetsmarknadspolitiska betänkande 1990/91:AU11 avstyrktes
yrkandet. Utskottet var inte berett att ställa sig bakom motionärernas begäran,
bl.a. eftersom de arbetsmarknadspolitiska stöden måste sättas in snabbt.
Utskottet står även i år kvar vid samma uppfattning. Inte minst i nuvarande
arbetsmarknadsläge är en snabb, enkel och effektiv handläggningsordning av stor
vikt. Motionen avstyrks.
I motion A230 av Kent Olsson m.fl. (m) pekas på behovet att skapa bättre
förutsättningar för en gemensam nordisk arbetsmarknad. Motionärerna anför att
det inte är problemfritt att arbeta eller bo i Sverige för en norrman eller
tvärtom. Som exempel anförs att den s.k. endagsregeln gör att många svenskar
som arbetar i Norge blir helt utan skydd vid permittering eller arbetslöshet.
Det är nämligen helt omöjligt för t.ex. en arbetare på oljefälten i Nordsjön
att återvända hem varje dag. Vidare är det inte möjligt för norrmän att gå på
arbetsmarknadskurs i Sverige. Ytterligare exempel inom skatte- och
trafikområdet anförs i motionen.
U t s k o t t e t har sympati för motionens syfte att skapa en bättre
nordisk arbetsmarknad. Problemen i detta sammanhang är också uppmärksammade och
föremål för diskussion. Flera av de berörda frågorna behandlades på en
konferens om gränsproblem, som hölls den 1--2 april 1992 på Voksenåsen. Vidare
finns en svensk-norsk blandad kommission för ekonomiskt samarbete som möttes
den 25 mars och gick igenom dylika problem. På svensk sida finns för övrigt en
arbetsgrupp som skall se över problemen i det gränskommunala samarbetet. Vidare
har det skapats en särskild arbetsgrupp för gränskontroller inom organisationen
för EG-förhandlingarna. I detta sammanhang kan tilläggas att inom den nordiska
ramen fortskrider arbetet med att fastställa ett av Nordiska ministerrådet
framlagt förslag till en ny nordisk konvention om social trygghet. Med tanke på
de ansträngningar som görs för att lösa de svensk-norska gränsproblemen anser
utskottet att något tillkännagivande med anledning av motionen inte är
påkallat. Den avstyrks således.
Från anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader, exkl. utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen
inom arbetsmarknadsinstituten (Ami). Utgifterna avser löner m.m. för
verksamheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden och AMS. I utgifterna
ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall
utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.
Under anslaget B 1 (s. 59--63) föreslår regeringen att riksdagen skall
1. medge att regeringen får bemyndiga AMS eller, efter AMS bestämmande,
länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om avskrivning av
lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket
under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1991/92,
2. godkänna att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får användas
för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,
3. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93
anvisa ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.
Budgetramen för budgetåren 1992/93--1993/94 har beräknats till
5536038000 kr.
Som framgår av ovanstående sammanställning är lönekostnaderna den största
utgiftsposten inom anslaget.
I propositionen lämnas följande sammanställning över tjänstgörande,
årsarbetare och lönekostnad under budgetåret 1990/91 finansierade dels över
anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dels över andra
anslag.
Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-
kostnader (anslaget B 1) 1 593 320
Ami (anslaget C 3) 518 270
Anställda med lönebidrag 120 383
Övriga anslag 131 408
SUMMA 2 363 381
___________________________________________________________
Arbetsmarknadsverkets organisation m.m.
I motion A222 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vill motionärerna
ha ett tillkännagivande om nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och
arbetsmarknadsinstituten (Ami). Till stöd för dessa krav anförs följande: LAN
kräver en omfattande administration. Ansvaret för länen kan ligga centralt. Den
kommunikation som behöver ske med t.ex. andra länsorgan kan numera ske via
interaktiv video. Skälet till nedläggning av Ami är att utredningsverksamheten
bör ligga under arbetsförmedlingarna. Nuvarande utredningsresurser bör föras
över till arbetsförmedlingarna. Om dessa motionsyrkanden inte kan bifallas
begär motionärerna att en utredning tillsätts med uppgift att ge förslag om
rationaliseringar av LAN och Ami. Slutligen begärs att en utredning
tillsätts med uppgift att föreslå effektiviseringar av verksamheten vid
arbetsförmedlingarna.
Arbetsmarknadsverket (AMV) omfattar arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och en
länsarbetsnämnd (LAN) i varje län. I länsarbetsnämnderna ingår bl.a. den
offentliga arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten (Ami). LAN skall
bl.a. leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska ledningen i
länet. Ami:s uppgift är att genom arbetsförberedande åtgärder ge stöd till
handikappade och vissa andra sökande som behöver hjälp att få ett arbete.
U t s k o t t e t kan inte dela uppfattningen att den verksamhet som i dag
bedrivs inom LAN skulle centraliseras på sätt motionärerna föreslår. Under en
följd av år har statsmakternas strävan i stället varit att i så stor
utsträckning som möjligt decentralisera verksamheten vid AMV. Utskottet kan
inte heller mot bakgrund av det underlag som lämnas i motionen biträda
förslaget om att Ami:s utredningsresurser skall föras över till
arbetsförmedlingarna. Med det anförda avstyrker utskottet motion A222 i berörda
delar.
B e t r ä f f a n d e motionärernas krav på rationaliseringsutredningar vill
utskottet i detta sammanhang peka på att riksrevisionsverket har inlett en
granskning av Ami:s roll och finansiering. Enligt vad arbetsmarknadsministern
uppger i budgetpropositionen avser han att inför nästkommande budgetår
återkomma med förslag till sådana förändringar som granskningen kan ge
anledning till. Det får ankomma på AMS som central förvaltningsmyndighet att
bedöma i vilken utsträckning det behövs interna översynsutredningar inom
verket. Med det anförda avstyrker utskottet motion A222 i aktuella delar.
I motion A257 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, s, m, c, v)
vill motionärerna ha ett tillkännagivande om stärkta resurser till
arbetsförmedlingen i Södertälje m.m. De påtalar de negativa konsekvenserna
för Södertälje kommun av en ny fördelningsmodell för resurserna till länets
olika förmedlingar som länsarbetsnämnden infört.
U t s k o t t e t konstaterar att de frågor som tas upp i motionen måste
lösas inom arbetsmarknadsverket. Det ankommer på verket att bedöma var behovet
av insatser är störst och därefter besluta om fördelning av tillgängliga
resurser. Med det anförda avstyrks motionen.
I motion A266 av Ingvar Svensson m.fl. (kds) anser motionärerna att det
behövs klara riktlinjer för att kunna utnyttja högutbildade invandrare på den
svenska arbetsmarknaden. Motionärerna pekar på ett framgångsrikt projekt i
Västerbotten där länsarbetsnämnden tillsammans med Umeå universitet har arbetat
för att skapa kontaktvägar mellan högskoleutbildade invandrare och företagen.
U t s k o t t e t har under flera år tagit upp frågan om invandrarnas
situation på den svenska arbetsmarknaden och därvid även pekat på projekt som
särskilt vänt sig till högutbildade invandrare (bet. 1990/91:AU11). I årets
budgetproposition poängterar arbetsmarknadsministern att invandrarnas situation
på arbetsmarknaden måste stärkas. Det skall bl.a. ske genom att hänsyn tas till
deras särskilda förutsättningar och behov vid utformningen av
arbetsförmedlingens insatser. Tidigare utbildning och erfarenhet måste
kompletteras så att de bättre kan konkurrera på den svenska arbetsmarknaden,
anför arbetsmarknadsministern. Särskilda medel avsätts i år liksom föregående
år för denna verksamhet inom arbetsmarknadsverket.
Den fråga som motionärerna tar upp ligger således väl i linje med den förda
politiken. Motionen bör därför inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
Medelsanvisning
Som framgått av ovanstående tabell beräknar arbetsmarknadsministern att
lönekostnaderna kommer att öka med 148,1 milj.kr. nästa budgetår. Han beräknar
bl.a. ytterligare medel för förstärkning av lönemedel för verksamhet med
jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar i åldern 20--24 år. Förstärkningen beräknas
till 100 milj.kr.
Som en följd av riksdagens beslut våren 1991 om en ny arbetsförmedlingslag
anvisade riksdagen 2 milj.kr. för tillsynstjänster inom arbetsmarknadsverket
under första halvåret 1992. Eftersom arbetsmarknadsdepartementet förbereder ett
förslag om att avskaffa det s.k. arbetsförmedlingsmonopolet den 1 juli 1993
kommer den antagna lagen att ha begränsad giltighetstid.
Arbetsmarknadsministern föreslår därför att lönemedlen minskas med de anvisade
medlen, 2 milj.kr.
I den socialdemokratiska partimotionen A225 föreslås att anslaget till
förvaltningskostnaderna höjs med 42 milj.kr. Beträffande de 2 milj.kr. som
arbetsmarknadsministern vill föra bort från lönemedlen anser motionärerna att
så länge nuvarande lagstiftning gäller är det AMS ansvar att se till att den
efterlevs. Regeringens ansvar är att AMS har resurser för detta. Motionärerna
anser dessutom att AMS bör tillföras ytterligare 40 milj.kr. för uppsökande
verksamhet bland långtidsarbetslösa.
I motion A259 av Lars Werner m.fl. (v) vill motionärerna satsa ytterligare
100 milj.kr. för att förstärka arbetsförmedlingarna. De redan svårplacerade har
det i dag ännu svårare att få ett arbete. Därför behövs det ytterligare
insatser, anser motionärerna.
U t s k o t t e t är inte berett att föreslå ytterligare anslagstilldelning
i enlighet med vad som förordas i motion A259 (v). Utskottet kan inte heller
biträda förslagen i motion A225 (s). Regeringens anslagsberäkning godtas liksom
vad i övrigt anförts i anslutning till denna. Anslaget bör således föras upp
med det belopp regeringen har begärt. Motionerna A225 och A259 avstyrks i
aktuella delar.
Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande att
avskriva vissa lånefordringar inom arbetsmarknadsverket samt förslaget om
medelsanvändning för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
*exkl. mervärdesskatt. Avser reserverade medel från delar av de tidigare
anslagen för arbetsmarknadsservice, arbetsmarknadsutbildning, kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag, sysselsättningsskapande åtgärder samt
statsbidrag för inskolningsplatser.
Inledning
Från anslaget finansieras utgifter för dels utbudsstimulerande åtgärder, dels
efterfrågepåverkande åtgärder. De förstnämnda åtgärderna består av
utredningskostnader, flyttningsbidrag m.m., arbetsmarknadsutbildning inkl.
utbildningsbidrag, utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning och till
ungdomar under 20 år vid jobbsökaraktiviteter samt bidrag till arbetslösa för
att starta egen verksamhet. Samtliga dessa åtgärder syftar till att underlätta
den yrkesmässiga och geografiska rörligheten samt bidra till
kompetensutveckling i arbetslivet.
De efterfrågepåverkande åtgärderna är främst avsedda för att ge de mest
utsatta grupperna på arbetsmarknaden tillfälligt arbete i avvaktan på mer
varaktiga lösningar på deras sysselsättningsproblem. Åtgärderna avser
beredskapsarbete, rekryteringsstöd, otraditionella insatser, insatser för
flyktingar och invandrare, inskolningsplatser samt bidrag till handledare för
ungdomar. I tabellen nedan ingår de otraditionella insatserna inom övriga
beskrivna åtgärder.
Av det föreslagna totala anslaget om 19,6 miljarder kronor beräknar
arbetsmarknadsministern för de utbudsstimulerande åtgärderna drygt 14 miljarder
kronor och för de efterfrågepåverkande åtgärderna nästan 5,3 miljarder kronor.
Av medlen under anslaget bör enligt propositionen regeringen disponera 60
milj.kr. för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på utsatta orter samt
för olika utvecklingsprojekt inom arbetsmarknadspolitiken.
I propositionen redovisas i tabellform anvisade medel inkl. medel på
tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 och de beräknade kostnaderna (exkl.
mervärdesskatt) för budgetåret 1992/93 samt antalet personer i genomsnitt per
månad i olika åtgärder. Tabellen återges nedan. Utskottet vill dock understryka
att arbetsmarknadsverket i enlighet med vad riksdagen uttalade våren 1991 (bet.
1990/91:AU11, rskr. 164) har rätt att fritt välja hur de
arbetsmarknadspolitiska medlen skall fördelas på åtgärdsform, dock att
utbudsstimulerande åtgärder skall väljas före sysselsättningsstimulerande
åtgärder.
Åtgärd Bå 91/92 Bå 92/93
Kostnad Kostnad Antal
(1 000- (1 000- personer
tal kr.) tal kr.) per månad
______________________________________________________________________________
Utredningskostnader 8 182 9 082
Flyttningsbidrag m.m. 234 395 200 000
Särskilt anordnad arbetsmark-
nadsutbildning 4 451 341 5 708 175 48 000
Särskilt anordnad arbetsmark-
nadsutbildning,
utbildningsbidrag 4 931 965 5 671 102
Stimulansbidrag vid arbets-
marknadsutbildning 30 000 -
Arbetsmarknadsutbildning i det
reguljära utbildningsväsendet 1 473 185 1 817 473 19 000
Bidrag till utbildning i företag 425 646 612 480 8 000
Bidrag till utbildning i företag,
försöksverksamhet 20 000 -
Bidrag till lönekostnader vid före-
tagsutbildning, försöksverksamhet 150 000 -
Elevsocialverksamhet vid arbets-
marknadsutbildning 44 127 66 373
Utbildning av anställda inom TEKO 15 000 -
Vidgad arbetsprövning, utbildnings-
bidrag 27 125 28 481 300
Jobb-sökar-aktiviteter, utbildnings-
bidrag 67 446 82 960 1 400
Utbildningsvikariat - - 20 000(1)
Starta-eget-bidrag 109 000 114 450 1 000
Summa utbudsstimulerande åtgärder 11 987 412 14 310 576 97 700
Totalt 17 352 412(2) 19 606 575(3) 138 700
___________________________________________________________________________
(1) Utbildningsvikariaten bekostas inte från anslaget men räknas in i de
konjunkturberoende åtgärderna.
(2) Av medlen har 3 285 milj.kr. anvisats på tilläggsbudget I.
(3) Härtill kommer kostnaderna för utbildningsvikariaten som innebär avdrag
på arbetsgivaravgifterna på ca 3 300 milj.kr.
I proposition 1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar
under 25 år har regeringen lagt fram förslag som innebär att statsbidrag till
vissa av de i tabellen angivna åtgärderna skall upphöra. Förslagen omfattar
statsbidragen till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år, till särskilda
inskolningsplatser, till arbetsgivare för handledare för ungdomar som anställs
på avtalade inskolningsplatser, arbete med rekryteringsstöd och
utbildningsvikariat samt till förhöjt utbildningsbidrag till ungdomar under 20
år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Dessa förslag kommer
utskottet att behandla i det följande i samband med förslagen i
ungdomspropositionen.
I två motioner föreslås en höjning av anslaget. Socialdemokraterna föreslår i
motion A225 en höjning med 350 milj.kr. varav 250 milj.kr. beräknas för
insatser mot ungdomsarbetslöshet och 100 milj.kr. avses användas för
företagsanknuten utbildning. Den anslagsökning om 1,5 miljarder kronor som
Vänsterpartiet föreslår i motion A259 är avsedd för insatser för
beredskapsarbeten. Motionsförslagen behandlas i det följande i samband med
regeringens förslag rörande resp. åtgärd.
I detta sammanhang tar utskottet även upp förslagen i motion A229 av Karl
Hagström m.fl. (s) om att viss försöksverksamhet i Gävleborgs län med
användning av arbetsmarknadspolitiska medel skall inledas. Motionärerna anser
också att 10 % av de arbetsmarknadspolitiska åtgärdsmedlen bör få en fri
användning. De hänvisar till att riksrevisionsverket i en förvaltningsrevision
av AMS verksamhet har framhållit nödvändigheten av att öka flexibiliteten i
användningen av arbetsmarknadsmedlen och att förenkla regelsystemet.
U t s k o t t e t vill erinra om att det ankommer på AMS att fördela
resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser länen emellan varvid hänsyn tas
till situationen i resp. län. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen
att göra ett särskilt uttalande till förmån för insatser i ett speciellt län.
Vad avser motionärernas förslag att 10 % av de arbetsmarknadspolitiska medlen
skall kunna användas på ett friare sätt hänvisar utskottet till vad som i det
föregående redovisats om den rätt som AMS har att fritt välja hur dessa medel
skall fördelas på åtgärdsform. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion A229.
Flyttningsbidrag m.m.
Flyttningsbidrag är bidrag som arbetssökande kan ges vid flyttning av
arbetsmarknadsskäl. Det kan vara merkostnadsbidrag, medflyttandebidrag, fria
hemresor för kulturarbetare samt vissa nordiska sökanderesor.
I propositionen anförs att det med hänsyn till arbetsmarknadsläget inte finns
anledning att förlänga de hittillsvarande försöksverksamheterna med
sökanderesorna för personer bosatta i Danmark och Norge. Verksamheterna bör
upphöra fr.o.m. nästa budgetår. Med hänsyn härtill samt till en minskad
rörlighet på arbetsmarknaden beräknar arbetsmarknadsministern att behovet av
medel för flyttningsbidrag minskar med drygt 34 milj.kr., till totalt 200
milj.kr. för nästa budgetår.
I två motioner förordas ändringar i villkoren för erhållande av
flyttningsbidrag. Britta Sundin m.fl. (s) påpekar i motion A236 att med den
utformning och tillämpning som flyttningsbidraget nu har kommer flyttningar i
de flesta fall att ske från de små kommunerna till de större. Den negativa
trenden med minskande befolkningstal och ökat kvinnounderskott på landsbygden
kommer därmed att fortsätta. Motionärerna vill därför att flyttningsbidragets
regler skall ändras så att unga flickor uppmuntras att ta arbete i glesbygd och
på landsbygd även om de har arbete söderut eller på större orter.
Inger Hestvik m.fl. (s) föreslår i motion A435 att ett återflyttningsbidrag
skall införas. Ett sådant bidrag skulle enligt motionärerna innebära att fler
unga kvinnor kan lockas att flytta tillbaka till hembygden även om de har ett
arbete på annat håll.
Utskottet gör följande bedömning.
Vid behandlingen våren 1990 av motionsförslag med i huvudsak samma syfte
erinrade utskottet (bet. 1989/90:AU11 s. 32) om att flyttningsbidragens syfte
är att ge den enskilde ekonomisk möjlighet till flyttning som ett alternativ
till arbetslöshet på den lokala arbetsmarknaden. Utskottet anförde att
motionärernas förslag skulle, om det genomfördes, innebära att bidraget övergår
från att vara ett arbetsmarknadspolitiskt instrument till att bli ett generellt
flyttningsbidrag. De problem som tas upp i motionen borde enligt utskottets
uppfattning till en del kunna lösas inom ramen för de regionalpolitiska
insatserna. Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av de nu aktuella
motionsförslagen göra en annan bedömning i denna fråga. Motionerna A236 och
A435, den senare i berörd del, avstyrks alltså.
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildningens allmänna inriktning
Arbetsmarknadspolitiken skall som redovisats inledningsvis inriktas på
utbudsstimulerande åtgärder, bl.a. utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen är
därför av största betydelse vid sidan av förmedlingsinsatser och
jobb-sökar-aktiviteter. Utbildningen består dels av särskilt anordnad
arbetsmarknadsutbildning som upphandlas från olika utbildningsanordnare, dels
av arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet samt av
utbildning i företag.
Särskilt anordnad utbildning är sådan utbildning som upphandlas från
AMU-gruppen eller från bl.a. kommunernas uppdragsutbildning, högskola,
folkhögskola, studieförbund eller företag.
Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet är avsedd för
speciella utbildningsbehov för främst arbetshandikappade, flyktingar och
invandrare samt lokalt bunden arbetskraft.
Bidrag till utbildning i företag är avsett i första hand som ett stöd till
kompetensutveckling i de små och medelstora företagen.
Det är länsarbetsnämnden (LAN) som på grundval av arbetsmarknadssituationen i
länet bestämmer om de olika åtgärdernas omfattning och upphandlar utbildning.
LAN skall därvid beakta såväl kostnads- som kvalitetsaspekter.
Arbetsförmedlingens uppgift är att utifrån en bedömning av de arbetssökandes
behov och den framtida arbetsmarknadssituationen placera de arbetssökande i
olika utbildningar.
Arbetsmarknadsministern beräknar att 75 000 personer i genomsnitt varje månad
kommer att behöva erbjudas arbetsmarknadsutbildning i olika former under
budgetåret 1992/93. Merparten av resurserna bör beräknas för särskilt anordnad
utbildning.
I propositionen redovisas att yrkesutbildningarnas andel minskade under
budgetåret 1990/91 och utgjorde 75 % av arbetsmarknadsutbildningen exkl.
utbildning i företag. Av de teoretiska utbildningarna var hälften direkt
yrkesförberedande, medan en tredjedel bestod av orienterande kurser och svenska
för invandrare. Arbetsmarknadsministern framhåller att det är väsentligt att
andelen yrkesutbildningar hålls på en hög nivå. Länsarbetsnämnderna måste
därför vid upphandling av utbildning prioritera yrkesinriktade utbildningar.
Arbetsmarknadsministern förutsätter att AMS bevakar att utbildningen håller hög
kvalitet och svarar mot behoven på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutbildningens fördelningspolitiska profil har enligt
propositionen huvudsakligen svarat mot satta mål. Det understryks dock att AMS
noga måste beakta de arbetshandikappades behov av utbildning.
AMS har under innevarande budgetår fått särskilda medel för att bedriva två
försöksverksamheter, med dels stimulansbidrag till arbetssökande som utbildar
sig för och tar anställning i verkstadsindustrin, dels ett särskilt stöd till
kompetensutveckling av anställda i industriföretag. Försöksverksamheterna skall
avslutas vid utgången av innevarande budgetår. Arbetsmarknadsministern föreslår
inte någon förlängning av försöksverksamheterna.
Utskottet tar i det följande upp förslag som rör upphandling av
arbetsmarknadsutbildningen.
I ett antal motioner förordas att arbetsmarknadsutbildning i större
utsträckning än vad för närvarande är fallet skall förläggas till kommunal
vuxenutbildning (komvux) samt till folkhögskolor och studieförbund. I samtliga
motioner kritiseras de av regeringen i budgetpropositionen föreslagna
nedskärningarna av anslagen till komvux och till folkbildningen.
Förslag och synpunkter rörande verksamheten vid komvux förs fram i
motionerna A258, A435, A469 och Ub264.
Ulf Melin och Kent Olsson (m) föreslår i motion Ub264 att riksdagen i en
framställning till regeringen skall uttala att det är viktigt att LAN och
arbetsförmedlingen upphandlar utbildning från komvux.
I motion A435 hävdar Inger Hestvik m.fl. (s) att komvux är viktig för
fortsatta studier vid gymnasium eller högskola. Ines Uusmann m.fl. (s) påpekar
i motion A469 att återkommande vuxenutbildning kommer att bli en av 1990-talets
viktigaste kvinnofrågor och att därför regeringens förslag om besparingar på
vuxenutbildningsområdet bör avvisas.
Enligt motion A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) kommer de av regeringen
föreslagna besparingarna på vuxenutbildningsområdet att medföra ökade krav på
utbildningsinsatser via länsarbetsnämnden. Motionärerna tar särskilt upp
situationen i Västmanlands län där de hävdar att det skulle krävas ca 200
milj.kr. för att tillgodose existerande behov av arbetsmarknadsutbildning.
Folkhögskolornas och studieförbundens möjligheter att svara för viss
arbetsmarknadsutbildning tas upp i motionerna A263, A264, A274, A280, A435 och
A805.
Enligt motion A264 av Harry Staaf (kds) bör folkhögskolorna få i uppdrag att
utveckla kurser för arbetslösa.
Hans Nyhage (m) anför i motion A274 att AMS i större utsträckning än hittills
bör ge folkhögskolorna i uppdrag att genomföra kurser för arbetslösa.
I motion A280 anför Stina Gustavsson m.fl. (c) att folkhögskolor och
studieförbund är särskilt lämpade för vissa utbildningsområden. Motionärerna
vill att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om
sysselsättningsskapande åtgärder, där folkhögskolor och studieförbund kan vara
studieanordnare.
Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s) framhåller i motion A263 att
folkhögskolorna och studieförbunden har större möjligheter att nå arbetslösa
ungdomar och tillgodose deras behov av utbildning än övriga delar av
utbildningsväsendet. De vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna
innebörd.
I motion A435 poängterar Inger Hestvik m.fl. (s) folkbildningens betydelse
för kvinnorna i skogslänen. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett
uttalande om betydelsen av fortsatt satsning på folkbildningen.
I motion A805 framhåller Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) att i
rådande arbetsmarknadsläge bör alla utbildningsanordnare stimuleras att ordna
utbildning. De beklagar därför regeringens förslag om en minskning av anslaget
till folkbildning. Regeringen bör enligt motionärerna se över den totala
medelstilldelningen inom arbetsmarknad, utbildnings- och folkbildningsområdena
och om så är motiverat återkomma till riksdagen i samband med
kompletteringspropositionen.
Utskottet vill anföra följande.
Utbildningsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande
1991/92:UbU10 behandlat ett antal motioner vari regeringens förslag till
besparingar inom komvux avvisas.
Mot bakgrund av det arbetsmarknadspolitiska läget anför utbildningsutskottet
att anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för
budgetåret 1992/93 bör tillföras 200 milj.kr. utöver regeringens förslag genom
en omfördelning av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det får ankomma
på arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån denna medelsökning bör
påverka storleken av medelsanvisningen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
anser utbildningsutskottet som framhåller att det är viktigt att utnyttja
komvux för utbildning med arbetsmarknadspolitisk inriktning.
Kulturutskottet har med anledning av ett stort antal motioner i vilka
regeringens besparingsförslag för bidraget till folkbildningen avvisas
föreslagit riksdagen att tillföra anslaget till folkbildningen 100 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit. Även kulturutskottet anser att det får
ankomma på arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån detta
ställningstagande bör påverka medelsanvisningen till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Riksdagen har den 8 april i år beslutat i enlighet med
kulturutskottets förslag (prop. 1991/92:100, bil. 12, bet. KrU12, rskr. 189).
Till arbetsmarknadsutskottet har remitterats ett antal motioner som även de
tar upp frågan om omfördelning av medel från anslaget för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för komvux resp. folkhögskolorna
och studieförbunden. Det gäller motionerna A216, A256, A276 och A279.
De propåer om kostnadsfördelningen mellan utbildnings- och
arbetsmarknadsdepartementens huvudtitlar som utbildnings- och kulturutskotten
har fört fram tar arbetsmarknadsutskottet upp till prövning i samband med att
utskottet tar ställning till regeringens förslag i kompletteringspropositionen.
I detta sammanhang kommer även de sistnämnda motionerna att behandlas.
Arbetsmarknadsutbildning är sådan utbildning som en person genomgår av
arbetsmarknadsskäl och under vilken utbildningsbidrag lämnas.
Arbetsmarknadsutbildningen kompletterar brister i kompetens hos den enskilde,
medverkar till att lösa omställnings- och anpassningsproblem på arbetsmarknaden
samt bidrar till att begränsa arbetslösheten. Utbildningen kan även användas
som ett aktivt instrument för att bredda mäns och kvinnors utbildnings- och
yrkesval så att den könsuppdelade arbetsmarknaden kan brytas.
Den upphandlade utbildningen riktade sig under en nio-månadersperiod 1990/91
till 46 700 personer (juli 1990 till och med mars 1991). Under samma tidsperiod
ett år senare avsåg den inköpta och påbörjade utbildningen 98 800 personer,
dvs. en fördubbling. Som framgår av tabellen nedan har andelarna mellan olika
utbildningsanordnare också förskjutits. AMU som under den tidigare perioden
svarade för 69 % av utbildningen, svarade under den senare perioden för 53 % av
utbildningen. Utbildning som köpts av komvux ökade sin andel från 13 % till 16
%, studieförbunden ökade sin andel från 2 % till 4 % och övriga, främst privata
utbildningsanordnare, utökade sin andel från 9% till 17 %.
Tabell. Personer som påbörjat köpt utbildning, fördelat på kursanordnare
Period Tot köpt AMU Kom Gymn Hög Folkh Studie- Övriga
vux skola skola skola förb
% % % % % % %
I dagens arbetsmarknadssituation med en växande arbetslöshet i synnerhet
bland ungdomar är det uppenbart att det krävs omfattande
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att inte de arbetssökande skall hamna i
långvarig arbetslöshet. Arbetsmarknadsutbildningen har härvidlag en stor
uppgift att fylla. Det kan i sammanhanget nämnas att enligt AKU-statistiken
fanns i mars i år ca 99 000 personer i arbetsmarknadsutbildning. 32 000 av
dessa var ungdomar under 25 år.
Enligt utskottets mening är det viktigt att alla de utbildningsresurser som
är lämpade för arbetsmarknadsutbildning tas i anspråk. Utskottet utgår från att
länsarbetsnämnderna vid upphandling av utbildning liksom hittills beaktar de
resurser som finns vid såväl komvux som folkhögskolor och studieförbund.
Det är angeläget att upphandlingen sker i nära samarbete mellan
länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen och utbildningsanordnaren för att
utbildningen skall motsvara kraven från såväl den enskilde arbetssökanden som
samhället.
Frågan om i vilken utsträckning AMV bör upphandla arbetsmarknadsutbildning
från de ovan nämnda utbildningsanordnarna ankommer på verket att avgöra.
Riksdagen bör alltså inte göra något uttalande i den riktning motionärerna
önskar.
Med det anförda avstyrker utskottet aktuella yrkanden i motionerna A258,
A263, A264, A274, A280, A435, A469, A805 och Ub264.
Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning
I propositionen förordas en omfattning av utbildningen som svarar mot 48 000
deltagare varje månad. Denna volym bör kunna tillgodose behovet av såväl
grundläggande och kompletterande yrkesutbildningar som orienterande, vägledande
och allmänteoretiska kompletteringar inför yrkesutbildningen.
Arbetsmarknadsministern anger att medelsberäkningarna utgår från att den
genomsnittliga utbildningstiden inte skall överstiga 17 veckor vilket innebär
att totalt ca 150 000 personer kommer att få tillgång till särskilt anordnad
arbetsmarknadsutbildning under nästa budgetår. Detta är drygt 20 000 fler än
vad som föreslogs förra året. Arbetsmarknadsministern framhåller att det är
viktigt att de arbetssökande snabbare än i dag kommer in i utbildning och att
därför AMS insatser för att utveckla upphandlarkompetensen hos
länsarbetsnämnderna måste intensifieras.
Kostnaden för den särskilt anordnade utbildningen exkl. utbildningsbidrag
till deltagare beräknas till 5 708,2 milj.kr. Kostnaden för utbildningsbidrag
till deltagarna beräknas till 5 671,1 milj.kr.
I detta sammanhang tar utskottet upp förslagen i motionerna A209 (s) och
A435 (s) om körkortsutbildning för kvinnor. I den förstnämnda motionen
menar Sigrid Bolkeus m.fl. (s) att bristen på kommunikationer i
glesbygdskommunerna kan vara ett stort förvärvshinder. Det gäller särskilt för
kvinnor som i många fall saknar körkort. Med hänsyn till att kvinnor i glesbygd
allmänt sett är en svag grupp på arbetsmarknaden anser motionärerna att en
möjlighet till körkortsutbildning i AMU:s regi bör öppnas för dessa kvinnor. I
motionen begärs ett tillkännagivande härom. Inger Hestvik m.fl. (s) anför i
motion A435 i huvudsak likartade skäl för att kvinnor skall få möjligheter till
körkortsutbildning antingen i gymnasieskolan eller inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen.
U t s k o t t e t har vid två tillfällen tidigare behandlat motionsförslag
med samma syfte som de här aktuella (senast i bet. 1989/90:AU11). Utskottet har
därvid redovisat de regler som gäller för körkortsutbildning inom ramen för
arbetsmarknadsutbildningen. Enligt dessa regler kan sådan utbildning medges om
den är ett komplement till en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och
körkort behövs för att utöva yrket eller om den sökande är berättigad till
bidrag enligt förordningen om bilstöd till handikappade. Länsarbetsnämnderna
har således att utifrån nämnda kriterier bedöma behovet av körkortsutbildning
inom arbetsmarknadsutbildningen.
Utskottet avstyrkte motionsförslagen med hänvisning till att utskottet inte
var berett att medverka till någon ytterligare utvidgning av körkortsutbildning
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Motionerna A209 och A435 i här aktuell del avstyrks således.
Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet m.m.
I propositionen beräknas utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning i det
reguljära utbildningsväsendet för cirka en miljon veckor, vilket möjliggör en
omfattning av ca 19 000 deltagare varje månad. Medelsberäkningen i
propositionen utgår från att den genomsnittliga utbildningstiden inte skall
överstiga 29 veckor, vilket innebär att totalt ca 34 500 personer under
kommande budgetår skall kunna få tillgång till dessa utbildningsbidrag.
Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1992/93 uppgå till 1 817,5 milj.kr.
Arbetsmarknadsministern avvisar förslag från AMS om en utökning av
möjligheten att få använda högskoleutbildning som arbetsmarknadsutbildning. Han
hänvisar till att en markant ökning av utbildningsplatserna vid högskolan har
skett under innevarande budgetår och anser att denna ökning även bör tillgodose
de behov av högskoleplatser som enligt AMS finns för vissa arbetssökande som
kan behöva komplettera sin tidigare utbildning.
Bidrag till utbildning i företag
Behovet av bidrag till utbildning i företag bedöms i propositionen uppgå till
ca 8000 personer per månad. Bidraget utgår med 40 kr. per timme. Med en
genomsnittlig utbildningstid om 290 timmar innebär det att ca 58 000 anställda
kan få kompetenshöjande utbildning under kommande budgetår. Medelsbehovet
beräknas till 612,5 milj.kr.
I propositionen redovisas att det särskilda stöd som lämnats vid utbildning
av anställda inom tekoindustrin och som varit en del i ett treårsprogram för
denna industri nu kommer att upphöra i och med att treårsprogrammet upphör.
Under innevarande budgetår har som en försöksverksamhet, förutom det nämnda
utbildningsbidraget, bidrag kunnat lämnas till arbetsgivare inom
tillverkningsindustrin med högst 50 kr. per timme för lönekostnader vid
utbildning av anställda. För denna försöksverksamhet omfattande tio månader har
150 milj.kr. anslagits, vilket medger en beräknad omfattning av 2000
deltagare per månad. I budgetpropositionen anför arbetsmarknadsministern att
han inte finner skäl att föreslå någon förlängning av denna försöksverksamhet.
Socialdemokraterna kritiserar i motion A225 det ställningstagande som
arbetsmarknadsministern gör i budgetpropositionen. De anser att
företagsanknuten utbildning är viktig i en lågkonjunktur för att stärka
konkurrenskraften och förhindra friställningar. Det extra stöd som getts till
tillverkningsindustrin har enligt motionärerna lett till att antalet i
utbildning ökat kraftigt. Socialdemokraterna vill därför att denna
försöksverksamhet skall finnas kvar och föreslår att 100 milj.kr. avsätts för
detta ändamål inom ramen för den anslagshöjning på 350 milj.kr. som
socialdemokraterna yrkar vad gäller anslaget till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
U t s k o t t e t vill erinra om att arbetsmarknadsministern i
kompletteringspropositionen föreslår att verksamheten -- i syfte att motverka
uppsägningar -- bör bedrivas även nästa år inom ramen för de medel som redan
beräknats för utbildning i företag. Utskottet kommer senare i vår att behandla
detta förslag.
Motionsönskemålet är därmed i huvudsak tillgodosett. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget är utskottet inte berett att förorda den av motionärerna
föreslagna anslagshöjningen. Motion A225 i här aktuell del avstyrks alltså.
Elevsocial verksamhet
Den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen består av dels
den hälsovårdande och kurativa verksamhet som bedrivs som uppdragsverksamhet av
AMU-gruppen, dels den boendeservice till kursdeltagarna som AMS svarar för.
I propositionen erinras om att AMS år 1989 fick i uppdrag att avveckla sitt
boendeansvar samt boendeservicen. Avvecklingen av boendeservicen innebär bl.a.
att de tidigare hyressubventionerna har slopats. För att deltagarna i
arbetsmarknadsutbildning skall få en skälig ersättning för sitt boende utanför
hemorten föreslås i propositionen att traktamentsbeloppet skall höjas från 98
kr. till 103 kr. under nästa budgetår. Kostnaden härför beräknas till totalt
10,5 milj.kr. Det totala medelsbehovet för elevsocial verksamhet beräknas under
nästa budgetår uppgå till 66,4 milj.kr.
Utbildningsbidrag m.m.
Regeringen har nyligen fastställt nivåerna för utbildningsbidragen för år
1992. Bidragen har därvid anpassats till löneutvecklingen för vuxna arbetare
inom egentlig industri. Utbildningsbidraget är under 1992 högst 564 kr. för den
som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa. För den som är lägst
20 år och inte har rätt till ersättning från arbetslöshetskassa samt för
ungdomar som är under 20 år och deltar i särskilt anordnad
arbetsmarknadsutbildning är bidraget 338 kr. I övriga fall är bidraget 239 kr.
I propositionen beräknas den totala kostnaden för utbildningsbidrag inkl. den
i det föregående redovisade traktamentshöjningen till 7 488,6 milj.kr. under
nästa budgetår. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning har, som tidigare
nämnts, uppskattats till 150 000 i särskilt anordnad utbildning med en
genomsnittlig utbildningstid om 17 veckor och 34 500 i utbildning i det
reguljära utbildningsväsendet med en genomsnittlig utbildningstid om 29 veckor.
Utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning som i första hand skall riktas
till arbetshandikappade sökande bör enligt propositionen beräknas för 4000
deltagare under nästa budgetår. Kostnaden för dessa utbildningsbidrag beräknas
till 28,5 milj.kr.
Utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar under 20 år är
beräknade för 17 000 deltagare under budgetåret 1992/93. I propositionen
påpekas att detta innebär att 3 500 fler omfattas av detta bidrag än under
innevarande budgetår. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 83 milj.kr.
I ungdomspropositionen (prop. 1991/92:124) föreslås att det förhöjda
utbildningsbidraget för 18--19-åringar som genomgår upphandlad
arbetsmarknadsutbildning skall upphöra. Detta förslag och konsekvenserna härav
för beräkningen av kostnaden för utbildningsbidrag behandlar utskottet i det
följande. Även utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter berörs av förslagen
i ungdomspropositionen.
Förslaget i motion A253 av Jan Backman (m) syftar till en ändring av
reglerna för utbildningsbidrag. Motionären tar upp studiefinansieringen vid
arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära skolväsendet och framhåller att det
är otillfredsställande att finansieringen vid samma utbildningsinnehåll
varierar mellan olika elever. Han anser att det utbildningsbidrag som utgår
till den som är under 20 år och genomgår arbetsmarknadsutbildning inom det
reguljära skolväsendet bör beloppsmässigt vara samma som studiebidraget.
Utskottet vill anföra följande.
Den fråga som motionären aktualiserat har varit föremål för utredning. I
betänkandet (SOU 1991:65) Ett samordnat vuxenstudiestöd påpekas bl.a. att det
finns betydande skillnader i materiellt hänseende mellan de olika stödformerna
och att nuvarande splittrade studiestöd har flera nackdelar. Utredaren föreslår
bl.a. att det nuvarande särskilda vuxenstudiestödet och det nuvarande
utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen skall sammanföras till ett
studiestöd som benämns vuxenstudiestöd.
Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för
överväganden inom regeringskansliet. Utskottet som räknar med att den i
motionen aktualiserade frågan beaktas i detta sammanhang anser att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är påkallad.
I detta sammanhang tar utskottet upp motion K424 av Christina Linderholm
(c) som kritiserar att förordningarna om de statliga grupplivförsäkringarna
för AMU-elever, doktorander och värnpliktiga endast gäller för sammanboende av
olika kön. Hon anser att även homosexuella sambor bör omfattas av
efterlevandeskyddet i försäkringarna.
Utskottet vill anföra följande.
Enligt 4§ i avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S) avses med
sambo en ogift man eller kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor
tillsammmans med en ogift arbetstagare eller före detta arbetstagare av motsatt
kön. I förordningarna (1988:244--246) om grupplivförsäkring för deltagare i
arbetsmarknadsutbildning, resp. för doktorander och värnpliktiga definieras
sambobegreppet på samma sätt som i avtalet.
Motionsförslag med i allt väsentligt samma syfte som det här aktuella har
behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.
Socialförsäkringsutskottet behandlade år 1989 frågan om efterlevandeskydd för
homosexuella sambor såvitt gäller socialförsäkringens efterlevandeskydd.
Utskottet åberopade i sitt betänkande 1988/89:SfU13 vad som förekommit i
anslutning till införandet av nya bestämmelser om efterlevandeförmåner i den
allmänna försäkringen (prop. 1987/88:171, bet. SfU 29, rskr. 401). Utskottet
redovisade bl.a. att en utgångspunkt för reformeringen var att tyngdpunkten
borde ligga på att garantera efterlevande minderåriga barn ett tryggat
underhåll och en tillfredsställande standard. Vidare angavs att förmånerna för
vuxna efterlevande i första hand borde grundas på äktenskapet men att i den mån
det var praktiskt möjligt och socialt motiverat efterlevandepensioneringen
borde uppvisa neutralitet mellan olika former av samlevnad mellan man och
kvinna. En utgångspunkt för avgränsningen av den pensionsberättigade
personkretsen hade då varit att det skulle röra sig om en samlevnad med
familjefunktioner och att parterna i och för sig skulle ha kunnat ingå
äktenskap med varandra. Bl.a. mot den bakgrunden föll efterlevande homosexuella
sambor utanför efterlevandepensioneringens tillämpningsområde.
Socialförsäkringsutskottet erinrade om att utskottet inte hade haft någon
erinran mot den i propositionen gjorda avgränsningen och ansåg inte heller nu
att det fanns skäl att utvidga kretsen.
Arbetsmarknadsutskottet har under de föregående tre åren (senast i bet.
1990/91:AU7) avstyrkt motionsförslag som syftade till en ändring av
efterlevandeskyddet i de statliga grupplivförsäkringarna. Vid behandlingen har
utskottet hänvisat till socialförsäkringsutskottets ovan redovisade
ställningstagande samt till att frågan om ändringar i avtalet tas upp vid
förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas
huvudorganisationer, om någon av parterna begär det.
Lagen (1987:813) om homosexuella sambor är för närvarande föremål för
utvärdering i kommittén om registrerat partnerskap, m.m. En grundläggande fråga
är därvid enligt direktiven (dir. 1991:6) vilket tillämpningsområde som en
lagstiftning om registrerat partnerskap bör ha. Vidare framhålls i direktiven
att en uppgift för kommittén blir att göra en genomgång av äktenskapets olika
rättsverkningar. Inom t.ex. arbetsrätten samt socialförsäkringslagstiftningen
finns -- anförs det bl.a. i direktiven -- ett stort antal regler som tar sikte
på äktenskaplig samlevnad och som alltså behöver övervägas i förevarande
sammanhang. Kommittén avser att slutföra sitt arbete under hösten 1992.
Utskottet anser att det är angeläget att frågan om efterlevandeskyddet i de
statliga grupplivförsäkringarna för homosexuella sambor kan lösas. Detta är
viktigt för att bestämmelserna om likabehandling av homosexuell samlevnad skall
få någon substans. Av redovisningen i det föregående framgår att det ingår i
partnerskapsutredningens uppdrag att gå igenom bl.a. de regler i
socialförsäkringslagstiftningen som tar sikte på äktenskaplig samlevnad. Enligt
utskottets mening bör resultatet av kommitténs arbete avvaktas. Utskottet
avstyrker därför motion K424 i här aktuell del.
Utbildningsvikariat m.m.
Under budgetåret 1991/92 infördes en möjlighet för arbetsgivare som satsar på
personalutveckling att få göra avdrag på arbetsgivaravgifterna om de efter
anvisning av arbetsförmedlingen anställer en ersättare för den som utbildas.
Med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden bör enligt propositionen denna
avdragsmöjlighet bibehållas under nästa budgetår. Antalet personer på s.k.
utbildningsvikariat beräknas till ca 20000 varje månad under budgetåret
1992/93. Vidare föreslår arbetsmarknadsministern en höjning av det avdrag som
arbetsgivare får göra för lönekostnader från nuvarande 460 kr. till 475 kr. per
arbetsdag från den 1 juli 1992. Förslaget föranleder en lag om tillfällig
avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (bilaga 1). Lagen bör gälla
under budgetåret 1992/93. Avdragsrätten bör samtidigt begränsas till
situationer då en arbetsgivare låter en anställd delta i utbildning på
arbetstid med bibehållna anställningsförmåner.
I detta sammanhang föreslås även en engångsvis särskild disposition av 6
milj.kr. som resursförstärkning till länsstyrelserna för deras befattning med
utbetalningar från lönegarantifonden. Detta förslag föranleds av det mycket
stora antal utbetalningsärenden som länsstyrelserna till följd av ökningen av
antalet konkurser har att handlägga.
U t k o t t e t vill upplysa om att regeringen i prop. 1991/92:139 om statlig
lönegaranti vid konkurs föreslår att länsstyrelserna tills vidare -- i avvaktan
på ytterligare utredning av frågan -- handhar utbetalningar av ersättning
enligt lönegarantin. Propositionen bereds för närvarande i riksdagen.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens lagförslag som alltså
tillstyrks.
Beredskapsarbeten
Från år 1983 har antalet personer i beredskapsarbete stadigt minskat.
Utvecklingen under 1990-talets första år har inneburit en radikal förändring
härvidlag. Under budgetåret 1990/91 sysselsattes i genomsnitt 8 700 personer
per månad i beredskapsarbeten vilket var en ökning med 400 personer jämfört med
budgetåret innan. Innevarande budgetår kännetecknas av en ökning av antalet
sysselsatta i beredskapsarbeten. Enligt AMS verksamhetsstatistik var 17 000
personer sysselsatta i beredskapsarbeten i mars 1992, vilket är ca 7 000 fler
än vid motsvarande tidpunkt 1991. I propositionen redovisas att
statsbidragskostnaden per dagsverke, i fasta priser, ökade från 707 kr.
budgetåret 1989/90 till 738 kr. budgetåret 1990/91. Kostnadsökningen anges bero
på uppgången av dagsverkskostnaderna för investeringsarbeten som ökade med
21%. Föregående budgetår var andelen investeringsarbeten 3,7%,
beredskapsarbeten inom natur, skogs- och fornvård 16,3% och övriga arbeten
80%. Andelen av dem som efter beredskapsarbete fick ett arbete har sjunkit
medan andelen som efter beredskapsarbete fick arbetsmarknadsutbildning har ökat
något. Enligt propositionen beror detta resultat i huvudsak på den minskade
efterfrågan på arbetskraft som inträffade under föregående budgetår men även på
att beredskapsarbetena alltmer kommit att inriktas mot sökandegrupper som
riskerar långa arbetslöshetstider.
Med hänvisning till att nästa budgetår kommer att präglas av en hög
arbetslöshet samt till att den kommunala sektorns svaga ekonomi kan påverka
kommunernas möjlighet att tillhandahålla platser för beredskapsarbete anser
arbetsmarknadsministern att det är av yttersta vikt att beredskapsarbetena i
första hand erbjuds arbetssökande som, trots andra insatser från
arbetsförmedlingens sida, riskerar långtidsarbetslöshet. Han understryker också
att beredskapsarbeten måste följas upp med insatser som mera varaktigt löser
den sökandes sysselsättningsproblem.
För nästa budgetår beräknas kostnaderna för beredskapsarbeten uppgå till 2
772,9 milj.kr. I detta belopp ingår kostnaderna för personer i arbete med
rekryteringsstöd. Medlen beräknas räcka till i genomsnitt 18 000 personer i
dessa åtgärder per månad. Av medlen bör regeringen disponera 50 milj.kr. för
särskilda insatser på utsatta orter m.m.
I motion A259 föreslår Vänsterpartiet att 1,5 miljarder kronor skall satsas
på ytterligare beredskapsarbeten. Motionärerna anför att det finns grupper
för vilka arbetsmarknadsutbildning av olika skäl är mindre meningsfull. Det
kan, säger de, gälla äldre personer nära pensionering, yngre "skoltrötta" som
inte fått en fast förankring på arbetsmarknaden och över huvud taget personer
som saknar och inte heller kan uppmuntras till en tillräcklig studiemotivation.
Motionärerna framhåller att beredskapsarbete måste kunna komma i fråga när
detta framstår som den mest ändamålsenliga åtgärden i det enskilda fallet.
U t s k o t t e t konstaterar att regeringen i kompletteringspropositionen
föreslår att AMS skall tillföras ytterligare medel för beredskapsarbeten. Utan
att föregripa behandlingen av kompletteringspropositionen i denna del anser
utskottet att motionen inte utgör underlag för ett ställningstagande om belopp
i den begärda storleksordningen. Motion A259 i här aktuell del avstyrks alltså.
I motion A227 kritiserar Gunnar Thollander (s) reglerna för
beredskapsarbete som anordnas av enskild huvudman och som innebär att
grundbidrag får lämnas med högst 50 %. Han hävdar att denna regel innebär att
t.ex. ideella föreningar som vill bevara eller rusta upp kulturminnesmärken av
olika slag måste avstå från sådana projekt på grund av för höga kostnader.
Motionären anser att i en besvärlig konjunktursituation borde reglerna för
bidrag till beredskapsarbete vara mer flexibla. Han vill att riksdagen skall
göra ett uttalande av denna innebörd.
U t s k o t t e t hyser förståelse för motionärens synpunkter om vikten av
att i rådande arbetsmarknadsläge få fram arbetstillfällen. Utskottet är dock
inte berett att förorda någon ändring i nu gällande bidragsregler för
beredskapsarbete. Motion A227 avstyrks således.
I motion A231 föreslår Odd Engström (s) att av de medel som beräknas för
beredskapsarbete/rekryteringsstöd 100 milj.kr. skall avsättas för statliga
beredskapsarbeten. Dessa medel skall ställas till regeringens disposition för
reparations- och underhållsarbeten vid kulturella institutioner. Som exempel på
ett lämpligt objekt nämner motionären Konserthuset i Stockholm där
renoveringsarbetena är projekterade och klara för byggstart.
Renoveringsarbetena är känsliga och kräver erfaren arbetskraft med gedigna
yrkeskunskaper säger motionären som menar att sådana äldre yrkesarbetare nu
finns att tillgå till följd av minskad efterfrågan på byggarbetskraft.
U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att det står
arbetsmarknadsverket fritt att välja hur de arbetsmarknadspolitiska medlen
skall fördelas på åtgärdsform dock att utbudsstimulerande åtgärder skall väljas
före sysselsättningsstimulerande åtgärder. Såväl åtgärder som konkreta objekt
beslutas av arbetsmarknadsverket.
Utskottet konstaterar att regeringen i kompletteringspropositionen lägger
fram förslag om statliga byggnadsinvesteringar bl.a. inom kulturområdet. Vid
valet av lämpliga investeringsobjekt kommer regeringen att särskilt
uppmärksamma de regionalpolitiskt prioriterade orternas behov av statliga
bygginvesteringar. Utskottet vill även erinra om att kultur- och
arbetsmarknadsdepartementen gemensamt har bildat en arbetsgrupp. Gruppens
uppgift är att följa de frågor som är av gemensamt intresse för dessa två
politikområden. Gruppen skall bl.a. studera beredskapsarbetena inom
kulturmiljövården och för konstnärliga yrkesutövare. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion A231.
Kaj Larsson m.fl. (s) hävdar i motion A206 att det är mycket angeläget att
sysselsättningsstödet för arbetslösa byggnadsarbetare i första hand bör avse
hantverksutbildning. Motionärerna anför att de är medvetna om att det är
AMS uppgift att med utgångspunkt från de övergripande mål och riktlinjer som
regering och riksdag fastställer bestämma vilka utbildningar som bör anordnas.
Men byggnadsarbetarkåren är enligt motionärerna i en sådan besvärlig situation
att riksdag och regering måste ta initiativ till och anslå medel för
upprustning av kulturbyggnader i syfte att utbilda byggnadsarbetare.
U t s k o t t e t anser med hänvisning till vad som anförts i det föregående
om AMS uppgifter och befogenheter att motion A206 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I motion A235 föreslår Hans Stenberg m.fl. (s) att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om behovet av att inrätta ett projekteringsbidrag för
vissa infrastrukturobjekt. Motionärerna anför att om det skulle finnas ett
antal startklara investeringsobjekt när lågkonjunktur inträffar skulle de
samhällsekonomiska vinsterna kunna bli betydande till följd av minskad
arbetslöshet och förbättrad infrastruktur. De anser att det föreslagna bidraget
skulle kunna utgå till kommuner vilka på grund av sin ekonomiska ställning, det
avsedda företagets storlek eller av andra skäl bedöms behöva
projekteringsbidrag.
Utskottet vill anföra följande.
I början av 1980-talet slopades det då existerande projekteringsbidraget av
bl.a. statsfinansiella skäl. Utskottet har därefter vid flera tillfällen
behandlat motionsförslag om återinförande av detta bidrag (senast i bet. AU
1987/88:11 s. 47). Förslagen har avvisats bl.a. med hänvisning till att
bidraget bedömdes ha en begränsad betydelse för projekteringsverksamheten samt
till ambitionen att hålla nere de offentliga utgifterna.
Utskottet anser sig på grundval av föreliggande motionsyrkande inte ha
anledning att ändra inställning i den här aktuella frågan. Motionen avstyrks
således.
I motion A238 föreslår Sinikka Bohlin m.fl. (s) att riksdagen skall göra ett
uttalande om användande av beredskapsmedel för skogs- och naturvård. Hon
hävdar att den rådande lågkonjunkturen slår speciellt hårt mot dem som arbetat
inom skogsbruket och skogsindustrin. Dessa skulle via beredskapsmedel kunna
göra värdefulla insatser för en bättre skogs- och naturvård. Motionärerna anser
att regeringen bör uppdra åt AMS, skogsstyrelsen och statens naturvårdsverk att
undersöka i vilken utsträckning som beredskapsmedel kan användas för skogs- och
naturvårdsarbete. Som exempel på ett område där det finns ett stort behov av
beredskapsarbeten nämns upprustning av rågångar för privata markägare.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionen erinra om att statsbidrag
utgår för lönekostnader för skogs- och naturvårdande arbeten på såväl enskild
som stats- och kommunalägd mark.
I kompletteringspropositionen föreslås att AMS skall tillföras medel för
beredskapsarbeten som bl.a. avser s.k. skogliga beredskapsarbeten och
beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet. Med hänvisning härtill samt till vad
utskottet anfört i det föregående om användningen av medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder avstyrker utskottet motion A238.
I två motioner önskas resurser för beredskapsarbete i olika
landsdelar. Bengt Rosén (fp) föreslår i motion A415 att riksdagen skall
uttala sig för att arbetsmarknadsmedel bör tas i anspråk för att tidigarelägga
byggandet av en bro till Torsö i Vänern. I motion A425 hemställer Tom Heyman
och Stig Bertilsson (m) att riksdagen skall besluta att upprustning av
Dalslands kanal snarast skall igångsättas och att kostnaden skall täckas inom
ramen för anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
U t s k o t t e t vill med anledning av dessa två motioner hänvisa till vad
som sagts i det föregående om det ansvar och de uppgifter som åvilar AMS resp.
länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar. Som framhållits i flera tidigare
betänkanden (senast i bet. 1990/91:AU11) är beredskapsarbetena tillfälliga till
sin natur. Medlen utgör inte någon basresurs för t.ex. offentligt byggande
eller underhållsarbete.
Beträffande byggandet av Torsöbron vill utskottet påpeka att denna fråga har
behandlats av trafikutskottet. I betänkande 1991/92:TU15 avstyrker utskottet
bland ett stort antal motioner om vägväsendet även förslag om byggandet av
Torsöbron med bl.a. följande motivering.
Utskottet anser att riksdagens roll i planeringen av trafikens infrastruktur
bör stärkas, men vidhåller sin år efter år uttalade uppfattning att det inte
ankommer på riksdagen att ta ställning till krav av det slag som de nu aktuella
motionerna avser. Den närmare planeringen av olika vägobjekt och fördelningen
av medel för dessa är en uppgift som kräver ett omfattande berednings- och
samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den mångfald av beslut
som erfordras för denna planering och dess genomförande, till främjande av den
övergripande målinriktning som riksdagen fastställer, måste fattas av därtill
kompetenta organ och varken kan eller bör fattas av riksdagen själv.
Förslag om upprustning av Dalslands kanal har arbetsmarknadsutskottet
behandlat från regionalpolitiska utgångspunkter. I sitt av riksdagen godkända
betänkande 1991/92:AU13 avstyrkte utskottet det då aktuella motionsförslaget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A415 och A425.
Rekryteringsstöd
Rekryteringsstödet är i första hand inriktat mot ordinarie arbeten inom den
konkurrensutsatta sektorn. Dess omfattning är därför beroende av efterfrågan på
arbetskraft inom denna sektor. Antalet personer i arbete med rekryteringsstöd
har fortsatt att minska under budgetåret 1990/91 från 2 100 personer i
genomsnitt per månad budgetåret 1989/90 till 1 800 personer. I propositionen
görs bedömningen att rekryteringsstödets omfattning inte kommer att öka förrän
tidigast under andra hälften av budgetåret 1992/93.
Otraditionella insatser
Under budgetåret 1990/91 har enligt vad AMS redovisar 160 milj.kr. fördelats
till länen för lokala och regionala beslut medan 20 milj.kr. har avsatts till
fackliga organisationer för uppsökande verksamhet och för insatser inom
kulturområdet. Vidare anges i propositionen att den regionala och lokala
användningen av de otraditionella medlen varierat. Mest resurser har avsatts
för de företags- och näringslivsinriktade åtgärderna och till övriga projekt
såsom samverkansprojekt, projekt organiserade av fackföreningar och
informationsverksamhet.
Enligt den nya inriktning för användningen av de otraditionella insatserna
som angavs i förra årets budgetproposition skall medlen användas till att
utveckla arbetsmetoderna inom förmedlingsorganisationen och de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. De otraditionella insatserna skall alltid
utgå från den arbetssökande individens behov och syfta till att stärka dennes
möjligheter till inträde och en fast förankring på arbetsmarknaden. Endast en
liten del av resurserna får användas för projektledning och andra liknande
kostnader som hänför sig till specifika projekt. Arbetsmarknadsministern
förutsätter att AMS nogsamt följer användningen av dessa resurser och effekten
av verksamheten. Han anser att det är viktigt att positiva erfarenheter sprids
i organisationen.
Under nästa budgetår beräknas att högst 100 milj.kr. skall få disponeras för
otraditionella insatser.
Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) anför i motion A224 att det inte
framgår av budgetpropositionen hur stora bidrag som lämnats för fackliga
organisationers uppsökande verksamhet. De anser att medel inte bör utgå för
sådan facklig verksamhet och föreslår därför att riksdagen skall besluta att
medel inte skall anvisas för fackliga organisationers uppsökande verksamhet.
U t s k o t t e t vill framhålla att medlen för otraditionella insatser
syftar till att dels, utöver ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
möjliggöra tillsvidareanställning för arbetslösa och personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels stödja försöksverksamhet med syfte att
skapa nya arbetstillfällen för enskilda personer i orter och regioner med
undersysselsättning. Det är länsarbetsnämnden som svarar för fördelning av
medel. Enligt vad utskottet inhämtat samarbetar de fackliga organisationerna
nära med arbetsförmedlingen. Verksamheten har främst inriktats på att hjälpa
långtidsarbetslösa att åter komma in på arbetsmarknaden. Det är enligt
utskottets mening angeläget att verksamhet av detta slag får stöd. Utskottet är
därför inte berett att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning
av motionen.
Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder
Försöksverksamheten har inriktats på bl.a. ungdoms-, jämställdhets- och
rehabiliteringsprojekt. För nästa budgetår förordas i propositionen ett
oförändrat belopp om 10 milj.kr.
Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet
Detta bidrag kan ges till arbetslösa personer som fyllt 20 år för att dessa
vid start av eget företag skall klara sin försörjning under ett initialskede,
högst sex månader.
I propositionen beräknas en oförändrad nivå på antalet bidrag. Den beräknade
kostnaden för 1 000 årsbidrag uppgår till 114,4 milj.kr.
Britta Bjelle (fp) begär i motion A228 en översyn av möjligheterna att
förlänga den tid under vilken bidraget kan utgå. Bidrag borde enligt motionären
kunna beviljas för ett år.
Utskottet vill anföra följande.
Bidraget för att starta egen rörelse är avsett att utgöra ett tillskott till
rörelseidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten. Det är
således inte tänkt att helt ersätta lön och andra omkostnader. I
kompletteringspropositionen föreslås vissa ändringar av villkoren för stödet.
Dessa innebär bl.a. att bidrag skall kunna lämnas även till dem som riskerar
arbetslöshet. På det sättet kan personer som varslats om uppsägning förbereda
sitt nyföretagande under uppsägningstiden. Vidare skall i vissa fall
bidragsperioden kunna förlängas med högst sex månader.
Med hänsyn till förslaget om dessa nya och utvidgade regler för bidraget är
utskottet inte berett att dessutom förorda den av motionären önskade
utredningen. Motionen avstyrks alltså.
Insatser för invandrare och flyktingar
Enligt den redovisning för effekterna av försöksverksamheten med särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för utomnordiska medborgare som AMS lämnat i
oktober 1991 har AMS förbrukat 127 milj.kr. av beräknade 130 milj.kr. Arbetet
med denna heterogena grupp har enligt AMS ställt krav på speciella åtgärder och
kunskaper samt mer tid än det reguljära förmedlingsarbetet. För nästa budgetår
beräknas i propositionen 147 milj.kr. för verksamheten.
Arbetsmarknadsministern framhåller att trots försämringen på arbetsmarknaden
måste målet vara att fler utländska medborgare skall få arbete eller
utbildning. Särskild uppmärksamhet skall, säger han, fästas vid
invandrarungdomarnas situation.
Utskottet delar arbetsmarknadsministerns bedömning och vill för sin del
understryka vikten av att uppsatta mål kan uppfyllas.
Åtgärder för ungdomar
I detta avsnitt behandlas förslag som särskilt rör ungdomars
arbetsmarknadssituation. Förslagen är framförda dels i budgetpropositionen,
dels i proposition 124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under
25 år. Motioner som behandlas i avsnittet har väckts under den allmänna
motionstiden eller med anledning av särpropositionen.
Bakgrund
Utskottet har i avsnittet "Allmän bakgrund" redovisat arbetslöshetssiffror
och arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar under 25 år. I mars 1992 översteg
summan av öppet arbetslösa och ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 120
000.
Mätt i genomsnitt för första kvartalet i år var enligt SCB:s statistik
arbetslöshetssiffran för 16--19-åringar 7,8% och för 20--24-åringar 9,5%.
Antalet ungdomar under 25 år i arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag
har mer än fördubblats på ett år.
Som redovisats tidigare kommer enligt AMS prognos från mars månad
ungdomsarbetslösheten sannolikt att stiga kraftigt fram till och med september.
AMS antar att införandet av praktikplatser enligt det förslag som nu behandlas
kommer att minska arbetslösheten därefter.
Jämfört med situationen år 1983, då det rådde lågkonjunktur med höga
arbetslöshetstal bland ungdomar, är det slående att den öppna arbetslösheten i
dag är så pass omfattande i den äldre ungdomsgruppen. År 1983 var andelen öppet
arbetslösa större bland de yngre; detta år var arbetslösheten bland 18-åringar
inte mindre än 13%. En del av förklaringen ligger i att en relativt stor
grupp av de yngre arbetslösa för närvarande befinner sig i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
En allmän försämring av arbetsmarknadsläget drabbar i första hand
nytillträdande och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Ungdomarna
är alltså en grupp som blir särskilt utsatt vid en lågkonjunktur. Redan tidigt
under 1970-talet vidtogs särskilda åtgärder för att stödja ungdomarna. Efter
hand byggdes åtgärdssystemet ut på både utbildnings- och arbetsmarknadssidan.
Av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kom särskilt beredskapsarbeten att
användas i stor utsträckning, med en topp vintern 1983 då 48 000 ungdomar var
placerade i sådana arbeten. För 16--17-åringarna tillkom inom ramen för skolans
uppföljningsansvar bl.a. yrkesintroduktion och något senare ungdomsplatser,
varigenom arbetslösheten i denna grupp minskade.
År 1983 antog riksdagen ungdomslagen, som garanterade ungdomar rätt till
betalt arbete. Det var huvudsakligen fråga om arbete hos offentliga
arbetsgivare med skyldighet i sista hand för hemkommunen att tillhandahålla
arbete. Lagens anställningsgaranti gav normalt rätt till ett halvtidsarbete.
Arbete i ungdomslag var i första hand avsett för ungdomar i åldern 18--19 år.
För psykiskt utvecklingsstörda gällde högre åldersgräns. Den nedre
åldersgränsen sänktes senare. Ungdomslagen fick snabbt stort genomslag. Som
mest var år 1984 närmare 40000 ungdomar sysselsatta på detta sätt.
Systemet med inskolningsplatser har tillämpats sedan år 1987. I denna
verksamhet utgår bidrag med 50% av den totala lönekostnaden till arbetsgivare
som anställer ungdomar på sådana inskolningsplatser som avses i en
överenskommelse år 1986 mellan SAF, LO och PTK. Enligt huvudregeln kan
inskolningsplats beredas arbetslösa ungdomar som fyllt 18 men inte 20 år.
Systemet med dessa inskolningsplatser har haft begränsad omfattning.
Den 1 juli 1989 fick de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar en ny
inriktning. Ungdomslagen avskaffades och ersattes med inskolningsplatser hos
såväl offentliga som privata arbetsgivare. Platserna avser framför allt
ungdomar i åldern 18--19 år. Inskolningsplatserna är antingen avtalade platser
som omfattar hela arbetsmarknaden eller särskilda platser hos offentliga
arbetsgivare. Statsbidrag utgår med 50% för de avtalade platserna och med
100% för de särskilda inskolningsplatserna. De avtalade inskolningsplatserna
har fått en ganska blygsam omfattning.
I det nu gällande systemet är inbyggt en garanti så till vida att det i sista
hand ankommer på den kommun där ungdomen är bosatt att bereda den unge särskild
inskolningsplats.
Regeringens förslag
Utgångspunkten för proposition 124 med förslag om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för ungdomar under 25 år är den särskilt allvarliga
arbetsmarknadssituationen för ungdomar. Det är enligt regeringen viktigt att
snabbt införa nya och mer effektiva åtgärder för de ungdomar som inte befinner
sig i utbildning.
Det betonas att de ungdomar som går ut i arbetslivet direkt efter grundskolan
fortsätter att vara en angelägenhet för skolans aktiva uppföljningsansvar. För
dessa skall vid behov lämplig utbildning eller s.k. ungdomsplats erbjudas.
I propositionen konstateras att utformningen av åtgärdssystemen har varit
föremål för diskussion och att det finns befogad kritik mot formerna.
Ungdomslagen var motsägelsefull och förvirrande för såväl ungdomar och
deras föräldrar som för arbetsgivarna. Övergången från ungdomsplats till
ungdomslag innebar en halvering av arbetstiden, men en ökning av
arbetsinkomsten. Systemet verkade komplicerat för arbetsgivarna med olika
anställningsformer, avtalsförhållanden och grader av bidrag. Resultatet blev
att ungdomarna främst hamnade i offentliga sektorn. Även
inskolningsplatserna, som avsåg att öppna vägar till näringslivet, har fått
negativa konsekvenser. Det har varit svårt att få fram platser vilket lett till
att inriktningen mot den offentliga sektorn blivit för stor.
I propositionen konstateras att det nuvarande systemet inte räcker till för
att dämpa ungdomsarbetslösheten. Det krävs helt nya insatser, i första hand
under en övergångsperiod i avvaktan på nästa konjunkturuppgång. Lösningen bör
bygga på det bästa ur de tidigare systemen. Orsaken till att ungdomslagen
snabbt fick stor effekt var uppslutningen från alla inblandade enligt
arbetsmarknadsministerns mening. Han utgår nu från att parterna är beredda att
genom den nya åtgärden hjälpa ungdomarna in på arbetsmarknaden.
Den åtgärd som föreslås, praktiskt inriktad arbetsplatsförlagd
arbetsmarknadsutbildning, benämnd ungdomspraktik, skall avse hela
arbetsmarknaden. Förutom 18--19-åringarna och vissa 17-åringar skall den även
omfatta 20--24-åringarna. Enligt propositionen är det framför allt för dessa
lite äldre ungdomar som försämringen av arbetsmarknadsläget är mest
bekymmersamt.
Utöver att åtgärden måste göras mycket enkel för att snabbt kunna ge
tillräcklig och önskad effekt anges utgångspunkter enligt följande:
i samband med jobbsökaraktiviteter skall de unga själva kunna informera om
villkoren för ungdomspraktiken och därmed själva bereda vägen för den,
utbildningen skall ge en praktisk inskolning och även utsikter till senare
anställning,
systemet skall vara enkelt att förstå och hantera för näringsliv och
offentlig sektor; alla företag, framför allt de mindre och även
enmansföretagare, måste ges möjligheter att delta,
arbetskamraternas erfarenheter och kunskaper skall komma till användning vid
inskolningen,
systemet skall vara lätt att hantera även för arbetsförmedlingens personal,
samhällsekonomin får inte ställas inför alltför stora påfrestningar.
Den närmare utformningen av ungdomspraktiken
Den föreslagna åtgärden innebär i korthet följande.
Ungdomar i åldern 18--24 år skall som en försöksverksamhet under tiden den 1
juli 1992 till den 30 juni 1993 erbjudas arbetsmarknadsutbildning på heltid med
praktik förlagd till arbetsplatser inom hela arbetsmarknaden, s.k.
ungdomspraktik. Även den som fyllt 17 men inte 18 år skall kunna omfattas om
hon eller han fullgjort minst tvåårig gymnasieutbildning. Finns det särskilda
skäl för det skall även ungdomar utan gymnasieutbildning kunna delta.
Ungdomspraktiken skall föregås av jobbsökarverksamhet med inriktning på att
finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller en lämplig utbildning inom
det reguljära utbildningsväsendet -- ungdomspraktiken skall vara en åtgärd i
sista hand. För ungdomar i åldern 18--19 år skall arbetssökandetiden innan en
praktikplats kan anvisas vara åtta veckor. Motsvarande tid för de äldre skall
vara fyra månader.
Platserna skall inte användas för att ersätta annan arbetskraft. Den unge
skall få inskolning, handledning och praktisk yrkesutbildning på arbetsplatsen.
Som huvudregel skall anvisningstiden vara sex månader. Under tiden på
praktikplatsen skall den unge erbjudas och obligatoriskt delta i jobbsökar-,
väglednings- och yrkesvalsaktiviteter samt utbildning, i medeltal fyra till
åtta timmar per vecka. Tiden kan koncentreras eller spridas ut.
Under praktiken skall utbildningsbidrag utges till den unge. Bidraget skall
uppgå till 239 kr. per dag för den som inte fyllt 20 år och annars till 338 kr.
per dag. Den som är berättigad till arbetslöshetsersättning erhåller
utbildningsbidrag enligt försäkringens nivå.
En anvisning kan återkallas av länsarbetsnämnden bl.a. om anvisningen kan
ersättas av någon annan åtgärd.
För handikappade ungdomar föreslås särskilda regler. Utbildningstiden skall
kunna förlängas till den tid som bedöms som lämplig, dock längst till dess de
fyller 25 år. Under de första tolv månaderna som den unge deltar i den
arbetsplatsförlagda arbetsmarknadsutbildningen bör utbildningsbidrag utges med
samma belopp som för övriga ungdomar. Efter denna period föreslås att
ersättningen höjs till 475 kr. per dag, dvs. ett högre belopp än för de flesta
övriga ungdomar. Den högre ersättningen motiveras med att handikappade ungdomar
riskerar att bli kvar i en åtgärd avsevärt längre tid än övriga och att de
därför blir mer långsiktigt beroende av ersättningen för sin försörjning.
Ersättningen får enligt propositionen inte avvika alltför mycket från de
förmåner som utges till en förtidspensionär.
Enligt propositionen är målsättningen att få ett enkelt och enhetligt
åtgärdssystem för ungdomar. Systemet måste vara klart och entydigt när det
presenteras för arbetsgivare. Av detta skäl bör antalet åtgärder till vilka
ungdomarna kan anvisas begränsas. De särskilda inskolningsplatserna föreslås
upphöra, och personer under 25 år skall inte kunna anvisas beredskapsarbete.
Följande bidrag bör upphöra enligt propositionen.
statsbidrag till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år,
statsbidrag till särskilda inskolningsplatser,
statsbidrag till arbetsgivare för handledare för ungdomar som anställs på
avtalade inskolningsplatser, arbete med rekryteringsstöd och
utbildningsvikariat,
förhöjt utbildningsbidrag till ungdomar under 20 år som deltar i upphandlad
arbetsmarknadsutbildning.
I propositionen läggs det fram lagändringsförslag i anslutning till detta.
När det gäller kostnaderna anförs i propositionen att det är svårt att
förutsäga omfattningen av det nya åtgärdssystemet. Antalet platser beräknas
under nästa budgetår till 39 000, varav 16 000 för 18--19 åringar och 23 000
för 20--24-åringar. Av 20--24-åringarna beräknas ca 40% vara
kassaberättigade. Av det totala antalet ungdomar beräknas 1 000 vara
handikappade med rätt till högre utbildningsbidrag.
Kostnaderna för 39 000 årsplatser beräknas till 2 900,6milj.kr. Kostnaderna
för utbildningsbidrag vid jobbsökaraktiviteter och ungdomspraktik samt för
bidrag till avtalade inskolningsplatser bör enligt propositionen rymmas inom
ramen för de medel som beräknats i budgetpropositionen för inskolningsplatser
och bidrag till handledare för ungdomar, sammanlagt 2 366,1 milj.kr., samt
vissa andra medel under anslaget B2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vad
som avses är medel för beredskapsarbeten och utbildningsbidrag. Enligt
propositionen bör högst 5 milj.kr. av medlen utnyttjas för en
informationskampanj om det nya åtgärdssystemet.
Med de ovan beskrivna begränsningarna avseende beredskapsarbete och förhöjt
utbildningsbidrag frigörs ytterligare medel uppgående till ca 580 milj.kr.
Någon medelstilldelning utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen behövs
därför inte enligt proposition nr 124.
Regeringen begär att riksdagen godkänner att medel som i budgetpropositionen
har beräknats för inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till
handledare för ungdomar och vissa utbildningsbidrag får utnyttjas för det nya
åtgärdssystemet.
Motioner väckta med anledning av proposition 124
I sin partimotion A10 yrkar Socialdemokraterna avslag på propositionen och
föreslår i stället en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, "Ungdomsjobb". Det
innebär en tillfällig anställning på högst sex månader på den privata eller
offentliga arbetsmarknaden. Arbetsgivaren skall betala lön enligt det
tillämpliga kollektivavtalets lägstlöneregler. Som kompensation skall
arbetsgivaren få göra avdrag från arbetsgivaravgiften med 415 kr. per dag.
Enligt motionen blir nettokostnaden för staten för en person på "ungdomsjobb"
betydligt lägre än för en ungdomspraktikplats, eftersom staten i det förra
fallet också får inkomster bl.a. genom arbetsgivaravgifter.
Enligt förslaget måste en ungdomsgaranti finnas kvar för 18--19-åringarna och
för de unga arbetshandikappade. Till skillnad från regeringsförslaget bör
därför enligt motionen systemet med de särskilda inskolningsplatserna vara
kvar. I övrigt föreslås att statsbidragen slopas för handledarbidrag, för
avtalade inskolningsplatser samt för beredskapsarbete och rekryteringsstöd för
ungdomar under 25 år.
Socialdemokraterna framför även förslag rörande utbildningen. 10000 elever
som lämnat det tvååriga gymnasiet bör få ett extra gymnasieår för
påbyggnadsutbildning. Denna bör inriktas mot allmänna ämnen. Kostnaden för
staten beräknas till ca 25000 kr. per elev och år. 10000 elever bör kunna
erbjudas sådan utbildning till en kostnad för staten om 250 milj.kr. Beloppet
skall tillföras sektorsbidraget för driften av det kommunala offentliga
skolväsendet.
Även antalet högskoleplatser bör utökas enligt den socialdemokratiska
motionen. En ytterligare utökning med 2 000 platser bör kunna komma till stånd
genom en vidgad ram för lokala linjer och fristående kurser. Kostnaden beräknas
till 60 milj.kr. som enligt motionen bör tillföras anslaget för lokala och
individuella linjer samt fristående kurser.
Vänsterpartiet säger sig i motion A11 kunna ställa sig bakom regeringens
förslag om ungdomspraktik, dock med vissa förändringar, eftersom förslaget har
många frågetecken och svagheter. En huvudinriktning skall vara att en
utbildning följs upp med praktik. Ungdomar som genomför praktikarbete skall
vara anställda av arbetsgivaren. Varje ungdom skall ha en handledare. Därmed
förhindras att det blir fråga om en gratisförmån för arbetsgivaren. Staten
skall ge bidrag till lönen, medan arbetsgivaren svarar för övriga kostnader. I
den mån den unge ersätter någon och därvid fullgör en arbetsuppgift måste
regeln gälla om lika lön för lika arbete, varför sådan tid skall ersättas med
avtalsenlig lön. Med tanke på att många personer strax under 25 år kommer att
omfattas av åtgärden bör ersättningarna räknas upp i förhållande till
regeringens förslag. De ungdomar som är arbetslösa och kvalificerat sig för
ersättning från A-kassa skall i första hand erbjudas beredskapsarbete. I
motionen understryks att åtgärderna skall vara tillfälliga och att ungdomarna
hela tiden skall stå till arbetsmarknadens förfogande för ett fast arbete.
I motion A8 av Larz Johansson m.fl. (c, m, fp, kds) behandlas villkoren för
ungdomspraktik såvitt avser ungdomar i åldern 18--l9 år. Enligt motionärerna
bör det föreligga synnerliga skäl för att ungdomar i denna åldersgrupp utan
minst tvåårig gymnasieutbildning skall få delta i ungdomspraktik. En avslutad
gymnasieutbildning måste alltid vara ett klart och tydligt
förstahandsalternativ. Det förhållandet att betald yrkespraktik på något sätt
skulle kunna framstå som ett alternativ till reguljär utbildning kan ge
ungdomarna fel signaler. Motionärerna anser att arbetsförmedlingarna bör
åläggas att alltid samråda med ungdomarnas hemkommuner före en eventuell
anvisning till ungdomspraktik.
Karin Pilsäter (fp) befarar enligt sin motion A12 att det med regeringens
förslag om ungdomspraktik för åldersgruppen 18--25 år blir svårare att få fram
praktikplatser för ungdomar inom ramen för skolans uppföljningsansvar, dvs.
16--17-åringar som ännu inte påbörjat en utbildning i gymnasieskolan. Ett nära
samarbete mellan skolans uppföljningsansvariga och arbetsförmedlingen är
nödvändigt för att klara ut detta, menar motionären.
I motion A9 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) föreslås vissa kompletterande
regler till regeringens förslag. En arbetsgivare som sagt upp en anställning
skall inte inom tre månader få erbjuda ungdomspraktikplats avseende likvärdigt
arbete och inte heller om uppsägningen skett inom viss tid efter systemets
ikraftträdande. Den som anställs enligt reglerna om ungdomspraktik skall ha
rätt att söka ny praktik med en veckas uppsägningstid, om företaget inte
erbjuder full sysselsättning med överenskomna arbetsuppgifter. I samband med
ungdomspraktiken skall den unge ges möjlighet till utbildning och handledning
liksom att fortlöpande delta i jobbsökar-, väglednings- och
yrkesvalsaktiviteter mellan fyra och åtta timmar per vecka. Slutligen yrkas att
tiden för provanställning förlängs till 18 månader. Arbetsmarknadens parter bör
vidare stimuleras att införa ungdomslöner.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
Enligt Socialdemokraternas partimotion A225 behövs mer medel för
otraditionella insatser än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. För
att AMS på ett så flexibelt sätt som möjligt skall kunna pröva sig fram till
effektiva åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten vill partiet satsa
ytterligare 250 milj.kr.
I motionen framförs också förslag om sommaraktiviteter för arbetslösa
ungdomar. Eftersom det finns gott om lediga lokaler och lärare som är beredda
att göra insatser bör AMS få i uppdrag att i samarbete med kommuner och
högskolor ordna en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet under
sommaren. På ett nytt anslag, Sommaraktiviteter för ungdomar, bör det anslås 75
milj.kr. under nästa budgetår.
Vänsterpartiet vill ha en utvidgning av den s.k. ungdomsgarantin för ungdomar
upp till 24 år, ett yrkande som framförs både i motion A259 och i So270. Den
som har en yrkesutbildning eller har genomgått en utbildning men inte fått
arbete på den öppna arbetsmarknaden skall erbjudas särskild praktikplats i
privat eller offentlig sektor. Full ersättning skall betalas från samhällets
sida. Nettokostnaden blir låg, anförs det, eftersom kontantstödet och de
sociala kostnaderna samtidigt minskar.
Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (nyd) begär i motion A261 en utredning om
former för speciella ungdomslöner, medan Laila Strid-Jansson och Arne Jansson
(nyd) i motion N225 förordar lärlingslöner inom teko-branschen tills ungdomarna
fått samma kapacitet som erfarna arbetare.
I två socialdemokratiska motioner begärs ökade arbetsmarknadspolitiska
resurser för ungdomar. Anita Johansson m.fl. anser i motion A277 att
länsarbetsnämnden i Stockholms län bör få särskilt anslag för aktiva insatser
för ungdomar, t.ex. informations- och studieverksamhet, musikverksamhet och
fadderverksamhet inom företagen. Sinikka Bohlin och Widar Andersson förordar i
motion A212 ytterligare insatser mot ungdomsarbetslösheten i Gävleborgs län. De
anser också att friheten i medelsanvändningen bör öka.
Slutligen framförs i motion A702 av Ingela Mårtensson (fp) att Sverige bör
ansluta sig till Europarådets konvention om au pair-arbete eftersom det skulle
öka tryggheten för svenska ungdomar i sådant arbete.
Utskottets överväganden
Utformningen av en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar
Utskottet ser med stort allvar på den mycket höga arbetslösheten bland
ungdomar. Inte minst oroande är att stora grupper av de något äldre ungdomarna
drabbats så hårt av lågkonjunkturen. För utskottet står det klart att
kraftfulla insatser måste till för att på något sätt komma till rätta med
situationen och så långt möjligt förhindra negativa effekter av en omfattande
sysslolöshet.
Regeringens förslag innebär en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd
arbetsmarknadsutbildning för ungdomar.
Liksom regeringen anser utskottet att den nya åtgärden måste göras mycket
enkel så att den snabbt kan ge tillräcklig och önskad effekt. I förhållande
till arbetsgivare är det viktigt att åtgärden trots att den är ny och oprövad
framstår som okomplicerad och obyråkratisk. Detta är angeläget i den svåra
arbetsmarknadssituation som råder. Av ungdomarna bör åtgärden uppfattas som ett
vettigt sätt att utnyttja den tid, då de står utan reguljärt arbete, för
utbildning och praktik, när inte andra alternativ står till buds.
Ungdomspraktiken skall ses som något som kan vara till nytta för framtiden.
Samtidigt får den inte framstå som så lockande att den unge inte anstränger sig
att finna andra vägar ut ur arbetslösheten.
Sett från dessa utgångspunkter har regeringens förslag många förtjänster. Den
föreslagna ungdomspraktiken är ett helt nytt sätt att angripa
ungdomsarbetslösheten som bör kunna få stort genomslag.
Utskottet vill liksom regeringen understryka att det är fråga om en åtgärd i
sista hand när det verkligen står klart att utbildning inte är ett mer
realistiskt alternativ för att förbättra den unges förutsättningar på
arbetsmarknaden.
Även om utskottet ansluter sig till de principiella tankegångar som ligger
bakom regeringsförslaget finns anledning att i vissa hänseenden göra en del
justeringar.
Utskottet antar att den unge -- åtminstone efter någon tid på arbetsplatsen
-- i utbildningssyfte kommer att få utföra arbetsuppgifter. Det är nämligen att
märka att åtgärden är tänkt att få en förhållandevis lång varaktighet på sex
månader. Man måste också beakta att en mycket stor del av de ungdomar som
kommer att omfattas redan har viss, ibland t.o.m. ganska omfattande,
arbetslivserfarenhet. Även om propositionens utgångspunkt är att det är fråga
om arbetsmarknadsutbildning, kan man inte komma från att den utbildning som den
unge bestås med i inte ringa omfattning kommer att innebära arbete i någon
form.
Så länge som syftet med åtgärden är uppfyllt, dvs. att ge den unge praktisk
arbetslivs- och yrkeslivserfarenhet, är det arbetsgivaren som får bestämma över
den unges vistelse på arbetsplatsen. Av detta skäl anser utskottet att det är
viktigt att understryka att arbetsgivaren också har vissa förpliktelser. Med
rätten att bestämma över vilka arbetsuppgifter som skall utföras, att ge
anvisningar om arbetets utförande osv. följer också ett ansvar. Arbetsgivaren
måste ta hänsyn till den unges särskilda förutsättningar. Han eller hon måste
få god kännedom om arbetsförhållandena, och arbetsuppgifter som kan innebära
fara för den unge i något hänseende måste undvikas. Det vilar över huvud taget
ett stort ansvar på arbetsgivaren inte bara att välja lämpliga arbetsuppgifter
utan också att se till att tiden på arbetsplatsen verkligen blir meningsfull
för den unge.
När det sedan gäller ersättningen till den unge anser utskottet liksom
regeringen att ett system med utbildningsbidrag har klara fördelar. Utskottet
ansluter sig till de nivåer som anges i propositionen. Den som har rätt till
arbetslöshetsersättning skall, såsom föreslås av regeringen, ha rätt till
utbildningsbidrag på motsvarande nivå.
Utskottet utgår som nämnts tidigare från att praktikanten i utbildningssyfte
kommer att få utföra vissa arbetsuppgifter. Detta innebär dock inte att det är
råder ett anställningsförhållande mellan praktikanten och den arbetsgivare som
upplåter praktikplatsen. För det första är det staten som helt och hållet står
för ersättningen till den unge. För det andra skall praktikanten under hela
anvisningstiden stå till arbetsförmedlingens förfogande för att i den
omfattning som anges i propositionen delta i sådan verksamhet som förmedlingen
bestämmer. För det tredje omfattas den unge under praktiktiden av det
försäkringsskydd som gäller vid arbetsmarknadsutbildning. Till det skall läggas
-- utskottet återkommer till detta i det följande -- att syftet med
ungdomspraktiken inte är att fylla ett produktionsbehov hos arbetsgivaren.
I klargörande syfte vill utskottet betona att något anställningsförhållande
inte heller råder mellan staten och praktikanten.
Utskottet anser att det genom en särskild lag bör fastställas att den som
anvisats ungdomspraktik inte är anställd hos den som upplåter sådan
praktikplats. Förslag om detta läggs fram i utskottets hemställan.
Med anledning av den kritik som framförts om att arbetsgivare får gratis
arbetskraft vill utskottet anföra följande.
Grundtanken med åtgärden är att den unge skall förbättra sina möjligheter
inför framtiden genom att få arbetslivs- och yrkeslivserfarenhet. Det är alltså
inte fråga om att tillgodose ett produktionsbehov hos arbetsgivaren. På denne
ställs kravet att efter företagets förutsättningar ge den unge inskolning,
handledning och den utbildning som kan behövas. Den fördel för arbetsgivaren
som ligger i att kunna få vissa arbetsuppgifter utförda inom ramen för åtgärden
uppvägs enligt utskottets mening väl av de krav som i gengäld ställs på honom.
Av nyss angivna skäl bör antalet anvisningar till en och samma arbetsplats
stå i rimlig relation till arbetsplatsens storlek och möjligheter i detta
hänseende. De allra minsta företagen bör i normala fall inte tillåtas att ta
emot mer än en ungdomspraktikant åt gången.
Utskottet kan naturligtvis inte helt bortse från risken att någon
arbetsgivare kan se åtgärden som en möjlighet att få gratis arbetskraft.
Utskottet anser det angeläget att arbetsförmedlingen på olika sätt är
uppmärksam på eventuellt missbruk. Om en anvisning i praktiken avviker från de
förutsättningar som gäller skall, om inte rättelse sker, anvisningen
självfallet hävas. Utskottet återkommer senare med förslag om en referensgrupp
med uppgift att se till att den nya åtgärden fungerar enligt angivna
riktlinjer.
De jobbsökaraktiviteter som skall förekomma i anslutning till åtgärden kan
fylla en viktig funktion även i detta sammanhang. Vid det erfarenhetsutbyte som
då sker lär -- om inte förr -- eventuella missförhållanden komma i dagen.
Vad som nu förordats av utskottet innebär att de förslag om villkor som
enligt motion A9 (nyd) bör ställas upp för att en arbetsgivare skall få ta emot
en praktikant i viss mån får anses tillgodosedda, eftersom de av utskottet nyss
angivna restriktionerna också har till syfte att förhindra missbruk.
Med utskottets nyss redovisade syn på ungdomspraktiken kan utskottet inte
ansluta sig till kravet i motionen om regler för att garantera den unge "full
sysselsättning med överenskomna arbetsuppgifter".
När det däremot gäller yrkandet i samma motion att den som deltar i
ungdomspraktik skall ges möjlighet till utbildning och handledning liksom
tillfälle att fortlöpande delta i jobbsökar-, väglednings- och
yrkesvalsaktiviteter mellan fyra och åtta timmar per vecka kan det konstateras
att detta sammanfaller med propositionens förslag, som utskottet ställer sig
bakom. Även om motionsyrkandet i viss mån får antas ha andra utgångspunkter när
det gäller karaktären av ungdomspraktiken får yrkandet anses tillgodosett med
utskottets ställningstagande.
Utskottet övergår nu till den fråga som aktualiserats i motion A8 av Larz
Johansson m.fl. (c, m, fp, kds) rörande villkoren för ungdomspraktik för
18--19-åringar. Det är motionärernas uppfattning att det skall föreligga
synnerliga skäl för att ungdomar i denna åldersgrupp som inte har minst tvåårig
gymnasieutbildning skall få delta i ungdomspraktik.
Utbildningsutskottet har i UbU3y yttrat sig över bl.a. denna motion.
Utbildningsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att stat och
kommun även i fortsättningen, i första hand via skola och arbetsförmedling, på
alla sätt måste försöka hjälpa ungdomarna in på den utbildning och yrkesväg som
de önskar. Eftersom det finns en risk att betald praktik m.m. under viss tid
kan framstå som ett mer lockande alternativ för somliga än reguljär utbildning
i gymnasieskolan, bör det enligt utbildningsutskottet föreligga synnerliga skäl
för att ungdomar i åldern 18--19 år utan minst en tvåårig utbildning i
gymnasieskolan skall kunna anvisas ungdomspraktikplats. Utbildningsutskottet
anser vidare i likhet med motionärerna att arbetsförmedlingen bör åläggas att
alltid samråda med berörd hemkommun före en anvisning till ungdomspraktik.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att motion A8 bör
tillstyrkas när det gäller villkoren för ungdomspraktik för ungdomar i ålden
18--19 år.
Arbetsmarknadsutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
yttrandet. Över huvud taget är det angeläget att förhindra att ungdomar på
grund av utformningen av de ekonomiska villkoren styrs in mot
arbetsmarknadspolitiska åtgärder när utbildning i det reguljära
utbildningsväsendet med studiebidrag i vanlig ordning är det mest adekvata. I
linje med detta ligger förslaget i propositionen om att slopa det förhöjda
utbildningsbidraget för 18--19-åringar. Utskottets uppfattning är således att
det bör föreligga synnerliga skäl för att ungdomar i denna åldersgrupp utan
minst tvåårig gymnasieutbildning anvisas ungdomspraktikplats. Motion A8
ligger således i linje med såväl propositionens som utskottets uppfattning
Utskottet vill avslutningsvis framföra följande rörande den nya
arbetsmarknadspolitiska åtgärden.
Statsmakterna måste i den utomordentligt allvarliga situation som för
närvarande råder på arbetsmarknaden kunna tillgripa mer okonventionella medel
för att förhindra en socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.
Den åtgärd som här har beskrivits skall ses mot denna bakgrund. Utskottet vill
understryka att det är fråga om en försöksverksamhet under en begränsad period.
Det är ytterst angeläget att åtgärden följs upp, så att inte oönskade effekter
uppstår. Av det skälet bör regeringen tillkalla en referensgrupp med
representanter för arbetsmarknadens parter och AMS med uppgift att
kontinuerligt följa hur systemet verkar i praktiken och om så är erforderligt
komma med förslag till förändringar eller förbättringar.
Med vad nu har anförts ansluter sig utskottet i övrigt till propositionen
såvitt gäller förslaget om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd (punkt 2).
Ställningstagandet innebär att motionerna A9, A10 och A11 avstyrks i
motsvarande delar.
Andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar
En grundtanke i propositionen är som nämnts att det nya åtgärdssystemet för
arbetslösa under 25 år skall vara enkelt och enhetligt. Av detta skäl bör
enligt propositionen antalet andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder till vilka
ungdomarna kan anvisas begränsas. Departementschefen anser det mycket viktigt
att ungdomarna inte styrs in mot den offentliga sektorn genom åtgärdssystemets
utformning. De särskilda inskolningsplatserna bör därför upphöra. Statsbidraget
till dessa upphör liksom statsbidraget till beredskapsarbeten för ungdomar
under 25 år. De enskilda beredskapsarbeten som är förlagda till näringslivet
bör ersättas av utbildningsvikariat, arbete med rekryteringsstöd eller i sista
hand ungdomspraktik.
Socialdemokraterna anser enligt motion A10, som nämnts tidigare, att de
särskilda inskolningsplatserna bör finnas kvar som en garanti för
18--19-åringarna och de unga arbetshandikappade. I motsats till
regeringsförslaget förordar de däremot att statsbidraget till de avtalade
inskolningsplatserna bör slopas liksom rekryteringsstödet för ungdomar under 25
år.
Vänsterpartiet menar å sin sida enligt den motion A11 som väckts med
anledning av propositionen att huvudregeln bör vara att de ungdomar under 25 år
som kvalificerat sig för ersättning från arbetslöshetskassan i första hand bör
erbjudas beredskapsarbete.
I detta sammanhang tar utskottet även upp två v-motioner väckta under den
allmänna motionstiden, A259 och So270, med likartat innehåll. I motionerna
förordas en utvidgning av ungdomsgarantin till 20--24-åringar. De som har
yrkesutbildning eller annars genomgått utbildning utan att ha fått arbete på
den öppna arbetsmarknaden bör erbjudas en särskild praktikplats i privat eller
offentlig sektor med full ersättning från samhället.
Utskottet ansluter sig till vad som anförts i propositionen om önskvärdheten
av förenkling och begränsning av åtgärdssystemet liksom till intresset av att
styra bort åtgärderna från den offentliga sektorn. Detta uppnås på det sätt som
regeringen föreslagit. När det särskilt gäller den s.k. ungdomsgarantin vill
utskottet erinra om de ändringar i skollagen som genomförs fr.o.m. den 1 juli i
år. Kommunerna är enligt de nya reglerna skyldiga att erbjuda alla
16--19-åringar som lämnat grundskolan en gymnasieutbildning. Kommunernas
åtgärdsansvar vad avser utbildningsinsatser har därmed höjts från 18 till 20
år. Skolans huvudansvar bryts alltså inte automatiskt i och med
myndighetsåldern.
Utskottet ställer sig ockå bakom regeringens förslag att slopa det förhöjda
utbildningsbidraget till ungdomar under 20 år som deltar i
arbetsmarknadsutbildning.
Motionerna A10, A11, A259 och So270 avstyrks i motsvarande delar. I den del
som motion A10 sammanfaller med utskottets ställningstagande får den anses
tillgodosedd med det anförda.
Ställningstagandet till det nya åtgärdssystemet för ungdomar innebär att
utskottet inte heller kan ställa sig bakom kravet i s-motionen A225 om
ytterligare 250 milj.kr. för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Utnyttjande av medel som beräknats i budgetpropositionen
När det gäller kostnaderna för det nya åtgärdssystemet ansluter sig utskottet
till förslaget i propositionen om att de medel som i årets budgetproposition
beräknats för inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till
handledare för ungdomar och vissa utbildningsbidrag får utnyttjas för det nya
åtgärdssystemet. Utskottet noterar i sammanhanget vad som i propositionen sagts
om svårigheten att förutsäga vilken omfattning det nya åtgärdssystemet kommer
att få under nästa budgetår. Det kan således -- såsom framhålls i propositionen
-- finnas anledning att återkomma senare, då en ny bedömning kan göras av
utvecklingen på arbetsmarknaden.
Skolans uppföljningsansvar
Den förut redovisade motionen A12 av Karin Pilsäter (fp) gäller tillgången
på ungdomsplatser. I motionen uttrycks farhågor för att 16--17-åringarna inom
ramen för skolans uppföljningsansvar kommer att få svårt att erhålla
ungdomsplats i konkurrens med ungdomar som efterfrågar ungdomspraktik.
Utbildningsutskottet har avgett yttrande även över denna motion. I yttrandet
hänvisas till vad som framhölls i propositionen om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85 s. 90) om att ungdomsplatserna varit ett
viktigt pedagogiskt redskap för att motivera ungdomarna till fortsatta studier
genom att stärka deras självkänsla och att ge dem en introduktion i yrkeslivet.
Utbildningsutskottet säger sig dela motionärens farhågor och instämmer i att
det krävs ett intimt samarbete mellan ansvariga inom skolans
uppföljningsverksamhet och arbetsförmedlingen för att lösa detta problem.
Enligt vad utskottet erfarit finns det sedan länge ett väl etablerat samarbete
mellan skolan och arbetsförmedlingen samt andra berörda i detta avseende.
Utbildningsutskottet utgår från att behovet av praktikplatser för ungdomar i
skolans uppföljningsverksamhet kommer att beaktas även i fortsättningen och
anser därför inte att något uttalande av riksdagen är erforderligt.
Även arbetsmarknadsutskottet vill betona vikten av ett fungerande samarbete
mellan skola och arbetsförmedling när det gäller ungdomsplatserna för
16--17-åringarna, så att konsekvenser av det slag motionären pekar på
förhindras. Något särskilt uttalande av riksdagen kan emellertid, såsom anförts
i yttrandet, inte anses påkallat, varför motionen avstyrks.
Utbildningsfrågor
Utbildningsutskottet har yttrat sig även med anledning av de av
Socialdemokraterna i motion A10 väckta frågorna om ytterligare platser i
gymnasie- och högskolan. När det gäller gymnasieutbildningen erinrar
utbildningsutskottet om sin uppfattning att utbildningsinsatser där bör vara
förstahandsalternativet för arbetslösa ungdomar under 20 år. Mot bakgrund av
att endast ett fåtal kommuner kommer att påbörja genomförandet av den nya
treåriga gymnasieskolan nästa läsår är det angeläget att så många elever som
möjligt på de tvååriga linjerna i gymnasieskolan kan erbjudas ett tredje
utbildningsår. Utbildningsutskottet hänvisar till vad som erfarits om att
regeringen kommer att lägga fram förslag om en utökning av
utbildningskapaciteten i gymnasieskolan för budgetåret 1992/93. Med hänvisning
till detta avstyrks s-motionen i denna del. Även i fråga
högskoleutbildningen har utbildningsutskottet erfarit att regeringen kommer
att föreslå utökningar, varför utskottet föreslår att motionen avstyrks också i
denna del.
Med konstaterandet att det i den nu framlagda kompletteringspropositionen
föreslås utökningar av utbildningskapaciteten får motionen i denna del anses
tillgodosedd. På grund härav anser arbetsmarknadsutskottet liksom
utbildningsutskottet att motionsyrkandena i fråga bör avstyrkas.
Övriga frågor
Frågor som behandlas i detta avsnitt har väckts antingen under den allmänna
motionstiden eller i anslutning till propositionen 124.
I den förutnämnda motionen A9 (nyd) yrkas att provanställningstiden förlängs
till 18 månader samt att arbetsmarknadens parter stimuleras till att införa
ungdomslöner.
En annan motion av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd), N225, förordar
lärlingslöner inom teko-branschen tills ungdomarna fått samma kapacitet som
erfarna arbetare.
I sammanhanget tar utskottet även upp motion A261 av Ian Wachtmeister och
Bengt Dalström (nyd), i vilken förespråkas en utredning om former för speciella
ungdomslöner.
Anställningsskyddslagens regler om provanställning, däribland möjligheten att
förlänga prövotiden, ingår i den översyn (A 1991:05) av den den arbetsrättsliga
lagstiftningen som regeringen beslutade om i december förra året. Uppdraget i
denna del bör enligt direktiven (dir. 1991:118) redovisas under hösten. Med
hänsyn till detta bör motionen i denna del inte påkalla någon åtgärd enligt
utskottets mening.
Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom kraven på ungdoms- eller
lärlingslöner. Som framhålls av arbetsmarknadsministern i den nu behandlade
propositionen nr 124 (s. 15) ankommer det på arbetsmarknadens parter att avtala
om lönerna för ungdomar på den reguljära arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker
således motionerna A9, A261 och N225 i nu berörda delar.
Med anledning av det i Socialdemokraternas partimotion A225 framförda
förslaget om 75 milj.kr. på ett nytt anslag för sommaraktiviteter vill
utskottet påminna om att sommarmånaderna är den period under året då ungdomarna
har störst möjlighet att få vikariatsanställning som ersättare för
semesterledig ordinarie personal. Detta är skälet till att anvisning av
ungdomspraktikplats normalt inte bör ske under sommarmånaderna enligt
regeringsförslaget. De flesta ungdomar har också några veckors
fritidsaktiviteter tillsammans med familjen eller med kamrater, t.ex. på
tågluffning. Satsningen på att motverka ungdomsarbetslöshet bör enligt
utskottets mening i stället sättas in med stor kraft efter semesterperiodens
slut. Med det anförda avstyrks motion A225 i berörd del.
När det gäller motionsförslagen om förstärkta resurser till
länsarbetsnämnden i Stockholms (A277, s) resp. Gävleborgs län (A212, s) för
åtgärder mot ungdomsarbetslöshet hänvisar utskottet till vad som anförts
tidigare i detta betänkande. Det ankommer på arbetsmarknadsverket att bedöma
var behovet av insatser är störst och att därefter besluta om tillgängliga
resurser. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna.
Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp frågan om Sverige skall ansluta
sig till Europarådets konvention om au pair-arbete, vilket föreslagits i motion
A702 (fp). Enligt vad utskottet erfarit under hand är skälet till att Sverige
inte ratificerat konventionen de svårigheter som skulle föreligga att i
praktiken leva upp till konventionens krav på tillsyn över au pair-arbetet,
vilket ju vanligtvis utförs utomlands. Utskottet anser inte att motionen ger
underlag för något ställningstagande i frågan om godkännande av konventionen.
Motionen avstyrks därför.
Arbetslöshetsförsäkring
Inledningsvis vill utskottet nämna att regeringen tillsatt en utredning med
uppdrag att föreslå utformningen av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (A
1992:03). Utredningen bör enligt direktiven (dir. 1992:24) vara avslutad senast
den 31 mars 1993.
Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen och
permitteringslöneersättningen samt kostnaderna för det kontanta
arbetsmarknadsstödet (KAS) betalas inte av anslagsmedel utan med
arbetsgivaravgifter och finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna.
I propositionen redovisas att kostnaderna för arbetslöshetsunderstödet på
grund av arbetsmarknadsläget stigit kraftigt under budgetåret 1991/92 och
väntas stiga ytterligare under innevarande budgetår.
Den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen har av regeringen
fastställts till 564 kr. under 1992. KAS lämnas under samma tid med högst 198
kr. Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen bestäms
huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland kassornas medlemmar och
storleken på den genomsnittliga dagpenningen. Arbetsmarknadsministern bedömer
att arbetslösheten bland medlemmarna i kassorna kommer att motsvara 11,4 dagar
per medlem under nästa budgetår. Med denna arbetslöshet och en genomsnittligt
utbetalad dagpenning på ca 475 kr. samt ca 3,6 miljoner medlemmar i kassorna
beräknas kostnaderna för statsbidragen för nästa år till 17 075 milj.kr. efter
avdrag för finansieringsavgifter.
Antalet stöddagar inom KAS beräknas till 4,1 milj.kr. Det genomsnittliga
stödbeloppet uppskattas då till ca 178 kr. Den totala kostnaden för KAS blir
därigenom 730 milj.kr.
Statsbidragen till permitteringslöneersättningarna betalas helt med
arbetsgivaravgifter. Kostnaderna för statsbidrag beräknas till 200 milj.kr.
motsvarande 600 000 statsbidragsberättigade permitteringsdagar. Statsbidraget
per dag blir oförändrat, dvs. 375 kr. per dag i normalfallet och 290 kr. per
dag vid väderpermittering.
I propositionen meddelar arbetsmarknadsministern att han senare kommer att
återkomma med förslag om höjning av finansieringsavgiften i
arbetslöshetsförsäkringen.
I två motioner yrkas avslag på höjningen av finansieringsavgiften. Det gäller
motion Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) och motion A246 av Berith Eriksson m.fl.
(v).
D e t föreligger inte något regeringsförslag i denna fråga. Utskottet anser
att motionerna inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd. De bör alltså avslås i
aktuella delar.
I motion A246 tar motionärerna även upp frågan om en allmän
arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill ha förslag om en allmän, i
huvudsak skattefinansierad arbetslöshetsförsäkring med bibehållen koppling till
de fackliga organisationerna.
M e d anledning av dessa yrkanden och yrkanden i andra motioner som
behandlas i det följande vill utskottet något närmare redogöra för de direktiv
som lämnats till den ovan nämnda, nyligen tillsatta enmansutredningen.
I utredningsuppdraget ingår att närmare analysera nuvarande systems
funktionssätt och effekter. Utifrån den analys som utredaren gör skall förslag
lämnas till utformningen av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Utredaren
kan också redovisa alternativa lösningar. Reglerna för en obligatorisk
försäkring skall vara så utformade att den s.k. arbetslinjen kan vidmakthållas
och understödjas, heter det i direktiven.
En obligatorisk försäkring skall i princip omfatta all arbetskraft med
undantag för personer med mycket svag anknytning till arbetsmarknaden. Det
innebär att de som i dag får KAS bör omfattas av försäkringen. Utredaren skall
föreslå vilka kategorier som skall omfattas av försäkringen och vilka
kvalifikationsvillkor som skall gälla för rätt till ersättning. "I detta
sammanhang bör utredaren särskilt uppmärksamma enskilda företagares behov av
ett försäkringsskydd som fungerar på ett konkurrensneutralt sätt", anförs det
vidare i direktiven.
Utredaren skall föreslå hur ersättningssystemet skall utformas, bl.a.
storleken på ersättningsnivån och ersättningsperiodens längd samt möjligheten
att bygga på försäkringen med en tilläggsavgift.
En central uppgift för utredaren blir att föreslå hur finansieringsordningen
skall vara utformad. En möjlighet är att knyta arbetsgivarens och
arbetstagarens finansiering av försäkringen till lönebildningen. Skulle en
sådan finansieringsordning inte vara möjlig bör utredaren överväga andra
alternativ. Finansieringssystemet bör dock utformas så att det sker en god
fördelning mellan grupper som löper stor resp. liten risk att bli arbetslösa,
sägs det i direktiven.
Slutligen skall utredaren föreslå utformningen av administrationsordningen
för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Administrationen bör organiseras
på ett sådant sätt att handläggningen av enskilda ärenden sker snabbt,
objektivt och likformigt samt att administrationskostnaderna är låga.
KAS-administrationen bör med denna utgångspunkt läggas ihop med den för
arbetslöshetsförsäkringen.
Mot bakgrund av att regeringen har tillsatt en utredning om en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring anser utskottet att motion A246 (v) är tillgodosedd i
denna del. Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet finner utskottet
inte skäl att föreslå någon ytterligare åtgärd med anledning av övriga yrkanden
i motionen. Denna avstyrks därför.
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingrid Andersson (s) pekar i var sin motion,
A205 resp. A714, på det dilemma som en arbetslös förälder kan hamna i.
Motionärerna anför att en sådan förälder i många kommuner inte har rätt att
uppehålla en barnomsorgsplats för sitt barn i barnomsorgen. Med nuvarande
a-kasseregler för föräldrar utan barnomsorg kan den arbetslöse inte stämpla
och få ut sin ersättning. Föräldern får alltså ingen barnomsorg för att han
eller hon är arbetslös och ingen a-kasseersättning därför att barnomsorg
saknas.
Som u t s k o t t e t ovan redogjort för har utredningen om en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring att föreslå vilka kvalifikationskrav som skall gälla
för rätten till ersättning. Vad härefter gäller frågan om rätten att uppehålla
en plats i barnomsorgen vid ofrivillig arbetslöshet är detta för närvarande en
kommunal angelägenhet som får lösas inom ramen för det kommunala regelsystemet.
Utskottet har tidigare (1990/91:AU11) uttalat att det krävs en generös och
flexibel attityd hos kommunerna. Utskottet har inte anledning frångå denna
inställning. Problemet torde ändå ytterst vara en fråga om hur väl utbyggd
barnomsorgen är i kommunen. Med det anförda anser utskottet att motionerna inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.
I motion A218 av Anita Modin m.fl. (s) tar motionärerna upp
a-kasseersättningen vid deltidsarbete. För den som är deltidsarbetslös
gäller i dag begränsningen 150 ersättningsdagar.
M o t bakgrund av att en allsidig utredning av de nuvarande reglerna nu
pågår utgår utskottet från att även den fråga som motionären tar upp kommer att
behandlas. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Flera motioner behandlar frågan om egenföretagarnas sociala situation.
Det gäller motionerna A251 av Gullan Lindblad (m), A715 av Kjell Ericsson och
Karin Starrin (c) samt A725 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd). I alla tre förs fram
förslag om att det behövs ändrade regler för att stödja egenföretagare som blir
arbetslösa. Enligt de bestämmelser som gäller i dag är en företagare att anses
som arbetslös när hans personliga verksamhet i rörelsen definitivt har upphört,
om inte AMS av särskilda skäl föreskriver annat. Något utrymme för ekonomiskt
stöd vid tillfällig nedläggning av verksamheten finns således i princip inte.
U t s k o t t e t har ovan citerat direktivens skrivningar om enskilda
företagare. Motionerna A251, A715 och A725 är med utredningens uppdrag i denna
del tillgodosedda och bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
I Vänsterpartiets motion So270 begärs att åldersgränsen för KAS sänks
från 20 till 18 år. Denna åldersgräns är orimlig anser motionärerna, som menar
att rätten till KAS bör sammanfalla med myndighetsåldern.
U t s k o t t e t vill även beträffande detta motionsyrkande hänvisa till
den pågående utredningen om en obligatorisk arbetslöshetsersättning. Dessutom
har utskottet i det föregående ingående diskuterat och lämnat förslag till
åtgärder för arbetslösa ungdomar under 20 år. Mot denna bakgrund bör det nu
aktuella motionsyrkandet inte föranleda någon ytterligare åtgärd.
Karin Falkmer (m) påtalar i motion A268 omöjligheten att få KAS för
ungdomar som bedrivit studier vid privat skola.
Enligt 9 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd är den berättigad till KAS som
under viss närmare angiven tid i anslutning till att han avslutat utbildning på
heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt
stöd (utskottets kursivering) stått till arbetsmarknadens förfogande som
arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen utan att ha uppfyllt
arbetsvillkoret.
U t r e d n i n g e n har i uppdrag att föreslå utformningen av vilka
kvalifikationsvillkor som bör gälla för en obligatorisk försäkring. Resultatet
av utredningen bör avvaktas. Den aktuella motionen avstyrks därför.
Motion A722 av Lars Biörck (m) handlar om rutinerna vid ansökan om inträde
i arbetslöshetskassa. Motionären påtalar svårigheterna att ansöka om inträde
i a-kassa utan att samtidigt behöva ansöka om medlemskap i den administrerande
fackliga organisationen. Han vill ha förenklade rutiner för medlemskap i
a-kassa.
U t s k o t t e t har under en följd av år behandlat likartade
motionsyrkanden och har då hänvisat till den tillsyn över kassorna som AMS har
att utöva. AMS har också ingripit i en del fall av det slag som åberopas i
motionen. Utskottet har vidare ansett att det saknas anledning att reglera
verksamheten på sätt motionärerna föreslagit. Om en obligatorisk försäkring
införs torde eventuella svårigheter av det slag motionären påtalar inte komma
att föreligga. Med det anförda avstyrks motionen.
Utskottet tar slutligen upp motion A728 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd). I
motionen föreslås en tillfällig ändring av lagen om anställningsskydd på
så sätt att det blir möjligt för företag att anställa arbetslösa på villkor att
dessa får behålla sin arbetslöshetsersättning och företaget kompletterar upp
till avtalsenlig eller marknadsmässig lön. För att undvika missbruk bör
särskilda regler utfärdas. Förslagen skall ses mot bakgrund av pågående
lågkonjunktur och behovet av att pröva nya former för arbetsmarknadspolitiken.
Utskottet vill anföra följande.
Det är i och för sig aktningsvärt att söka finna nya lösningar på det
allvarliga sysselsättningsläget. Med det ovan redovisade förslaget finns dock
en uppenbar risk för att staten via arbetslöshetsförsäkringen låser in
människor i branscher och företag som saknar framtida utvecklingspotential.
Utöver denna viktiga invändning mot förslaget vill utskottet tillägga att det
inte finns skäl att under pågående utredning föreslå ändringar av de principer
som nu gäller för arbetslöshetsförsäkringen. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.
Medelsanvisning
Som redovisats tidigare föreslår regeringen för budgetåret 1992/93 ett
reservationsanslag på 19 606 575 000 kr. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Även två motioner som avviker från regeringens beräkningar har redovisats.
U t s k o t t e t har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag
vad avser de olika åtgärdernas omfattning och inriktning. Som en konsekvens av
dessa ställningstaganden tillstyrks den av regeringen begärda
medelsanvisningen. Motionerna A225 (s) och A259 (v) bör därför avslås i
motsvarande delar.
Regeringen föreslår under punkt B 3 (s. 82--86) att riksdagen till
AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning på
uppdrag av arbetsmarknadsverket. Därutöver kan utbildning anordnas för andra
uppdragsgivare, t.ex. företag och kommuner. Varje AMU-myndighet har ansvar för
det ekonomiska resultatet av sin verksamhet.
I propositionen redovisas AMU-styrelsens resultaträkning för budgetåret
1990/91. Det totala resultatet för detta budgetår är ett överskott på 146,3
milj.kr. Försäljningen av arbetsmarknadsutbildning visar ett överskott på 93,2
milj.kr. AMU-gruppen har tidigare budgetår haft underskott i denna försäljning.
I den resultatbudget som redovisats för innevarande budgetår räknar
AMU-styrelsen med ett fortsatt överskott i verksamheten.
Det av regeringen begärda anslaget bör anvisas av riksdagen.
AMU-styrelsen har i skrivelse till regeringen den 28 oktober 1991 föreslagit
ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag fr.o.m. den 1 januari 1993.
Arbetsmarknadsministern delar AMU-styrelsens uppfattning att AMU-gruppens
verksamhet, som är konkurrensutsatt och affärsmässig, bör bedrivas i
bolagsform. "En övergång till bolagsform skulle enligt min mening kunna erbjuda
möjligheter inför framtiden till ytterligare effektiviseringar av verksamheten.
På sikt bör dessutom prövas om verksamheten kan privatiseras", säger
arbetsmarknadsministern i budgetpropositionen. Han avstår emellertid från att
ange den närmare tidpunkten för ombildningen utan säger sig vilja avvakta med
ett sådant beslut till dess att en aviserad utredning om komvux m.m. lagt fram
sitt förslag.
I två motioner tas frågan upp om bolagisering av AMU och tidpunkten för en
sådan. Det gäller den socialdemokratiska partimotionen A225 och motion A270 av
Christer Eirefelt (fp). I den förstnämnda motionen vill man i likhet med
AMU-styrelsen ha en bolagisering fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt avvisas
planerna på en privatisering. I den senare motionen anser motionären att det är
olyckligt att det inte framlagts något förslag redan nu och gör bedömningen att
det borde vara möjligt att lägga fram ett förslag under våren 1992. Enligt hans
uppfattning bör AMU vara ett privat bolag.
U t s k o t t e t delar arbetsmarknadsministerns och motionärernas
uppfattning att AMU-gruppen bör ombildas till aktiebolag.
Arbetsmarknadsministern anger som skäl för att nu avstå från att lägga fram
förslag om tidpunkten för en bolagisering att en utredning skall se över frågan
om komvux m.m. och att förslag från utredningen också berör AMU-gruppens
framtida verksamhet.
Utskottet kan emellertid inte finna att utbildningsanordnarens organisation
skulle ha någon avgörande betydelse för frågan om den framtida
vuxenutbildningen. En utredning om denna utbildning bör således inte hindra
att frågan om tidpunkten för en bolagisering tas upp redan nu. Utskottet anser
därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till
bolagisering av AMU-gruppen.
AMU-styrelsen har bedömt att en bolagisering fr.o.m. den 1 januari 1993 är en
lämplig tidpunkt. Utskottet anser att den tidpunkten bör var ett riktmärke vid
regeringens kommande förslag till riksdagen. Utskottet finner inte skäl att nu
göra något uttalande i frågan om en framtida privatisering.
Vad utskottet med anledning av motionerna A225 (s) och A270 (fp) anfört bör
ges regeringen till känna.
Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A210 av Lisbet Staaf-Igelström
(s) om vidgad rätt för AMU-gruppen att sälja bilförarutbildning. Motionären
hävdar att AMU inte har rätt att sälja sin förarutbildning som gäller körkort
med behörighet C, D, och E samt taxi till andra än arbetsmarknadsverket. Vid
försäljningen av denna utbildning gäller trafiksäkerhetsverkets (TSV)
föreskrifter om förarutbildning inom arbetsmarknadsutbildning. Föreskrifterna
är meddelade med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973.
Utskottet vill anföra följande.
Enligt trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om förarutbildning inom
arbetsmarknadsutbildningen (TSVFS 1987:2) föreskrivs följande:
När yrkesförarutbildning vid regional AMU-myndighet bedrivs på uppdrag av
arbetsmarknadsverket och enligt kursplaner som fastställts av AMU-styrelsen, i
samråd med trafiksäkerhetsverket, gäller för denna utbildning vad i
körkortsförordningen (1977:722) sägs om förarutbildning, övningskörning,
förarprov och utlämnande av körkort vid gymnasieskola. Med yrkesförarutbildning
avses utbildning för erhållande av körkort med behörigheten C, CE, DE eller
TAXI.
Dessa bestämmelser torde emellertid inte lägga hinder i vägen för AMU att
sälja den förarutbildning det här är fråga om till andra beställare än AMV.
Dessa elever får då avlägga förarprov inför sådan tjänsteman hos
trafiksäkerhetsverket som förordnats att förrätta förarprov. AMU har genom ovan
redovisade föreskrifter viss myndighetsutövning. Det saknas enligt utskottets
mening anledning att nu inför förestående bolagisering utvidga denna AMU:s
myndighetsroll. Frågan hur man efter en bolagisering skall förfara med den
myndighetsutövning AMU redan har får lösas i det sammanhanget. Mot bakgrund av
det anförda föreslår utskottet att motion A210 avslås.
Regeringen föreslår under punkt B 4 (s. 86--87) att riksdagen till
AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.
Anslaget avser tillskott av statskapital i det fall anskaffning av
erforderlig utrustning inte kan finansieras genom avskrivningsmedel. Det
ankommer på regeringen att avgöra när anslaget får utnyttjas.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag.
Regeringen föreslår under punkt B 8 (s. 90) att riksdagen till Bidrag till
vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
Från anslaget skall betalas tidigareläggningsbidrag till
affärsverksinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget har hittills under
innevarande budgetår inte utnyttjats.
Anslaget bör som regeringen föreslagit föras upp med ett formellt belopp på 1
000 kr.
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
1991/92 Anslag 6 500 000
1992/93 Prop. 5 500 000
Regeringen föreslår under punkt B 9 (s. 90) att riksdagen till Bidrag till
Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 5 500 000 kr.
Fr.o.m. den 1 januari 1991 har Nordkalottens AMU-center ombildats till en
stiftelse. Under de tre första verksamhetsåren skall stiftelsen erhålla bidrag
för att finansiera personalutvecklings- och marknadsföringsinsatser samt
elevsocial verksamhet.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkandena 1, 3, 4, och 25 samt
1991/92:A259 yrkandena 1 och 6,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis
2. beträffande medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1991/92:A265,
res. 2 (nyd)
4. beträffande anslag för räntebidrag till kommuner och landsting
att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 27,
res. 5 (s)
5. beträffande praktikplats på byggarbetsplatser
att riksdagen avslår motion 1991/92:A272 yrkande 2,
6. beträffande den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A252, 1991/92:A255, 1991/92:A416
yrkande 1, 1991/92:A434 och 1991/92:A482 yrkande 3,
res. 6 (s) - motiv.
7. beträffande fackets roll vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen avslår motion 1991/92:A202,
8. beträffande bättre förutsättningar för en gemensam nordisk
arbetsmarknad
att riksdagen avslår motion 1991/92:A230,
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
9. beträffande nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och
arbetsmarknadsinstituten (Ami)
att riksdagen avslår motion 1991/92:A222 yrkandena 1 och 2,
res. 7 (nyd)
10. beträffande rationaliseringsutredningar
att riksdagen avslår motion 1991/92:A222 yrkandena 4 och 5,
res. 8 (nyd) - villk. 7
11. beträffande stärkta resurser till arbetsförmedlingen i Södertäje m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:A257,
12. beträffande högutbildade invandrare på den svenska arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motion 1991/92:A266,
13. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande
del och med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 29 och 1991/92:A259
yrkande 5 till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret
1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.,
res. 9 (s)
men. (v) - delvis
14. beträffande avskrivning av lånefordran
att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS eller, efter AMS
bestämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om
avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom
arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för budgetåret
1991/92,
15. beträffande insatser inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen
att riksdagen godkänner att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får
användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
16. beträffande försöksverksamhet i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1991/92:A229,
res. 10 (nyd)
17. beträffande flyttningsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A236 och 1991/92:A435 yrkande 5,
18. beträffande upphandling av arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A258 yrkande 6, 1991/92:A263,
1991/92:A264, 1991/92:A274, 1991/92:A280 yrkande 1, 1991/92:A435 yrkandena 4
och 11, 1991/92:A469 yrkande 3, 1991/92:A805 yrkande 32 samt 1991/92:Ub264
yrkande 2,
19. beträffande körkortsutbildning för kvinnor
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A209 och 1991/92:A435 yrkande 9,
20. beträffande företagsanknuten utbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del,
res. 11 (s)
21. beträffande reglerna för utbildningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1991/92:A253,
res. 12 (nyd)
22. beträffande de statliga grupplivförsäkringarna
att riksdagen avslår motion 1991/92:K424 yrkande 5,
23. beträffande lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om
socialavgifter
att riksdagen antar det i budgetpropositionen framlagda förslaget till Lag om
tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (bilaga 1),
24. beträffande ytterligare beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del,
men. (v) - delvis
25. beträffande regler för beredskapsarbete
att riksdagen avslår motion 1991/92:A227,
27. beträffande hantverksutbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:A206,
28. beträffande projekteringsbidrag
att riksdagen avslår motion 1991/92:A235,
29. beträffande beredskapsmedel för skogs- och naturvård
att riksdagen avslår motion 1991/92:A238,
30. beträffande beredskapsarbete i olika landsdelar
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A415 och 1991/92:A425,
31. beträffande fackliga organisationers uppsökande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1991/92:A224,
res. 14 (nyd)
32. beträffande starta-eget-bidraget
att riksdagen avslår motion 1991/92:A228,
Åtgärder för ungdomar
33. beträffande regeringens förslag om en försöksverksamhet med
arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:124 i motsvarande del och
motion 1991/92:A8 samt med avslag på motionerna 1991/92:A9 yrkandena 2--4,
1991/92:A10 yrkandena 1--3 och 1991/92:A11 yrkandena 1, 2, 4 och 5,
dels godkänner vad utskottet anfört om en ny arbetsmarknadspolitisk
åtgärd för ungdomar,
dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till Lag om ungdomspraktikanter,
res. 15 (s)
men. (v) - delvis
34. beträffande andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:124 i motsvarande delar och
med avslag på motionerna 1991/92:A10 yrkande 4, 1991/92:A11 yrkande 3,
1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del, 1991/92:A259 yrkande 2 och
1991/92:So270 yrkande 2,
dels antar lagförslagen i bilaga 2,
dels godkänner regeringens förslag om att slopa statsbidraget till
särskilda inskolningsplatser, till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år
och till arbetsgivare för handledare för ungdomar,
dels godkänner regeringens förslag om utbildningsbidragets storlek till
ungdomar under 20 år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning,
res. 16 (s) - villk. 15
men. (v) - delvis
35. beträffande utnyttjande av medel som beräknats i budgetpropositionen
att riksdagen godkänner att regeringen för det nya åtgärdssystemet får
utnyttja de medel som i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 11)
har beräknats för inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till
handledare för ungdomar och vissa utbildningsbidrag,
36. beträffande proposition 1991/92:124 i övrigt
att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,
37. beträffande tillgången på ungdomsplatser
att riksdagen avslår motion 1991/92:A12,
38. beträffande gymnasie- och högskoleutbildningen
att riksdagen avslår motion 1991/92:A10 yrkandena 5--8,
res. 17 (s)
40. beträffande sommaraktiviteter
att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 28,
res. 19 (s)
41. beträffande resurser till länsarbetsnämnder
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A212 och 1991/92:A277 yrkande 4,
42. beträffande au pair-arbete
att riksdagen avslår motion 1991/92:A702,
Arbetslöshetsförsäkring
43. beträffande höjning av finansieringsavgiften i
arbetslöshetsförsäkringen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi209 yrkande 12 och 1991/92:A246
yrkande 1,
44. beträffande en allmän arbetslöshetsförsäkring
att riksdagen avslår motion 1991/92:A246 yrkandena 2--4,
45. beträffande a-kasseregler för föräldrar utan barnomsorg
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A205 och 1991/92:A714,
46. beträffande a-kasseersättningen vid deltidsarbete
att riksdagen avslår motion 1991/92:A218,
47. beträffande egenföretagarnas sociala situation
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A251, 1991/92:A715 och 1991/92:A725,
res. 20 (nyd)
48. beträffande åldersgränsen för KAS
att riksdagen avslår motion 1991/92:So270 yrkande 3,
49. beträffande KAS efter studier vid privatskola
att riksdagen avslår motion 1991/92:A268,
50. beträffande inträde i arbetslöshetskassa
att riksdagen avslår motion 1991/92:A722,
res. 21 (nyd)
51. beträffande tillfällig ändring i lagen om anställningsskydd
att riksdagen avslår motion 1991/92:A728,
res. 22 (nyd)
Medelsanvisningar m.m.
52. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del och
1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del till Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 19606575000kr.,
res. 23 (s)
men. (v) - delvis
53. beträffande medelsanvisning till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93
under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
54. beträffande ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A225 yrkande 30 och
1991/92:A270 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. beträffande vidgad rätt för AMU-gruppen att sälja bilförarutbildning
att riksdagen avslår motion 1991/92:A210,
56. beträffande medelsanvisning till AMU-gruppen: Investeringar
att riksdagen till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93
under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
57. beträffande medelsanvisning till affärsverksinvesteringar
att riksdagen till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för
budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.,
58. beträffande medelsanvisning till Utbildning Nordkalotten
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för
budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
5 500 000 kr.
Stockholm den 28 april 1992
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G
Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c),
Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström
(kds), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor
(s) och Arne Jansson (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning (mom.1)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
"Förutsättningen för" och på s. 22 slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har konstaterat att arbetslösheten ökar snabbare än regeringen har
förutsett. På sex månader har regeringen själv skrivit upp arbetslösheten för
nästa år med mer än 40 procent eller 67 000 personer. Av SCB:s redovisning
framgår att arbetslösheten i mars uppgår till 4,2 %, vilket motsvarar 186 000
personer. Ca 30 % av de arbetslösa är ungdomar. Samtidigt med att den totala
arbetslösheten ökar, stiger även långtidsarbetslösheten. Andelen
långtidsarbetslösa uppgick i mars till ca 18 %.
Den djupa lågkonjunkturen hade inledningsvis sin förklaring i dels alltför
snabba kostnadsökningar inom landet, dels kraftigt försämrade konjunkturer i
länder som är viktiga handelspartners till Sverige. Trots denna bakgrund
klarade sig Sverige länge bättre än de flesta andra länder. Läget har nu
emellertid enligt utskottets mening kraftigt försämrats. Skälet till detta är
utformningen av regeringens ekonomiska politik. Genom att dra in köpkraft från
hushållen, punktera byggsektorn och beröva kommunerna stora belopp har
regeringen stramat åt mer än två tredjedelar av ekonomin. Detta har lett till
att orderingången på hemmamarknaden har rasat för företagen och att dramatiska
nedskärningar är på gång inom kommunerna.
Dessa effekter framgår enligt utskottets mening tydligt av AMS senaste
prognos. Enligt denna kommer industrikonjunkturen att vända upp i slutet av
1992 eller i början av 1993, men verksamhet som är beroende av byggnation får
räkna med en fortsatt nedgång. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn
fortsätter att minska och nedgången sker snabbare under det kommande året. En
kraftig minskning av de kommunalt anställda förutspås under de närmaste två
åren och de statligt anställda minskar kontinuerligt.
Målet för den ekonomiska politiken bör enligt utskottets mening vara arbete
åt alla. Viktiga förutsättningar för att behålla full sysselsättning på sikt är
att inflationsbekämpningen lyckas, att tillräckliga investeringar för framtiden
kommer till stånd, att infrastrukturen byggs ut, att en aktiv
arbetsmarknadspolitik förs samt att de anställda har en sådan kompetens att
Sverige kan konkurrera på världsmarknaden.
Inför hotet om att närmare 500 000 svenskar nästa år kan stå utanför den
ordinarie arbetsmarknaden är den viktigaste politiska frågan just nu att
bekämpa den ökande arbetslösheten. Att misslyckas med denna uppgift innebär att
Sverige lämnar den fulla sysselsättningen och blir ett land med hög permanent
arbetslöshet. Detta är oacceptabelt. Därför måste den ekonomiska politiken
inriktas på att bekämpa arbetslösheten. Så många arbetslösa som möjligt måste
engageras i aktiva åtgärder, jobb eller utbildning. Passiva kontantstöd måste
aktiveras. Den lediga produktionskapacitet som finns och de många arbetslösa
måste tas till vara för viktiga investeringar.
För att förverkliga dessa målsättningar anser utskottet att regeringen bör
lägga fram ett ekonomisk-politiskt program, som i en första etapp har till
syfte att pressa ned arbetslösheten till 3 % i stället för att låta den öka
till 5 %. Utskottet delar uppfattningen i motion A225 (s) att ett sådant
program måste innehålla åtgärder över ett brett fält, bl.a. satsningar inom
byggindustrin och infrastrukturområdet, inom kompetens- och utbildningsområdet,
inom regionalpolitiken samt insatser riktade till ungdomar.
I fråga om den ekonomiska politiken i övrigt ställer sig utskottet bakom
sådana uppfattningar som återfinns i de reservationer som Socialdemokraternas
företrädare i finansutskottet har anfört (bet. 1991/92:FiU20). Vad gäller
arbetslivspolitiken biträder utskottet Socialdemokraternas reservationer i
betänkande 1991/92:AU12.
Enligt utskottets uppfattning är vidare den aktiva arbetsmarknadspolitiken en
hörnsten i en politik för arbete åt alla. Det är angeläget att den öppna
marknadens möjligheter utnyttjas, att den enskildes kompetens stärks och att
den öppna arbetslösheten bekämpas. Vidare krävs en väl fungerande
regionalpolitik.
I detta sammanhang föreslår utskottet att en tvåårig försöksverksamhet
genomförs inom tillverkningsindustrin för att öka personalens kompetens.
Verksamheten bör inriktas mot de små och medelstora företagen. Under
förutsättning att de lokala parterna (eller de anställda om fack saknas) gör en
gemensam plan för kompetensutveckling bör arbetsgivarna inom vissa ramar få
göra avdrag för hälften av sina kompetensutvecklingskostnader
från de sociala avgifterna. Utskottet anser således att riksdagen i enlighet
med Socialdemokraternas yrkande i motion A225 skall anta det förslag till
lagstiftning som finns fogat till motionen och som återfinns i bilaga 4
till detta betänkande. Vidare bör erfarenheterna av detta försök utvärderas för
att reglerna vid behov skall kunna justeras.
Det anförda innebär att utskottet instämmer med aktuella yrkanden i motion
A225 (s) i fråga om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning.
Motion A259 (v) i tillämpliga delar avstyrks i den mån kraven inte tillgodoses
genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
att riksdagen
dels med anledning av motion 1991/92:A225 yrkandena 1, 4 och 25 samt med
avslag på motion 1991/92:A259 yrkandena 1 och 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
dels med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 3 antar förslaget i
bilaga 4 till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. Medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder (mom. 2)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Ny
demokratis" och slutar med "motion A265 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har behandlat arbetslivsfondens verksamhet i sitt nyligen justerade
betänkande AU12. Av detta betänkande framgår att de beviljade bidragen från
arbetslivsfonden totalt uppgår till 3 810 milj.kr. samt att utbetalningstakten
har ökat under det senaste budgetåret. Utskottet menade att det ökande
intresset för investeringar i bättre arbetsmiljö i vid mening också är av
betydelse ur den aspekten att det ger ett efterfrågetillskott som är av värde i
dagens trängda sysselsättningsläge. Vidare vill utskottet erinra om att förslag
om att använda medel från arbetslivsfonden för finansiering av vissa
sysselsättningsskapande åtgärder förs fram i kompletteringspropositionen (prop.
1991/92:150, bilaga I:8).
Enligt utskottets uppfattning är det ansträngningar i den här riktningen som
nu bör intensifieras. Detta bör -- såsom Ny demokrati föreslår i motion A265 --
ske genom att 6 miljarder kronor av arbetslivsfondens medel används till
arbetsskapande åtgärder. Medlen bör i första hand användas för att öka
tillväxten i samhället genom att arbetsgivaravgifterna sänks. Högst 6 miljarder
kronor bör användas för denna åtgärd. Regeringen bör skyndsamt lämna förslag
till nödvändiga lagändringar.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A265 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A265 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Byggsysselsättningen (mom. 3, motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet ser" och på s.25 slutar med "och
Bo237" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på läget med den stigande
arbetslösheten inom byggnadsindustrin. I den nuvarande situationen som slår
hårt mot byggnadsarbetarna är det angeläget att på olika sätt stimulera
byggandet. Det finns en lång rad samhällsekonomiskt motiverade projekt såväl
vad gäller bostadsmiljöer som i fråga om skolor och sjukhus. Utskottet är
medvetet om att vissa förslag i denna riktning förs fram i
kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150, bilaga I:8). I övrigt anser
utskottet att de olika förslag som framförs i motion A225 (s) kan utgöra en
grund för en politik om arbete åt alla.
Med en sådan syn på vilken politik som behövs utgår utskottet ifrån att den
nuvarande negativa utvecklingen på arbetsmarknaden kan brytas. Därmed är någon
riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella motionsyrkandena inte
behövlig. Dessa avstyrks således.
4. Byggsysselsättningen (mom. 3)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med
"Utskottet ser" och på s. 25 slutar med "och Bo237" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på läget med den stigande
arbetslösheten inom byggnadsindustrin. Dagens byggkris är både strukturell och
konjunkturell. En anpassning till en betydligt lägre nivå än under de
överhettade åren i slutet på åttiotalet måste nu accepteras. Utskottet vill i
detta sammanhang varna för de risker för ryckighet som kan bli följden av en
alltför stor neddragning. När konjunkturen vänder kan en ny överhettning
befaras.
Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motion Bo236 (nyd) att det är
nu som man bör bygga ålderdomshem och renovera bostäder, skolor och sjukhus.
Med sådana åtgärder följer även synergieffekter på andra områden.
Utskottet har noterat att regeringen i kompletteringspropositionen
(1991/92:150, bilaga I:8) tar ett steg i denna riktning. I propositionen ingår
förslag för att påskynda utbyggnaden och ombyggnaden av gruppbostäder resp.
sjukhem samt för att förstärka en upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö.
Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom motion Bo236 vad gäller
byggsysselsättning. Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks i
den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande byggsysselsättningen
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo236 yrkande 10 samt med
avslag på motionerna 1991/92:A240, 1991/92:A241, 1991/92:A258 yrkande 5,
1991/92:A262, 1991/92:A267, 1991/92:A272 yrkande 1, 1991/92:A273,
1991/92:A277 yrkande 1, 1991/92:A278, 1991/92:Bo211 yrkande 1, 1991/92:Bo235
yrkandena 1 och 6 samt 1991/92:Bo237 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
5. Anslag för räntebidrag till kommuner och landsting (mom. 4)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A225 (s) att särskilda insatser måste
göras för att stimulera byggandet. De åtgärder som föreslås i
kompletteringspropositionen är inte tillräckliga för att häva krisen inom
byggsysselsättningen. Vidare finns många samhällsviktiga behov som behöver
tillgodoses.
Enligt utskottets mening bör AMS få ett särskilt anslag för räntebidrag till
kommuner och landsting för bygginvesteringar, ny- eller ombyggnad eller
reparationsarbeten, som tidigareläggs och bedöms vara viktiga ur bl.a.
sysselsättningssynpunkt. Det kan vara fråga om skolor, sjukhus och andra
anläggningar. Investeringarna måste påbörjas senast i januari 1993 och får inte
finnas med i byggplanerna för i år. Anslaget skall täcka räntan för
kapitalkostnaden under högst två år, medan kommunerna själva får stå för
kapitalet. Sammanlagt bör 780 milj.kr. anslås; för budgetåret 1992/93 bör 390
milj.kr. beräknas. Anvisning av arbetskraft skall ske av AMS.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A225 (s) i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslag för räntebidrag till kommuner och landsting
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 27 till
Räntebidrag för ny- och ombyggnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett
reservationsanslag på 390 000 000 kr.,
6. Den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner (mom. 6,
motiveringen)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 27 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 28 slutar med
"och A482" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrunden av det nuvarande svåra läget på arbetsmarknaden anser
utskottet att vad som nu krävs är en väl avvägd ekonomisk politik med
kraftfulla åtgärder för att motverka arbetslösheten. Grunddragen i en sådan
ekonomisk politik har beskrivits i de reservationer som Socialdemokraternas
företrädare i finansutskottet har avgett (bet. 1991/92:FiU20). I övrigt anser
utskottet att de olika förslag som framförs i motion A225 (s) kan utgöra en
grund för en politik om arbete för alla. Hörnstenar i denna politik är
tillväxt, valfrihet och rättvisa. Det är en självklarhet att en politik med
arbete åt alla inbegriper en fungerande regionalpolitik.
Med en sådan syn på vilken politik som behövs utgår utskottet ifrån att den
negativa utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden kan brytas. Därmed är
någon riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella motionsyrkandena inte
behövlig. Dessa avstyrks således.
7. Nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och arbetsmarknadsinstituten
(Ami) (mom. 9)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Utskottet kan" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de uppfattningar som framförs i motion A222 (nyd) vad gäller
nedläggning av länsarbetsnämnderna, Ami m.m. Med siktet att spara in på onödiga
kostnader inom den offentliga sektorn bör man pröva att lägga över
länsarbetsnämndernas funktioner och ansvar på AMS. Med de tekniska möjligheter
som i dag står till buds, t.ex. kommunikation via interaktiv video, kan den
nödvändiga informationen erhållas och bearbetas centralt.
Enligt utskottets mening innebär den nuvarande organisationen med
arbetsförmedlingar och Ami-institut en klar risk för dubbelarbete vad gäller
utredning av den arbetssökande. För att förenkla organisationen, snabba upp
hanteringstiden och samtidigt spara pengar bör målsättningen vara att Ami läggs
ner och utredningsresurserna förs över till arbetsförmedlingarna.
Utskottet tillstyrker således motion A222 i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och
arbetsmarknadsinstituten (Ami)
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A222 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Rationaliseringsutredningar (mom. 10)
Vid avslag på reservation 7
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Beträffande motionärernas" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:
Det i reservation 7 framförda förslaget om nedläggning av länsarbetsnämnder
och Ami har inte vunnit gehör i riksdagen. Därmed anser utskottet att riksdagen
hos regeringen skall begära en utredning med uppgift att ge förslag om hur
verksamheten vid Ami och länsarbetsnämnderna kan rationaliseras. Även
arbetsförmedlingarnas effektivitet bör utredas.
Utskottet ställer sig således bakom motion A222 i dessa delar vilket bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande rationaliseringsutredningar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A222 yrkandena 4 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Medelsanvisning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom. 13)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom motion A225 (s) i vad gäller att anslaget till
förvaltningskostnaderna bör höjas med 42 milj.kr. jämfört med regeringens
förslag för att möjliggöra bl.a. uppsökande verksamhet bland
långtidsarbetslösa. Utskottet tillstyrker således motion A225 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande medelsanvisning till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 29, med anledning
av proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1991/92:A259 yrkande 5 till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar
ett ramanslag på 2852242000kr.,
10. Försöksverksamhet i Gävleborgs län (mom. 16)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "motion A229" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att få till
stånd en större flexibilitet i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
och att förenkla regelsystemet. Den försöksverksamhet som bedrivits i
Gävleborgs län med en friare användning av olika arbetsmarknadspolitiska medel
bör därför stödjas och byggas ut.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A229 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande försöksverksamhet i Gävleborgs län
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A229 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Företagsanknuten utbildning (mom. 20)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med
"Motionsönskemålet är" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser liksom motion A225 (s) att i den lågkonjunktur som nu råder
är det viktigt med kraftfulla satsningar på utbildning. Förslaget i
kompletteringspropositionen om en förlängning av försöksverksamheten med bidrag
till lönekostnader är ett steg i rätt riktning men innebär inte förslag om en
anslagshöjning. Om den företagsanknutna utbildningen skall kunna byggas ut och
fungera väl måste satsningen vara helhjärtad. Utskottet tillstyrker därför
motion A225 i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande företagsanknuten utbildning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Reglerna för utbildningsbidrag (mom. 21)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med
"Betänkandet har" och på s. 44 slutar med "är påkallad" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A253 att studiebidraget och
utbildningsbidrag till ungdomar under 20 år som genomgår
arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära skolväsendet beloppsmässigt bör
vara lika. Det är angeläget att en ändring av reglerna för utbildningsbidrag
snarast kommer till stånd. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande reglerna för utbildningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A253 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Statliga beredskapsarbeten (mom. 26)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motion A231" bort ha följande lydelse:
Som utskottet redovisat i det föregående är byggbranschen särskilt hårt
drabbad i den lågkonjunktur som nu råder. Särskilt svår är situationen för den
äldre arbetskraften. Enligt utskottets mening bör de kunskaper och den
yrkeserfarenhet som finns hos äldre byggnadsarbetare tas till vara och
utnyttjas för bl.a. reparationer och underhåll av statliga kulturbyggnader och
institutioner. Vad utskottet anfört med anledning av motion A231 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande statliga beredskapsarbeten
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A231 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Fackliga organisationers uppsökande verksamhet (mom. 31)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "av motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motion A224 (nyd) att bidrag inte bör lämnas för de
fackliga organisationernas uppsökande verksamhet. Utskottet är medvetet om att
AMV har rätt att fritt välja hur de arbetsmarknadspolitiska medlen skall
fördelas på åtgärdsform. Dock anser utskottet att riksdagen till regeringen bör
uttala att riktlinjerna för användningen av de otraditionella insatserna ändras
i enlighet med vad utskottet anfört.
Vad utskottet med anledning av motion A224 har anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande fackliga organisationers uppsökande verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A224 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd
arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom. 33)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med
"Utskottet ser" och på s. 62 slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet ser med stort allvar på den mycket höga arbetslösheten bland
ungdomar. Inte minst oroande är att stora grupper av de lite äldre ungdomarna
drabbats så hårt. För utskottet står det klart att kraftfulla insatser måste
till för att på något sätt komma till rätta med situationen och så långt
möjligt förhindra negativa effekter av en omfattande sysslolöshet.
Grundläggande för att komma till rätta med den stigande arbetslösheten är att
den ekonomiska politiken måste läggas om. Därutöver krävs särskilda insatser
för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Utskottet anser emellertid att det finns anledning att rikta kritik mot
regeringens förslag i proposition 124 om ett nytt åtgärdssystem för ungdomar
under 25 år. Förslaget utgör enligt utskottets mening en del i en politik som
inte är samordnad och genomtänkt.
Den grundläggande kritiken kan sammanfattas enligt följande.
Förslaget innebär att ungdomarna får bidrag i stället för en anställning med
lön. Åtgärden kommer att ha negativa effekter på ungdomarnas ordinarie
arbetsmarknad och på andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eftersom några nya
resurser inte skjuts till, kommer alltför få ungdomar att omfattas. Det är
oacceptabelt att garantin för de yngsta och de handikappade försvinner. En
omfattande byråkrati kommer att uppstå till men för annat arbete på
arbetsförmedlingarna. Det kan dessutom inte vara arbetsförmedlingarnas sak att
låna ut gratis arbetskraft till arbetsgivarna.
En självklar utgångspunkt bör enligt utskottets mening vara att den som
arbetar på en arbetsplats också skall vara anställd där och att villkoren för
arbetet skall bestämmas av arbetsmarknadens parter. Även unga människor måste
kunna leva på sin lön. För utskottet står det helt klart att den unge under
ungdomspraktiken kommer att utföra arbete i inte obetydlig omfattning, även om
praktiken till äventyrs benämns arbetsmarknadsutbildning. Regeringens förslag
inger i detta hänseende betänkligheter.
Mot regeringsförslaget kan invändas att det kommer att få mycket allvarliga
effekter för vissa utsatta grupper på arbetsmarknaden. Som framhålls i
Socialdemokraternas partimotion A10 kommer det t.ex. att bli mycket svårt att
förmedla ett arbete med lönebidrag till en arbetshandikappad, när alternativet
är en frisk 24-åring som ställs till arbetsgivarens förfogande utan några
ekonomiska förpliktelser.
Oavsett vilka uttalanden som görs i propositionen är det de gällande
arbetsrättsliga reglerna som avgör, om den som utför ett arbete skall betraktas
som anställd eller inte. Avgörande är omständigheterna i det enskilda fallet.
Enligt utskottets uppfattning får någon tvekan inte råda om vad som gäller, när
en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd introduceras, särskilt inte när den avses
få stor omfattning.
Det skulle kunna göras gällande att ovissheten kan undanröjas med hjälp av en
särskild lag som undantar dessa ungdomar från de lagar och avtal som normalt
tillämpas på en arbetsplats. Utskottet avvisar emellertid i detta fall bestämt
alla tankar på en sådan lagstiftning.
En sådan lag skulle i praktiken bli en slags tvångslag som undantar just
dessa ungdomar från de rättigheter som tillkommer andra arbetstagare. Detta
strider mot de grundläggande fri- och rättigheter som är så viktiga i vårt
samhälle. Dessutom skulle utarbetandet av en sådan lag kräva ingående analyser
av vilka förutsättningar som föreligger för en sådan lagstiftning och vilka
effekter den kan få. Det är en självklarhet i det svenska rättssamhället att
detta förutsätter en ingående utredning, remissförfarande och lagrådets
hörande.
Detta gäller inte minst mot bakgrund av de oklarheter som föreligger om en
sådan lagstiftnings verkan. Det är inte självklart att en sådan lag verkligen
förhindrar att den berörda ungdomen ändå åberopar de regler som finns i olika
lagar och avtal till förmån för arbetstagare. Det vore enligt utskottets mening
helt oförsvarligt att försätta arbetsgivare, ungdomar och berörda myndigheter i
en situation, där oklarhet råder om vilka regler som egentligen skall
tillämpas.
Av nu angivna skäl bör enligt utskottets mening proposition 124 avslås av
riksdagen. Även de motioner som innehåller förslag om villkor i olika
hänseenden för ungdomspraktiken eller andra synpunkter med anknytning till
denna avstyrks av utskottet. Det gäller motionerna A8 (c, m, fp, kds), A9
(nyd), A11 (v) och A12 (fp), i förekommande fall i motsvarande delar.
Utskottet anser att det i stället finns skäl att ta fasta på det förslag om
ungdomsåtgärder som framförs i den nyssnämnda motionen. Utgångspunkten för
dessa förslag är vad som är bäst för ungdomarna. Grundtanken är att reglerna
måste vara enhetliga och enkla. Ungdomarna skall utföra arbete och därför vara
anställda av arbetsgivarna på avtalsenliga villkor. De skall självfallet få en
chans att kvalificera sig hos arbetsgivarna för ett ordinarie arbete. Såsom
framhålls i motionen måste det finnas starka ekonomiska incitament för
arbetsgivarna så att alla engagerar sig för att få fram lämpliga arbeten. För
de yngsta ungdomarna och de arbetshandikappade måste det finnas en garanti.
Den närmare innebörden av förslaget är i korthet följande.
"Ungdomsjobb" skall kunna anvisas en ungdom under 25 år i de fall då försök
att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden har misslyckats och då det inte
heller finns behov av att stärka den unges kompetens genom utbildning. En
förutsättning skall vara att arbetsgivaren ökar antalet anställda eller i vart
fall att det finns skäl för en anvisning med hänsyn till den unges situation,
t.ex. risk för utförsäkring från A-kassan. Den berörda fackliga organisationen
skall yttra sig över att förhållandena på arbetsplatsen är sådana som
arbetsgivaren uppger. En anvisning från arbetsförmedlingen skall avse
tillfällig anställning under högst sex månader. Om särskilda skäl föreligger
kan en förlängning ske med ytterligare högst sex månader. Anställningsavtal
skall träffas och lön utges i enlighet med det tillämpliga kollektivavtalets
lägstlöneregler, vilket vanligen varierar mellan 42 och 52 kr. per timme.
Arbetsgivaren får göra avdrag med 415 kr. per dag vid inbetalning av
arbetsgivaravgifter på motsvarande sätt som vid utbildningsvikariat. Om den
unge inte får fast anställning hos arbetsgivaren skall den unge i slutet av
anställningsperioden delta i jobbsökaraktiviteter.
Det av Socialdemokraterna framlagda förslaget fyller enligt utskottets mening
de krav på enkelhet som bör ställas. Det har dessutom den fördelen att systemet
med avdrag från arbetsgivaravgifterna är väl inarbetat.
"Ungdomsjobb" är en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den bör likställas med
beredskapsarbete. Därmed kommer åtgärden att omfattas av undantagsregeln i 1 §
lagen om anställningsskydd.
Den nya åtgärden bör införas från den 1 juli i år. När en förbättring
inträder av läget på arbetsmarknaden skall en anpassning ske, exempelvis genom
att arbetsgivarens avdragsmöjligheter begränsas.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A10 såvitt avser förslaget att
införa ungdomsjobb från och med den 1 juli 1992 och att anta ändringen i lagen
om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. Vad utskottet anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande regeringens förslag om en försöksverksamhet med
arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A10 yrkandena 1--3 och med
avslag på dels proposition 1991/92:124 i motsvarande del, dels motionerna
1991/92:A8, 1991/92:A9 yrkandena 2--4 och 1991/92:A11 yrkandena 1, 2, 4 och 5,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar,
dels antar lagförslaget i bilaga 5 med den ändringen i rubriken och
ingressen att lagändringen skall avse lagen (1992:000) om tillfällig avvikelse
från lagen (1981:691) om socialavgifter,
16. Andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 15
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "En
grundtanke" och på s. 63 slutar med "bekämpa ungdomsarbetslösheten" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A10 att vissa andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan upphöra med "Ungdomsjobbens" införande,
nämligen beredskapsarbete och rekryteringsstöd för ungdomar under 25 år,
handledarbidrag till arbetsgivare samt avtalade inskolningsplatser.
Detta innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom förslaget i v-motionen
A11 om att huvudregeln bör vara att de ungdomar under 25 år som kvalificerat
sig för ersättning från arbetslöshetskassan i första hand bör erbjudas
beredskapsarbete.
Utskottets förordande av det socialdemokratiska förslaget om ungdomsjobb
innebär att inte heller vänsterpartiets yrkande i motionerna A259 och So270 om
att ungdomsgarantin utvidgas till 20--24-åringarna bör vinna riksdagens bifall.
Såsom tidigare framförts är det utskottets uppfattning att de särskilda
inskolningsplatserna bör finnas kvar för 18--19-åringarna och för handikappade.
Om platserna slopas, som regeringen föreslår, kommer dessa ungdomar att få
svårigheter i konkurrensen med de äldre om att få en praktikplats.
När det gäller kostnaderna för det nya åtgärdssystemet innebär varje
anställd på ett ungdomsjobb enligt förslaget i motion A10 en utgift för staten
om ca 91 000 kr., beräknat som 220 dagsavdrag à 415 kr. Samtidigt får staten
dock intäkter i form av skatter och arbetsgivaravgifter. Med varje arbetslös
ungdom som får ett ungdomsjobb bortfaller emellertid också kostnaden för
kontant arbetsmarknadsstöd. Som framhålls i motionen ökar statens faktiska
kostnader därför inte i och med ungdomsjobben. Utöver detta måste man också
beakta värdet av det som den unge producerar, ökade intäkter för kommunerna
samt minskande kostnader för social utslagning.
Utskottet ansluter sig till vad som framförts i motion A10 om att en viss del
av det tidigare föreslagna anslaget till AMS -- i motion A225 har
Socialdemokraterna förordat ytterligare 250 milj.kr. till otraditionella
insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten -- kan utgå och i stället
användas för ungdomsjobben. Det gäller kostnaderna för de ovan angivna
åtgärderna som upphör. I övrigt finansieras reformen vid sidan av statsbudgeten
genom att passiva kontantstöd aktiveras. Intäkterna till arbetsmarknadsfonden
kommer att minska med det avdrag som arbetsgivarna får göra. I gengäld minskas
dock utbetalningarna från fonden. Om man beaktar de totala effekterna av
skatter, avgifter och uteblivet kontantstöd är det, som framhålls i motionen,
fördelaktigt att aktivera kontantstödet på detta sätt.
Utskottet anser det angeläget att det snarast görs en bedömning av läget för
arbetsmarknadsfonden i sin helhet varefter eventuella justeringar får göras i
dess finansiering.
Med det anförda tillstyrks motionerna A10 och A225 i motsvarande delar.
Propositionen liksom motionerna A11, A259 och So270, i förekommande fall i
motsvarande delar, avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A10 yrkande 4 och
1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del samt med avslag på dels proposition
1991/92:124 i motsvarande delar, dels motionerna 1991/92:A11 yrkande 3,
1991/92:A259 yrkande 2 och 1991/92:So270 yrkande 2,
dels godkänner förslaget om att slopa statsbidraget till avtalade
inskolningsplatser, beredskapsarbete för ungdomar under 25 år, rekryteringsstöd
för ungdomar under 25 år och till arbetsgivare för handledare för ungdomar,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Gymnasie- och högskoleutbildningen (mom.38)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med
"Utbildningsutskottet har" och slutar med "bör avstyrkas" bort ha följande
lydelse:
Utbildningsutskottet har yttrat sig med anledning av de av Socialdemokraterna
i motion A10 väckta frågorna om ytterligare platser i gymnasie- och högskolan.
Med hänvisning till vad utskottet erfarit om att regeringen i
kompletteringspropositionen kommer att lägga fram förslag om utökning av
kapaciteten inom både gymnasieskolan och högskolan för budgetåret 1992/93
föreslår utbildningsutskottet att motionen avstyrks i dessa delar.
Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av motionsyrkandena rörande
gymnasieskolan erinra om den socialdemokratiska regeringens beslut i
augusti 1991 att för innevarande budgetår anslå 100 milj.kr. i särskilt
statsbidrag till kommunerna för att anordna ett tredje utbildningsår för
arbetslösa 18--19-åringar med avslutad tvåårig gymnasieskola. Anvisade medel
beräknades räcka till 4 000 platser i gymnasieskolan. Trots vad som föreslagits
i kompletteringspropositionen om en utökning av kapaciteten anser utskottet att
det med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden och kommunernas försenade
planering av gymnasieskolan för läsåret 1992/93 är angeläget att riksdagen nu
fattar beslut om en utökning av påbyggnadsutbildningen. Som förordas i motionen
bör utbildningen inriktas mot allmänna ämnen -- engelska, svenska, matematik
och samhällskunskap. Därigenom får eleverna en allmän kompetens motsvarande den
som de treåriga yrkeslinjerna i framtiden kommer att ge. Medelsbehovet bör i
enlighet med motionen beräknas till 25 000 kr. per helårselev. 10 000 elever
bör erbjudas påbyggnadsutbildning.
Med det anförda ansluter sig utskottet till den uppfattning som kommit till
uttryck i den till yttrandet fogade avvikande meningen från
utbildningsutskottets socialdemokratiska ledamöter.
Även när det gäller högskoleutbildningen anser utskottet i likhet med
motion A10 att situationen på arbetsmarknaden motiverar en utökning av antalet
platser. Även om förslag lagts fram i kompletteringspropositionen bör, såsom
anförs av de socialdemokratiska ledamöterna i utbildningsutskottet, besked om
detta lämnas så tidigt som möjligt så att högskoleenheterna kan planera för de
tillkommande platserna.
I enlighet med motionen bör 2 000 ytterligare årsstudieplatser inrättas på
lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Anslaget i fråga bör
tillföras 60 milj.kr.
Utskottet erinrar i sammanhanget om att utbildningsutskottets
socialdemokratiska ledamöter i reservationer till betänkandet 1991/92:UbU14
föreslagit förändringar i förhållande till regeringens förslag när det gäller
planeringsramarna för lokala och individuella linjer samt fristående kurser och
som en följd därav förordat högre anslagsbelopp.
Utskottet tillstyrker således förslagen i motion A10 om utökning av gymnasie-
och högskolan och att medel anvisas för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande gymnasie- och högskoleutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A10 yrkandena 5--8
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
60000000 kr. utöver vad som beräknats i proposition 1991/92:100 bilaga 9,
18. Ungdomslöner m.m. (mom. 39)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med
"Anställningsskyddslagens regler" och på s. 65 slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ser vissa saker som grundläggande för att lösa ungdomarnas problem
på arbetsmarknaden. För det första måste man se över ungdomslönerna.
Arbetsmarknadens parter bör på olika sätt stimuleras att införa särskilda
ungdomslöner. Detta gäller inte minst inom teko-branschen. För det andra måste
provanställningstiden förlängas så att ungdomarna verkligen får möjlighet att
visa sin lämplighet för arbetet. Dessa åtgärder skulle vara fördelaktiga både
för de arbetslösa ungdomarna och för det svenska välståndet. Åtgärderna innebär
inte heller några kostnader.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A9, A261 och N225 i berörda
delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande ungdomslöner m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A9 yrkande 1, 1991/92:A261
yrkande 3 och 1991/92:N225 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
19. Sommaraktiviteter (mom. 40)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Med
anledning" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Som framförts i Socialdemokraternas motion A225 kommer många ungdomar att
vara arbetslösa i sommar, inte minst i storstäderna. Utskottet anser att
ungdomarna måste engageras i aktiva åtgärder av olika slag. Under sommaren är
det gott om lediga lokaler av olika slag samtidigt som många lärare är beredda
att göra insatser.
Utskottet anser liksom motionärerna att regeringen bör verka för att AMS i
samarbete med kommuner och högskolor ordnar en omfattande utbildnings- och
kursverksamhet med jobbsökarkurser, yrkesvägledning, information om
utbildningsalternativ, svenska för invandrare, rekrytering till gymnasieskolan
m.m.
Som förelås i motionen bör arbetsmarknadsdepartementet få ett särskilt anslag
som skall användas till att ge bidrag till kommuner och högkolor för
lärarkostnader och dylikt. I enlighet med motionens förslag bör 75 milj.kr.
avsättas för detta ändamål.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A225 i den berörda delen.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande sommaraktiviteter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 28
till Sommaraktiviteter för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 75000000kr.,
20. Egenföretagarnas sociala situation (mom.47)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med
"Utskottet har ovan" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A725 (nyd) att lagen om kontant
arbetsmarknadsstöd bör ändras så att enmansföretagarna inte diskrimineras utan
behandlas på samma sätt som övriga medborgare. Den nuvarande lagen innebär att
en tillfälligt arbetslös enmansföretagare måste avveckla sin rörelse för att
kunna erhålla en tillfällig arbetslöshetsersättning. Inte minst med tanke på
den nuvarande arbetsmarknadssituationen och behovet av att få till stånd en
livskraftig småföretagsamhet är det inte rimligt att behandla en företagare
sämre än andra. Regeringen bör därför återkomma med lagförslag.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A725. Utskottets
ställningstagande innebär att motionerna A251 och A715 i det väsentliga
tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:
47. beträffande egenföretagarnas sociala situation
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A725 samt med anledning av
motionerna 1991/92:A251 och 1991/92:A715 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
21. Inträde i arbetslöshetskassa (mom. 50)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med
"Utskottet har under" och slutar med "avstyrks motionen" bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion A722
beträffande behovet av förenklade rutiner för medlemskap i en erkänd
arbetslöshetskassa av icke fackföreningsanslutna arbetstagare. Det kan inte
accepteras att byråkratiska hinder eller mobbning av den sökande hindrar
anslutning till arbetslöshetskassa för sådana personer. Vad utskottet med
anledning av motion A722 anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:
50. beträffande inträde i arbetslöshetskassa
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A722 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Tillfällig ändring av lagen om anställningsskydd (mom. 51)
Arne Jansson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Det är"
och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar förslagen om en effektivare arbetsmarknadspolitik i
motion A728 (nyd). Företagen bör -- såsom föreslås i motionen -- få dispens
från lagen om anställningsskydd, när de anställer en arbetslös. Den arbetslöse
behåller sin arbetslöshetsersättning och företaget kompletterar lönen upp till
marknadsmässig nivå. För att undvika missbruk bör särskilda regler utfärdas.
När konjunkturen vänder finns arbetskraften redan på plats vilket innebär en
samhällsekonomisk vinst. För välutbildade arbetslösa bör det kunna finnas
möjligheter att bidra till utvecklingen i våra grannländer på andra sidan
Östersjön.
Vad utskottet med anledning av motion A728 anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:
51. beträffande tillfällig ändring i lagen om anställningsskydd
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A728 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 52)
Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,
Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det av regeringen föreslagna anslaget
otillräckligt med hänsyn till den allvarliga arbetsmarknadssituationen. Inte
minst med hänsyn till behovet av åtgärder för ungdomar samt behovet av stöd
till den företagsanknutna utbildningen bör anslaget i enlighet med förslaget i
motion A225 (s) höjas med 350 milj.kr. i förhållande till propositionen. Motion
A225 tillstyrks således i denna del. Motion A259 avstyrks i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande
del, med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del samt
med avslag på motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 956 575 000 kr.,
Särskilda yttranden
1. De statliga grupplivförsäkringarna (mom. 22)
Harald Bergström (kds) anför:
Lagen om homosexuella sambor är föremål för utvärdering i kommittén om
registrerat partnerskap. Den skall, enligt direktiven, göra en genomgång av de
regler som finns inom bl.a. arbetsrättens och sociallagstiftningens område
gällande äktenskaplig samlevnad. Kommitténs arbete skall redovisas i ett
betänkande senast den 20 december 1992.
Med ovanstående som bakgrund anser jag det inte lämpligt av utskottet att
föregripa kommitténs förslag genom att uttala en bestämd mening i frågan om de
statliga grupplivförsäkringarnas efterlevandeskydd för homosexuella sambor.
2. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd
arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom.33)
Arne Jansson (nyd) anför:
Med de justeringar som utskottet förordar i förhållande till regeringens
förslag minskar risken för missbruk av ungdomspraktiken. Det är enligt min
mening mycket bra.
För mig är det dessutom väsentligt att praktikantens intressen tas till vara
så långt som möjligt. Praktikanten måste få känna att han är till nytta på den
arbetsplats där han fullgör praktiken. Att genomföra ungdomspraktik får inte
betraktas som mycket mindre värdefullt än att utföra vanligt arbete. Jag anser
därför att man borde undersöka om praktikanternas villkor kan förbättras i
något avseende utan att de grundläggande förutsättningarna för ungdomspraktiken
rubbas.
Meningsyttring
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Karl-Erik Persson anför:
Jag instämmer i den reservation som de socialdemokratiska företrädarna i
utskottet har avgett beträffande byggsysselsättningen.
Därutöver vill jag anföra följande.
Enligt min mening bör arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och
inriktning i första hand ta upp arbete åt alla som övergripande mål för
politiken. Arbetslinjen skall innebära både utbildning och sysselsättning i
stället för arbetslöshet. För att nedbringa kostnaderna för
arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag och utslagna människor bör regeringen
komma med förslag till åtgärder för att begränsa arbetslösheten till högst 3 %
till årsskiftet 1992/93.
Den offentliga arbetsförmedlingen måste expandera i tider av arbetslöshet. De
förstärkningar som regeringen föreslår är otillräckliga. Ytterligare 100
milj.kr. bör anslås till arbetsmarknadsverket.
I enlighet med Vänsterpartiets uppfattning måste ytterligare
beredskapsarbete kunna komma i fråga när detta framstår som den mest
ändamålsenliga åtgärden i det enskilda fallet. Med hänsyn till det
bekymmersamma läget på arbetsmarknaden med en stigande arbetslöshet i synnerhet
bland ungdomar är den väsentliga höjning av bidragsmedlen som föreslås i motion
A259 väl motiverad.
När det gäller regeringens förslag om en försöksverksamhet med
arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar ansluter jag mig
till vad som anförts i Vänsterpartiets motion A11. Insatser måste göras som
syftar till att bevara och utveckla förvärvade kunskaper och som ger
arbetslivserfarenhet. Regeringens förslag skulle kunna bli en bra
ungdomsgaranti om vissa förändringar gjordes. Det viktigaste är att det skall
vara fråga om praktikarbete och att ungdomarna blir anställda hos den
arbetsgivare som har det dagliga ansvaret på arbetsplatsen. Staten skall ge
bidrag till lönen. Ungdomarna får inte utnyttjas för ordinarie arbetsuppgifter.
En handledare måste finnas på platsen. Om ungdomen faktiskt utför ett ordinarie
arbete måste principen om lika lön för lika arbete gälla. Annars skulle det bli
en gratisförmån för arbetsgivaren. Fackföreningen har en viktig roll att spela
i detta sammanhang. Jag anser också i likhet med motionen att ersättningen
måste räknas upp för ungdomarna i åldern 20--24 år så att de kan försörja sig
utan att behöva anlita de sociala myndigheterna.
Såvitt gäller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar är det
min uppfattning att, såsom föreslås i motion A11, ungdomar under 25 år som
kvalificerat sig för ersättning hos arbetslöshetskassa i första hand skall
erbjudas beredskapsarbete. Den s.k. ungdomsgarantin bör utvidgas till de något
äldre ungdomarna i åldern 20--24 år. Den som har yrkesutbildning eller annars
har genomgått utbildning utan att ha fått arbete bör erbjudas en särskild
praktikplats med full ersättning från samhället, på sätt som förordas i
v-motionerna A259 och So270. Vad som anförts bör ges regeringen till känna.
I fråga om medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder anser
jag att denna bör höjas med det belopp som föreslås i motion A259, dvs. med 1,5
miljarder kronor utöver regeringens förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 13, 24, 33,
34 och 52 borde ha hemställt:
1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A259 yrkandena 1 och 6 samt med
avslag på motion 1991/92:A225 yrkandena 1, 3, 4, och 25 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
13. beträffande medelsanvisning till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A259 yrkande 5 samt med
anledning av dels proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del, dels
motion 1991/92:A225 yrkande 29 till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar
ett ramanslag på 2910242000 kr.,
24. beträffande ytterligare beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
33. beträffande regeringens förslag om en försöksverksamhet med
arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar
att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:124 i motsvarande del och
motion 1991/92:A11 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och med avslag på motionerna
1991/92:A8, 1991/92:A9 yrkandena 2--4 och 1991/92:A10 yrkandena 1--3 godkänner
vad ovan anförts,
34. beträffande andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A11 yrkande 3, 1991/92:A259
yrkande 2 och 1991/92:So270 yrkande 2 samt med avslag på dels proposition
1991/92:124 i motsvarande delar, dels motionerna 1991/92:A10 yrkande 4 och
1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del godkänner vad ovan anförts,
52. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del
samt med anledning av dels proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del,
dels motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 106 575 000 kr.,
I proposition 1991/92:100 framlagt lagförslag
Bilaga 1
Förslag till
Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter
I proposition 1991/92:124 framlagda lagförslag
Bilaga 2
Av utskottet framlagt lagförslag
Bilaga 3
Förslag till
Lag om ungdomspraktikanter
Härigenom föreskrivs följande.
Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte anses som
arbetstagare när de fullgör ungdomspraktik.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller till utgången av juni
1993.
Lagförslag till reservation 1.
Bilaga 4
Lagförslag till reservation 15.
Bilaga 5
Utbildningsutskottets yttrande
1991/92:UbU3y
Bilaga 6
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år (prop. 1991/92:124)
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att avge
yttrande över motionerna 1991/92:A8 (c, m, fp, kds), 1991/92:A10 (s) yrkandena
5--8 samt 1991/92:A12 (fp). Motionerna är väckta med anledning av regeringens
proposition 1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under
25 år.
För att bekämpa arbetslösheten bland ungdomar under 25 år föreslår regeringen
ett nytt åtgärdssystem i form av arbetsmarknadsutbildning med
arbetsplatsförlagd praktik, benämnd ungdomspraktik. Syftet är att ungdomarna
skall få viktig yrkespraktik och arbetslivserfarenhet som ökar deras
möjligheter att konkurrera om arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
I motion 1991/92:A8 (c, m, fp, kds) behandlas villkoren för
ungdomspraktik i vad avser ungdomar i åldern 18--19 år. Enligt motionärerna
bör det föreligga synnerliga skäl för att ungdomar i åldern 18--19 år utan
minst tvåårig gymnasieutbildning skall få delta i den föreslagna
ungdomspraktiken. En avslutad gymnasieutbildning måste alltid vara ett klart
och tydligt förstahandsalternativ. Det förhållandet att betald yrkespraktik på
något sätt skulle kunna framstå som ett alternativ till reguljär utbildning
riskerar enligt motionärerna att leda till fel signaler till ungdomarna. Vidare
anser motionärerna att arbetsförmedlingen bör åläggas att alltid samråda med
ungdomarnas hemkommuner före en eventuell anvisning till ungdomspraktik.
Riksdagens beslut om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,
bet. UbU16, rskr. 356) innebär bl.a. att kommunerna är skyldiga att erbjuda
alla ungdomar, som har gått igenom grundskolan och som inte redan har en
gymnasieutbildning, utbildning i gymnasieskolan på ett nationellt program eller
ett individuellt program. Skyldigheten gäller fram t.o.m. det första
kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år (jfr 5kap. 1--5§§
skollagen).
I nu föreliggande proposition (1991/92:124) framhålls att för ungdomar i
åldern 18--19 år som inte har minst tvåårig gymnasieutbildning skall
utbildningsåtgärder genom kommunens försorg vara förstahandsalternativet. Men
finns det skäl för det skall även ungdomar utan gymnasieutbildning kunna delta
i ungdomspraktik. Arbetsförmedlingen bör samråda med ungdomarnas hemkommuner
för en eventuell anvisning till ungdomspraktik.
Utbildningsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att stat och
kommun även i fortsättningen, i första hand via skola och arbetsförmedling,
måste på alla sätt försöka hjälpa ungdomarna in på den utbildning eller
yrkesväg som de önskar. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna
att det finns en risk att betald praktik m.m. under viss tid kan framstå som
ett mera lockande alternativ för somliga än reguljär utbildning i
gymnasieskolan. Ett villkor för att delta i den nu aktuella ungdomspraktiken
bör därför vara att ungdomar i åldern 18--19 år skall ha genomgått minst en
tvåårig utbildning i gymnasieskolan. Det bör enligt utbildningsutskottet
föreligga synnerliga skäl för att undantag från detta villkor skall ske.
Utbildningsutskottet anser vidare i likhet med motionärerna att
arbetsförmedlingen bör åläggas att alltid samråda med berörd hemkommun före en
anvisning till ungdomspraktik. Utbildningsutskottet vill ånyo framhålla att det
i dag föreligger en skyldighet för kommunerna att erbjuda ungdomar under 20 år
utbildning i gymnasieskolan. Beräkningen av statsbidraget beträffande
gymnasieutbildning baseras på alla personer som är folkbokförda i kommunen och
som fyllt 16 men inte 20 år.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att
arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka motion 1991/92:A8 när det gäller
villkoren för ungdomspraktik i vad avser ungdomar i åldern 18--19 år.
För att bekämpa ungdomsarbetslösheten för ungdomar under 25 år föreslås i
motion 1991/92:A10 (s) bl.a. att ytterligare 10000 elever skall erbjudas
påbyggnadsutbildning (yrkande 5). Enligt motionärerna är det angeläget att
utöka påbyggnadsutbildningen till dess gymnasiereformen är fullt genomförd. I
första hand bör påbyggnadsutbildningen inriktas mot allmänna ämnen så att
eleverna får en allmän kompetens som motsvarar den treåriga
gymnasieutbildningen i framtiden. Medelsbehovet för ytterligare 10000
årselevplatser beräknas till 250 milj.kr. Riksdagen bör besluta tillföra
sektorsbidraget under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet motsvarande medel (yrkande 6).
Som utbildningsutskottet nyss framhållit bör utbildningsinsatser i
gymnasieskolan för arbetslösa ungdomar under 20 år vara
förstahandsalternativet. Mot bakgrund av att endast ett fåtal kommuner kommer
att påbörja genomförandet av den nya treåriga gymnasieskolan nästa läsår är det
angeläget att så många elever som möjligt på de tvååriga linjerna i
gymnasieskolan kan erbjudas ett tredje utbildningsår.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen i årets
kompletteringsproposition att framlägga förslag om en utökning av
utbildningskapaciteten i gymnasieskolan för budgetåret 1992/93. Med hänvisning
härtill anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka
motion 1991/92:A10 yrkandena 5 och 6.
Frågan om tillgången på praktikplatser för ungdomar till följd av
föreliggande förslag om ungdomspraktik tas upp i motion 1991/92:A12 (fp).
Motionären befarar att ungdomarna i skolans uppföljningsansvar, dvs.
16--17-åringar som ännu inte påbörjat en utbildning i gymnasieskolan, kommer
att få svårt att erhålla ungdomsplats i konkurrens med ungdomar som efterfrågar
ungdomspraktik.
Som framhölls i propositionen om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop.
1990/91:85 s. 90) har ungdomsplatserna inom ramen för kommunernas
uppföljningsansvar varit ett viktigt pedagogiskt redskap för att motivera
ungdomarna till fortsatta studier genom att stärka deras självkänsla och att ge
dem en introduktion i yrkeslivet. Möjligheten att få ungdomsplats under viss
tid kommer att finnas även i den nya gymnasieskolan inom ett individuellt
program.
Utbildningsutskottet delar motionärens uppfattning att det kan bli svårt för
ungdomarna i kommunens uppföljningsverksamhet att få tillgång till lämpliga
praktikplatser då det nya systemet med ungdomspraktik träder i kraft. Som
motionären framhåller krävs det ett intimt samarbete mellan ansvariga inom
skolans uppföljningsverksamhet och arbetsförmedlingen för att lösa detta
problem. Enligt vad utbildningsutskottet erfarit finns det sedan länge ett väl
etablerat samarbete mellan skolan och arbetsförmedlingen samt andra berörda i
detta avseende. Utskottet utgår från att behovet av praktikplatser för ungdomar
i kommunens uppföljningsverksamhet kommer att beaktas även i fortsättningen.
Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser
utbildningsutskottet därför inte vara erforderligt, varför utbildningsutskottet
anser att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motion 1991/92:A12.
I motion 1991/92:A10 föreslås även ytterligare platser i grundläggande
högskoleutbildning. Motionärerna befarar att eljest ca 10 000 behöriga elever
från gymnasieskolans avgångsklasser i vår inte kommer att få plats vid
högskolan till hösten. De föreslår att ramen för lokala linjer och fristående
kurser ökas med ytterligare 2 000 årsstudieplatser (yrkande 7) och att 60
milj.kr. anvisas för detta (yrkande 8). Enligt motionärerna bör det ankomma på
regeringen att fördela platserna till de högskolor som har möjlighet att
expandera, varvid man i första hand bör se till förutsättningarna vid de mindre
och medelstora högskolorna.
Utskottet har erfarit att regeringen i kompletteringspropositionen även
kommer att föreslå utökningar av högskoleutbildningen. Med hänvisning härtill
anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motion
1991/92:A10 yrkandena 7 och 8.
Stockholm den 2 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson
(s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Tuve
Skånberg (kds) och Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa
Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt vad" och
slutar med "yrkandena 5 och 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om den socialdemokratiska regeringens beslut i augusti
1991 att för innevarande budgetår anslå 100milj.kr. i särskilt statsbidrag
till kommunerna för att anordna ett tredje utbildningsår för arbetslösa
18--19-åringar med avslutad tvåårig gymnasieskola (jfr Förordning om särskilda
åtgärder inom utbildningsområdet mot ungdomsarbetslösheten, SKOLFS 1991:57).
Anvisade medel beräknades räcka till 4000 platser i gymnasieskolan. Enligt
vad utskottet erfarit kommer regeringen i årets kompletteringsproposition att
framlägga förslag om en utökning av utbildningskapaciteten i gymnasieskolan för
budgetåret 1992/93. Det oaktat anser utbildningsutskottet att det med hänsyn
till situationen på arbetsmarknaden och kommunernas planering av gymnasieskolan
för läsåret 1992/93 är angeläget att riksdagen nu fattar beslut om en utökning
av påbyggnadsutbildningen. I första hand bör påbyggnadsutbildningen inriktas
mot allmänna ämnen -- engelska, svenska, matematik och samhällskunskap.
Därigenom får eleverna en allmän kompetens motsvarande den som de treåriga
yrkeslinjerna i framtiden kommer att ge.
Medelsbehovet för den föreslagna påbyggnadsutbildningen beräknas till
25000kr. per helårselev. Utbildningsutskottet föreslår att 10000 elever
erbjuds påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan.
Utbildningsutskottet föreslår således att arbetsmarknadsutskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A10 yrkandena 5 och 6 för
budgetåret 1992/93 tillför sektorsbidraget under anslaget B8. Bidrag till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet (åttonde huvudtiteln)
250milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Utbildningsutskottet har" och slutar med "yrkandena 7 och 8" bort ha följande
lydelse:
En utökning av den grundläggande högskoleutbildningen nästa läsår behövs av
det skäl som motionärerna anfört. För att högskoleenheterna skall kunna planera
för de tillkommande platserna bör besked ges så tidigt som möjligt.
Utbildningsutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet, oaktat att
regeringen väntas framlägga förslag i kompletteringspropositionen, bör
tillstyrka motion 1991/92:A10 yrkandena 7 och 8.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet instämmer i vad som anförts i den av Socialdemokraterna
avlämnade avvikande meningen om påbyggnadsutbildning för ytterligare 10000
elever och medelsanvisningen i vad avser denna utbildning för budgetåret
1992/93.
Vänsterpartiet har i motion 1991/92:Ub494 föreslagit ytterligare 4 000
årsstudieplatser i grundläggande högskoleutbildning för nästa budgetår. Den
motionen kommer att behandlas i betänkande 1991/92:UbU14, som ännu inte
justerats. När kompletteringspropositionen lagts fram kommer vi att ta
ställning till om vi på nytt skall motionera i frågan. När det gäller motion
1991/92:A10 yrkandena 7 och 8 delar jag Socialdemokraternas uppfattning i den
avvikande meningen att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka motionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 4
Motionerna 5
Utskottet 15
Allmän bakgrund 15
Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning 18
Sysselsättning i byggbranschen, olika regioner m.m. 22
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 29
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 32
Inledning 33
Flyttningsbidrag m.m. 35
Arbetsmarknadsutbildning 36
Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning 40
Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet
m.m. 41
Bidrag till utbildning i företag 41
Elevsocial verksamhet 42
Utbildningsbidrag m.m. 42
Utbildningsvikariat m.m. 45
Beredskapsarbeten 46
Rekryteringsstöd 49
Otraditionella insatser 50
Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder 50
Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet 51
Insatser för invandrare och flyktingar 51
Åtgärder för ungdomar 51
Bakgrund 52
Regeringens förslag 53
Motioner väckta med anledning av proposition 124 56
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 57
Utskottets överväganden 58
Arbetslöshetsförsäkring 65
Medelsanvisning 69
AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet 69
AMU-gruppen: Investeringar 71
Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar 71
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 72
Hemställan 72
Reservationer 78
1. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning
(mom.1),(s) 78
2. Medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder (mom. 2),
(nyd) 80
3. Byggsysselsättningen (mom. 3, motiveringen), (s) 80
4. Byggsysselsättningen (mom. 3), (nyd) 81
5. Anslag för räntebidrag till kommuner och landsting (mom. 4), (s) 82
6. Den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner (mom. 6,
motiveringen), (s) 82
7. Nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och arbetsmarknadsinstituten
(Ami) (mom. 9), (nyd) 83
8. Rationaliseringsutredningar (mom. 10), (nyd) 83
9. Medelsanvisning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom.
13), (s) 84
10. Försöksverksamhet i Gävleborgs län (mom. 16), (nyd) 84
11. Företagsanknuten utbildning (mom. 20), (s) 85
12. Reglerna för utbildningsbidrag (mom. 21), (nyd) 85
13. Statliga beredskapsarbeten (mom. 26), (nyd) 86
14. Fackliga organisationers uppsökande verksamhet (mom. 31), (nyd) 86
15. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd
arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom. 33), (s) 86
16. Andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar (mom. 34), (s)
89
17. Gymnasie- och högskoleutbildningen (mom.38), (s) 91
18. Ungdomslöner m.m. (mom. 39), (nyd) 92
19. Sommaraktiviteter (mom. 40), (s) 93
20. Egenföretagarnas sociala situation (mom.47), (nyd) 93
21. Inträde i arbetslöshetskassa (mom. 50), (nyd) 94
22. Tillfällig ändring av lagen om anställningsskydd (mom. 51),
(nyd) 94
23. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 52),
(s) 95
Särskilda yttranden 95
1. De statliga grupplivförsäkringarna (mom. 22), (kds) 95
2. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd
arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom.33), (nyd) 96
Meningsyttring av suppleant (v) 97
Bilagor
Bilaga 1: I proposition 1991/92:100 framlagt lagförslag100
Bilaga 2: I proposition 1991/92:124 framlagda lagförslag101
Bilaga 3: Av utskottet framlagt lagförslag110
Bilaga 4: Lagförslag till reservation 1111
Bilaga 5: Lagförslag till reservation 15112
Bilaga 6: Utbildningsutskottets yttrande 1991/92:UbU3y113