Prop.
1990/91:94
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 januari 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
I propositionen föreslås en ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)
som innebär att lagen skall omfatta även radioprogram från andra svenska
programföretag än dem som ingår i Sveriges Radio-koncernen när pro-
grammen förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige. Vida-
re inarbetas förordningen (1967:226) om tillämpningen av radioansvarig-
hetslagen (1966:756) i radioansvarighetslagen. Vissa följdändringar före-
slås även i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 1991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 94
Härigenom föreskrivs i fråga om radioansvarighetslagen (1966:756)
dels att 1, 3, 4 och 10§§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 a, 3 b och 11 §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller yttrandefriheten
i ljudradio- och televisionsprogam
(radioprogram) som svenskt pro-
gramföretag får sända med stöd av
tillstånd enligt 5 § första eller andra
stycket radiolagen (1966:755).
Föreslagen lydelse
§'
Denna lag gäller yttrandefriheten
i ljudradio- och televisionsprogram
(radioprogram) som svenskt pro-
gramföretag får sända med stöd av
tillstånd enligt 5§ första eller andra
stycket radiolagen (1966:755).
Lagen gäller också yttrandefriheten
i radioprogram till allmänheten
som förmedlas från annat svenskt
programföretag genom satellitsänd-
ning som utgår från Sverige.
Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för
offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag
samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggö-
rande. Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7 — 9 a §§ äro ej
tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av
dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som
anordnas av annan än programföretaget.
I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.
3§2
För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift att
förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgiva-
rens vilja.
Programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får jjitg vara underårig
eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Programutgivare förordnas av
programföretagets chef eller av an-
nan tjänsteman hos programföreta-
get enligt bestämmelser som medde-
las av regeringen. Uppgift om vem
som är programutgivare skall före
sändningen av program antecknas i
register, som föres hos programföre-
taget och är tillgängligt för allmän-
heten.
Programutgivare förordnas av
programföretagets chef eller av an-
nan tjänsteman hos företaget som
denne har bemyndigat. Den som
har sådant bemyndigande får dock
inte meddela förordnande för annan
än den som programföretagets chef
tidigare förordnat till programut-
givare.
1 Senaste lydelse 1986:1211.
2 Senaste lydelse 1988: 1317.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 94
3a§
Till programutgivare bör förord-
nas endast person som har sådana
insikter i rättsordningen och sådan
erfarenhet av programverksamhet
att han självständigt kan bedöma
frågor om missbruk av yttrandefri-
heten i radioprogram. Programut-
givarna bör ej vara flera än som är
nödvändigt för att de skall kunna
folja programverksamheten och i
mån av behov kontrollera program-
men.
Förordnande för programutgivare
skall avse visst program eller en viss
grupp av program.
3b§
Hos programföretaget skall det
föras ett eller flera register, där det
före sändningen av program skall
antecknas vem som är programut-
givare. Vidare skall för varje särskilt
program antecknas beräknad tid-
punkt för sändningens början och
formen för sändningen (direktsänd-
ning eller sändning av inspelat pro-
gram). Har beslut meddelats enligt
4§ andra stycket, skall också an-
tecknas namn, födelsetid och bo-
stadsadress beträffande var och en
som avses med beslutet.
I registret skall även antecknas
bemyndigande enligt 3 § tredje styc-
ket att förordna programutgivare.
Av anteckningen skall tydligt fram-
gå vilken omfattning bemyndigan-
det har.
Vid varje anteckning i registret
skall anmärkas när anteckningen
har gjorts.
Register som avses i första stycket
skall hållas tillgängligt för allmän-
heten.
4§
Programutgivare är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i radioprogram
vilket han är förordnad.
Beträffande program som direkt-
sändes kan dock den som skall för-
ordna programutgivare besluta, att
i stället var och en som framträder i
programmet själv skall bära ansva-
Beträffande program som direkt-
sändes kan dock den som skall för-
ordna programutgivare besluta, att
i stället var och en som framträder i
programmet själv skall bära ansva-
Prop. 1990/91:94
ret för yttrandefrihetsbrott som han
begår. Om beslutet skall före sänd-
ningen underrättelse lämnas till de
berörda och anteckning göras i re-
gister som avses i 3 § tredje stycket.
Har sådan åtgärd försummats be-
träffande någon av dem som skola
framträda i programmet, är beslu-
tet utan verkan mot honom.
ret för yttrandefrihetsbrott som han
begår. Om beslutet skall före sänd-
ningen underrättelse lämnas till de
berörda och anteckning göras i ett
sådant register som avses i 3b§.
Har sådana åtgärder försummats
beträffande någon av dem som
skall framträda i programmet, är
beslutet utan verkan mot honom.
Har programutgivare ej förordnats eller uppgift härom ej registrerats
före sändningen, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott i programmet
som program utgivaren skulle ha burit i stället på den som haft att förordna
programutgivare.
10§3
Närmare bestämmelser för til-
lämpningen av denna lag meddelas
av regeringen.
Regeringen meddelar även be-
stämmelser om skyldighet för pro-
gramföretaget att vidtaga åtgärder
för att säkerställa framtida bevis-
ning om innehållet i radioprogram
och fastställer villkoren för att en-
skild skall få taga del av sådan be-
visning.
För att säkerställa framtida bevis-
ning om en sändnings innehåll skall
programföretaget göra en upptag-
ning av varje program som sänds
och bevara denna minst sex måna-
der från sändningen. Rätt att kost-
nadsfritt ta del av en sådan upptag-
ning och få en utskrift av vad som
har yttrats i programmet har
1. justitiekanslern,
2. en enskild som anser att ett ytt-
randefrihetsbrott mot honom har
begåtts i programmet eller att han
har lidit skada på grund av ett ytt-
randefrihetsbrott i programmet, om
det inte är uppenbart att han inte
berörs av programmet på sådant
sätt att han kan vara målsägande.
I lagen (1978:487) om pliktex-
emplar av skrifter och ljud- och bild-
upptagningar finns föreskrifter om
skyldighet för programföretaget att
lämna upptagningar till arkivet för
ljud och bild.
H§
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att fullgöra
någon av sina skyldigheter enligt
3b§ fjärde stycket eller 10§ första
stycket döms till böter eller fängelse
i högst ett år.
3 Senaste lydelse 1977: 1018.
Prop. 1990/91:94
Justitiekanslern är åklagare i mål
om ansvar för brott som avses i för-
sta stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
2. Genom lagen upphävs förordningen (1967:226) om tillämpningen av
radioansvarighetslagen (1966:756).
3. 1 § tillämpas i sin nya lydelse endast på radioprogram som sänts efter
ikraftträdandet.
fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 94
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:487) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar skall ha följande lydelse.
Prop. 1990/91:94
Nuvarande lydelse
H§
Av upptagning av ljudradio- och
televisionsprogram, som har sänts
av sådant programföretag som har
sändningsrätt på grund av tillstånd
enligt 5§ första eller andra stycket
radiolagen (1966: 755), skall pro-
gramföretaget lämna ett pliktex-
emplar till arkivet för ljud och bild.
Pliktexemplar enligt första styc-
ket skall utgöras av sådan upptag-
ning, som programföretaget enligt
särskilda föreskrifter skall göra för
att säkerställa framtida bevisning
om innehållet i program. Pliktex-
emplaret skall lämnas inom en må-
nad från den dag då programföreta-
gets skyldighet att bevara upptag-
ningen enligt dessa föreskrifter upp-
hörde.
Föreslagen lydelse
I fråga om ljudradio- och televi-
sionsprogram, som avses i 1 § radio-
ansvarighetslagen (1966: 756), skall
programföretaget till arkivet för ljud
och bild lämna ett pliktexemplar i
form av en sådan upptagning som
programföretaget skall göra enligt
10§ första stycket nämnda lag.
Pliktexemplaret skall lämnas inom
en månad från den dag då program-
företagets skyldighet att bevara
upptagningen upphörde.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
Senaste lydelse 1986: 1212.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1991.
Prop. 1990/91:94
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, R.Carlsson, Hellström, Johans-
son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
Nordisk Television AB påbörjade den 15 september 1990 sändningar i
kanalen TV 4.
I en framställning till justitiedepartementet den 3 augusti 1990 har
bolaget hemställt att regeringen snarast vidtar åtgärder för att för riksda-
gen föreslå en lagstiftning som innebär att sändningar från TV 4 omfattas
av de yttrandefrihetsrättsliga regler som gäller för programföretag som
bedriver sändningar med stöd av radiolagen. Bolaget har framhållit att det
vore olyckligt om frågan fick sin lösning först i samband med en framtida
mer övergripande revidering av den yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen.
Svenska journalistförbundet har i en framställning till justitiedeparte-
mentet den 29 augusti 1990 också framfört krav om lagstiftning i ämnet.
Med anledning av framställningarna har inom justitiedepartementet
upprättats en promemoria den 2 december 1990 med förslag till ändringar
i radioansvarighetslagen (1966:756) och lagen (1978:487) om pliktex-
emplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Synpunkter på prome-
morians innehåll har inhämtats vid ett möte i justitiedepartementet med
företrädare för vissa myndigheter samt företag och organisationer den 12
december 1990. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1. En förteckning över vilka som deltog i mötet bör
fogas till protokollet som bilaga 2. En utskrift av deltagarnas anföranden
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 90—1891).
Regeringen beslutade den 24 januari 1991 att inhämta lagrådets yttran-
de över justitiedepartementets förslag till ändringar i radioansvarighets-
lagen och lagen om pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar. De till
lagrådet överlämnade förslagen överensstämmer med de förslag som jag
avser att lägga fram nu.
Lagrådet har den 25 januari 1991 lämnat de remitterade förslagen utan
erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 3.
Jag skall nu ta upp den lagstiftningsfråga som har aktualiserats genom de
nyss nämnda skrivelserna. I samråd med chefen for utbildningsdeparte- Prop. 1990/91:94
mentet behandlar jag också en annan fråga som har samband med satellit-
sändningarna.
I radiolagen (1966:755) och i radioansvarighetslagen (1966:756) finns
bestämmelser som reglerar yttrandefriheten i radiosändningar. Reglering-
en är i väsentliga delar utformad i enlighet med de tryckfrihetsrättsliga
principerna. Samma principer ligger också till grund for det yttrandefri-
hetsrättsliga skyddet enligt lagarna om ansvarighet för närradio
(1982:460) och för lokala kabelsändningar (1985:1057). Det kan därför
sägas att tryckfrihetsrättsliga principer har fått bli vägledande för använd-
ningen av radio och TV i vårt land.
Enligt 5 § radiolagen krävs det tillstånd av regeringen för att någon skall
ha rätt att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning. Med
”rundradiosändning” avses enligt 1 § en radiosändning som är avsedd att
tas emot direkt av allmänheten. Även vissa andra krav ställs på en sänd-
ning för att den skall vara att anse som en rundradiosändning. Då dessa
saknar intresse i detta sammanhang bortses i det följande från dem. Att en
sändning är avsedd att tas emot ”direkt” av allmänheten anses innebära
att sändningen skall överföras från sändaren till mottagaren utan att passe-
ra en mellanliggande sändare (prop. 1966:149 s. 36).
En telesatellit är i radiolagens mening en radiosändare. Som uttrycket
”direkt” i definitionen på rundradiosändning får förstås är en upplänkning
till en satellit inte avsedd att tas emot direkt av allmänheten; sändningen
kan ju inte tas emot förrän den med hjälp av satelliten har så att säga
kastats tillbaka mot jorden. Upplänkningen är därmed inte underkastad
kravet på tillstånd av regeringen för rundradiosändningar. Och sändning-
en från satelliten, dvs. nedlänkningen, faller inte heller under tillstånds-
kravet. Den sker inte från en sändare här i landet.
Det sagda innebär att radiolagens tillståndskrav i fråga om rundradio-
sändningar endast gäller markbundna sådana och inte rundradiosändning-
ar från en satellit.
De sändningar som Nordisk Television AB gör i kanalen TV 4 sker med
hjälp av satellit. Satelliten är den svenska Tele-X. TV 4 omfattas alltså inte
av radiolagens krav på tillstånd för rundradiosändningar.
Enligt 8§ radiolagen får myndigheter och andra allmänna organ inte i
förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radiosändningars
innehåll och inte heller förbjuda en radiosändning på grund av dess inne-
håll. En radiosändning är enligt 1 § ljud, bild eller annat meddelande som
sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än
3000 gigahertz och vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad
ledare. Radiolagens censurförbud gäller således även till förmån för TV 4.
Radioansvarighetslagens bestämmelser gäller enligt lagens 1 § yttrande-
friheten i ljudradio- och televisionsprogram som ett svenskt programföre-
tag får sända med stöd av tillstånd enligt 5§ första eller andra stycket
radiolagen. Detta innebär att TV 4-verksamheten inte faller under radio- Prop. 1990/91: 94
ansvarighetslagen. Inte heller finns det någon annan lagstiftning som ut-
tryckligen ger TV 4 något motsvarande skydd. Varken lagen (1985:1057)
om ansvarighet for lokala kabelsändningar eller någon annan av de radio-
rättsliga ansvarighetslagarna innehåller föreskrifter som ger ett yttrandefri-
hetsrättsligt skydd åt sändningar som utgår från Sverige och som når
allmänheten här i landet genom förmedling av en satellit. Man måste alltså
konstatera att inte samma föreskrifter gäller till skydd for TV 4 och andra
satellitsändningar från Sverige som för andra ”svenska” radio- och televi-
sionsprogram.
Regeringen beslutade den 22 november 1990 proposition om yttrandefri-
hetsgrundlag m. m. (prop. 1990/91: 64).
Yttrandefrihetsgrundlagen skall, enligt 1 kap. 6§ första stycket i försla-
get, bl. a. vara tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till
allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Grundla-
gens föreskrifter om sändningar av radioprogram gäller, enligt paragrafens
andra stycke, också i fråga om radioprogram som förmedlas genom satel-
litsändning som utgår från Sverige.
Detta innebär att för upplänkar som är svenska i den i grundlagen
avsedda bemärkelsen blir censurförbudet, ensamansvaret, meddelarskyd-
det och de övriga tryckfrihetsrättsliga principerna tillämpliga. Av motive-
ringen till bestämmelsen (prop. 1990/91:64 s. 110) framgår att meningen
är att en satellitsändning skall anses utgå från Sverige om upplänkningen
äger rum från svenskt jurisdiktionsområde eller från utlandet efter pro-
gramtransport från Sverige genom tråd eller radiolänk. En upplänkning
som sker i form av en samtidig och oförändrad vidaresändning av en
sändning som nått Sverige från utlandet är inte en sändning som utgår från
Sverige i den i förslaget till yttrandefrihetsgrundlag avsedda bemärkelsen.
Det bör tilläggas att enligt motiveringen till yttrandefrihetsgrundlagens nu
avsedda bestämmelse om svenska radioprogram en sändning också efter
omständigheterna bör kunna anses ha utgått från Sverige om program-
transporten avsett ett färdiginspelat program i form av en upptagning som
inte är avsedd för mångfaldigande eller eljest för spridning i annan form än
genom upplänkningen och den efterföljande utsändningen.
Det sagda innebär att sändningarna i bl. a. TV 4-kanalen skyddas av
yttrandefrihetsgrundlagen om och när denna träder i kraft. Yttrandefri-
hetsgrundlagen skall enligt förslaget i propositionen börja gälla den 1
januari 1992.
Den nya yttrandefrihetsgrundlagen ger anledning till ganska omfattande
ändringar av den nu gällande radiorättsliga lagstiftningen. Bl. a. kommer
stora delar av ansvarighetsreglerna att kunna upphävas. Jag kommer där-
för inom kort att för regeringen anmäla frågan om följdlagstiftning till
yttrandefrihetsgrundlagen.
De satellitsända TV-kanaler som särskilt är avsedda att tas emot i Sverige
eller annars i Norden torde i första hand vara TV 3, TV 4 och Nordic
Channel.
TV 3:s sändningar startade år 1988. Det sändande företaget är brittiskt,
Scansat Broadcasting Ltd, verksamt i London. Därifrån länkas program-
men upp till medeleffektsatelliten Astra, för vilken den ansvariga staten är
Luxemburg.
TV 4 startade sina sändningar i september 1990. Den s. k. program-
avvecklingen görs från Nordisk Televisions lokaler i Stockholm. Därifrån
sänds programsignalen med en radiolänkförbindelse till Nittedal nära
Oslo. Från Nittedal upplänkas signalen till Tele-X, som från TV-synpunkt
är en direktsändande satellit.
Nordic Channel sänds via den nystartade medeleffektsatelliten Eutelsat
II, som den europeiska telesatellitorganisationen Eutelsat är huvudman
för. 1 motsats till TV 3 och TV 4 upplåter Nordic Channel också sänd-
ningstid åt företag, organisationer m. fl. som själva vill göra TV-program.
Nordic Channel har sina lokaler i Stocksund nära Stockholm. Program-
men länkas till Kaknästornet på Djurgården i Stockholm och går sedan i
kabel till televerkets upplänksstation i Ågesta söder om Stockholm. Där-
ifrån sker upplänkningen till satelliten.
Under lång tid har det funnits en strävan att ge ljudradio och TV som
massmedier ett yttrandefrihetsrättsligt skydd liknande det som sedan gam-
malt gäller for tryckta skrifter. Förslaget om den nya yttrandefrihetsgrund-
lagen är det senaste uttrycket för detta. Yttrandefrihetsgrundlagen är av-
sedd att ge alla program i ljudradio och television ett konstitutionellt
skydd efter tryckfrihetsrättsligt mönster.
Som nämnts krävs det tillstånd av regeringen for att någon skall ha rätt
att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning. Sådant tillstånd
har givits till de fyra programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen.
För företagens sändningar gäller därmed också bestämmelserna om yttran-
defrihetsrättsligt skydd i radioansvarighetslagen.
Den tekniska utvecklingen har emellertid nu medfört att vissa sändning-
ar, nämligen de från Nordisk Television och andra satellitsändande pro-
gramföretag, faller utanför det skydd som finns i dag. Detta är inte till-
fredsställande. Det finns ingen anledning att dessa företags sändningar
skall sakna sådant yttrandefrihetsrättsligt skydd som Sveriges Televisions
sändningar sedan länge har.
Det sagda leder till att de önskemål som framförts av Nordisk Television
AB bör tillgodoses. Detta gäller även om det i praktiken — med hänsyn till
att yttrandefrihetsgrundlagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1992
— rör sig om en lagstiftning som sannolikt kommer att ha giltighet under
kortare tid än ett år. Det är inte tillfredsställande att helt olika regler skall
Prop. 1990/91:94
10
gälla för yttrandefriheten i radioprogram enbart beroende på de tekniska Prop. 1990/91:94
förutsättningarna. Detta skapar osäkerhet om vad som gäller for medver-
kan i radioprogram både för journalister och övriga, t. ex. meddelare.
En naturlig utgångspunkt är att en sådan lagstiftning i fråga om sänd-
ningar från satelliter skall utformas i anslutning till yttrandefrihetsgrund-
lagen. Givetvis skall lagen vara generell.
Den åtgärd som behövs är i första hand en ändring av radioansvarighets-
lagen så att också sändningar av satellitsändande programföretag omfattas
av lagen. Samtidigt bör man emellertid, av skäl som jag kommer att
redovisa senare, arbeta in radioansvarighetslagens tillämpningsförordning
i själva lagen. Hur det kan göras har radiolagsutredningen visat i betänkan-
det (SOU 1990:7) Lagstiftning för reklam i svensk TV. I övrigt bör
ändringarna emellertid i allt väsentligt begränsas till vad som behövs för
att nå syftet att utan dröjsmål få till stånd ett yttrandefrihetsrättsligt skydd
för de nya satellitförmedlade svenska televisionskanalerna. De ytterligare
ändringar som kan vara påkallade med anledning av förslaget om yttran-
defrihetsgrundlag bör övervägas i samband med följdlagstiftningen. Då
kommer också frågan om den nya lagstiftningens upphörande upp till
behandling.
Utvidgningen av radioansvarighetslagens tillämpningsområde
Som framgått gäller radioansvarighetslagen enligt sin 1 § yttrandefriheten i
ljudradio- och televisionsprogram (radioprogram) som svenskt programfö-
retag får sända med stöd av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycket
radiolagen. Härutöver gäller det nu att göra lagen tillämplig på vissa
satellitsändande programföretags sändningar.
En nära till hands liggande lösning är naturligtvis att i radioansvarig-
hetslagen införa aktuella delar av den bestämmelse i yttrandefrihetsgrund-
lagen som är avsedd att för framtiden reglera ansvarigheten för satellit-
sändningar. Det rör sig närmare bestämt om 1 kap. 6§ andra stycket
yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt förslaget till yttrandefrihetsgrundlag har
bestämmelsen följande lydelse.
I fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändning
som utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag föreskrivs
om radioprogram i allmänhet.
En lagstiftning av detta slag skulle komma att gälla alla sändningar som
sker via satellit och som är underkastade den svenska statens jurisdiktion.
Av vad som förut anförts har framgått att det praktiska behovet av
skydd för yttrandefriheten i satellitsändningar nu gäller sådana TV-kana-
ler som på senare tid har inlett sändningsverksamhet i Sverige. Ett skydd
för yttrandefriheten i deras verksamhet kan åstadkommas genom att ra-
dioansvarighetslagen görs tillämplig på sändningar via satellit från andra
programföretag än sådana som sänder med stöd av tillstånd enligt 5§
första eller andra stycket radiolagen (1966:755). Det torde därvid vara
tillräckligt att skyddet får omfatta svenska programföretag. Jag förordar
att den nu aktuella regleringen utformas på det sätt jag sålunda angett.
11
Införandet av tillämpningsförordningen i radioansvarighetslagen Prop. 1990/91: 94
Radiolagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1990:7) Lagstiftning for
reklam i svensk TV föreslagit att förordningen (1967:226) om tillämpning-
en av radioansvarighetslagen (1966: 756) skall tas in i själva lagen. Skälet
härför är att radioansvarighetslagen bör gälla också för sändningar av ett
eventuellt nytt reklamsändande TV-företag. I en sådan situation bör be-
stämmelserna enligt utredningen ha formen av lag.
Radiolagsutredningens förslag innebär dels att vissa bestämmelser från
tillämpningsförordningen överförs till själva lagen, dels att vissa bestäm-
melser slopas. Förslaget medför att tillämpningsförordningen upphör att
gälla.
Radiolagsutredningens förslag har remissbehandiats. I de hänseenden
som nu är aktuella har remissinstanserna i princip godtagit utredningens
förslag.
Förutom det nyss angivna föreslår radiolagsutredningen att det införs en
straffbestämmelse som tar sikte på underlåtenhet att göra upptagningar av
program som sänds. Sådana straffbestämmelser finns i lagarna om ansva-
righet för närradio (9§) resp, om ansvarighet för lokala kabelsändningar
(10§). Som radiolagsutredningen anför (betänkandet s. 253) är det natur-
ligt att, när bestämmelserna är föremål för omarbetning, rätta till den brist
i regelverket som får anses ligga i att detta — i motsats till vad som gäller
för närradio och kabelsändningar — inte upptar någon straffbestämmelse
för underlåtenhet att göra upptagningar av program som sänds med stöd
av tillstånd enligt 5§ radiolagen.
Bland de bestämmelser i tillämpningsförordningen som enligt radiolags-
utredningen kan undvaras märks 2 § andra stycket. Bestämmelsen utsäger
att till programutgivare bör förordnas endast person som har sådana
insikter i rättsordningen och sådan erfarenhet av programverksamhet att
han självständigt kan bedöma frågor om missbruk av yttrandefriheten i
radioprogram. Enligt radiolagsutredningen får det anses självklart att en-
dast personer som har tillräckliga insikter utses till programutgivare.
Radiolagsutredningens förslag har även i detta hänseende i princip
godtagits av remissinstanserna. Enligt min mening bör frågan övervägas i
samband med de mera omfattande ändringar i det radiorättsliga regelver-
ket som jag i enlighet med det förut anförda ämnar föreslå inom kort.
Föreskriften bör alltså inte slopas i detta sammanhang. Eftersom det är
fråga om åligganden för enskilda — dessutom inom fri- och rättighetsom-
rådet — måste reglerna enligt regeringsformen ges i lag. Jag föreslår att
radioansvarighetslagen kompletteras med bestämmelser i enlighet med det
anförda.
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)
12
2. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och Prop. 1990/91: 94
ljud- och bildupptagningar.
Förslagen har granskats av lagrådet.
Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen för utbildningsde-
partementet.
I paragrafens första stycke har ett tillägg gjorts som innebär att radioansva-
righetslagens bestämmelser gäller också för yttrandefriheten i radiopro-
gram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige. Orda-
lydelsen ansluter till uttryckssättet i den föreslagna yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Uttrycket radioprogram används här i den betydelse som framgår av 1 §
radiolagen. Det innebär att uttrycket inte innefattar s. k. enkla meddelan-
den. I detta avseende skiljer sig förslaget till yttrandefrihetsgrundlag något
från den reglering som nu föreslås tillfälligt bli gällande för de nya satellit-
kanalerna. Enligt grundlagsförslaget skall med radioprogram förstås allt
innehåll i bl. a. ljudradio och television (1 kap. 1 § tredje stycket yttrandef-
rihetsgrundlagen). Skillnaden beror på att radiolagen i dag i huvudsak inte
omfattar de enkla meddelandena. Någon anledning att i det nu förevaran-
de lagstiftningsärendet ta upp denna fråga har inte ansetts föreligga.
Uttrycket svenska programföretag anknyter till användningen av sam-
ma uttryck i första meningen. Ledning för förståelsen ger också använd-
ningen av uttrycket utländskt programföretag i andra stycket. I övrigt blir
bedömningen av om ett visst företag är ett svenskt programföretag i den
bemärkelse som åsyftas i den föreslagna lagtexten beroende främst av
huruvida företaget bedriver sin redaktionella verksamhet i Sverige, riktar
sina sändningar till en svensk publik och har sitt säte här.
Programföretag är det företag som har utsett utgivare för programmet.
Var ett program har producerats är utan betydelse i detta sammanhang.
Ett programföretag som antar ett program för att distribuera det i sin egen
kanal och i kanalens namn svarar enligt 3 § för att en utgivare utses och bär
enligt 6§ andra stycket ett skadeståndsansvar vid sidan av utgivaren.
Det yttrandefrihetsrättsliga skydd som regleringen innebär tillkommer
svenska programföretag i fråga om radioprogram som förmedlas genom
satellitsändning som utgår från Sverige.
Bestämmelsen omfattar förmedling av radioprogram genom satellit-
sändningar av alla slag, dvs. utan någon skillnad t. ex. mellan direktsänd-
ning och s. k. fast trafik. Den avser endast program som förmedlas till
allmänheten. Härav framgår att det yttrandefrihetsrättsliga skyddet är
avsett att gälla för sändningar som i likhet med rundradiosändningarna i
detta uttrycks nuvarande bemärkelse har karaktär av massmedium. En
13
mera slutgiltig terminologisk anpassning till yttrandefrihetsgrundlagen tor- Prop. 1990/91: 94
de böra göras i samband med följdlagstiftningen till grundlagen.
I den allmänna motiveringen har berörts vad som åsyftas med att en
satellitsändning utgår från Sverige.
En sändning som länkas upp från Sverige genom samtidig och oföränd-
rad vidaresändning av en sändning från utlandet utgår inte från Sverige i
den bemärkelse som avses i lagförslaget. Sådana fall omfattas alltså inte av
den föreslagna lagstiftningen. För dem kan det skydd som framgår av 1
kap. 7 § i den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen (prop. 1990/91:64) bli
tillämpligt.
3§
Ändringarna i paragrafens tredje stycke hänger samman med att det vä-
sentliga i radioansvarighetslagens tillämpningsförordning tas in i själva
lagen. Med anledning av detta kan regleringen i stycket förenklas.
Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan
tjänsteman hos företaget som denne har bemyndigat. I regel vållar det inga
svårigheter att med denna reglering avgöra vem som skyldigheten att utse
programutgivare åvilar. Men situationer kan uppstå då det inte är alldeles
lätt att avgöra vem som är ”programföretagets” chef t. ex. då ett företag
upplåter sändningstid till ett annat företag.
Frågan diskuteras i propositionen med förslag till yttrandefrihetsgrund-
lag (s. 122 f.). Slutsatsen där är att det är lämpligast att frågan får avgöras
efter omständigheterna av det inbördes förhållandet mellan parterna i
upplåtelseavtalet. I propositionen påpekas att frågan då får betydelse först
om skyldigheten att utse en utgivare har försummats och att den i sådant
fall kommer att avgöras med ledning av allmänna straffrättsliga principer.
En viktig ledtråd för avgörandet kan enligt propositionen komma att ges
genom att det i vanlig lag föreskrivs skyldighet för den som skall bedriva
sändningsverksamhet att anmäla sig för registrering hos en myndighet. En
sådan skyldighet kan föreskrivas med stöd av 3 kap. 2§ förslaget till
yttrandefrihetsgrundlag och torde enligt propositionen vara erforderlig för
att Sverige skall kunna åta sig de förpliktelser som följer med en anslutning
till den europeiska konventionen om gränsöverskridande television.
Det sagda innebär att frågan om vem som är skyldig att utse programut-
givare, chefen för ett sändarföretag eller chefen för det företag som hyr
sändningstid hos det första företaget, får avgöras efter vad avtalet med
hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får sägas innebära. I detta
ligger att det främst vilar på sändarföretaget, som typiskt sett är den part
som har kännedom om reglerna och är van vid deras tillämpning, att se till
att frågan i det enskilda fallet får sin lösning. Det torde kunna förväntas att
en avtalspraxis utvecklas som tar hänsyn också till behovet av att utse en
utgivare.
3a§
Paragrafen är ny. Den motsvaras i dag av bestämmelser i 2 § andra och
tredje styckena samt 3 § första stycket tillämpningsförordningen. 14
3b§
Paragrafen är ny. Den motsvaras i dag av bestämmelser i 3§ tredje stycket
radioansvarighetslagen samt 4 och 5 §§ tillämpningsförordningen.
4§
I andra stycket har en följdändring till införandet av den nya 3 b§ gjorts. I
övrigt har i det stycket en del redaktionella förändringar gjorts.
10§
Paragrafen är ny men motsvarar till sitt innehåll 6 och 7 §§ radioansvarig-
hetslagens tillämpningsförordning.
Genom att lagen nu föreslås gälla också satellitsändande programföre-
tags sändningar uppkommer även för dessa företag en skyldighet att göra
s. k. referensupptagningar av programmen och att bevara dessa minst sex
månader.
Första stycket har utformats efter mönster av 8§ lagen (1982:460) om
ansvarighet för närradio och 9§ lagen (1985:1057) om ansvarighet för
lokala kabelsändningar. I dessa lagrum används inte ordet ”upptagning”
utan i stället ”inspelning”. Ordet ”upptagning” har emellertid den förde-
len att det förekommer i rubriken till lagen (1978:487) om pliktexemplar
av skrifter och ljud- och bildupptagningar.
Vid remissbehandlingen av radiolagsutredningens betänkande har kon-
sumentverket framfört att det i radioansvarighetslagen bör föreskrivas att
också verket har rätt att utan kostnad ta del av upptagningar av ett
programföretags program och få utskrifter av vad som har yttrats. Någon
sådan regel finns dock inte i 10 §.
Radioansvarighetslagen är en lag med speciella straffrättsliga och ska-
deståndsrättsliga regler. Dessa skall tillämpas bl. a. i rättegång om yttran-
defrihetsbrott. Förslaget att ge justitiekanslern en i lag reglerad rätt att ta
del av upptagningar av program hänger samman med att han är den som
väcker allmänt åtal i förevarande fall (8 § fjärde stycket första meningen
radioansvarighetslagen). Det är således justitiekanslerns åklagarroll i dessa
mål som motiverar att hans rätt i detta hänseende lagfästs i radioansvarig-
hetslagen. Däremot finns det inte anledning att i denna lag behandla
frågan om en eventuell rätt att ta del av upptagningar för t. ex. konsu-
mentverket och enskilda näringsidkare som har ett till sin marknadsföring
knutet intresse för vad som förekommer i ett programföretags sändningar.
Den frågan har också upphövsrättsliga aspekter.
Den skyldighet att tillhandahålla tjänster i fråga om upptagningar av
sända program som föreskrivs i paragrafen sanktioneras enligt 11 § genom
straff. Från JK har påpekats att det någon gång kan finnas ett behov av att
otvetydigt kunna konstatera när bristande uppfyllelse av skyldigheten
utgör ett fullbordat brott.
Frågan torde få bedömas i enlighet med allmänna straffrättsliga grund-
satser. En upptagning skall på begäran kunna tillhandahållas omgående. I
Prop. 1990/91:94
15
fråga om utskrifter ligger det i sakens natur att någon kortare tid kan Prop. 1990/91:94
behövas för att fullgöra skyldigheten.
Det är tänkbart att sändningar av text-TV via satellit kommer att kunna
inledas inom kort. Kostnaderna for att bevara upptagningar av material
som gäller text-TV är större än för andra referensupptagningar. Samtidigt
kan behovet av dokumentation tillgodoses genom en utskrift av innehållet
i programmet. Det skulle därför i sådana fall kunna vara tillräckligt att en
utskrift bevaras och kan tillhandahållas. Denna fråga torde dock kräva
mer ingående överväganden än som är möjliga i nu förevarande samman-
hang, där syftet är begränsat. Den ordning som nu är föreskriven i fråga
om referensupptagningar av program som omfattas av radioansvarighets-
lagen bör därför nu i sak oförändrad föras över till denna lag.
Andra stycket är en av praktiska skäl betingad hänvisning till pliktex-
emplarslagen.
Paragrafen är ny. Skälen för den har berörts i den allmänna motiveringen.
Den har utformats efter mönster av 9§ lagen om ansvarighet for närradio
och 10 § lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar. Avfattningen
innebär vidare att också skyldigheten att hålla föreskrivna register tillgäng-
liga för allmänheten straffsanktioneras.
Alla företag som enligt radioansvarighetslagen är skyldiga att göra refe-
rensupptagningar av program — dvs. programföretagen inom Sveriges Ra-
dio-koncernen — är också skyldiga att lämna dessa som pliktexemplar till
arkivet för ljud och bild (ALB).
Radiolagsutredningens förslag går ut på att radioansvarighetslagen bör
gälla också för sändningar av ”ett eventuellt reklamsändande TV-företag”,
dvs. ett företag med sändningsrätt enligt radiolagen. I konsekvens med det
skulle även ett sådant företag bli skyldigt att lämna pliktexemplar till ALB.
Under dessa omständigheter får det anses vara lämpligast att inte nu
bryta det i dag föreliggande sambandet mellan radioansvarighetslagen och
pliktexemplarslagen. Även satellitsändande programföretag som måste
göra referensupptagningar bör därför vara skyldiga att — sedan de bevarat
referensupptagningarna i sex månader — lämna dessa som pliktexemplar
till ALB. En sådan skyldighet framgår av den föreslagna lydelsen av
paragrafen. Svenska programföretag kan bedriva sändningsverksamhet i
utlandet och då inte vara underkastade radioansvarighetslagen. Skyldighe-
ten att bevara pliktexemplar omfattar inte sådana situationer.
Den ökade lagringen av inspelat material kan leda till ett behov av ökade
resurser hos ALB. Denna fråga kommer chefen för utbildningsdeparte-
mentet att ta upp i annat sammanhang. I övrigt har i paragrafen endast 16
gjorts följdändringar till ändringarna i radioansvarighetslagen. Ändringar- Prop. 1990/91: 94
na medför att styckeindelningen upphör.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta
1.lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)
2. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och
ljud- och bildupptagningar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har
lagt fram.
17
Prop. 1990/91:94
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om radioansvarighetslagen (1966:756)
dels att 1, 3, 4 och 10§§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 a , 3 b och 11 §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller yttrandefriheten
i ljudradio- och televisionsprogram
(radioprogram) som svenskt pro-
gramföretag får sända med stöd av
tillstånd enligt 5 § första eller andra
stycket radiolagen (1966: 755).
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller yttrandefriheten
i ljudradio- och televisionsprogram
(radioprogram) som svenskt pro-
gramföretag får sända med stöd av
tillstånd enligt 5 § första eller andra
stycket radiolagen (1966:755).
Lagen gäller också yttrandefriheten
i radioprogram som förmedlas från
annat svenskt programföretag ge-
nom satellitsändning som utgår
från Sverige.
Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för
offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag
samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggö-
rande. Bestämmelserna i 2§ första stycket samt 4, 5 och 7 — 9 a§§ äro ej
tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av
dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som
anordnas av annan än programföretaget.
I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.
3§
För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift att
förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgiva-
rens vilja.
Programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får inte vara underårig
eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Programutgivare förordnas av
programföretagets chef eller av an-
nan tjänsteman hos programföreta-
get enligt bestämmelser som medde-
las av regeringen. Uppgift om vem
som är programutgivare skall före
sändningen av program antecknas i
register, som föres hos programföre-
taget och är tillgängligt för allmän-
heten.
Programutgivare förordnas av,
förutom programföretagets chef,
annan tjänsteman hos företaget
som denne har bemyndigat. Den
som har sådant bemyndigande får
dock inte meddela förordnande för
annan än den som programföreta-
gets chef tidigare förordnat till pro-
gramutgivare.
1 Senaste lydelse 1986:1211.
2 Senaste lydelse 1988: 1317.
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3a§
Till programutgivare bör förord-
nas endast person som har sådana
insikter i rättsordningen och sådan
erfarenhet av programverksamhet
att han självständigt kan bedöma
frågor om missbruk av yttrandefri-
heten i radioprogram. Programut-
givarna bör ej vara flera än som är
nödvändigt för att de skall kunna
följa programverksamheten och i
mån av behov kontrollera program-
men.
Förordnande för programutgivare
skall avse visst program eller en viss
grupp av program.
Prop. 1990/91:94
Bilaga 1
3b§
Hos programföretaget skall det
föras ett eller flera register, där det
före sändningen av program skall
antecknas vem som är programut-
givare. Vidare skall för varje särskilt
program antecknas beräknad tid-
punkt för sändningens början och
formen för sändningen (direktsänd-
ning eller sändning av inspelat pro-
gram). Har beslut meddelats enligt
4§ andra stycket, skall också an-
tecknas namn, födelsetid och bo-
stadsadress beträffande var och en
som avses med beslutet.
/ registret skall även antecknas
bemyndigande enligt 3§ tredje styc-
ket att förordna programutgivare.
Av anteckningen skall tydligt fram-
gå vilken omfattning bemyndigan-
det har.
Vid varje anteckning i registret
skall anmärkas när anteckningen
har gjorts.
Register som avses i första stycket
skall hållas tillgängligt för allmän-
heten.
4§
Programutgivare är ansvarig for yttrandefrihetsbrott i radioprogram för
vilket han är förordnad.
Beträffande program som direkt-
sändes kan dock den som skall för-
ordna programutgivare besluta, att
i stället var och en som framträder i
programmet själv skall bära ansva-
ret för yttrandefrihetsbrott som han
Beträffande program som direkt-
sändes kan dock den som skall för-
ordna programutgivare besluta, att
i stället var och en som framträder i
programmet själv skall bära ansva-
ret för yttrandefrihetsbrott som han
19
Nuvarande lydelse
begår. Om beslutet skall före sänd-
ningen underrättelse lämnas till de
berörda och anteckning göras i re-
gister som avses i 3 § tredje stycket.
Har sådan åtgärd försummats be-
träffande någon av dem som skola
framträda i programmet, är beslu-
tet utan verkan mot honom.
Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:94
begår. Om beslutet skall före sänd- Bilaga 1
ningen underrättelse lämnas till de
berörda och anteckning göras i ett
sådant register som avses i 3 b§.
Har sådana åtgärder försummats
beträffande någon av dem som
skall framträda i programmet, är
beslutet utan verkan mot honom.
Har programutgivare ej förordnats eller uppgift härom ej registrerats
före sändningen, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott i programmet
som programutgivaren skulle ha burit i stället på den som haft att förordna
programutgivare.
10§’
Närmare bestämmelser för til-
lämpningen av denna lag meddelas
av regeringen.
Regeringen meddelar även be-
stämmelser om skyldighet for pro-
gramföretaget att vidtaga åtgärder
för att säkerställa framtida bevis-
ning om innehållet i radioprogram
och fastställer villkoren för att en-
skild skall få taga del av sådan be-
visning.
För att säkerställa framtida bevis-
ning om en sändnings innehåll skall
programföretaget göra en upptag-
ning av varje program som sänds
och bevara denna minst sex måna-
der från sändningen. Rätt att kost-
nadsfritt ta del av en sådan upptag-
ning och få en utskrift av vad som
har yttrats i programmet har
1. justitiekanslern.
2. en enskild som anser att ett
yttrandefrihetsbrott mot honom har
begåtts i programmet eller att han
har lidit skada på grund av ett ytt-
randefrihetsbrott i programmet, om
det inte är uppenbart att han inte
berörs av programmet på sådant
sätt att han kan vara målsägande.
I lagen (1978:487) om pliktex-
emplar av skrifter och ljud- och bild-
upptagningar finns föreskrifter om
skyldighet för programföretaget att
lämna upptagningar till arkivet för
ljud och bild.
H§
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att fullgöra
någon av sina skyldigheter enligt
10§ första stycket döms till böter
eller fängelse i högst ett år.
Justitiekanslern är åklagare i mål
om ansvar för brott som avses i för-
sta stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
2. 1 § tillämpas i sin nya lydelse endast på radioprogram som sänts efter
ikraftträdandet.
20
3 Senaste lydelse 1977: 1018.
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:487) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
H§*
Prop. 1990/91:94
Bilaga 1
Av upptagning av ljudradio- och
televisionsprogram, som har sänts
av sådant programföretag som har
sändningsrätt på grund av tillstånd
enligt 5 § första eller andra stycket
radiolagen (1966:755), skall prog-
ramföretaget lämna ett pliktex-
emplar till arkivet för ljud och bild.
Pliktexemplar enligt första styc-
ket skall utgöras av sådan upptag-
ning, som programföretaget enligt
särskilda föreskrifter skall göra för
att säkerställa framtida bevisning
om innehållet i program. Pliktex-
emplaret skall lämnas inom en må-
nad från den dag då programföreta-
gets skyldighet att bevara upptag-
ningen enligt dessa föreskrifter upp-
hörde.
Av upptagning av ljudradio- och
televisionsprogram, som har sänts
av programföretag /or vars sänd-
ningar radioansvarighetslagen gäl-
ler, skall programföretaget lämna
ett pliktexemplar till arkivet för
ljud och bild.
Ett pliktexemplar enligt första
stycket är en sådan upptagning,
som programföretaget skall göra en-
ligt 10 § första stycket radioansva-
righetslagen (1966:756). Pliktex-
emplaret skall lämnas inom en må-
nad från den dag då programföreta-
gets skyldighet att bevara upptag-
ningen enligt denna föreskrift upp-
hörde.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
Senaste lydelse 1986:1212.
21
Prop. 1990/91:94
Möte i Geijerska rummet, Rosenbad, den 12 december 1990 kl. 09.30, Bilaga 2
angående ändring i radioansvarighetslagen
DELTAGARE
byråchefen Göran Persson, justitiekanslern
hovrättsrådet Jan-Olov Swahn, Svea hovrätt
rådmannen Lars Ivarsson, Stockholms tingsrätt
kammarrättsrådet Klas Westling, kammarrätten i Stockholm
direktören Frank Orton, radionämnden
direktören Wolfgang Riidel, kabelnämnden
Hans-Gunnar Axberger, allmänhetens pressombudsman
Outi Leijon, Esselte Entertainment
advokaten Per Eric Alvsing, för Industriförvaltnings AB Kinnevik
advokaten Staffan Eklöw, för Nordisk Television AB
advokaten Per Björkman, för Sanna Satellite AB
Christer Arvsten, Svenska Journalistförbundet
f. d. chefredaktören Hans Schöier, Svenska Tidningsutgivareföreningen
kanslichefen Britt-Marie Blanck, Sveriges Television AB
byrådirektören Britt-Marie Lundahl, arkivet för ljud och bild
Olle Stenholm, publicistklubben
hovrättsassessorn Carin Wiklund Jörgensen, radiolagsutredningen
FRÅN REGERINGSKANSLIET
rättschefen Göran Regner, justitiedepartementet
departementsrådet Marianne Eliason, justitiedepartementet
kanslirådet Bertil Wennberg, justitiedepartementet
hovrättsassessorn Tor Bergman, utbildningsdepartementet
hovrättsassessorn Per Kjellsson, justitiedepartementet
22
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-01-25
Närvarande: f. d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik
Sterzel,regeringsrådet Björn Sjöberg.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 1991 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till
l.lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)
2. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud-
och bildupptagningar.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Bertil Wennberg.
Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991
Prop. 1990/91:94
Bilaga 3
23