Prop.
1990/91: 76
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1962:381) om allmän för-
säkring och i lagen (1981:691) om socialavgifter i syfte att behålla den ord-
ning som tidigare gällt för uttag av socialavgifter vid ersättning i samband
med idrottslig verksamhet.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 76
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Prop. 1990/91:76
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §2
Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra
skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få
för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst
(inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvs-
arbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte en-
ligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-
skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbets-
givare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet
har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som ut-
förs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land
. för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjuk-
penninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade
levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte
heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskatte-
lagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6
lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt Som
inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt
gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 §
första stycket lagen om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt.
Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan.
Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var
för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst bortses från så-
dan inkomst av anställning och annat
förvärvsarbete som överstiger sju
och en halv gånger basbeloppet. Det
belopp som sålunda skall undantas
skall i första hand räknas av från in-
komst av annat förvärvsarbete. Er-
sättning i pengar eller andra skatte-
pliktiga förmåner för utfört arbete i
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst bortses från så-
dan inkomst av anställning och annat
förvärvsarbete som överstiger sju
och en halv gånger basbeloppet. Det
belopp som sålunda skall undantas
skall i första hand räknas av från in-
komst av annat förvärvsarbete. Er-
sättning i pengar eller andra skatte-
pliktiga förmåner för utfört arbete i
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1990:1428.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1990/91: 76
annan form än pension räknas som
inkomst av anställning, såvida er-
sättningen under ett år uppgår till
minst 1 000 kronor, även om mot-
tagaren inte är anställd hos den som
utger ersättningen. I fråga om er-
sättning som utgör inkomst av nä-
ringsverksamhet, gäller vad nu har
sagts endast under förutsättning att
den försäkrade och den som utger
ersättningen är ense om detta. I nu
angivna fall skall den som utför ar-
betet anses såsom arbetstagare och
den som utger ersättningen såsom
arbetsgivare. Kan ersättning för ar-
bete för någon annans räkning under
året inte antas uppgå till minst 1 000
kronor, skall ersättningen från den-
ne inte tas med vid beräkningen av
den sjukpenninggrundande in-
komsten i annat fall än då den utgör
inkomst av näringsverksamhet.
annan form än pension räknas som
inkomst av anställning, såvida
ersättningen under ett år uppgår till
minst 1 000 kronor, även om mot-
tagaren inte är anställd hos den som
utger ersättningen. I fråga om er-
sättning som utgör inkomst av nä-
ringsverksamhet, gäller vad nu har
sagts endast under förutsättning att
den försäkrade och den som utger
ersättningen är ense om detta. I nu
angivna fall skall den som utför ar-
betet anses såsom arbetstagare och
den som utger ersättningen såsom
arbetsgivare. Kan ersättning för ar-
bete för någon annans räkning under
året inte antas uppgå till minst 1 000
kronor, skall ersättningen från den-
ne inte tas med vid beräkningen av
den sjukpenninggrundande in-
komsten i annat fall än då den utgör
inkomst av näringsverksamhet. Vid
beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst av anställning skall bortses
från ersättning som idrottsutövare
får frän sådan ideell förening som
avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt och som har
till huvudsakligt syfte att främja
idrottslig verksamhet, om
ersättningen frän föreningen under
året inte kan antas uppgå till minst ett
halvt basbelopp.
Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-
hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar
som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som
kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades
inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som
motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om in-
komsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp till
ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första-fjärde styckena uppbörds-
lagen (1953:272).
11 kap.
2 §3
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller
andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i
3 Senaste lydelse 1990:1428.
1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 76
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1990/91: 76
allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt
10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-
skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare
utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst
räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första
stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för
nämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid
beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som
betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sys-
selsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i
stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt
studiestödslagen (1973:349),
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-
tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-
övning eller särskild övning inom vämpliktsutbildningen, läkare under för-
svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxen-
utbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande
svenskundervisning for invandrare,
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbets skadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbets-
givare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra
stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-
ständigt. 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1990/91: 76
I fråga om ersättning i pengar el-
ler andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension
gäller i tillämpliga delar be-
stämmelserna i 3 kap. 2 § andra
stycket.
I fråga om ersättning i pengar el-
ler andra skattepliktiga förmåner för
utfört arbete i annan form än pension
samt i fräga om ersättning till
idrottsutövare frän visst slag av
ideell förening gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller an-
nan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bo-
satt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade
sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a §
eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad
som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om
svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk
juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska ju-
ridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att
svara för tilläggspensionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses
såsom arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1991. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
Prop. 1990/91:76
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter!
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §2
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått
till 1 000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn
eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap.
16 § eller 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett tijl barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid
inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som
arbetstagare haft att täcka med ersättningen,
7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket
civilförsvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar
dagpenning,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte
räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där partema i skiljeförfarandet
är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om
beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör
skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-
skattelagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt
1 § första stycket 2-6 lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
utgör underlag för nämnda skatt.
13. sådan ersättning som enligt
1 § första stycket 2-6 lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
utgör underlag för nämnda skatt,
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1990:1429.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1990/91:76
14. ersättning till en och samme
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt och som har till huvudsakligt
syfte att främja idrottslig verksam-
het, om ersättningen från föreningen
under året inte uppgått till ett halvt
basbelopp enligt lagen om allmän
försäkring.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan
beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från
arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares
kostnader i viss verksamhet
I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall
föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.
Denna lag träder i-kraft den 1 april 1991. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990
Prop. 1990/91: 76
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,
Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Mitt förslag: Ersättning från en ideell förening till en idrottsutövare,
som inte är att betrakta som näringsidkare, skall - om den per år un-
derstiger ett halvt basbelopp - inte räknas med vid beräkning av sjuk-
penning- och pensionsgrundande inkomst och inte utgöra underlag för
arbetsgivaravgifter.
Skälen för mitt förslag: I allmänhet beskattas ersättning i samband
med idrottslig verksamhet såsom inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall
sker beskattning enligt de regler som gäller för näringsverksamhet. Till tjänst
hänförs fast eller tillfällig anställning och stadigvarande eller tillfälligt uppdrag
eller därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet i samband med tävlingar
m.m. oavsett om det är fråga om hobbyverksamhet eller inte (jfr prop.
1989/90:110). Det finns dock undantag från huvudregeln. 119 § kommunal-
skattelagen (1928:370) sägs att tävlingsvinster som utgår i annan form än
kontant ersättning är skattefria om vinsten avser minnesföremål eller om vär-
det inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor el-
ler 300 kr. för år 1991 (basbeloppet för år 1991 är fastställt till 32 200 kr.). I
dessa fall utgår inte heller socialavgifter. Någon skyldighet att lämna kon-
trolluppgift föreligger inte om angivna förutsättningar är uppfyllda.
Sedan flera år tillbaka har riksskatteverket (RSV) gett ut rekommenda-
tioner vad gäller beskattning av ersättningar i samband med idrottslig verk-
samhet, som kan hänföras till inkomstslaget tjänst. De senaste rekommenda-
tionerna betecknas RSV Dt 1990:15.1 dessa avhandlas bl.a. kostnadsersätt-
ningar till idrottsutövare m.fl. och vilka schablonavdrag som får göras. Ett av
skälen till dessa schabloner är att underlätta för idrottsutövare i samband med
deklarationerna. Det har nämligen visat sig att de inkomster som idrotts-
utövare får från en idrottsförening i samband med idrottslig verksamhet till
viss del är kostnadsersättningar som täcker de utgifter som personen har haft
för verksamheten. Det är således i mångt och mycket en ersättning för de ut-
lägg idrottsutövaren haft. Schablonavdraget enligt rekommendationerna för
ersättningar uppgår för närvarande till högst 3 000 kr. om idrottsutövaren
haft bruttoinkomster inkl, rese- och traktamentsersättning som överstiger Prop. 1990/91: 76
4 000 kr.
Med idrottslig verksamhet avses normalt enligt rekommendationerna sådan
verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Sveriges Riks-
idrottsförbund eller annan jämförlig organisation. Med idrottsutövare menas
även tränare innefattande gymnastikinstruktörer, domare eller därmed jäm-
ställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta sammanhang
också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar,
matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrotts-
liga verksamheten i föreningen. Däremot är sådana funktionärer vilkas verk-
samhet i föreningen huvudsakligen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex.
styrelseuppdrag och liknande, normalt inte att hänföra till denna grupp.
I rekommendationerna finns också en punkt som gäller kontrolluppgifter
m.m. (punkt 6). Där sägs att följande bedömning skall göras om en ersättning
skall anses utgöra sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst:
"Överstiger den årliga ersättningen i form av kontant lön, skattepliktiga
naturaförmåner och kostnadsersättningar till idrottsutövare ett halvt basbelopp
(12 900 kr. år 1988, 13 950 kr. år 1989) anses den skattepliktiga delen av
inkomsten i normalfallet sjukpenning- och pensionsgrundande och skall re-
dovisas under rubrik 11-15 i kontrolluppgiften.
Understiger ersättningen halva basbeloppet får om särskilda skäl inte för-
anleder annat ersättningen tas upp i ruta 52. Ersättning till idrottsdomare är
inte sjukpenning- och pensionsgrundande och skall redovisas i ruta 52."
Sammanfattningsvis kan sägas att dessa regler innebär att ersättningar till
idrottsutövare som sammanlagt under ett år understiger ett halvt basbelopp är
undantagna från det underlag som ligger till grund för beräkning av den sjuk-
penning- och pensionsgrundande inkomsten och de har också undantagits
från underlaget från arbetsgivaravgifter. Detta gäller dock under förutsättning
att inkomsten är att hänföra till inkomstslaget tjänst.
I samband med ändringar i skattelagstiftningen fr.o.m. den 1 januari 1991
(prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356) fattades också beslut i fråga om uttag
av socialavgifter.
Alla förvärvsinkomster har belagts med socialavgift eller motsvarande
skatt. Fulla avgifter i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter tas i prin-
cip ut då inkomsten är förmånsgrundande. Detta innebär att i princip alla in-
komster som skall tas upp till beskattning såsom inkomst av tjänst också blir
föremål för uttag av socialavgifter. Inkomsterna skall vara förmånsgrundande
och fulla socialavgifter skall därför tas ut. Avgifterna skall normalt betalas i
form av arbetsgivaravgifter. I vissa fall där ett arbetstagar- eller uppdrags-
tagarförhållande inte kan anses föreligga skall avgifterna tas ut i form av
egenavgifter. Den allmänna gränsen för underlaget för uttag av egenavgifter
är 1 000 kr. per försäkrad och år och för uttag av arbetsgivaravgifter
1 000 kr. per utbetalare och år.
Genom den beslutade skattereformen har förutsättningarna delvis ändrats
för de rekommendationer som RSV årligen ger ut. Helt klart är dock att de
förslag som lades fram i nämnda proposition och som antogs av riksdagen
inte skulle ändra på förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få ett s.k. Prop. 1990/91: 76
schablonavdrag vid inkomstbeskattningen enligt RSVs rekommendationer
(jfr prop. 1989/90:110 s. 344). Någon motsvarande hänvisning beträffande
uttag av socialavgifter finns inte i förarbetena till skattereformen.
För att den ordning som hittills tillämpats beträffande uttag av social-
avgifter på ersättningar till idrottsutövare m.fl. skall bestå även i fortsätt-
ningen anser jag att lagstiftningsåtgärd är påkallad.
Detta innebär att ändringar bör ske i lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring (AFL), närmare bestämt i 3 kap. 2 § som rör sjukpenninggrundande in-
komst och 11 kap. 2 § som rör pensionsgrundande inkomst. Vidare bör en
ändring ske i 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter.
I nyss nämnda paragrafer i AFL bör göras ett tillägg som innebär att i un-
derlaget för sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst inte skall med-
räknas sådan inkomst av anställning som en idrottsutövare har från en ideell
förening till den del den årliga ersättningen understiger ett halvt basbelopp.
En motsvarande ändring görs vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för ut-
tag av arbetsgivaravgifter.
Som framgått gäller förslaget endast om det är fråga om inkomst av tjänst
På samma sätt som enligt RSVs rekommendationer bör även i fortsättningen
med idrottsutövare menas också tränare, innefattande gymnastikinstruktörer,
domare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i
detta sammanhang också sådana ledare i föreningar som regelmässigt med-
verkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förut-
sättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är sådana
funktionärer vilkas verksamhet i föreningen utgörs av administrativa upp-
gifter, t.ex. styrelseuppdrag och liknande inte att hänföra till denna grupp.
Vidare skall som krav gälla att ersättningen har utgått från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet. Normalt
är detta sådan organisation som är ansluten till Sveriges RiksidrottsfÖrbund
eller annan jämförlig organisation.
I enlighet med vad jag nu anfört har inom bostadsdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Förslagen har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.
Förslaget under 2 gäller ett ämne som tillhör lagrådets gransknings-
område. Detta förslag är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lag-
rådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande över förslaget har
därför inte inhämtats.
10
Prop. 1990/91: 76
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-
nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har
lagt fram.
11
gotab 97415, Stockholm 1991