om importrutiner i ett datoriserat
tullförfarande, m. m.
Prop.
1990/91:75
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 december 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Erik Åsbrink
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i tullagen, lagen om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade varor, m. m., tullregisterlagen, lagen om
tullfrihet m. m. och lagen om försäljningsskatt på motorfordon. Avsikten
med de föreslagna ändringarna är i huvudsak att anpassa tullklareringsru-
tinerna vid import till ett datoriserat förfarande.
Vid tullverkets klareringsarbete har hittills datorstöd använts i mycket
ringa omfattning. Ett omfattande datasystem för klareringsarbete håller nu
på att konstrueras. Avsikten är att importörer och exportörer med särskilt
tillstånd skall få lämna de uppgifter som behövs för klareringen genom ett
elektroniskt förfarande i stället för skriftligt på papper. Uppgifter som
lämnas på papper kommer att matas in i datasystemet av en tulltjänste-
man. I datasystemet kommer de lämnade uppgifterna att bearbetas. Tidi-
gare har riksdagen fattat beslut om de grundläggande reglerna för elektro-
niskt uppgiftslämnande och de särskilda bestämmelserna avseende export-
rutinerna.
Nu föreslås vissa utvidgningar när det gäller möjligheterna för importö-
rer att använda förenklade förfaranden vid förtullning, dels avseende vilka
förfaranden som kan tillämpas och dels vilka som skall kunna få utnyttja
sådana förfaranden. Det förslås att inlämning av tulldeklaration skall ske
löpande vid utnyttjande av ett förenklat förfarande i stället för periodiskt
som nu är fallet.
Tullmyndighet skall få möjligheter att delegera s. k. utlämningsrätt även
till innehavare av tullager.
Det föreslås att officialtulltaxeringen av postförsändelser skall upphöra
och att postverket blir tullskyldigt för sådana försändelser.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 75
Det föreslås en höjning av värdegränsen för tull- och skattefrihet samt Prop. 1990/91: 75
införande av möjligheter att begränsa uppgiftslämnandet vid import av
försändelser med ett värde om högst 10000 kr.
Det föreslås vidare att registeransvaret för tullregistret skall regleras i
tullregisterlagen.
Propositionens lagförslag
Prop. 1990/91:75
Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1O65)1
Je/.v att nuvarande 12 a — 12 d §§ skall betecknas 11 a — 11 d
dels att 3. 4, 6 - 11, 12 - 14. 17, 19. 20. 26, 30. 38, 41.44, 54, 61,64.
80,81,86,89,93.94.97,99 - 101. 106, 108. 112, 113 och 115§§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf. 34 a §. av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Införsel och utförsel av varor,
däribland transportmedel, skall an-
mälas till tullmyndighet enligt de
föreskrifter som regeringen med-
delar.
Införsel och utförsel av varor,
däribland transportmedel, skall an-
mälas till tullmyndighet enligt den-
na lag och de föreskrifter som rege-
ringen meddelar.
4§
I denna lag förstås med
tullområdet'. Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet
däröver,
tullmyndighet: generaltullstyrelsen och underställda myndigheter enligt
fastställd distriktsorganisation för tullverket,
förtullning: tullmyndighets åtgärder för att tillåta fri förfoganderätt över
varor vid införsel,
tullklarering: tullmyndighets åtgärder för förtullning, för behandling
som avses i 7 § första stycket eller för utförsel av varor.
hemtagning: att ta hand om och
i övrigt förfoga över varor med stöd
av tillstånd enligt 8 § första stycket.
förenklat förfarande: att ta
hand om och i övrigt förfoga över
varor med stöd av tillstånd enligt
8 § första stycket.
Om inte annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen, får inte någon
förfoga över en vara, som skall infö-
ras, utan att den har förtullats.
Om inte annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen, får inte någon
förfoga över en vara, som förts in
till tullområdet, utan att den har
förtullats.
7§
Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet
1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de
föreskrifter som regeringen meddelar,
2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn eller exportbutik
enligt 46 — 52 §§,
Senaste lydelse av nuvarande 12 a- 12 d §§ 1990:138.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. tas hem enligt 8
4. innehas med temporär tullfri-
het enligt föreskrifter som medde-
las med stöd av 17 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m.,
5. återutföras, eller
6. överlåtas till staten eller förstö-
ras enligt 109 §.
3. innehas med temporär tullfri-
het enligt föreskrifter som medde-
las med stöd av 17 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m.,
4. återutföras, eller
5. överlåtas till staten eller förstö-
ras enligt 109 §.
Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver
anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som
gäller för införseln eftersätts.
8§
(9 §)
Den som betalar tull och annan
skatt enligt 26 § får förfoga över va-
ror även om tull och annan skatt
inte har betalats för varorna.
(8 §)
Tullmyndighet får, enligt före-
skrifter som meddelas av regering-
en, bevilja den som bedriver im-
portverksamhet tillstånd att ta hand
om och i övrigt förfoga över varor
även om de inte har förtullats (hem-
tagningstillstånd).
Om det är nödvändigt för tull-
myndigheternas kontroll, får rege-
ringen föreskriva begränsningar i
rätten att ta hem varor.
Förenklade förfaranden efter an-
mälan till förtullning förekommer
enligt följande.
1. Den som betalar tull och an-
nan skatt enligt 26 § får förfoga
över varor även om tull och annan
skatt inte har betalats för varorna.
2. Tullmyndighet får, enligt före-
skrifter som meddelas av regering-
en, bevilja importör eller sådant fö-
retag som i sin verksamhet anmäler
varor till förtullning för importörs
räkning (ombud för importör), till-
stånd att ta hand om och i övrigt
förfoga över varor innan tull och
annan skatt har fastställts. När det
förenklade jorfarandet används med
stöd av ett ombuds tillstånd får även
importören ta hand om och förfoga
över varan.
Om det är nödvändigt för tull-
myndigheternas kontroll, får rege-
ringen föreskriva begränsningar i
rätten att ta hand om varor.
Det finns särskilda föreskrifter om andra begränsningar i rätten att ta
hand om varor enligt första stycket och att förfoga över varor som tagits
om hand.
9§
(10§)
En vara, som skall förtullas, skall anmälas till förtullning vid införseln
eller, om den sänds under tullverkets överinseende till en ort inom tullom-
rådet, vid ankomsten till den orten. Om en oförtullad vara förvaras på
tullupplag eller tullager eller i frihamn, skall den anmälas till förtullning
innan förvaringen upphör. En vara, som innehas med temporär tullfrihet,
skall anmälas till förtullning innan den temporära tullfriheten upphör, om
regeringen inte föreskriver annat.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Den som har tagit hand om en
vara med stöd av hemtagningstill-
stånd skall anmäla varan tillförtull-
ning senast torsdagen i andra kalen-
derveckan efter den vecka då varan
anmäldes till hemtagning. Om sär-
skilda skäl påkallar det. får general-
tullstyrelsen medge en längre frist
för anmälan tillförtullning.
En vara som avses i första stycket
behöver inte anmälas till förtull-
ning, om den blir föremål för annan
tullklarering i anslutning till att för-
sändningen, förvaringen eller den
temporära tullfriheten upphör. Inte
heller en vara som tagits om hand
med stöd av hemtagningstillstånd
behöver anmälas tillförtullning, om
varan inom den tid då anmälan till
förtullning skulle ha gjorts anmäls
till annan tullklarering. Varan får
dock inte anmälas till hemtagning
på nytt.
Varan behöver dock inte anmälas
till förtullning, om den blir föremål
för annan tullklarering i anslutning
till att försändningen, förvaringen
eller den temporära tullfriheten
upphör.
10 §
(H §)
Den som anmäler en vara till
förtullning eller som tagit hand om
en vara med stöd av hemtagnings-
tillstånd utan att vidta åtgärd enligt
10 § sista stycket är tullskyldig för
varan.
Den som anmäler en vara till
förtullning är tullskyldig för varan
om den inte behandlas enligt 7 § för-
sta stycket.
I 80 — 82 §§ föreskrivs om tullskyldighet i särskilda fall.
Den som är tullskyldig skall utom tull betala annan skatt som skall utgå
för varan.
Anträffas inte någon som är tullskyldig, skall tull och annan skatt tas ut
ur varan. Om det finns särskilda skäl, kan generaltullstyrelsen besluta att
tull och annan skatt inte skall tas ut ur varan.
H §
(12§)
Vid förtullning av en vara skall, om inte annat är föreskrivet, författ-
ningar om tull och annan skatt tillämpas i den lydelse som gällde den dag
då
1. anmälan om hemtagning gjor-
des,
2. ansökan om temporär tullfri-
het för varan gjordes eller sådan
tullfrihet medgavs utan ansökan,
eller
1. ansökan om temporär tullfri-
het för varan gjordes eller sådan
tullfrihet medgavs utan ansökan,
eller
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3. varan, när fråga inte är om fall
som avses i 1 eller 2, anmäldes till
förtullning.
Generaltullstyrelsen kan medge
undantag från första stycket 2.
Om en åtgärd som avses i första
stycket 3 inte har vidtagits inom
föreskriven tid, tillämpas författ-
ningarna i den lydelse som gällde
den dag då åtgärden senast borde
ha vidtagits.
12 §
(13 § första stycket första meningen)
När en vara anmäls till förtull-
ning, skall den tullskyldige till led-
ning för förtullningen avge en tull-
deklaration.
(10 § andra stycket)
Den som har tagit hand om en
vara med stöd av hemtagningstill-
stånd skall anmäla varan tillförtull-
ning senast torsdagen i andra kalen-
derveckan efter den vecka då varan
anmäldes till hemtagning. Om sär-
skilda skäl påkallar det, får general-
tullstyrelsen medge en längre frist
för anmälan till förtullning.
2. varan, när fråga inte är om fall
som avses i 1, anmäldes till förtull-
ning.
Generaltullstyrelsen kan medge
undantag från första stycket 1.
Om en åtgärd som avses i första
stycket 2 inte har vidtagits inom
föreskriven tid, tillämpas författ-
ningarna i den lydelse som gällde
den dag då åtgärden senast borde
ha vidtagits.
När en vara anmäls till förtull-
ning, skall den tullskyldige till led-
ning för förtullningen avge en tull-
deklaration. Tulldeklarationen
skall ges in samtidigt med anmälan
till förtullning utom i fall som avses
i andra stycket.
Om varan anmäls med tilllämp-
ning av ett förenklat förfarande en-
ligt 8 § första stycket 2, skall den
tullskyldige ge in tulldeklaration se-
nast femton dagar från dagen för
anmälan. Om det finns särskilda
skäl, får generaltullstyrelsen medge
den tullskyldige en längre frist för
att ge in tulldeklaration.
(13 § första stycket andra meningen)
Regeringen kan föreskriva att de uppgifter som behövs för förtullningen
får lämnas på annat sätt.
13 §
(13 § andra och tredje stycket)
Tulldeklaration får avges genom ombud som godkänts av generaltullsty-
relsen.
Tulldeklaration får avges av nå-
gon som är anställd och kan anses
ha en förtroendeställning hos den
tullskyldige eller, om deklarationen
avges genom ett ombud som avses i
andra stycket, hos ombudet.
Tulldeklaration får avges av nå-
gon som är anställd och kan anses
ha en förtroendeställning hos den
tullskyldige eller, om deklarationen
avges genom ett ombud som avses i
första stycket, hos ombudet.
14 §2
En tulldeklaration skall innehålla
1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen (1987:1068) eller enligt
statistisk varuförteckning, som utfärdats av generaltullstyrelsen, och en kort
2 Senaste lydelse 1990:138.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
varubeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas dekla-
rationen,
2. tullsats och annan skattesats,
3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,
4. grund for nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt,
5. belopp som skall betalas i tull
och annan skatt.
För kontroll av uppgifter som av-
ses i första stycket och av att varan
får införas skall i tulldeklarationen
eller annan handling lämnas de yt-
terligare uppgifter som regeringen
föreskriver. I tulldeklarationen el-
ler annan handling skall också läm-
nas de ytterligare uppgifter som re-
geringen föreskriver för tillämp-
ningen av konventionen om för-
enkling av formaliteterna vid han-
del med varor. Regeringen får före-
skriva att uppgifterna i tulldeklara-
tionen skall lämnas i kodform.
Tullmyndigheten kan medge un-
dantag från skyldighet att lämna
uppgifter som avses i första stycket,
om tullmyndigheten finner att den
tullskyldige har avsevärd svårighet
att lämna uppgifterna. Innebär
medgivandet att den tullskyldige
inte behöver lämna uppgift om va-
rans nummer, kan tullmyndigheten
bestämma att han skall lämna en
sådan beskrivning av varan som be-
hövs för varans förtullning.
17
Med ledning av tulldeklaration
eller motsvarande uppgifter fast-
ställer tullmyndigheten tull och an-
nan skatt (tulltaxering).
Om en preliminär tulldeklaration
har avgetts, bestämmer tullmyndig-
heten preliminärt tull och annan
skatt (preliminär tulltaxering). Om
det finns särskilda skäl, får prelimi-
när tulltaxering ske även i annat
fall.
Regeringen får föreskriva
1. att de ytterligare uppgifter som
behövs för kontroll av uppgifter en-
ligt första stycket och av att varan
får införas skall lämnas i tulldekla-
rationen eller annan handling,
2. att ytterligare uppgifter för till-
lämpningen av konventionen om
förenkling av formaliteterna vid
handel med varor skall lämnas i
tulldeklarationen eller annan hand-
ling,
3. att uppgifterna i tulldeklara-
tionen skall lämnas i kodform.
4. att uppgifter enligt första styc-
ket inte behöver lämnas om varu-
sändningens värde uppgår till högst
10000 kr.
Tullmyndigheten kan medge un-
dantag från skyldighet att lämna
uppgifter som avses i första stycket,
om tullmyndigheten finner att den
tullskyldige har avsevärd svårighet
att lämna uppgifterna. Innebär
medgivandet att den tullskyldige
inte behöver lämna uppgift om va-
rans nummer enligt första stycket 1,
kan tullmyndigheten bestämma att
han skall lämna en sådan beskriv-
ning av varan som behövs för va-
rans förtullning.
§
Med ledning av tulldeklaration
eller motsvarande uppgifter fast-
ställer en tullmyndighet tull och an-
nan skatt (tulltaxering).
Om en preliminär tulldeklaration
har avgetts, bestämmer en tullmyn-
dighet preliminärt tull och annan
skatt (preliminär tulltaxering). Om
det finns särskilda skäl, får prelimi-
när tulltaxering ske även i annat
fall.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §
Tullmyndigheten skall ompröva
tulltaxeringsbeslut (omtulltax-
ering), om den tullskyldige begär
det innan tiden for överklagande av
beslutet har gått ut.
Finner tullmyndigheten att ett
tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall
myndigheten på eget initiativ be-
sluta om rättelse genom omtulltax-
ering, såvida inte felet är att anse
som ringa. Fråga om sådan pröv-
ning får inte tas upp sedan tiden för
överklagande av beslutet har gått
ut.
En tullmyndighet skall ompröva
tulltaxeringsbeslut (omtulltax-
ering), om den tullskyldige begär
det innan tiden för överklagande av
beslutet har gått ut.
Finner en tullmyndighet att ett
tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall
myndigheten på eget initiativ be-
sluta om rättelse genom omtulltax-
ering, såvida inte felet är att anse
som ringa. Fråga om sådan pröv-
ning får inte tas upp sedan tiden för
överklagande av beslutet har gått
ut.
Skyldigheten enligt första och andra styckena att ompröva tulltaxerings-
beslut gäller inte, om beslut överklagats och tullmyndigheten har överläm-
nat handlingarna i ärendet till en högre instans.
20
Har den som är tullskyldig enligt
77 § första stycket
1. i tulldeklaration eller på annat
sätt lämnat oriktig uppgift till led-
ning för tulltaxeringen, eller
2. underlåtit att lämna uppgift
som det ålegat honom att lämna,
skall tullmyndigheten besluta om
eftertulltaxering, om den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten har
medfört att tull eller annan skatt
inte fastställts eller fastställts till för
lågt belopp. Eftertulltaxering får
inte ske, om det belopp som avses
är ringa eller det med hänsyn till
omständigheterna är uppenbart
oskäligt att sådan taxering sker.
26
Generaltullstyrelsen får medge
undantag från 25 § för den som be-
driver importverksamhet eller an-
nan som importerar varor i större
omfattning. Sådan importör (kre-
ditimportör) får betala tull och an-
nan skatt enligt särskild tullräk-
ning.
Särskild tullräkning får även ut-
ställas på sådant ombud som avses i
13 § andra stycket, om ombudet
gentemot tullverket åtagit sig att
Har den som är tullskyldig enligt
10 § första stycket
1. i tulldeklaration eller på annat
sätt lämnat oriktig uppgift till led-
ning för tulltaxeringen, eller
2. underlåtit att lämna uppgift
som det ålegat honom att lämna,
skall en tullmyndighet besluta om
eftertulltaxering, om den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten har
medfört att tull eller annnan skatt
inte fastställts eller fastställts till för
lågt belopp. Eftertulltaxering får
inte ske, om det belopp som avses
är ringa eller det med hänsyn till
omständigheterna är uppenbart
oskäligt att sådan taxering sker.
§
Generaltullstyrelsen får medge
att den som bedriver importverk-
samhet eller annan som importerar
varor i större omfattning, får betala
tull och annan skatt enligt särskild
tullräkning (kreditimportör).
Särskild tullräkning får även ut-
ställas på sådant ombud som avses i
13 § första stycket, om ombudet
gentemot tullverket åtagit sig att
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
fullgöra den betalningsskyldighet fullgöra den betalningsskyldighet
som åvilar den tullskyldige. som åvilar den tullskyldige.
Särskild tullräkning får utfärdas gemensamt för flera tulltaxeringsbeslut.
Räkningen skall betalas inom 15 dagar från den dag då den utfärdades.
Generaltullstyrelsen får i enskilda fall bestämma att räkningen skall beta-
las tidigare, om det finns särskilda skäl.
Om ett ombud har mottagit medel av tullskyldiga för betalning av
tullräkningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar.
30 §
Ränta utgår på tull och annan skatt som skall betalas
1. på grund av omtulltaxering eller eftertulltaxering,
2. enligt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätten eller regeringsrät-
ten,
3. i fall som avses i 82 §, när tull eller annan skatt undandragits,
4. i fall som avses i 24 § första
eller tredje stycket lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m.
4. i fall som avses i 24 § eller 26 §
första stycket lagen (1987:1069)
om tullfrihet m. m.
Om tull eller annan skatt enligt preliminärt beslut har erlagts med lägre
belopp än som slutligt fastställts, utgår ränta på det överskjutande belop-
pet.
Ränta enligt första eller andra stycket utgår dock inte på belopp som får
dras av vid redovisning av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärde-
skatt.
Om utfärdande av särskild tull-
räkning fördröjs till följd av att den
som tagit hand om en vara med
stöd av hemtagningstillstånd inte
anmält varan till förtullning inom
föreskriven tid, utgår ränta.
Om utfärdande av särskild tull-
räkning fördröjs till följd av att den
som tagit hand om en vara med
tillämpning av ett förenklat förfa-
rande inte avgivit tulldeklaration
inom föreskriven tid, utgår ränta.
Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även
beträffande ränta enligt denna paragraf.
34 a
För betalning enligt bestämmel-
serna i 25 — 34 §§ får uppgifter
lämnas mellan tullverket och annan
genom överföring av elektroniska
dokument enligt de föreskrifter
som regeringen meddelar.
38 §
Om tull och annan skatt skall tas
ut ur en vara enligt 11 § fjärde styc-
ket eller 35 §, får varan säljas ge-
nom tullmyndighetens försorg på
offentlig auktion (tullauktion) eller
på annat sätt, om tullmyndigheten
finner det vara lämpligare. Om va-
Om tull och annan skatt skall tas
ut ur en vara enligt 10 § fjärde styc-
ket eller 35 §, får varan säljas ge-
nom tullmyndighetens försorg på
offentlig auktion (tullauktion) eller
på annat sätt, om tullmyndigheten
finner det vara lämpligare. Om va-
Nuvarande lydelse
ran är skadad eller förskämd eller
om köpeskillingen inte kan beräk-
nas täcka minst kostnaden för för-
säljningen eller om tullmyndighe-
ten annars finner att det föreligger
särskilda skäl, får varan i stället för-
störas.
Föreslagen lydelse
ran är skadad eller forskämd eller
om köpeskillingen inte kan beräk-
nas täcka minst kostnaden för för-
säljningen eller om tullmyndighe-
ten annars finner att det föreligger
särskilda skäl, får varan i stället för-
störas.
Prop. 1990/91:75
Att vissa varor inte får säljas på tullauktion följer av särskilda bestäm-
melser.
41
Den för vars räkning en vara förs
ut ur landet (exportör) skall göra en
skriftlig anmälan om utförseln till
tullmyndighet. Anmälan skall inne-
hålla uppgift om
Den för vars räkning en vara förs
ut ur landet (exportör) skall göra en
anmälan om utförseln till tullmyn-
dighet. Anmälan skall innehålla
uppgift om
1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av
generaltullstyrelsen,
2. varans kvantitet och värde,
3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på
grund av utförseln.
44 §
Regeringen får föreskriva att
skriftlig anmälan om utförsel får
underlåtas i fråga om varor som
inte skall redovisas i handelsstati-
stiken, om det kan ske utan risk för
att föreskrifter som gäller för utför-
seln eftersätts.
Regeringen får föreskriva att an-
mälan om utförsel får underlåtas i
fråga om varor som inte skall redo-
visas i handelsstatistiken, om det
kan ske utan risk för att föreskrifter
som gäller för utförseln eftersätts.
54
Tullmyndighet får, om det kan
ske utan risk för att föreskrifter om
införsel åsidosätts, överlämna åt ett
bolag eller en förening som innehar
tullupplag eller frihamn att utföra
den kontroll som annars ankommer
på tullmyndighet i samband med
1. att en vara skall läggas upp på
upplaget eller i frihamnen,
2. att en vara som förvaras på
upplaget eller i frihamnen skall tas
om hand av hemtagare eller i övrigt
tas ut från upplaget eller frihamnen,
eller
Tullmyndighet får, om det kan
ske utan risk för att föreskrifter om
införsel åsidosätts, överlämna åt ett
bolag eller en förening som innehar
tullupplag, frihamn eller, enligt vad
regeringen föreskriver, tullager att
utföra den kontroll som annars an-
kommer på tullmyndighet i sam-
band med
1. att en vara skall läggas upp på
tullupplaget, tullagret eller i fri-
hamnen,
2. att en vara som förvaras på
tullupplaget, tullagret eller i fri-
hamnen skall tas om hand med till-
lämpning av ett förenklat förfarande
enligt 8 Hförsta stycket 2 eller i öv-
■’ Senaste lydelse 1990:138.
4 Senaste lydelse 1990:138.
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
rigt tas ut från tullupplaget, tullag-
ret eller frihamnen, eller
3. att en vara sänds från eller till 3. att en vara sänds från eller till
upplaget eller frihamnen enligt 7 § tullupplaget, tullagret eller fri-
första stycket 1. hamnen enligt 7 § första stycket 1.
Tullmyndighet får. om det kan ske utan risk för att föreskrifter om
utförsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver
godshantering att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyn-
dighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet.
61 §
Oförtullade varor och varor som
anmälts till utförsel står under
tullverkets överinseende (tullkon-
troll). I fråga om vara som tagits
om hand med stöd av
hemtagningstillstånd gäller detta
dock endast om den
Oförtullade varor och varor som
anmälts till utförsel står under
tullverkets överinseende (tullkon-
troll). I fråga om vara som tagits
om hand med tillämpning av ett
förenklat förfarande enligt 8 § första
stycket 2 gäller detta dock endast
om den
1. är underkastad förfogandeförbud enligt 2 § 5 lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.,
2. behandlas enligt 7 § första stycket denna lag, eller
3. förvaras enligt beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av före-
skrift som avses i 8 § andra stycket.
Vad som sägs i första stycket gäl- Vad som sägs i första stycket gäl-
ler inte varor som lämnats ut till ler inte varor som lämnats ut till
fritt förfogande enligt 9§. fritt förfogande enligt 8 § första
stycket 1.
64 §
Förare eller befälhavare på transportmedel som står under tullkontroll
är skyldig att använda anvisad väg eller led, att medföra passhandling för
transportmedlet och dess last och att stanna på tullmyndighets anmaning.
Förbud får meddelas förare eller befälhavare som sägs i första stycket att
göra uppehåll under resa inom tullområdet, att utan tullmyndighets med-
givande ankomma eller avgå med transportmedlet samt att beträda eller
lämna och lossa eller lasta transportmedlet.
Förare och befälhavare på transportmedel som inte står under tullkon-
troll och även annan person är skyldig att stanna på tullmyndighets anma-
ning. Sådan anmaning får ges, när det finns anledning anta att anmälnings-
skyldighet föreligger för honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.
Anvisning, anmaning och förbud som avses i denna paragraf får medde-
las endast om det behövs för att möjliggöra tullverkets övervakning av
införsel eller utförsel och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för detta
ändamål.
Regeringen får meddela närmare
föreskrifter i fråga om de skyldighe-
ter som avses i denna paragraf.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
80 §
I fråga om varor som inkommer
till tullområdet i postförsändelser
är adressaten tullskyldig, om varor-
na inte anmäls till förtullning av
någon annan. Har försändelsen
kommit adressaten till handa. skall
vad som föreskrivs i 19 — 23 §§ om
omtulltaxering och eftertulltax-
ering gälla honom, även om han
inte lämnat oriktig uppgift eller
underlåtit att lämna uppgift till led-
ning för tulltaxeringen.
I fråga om varor som inkommer
till tullområdet i postforsändelser
är postverket tullskyldigt. om varor-
na inte anmäls till förtullning eller
annan tullklarering av någon an-
nan.
Har försändelsen kommit adres-
saten till handa. skall doek vad som
föreskrivs i 19 — 23 §§ om om-
tulltaxering och eftertulltaxering
gälla honom, även om han inte
lämnat oriktig uppgift eller under-
låtit att lämna uppgift till ledning
för tulltaxeringen.
81 §
Om en oförtullad vara går förlorad när den införs till tullområdet eller
sänds under tullkontroll inom detta, är fraktföraren tullskyldig för varan.
Om ingen fraktförare åtagit sig att befordra varan, är den som befordrat
varan tullskyldig för den. Om varan anmälts till försändning enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av 7 § första stycket 1. är dock den som
gjort anmälningen tuliskyldig.
Om en oförtullad vara går förlorad när den förvaras på tullupplag eller
tullager eller i exportbutik eller frihamn, är innehavaren av upplaget,
lagret, exportbutiken eller frihamnen tullskyldig för varan.
Om en oförtullad vara går förlorad när den innehas med temporär
tullfrihet, är den som åtnjöt den temporära tullfriheten tullskyldig för
varan.
Den som visar att förlust av en vara inte beror på fel eller försummelse
av honom eller, i fall som avses i första stycket sista meningen, av den som
befordrat varan eller av någon för vilken dessa svarar är inte tullskyldig
enligt första — tredje styckena. Om det finns särskilda skäl, kan tullmyn-
dighet medge nedsättning av eller befrielse från tull eller skatt i fall som
avses i denna paragraf.
1 fråga om tullskyldig som avses i
första — tredje styckena gäller be-
stämmelserna i 13 — 24 §§ i
tillämpliga delar.
1 fråga om tullskyldig som avses i
första — tredje styckena gäller be-
stämmelserna i 12 — 24 §§ i
tillämpliga delar.
86 §5
Om den som tagit hand om en
vara med stöd av hemtagningstill-
stånd inte har kommit in med tull-
deklaration vid den tidpunkt då de-
klarationen senast skulle ha läm-
nats, påförs han en särskild avgift
(förseningsavgift).
Om den som tagit hand om en
vara med tillämpning av ett förenk-
lat förförande inte har kommit in
med tulldeklaration vid den tid-
punkt då deklarationen senast skul-
le ha lämnats, påförs han en sär-
skild avgift (förseningsavgift).
Förseningsavgiften är 300 kronor. Avgiften är dock 600 kronor, om den
Senaste lydelse 1987:1221.
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
tullskyldige anmodats att lämna tulldeklaration men inte fullgjort skyldig-
heten inom den bestämda tiden.
89 §
Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas av tullmyndigheten.
Kammarrätten prövar dock, på talan av det allmänna ombudet som avses i
98 §, frågor om tulltillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om tull eller
annan skatt. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte har god-
tagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. Talan skall väckas
inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet
i målet har vunnit laga kraft.
Den tullskyldiges yrkande i fråga om tulltillägg eller förseningsavgift
skall utan hinder av vad som annars gäller om överklagande prövas, om
beslutet om den tull eller annan skatt som tulltillägget eller förseningsavgif-
ten avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, om det allmänna
ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för den tullskyldige. Om
yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen förordna att det skall
tas upp och vidare handläggas av tullmyndigheten.
Innan beslut fattas om påföring av tulltillägg eller förseningsavgift skall
den tullskyldige om möjligt ges tillfälle att yttra sig.
Underrättelse om att tullmyndig-
heten överväger att påföra tulltillägg
eller förseningsavgift får ske genom
överföring av elektroniskt doku-
ment.
93 §
Bestämmelserna i 25 — 29 och Bestämmelserna i 25 — 29, 34 a
35 §§ tillämpas även i fråga om tull- och 35 §§ tillämpas även i fråga om
tillägg och förseningsavgift. tulltillägg och förseningsavgift.
94 S
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att
1. lämna uppgift eller inge hand-
ling enligt 13 — 15 §§, 16 § första
stycket, 41 § eller 42 § första stycket,
eller
2. lägga upp en vara på tullupplag
enligt 50§ döms för tullförseelse till
böter.
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att
1. lämna uppgift eller inge hand-
ling enligt 12 — 15 §§, 16 § första
stycket, 41 § eller 42 § första stycket,
eller
2. lägga upp en vara på tullupplag
enligt 50 § döms för tullförseelse till
böter.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
97 §
När en tullmyndighet med stöd av denna lag eller föreskrift som utfär-
dats med stöd av lagen meddelar föreläggande för tullskyldig eller annan
att vidta åtgärd som behövs för förtullning eller för tullverkets kontroll-
verksamhet, kan vite föreläggas.
Vite kan även föreläggas, om nå-
gon underlåtit att lämna uppgift el-
ler inge handling enligt 13 — 15 §§
eller 16 § första stycket eller att full-
Vite kan även föreläggas, om nå-
gon underlåtit att lämna uppgift el-
ler inge handling enligt 12 — 15 §§
eller 16 § första stycket eller att full-
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
göra skyldighet som föreskrivs i göra skyldighet som föreskrivs i
69 § eller med stöd av 72 §. 69 § eller med stöd av 72 §.
Vite får inte fastställas till lägre belopp än femhundra kronor eller högre
än femtusen kronor.
Frågor om utdömande av vite prövas av generaltullstyrelsen.
Bestämmelsen i 34 a§ tillämpas
även ifråga om viten.
I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1985:206) om viten.
99 §
Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen har med-
delat enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av
lagen, får överklagas hos generaltullstyrelsen.
Om överklagandet avser slutlig fastställelse av tull, annan skatt, ränta,
restavgift, tulltillägg, förseningsavgift eller ersättning enligt 69 § andra
stycket eller 71 §, skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den
myndighet som meddelat beslutet inom ett år från den dag då beslutet
meddelades eller, i fall då omtulltaxering skett, inom två månader från den
dag då omtulltaxeringsbeslutet meddelades, om tiden för överklagande
därigenom blir längre.
Preliminära tulltaxeringsbeslut samt tullmyndighets beslut om vitesföre-
läggande och beslut om granskning enligt 75 § får inte överklagas.
Tullmyndighets beslut om in-
skränkning i rätten att förfoga över
en vara som anmälts till tullklare-
ring får överklagas särskilt.
100 §
Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelser
som utfärdats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten genom
besvär, när det är fråga om
1. fastställelse av tull eller annan skatt och prövningen inte gäller sådant
beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull och
annan skatt som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,
2. uttag av tull eller annan skatt 2. uttag av tull eller annan skatt
ur en vara enligt 11 § fjärde stycket ur en vara enligt 10 § fjärde stycket
eller 35 §, eller 35 §,
3. temporär tullfrihet,
4. restitution av tull eller annan skatt,
5. ursprungsintyg enligt protokoll
3 till Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen eller bi-
laga B del 1 till konventionen angå-
ende upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen,
5. ursprungsintyg enligt protokoll
3 till Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen eller bi-
laga B till konventionen angående
upprättandet av Europeiska frihan-
delssammanslutningen,
6. inskränkning i rätten att förfoga över en vara,
7. förhandsbesked,
8. ränta eller restavgift,
9. tulltillägg eller förseningsavgift,
10. ersättning som avses i 56 § andra stycket, 69 § andra stycket eller
71 §, eller
14
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11. utdömande av vite.
Om generaltullstyrelsen har avvisat en ansökan om förhandsbesked eller
återkallat ett lämnat förhandsbesked eller meddelat ett beslut som avses i
59 § tredje stycket, får beslutet inte överklagas.
I övrigt överklagas generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller
enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen hos regeringen.
101 §
Beslut om fastställelse av tull och
annan skatt får överklagas endast
av den tullskyldige och av det all-
männa ombudet. Om tull och an-
nan skatt skall tas ut ur en vara
enligt 11 § fjärde stycket, får beslu-
tet om fastställelse av tull och skatt
dock överklagas även av ägaren till
varan eller annan som visar sär-
skild rätt till denna.
Beslut om fastställelse av tull och
annan skatt får överklagas endast
av den tullskyldige och av det all-
männa ombudet. Om tull och an-
nan skatt skall tas ut ur en vara
enligt 10 § fjärde stycket, får beslu-
tet om fastställelse av tull och skatt
dock överklagas även av ägaren till
varan eller annan som visar sär-
skild rätt till denna.
Generaltullstyrelsens beslut rörande förhandsbesked får överklagas en-
dast av sökanden och av det allmänna ombudet.
Beslut om godkännande av om-
bud enligt 13§ andra stycket, upp-
drag att utföra tullmyndighets kon-
troll enligt 54 § och medgivande att
betala tull och annan skatt enligt
särskild tullräkning samt om hem-
tagningstillstånd och andra till-
stånd som utfårdats enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som medde-
lats med stöd av lagen får, om det
finns skäl till det, återkallas av gene-
raltullstyrelsen och, om styrelsen
inte meddelat beslutet, av annan
tullmyndighet. Tullmyndigheten
kan i dessa fall förordna att beslutet
om återkallelse skall gälla omedel-
bart.
Tull och annan skatt skall inte tas
ut för en varuförsändelse, som in-
kommer med post, när den tull och
annan skatt som är föreskriven för
försändelsen sammanlagt inte upp-
går till femtio kronor. Detta gäller
dock inte, om försändelsen innehål-
ler spritdrycker, vin, starköl eller
tobaksvaror.
§6
Om det finns skäl till det, får föl-
jande beslut återkallas av general-
tullstyrelsen och, om styrelsen inte
meddelat beslutet, av annan tull-
myndighet,
1. beslut om godkännande av
ombud enligt 13 § första stycket,
2. uppdrag att utföra tullmyndig-
hets kontroll enligt 54 §,
3. tillstånd att tillämpa ett för-
enklat förfarande, och
4. andra tillstånd som utfärdats
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av
lagen.
Tullmyndigheten kan i dessa fall
förordna att beslutet om återkallel-
se skall gälla omedelbart.
§
Tull och annan skatt skall inte tas
ut för en varuförsändelse när den
tull och annan skatt som är före-
skriven för försändelsen samman-
lagt inte uppgår till etthundra kro-
nor. Detta gäller dock inte, om för-
sändelsen innehåller spritdrycker,
vin, starköl eller tobaksvaror.
Senaste lydelse 1990:138.
15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
112 §
Den som föranleder tullförrättning som inte är avgiftsfri skall betala
avgift för förrättningen (förrättningsavgift) enligt taxa som regeringen
föreskriver.
Bestämmelsen i 34 a § tillämpas
även i fråga om jorrättningsavgift.
11
Regeringen får föreskriva att av-
gifter skall betalas för hemtagnings-
tillstånd, medgivande att betala tull
och annan skatt enligt särskild tull-
räkning, utfärdande av särskild
tullräkning, tillstånd att inneha
tullupplag och frihamn samt för
tullverkets tillsyn över tullager och
exportbutiker.
11
Regeringen får bemyndiga gene-
raltullstyrelsen att meddela före-
skrifter i de ämnen som anges i 3§,
5§ andra stycket, 7 § första stycket
1, 7§ andra stycket, 8§ första och
andra styckena, 10§ första stycket,
13§ första stycket, 14 § andra styc-
ket, 15§ tredje stycket, 16§ första
stycket, 27, 44, 45§§, 47 § första
stycket andra meningen, 49 § första
stycket, 51 § andra stycket, 52 §
andra stycket, 64§ femte stycket,
72§, 73§ tredje stycket och 110 —
H3 §§. '
§
Regeringen får föreskriva att av-
gifter skall betalas för
1. tillstånd att tillämpa ett förenk-
lat förfarande,
2. utfärdande av särskild tullräk-
ning,
3. tillstånd att inneha tullupplag
och frihamn, och
4. tullverkets tillsyn över tullager
och exportbutiker.
Bestämmelsen i 34 a § tillämpas
även ifråga om avgifter enligt första
stycket.
5§
Regeringen får bemyndiga gene-
raltullstyrelsen att meddela före-
skrifter i de ämnen som anges i 3§,
5 § andra stycket, 7 § första stycket
1, 7§ andra stycket, första styc-
ket 2 och andra stycket, 9§ första
stycket, 12§ tredje stycket, 14 § and-
ra stycket, 15 § tredje stycket, 16 §
första stycket, 27, 34 a, 44 och
45 §§, 47 § första stycket andra me-
ningen, 49 § första stycket, 51 § and-
ra stycket, 52 § andra stycket, 72 §,
73 § tredje stycket och 110 —
H3§§.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Den nya lydelsen i 14 § första stycket skall dock i de fall uppgifterna
inte överförs elektroniskt börja tillämpas den dag regeringen bestämmer.
3. En anmälan till tullklarering som kommit in före utgången av 1991
handläggs enligt äldre föreskrifter.
4. Äldre föreskrifter gäller för förtullning av en vara som tagits om hand
med stöd av hemtagningstillstånd före utgången av 1991.
5. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som har
meddelats före utgången av 1991.
16
Prop. 1990/91:75
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade varor, m. m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§'
En vara får utan hinder av förbud eller villkor som avses i 1 §
1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de villkor
och föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar,
2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn,
3. förstöras under kontroll av tullmyndighet eller annan som denna
godkänner,
4. återutföras,
5. tas om hand med .s7ö<7 av hem-
tagningstillstånd enligt 8 § första
stycket tullagen (1987:1065) under
villkor att varan förvaras i oföränd-
rat skick av den som beviljats till-
ståndet till dess tullmyndigheten
meddelat att hinder mot vidare för-
fogande över varan inte föreligger.
5. tas om hand med tillämpningav
ett förenklat jorfarande enligt 8 §
första stycket 2 tullagen
(1987:1065) under villkor att varan
till dess injorselvillkoret uppfyllts
förvaras i oförändrat skick av den
som med tillämpning av det förenk-
lade förfarandet tagit hand om va-
ran.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Senaste lydelse 1987:1238.
17
2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 75
Prop. 1990/91:75
Härigenom föreskrivs i fråga om tullregisterlagen (1990:137)
dels att 9 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf,
2 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse ~ a $ Generaltullstyrelsen är register- Andra tullmyndigheter är regis- 9§ |
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
överlämna till en juridisk person
att förmedla uppgifter i elektronis-
ka dokument som avses i 12 a §
tullagen (1987:1065) till och från
tullregistret.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
överlämna till en juridisk person
att förmedla uppgifter i elektronis-
ka dokument som avses i 11 a§
tullagen (1987:1065) till och från
tullregistret.
Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första
stycket, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått
veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
18
Prop. 1990/91: 75
Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
30 §
Tull som skall beräknas efter an-
nan grund än värde får nedsättas
för en vara, som är skadad på annat
sätt än genom förskämning när den
anmäls till förtullning eller, om va-
ran tas om hand med stöd av till-
stånd enligt 8§ första stycket tull-
lagen (1987:1065), när den anmäls
till hemtagning. Nedsättningen
skall motsvara den minskning av
varans värde som skadan har med-
fört. Värdet av varan i oskadat
skick och i skadat skick beräknas
enligt föreskrifter som har medde-
lats med stöd av 4§ andra stycket
tulltaxelagen (1987:1068).
Tull som skall beräknas efter an-
nan grund än värde får nedsättas
för en vara, som är skadad på annat
sätt än genom förskämning när den
enligt 9§ tullagen (1987:1065) an-
mäls till förtullning. Nedsättningen
skall motsvara den minskning av
varans värde som skadan har med-
fört. Värdet av varan i oskadat
skick och i skadat skick beräknas
enligt föreskrifter som har medde-
lats med stöd av 4§ andra stycket
tulltaxelagen (1987:1068).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
19
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §2
Har motorfordon, för vilket skatt
har erlagts eller skall erläggas till
tullmyndighet, inom två år från ti-
den för förtullningen förts ut ur lan-
det eller förstörts under kontroll av
en myndighet eller någon annan
som tullmyndigheten godkänner el-
ler förts till svensk frihamn för an-
nat ändamål än att brukas där och
har fordonet inte varit registrerat
eller varit registrerat endast i för-
ening med avställning, skall tull-
myndighet efter ansökan återbetala
eller medge befrielse från skatten.
Detta gäller dock inte om fordonet
har återinförts efter utförseln eller
förtullats efter att ha förts till fri-
hamn och befrielse från skatt har
medgetts enligt 16 § första stycket
jämfört med 15 § 1 lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m.
Vid bestämmande av tiden för för-
tullningen tillämpas 72 § tullagen
(1987:1065).
Generaltullstyrelsen får för särskilt fall medge utsträckning av tidsfristen
i första stycket.
Har motorfordon, för vilket skatt
har erlagts eller skall erläggas till
tullmyndighet, inom två år från ti-
den för förtullningen förts ut ur lan-
det eller förstörts under kontroll av
en myndighet eller någon annan
som tullmyndigheten godkänner el-
ler förts till svensk frihamn för an-
nat ändamål än att brukas där och
har fordonet inte varit registrerat
eller varit registrerat endast i för-
ening med avställning, skall tull-
myndighet efter ansökan återbetala
eller medge befrielse från skatten.
Detta gäller dock inte om fordonet
har återinförts efter utförseln eller
förtullats efter att ha förts till fri-
hamn och befrielse från skatt har
medgetts enligt 16 § första stycket
jämfört med 15 § 1 lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m.
Vid bestämmande av tiden för för-
tullningen tillämpas 77 § tullagen
(1987:1065).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Lagen omtryckt 1984:159.
Senaste lydelse 1989:196.
20
Finansdepartementet Pr°P- 1990/91:75
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw,
Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Proposition om importrutiner i ett datoriserat
tullförfarande, m. m.
1 Inledning
Den 3 september 1986 tillkallade chefen för finansdepartementet en sär-
skild utredningsman (f. d. generaldirektören Sven Moberg) för att lämna
förslag till hur elektroniskt uppgiftslämnande mellan företagen och tullen
skulle kunna ersätta nuvarande pappersbaserade rutiner och hur tullens
hantering av uppgifterna skulle kunna automatiseras med hjälp av dator-
teknik (dir. 1986:20). Utredningen, kallad tulldatautredningen (TDU),
lämnade den 1 september 1987 delbetänkandet (SOU 1987:40) Datorise-
ringen av tullens export- och importrutiner — Förstudie. I betänkandet
presenterades grunddragen i ett tulldatasystem som TDU föreslog skulle
utvecklas. De tullprocedurer som systemet bör baseras på beskrevs över-
siktligt.
Regeringen beslöt den 10 september 1987 att TDU skulle fortsätta sitt
arbete och efter remissbehandling redovisade regeringen i proposition
(prop. 1987/88:100 bil.9) de ställningstaganden som utredningen föran-
ledde. Regeringen anslöt sig därvid i huvudsak till utredningens förslag
och beredde riksdagen tillfälle att ta del av vad regeringen anfört angående
inriktningen av TDUs fortsatta arbete. Skatteutskottet tillstyrkte begärda
anslag (SkU 1987/88:42) och fann inte anledning att närmare kommentera
vad som anförts i propositionen. Riksdagen har bifallit utskottets hem-
ställan (rskr. 1987/88:369).
TDU föreslog i en skrivelse till finansdepartementet den 1 september
1988 att den fortsatta beredningen av de författningsändringar som föran-
leds av elektroniskt uppgiftslämnande till tullen skulle få ske i särskild
ordning. Den 15 december 1988 tillkallade chefen för finansdepartementet
en särskild utredningsman (rättschefen Johan Hirschfeldt) för att lämna
förslag om de författningsändringar som behövs inför tullens datorisering
(dir. 1988:66). Utredningen har antagit namnet utredningen om lagstift-
ningsbehovet vid tulldatoriseringen (TDL-utredningen).
I en skrivelse till regeringen den 17 mars 1989 om ”Förändring av
tullprocedurer i samband med datorisering av export- och importrutiner-
21
na, m.m.” (procedurskrivelsen) har TDU redogjort for huvuddelen av
sina förslag till förändringar i tullprocedurerna och hemställt att regering-
en skulle vidta de åtgärder som behövs för att tullförfaranden reglerade i
lag och förordning skall utformas i enlighet med dessa förslag. Regeringen
beslutade den 20 april 1989 att överlämna skrivelsen till TDL-utredningen
for beaktande i dess arbete.
I en skrivelse till regeringen den 29 maj 1989 angående ”Förändring av
tullprocedurer vid import och export av postforsändelser” (postprocedur-
skrivelsen) har TDU redogjort for sina förslag till förändringar av rutiner-
na för tullbehandling av postforsändelser m. m. och hemställt att regering-
en skulle vidta åtgärder för en författningsreglering i enlighet med försla-
gen. Regeringen beslutade den 21 juni 1989 att även överlämna denna
skrivelse till TDL-utredningen.
Den 27 juni 1989 lämnade TDU sitt slutbetänkande (SOU 1989:40)
Datorisering av tullrutinerna — Slutrapport. Procedurskrivelsen och
postprocedurskrivelsen har tagits in som bilaga 3 respektive 4 till betän-
kandet. TDU har vidare lämnat förslag till hur tulldatasystemet (TDS) bör
utformas i detalj och en tidsplan för införandet av systemet.
Den 28 april 1989 lämnade TDL-utredningen delbetänkandet (SOU
1989:20) Tullregisterlag m.m. Förslagen i betänkandet avser de lagänd-
ringar som är nödvändiga för att TDS skall kunna börja tas i drift avseende
exportverksamhet. I betänkandet föreslås att tulldataregistret skall regleras
i en särskild registerlag samt vissa ändringar i tullagen och lagen om straff
för varusmuggling. Efter remissbehandling av betänkandet har regeringen
i proposition (prop. 1989/90:40 om tullregisterlag m. m.) lämnat lagförslag
i huvudsak i enlighet med betänkandet. Riksdagen har den 19 april 1990
beslutat i enlighet med förslagen i propositionen (se SFS 1990:137— 139).
Regeringen har den 26 april 1990 beslutat om ändringar på förordnings-
nivå i anledning av den nya lagstiftningen (se SFS 1990:179—181). För-
fattningarna trädde i kraft den 1 juni 1990. TDS har tagits i bruk på
exportsidan. Verksamheten drivs än så länge på försök.
TDL-utredningen har i april 1990 lämnat ett andra delbetänkande (SOU
1990:37, Författningsreglering av nya importrutiner m. m.). Förslagen rör
i första hand de författningsändringar som behövs till följd av TDUs
förslag till nya importrutiner. Förslagen berör även vissa närliggande frå-
gor såsom tullupplagens rättsliga ställning och vissa allmänna förvaltnings-
rättsliga frågor.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna bör fogas till protokollet som bilaga 1. En sammanfattning av remis-
yttrandena finns tillgängliga på finansdepartementet (dnr 2639/90). På
grundval av de remissbehandlade utredningsförslagen har inom finansde-
partementet utarbetats lagförslag som i allt väsentligt följer utredningens
förslag.
Regeringen beslutade den 22 november 1990 att inhämta lagrådets yttran-
de över lagförslagen. De remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i
Prop. 1990/91:75
22
detta ärende som bilaga 2. Lagrådet lämnade de remitterade lagförslagen Prop. 1990/91:75
utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 3.
2 Importförfarandet i dag
Förfarandet vid införsel av varor är reglerat i tullagen (1987:1065), tullför-
ordningen (1987:1 114) och de föreskrifter som generaltullstyrelsen (GTS)
meddelat med stöd av bemyndigande. Förvaltningslagen är tillämplig på
tullförfarandet i den omfattning det inte framgår något annat av tullagen
eller tullförordningen.
Det finns ett grundläggande förfarande för tullbehandling av varor som
förs in i landet. Dessutom finns möjligheter att utnyttja alternativa förfa-
randen avseende de olika delmomenten i det grundläggande förfarandet.
Huvudparten av importen sker under utnyttjande av ett eller flera alterna-
tiva förfaranden.
Det grundläggande förfarandet är följande. Varan anmäls skriftligen till
förtullning varvid tulldeklaration och styrkande handlingar lämnas. Den
som anmäler varan till förtullning blir tullskyldig. Vem som äger varan vid
anmälningstillfällct saknar i detta sammanhang betydelse. Med förtullning
avses de åtgärder en tullmyndighet skall vidta vid införsel innan fri förfo-
ganderätt över varorna kan tillåtas. Tulldeklarationen skall innehålla vissa
föreskrivna uppgifter. Tullmyndigheten kontrollerar vid förtullningen att
varan får föras in i landet och fastställer tull, annan skatt och avgift för
den. Förtullningen innefattar i grundförfarandet alltid någon form av
kontroll av dokument och ibland även fysisk kontroll av godset. Den
tullskyldige erlägger det fastställda beloppet inom 15 dagar från taxerings-
beslutet. Därefter får han förfoga över varan.
GTS kan föreskriva att tull- och skattefria varor får föras in i landet utan
att anmälas till förtullning om detta kan ske utan risk för att de föreskrifter
som gäller för införseln eftersätts. GTS har föreskrivit att anmälan till
förtullning inte behöver lämnas i ett antal fall, bl. a. vid införsel av vissa
tull- och skattefria varor som medförs av resande. Om det inte finns någon
sådan tillämplig föreskrift skall även tull- och skattefria varor som förs in i
landet anmälas till förtullning. Tullpålagor att betala bestäms i sådant fall
till noll kr.
GTS kan medge en importör kredit. En sådan importör — kreditimpor-
tör -betalar enligt särskild tullräkning för samtliga sändningar under en
vecka och han får förfoga över godset redan innan betalning skett. Den helt
övervägande delen av importen till Sverige sker mot betalning av tull,
annan skatt och avgift i efterhand. Statusen som kreditimportör medför
dock inte i sig att importören får förfoga över varan innan övriga led i en
förtullning avslutats.
I stället för att direkt anmäla varan till förtullning kan importören välja
någon annan form av tullklarering. Varan kan
1) transiteras,
23
2) läggas upp för förvaring på tullupplag eller tullager, eller i frihamn
eller exportbutik,
3) tas hem av hemtagare,
4) innehas med temporär tullfrihet.
5) återutföras eller
6) överlåtas till staten eller anmälas till förstöring.
Vid utnyttjande av någon av klareringsformerna enligt punkterna 1—4
behövs ytterligare klareringsåtgärder (dock inte för varor som säljs i ex-
portbutik). De olika klareringsformerna kan kombineras med varandra.
En vara kan således transiteras till ett tullupplag och läggas upp där för att
senare tas hem med stöd av ett hemtagningsförfarande. Om en vara skall
permanent införas till landet krävs att den som en sista klareringsåtgärd
förtullas. KJareringsformerna enligt punkterna 5 och 6 är, i likhet med
förtullning, slutliga klareringsformer som inte medför behov av någon
ytterligare tullklarering.
En vara som skall transporteras genom Sverige på väg mellan två andra
länder kan föras oförtullad genom landet med stöd av ett transiteringsför-
farande. Varan förs ut ur landet igen och blir aldrig föremål för en förtull-
ning i Sverige. Transitering kan emellertid även innebära att en vara sänds
oförtullad mellan två orter i landet. Det kan gälla fall där importören
finner det fördelaktigare att göra förtullning vid en tullplats inne i landet.
Varan transiteras i sådant fall från gränstullplatsen till en tullplats inne i
landet. Transiterad vara skall anmälas till förtullning eller annan tullklare-
ring vid ankomsten till bestämmelseorten.
Hemtagning innebär att importören får ta hand om och fritt förfoga
över varan redan innan varan anmälts till förtullning. Endast den som
erhållit tullverkets tillstånd att vara hemtagare får utnyttja denna möjlig-
het. Sådant tillstånd kan ges den som bedriver importverksamhet, men
inte den som endast bedriver transportverksamhet. En hemtagare måste
även vara kreditimportör. En vara som skall tas hem skall anmälas till
hemtagning. I anmälan skall vissa grundläggande uppgifter om godset
anges. En hemtagen vara skall anmälas till förtullning eller annan tullklare-
ring inom viss tid efter det att varan anmälts till hemtagning.
En importör kan välja att lägga upp en vara från utlandet på tullupplag
eller tullager utan att först anmäla varan till förtullning. Tullupplag är
avsedda för förvaring under kortare tid (längst 30 dagar) och tullager för
förvaring under längre tid. GTS får föreskriva hur lång tid en vara får
fövaras oförtullad på tullager. GTS får dock inte föreskriva att den längsta
tid en vara får förvaras på ett tullager skall vara kortare än två år. Tullager
kan vara tullkreditlager, provianteringslager eller transitläger. Förvaring
på tullager kan vara lämplig om importören inte behöver varorna förrän
vid en senare tidpunkt och anser det värdefullt att kunna förvara varan
utan att tull, skatt och andra pålagor tas ut. Förvaring på tullupplag kan
vara lämplig under ett förtullningsförfarande eller som en inledning till en
hemtagning. En tullmyndighet kan nämligen ge bolag eller förening som
innehar ett tullupplag i uppdrag att utföra tullmyndigheternas kontroll och
prövning när en hemtagare vill ta hand om varor som är upplagda på
tullupplaget. Ett tullupplag som har fått sådant uppdrag brukar sägas ha
Prop. 1990/91: 75
24
utlämningsrätt. Verksamheten bedrivs under tullverkets tillsyn. Tullmyn-
digheten utför dock endast i ett mindre antal fall fysisk kontroll av sådant
gods som skall utlämnas till en hemtagare från ett tullupplag med utläm-
ningsrätt. Utlämning av vara till importören för fritt förfogande kan
således komma att ske utan ett direkt beslut av en tullmyndighet i det
enskilda fallet. Den efterföljande förtullningen hanteras dock alltid av
tullmyndighet.
Varor från utlandet kan även tas in i frihamn eller exportbutik utan att
först anmälas till förtullning. I frihamn får oförtullade varor förvaras utan
tidsbegränsning. I frihamn får den som har tillstånd från regeringen eller i
vissa fall GTS bedriva industriell verksamhet. I sådan verksamhet får
oförtullade varor användas som material för bearbetning. Innehavare av
frihamn kan, i likhet med innehavare av tullupplag, få utlämningsrätt. 1
exportbutiker sker försäljning av skattefria varor till resande på flygplat-
ser.
En vara som lagts upp på tullupplag eller tullager eller tagits in i frihamn
eller exportbutik skall anmälas till förtullning eller annan tullklarering
innan förvaringen upphör. Varor som försäljs i exportbutik behöver dock
inte anmälas till tullklarering.
Varor som förs in i landet för att användas här under en begränsad tid
och som sedan skall föras ut ur landet igen kan under visa förutsättningar
få föras in med temporär tullfrihet. Med temporär tullfrihet följer även
frihet från andra införselpålagor. Temporär tullfrihet kan t. ex. medges för
varor som skall visas på en utställning eller mässa och därefter återutföras.
Temporär tullfrihet medges för viss tid. Innan denna tid gått till ända skall
varan anmälas till förtullning eller annan tullklarering. I normalfallet skall
varan således anmälas till tullklareringsformen återutförsel.
Anmälan till tullklarering får ske genom ombud. Om ombudet skall avge
tulldeklaration måste han dock vara godkänd av GTS. Ett ombud som är
kreditimportör kan åta sig att fullgöra den betalningsskyldighet som vilar
på den tullskyldige. Huvudmannen kan på detta sätt komma i åtnjutande
av ombudets tullkredit och genom denne få förfogande över godset innan
betalning av införselpålagorna skett.
Anmälan och deklaration görs på det s. k. enhetsdokumentet som inför-
des samtidigt i EG och EFTA-länderna den 1 januari 1988 enligt konven-
tionen om enhetsdokumentet (se förordningen (1987:1126) om en kon-
vention om förenkling av formaliteterna vid handel med varor). Konven-
tionen syftar till att begränsa den administrativa tulldokumentationen och
harmonisera uppgiftskraven vid handel mellan EG och EFTA-länderna.En
avsikt är att förenkla en framtida överföring av uppgifter mellan länderna
med datorer.
I några fall används dock alltjämt särskilda blanketter. Detta är fallet
med hemtagningsanmälan. Det har sin grund i att det s. k. H-numret
(används för kontroll av att lämnande av deklaration och andra åtgärder
sker inom föreskrivna tidsfrister) inte får tryckas på enhetsdokumentet. I
det datoriserade förfarandet kan H-numrets funktion övertas av tullidet
(se prop. 1989/90:40, s. 21). Behovet av en en särskild blankett för hem-
tagningsanmälan upphör därmed. Några remissinstanser har uttryckt far-
Prop. 1990/91:75
25
hågor för att övergången skall medföra problem för de företag som även Prop. 1990/91: 75
fortsättningsvis kommer att lämna sina uppgifter på papper. Jag utgår från
att GTS kommer att ta vederbörlig hänsyn till de övergångsproblem som
kan uppkomma.
3 Kontrollfrågor
Dagens tullrutiner fick sin utformning genom den omfattande reform som
genomfördes den 1 januari 1974. Dessförinnan byggde systemet på en
officialtulltaxering och en regelmässig fysisk godskontroll. Importören an-
mälde varan till förtullning och nödvändiga handlingar upprättades av en
tulltjänsteman på grundval av de uppgifter som importören lämnade.
Under förtullningsförfarandet handhade tullmyndigheten godset och an-
svarade för det på i stort sett samma vis som en depositarie. Alla åtgärder
för tullbehandlingen företogs i ett sammanhang. Först när tulltaxeringen
utförts och importören betalat importpålagorna lämnades varorna ut av
tullmyndigheten.
Systemet med officialtulltaxering och regelmässig fysisk godskontroll
visade sig dock inte kunna upprätthållas i praktiken när godsflödet med
åren ökade kraftigt i omfattning. Olika speciella förfaranden började til-
lämpas för att verksamheten skulle fungera. Detta utgjorde grunden till
den reform som genomfördes 1974. Väsentliga nyheter i systemet var
privat godsvård, hemtagningsförfarandet och att tulltaxeringen skulle ske
med ledning av en deklaration som lämnas av den tullskyldige.
Systemändringen har inneburit en principiell förändring i tullmyndighe-
ternas kontrollverksamhet. Det tidigare systemet byggde på en åtminstone
i teorin absolut kontroll av anmält gods. I dagens system är kontrollverk-
samheten begränsad till mer punktvisa insatser.
I takt med att godsflödet ytterligare ökat i omfång sedan år 1974 har
möjligheterna att avsätta resurser till kontrollåtgärder minskat i takt med
att pappersarbetet ökat i omfång. Det är i avsikt att lösa problemet med de
ökade pappersmängderna som beslut fattats om införande av tulldatasys-
temet. Genom den avlastning i pappersarbetet som blir möjlig efter datori-
seringen kan personalen få mer tid för kontrollåtgärder.
Vid en förtullning enligt grundmodellen skall alla led i förfarandet klaras
av innan varan lämnas ut. Varan finns således tillgänglig för fysisk kontroll
under hela förfarandet, även om den kan vara upplagd i ett privat tullager.
Fysisk kontroll behöver dock inte faktiskt företas. En fysisk kontroll kan
utföras efter ett slumpmässigt urval, på grundval av att uppgifterna i
deklarationen väcker misstankar om att felaktigheter föreligger eller i
anledning av att misstankar mot en viss försändelse uppkommit t. ex.
genom tullens spaningsverksamhet.
Vid ett elektroniskt uppgiftslämnande och hanterande av uppgifterna
försvinner delvis den kontakt med uppgifterna som tullpersonalen idag
har och som kan utlösa en fysisk kontroll av godset. I TDS byggs därför in
ett spärrsystem som till en del kan ersätta tulltjänstemännens funktion i
denna del. Spärrsystemet kan ge utslag enligt ett slumpmässigt urval, eller
26
på vissa inprogrammerade kombinationer av uppgifter. Spärrmöjligheter- Prop. 1990/91:75
na är dock begränsade av de uppgifter som skall lämnas och de intervaller
som programmeras in. Spärrsystemet kan på så sätt ge en indikation till en
tulltjänsteman att skäl till kontroll kan föreligga. Det är tulltjänstemannen
som skall avgöra om kontroll skall utföras och i så fall i vilken form.
I och med införandet av TDS uppstår därför krav på en successiv
förändring av tullverkets kontrollmetoder. GTS tillsatte också år 1989 det
s. k. kontrollmetodprojektet för att behandla frågan om datorstöd i kon-
trollarbetet. Projektet har visat att datorstöd i revisionsarbetet kan komma
att innebära stora fördelar. Såväl granskningens kvalitet som effektivitet
kan ökas. 1 projektet har betonats vikten av att tullmyndigheten får befo-
genhet att granska ADB-baserade räkenskaper. TDL-utredningen har ock-
så i tilläggsdirektiv fått i uppdrag bl. a. att se över utnyttjandet av ADB-
teknik i tullmyndigheternas räkenskapsgranskning och övrig kontrollverk-
samhet (dir. 1990:32).
I detta lagstiftningsärende avser jag endast att ta upp vissa kontrollfrå-
gor som har anknytning till tullupplagens rättsliga ställning. Jag återkom-
mer till frågan i avsnitt 8.
4 Allmänt om ändringsförslagen
Genom tullregisterlagen och tidigare beslutade ändringar av bl. a. tullagen
har grunden lagts för ett elektroniskt lämnande av uppgifter i tullärenden.
De frågor som tidigare har behandlats har avsett frågor av allmän betydel-
se och frågor som särskilt berört export. Här kommer att behandlas frågor
som särskilt berör importförfarandet. Förslagen avser i huvudsak åtgärder
för att underlätta ett datoriserat förfarande.
5 Godkända mottagare
Mitt förslag: Tullmyndighet ges möjlighet att medge vissa importö-
rer status som godkända mottagare.
Utredningens förslag överenstämmer med mitt.
Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Vis-
sa instanser har haft synpunkter på den närmare utformningen av förfa-
randet.
Skälen för mitt förslag: Vid utformningen av importrutinerna i det
datoriserade förfarandet bör möjligheterna till anpassning till utvecklingen
i omvärlden underlättas. Av särskilt intresse är utvecklingen i EG och
samarbetet mellan EG och EFTA-länderna.
Enligt den för EG och EFTA-länderna gemensamma transiterings-kon-
ventionen kan en transitering företas mellan tullanstalter (avgångstullan-
stalten och bestämmelsetullanstalten) i två anslutna länder. Dessa tullan-
27
stalter behöver inte vara gränstullanstalter utan transiteringen kan både
påbörjas och avslutas inne i respektive land. Den som begär tillstånd att
företa transiteringen (den huvudansvarige) skall förete varan och en transi-
teringsdeklaration vid avgångstullanstalten. Vid tullanstalten registreras
deklarationen och myndigheten bestämmer den tid inom vilken varan
skall företes hos bestämmelsetullanstalten samt vidtar nödvändiga åtgär-
der för identifiering (t. ex. plombering) av försändelsen. Normalt måste
den huvudansvarige ställa säkerhet för betalning av tull och andra pålagor.
Vid passering av andra tullanstalter (transittullanstalter) vid gränsen/grän-
serna skall en skriftlig gränsövergångsattest lämnas. Varan inspekteras
endast om någon oegentlighet som kan leda till missbruk misstänks, t. ex.
om en plomb brutits. Vid bestämmelsetullanstalten avslutas transiteringen
och en annan klareringsform påbörjas. Bestämmelsetullanstalten skickar
ett meddelande till avgångstullanstalten om att transiteringen avslutats.
Om avgångstullanstalten inte fått ett sådant meddelande (ankomstattest)
efterlyses försändelsen. Gränsövergångsattesterna kan därvid användas
för att spåra försändelsen.
Transiteringskonventionen innehåller möjligheter att medge vissa för-
enklingar. En sådan är ett förfarande med vad som kallas godkända motta-
gare. Det innebär att en mottagare som uppfyller vissa villkor kan godkän-
nas av tullmyndigheten att föra varan direkt till sitt lager eller annan plats
där den skall användas eller förvaras, utan att först förete varan vid
bestämmelsetullanstalten. I godkännandet för en mottagare skall anges
dels inom vilken tidsfrist och på vilket sätt bestämmelsetullanstalten skall
underrättas om varornas ankomst, dels om någon åtgärd krävs innan
mottagaren får förfoga över varan.
Förfarandet med godkända mottagare tillämpas inte i Sverige i dag.
Möjligheterna att i framtiden använda ett sådant förfarande som ett alter-
nativt förfarande vid förtullning bör dock öppnas. Detaljregleringen av
förutsättningarna bör ske i förordning och föreskrifter på lägre nivå. Förfa-
randet bör i synnerhet i inledningsskedet tillämpas med försiktighet.
Vederbörlig hänsyn till kontrollintresset måste tas.
6 Hemtagning och andra förenklade förfaranden
Mitt förslag: Hemtagningsförfarandet behålls men blir inte längre
en självständig klareringsform. Förfarandet ingår i stället som ett
första led i en förtullning. Hemtagning skall även kunna ske genom
ett ombud som har hemtagningstillstånd. På lagnivå ges endast
rambestämmelser för förenklade förfaranden. Detaljregleringen av
tillåtna förenklade förfaranden ges i föreskrifter på lägre nivå än lag.
En möjlighet att överklaga beslut under ett förfarande avseende
rätten att förfoga över en vara införs.
Utredningens förslag överensstämmer med mitt.
Prop. 1990/91:75
28
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någon erinran. Kommerskol-
legium har dock ifrågasatt om det är lämpligt att hemtagning upphör att
vara en självständig tullklareringsform eftersom en importör kan vilja
utnyttja någon annan klareringsform än förtullning. Kollegiet har även
ifrågasatt om det finns skäl att utvidga möjligheten till hemtagning till att
omfatta även importörs ombud.
Skälen för mitt förslag: Hemtagningssystemet bör även i fortsättningen
tillämpas. Det har på det hela taget fungerat väl. En brist har dock varit att
importören delvis har varit tvungen att lämna samma uppgifter både i
hemtagningsanmälan och i anmälan till förtullning. I det datoriserade
förfarandet är det naturligt att uppgifter som en gång lämnats i ett ärende
inte senare behöver lämnas på nytt.
I dag kan hemtagningstillstånd endast ges till importör. Den som enbart
sysslar med transporten kan inte bli hemtagare. En speditör kan i dag
emellertid ha tullkredit och med stöd av denna få tillgång till gods för en
kunds räkning innan importpålagor erlagts. Det finns ett värde i att spedi-
törer och motsvarande som agerar ombud även kan ges möjlighet att ta
hem varor för kunds räkning.
När, som föreslagits i föregående avsnitt, möjligheter till olika förenkla-
de förfaranden öppnas är det olämpligt att behålla hemtagning som en
särskild klareringsform. Hemtagning blir i stället ett första led i en förtull-
ning. Den som efter hemtagningen vill fortsätta med en annan klarerings-
form än förtullning får således först återkalla anmälan till förtullning.
Möjligheterna att återkalla en anmälan till förtullning bör regleras på
förordningsnivå.
För att ge ett flexibelt system bör tullagen endast innehålla rambestäm-
melser om förenklade förfaranden och detaljregleringen flyttas till tullför-
ordningen och underordnade föreskrifter. De förenklade förfarandena är
hemtagning, hemtagning genom ombud och godkänd mottagare.
Ett beslut avseende utlämning av gods med stöd av ett förenklat förfa-
rande är ett beslut under handläggning av ett ärende. Enligt allmänna
förvaltningsrättsliga principer som har utbildats i praxis får beslut under
handläggningen av ett ärende i regel endast överklagas i samband med det
slutliga avgörandet. Ett beslut under förfarandet om en begränsning i
rätten att förfoga över en vara är emellertid av så ingripande natur för
importören att beslutet bör kunna överklagas utan samband med att
ärendet avgörs. En föreskrift om detta bör tas in i tullagen.
7 Löpande inlämning
Mitt förslag: Den som använder ett förenklat förfarande (hemtagare
eller godkänd mottagare) skall lämna fullständiga uppgifter för för-
tullning inom 15 dagar efter att den ursprungliga anmälan lämnats.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning-
en har dock föreslagit att tidsfristen skall vara 14 dagar.
Prop. 1990/91:75
29
Remissinstanserna har haft delade uppfattningar om tidsfristens längd.
Representanter för näringslivets intressen har i allmänhet ansett att den av
TDU föreslagna tidsfristen, 14 dagar, är for kort. Dessa remissinstanser
har i första hand föreslagit en tidsfrist om 21 dagar, men de flesta har
kunnat acceptera en tidsfrist om 14 arbetsdagar. SCB har framhållit vikten
av att uppgifter för statistiska ändamål skall kunna lämnas senast 15 dagar
efter kalendermånads slut. GTS har föreslagit att tidsfristen sätts till 15
dagar eftersom detta ger en bättre fördelning av antalet inkomna ärenden
under de olika veckodagarna.
Skälen för mitt förslag: Anmälan till direktförtullning och hemtagnings-
anmälan lämnas nu av företagen till tullverket när en tullklareringsåtgärd
behövs. Någon periodicitet finns inte för detta uppgiftslämnande. Anmä-
lan till förtullning efter hemtagning lämnas dock för närvarande perio-
diskt.
Varor som utlämnats enligt hemtagningsförfarandet skall anmälas till
förtullning senast torsdagen i andra kalenderveckan efter den vecka då
varan anmäldes till hemtagning. Ungefär två tredjedelar av alla tulldekla-
rationer lämnas in på torsdagen och 10 till 20 procent på onsdagen. Den
helt dominerande andelen av tulldeklarationerna kommer således in under
loppet av två dagar.
I dagens manuella system medför den periodiska inlämningen problem i
form av ojämnhet i arbetsbelastningen. Problemen blir inte mindre vid en
datorisering. I det datoriserade systemet är det oekonomiskt att dimensio-
nera mottagningsfunktionen (se prop. 1989/90:40 avsnitt 12) och data-
kommunikationskapaciteten efter den toppbelastning som skulle uppkom-
ma vid periodisk inlämning. Samma sak gäller bearbetningskapaciteten i
tullverkets datorer. Den periodiska inlämningen bör därför ersättas med
en löpande inlämning.
Den nuvarande ordningen innebär att deklarationen skall lämnas mel-
lan 11 och 17 dagar efter det att anmälan till hemtagning gjordes. Detta ger
ett genomsnitt på 14 dagar.
Näringslivets representanter har hävdat att mer varor importeras vissa
veckodagar än andra och att den genomsnittliga tidsfristen därför är mer
än 14 dagar. Vidare har hävdats att ett system med löpande inlämning är
mer administrativt betungande än det nuvarande och att en längre tidsfrist
därför är behövlig. Man har därvid särskilt betonat att företagen dagligen
behöver uppmärksamma när tulldeklaration skall lämnas.
En omläggning till ett nytt system medför naturligtvis administrativa
problem i inledningen. Vad näringslivets representanter har anfört och
vad i övrigt framkommit ger dock inte skäl att tro att ett system med
löpande inlämning inte kan hanteras med en inlämningsfrist om cirka 14
dagar. En längre tidsfrist än nödvändigt innebär förseningar i importstati-
stiken och leder dessutom till ränteförluster för staten.
GTS har utifrån hur importen i dag fördelar sig mellan olika veckodagar
funnit att en 15 dagars frist skulle ge en jämnare fördelning av ärendena än
en 14 dagars frist. Då detta kan genomföras utan att kravet på tillgång till
statistiska uppgifter inom 15 dagar efter en kalendermånads slut äventyras
bör tidsfristen bestämmas till 15 dagar.
Prop. 1990/91:75
30
8 Tullupplag, transitläger och utlämningsrätt
Mitt förslag: Bolag eller förening med utlämningsrätt skall få lämna
ut importgods till hemtagare utan att uppgifterna i hemtagnings-
anmälan först kontrollerats mot TDS spärrsystem.
Tullmyndighet ges möjlighet att ge även innehavare av transitlä-
ger utlämningsrätt.
Utredningens förslag överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna: TCO har i sitt remissvar krävt att utlämnande från
tullupplag med utlämningsrätt inte skall få ske i det datoriserade förfaran-
det utan att uppgifter om försändelsen först förts in i TDS och där kontrol-
lerats mot systemets spärrfunktioner.
Näringslivets representanter i TDU och i TDL-utredningen har å andra
sidan värnat om att utlämningen från tullupplagen skall kunna ske som
idag. Näringslivet har uttryckt oro för att godsflödet annars kommer att
flyta sämre än idag, vilket ses som allvarligt inte minst mot bakgrund av
att strävandena inom EG går i motsatt riktning.
Sveriges Stuvareförbund och Svenska hamnförbundet har motsatt sig att
särskilda spärrlistor läggs ut på upplagen med motiveringen att detta
innebär att tullupplagen åläggs en spaningsfunktion för tullverkets räk-
ning.
Datainspektionen (DI) har anfört att sekretesslagen (1980:100) ställer
hinder i vägen för ett utlämnande av uppgifter om spärrar till tullupplag.
Dl anser vidare att frågan om användande av spärrar måste utredas
ytterligare och författningsregleras.
Rörande övriga förslag har remissinstanserna i huvudsak varit positivt
inställda till förslagen.
Skälen för mitt förslag: I det sedan länge tillämpade systemet med
utlämningsrätt för privata tullupplag ligger att kontrollen före utlämning
primärt vilar på tullupplaget, medan den slumpmässiga fysiska kontrollen
sker genom besök av tulltjänstemän utan att det finns någon direkt anknyt-
ning till en särskild försändelse. Förfarandet har fungerat väl. Ordningen
har också varit nödvändig med hänsyn till utrikeshandelns ökning. Varken
i TDUs eller TDL-utredningens uppdrag har ingått att överväga att slopa
tullupplagens utlämningsrätt i samband med datoriseringen. Sådana
grundläggande förändringar av importrutinerna kan enligt min mening
inte heller motiveras av datoriseringen. Att återinföra en myndighetskon-
troll av all utlämning skulle avsevärt komplicera förfarandet även om
datorstöd finns. Det finns inte heller anledning att anta att några betydan-
de kontrollvinster skulle kunna göras på detta sätt. Det har ifrågasatts om
inte all utlämning från tullupplag borde föregås av att uppgifter om försän-
delsen förs in i TDS och där kontrolleras mot systemets ”gröna och röda
kanaler”. Om TDS placerade ett ärende i s. k. röd kanal, t. ex. därför att en
inlagd spärr gett utslag, skulle utlämning inte få ske förrän en tullmyndig-
het beslutat därom. Det tulldatasystem som nu byggs är inte så dimensio-
nerat att alla försändelser kan kontrolleras mot sådana dataspärrar innan
Prop. 1990/91:75
31
de lämnas ut från ett tullupplag, om acceptabla tidsfrister skall kunna Prop. 1990/91:75
hållas. Det finns inte heller skäl att nu bygga ut systemet på ett sådant sätt.
I en anmälan om hemtagning lämnas endast några få uppgifter. Det är
endast dessa uppgifter som eventuella spärrar skulle kunna avse. Att
genom spärrar få fram enskilda särskilt intressanta sändningar skulle vara
svårt. Det är antagligt att systemet — utbyggt på ett sådant sätt — skulle ge
utslag for ett stort antal sändningar som man inte avsett att spärra. Det
finns då risk for att systemet skulle binda betydande resurser hos tullverket
till liten nytta for kontrollen.
Enligt min mening finns det därför inte skäl att anta att kontrollvinster-
na skulle bli betydande om TDS byggs ut så att all utlämning från tullupp-
lag kontrolleras i spärrsystemet. En sådan ordning kan också antas medfö-
ra en ökad handläggningstid innan utlämning kan ske hos tullupplagen
som hanterar merparten av Sveriges import.
I dag tillämpas av några tullmyndigheter ett system som går ut på att
särskilda spärrlistor vid behov lämnas ut till tullupplagen över försändel-
ser som inte skall lämnas ut utan att tullmyndigheten först har fått tillfälle
till kontroll. Detta är något som enligt uppgift används sparsamt.
Utlämnande av spärrlistor kan enligt min uppfattning inte ses som att
tullupplagen åläggs någon spaningsfunktion. Förfarandet måste anses ligga
inom den kontrollfunktion som ingår i den myndighetsfunktion som dele-
gerats till dem. Någon principiell tveksamhet mot förfarandet föreligger
därför inte enligt min mening. Ur praktisk synvinkel bör dock beaktas att
antalet begränsningar i utlämningsrätten inte bör bli allt för stort.
En annan fråga är om utlämnande av spärrlistor kan strida mot sekre-
tesslagstiftningen i den utformning lämnandet av sådana listor har i dag
och i den form det skulle få vid ett datoriserat förfarande.
Spärrverksamheten faller inom ramen för sådan verksamhet avseende
tullkontroll som är sekretessbelagd enligt 9 kap. 2 § sekretesslagen. I det
kapitlet behandlas sekretess med hänsyn till skyddet för enskildas ekono-
miska och personliga förhållanden. Enligt bestämmelsen gäller ett s. k.
omvänt skaderekvisit. Det betyder att det råder en presumtion för sekre-
tess för uppgifter hos tullverket. Presumtionen kan dock brytas t. ex. om
uppgifterna uppenbarligen är harmlösa.
När en tullmyndighet lägger ut en spärr hos ett upplag finns det inte
någon anledning att ange grunden för att man lägger ut just denna spärr.
Detta är tvärtom en uppgift som tullmyndigheten vinnlägger sig om att
hålla hemlig. Redan det förhållandet att personal på ett tullupplag (som
har tystnadsplikt) får kännedom om att en tullmyndighet vill kontrollera
ett visst företags sändning kan inte utan vidare medföra skada för detta
företag eller någon fysisk person som kan förknippas med företaget. Dessa
uppgifter är som regel att betrakta som harmlösa. Det kan dock inte
uteslutas att omständigheterna i vissa fall är sådana att utläggningen av
spärrar hos tullupplagen kan komma i konflikt med 9 kap. 2 § sekretessla-
gen. Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen utgör sekretess inte hinder mot att en
uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndig-
heten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Enligt min mening kan förfa-
32
randet med spärrlistor därför tillämpas i dag och i framtiden utan någon Prop. 1990/91: 75
lagändring.
Tullager kan vara tullkreditlager, transitläger eller provianteringslager.
Transitläger fungerar i många avseenden som ett tullupplag. På tullupp-
lag får godset vara upplagt i högst 30 dagar. På transitläger får godset
däremot vara upplagt i högst två år. Det har ifrågasatts om transitläger
behövs och om tiden för förvaring på tullupplag istället kan utsträckas.
Erfarenheten visar emellertid att det är fördelaktigt från kontrollsynpunkt
att skilja på långtidsgods och genomloppsgods. Transitlagerformen bör
därför finnas kvar. De flesta transitläger innehas av tullupplagshavare och
uppläggningen på transitläger sker ofta direkt från ett tullupplag. Transit-
lagerhavare kan för närvarande inte medges utlämningsrätt. Beslut om
utlämning av gods till hemtagare från transitläger fattas i dag alltid av en
tullmyndighet. På grund av likheten mellan tullupplag och transitläger bör
möjligheten att delegera tullkontrollen öppnas även avseende bolag eller
föreningar som innehar transitläger.
Beträffande innehavare av tullkreditlager eller provianteringslager torde
det inte finnas några skäl att delegera tullkontrollen. I tullagen särskiljs
dock inte mellan de olika formerna av tullager. Den uppdelningen görs
först på förordningsnivå. Jag föreslår därför att lagtexten utformas så att
tullmyndighet får rätt att delegera tullkontrollen till innehavare av tullager
enligt vad regeringen föreskriver. Begränsningen till transitläger får göras
på förordningsnivå.
9 Förenklat uppgiftslämnande och tull- och
skattefrihet för försändelser med lågt värde
Mitt förslag: När tulldatasystemet tas i bruk på importsidan skall
inte längre uppgifter om belopp att betala i tull och andra importpå-
lagor lämnas i tulldeklarationen.
Regeringen ges rätt att föreskriva om begränsad uppgiftsskyldig-
het för varuförsändelser vars värde uppgår till högst 10000 kr.
Nu gällande tull- och skattefrihet för postförsändelser för vilka
tull, annan skatt och avgift inte uppgår till 50 kr. utvidgas till att
gälla försändelser oavsett hur de befordras. Samtidigt höjs belopps-
gränsen till 100 kr.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.
Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt eller lämnat förslagen utan
erinran. Kommerskollegium och SCB har dock anmält tveksamhet inför
förslaget med begränsad uppgiftsskyldighet för försändelser vars värde
uppgår till högst 10000 kr. Några remissinstanser har ifrågasatt om vär-
degränsen inte i stället borde höjas ytterligare. Några remissinstanser har
även ifrågasatt om tull- och skattefrihetsgränsen borde höjas ytterligare
utöver den av utredningen föreslagna höjningen. 33
3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 75
Skälen för mitt förslag: När tulldatasystemet tas i bruk på importsidan Prop. 1990/91: 75
finns inte längre något behov av att importören i tulldeklarationen beräk-
nar vilka belopp som skall betalas i tull och skatt. TDS kommer automa-
tiskt att göra dessa beräkningar. Så länge manuell tullberäkning finns kvar
finns dock behov av att dessa uppgifter lämnas. Eftersom införandet av
TDS kommer att ske gradvis bör uppgiftskravet kvarstå under en över-
gångstid för sådana deklarationer som inte lämnas elektroniskt.
Möjligheter till rationaliseringar bör öppnas avseende uppgiftslämnan-
det för försändelser med relativt lågt värde. Vid tillämpningen måste
naturligtvis vederbörlig hänsyn tas till att uppgiftslämnandet inte begrän-
sas så att handelsstatistiken väsentligt försämras.
För försändelser med lågt värde är det från administrativ synpunkt
betungande att ta ut tull och skatt vid införsel. Kostnaderna för förfaran-
det kan överstiga intäkterna. Samtidigt får emellertid beaktas att möjlighe-
ten till tull- och skattefri införsel kan ge orättmätiga konkurrensfördelar
för den som väljer att från utlandet t. ex. genom postorder försälja varor
med ett värde som understiger tull- och skattefrihetsgränsen. Vid bestäm-
mande av en tull- och skattefrihetsgräns måste därför en avvägning göras
mellan behovet av administrativa förenklingar och konkurrensneutrali-
tetsaspekten. Jag finner att den av utredningen föreslagna gränsen om 100
kr. är väl avvägd.
Tull- och skattefrihet för försändelser med lågt värde gäller i dag endast
för postförsändelser. En sådan begränsning är inte befogad. Friheten bör
gälla alla typer av försändelser. Varor som resande medför avses dock inte
i detta sammanhang. För sådana varor finns särskilda bestämmelser om
tull- och skattefrihet.
10 Postforsändelser
Mitt förslag: Postverket görs tullskyldigt för sådana försändelser
som verket förmedlar om försändelsen inte anmäls till tullklarering
av någon annan.
Utredningens förslag överensstämmer med mitt.
Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslaget utan erinran. Kam-
marrätten i Stockholm har ansett att det uttryckligen av lagtexten bör
framgå att Postverket inte är tullskyldigt vid om- eller eftertulltaxering.
Postverket har betonat vikten av att frågan om rätt att öppna försändelser
för att söka efter handlingar som behövs för att upprätta deklarationer får
en lösning.
Skälen för mitt förslag: Postförsändelser kan utgöras av paket- eller
brevförsändelser. Som brevförsändelser behandlas bl. a. brev och en del
småpaket. Postverket svarar för godsvård av postförsändelser. Postförsän-
delser tullklareras vid särskilda tullanstalter som kallas posttullanstalter.
Dessa finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Umeå, Haparan-
da, Östersund och Narvik (för Kirunas räkning).
34
Vid 1974 års reform av tullagstiftningen när officaltulltaxeringsförfaran- Prop. 1990/91:75
det togs bort på andra områden behölls hanteringen av postforsändelser på
ett i huvudsak oförändrat sätt. Tullverket utför således nu ett tulltaxerings-
arbete åt posten. Detta innebär en fordel för posten jämfört med den som
uppträder som ombud för en importör vid införsel av andra försändelser.
Å andra sidan har posten en konkurrensnackdel genom att man har svåra-
re att konkurrera med extra snabb befordran av vissa försändelser.
Officialtulltaxeringen bör upphävas och ersättas med ett deklarations-
förfarande. Som huvudregel bör därvid deklarationen lämnas av posten.
Den närmast till hands liggande lösningen vore att posten uppträdde som
ombud för importören. Detta stöter dock på svårigheter. Ett system där
importören faktiskt lämnar en fullmakt till posten torde vara svårt att få
att fungera i praktiken. Inte heller är en konstruktion där posten får
ställning av ombud när importören inte uttryckligen har motsatt sig detta
invändningsfri. Den lämpligaste lösningen torde vara att göra posten tull-
skyldig för de försändelser som förmedlas genom posten i de fall där inte
någon annan anmäler varan till förtullning eller annan tullklarering. Tull-
skyldigheten skall dock endast avse ordinarie anmälan till förtullning. Vid
omtulltaxering och eftertaxering skall importören vara tullskyldig.
Ett särskilt problem uppstår när en försändelse utvändigt saknar den
dokumentation posten behöver för att upprätta införselhandlingarna och
sådan dokumentation möjligen kan finnas inne i paketet. Postverket har
efterlyst möjligheter att som en serviceåtgärd få öppna paket för att leta
efter handlingar som behövs för att upprätta tulldeklarationen, utan att
först begära tillstånd från adressaten eller avsändaren.
Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller
bl. a. bestämmelser till skydd för den enskildes korrespondens. Denna
rättighet regleras i artikel 8. Där anges att rättigheten får inskränkas endast
i lag och när det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till
landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska väl-
stånd, förebyggande av oordning eller brott, hälsovården, skyddande av
sedlighet eller av andra personers fri- och rättigheter.
Enligt 2 kap. 6§ regeringsformen (RF) är varje medborgare skyddad
gentemot det allmänna när det gäller undersökning av brev eller förtrolig
försändelse. Denna rättighet kan dock begränsas enligt 2 kap. 12 § RF
under vissa förutsättningar. Enligt 63 § tullagen får tullmyndighet under-
söka lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras för tullkontroll.
Enligt 73 § tullagen är postverket skyldigt att delta i kontrollverksamhet
enligt tullagen i fråga om varor som befordras med post. Postverket saknar
dock därvid bl. a. de befogenheter som avses i 63 § tullagen. Om postver-
ket som tullskyldig upprättar tullhandlingar utgör detta dessutom inte
tullkontroll. Försändelsen kan således inte öppnas av postverket med stöd
av tullagen.
I lagen (1990:291) om obeställbara postförsändelser har postverket getts
rätt att öppna obeställbara postförsändelser under vissa förutsättningar.
Lagen gäller både brevförsändelser och paketförsändelser. Enligt lagen
skall en obeställbar postförsändelse i första hand återställas till avsända-
35
ren. Det är först om omslaget saknar sådana uppgifter om avsändaren som Prop. 1990/91:75
behövs för att försändelsen skall kunna återsändas som försändelsen får
öppnas. I motiven uttalas vidare att postverket bör vänta något med att
öppna försändelsen för att ge avsändaren eller mottagaren tillfälle att höra
av sig (prop. 1989/90:67, s. 11). Öppnande får således tillgripas först när
alla andra möjligheter för postverket att skilja sig från försändelsen ut-
tömts.
Om postverket har behov av dokumentation som inte finns bifogad på
försändelsens omslag för att upprätta tulldeklarationer finns alternativet
att begära in sådan dokumentation eller tillstånd att öppna försändelsen
från i första hand adressaten.
Sammantaget anser jag att serviceaspekten inte utgör tillräckliga skäl för
att införa en särskild bestämmelse som ger postverket rätt att i dessa fall
öppna försändelser som kan innehålla förtroliga meddelanden. Jag delar
TDL-utredningens bedömning att det inte synes finnas någon tillförlitlig
metod för att särskilja försändelser som inte innehåller förtroliga medde-
landen från andra försändelser.
11 Tullregisterlagen
Mitt förslag: I tullregisterlagen införs en särskild bestämmelse om
att tullmyndigheterna är ansvariga för tullregistret.
Utredningens förslag överenstämmer i huvudsak med mitt.
Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslaget utan erinran. DI har
haft en synpunkt på utformningen av bestämmelsen. DI har även haft
andra synpunkter på innehållet i tullregisterlagen.
Skälen för mitt förslag: Ansvaret för tullregistret bör uteslutande vila på
tullmyndigheterna. I proposition 1989/90:40 föreslog föredraganden att
någon särskild regel om vem som var ansvarig för tullregistret inte skulle
införas eftersom detta ansvar enligt då tillgänglig utredning uteslutande
vilade på tullmyndigheterna redan enligt bestämmelserna i datalagen
(1973:289). 1 det fortsatta arbetet har dock framkommit att andra än
tullmyndighet skulle bli ansvariga för tullregistret i vissa fall. Frågan måste
därför särskilt regleras i tullregisterlagen. Bestämmelsen kan utformas på
det sätt DI föreslagit.
DI har vidare ifrågasatt om inspektionen kan medge samköming av
TDS med andra personregister då 4 § tullregisterlagen enligt Dis mening
innehåller en utömmande uppräkning av de fall en samköming får göras.
Av propositionen 1989/90:40 s. 24 framgår dock att uppräkningen inte är
avsedd att vara uttömmande, utan att avsikten tvärtom varit att komplet-
teringar skulle kunna göras t. ex. genom medgivande av DI. Då lagrådet inte
riktat någon kritik mot lagtextens utformning i detta hänseende får antas att
utformningen är förenlig med den redovisade avsikten.
36
12 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Den tekniska utvecklingen av tulldatasystemet pågår. Systemet beräknas
kunna börja tas i drift för importklareringar under början av år 1992.
Lagstiftningen bör därför träda i kraft den 1 januari 1992.
1 avsnitt 9 har behandlats frågan om behov av en övergångsbestämmelse
avseende lämnande av uppgifter i tulldeklaration om belopp att betala i
tull och andra importpålagor.
En anmälan till tullklarering som har kommit in innan den nya lagstift-
ningen trätt i kraft bör handläggas enligt äldre bestämmelser. Detsamma
gäller förtullningsärenden avseende varor som innan de nya bestämmel-
serna trätt i kraft tagits om hand med stöd av ett hemtagningstillstånd.
De ändringar av besvärsreglerna som föreslås i 99 och 100 §§ bör endast
tillämpas på beslut som meddelas efter att de nya bestämmelserna trätt i
kraft.
13 Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för-
slag till
1. lag om ändring i tullagen (1987:1065)
2. lag om ändring i lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstö-
ring av införselreglerade varor, m. m.
3. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137)
4. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
5. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
Lagrådet har granskat de under 1 —4 upptagna lagförslagen. Lagförslaget
under 5 är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna bety-
delse.
14 Specialmotivering
Här föreslås de ändringar av tullprocedurerna som behövs när TDS im-
portsystem tas i bruk. Bestämmelserna, rörande hemtagning får bereda
plats för en enhetlig lagreglering av förenklade förfaranden vid import.
Dessa förfaranden inordnas under tullklareringsformen förtullning. Före-
skrifterna om förenklade förfaranden kan därmed — i tullförordningen
och på lägre nivå — smidigt anpassas till bestämmelserna i tullagen och
eventuella framtida förändringar i de förenklade förfarandena. Lagförsla-
gen överrenstämmer, med undantag för några mindre redaktionella änd-
ringar, med det förslag som remitterats till lagrådet.
Prop. 1990/91: 75
37
3§
1 bestämmelsen behandlas den grundläggande skyldigheten for den som
importerar eller exporterar en vara att anmäla detta till tullen. En redak-
tionell ändring görs så att även det självklara förhållandet att anmälan
skall ske i enlighet med tullagen uttryekligen anges.
4§
I paragrafen definieras vissa begrepp som förekommer i tullagen. Begrep-
pet hemtagning ersätts av uttrycket ”förenklat förfarande” men definitio-
nens ordalydelse ändras inte. Innebörden förändras emellertid genom att
det i definitionen hänvisas till "tillstånd enligt 8 § första stycket” och
bestämmelsen i 8 § ändras. Begreppet förenklat förfarande kommer här-
igenom att omfatta de olika rutiner som ger en förenkling av tullagcns
grundläggande förtullningsförfarande.
6§
I paragrafen ges huvudregeln att förfoganderätten beträffande en vara som
förts in inträder först efter att förtullningen slutförts, om inte annat stad-
gas. Det föreslås att bestämmelsen förtydligas genom att det självklara
förhållandet, att begränsningen enligt bestämmelsen naturligtvis inte in-
träder redan i och med att varan ”skall införas”, kommer till klart uttryck.
7§
I 4 § definieras tullklarering som tullmyndighets åtgärder för förtullning,
för behandling som avses i 7 § första stycket eller för utförsel av varor.
Tullklareringsformerna vid import — utöver förtullning — anges således
uttömmande i 7 § första stycket.
Som anges i avsnitt 6 skall hemtagning upphöra att vara en självständig
tullklareringsform och övergår till att utgöra ett led i en förtullning. Därför
tas 7 § första stycket 3 bort och att de följande punkterna numreras om.
8§
Enligt 6 § inträder rätten att förfoga över en vara som förts in först efter att
förtullningen avslutats, såvida inte annat föreskrivs. Förtullningen är av-
slutad först i och med att tullräkningen har betalats.
1 tullagen har förenklingar föreskrivits för hemtagare i 8 § och för kredi-
timportörer i 9 § så att rätten till omhändertagande och förfogande har
tidigarelagts. Dessa bestämmelser sammanförs nu i en ny 8 §. Dessutom
införs möjligheter till ytterligare former för förenklade förfaranden.
Enligt nuvarande 9 § TL får en importör som medgivits rätt enligt 26 §
att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning (kreditimportör),
förfoga över varor innan tull och annan skatt har betalats. Denna rutin
innebär att rätten till omhändertagande och förfogande över varor inträder
Prop. 1990/91:75
38
innan förtullningen avslutats. Det föreslås därför att denna rutin ses som
ett förenklat förfarande. Eftersom tullkredit är en förutsättning för till-
stånd att få tillämpa ett annat förenklat förfarande föreslås att bestämmel-
sen i nuvarande 9 § tas in som en första punkt i 8 § första stycket medan
den grundläggande bestämmelsen för övriga förenklade förfaranden place-
ras i punkten 2.
Regleringen i 8 § första stycket 2 skall således täcka in såväl hemtagning
och hemtagning genom ombud (se avsnitt 6) som ett förfarande med
godkända mottagare (se avsnitt 5) och andra förenklade förfaranden som
eventuellt kan tillkomma i framtiden. I lagtexten ges endast en ram där det
anges att importör eller ombud för importör kan få tillstånd att utnyttja ett
eller flera förenklade klareringsförfaranden enligt de föreskrifter som med-
delas av regeringen. I lagtexten anges att även importören får ta hand om
och förfoga över en vara när ett förenklat förfarande utnyttjas med stöd av
ett ombuds tillstånd. Detta för att bestämmelsen skall vara förenlig med
bl. a. den föreslagna ändringen i lagen (1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade varor, m. m. De mer detaljerade be-
stämmelserna rörande de olika formerna av förenklade förfaranden kom-
mer att ges i förordning.
I 8 § första stycket 1, där det anges att rätten till förfogande inträder
innan betalningen erlagts, behöver rätten till omhändertagande inte näm-
nas eftersom tullkrediten aldrig medför rätt till ett omhändertagande in-
nan förfoganderätten inträtt. Beträffande övriga förenklade förfaranden
kan det emellertid hända att rätten till omhändertagande inträder före
rätten till förfogande i övrigt. Därför anges både rätten till omhänderta-
gande och rätten till förfogande i övrigt i första stycket 2.
Eftersom begreppet hemtagning utmönstras på lagnivå föreslås en följd-
ändring i 8 § andra stycket.
Bestämmelsen i 8 § skulle visserligen kunna utformas så att även tull-
myndighets medgivande om tullkredit utgjorde ett förenklat förfarande
enligt första stycket 2. Hemtagning och tullkredit har emellertid tidigare
beskrivits var för sig. Beslutsordningarna och importörens befogenheter är
olika och en hänvisning till förenklade förfaranden med undantag av det
fall då endast tullkredit föreligger förenklas genom en uppdelning i två
punkter. Det föreslås att bestämmelserna om tullmyndighets medgivande
av tullkredit även i fortsättningen ges i 26 § TL.
9 —13 §; redaktionellt
Tidigare 10— 12 d §§ blir 9— 11 d §§.
9 och 12 §§
Paragraferna (tidigare 10 § och 13 § första stycket) innehåller bestämmel-
ser om när en vara skall anmälas till förtullning och när tulldeklaration
skall avges.
Förslagen till ändringar i 7 och 8 §§ innebär att en anmälan till ett
förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2 skall ses som en anmälan till
Prop. 1990/91:75
39
förtullning. Till följd därav innehåller bestämmelsen i 9§ första stycket Prop. 1990/91:75
(tidigare 10 §) en reglering för samtliga fall då en vara skall anmälas till
förtullning. Andra stycket och tredje stycket andra och tredje meningarna i
tidigare 10 § kan därför utgå. Det föreslås vidare att första meningen i
tidigare 10 § tredje stycket med en redaktionell ändring placeras som ett
andra stycke till 9 §. Därmed anges att en vara efter transitering, upplägg-
ning på tullupplag m. m. eller innehav med temporär tullfrihet inte behö-
ver anmälas till förtullning om den blir föremål för annan tullklarering i
anslutning till att försändningen, förvaringen eller den temporära tullfrihe-
ten upphör.
Tidpunkten för att avge tulldeklaration kan — med beaktande av försla-
get till lagteknisk lösning — knytas till tidpunkten för anmälan till förtull-
ning endast i de fall där ett förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2
TL inte tillämpas (jfr tidigare 10 §). För de fall där ett sådant förenklat
förfarande tillämpas föreslås i 12 § andra stycket en bestämmelse efter fö-
rebild av 10 § andra stycket i nuvarande lydelse.
10 §
I paragrafen (tidigare 11 §) behandlas vem som är tullskyldig för en vara
vid anmälan till förtullning och anmälan till hemtagning. Hemtagning
föreslås upphöra som en självständig tullklareringsform. Regeln om tull-
skyldighet vid anmälan till förtullning kan med beaktande av förslaget till
8 § tillämpas även vid en förtullningsanmälan som avser ett förenklat
förfarande.
En hemtagare anses enligt nuvarande förfarande inte vara tullskyldig för
en vara om han, före utgången av den tid som föreskrivits för anmälan till
förtullning, i stället låter tullklarera varan på sätt som föreskrivs i 7 § första
stycket. Det föreslås en motsvarande föreskrift för det fall att en anmälan
till ett förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2 återkallas och varan
anmäls till tullklarering enligt 7 § första stycket. För en sådan befrielse från
tullskyldighet krävs emellertid att förutsättningarna för byte av tullklare-
ringsform är uppfyllda. Detta följer i 10 § TL av att varan eljest inte kan
behandlas enligt 7 § första stycket TL.
H§
1 paragrafen (tidigare 12 §) behandlas frågan om taxebestämmande dag.
Förslagen i 7 och 8 §§ medför att föreskriften rörande taxebestämmande
dag för en anmälan till förtullning även kan tillämpas vid en anmälan till
ett förenklat förfarande. Det föreslås därför att nuvarande punkt 1 i första
stycket 12 § upphävs.
40
12 §, se vid 9 §
13 §
I paragrafen (tidigare 13 § andra och tredje styckena) ges vissa föreskrifter
om ombud. Det föreslås att dessa bestämmelser ensamma får utgöra 13 §
efter att bestämmelserna om när tulldeklaration skall avges förts över till
12 §.
14 §
I 14 § föreslås att tull- och skattebelopp inte skall behöva deklareras
eftersom dessa belopp skall räknas ut automatiskt i TDS (se avsnitt 9).
1 14 § andra stycket föreslås vidare en möjlighet till begränsning av
uppgiftslämnandet i tulldeklarationer för sändningar vars värde uppgår till
högst 10000 kr.
I förtydligande syfte föreslås dels en uppdelning av 14 § andra stycket i
fyra punkter, dels en redaktionell ändring i tredje stycket.
17,19 och 20 §§
Paragraferna behandlar tulltaxering, omtulltaxering respektive efter-
tulltaxering. Det föreslås att ”tullmyndigheten” i bestämd form byts ut
mot uttrycket ”en tullmyndighet”. Ändringen är visserligen endast redak-
tionell men det föreslagna uttrycket ger en anpassning till bestämmelser på
lägre nivå om att beslut i ett tullärende skall kunna komma att fattas av
olika tullmyndigheter på samma nivå inom instansordningen. Uttrycket
”en tullmyndighet” åsyftar här de lokala tullmyndigheterna, dvs. de myn-
digheter som fattar beslut i första instans. Uttrycket tar inte sikte på GTS.
26 §
I paragrafen föreslås redaktionella ändringar.
30 §
I bestämmelsen behandlas när ränta skall utgå på tull och annan skatt. I
sista stycket anges att ränta utgår om utfärdande av särskild tullräkning
fördröjs till följd av att en importör inte anmält en hemtagen vara till
förtullning inom föreskriven tid. Det föreslås att bestämmelsen utformas
så att samtliga förenklade förfaranden enligt 8 § första stycket 2 innefattas
och att fristen för att avge tulldeklaration tas till utgångspunkt för att ange
om ränta skall utgå (jfr förslagen till 8 och 12 §§).
Den föreslagna ändringen av första stycket 4 utgör en justering av ett
redaktionellt fel som uppstod när tullagen utarbetades.
Prop. 1990/91:75
41
34 a, 89,93,97 och 112 §§ samt 113 § andra stycket
Här föreslås att möjligheter öppnas för användning av elektroniska
förfaranden vid betalning av tullpålagor och för lämnande av vissa medde-
landen under klareringsförfarandet.
38,81,94,97,100,101 och 106 §§
Här föreslås sådana redaktionella ändringar i hänvisningar till vissa para-
grafer som följer av förslagen i övrigt.
41 och 44 §§
I 41 och 44 §§ behandlas kravet på ”skriftlig anmälan” vid export. Elektro-
niska dokument föreslås författningstekniskt bli behandlade på samma
sätt som pappersdokument. Det föreslås därför att skriftlighetskravet ut-
mönstras ur 41 och 44 §§. Det är inte nödvändigt att, i lag, på annat sätt
bestämma formen för en anmälan.
54 §
Bestämmelsen i paragrafen gör det möjligt att vid import ge tullupplags-
och frihamnsinnehavare i uppdrag att utföra viss kontroll för tullmyndig-
hetens räkning och att bemyndiga innehavare av godsterminal att utföra
exportkontroll. Detta är förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets-
utövning. Det föreslås att den förstnämnda förvaltningsuppgiften skall
kunna överlämnas även till innehavare av tullager. Avsikten är dock att
utvidgningen i praktiken endast skall omfatta innehavare av tullagerfor-
men transitläger. Eftersom uppdelningen av tullager sker först på förord-
ningsnivå får lagbestämmelsen en vidare omfattning.
Det föreslås att dessa förvaltningsuppgifter endast skall kunna överläm-
nas till den som överför uppgifter elektroniskt till tullen. Eftersom kravet
på elektroniskt uppgiftslämnande endast är ett villkor inom ramen för
tullens gynnande beslut att överlämna förvaltningsuppgifter till t. ex. en
upplagshavare kan det inte anses vara fråga om ett så ingripande krav på
uppgiftslämnaren att det behöver regleras i lag. Frågan faller inom ramen
för regeringens restkompetens (8 kap. 13 § första stycket 2 RF).
61 §
Paragrafen definierar de varor som står under tullverkets överinseende
(tullkontroll). I första stycket andra punkten ges en särskild bestämmelse
för hemtagna varor. Det föreslår att bestämmelsen i enlighet med övriga
förslag görs tillämplig på samtliga fall där en vara tas om hand med stöd av
ett förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2. Till följd av förslaget att
föra över bestämmelsen i nuvarande 9 § till 8 § som en första punkt till
första stycket görs en redaktionell ändring av paragrafhänvisningen i 61 §
andra stycket.
Prop. 1990/91:75
42
64 §
I paragrafen finns föreskrifter om vissa förbud, åligganden och inskränk-
ningar för varu- och persontrafiken. Enligt femte stycket får regeringen
meddela närmare föreskrifter i fråga om de skyldigheter som avses i
paragrafen. För sådana verkställighetsföreskrifter behövs emellertid inte
något bemyndigande i lag (8 kap. 13 § första stycket RF). Femte stycket
bör därför utgå ur paragrafen (jfr prop. 1987/88:40 s. 49 f.).
80 §
I bestämmelsen regleras frågan om tullskyldighet för en vara som förs in
som postförsändelse. Det föreslås att posten skall vara tullskyldig för
postförsändelser utom när varorna anmäls till förtullning eller annan
tullklarering av någon annan. Av andra meningen följer att en eventuell
om- eller eftertulltaxering inte skall riktas mot posten utan mot adressaten.
81 §, se vid 38 §
86 §
Paragrafen innehåller en bestämmelse om förseningsavgift för det fall att
en hemtagare lämnar tulldeklaration för sent. Det föreslås att bestämmel-
sen i enlighet med övriga förslag görs tillämplig på samtliga förenklade
förfaranden enligt 8 § första stycket 2. Hänvisningen behöver inte precise-
ras med angivande av 8 § första stycket 2 eftersom en vara inte får tas om
hand enligt första punkten innan tulldeklarationen lämnats.
89,93,94 och 97 §§. se vid 34 a och 38 §§
99 §
I bestämmelsen anges hur ett beslut av någon annan tullmyndighet än GTS
överklagas i vanlig ordning.
Förslaget att tullklareringsformen förtullning skall sträckas ut så att den
även innefattar det första skedet i ett förenklat förfarande enligt 8 § första
stycket 2 medför att beslut av tullen i en första fas kommer att meddelas
utan samband med att ärendet avgörs. Därför föreslås en bestämmelse i ett
nytt ljärde stycke till 99 § om att ett beslut under detta skede om en
inskränkning i rätten att förfoga över en vara skall få överklagas särskilt.
100 och 101 §§
I 100 § första stycket punkt 5 rättas en redaktionell felaktighet. Övriga
föreslagna ändringar är redaktionella följdändringar.
Prop. 1990/91:75
43
106 §
I paragrafen finns en bestämmelse om återkallelse av tillstånd av olika
slag, bl. a. av hemtagningstillstånd. Det föreslås att bestämmelsen i enlig-
het med övriga förslag görs tillämplig på samtliga förenklade förfarande
enligt 8 § första stycket. Eftersom förfarandet vid tullkredit föreslås inne-
fattas i förenklade förfaranden behöver ”medgivande att betala tull och
annan skatt enligt särskild tullräkning” inte längre nämnas särskilt i be-
stämmelsen. Det har vidare gjorts en redaktionell översyn. Se vid 38 §.
GTS kan även utnyttja rätten till återkallelse när det finns skäl att ändra
villkoren i ett tillstånd.
108 §
Paragrafen innehåller en bestämmelse om en värdemässig tullfrihetsgräns
för postförsändelser. Det föreslås att en generell tullfrihetsgräns på ett-
hundra kronor skall införas och den rättsliga grunden för en sådan tullfri-
hetsgräns ges här. Av resande medförda varor, som inte införs i handels-
syfte eller för yrkesmässig förbrukning, kan inte i detta sammanhang anses
som varuförsändelser. Tullfrihet för sådana varor kan inte ges enligt detta
stadgande.
112 §, se vid 34 a §
113 § första stycket
I paragrafen ges bemyndigande för regeringen att föreskriva om avgifter
för viss verksamhet inom tullen, bl. a. att avgifter skall betalas för hemtag-
ningstillstånd. Det föreslås att bestämmelsen i enlighet med övriga förslag
görs tillämplig på samtliga förenklade förfaranden. Eftersom förfarandet
vid tullkredit föreslås innefattas i förenklade förfaranden behöver ”medgi-
vande att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning” inte längre
nämnas särskilt i bestämmelsen. Det föreslås vidare att bestämmelsen
delas in i punkter.
113 § andra stycket, se vid 34 a §
115§
I paragrafen anges de fall där föreskriftsrätt, som riksdagen bemyndigat
regeringen att utöva, kan delegeras vidare till GTS. Föreslagna ändringar
är konsekvensändringar till övriga förslag till ändringar i tullagen.
Prop. 1990/91:75
44
Lagen knyter samman materiella bestämmelser rörande vissa varuslag
med procedurbestämmelser i tullagen. Av 2 § 5 lagen om transport, förva-
ring och förstöring av införselreglerade varor m. m. följer motsatsvis att
tullens beslut om rätt att ta hem en vara normalt för med sig att hemtaga-
ren får förfoga fritt över den. Skulle ett villkor enligt särskild författning
föreligga för import av varan och är detta villkor inte uppfyllt vid hemtag-
ningsbeslutet måste hemtagaren emellertid förvara varan i oförändrat
skick till dess tullen meddelat att hinder mot vidare förfogande inte
föreligger. När införselvillkoret uppfyllts efter beslutet om hemtagning
(t. ex. genom att en tillståndsgivande myndighet meddelat importtillstånd
för varan) får hemtagaren alltså inte förfoga över varan förrän tullmyndig-
hetens beslut att häva förfogandeförbudet föreligger.
Det föreslås — med hänsyn till övriga förslag — att lagen om transport,
förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. skall kunna
tillämpas vid samtliga förenklade förfaranden enligt 8 § första stycket 2
TL. Det föreslås också att förfarandet när ett införselvillkor uppfylls först
efter det att rätten till omhändertagande inträtt, förenklas så att den som
tillämpar ett förenklat förfarande inte behöver avvakta ett beslut av tullen
om att häva förfogandeförbudet.
Med hänsyn till de upplysningar som lämnats om TDS i lagstiftningsarbe-
tet vid tullregisterlagens införande skulle redan datalagens bestämmelser
om registeransvar leda till en sådan ansvarsfördelning som förordades av
TDL-utredningen. Departementschefen fann därför inte skäl att ge en
särskild föreskrift om registeransvar i tullregisterlagen. I det fortsatta
utredningsarbetet har det emellertid visat sig att även tullupplagen skulle
få ett registeransvar enligt datalagen för tullregistret om inte frågan om
registeransvar uttryckligen regleras annorlunda. Upplagens roll i förhållan-
de till TDS är emellertid så undordnad att det inte framstår som naturligt
att upplagen skall ha registeransvar för tullregistret (det register som förs i
TDS).
Det föreslås därför att tullupplagen inte skall vara registeransvariga för
tullregistret och att den bestämmelse om registeransvar som föreslogs i
delbetänkandet (SOU 1989:20) Tullregisterlag m.m. förs in som en ny
2a§ i tullregisterlagen. Därvid har beaktats vad DI har anfört om bestäm-
melsens utformning.
Givetvis gäller emellertid att en tullupplagshavare är registeransvarig för
ett personregister som inrättas och förs hos upplaget, med skyldighet att ha
licens och eventuellt tillstånd för ett sådant register.
I 9 § tullregisterlagen görs en följdändring i anledning av att bestämmel-
sen i nuvarande 12 a § tullagen flyttas till 11 a § tullagen.
45
I 30 § lagen om tullfrihet behandlas nedsättning av tull för en vara som är
skadad när den anmäls till förtullning eller hemtagning. Det föreslås i
enlighet med förslagen till ändring i tullagen att den särskilda regeln för
hemtagning tas bort.
1 12 § lagen om försäljningsskatt på motorfordon görs en redaktionell
ändring i anledning av att bestämmelsen i nuvarande 12 § tullagen flyttas
till 11 § tullagen.
15 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i tullagen (1987:1065),
2. lag om ändring i lagen (1973:980) om transport, förvaring och
förstöring av införselreglerade varor, m. m.,
3. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
4. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.,
5. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på mo-
torfordon.
16 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
lagt fram.
46
Remissinstanserna Pr°P-1990/91:75
Efter remiss har yttrande över betänkandet SOU 1990:37 Författningsreg-
lering av nya importrutiner m. m. avlämnats av
Svea Hovrätt,
kammarrätten i Stockholm,
datainspektionen,
kommerskollegium,
postverket,
generaltullstyrelsen,
statens pris- och konkurrensverk,
statskontoret,
riksrevisionsverket,
statistiska centralbyrån,
riksåklagaren,
utredningen (fi 1986:05) för översyn av lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling,
statens livsmedelsverk,
Företagens Uppgiftslämnardelegation,
Scandinavian Airlines Systems,
Sveriges Stuvareförbund,
Svenska Hamnförbundet,
Grossistforbundet Svensk Handel,
Sveriges Industriförbund,
Sveriges Speditör Förbund,
Sveriges Redareförening,
Tjänstemännens Centralorganisation,
Stockholms Handelskammare och
Sydsvenska Handelskammaren
47
Till lagrådet Prop. 1990/91:75
remitterade Bilaga 2
lagförslag
Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1O65)1
dels att nuvarande 12 a — d §§ skall betecknas 11 a — d §§,
dels att 3, 4, 6 - 11, 12 - 14, 17, 19, 20, 26, 30, 38, 41, 44, 54, 61, 64,
80,81,86,89,93,94,97,99 - 101, 106, 108, 112, 113 och 115 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 34 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3§
Införsel och utförsel av varor,
däribland transportmedel, skall an-
mälas till tullmyndighet enligt de
föreskrifter som regeringen med-
delar.
Införsel och utförsel av varor,
däribland transportmedel, skall an-
mälas till tullmyndighet enligt den-
na lag och de föreskrifter som rege-
ringen meddelar.
4§
1 denna lag förstås med
tullområdet'. Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet
däröver,
tullmyndighet: generaltullstyrelsen och underställda myndigheter enligt
fastställd distriktsorganisation för tullverket,
förtullning: tullmyndighets åtgärder for att tillåta fri förfoganderätt över
varor vid införsel,
tullklarering: tullmyndighets åtgärder for förtullning, för behandling
som avses i 7 § första stycket eller för utförsel av varor,
hemtagning: att ta hand om och
i övrigt förfoga över varor med stöd
av tillstånd enligt 8 § första stycket.
förenklat förfarande: att ta
hand om och i övrigt förfoga över
varor med stöd av tillstånd enligt
8 § första stycket.
Om inte annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen, får inte någon
förfoga över en vara, som skall infö-
ras, utan att den har förtullats.
Om inte annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen, får inte någon
förfoga över en vara, som förts in
till tullområdet, utan att den har
förtullats.
7§
Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet
1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de
föreskrifter som regeringen meddelar,
Senaste lydelse av nuvarande 12 a — d §§ 1990:138.
48
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn eller exportbutik
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
enligt 46 — 52 §§,
3. tas hem enligt 8 §,
4. innehas med temporär tullfri-
het enligt föreskrifter som medde-
las med stöd av 17 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m.,
5. återutföras, eller
6. överlåtas till staten eller förstö-
ras enligt 109 §.
3. innehas med temporär tullfri-
het enligt föreskrifter som medde-
las med stöd av 17 § lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m.,
4. återutföras, eller
5. överlåtas till staten eller förstö-
ras enligt 109 §.
Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver
anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som
gäller för införseln eftersätts.
8§
(9 §)
Den som betalar tull och annan
skatt enligt 26 § får förfoga över va-
ror även om tull och annan skatt
inte har betalats för varorna.
(8 §)
Tullmyndighet får, enligt före-
skrifter som meddelas av regering-
en, bevilja som bedriver im-
portverksamhet tillstånd att ta hand
om och i övrigt förfoga över varor
även om de inte har förtullats (hem-
tagningstillstånd).
Om det är nödvändigt för tull-
myndigheternas kontroll, får rege-
ringen föreskriva begränsningar i
rätten att ta hem varor.
Förenklade förfaranden efter an-
mälan till förtullning förekommer
enligt följande.
1. Den som betalar tull och an-
nan skatt enligt 26 § får förfoga
över varor även om tull och annan
skatt inte har betalats för varorna.
2. Tullmyndighet får, enligt före-
skrifter som meddelas av regering-
en, bevilja importör eller sådant fö-
retag som i sin verksamhet anmäler
varor till förtullning för importörs
räkning (ombud för importör), till-
stånd att ta hand om och i övrigt
förfoga över varor innan tull och
annan skatt har fastställts. När det
förenklade förfarandet används med
stöd av ett ombuds tillstånd får även
importören ta hand om och förfoga
över varan.
Om det är nödvändigt för tull-
myndigheternas kontroll, får rege-
ringen föreskriva begräns-ningar i
rätten att ta hand om varor.
Det finns särskilda föreskrifter om andra begränsningar i rätten att ta
hand om varor enligt första stycket och att förfoga över varor som tagits
om hand.
9§
(10§)
En vara, som skall förtullas, skall anmälas till förtullning vid införseln
eller, om den sänds under tullverkets överinseende till en ort inom tullom-
rådet, vid ankomsten till den orten. Om en oförtullad vara förvaras på
tullupplag eller tullager eller i frihamn, skall den anmälas till förtullning
innan förvaringen upphör. En vara, som innehas med temporär tullfrihet,
49
4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 75
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
skall anmälas till förtullning innan den temporära tullfriheten upphör, om
regeringen inte föreskriver annat.
Den som har tagit hand om en
vara med stöd av hemtagningstill-
stånd skall anmäla varan tillförtull-
ning senast torsdagen i andra kalen-
derveckan efter den vecka då varan
anmäldes till hemtagning. Om sär-
skilda skäl påkallar det. får general-
tull-styrelsen medge en längre frist
för anmälan tillförtullning.
En vara som avses i första stycket
behöver inte anmälas till förtull-
ning, om den blir föremål för annan
tullklarering i anslutning till att för-
sändningen, förvaringen eller den
temporära tullfriheten upphör. Inte
heller en vara som tagits om hand
med stöd av hemtagningstillstånd
behöver anmälas till förtullning, om
varan inom den tid då anmälan till
förtullning skulle ha gjorts anmäls
till annan tullklarering. Varan får
dock inte anmälas till hemtagning
på nytt.
Varan behöver dock inte anmälas
till förtullning, om den blir föremål
för annan tullklarering i anslutning
till att försändningen, förvaringen
eller den temporära tullfriheten
upphör.
10 §
(H §)
Den som anmäler en vara till
förtullning eller som tagit hand om
en vara med stöd av hemtagnings-
tillstånd utan att vidta åtgärd enligt
10 § sista stycket är tullskyldig för
varan.
Den som anmäler en vara till
förtullning är tullskyldig för varan
om den inte behandlas enligt 7 § för-
sta stycket.
I 80 — 82 §§ föreskrivs om tullskyldighet i särskilda fall.
Den som är tullskyldig skall utom tull betala annan skatt som skall utgå
för varan.
Anträffas inte någon som är tullskyldig, skall tull och annan skatt tas ut
ur varan. Om det finns särskilda skäl, kan generaltullstyrelsen besluta att
tull och annan skatt inte skall tas ut ur varan.
(12§)
Vid förtullning av en vara skall, om inte annat är föreskrivet, författ-
ningar om tull och annan skatt tillämpas i den lydelse som gällde den dag
då
1. anmälan om hemtagning gjor-
des,
2. ansökan om temporär tullfri-
het för varan gjordes eller sådan
tullfrihet medgavs utan ansökan,
eller
1. ansökan om temporär tullfri-
het för varan gjordes eller sådan
tullfrihet medgavs utan ansökan,
eller
50
Nuvarande lydelse
3. varan, när fråga inte är om fall
som avses i 1 eller 2, anmäldes till
förtullning.
Generaltullstyrelsen kan medge
undantag från första stycket 2.
Om en åtgärd som avses i första
stycket 3 inte har vidtagits inom
föreskriven tid, tillämpas författ-
ningarna i den lydelse som gällde
den dag då åtgärden senast borde
ha vidtagits.
Föreslagen lydelse
2. varan, när fråga inte är om fall
som avses i 1, anmäldes till förtull-
ning.
Generaltullstyrelsen kan medge
undantag från första stycket 1.
Om en åtgärd som avses i första
stycket 2 inte har vidtagits inom
föreskriven tid, tillämpas författ-
ningarna i den lydelse som gällde
den dag då åtgärden senast borde
ha vidtagits.
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
(13 § första stycket)
När en vara anmäls till förtull-
ning, skall den tullskyldige till led-
ning för förtullningen avge en tull-
deklaration.
(10 § andra stycket)
Den som har tagit hand om en
vara med stöd av hemtagningstill-
stånd skall anmäla varan till förtull-
ning senast torsdagen i andra kalen-
derveckan efter den vecka då varan
anmäldes till hemtagning. Om sär-
skilda skäl påkallar det, får general-
tullstyrelsen medge en längre frist
för anmälan till förtullning.
När en vara anmäls till förtull-
ning, skall den tullskyldige till led-
ning för förtullningen avge en tull-
deklaration. Tulldeklarationen skall
ges in samtidigt med anmälan till
förtullning utom i fall som avses i
andra stycket.
Om varan anmäls med tilllämp-
ning av ett förenklat förfarande en-
ligt 8 § första stycket 2, skall den
tullskyldige ge in tulldeklaration se-
nast femton dagar från dagen för
anmälan. Om det finns särskilda
skäl, får generaltullstyrelsen medge
den tullskyldige en längre frist för
att ge in tulldeklaration.
(13 § första stycket andra meningen)
Regeringen kan föreskriva att de uppgifter som behövs för förtullningen
får lämnas på annat sätt.
13 §
(13 § andra och tredje stycket)
Tulldeklaration får avges genom ombud som godkänts av generaltullsty-
relsen.
Tulldeklaration får avges av nå-
gon som är anställd och kan anses
ha en förtroendeställning hos den
tullskyldige eller, om deklarationen
avges genom ett ombud som avses i
andra stycket, hos ombudet.
Tulldeklaration får avges av nå-
gon som är anställd och kan anses
ha en förtroendeställning hos den
tullskyldige eller, om deklarationen
avges genom ett ombud som avses i
första stycket, hos ombudet.
14 §2
En tulldeklaration skall innehålla
1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen
(1987:1068) eller enligt statistisk varuförteckning, som utfärdats av gene-
2 Senaste lydelse 1990:138.
51
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
raltullstyrelsen, och en kort varubesknvning, om en sådan inte finns i de
handlingar som bifogas deklarationen,
2. tullsats och annan skattesats,
3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,
4. grund for nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt,
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
5. belopp som skall betalas i tull
och annan skatt.
För kontroll av uppgifter som av-
ses i första stycket och av att varan
får införas skall i tulldeklarationen
eller annan handling lämnas de yt-
terligare uppgifter som regeringen
föreskriver. I tulldeklarationen el-
ler annan handling skall också läm-
nas de ytterligare uppgifter som re-
geringen föreskriver för tillämp-
ningen av konventionen om för-
enkling av formaliteterna vid han-
del med varor. Regeringen får före-
skriva att uppgifterna i tulldeklara-
tionen skall lämnas i kodform,
Tullmyndigheten kan medge un-
dantag från skyldighet att lämna
uppgifter som avses i första stycket,
om tullmyndigheten finner att den
tullskyldige har avsevärd svårighet
att lämna uppgifterna. Innebär
medgivandet att den tullskyldige
inte behöver lämna uppgift om va-
rans nummer enligt första stycket 1,
kan tullmyndigheten bestämma att
han skall lämna en sådan beskriv-
ning av varan som behövs för va-
rans förtullning.
Regeringen får föreskriva
1. att de ytterligare uppgifter som
behövs för kontroll av uppgifter en-
ligt första stycket och av att varan
får införas skall lämnas i tulldekla-
rationen eller annan handling,
2. att ytterligare uppgifter för til-
lämpningen av konventionen om
förenkling av formaliteterna vid
handel med varor skall lämnas i
tulldeklarationen eller annan hand-
ling,
3. att uppgifterna i tulldeklara-
tionen skall lämnas i kodform.
4. att uppgifter enligt första styc-
ket inte behöver lämnas om varu-
sändningens värde uppgår till högst
10000 kr.
Tullmyndigheten kan medge un-
dantag från skyldighet att lämna
uppgifter som avses i första stycket,
om tullmyndigheten finner att den
tullskyldige har avsevärd svårighet
att lämna uppgifterna. Innebär
medgivandet att den tullskyldige
inte behöver lämna uppgift om va-
rans nummer, kan tullmyndigheten
bestämma att han skall lämna en
sådan beskrivning av varan som be-
hövs för varans förtullning.
Med ledning av tulldeklaration
eller motsvarande uppgifter fast-
ställer tullmyndigheten tull och an-
nan skatt (tulltaxering).
Om en preliminär tulldeklaration
har avgetts, bestämmer tullmyndig-
heten preliminärt tull och annan
skatt (preliminär tulltaxering). Om
det finns särskilda skäl, får prelimi-
när tulltaxering ske även i annat
fall.
§
Med ledning av tulldeklaration
eller motsvarande uppgifter fast-
ställer en tullmyndighet tull och an-
nan skatt (tulltaxering).
Om en preliminär tulldeklaration
har avgetts, bestämmer en tullmyn-
dighet preliminärt tull och annan
skatt (preliminär tulltaxering). Om
det finns särskilda skäl, får prelimi-
när tulltaxering ske även i annat
fall.
52
Nuvarande lydelse
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
Tullmyndigheten skall ompröva
tulltaxeringsbeslut (omtulltax-
ering), om den tullskyldige begär
det innan tiden för överklagande av
beslutet har gått ut.
Finner tullmyndigheten att ett
tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall
myndigheten på eget initiativ be-
sluta om rättelse genom omtulltax-
ering, såvida inte felet är att anse
som ringa. Fråga om sådan pröv-
ning får inte tas upp sedan tiden för
överklagande av beslutet har gått
ut.
Föreslagen lydelse
19 §
En tullmyndighet skall ompröva
tulltaxeringsbeslut (omtulltax-
ering), om den tullskyldige begär
det innan tiden för överklagande av
beslutet har gått ut.
Finner en tullmyndighet att ett
tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall
myndigheten på eget initiativ be-
sluta om rättelse genom omtulltax-
ering, såvida inte felet är att anse
som ringa. Fråga om sådan pröv-
ning får inte tas upp sedan tiden för
överklagande av beslutet har gått
ut.
Skyldigheten enligt första och andra styckena att ompröva tulltaxerings-
beslut gäller inte, om beslut överklagats och tullmyndigheten har överläm-
nat handlingarna i ärendet till en högre instans.
20 §
Har den som är tullskyldig enligt
11 § första stycket
1. i tulldeklaration eller på annat
sätt lämnat oriktig uppgift till led-
ning för tulltaxeringen, eller
2. underlåtit att lämna uppgift
som det ålegat honom att lämna,
skall tullmyndigheten besluta om
eftertulltaxering, om den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten har
medfört att tull eller annan skatt
inte fastställts eller fastställts till för
lågt belopp. Eftertulltaxering får
inte ske, om det belopp som avses
är ringa eller det med hänsyn till
omständigheterna är uppenbart
oskäligt att sådan taxering sker.
26
Generaltullstyrelsen får medge
undantag från 25 § för den som be-
driver importverksamhet eller an-
nan som importerar varor i större
omfattning. Sådan importör (kre-
ditimportör) får betala tull och an-
nan skatt enligt särskild tullräk-
ning.
Särskild tullräkning får även ut-
ställas på sådant ombud som avses i
13 § andra stycket, om ombudet
gentemot tullverket åtagit sig att
fullgöra den betalningsskyldighet
som åvilar den tullskyldige.
Har den som är tullskyldig enligt
10 § första stycket
1. i tulldeklaration eller på annat
sätt lämnat oriktig uppgift till led-
ning för tulltaxeringen, eller
2. underlåtit att lämna uppgift
som det ålegat honom att lämna,
skall en tullmyndighet besluta om
eftertulltaxering, om den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten har
medfört att tull eller annnan skatt
inte fastställts eller fastställts till för
lågt belopp. Eftertulltaxering får
inte ske, om det belopp som avses
är ringa eller det med hänsyn till
omständigheterna är uppenbart
oskäligt att sådan taxering sker.
§
Generaltullstyrelsen får medge
att den som bedriver importverk-
samhet eller annan som importerar
varor i större omfattning, får betala
tull och annan skatt enligt särskild
tullräkning (kreditimportör).
Särskild tullräkning får även ut-
ställas på sådant ombud som avses i
13 § första stycket, om ombudet
gentemot tullverket åtagit sig att
fullgöra den betalningsskyldighet
som åvilar den tullskyldige.
5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 75
Nuvarande lydelse
Särskild tullräkning får utfärdas
gemensamt för flera tulltaxerings-
beslut. Räkningen skall betalas
inom 15 dagar från den dag då den
utfärdades. Generaltullstyrelsen får
i enskilda fall bestämma att räk-
ningen skall betalas tidigare, om
det finns särskilda skäl.
Särskild tullräkning får utfärdas
gemensamt för flera tulltaxerings-
beslut. Generaltullstyrelsen får i en-
skilda fall bestämma att räkningen
skall betalas tidigare än vad som
sägs i 25 §, om det finns särskilda
skäl.
Föreslagen lydelse
Om ett ombud har mottagit medel av tullskyldiga för betalning av
tullräkningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar.
30 §
Ränta utgår på tull och annan skatt som skall betalas
1. på grund av omtulltaxering eller eftertulltaxering,
2. enligt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätten eller regeringsrät-
ten,
3. i fall som avses i 82 §, när tull eller annan skatt undandragits,
4. i fall som avses i 24 § första
eller tredje stycket lagen
(1987:1069) om tullfrihet m. m.
4. i fall som avses i 24 § eller 26 §
första stycket lagen (1987:1069)
om tullfrihet m. m.
Om tull eller annan skatt enligt preliminärt beslut har erlagts med lägre
belopp än som slutligt fastställts, utgår ränta på det överskjutande belop-
pet.
Ränta enligt första eller andra stycket utgår dock inte på belopp som får
dras av vid redovisning av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdes-
skatt.
Om utfärdande av särskild tull-
räkning fördröjs till följd av att den
som tagit hand om en vara med
stöd av hemtagningstillstånd inte
anmält varan till förtullning inom
föreskriven tid, utgår ränta.
Om utfärdande av särskild tull-
räkning fördröjs till följd av att den
som tagit hand om en vara med
tillämpning av ett förenklat förfa-
rande inte avgivit tulldeklaration
inom föreskriven tid, utgår ränta.
Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även
beträffande ränta enligt denna paragraf.
34a§
För betalning enligt bestämmel-
serna i 25 — 34 §§ får uppgifter
lämnas mellan tullverket och annan
genom överföring av elektroniska
dokument enligt de föreskrifter
som regeringen meddelar.
38 §
Om tull och annan skatt skall tas
ut ur en vara enligt 11 § fjärde styc-
ket eller 35 §, får varan säljas ge-
nom tullmyndighetens försorg på
offentlig auktion (tullauktion) eller
på annat sätt, om tullmyndigheten
finner det vara lämpligare. Om va-
Om tull och annan skatt skall tas
ut ur en vara enligt 10 § fjärde styc-
ket eller 35 §, får varan säljas ge-
nom tullmyndighetens försorg på
offentlig auktion (tullauktion) eller
på annat sätt, om tullmyndigheten
finner det vara lämpligare. Om va-
Nuvarande lydelse
ran är skadad eller forskämd eller
om köpeskillingen inte kan beräk-
nas täcka minst kostnaden för för-
säljningen eller om tullmyndighe-
ten annars finner att det föreligger
särskilda skäl, får varan i stället för-
störas.
ran är skadad eller förskämd eller
om köpeskillingen inte kan beräk-
nas täcka minst kostnaden för för-
säljningen eller om tullmyndighe-
ten annars finner att det föreligger
särskilda skäl, får varan i stället för-
störas.
Föreslagen lydelse
Att vissa varor inte får säljas på tullauktion följer av särskilda bestäm-
melser.
41
Den för vars räkning en vara förs
ut ur landet (exportör) skall göra en
skriftlig anmälan om utförseln till
tullmyndighet. Anmälan skall inne-
hålla uppgift om
§3
Den för vars räkning en vara förs
ut ur landet (exportör) skall göra en
anmälan om utförseln till tullmyn-
dighet. Anmälan skall innehålla
uppgift om
1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av
generaltullstyrelsen,
2. varans kvantitet och värde,
3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på
grund av utförseln.
44 §
Regeringen får föreskriva att
skriftlig anmälan om utförsel får
underlåtas i fråga om varor som
inte skall redovisas i handelsstati-
stiken, om det kan ske utan risk för
att föreskrifter som gäller för utför-
seln eftersätts.
Regeringen får föreskriva att an-
mälan om utförsel får underlåtas i
fråga om varor som inte skall redo-
visas i handelsstatistiken, om det
kan ske utan risk för att föreskrifter
som gäller för utförseln eftersätts.
54 §4
Tullmyndighet får, om det kan
ske utan risk för att föreskrifter om
införsel åsidosätts, överlämna åt ett
bolag eller en förening som innehar
tullupplag eller frihamn att utföra
den kontroll som annars ankommer
på tullmyndighet i samband med
1. att en vara skall läggas upp på
upplaget eller i frihamnen,
2. att en vara som förvaras på
upplaget eller i frihamnen skall tas
om hand av hemtagare eller i övrigt
tas ut från upplaget eller fri-
hamnen, eller
Tullmyndighet får, om det kan
ske utan risk för att föreskrifter om
införsel åsidosätts, överlämna åt ett
bolag eller en förening som innehar
tullupplag, frihamn eller, enligt vad
regeringen föreskriver, tullager att
utföra den kontroll som annars an-
kommer på tullmyndighet i sam-
band med
1. att en vara skall läggas upp på
upplaget, lagret eller i frihamnen,
2. att en vara som förvaras på
upplaget, lagret eller i frihamnen
skall tas om hand med tillämpning
av ett förenklat förfarande enligt 8 §
första stycket 2 eller i övrigt tas ut
Senaste lydelse 1990:138.
Senaste lydelse 1990:138.
55
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
från upplaget, lagret eller fri-
hamnen, eller
3. att en vara sänds från eller till 3. att en vara sänds från eller till
upplaget eller frihamnen enligt 7 § upplaget, lagret eller frihamnen en-
första stycket 1. ligt 7 § första stycket 1.
Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om
utförsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver
godshantering att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyn-
dighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet.
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
61 §
Oförtullade varor och varor som
anmälts till utförsel står under
tullverkets överinseende (tullkon-
troll). I fråga om vara som tagits
om hand med stöd av
hemtagningstillstånd gäller detta
dock endast om den
Oförtullade varor och varor som
anmälts till utförsel står under
tullverkets överinseende (tullkon-
troll). I fråga om vara som tagits
om hand med tillämpning av ett
förenklat förfarande enligt 8 § första
stycket 2 gäller detta dock endast
om den
1. är underkastad förfogandeförbud enligt 2 § 5 lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.,
2. behandlas enligt 7 § första stycket denna lag, eller
3. förvaras enligt beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av före-
skrift som avses i 8 § andra stycket.
Vad som sägs i första stycket gäl- Vad som sägs i första stycket gäl-
ler inte varor som lämnats ut till ler inte varor som lämnats ut till
fritt förfogande enligt 9 §. fritt förfogande enligt 8 § första
stycket 1.
64 §
Förare eller befälhavare på transportmedel som står under tullkontroll
är skyldig att använda anvisad väg eller led, att medföra passhandling för
transportmedlet och dess last och att stanna på tullmyndighets anmaning.
Förbud får meddelas förare eller befälhavare som sägs i första stycket att
göra uppehåll under resa inom tullområdet, att utan tullmyndighets med-
givande ankomma eller avgå med transportmedlet samt att beträda eller
lämna och lossa eller lasta transportmedlet.
Förare och befälhavare på transportmedel som inte står under tullkon-
troll och även annan person är skyldig att stanna på tullmyndighets anma-
ning. Sådan anmaning får ges, när det finns anledning anta att anmälnings-
skyldighet föreligger för honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.
Anvisning, anmaning och förbud som avses i denna paragraf får medde-
las endast om det behövs för att möjliggöra tullverkets övervakning av
införsel eller utförsel och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för
detta ändamål.
Regeringen får meddela närmare
föreskrifter i fråga om de skyldighe-
ter som avses i denna paragraf
56
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
80 §
I fråga om varor som inkommer
till tullområdet i postforsändelser
är adressaten tullskyldig, om varor-
na inte anmäls till förtullning av
någon annan. Har försändelsen
kommit adressaten till handa, skall
vad som föreskrivs i 19 — 23 §§ om
omtulltaxering och eftertulltax-
ering gälla honom, även om han
inte lämnat oriktig uppgift eller
underlåtit att lämna uppgift till led-
ning för tulltaxeringen.
I fråga om varor som inkommer
till tullområdet i postförsändelser
är postverket tullskyldigt, om varor-
na inte anmäls till förtullning eller
annan tullklarering av någon an-
nan.
Har försändelsen kommit adres-
saten till handa, skall dock vad som
föreskrivs i 19 — 23 §§ om om-
tulltaxering och eftertulltaxering
gälla honom, även om han inte
lämnat oriktig uppgift eller under-
låtit att lämna uppgift till ledning
för tulltaxeringen.
81 §
Om en oförtullad vara går förlorad när den införs till tullområdet eller
sänds under tullkontroll inom detta, är fraktföraren tullskyldig för varan.
Om ingen fraktförare åtagit sig att befordra varan, är den som befordrat
varan tullskyldig för den. Om varan anmälts till försändning enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av 7 § första stycket 1, är dock den som
gjort anmälningen tullskyldig.
Om en oförtullad vara går förlorad när den förvaras på tullupplag eller
tullager eller i exportbutik eller frihamn, är innehavaren av upplaget,
lagret, exportbutiken eller frihamnen tullskyldig för varan.
Om en oförtullad vara går förlorad när den innehas med temporär
tullfrihet, är den som åtnjöt den temporära tullfriheten tullskyldig för
varan.
Den som visar att förlust av en vara inte beror på fel eller försummelse
av honom eller, i fall som avses i första stycket sista meningen, av den som
befordrat varan eller av någon för vilken dessa svarar är inte tullskyldig
enligt första — tredje styckena. Om det finns särskilda skäl, kan tullmyn-
dighet medge nedsättning av eller befrielse från tull eller skatt i fall som
avses i denna paragraf.
I fråga om tullskyldig som avses i
första — tredje styckena gäller be-
stämmelserna i 13—24 §§ i tillämp-
liga delar.
I fråga om tullskyldig som avses i
första — tredje styckena gäller be-
stämmelserna i 72—24 §§ i tillämp-
liga delar.
86 §5
Om den som tagit hand om en
vara med stöd av hemtagningstill-
stånd inte har kommit in med tull-
deklaration vid den tidpunkt då de-
klarationen senast skulle ha läm-
nats, påförs han en särskild avgift
(förseningsavgift).
Om den som tagit hand om en
vara med tillämpning av ett förenk-
lat förfarande inte har kommit in
med tulldeklaration vid den tid-
punkt då deklarationen senast skul-
le ha lämnats, påförs han en sär-
skild avgift (förseningsavgift).
Förseningsavgiften är 300 kronor. Avgiften är dock 600 kronor, om den
Senaste lydelse 1987:1221.
57
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
tullskyldige anmodats att lämna tulldeklaration men inte fullgjort skyldig-
heten inom den bestämda tiden.
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
89 §
Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas av tullmyndigheten.
Kammarrätten prövar dock, på talan av det allmänna ombudet som avses i
98 §, frågor om tull tillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om tull
eller annan skatt. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte har
godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i målet. Talan skall
väckas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga
beslutet i målet har vunnit laga kraft.
Den tullskyldiges yrkande i fråga om tulltillägg eller förseningsavgift
skall utan hinder av vad som annars gäller om överklagande prövas, om
beslutet om den tull eller annan skatt som tulltillägget eller förseningsavgif-
ten avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, om det allmänna
ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för den tullskyldige. Om
yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen förordna att det skall
tas upp och vidare handläggas av tullmyndigheten.
Innan beslut fattas om påföring av tulltillägg eller förseningsavgift skall
den tullskyldige om möjligt ges tillfälle att yttra sig.
Underrättelse om att tullmyndig-
heten överväger att påföra tulltillägg
eller förseningsavgift får ske genom
överföring av elektroniskt doku-
ment.
93 §
Bestämmelserna i 25 — 29 och Bestämmelserna i 25 — 29, 34 a
35 §§ tillämpas även i fråga om tull- och 35 §§ tillämpas även i fråga om
tillägg och förseningsavgift. tulltillägg och förseningsavgift.
94 §
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att
1. lämna uppgift eller inge hand-
ling enligt 13 — 15 §§, 16 § första
stycket, 41 § eller 42 § första stycket,
eller
2. lägga upp en vara på tullupplag
enligt 50 § döms för tullförseelse till
böter.
Den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet underlåter att
1. lämna uppgift eller inge hand-
ling enligt 72—15 §§, 16 § första
stycket, 41 § eller 42 § första stycket,
eller
2. lägga upp en vara på tullupplag
enligt 50 § döms för tullförseelse till
böter.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
97 §
När en tullmyndighet med stöd av denna lag eller föreskrift som utfär-
dats med stöd av lagen meddelar föreläggande för tullskyldig eller annan
att vidta åtgärd som behövs för förtullning eller för tullverkets kontroll-
verksamhet, kan vite föreläggas.
Vite kan även föreläggas, om nå-
gon underlåtit att lämna uppgift el-
ler inge handling enligt 13 — 15 §§
eller 16 § första stycket eller att full-
Vite kan även föreläggas, om nå-
gon underlåtit att lämna uppgift el-
ler inge handling enligt 12 — 15 §§
eller 16 § första stycket eller att full-
58
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
göra skyldighet som föreskrivs i göra skyldighet som föreskrivs i
69 § eller med stöd av 72 §. 69 § eller med stöd av 72 §.
Vite får inte fastställas till lägre belopp än femhundra kronor eller högre
än femtusen kronor.
Frågor om utdömande av vite prövas av generaltullstyrelsen.
Bestämmelserna i 34 a § tillämpas
även i fråga om viten.
I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1985:206) om viten.
99 §
Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen har med-
delat enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av
lagen, får överklagas hos generaltullstyrelsen.
Om överklagandet avser slutlig fastställelse av tull, annan skatt, ränta,
restavgift, tulltillägg, förseningsavgift eller ersättning enligt 69 § andra
stycket eller 71 §, skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den
myndighet som meddelat beslutet inom ett år från den dag då beslutet
meddelades eller, i fall då omtulltaxering skett, inom två månader från den
dag då omtulltaxeringsbeslutet meddelades, om tiden för överklagande
därigenom blir längre.
Preliminära tulltaxeringsbeslut samt tullmyndighets beslut om vitesföre-
läggande och beslut om granskning enligt 75 § får inte överklagas.
Tullmyndighets beslut om in-
skränkning i rätten att förfoga över
en vara som anmälts till tullklarering
får överklagas särskilt.
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
100 §
Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestämmelser
som utfärdats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten genom
besvär, när det är fråga om
1. fastställelse av tull eller annan skatt och
prövningen inte gäller sådant beslut om befrielse från eller nedsättning
eller återbetalning av tull och annan skatt som meddelats med stöd av
regeringens bemyndigande,
2. uttag av tull eller annan skatt 2. uttag av tull eller annan skatt
ur en vara ur en vara
enligt 11 § fjärde stycket eller 35 §, enligt 10 § fjärde stycket eller 35 §,
3. temporär tullfrihet,
4. restitution av tull eller annan skatt,
5. ursprungsintyg enligt protokoll
3 till Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen eller bi-
laga B del 1 till konventionen angå-
ende upprättande av Europeiska
frihandelssammanslutningen,
5. ursprungsintyg enligt protokoll
3 till Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen eller bi-
laga B till konventionen angående
upprättande av Europeiska frihan-
delssammanslutningen,
6. inskränkning i rätten att förfoga över en vara,
7. förhandsbesked,
8. ränta eller restavgift,
9. tulltillägg eller förseningsavgift,
59
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10. ersättning som avses i 56 § andra stycket, 69 § andra stycket eller
71 §, eller
11. utdömande av vite.
Om generaltullstyrelsen har avvisat en ansökan om förhandsbesked eller
återkallat ett lämnat förhandsbesked eller meddelat ett beslut som avses i
59 § tredje stycket, får beslutet inte överklagas.
I övrigt överklagas generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller
enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen hos regeringen.
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
101 §
Beslut om fastställelse av tull och
annan skatt får överklagas endast
av den tullskyldige och av det all-
männa ombudet. Om tull och an-
nan skatt skall tas ut ur en vara
enligt 11 § fjärde stycket, får beslu-
tet om fastställelse av tull och skatt
dock överklagas även av ägaren till
varan eller annan som visar sär-
skild rätt till denna.
Beslut om fastställelse av tull och
annan skatt får överklagas endast
av den tullskyldige och av det all-
männa ombudet. Om tull och an-
nan skatt skall tas ut ur en vara
enligt 10 § fjärde stycket, får beslu-
tet om fastställelse av tull och skatt
dock överklagas även av ägaren till
varan eller annan som visar sär-
skild rätt till denna.
Generaltullstyrelsens beslut rörande förhandsbesked får överklagas en-
dast av sökanden och av det allmänna ombudet.
106 §6
Beslut om godkännande av om-
bud enligt 13 § andra stycket, upp-
drag att utföra tullmyndighets kon-
troll enligt 54 § och medgivande att
betala tull och annan skatt enligt
särskild tullräkning samt om hem-
tagningstillstånd och andra till-
stånd som utjärdats enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som medde-
lats med stöd av lagen får, om det
finns skäl till det, återkallas av gene-
raltullstyrelsen och, om styrelsen
inte meddelat beslutet, av annan
tullmyndighet. Tullmyndigheten
kan i dessa fall förordna att beslutet
om återkallelse skall gälla omedel-
bart.
Om det finns skäl till det, får föl-
jande beslut återkallas av general-
tullstyrelsen och, om styrelsen inte
meddelat beslutet, av annan tull-
myndighet,
1. beslut om godkännande av
ombud enligt 13 § första stycket,
2. uppdrag att utföra tullmyndig-
hets kontroll enligt 54 §,
3. tillstånd att tillämpa ett för-
enklat förfarande, och
4. andra tillstånd som utfärdats
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av
lagen.
Tullmyndigheten kan i dessa fall
förordna att beslutet om återkallel-
se skall gälla omedelbart.
108 §
Tull och annan skatt skall inte tas
ut för en varuförsändelse, som in-
kommer med post, när den tull och
annan skatt som är föreskriven för
försändelsen sammanlagt inte upp-
går till femtio kronor. Detta gäller
Tull och annan skatt skall inte tas
ut för en varuförsändelse när den
tull och annan skatt som är före-
skriven för försändelsen samman-
lagt inte uppgår till etthundra kro-
nor. Detta gäller dock inte, om för-
Senaste lydelse 1990:138.
60
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
dock inte, om försändelsen innehål- sändelsen innehåller spritdrycker,
ler spritdrycker, vin, starköl eller vin, starköl eller tobaksvaror.
tobaksvaror.
112 §
Den som föranleder tullförrättning som inte är avgiftsfri skall betala
avgift for förrättningen (förrättningsavgift) enligt taxa som regeringen
föreskriver.
Bestämmelserna i 34 a § tillämpas
även ifråga om förrättningsavgift.
1138
Regeringen får föreskriva att av-
gifter skall betalas för hemtagnings-
tillstånd, medgivande att betala tull
och annan skatt enligt särskild tull-
räkning, utfärdande av särskild
tullräkning, tillstånd att inneha
tullupplag och frihamn samt för
tullverkets tillsyn över tullager och
exportbutiker.
115
Regeringen får bemyndiga gene-
raltullstyrelsen att meddela före-
skrifter i de ämnen som anges i 3§,
5 § andra stycket, 7 § första stycket
1, 7§ andra stycket, 8§ första och
andra styckena, 10§ första stycket,
13 § första stycket, 14§ andra styc-
ket, 15 § tredje stycket, 16 § första
stycket, 27, 44, 45 §§, 47 § första
stycket andra meningen, 49 § första
stycket, 51 § andra stycket, 52 §
andra stycket, 64§ femte stycket,
72 §, 73 § tredje stycket och 110—
113 §§■
Regeringen får föreskriva att av-
gifter skall betalas för
1. tillstånd att tillämpa ett förenk-
lat förfarande,
2. utfärdande av särskild tullräk-
ning,
3. tillstånd att inneha tullupplag
och frihamn, och
4. tullverkets tillsyn över tullager
och exportbutiker.
Bestämmelserna i 34 a § tilläm-
pas även i fråga om avgifter enligt
första stycket.
§
Regeringen får bemyndiga gene-
raltullstyrelsen att meddela före-
skrifter i de ämnen som anges i 3§,
5 § andra stycket, 7 § första stycket
1, 7§ andra stycket, första styc-
ket 2 och andra stycket, 9§ första
stycket, 12§ tredje stycket, 14§ and-
ra stycket, 15§ tredje stycket, 16§
första stycket, 27, 34 a, 44 och
45 §§, 47 § första stycket andra me-
ningen, 49 § första stycket, 51 § and-
ra stycket, 52 § andra stycket, 72 §,
73 § tredje stycket och 110 § första
stycket, 111 §. 112 § första stycket
och 113 § första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Den nya lydelsen i 14 § första stycket skall dock i de fall uppgifterna
inte överförs elektroniskt börja tillämpas den dag regeringen bestämmer.
3. En anmälan till tullklarering som kommit in före utgången av decem-
ber 1991 men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre föreskrifter.
4. Äldre föreskrifter gäller för förtullning av en vara som tagits om hand
med stöd av hemtagningstillstånd före utgången av december 1991.
5. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut
som har meddelats före utgången av december 1991.
61
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1973:980) om transport, förvaring
och förstöring av införselreglerade varor, m. m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §'
En vara får utan hinder av förbud eller villkor som avses i 1 §
1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de
villkor och föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar,
2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn,
3. förstöras under kontroll av tullmyndighet eller annan som denna
godkänner,
4. återutföras,
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
5. tas om hand med stöd av hem-
tagningstillstånd enligt 8 § första
stycket tullagen (1987:1065) under
villkor att varan förvaras i oföränd-
rat skick av den som beviljats till-
ståndet till dess tullmyndigheten
meddelat att hinder mot vidare för-
fogande över varan inte föreligger.
5. tas om hand med tillämpning
av ett förenklat förfarande enligt 8 §
första stycket 2 tullagen
(1987:1065) under villkor att varan
till dess införselvillkoret uppfyllts
förvaras i oförändrat skick av den
som med tillämpning av det förenk-
lade förfarandet tagit hand om va-
ran.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Senaste lydelse 1987:1238.
62
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om tullregisterlagen (1990:137)
dels att 9 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf,
|
2 a §, av följande lydelse. |
Föreslagen lydelse 2a§ Generaltullstyrelsen är register- Andra tullmyndigheter är re- 9§ |
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
överlämna till en juridisk person
att förmedla uppgifter i elektronis-
ka dokument som avses i 12 a §
tullagen (1987:1065) till och från
tullregistret.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
överlämna till en juridisk person
att förmedla uppgifter i elektronis-
ka dokument som avses i 7/ a§
tullagen (1987:1065) till och från
tullregistret.
Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första
stycket, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått
veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
63
Prop. 1990/91:75
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
30 §
Tull som skall beräknas efter an-
nan grund än värde får nedsättas
för en vara, som är skadad på annat
sätt än genom förskämning när den
anmäls till förtullning eller, om va-
ran tas om hand med stöd av till-
stånd enligt 8§ första stycket tull-
lagen (1987:1065), när den anmäls
till hemtagning. Nedsättningen
skall motsvara den minskning av
varans värde som skadan har med-
fört. Värdet av varan i oskadat
skick och i skadat skick beräknas
Tull som skall beräknas efter an-
nan grund än värde får nedsättas
för en vara, som är skadad på annat
sätt än genom förskämning när den
enligt 9§ tullagen (1987:1065) an-
mäls till förtullning. Nedsättningen
skall motsvara den minskning av
varans värde som skadan har med-
fört. Värdet av varan i oskadat
skick och i skadat skick beräknas
enligt föreskrifter som har medde-
lats med stöd av 4§ andra stycket
tulltaxelagen (1987:1068).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
64
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-11-27
Prop. 1990/91:75
Bilaga 3
Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil
Werner, justitierådet Ulf Gad.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 november 1990 har
regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring i tullagen (1987:1065), m. m.
Föreslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per
Kjellsson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991
65