med redogörelse för tillämpningen av lagen
(1989: 530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd
med internationell bakgrund (terroristlag)
Skr.
1990/91:73
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-
protokollet den 13 december 1990 en redogörelse för tillämpningen av
lagen (1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internatio-
nell bakgrund (terroristlagen) under tiden den 1 juli 1989 — den 30 juni
1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Maj-Lis Lööw
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 73
Arbetsmarknadsdepartementet Skr- 1990/91:73
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1990
Närvarande: statsministern I. Carlsson, ordförande, och statsråden
Engström, Hjelm —Wallén, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Lööw
Skrivelse med redogörelse för tillämpningen av
lagen (1989: 530) om åtgärder för att förebygga
våldsdåd med internationell bakgrund
(terroristlagen)
Särskilda regler i syfte att bekämpa internationell terrorism infördes i
svensk lagstiftning år 1973. Den då antagna lagen (1973:162) om särskilda
åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund
hade som huvudändamål att göra det möjligt att hindra presumtiva terro-
rister från att komma in i eller stanna kvar i vårt land. Samtidigt syftade
bestämmelserna till att skapa möjligheter till särskild kontroll i de fall då
sådana utlänningar av humanitära skäl ändå måste beredas en fristad här i
landet. (Prop. 1973:37)
Lagen var tidsbegränsad. Huvuddelen av dess bestämmelser gjordes
emellertid permanenta genom att år 1975 införlivas med den då gällande
utlänningslagen (1954:193). Samtidigt fick reglerna om telefonavlyssning
och vissa andra tvångsåtgärder bilda en särskild lag, lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall, den s. k. spaningslagen. Även
denna lag var tidsbegränsad, men kom genom successiva förlängningar att
gälla till den 1 juli 1989.
Terroristbestämmelserna, som år 1975 hade förts in i 1954 års utlännings-
lag, överfördes i stort sett oförändrade till 1980 års utlänningslag
(1980:376). Denna lag har från den 1 juli 1989 ersatts av en ny utlännings-
lag (1989:529). Terroristbestämmelserna har samtidigt brutits ut och bil-
dar, tillsammans med spaningslagens bestämmelser, den nu gällande lagen
(1989:530) om åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell
bakgrund (terroristlagen). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1989. Spaningsla-
gen upphävdes samtidigt (prop. 1988/89:86, SfU 19 och 22, rskr. 325).
Orsaken till att 1973 års terroristlag och spaningslagen gjordes tidsbe-
gränsade var reglernas ingripande och extraordinära natur. När terrorist-
bestämmelserna år 1975 infördes i utlänningslagen bestämdes därför att
den parlamentariska insyn, som tidigare förekommit vid riksdagens pröv-
ning av lagens fortsatta giltighet, skulle ske i form av en årlig skrivelse från
regeringen till riksdagen (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande redo-
visningsskyldighet beträffande spaningslagens tillämpning infördes år
1982 (JuU 1981/82:54, rskr. 298). Även den nu gällande terroristlagens Skr. 1990/91:73
tillämpning är avsedd att redovisas till riksdagen på motsvarande sätt
(prop. 1988/89:86 s. 140).
En redogörelse för tillämpningen av terroristlagen under tiden den 1 juli
1989 — den 30 juni 1990 har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartemen-
tet. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet som bilaga.
Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom arbets-
marknadsdepartementet upprättade redogörelsen för tillämpningen av ter-
roristlagen under tiden den 1 juli 1989 — den 30 juni 1990.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Redogörelse för tillämpningen av lagen (1989: 530) om
åtgärder för att förebygga våldsdåd med internationell
bakgrund (terroristlag)
Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse av den 31 oktober 1990 redogjort for
terroristlagens tillämpning under tiden den 1 juli 1989 — den 30 juni 1990.
Av skrivelsen framgår bl. a. följande.
Inga terrordåd hänförliga till begreppet internationell terrorism har
inträffat i Sverige under redovisningsperioden.
Regeringen har under perioden utvisat en palestinier med stöd av
terroristlagen. En annan person aktualiserades samtidigt, men lämnade
Sverige frivilligt varför ärendet avskrevs.
De särskilda möjligheterna till hemlig teleavlyssning m.m., som efter
tillstånd av rätten kan företas med stöd av terroristlagen, har inte använts.
År 1984 beslutade regeringen med stöd av 47 § utlänningslagen
(1980:376) att nio turkiska medborgare, medlemmar av Kurdistans arbe-
tarparti (PKK), skulle utvisas ur Sverige. Eftersom verkställighetshinder
ansågs föreligga beslöt regeringen att utvisningsbesluten tills vidare inte
skulle verkställas. Regeringen föreskrev vidare att sådana inskränkningar
som avsågs i 48 § första stycket samma lag skulle gälla för samtliga.
Såsom nämndes redan i föregående skrivelsen om terroristlagstiftning-
ens tillämpning (Skr. 1989/90:63), har regeringen genom beslut den 31
augusti 1989 upphävt utvisningarna beträffande två av de turkiska med-
borgarna och samtidigt mildrat inskränkningarna för två andra. Fyra av de
turkiska medborgarna som har erhållit föreskrifter om vistelseort har
under den nu aktuella perioden överträtt föreskrifterna. Också anmälnings-
plikten har vid upprepade tillfällen åsidosatts. Säkerhetspolisen har vid två
tillfällen medgivit undantag från föreskrifterna.
Regeringen har genom beslut den 11 oktober 1990 upphävt alla före-
skrifterna utom avseende anmälningsplikten för sex av de turkiska med-
borgarna.
Utrikesdepartementet har i en skrivelse den 31 oktober 1990 redogjort
avseende tiden från halvårsskiftet 1989 till halvårsskiftet 1990 för den
internationella terrorismens utveckling och vad som gjorts för att bekämpa
den. Av skrivelsen framgår bl. a. följande.
Skr. 1990/91:73
Bilaga
Fyra bekräftade terrorismincidenter har registrerats år 1989. Detta är en
nedgång från 1988 då åtta sådana incidenter registrerades. För första
halvåret 1990 har ingen uppgift lämnats.
Flera lagförslag för bekämpande av terrorism är framlagda för kongres-
sen. Av dessa är ”The Aviation Security Improvement Bill of 1990” det
viktigaste. Avsikten med detta lagförslag är att förbättra flygsäkerheten
inom USA, särskilt avseende terroristattacker, men även att förmå reger-
ingen att inom ICAO verka för bättre flygsäkerhet på utländska flygbolag
och flygplatser.
I tre fall har personer åtalats för misstänkta terroristaktiviteter riktade mot
utländsk ambassadör. Beträffande terrorismrelaterad lagstiftning så har
”Crimes (Hostages) Act 1989” trätt i kraft.
Ingen internationell terrorism har förekommit i landet under perioden.
Någon ny lagstiftning inriktad på terrorism har inte planerats.
I landet har inte förekommit någon internationell terrorism under perio-
den. Några förändringar i terroristlagstiftning har inte företagits.
Landet har liksom tidigare varit förskonat från internationell terrorism.
Finland ratificerade i februari 1990 den europeiska konventionen om
bekämpande av terrorism och detta kommer att beaktas vid det fortsatta
lagstiftningsarbetet.
Under perioden har inga terroristdåd förekommit i landet. Sedan tillkoms-
ten av lagen den 10 juli 1989 om förstärkt säkerhet på flygplatser och vid
flygtransporter har ingen terrorismrelaterad lagstiftning skett.
Mellan Frankrike och Sverige har den 15 december 1989 undertecknats
ett avtal om polisiärt samarbete för bekämpning av terrorism, narkotika-
kriminalitet och grov organiserad brottslighet.
Antalet extremistorganisationer i landet har under 1989 varit oförändrat
från föregående år. Vänsterextremistiska organisationer uppgår således till
187. De har dock under det senaste året fått vidkännas en fortsatt nedgång
i medlemstal. De högerextremistiska organisationernas antal uppskattas
till 70. Deras medlemstal har ökat kraftigt under året. Terrorismen räknat
i antalet förövade attentat har gått tillbaka. Antalet terroristdåd förövade
av vänstergrupper har minskat med nästan hälften, från 197 attentat år
1988 till 101 år 1989. De av högerextremister förövade attentaten uppgår
1989 till 53. Under året har 113 politiska våldsdåd registrerats såsom
begångna av utländska gärningsmän.
Efter Tysklands enande har flera av i Förbundsrepubliken efterspanade
terrorister kunnat gripas i det förutvarande DDR. I vart fall en av dem har
förklarat sig vara beredd att för myndigheterna berätta allt om sin tidigare
verksamhet. Orsaken till detta tros vara de i juni 1989 införda reglerna om
Skr. 1990/91:73
Bilaga
kronvittne, vilka innebär att staten i utbyte mot upplysningar som bidrar Skr. 1990/91: 73
till att förhindra nya terrordåd eller klara upp redan begångna sådana Bilaga
gärningar kan erbjuda straffrihet.
Under 1989 har inträffat fem fall av internationell terrorism. Detta är en
nedgång från föregående år då nio sådana fall inträffade. Uppgifter för
första halvåret 1990 saknas.
Ingen ny lagstiftning med anknytning till terrorism har planerats.
Inga internationella terrordåd har förekommit i landet. Inga förändringar i
gällande lagstiftning mot terrorism planeras.
Internationell terrorism förekommer endast undantagsvis i Israel. Flertalet
av de terrordåd som förekommer begås av palestinska grupper och är i
stället att se som motstånd mot ockupation, även om grupperna opererar
från närliggande stater och även till viss del finansieras av dessa.
Lagförslaget om förbud mot mottagande av bidrag från terroristorgani-
sationer är fortfarande på beredningsstadiet.
Inga terroristdåd har förekommit i landet under perioden. Ingen ny lag-
stiftning mot terrorism planeras.
Endast enstaka incidenter med anknytning till internationell terrorism har
inträffat under perioden. Däremot har de japanska extremistgrupperna
ökat sin aktivitet.
I Japan finns ingen lagstiftning som direkt riktar sig mot terrorism.
Under perioden har man dock både hos polisen och vid utrikesministeriet
inrättat separata enheter för handläggning av terrorismrelaterade ärenden.
Någon lagstiftning inom området är inte planerad.
Ett antal terrorismrelaterade attentat har ägt rum under perioden. Inga
förändringar i gällande lagstiftning mot terrorism planeras. 6
Skr. 1990/91:73
Bilaga
Inga terrordåd har förekommit under perioden. En ny utlänningslag, som
ger ökade möjligheter till att avvisa eller utvisa utlänningar, har trätt i
kraft. Det har också lagts fram ett lagförslag om utvidgade möjligheter till
telefonavlyssning. Någon ytterligare lagstiftning med anknytning till ter-
rorism planeras inte för närvarande.
1 landet förekommer ingen egentlig internationell terrorism. Det finns inte
heller någon särskild lagstiftning mot terrorism.
Två fall av internationell terrorism har inträffat under perioden. Förslag till
lag om rikets säkerhet är under beredning.
Internationell terrorism har inte förekommit under perioden. Däremot
utgör inhemsk terrorism, främst representerad av den baskiska separatist-
rörelsen ETA, men även av vissa andra rörelser, fortvarande ett svårt
problem. Någon ny lagstiftning med anknytning till terrorism har inte
tillkommit.
Under perioden har inträffat ett fall av internationell terrorism. Emellertid
inträffar nästan varje vecka ett attentat med anknytning till nordirländsk
terrorism. De lagar som riktar sig mot terrorism utgörs främst av ”Preven-
tion of Terrorism Act” och ”Immigration Act”. Den förstnämnda har till
huvudsyfte att stävja nordirländsk terrorism. Den innehåller även regler
tillämpliga på internationell terrorism, såsom reglerna som kriminaliserar
finansiering av terrorism och förenklade anhållningsregler. Immigration
Act möjliggör avvisning eller utvisning av en utlänning vars vistelse i
Storbritannien inte är förenligt med det allmännas bästa.
Landet har även under denna period varit utsatt for internationell terror-
ism. Två helt skilda rörelser, PKK och islamiska fundamentalistiska orga-
nisationer, har stått för huvuddelen av terrorhandlingarna.
PKK: s aktiviteter i östra Turkiet har fortsatt och rapporter om strider
har förekommit flera gånger i veckan trots ökade vapeninsatser i området.
De islamiska fundamentalistiska organisationerna innebär ett ökat pro-
blem inom Turkiet. På senare tid har flera framstående personligheter och
”sekularister” mördats. Förutom dessa rörelser förekommer i landet även 7
vissa vänsterextremistiska organisationer. Dessa tros ligga bakom ett dus- Skr. 1990/91:73
sin polismord under året. Ingen ny lagstiftning riktad mot terrorism har Bilaga
tillkommit.
Under perioden har förekommit ett fall av internationell terrorism. Hän-
delsen ägde rum i juli 1989, då tre kurder mördades i Wien. Någon ny
lagstiftning med anknytning till terrorism har inte tillkommit.
Slutligen kan anmärkas att samtliga stater för vilka redogjorts har
uttryckt starka farhågor om en ökning av internationell terrorism i sam-
band med Kuwait-krisen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990