Regeringens proposition
1990/91: 55

om statlig garanti för anordnande av
olympiska vinterspel i Sverige år 1998

Prop.
1990/91: 55

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 26 oktober 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en
ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1998 i
Östersund och Åre under förutsättning att Internationella olympiska kom-
mittén beslutar förlägga spelen till dessa kommuner.

1 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1990

Prop. 1990/91: 55

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,
Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av
olympiska vinterspel i Sverige år 1998

1 Inledning

Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års, 1992 års som 1994 års
tävlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (IOK)
om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK:s regler fordras normalt
att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska
garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl.a.
denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena beslutat om sådana stats-
garantier (prop. 1977/78: 146, KrU23, rskr. 275, prop. 1980/81:200,
KrU35, rskr. 428, prop. 1985/86: 104, KrU23, rskr. 331 och prop.
1987/88: 24, KrU8, rskr. 87). IOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att
erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i
Canada, Albertville i Frankrike resp. Lillehammer i Norge.

I framställning till regeringen 21 februari 1990 anhöll Östersunds och Åre
kommuner genom ett gemensamt bildat bolag - Vinterspelen i Östersund/Åre
Aktiebolag (bolaget) - om fullständiga ekonomiska garantier från staten för
att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1998.
Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna
och genomförandet av vinterspelen. Härigenom representerar det också
kommunerna vid överläggningar om statlig ekonomisk garanti för spelen. För
att bedriva kampanjen för kommunernas kandidatur fram till IOK:s beslut om
val av arrangör för OS 1998 har Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1998
bildats med representanter för Sveriges olympiska kommitté (SOK), de båda
kommunerna samt Sveriges riksidrottsförbund och näringslivet.

Framställningen med en bifogad utredning om förutsättningarna för
olympiska vinterspel i Östersund och Åre år 1998 har remissbehandlats.
Bolaget har under ärendets beredning inkommit med kompletterande hand-
lingar.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels bolagets framställan med Prop. 1990/91: 55
därtill hörande utredning som bilaga 1, dels en remissammanställning som
bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för
vinter-OS 1998. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid IOK:s
session i Birmingham den 15 juni 1991. IOK utser därvid värdort bland de
sökande. Innan IOK tar avgörande ställning krävs att statlig ekonomisk
garanti för spelens genomförande lämnas.

Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att
arrangera de vinterolympiska spelen år 1998. De i utredningen föreslagna
investeringarna och programmen har beräknats i samråd med berörda intres-
senter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de
berörda olympiska specialförbunden.

Utredningen visar att de infrastrukturella förutsättningarna att förlägga ett
vinterolympiskt spel till Östersund och Åre är mycket goda. Nödvändiga
kompletteringar såsom utbyggnader av kommunikationer och kapacitet för
boende är huvudsakligen planerade att genomföras inom befintliga planer för
orternas behov.

Bland större investeringar som redovisas märks nybyggnader av is-
hockeyhallar, ny bob- och rodelbana, nya hoppbackar, nytt skidskytte-
stadion, nybyggnader av skidstadion och skridskoarena samt en olympisk by

1 Östersund. I Åre rör det sig om investeringar huvudsakligen i befintliga
alpina anläggningar samt ett nytt presscenter. Kostnader förutses även för
investeringar i telekommunikation.

I utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens
genomförande i prisläget december 1989. Kostnaderna beräknas uppgå till

2 911 milj.kr. och intäkterna till 2 271 milj.kr.

De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av sänd-
ningsrätten för TV. Dessa intäkter har beräknats till 1 443 milj.kr. med
utgångspunkt dels i senast kända avtalsförslag från IOK till värdorten för
sommarspelen år 1996, Atlanta, dels i erfarenheter från Calgary och
Albertville samt beräkningar för Lillehammer. Utöver TV-intäkterna har
beräknats bl.a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljettintäkter samt vissa
s.k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftskalkyl. I kalkylen beaktas inte sam-
hällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig
service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regional-
ekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock redovisats i utred-
ningen och i flera remissvar.

Utredningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser ställer sig
positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Byggnadsstyrelsen har särskilt

granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar att dessa är väl Prop. 1990/91: 55
genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga
skede.

Riksrevisionsverket (RRV) anger i sitt remissutlåtande, att det finns förut-
sättningar att genomföra en vinterolympiad i Östersund/Åre som såväl sam-
hällsekonomiskt som statsfinansiellt kan balansera. Osäkerheten i främst
intäktsberäkningama är dock stor. RRV pekar på att bedömningarna är
mycket svåra att göra beroende på den långa tiden fram till spelens genom-
förande. Därav följer att med olika antaganden kan utfallet av resultaten
variera.

Sveriges turistråd har analyserat konsekvenserna för svensk turism om
spelen hålls i Sverige 1998. Rådet pekar på att samhälleliga basinvesteringar i
stora och komplexa anläggningar inom turistnäringen ofta är det som er-
fordras för att från olika håll locka fram riskvilligt kapital i form av följd- och
kompletteringsinvesteringar. Enligt turistrådet kommer ett OS att för turismen
huvudsakligen innebära varaktiga och positiva effekter under en period av
minst 10 år efter spelen, men även ansökan i sig ger en positiv fokusering på
Sverige och kommunerna ur turismsynpunkt.

I sitt remissutlåtande uttalar länsstyrelsen i Jämtlands län att den ser av-
görande fördelar i Sveriges kandidatur. En viktig fördel är den befintliga
infrastrukturen som vid en jämförelse ger klart lägre investeringskostnader
för basinvesteringar i Östersund/Åre än för tidigare arrangörsorter. Enligt
Stiftelsen för OS i Östersund 1998 har ledande företrädare för svenskt
näringsliv ställt i utsikt att under vissa förutsättningar bära investerings-
kostnader för arenor vid ett OS i Östersund och Åre 1998.

För egen del anser jag det vara av stor vikt för såväl Sverige som för
svensk idrott att större internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt
land. Ett arrangemang som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster
genom ett ökat antal besökare till landet och bidrar samtidigt till att göra
Sverige känt utomlands. Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS
har positiv betydelse i detta sammanhang. Jag anser att det därför är motiverat
att staten, liksom tidigare, ställer erforderlig ekonomisk garanti för anord-
nande av olympiska vinterspel i Östersund/Åre. Jag förutsätter därvid att
näringslivet lever upp till den ekonomiska medverkan man givit uttryck för.

Under förutsättning att riksdagen godkänner mitt förslag bör regeringen
senare ta upp förhandlingar med bolaget om de närmare förutsättningarna för
en statlig garanti. I det följande redovisar jag de riktlinjer som bör gälla för en
sådan garanti.

Statsgarantin bör omfatta det av bolaget redovisade utgiftsprogrammet om
2 911 milj.kr. Oförutsedda kostnader för verksamhet och investeringsobjekt
som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom ompriorite-
ringar. Samtliga ekonomiska beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget
december 1989.

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är
storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att
försäljningen av TV-rättighetema förutsätts svara för huvuddelen av intäk-

tema bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det Prop. 1990/91: 55
är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäk-
ter genom försäljning av rätten att använda OS-symbolen.

Som jag redan berört är osäkerheten stor när det gäller de intäktsbedöm-
ningar som kan göras för närvarande. Det finansiella kontraktet mellan
arrangören och IOK sluts direkt efter det att arrangörsorten är utsedd vilket är
sju år innan spelen hålls. Förändringar i valutakurser vad gäller de huvud-
sakliga intäkterna, internationella TV-intäkter, är svåra att förutse. Detta gäller
även storleken av intäkterna från t.ex. sponsring. Med den konstruktion av
statsgarantin som jag förordar kommer utvecklingen i fråga om intäkterna att
vara avgörande för om statsgarantin behöver tas i anspråk. Jag vill betona
vikten av att alla möjligheter tas till vara att täcka de beräknade kostnaderna
genom ökade intäkter.

Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att kommunerna
suveränt tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och eko-
nomi. Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att
inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering
uppstår. Kommunala investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra
till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och
därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas.

Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett villkor för
garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. I
detta sammanhang vill jag åter nämna att staten inte bör ställa några garantier
för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen efter att
arrangören utsetts men före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan
på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år
1998. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla
mot bakgrund bl.a. av det positiva intresset hos näringslivet.

Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika investeringar
måste tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter med näringslivet
om detta snarast.

Idrottsrörelsens medverkan med ideellt arbete är av avgörande betydelse
för OS-arrangemangets genomförande.

De samhällsekonomiska effekterna har tidigare beskrivits. Låt mig avslut-
ningsvis peka på betydelsen av flera positiva aspekter. Staten erhåller ökade
indirekta skatteintäkter genom arrangerandet av ett OS i vårt land. Sveriges
valutabalans gynnas av att ett så stort arrangemang genomförs i Sverige.
Spelen innebär såväl varaktiga som tillfälliga sysselsättnings- och investe-
ringsökningar i främst Jämtlands län, men även i angränsande län. Ett olym-
piskt spel innebär också en mängd ej mätbara positiva upplevelser för många
människor.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att staten bör kunna lämna
en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinterolympiad i
Östersund och Åre år 1998.

3 Hemställan

Prop. 1990/91: 55

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att bemyndiga regeringen att ställa en statlig garanti för anordnande
av olympiska vinterspel i Sverige år 1998, i enlighet med de riktlinjer
som jag här har redovisat.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden
har lagt fram.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Förutsättningar för
olympiska vinterspel
i Östersund 1998

Vinterspelen i Östersund/Åre AB

VINTERSPELEN I ÖSTERSUND/ARE AB

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Östersund 1990-02-21

Till

Regeringen
Bostadsdepartementet

Ansökan om statlig garanti för Olympiska vinterspel 1998

Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat att fortsätta
sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt
vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympis-
ka kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersunds
kandidatur inför 1998 och på sina årsmöten under 1989 gjort
uttalanden till stöd för kandidaturen. Kommunfullmäktige i
Are och Östersunds kommuner har med stor majoritet ställt
sig bakom en ny ansökan. I samverkan med näringslivet och
idrottsrörelsen startas en ny kampanj för att marknadsföra
Östersund inför omröstningen om 1998 års vinterspel som
sker i Birmingham, Storbritannien i juni 1991.

Östersund skall anmäla sin kandidatur senast den 1 mars
1990 och ansökan skall vara hos den Internationella Olym-
piska Kommittéen (IOC) senast den 1 november 1990. Ansökan
skall för att vara giltig åtföljas av en statlig garanti
för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan
garanti har nu utarbetats av kommunernas gemensamma bolag.
Vinterspelen i östersund/Are AB, som tecknade avtalet för
1994 med staten. Utredningen baseras på ansökan till 1994
med de kompletteringar i bestämmelser och avtal som er-
hållits från IOC, med erfarenhet från spelen 1 Calgary och
planeringen för spel i Albertville och Lillehammer.

Ett Vinter-OS i Östersund och Sverige skulle bli den
största idrottsfesten och det största internationella
evenemanget någonsin i vårt land. Olympiska spel ger en
helt unik marknadsföring av ett land och mycket stora
möjligheter att knyta nya affärskontakter. Regionalt i
Jämtland skulle ett Vinter-OS innebära nyinvesteringar,
stimulans och utveckling av en omfattning som är svår att
beskriva.

Utvecklingen i Lillehammer tyder redan nu på mycket omfatt-
ande nyinvesteringar och nyetableringar i anknytning till
spelen. För de länder som ansöker om och arrangerar olym-
piska spel ingår det nästan alltid i en nationell och
regionalpolitisk strategi för att utveckla ett land eller
en region. Samma synsätt bör gälla i Sverige och möjlig-
heterna att ta till vara detta tillfälle är utomordentligt
goda för regionen och hela Sverige. Turism- och besöks-
näringen har en stor betydelse redan idag och är en inter-
nationellt ökande näringsgren. Sverige har mycket stora
möjligheter att få en ökande turism från Europa när samar-
betet inom EG ökar. För det krävs en marknadsföringsinsats
med utomordentligt stor genomslagskraft. Inget torde över-
träffa Olympiska Spel i detta avseende.

Ekonomin i ett Vinter-OS kan beskrivas på olika sätt.
Arrangören skall göra en kalkyl som redovisar de företags-
ekonomiska kostnaderna och intäkterna. Spelen genererar
också stora intäkter till samhället dels direkt genom ökade
skatter och avgifter till stat, kommun och landsting p g a
spelen dels via de intäkter som erhålls genom en ökad
turism och därav följande omsättning och sysselsättning. I
utredningen redovisas dels arrangörens kalkyl dels de
intäkter som samhället erhåller i form av skatter och
förbättrad valutabalans. Arrangörens kalkyl visar ett
underskott med 337 miljoner kronor beroende på ökade drift-
kostnader och försämrade TV-inkomster sedan förra ansökan.

I ökade skatter och avgifter erhålls emellertid 4,2 miljar-
der kronor. Den ökade turismen beräknas förbättra bytes-
balansen med 5 miljarder kronor. Det bör noteras att enbart
inkomsterna för staten i form av moms på investeringar i
anläggningar och driftkostnader under spelen uppgår till
minst 550 miljoner kronor. De direkta inkomsterna i form av
moms är således större än arrangörens underskott till
vilken det behövs en statlig garanti. Utöver detta ligger
samhällets övriga Intäkter för skatter, avgifter och mark-
nadsföringseffekter. Olympiska Vinterspel ger på den nivå
som beskrivs i utredningen ett stort samhällsekonomiskt
överskott och även ett stort överskott i statens samlade
budget. Till detta skall läggas nya arbetstillfällen i en
region som fortfarande behöver ett omfattande regional-
politiskt stöd.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Med hänvisning till föreliggande underlag och ekonomisk
kalkyl för ett Vinter-OS i Jämtland 1998 hemställes att
regeringen förelägger riksdagen förslag om statlig garanti
för Vinter-OS i Sverige 1998.

För Vinterspelen Östersund/Are AB

Nils Ericsson
Ordförande

cobsson

n-Bruno

ice ordförande

(Oppositionsråd i
Are kommun)

Uno Svaleryd
VD

(1:e vice ordf i
kommunstyrelsen i
Östersunds kommun)

ANSÖKAN OM OLYMPISKA VINTERSPEL TILL ÖSTERSUND 1998

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Östersund kandiderade till de Olympiska Vinterspelen 1994 i
Seoul. Spelen tilldelades Lillehammer. Resultatet var trots
det en stor framgång. Östersund var den enda nya kandidaten
bland fyra konkurrenter och hade eftersom vinterspelen
flyttades från 1996 till 1994 en mycket kort kampanjtid.
Östersund hade endast behövt ytterligare fyra röster för
att bli tilldelad spelen. Det är det bästa resultatet av de
ansökningar som Sverige gjort.

Sverige har med Östersund en mycket stark kandidat. Öster-
sunds förslag med koncentrerade arenor, en olympisk by, ett
stabilt vinterklimat och dokumenterad organisationserfaren-
het mötte mycket stor respekt bland medlemmarna i den
Internationella Olympiska Kommittéen (IOC) och de represen-
tanter för de internationella vintersportförbunden som
besökte och undersökte Östersund. Det framgår även klart av
de rapporter som upprättats av olika undersökningskommis-
sioner att Östersund har mycket goda förutsättningar att
arrangera Olympiska Vinterspel.

Kampanjen för 1994 upplevdes som mycket positiv i Jämtland
och Östersund. Den starka uppslutningen kring kampanjen
skapade en sammanhållning och ett samarbete mellan närings-
liv, organisationer och kommuner som har stor betydelse för
länets utveckling. Kampanjen visade på länets stora natur-
liga möjligheter till utveckling när viljan och sammanhåll-
ningen finns.

Östersund och Are står därför som kandidat till de Olym-
piska Vinterspelen nu för 1998. Huvudskälen för en ansökan
är de sammma som inför ansökan till 1994.

• Sverige som är en av de största vintersportnationerna
bör en gång få stå som värd för ett Vinter-OS.

» Ett olympiskt spel i Sverige är en kraftfull stimulans
för svensk idrottsrörelse, främst då vintersporterna.

• I Östersund och Are skapas ett starkt vintersport-
centrum, Nordens vintersportcentrum, som gynnar både idrot-
ten och turismen.

• Ett Vinter-OS är med säkerhet den största och starkaste
regionalpolitiska insats som Jämtland kan få. Investeringar
på omkring 2 miljarder kronor och driftkostnader på 0,9
miljarder kronor ger sysselsättningsökning, kringinveste-
ringar, ökad turism, förbättrad bytesbalans med 5 miljarder
och ökade skatteintäkter med 4,2 miljarder kronor.

Ansökan inför 1998 har fått ett mycket starkt stöd av
kommuner, organisationer och näringsliv.

9 Sveriges Olympiska Kommitté;s styrelse beslöt i februari
1989 att ställa sig bakom en ny ansökan. S0K:s årsmöte
uttalade i november sitt stöd.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

• Riksidrottsmötet antog i november ett uttalande för
Östersunds kandidatur.

• Kommunfullmäktige i Östersunds och Åre kommuner har med
stor majoritet beslutat att ansöka om Vinter-OS 1998.

• Regionens näringsliv ställer upp som sponsorer av en ny
kampanj med stöd av bidrag från regering och länsstyrelse.

Det är således med ett starkt stöd som en organisation för
en ny kampanj nu byggs upp.

Organisation och kampanj

Kampanjen inför 1998 kommer att bedrivas inom en stiftelse
där Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) är stiftare. Lands-
hövding Sven Heurgren är ordförande och hedersordförande
talman Tage Pettersson. Stiftelsen ansvarar för själva
kampanjen som slutar i juni 1991 med en omröstning i Bir-
mingham. Arbetet inriktas i mycket hög grad på personlig
bearbetning av IOC:s 94 medlemmar. En giltig ansökan till
IOC om att få stå som kandidat vid omröstningen i Birming-
ham förutsätter en statlig garanti som garanterar spelens
genomförande.

Det är i likhet med ansökan till 1994 kommunerna som till-
sammans med SOK och en speciell organisationskommitté
ansvarar för ett genomförande av eventuella spel och därmed
även behöver den statliga garantin. Are och Östersunds
kommuner har därför gemensamt bildat det till hälften
vardera ägda bolaget "Vinterspelen i Östersund-Are AB" som
utarbetar förslag och kalkyler samt ansöker om statlig
garanti. Avtal om statsgaranti avses tecknas med bolaget
efter särskilt godkännande av bolagets ägare, kommunerna.

Tidigare OS-utredninqar

Falun och Åre ansökte om Olympiska Vinterspel vid tre
tillfällen, nämligen till 1984, 1988 och 1992. Riksdagen
beslutade i samtliga fall att bevilja statlig garanti.

Inför Östersunds första ansökan till 1994 gjorde Vinterspe-
len i Östersund/Are AB en utredning "Förutsättningar för
olympiska vinterspel i Östersund 1994", som i juni 1987
överlämnades till regeringen. Efter förhandlingar och
remissbehandling föreslog regeringen i prop 1987/88:24
riksdagen "att bemyndiga regeringen att ikläda staten
ekonomiska åtaganden i överensstämmelse med till denna
proposition bifogat avtal". Riksdagen biföll förslaget och
avtal träffades mellan staten, kommunerna och Vinterspelen
i Östersund/Are AB.

Förutsättningar vid ansökan till 1998 Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Den utredning som nu föreläggs baseras i hög grad på ansö-
kan till 1994. Förändringar har gjorts p g a ändringar i
det olympiska programmet, noggrannare programanalyser under
den förra kampanjen och förändring och flyttning av några
arenor i Östersund. Utredningen har dessutom tillförts
erfarenheter och kalkylunderlag från Calgarys slutredovis-
ning samt Albertvilles och Li1lehammers kalkyler.

Utredningen baseras på nu gällande program, standardkrav
och tävlingsregler som ställs av vintersportförbunden och
godkänts av IOC. IOC:s charter och andra bestämmelser som
"Minimum requirement for press and media" samt senast kända
förslag till avtal mellan arrangör och IOC ligger även till
grund för utredningen.

Kostnader redovisas i kostnadsläge december 1989.

Följande ändringar har gjorts av IOC i programmet för
Vinter-OS

- Skidskytte damer tillkommit med 3 grenar

- Skidor längdåkning har fått ytterligare 2 grenar

- Skidor freestyle puckelpist tillkommer

- Kortåkning på skridsko (shorttrack) tillkommer (1992)

- Konståkning obligatoriska programmet utgår

- Inga s k demonstrationssporter tillåts

Bland annat med ledning av dessa programförändringar före-
slås följande ändring av arenor i Östersund

• Skidor och skidskytte på separata stadion vid nuvarande
skidstadion och den s k Remonthagen.

• Backhoppning på Frösön (östberget).

• Ishallar flyttas till Odensala Sportfält där en ersätt-
ningshall till den nerbrunna Z-kupolen skall uppföras.

• Hastighetsåkning på skridsko förläggs till nuvarande
skridskoarena Lövsta.

Lillehammer projekterar och planerar just nu spel med i
stort sett samma underlag som denna ansökan. Jämförelser
med Li1lehammers beräkningar har gjorts. Det bör emellertid
observeras att Lillehammer f n arbetar med olika alternativ
och ej med sitt slutliga förslag.

Programmet baseras på ett tävlingsprogram med 16 tävlings-
dagar liksom Calgary, Albertville och Lillehammer. Antalet
aktiva ledare, delegater av olika slag och massmedia repre-
sentanter ökar successivt. En uppräkning med ca 10 X har
gjorts från den tidigare kalkylen. Anläggningskostnaderna
har mellan mars 1987 och december 1989 stigit med ca 25 X.

Utredningen bygger på ett genomförande av tävlingar av hög Prop. 1990/91:55
internationell klass i moderna anlägggningar med en väl Bilagal

fungerande service. Förslaget bygger på koncentrerade
anläggningar i Östersund och Are med en olympisk by i en
region och stad som erbjuder genuin olympisk stämning.

Medverkande i utredningen framgår av bilaga 12.

Förslag till arenor och anläggningar

Planeringsdata

Utredningen baseras på uppgifter från Lillehammer och egna
uppskattningar.

Aktiva och ledare, ca 60 nationstrupper

3 300 pers

IOC-ledamöter, NOC och IF representanter,
tekniska delegater, bedömare och jury-
medlemmar

750 pers

Massmed i a representanter
varav i Are ca 1 500 pers

Publik, antal sålda biljetter

varav i Åre 150 000 st

6 000 pers

1 000 000 st

Anställd personal: Successiv ökning till

300 pers

Teknisk personal och specialiserade
funktionärer vid tävlingarna

Frivilliga

200 pers

7 000 pers

Polis och säkerhetsvakter

2 000 pers

Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning
av personal i offentlig tjänst.

Tävlingsprogram redovisas i bilaga 6.

Prop. 1990/91: 55

Arenor med kapacitet och andra nyckeltal

GREN	ANLÄGGNING	NYCKELTAL
Backhoppni nq 70 m ind H 90 m ind H 90 m lag H 70 m komb H 70 m komblag H	östberget, Frösön	70 m och 90 m backe 50 000 åskådare Permanent byggyta 1 650 m²Provisoriska lokaler 1 100 m²
Länqdskidåkninq	ÖSK-skid- stadion.	40 000 åskådare på stadion 10 000 åskådare ute i spår
15 km, 30 km kl H 15 km, 50 km fri H 10 km, 15 km kl D 10 km, 30 km fri D Stafett 4x10 km H Stafett 4x5 km D Kombination 15 km ind Kombination sta- fett 3x10 km öppningsceremoni	Östersund	Permanent byggyta 2 870 m² Provisoriska lokaler 1 250 m² Spårområde 35 km

Skidskytte

10 km, 20 km H

7,5 km, 15 km D
Stafett 4x7,5 km H
Stafett 3x7,5 km D

Remonthagen

Östersund

Skridsko

Lövsta,

500 m, 1 000 m,

1 500 m, 5 000 m

10 000 m H

500 m, 1 000 m,

1 500 m, 3 000 m,

5 000 m D

Frösön

15 000 åskådare på läktare

5-10 000 " ute i spår

Provisoriska lokaler 1 690 m²Spårområde 10 km

Konstfrusen 400 meters utebana

Total yta 12 000 m²

10 000 åskådare

Permanent byggyta 1 440 m²

Provisoriska lokaler 2 010 m²

Bob och Rodel		heat H heat H 4 heat 2 heat 4 heat	östberget, H H D	Bobbana 1 500 m Rodelbana 1 200 m 20 000 åskådare Permanent byggyta 1 600 m²
2-mans 4-mans 1- mans 2- mans 1-mans	bob 4 bob 4 rodel rodel rodel
				Provisoriska lokaler 1	350 m²
Ishockey, konståk-			A-Hall,
ninq, shorttrack			Odensala	9-10 000 sitt- och ståp	1atser
Ishockeyturnering			Sportfält

med 12 lag

Konståkning	B-hall,	5 000 sittplatser	Prop. 1990/91: 55
Kort program,	Odensala,		Bilaga 1
fri åkning H	Sportfält
Kort program, fri åkning D Isdans, obliga-	C-hall	Befintlig nyuppförd hall
toriskt program	Odensala	2 000 - 3000 sittplatser
1 o 2, fri dans Kort progr, fri åkning par

Avslutningscere-
moni i A-hallen

2 st trä- 700 - 1 000 åskådare
ningshallar

inom 20 km

från Östersund

Skidåkning alpint Are

Område 1

Störtlopp 0, H

Störtlopp komb D, H

Super G, H

Område 2

Slalom D, H

Slalom komb D. H
Storslalom D, H

Super G, D
Puckelpist D, H

Befintligt störtlopp byggs
ut med ny nedfart

30 000 åskådare

Läktare för 7 800 pers

Permanent byggyta 1 450 m²

Åskådare 20 000 pers

Läktare 3 500 pers

Permanent byggyta 1 725 m²

Arenornas placering framgår av karta 1 och 2. Arenorna
ligger i Östersund inom 4 km från olympisk by och presscen-
trum. Läget för respektive arena är valt efter nuvarande
användning och en fortsatt framtida användning.

Hoppbackar byggs nytt på östberget Frösön intill nuvarande
slalombacke enligt nya normer från FIS. Backarna syns väl
från stora delar av Östersund och hopptornen tjänar som ut-
siktstorn över staden och omlandet.

Den helt nya konstfrusna kombinerade bob- och rodelbanan
byggs också på östberget i en syd-väst sluttning. Erfaren-
hetsvärden från Albertville har utnyttjats.

På Frösön placeras även anläggningen för hastighetsåkning
på skridsko. Oen nuvarande banan byggs om till konstfrusen
och med nya byggnader. Anläggningen är i framtiden konst-
frusen skridskobana och bandyplan.

Nuvarande skidstadion vid ÖSK-stugan byggs ut till ett
stort skidstadion. Den naturliga sluttningen utnyttjas till
läktare. Anläggningen utnyttjas för öppningsceremonien och

har den officiella olympiska elden. Den välkända SM-ter-
rängen används som spårområde. Skidstadion används efter
spelen även för skidskytte.

Ett separat provisoriskt skidskyttestadion byggs nära
presscentrum på Remonthagen. Skytteanläggningen kan använ-
das efter spelen då anläggningen ligger på militär mark.
Utökningen av antalet grenar i skidskytte och skidor samt
kravet på helt separata banor för skidor och skidskytte för
tävling eller träning varje dag har medfört separata skid-
och skidskyttestadion.

Ishallarna förläggs på Odensala Sportfält. På sportfältet
som f n i huvudsak används till fotboll kommer under de
närmaste åren att byggas en mindre ishall, ev curlinghall,
samt fotbolls- och fri idrottsarena. Ny A-hall och B-hall
anläggs på området.

De alpina grenarna genomförs liksom tidigare i Are. Komp-
lettering sker med en ny nedfart för störtlopp damer och
super G herrar. Storslalombacken utvidgas med en ny ned-
fart. I övrigt kompletteras med byggnader och läktare.

För olympisk by utnyttjas ett bostadsområde som vid spelens
genomförande är under uppförande. Lämpliga områden finns 4-
-5 km från Östersunds centrum. Bostadsområdet som nybyggs
bör innehålla ca 700 lägenheter vilka används för boende.
Barnstugor, skola och befintlig affär utnyttjas för de
servicefunktioner som skall finnas inom den olympiska byn.
Till förråd och verkstäder används befintliga garage och
förrådsutrymmen. Området inhägnas och förses med särskilda
säkerhetsåtgärder.

Press-, radio- och TV-centrumet ligger i direkt anslutning
till den olympiska byn. Arméns Tekniska Skola (ATS) och
Försvarets förvaltningsskola (Försv) har utomordentligt
goda lokaler för press, radio och TV. Skolhuset och teknik-
huset med sammanlagt 60 000 m² byggnadsyta gör det möjligt
att lägga dessa tre funktioner i samma anläggning. Skolorna
förutsätts flytta ut sin verksamhet under olympiaåret.

I Are anläggs ett mindre presscentrum i en byggnad som
därefter skall användas som kongress- och sporthall.

Särskilda utredningar har gjorts för televerkets och radio-
TV:s insatser under OS. Östersund har redan idag en väl
utbyggd teleservice men extra utbyggnader erfordras. Vissa
av dessa investeringar får ett framtida bestående värde,
vissa del av utrustningen kommer att avyttras. Radio och TV
hyr i hög grad in sin utrustning men måste ha en stor
personalstyrka för att sköta sändningar och service till
andra bolag.

Behovet av databehandling är mycket stort. System behövs
för resultatgivning och resultatservice, informationssystem

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

om de aktiva, tidigare tävlingsresultat och meriter samt
som administrativt hjälpmedel. Det medför behov av stora
centrala datorer och ca 1 500 terminaler/persondatorer.

Räddningstjänst, sjukvård och polisära insatser genomförs
genom förstärkning av befintliga organisationer och genom
militärt understöd. En omfattande säkerhetstjänst byggs upp
för att ge nationstrupper och officiella personer tillräck-
ligt skydd. 2 000 personer kan totalt behövas inom säker-
hetsorganisationen. För transporter utnyttjas i första hand
befintliga flyg-, jänvägs- och busstransporter. En kraftig
utökning av turtätheten förutsätts ske och klaras av de
ordinarie trafikanordnarna. Mellan Are och Östersund inrät-
tas pendeltrafik med snabbtåg. I Östersund och Are byggs
upp en särskild transportorganisation som sköter interna
transporter mellan arenor och anläggningar och hanterar de
bilar och fordon som skall stå till IOC-ledamöterna och
truppernas förfogande.

Boende förutsätts ske på följande sätt

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Aktiva, ledare, tränare

IOC-ledamöter och represen-
tanter för nationella olym-
piska kommittéer och interna-
tionella sportförbund

Media

Olympisk by

Hotell Östersund och
delvis Åre

Inbjudna hedersgäster

Sponsorer

Mediaby Östersund

Bostadsrättslägenheter i

Are

Elevbostäder

Turistanläggningar

Hotell Östersund/Are

Hotell Are/östersund

Bostadsrättslägenheter i
Are

Ett tillskott med minst 500 hotellrum i Östersund är nöd-
vändigt liksom att bostadsrättslägenheter och andelslägen-
heter för turistboende kan reserveras för spelen. Kostnader
för Olympisk by, mediaby och den subventionerade delen i
övrigt boende finns med i kalkylen, resterande delar förut-
sätts finansieras kommersiellt.

2 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Detaljerade programbeskrivningar och övriga underlag för
kalkylerna återfinns i bilagedelen

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Arenor

Olympisk by

Mediaby

Inf rastruktur

Mediacentra

Radio- och TV-bevakning
Teleservice

Boende

Räddningstjänst, sjukvård,
Arrangörens driftkostnader
Tidplan, Hkvidltetsbedömn
Medverkande i utredning

	bilaga	1
	II	2
	II	3
	II	4
	II	5
	II	6
	II	7
	II	8
pol is	II	9
	II	10
ng	II	11
	II	12

INVESTERINGAR

KOSTNAD I TKR

RESTVÄRDEN TKR

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

ARENOR

HOPPBACKAR	134 000	300
SKIDSTADION, LÄNGD	94 000	700
SKIDSKYTTESTADION	36 000	400
SKRIDSKOARENA	57 000	600
BOB OCH RODELBANA	180 000
STÖRTLOPP, SUPER G	64 000	200
STORSLALOM, SLALOM	48 000
ISHALLAR	280 000
ÖVRIGT Ceremoniplatser	15 500
Resultattävl/tidtagn	40 000
Div	10 000	2 000
	958 500	4 200
BOENDE
OLYMPISK BY	118 000	12 000
MEDIA BY	98 000	10 000
	216 000	22 000
MEDIA
PRESSCENTER ÖSTERSUND	9 100	200
RADIO/TV-CENTER ÖSTERSUND	18 900	1 400
MEDIACENTER ARE	30 000	400
RADIO-TV UTRUSTNING	27 000	-
TELESERVICE	152 000	65 000
TELEVERKET RADIO	133 000	88 000
	370 000	155 000
INFRASTRUKTUR	16 500	-
SÄKERHETSANORDNINGAR	60 000	20 000
DATAUTRUSTNING	220 000	-
SJUKVÅRD, DOPING	10 000
SUMMA TOTALT 1	851 000	201 200

DRIFTKOSTNADER

Driftkostnaderna för ett genomförande av olympiska spel är
svåra att uppskatta. De är beroende av lokala förutsätt-
ningar, befintlig service och i mycket hög grad den am-
bitionsnivå som spelen skall genomföras på. Beräkningarna
är vidare beroende av de insatser som olika myndigheter gör
med sina vanliga resurser och inom egen budget. Kalkylen
nedan baseras dels på egna beräkningar och dels på underlag
från Lillehammer och Calgary. Underlag för bedömningarna
återfinns i bilaga 10.

Prop. 1990/91: 55.

Bilaga 1

BELOPP I TKR

ADMINISTRATION
- personal	94 000
- frivilliga	52 000
- styrelse, kommittéer	20 000
- resor	20 000
- kontorshyror, omkostn	35 000
- konsulter	30 000
- data, resultatgivn.
dokumentation	50 000	301	000
TRANSPORTER		40	000
BOENDE		25	000
TELESERVICE		50	000
RADIO/TV		135	000
TELEVERKET RADIO		24	000
SERVICE
- Sjukvård, doping	20 000
- Säkerhet, m m	30 000	50	000
ARRANGEMANG
- IOC-session, medaljer	20 000
- Invigning, avslutning	50 000
- Kulturprogram	30 000	100	000
MARKNADSFÖRING, PR, INFORMAT		80	000
ERSÄTTNING SOK		25	000
ANLÄGGNINGAR
Hyra under spelen	20 000
Drift anläggningar	10 000
Framtida driftkostnader	20 000	50	000

880 000

INTÄKTER

Beräkningen av inkomsterna är grundade på det senast kända
avtalsförslaget mellan IOC och arrangörer av olympiska
spel. I detta fall avtalsförslaget för arrangörerna av
sommar-OS 1996. Vissa förändringar till spelen 1998 är
kända. Vad gäller storleken på olika intäkter grundar sig
beräkningarna på erfarenheter från Calgary och Albertville
samt Lillehammers TV-avtal.

I beräkningarna nedan används den nu aktuella dollarkursen
som är ca 6,30 SEK per US dollar.

TV-intäkter

Avtalet mellan arrangörerna och IOC om fördelningen av TV-
intäkterna förändras successivt. I Calgary gick ca 74 X av
TV-bolagens ersättningar till arrangören. I Albertville och
Lillehammer är motsvarande andel 68—70 X. I avtalet inför
sommar-OS 1996 blir fördelningen 60 X till arrangören och
40 X till IOC.

Den sammanlagda summan av avtalen för Lillehammer uppskat-
tas till 350 MUSD. Med motsvarande TV-intäkt 1998 blir
arrangörens intäkt 1 323 miljoner kronor.

Sponsoravtal

IOC marknadsför tillsammans med arrangörerna av olympiska
spel och de olika nationella olympiska kommittéerna ett
internationellt sponsorprogram. Det andra programmet som
avser 1992 och Barcelona/Albertvi1 le omfattar 100 MUSD. Det
tredje programmet som avser 1994 i Lillehammer och 1996 års
sommarspel beräknas omfatta 150—160 MUSD. Motsvarande
intäkt används här för det program som skall omfatta 1998--
2000. Ersättning 1992 fördelas med 1/2 till IOC och NOC 2/6
till sommararrangören och 1/6 till vinterarrangören. Det
skulle motsvara 168 miljoner kronor för Östersund 1998.

Arrangören äger sedan rätt att sälja egna sponsoravtal inom
några väl angivna produktområden. Albertville har eget
sponsoravtal omfattande 800 miljoner franc vilket motsvarar
800 milj SEK. Reklamvärdet av spel i Sverige är förmodligen
av samma storleksordning. En stor sponsor är det dataföre-
tag som får ensamrätt under spelen. Den större delen av
anskaffningskostnaderna i datautrustning förutses finan-
sieras med ett sponsoravtal. Sammantaget uppskattas spon-
soringen lokalt i Sverige inkl datautrustning uppgå till
700 miljoner kronor. Totalt sponsoravtal ca 870 miljoner
kronor.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Biljettintäkter

Antalet åskådare totalt under spelen uppskattas till mellan
1,0 och 1,2 miljoner. Det är i nivå med Calgary där ändå
intresset för skidsporterna var begränsat. Ett genomsnitt-
ligt biljettpris på 80 kr är lågt i förhållande till inter-
nationella förhållanden.

Biljettintäkter 80 miljoner kronor.

Olympiska mynt, frimärken m m

Omfattande program för olympiska mynt, frimärken m m ges ut
till alla olympiska spel. Omfattningen och intresset i
Sverige är svårt att uppskatta. Här förutsätts att även
statliga lotterier till förmån för spelen kan ges ut.

Totalt bör det vara möjligt att erhålla 100 miljoner kronor
i nettointäkt.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

SUMMA INTÄKTER	TKR
TV-avtal	1 323 000
Sponsoravtal IOC	170 000
Sponsoravtal egna	700 000
Bi 1jettintäkter	80 000
Mynt, frimärken, lotterier	100 000
Restvärden	207 000 2 580 000

Kapitalkostnader

Investeringarna måste påbörjas i tid så att testtävlingar
kan genomföras under 1997. Några samlade för-olympiska spel
behöver ej anordnas. Det kan vara önskvärt att sprida ut
byggandet av anläggningarna för att få en jämnare byggsys-
selsättning och lägre priser. Förslag till tidplan finns i
bilaga 11. En summarisk bedömning av hur kostnader och
intäkter fördelas i tiden framgår även där. Kostnadsränta
beräknas efter en räntesats av 12 procent och intäktsränta
efter 9 procent.

Räntekostnad

Ränteintäkt

Summa kapitalkostnad

210 Mkr

30 Mkr

180 Mkr

TOTAL KOSTNADS- OCH INTÄKTSKALKYL FÖR ARRANGÖREN
INVESTERINGAR

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Arenor	958 500
Boende	216 000
Media	370 000
övrigt	306 500
	1 851 000
DRIFTKOSTNADER
Administration, personal	301 000
Tele, Radio och TV	209 000
Arrangemang	100 000
Anläggningar	50 000
Service, boende	105 000
Marknadsföring m m	105 000
	880 000
KAPITALKOSTNADER	180 000
Summa utgifter	2 911 000
INTÄKTER
TV-ersättningar	1 323 000
Sponsoravtal	870 000
Biljetter	80 000
Försäljning, mynt m m	100 000
Restvärden	201 000
SUMMA INTÄKTER	2 574 000
UNDERSKOTT	337 000

Samhällseffekter

Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län

Olympiska vinterspel i Östersund - Are är en händelse som

- gör Sverige känt

- underlättar för svenskt näringsliv på världsmarknaden

- stimulerar utveckling av näringslivet i Jämtlands län

Olympiska vinterspel i Östersund - Åre och i Sverige inne-
bär att såväl Idrotts- som allmänintresserade i hela värl-
den lär sig urskilja nationen och landet Sverige från
namnlika länder och områden. Sverige lyfts fram och blir
känt. För de intresserade kommer Sverige och Östersund -
Are att vara ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det
är fråga om en total marknadsföring av Sverige, som får en
plats på världskartan också i andra länder, Sverige blir
ett begrepp åtminstone för en generation framåt. Värdet av
detta går ej att mäta.

Olympiska vinterspel i Östersund - Are kommer inom Sverige
att fokusera intresset till Jämtlands län och arenaorterna.
Länets invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtids-
perspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en
lokaliseringsfaktor. Rätt utnyttjat får länet i arbetet
inför spelen en motor som genererar en positiv utveckling i
hela näringslivet. Det skapas också goda möjligheter för
etablering och utveckling av nya företag, inte minst ser-
vice och kunskapsföretag.

Det blir intressant för ungdomen att söka sig till de nya
arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare
att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner.
Länet blir ett intressant etableringsområde. Till länet
kommer att lokaliseras företag och verksamheter som vill
utvecklas med länets övriga näringsliv. Länet tillförs
goodwill som kommer näringsliv, offentlig förvaltning och
de enskilda individerna tillgodo i många avseenden. Redan
under den första kampanjen har märkts de effekter som här
beskrivits.

Jämtlands län har givetvis de bästa förutsättningarna att
tillvarata det intresse som riktas mot turismnäringen.
Denna får under hela förberedelsetiden och de långsiktiga
goodwi11 värden som spelen skapar en utomordentligt betydel-
sefull injektion.

En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan
inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar.
De Olympiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län
kvaliteter som inte går att kvantifiera.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Goodwi1lvärdet för svenskt näringsliv Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Svensk industri satsar enorma belopp pä marknadsföring av
sina produkter. Att industrin har framgäng är avgörande för
sysselsättning och välfärd i landet. Hur kan betydelsen av
OS värderas i detta sammanhang ?

Reklam i anslutning till idrottsarrangemang har blivit ett
av medlen för landets näringsliv att skapa goodwill och
marknadsföra sig. Näringslivets idrottssponsring omsätter
ca 750 Mkr/år. Det går naturligtvis Inte att säkert beräkna
värdet pä världsmarknaden av ett OS 1 Sverige. Att världens
1drotts1ntresserade ges systematiskt redaktionell informa-
tion i radio-TV och press under 5—6 förberedelseår samt
dagligen under 16 dagars spel kan inte säkert värderas.

Spelens attraktionskraft gör att TV-rättigheterna betalas
med miljardbelopp. TV-bolagens kunder betalar än mer för
rätten till reklam i anslutning till TV-sändningarna.

Vilket värde måste inte då ligga 1 att Sveriges-OS expone-
ras i hundratals timmar. Den draghjälp om kunder och mark-
nadsandelar, som ges Sveriges näringsliv, måste värderas
till att vara flera gånger högre än värdet av det svenska
näringslivets årliga idrottssponsringsinsatser inom landet.
TV-bolagens värdering av OS som reklambärande attraktion
bekräftar detta. Draghjälpen av OS kan därför med säkerhet
värderas i miljarder kronor.

OS betydelse för svensk turismnäring

Svenskar reser utomlands för 30 miljarder/år. Svenska flyg-
och färjeföretag satsar årligen ca 300 Mkr på internatio-
nell marknadsföring. 200 Mkr satsas av hotel, diverse
organisationer m fl. Sverige får in 14 miljarder kronor
genom utlänningars besök.

Om Olympiska vinterspel ökar intresset för Sverige så att
de som redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid med 10 X
eller besöksströmmen ökar med 10 X, innebär detta ytter-
ligare intäkter på 1,4 miljarder kronor/är. Om denna effekt
uppnås under 1993—1998, ger detta en bruttoinkomst på 8
miljarder kronor och en direkt sysselsättningseffekt mot-
svarande 12 800 årsarbeten.

Valutaeffekter

Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valu-
tan och valutaflödet. Här redovisas dock bara de direkta
effekterna för valutaflödet av OS.

Utländska reklamintäkter under OS tillför Sverige 1—1,5
miljarder kronor.

OS medför att den utländska turismströmmen till Sverige i Prop. 1990/91: 55
kronor ökar med 10 X under 6—7 år fram till och med OS Bilagal

1998. Därigenom tillförs Sverige 8 miljarder kronor.

Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund av ökad import
ger OS ett netto på drygt 5 miljarder kronor i utländsk
valuta.

Valutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har inte
beräknats.

Direkta effekter i Jämtland av OS

Investeringar

Investeringskostnaderna beräknas uppgå till i runda tal
1 100 miljoner i byggnader, anläggningar och inventarier.

Investeringarna för teletrafik och radio-TV-distributionen
beräknas till 320 Mkr.

De direkta investeringarna i anläggningar ger ca 3 000
årsarbeten. Till detta skall läggas de investeringar som
kommer att ske på kommersiell grund i hotell, restauranger,
turistanläggningar m m.

Drift

Driften av anläggningarna och genomförandet av OS ger 1 750
årsarbeten.

Andra effekter i Jämtlands län 1991 —1998 av OS

OS 1998 i Östersund - Åre ger Jämtlands län ett medel för
utveckling. OS-förberedelser och en ökad turistström ger en
ekonomisk injektion. OS ger länet ett hoppfullt framtids-
perspektiv, som i sig genererar utveckling.

Länet får en dynamisk image och kommer för många att er-
bjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir mång-
facetterade, om möjligheterna tas tillvara.

Beräkningar kommer här att ske av de direkta effekterna för
turismnäringen. De indirekta effekterna på andra näringar
skattas enbart genom en multiplikatorberäkning. I en sådan
beräkning dväljs effekterna inom livsmedelsindustrin,
transportväsendet, gross- och detaljhandel, tjänsteföretag
etc.

OS betydelse för turismen i Jämtlands län

Östersund firade 200-årsjubileum 1986. Att man firade och
vad som då erbjöds besökare, har sannolikt inte varit
allmänt känt i landet. Trots detta kom att till staden
förläggas ett stort antal konferenser medförande 20 000
gästnätter.

Analyser av bäddkapaciteten i Östersund - Äre-området
visar, att här finns betydande kapacitet för en ökad be-
söksström med undantag för månaderna mars och juli.

Mot denna bakgrund och den utbyggnad, som nu sker av in-
formations- och arrangemangsorganisationer beräknas att det
under åren 1992--1998 årligen genereras 50--80 000 gäst-
nätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genom såväl
nyskapade besöksanledningar p g a OS som förlängning av
ordinarie vistelser till följd av OS-intresset. Det finns
god kapacitet att ta emot ökningen, en ökning som helt kan
hänföras till marknadsvärdet av de förestående spelen.

Spelen kommer att föregås av en betydande tävlingsverksam-
het på internationell nivå. Syftet är att trimma anlägg-
ningar och organisation. Tävlingarna kan till viss del
läggas på tid, då allmänturismen inte utnyttjar all bädd-
kapacitet. Tävlingarna ger då en ökad turismomsättning.
Intresset att besöka gamla OS-arenor och orter under och
efter spelen kommer årligen att generera 10 OOO-tals gäst-
nätter.

OS medför att kapacitetsutbyggnaden i länet tidigareläggs.
Denna beräknas försiktigtvis till att 1 000 bäddar varje år
tidigareläggs 1 år under 5 år. Denna kapacitet ger 500 000
ytterligare gästnätter, då det är kapacitetsbrist i de
intressanta områdena i ca 15 veckor.

Fram till OS kan turismen väntas tillföra länet drygt 1
miljard kronor i ökade turismintäkter och ca 2 300 ytter-
ligare direkta årsarbeten.

Efter- OS kan merintäkterna under en 5-årsperiod skattas
till åtminstone flera hundratals miljoner kronor och de
bestående långsiktiga sysselsättningseffekterna till 100-
tals årsarbeten.

Prop. 1990/91: 55.

Bilaga 1

Sysselsättning och skatter

Det är viktigt understryka att OS ur samhällssynpunkt är av
vida större betydelse än det som mätes i antal sysselsatta,
skatter etc. OS effekter på sysselsättning och skatter är
dock så omfattande att de här skall särredovisas.

OS investeringar

OS drift

Effekter på turismnäringen
1992--98 i landet genom ökad
utländsk turism

Effekter för turismnäringen i
länet kan till stor del bero
på omfördelning inom landet,
varför någon nettoeffekt ej
beräknad här. (För länet till-
kommer 2 300 årsarbeten.)

Summa direkta arbetstillfällen

3 000 årsarbeten

1 750 årsarbeten

12 800 årsarbeten

17 550 årsarbeten

Indirekt 0,25

4 350 årsarbeten

21 900 årsarbeten

Prop. 1990/91: 55.

Bilaga 1

Vid en lönekostnad exklusive
sociala avgifter på 140 000
kronor per årsarbete ger OS i
Inbetalda skatter (21 900 x
140 ' x 34 X)

sociala avgifter (21 900 x
140 ' x 36 X)

I mervärdesskatteintäkter erhålles.

Från investeringar för OS

Från driften för OS

Från den ökade utländska turism-
strömmen

Från den ökade svenska turismen
till Jämtland bortses, då det t111
viss del torde vara fråga om om-
fördelning av resande och intäkter
inom landet.

Från mervärdesskatt på multiplika-
toreffekten bortses.

OS genererar merinvesteringar och
merinkomster för främst turism-
näringen i landet. Det är investe-
ringar och intäkter som i allt
väsentligt ej görs/uppstår utan
ett OS. För staten och till någon
del kommuner innebär därför OS i
Sverige merintäkter fördelade un-
der en 6-årsperiod på sammanlagt

1 042 mi 1j kronor

1 103 mi 1j kronor

400 mi 1j kronor

150 milj kronor

1 500 mi 1j kronor

4 200 mi 1j kronor

OS är enbart av detta skäl en
nationell angelägenhet.

Investeringar och drift av de specifika OS-anläggningarna
och den ökade sysselsättningen inom turismföretag och andra
näringar ger i länet 7 600 årsarbeten.

I genomsnitt ges årligen ytterligare 1 200 personer arbete.
Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan tidvis så hög att
sysselsättningseffekterna sprids i hela Mellannorrland.

Sammanfattning

OS 1998 ger Sverige

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

- en egen identitet i utlandet

- för några år en "high light"

- goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas
till ett värde av flera miljarder kronor

- årligen ytterligare 1 000 Mkr i utländska turismintäkter
och drygt 3 000 nya årsarbetsti1Ifällen

- 4 200 Mkr i skatter och avgifter på de merinkomster som
uppstår tom 1998

- ett nettobidrag till valutabalansen fram tom 1998 på

5 000 Mkr

OS 1998 ger Jämtlands län

- en förstärkt och mer mångfacetterad profil

- förutsättningar för näringslivsutveckling

- människorna ett mål att arbeta mot, en grund för vidare-
utveckling

- investeringar i byggnader m m med bestående värde för

1 100 Mkr

- investeringar i kommunikationssystem med bestående värde
för 200 Mkr

- minst 500 årsarbetsti 11fällen under 7 år för investering
och drift av specifika OS-anläggningar (exkl multiplika-
tion)

- 400 årsarbetsti1Ifällen ytterligare inom befintlig och
utbyggd turismindustri (exkl multiplikation)

indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 ar-
betstillfällen under 6 år

- hundratals bestående långsiktiga arbetstillfällen efter
OS

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Förutsättningar för
olympiska vinterspel
i Östersund 1998

Vinterspelen i Östersund/Åre AB

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 1
TILL ANSÖKAN OM
STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR ARENOR

6. ISHOCKEY och KONSTÅKNING

7. ALPINA GRENAR ARENA 1

9. KOMPLEMENT ÖSTERSUND

10. KOMPLEMENT ARE

H-KONSULT

JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

1 BACKHOPPNING

Nya hoppbackar byggs på Östberget.

Tävlingsprogram:

Herrar 70 m (normalbacke), 90 m (storbacke) och 90 m
lag

Herrar kombination 70 m och 70 m lag

Backarna disponeras för träning en vecka före
tävling .

Ca 20 deltagande etablerade nationer (+ nya) med 4-6
hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och
gren innebär ca 80 tävlande per gren.

Läktar- och gradängområdet planeras för 40 000
personer. Med utnyttjande av anslutande delar av
slalombacken kan man ta emot de 50 000 personer som
angetts som maxvärde.

90 m-backens torn förutsätts även kunna fungera som
utsiktstorn.

1.1 Tävlingszon

Backarna byggs med profil och mått enligt de hand-
lingar som upprättats för IOCs och Internationella
skidfederationens granskning - daterade 880414.

Överbackarna utförs med yta för preparering med snö,
bredd 2,5 m + traooor på båda sidor.

Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel
som drivs med elektriskt spel.

Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in-
ställbar för nivåskillnader h = 0,5 m och sido-
placerade plattformar för påtagning av skidor.

Vindnät skall finnas för montering på fasta stolpar
ovanför trädnivån.

Underbacken utförs med konstsnöanläggning och enkel
snötransportör. Preparering sker med roller/vibrator
på wire-spel.

I underbacken utförs skylt- och linjemarkeringar.

Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna, som
nyttjas av hoppmätarna. Bakom trapporna utförs
plattformar för sekreterare respektive hopplängds-
domare (6 st) .

3 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och
startsignalsystem.

Tävlingszonen skall ha belysning för preparation och
för träning.

I 70 m-backen förbereds överbacken för kakelspår.
Underbacken förbereds för plastsbeläggning och
spr inklersystem.

I kalkyl för tävlingszonen ingår även grovschakt för
publikläktare och gradänger.

1.2

Byggnader m m

Byggnadsproqram i anslutning till överbackarnas torn:

- Omklädningsrum med toaletter
och enkel tvagningsavdelning

(markplan) ca	120	m2
Vallnings- och servicerum
(markplan)	50	m2
Personal- och funktionärsrum
(markplan) ca	50	m2
Entréutrymmen för besökande
till 90 m-torn ca	50	m2

- "Värmestugor" för tävlande
nära startplattformar (refe-
rens Calgary). 40 m2 i 70 m-
torn. 60 m2 + kök för enkel
servering i 90 m-torn (även
utsiktsrum för besökande tu-
rister). Toaletter upptill i
båda tornen.

Total programyta ca	130	m2
- TPC-central	30	m2
- Länkterminal för Televerket
Rad io	20	m2
Summa programyt.a	450	m2

Med tillägg för biutrymmen, kom-
muni kationsyta , väggyta, tekniska
utrymmen m m bedöms totalytan bli
ca 650 m2 BTA

Till detta kommer tornkonstruktioner, torntrappor,
hissar och vindskydd till startplattformar.

90 m-tornet förses med fast röd hindersbelysning

(flygsäkerhetskrav) .

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Domartorn samt utrymmen för officials och press:

Domarrummens läge styrs av tävlingsreglerna.

Övriga utrymmen anpassas till det framräknade läget.
- Se även handlingar dat 880414.

- Domarrum (5 st), teknisk delegat

och tävlingnsledare: Ca 45 m2 per

backe	90	m2
- Sekretariat, resultatbehandling, informationscentral	80	m2
- Speakerrum	10	m2
- Juryrum	20	m2
- Kontrollrum Radio/TV	20	m2
- Fasta kommentatorhytter för TV 4 st och för radio 4 st	40	m2
- Uppehållsrum för officials med servering och med uppsikt över hoppzonen	150	m2
Summa programyta permanent byggnad	410	m2
Med tillägg för biutrymmen, kommunika- tionsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m bedöms totalytan bli ca	600	m2

Temporära byggnader i anslutning till domartorn:

- Uppehållsrum för massmediapersonal
ca 150 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms

totalytan bli ca 200 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV min 26 st
och för radio min 21 st

Entrébyggnad, permanent del:

Byggnaden placeras intill Vintervägen.

- Central för olycksfallsberedskap
och dopingkontroll

- Informations- och boknings-
central + TPC

- Entréer och publikinsläpp (stor

50 m2

andel förköpta biljetter förut-
sätts) ca

- Permanenta toaletter för publik

100 m2

25 m2

Summa programyta

225 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m
bedöms totalytan bli ca

350 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1
Kallförrådsbyggnad för utrustning m m: 50 m2 BTA

Temporära byggnader intill Vintervägen och publikytor:

- Presscentrum - Subcenter 250 m2

- Värmestuga med enklare servering

för 200-250 personer ca 350 m2

- Kiosker och souvenirbutiker ca 100 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms
total ytan bli ca 900 m2 BTA

- Temporära toaletter för publik ca 120 st

Byggprogram övrigt:

Tränarplattformar placeras och utformas enligt
internationella regler. 2 st på ca 25 m2
för 20-40 personer.

Plattformar utförs för TV (min 4 st) och press-
fotografer .

Inred ning

Läktare, gradänger	m m
Grovschakt ingår i	1 . 1
- Sittplatsläktare	för officials.
200 platser - Sittplatsläktare	för skrivande	150	m2
press - min 300	platser.	250	m2

Summa läktaryta (intill domartorn) med
tak, vindskydd, och strålvärmeinstal-
lation

Efter OS omdisponeras ytan till 650 -
700 sittplatser

400 m2 BTA

Intervjuyta intill uppbromsnings-

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

plan

Plats för fotografer (totalt min
100), läktaryta ca 50 m2
Ståplatsgradänger för publik vid

sidan av underbacken
Slänt med stödräcken
uppbromsningnsplanet

(0,3 m2/person)
för publik runt
(0,3 m2/person)

1.4 Transportanläggning

Stollinbana med dalstation nära uppbromsningsplanet
och bergstation nära hopptornen. Eventuell samord-
ning med Gustafsbergsbacken studeras i senare skede.

1.5 Markarbeten m m

- Gräs- och buskytor samtvindskyddande planteringar
utförs runt nya anläggningar.

- Gångvägar för publik, gång- och skidvägar till
liftar m m prepareras.

- Ny tillfartsväg byggs från Frösötornet till
hopptornen och vidare ned tilldomartornet -

ca 700 m delvis som serpentin i brant terräng.

Parkering för officials
tion och nationstrupper
ning i den övre zonen -
p-platser .

massmedia, OS-organisa-
anordnas i maximal omfatt
permanenta och temporära

- Angöringszoner planeras vid torn och domartorn.
Bilar parkerade på distans förutsätts kunna
anropas per radio.

Vid Vintervägen byggs ett angöring storg för

effektiv <
parkering '
stödmurar

genomströmning av ackrediterad trafik (ej
). Omfattande arbeten med schakt,

och slänter erfordras.

Plats för

OB-bussar m m 300 m2.

Plats för 10 st fabrikantvagnar för vallning och
service med elanslutning anordnas i den övre
zonen.

- Avvattning av hoppbacksgropen till Storsjön.

- Övriga VA- och elanläggningar inom området.
(Försörjning till området redovisas under
infrastruktur.)

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

1.6 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med
belysning)

- Flaggspel. Ca 30 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer.

Förvärv, avgifter,

övrig utrustning

- Markförvärv förutsätts ej krävas.

- Homologisering/certifikat, besiktningar m m.

- Skyltning och avspärrningar.

1.9 Kalkyl

Investeringsdel	Kostnad	K kr	Anm/Restvärde
1.1 Tävlingszon	61	500
1.2 Byggnader m m	46	000	200
1.3 Läktare, gradänger m m	7	000
1.4 Transportanläggning	4	000
1.5 Markarbete	13	500
1.6 Inf. o ceremoniutr	1	000	100
1.7 Förvärv, avgifter m m	1	000

Summa

134 000

300

2 LÄNGDSKIDÅKNING

Nuvarande skidstadion vid
komplett OS-anläggning.

Tävlingsprogram:

Längd skidå kning

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

ÖSK byggs ut till en

Herrar	klassisk	stil	15	km	och	30	km
II	fri stil		15	km	och	50	km
II	stafett		4	x 10	km
Damer	klassisk	stil	10	km	och	15	km
II	fri stil		10	km	och	30	km
II	stafett		4	x 5	km

Nordisk kombination

Herrar individuellt
"- stafett

15 km

3 x 10 km

25-30 deltagande etablerade nationer

(+ nya).

Max 4 deltagare/nation

och totalt

100 per gren.

Läktare, gradänger och släntytor iordningställs för
en publik på 35 000-40 000 personer i stadion.

Dessutom görs temporära åtgärder intill stadion och
i spårområdet så att man totalt kan ta emot 45 000
personer.

Tävlingszon, skidstadion

Tävling szonen planeras enligt gällande internatio-
nella tävlingsregler och med en bredd av 40 m + 5 å
10 m sidoutrymmen på båda sidor. Måttet innebär att
stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet.
Sidoutrymmena medger passage för funktionärer,
ledare och tävlande under uppvärmning.

Tävlingszonens längd minst 300 meter.

Stafettstarten är dimensionerad med:

- 20 spår de första 100 metrarna

- pistat och ospårat de andra 100 metrarna

- 3-4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan vara
smalare.

För stafett krävs en raksträcka om 200 m före
stafettväxling.

Planskild korsning med tävlingsspår utförs till
innerplanen - för funktionärer och media m fl.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Inom tävlingszonen skall det finnas en start och en
målfålla. Startporten skall ha en bredd på 3 m.
Målporten bör vara min 5 m. Vid stafettstart arran-
geras en tillfällig startlinje på hela stadions
bredd .

För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område
om 10 x 30 m.

Området efter målgång avspärras i fållor för täv-
lande, funktionärer och fotografer. De senare skall
ha väl belägna arbetsområden både i stadion och
längs spåret.

In- och utpassering av de tävlande skall ske avskilt
från publik.

Tävlingsområdet skall ha belysning för preparering
och träning.

Eluttag för 220 V och 380 V, utplaceras inom sta-
d ionområd et.

Snöproduktionsanläggning utförs inklusive trycksteg-
ringsstation.

Den generalplan som redovisats 890303 motsvarar i
berörda delar de krav som formulerats ovan. I kalkyl
för tävling szonen ingår också den publikslinga med
viadukt och den planskilda spårkorsningen vid in-och
utgående spår som generalplanen visar. Av den
redovisade skjutplatsen tas uppfyllnad till plan
markyta med i kalkylen eftersom denna behövs för
"nationsby" (ej skydd svallar, utrustning m m).

2.2 Byggnader

Nationstrupper, Permanent byggnad:

- Entréutrymmen och 20-25 nations-
rum å ca 20 m2

- Omklädning herrar med bastu

- Omklädning damer med bastu

470 m2

40 m2

Summa programyta

550 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m
bedöms totalytan bli ca

800 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55.

Bilaga 1

Nationstrupper, temporära utrymmen:

Stugor/vagnar för vallning och
service å ca 10 m2. 1 st per
nation + dubblering för samtidig
träning för de större trupperna.
Ca 40 st

400 m2 BTA

Administration, permanent byggnad :

- Tidtagning och speaker med
uppsikt över start och mål samt
sekretariat

- Kontor sutrymmen för FIS och
tävlingsarrangörer, utrymmen för
data och kopiering samt juryrum
(30 m2)

- Central för olycksfallsberedskap
och dopingkontroll

Summa programyta

Med tilläggsyta för biutrymmen m m
bedöms totalytan bli ca

(Bef sekretariatsbyggnad förut-
sätts bli flyttad till annan anlägg-
ning)

200 m2

50 m2

450 m2

650 m2 BTA

Administration, temporära utrymmen:

- TPC-expedition, väntrum och
värmestuga för chaufförer,
p-vakter m fl. Ca 100 m2

- Värmestuga för funktionärer inom
stadionområdet. Ca 50 m2.

Summa yta

150 m2 BTA

Officials, permanent byggnad:

- Entréutrymmen

- Uppehållsrum med servering i
anslutning till läktare

50 m2

150 m2

Summa programyta

200 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m
bedöms totalytan bli ca

300 m2 BTA

Massmedia och televerket, permanenta lokaler:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

- Kommentatorhytter för TV 4 st
och för rad io 4 st

- Intervjurum/studio m m

- Kontrollrum radio/TV

40 m2

20 m2

Summa programyta

100 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m
bedöms totalytan bli ca

150 m2 BTA

Massmedia och televerket, temporära utrymmen:

- Utrymmen för televerket, 90 m2

- Intervjuutrymme för skrivande
press intill målområdet.

Ca 20 m2

- Sub-center för skrivande press
och fotografer. Ca 250 m2.

- Uppehållsrum med servering för
massmediapersonal. Ca 150 m2

Med tilläggsytor för biutrymmen
m m bedöms totalytan bli ca

700 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV 26 st
och för radio 16 st

Driftutrymmen, permanenta ytor:

- Personalutrymmen - driftpersonal	50	m2
- Garage och verkstad - uppvärmt	50	m2
- Kallförråd för utrustning och
maskiner	250	m2
Summa programyta	350	m2

Med tillägg för biutrymmen m m
bedöms totalytan bli ca 400 m2 BTA

Idag finns 2 st servicebyggnader
på 120 och 160 m2. Det faktiska
OS-behovet blir därför följande:

- Flyttning av bef vallningsbod
och förråd

- Tillbyggnad ca

120 m2 BTA

Inredning

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Läktare, gradänger	m m
- Sittplatsläktare	för officials,
200 pers		150	m2
- Sittplatsläktare	för skrivande
press, 300 pers		300	m2
Summa läktaryta med	tak, vindskydd
och strålvärmeinsta	1lation	450	m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700 - 800 sittplatser.

- TV-plattformar, 4-5 st

- Stålplatsgradänger i slänt för 20 000 personer -
ca 6000 m2 + gångar

- Temporära läktare för ca 15 000 personer, 4500-
5000 m2 inkl gångar och trappor

- Slänt med stödräcken för ca 5000 pers - 1500-
1800 m2.

2.4

2.5

Publikservice

- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och
publikinsläpp, skärmtaksyta 100 m2, värmd yta ca
30 m2

Dessutom anordnas biljettkontroll i gångtunnel
under publikslinga.

- Inom acceptabelt gångavstånd finns Utsikten,
Hemvärnsstugan och ÖSK-stugan. Dessa bedöms med
viss anpassning och komplettering kunna täcka
behovet av ytor för information/bokning, värme-
stuga och servering.

- Temporära kiosker för souvenirer, tidningar, varm
korv, varm dryck, godis m m, ca 300 m2.

- Temporära toaletter 120-150 st.

Markarbeten

- Gräs- och buskytor samt vind skydd ande plantering
utförs runt nya anläggningar och som anpassning
mot omgivande naturmarkytor.

- Gångvägar för publik inom området.

- Ombyggnad av infartsvägar från väg 88.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

- Terrassering och preparering för permanenta

(20-25 %) och temporära parkeringar intill väg 88.
Dessa parkeringar skall betjäna OS-organisationen,
officials och media.

- Uppställningsplats för OB-bussar m m, ca 300 m2.

- Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter
(husvagnar). Elanslutning skall finnas.

- VA- och elanläggningar inom området (försörjning
till området redovisas under infrastruktur).

2.6

Spårområde

I FIS tävling sregler finns utförlig beskrivning av
hur en bana bör utformas. Området erbjuder goda
möjligheter till att få ut erforderlig variation,
höjdskillnader m m.

Stora delar av de spår som använts för bl a SM-
tävlingar kommer att utnyttjas. Dessa behöver dock
breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att
motsvara OS-standard och för att kunna prepareras
även med litet snödjup. Dessutom erfordras nya spår
för att täcka in det idag utvidgade programmet och
för att få variation mellan spår för klassisk åkning
och fri åkning

Utbyggnadsprogram:

- Helt nya spår 20 km. Preparerad spårbredd 5 m +

1 m fritt på vardera sidan

- Upprustning av befintliga spår 15 km

- Uppvärmningsspår i anslutning till skidstadion

- Yta med lämplig lutning för glidspår och valltest

- Skidviadukter vid korsande tävlingsspår och
korsning mellan spår och publikvägar, prel 15 st

- TV-plattformar prel 15 st

- Tidtagningsstationer

- Plats för OB-bussar, mobila länkstationer o dyl

- El- och telekanalisation

- Flyttning av krutkällare.

Utrustning m m:

- Spårområdet märks enligt FIS regler i olika
kulörer och med Km-skyltar

- Förfriskningsstationer.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Anläggningar för publik:

- Skidspår för publik

- Publikläktare vid spektakulära passager med
TV-bild, tidredovisning och speaker. Totalt skall
det planeras för 5000 personer. 50 % bedöms komma
stå i natuliga slänter medan det för 50 % erford-
ras byggda temporära läktare.

2.7 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys-
ning

- Flaggspel. Ca 40 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer

2.8 Förvärv, avgifter, övrig utrustning:

- Markförvärv - del av STG 184 N

- Homologiser ing/certifi kat, besiktningar m m

- Skyltning och avspärrningar avseende både stadion-
området och spårområdet.

2.9 Kalkyl

Investeringsdel	Kostnad	K kr	Anm/Restvärde
2.1 Tävlingszon, skidstadion	15	500
2.2 Byggnad er	31	000	500
2.3 Läktare, gradänger m m	13	000
2.4 Publikservice	6	000	200
2.5 Markarbeten	9	000
2.6 Spårområde	14	500
2.7 Inf. o ceremoniutrustning	1	000
2.8 Förvärv, avgifter m m	4	000

Summa

94 000

700

3.1

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
SKIDSKYTTE

Nytt stadion byggs i Remonthagen - huvudsakligen som
temporär anläggning.

Tävlingsprogram: Herrar 10 km, 20 km och 4 x 7,5 km

Damer 7,5 km, 15 km och 3 x 7,5 km

35 deltagande etablerade nationer (+ nya).
Max 4 deltagare/nation och totalt ca 120 per gren.

Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 15 000
personer.

Skid skyttestad ion

Start-, mål- och växling sområde planeras enligt
gällande internationella tävlingsregler. Området
skall ligga i anslutning till skjutbanan.

För individuell start gäller att man skall ha en i
huvudsak rak och plan sträcka (alt svagt medlut) på
100 m.

Stafettstart skall ske på plan yta eller i svagt
medlut. De första 100 metrarna skall vara spårade
c/c 2 m. Därefter följer 100 m pistad och ospårad
yta scm kan ha avsmalnande form. I reglerna finns ej
antalet snår föreskrivna. Skiss och kalkyl baseras
på att start- och växlingszonen görs 25 m bred. Vid
stafettstart kan man dessutom med rätt utformning
nyttja lagledarytan och bakre delen av skjutvallen
för att öka kapaciteten. Start i 2 led blir dock
sannolikt nödvändigt.

Vid stafettväxling skall det finnas en växlingszon
på 30 m med bredden 15-20 m och relativt raka
åksträckor på 100 m både före och efter växlings-
zonen.

Området efter målgång avspärras i fållor för täv-
lande, funktionärer, fotografer och för skrivande
press.

3.2

Skjutbana:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Skjutbana orienteras så att skytten har solen i
ryggen, då han står vänd mot skjutmålet. Tävlingarna
äger normalt rum mellan 10.00 och 15.00.

Skjutavstånd 50 m. Banans bredd 32 platser å 2,5 m =
80 m.

Skjutvallen utförs av en fast och jämn, preparerad
plan snöyta san efter 1,0 m får slutta bakåt upp
till 10 %.

Måltavlor placeras med centrum 0,5 m över skjut-
vallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav
bestående av betonggolv med 1,0-1,5 m bredd och en
ca 2 m hög betongvägg som motfylles med jord.

Skyddsvall utförs bakom måltavlorna till 5 m utanför
banan i sidled samt längs banans sidor. Krönhöjd
2,5 m över tavlans överkant, eller till den höjd som
bedöms erforderlig med hänsyn till omgivningen.
Vallar byggs med tillgängliga schaktmassor från
planeringen av skidområdet
derlig omfattning med snö

och kompletteras i erfor-
(jfr WC-tävling 1989).

Utrustning:

- Tavelsystem typ Kurvinen
skall kunna kontrolleras

- Vid var fjärde skjutbana
från skjutvallen.

- Vindmätare

(1,35 x 1,35 m). Träff
från markörgraven,
uppsatts vimplar 10 m

Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in- och
utåkande skidskyttar och funktionärer. Bakom detta
spärras ett område av för lagledare, max 2 st för
varje lag. Djup min 3 m.

Straffrunda med längd 150 m läggs nära publiken i
skidstadion, på plan yta.

Utrymmen i anslutning till stadion

Nationstrupper:

Det korta avståndet till den olympiska byn gör att
behovet kan begränsas.

- Ca 35 nationsstugor eller vagnar på ca 20 m2 med
elanslutning.

- Omklädningsstugor eller vagnar 2 st (D resp H).

- Toaletter (helst i nationsstugan).

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Administration:

- Sekretariatsbyggnad med tidtagning, speaker,
tävlingsadministration, kopiering, information,
juryrum m m. Prel bedömd yta 300 m2.

- Värmestuga för funktionärer, chaufförer, parke-
ringsvakter m fl. Ca 100 m2.

- Central för olycksfall sberedskap och dopingkon-
troll, 50 m2.

- Rum för kläd förv ar ing , 30 m2 .

- Väder- och vind skydd ad yta för gevärsmärkning,

10 m2.

Officials:

- Uppehållsrum med servering i anslutning till
läktare. Ca 100 m2.

Massmedia och televerket:

- Kommentatorhytter för TV 30 st och
för radio 20 st

- Intervjurum/stud io	30	m2
- Kontrollrum radio/TV	20	m2
- Utrymme för televerket	50	m2
- Uppehållsrum med servering för
med iaper sonal	100	m2

I övrigt hänvisas mediapersonal till det intillig-
gande mediacentret på ATS.

Serv icelokaler:

Garage och verkstad som komolement till serviceloka-
lerna på skidstadion. Prel ca 50 m2.

3.3 Läktare m m

- Officials prel 200 sittplatser 150 m2

- Skrivande press 250-300 platser 300 m2

- På publikläktare mittför skjutbanan avdelas en
särskild yta för 50 st ledare.

- Plats för min 150 fotografer anordnas bakom och
vid sidan av skjutbanan.

- TV-plattformar 4-5 st

- Publikläktare med ståplats för ca 15 000 personer
vilket beräknas motsvara 4500-5000 m2 inkl gångar
och trappor.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

3.4 Publikservice

- Entréportaler/skärmtak meä information, biljett-
försäljning och publikinsläpp. Skärmtaksyta

100 m2. Värmd yta 30 m2.

- Värmestuga med enklare servering, 200-300 m2.

- Kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv,
varm dryck, godis m m, ca 100 m2.

- Toaletter, 40-50 st.

3.5 Markarbeten

Stadionanläggningen placeras så långt möjligt på
öppen ängsyta - för att skogsavverkning skall
und v i ka s .

Schaktarbeten m m för att klara regelkrav ingår i

3.1.

Temporär omläggning görs av väg mellan A4/ATS och
övningsområdet på en sträcka av ca 700 m. Elljus-
spårets sträckning kan följas i viss del.

Par kering
platser .

Parkering
platser .

Parkering
nära entréer,

Uppställningsplats för OB-bussar m m, ca 300 m2.
Uppställningsplats för 10 st servicebodar/vagnar
för fabrikanter. Elanslutning skall finnas.
Gräs-, busk- och trädplantering görs på berörda
ytor och för anpassning mot angränsande terräng.
VA- och elanläggningar byggs ut inom området.
(Försörjning till området redovisas under infra-
struktur) .

för

officials nära VIP-entré, 50-100

massmedia nära pressentré, 50-100

OS-organisationen och nationstrupper
ca 150 platser.

3.6 Spårområde

Spåren planeras på området mellan Remonthagen-ÖSK
och Ranåsdalen. I området finns goda möljligheter
att skapa den variation och de profiler som före-
skrivs i UIPMBs tävlingsregler.

Enligt aktuella regler kan ett komplett tävlings-
program genomföras på 2 st 4 km-slingor med avkort-
ningsspår till 3 km resp 2,5 km.

Beträffande spårstandard och upprustning sbehov för
bef spår gäller samma som för längdlöpning enl 2.6

4 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Utbyggnad sprogram:

- Helt nya spår, 5 km

- Upprustning av befintliga spår, 5 km

- Uppvärmningsspår i anslutning till "Nationsbyn"

- Yta med lämplig lutning för glid spår och vallatest

- Skidviadukter vid korsande spår och där spår
korsar publikvägar, prel 10 st.

- TV-plattformar, 2-3 st

- Tid tagning sstationer

- Plats för OB-bussar m m

- El- och telekanalisation.

Utrustning m m:

Spårområdet märks enligt FIS regler i olika kulörer
och med Km-skyltar.

3.7 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning

- Flaggsspel. Ca 40 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer.

3.8 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv erfordras ej

- Homologisering/certifi kat, besiktningar m m

- Skyltning och avspärrning avseende både stadion
och spårområdet.

3.9 Kalkyl

Investeringsdel	Kostnad	Kkr	Anm/Restvärde
3.1 Skidskyttestadion	8	000
3.2 Utrymmen i anslutning
til 1 stad ion	10	000	350
3.3 Läktare m m	6	500
3.4 Publikservice	2	000
3.5 Markarbeten	2	000
3.6 Spårområde	5	000
3.7 Informations- och
ceremoniutrustning	1	000
3.8 Förvärv, avgifter m m	1	500	50
Summa	36	000	400

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

4 SKRIDSKO

Den olympiska skridskoarenan görs som utomhusarena
genom ombyggnad och utbyggnad på Lövstas IP. Kal-
kylen baseras på en preliminär ocn mycket översikt-
lig dispositionsskiss för området.

Tävling sprogram:

Herrar 500 m, 1000 m,

Damer 500 m, 1000 m,

1500 m, 5000 m och 10 000 m

1500 m, 3000 m och 5000 m

25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya).
Max 4 deltagande per nation och totalt 50-100
tävlande per gren.

Shorttrack förutsätts få samma program som planeras
för 1994 i Lillehammer - dvs 2 kvällspass i en
ishal1.

Skridskostadion planeras för 10 000 åskådare +
officials och massmediapersonal.

Särskilda entréer skall finnas
press och officials separerade

för nationstrupper,
från publik.

4.1 Tävlingsarena

Konstfrusen 400-metersbana med mått
och utformning enligt internationella
tävling sregler .

Total yta ca

Konstfrusen del för skrinnaroval

Konstfrusen del - komplettering för
bandy, ca

12 000 m2

6 000 m2

4 500 m2

Friområde runt banan skall innehålla utrymme för
ledare och matchare, skyddszoner samt plats för
fotografer .

Ljusanläggning utförs för hela arenaområdet - bef
belysningsmaster flyttas.

4.2 Byggnader m m i anslutning till arenan

Utrymmen för nationstrupper, temporära anläggningar:

- 20 st "nationsstugor" å ca 30 m2 BTA utrustade för
omklädning, tvagning, massage, vila och slipning
av skridskor. 5 tävlande + led are/stuga. Stugorna
placeras bakom läktaren på bortre långsidan.

- Värmestuga på ca 50 m2 intill de tävlandes utgång
till arenan.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Sekretariatsbyggnad, media och officials:

Bef byggnad förutsätts bli omdisponerad och till-
byggd samt återanpassad efter OS.

- Tävlingssekretariat och speaker

- Informationscentral, administration,
kopiering m m

- Juryrum

- Sjukvårdscentral och dopingkontroll

- Utrymme för mobil ceremoniutrustning

- Kpr, toaletter och uppehållsrum för
funktionärer

- Kontrollrum TV

- Kommentatorhytter för TV 4 st och
för radio 4 st

- Intervjurum/stud io

- Permanenta publiktoaletter

Ombyggd/anpassad yta

Tillbyggnad 250 m2 NTA + trapphus.
Med tillägg för biutrymmen m m bedöms
totalytan bli ca

80	m2
30	m2
45	m2
(bef	^: b)
10	m2
55	m2
(bef	^: b)
20	m2
40	m2
30	m2
30	m2
240	m2	BTA
400	m2	BTA

Temporära utrymmen i anslutning till sekretariat och
huvudläktare:

- Uppehållsrum med servering för

med iapers

- Uppehållsrum med servering och med
uppsikt över banan för officials.

- TPC-expedition och uppehållsrum
för chaufförer

150 m2

30 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m
bedöms ytan (exkl kommentatorhytter)
uppgå till

450 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV 26 st och
för rad io 16 st.

Sub-center för skrivande press 250 m2 och utrymme
för televerket förutsätts kunna inrymmas i bef onkl-
och personalbyggnad. Omdisponering och temporär
anpassning görs för OS. Därefter återställs loka-
lerna och upprustas för användning efter OS.

Berörd yta ca 350 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Dr i ftutrymmen:

- Mater ial förråd ca 200 m2

- Kylmaskinrum ca 100 m2

- Uppställningsplats för 2 st ismaskiner ca 60 m2

Summa 360 m2 NTA motsvarande en totalyta på ca

400 m2 BTA.

Övrigt:

Ett permanent publikinsläpp byggs med skärmtak 30 m2
och värmt utrymme 10 m2.

Inred ning

4.3 Läktare, gradänger m m

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser	150	m2
- Sittplatsläktare för skrivande
press 200-250 platser.	250	m2
Summa läktaryta med tak, vindskydd
och strålvärmeinstallation.	400	m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 650-700 sittplatser

- Plats för fotografer (totalt min 150 st), läktar-
yta ca 50 m2.

- TV-plattform 5 st

- Ståplatsläktare för publik utförd som gradänger på
mark i befintlig och utbyggd slänt. Ca 1200 m2 kan
disponeras enl prel skiss. Kapaciteten bedöms till
ca 4000 personer. Prel görs 2/3 permanent och 1/3
som temporär lösning.

- Temporära läktare byggs längs bortre långsidan med
ståplatser för ca 6000 personer motsvarande
1800-2000 m2 inkl gångar och trappor.

4.4 Publikservice, temporära anläggningar

- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och
publikinsläpp. Skärmtaksyta 100 m2. Värmd yta

30 m2 fördelas prel på 2 enheter.

- Värmestuga med enklare servering, ca 350 m2.
(Dessutcm kan AMU hålla sin mat och caféservice
öppen för allmänheten).

- Kiosker och souvenirförsäljning, ca 100 m2

- Toaletter prel ca 40 st.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

4.5 Markarbeten

- Väg för ackrediterad trafik dras genom områdets
norra del.

- Gångvägar prepareras inom området.

- Parkering för ackrediterad trafik utförs inom
områdets norra och västra del.

- Uppställningsplats för OB-bussar m m, 300 m2.

- Flyttning av tennisbanor och ny väganslutning till
idrottsplatsen.

- Justering av marknivåer och nya ytskikt i anslut-
ning till permanenta och temporära anläggningar.

- Vind skydd ande trädplantering väster om arenan.
(För fortsatt användning av skrinnarovalen efter
att temporär läktare demonterats).

- VA- och elanläggningar in cm området (försörjninng
till området redovisas under infrastruktur).

4.6 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys-
ning

- Flaggspel ca 40 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer

4.7 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv förutsätts ej krävas

- Certifikat, besiktningar o dyl

- Skyltningar och avspärrningar

4.9 Kalkyl

Investeringsd el

4.1 Tävlingsarena

4.2 Byggnader i ansl till
arenan

4.3 Läktare, gradänger m m

4.4 Publikservice

4.5 Markarbete

4.6 Informations- och
ceremoniutr

4.7 Förvärv, avgifter m m

Kostnad	K kr	Anm/Restvärde
22	500
19	500	600
6	500
2	500
4	000
1	000
1	000

Summa

57 000

600

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

BOB och RODEL

Ny konstfryst kombinerad bob- och rodelbana byggs på
Östberget. Lämplig markprofil och erfordelig nivå-
skillnad finns mot sydväst. Start sker för bob vid
Frösötornet, för rodel H sydväst om radiolänkstatio-
nen samt för rodel D och 2-mannarodel i Landängs-
backen. Maloråde byggs vid hoppbackens uppbratis-
ningsplan intill Lövstabadet.

Tävlingsprogram:

H 2-mans bob (4 heat) och 4-mans bob (4 heat)

H 1-mans rodel (4 heat) och 2-mans rodel (2 heat)

D 1-mans rodel (4 heat)

Obligatorisk träning

20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25-30 i
rodel. Nya kan tillkomma.

Varje nation får starta med 2 lag i 2- respektive
4-mans bob, 3 st i 1-mans rodel och 2 lag i 2-mans
rod el .

Nationstrupper kan omfatta 2-25 tävlande + 2-12
ledare .

Publikintresset är störst för bobtävlingarna.

En publik på max 20 000 personer förutsätts då som
planer ingsgrund. I övrigt 5-10 000/dag.

Bana inklusive fundament och startramper

Med rådande höjdskillnader och väderstreck är
konstfryst bana ett krav.

Bansträckningen har skissats av den internationellt
verksamme experten Jan Stehler.

Banan utförs preliminärt av betong i huvudsak på
eller ned schaktad i mark men på vissa sträckor
upplyft på pelare.

Bandata Bob: Längd 1500 m, medellutning 8 %, 19

kurvor

Bandata Rodel: Längd 1200 m, medellutning 9,6 %, 15

kurvor.

5.2

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
Anläggningar längs banan:

- Förberedda lägen (ev ramper) för träningsstarter

- Kontrolltorn, 3 st för övervakning (bemanning
eller TV-kameror)

- Plattformar för tränare

- Sjuvårdsstationer

- Vattenledning med uttag för spolning längs bela

banan

- Belysning

Byggnader

Starthus 1: Bob

- Omklädningsavdelning/uppehålls-
rum för ca 30 personer. Ca

- Tävlingsadm, start. Ca

- Bob-Verkstad Ca

60 m2

20 m2

70 m2

Summa programyta

Programytan kan beräknas motsvara en
totalyta på drygt

Start sker under skärmtak.

150 m2

200 m2 BTA

Bob-garage intill starthus 1

Kallgarage med låsbara avdelningar
för varje nation - 2-mans och 4-mans
bob. Prel yta

300-400 m2 BTA

Starthus 2: Rodel H

- Omklädningsavd elning/uppehå11s-
rum för ca 30 personer. Ca

- Tävlingsadm, start. Ca

Summa programyta

Programytan kan beräknas motsvara en
totalyta på ca

Starthus 3: Rodel D och 2-mans

Program lika starthus 2. Ca

60 m2

20 m2

80 m2

120 m2 BTA

Måltorn

Utrymmen för tävlingsledning, tid-
tagning, informationsbearbetning,
juryrum, permanenta kommentatorhytter

3 + 3 st m m samt värmestuga för
funktionärer. Prel yta

Målhus

Utrymmen för vägning, sjukvårds-
central, dopingkontroll m m.

Prel yta

Utrymmen för teknisk drift

KyImaskinrum, drift- och personal-
utrymmen m m (Ev fördelat till olika
lägen)

Preliminärt bedömd yta

Temporära anläggningar för radio och TV

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

240 m2 BTA

120 m2 BTA

200 m2 BTA

- Kommentatorhytter för radio 17 st och för TV
22 st

- Kontrollrum TV

- TV-plattformar ca 10 st samt plattformar för
fotografer

Utrymmen för officials och press - temporära

- Presscentrum - Subcenter

- Uppehållsrum med servering för
officials respektive massmedia-
personal

- TPC-expedition

250 m2

200 m2

20 m2

Summa programyta

470 m2

Utrymmena kan ligga nära målläktaren
eller mål tornet.

Programytan kan beräknas motsvara en
total yta på drygt

600 m2 BTA

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

5. 3	Läktare, gradänger m m
	- Sittplatsläktare för officials,
	200 pers	100-150	m2
	- Sittplatsläktare för skrivandepress,
	100 personer (min 75)	100	m2

- Läktarplats och platser i terräng eller på platt-
formar för fotografer, min 150 st

- Publikgradänger och släntytor i anslutning till
målet och storbild stavla

- Publikplatser längs bansträckningen - i första
hand anordnade som preparering av omgivande
naturmark.

Vid en första genomgång har det bästa publikläget
bedömts vara ovanför sträckan 17-18 intill mål-
tornet .

Övriga lägen som bedömts attraktiva är bob-start,
intill kurvorna 3 och 4, ovanför sträckan 10-11 och
i omega-kurvan.

5.4 Publikservice, temporär etablering

- Entréportaler/skärmtak med biljett-
försäljning och publikinsläpp (3 st)

samt informations- och boknings-

central ca 100 m2

- Värmestuga med enklare servering

för ca 200 personer 300 m2

- Kiosker och souvenirbutiker 50 m2

Summa programyta (grovt uppskattad) 450 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

total yta på ca 650 m2

BTA

- Toaletter prel ca 50-60 st

5.5 Markplanering

- För publik och funktionärer utförs gångvägar,
körbara med 4-hjulsdrivna fordon längs banan som
ansluter till publikgradänger, kontrolltorn m m

- Tillfarter till 3 st start- och målområden samt
via Byvägen till mellanzonen och via Fröjavägen
till målhuset

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

- Befintlig parkering vid Lövstabadet reserveras för
officials, massmedia och OS-organisationen samt
för bussangöring•

Dessutom anordnas parkering för ackrediterad
trafik nära startområden och vid målhus.

- Transporter av bobar och rodlar förutsätts ske med
bil

- VA- och elanläggningar inom området.

5.6 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belys-
ning )

- Flaggspel ca 35 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer

5.7 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv och/eller avtal

- Homologisering/certifikat, besiktningar o dyl

- Skyltning och avspärrningar

5.9 Kalkyl

Bansträckningen är skissad. Eftersom kunskap om
denna mycket speciella anläggning saknas i Sverige
har det inte varit möjligt att göra en kalkyl direkt
anpassad till föreslagen bana. Kalkyl från tidigare
ansökan (1994) var baserad på Faluns kalkyl för
1992, är ej tillämpbar. Därför måste kostnaden
baseras på referenser från utförda eller planerade
anläggingar.

Om Lillehammers kalkyl tas som referens blir kostna-
den efter valuta- och index justering i storleksord-
ningen 180 000 Kkr.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

6 ISHOCKEY och KONSTÄKNING

Utbyggnad förutsätts ske på Odensala Sportfält.
Hallar för träning kan ha annan lokalisering

Tävlingsprogram ishockey:

12 st deltagande nationer delas upp i två grupper.
Alla möter alla inom respektive grupp, vilket
innebär 30 matcher i grundserien.

Slutspelet omfattar 12 matcher.

Utöver matcher har varje lag rätt till minst 1
timmes träningstid per dag.

Tävlingsprogram konståkning:

Herrar:	Kort program och friåkning
Damer: Isdans:	Kort program och friåkning Obligatoriskt program 1 och 2, fri dans
Paråkning:	Kort program, fri paråkning.

Uppv isning

Antalet deltagande nationer kan idag uppskattas till
max 30.

Antalet tävlande blir för singel sannolikt ca 30 per
gren och för paråkning och isdans max 50 per gren.

6.1 Ishallsprogram

A-hall

Hallen planeras för 9000 sittande inklusive reserve-
rad läktare för officials och media (alt 7000
sittande + 3000 stående = Lillehammers koncept).

B-hall

Hallen planeras med 5000 sittplatser för publik
inklusive reserverade platser för officials och
med ia •

C-hall

Hallen planeras för ishockeymatcher med begränsat
publikintresse - prel för 2000-3000 sittande åskå-
dare inklusive viss yta för officials och media.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Träningshallar

2 st träningshallar med begränsad publikkapacitet,
men som medger viss mediabevakning-

För A-hallen finns ett mer detaljerat lokalprogram
utarbetat från kampanjperioden inför tidigare
ansökan - senaste datering 871112. För övriga hallar
saknas detaljprogram.

A- och B-hallar nybyggs på Odensala Sportfält.

Den hall scm nu planeras på Sportfältet förutsätts
få sådan status att den kan fungera som C-hall.

Hallar med kapacitet för träning förutsätts vara
utbyggda före 1998 (Nälden och Brunflo alt Sport-
fältet) .

6.9 Kalkyl

Underlag saknas för att göra en egentlig kalkyl.
Kostnaderna baseras därför på referenser - i första
hand Lillehammer - men även på erfarenhetsvärden
från andra hallar och på kommunförbundets statistik.

För C-hall och träning srinkar, som förutsätts vara
befintliga före 1998 har en schablonkostnad reser-
verats för OS-anpassning + ev efterarbeten.

Kostnad KKr

Anm/Restvärde

Inventeringsd el

A-hall	185	000
B-hall	85	000
C-hall	6	000
Träningsarena 1	2	000
Träningsarena 2	2	000

Summa

280 000

ALPINA GRENAR ARENAOMRÅDE 1

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Arenaområde 1 avser anläggningar för störtlopp samt
Super G, herrar med gemensamt målområde.

Befintliga arenor och transportanläggningar utgör
stommen till OS-arenorna. Det breda tävling srogram-
met innebär emellertid att kompletteringar är
nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara
aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.

Tävlingsprogram:

Herrar: Störtlopp, Super G och störtlopp kombination
Damer: Störtlopp och störtlopp kombination

35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya).

Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.

Planering görs för en publik på max 30 000 pers.

7. 1

Transportanläggningar

För mater ial transporter utnyttjas befintlig kabin-
bana till startcmrådet för störtlopp.

För träning och tävling utnyttjas Olympialiften och
Olympiatoppen.

För att nå startområden för damstörtlopp och Super G
byggs en ny stollinbana (2-stols) från Olympialif-
tens bergstation till platån söder om "Konjaks-
stenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på
skidor till respektive startplats.

7.2

Startområden

Störtlopp herrar:

Ny startramp byggs för att ge tillräcklig starthas-
tighet .

Nytt startområde ansluts till banan vid + 1155 för
H-kombination/tilli ka reservstart för H vid hårt
väd er .

Nya starthus 25 m2 byggs till båda startplatserna.

Servering till kabinbanans bergstation förutsätts
vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som
värmestuga (ej OS-kostnad).

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Störtlopp damer och Super G herrar:

Startcmråde för störtlopp D etapleras på + 1035 på
ryggen ovanför Svartberget.

Permanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 m2.

(Skall senare kunna kompletteras till enklare
servering).

Startområde för D-komb - tillika reservstart för
störtlopp D samt för Super G - H etableras på + 930
i anslutning till bansträckningen.

Permanent starthus på 25 m2.

Tävlingsbanor

Störtlopp herrar:

Markarbeten i bansträckningen är klara.

Konstsnöanläggning är utbyggd.

Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning.

För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs
vind skydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på
två platser. I övrigt sker preparering med pist-
maskin .

10 st TV-plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar

10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m
från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt
över skyddsnät.

Störtlopp damer och Super G herrar:

Ny bansträckning byggs från start på + 1035 genom
gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart paral-
lell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och
målskjuts.

I turistnedfartsdelen görs kompletter ing sarbeten.

Vid korsningen med Årevägen, Bräckevägen och "Röda

Rappet" utförs skidtunnlar (lika befintliga vid
störtlopp H).

Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i
befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1
Transformatorstation byggs och elkablar läggs för
strömförsörjning i banan.

Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca
400 m.

För 2 st räddning sstationer i öppen terräng byggs
vind skydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs
på två platser.

5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs
(jfr störlopp herrar).

Preparering för publikplatser görs längs alla tre
banorna.

7.4 Målområde inkl publikläktare, byggader m m

Markarbeten o dyl:

Ovanför E75 utförs terrassering av mark för proviso-
risk läktare.

Ny gångväg och trappor för publik byggs mellan E75
och läktare.

Terrasser ings- och markberedningsarbeten utförs för
utvidgning av målområdet, för anpassning av upp-
bromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare
och för provisoriska läktare, 2 st.

Uppställning syta för OB-bussar m m ca 300 m2.

Gångvägar/trappor byggs ut för publik.

Belysning smaster planeras för belysning av hela
målområdet och målskjutsen.

Målport och nytt mobilt målhus för hand tid tagning

10 m2.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och
tävlande utförs som avskärmningar i målområdet. För
fotografer skall sammanlagt 200 platser anvisas
längs banan och i målområdet.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Anläggningar för publik:

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser	150	m2
- Sittplatsläktare för skrivande
press, 300 platser	300	m2
Summa läktaryta med tak, vindskydd
och strålvärmeinstallation	450	m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700-800 sittplatser.
Permanent ståolatsläktare byggs för 1000 personer.

Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000
ståplatser.

I övrigt prepareras ytor intill tävlingszonen för
stående publikservice till publik:

- Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp

- Kiosker och souvenirförsäljning - temporära

- Temporära toaletter ca 50 st

- Behovet av serveringar förutsätts bli täckt av
etablerade anläggningar inom gångavstånd.

Byggprogram, permanent byggnad:

- Värmestuga för press och tävlande	100	m2
- Central för olycksfal1 sberedskap
samt doping kontroll	50	m2
- Förråd syta	100	m2
- Serviceutrymme för skidfabrikanter
8x20 m2	160	m2
- Tekniskt utrymme för televerket	90	m2
- Kommentatorhytter för TV 3 st
och för radio 3 st ca	30	m2
- Kontrollrum Radio/TV	20	m2
Summa programyta	550	m2
Programytan kan beräknas motsvara en
total yta på ca	850	m2

Befintligt utrymme i målhuset förutsätts räcka för
tävling ssekretariat.

Servering för officials, juryrum, TPC-central m m
förutsätts finnas eller kunna etableras i Lunds-
gå rd en.

5 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Temporära anläggningar:

- Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st

- TV-plattformar 2 st

7.5 Informationsutrustning m m

- Ljudanläggning

- Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50
flaggstänger

7.6 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv erfordras för utvidgning av stört-
loppets målområde

- Mark för nya bansträckningar och transportanlägg-
ningar, san inte ägs av Äre kommun eller Äre-
liftarna AB arrenderas

- Homologisering, besiktningar o dyl

- Avspärrningar av arenaomraden med nätstängsel, ca

9 km, med 7 st insläppsportaler samt ca 3 km
stängsel för kanalisation av publikströmmar.

7.9 Kalkyl

Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgaran-
tihandlingar inför 1994 års spel (viss omredigering
har gjorts). På några punkter har högre standard
förutsatts - detta är baserat på erfarenheter som
gjorts under marknadsföringen av tidigare kandida-
tur .

Kalkylen baseras därför i huvudsak på värden från
tidigare ansökan.

Investeringsdel	Kostnad	K kr	Anm/Restvärde
7.1 Transportanläggningar	9	500
7.2 Startområden	2	500
7.3 Tävlingsbanor	20	500
7.4 Målområde m m	29	000	200
7.5 Informationsutr m m	1	500
7.6 Förvärv, avgifter m m	1	000

Summa 64 000 200

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

8 ALPINA GRENAR ARENAOMRÅDE 2

Arenaområde 2 avser anläggningar för Super G damer,
storslalom och special slalom samt puckelpist med
gemensamt målområde.

Befintliga arenor och transportanläggningar utgör
stommen till OS-arenorna. Det breda tävlingspro-
grammet innebär emellertid att kompletteringar är
nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara
aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.

Tävlingsprogram:

Herrar: Storslalom, special slalom, special slalom
kombination och puckelpist

Damer: Super G, storslalom, special slalom,

special slalom kombination och puckelpist.

35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya).

Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.

Planering görs för en publik på max 20 000 pers.

8.1 Transportanläggningar

Befintliga lift- och bansystem kan utnyttjas.

8.2 Startområden

Super G damer samt storslalom herrar och damer:

Markberedning för 3 st nya startcmråden och start-
hus .

3 st nya permanenta starthus a 2 5 m2.

Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera
som värmestuga.

Slalom herrar och puckelpist:

Markarbeten görs för nytt startcmråde på + 635 NV om
nuvarande start samt för skidväg från WC-banans
bergstation till starten.

Nytt starthus 25 m2 byggs.

Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts
att endast mindre kompletteringar erfordras.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Slalom damer:

Röjning och markarbeten för nytt startområde intill
storslalombanan (bana 1) på + 615.

Permanent starthus 25 m2 byggs.

8.3 Tävlingsbanor

Super G damer samt storslalom herrar och damer:

I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana

1) görs justeringsarbeten.

Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m bredd

45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras
ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med
konstsnö.

Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för
bana 2 Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre
kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.

Konstsnöanläggning byggs ut i bana l:s övre del,
längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.

Transformatorstation byggs och elkablar läggs i
Super G-banan.

Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.

Hel ikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas
med pistmaskiner.

Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen
förbättras, längd ca 50 m.

Ca 15 st nya TV-plattformar byggs intill banorna.

Slalom herrar och puckelpist:

Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats.
Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.

Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts
att endast mindre justeringar av banprofilen erford-
ras .

Slalom damer:

Bana 1 för storslalom enligt ovan.

8.4

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
Målområde inkl publikläktare, byggnader m m

Markarbeten o dyl:

Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned
helt så att ett nivåmässigt samlat målcmråde skapas.
Dessutom breddas målområdet för ny målgång till bana
2.

Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC-
linbanan schaktas om och anpassas till det breddade
målområdet.

Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs
in i slänten norr an kabinbanans dalstation. Vägen
skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.

Plats reserveras för OB-bussar m m ca 300 m2.

Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs
(utförs i samband med nybyggnad öster om dalstatio-
nen) .

Belysning rustas upp och kompletteras i hela målom-
rådet .

Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt
målhus 20 m2 utförs för hand t id tagning storslalom
och Super G. 3 st nya målportaler byggs.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och
tävlande arrangeras som avskärmningar i olika delar
av må lemrådet. För fotografer skall sammanlagt minst
150 platser anvisas längs banorna eller intill
respektive målplatser.

Det breda målområdet med 3 st målportar (+ ev
anslutande free-stylearenor) innebär att placering
av läktare, av stäng ning ar, dragning av publikvägar
m m måste ägnas omsorgsfulla studier för att fungera
vid ett komprimerat tidsschema.

Anläggningar för publik:

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser	150	m2
- Sittplatsläktare för skrivande
press, 300 platser	300	m2
Summa läktaryta med tak, vindskydd
och strålvärmeinstallation	450	m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700-800 sittplatser.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1
Permanent ståplatsläktare byggs för 1000 personer.

Provisoriska läktare byggs med 1500-2000 platser och
med placering anpassad till det breddade målområdet.

I övrigt prepareras ytor intill tävlingszoner för
publik.

Service till publik:

- Entréportal er/skärmtak med publikinsläpp

- Kiosker och souvenirbutiker - temporära

- Temporära toaletter, ca 50 st

- Behovet av serveringar förutsätts vara täckt av
etablerade anläggningar inom gångavstånd.

Byggprogram, permanenta byggnader:

Målhus - se ovan

- Tävling sadministration, TPC m m	100	m2
- Sammanträdesrum för tävlingsjury	30	m2
- Ceremoniutrymmen	70	m2
- Central för olycksfall sberedskap
samt doping kontroll	50	m2
- Förråd	100	m2
- Värmestuga för press och tävlande	100	m2
- Uppehållsrum för officials med
servering och uppsikt över mål-
området	150	m2
- Kontrollrum Radio/TV	20	m2
- Tekniskt utrymme för televerket	90	m2
- Kommentatorhytter för TV 3 st
och för radio 3 st ca	30	m2
Summa programyta	740	m2
Programytan kan beräknas motsvara en
total yta på ca	1 100	m2

Lokalerna förutsätts dels kunna inrymmas i en
nybyggnad öster om kabinbanans dalstation, dels
byggas ihop med permanenta läktare. Efter OS skall
ytorna delvis kunna disponeras om till kontor eller
försäljningsyta.

Temporära anläggningar:

- Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st

- TV-platt.formar prel 6 st

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

8.5 Informationsutrustning m m

- Ljudanläggning

- Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50
flaggstänger

8.6 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Mark för nya bansträckningar och transportanlägg-
ningar, som inte ägs av Åre kommun eller Åre-
liftarna AB arrenderas

- Homologisering, besiktningar o dyl

- Avspärrningar av arenaområden med nätstängsel, ca
8 km, med 8 st insläppsportaler samt ca 3 km
stängsel för kanalisation av publikströmmar.

8.9 Kalkyl

Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgaran-
tihandlingar inför 1994 års spel (viss omredigering
har gjorts). Freestyle/puckelpist har tillkommit.
Pa några punkter har högre standard förutsatts -
detta är baserat på erfarenheter som gjorts under
marknadsföringen av tidigare kandidatur.

Kalkylen baseras i huvudsak på värden från tidigare
an sö kan.

Anm/Restvärde

Investeringsd el

Kostnad/Kkr

8.1	Transportanläggningar	0
8.2	Startområden	2 500
8.3	Tävling sbanor	14 000
8.4	Målområde m m	29 500
8.5	In formationsut.r m m	1 500
8.6	Förvärv, avgifter m m	500

Summa

48 000

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

9 KOMPLEMENT, ÖSTERSUND

9.1 Ceremoniutrustning

Olympisk eld. Stor modell på invigningsarenan + 5 st
av mindre modell på övriga arenor.

Utrustning i övrigt till invignings- och avslut-
ningsceremonier förutsätts bli upptaget som drift-
kostnad .

9.2 Ceremoniplats

Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund,
exempelvis vid Rådhuset. Förberedelseutrymmen
förutsätts finnas i befintliga byggnader.

Som temporära anordningar utförs följande:

9.3

- Ceremonipodium med prispall,
flaggor, orkesterutrymme ca

- 1 omg flaggspel ca 65 st

- TV-plattform och fålla för foto-
grafer

- Avspärrningar m m för publik

- Läktare för hedersgäster

Sekretariats- och informationsutrustning

- Tidtagningsutrustning

- Resultattavlor/Storbildstavlor

100 m2 BTA

9.9 Kalkyl

Anm/Rest värde

Investeringsd el

Kostnad/Kkr

9.1	Ceremoniut rust ning	12	000
9.2	Ceremoniplats	1	500
9.3	Sekretariats- och informationsutrustning	25	000

Summa

38 500

KOMPLEMENT, ÅRE

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

10.1

10.2

10.3

Ceremoniutrustning

Olympisk eld 2 st av mindre modell, 1 st/målområde.

Prisutdelning förutsätts hållas kvällstid inom
målområdet till respektive arena där ett fast podium
med prispallar ochfl agg stänger anordnas.

Sekretariats- och informationsutrustning

- Tidtagningsutrusting inkl internt ledningssystem

- Resultattavlor för mellan- och sluttid vid start,
längs banan och vid mål

- Storbilds- och resultattavlor

Träningsbackar

Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade. För
slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvätt-
brädan och Hamrebacken.

"Schuss-träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen
och Högåsensadeln.

Transportanläggningar:

Befintliga system kan utnyttjas.

Startområden:

Inga investeringskrav.

Träningsbanor:

Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbätt-
ras .

Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.

Övrigt:

Tidtagingssystem förutsätts hållas av nationstrupperna
Värmestugor på viss distans får accepteras.

Inga OS-investeringar.

10.4

Utrustning m m

Komplettering görs av
t ex port markeringar ,
nikationsradio m m.

10.9

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

tävlings- och träningsutrustning,
borrar, snöskotrar

pulkor, kommu-

Kalkyl

Investeringsdel	Kostnad Kkr	Anm/Rest värde
10.1 Ceremoniutrustning	2 000
10.2 Sekreteriats- och
informat ionsutrustning	15 000
10.3 Träningsbackar	1 500
10.4 Utrustning m m	8 500	2 000
Summa	27 000	2 000

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Kalkyl

Anm/Restvärde

Investeringsdel

Kostnad Kkr

1	Backhoppning		134	000	300
2	Längd skid å kning		94	000	700
3	Skidskytte		36	000	400
4	Skridsko		57	000	600
5	Bob och rodel		180	000
6	Ishockey och konståkning		280	000
7	Alpina grenar, arena	1	64	000	200
8	Alpina grenar, arena	2	48	000
9	Komplement Östersund		38	500
10	Komplement Åre		27	000	2 000
Summa arenor			958	500	4 200

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 2

TILL ANSÖKAN OM
STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR OLYMPISK BY

1. INRE ZON

2. YTTRE ZON

3. SÄKERHET

4. INREDN. o UTRUSTN.

5. KALKYL

H-F.ONSULT

JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

INVESTERINGAR OLYMPISK BY

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Totala antalet deltagare i nationstrupper har enligt
senaste referenser ökat till 3300.

Olympiska byn i Östersund dimensioneras för ca 60
nationstrupper på sammanlagt 3000 personer.

Ca 300 personer ur trupperna - ledare tekniker m fl
- förutsätts bo i Åre utan att speciella säkerhets-
arrangemang behöver vidtagas där. För både träning
och tävling reserveras dessutom utrymmen centralt i
Åre i form av "Daghotell". Här skall erbjudas
möjligheter till vila, samvaro, omklädning, admi-
nistration, skötsel av tävlingsutrustning m m. Detta
förutsätts ej belasta OS-budgeten.

Som olympisk by disponeras ett bostadsområde med
preliminär lokalisering till Spikbod arnaområdet.

En boend estand ard med 2 personer per rumsenhet +
några 1-personrum per nation har förutsatts.

Byn består av en boendezon - inre zon - och en yttre
zon dit även andra ackrediterade, t ex press, har
tillträde.

Hela byn inhägnas och bevakas med TV-kameror och
vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre
zon och därifrån via ny vakt till inre zon. Vakt
finns dessutom vid varje byggnad sentré.

Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till dessa
hör normala bostadskomplement som förråd, tvätt-
stugor, kvarterslokaler, garage, parkeringar m m,
som också nyttjas av nat.ionstr upperna.

4 st förskolor, LM-skola med fritidshem samt en
butik förutsätts bli utbyggda i området.

I kalkylen ingår en temporär anpassning för OS-
användning och kostnad för återanpassning/upp-
rustning till normalt bostadsområde.

INRE ZON

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

- 600 lägenheter för aktiva, ledare

och servicepersonal 45

- 25 lägenheter för sällskapsutrymmen 1

- 50 lägenheter för kontor/expeditioner

till nationstrupper 3

- 25 lägenheter för lä karexpeditioner 1

- Förråd och verkstäder placeras i för-

råd och garage planerade för bostads-
behovet 9

- Kvarter slokaler disponeras av nations-

trupperna för genomgångar, videoupp-
spelningar och rekreation 1

- 2 st förskolor disponeras som informa-
tionslokaler och mindre restauranger
med egen kökskapacitet för nationer

med speciella krav 1

- LM-skola och fritidshem disponeras

temporärt som restaurang, bio, disco-
tek, samvaro och när-hälsovård 2

600 m2

900 m2

800 m2

900 m2

000 m2

Mat förutsätts i stor utsträckning be-
redas i andra skolanläggningars kök
och i regementskök för transport och
slutlig tillredning i den Olympiska
Byn.

2 YTTRE ZON

2 st förskolor disponeras för följande
funktioner:

- Lokaler för mindre presskonferenser 150 m2

- Ackred itering, information, bank, post,

tele 350 m2

- Kemtvätt, fotobut.ik, blomsterbutik m m 300 m2

- "Träffstuga" med enkel servering samt

aktivitet.sytor 400 m2

I den yttre zonen placeras även en per-
manent livsmedelsbutik. Denna byggs och
drivs helt på kommersiell grund 500 m2

3 SÄKERHET

Området inhägnas. Vid entré(-er) och transport-
infart.(-er) samt vid passage mellan zonerna anordnas
vaktstugor.

Efter spelens slut rivs inhägnaden. Vaktbyggnader
omdisponeras eller flyttas bort.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

4 INREDNING och UTRUSTNING

Lägenheter inreds i enkel hotellstandard samt med
bord och stolar i kök.

Övriga lokaler såsom sällskapsutrymmen, kontor,
läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och
utrustas i normal omfattning.

Efter spelens slut avyttras en stor del av inred-
ningen .

5 KALKYL

Kostnader gäller prisläget i december 1989.

För bostäder med biutrymmen har som investering
räknats 6 månaders hyra baserat på 12 % ränta.
Till detta har lagts en uppskattad kostnad för
uppfräschning och färdigställande till normalt
bostad sområde.

Investeringsd el		Kostnad	K kr	Anm/Restvärd e
1	Inre zon	65	000
2	Yttre zon	5	000
3	Sä kerhet	5	000	500
4	Inredning och	utrustning 43	000	11 500

Summa

118 000

12 000

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 3
TILL ANSÖKAN OM
STATLIG GARANTI

999

1. BOENDE 2. SERVICE 3. KALKYL

K-KONSULT

JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

INVESTERINGAR MEDIABY

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Mediapersonalen bedöms enligt, senaste referenser uppgå
till ca 6000 personer.

Av dessa bedöms 1500 - 2000 personer ha Äre som huvud-
saklig verksamhetsort. Dessa förutsätts få sitt boende
ordnat inom (år 1998) existerande t.uristbäddkapacitet. i
Äreområdet.

För övriga bör boendet ordnas i eller i anslutning till
Östersund. För att klara detta förutsätts att man som en
dellösning kan erbjuda ett nybyggt bostadsområde som
temporärt ställs till förfogande som mediaby.

1 BOENDE

Byn dimensioneras preliminärt för 2100 personer.

Boendestandarden förutsätts vara 1 person/rum (sovrum resp
vardagsrum). Lägenheterna möbleras med säng och skriv-
arbetsplat s i varje rum, sitt.grupp med TV i vardagsrum och
matbord och stolar i kök.

Ett bostadsområde på 700 normalstora lägenheter (snitt-
storlek 3 RK) och ca 53 000 m2 LY motsvarar detta program.
Storleken blir därmed lika som för den Olympiska By som
ingick i ansökan om statsgaranti för 1994 års spel.

Inred ning

2 SERVICE

Inom det normala byggbeståndet av kvartersgårdar och
förskolor som byggs i området anpassas ca 1000 m2 BRA
till temporära servicelokaler för mediapersonalen.

Lokalerna skall innehålla ackreditering och information,
servering, pub, bar, sällskapsrum, TV/videorum m m.

Bostadsområdet förut sätt.s ge underlag för en livsmedels-
butik som skall vara i drift under OS. Denna förutsätts ej
belasta OS-budgeten.

Inred ning

6 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

3 KALKYL

Kalkylen baseras helt på delkostnader ur beräkningar för
Olympisk By i statsgarantiunder1 aget för 1994 års spel.

Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989.

Investeringar har räknats enligt följande:

- 6 månaders hyra för bostadsområdet baserat, på 12 % ränta

- Temporär anpassning för OS-användning

- Äterställande/upprustning till normalt bostadsområde

- Inredning

Invester ingsd el			Kostnad	Kkr	Anm/Restvärde
1	Boende:	Hus	58	500
		Inredning	36	000	10 000
2	Serv ice:	Hus	2	500
		Inredning	1	000
Summa			98	000	10 000

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 4
TILL ANSÖKAN OM
STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR

1. KOMMUNIKATIONER

2. VA-FÖRSÖRJNING

3. KRAFTFÖRSÖRJNING

4. KALKYL

ÖSTERSUNDS och ÅRE KOMMUNER

JÄMTKRAFT och K-KONSULT

JANUAR! 1990

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

KOMMUNIKATIONER

Östersund och Åre har generellt sett goda förbindel-
ser utåt inom alla trafikslag och väl fungerande
lokala väg- och trafiknät. Planer finns för ytterli-
gare utbyggnader, som beräknas vara färdigställda
före 1998. De olympiska vinter spelen innebär dock en
väsentligt ökad belastning.

Följande redovisning belyser översiktligt hur detta
kan klaras. De investeringar, scm krävs p g a OS och
som annars ej skulle genomföras, tas här upp som
OS-kostnad. Extra driftkostnader för OS, som ej
leder till motsvarande intäkter, redovisas under
Driftkostnader.

Preliminär trafikanalys

I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer
och en publik av 40 000 - 100 000 personer/dag.
Fördelningen mellan Åre och Östersund kan uppskattas
vara ungefär följande:

OS-engagerad e

Publik/dag

Östersund

Åre

9 000

3 000

30 000-80 000

5 000-30 000

Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare
och dagsbesökare.

Till- och frånresor

Det antas att de OS-engagerade anländer under en
14-dagarsperiod med stegrat antal de sista dagarna.
Avresa sker med stark koncentration till 2 dagar.

Publiken anländer och avreser under hela tävlings-
tiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista
d agarna.

Dimensionerande blir avresedagarna.

En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följ-
ande sätt:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bruttotrafik i en riktning och sammanlagt under 2
dygn

Antal

Flyg

Tåg

Väg

Lokal t
boende

Nations-
trupper Offi-	3	300	2	700	300	300	-
cial s		700		700	-	-	-
Press, rad io, TV, tele- verket	7	000	4	000	1 500	1 000	500

Funktio-

närer och
personal-
förstärk-

ningar	7	1	200		500		700	4	600
Publik	90	5	000	10	500	48	000	26	500
Summa	108	13	600	12	800	50	000	31	600

Detta kan ge ett kapacitetsbehov maximalt för flyg
respektive tåg av 7000 å 8000 personer under en dag.

Marktransporter till flygfält respektive järnvägs-
station i Östersund behöver då dimensioneras för att
under en dag frakta sammanlagt cirka 15000 personer
i en riktning.

Dagspendling till och från Östersund-Åre

Pend1ingsfrekvensen beror på var publiken kan bere-
das övernattningsmöjligheter . Huvudparten torde
kunna bo inom 10-15 mil från axeln Östersund-Åre och
kommer att i hög grad utnyttja egen bil eller
charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är
dock inte osannolikt att 5000 å 10000 människor per
dag kan utnyttja tåg utmed linjen Sundsvall-
Östersund-Åre-Stor 1ien-Trondheim. Marktransporter
till tåg erfordras.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Utpendling mellan Åre och Östersund

Det kan uppskattas att 5000 å 10000 människor per
dag kommer att förflytta sig mellan förläggning/
bostad på ena orten och tävlingsområdet på andra
orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan
ske i anslutning t.ill tävlingars början respektive
slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.

En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följ-
and e:

Tåg

Charterbuss

Reguljär buss

Egen bil

2	000-5	000 personer/riktning
1	000-2	000 "-
	100-	500 "-
2	000-2	500 "-

Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av
kapacitetsbehov på respektive färdmedel samt par-
ker ing sutrymme . För tågresenärer tillkommer kravet
på anslutande bussar.

OS-organisationens egna transporter

Organisationen skall hålla transportservice till
alla ackrediterade.

Alla grupper skjutsas till och från flyg respektive

. O

tag.

En normalstor nationstrupp betjänas med minst 3
per sonbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall
disponera 1 buss.

IOC-medlemmar, ordförande och generalsekreterare i
nationella olympiska kommittén m fl skall ha bil
med chaufför till förfogande.

För mediapersonal hålls transport service mellan
boendet, arenor, mediacentra och andra aktuella
resmål samt mellan Östersund och Åre.

Funktionärer m fl har stora transportbehov.

För att klara detta byggs en t.ransportcentral upp -
TPC - med central administration och bokningsexpedi-
t.ioner, rum för chaufförer m m vid de mest frekventa
resmålen. Bokningssystemet samordnas med övriga
buss- och tax itransport.er .

Särskilda parkeringsytor reserveras.

OS-organisationen bör också sörja för att ett stort
antal hyrbilar finns att disponera.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Trafikförsörjning	till de	mest publikdragande
arenorna i Östersund Följande räkneexempel visar hur 50			000 personer
komma till eller	från en	arena.
Gåend e	10 %	10 %	20 %
	5 000	5 000	10 000
Egen bil	40 %	60 %	25 %
	20 000	30 000	12 500
2,5 pers/bil	8 000 p	12 000	p 5 000 p
	25 ha	36 ha	15 ha
Charterbuss	15 %	10 %	20 %
	7 500	5 000	10 000
50 pass/buss	150	100	200
	buss-p	buss-p	buss-p
	2 ha	1,5 ha	2,5-3 ha
Allmän buss	25 %	10 %	30 %
	12 500	5 000	15 000
50 pass/buss enkel väg 2,5 turer/buss	100	40	120
	bussar	bussar	bussar
Taxi, Limou-	10 %	10 %	5 %
sine	5 000	5 000	2 500
3 pass/bil	1 700	1 700	800
enkel väg	700	700	350
2,5 turer/bil	bilar	bilar	bilar

Följande slutsatser kan dras om dimensionerings-
förutsättningar.

- Det erfordras goda gångvägar mellan centrum och
tävlingsområdena.

- För bilparkering krävs en sammanlagd yta av 25-35
hektar som rymmer 8 000-12 000 bilplatser.
Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till flera
platser inom max 1-1,5 km avstånd från arena-
området. (Parkering på längre avstånd kräver en
betydande insats av pendelbussar.) Hand i kapparke-
ring erfordras i anslutning till entréer. Gång-
vägar bör ordnas mellan parkering och arenor.

- För allmän busstrafik erfordras kapacitet för att
transportera 10 000-15 000 passagerare inom en
tidsrymd av 1 - 2 timmar. Eftersom det måste
förutsättas att normal trafikförsörjning - even-
tuellt med undantag av skolskjutsar - skall fun-
gera också under spelen, innebär detta att 100-
talet extra bussar erfordras.

1.1

1.11

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

- För charterbussar krävs ytor för avlämnande av
passagerare. Parkering för 150 - 200 bussar bör
anordnas nära arenorna.

- Taxi och limousine kommer att krävas för betal-
starka besökare till OS (t ex representation). Ett
tillskott.sbehov av 300-500 bilar är inte orim-
ligt .

- Särskilda angöringsområden reserveras för trans-
porter av nationstrupper, officials, funktionärer
och massmediapersonal.

Trafik i Åre

Programmet baseras på tidigare OS-utredningar, där
bl a erfarenheter från WC-tävlingar vägts in.

Generella trafikkrav

I den kommande trafikplaneringen skall särskild
omsorg ägnas åt följnade kategorier.

- räddningstjänst

- servicefordon

- varutransporter

- handikappade

Trafikcentral

Kravet på samordning av den totala trafikbilden blir
mycket stor och direkt avgörande för kvalitet och
servicenivå. Här föreslås upprättandet av en led-
ningscentral bestående av alla tänkbara kommunika-
tionsslag, samt andra viktiga funktioner, såsom
tull, passpolis och militära myndigheter. Möjlighe-
terna till snabba beslut och rätt kommunikation i en
ledningscentral blir direkt avgörande för den totala
transportapparaten som kommer att få väsentlig
betydelse i ett OS.

F-lya

Reguljärflyg och charterflyg

Reguljärflyg Östersund-St.ockholm tor kan bedrivas
med varierande intensitet. Som grund kan en tidta-
bell på 30 min mellan avgångarna läggas. Som alter-
nativ kan non-stop-trafik tillämpas vilket ger stora
möjligheter att följa bokningsläget dag för dag och
därmed fylla på med avgångar efter behov.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1
Charterflyget, med plan på upp till 200-300 passage-
rare, passar in mot r eguljärflyget. Under OS-veck-
orna kommer Frösön att fungera som en stor flygplats.
Man kommer då att ta till s k "slotts" dvs styr-
ning på ankomsterna.

Bansystem och plattor

Befintliga taxibanor behöver breddas. Dessutom krävs
en ny parallell taxibana.

Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5
platser.

För charterplan förutsätts att den militära sidan
får utnyttjas.

Terminal

Den nya terminalen klarar en snabb genomströmning
även vid tät tidtabell med 3-4 samtidiga plan i
storleken 115-140 platser.

Charterflyget föreslås styras till militärsidan där
provisoriska terminal funktioner inklusive pass och
tull etableras (för ackrediterade skall enligt den
olymiska chartern förenklade rutiner tillämpas).

Flygstationens buss- och bilsida

Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för
bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan
investeringar.

Helikopterflyg

Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands
Aeros anläggning i Göviken. Extra landningsplatser
kan anordnas på isen.

Temporära helikopterlandningsplatser anordnas i
anslutning till arenor och på ATS - snöröjd yta ca
40x40 m med fria in- och utflygningsr iktningar.
Området inhägnas.

I Are snöröjs Årevallen och prepareras som land-
ningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.

En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan Östersund och
Åre har lagts som preliminär förutsättning.

Utöver den kommersiella trafiken används helikoptrar
av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Eventuella
krav på särskild trafikledning och samordning utreds
senare.

1.13

Privatflyg

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Privatflyg till Östersund hänvisas till Ope-fältet
scm förutsätts vara upprustat före 1998.

I Åre prepareras en landningsbana på 800x50 m på
Åresjöns is. Taxibana och uppställningsplatser
prepareras liksom väganslutning till Åre Strand.

1.2

SJ planerar en utbyggnad och modernisering av an-
läggningar och bana på linjen Östersund-Storlien.
Åtgärderna planeras vara klara till 1998 på sträckan
Östersund-Duved.

Planerna omfattar bl a utbyggnad av Åre och Duveds
stationer till moderna terminaler, som kan i utbyggt
skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag.

1.21

Pendeltrafik Östersund-Åre-Östersund

Pendeltrafik kan bedrivas i 1-timmes intervall med
körtid på 70-75 minuter.

Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna
2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.

Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en
utförsåkningstävling i Åre. Exempel på tider och
kapacitet:

Ö-Å: Körperiod 06.15-10.30 = 4 000 resande

Å-Ö: Körperiod 14.15-18.30 = 4 000 resande

Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer
spridda över dagen. Detta gör att boende i Åre, som
dagspendlar till Östersund, kan sprida sitt resande
över längre tid, vilket ger högre kapacitet.

Om arrangörerna för IOC eller andra intressenters
räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ
sälja sådana under OS-perioden. Dessa kan placeras i
pend eltågen.

Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där
information om OS-arrangemang m m kan förmedlas.

1.22

1.23

1.3

1.31

1. 32

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
Pendeltrafik Trondheim-Åre-Trondheim

Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en
beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.

För resenärer från Trondheim-Storlien till/från

Öster sund s-arrangemangen sker omstigning i Åre till
pendeln Åre-Östersund-Åre.

Fjärrtrafiken till och från Jämtland

Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göteborg
kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvin-
tersport, dvs 3000 resande/dag. För tillresor före
OS och frånresor efter OS kan kapaciteten uppgå till
5000 resande/dag. Tågen måste dock enligt preliminär
bedömning ha Östersund som slutpunkt med omstigning
till pendeltågen mot Åre.

Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000 res-
ande utnyttjas dagligen under OS-perioden.

Allmänna vägnätet

Utbyggnad av E75

Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst om Öster-
sund är högt prioriterad i den flerårsplan för byg-
gande av riksvägar i länet, som vägverket skall
fastställa i höst.. Den kommer med säkerhet att i
planen redovisas med färdigställande före 1998.

Bro över Rödösundet

En bro förkortar väsentligt restiden från flygplat-
sen till Åre. Den ger samtidigt en avlastning av
trafik från Östersunds centrala delar. Vid ett OS
får detta stor betydelse.

Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårs-
plan för byggande av länsvägar getts låg prioritet.
Av den anledningen kan man inte räkna med att bron
kommer att ingå i vägplanen för perioden 1988-1997.

En bro över Rödösundet är dock intressant för länet
och vägverket, då den ersätter en färjeled.

Diskussioner pågår om annan finansiering av bron.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

1.33 Ny allmän väg i Åre

Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter
den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren av
störtloppsmålet, nivåskillnad 40 m, beräknad längd
ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida -
OS-investering.

1.4 Busstrafik

Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under
OS-perioden. Diskuterade transportlösningar:

- Matartrafik mellan järnvägsstationen och täv-

1ingsarenorna, anpassade till tågtider (even-
tuellt utan turlista).

- Transfertrafik mellan flygstationen och arenor
respektive hotell/boendeanläggningar•

- Speciella ringlinjer mellan järnvägsstation,
hotell/boendeanläggningar och arenor.

- Trafik mellan centrum och arenor där generösa ytor
reserveras för kollektivtrafiken.

I Östersund bedöms följande åtgärder behöva vidta-
gas :

- Omdisponering av ytorna kring järnvägsstationen
för att ge kollektivtrafiken bättre förhållanden.
Nuvarande parkeringsyta reserveras för bussar.
Förbindelsen mot Strandgatan/Gränsgatan öppnas för
bussar.

- Temporär bussteminal/värmestuga utförs vid järn-
vägsstationen .

Mellan länets övriga kommuner till och från Öster-
sund bör länstrafiken utföra en omfattande spe-
cialtrafik - direkt till arenorna eller med omstig-
ning till lokallinjer.

Mellan flygstationen och Åre utförs trafik med
d irektbussar.

Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen
ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfat-
tande) chartertrafik.

Organisation

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

1.5

Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar.
Dessutom behövs bussar i TPC-trafik och charter-
bussar. Inhyrning mot speciella avtal och tidi-
garelagd produktion bör studeras.

Behovet av en samordning av de olika transport-
insatserna kommer att vara mycket omfattande. Even-
tuellt bör inte endast busstrafiken inordnas i ett
gemensamt system utan även taxi och chartertrafik.
Investeringar behövs dels för en sambandscentral,
dels för utrustning i samtliga fordon.

Lokala trafiksystem

Östersunds trafikmönster

Under ett flertal år har i Östersund planerats för
fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafikring
med stor kapacitet runt centrumområdet. Vidare
planeras ombyggnad av en besvärlig gatukorsning på
väg 83. Enligt vägverkets förslag till s k fördel-
ningsplan finns möjlighet att erhålla statsbidrag
till dessa åtgärder under början och mitten av
1990-talet enligt nedan.

Objekt

Beräknad
kostnad (1987)

Mkr

Tidpunkt
enl fördel-
ningsplan

Samordnade tra-
fiksignaler längs
Rådhusgatan

Ombyggnad kors-
ningen Litsvägen-
Fältjägargränd

Ombyggnad Gräns-
gatan m m

Ombyggnad

Strandgatan

Grindplan (kors-
ningen Rådhus-
gatan-Stuguvä gen )

2, 3

3,5

9,0

8, 5

3, 2

1990

1991

1993

1994

1995

Åtgärder enligt ovan förutsätts vara slutförda
före 1993.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Den nya trafikringen ger tillsammans med en komplett
E75-förbifart en ökad smidighet och kapacitet. Detta
är speciellt viktigt under OS, då alternativa
möjligheter till ledning av trafiken måste kunna
utnyttjas.

I kalkyl för 1.51-1.57 upptas alla förberedande
arbeten i väg- och gatusyst.emet som investerings-
kostnad medan preparering av temporära parkerings-
ytor, avstängningar, skyltningar, trafikledning
o dyl tas upp som driftkostnader.

Trafik till och från arenacmråden
följande mönster:

föreslås ske efter

Backhoppning Östberget

Max publik

50 000 personer.

Busslin jer
slinga med

till hoppbackarna dras
angöring på Byvägen.

i enkelriktad

Avstängning eller hård reglering av all
förutsätts inom Hornsbergsområdet under
publikdragande tävlingarna.

annan trafik
de mest

Bilparkering för publik anordnas på Storsjöns is med
5000-8000 platser. Tillfart föreslås från nuvarande
vintervägutfart vid hamnen, från Minnesgärde och
från Frösödal Isen prepareras med snöröjning för
att ge ökad istjocklek samt ev beläggning med fiber-
duk och vat.tenspolning/frysning .

Från isparkeringen prepareras gångvägar till de två
gångtunnlar under Vallaleden som finns vid Träd-
gårdsvägen och Frösödal. Intill gångtunnlarna
anordnas hållplatser och erforderliga vändslingor
för pendelbussar, som för publiken vidare till
arenorna på Frösön.

Parkering för charter- och
på skolgårdar och på gator

Vissa gator reserveras som
publik.

lång färd sbussar anordnas
inom Hornsbergscmrådet.

huvudgångstråk för

Längdskidåkning, Skidstadion

Max publik 40 000-45 000 personer.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Busshållplatser med vändslingor anordnas dels på
"Trekanten" mellan Litsvägen och Genvägen, dels vid
Utsikten genom ombyggnad och komplettering av
befintlig parkering. ÖSK-vägen breddas för att klara
mötande bussar.

Charterbussar
ringsplats på
ÖSK-vägen och

och långfärdsbussar anvisas parke-
temporärt prepareade ängsytor intill
på gator inom närområdet.

Bilparkeing för publik - prel ca 5000 platser -
anordnas inom närområdet på I5s mark, där körgårdar,
skjutbanor m m förutsätts kunna nyttjas. Temporära
ytor iordningsställs genom snöröjning, tjälning och
preparering av ytan med fiberduk och pistad/packad
snö. Viss översyn, komplettering eller breddning av
tillfartsvägen torde bli nödvändig, likscm byggande
av infarter till temporära p-ytor.

Från parkeringsplatserna på I5-cmrådet iordning-
ställs gångvägar mot Skidstadion. Vissa permanenta
förberedande arbeten + temporär preparering av
ytskiktet förutsätts.

Väg 88 förutsätts bli avstängd eller hårt trafik-
reglerad under tävlingar.

Gångvägssystem
Utsikten byggs
komplettering

mellan centrum och Skidstadion och
ut genom breddning av trottoarer och
till befintliga gångvägar.

Vid maximal publikbelastning kan även parkering till
skidskyttestadion enligt 1.53 behöva nyttjas
(anpassning av tävlingsschemat förutsätts). Vissa
åtgärder kan komma att krävas för att kanalisera
gående genom eller förbi Sollidenområdet.

1.53 Skidskytte, Remonthagen

Max publik 15 000 personer.

Hela ytan mellan arenaområdet och E75/Stuguvägen (ca
10 ha) prepareras temporärt som trafik-, angörings-
och parkeringsytor (parkeringsytor för administration,
officials och nationstrupper ligger utanför ytan och
ingår i arenakalkylen).

Preparering kan göras med teknik enligt 1.52.

In- och utfarter från Stuguvägen kompletteras.

Angöringsplatser anordnas nära arenan för bussar i
linjetrafik och pendeltrafik samt för charter och
lå ngd i stan sbussar.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Övriga disponibla ytor används i första hand för
uppställning av bussar, i andra hand som parkering
för publik.

Parkeringskapaciteten för personbilar kommer med
säkerhet att vara otillräcklig. Två möjligheter
finns till komplettering - preparering av p-platser
på A4s skjutbanor eller att man utnyttjar p-ytor
enligt 1.51/1.52 med busspendel till Remonthagen.
Valet beror delvis på hur tävlingsschemat kommer att
se ut.

Gångvägssystem inom området prepareras så att publik
så långt möjligt separeras från ackrediterade.

Gångvägar mot centrum och järnvägsstationen upprus-
tas till erforderlig kapacitet.

1.54 Skridsko, Lövsta IP

Max publik 10 000 personer.

Parkering för personbilar prepareras på Ändsjön.

Befintlig parkering längs Mällbyvägen omdisponeras
för att fungera som busshållplats för linje- och
pendelbussar från parkering på Storsjön och Ändsjön.

Planerad ny parkering mitt.för AMU-cent.er förutsätts
vara utbyggd före 1998. Ytan omdisponeras till
angöringsplats för charterbussar o dyl.

Lövstaskolans gård reserveras för bussuppställning.

Gräsytan söder om AMU prepareras till temporär
parkering i första hand för bussar, i andra hand för
bil ar.

Personbilar hänvisas i övrigt till isparkeringar med
busspendling till arenan.

Gångvägar från parkeringar och angöringsplatser till
publikentréer kompletteras och rustas upp till
erforderlig kapacitet.

1.55 Bob och Rodel, Östberget - Kvarnsved

Max publik 20 000 personer.

Angöring för bussar anordnas på befintlig parke-
ringsplats vid Lövstabadet och på Byvägen dels vid
Lövsta gård, dels intill uppfart mot Frösötornet.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Uppställningsplatser för bussar anordnas inom
närområdet och i samordning med skridskotävlingar på
Lövsta IP enligt 1.54.

Personbilar hänvisas i huvudsak till isparkeringar
enligt 1.51 och 1.54 med busspendling till arenan.

1.56 Ishockey och konståkning, Sportfältet

Max publik 14 000 personer.

Busshållplatser förutsätts vara utbyggda på de tre
omgivande vägarna. Vid OS kan en utbyggnad av
kapaciteten erfordras, likaså tillkommer ett behov
av vändyt.or och väntplatser för pendeltrafik.

Uppställningsplatser för bussar och bilparkering
förutsätts kunna ordnas inom området som permanenta
lösningar (kostnad redovisas i kalkyl för arenor)
och som temporär preparering av ängs- och gräsytor,
bollplaner mm- 4-5 hektar.

1.57 Alpina grenar, Åre

Max publik 30 000 personer.

Av- och påstigningsfickor för 20-30 bussar anordnas
intill målområdena - befintliga vid kabinbanan, nya
vid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget
som förutsätts vara reserverat för kollektivtrafik.
Vändslingor planeras.

Uppställning för bussar finns intill järnvägsstatio-
nen .

Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogår-
den reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas
temporär bussparkering på snöröjda t.jälade ängsytor
norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan
ge plats för ca 100 bussar.

Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats
genom snöröjning och preparering av ängsmark i
utkanten av samhället.

Temporär bussterminal(-er) 100 m2 BTA utförs.

Hyrda bodar förutsätts.

Eventuellt anordnas busspendel med småbussar mellan
isparkering och arenor.

7 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 +
2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik
respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart
från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält.
Anslutningsväg mot. sjön ses över och kompletteras
(västra sidan).

Söder om störtloppsmålet iordningställs en parke-
rings- och uppställningsyta på ca 1000 m2 mellan
järnvägen och sjön.

De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade
plankorsningar med järnvägen. Temporära gångvägar
utförs till Åre Strand respektive störtloppsmålet.

Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och intill
arenorna reserveras för tävlingsarrangör och ackre-
d iterade.

Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena komp-
letteras för att fungera som huvudgångstråk.

Särskilda trafikreglerande åtgärder vidtas enligt,
samma mönster som för Östersund/Frösön.

Breddad plogning utförs för avkörnings- och mötes-
ramper, parkering m m.

1.9 Kalkyl

Kostnader är beräknade i prisläget december 1989.

Invest eringsdel

Kostnad Kkr

Parkering	St ors jön	1 200
Gångvägar	m m Skidstadion	500
Par kering	Skid st ad ion	600
Parkering	Remonthagen	250
Parkering	Lövsta, Ändsjön	450
Parker ing	m m Sportfältet	350
Trafikanordningar Centralstat ion		300
Diver se		150

Summa åtgärder i Östersund 3 800

För Åre har kostnader för allmänna och kommunala
vägnätet hämtats från kalkyl till 1994 års spel.
Med hänsyn till att vissa arbeten kan ha hunnit
göras p g a senareläggningen har summan reducerats
något.

Till budgeten tas efter reduktion och indexfram-
räkning 3 900 Kkr.

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

2 VA-FÖRSÖRJNING

2.1 VA i Östersund

Den enda platsen där VA-systemet behöver förstärkas
är på Frösön i Kvarnsved sområdet. Detta beror på att
drift av snökanoner vid hoppbacken samtidigt med
uppbyggnad av rodelbana kräver stora momentana
flöden. För ett uttag på 20 1/s för dessa ändamål
krävs följande åtgärder:

- Tryckstegringsstationen "Fyrkanten" sätts i stånd
och förses med nya pumpar

- Tryckstegringsstationen ”Kvarnsved" rustas upp och
förses med nya pumpar

- Tryckstegringsstationen "Frösötornet" rustas upp
och förses med nya pumpar.

Totalt bedöms VA-kostnaden till 800 Kkr.

2.2 VA i Are

Erforderlig utbyggnad förutsätts vara gjord före
1998. Eventuella temporära förstärkningar tas upp
som driftkostnader.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

KRAFTFÖRSÖRJNING

Åtgärder och kalkyl baseras på en utredning gjord av
Jämtkraft. AB.

Samtliga kostnader i prisnivå december 1989.

Frösön

Lövsta,	1	st	transf stn 2 x 800 kVA	900	Kkr
Östberget,	1	st	transf stn 1 x 800 kVA	640	Kkr
(backhoppning)
Ostberget,	3	st	transf stn 1 x 800 kVA	1 850	Kkr
(bob/rodel)
Östersund
Skid stad ion,	, 1	st	transf stn 2 x 800 kVA	550	Kkr
Remonthagen,	1	st	transf stn 1 x 800 kVA	840	Kkr
Olympiabyn,	2	st	1 x 800 kVA och
	1	st	2 x 800 kVA	2 200	Kkr
Inga kost.nac	1 er	är	medtagna för Sport-

fältet, mediacentra och mediabyn.

Äre

Alpina arenor, 2 st transf stn 1x800 kVA

Stationerna skall täcka behoven för
resultattavlor, TV, provisoriska läktare
m m. Den permanenta försörjningen av
liftar, snökanoner, byggnader m m sker
från befintligt hsp-abonnemang.

Kronor

1 010 Kkr

7 990 Kkr

Totala anläggningskostnaden uppskattas alltså till
ca 8 miljoner kronor exkl moms. Restvärdet för de
stationer san kommer att demonteras efter OS förut-
sätts preliminärt motsvara momskostnaden, varför
till budgeten förs 8 000 Kkr.

100

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

KALKYL

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

Investeringsdel	Kostnad	Kkr	Anm/Rest värde
1 Kommunikationer Ö-sund	3	800	-
Are	3	900	-
2 VA-försörjning Ö-sund		800	-
Are		-	-
3 Kraftförsörjn. Ö-sund	7	000	-
Are	1	000
Summa	16	500	0

101

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 5
TILL ANSÖKAN OM
STATLIG GARANTI

999

INVESTERINGAR

MEDIACENTRA

1. PRESSCENTER

i ÖSTERSUND

2. RADIQ/TV-CENTER

i ÖSTERSUND

3. MEDIACENTER i ÅRE

4. KALKYL

K-KONSULT JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

102

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INVESTERINGAR. MEDIACENTRA

I Östersund får ATS och FörvS skolbyggnad, gymnas-
tiksal och teknikhus disponeras. På A4s område
finns militärrestaurangen, som utan speciella om-
disponeringar blir en utmärkt pressrestaurang.

I Äre förutsätts en ny kongress- och sporthallsan-
läggning uppföras. Anläggningen anpassas temporärt
till massmedias behov.

Subcenter, kommentator shytter, teknikutrymmen m m
på arenor redovisas till respektive arena.

PRESSCENTER I ÖSTERSUND

Presscenter arbetslokaler

- Administration	1	200	m2
- Skrivrum	2	930	m2
- Reception		10	m2
- Tryckeri, kopiering		200	m2
- TV-rum		200	m2
- Sammanträdesrum		60	m2
- Tidningsrum		100	m2
- Cafeteria		200	m2
- Nyhetsbyråer	1	430	m2
- Telefonboxar		140	m2
- Telexservice		140	m2
- Telefaxservice		140	m2
- Våtrum för bildbyråer	2	700	m2
- Omklädning		250	m2
- Kontorsutrymmen för uthyrning		600	m2
(alternativt reserv för skriv-
utrymme)
- Informationscentral		200	m2

Summa programyta för skrivande
press, fotografer, bildbyråer,
fotolab mm m

10 500 m2

103

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Presscenter, övriga utrymmen

- Entréutrymmen, omklädningsrum
(foto), kpr och toaletter

- Uppehållsrum, bibliotek, t.id-
ningsrum

- Cafeteria/bar

Presskonferenser

Utrymmet skall kunna ta emot
400 personer, varav 250 sittande,
+ podium och vara utrustat för
simultantolkning ca

500 m2

Entré och foajéutrymmen

Gemensamma ytor för press och

Radio/TV

- Sjukvård sservice

- Utrymmen för ackreditering

- Bank, post och resebyrå

- Taxfree shop och bar

300 m2

200 m2

300 m2

Summa programyta

1 000 m2

Anpassning av Skolhuset och Gymnastiksalen till
presscenter

Skolhuset kan med enkla medel omvandlas till ett
väl fungerande presscenter för skrivande press och
fotografer.

Stora presskonferenslokalen föreslås bli placerad
i Gymnastikbyggnaden, där temporär anpassning, ut-
rustning och inredning görs.

Gemensamma lokaler placeras i Skolhuset. Den rese-
byrå som redan finns passar väl in i OS-använd-
ningen.

Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA be-
räknas drygt 16 0000 m2 tas i anspråk. Viss re-
servyta finns således även om alla utrymmen av
praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.

Byggåtgärder erfordras endast för våta utrymmen

(fotolab m m) som placeras i vagnhall och plan 3 i
flyglarna J och L.

Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par
teleledningar till varje lektionssal och komplett
högtalaranläggning. Detta gör att kompletterings-
behovet blir begränsat.

104

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Anpassningsarbeten och utrustning

- Vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför
ytterväggen och delas upp i tre delar.

- Våtutrymmen i skeppen J och L, plan 3, förses
med temporärt golv av spånskivor (skydd mot fo-
tokemikalier) .

- Våtrumsdelar förses med anordningar för risk-
avfall son pumpas till tankar

- Cafeteriautrustning

- Återställande och avstädning av hela skolbygg-
naden .

RADIO/TV-CENTER I ÖSTERSUND

Program arbetslokaler

- Studioblock för gästande bolag,

30 st		1	620	m2
-	Större radiostudio		100	m2
-	TV-studio för gästande bolag		200	m2
-	Masterkontroll + VB-rum		400	m2
-	CAR		300	m2
-	ENG-redigering, 2 st		30	m2
-	Off-tube kommentering, 15 st		90	m2
-	Kontrollrum för off-tube		20	m2
-	Uppehållsrum för tekniker		50	m2
-	Sammanträdesrum, 4 st		100	m2
-	Briefingrum		200	m2
	Kontor för administration, RR + SVT, 20 st		400	m2
-	Te kn i kbo kn i ng		100	m2
-	"Rental service"		50	m2
-	Tekniskt varmförråd, 2 st		200	m2
-	Tekniskt kallförråd		200	m2
-	Tekniskt underhåll		100	m2
—	Redaktion för gästande TV-bolag, 21 st	1	365	m2
-	Dito för större TV- bolag, 5 st	2	500	m2
-	Yta för svenska TV-sporten	1	000	m2

Summa programyta för Radio-TV 9 025 m2

Utrymme för master kontroll m m måste börja byggas
upp i oktober 1997. Övriga lokaler skall dispone-
ras januari tom mars 1998.

Speciella arbetsutrymmen

- Yta för amerikanskt TV-bolag

(prel)	4	000	m2
- Televerket Radio		200	m2
- Informationscentral		200	m2
Summa programyta	4	400	m2

105

Övriga utrymmen

- Entréutrymmen, omklädningsrum,

kpr och toaletter

- Uppehållsrum, bibliotek, tid-

ningsrum

- Cafeteria/bar

Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio/TV-center

Av byggnadens totala yta på ca 28 800 m2 BTA be-
räknas ca 20 000 m2 tas i anspråk för Radio/TV-
centret.

Ytterligare reservyta finns kvar även om alla
utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till
för fogand e .

Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig
för ändamålet. De stora hallarna delas upp med
temporära byggelement till mindre studioblock,
redaktioner m m. Gårdshusens lokaler förutsätts
kunna nyttjas utan byggåtgärder.

Anpassningsarbeten m m

- Ombyggnad av utbildningshallar m m till stu-
dioblock, redaktioner m m

- Återställande och avstädning av hela skolbygg-
naden

- Inredning och utrustning förutsätts hållas av
Rad io-TV-bolagen.

Markarbeten

Befintliga gårdsytor och parkeringar förutsätts ha
tillräcklig yta för parkering, Hkp-landningsplats
o dyl

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

106

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1
MEDIACENTER I ÅRE

Presscenter

- Utrymmen för nyhetsbyråer, admi-

nistration, skrivrum, samman-

träden m m	400	m2
- Våtutrymmen för bildbyråer	200	m2
Summa programyta	600	m2
Rad io/TV-center
- Radiostudios för gästande bolag,	50	m2
- TV-stud io för gästande bolag	100	m2
- Bokningskontor	20	m2
- Uppehållsrum för tekniker	30	m2
- Tekniskt förråd	30	m2
- Tekniskt underhåll	30	m2
- Kontor för administration,
RR + SVT, 5 st	100	m2
- VB-rum, CAR	50	m2
- Redaktioner för gästande bolag,
15 st	240	m2
Summa programyta	650	m2

OS-arrangören skall hålla med reservkraft till
verksamheten.

Gemensamma utrymmen

- Ackreditering och informations-

central	100	m2
- Bank och post	100	m2
- Taxfree shop och bar	160	m2
- Servering (cafeteria + restaurang)	340	m2
Summa programyta	700	m2
Massmediacenter i Åre:
Summa programyta	1 950	m2

107

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Ny kongress- och sporthallsbyggnad som media-
center

Kongressdelen anpassas temporärt till de speciella
OS-kraven för presscenter.

Inför olympiska spelen byggs sporthallens "skal".
Inom detta utföres temporära lokaler enligt
programmet. Hallen utnyttjas delvis i två plan.
Blivande omklädnings- och förrådsdelar används
till våtutrymmen för foto och temporärt kök.

Efter avslutade spel färdigställs hallen till per-
manent sporthall.

Ca 100 p-platser utförs för OS-behovet och fram-
tida användning.

Anpassningsarbeten inredning m m

Temporärt mellanbjälklag

Indelning av hallytor i mindre rumsenheter och

block enligt program

Temporär

Temporär
utrymmen

köksutrustning

inredning i presscenter och gemensamma
(Radio-TV-bolagen förutsätts hålla egen

inredning och utrustning).

KALKYL

delkostnader

Kalkylen baseras på
för 1994 års spel. Tillägg
programförutsättningar, bl
presskonferensutrymmen och

Kostnaderna är framräknade
1989 .

ur beräkningar
har gjorts för ändrade
a avseende restaurang,
sjukvårdsservice.

till prisläget december

Investeringsdel			Kostnad	Kkr	Anm/Restvärde
1	Presscenter i	Östersund	9	100	200
2	Radio/TV-center i Öster
	sund		18	900	1 400
3	Mediacenter i	Åre	30	000	400
Summa			58	000	2 000

108

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilaga 6

PLANER OCH KALKYLER

DECEMBER -89

109

SVERIGES TELEVISION
SERVICEDIVISIONEN
KJELL OVE ANDERSSON
1989-12-20

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN
AV OS 98 I ÖSTERSUND OCH ÅRE.

UPPSKATTNING AV KOSTNADER OCH LOKALBEHOV.

I. Policv, förutsättningar.

II. Sammanfattning av kostnader.

III. Lokalbehov.

Bilagor:

Bilaga 1: Tävlingsschema.

Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.

Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Östersund
och Are.

Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.

Bilaga 5: Övriga driftskostnader

Bilaga 6:Lokalbehov för radio och tv.

Bilaga 7:Förplanering.

Bilaga 8:Intäktskalky 1.

I. POLICV, FÖRUTSÄTTNINGAR.

1. En absolut förutsättning for att de moderna Olympiska Spelen blisit intet nationella stor-
händelser och därmed av stort PR-värde för värdnationen är en väl fungeiande massmedia-
bevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett hela jordens befolkning att följa spelen
och ett stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympiaderna under 60-, 70- och 80-
talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har
alltid utnyttjats.

En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vintcr-OS -08 i Östersund/Åre
är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.

Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter frän tidigare spelen
främst vinter-OS i Calgary och planeringsunderlaget för Albertville -92.

111

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

2. En helt ny tv-teknik kommer sannolikt att långsamt införas under 90-talet. Det är den sk
HDTV (High Defintion TV, högupplösnings-tv) som innebär en avsevärt bättre bild jämfört
med nuvarande PAL-system. Den högre kvaliteten medger att tittaren kommer kunna av-
njuta en avsevärt större bild med ett höjd/bredd-förhållande på 9:16. Redan under Söul-OS
användes HDTV på experimentbasis - tekniken anses ligga speciellt väl till för sport i tv och
planeras även för kommande Olympiska Spel..

HDTV-utrustning kommer sannolikt vara betydligt dyrare än nuvarande 625/50/PAL, giss-
ningsvis dubbelt så dyr. I denna kalkyl har inga hänsyn tagits till det systemskifte en över-
gång till HDTV-teknik kommer att innebära.

3. Radio- och tv-bevakningen av OS 98 i Östersund och Åre har enligt ur SR’s uppfattning
två syften

• att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdelningar, invigning och avslutning och
erbjuda alla nationer som så önskar multinationella oredigerade tv-program och produk-
tion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.

• att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses re-
surser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överföring till hem-
landet.

4. Vissa nationer, USA, Japan m fl fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang ut-
över denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver loka-
ler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har inte beaktats
i kalkylen.

5. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mel-
lan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande komman-
doförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna
svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora
omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning på ski-
dor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och
OB-enheterna.

RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.

6. Radions och TV's behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har
överlämnats till Televerket. Kostnaderna har inte medtagits i denna kalkyl.

7. Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som di-
rekt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Program-
met är utarbetat inom SVT som ett förslag, i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i
förhållande till bilaga 1, t ex tillkomst av nya tävlingsgrenar o dyl, medför kostnadsökningar.

8. Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån
undvika investeringar. RR’s och SVT’s egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av
resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal
kan hyras från andra länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.

112

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Radio- och tv-centrena i Östersund och Åre kräver emellertid omfattande installationer och
specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.

9. Alla priser är beräknade i prisläge december -89 och inkluderar mervärdesskatt.

10. Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjäns-
ter såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam,
videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter.

11. Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveri-
ges Radio-koncernen. Programbolagen (RR och SVT) svarar för installation av teknisk ut-
rustning.

12. Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer från Sveriges Radio. Ar-
rangören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar såsom Radio- och TV-center i
Östersund och Åre. SR svarar för reservkraft på OB-platser.

13. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatre-
dovisning överföres kostnadsfritt till SR’s utrustning.

14. SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av de Olympska Spelen enligt
ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt här angivna förut-
sättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncer-
nen.

II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.

Sammanställning av de kostnader som redovisas i bilagorna:

1. Driftskostnader.

Tekniska resurser på arenor (bil 2)

Tekniska resurser i radio- och TV-centra (bil 3)

36.2 Mkr

'stersund

Personalkostnader (bil 4)

Planeringskostnader (bil 7)

Övriga driftskostnader (bil 5)

10.6

0.4

49.7

33.1

11.4

SUMMA DRIFTSKOSTNADER:

141.4 Mkr

2. Anskaffningskostnader.

På arenorna (bil 2)

7.4 Mkr

I radio- och TV-centra (bil 3)

•stersund
re

15.5 Mkr

3.7

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER:

26.6 Mkr

113

8 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

3. Budgetreserv. 15%

4. Summa kostnader.

Enligt ovan 1), 2) och 3)

5. Intäkter.

Enligt kalkyl (bil 8)

6. Nettokostnad

Enligt ovan 1) - 5)

25.2 Mkr

189.9 Mkr

6.0 Mkr

187.2 Mkr

7. Behov av likvida medel.

Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i
samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.

För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs en tidigare tillgänglighet.

För anskaffningar:

l:a kvartalet 1996
3:e " 1996

4:e ” 1996

8.0 Mkr

5.0

13.6

För planering:

l:a	kvartali	et 1992	0.3 Mkr
l:a	It	1993	1.2
l:a		1994	5.2
l:a		1995	3.6
l:a		1996	4.5
l:a		1997	14.3
l:a	»t	1998	4.0

III. LOKALBEHOV.

Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis

I radio- och TV-centret i Östersund
Dito Are

Kommentatorhytter o dyl på arenorna

9125 kvm

655

2310

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörj-
ning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme
samt god ljudisolering för studiolokalerna.

114

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.

Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning
och förstärkaranläggningar i radio- och TV-centra.

Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB-bussar ställs till förfogande vid
arenorna.

I anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i storleksordningen 300 och 100
bilar i Östersund respektive Åre.

Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.

Kontaktpersoner:
För Sveriges Radio	Håkan Fahlberg	784 1247
För Riksradion	Lennart Hagström Bengt Sundström	784 1350 784 2028
För Sveriges Television	Kjell Ove Andersson	784 8899

115

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilagor:

Bilaga 1:	Tävlingsschema.
Bilaga 2:	Behov av tekniska resurser för arenabevakning.
Bilaga 3:	Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Östersund och ?
Bilaga 4:	Are. Driftspersonal - behov och kostnader.
Bilaga 5:	Övriga driftskostnader
Bilaga 6:	Lokalbehov för radio och tv.
Bilaga 7:	Förplanering.
Bilaga 8:	Intä ktskalkyl.

116

TÄVLINGSPROGRAM VINTER-OS I ÖSTERSUNO/ÄRI 1998

ms
»—
i

Prop. 1990/91: 55

so
V“

Bilaga 1

•16

M-

•

10-

1
KS

1
rs

10-

1
o

«-

\O KS

I 1

KS O

KS so

1 1

O TT

1
O

10-

12-

14-

V“

A¹

E E £ E

t £ E £ £ E

E £

£ £

E Z £ £ •

ORT

0) « -

4->

=O - -

t— *- r- us

X X

•<

K A A A

Q Q A A A

R R H
c o o o
o r- os os
E

k> m

CÖ KS •
_ bo o

fe fe
A Q

fe
A A

5 5 5 5Tb

O o

US MS MS US r~< r-<

a
k< a
® o

a
a
0

a a

. a a
b o o a

•
r—1

H UU
O -H
w a

** oj n>
«c a h
<0 O
rH X

4->

f*—- £*•— t** r—1 rH

M K ® ■

3 4»

CO k
:O

•o

r-1

r—<
(6
r-4

r4 a 4» ♦* r-4
d 3 h Ä

cj ^{w :}2 rz?

•

C Q.
•H o

C -C

MS KS W

v- r- KS MS K *~

T5 **

T- V- KS M

>»

o
s"

h ® ®

•** .a x>

s-t

a o

”S

•rH

“ E E

X ffl

117

TÄVLINGSPROGRAM VINTER-OS I ÖSTERSUND/ÅRE 1996

<
P'

7
t—

Prop. 1990/91: 55

7 7 Bilaga 1
xx Ox

OJ
OJ

I
ox

▼—

7
o

OJ
OJ

I
OX

e—

OI
OJ

I
Ox

I
HX

OJ
OJ

OJ
i
XX

OJ
OJ

I
ox

OA
I

OJ
OJ

•

4->

•

£ £

•

4»

«5

4®

4»

••o

■H

-H

•H

■H

«< s

O
E

tfl

r-4 u

•H

r-<

r-< <1)

ux o

ux O

UX O

■

►

cC o

r—

ux O

T-

T—

xx ux

□ ¹¹

P X

jC w

T—

<ä

3 ^c

tuO

^e c

2^
OT

(JJ

t—<

118

BILAGA 2:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Eve-
nemangens art, storlek och vikt kräver att OB- bussarna måste kompletteras med ett större
antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.

Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamera-
signaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.

Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

PLATS/GREN	OB	KAMEROR	VB	SLO-MO	TEXTG	l)VE	KOMM-POS
ÖSTERSUND:
Rådhuset, prisutdelning	1	3	2	-	2	1	-
Ishockey A Konståkning	1	10	2	3	2	1	50
Ishockey B	1	10	2	3	2	1	40
Skridsko	1	10	2	2	2	1	50
Skidor	1	20	2	2	2	1	45
Skidskytte	1	20	->	2	2	1	50
Backe	1	7	2	2	2	1	55
Bob/Rodel	1	20	2	3	2	1	45
ÅRE:
Slalom etc	1	10	2	2	2	1	55
Störtlopp etc	1	15	2	2	2	1	55
SUMMA:	10	125	20	21	20	10	445

Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.

Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga
arenor. Om kollisioner mellan tävlingar kan undvikas rimlig grad torde visst sambruk kunna
åstadkommas.

119

Sammanlagt 6 st aggregat behövs:

Prop. 1990/91: 55

- Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt

- Bob/rodel - Ishockey A och konståkning

- Ishockey B och skridsko gemensamt

- Skidskytte, backe

Bilaga 1

- Skidor.

2. EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 27 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid
samt rivning.

Kostnader:

a) OB-bussar.

KoMnad kkr

(H = hyra. A = an-
skaffning)

Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss
kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror, extra
slow-motion, vb, textgenerator och digitala videoeffekter)
är 110 kkr 10 st bussar i 27 dagar blir

H = 29.700

b) Extra kamerakedjor.

10 st i 20 dagar för 4 kkr/dag

c) Kommentatorenheter (inkl monitorer).

Hyreskostnaden beräknas till ca 7 kkr/enhet.

För erforderliga 445 enheter blir kostnaden ca

Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till
varje hytt för 5 kkr/st.

H = 800

H = 3.115

A = 6.825

d) Gemensamt HF-kommandosystem.

Sambandssystem via HF inklusive person-
sökarsystem

A = 538

e) HF-sändare med programkvalitet. Frekvens-
frågorna är besvärliga, Televerket svarar för koor-
dinering och tillståndsgivning. Avser driftskostnader

H = 1.000

f) Reservkraftsaggregat.

Hyrestid 27 dagar, 10 kkr/dag och 6 enheter ger

H = 1.620

120

g) Sammanställning av kostnader.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

SUMMA HYRESKOSTNADER : 36.235 kkr

Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1998.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER : 7.363 kkr
Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1996.

121

BILAGA 3:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I
ÖSTERSUND OCH ÅRE.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

a) ÖSTERSUND/ATS.

Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är knutpunkten för all
verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna i
Östersund och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre
parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.

Samtliga 445 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i
RR/SVT-centret.

Faciliteter för kommentering från tv-monitorer, sk off-tube kommentering erbjudes.

Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlings-
arenorna sker i vb-centralen med sina ca 16 vb-block.

Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.

Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionsloka-
ler för dessa, central administration, bokningskontor, förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade

26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

3 st tv-studior utrustade med

- 3 kameror

- bildmixer

- ljudmixer

- textgenerator

- ljusreglering

- installationsmateriel

(Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar.)

VB-central

- 35 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock

- underväxel 2 st ENG-block

2 st ENG-team för uthyrning

15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering

122

Masterkontroll

- 3 st PK’n

- dispatch

- kommentatorväxel

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")

b) ÅRE.

Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre och är dimensionerat för
att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Östersund. Viss teknik för vb-bearbet-
ning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostu-
dior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.

I övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhålls-
verkstäder.

Teknisk apparatur:

2 st utrustade radiostudior

15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning

4 VB-maskiner för referensinspelning

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")

2. EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning såsom OB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc för-
utsättes kunna hyras.

Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växelsvs-
tem. Av de investeringar som måste göras torde endast ett fåtal objekt vara möjliga att åter-
använda.

a) ÖSTERSUND/ATS.

- 5 st ljudbussar för radiostudior

- 2 st ÖB-bussar för tv-studior

- 20 vb-maskiner

-2 st ENG-block

- 2 st ENG-team

- 15 st off-tube kommentatorsyst.

- Masterkontroll

- Kommentatorrangering

SUMMA:

Hyreskostnad kkr

420

1700

2170

250

330

320

4200

1200

10590

123

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

	Anskaffningskostnad kkr
- Grundutrustning till 30 st radiostudior - HF-kommando inkl personsökare - HF-sändare RR - Monitorer, VHS - Bärbara bandspelare RR - Radiomottagare - "Kabel-TV system" - Kabelutjämning - Växel - VB-väljare, kringutrustning - Mätutrustning - ENG-block, kringutrustning - kabel, installationsmateriel RR + TV - övrigt - projektering (inkl Åre) RR +TV - installation RR + TV	940 340 370 3710 440 60 670 650 130 940 130 130 1830 560 2490 2060
SUMMA:	15450
b) ÅRE.	Hyreskostnad kkr
- 2 st ljudbussar för radiostudior - 4 st vb-maskiner	170 220
SUMMA:	390 Anskaffningskostnad kkr
- Grundutrustning till 2 st radiostudior - "Kabel-TV system" - HF-sändare RR - Bärbara bandspelare RR - Monitorer. VHS - Kabelutjämning - Växel - VB-väljare, kringutrustning - Mätutrustning - kabel, installationsmateriel - övrigt - installation RR + TV	60 400 150 180 650 240 80 270 130 400 280 810
SUMMA:	3650

c) Sammanställning av kostnader.

Summa hyreskostnader

Kostnaderna utfaller till betalning l:a kvartalet 1998.

10980

Summa anskaffningskostnader

20380

Behov av likvida medel:

1996 1 :a kvartalet 7.8 Mkr

1996 4:e 12.6

124

BILAGA 4:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister
inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på
ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio- och tv-bo-
lag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategori-
er

TOM

Bildingenjörer

TV-fotografer

Elektriker
Servicetekniker
Videobandtekniker
Grafiker

Producenter
Bandredaktörer
Ekonomer

Bokare

Ledning

Studiomän

Ljudtekniker
Mixertekniker

Ljudassistenter
OB-assistenter
Kommentatortekniker
Slow-motion tekniker

Ateljépersonal

Scriptor

Förrådspersonal

Sekreterare

Tolkar
Växelpersonal
Liason officers

Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1.
Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/aweckling.

Maximalt behöver ca 700 personer vara i tjänst samtidigt.

Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora
andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.
Viss nyckelpersonal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommentatorteknikerna
tas från övriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER, (kkr)

1. Löner.

Totalt åtgår ca 81 000 arbetstimmar till en kostnad av
ca372kr/tim 30132

2. OB-tillägg.

Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning

och rivning) är ca 66 000 tim. Ca 50% av denna tio är

OB-grundande till en kostnad av ca 47 kr/tirn 1551

3. Traktamenten.

Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal är 277 kr.

Antag 50% utländsk personal med 470 krdag. 4183

4. Hotellkostnader.

Normala hotellkostnader dvs ca 800 kr natten förutsattes 10640

125

5. Resor.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Specialpriser med Linjeflyg antages, 50% av alla tekniker

kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa. Totalt 13CX)

6. Utbildning.

I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal
utbildning. 50 personer i 10 dagar ä 2700 kr.

Totalt inklusive lärarkostnader 1870

SUMMA TOT:

49676

126

BILAGA 5:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.

1. Transporter. kkr

- Materieltransporter (hyrd utrustning från Stockholm och utlandet) 340

- Hyrbilar 240

- Hyra snöskotrar för riggning o dyl 60

- Buss för personaltransporter " 70

- Helikopter för riggning och produktion 190

- Skyliftar som kamerakranar 150

2. Datasystem för resursbokning/planering.

- hyra 8 månader inkl systemutveckling 1200

3. Bevakningskostnader. 1800

4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 810

5. Magnetband.

- 1-tums videoband, 200 tim a 1350 kr 270

- ENG-kassetter 20

- ljudband 13

6. Reservdelar.

-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 670

7. Kläder

- Specialjackor, kängor etc för personal 2700

8. Kontorsmöbler 1350

9. Representation 550

10. Förbrukningsmateriel, övrigt 1080

SUMMA: 11393

127

BILAGA 6:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.

1. Radio- och tv-center i Östersund/ATS (kvm).

	Anta:	1 å	Radio	TV	Gemensamt
Studioblock för gästande
bolagfkontor + k-rum + studio)	30	54	1620
Större radiostudio	1	100	100
TV-studior för gästande bo-
lag (k-rum + studio)	3	100		300
Masterkontroll + vb-rum	1	400			40(1
CAR (apparatrum, stativ)	1	300			300
ENG-reoigering	2	15	30
Off-tube kommentering	15	6			9(1
Kontrollrum för off-tube	1	20			20
Uppehållsrum för tekniker	1	50	50
Sammantradesrum	4	25			1110
Briefingrum	1	200			200
Kontor för adm. SR/EBU	20	20	200	200
Teknikbokning	1	100			100
"Rental service"	1	50			50
Tekniskt varmförråd	2	100	75	125
Tekniskt kallförråd (Barra-	1	200			200
cudatält?)
Tekniskt underhåll	1	100			100
Redaktion för gästande tv-bolag.
normalstorlek	21	65		1365
Dito för större tv-bolag	7	500		35(X)
Utrymmen för EBU-administration	10	30			300
SUMMA:			1995	5520	1610
TOTALT:			9125 kvm

Samtliga lokaler förutsattes ligga i samma byggnad. Förråd i nära anslutning till tv-centret.
Därutöver behövs parkeringsplats för ca 300 bilar.

2. Radio- och tv-center i Are (ksm).

Antal ä Radio TV Gemensamt

Radiostudio för gästande bolag
TV-studio för gästande bolag
Bokningskontor

Uppehållsrum för tekniker

2 25

1 100

1 20

1 30

100

128

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

	Antal	ä	Radio	TV	Gemensamt
Tekniskt förråd	1	30			30
Tekniskt underhåll	1	30			30
Kontor för adm SR/EBU	5	20	40	60
VB-rum, CAR	1	50		50
Redaktioner för gästande	15	15			225
bolag
SUMMA:			90	210	355

TOTALT:

655 kvm

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 100 bilar.

3. Arenorna.

Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon på ca 300 kvm.
Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för
kommentatoranläggningen.

a) Hall för ishockey A och konståkning.

Läktarplatser för 52 kommentatorer - kvm

Kontrollrum 20 kvm 20

b) Hall för ishockey B.

Läktarplatser för 40 kommentatorer
Kontrollrum 20 kvm 20

c) Skridskoarena.

50 st kommentatorhytter ä 6 kvm 300

Kontrollrum 20 kvm 20

d) Skidor.

45 st kommentatorhytter ä 6 kvm 270

Kontrollrum 20 kvm 20

e) Skidskytte.

50 st kommentatorhytter ä 6 kvm 300

Kontrollrum 20 kvm 20

f) Backhoppning

55 st kommentatorhytter ä 6 kvm 330

Kontrollrum 20 kvm 20

129

9 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

g) Bob/Rodel

45 st kommentatorhytter å 6 kvm 270

Kontrollrum 20 kvm 20

h) Slalom etc (Åre)

55 st kommentatorhytter å 6 kvm 330

Kontrollrum 20 kvm 20

h) Störtlopp etc (Åre)

55 st kommentatorhytter ä 6 kvm 33<)

Kontrollrum 20 kvm 20

TOTALBEHOV FÖR KOMMENTATORER:

kvm

130

BILAGA 7:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

FÖRPLANERING.

Efter ett eventuellt beslut i september 1991 i Birmingham startar planeringsarbetet. För
RR's och SVT’s del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till ar-
rangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till
förfogande redan från årsskiftet 1992.

Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med OS 92 i Albertville och I .illehammer -94.
Åtagandet växer sedan succcsivt för att från mitten av 1996 uppskattningsvis 16 personer
måste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 20.4 Mkr. Om-
kostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 6.7 Mkr.

Ett nödvändigt moment i OS-lorberedelser är att genomföra ett antal prov tävlingar från
evenemang pa de slutliga tävlingsplatserna ett år före spelen, tidigare kallat "I OR-OS". ett
begrepp som börjar försvinna. Dessa tävlingar bör TV-produceras i begränsad omfattning.
Uppskattad produktionskostnad 6 Mkr.

Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:

0.3 Mkr	l:a kvartalet	1992
1.2	l:a	1993
5.2	l:a	1994
3.6	l:a	1995
4.5	l:a	1996
14.3	1 :a	1997
4.0	l:a	1998 för avveckling

SUMMA KOSTNADER

33.1 Mkr.

131

BILAGA 8:

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INTÄKTER.

Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och där RR och
SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit igen teknisk utrustning, förutsättes bli
avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de
senare spelen. Vid OS i Söul erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för använd-
arna.

Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska di-
mensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras på erfarenheter från Calgary och vad som da
kunde "säljas".

Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det blivit enklare att ta med
egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.

Normalt skickar arrangerande lund förfrågningar två och ett år före spelen där deltagande
länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt ef-
ter behoven.

En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska resurser är 6 Mkr inkl
moms.

132

Bi laga 7

1 (11)

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

Teleservice

Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter inom respek-
tive område och sammanställts av Anders Hansson vid Öster-
sunds teleområde.

Deltagande enheter har varit

- Telekontoret, Östersund

- Televerkets Nätavdelning, Farsta

- Televerket Radio, Sundsvall och Farsta

Utgångsmaterial har varit beräkningarna från Östersund/Åre
1994. Effekter som den kontinuerliga teknikutvecklingen
förväntas ge, har vägts in. Det gäller såväl nätstruktur
som nya användarkrav.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört
expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan
tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen.
Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall
använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt
gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätde-
lar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma
att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräk-
ningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostna-
derna.

Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres- och ser-
vicekostnader för ett uppskattat antal apparater, växlar,
förbindelser etc samt kapitalkostnader för de investe-
ringar, som måste göras (tillfälligt, för tidigt eller
permanent) enbart för OS 1998.

Hyres- och servicekostnader har beräknats på en använd-
ningstid av två kvartal: 97-1 och 98-1, utom för abonnent-
växeln. Denna beräknas vara i drift under tiden juli 1996
tom juni 1998.

För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är
restvärdet på materielen efter nedmonteringen minskad med
nedtagningskostnaden.

Kostnadskalkylen bygger således på att televerket på egen
hand anskaffar erforderligt investeringskapital. OS-arran-
gören belastas enbart med sedvanliga hyres-, abonnemangs-
och serviceavgifter samt kapital- och driftkostnader för de
extra investeringar som erfordras enbart för spelen.

133

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräk-
nats och är ej heller med 1 kostnadskalkylen. Eventuellt
täckes dessa kostnader med intäkter för försålda tjänster
från nyttjarna.

FÖRSTÄRKNING AV TELENÄTET

Fr o m 1992 har Televerket optiska fiberkablar från Stor-
lien via Östersund till Sundsvall samt längs Inlandsbanan
från Dalarna och norrut i trafik. Östersund - Are-områdena
är således väl försörjda med grundkapacitet för telekommu-
nikationer. Förutsättningarna för ett telenät med hög
kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast till-
fälliga utökningar krävs, i huvudsak inom tävlingsorterna
och dess närhet.

Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfällig con-
tainermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr. AXE-
stationerna i Östersund och Järpen utökas liksom övriga
telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo
i större omfattning. Utlandsstationerna, såväl automatiska
som manuella, utökas i relativt omfattande grad.

DATEX-, TELEX- och NMT-näten förstärks.

Kostnader för utökning av utlandsstationer, Datex och
Telex-näten belastar ej OS-arrangören. Dessa beräknas
täckas av ökade trafikavgifter.

Abonnentväxel

Abonnentväxel system med totalt 1800 linjer monteras i
televerkets lokaler i Östersund. Ab-växeln har utflyttade
växelenheter inom Östersund och Are. Den förses också med
datakommunikation och hänvisningsdator. Televerket betjänar
telefonistfunktionen, vilken uppskattas till 59 manår under
tiden juli 1996 tom juni 1998.

TERMINALER

Det är mycket svårt att i dagsläget (1989) sia om vilka
terminaltyper som 1997--1998 kommer att anslutas till
telenätet för ljud-, text- och dataöverföring. Telekom-
munikationsområdet utvecklas högre takt än någon annan
verksamhetsbransch. Marknaden blir också allt friare från
monopol och centralstyrning.

Inklusive något tusental telefonapparater för bla anslut-
ning till abonnentväxeln, föreslås att en summa motsvarande
12 Mkr anslås för div terminaler och tillbehör. Dessa
terminaler förutses användas inom administrationen, för-
läggningar och presscentra.

134

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Interna nät

Samtliga arenor förbinds med Press- och radio-TV-centra,
som är placerade i ATS-lokalerna. I Are anordnas ett
"Sub-center" som dels har förbindelser till samtliga are-
nor; dels till ATS. Nät inom arenorna förutsätts ingå i
kostnaderna för respektive arena.

Internnäten omfattar såväl arrangörens kommunikationsbehov

som radio/TV samt press och åskådare.

Kabel/TV

Vid samtliga arenor och övriga funktioner finns anordnat
ett Kabel/TV-nät med 20 kanaler. Detta skall ge arrangörer,
massmedia, aktiva samt publik möjlighet att följa aktivite-
terna vid de olika arenorna. Kabel/TV-nätet byggs även ut i
Östersunds centrum till fromma för köpmännen och deras
kunder. I Are finns ett redan etablerat Kabel/TV-nät.

Förhyrda ledningar

Are och Östersund sammankopplas med erforderligt antal
ledningar för telefoni, data samt radio/TV-förbindelser i
en befintlig optisk fiberkabel. För att erhålla högsta
möjliga säkerhet uppkopplas en reservväg för sträckan Are-
östersund. Reservvägen står uppkopplad och övervakad. Den
har full kapacitet och switchas in vid behov på ögon-
blicket .

Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda vägar.

TV-programmen sänds från Östersund antingen via radiolänk-
system eller satel1 it.

Kommunikationsradio

Frekvensutrymmet i Sverige för radiokommunikation med stor
kapacitet är begränsat. Det är därför synnerligen viktigt
att planeringen av radiostrukturen planeras i ett tidigt
skede. Televerket har tillsammans med Ericsson Radio System
förutsättningar för att optimera radiokommunikationsnäten i
Are och Östersund.

Man kan utgå ifrån att behovet av ett väl fungerande radio-
kommunikationssystem för arrangörspersonal, säkerhetstjänst
- inkl polis och räddningstjänst - samt transportsystem är
stort. Dessutom krävs planering av frekvensutnyttjandet för
deltagarnationernas medhavda radiosystem.

För dessa ändamål har 10 Mkr uppskattats i investeringsbe-
hov.

135

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
Jourtjänst, reservdelar

Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i
möjligaste mån säkerställas. Vid behov skall felsök-
ning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex om-
koppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade
personella insatser motsvarande ca 40 manmånader (inklusive
testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande
samt utökad reservdelshållning.

Larm- och bevakningsanläqqninqar

En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anlägg-
ningar för inbrottslarm, passagekontroll och TV-övervak-
ning.

Televerket Radio, rundradio

Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio
bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till
utlandet, enl bilaga 1—3. Kostnaderna anges i 1989 (dec)
års prisnivå. Vi förutsätter att särskilda medel anslås för
bestridande av Televerket Radios kostnader för radio- och
TV-verksamheten i samband med OS-98.

Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och förbin-
delser mellan Åre och Östersund, samt ljudförbindelser
huvudsakligen kommentatorförbindelser från Östersund till
utlandet ingår i den av tio Östersund uppgjorda kalkylen.
Detta gäller även telefontjänster (växlar och dyl).

Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att ut-
ländska programföretag (motsvarande) begär att få nyttja
särskilda transportabla jordstationer för egen räkning.
Eventuella kostnader härför förutsätts komma att debiteras
respektive företag direkt.

INVESTERINGSKOSTNADER

För att möta de förväntade kraven erfordras en avsevärd
ökning av överföringskapaciteten för rundradions del. I
stor utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av
planerad utökning/modernisering. För att senare kunna
använda utrustningen i rundradions ordinarie verksamhet
måste dock viss omdisponering ske.

Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade
totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed
förenade arbetskostnader) på ca 133 Mkr kan härledas ur
olika investeringsändamål.

136

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Rundradions kostnader

Brutto- Restvärde

investering

Lokala förbindelser för
bild och ljud samt
kontroll- och kopplings-
utrustningar på tävlings-
platser och masterkontroll

- Åre

- Östersund

Mast och hus i ÖSK Fri-
tidsområde, Östersund

Förbindelser från Öster-
sund till utlandet

Summa

10	7
18	13
2	-
103	68
133 Mkr	88 Mkr

De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd
teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska
utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart
på utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav
och förväntningar användarna ställer på ny teknik och ut-
rustning, t ex högupplösnings-TV och 15 kHz stereoförbin-
delser för kommentatorer.

För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under
åren 1993—1995 ca 35 Mkr/år och 1996 ca 28 Mkr. Restvärdet
ca 88 Mkr beräknas kunna utnyttjas för rundradions investe-
ringar med 28 Mkr 1997, 22 Mkr/år 1998—1999 samt 16 Mkr år
2000. Några räntekostnader har inte inräknats.

DRIFTKOSTNADER

Följande sammanställning får betraktas som preliminär
avsedd att belysa, storleksordningen av de kostnader som
skall belasta OS-kommittén och inkluderar ett begränsat
för-OS 1997. Merparten av kostnaderna utfaller till betal-
ning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel
för detta ej beaktats i denna kalkyl. Behov av driftmedel,
ca 1,5 Mkr, kommer dock att erfordras under perioden
1993—1996.

137

Förplaneringen och projektering

Utbildning och bemanning för
distribution, övervakning och
service

Förbindel sebeställningskontor
Frekvensplanering

Hyra av jordstationer,
satellitkapacitet, helikoptrar
transportabel radiolänk, terminal-
fordon m m

+10

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

LOKALER

Televerket Radio, Rundradiotjänster förutsätter att ar-
rangören utan kostnad för oss tillhandahåller ändamålsen-
liga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrust-
ning, expeditioner, personalrum och för andra motsvarande
ändamål liksom erforderlig värme, elektrisk energi inkl
reservkraft, VVS och säkerhetsbevakning.

Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar Televerket
Radio, Rundradiotjänster, logimöjligheter för tjänstgörande
driftpersonal (ca 30 personer i Östersund och ca 20 i Are)
under tävlingsperioden i nära anslutning till respektive
tävlingsplats.

Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:

Störtloppsmål	20 m²	5 kVA
Slalommål	20 m²	5 kVA
Teknisk central Are	60 m²	10 kVA
IBC Östersund	200 m²	10 kVA

(International Broadcasting Centre)

Tillgäng till antennbärare

vid IBC förutses

Länkterminal i hopptorn,

Östersund (lokal + antenn-
bärare) 20 m² 10 kVA

Plats för fordonsuppställning:

I anslutning till störtloppsmål, slalommål och teknisk
central i Are motsvarande 15 parkeringsplatser.

138

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

I anslutning till IBC och samtliga tävlingsplatser m m i

Östersund motsvarande 20 parkeringsplatser.

Uppställningsplats utomhus (inhängnad) för transportabla
jordstationer med fri sikt mot söder:

Are 200 m² 20 kVA

Östersund 400 m² 50 kVA

Tillgång till vissa lokaler ca 1997-10-01 och resten i
början av januari 1998 fram till 1 månad efter OS. Motsva-
rande gäller 1 begränsad omfattning vid ett för-OS. Dess-
utom erfordras tillgång till mark för mast 50 m hög + hus i
ÖSK Fritidsområde.

Finansiering

Betalningsterminer

I takt med att teleanläggningar beställs och byggs ut
förutsättes att Televerket självt tillhandahåller erforder-
liga investeringsmedel, varför räntekostnader för förtidigt
gjorda investeringar ingår i redovisade driftkostnader.

Betr de investeringar som görs för Radio- och TV-sänd-
ningar, måste dessa i sin helhet och vid utförandet, bekos-
tas av OS-arrangören. Efter spelens genomförande återbeta-
las det beräknade restvärdet - minskat med nedtagnings- och
räntekostnader för tiden fram till dess utrustningarna
beräknas kunna utnyttjas i rundradions normala verksamhet.

Mervärdesskatt

Fr o m 1991 kommer sannolikt alla teletjänster att beläggas
med mervärdesskatt. Därför ingår lagstadgad skatt i samt-
liga kostnader enl 1989 års mervärdesbeskattning (23,46 X)

139

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

Investerinqsdel

TELESERVICE OCH
TELEVERKET RADIO,
INVESTERINGAR OCH
DRIFT, KOSTNADER

Teleservice

Kostn 1 1000-tal kr

Anm/Restvärde

369 000	Rv	153 000
202 000	Rv	65 000

Investerinq	152			000	Rv	65	000
Förstärkning i nätet	57	400			Rv	30	100
Abonnentväxel	18	600			Rv	7	400
Terminaler	14	800			Rv	4	900
Interna nät	29	900			Rv	9	500
Kabel TV Förhyrda ledn	1	600			Rv		500
Kom-radio	12	400			Rv	8	600
Jourtjänst, reserv- delar
Larm och bevakn	17	300			Rv	4	000
Drift			50	000
Förstärkning	10	000
Abonnentväxel	15	800
Terminaler	4	300
Interna nät	4	200
Kabel-TV		200
Förhyrda ledn	9	400
Kom-radio		600
Jourtjänst reserv- delar	5	000
Larm och bevakn		500
Televerket Radio					167 000 Rv	88	000
Investerinqar			143	000	Rv	88	000
Lokal utr Öster- sund	20	000			Rv	13	000
Lokal utr Are	10	000			Rv	7	000
Förbindelser från Östersund till utlandet	103	000			Rv	68	000

Budgetreserv

10 000

Drift

24 000

140

TELEVERKET RADIO

Rundradio, Rrf

ÅRE, Vinter-OS 1998

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

/--

Transportabla jordstationer
för överföring via satellit

10 TV-kanaler
i kabel-TV-
nät, för
"tittar"

Tfn-växel OS
50 ankn +
15 HL

5 st telex,
telefax etc.

Östersund

141

TELEVERKET RADIO
Rundradio, Rrf

Prop. 1990/91: 55

ÖSTERSUND Vinter-OS 1998

14 video

Kabel-TV
nät
20 kanaler
•tittar"

Tfn Vx
OS
150 ankn

50 HL

Tfn Vx
Rundradio
250 ankn

(lokalt)

Telex
Telefax

10 st

Spår-
slinga

14 video

Spår-
slinga

_____________ 3 video
	1 video
Längd-	3 stereopar
åkning	« n
åkning	200 lokalpar
	3 video
	1 video
Skid-	3 stereopar
skytte
skytte	200 lokalpar

TERMINERING
UTLANDET

Video

10 st

2 video

Back- hoppning	1 video
	3 stereopar
	n
	134 lokalpar
	2 video
Bob/Rodel	1 video
	3 stereopar
	1-
	96 lokalpar
	2 video
Skridsko	_< 1 video
	3 stereopar

	122 lokalpar I l
Ishockey A	3 video _f
	1 video
	3 stereopar

	200 lokalpar

2 video

Ishockey B	1 video
	" 3 stereopar

	120 lokalpar \|J _r
	2 video
Rådhuset	2 video
	3 stereopar
	* O
	25 lokalpar
	2 video
Press- center	1 video
	3 stereopar

	25 lokalpar	-

Stereopar

15 st

7 kHz

40 st

4-trådar

240 st

Transportabla jord-
stationer för över-
föring via satellit


		E
	bC C	ikcen'
	bC C	L. iro
c	c <8	dio
£	c <8	s.

Video

4 st

3 st

Stereopar

F;'

6 st

4-trådar

75 st

7 kHz

20 st

ÅRE-ÖSTERSUND-ÅRE

142

Prop. 1990/91 - 55

_igBg.l2-0l

TELEVERKET KADIO
Rundradio, R^

Vinter-OS 1998

Bildförbindelser

143

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Bilaga 8

1(5)

BOENDE. SERVICE OCH KULTUR

Boende

Nationstruppernas boende har samlats till en Olympisk By i
Östersund - se punkt 5.

övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens administ-
rativa ansvar, men skall (utom för vissa funktionärer) helt
bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis
en alpin deltrupp föredrar att ordna sitt boende 1 Are.

Arrangören bör före hösten förboka erforderlig bädd- och
servicekapacitet.

Officials: Boende och kongresser

Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt
boende och högvärdig service erbjudas IOC-medlemmar, deras
gäster, NOC- och IF-representanter, jury och IOC:s stab,
som beräknas uppgå till ca 750 personer.

"IOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisationen och ha
särskild bevakning.

Ackreditering sker på respektive hotell.

En IOC-kongress kommer att hållas 2—3 dagar före spelen.

Lämplig lokal kan vara teatern. Arrangören håller tolkar
och tolkutrustning.

Det kan dessutom förväntas att många internationella spe-
cialförbund och andra organisationer bokar kongresser i 0S-
orterna fr o m den dag beslut tas om var spelen skall
hållas tom OS-veckorna.

Befintliga 1:a-klasshotel1 och ett hotell med internatio-
nell hög standard som förutsätts vara byggt 1998, har
erforderlig bädd- och servicekapacitet.

Daghotell för IOC i Are.

Ett lobbyutrymme och några rum reserveras för IOC-medlemmar
och deras gäster som önskar ett uppehållsställe i Are.

Massmedia

6 000 personer beräknas komma. Ackreditering sker i press-
Radio/TV-centra i Östersund respektive Are.

Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i
hotell samt stugbyar eller lägenheter efterfrågas. Lägenhe-
ter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade
hyreshus.

144

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Det normala boendemönstret innebär en uppdelning på press-
personal, radio-TV-reportrar respektive tekniker och dess-
utom efter länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp
på många anläggningar - dock med relativt centralt läge och
med transportservice till press-radio-TV-centra och arenor.

En mediaby anordnas i Östersund för 2 100 personer.

400 personer erbjuds hotellstandard i Östersund.

1 500—2 000 personer som beräknas bevaka de alpina grenar-
na erbjuds lägenhets- eller hotellstandard i Are.

övriga 2 000 inkvarteras i elevbostäder, turistanläggningar
och i vanliga lägenheter som förhyrs.

Funktionärer m fl

En stor del av funktionärsstaben förutsätts tillhöra lokal-
befolkningen och bo inom dagspendlingsavstånd.

Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts

bo i egna anläggningar.

För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäddar i
stugbyar, anpassade lägenheter eller i militära anlägg-
ningar.

Samordnad bokning görs också för förstärkning av personal i
offentlig tjänst.

Övriga gäster

Arrangören beräknas inbjuda ca 200 VIP-gäster som erbjuds
boende i det tänkta IOC-hotellet.

Framtida arrangörer - ca 100 personer samt personal utifrån
som arbetar med kulturprogrammet m m ca 100 erbjuds lägen-
heter i Are.

Sponsorerna beräknas önska bäddar för 15 000 personer
fördelade på 3—5 dagars vistelse. 5 000 bäddar av hög
kvalitet finns i bostadsrättslägenheter i Are.

PUBLIK

I planeringen förutsätts ca 1 000 000 sålda biljetter på 12
dagar. Detta innebär i snitt 84 000 per dag eller med ojämn
fördelning mellan 60 000 och 100 000 biljetter per dag.

Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag är
svårt att beräkna, då en och samma person kan se flera
tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettan-
talet. I biljettantalet ingår även nationstruppernas bil-
jettköp, vilket ytterligare reducerar siffran för "publik",
som kräver boende och/eller transport.

145

. 1 saml. Nr 55

10 Regeringens proposition

Publik finns av flera kategorier, t ex

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

- Boende i östersund-Are-området + de extra gäster man
bjuder hem under OS.

- Publik utifrån som efterfrågar bädd och service under
hela OS-perioden eller enstaka dagar. Fådagsbesökare kan
exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för
att ge en kort och intensiv OS-upplevelse. Det kan också
vara företag som bjuder kunder på en eller flera dagars OS.

- Dagspendlare på tåg Sundsval1-Trondheim eller med char-
terbuss och bil från ett större omland.

För boendet finns 1 dag följande totala bäddkapacitet

Hotell Kommer- Bostads- Plan Totalt

siellt rätter 91—92

självhus-
håll

Östersund	1	550		680		-	2	200
Are	1	150		900	8	300	(10 000) 10	350
övriga Are kommun	2	170	4	420	1	700	8	290
övriga Jämtland		790		700			1	490
Trondheim-området	3	000	3	200			6	200
tom Sundsval 1	2	720		460			3	180
Härjedalen	2	600	3	600			6	200
	13	980	10	760	10	000	34	710

Bäddar i fritids-
hus i Jämtlands
län 26 000 hus

100 000 varav

4 000 hus i Are
kommun dvs

20 000 bäddar 1

Jämtland 33 600

TOTALT CA

33 600

70 000

Ytterligare möjligheter finns i form av

- Stugbyar och fritidshus i Tröndelag

- Fritidshus inom dagsreseavstånd i angränsande län

- Pågående och planerad utbyggnad av turistbäddar inom
dagsreseavstånd, som med OS som morot, bedöms kunna uppgå
till 1 000 bäddar/år

Service och kultur

146

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
Östersund

Östersund är en besöks- och servicestad med "nära till
allt". Det är också en vacker stad med utsikt över sjö och
fjäll. För sport och fritidsaktiviteter finns mycket att
välja på i staden och i fritidsområden direkt intill stads-
bebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit
vakt om och sökt utveckla.

Kommunen har drygt 58 000 invånare men en service, som är
dimensionerad för många fler. Genom att Östersund är läns-
centrum och den klart största staden i hela Norrlands
inland finns det gott om kommersiell service och samhälls-
service samt många anläggningar för fritid och kultur. I
stadscentrum finns inte mindre än 300 butiker och ett 30-
tal restauranger.

Östersund är också en utbiIdningsstad och militärstad.
Sammanlagt utbildas över 1 500 elever på högskolan, 3 000
elever på gymnasieskolor, 3 000 värnpliktiga och 500—1 000
officerare och civilanstälIda på Arméns Tekniska Skola,
Försvarets förvaltningsskola och de tre regementena.

Under vinterspelen bör handeln, restaurangnäringen, bank,
post m fl utan större problem kunna bygga på sin kapacitet
och öka öppethållandet för att klara kravet på service.

Den kommunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med
temporära personalförstärkningar klara den toppbelastning
som OS innebär.

Stadens skolor inräknas som en speciell resurs under 0S-
veckorna, då det förutsätts ett allmänt skollov. Kök och
matsalar utnyttjas för matdistribution till Olympiska byn
och för mat till funktionärer och extra personal. De kan,
om så behövs även fungera som komplement till den allmänna
restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma
till användning som administrationslokaler, fritidssys-
selsättning och speciella aktiviteter.

OS-besökare skall också erbjudas ett sortiment av aktivite-
ter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna.

Östersund har redan idag ett brett utbud

- Länsbibliotek och ett flertal kommundelsbibliotek

- Länsmuseet med fornbyn Jamtli

- Stadsmuseet

- Frösö Zoo

- Ett stort antal konstgallerier

- Två teatrar och Folkets Hus

- Samlings- och föreläsningssalar i skolorna

- Statskyrkor, frikyrkor och församlingsgårdar

- Travbana

- Ett modernt tredje generationens bad och flera traditio-

147

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
nella badanläggningar

- Fritidsgårdar

- 8 st fullstora sporthallar (handbol1 smått) + ett antal
mindre

- Tennishall med 3 banor

- Curlinghall

- Skidbackar mitt i staden

- Flera system med vandringsleder och motionsspår, bl a
ett 20 km långt sammanhängande elljusspår

Karakteristiskt för Östersund är att det mesta av det
uppräknade ligger inom gångavstånd från stadskärnan.

Specialarrangemang kan ordnas under OS-veckorna i de nämnda
lokalerna och utomhus. Östersund har speciella traditioner
på detta område, såsom Expo Norr, Musikveckan, marknader
och "yror". Storsjöyran är en stor fest mitt i stan, kan
under OS ges i speciell tappning. Konst- och musikfestiva-
ler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.

Are

Åre har utvecklats till en internationell turistort av
rang.

Servicen är anpassad till turistsäsongerna, då befolknings-
talet ökar väsentligt. En anpassning till OS-krav bör
därför kunna genomföras spontant och utan särskilda 0S-
kostnader.

I SJ:s planer för upprustning av sträckan Östersund-Are
ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Åre".

Den kommunaltekniska servicen har byggts ur kraftigt i
samband med det s k Åreprojektet.

Skolorna förutsätts kunna disponeras på samma sätt som i
Östersund.

Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på aktivitet-

er, kultur och naturupplevelser, t ex

Ett mycket varierat utförsåkningsområde

- Ett vinterlandskap som inbjuder till turåkning och
naturupplevelser från vida fjällutblickar till vattenfall
och intima fäbodmiljöer

- Kulturbyggnader i Are, Huså, Vålådalen, Engelska Villan

m fl

- Kyrkor och en församlingsgård i Åre

- Skolornas lokaler - samlingssalar, bad, sporthallar m m

Åre kan i likhet med Östersund anordna specialarrangemang
under OS-veckorna.

148

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 9
TILL ANSÖKAN OM
STATLIG GARANTI

999

INVESTERINGAR

RÄDDNINGSTJÄNST m m

1 RÄDDNINGSTJÄNST

2 SJUKVÅRD

3 DOI?INGKONTROLL

4 DOLTS

5 ÖSTERSUNDS
ARMEGARNTSON

6 LÄNSSTYRELSEN
CTVT LFÖRSVAR

~7 KOMMUN ALTEKNT SK

SERVT GE

S KALKYL

ÖSTERSUNDS KOMMUN m f 1

JANUARI 1990

149

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1
RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS m m

1 RÄDDNINGSTJÄNST

1.1 Östersund

Kommunala räddningstjänsten har i nuläget bety-
dande resurser för att göra insatser vid olika
slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på
huvudbrandstationen i Östersund sju man på heltid
för att rycka ut inom 90 sekunder och fem man på
deltid för att rycka ut inom åtta minuter. På
ytterligare tre orter i kommunen finns brand-
stationer med sammanlagd beredskapsstyr ka av
13 man, som kan rycka ut inom fem minuter.

Under tid för olympiska vinterspel kommer befolk-
ningen inom kommunen att öka i stor omfattning,
vilket ställer krav på ytterligare resurser, som
kan redovisas på följande sätt:

- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från
sju till tio man, eventuellt fördelade på två
platser beroende av hur anläggningar för OS-spel
anordnas.

- Närliggande kommuner skall genom avtal kunna
lämna bistånd vid större olyckor.

- Förstärkningsmateriel upplånas från civilför-
svaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas
inköps.

- Försvarsmakten bistår med personal och materiel
vid större olyckor samt speciellt med bandvagnar
för transporter av sjuka och skadade i terräng.

- Vid arrangemang, där mycket folk samlas, skall
finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart.
Lämpligt är att dessa arbetar tillsammans med
Röda Kor s-per sonal, som svarar för sjukvårdsbe-
red skap.

Insatser vid större olyckor bör vara planerade.
Lämpligen finns en ledningsgrupp under OS-spelen
med representanter i första hand för räddnings-
tjänsten, sjukvården och polisen.

150

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

1.2 Åre

Nuvarande organisation med deltidsanställd perso-
nal på sex man i beredskapsstyrkan och fem minu-
ters anspänningstid kommer ej att vara tillräck-
ligt med tanke på den anstormning av människor och
därmed ökade räddningstopografi, som ett olympiskt
spel innebär.

Det fordras således bl a en personal förstärkning
under spelen.

- En heltid sstyrka på brandsstationen i Åre, be-
stående av en brandmästare scm utryckning sbefäl
samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se-
kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en
brand förman och fem brandmän, förstärker hel-
tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två befäl +
nio brandmän inom fem minuter efter larm.

Det totala per sonal förstär kningsbehovet = 20
man .

- Förläggningen av fem man (jour styrkan) kan ske
genom inhyrning av husvagnar, som placeras i
nära anslutning till brandstationen för att per-
sonalen skall klara anspänningstiden 90 sekun-
der .

- Förläggningen av de övriga 15 brandmännen kan
ske på annat håll, centralt i Åre, men det måste
alltså tillses att bostad finns att tillgå.

- För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas per-
sonsökare samt kompletteras radioutrustningen.

- Personlig utrustning (larmkläder) o dyl inköps.

- Civil försvarsmateriel kan till viss del upplå-
nas. Försvarsmakten kan bistå med personal och
materiel i händelse av större olycka.

151

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

SJUKVÅRD

Sjukvårdens inriktning under OS

Vid ett OS-arrangemang kan hälso- och sjukvårdens
resurser inom länssjukvården, Östersunds sjukhus
samt primärvården inom Östersunds sjukhus, Krokoms
och Åre kommuner ställas till förfogande. Läns-
sjukvården finns i Östersund. Här finns länets
enda akutsjukhus med samlade kvalificerade vård-
resurser. Inan Östersunds sjukhus svarar lasaret-
tet för den del av kroppssjukvården, som kräver
akut- och/eller specialistvård. I länet finns en
väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a
distriktsläkarnas och distriktssköterskornas re-
surser på hälsocentraler och mottagningar.

Den primära inriktningen är att under OS-dagarna
inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten
vård i förhållande till vad som bedöms erforder-
ligt för arrangemanget.

Kapacitetsbeskrivning

Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser,
fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin,
kirugi, ortopedi, obstretik-gynekologi, öron-,
näsa-, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom
finns serviceavdelningar, anestesi, intensivvård,
centraloperation, röntgen, kemiskt laboratorium,
fysiologiskt laboratorium samt bakteriologiskt
laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd spe-
cialisttandvård. De somatiska specialiteterna
finns sålunda koncentrerade inom Östersund inom en
enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisa-
tion och ett välutrustat sjukhus med de flesta av
det stora sjukhusens resurser.

152

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1
Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a föl-
jande resurser.

Klinik/avdelning Vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand

Med icin	115	5	116	11	800
Lung	30	1	203	5	500
Infektion	37		982	2	500
Kirurg i	117	4	321	10	000
Ortoped i	65	2	035	10	500
Ögon	17		558	12	000
Öron-, näsa-, hals	24	1	159	10	000
Barn	30	2	268	6	600
Obstretik-gynekolog i	74	3	638	8	500
Hud				4	500
Akutmott				12	000
Klin kem lab (analyser)				2 100	000
Klin fys lab				1	000
Röntgenavd				50	000
Anestesiavd				10	000
Klin bakt lab				15	000
Isotopavd					600
Antalet operationer berä	knas för	1987	uppgå
till				ca 10	000

Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt
öppenvård sresurser motsvarande 265 läkarbesök fri-
göras per dag.

Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.

Antalet specialistkompetenta läkare uppgår till
totalt 101 st.

Sjuksköterskepersonal finns inom länssjukkvården
motsvarande 451,01 tjänster.

För primärvården inom Östersunds kommun redovisas
resurser enligt följande.

- 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler

- 31,75 distr.sköter skor " "

- Folktandvård på 6 hälsocentraler

Primärvården har inom Krokoms kommun följande re-
sur ser.

- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler

- 10,5 distr.sköter skor " "

- Folktandvård på 3 hälsocentraler

153

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Vid Are sjukhus finns riks- och länssjukvård in-
nehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även
primärvården får riks- och länskaraktär, eftersom
turister från hela landet besöker öppenvård smot-
tagningarna, Vid hälsocentralen i Åre ökas öppet-
hållandet under turistsäsongen och lä karbemanning
och jour finns både i Åre och Järpen.

Primärvårdsverksamheten omfattar i stort följande.

7 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler

- 10 distr.sköter skor " "

- Folktandvård på 3 hälsocentraler

Vid berörda sjukhus och hälsocentraler inom pri-
märvården kan den planerade verksamheten instäl-
las, varvid beredskap finns för följande antal
läkarbesök per dag.

Östersund 50

Krokom 40

Åre 4 5

Summa 135

Vid Åre sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna
ställas till förfogande.

Sjuktransportorganisation

Landstinget har i samarbete med bl a Östersunds
kommun en mycket omfattande och rationell organi-
sation för sjuktransporter. Organisationen bedöms
ej som tillräcklig för att klara transporterna vid
OS.

Assistans krävs från bl a försvarsmakten och ci-
v il försvaret.

Katastrofbered skap

För Östersunds sjukhus finns en katastrofplan.

Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapa-
citet bedöms otillräcklig. Instruktionerna i pla-
nen avser att möjliggöra en snabb omorganisation
och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett
katastrofläge.

154

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Övrigt

Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta
befolkningen i Östersund måste fungera även under
ett OS, måste lokaler anvisas och utrustas för att
tillgodose akutbehovet för de tillresande.

Berörd personal måste utbildas i "turist-engelska/
tyska".

Apoteksservice måste tillgodoses och transporter
av besökande i primärvården måste ordnas i tjäns-
ten .

DOPINGKONTROLL

Ett dopinglaboratorium inrättas vid Östersunds
Sjukhus genom att ett transportabelt, laboratorium
stationeras där och byggs ut. Av IOC godkänt labo-
ratorium finns vid Huddinge Sjukhus i Stockholm.

För anpassning, komplettering och drift unptas

10 Mkr.

POLIS

Planering och kostnadsanalyser bygger på en total
polisiär insats av ca 1000 polisiära befattnings-
havare och 1000 väktare. I följande organisat.ions-
tablå redovisas i stort hur personalresurserna
fördelas och nyttjas.

39 kommissarier

400 inspektörer

500 polisassistenter

90 administsrativa

- 1000 väktare (motsv)

Den totala kostnaden för polisinsaterna under OS
har kalkylerats till storleksordningen 60 Mkr. De
olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som
ideell verksamhet, varvid samhället ansvarar för
polisverksamheten. Som OS-kost.nad tas därför en-
dast upp specifika merkostnader. Dessa har bedömts
till 10 Mkr.

155

ÖSTERSUNDS ARMEGARNISON

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Vid ett OS i Östersund/Äre 1998 torde stora an-
språk komma att ställas på bistånd från försvars-
makten .

Önskemål om bistånd ställs i samlad form från or-
ganisationskommittén till Chefen Östersunds armé-
garnison .

För att lösa räddning sfrågor, säkerhetsfrågor m m
kan Östersunds armégarnison bidra med personal och
materiel för bl a

- sjuktransporter i terräng

- omhändertagande av skadade (tält)

- samband, tråd, radio, mcord

- trafiktjänst.

Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av
värnpliktiga och kan därför infogas som en natur-
lig del i deras ordinarie utbildning, ett förhål-
lande som medför att kostnaderna för dessa former
av bistånd kraftigt kan begränsas.

LÄNSSTYRELSEN, CIVILFÖRSVARET

Inom Jämtlands län finns
förrådsstälid och avsedd

en stor mängd materiel
att användas av civil-

försvarets krigsorganisation vid beredskapstill-
stånd och i krig. Materielen består dels av ut-
rustning för personalen (personlig utrustning) och
dels av utrustning, som är avsedd att användas av
organisationens olika enheter (gemensam utrust-
ning ) .

Utrustningen är modern och mycket ändamålsenlig.
Den gemensamma utrustningen består i väsentliga
delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den
lämpar sig därför väl som förstärkningsmateriel
för fred stid a räddningstjänst.

Länsstyrelsen kan medverka i samverkan med Statens
Räddningsverks räddningsskola, Sandö, vid ett ge-
nomförande av Olympiska spel i Östersund-Åre-områ-
det dels genom utlåning av civil för svarsmateriel
och dels genan förmedling av kontakter mellan be-
rörda kommuner och centrala myndigheter främst
rörande räddningstjänstfrågorna.

Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha den
beredskap, scm kan krävas av myndigheten för att
vid behov medverka vid ledning av räddningstjänst.

156

Prop. 1990/91: 55
Bilaga 1

Diskussioner förs i Sverige om att. söka utnyttja
civilförsvarspersonal för räddningstjänstinsatser
i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste
ske genom frivilliga åtaganden. Formerna för detta
är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit
organiseras inom länet år 1998, kan länsstyrelsen
medverka med att - om behov föreligger - engagera
sådan personal.

OS-budgeten belastas endast av kostnader för fram-
tagning, utlåning och återställande av materielen
samt vissa lånekostnader (ingår i 10.1). Dessa
ingår i driftbudgeten.

7 KOMMUNALTEKNISK SERVICE

Östersunds och Åre kommuner kommer liksom kraft-
leverantören m fl att få en starkt ökad belastning
under OS-perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad
planering och administration, temporära förstärk-
ningar, extra personal, extra leasad/lånad utrust-
ning, höjd serviceberedskap m m.

Exempel på berörda arbetsområden

- Kraft försörjning

- VA-försörjning

- Renhållning

- Väghållning

- Trafikplanering och ledning

Merkostnader för OS är svåra att beräkna och kan
endast grovt uppskattas.

8 KALKYL

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

Drift kost nader Kost nad Kkr Anm/Rest värde

1.1	Räddningstjänst Ö-sund	1	000
1.2	" Åre		500
2 .	Sjukvård	15	000
3 .	Doping kontrol1	5	000
4 .	Polis	10	000
5	Östersunds armégarnison	5	000
6	Länsstyrelsen, civilförsvar		-
7	Kommunalteknisk service	13	500

Summa

50 000

Investeringar

Doping1aborator ium

10 000

157

Bilaga 10

1(4)

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

DRIFTKOSTNADER

Kalkylen täcker arrangörens driftkostnader. Utöver de
kostnader som redovisas nedan kan kostnader uppstå hos
olika statliga myndigheter och hos kommunerna. SJ, Linje-
flyg m m har kostnader men även intäkter. Vi förutsätter
att dessa har en prissättning som täcker kostnaderna.

Kostnaderna är baserade på underlag från Lillehammer och
Calgary men också på egna beräkningar och bedömningar. I
Östersund byggs en samlad organisation upp med en avdelning
i Åre. De goda kommunikationsmässiga förutsättningarna och
den mycket samlade lösningen på respektive ort medför goda
möjligheter att ordna rationella lösningar och ett effek-
tivt resursutnyttjande. Kalkylerna förutsätter vidare att
den mycket stora organisationserfarenhet av stora idrotts-
evenemang som finns i Sverige utnyttjas i Östersund under
spelen.

Personal

En administration byggs successivt upp med anställd perso-
nal. I administrationen ingår också frivillig personal. För
dessa beräknas inga löner men ersättning för uppehälle,
resor och andra utlägg.

Följande personalstyrka förutsätts:

1991	6	personer	6	månader	36	manmånad
1992	20	H	12		240	II
1993	20	ii	12		240	II
1994	30	H	12	II	360
1995	40	ii	12	II	480
1996	100	■i	12		1 200	II
1997	150	ii	12		1 800	¹¹
1998	300	••	4	II	1 200
1999	10		8	li	80

5 636

Lönekostnad inkl sociala avgifter 200 tkr/år och person
TOTALT anställd personal 94 000 tkr

Frivilliga

Den frivilliga personalen i administrationen beräknas uppgå
till 30 procent av antalet anställda dvs totalt ca 2 100
manmånader. Kostnaden beräknas till 2 000 kr/person och
månad eller 4 200 tkr.

Under spelen erfordras ett stort antal frivilliga i många
olika funktioner. Det är medhjälpare under tävlingarna som
spårvakter och pistvakter, det är personal vid parkeringar
som vägvisare i pressanläggningar som chaufförer m m.
Totalt beräknas 7 000 frivilliga. Många av dessa bor i
Östersund och Åre och har inga direkta kostnader. Följande
delkostnader beräknas

158

Kläder och utrustning 7 000 x 1 000 kr

Uppehälle och resor 1 600 pers vid testtävl
Uppehälle och resor 3 800 pers under spelen
Utbildning

Frivilliga i administration (se ovan)
Totalt frivilliga

Styrelse och kommittéer

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

7	000	tkr
4	800	tkr
30	400	tkr
5	600	tkr
47	800	tkr
4	200	tkr
52	000	tkr
20	000	tkr

Ledningsorganisationen vid Olympiska spel är omfattande med
en stor organisationskommitté, en styrelse som behöver
sammanträda ofta och ett stort antal kommittéer får utform-
ning av anläggning och genomförande av tävlingar.

Arvoden och resor

Resor 20 000 tkr

Den fast anställda personalen har ett stort resbehov för
att hämta in erfarenheter från tidigare arrangörer och för
överläggningar med IOC, internationella sportförbund, spon-
sorer, leverantörer m m.

Kontorshyror och omkostnader 35 000 tkr

Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och fri-
villig personal) 1 den centrala organisationskommittén.

Erforderlig yta beräknas som 30 m² per fast anställd och
beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig perso-
nal i den centrala organisationen.

Bedöms hyreskostnad = 1 200 kr/m² år. I beräkningen förut-
sätts att kontorslokalerna successivt utökas respektive
minskas i takt med behovet.

Den maximalt erforderliga kontorsytan för organisationen
uppgår till ca 9 000 m² (1998).

Kostnad 21 000 tkr

Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15
% av total lönekostnad eller 14 000 tkr.

Konsulter

30 000 tkr

Det kommer att finnas ett stort behov av olika slag av spe-
cialkompetens inom många olika områden. Konsultstöd för
planering och byggande av anläggningar ingår i byggkostna-
derna. Bland driftkostnaderna upptas kostnader för juris-
ter, ekonomer, revisorer, transportkonsulter m m.

159

Data, resultatgivninq, dokumentation

50 000 tkr

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Datamaskiner och datautrustning upptas bland Inventarierna.
Driftkostnaderna utgör av programkostnader anpassning och
utveckling samt drift. Särskilda resurser behövs för en
effektiv resultatgivning i huvudsak dock bundet till data-
systemet. Spelen skall dokumenteras i form av en film och
en bok. Därutöver behövs en löpande dokumentation av plane-
ringsarbetet .

Transport

Mkr

OS-bussar .. (50)

Lokaltrafik ^u (75)

2.5 Mkr

4.0 Mkr 6,5

Trupper	Bussar	3,2 Mkr
	Bilar (utan förare)	1.5 Mkr
	Gods	2.0 Mkr 6.7

Funktionär

Bilar (200)

Limousin (200)

Helikopter

1.6

4,8

1.0

Mkr
Mkr

Mkr

7,4

Transporter

sponsorer

0,9

Mkr

0,9

Transportcentral

Bemanning och utbildn	2,0	Mkr
Radio + ADB	6,0	Mkr
Lokaler	2,5	Mkr
Mobila enheter 200 st	6.0	Mkr
Planering	2,0	Mkr

SUMMA 40.0 Mkr

övriga transporter och parkering finansieras helt via
avgifter.

1) Utnyttjas även för transport av frivilliga funktionärer
till och från tävlingarna

Boende och övriga lokalkostnader

Boende och annan service beskrivs i bilaga 8. Merparten av
kostnaderna för detta boende betalas av hyresgästen själv.
För vissa kategorier av besökare har arrangören ett ansvar
för att anordna boende i vissa fall utan kostnad och i
vissa fall till en i förväg angiven kostnad. Även kontors-
och konferenslokaler skall ställas till förfogande. Nedan
görs en uppskattning av de kostnader som kan belasta ar-
rangören .

Olympisk by 13 000 tkr

Kostnaden per dygn beräknas till
500 kr varav 300 kr debiteras de

nationer som bor i byn

160

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

IOC. IF 600 personer betalar max 700 kr/person	5 000 tkr
Domare, jurymedlemmar m m har gratis boende	3 000 tkr
Medicinkommissionen gratis boende och gratis resor till Östersund	2 000 tkr
Lokaler för konferenser, sammanträden som IOC, sportförbund m m har före och under spelen	2 000 tkr 25 000 tkr

161

11 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

162

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilaga 11:2

OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998 Jan. 1990

INVESTERINGAR I ARE - TIDPLAN

1998

A '

/IN

PEI

1997

1996

1995

1994

1993

Anläggning

Utredning, projektering

Infrastruktur

Störtloppsbanor

i-
o
c

-Q

E
O

4->
uo

[Målområden, läktare

| Träningsbackar

1 Massmediacenter

Temporära anläggn.

1 Avveckling

163

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

164

OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998

GRAFISK REDOVISNING AV LIKVIDITET EXKL.

KAPITALKOSTNADER

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilaga 1P4

MILJ. KR

1992 1993 1999 1995 1 996 1997 1 998

165

OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Bilaga 11 -5

GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOST-
NADER EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER

MILI KR

166

Bilaga 12

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund/Are AB.

Följande har medverkat

Vinterspelen	Uno Svaleryd	063-14	37	70
Östersund/Are AB	Barbro Bent	0647-108 ¹		50
Länsstyrelsen	Jan Billow	063-14	60	00
Arenor m m
Program K-Konsult	Hans Jäderberg	063-12	45	20
Kalkyl K-Konsult	N1ls Jacobsson	063-12	45	20
Radio-TV-Tele
Sveriges Radio	Håkan Fahlberg	08-784	12	47
Riksradion	Bengt Sundström	08-784	20	28
Sveriges Television	Kjell Ove Andersson	08-784	24	36
Televerket	Anders Hansson	063-901	00
Räddningstjänst m m	Ake Jönsson	063-14	30	00
Kommunikationer	Ingemar Liljegren Jämtlandsbuss	063-10	84	00

167

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

OS-administration

"IOC -hotell"
Kommunal adm.
Länsstyrelse

Köpcentrum - 300 butiker

30 restauranger

Teatrar

Museer o gallerier

Bibliotek

Kyrkor

Sporthallar

m.m.

168

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

169

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

170

Sammanställning av remissyttrandena över
utredningen Förutsättningar för olympiska
vinterspel i Östersund 1998

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 2

Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har
inkommit från överbefälhavaren (ÖB), televerket, länsstyrelsen i Jämtlands
län, riksrevisionsverket (RRV), byggnadsstyrelsen, Jämtlands läns landsting,
Sveriges olympiska kommitté (SOK), Sveriges riksidrottsförbund (RF) och
Sveriges turistråd. Sveriges riksradio AB och Sveriges television AB har
avstått från att lämna remissvar.

Remissinstanserna ställer sig i sak positiva till ett vinter-OS i Sverige.
Bl.a. understryks de positiva effekter ett OS kan ha på turism, näringsliv och
sysselsättning inte bara lokalt och regionalt utan för Sverige som helhet.
Omfattningen av ett OS-åtagande leder flera remissinstanser till slutsatsen att
ett OS bör betraktas som en nationell angelägenhet med dithörande engage-
mang från statens sida. Några remissinstanser understryker även behovet av
statlig budgetstyrning för att begränsa den ekonomiska risktagningen vid ett
ev. OS.

Sveriges riksidrottsförbund hänvisar inledningsvis till att riksidrottsstyrelsen
enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur. Vid riksidrottsmötet i novem-
ber 1989 antogs ett uttalande där det understryks att internationella tävlingar
innebär en stimulans för hela den svenska idrotten och ett tillfälle för idrotts-
ledare och organisationer att visa prov på kunskaper och erfarenheter som
arrangör. Sverige har i Östersund sin starkaste kandidat för olympiska vinter-
spel. Riksidrottsmötet stöder det projekt Östersund redovisat för att bringa de
olympiska vinterspelen till Sverige 1998 och uppmanar alla, aktiva och ledare
att verka för ett förverkligande.

RF konstaterar att den gjorda utredningen är väl genomarbetad. Med
hänsyn till att garantiansökningen denna gång innehåller ett underskott i
kalkylen, föreslås dock att såväl kostnads- som intäktsidan bör ges en
noggrann, löpande ekonomisk styrning så snart beslut om spelen fattats.
Enligt RF är det också avgörande att staten tar det slutliga ekonomiska
ansvaret med hänsyn till det allmänt nationella intresse som olympiska spel
har. De samhällspolitiska effekterna som redovisas i utredningen skall vägas
in i projektets bärighet och bör enligt RF belysas på ett tydligare sätt.

Avslutningsvis hänvisar RF till sin tidigare principiella inställning att ett
ev. ianspråktagande av statsgaranti icke får avräknas mot de årligen åter-
kommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer.

Även Sveriges olympiska kommitté tillstyrker förslaget till statlig garanti
för Vinter-OS i Sverige 1998. SOKs årsmöte den 29 november 1989 har
uttalat sitt fulla stöd för en ansökan och uppmanat alla specialidrottsförbund,
aktiva och ledare att stödja Sveriges och Östersunds OS-kandidatur. Enligt
SOK är beräkningarna i den presenterade budgeten realistiskt grundade. Den
försiktigt beräknade intäktsandelen från försäljningen av sänd-

171

ningsrättigheterna för televisionen anser SOK borde balanseras av ökade
intäkter från internationella sponsoravtal. Det underskott som budgeten ut-
visar anser SOK vara acceptabelt med hänsyn till statens ökade inkomster för
mervärdeskatt som skulle bli följden av ett OS-arrangemang. SOK under-
stryker även att ett antal önskvärda idrottsanläggningar finansieras genom
budgeten. Idrottsanläggningar som annars skulle komma att finansieras med
skattemedel. SOK anser även att den samhällsekonomiska betydelsen för
Sverige som ett OS-värdskap innebär bör tillmätas utomordentligt stort värde.

Sveriges Turistråd delar i allt väsentligt de bedömningar och ståndpunkter
som framförs i den framlagda utredningen. För marknadsföringen i utlandet
av Sverige som turistmål skulle en olympiad få effekter långt utöver de ordi-
narie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner.
Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt
såväl under som före och efter spelen. Goodwill-effekterna för näringslivet
kan värderas till flera miljarder kronor. Turistrådet anser att enbart ansökan
om vinterspelen skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle
också innebära att en önskvärd samverkan av olika marknadsföringsinsatser
på utlandet skulle underlättas.

Enligt turistrådet kommer även de regionalpolitiska effekterna för
Jämtlands län att bli betydande genom de investeringar i byggnader och
kommunikationssystem som måste göras. Detta skapar bättre förutsättningar
för en turistisk framtida utveckling och ökar förutsättningarna för övriga
näringslivets expansion och därmed sysselsättningen, servicen och ekonomin
i länet.

Riksrevisionsverket menar att det finns förutsättningar att genomföra en
vinterolympiad i Åre/Östersund som såväl samhällsekonomiskt som stats-
finansiellt skulle kunna gå ihop. RRV varnar dock för risken att det stats-
finansiella underskottet kan komma att uppgå till bortåt 2 miljarder kr. RRV
ser det av detta skäl som angeläget att säkerheten i beslutsunderlaget ökas
innan ställning tas till en statlig garanti. RRV pekar tex på möjligheten av att
konstruera en del av de planerade anläggningarna så att de efter spelen kan
säljas för uppmontering på annan ort. RRV anser vidare att staten, innan
garanti ges, bör träffa överenskommelse med näringslivet om att de
budgeterade sponsoravtalen garanteras uppgå till minst 700 milj. kr. Slutligen
föreslår RRV att staten, innan garanti lämnas, träffar överenskommelse med
Östersund/Åre om en delning av oförutsedda kostnader som kan komma att
belasta spelen.

Byggnadsstyrelsen finner i sitt remissvar att de ekonomiska kalkylerna är
väl genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga
skede. Beträffande bob, rodel samt A- och B-hall för ishockey är Lille-
hammars kostnader tagna som referens.

Överbefälhavaren (ÖB) erinrar i sitt remissvar att OS-förslaget förutsätter
bl a medverkan från Östersunds armégamision och Jämdands flygflottilj samt
utnyttjande av övningsområde, flygfält, militärrestauranger, skol- och
utbildningsbyggnader och värnpliktig trupp. Vidare tillkommer vissa investe-
ringar för ombyggnad av lokaler samt breddning och nyanläggning av s k

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 2

172

taxibanor m m. ÖB ställer sig därvidlag positiv till försvarsmaktens medver-
kan, förutsatt att försvarsmakten inte belastas med extra kostnader för spelens
genomförande samt hålls skadeslös beträffande förlorade hyresintäkter m m
för utlånade byggnader. ÖB förutsätter även att investeringar för ombygg-
nader och återställande belastar arrangören. ÖB understryker avslutningsvis
det angelägna i att planläggningen av ett ev. OS bedrivs i nära kontakt med de
regionala myndigheterna och att konkreta och preciserade önskemål presen-
teras i så god tid så att de kan inarbetas i myndigheternas 5-årsplaner.

Enligt Televerket Jämtland motsvarar de i ansökan redovisade kostnaderna
för teleservice de av televerket ffamräknade. Enbart hittillsvarande marknads-
behov i Östersund/Åre-områdena har därvidlag varit styrande för utbyggnads-
takten. Även utanför Jämtlandsregionen kommer enligt Televerket telenätets
kapacitetsbehov att påverkas av ett olympiskt spel. Dessa kapacitetsökningar
beräknas dock täckas av ett motsvarande större intäktsutbyte, varför OS-
arrangörema inte har belastats av krav på kostnadstäckning.

Allmänt konstaterar Televerket att ett Vinter-OS i Östersund och Sverige
skulle ge unika möjligheter till marknadsföring av Sverige och inte minst
Jämtland. Det skulle också vara den största och starkaste regionalpolitiska
insatsen som regionen skulle kunna erhålla. Jämtland skulle bli attraktivt som
etableringsområde med de positiva effekter detta skulle medföra på möjlig-
heter att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner.

Jämtlands läns landsting framhåller att stora idrottsevenemang är av
väsentlig betydelse som drivkraft i marknadsföringsarbetet och utvecklingen
av näringsliv. Olympiska spel medför därvidlag möjligheter till slagkraftig
information om länets kvalitéer till stora delar av jordens befolkning.
Landstinget uttrycker även sin vilja att vid ett positivt utfall bidra till att de
olympiska spelen förutom själva idrottsarrangemanget även utnyttjas för länet
såväl från kulturell, hälsovårds, som regional och näringspolitisk synpunkt.

Även Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker att statliga garantier lämnas
för ansökan och understryker spelens utomordentliga stora betydelse för
regionen såväl före som efter 1998. Länsstyrelsen anser att ansökningens
antaganden och kalkyler avseende effekterna på turismnäringen är försiktigt
hållna och bör kunna överträffas. Enligt länsstyrelsen har de positiva effek-
terna av ett OS för näringslivet i övriga delar av Sverige inte beräknats.
Länsstyrelsen framhåller att dessa effekter blir så stora att spelen med säker
och bred marginal bör kunna bli en mycket god ekonomisk affär för nationen.
Arrangörsbolagets kalkylerade underskott utgör därvidlag knappt en tiondel
av de ökade samhällsintäktema i form av skatter och avgifter som uppstår i
direkt anslutning till spelen inom turistindustrin. Det måste enligt länsstyrel-
sen därför vara en nationell angelägenhet att stödja ansträngningarna att få
arrangera spelen, vilket fortsättningsvis bör markeras tydligare.

Enligt länsstyrelsen bedömning skulle ett OS 1998 medföra 2 000 fler
sysselsatta i länet efter 1998, vartill kommer positiva sysselsättningseffekter
även för grannlänen och i övriga delar av Sverige. Investeringarna inför ett
OS är enligt länsstyrelsen med få undantag av långsiktig betydelse för turism-
näringen i länet och i stort. Dessa är i allt väsentligt tidigarelagda investe-

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 2

173

ringar, som annars ändå måste göras. Pågående investeringar i länet i bl a
järn vägssystemet och datakommunikationsanordningar får likaså stor bety-
delse för genomförandet av OS.

Länsstyrelsen tar även upp problem som kan komma att uppstå till följd av
en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat
informationsbehov, ökade resevolymer m.m. Även sociala inslag i ett ökat
resande och en ökad turism som inte är önskvärda kan föreligga.
Länsstyrelsen menar dock att de problem som ett ev OS medför enbart
innebär en tidsmässig koncentration av byggnader, resande m.m. som annars
skulle komma längre fram. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter
samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är också så stora och av
sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala,
ekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av Olympiska spel 1998
är klart positiva.

Prop. 1990/91: 55

Bilaga 2

174

Fjällgården

Hkp-term

Are Strand

STORSLALOM
♦ 840.0

STORSLALOM D
.780-0

Översikt Åre

K- KONSULT jan 1990

S-fOC-HOtfll'

gotab 97230, Stockholm 1990

7	000	tkr
4	800	tkr
30	400	tkr
5	600	tkr
47	800	tkr
4	200	tkr
52	000	tkr
20	000	tkr

7	000	tkr
4	800	tkr
30	400	tkr
5	600	tkr
47	800	tkr
4	200	tkr
52	000	tkr
20	000	tkr

Regeringens proposition1990/91: 55

Förutsättningar förolympiska vinterspeli Östersund 1998

Förutsättningar förolympiska vinterspeli Östersund 1998

H-KONSULT

OLYMPISKA VINTERSPELÖSTERSUND - 1998

INVESTERINGAR OLYMPISK BY

H-F.ONSULT

OLYMPISKA VINTERSPELÖSTERSUND - 1998

K-KONSULT

OLYMPISKA VINTERSPELÖSTERSUND - 1998

INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR

OLYMPISKA VINTERSPELÖSTERSUND - 1998

INVESTERINGAR

MEDIACENTRA

ÅRE, Vinter-OS 1998

Östersund

ÖSTERSUND Vinter-OS 1998

Vinter-OS 1998

OLYMPISKA VINTERSPELÖSTERSUND - 1998

999

INVESTERINGAR

RÄDDNINGSTJÄNST m m

Regeringens proposition
1990/91: 55

Förutsättningar för
olympiska vinterspel
i Östersund 1998

Förutsättningar för
olympiska vinterspel
i Östersund 1998

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

OLYMPISKA VINTERSPEL
ÖSTERSUND - 1998

7	000	tkr
4	800	tkr
30	400	tkr
5	600	tkr
47	800	tkr
4	200	tkr
52	000	tkr
20	000	tkr