Regeringens proposition
1990/91:46

om nya omprövningsregler vid
uppbörd av inkomstskatter och
socialavgifter m. m.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

Regeringens proposition
1990/91:46

om nya omprövningsregler vid uppbörd av
inkomstskatter och socialavgifter m. m.

Prop.

1990/91:46

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 oktober 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande,
som stämmer nära överens med det som gäller enligt det nya taxeringsför-
farandet, införs vid uppbörd av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

I propositionen föreslås också vissa förenklingar i förfarandet för upp-
börd av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Bl. a. skall skattemyndig-
heten inte behöva meddela särskilda beslut om betalningsskyldighet för
innehållen skatt och arbetsgivaravgifter som redovisats i en uppbördsdek-
laration innan indrivning kan ske. Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter
slopas årsuppgiften.

Dessutom föreslås att en företrädare för en arbetsgivare som är juridisk
person skall kunna åläggas betalningsansvar för arbetsgivaravgifter, mer-
värdeskatt och skatt enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgif-
ter även om avgifterna eller skatten fastställs först efter det att den juridis-
ka personen har försatts i konkurs.

Slutligen föreslås vissa ändringar i lagen om avdrags- och uppgiftsskyl-
dighet beträffande vissa uppdragsersättningar och lagen om undantag från
vissa bestämmelser i uppbördslagen m.m. som föranleds av skatterefor-
men samt en justering i lagen om beräkning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen om allmän försäkring.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)’

dels att 70 och 71 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 58 och 70 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 85 § 1 och 2 mom. samt 86 och 86 a — 89 §§ skall
betecknas 96 och 27 a §§ samt 99 och 101 — 106 §§,

dels att anvisningarna till 85 § skall vara anvisningar till 27 a §,

t/e/y att 49 § 4 mom., 58 § 1 mom., 65 §, 68 § 2 och 4 mom., 77, 77 b och
84 §§, de nya 96, 103 och 104 §§ samt rubriken närmast före 84 § skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas femton nya paragrafer, 57 a, 85 — 95, 97,
98 och 100 §§, samt närmast före 57 a, 86, 89, 91, 95 och 96 §§ sex nya
rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

49 §

4 mom.² Den som har fått anstånd enligt 1 eller 2 a mom. skall betala
ränta (anståndsränta) för den del av anståndsbeloppet som skall betalas
senast vid anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 32 § första stycket.

Anståndsränta utgår från utgången av den månad, då beloppet skulle ha
betalats om anstånd inte medgetts, till och med den månad, då anståndsti-
den gått ut eller, om beloppet betalats dessförinnan, till och med den
månad betalning skett.

Sedan skattemyndigheten ålagt
den skattskyldige betalningsskyldig-
het JÖr räntebeloppet får det omedel-
bart drivas in.

Bifalls den skattskyldiges yrkande i omprövningsärendet av skattemyn-
digheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande
skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat
belopp beräknas restitutionsränta. 1 fråga om ränteberäkningen gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.

Bestämmelserna i 58 § gäller i
fråga om anståndsränta.

Indrivning m. m.

57 a §

Skatt, avgift eller ränta som inte
har betalats i rätt tid och ordning får
omedelbart drivas in.

¹ Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:771

70 § 2 mom. 1990:579

71 § 1990:329.

² Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

58 §

l mom.³ Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna
lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel
krona av den del av skatten, som sålunda inte har betalats, dock inte
mindre än femtio kronor.

Arbetsgivare, som avses i första
stycket, skall utöver restavgift er-
lägga tilläggsavgift för vaije på-
börjad tidrymd av sex månader ut-
över den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller av
skattemyndigheten fastställs till be-
talning. Tilläggsavgift skall för var-
je sådan tidrymd beräknas till fyra
öre för varje hel krona av den del av
skatten, som inte har erlagts, dock
ej mer än tolv öre för hel krona.
Bestämmelserna i denna lag om
restavgift tillämpas även i fråga om
tilläggsavgift.

Arbetsgivare, som avses i första
stycket, skall utöver restavgift er-
lägga tilläggsavgift för vaije på-
börjad tidrymd av sex månader ut-
över den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller
storleken av det belopp som arbets-
givaren är skyldig att betala blivit
bestämd enligt 77§. Tilläggsavgift
skall för vaije sådan tidrymd beräk-
nas till fyra öre för varje hel krona
av den del av skatten, som inte har
erlagts, dock ej mer än tolv öre för
hel krona. Bestämmelserna i denna
lag om restavgift tillämpas även i
fråga om tilläggsavgift.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbe-
talning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot
enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgif-
ter.

65 §⁴

Avkortning av ogulden debiterad
skatt skall äga rum, då någon vun-
nit nedsättning i eller befrielse från
honom påförd taxering eller debite-
ring eller då dödsbo befriats från att
erlägga skatt, dock att preliminär
skatt skall avkortas endast i den
mån den blivit restförd. Skall an-
nan skattskyldig erlägga avkortat
belopp, skall i samband med beslu-
tet om avkortningförordnas om be-
loppets uttagande av denne, såvida
han icke på grund av stadgandet i
70 § är fri från betalningsskyldighet.

Vidare skall, därest skattskyldig
vid debitering av slutlig skatt
gottskrivits preliminär skatt till
högre belopp än den slutliga skat-
ten, det överskjutande beloppet av-

Avkortning av obetald debiterad
skatt skall äga rum, då någon vun-
nit nedsättning i eller befrielse från
honom påförd debitering, dock att
preliminär skatt skall avkortas en-
dast i den mån den blivit restförd.

Vidare skall, om skattskyldig vid
debitering av slutlig skatt gott-
skrivits preliminär skatt till högre
belopp än den slutliga skatten, det
överskjutande beloppet avkortas i

³ Senaste lydelse 1990:329.

⁴ Senaste lydelse 1981:839.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

kortas i den mån det är oguldet.

Har arbetsgivare till gäldande av
arbetstagares skatt verkställt av-
drag å lön jämlikt denna lag eller
jämlikt 15 kap. utsökningsbalken
men trots anmaning underlåtit att
inbetala det innehållna beloppet,
skall häremot svarande skatt, dä-
rest denna är debiterad, avkortas
såvitt den skattskyldige angår sam-
tidigt som ett motsvarande belopp
uppdebiteras såsom fordran å ar-
betsgivaren.

den mån det är obetalt.

Har en arbetsgivare för betalning
av arbetstagares skatt verkställt av-
drag på lön enligt denna lag eller
enligt 15 kap. utsökningsbalken
men trots anmaning underlåtit att
inbetala det innehållna beloppet,
skall häremot svarande skatt, om
denna är debiterad, avkortas såvitt
den skattskyldige angår samtidigt
som ett motsvarande belopp upp-
debiteras såsom fordran på arbets-
givaren.

68 §

2 mom.⁵ Har vid granskning hos
riksskatteverket av verkställd debite-
ring befunnits, att anledningförelig-
ger till antagande att slutlig, kvar-
stående eller tillkommande skatt
blivit någon påförd obehörigen eller
med för högt belopp eller att skatt-
skyldig tillgodoräknats överskjutan-
de skatt med JÖr lågt belopp, skall
vederbörande skattemyndighet
underrättas härom. Skattemyndig-
heten har att verkställa den utred-
ning i ärendet, som må finnas erfor-
derlig, och att, om förhållande som
nyss sagts finnes föreligga, återbeta-
la vad som för mycket erlagts.

Finner skattemyndigheten eljest
sådant förhållande vara för handen,
skall skattemyndigheten likaledes
återbetala for mycket erlagt belopp.

Den som eljest vinner nedsätt-
ning i eller befrielse från honom på-
förd slutlig, kvarstående eller till-
kommande skatt eller berättigas
återbekomma ytterligare överskju-
tande skatt äger att genom skatte-
myndigheten i det län, där debite-
ringen skett, återbekomma vad han
erlagt för mycket.

Återbetalning enligt första — tred-
je styckena sker, såvitt avser över-
skjutande skatt och ö-skatteränta,
endast om beloppet skulle ha åter-
betalats vid motsvarande tillämp-
ning av 1 mom. första stycket. Be-

2 mom. Den som vinner ned-
sättning i eller befrielse från honom
påförd slutlig, kvarstående eller
tillkommande skatt eller berättigas
återfå ytterligare överskjutande
skatt äger att genom skattemyndig-
heten i det län, där debiteringen
skett, återfå vad han betalat för
mycket.

Återbetalning enligt första styc-
ket sker, såvitt avser överskjutande
skatt och ö-skatteränta, endast om
beloppet skulle ha återbetalats vid
motsvarande tillämpning av 1
mom. första stycket. Belopp under

⁵ Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse

lopp under fem kronor återbetalas
icke.

4 mom.⁶ Har skattskyldig, som
enligt 1 eller 2 mom. är berättigad
få tillbaka erlagt skattebelopp eller
som är berättigad till ränta enligt
69 § 1 mom., inte betalt honom på-
förd skatt inom i denna lag före-
skriven tid, äger han utfå endast
vad som överstiger det obetalda be-
loppet och den restavgift som belö-
per på detta. Återstoden skall
gottskrivas honom till betalning av
den obetalda skatten och restavgif-
ten samt i förekommande fall till-
ställas annan skattemyndighet med
tillämpning av bestämmelserna i 3
mom.

Vad i föregående stycke stadgas
skall också tillämpas då skattskyl-
dig, vilken enligt 1 mom. är berätti-
gad få tillbaka erlagd preliminär
skatt, överskjutande ingående mer-
värdeskatt eller ränta enligt 69 § 1
mom., har att betala tillkommande
skatt, som har debiterats på grund
av taxering för inkomst eller förmö-
genhet eller som mervärdeskatt för
det år vartill den preliminära skat-
ten eller överskjutande ingående
mervärdeskatten hänför sig eller på
grund av sådant beslut om skattetill-
lägg eller förseningsavgift enligt tax-
eringslagen (1990:324) som avser
samma taxering. Har, då återbetal-
ning enligt 1 mom. skall ske, den
tillkommande skatten inte påförts
men kan med fog antagas, att sådan
skatt kommer att påföras på grund
av beslut av allmän förvaltnings-
domstol i mål om taxering eller av-
gift som nyss har sagts eller av skat-
temyndighet om höjd debitering el-
ler om rättelse av skattelängd, får
den preliminära skatten, överskju-
tande ingående mervärdeskatten el-
ler räntan innehållas i avvaktan på
att tillkommande skatt påförs.

Föreslagen lydelse

25 kronor återbetalas inte.

4 mom. Har skattskyldig, som
enligt 1 eller 2 mom. är berättigad
få tillbaka erlagt skattebelopp eller
ränta enligt 49 § 4 mom. eller som
är berättigad till ränta enligt 69 § 1
mom., inte betalt honom påförd
skatt eller ränta inom i denna lag
föreskriven tid, äger han utfå en-
dast vad som överstiger det obetal-
da beloppet och den restavgift som
belöper på detta. Återstoden skall
gottskrivas honom till betalning av
det obetalda beloppet och restavgif-
ten samt i förekommande fall till-
ställas annan skattemyndighet med
tillämpning av bestämmelserna i 3
mom.

Vad i föregående stycke stadgas
skall också tillämpas då skattskyl-
dig, vilken enligt 1 mom. är berätti-
gad få tillbaka erlagd preliminär
skatt, överskjutande ingående mer-
värdeskatt eller ränta enligt 49 § 4
mom. eller 69 § 1 mom., har att
betala tillkommande skatt, enligt
beslut om debitering för det år var-
till den preliminära skatten eller
överskjutande ingående mervärde-
skatten hänför sig. Har, då återbe-
talning enligt 1 mom. skall ske, den
tillkommande skatten inte påförts
men kan med fog antagas, att sådan
skatt kommer att påföras genom be-
slut om debitering, får den prelimi-
nära skatten, överskjutande ingåen-
de mervärdeskatten eller räntan in-
nehållas i avvaktan på att tillkom-
mande skatt påförs.

Prop. 1990/91:46

⁶ Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

77 §⁷

Har arbetsgivare gjort skatteav-
drag men har han inte betalat in det
innehållna beloppet i tid och ord-
ning, som föreskrivs i denna lag, får
beloppet, sedan betalningsskyldig-
het för det har ålagts arbetsgivaren,
drivas in hos honom i den ordning
som gäller för indrivning av skatt.

Arbetstagaren är fri från betal-
ningsansvar för motsvarande skat-
tebelopp.

En arbetsgivare som har gjort
skatteavdrag men inte betalat in det
innehållna beloppet i den tid och
ordning, som föreskrivs i 24 § 2
mom., 52 och 53 §§, är ansvarig för
beloppet. Sedan beslut om belop-
pets storlek har fattats får beloppet
drivas in hos arbetsgivaren i den
ordning som gäller för indrivning
av skatt.

Har arbetsgivaren lämnat upp-
bördsdeklaration inom den tid som
anges i 54 § 1 mom. första stycket
eller inom den tid som anges i ett
beslut om anstånd med att lämna
deklaration, anses beslut om skat-
tens storlek ha fattats i enlighet med
deklarationen.

Kommer deklarationen in till
skattemyndigheten vid en senare
tidpunkt anses beslut om skattens
storlek också ha fattats i enlighet
med deklarationen, om inte ett om-
prövningsbeslut har meddelats dess-
förinnan.

Beslut enligt första stycket skall
meddelas av den skattemyndighet
som avses i 44 § andra stycket.

Arbetstagaren är fri från betal-
ningsansvar för skattebelopp som
enligt denna paragraf får drivas in
hos arbetsgivaren.

77 b §⁸

Har gift skattskyldig icke i föreskriven tid och ordning inbetalat skatt
som påförts på grund av sådan inkomst som avses i tredje stycket av
anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370), är maken jämte
den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift.
Beloppet får uttagas hos maken i den ordning som gäller för indrivning av
skatt som påförts honom.

Makes ansvarighet enligt första
stycket avser det belopp som utgör
skillnaden mellan den skattskyldige
debiterad skatt på grund av in-
komst och den skatt på grund av
inkomst som skulle ha påförts den
skattskyldige om denne icke haft
att erlägga skatt för inkomst som

Senaste lydelse 1982:189.

Senaste lydelse 1976:72.

Nuvarande lydelse

avses i första stycket. Skatt, som
har erlagts på annat sätt än genom
indrivning hos den skattskyldiges
make, anses i första hand avse an-
nat än inkomst enligt första stycket.

1 fråga om betalning av skatt enligt
detta stycke äga bestämmelserna i

2 § 3 mom. andra stycket motsva-
rande tillämpning.

Överklagande m. m.

Har slutlig, kvarstående eller till-
kommande skatt debiterats med för
högt belopp eller överskjutande skatt
tillgodoräknats med för lågt belopp
eller föreligger annan felaktighet till
den skattskyldiges nackdel i hans
skattsedel, äger den skattemyndig-
het som utfärdat skattsedeln vidtaga
rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig-
het i beslut om arbetsgivares ansva-
righet för arbetstagares skatt, äger
den skattemyndighet som meddelat
beslutet vidtaga rättelse.

1 fråga om omprövning av beslut
om fastställande av avgiftsunderlag
för egenavgifter gäller bestämmel-
serna i 8 a§ lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Beslut om debitering till följd av
taxeringsbeslut skall omprövas på
begäran av den skattskyldige. Den
skattskyldiges begäran skall ha
kommit in till skattemyndigheten
inom tid som anges i 4 kap. 9§
taxeringslagen (1990:324).

Föreslagen lydelse

avses i första stycket. Skatt, som
har erlagts på annat sätt än genom
indrivning hos den skattskyldiges
make, anses i första hand avse an-
nat än inkomst enligt första stycket.
I fråga om betalning av skatt enligt
detta stycke äger bestämmelserna i
29 § första stycket motsvarande
tillämpning.

Prop. 1990/91:46

Omprövning m. m.

84 §⁹

Skattemyndigheten skall om-
pröva ett beslut enligt denna lag i en
fråga som kan ha betydelse för debi-
teringen av skatt, ränta eller avgift,
om den skattskyldige eller arbetsgi-
varen begär det eller om det finns
andra skäl. Att omprövning skall
ske när den skattskyldige eller ar-
betsgivaren överklagat ett beslut
framgår av 99 § 1 mom.

Om något beslut i en fråga enligt
denna lag inte har fattats får skatte-
myndigheten besluta i frågan i den
ordning och inom den tid som gäller
för omprövning.

Skattemyndigheten får avstå från
att på eget initiativ ompröva ett be-
slut, om omprövningen skulle avse
endast ett mindre belopp.

Om omprövning enligt första eller
andra stycket leder till att den skatt-
skyldige eller arbetsgivaren skall be-
tala ett högre belopp gäller bestäm-
melserna om tillkommande skatt i
tillämpliga delar på det belopp som
ytterligare skall betalas.

85 §

Om en fråga som avses i 84 § har
avgjorts av allmän förvaltnings-
domstol, får skattemyndigheten inte
ompröva frågan.

⁹ Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Omprövning på begäran av den
skattskyldige eller arbetsgivaren

86 §

Vill den skattskyldige eller arbets-
givaren begära omprövning av ett
beslut, skall han göra detta skrift-
ligt. Begäran skall, om inte annat
föreskrivs i tredje stycket, ha kom-
mit in till skattemyndigheten före
utgången av det femte året efter det
kalenderår under vilket uppbörds-
året har gått ut.

Om den skattskyldige eller arbets-
givaren gör sannolikt att han inte
inom två månader före utgången av
den tid som anges i första stycket
fått kännedom om ett beslut enligt
denna lag som är till hans nackdel
eller skattsedel eller annan handling
med uppgift om vad han ålagts att
betala, får han ändå begära om-
prövning. Begäran skall ha kommit
in inom två månader från den dag
han fick sådan kännedom.

En begäran om omprövning av
beslut om preliminär taxering, sät-
tet för uttagande av preliminär
skatt, debitering eller jämkning av
sådan skatt, verkställande av skatte-
avdrag och anstånd enligt 48 § med
inbetalning av skatt skall ha kom-
mit in till skattemyndigheten inom
två månader från den dag då sökan-
den fick del av beslutet.

Har den skattskyldige eller ar-
betsgivaren inom den tid som anges
i första eller andra stycket gett in
skrivelsen med begäran om ompröv-
ning till en annan skattemyndighet
än den som fattat beslutet eller till
en allmän förvaltningsdomstol, får
ärendet ändå prövas. Skrivelsen
skall då omedelbart översändas till
den skattemyndighet som fattat be-
slutet med uppgift om den dag då
handlingen kom in till myndigheten
eller domstolen.

87 §

Om en begäran om omprövning
inte är egenhändigt undertecknad
av den som begär omprövningen el-
ler hans ombud, får skattemyndig-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

heten utfärda föreläggande om att
undertecknande skall ske med på-
följd att omprövning annars inte
görs.

88 §

Trots bestämmelsen i 85 § för en
fråga som har avgjorts av länsrätt
eller kammarrätt genom beslut som
vunnit laga kraft omprövas, om be-
slutet avviker frän rättstillämpning-
en i ett regeringsrättsavgörande som
har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skat-
temyndigheten

89 §

Omprövar skattemyndigheten
självmant ett beslut enligt denna
lag, får omprövningsbeslut som är
till den skattskyldiges eller arbetsgi-
varens fördel meddelas före utgång-
en av det femte året efter det kalen-
derår under vilket uppbördsåret har
gått ut.

Ett sådant omprövningsbeslut får
meddelas även efter utgången av
den tid som anges i första stycket

1. om slutlig, kvarstående eller
tillkommande skatt debiterats med
för högt belopp eller överskjutande
skatt tillgodoräknats med för lågt
belopp,

2. om det föreligger annan felak-
tighet än som sägs under 1 till den
skattskyldiges nackdel i hans skatt-
sedel,

3. om det föreligger motsvarande
felaktighet som anges under 1 och 2
i beslut om arbetsgivares ansvarig-
het för arbetstagares skatt, eller

4. om belopp som har räknats in i
den skattskyldiges underlag för
egenavgifter har ansetts inte utgöra
inkomst av annat förvärvsarbete vid
beräkningen av pensionsgrundande
inkomst.

90 §

Ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för den skattskyldige eller
arbetsgivaren får, utom i fall som
avses i 92 §, inte meddelas efter ut-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

gången av året efter det kalenderår
under vilket uppbördsåret har gått
ut.

Efterprövning

91 §

Skattemyndigheten får meddela
ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för den skattskyldige eller
arbetsgivaren efter utgången av den
tid som anges i 90 § under de förut-
sättningar och på det sätt som anges
i 92 — 94§§ (efterprövning).

92 §

Efterprövning får ske

1. vid rättelse av felräkning, miss-
skrivning eller annat uppenbart för-
biseende,

2. om en arbetsgivare har gjort
avdrag för preliminär eller kvarstå-
ende skatt men inte redovisat och
betalat in det innehållna beloppet,

3. om en arbetsgivare utan skälig
anledning har underlåtit att göra
avdrag för preliminär eller kvarstå-
ende skatt.

93 §

Efterprövning enligt 92 § 1 och 3
får ske endast om den avser belopp
av någon betydelse. Efterprövning
får inte ske om skattemyndigheten
tidigare fattat beslut om efterpröv-
ning avseende samma fråga.

94 §

Skattemyndighetens beslut om
efterprövning enligt 92 § 1 skall
meddelas före utgången av det fem-
te året efter det kalenderår under
vilket det uppbördsår, då skatten
rätteligen skulle ha debiterats eller
skatten felaktigt restituerats, har
gått ut.

Skattemyndighetens beslut om
efterprövning enligt 92 § 2 och 3
skall meddelas före utgången av det
femte året efter det kalenderår un-
der vilket det uppbördsår, då skatten
rätteligen skulle ha redovisats, har
gått ut.

Har skattskyldig beviljats an-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

(85 § I mom.¹⁰)

Skattemyndighetens beslut enligt
denna lag får överklagas hos läns-
rätten av skattskyldig, arbetsgivare
och riksskatteverket, om inte annat
följer av andra stycket. I fråga om
beslut om fastställande av avgifts-
underlag för egenavgifter gäller vad
som föreskrivs i 11 — 13 §§ lagen
(1959:551) om beräkning av pen-
sionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.

Beslut om revision enligt 78 § 1
mom. och beslut varigenom vite har
förelagts får inte överklagas. Inte
heller beslut enligt 55 § 1 mom. förs-
ta stycket och 55 § 2 mom. andra
stycket samt beslut rörande fram-
ställning om försättande i konkurs,

stånd med betalning av skatt i av-
vaktan på kammarrätts eller rege-
ringsrättens beslut med anledning
av överklagande, får i fall som avses
i 92 § 3 efterprövning ske inom en
tid av ytterligare högst två år, räk-
nat från utgången av det kalender-
år, då domstolens beslut meddela-
des.

Om den skattskyldige eller arbets-
givaren har avlidit, får beslut om
efterprövning inte meddelas efter ut-
gången av det andra året efter det
kalenderår då bouppteckningen ef-
ter honom gavs in för registrering.

Beslut om särskilda debiteringsåt-
gärder

95 §

Skattemyndigheten skall snarast
efter det att ett beslut om taxerings-
åtgärder enligt taxeringslagen
(1990:324) har meddelats eller en
allmän förvaltningsdomstol medde-
lat beslut enligt denna lag som är av
betydelse för debiteringen av skatt,
ränta eller avgift göra den ändring i
debiteringen som föranleds av beslu-
tet.

Överklagande m. m.

96 §

Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos länsrätten av skatt-
skyldig, arbetsgivare och riksskatte-
verket, om inte annat följer av 97 §.
I fråga om beslut om fastställande
av avgiftsunderlag för egenavgifter
gäller vad som föreskrivs i 11 —
13 §§ lagen (1959:551) om beräk-
ning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Överklagandet skall vara skrift-
ligt.

Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

ackordsförslag och avskrivning av
skatt får överklagas.

Den skattskyldiges eller arbetsgi-
varens överklagande skall vara
skriftligt och ha kommit in inom två
månader från den dag klaganden
fick del av beslutet. Vid överklagan-
de av beslut om debitering till följd
av taxeringsbeslut gäller bestäm-
melserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen
(1990:324).

Överklagande av riksskatteverket
skall vara skriftligt och ha kommit
in inom två månader från den dag
beslutet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att arbetsgivare åläggs an-
svarighet för arbetstagares skatt.

97 §

Föreläggande vid vite och beslut
om revision enligt 78 § 1 mom. får
inte överklagas. Inte heller beslut
enligt 55 § 1 mom. första stycket
och 55 § 2 mom. andra stycket eller
beslut rörande framställning om för-
sättande i konkurs, ackordsförslag
och avskrivning av skatt får över-
klagas.

98 §

Den skattskyldiges och arbetsgi-
varens överklagande skall ha kom-
mit in före utgången av det femte
året efter det kalenderår under vil-
ket uppbördsåret har gått ut. Om det
överklagade beslutet har meddelats
efter den 30 juni femte året efter det
kalenderår under vilket uppbörds-
året har gått ut och klaganden har
fått del av beslutet efter utgången av
oktober samma år, får överklagan-
det dock komma in inom två måna-
der från den dag då klaganden fick
del av beslutet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

(87§")

Besvär över beslut enligt denna
lag eller över taxering inverkar icke
på skyldigheten att erlägga den
skatt, som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall
verkställas oavsett att det beslut el-
ler utslag som föranleder åtgärden
icke vunnit laga kraft. Motsvarande
gäller vid verkställighet enligt ut-
sökningsbalken.

(87a§'²)

Vad som sägs i 46 § 3 mom., 47,
58, 65 och 66 §§, 69 § 1 mom., 70§
2 mom., 71, 75 —77 a och 78 §§samt

del av beslutet.

Vid överklagande av beslut om
debitering till följd av taxeringsbe-
slut gäller bestämmelserna i 6 kap.
3 § taxeringslagen (1990:324).

Den skattskyldige och arbetsgiva-
ren får överklaga ett beslut enligt
denna lag även om det inte gått ho-
nom emot.

100 §

Riksskatteverkets överklagande
skall ha kommit in inom tidsfrist
som enligt 89, 90 och 94 §§ gäller
för beslut om omprövning på initia-
tiv av skattemyndighet eller efter så-
dan tid men inom två månader från
den dag då det överklagade beslutet
meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut
som avser efterprövning och yrkas
ändring till den skattskyldiges eller
arbetsgivarens nackdel, skall över-
klagandet ha kommit in inom två
månader från den dag då beslutet
meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att en arbetsgivare åläggs
ansvarighet för arbetstagares skatt.

103 §

En begäran om omprövning en-
ligt denna lag eller taxeringslagen
(1990:324) eller ett överklagande av
ett beslut enligt denna lag eller av
ett beslut som rör taxering inverkar
inte på skyldigheten att betala den
skatt, som omprövningen eller över-
klagandet rör.

Åtgärd enligt denna lag skall
verkställas oavsett att det beslut el-
ler utslag som föranleder åtgärden
mte vunnit laga kraft. Motsvarande
gäller vid verkställighet enligt ut-
sökningsbalken.

104 §

Vad som sägs i 46 § 3 mom., 47,
58, 65 och 66 §§, 69 § 1 mom.,
75 — 77 a och 78 §§ samt i 80, 81

¹¹ Senaste lydelse 1986:1288.

¹² Lydelse enligt prop. 1990/91:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

i 80, 81, 83 och 84 §§, 85 § 1 mom.,
86 § 1 mom. samt 86 a §§ gäller i til-
lämpliga delar också i fråga om den
som är skyldig att göra skatteavdrag
från sådan ränta eller utdelning som
avses i 3 § 2 mom. 1 tredje stycket.
Vad som där sägs om arbetsgivare
och arbetstagare skall då gälla den
som är skyldig att göra skatteavdra-
get, respektive den för vilken skat-
teavdraget gjorts.

och 83—103§§ gäller i tillämpliga
delar också i fråga om den som är
skyldig att göra skatteavdrag från så-
dan ränta eller utdelning som avses i
3 §2 mom. 1 tredje stycket. Vad som
där sägs om arbetsgivare och arbets-
tagare skall då gälla den som är skyl-
dig att göra skatteavdraget, respek-
tive den för vilken skatteavdraget
gjorts.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om 1990 eller tidigare
års taxeringar eller eftertaxering för sådant år.

3. De nya bestämmelserna om anståndsränta och riksskatteverkets över-
klaganderätt tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även om
beslutet meddelats dessförinnan.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare¹

dels att 12, 13, 15-20, 45 och 55 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 11 och 17 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 50-53 och 56 §§ skall betecknas 68, 70, 72 och 76-
78 §§,

dels att 2, 10, 11,21, 22, 28, 30, 31, 37-42 och 46 §§, de nya 68, 70, 72
och 76 §§ samt rubriken närmast före 10 § skall ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 28 § och nuvarande 50 § skall sättas
närmast före 27 a § respektive den nya 68 §,

dels att det i lagen skall införas tjugofyra nya paragrafer, 27 a, 50 — 67,
69, 71 och 73 — 75 §§, samt närmast före 50, 52, 57, 59 och 67 §§ fem nya
rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §²

I denna lag förstås med

lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 — 5 §§ lagen
(1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272);

månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §;
utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas;
årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret;

årsuppgift: en arbetsgivares
uppgift om den lön på vilken årsav-
gift skall beräknas:

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt
skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 §;

anståndsränta: ränta enligt 30 §.

Fastställelse av månadsavgift, m. m. Beslut om månadsavgift

10 §³

Skattemyndigheten skall faststäl- Månadsavgift skall beslutas för
la månadsavgiften och i förekom- varje månad med ledning av upp-

¹ Senaste lydelse av

12 § 1987:'1208

15 § 1990:332

16 § 1990:332

17 § 1990:332

18 § 1990:332

19 § 1990:332

20 § 1990:332

53 § 1990:332

55 § 1990:332

56 § 1986:1388.

² Senaste lydelse 1990:332.

³ Senaste lydelse 1990:332.

Prop. 1990/91:46

2 Riksdagen 1990/91. 1 sam!. Nr 46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

mande Jall ålägga betalningsskyl-
dighet för arbetsgivaren om denne
har

1. underlåtit att lämna redovis-
ning enligt 4 §;

2. lämnat oriktig uppgift och må-
nadsavgiften på grund därav blivit
för låg: eller

3. redovisat för hög månadsavgift
och beslut om restitution eller av-
kortning skall meddelas.

Betalningsskyldighet skall också
åläggas arbetsgivaren för avgiftsbe-
lopp som har redovisats i uppbörds-
deklaration men inte betalats. Be-
lopp för vilket betalningsskyldighet
ålagts får omedelbart drivas in.

Kan på grund av brister i arbets-
givarens uppgifter, bokföring eller
anteckningar om utgiven lön
underlaget för den månadsavgift
som skall fastställas inte beräknas
tillförlitligt, skall det uppskattas av
skattemyndigheten efter vad som
bedöms vara skäligt med hänsyn
till föreliggande omständigheter så-
som verksamhetens art och omfatt-
ning.

bördsdeklaration och övriga till-
gängliga handlingar.

Efter den 1 mars året efter utgifts-
året får beslut om månadsavgift er-
sättas med beslut om årsavgift.

Har arbetsgivaren inte lämnat
uppbördsdeklaration eller kan på
grund av brister i arbetsgivarens
uppgifter, bokföring eller anteck-
ningar om utgiven lön underlaget
för den avgift som skall beslutas
inte beräknas tillförlitligt, skall det
uppskattas av skattemyndigheten
efter vad som bedöms vara skäligt
med hänsyn till föreliggande om-
ständigheter såsom verksamhetens
art och omfattning.

Om arbetsgivaren saknat skälig
anledning anta att uppgift som han
har lämnat om värde av naturaför-
mån har varit oriktig får skattemyn-
digheten inte på grund av det felak-
tiga värdet fastställa höjd månads-
avgift. Skattemyndigheten behöver
inte heller besluta om rättelse när
den oriktiga uppgiften avseende na-
turaförmånen gäller ett mindre be-
lopp och rättelse inte yrkas av ar-
betsgivaren.

Månadsavgift får fastställas även
i fall då avgift för samma månad
tidigare fastställts. Beslut enligt
denna paragraf får inte meddelas
om årsavgift har fastställts.

H§⁴

Skattemyndigheten eller riksskat- Har arbetsgivaren lämnat upp-
teverket får anmana en arbetsgivare bördsdeklaration inom den tid som

Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

att inom den tid som angetts i an-
maningen lämna årsuppgift.

Har uppbördsdeklaration läm-
nats under särskilt redovisnings-
nummer skall årsuppgift lämnas
under samma nummer.

anges i 54 § I mom. första stycket
uppbördslagen (1953:272) eller
inom den tid som anges i ett beslut
om anstånd med att lämna deklara-
tion anses beslut om månadsavgif-
ten ha fattats i enlighet med dekla-
rationen.

Om deklarationen inte har kom-
mit in till skattemyndigheten inom
den tid som anges i första stycket,
anses månadsavgiften ha bestämts
till noll kronor. Kommer deklaratio-
nen in till skattemyndigheten vid en
senare tidpunkt anses beslut i stället
ha fattats i enlighet med deklaratio-
nen, om inte ett omprövningsbeslut
har meddelats dessförinnan.

21 §

Den som i egenskap av företräda-
re för en arbetsgivare, som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter i rätt tid
och ordning är tillsammans med ar-
betsgivaren betalningsskyldig för
beloppet samt den restavgift och
tilläggsavgift som belöper på detta.
Betalningsskyldigheten får jämkas
eller efterges om det föreligger sär-
skilda skäl.

Den som i egenskap av företräda-
re för en arbetsgivare, som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter i den tid
och ordning som följer av 4, 7 och
9 §§ är tillsammans med arbetsgi-
varen betalningsskyldig för belop-
pet samt den restavgift och till-
läggsavgift som belöper på detta.
Betalningsskyldigheten får jämkas
eller efterges om det föreligger sär-
skilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.
Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för belop-
pet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skatteford-
ringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indriv-
ning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbörds-
lagen (1953:272). Därvid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga
rum.

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får
söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 §
uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

22 §

Har en arbetsgivare avlidit och
skall betalningsskyldighet åläggas
för arbetsgivaravgifter som belöper
på tid före dödsfallet, skall betal-
ningsskyldigheten åläggas dödsbo-
et.

Har en arbetsgivare avlidit är
dödsboet efter honom skyldigt att
betala de arbetsgivaravgifter som
belöper på tid före dödsfallet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

27a§

Arbetsgivaravgifter och anstånds-
ränta som inte har betalats i rätt tid
och ordning får omedelbart drivas
in.

28 §⁵

Har arbetsgivaravgifter inte beta-
lats i den tid och ordning som är
föreskriven i denna lag för betal-
ning av sådan avgift eller som har
bestämts enligt 7 §, 19 § andra styc-
ket eller 54 §, utgår restavgift och
tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272). Därvid
skall bestämmelserna i 58 § 2 mom.
första stycket samma lag tillämpas.

Har arbetsgivaravgifter inte beta-
lats i den tid och ordning som är
föreskriven i denna lag för betal-
ning av sådan avgift eller som har
bestämts enligt 7 § eller 30 §, utgår
restavgift och tilläggsavgift enligt
58 § 1 mom. uppbördslagen

(1953:272). Därvid skall bestäm-
melserna i 58 § 2 mom. första styc-
ket samma lag tillämpas.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning
och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på
vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får
äga rum.

Har ett beslut om betalningsskyl-
dighet överklagats eller kan annars
betalningsskyldigheten antas kom-
ma att sättas ned får skattemyndig-
heten medge anstånd med betal-
ningen. Därvid gäller bestämmel-
serna i 49 § 1,2 och 3 mom. upp-
bördslagen (1953:272) i tillämpliga
delar.

Har omprövning begärts av ett
beslut om arbetsgivaravgifter eller
har ett sådant beslut överklagats el-
ler kan annars avgiftsbeloppet antas
komma att sättas ned får skatte-
myndigheten medge anstånd med
betalningen. Därvid gäller bestäm-
melserna i 49 § 1, 2 och 3 mom.
uppbördslagen (1953:272) i
tillämpliga delar.

Den som har fått anstånd skall betala ränta (anståndsränta) för den del
av anståndsbeloppet för vilket betalningsskyldighet kvarstår vid anstånds-
tidens utgång. Anståndsränta beräknas för visst kalenderår efter en ränte-
sats som med tre procentenheter överstiger det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid utgången av det föregående året.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då beloppet
skulle ha erlagts om anstånd inte hade medgetts, till och med den månad,
då anståndstiden gått ut eller, om betalning skett dessförinnan, till och
med den månad betalning skett. Anståndsränta som understiger 50 kronor
skall dock inte påföras. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen
bortfaller.

Bifalls arbetsgivarens yrkande av skattemyndigheten skall erlagd ränta
återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande skall erlagd ränta återbetalas
sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat belopp beräknas restitu-
tionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar 24 §.

Sedan skattemyndigheten ålagt Bestämmelserna i 58 § uppbörds-

⁵ Senaste lydelse 1987:1208.

⁶ Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

arbetsgivaren betalningsskyldighet lagen gäller i fråga om anstånds-
för räntebeloppet får det omedelbart ränta.

drivas in.

I fråga om befrielse från anståndsränta gäller bestämmelserna i 49 § 5
mom. uppbördslagen.

31 §⁷

Bestämmelserna i 1 — 13 och 15 —
30 §§ gäller också redaravgift, om
inte annat följer av vad som före-
skrivs i andra stycket eller i 32 — 35
och 37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1
mars året efter utgiftsåret i 17 §
skall i fråga om redaravgift gälla
den 30 april året efter utgiftsåret.

Bestämmelserna i 1 —12, 21 — 30
och 50—67 §§ gäller också redarav-
gift, om inte annat följer av vad
som föreskrivs i andra stycket eller
i 32-35 och 37 §§.

I stället for tidsangivelsen den 1
mars året efter utgiftsåret i 10 §
skall i fråga om redaravgift gälla
den 30 april året efter utgiftsåret.

37 §

Beslut om betalningsskyldighet
för redaravgift får meddelas bara
om sjömansskatt har betalats for
lönen eller om den sjömansskatt
som belöper på lönen får drivas in.

Beslut om redaravgift får medde-
las bara om sjömansskatt har beta-
lats for lönen eller om den sjömans-
skatt som belöper på lönen får
drivas in.

38 §

En arbetsgivare, som i uppbörds-
deklaration, årsuppgift eller annat
skriftligt meddelande om sin skyl-
dighet att betala arbetsgivaravgifter
har lämnat en uppgift som befinns
vara oriktig, påförs avgiftstillägg
med 20 procent av det avgiftsbe-
lopp som ytterligare rätteligen skall
utgå.

En arbetsgivare, som i uppbörds-
deklaration eller annat skriftligt
meddelande om sin skyldighet att
betala arbetsgivaravgifter har läm-
nat en uppgift som befinns vara
oriktig, påförs avgiftstillägg med 20
procent av det avgiftsbelopp som
ytterligare rätteligen skall utgå.

39 §

Har med stöd av bestämmelserna
i 10 eller 18 § om uppskattning
gjorts avvikelse från de uppgifter
som en arbetsgivare har lämnat i
uppbördsdeklaration, årsuppgift el-
ler annat skriftligt meddelande om
sin skyldighet att betala arbetsgi-
varavgifter, påförs arbetsgivaren
avgiftstillägg med 20 procent av det
avgiftsbelopp som på grund av upp-
skattningen ytterligare skall utgå.
Till den del uppskattningen inne-
fattar rättelse av oriktig uppgift

Har med stöd av bestämmelserna
i 10 § tredje stycket om uppskatt-
ning gjorts avvikelse från de uppgif-
ter som en arbetsgivare har lämnat
i uppbördsdeklaration eller annat
skriftligt meddelande om sin skyl-
dighet att betala arbetsgivaravgif-
ter, påförs arbetsgivaren avgiftstill-
lägg med 20 procent av det avgifts-
belopp som på grund av uppskatt-
ningen ytterligare skall utgå. Till
den del uppskattningen innefattar
rättelse av oriktig uppgift från ar-

⁷ Senaste lydelse 1987:1208.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

från arbetsgivaren skall dock av- betsgivaren skall dock avgiftstillägg
giftstillägg utgå enligt bestämmel- utgå enligt bestämmelserna i 38 §.
serna i 38 §.

40 §

Har avgiftsunderlaget uppskat-
tats med stöd av 10 eller 18 § på
grund av att uppbördsdeklaration
eller årsuppgift inte har lämnats,
påförs avgiftstillägg om uppbörds-
deklaration eller årsuppgift inte
kommit in trots att anmaning har
sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget
beräknas till 20 procent av det av-
giftsbelopp som på grund av upp-
skattningen påförs utöver vad som
skulle ha utgått enligt skriftliga
uppgifter som arbetsgivaren läm-
nat. Till den del uppskattningen in-
nefattar rättelse av oriktig uppgift
från arbetsgivaren skall avgiftstill-
lägg utgå enligt bestämmelserna i
38 §.

Har avgiftsunderlaget uppskat-
tats med stöd av 10 § tredje stycket
på grund av att uppbördsdeklara-
tion inte har lämnats, påförs av-
giftstillägg om uppbördsdeklara-
tion inte kommit in trots att anma-
ning har sänts ut till arbetsgivaren.
Tillägget beräknas till 20 procent av
det avgiftsbelopp som på grund av
uppskattningen påförs utöver vad
som skulle ha utgått enligt skriftliga
uppgifter som arbetsgivaren läm-
nat. Till den del uppskattningen in-
nefattar rättelse av oriktig uppgift
från arbetsgivaren skall avgiftstill-
lägg utgå enligt bestämmelserna i
38 §.

41 §⁸

Ett beslut om avgiftstillägg enligt
40 § skall undanröjas, om upp-
bördsdeklaration eller årsuppgift
kommer in till skattemyndighet el-
ler allmän förvaltningsdomstol
inom tre veckor från den dag då ar-
betsgivaren fick del av beslutet.

Ett beslut om avgiftstillägg enligt
40 § skall undanröjas, om upp-
bördsdeklaration kommer in till
skattemyndighet eller allmän
förvaltningsdomstol inom en må-
nad från utgången av den månad då
arbetsgivaren fick del av beslutet.

42 §

Avgiftstillägg påförs inte i sam-
band med rättelse av en felräkning
eller felskrivning, som uppenbart
framgår av uppbördsdeklaration,
årsuppgift eller annat skriftligt
meddelande från arbetsgivaren.

Avgiftstillägg påförs inte i sam-
band med rättelse av en felräkning
eller felskrivning, som uppenbart
framgår av uppbördsdeklaration el-
ler annat skriftligt meddelande från
arbetsgivaren.

Har en arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift, påförs inte avgiftstill-
lägg.

46 §⁹

Om betalningsskyldighet för ett
avgiftsbelopp enligt 20 § inte längre
kan åläggas får skattemyndigheten
inte påföra avgiftstillägg på belop-
pet.

Om betalningsskyldighet för ett
avgiftsbelopp inte längre föreligger
får skattemyndigheten inte påföra
avgiftstillägg på beloppet.

Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Avgiftstillägg får inte påföras om arbetsgivaren har avlidit.

Omprövning

50 §

Skattemyndigheten skall om-
pröva ett beslut enligt denna lag i en
fråga som kan ha betydelse för skyl-
digheten att betala arbetsgivaravgif-
ter, ränta eller särskild avgift, om
arbetsgivaren begär det eller om det
finns andra skäl. Beslut om för-
handsbesked enligt 22 a § får dock
omprövas endast på begäran av nå-
gon av sökandena. Att omprövning
skall ske när ett beslut har överkla-
gats framgår av 72 §.

Skattemyndigheten får avstå frän
att på eget initiativ ompröva ett be-
slut, om omprövningen skulle avse
endast ett mindre belopp.

51 §

Om en årsavgift har beslutats får
skattemyndigheten inte ompröva en
fråga om beslut om månadsavgift
som skall ingå i årsavgiften. En be-
gäran om sådan omprövning skall
anses avse beslutet om årsavgift.

Om en fråga som avses i 50 § har
avgjorts av allmän förvaltnings-
domstol, får skattemyndigheten inte
ompröva frågan.

Omprövning på begäran av ar-
betsgivaren

52 §

Vill arbetsgivaren begära ompröv-
ning av ett beslut, skall han göra
detta skriftligt. Begäran skall, om
inte annat föreskrivs i 53 §, ha kom-
mit in till skattemyndigheten före
utgången av det sjätte året efter ut-
giftsåret.

Om arbetsgivaren gör sannolikt
att han inte inom två månader före
utgången av den tid som anges i
första stycket fått kännedom om ett
beslut enligt denna lag som är till
hans nackdel eller handling med
uppgift om vad han ålagts att beta-
la, får han ändå begära ompröv-
ning. Begäran skall ha kommit in

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

inom två månader från den dag han
fick sådan kännedom.

Har arbetsgivaren inom den tid
som anges i första eller andra styc-
ket gett in skrivelsen med begäran
om omprövning till en annan skat-
temyndighet än den som fattat be-
slutet eller till en allmän förvalt-
ningsdomstol, får ärendet ändå prö-
vas. Skrivelsen skall då omedelbart
översändas till den skattemyndighet
som fattat beslutet med uppgift om
den dag då handlingen kom in till
myndigheten eller domstolen.

53 §

En begäran om omprövning av
beslut enligt 6 § tredje stycket eller
7 § skall ha kommit in till skatte-
myndigheten inom två månader
från det arbetsgivaren fick del av be-
slutet och en begäran om ompröv-
ning av ett beslut enligt 22 a § skall
ha kommit in till skattemyndighe-
ten inom tre veckor från det sökan-
den fick del av beslutet.

54 §

Om en begäran om omprövning
inte är egenhändigt undertecknad
av den som begär omprövningen el-
ler hans ombud, får skattemyndig-
heten utfärda föreläggande om att
undertecknande skall ske med på-
följd att omprövning annars inte
görs.

55 §

Åven om tiden för begäran om
omprövning har gått ut, får ett be-
slut om avgiftstillägg på begäran av
arbetsgivaren omprövas, så länge
beslutet i den av gift sfråga som för-
anlett avgiftstillägget inte har vun-
nit laga kraft.

56 §

Trots bestämmelsen i 51 § andra
stycket får en fråga som har avgjorts
av länsrätt eller kammarrätt genom
beslut som vunnit laga kraft om-
prövas, om beslutet avviker från
rättstillämpningen i ett regerings-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

rättsavgörande som har meddelats
därefter.

Omprövning på initiativ av skat-
temyndigheten

57 §

Omprövar skattemyndigheten
självmant ett avgiftsbeslut, får om-
prövningsbeslut som är till arbetsgi-
varens fördel meddelas jore utgång-
en av det sjätte året efter ut gift sår et.

Ett sådant omprövningsbeslut får
meddelas även efter utgången av
sjätte året efter utgiftsåret, om det
föranleds av skattemyndighets eller
allmän förvaltningsdomstols beslut
angående annat utgiftsår eller an-
nan arbetsgivare eller om ett belopp
som har inräknats i avgiftsunderla-
get inte har ansetts utgöra inkomst
av anställning vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst.

Även om tiden för omprövning en-
ligt första stycket har gått ut får
skattemyndigheten till arbetsgiva-
rens JÖrdel självmant ompröva ett
beslut om avgiftstillägg så länge be-
slutet i den avgiftsfråga som föran-
lett avgiftstillägget inte har vunnit
laga kraft.

58 §

Ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för arbetsgivaren får, utom i
fall som avses i tredje stycket samt i
60 och 61 §§, inte meddelas efter
utgången av andra året efter utgifts-
året.

Har arbetsgivaren inte gett in
uppbördsdeklaration i rätt tid, får
ett omprövningsbeslut som är till
hans nackdel meddelas efter ut-
gången av den tid som anges i första
stycket. Ett sådant omprövningsbe-
slut får meddelas inom ett år från
den dag uppbördsdeklarationen

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

kom in till skattemyndigheten, dock
senast före utgången av sjätte året
efter utgiftsåret.

Efterprövning

59 §

Skattemyndigheten får meddela
ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för arbetsgivaren efter ut-
gången av den tid som anges i 58 §
under de förutsättningar och på det
sätt som anges i 60—66§§ (efter-
prövning).

60 §

Efterprövning får ske om arbetsgi-
varen

1. i uppbördsdeklaration eller på
annat sätt lämnat oriktig uppgift,

2. lämnat oriktig uppgift i mål
om arbetsgivaravgifter,

3. underlåtit att lämna uppbörds-
deklaration eller infordrad upplys-
ning och den oriktiga uppgiften eller
underlåtenheten medfört att ett av-
giftsbeslut blivit felaktigt eller inte
fattats.

61 §

Efterprövning får också ske

1. vid rättelse av felräkning, miss-
skrivning eller annat uppenbart för-
biseende,

2. om ett belopp som inte har in-
räknats i avgiftsunderlaget har an-
setts utgöra inkomst av anställning
vid beräkningen av pensionsgrun-
dande inkomst.

Efterprövning enligt första stycket
2 får inte ske om beslutet skulle
framstå som uppenbart oskäligt.

62 §

Efterprövning enligt 60 § och 61 §
första stycket 1 får ske endast om
den avser belopp av någon betydel-
se.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Efterprövning får inte ske om
skattemyndigheten tidigare fattat
beslut om efterprövning avseende
samma fråga.

63 §

Skattemyndighetens beslut om
efterprövning skall meddelas före
utgången av sjätte året efter utgifts-
året om inte annat anges i 64-
66 §§.

64 §

Beslut om efterprövning enligt
61 § första stycket 2 får meddelas
även efter den tid som anges i 63 §
men senast sex månader efter det
beslut som joranleder ändringen.

Beslut om efterprövning på grund
av oriktig uppgift i omprövnings-
ärende eller mål om arbetsgivarav-
gifter får meddelas efter den tid som
anges i 63 § men senast inom ett år
från utgången av den månad då
skattemyndighetens eller domsto-
lens beslut i ärendet eller målet vun-
nit laga kraft.

Om arbetsgivaren har avlidit, får
beslut om efterprövning inte medde-
las efter utgången av det andra året
efter det kalenderår då bouppteck-
ningen efter honom gavs in för re-
gistrering.

65 §

Har arbetsgivaren på sätt som an-
ges i 14 § andra stycket skattebrotts-
lagen (1971:69) delgetts underrät-
telse om misstanke om brott som
avser arbetsgivaravgifterna eller har
åtal väckts mot honom för sådant
brott, får beslut om efterprövningför
den period som brottet avser medde-
las av skattemyndigheten även efter
utgången av den tid som anges i
63 §. Detsamma gäller om tiden för
att ådöma arbetsgivaren påföljd för
sådant brott har förlängts genom be-
slut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Beslut om efterprövning får i fall
som avses i 12 § skattebrottslagen
också meddelas efter utgången av
den tid som anges i 63 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Beslut enligt första stycket skall
meddelas före utgången av kalen-
deråret efter det år då någon av de
där angivna åtgärderna först vid-
togs. Beslut enligt andra stycket
skall meddelas före utgången av ka-
lenderåret efter det år då åtgärd som
avses i 12 § skattebrottslagen vid-
togs. Har arbetsgivaren avlidit skall
dock beslut om efterprövning med-
delas inom sex månader från döds-
fallet.

Beslut enligt första stycket skall,
utom i fall som avses i 12 § skatte-
brottslagen, undanröjas av skatte-
myndigheten, om åtal inte väcks på
grundval av den förundersökning
som föranlett underrättelsen om
brottsmisstanke eller beslutet om
tidsförlängning eller, om åtal har
väckts, åtalet läggs ned eller inte bi-
falls till någon del.

66 §

Vad som sägs i 65 § tillämpas
också beträffande en juridisk per-
sons arbetsgivaravgifter, om åtgärd
som avses i 65 § första stycket har
vidtagits mot den som har företrätt
den juridiska personen eller om fall
som avses i 12 § skattebrottslagen
(1971:69) föreligger beträffande ho-
nom.

Beslut om särskilda debiteringsåt-
gärder

67 §

Skattemyndigheten skall snarast
efter det att en allmän förvaltnings-
domstol meddelat beslut i mål om
arbetsgivaravgifter besluta de avgif-
ter och vidta de debiteringsåtgärder
i övrigt som föranleds av domstolens
beslut.

(50§‘°) 68 §

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten.

Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskattenämn-
den.

¹⁰Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Riksskatteverkets, skattemyndig-
hetens eller sjömansskattekontorets
beslut om revision eller beslut var-
igenom vite har förelagts får inte
överklagas.

Överklagandet skall vara skrift-
ligt.

(50 a §'¹)

Överklagande av arbetsgivare, det
allmänna ombudet för sjömansskatt
eller, när fråga är om beslut enligt
22 a§, någon av sökandena skall
vara skriftligt och ha kommit in
inom två månader från den dag kla-
ganden fick del av beslutet.

Överklagande av riksskatteverket
skall vara skriftligt och ha kommit
in inom två månader från det beslu-
tet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att arbetsgivaravgifter pä-
jors en arbetsgivare.

69 §

Föreläggande vid vite och beslut
om revision får inte överklagas.

70 §

Arbetsgivarens överklagande
skall, om inte annat föreskrivs i
andra eller tredje stycket, ha kom-
mit in före utgången av det sjätte
året efter utgiftsåret. Om det över-
klagade beslutet har meddelats efter
den 30 juni sjätte året efter det ut-
giftsår som beslutet avser och arbets-
givaren har fått del av beslutet efter
utgången av oktober samma är, får
överklagandet dock komma in inom
två månader från den dag då arbets-
givaren fick del av beslutet.

Överklagande av beslut enligt 6 §
tredje stycket eller 7 § skall ha kom-
mit in inom två månader från den
dag arbetsgivaren fick del av beslu-
tet.

Överklagande av beslut enligt 22
a § skall ha kommit in inom tre vec-
kor från det klaganden fick del av
beslutet.

Ett beslut får överklagas även om
det inte gått klaganden emot.

71 §

Åven om tiden för överklagande
har gått ut, får ett beslut om avgifts-
tillägg överklagas så länge beslutet i
den avgiftsfråga som föranlett av-
giftstillägget inte har vunnit laga
kraft.

(51§'²)

Beslut av skattemyndigheten eller
sjömansskattekontoret, som får
överklagas, skall på ansökan av ar-
betsgivaren eller, när fråga är om
beslut enligt 22 a §, någon av sökan-
dena omprövas av skattemyndighe-

¹¹ Senaste lydelse 1990:332.

¹² Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

ten respektive sjömansskattekonto-

ret. Ansökningshandlingen skall ha
kommit in före överklagandetidens
utgång.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 — 7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när en
arbetsgivare eller, när fråga är om beslut enligt 22 a §, någon av sökandena
har överklagat skattemyndighetens beslut.

Om överklagandet avser ett beslut
om månadsavgift och årsavgift som
skall omfatta månadsavgiften har
beslutats, skall överklagandet anses
avse beslutet om årsavgift.

(52 £¹³)

Länsrättens beslut i fråga som av-
ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 22 a §
andra stycket eller 30 § första styc-
ket får dock inte överklagas.

73 g

Överklagande av riksskatteverket
eller av det allmänna ombudet för
sjömansskatt skall ha kommit in
inom tidsfrist som enligt 5 7, 58 och
63—66§§ gäller för beslut om om-
prövning på initiativ av skattemyn-
dighet eller efter sådan tid men
inom två månader från den dag då
det överklagade beslutet meddela-
des.

Överklagas ett omprövningsbeslut
som avser efterprövning och yrkas
ändring till arbetsgivarens nackdel,
skall överklagandet ha kommit in
inom två månader från den dag då
beslutet meddelades.

74 §

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att arbetsgivaravgifter på-
förs en arbetsgivare.

Riksskatteverket får inte överkla-
ga ett beslut enligt 22 a §.

75 §

Om riksskatteverket har överkla-
gat ett avgiftsbeslut, skall därav för-
anledd talan om avgiftstillägg och
förseningsavgift föras samtidigt.

76 §

Länsrättens beslut i fråga som av-
ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 22 a §
andra stycket eller 30 § första styc-
ket får inte överklagas.

¹³ Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den
tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut
enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Beslut i fråga som avses i 6§
tredje stycket, 22 a § andra stycket eller 30 § första stycket får dock inte
överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser skall
fortfarande gälla i fråga om ärenden och mål om arbetsgivaravgifter som
belöper på tid före ikraftträdandet.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs att 41, 48 och 48 a §§ lagen (1968:430) om mer-
värdeskatt' skall ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 40 b §
skall lyda Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut m. m.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41 §

Beskattningsbeslut meddelas av
skattemyndigheten i det län där
den skattskyldige är registrerad el-
ler, om han inte är registrerad, där
han bort vara registrerad.

Beskattningsbeslut och beslut i
annat beskattningsärende meddelas
av skattemyndigheten i det län där
den skattskyldige är registrerad el-
ler, om han inte är registrerad, där
han bort vara registrerad.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § tred-
je stycket taxeringslagen (1990:
324) gäller även i fråga om beslut i
beskattningsärende.

Om ett beskattningsärende har ett
nära samband med ett taxerings-
ärende som enligt 2 kap. 4 tax-
eringslagen skall avgöras i skatte-
nämnd och det är lämpligt att ären-
dena prövas i ett sammanhang, får
även beskattningsärendet avgöras i
skattenämnd.

48 §

Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den restav-
gift, som belöper på denna, drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning, avkort-
ning och avskrivning samt efterkrav
gäller i tillämpliga delar i fråga om
mervärdeskatt. Införsel enligt 15
kap. utsökningsbalken får äga rum
vid indrivning av mervärdeskatt
och restavgift på skatten.

Bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning, avkort-
ning och avskrivning gäller i
tillämpliga delar i fråga om mervär-
deskatt. Införsel enligt 15 kap. ut-
sökningsbalken får äga rum vid in-
drivning av mervärdeskatt och rest-
avgift på skatten.

48 a §

Har någon, i egenskap av företrä-
dare för skattskyldig som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåtit att be-
tala in skatt i rätt tid och ordning,
är han tillsammans med den skatt-
skyldige betalningsskyldig för skat-
tebeloppet och restavgift enligt
47 §. Betalningsskyldigheten får

Har någon, i egenskap av företrä-
dare för skattskyldig som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåtit att be-
tala in skatt i den tid och ordning
som anges i 22, 22 a och 42 §§, är
han tillsammans med den skatt-
skyldige betalningsskyldig för skat-
tebeloppet och restavgift enligt

Lagen omtryckt 1990:576.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

jämkas eller efterges om det förelig- 47 §. Betalningsskyldigheten får
ger särskilda skäl. jämkas eller efterges om det förelig-

ger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet skall föras vid allmän domstol.
Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet för
skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av
skattefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet
får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp eller restavgift
enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser i 48 a §
skall fortfarande gälla i fråga om mervärdeskatt som belöper på tid före
ikraftträdandet.

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

4 Förslag till Prop. 1990/91:46

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 16 och 17 §§ lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

16§

Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning, avkort-
ning, avskrivning och efterkrav gäl-
ler i tillämpliga delar för skatt en-
ligt denna lag. Beskattningsmyndig-
heten beslutar dock om avkortning
och kronofogdemyndigheten om
avskrivning av skatt. Införsel enligt
15 kap. utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av skatten.

Bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning, avkort-
ning och avskrivning gäller i
tillämpliga delar för skatt enligt
denna lag. Beskattningsmyndighe-
ten beslutar dock om avkortning
och kronofogdemyndigheten om
avskrivning av skatt. Införsel enligt
15 kap. utsökningsbalken får äga
rum vid indrivning av skatten.

17§

Har någon, i egenskap av företrä-
dare för skattskyldig som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåtit att be-
tala in skatt i rätt tid och ordning,
är han tillsammans med den skatt-
skyldige betalningsskyldig för skat-
ten. Betalningsskyldigheten får
jämkas eller efterges om det förelig-
ger särskilda skäl.

Har någon, i egenskap av företrä-
dare för skattskyldig som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåtit att be-
tala in skatt i den tid och ordning
som anges i 2 kap. 6 — 9§§ samt 5
kap. 1 och 2 §§, är han tillsammans
med den skattskyldige betalnings-
skyldig för skatten. Betalningsskyl-
digheten får jämkas eller efterges
om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras
vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betal-
ningsskyldighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188)
om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd
betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för
skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp enligt första
stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser i 5 kap.
17 § skall fortfarande gälla i fråga om skatt som belöper på tid före
ikraftträdandet.

5 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)’
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

10 §²

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovis-
ningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats
sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna
ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin
berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,
som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verk-
ställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direk-
tör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det
anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalan-
de angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande di-
rektör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar
som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 77 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare el-
ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el-
ler

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 — 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1 —4, skall revisorerna genast
sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning en-
ligt 12 kap. 9§ upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt
uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkning-
en samt angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffan-
de koncernen. Bestämmelserna i första —tredje och sjätte styckena äger
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lagen omtryckt 1982:739.

Senaste lydelse 1984:945.

6 Förslag till Prop. 1990/91:46

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.

i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovis-

ning m. m. i vissa foretag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

10§‘

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis-
ningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange
detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsled-
ningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt
i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsre-
dovisningsskyldiges kännedom.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att före-
taget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 77 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare el-
ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el-
ler

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 — 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte
har fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall revisorn
genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1984:946.

7 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

13 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som
har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-
visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange
detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum-
melse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot
eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag
eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamö-
terna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berät-
telsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller //§
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare el-
ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el-
ler

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av soci-
alavgifter från arbetsgivare eller
22 § lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 — 3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 -4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-
de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram
i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första —tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

8 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1959:551) om beräkning av pen-
sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring¹skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11§²

Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten
av den försäkrade och riksförsäkringsverket.

Överklagande av den försäkrade skall vara skriftligt och ha kommit in
före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om beslutet har med-
delats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser
och den försäkrade har fått del av beslutet efter utgången av oktober
samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den
dag då den försäkrade fick del av beslutet.

Överklagande av riksförsäkrings-
verket skall vara skriftligt och ha
kommit in inom tidsfrist som enligt
8 a § tredje stycket gäller för beslut
om omprövning på initiativ av
skattemyndighet eller efter sådan
tid men inom två månader från den
dag då det överklagade beslutet
meddelades. Verket får även begära
ändring enligt 8 a §. Verket får
överklaga också till förmån for en
enskild part.

Överklagande av riksförsäkrings-
verket skall vara skriftligt och ha
kommit in inom tidsfrist som enligt
8 a §„fjärde stycket gäller för beslut
om omprövning på initiativ av
skattemyndighet eller efter sådan
tid men inom två månader från den
dag då det överklagade beslutet
meddelades. Verket får även begära
ändring enligt 8 a §. Verket får
överklaga också till förmån for en
enskild part.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 — 7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när en
försäkrad överklagat skattemyndighetens beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången
vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1990.

¹ Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

² Senaste lydelse 1990:349.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs att 4, 5, 8, 12 och 24 §§ lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller i fråga om upp-
drag som utgör skattepliktig tjänst
enligt 10§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt och

Denna lag gäller i fråga om upp-
drag som utgör skattepliktig tjänst
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt och

1. avser mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning,
jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning
eller ytbeläggning;

2. avser växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar
röjning, sådd, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning,
gallring, skörd, avverkning eller växtskydd;

3. avser byggnad eller annan anläggning och innefattar uppförande,
anläggande, rivning, reparation, ändring eller underhåll;

4. avser uppdragsgivarens rörelse
och innefattar tillverkning på be-
ställning, montering, rengöring, re-
paration, ändring eller underhåll
samt utförs på uppdragsgivarens
arbetsplats;

4. avser uppdragsgivarens nä-
ringsverksamhet och innefattar till-
verkning på beställning, montering,
rengöring, reparation, ändring eller
underhåll samt utförs på uppdrags-
givarens arbetsplats;

5. avser godstransport för sådan verksamhet för vilken uppdragsgivaren
är bokföringsskyldig.

5§

En uppdragsgivare skall vid varje utbetalning av ersättning på grund av
uppdraget göra avdrag med 50 procent av ersättningen. Något avdrag skall
dock inte göras

1. om uppdraget avser fastighet,
för vilken intäkten skall beräknas
schablonmässigt enligt 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
och uppdragsgivaren är fysisk per-
son eller dödsbo;

1. om uppdraget avser privatbo-
stadsfastighet, och uppdragsgivaren
är fysisk person eller dödsbo;

2. om uppdraget avser bostadslägenhet som uppdragsgivaren innehar på
grund av hyresavtal eller tjänsteavtal eller som medlem i bostadsförening
eller som delägare i bostadsaktiebolag;

3. om uppdraget ges till staten, landstingskommun, kommun eller kyrk-
lig kommun;

4. om uppdragstagaren är fysisk person och betalningen erläggs mot
faktura som innehåller uppgift om uppdragstagarens namn och person-
nummer, ersättningens storlek samt uppgift om att uppdragstagaren är
skyldig att betala preliminär B-skatt;

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

5. om uppdragstagaren är juri-
disk person och betalningen erläggs
mot faktura som innehåller uppgift
om uppdragstagarens namn och det
nummer som uppdragstagaren är
registrerad under enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt samt
uppgift om ersättningens storlek
och mervärdeskattens belopp;

5. om uppdragstagaren är juri-
disk person och betalningen erläggs
mot faktura som innehåller uppgift
om uppdragstagarens namn och det
nummer som uppdragstagaren är
registrerad under enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, el-
ler, om uppdragstagaren inte är re-
gistrerad, hans organisationsnum-
mer samt uppgift om ersättningens
storlek och mervärdeskattens be-
lopp;

6. om det med fog kan antas att ersättningen till uppdragstagaren på
grund av uppdraget inte kommer att uppgå till 500 kronor.

I ersättning som avses i första stycket skall inte räknas in vad som utgör
betalning för material och dylikt.

Den som i sin självdeklaration
skall redovisa fastighet, för vilken
intäkten skall beräknas schablon-
mässigt enligt 24 § 2 mom. kommu-
nalskattelagen (1928:370), aktie i
bostadsaktiebolag eller andel i bo-
stadsförening skall för varje upp-
dragstagare, till vilken under be-
skattningsåret ersättning betalats
för uppdrag enligt 4 § 1 — 3 beträf-
fande fastigheten eller bostadslä-
genhet som hör till aktien eller an-
delen, i deklarationen lämna upp-
gift om

1. namn och postadress samt i
förekommande fall registrerings-
nummer till mervärdeskatt;

Den som i sin självdeklaration
skall redovisa privatbostadsfastig-
het, aktie i bostadsaktiebolag eller
andel i bostadsförening skall för
varje uppdragstagare, till vilken un-
der beskattningsåret ersättning be-
talats för uppdrag enligt 4§ 1—3
beträffande fastigheten eller bo-
stadslägenhet som hör till aktien el-
ler andelen, i deklarationen lämna
uppgift om

1. namn och postadress samt i
förekommande fall registrerings-
nummer till mervärdeskatt eller or-
ganisationsnummer,

2. ersättningens storlek.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger inte, om ersättningen
är mindre än 1 000 kronor.

1 ersättningen skall inte räknas in vad som utgör betalning för material
och dylikt.

12 §

En uppdragsgivare som underlå-
ter att fullgöra sin skyldighet enligt
5 § är betalningsskyldig för upp-
dragstagarens skatt för det beskatt-
ningsår då ersättningen betalades
ut intill det belopp som skulle ha
innehållits. Betalningsskyldighet

Senaste lydelse 1985:410.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

föreligger dock inte om uppdragsta-
garen vid utbetalningen av ersätt-
ningen är skyldig att betala prelimi-
när B-skatt eller, om uppdragstaga-
ren är juridisk person, registrerad
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt.

föreligger dock inte om uppdragsta-
garen redovisat mervärdeskatt i sin
allmänna självdeklaration för sam-
ma år, vid utbetalningen av ersätt-
ningen är skyldig att betala prelimi-
när B-skatt eller, om uppdragstaga-
ren är juridisk person, registrerad
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt.

24 §

En uppdragsgivare, som uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet åsi-
dosätter sin skyldighet att innehålla
ett belopp för en uppdragstagare,
som inte är påförd preliminär B-
skatt eller, om uppdragstagaren är
juridisk person, inte är registrerad
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt, döms till böter.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

Prop. 1990/91:46

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§

En sådan småhusägare eller lägenhetsinnehavare som avses i 1 § skall
inte betala arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift på ersättningen och
är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:272) på
ersättningen, om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift om
uppdragstagarens namn och postadress, ersättningens storlek samt

1. mervärdeskattens belopp och
uppdragstagarens registrerings-
nummer till mervärdeskatt eller

1. mervärdeskattens belopp och
uppdragstagarens registrerings-
nummer till mervärdeskatt eller or-
ganisationsnummer eller

2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt.

I fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala
egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
samt avgift enligt 2 § lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid tillämp-
ningen av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pen-
sionsgrundande inkomst i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall
ersättningen anses som inkomst av annat förvärvsarbete.

Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter
och andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att ersätt-
ningen skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till
minst 1 000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som
arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgiva-
re.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om
ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 1990

Närvarande:statsministern Carlsson, ordförande, statsråden S. Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson,
Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om nya omprövningsregler vid
uppbörd av inkomstskatter och socialavgifter m. m.

1 Inledning

Fr.o. m. 1991 års taxering skall ett väsentligt utvidgat omprövningsförfa-
rande tillämpas inom taxeringsområdet (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr.
217, SFS 1990:324). I samband med att de nya reglerna infördes gjordes
också vissa ändringar i reglerna om överklagande i uppbördslagen
(1953:272), UBL, och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, USAL. Dessa var emellertid inte lika långtgående (se SFS
1990:329 och 1990:332).

Riksskatteverket, RSV, har gjort en översyn av omprövnings- och över-
klagandereglerna i UBL och USAL och utarbetat förslag till nya regler som
sluter nära an till de nya reglerna inom taxeringsområdet. Förslagen har
redovisats i en promemoria den 23 april 1990, Förslag till anpassning av
uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter till proposition
1989/90:74om ny taxeringslag m. m. (RSV:s dnr F19 — 747 — 90). 1 prome-
morian har RSV också lagt fram förslag till vissa andra ändringar i förfa-
randet vid uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Dessa förslag gäller
i huvudsak frågan i vilka situationer skattemyndigheten skall vara skyldig
att fastställa arbetsgivaravgifterna och besluta om betalningsskyldighet för
avgifterna. Promemorians lagförslag bifogas detta ärende som bilaga 1.

RSV:s promemoria har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av
domstolsverket, statskontoret, kammarrätten i Jönköping, länsrätten i
Stockholms län, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagens
uppgiftslämnardelegation (FUD), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Småföretagens Riksorganisation, Svenska Arbetsgiva-
reföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet, Svenska Revisorsamfun-
det SRS och Sveriges advokatsamfund. En sammanställning av remissytt-
randena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet (dnr 2672/90).

Prop. 1990/91:46

Lagrådet Prop. 1990/91:46

Regeringen beslutade den 20 september 1990 att inhämta lagrådets yttran-
de över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet med an-
ledning av vad jag nu redogjort för. Förslagen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet ansåg att till förslagen till ändring av 48 a § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt och 5 kap. 17 § lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter borde knytas en övergångsbestämmelse om tillämp-
ning av äldre bestämmelser som motsvarar den som har föreslagits beträf-
fande lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Jag skall nu ta upp frågan om förslag till riksdagen i ämnet. Den av
lagrådet framförda uppfattningen om övergångsbestämmelser ansluter jag
mig till och jag har därför kompletterat mina förslag. Jag har vidare gjort ett
tillägg i 30 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi-
vare om restavgift på anståndsränta och justerat övergångsbestämmelserna
till uppbördslagen (1953:272). Jag avser här dessutom att föreslå vissa änd-
ringar i lagen (1982:1006) om avdrags-och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar, lagen (1983:850) om undantag från vissa be-
stämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. samt i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring. Mina förslag nu skiljer sig i övrigt från lagrådsremissens
endast genom att vissa redaktionella ändringar har gjorts.

2 Det nya förfarandet

2.1 Allmänt

Fr. o. m. 1991 års taxering gäller ett väsentligt utvidgat omprövningsförfa-
rande inom taxeringsområdet. De skattskyldiga kan begära omprövning av
ett taxeringsbeslut inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Skatte-
myndigheten kan fatta omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel
inom ett år från utgången av taxeringsåret. Därefter får beslut om eftertax-
ering fattas inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Har den skattskyl-
dige inte lämnat självdeklaration i rätt tid gäller särskilda frister.

Överklagandefristerna överensstämmer i princip med omprövningspe-
rioderna.

Den skattskyldige får liksom i dag överklaga ett beslut även om det inte
gått honom emot. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har
kommit in i rätt tid och snarast ompröva beslutet om frågan inte redan har
prövats av domstol eller överlämnats för domstolsprövning. Ett överkla-
gande får överlämnas till länsrätten utan föregående omprövning endast
om det finns särskilda skäl. Ändrar skattemyndigheten beslutet på sätt som
den skattskyldige begär förfaller överklagandet. I annat fall skall handling-
arna överlämnas till länsrätten för vidare handläggning.

Överklagas ett taxeringsbeslut av skattskyldig förs det allmännas talan
av skattemyndigheten i länsrätt och kammarrätt. RSV för det allmännas
talan i regeringsrätten.

RSV får överklaga skattemyndighetens beslut. RSV får också ta över
skattemyndighetens talan i länsrätt och kammarrätt.

De allmänna ombuden på mervärdeskatte- och uppbördsområdena har
slopats. Det allmännas processföring på dessa områden har ordnats som
på taxeringsområdet.

Förfarandet för särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift)
överensstämmer i princip med taxeringsförfarandet.

Beskattningsförfarandet för mervärdeskatt, punktskatter och prisregle-
ringsavgifter har samordnats med taxeringsförfarandet, vilket bl. a. inne-
bär att de slutliga besluten och den extraordinära besvärsrätten har slo-
pats. Förfarandet för att fastställa pensionsgrundande inkomst har också
samordnats med taxeringsförfarandet.

Samtidigt som ändringarna gjordes inom taxeringsområdet, gjordes ock-
så vissa ändringar inom uppbördsområdet. Dessa var emellertid inte lika
långtgående. Tiden för att överklaga beslut enligt uppbördsförfattningarna
förlängdes från tre veckor till två månader. Vad gäller debiteringsbeslut till
följd av taxeringsbeslut kan de skattskyldiga begära omprövning och över-
klaga inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Jag återkommer nu med förslag till ytterligare förändringar inom upp-
bördsområdet som innebär att omprövnings- och överklagandereglerna i
allt väsentligt kommer att överensstämma med dem som gäller på tax-
eringsområdet.

Remissinstansernas syn på det remitterade förslaget har varit genomgå-
ende positiv. Inte någon instans har haft invändningar mot förslagets
huvuddelar. Däremot har erinringar gjorts mot vissa enskildheter i försla-
get.

Från näringslivshåll har framhållits att uppbördssystemet borde göras
till föremål för en genomgripande översyn i anslutning till skattereformen,
eller i varje fall att de regler som föreslås i finansdepartementets promemo-
ria (Ds 1988:59) F-skattebevis — nya regler för skatteavdrag och socialav-
gifter bör genomföras med vissa justeringar.

De förslag till ändringar i främst UBL och USAL som jag tar upp nu
inskränker sig emellertid till att avse sådana frågor som är av primär
betydelse för skatteväsendet och myndigheternas ärendehantering. Möjlig-
het saknas att här behandla exempelvis frågor som rör arbetsgivar- och
arbetstagarbegreppet. Frågan om F-skattebevis övervägs inom regerings-
kansliet och jag avser att så snart det blir möjligt återkomma till riksdagen
med ett förslag i ämnet.

Innan jag kommer in på reglerna om omprövning och överklagande skall
jag behandla frågan om s. k. automatiska skatte- och avgiftsbeslut inom
området för uppbörd av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det är en
fråga som i viss mån har betydelse för hur omprövnings- och överklagan-
dereglerna skall utformas.

Prop. 1990/91:46

2.2 Automatiska skatte- och avgiftsbeslut

Mitt förslag: Om en arbetsgivare har lämnat en uppbördsdeklara-
tion inom föreskriven tid eller inom den tid som anges i ett beslut
om anstånd med att lämna deklaration, skall redovisad innehållen
skatt och månadsavgift anses vara beslutade till de deklarerade
beloppen. Har deklarationen inte kommit in till skattemyndigheten
inom sådan tid skall arbetsgivaravgifterna anses vara beslutade till
noll kronor.

Om uppbördsdeklarationen kommer in till skattemyndigheten
vid en senare tidpunkt, anses skatte-och avgiftsbeslut också ha fat-
tats i enlighet med deklarationen, om inte skattemyndigheten dess-
förinnan meddelat särskilt beslut om den innehållna skatten och
arbetsgivaravgifterna.

Beslutade skatte- och avgiftsbelopp skall genast få drivas in hos
arbetsgivaren.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har dock
använt termen fastställelse i fråga om såväl innehållen skatt som arbetsgi-
varavgifter. Verket har dessutom föreslagit att skattemyndigheten, när den
fastställer skatte- eller avgiftsbelopp som en arbetsgivare skall vara skyldig
att betala, även skall besluta om den tid inom vilken betalningen skall ske.
Först efter utgången av denna frist skall beloppet få drivas in.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. FAR ser
med tillfredsställelse att RSV föreslagit en anpassning av fastställelseregler-
na för arbetsgivaravgifter till vad som gäller för mervärdeskatt. Eftersom
uppbördsförfarandet i praktiken liknar det som tillämpas vid redovisning
av mervärdeskatt är det en klar förenkling för näringsidkare och företag att
ha likartade regler i båda fallen. FAR önskar dessutom att det uttalas att en
skälig tid bör finnas mellan anmodan att betala avgifter och påbörjande av
indrivningsåtgärder. FUD anser, med instämmande av Småföretagens
Riksorganisation, att det behövs en bestämmelse som medger att en natu-
raförmån eller annan som lön betraktad ersättning som utgetts en viss
månad i vissa fall får tas upp i en uppbördsdeklaration avseende en senare
månad än den då ersättningen gavs ut utan att en omprövning blir aktuell.

Skälen för mitt förslag: När det gäller uppbörd av innehållen skatt
fungerar arbetsgivaren endast som uppbördsman för staten. Det finns inga
regler om särskilda fastställelsebeslut. Nuvarande ordning innebär att
arbetsgivaren, sedan han av skattemyndigheten har ålagts betalningsskyl-
dighet, är betalningsskyldig för samma belopp som han dragit av från
arbetstagarnas löner eller, om han inte gjort något skatteavdrag, det belopp
som han borde ha dragit av.

Vid uppbörden av arbetsgivaravgifter är förhållandet något annorlunda.
Det är fråga om en skyldighet för arbetsgivaren själv att betala avgifter på
ett visst underlag. Här finns regler om fastställelse av avgifterna. Nuvaran-
de regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter innebär emellertid att avgifts-
beloppen skall fastställas endast i vissa fall.

Prop. 1990/91:46

Normalt redovisar arbetsgivaren månadsavgiften, dvs. de arbetsgivarav- Prop. 1990/91:46
gifter som belöper på de löner som betalats ut under en kalendermånad, i
en uppbördsdeklaration som sänds in till skattemyndigheten samtidigt
som avgifterna betalas. 1 sådana fall finns inget behov av särskilda faststäl-
lelsebeslut. Skattemyndigheten skall fastställa månadsavgiften endast om
arbetsgivaren har underlåtit att redovisa avgiften, lämnat oriktig uppgift
och månadsavgiften på grund därav blivit för låg eller redovisat för hög
månadsavgift och beslut om restitution eller avkortning skall meddelas.

Inom mervärde- och punktskatteområdena är konstruktionen en annan.
Skatten skall alltid fastställas för varje redovisningsperiod. Här tillämpas
ett system med s. k. automatiska beskattningsbeslut. Har den skattskyldige
inom föreskriven tid lämnat en deklaration anses beskattningsbeslut ha
fattats i enlighet med deklarationen. Om en deklaraton inte har kommit in
anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor.

Systemet med automatiska beslut för mervärdeskatt och punktskatter
leder till att betalning kan krävas av skatt som har redovisats i en deklara-
tion men inte betalats utan att det behövs något särskilt beslut om skatten.
För källskatt och arbetsgivaravgifter däremot erfordras i motsvarande
situation att skattemyndigheten meddelar ett särskilt beslut om betalnings-
skyldighet.

Från administrativ synpunkt är konstruktionen för mervärdeskatt och
punktskatter att föredra. Mycket talar därför för att man också i fråga om
källskatt och arbetsgivaravgifter inför ett system som möjliggör indrivning
av belopp, som redovisats i en uppbördsdeklaration men inte betalats,
utan föregående beslut om fastställelse av beloppet och om åläggande av
betalningsskyldighet. För detta talar även att man når enhetlighet.

Att också för källskatt och arbetsgivaravgifter ha grundbeslut är dock
inte som RSV gjort gällande en nödvändig förutsättning för att på upp-
bördsområdet kunna ha regler om omprövning som motsvarar dem i den
nya taxeringslagen (1990:324), NTL. Eftertaxering, som enligt NTL är en
form av omprövning, kan t. ex. ske utan att den skattskyldige dessförinnan
taxerats för någon inkomst (4 kap. 7 § NTL). Men med grundbeslut blir
det onekligen mera följdriktigt att använda begreppet omprövning när det
visar sig att skatt eller avgift bör betalas med annat belopp än som redovi-
sats eller när något belopp över huvud taget inte har redovisats.

För källskatt och arbetsgivaravgifter anser jag alltså att man bör skapa
en ordning motsvarande den som gäller på mervärde- och punktskatteom-
rådena fr. o. m. den 1 januari 1991. Den nya ordningen på dessa områden
innebär att reglerna om fastställelse av skatt ersatts med regler om beskatt-
ningsbeslut (se 32 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, SFS
1990:576). I fråga om källskatten ser jag dock inte något behov av en regel
om att den skall fastställas till noll när uppbördsdeklarationen inte lämnats
inom föreskriven tid.

Nuvarande möjlighet att redovisa en förmån som inte kunnat redovisas
i rätt uppbördsdeklaration i en senare deklaration kvarstår med den nu
föreslagna ordningen. Principen måste dock alltjämt vara att avgifterna
skall redovisas månaden efter den då den avgiftsgrundande förmånen

utgavs. Jag föreslår därför inte någon sådan bestämmelse som efterfrågats Prop. 1990/91:46
av vissa remissinstanser.

I det nuvarande uppbördsförfarandet får innehållen skatt och arbetsgi-
varavgifter som en arbetsgivare ålagts att betala omedelbart drivas in.
Detta innebär dock inte att skattemyndigheterna normalt använder sig av
denna möjlighet. Arbetsgivarna ges i allmänhet en frist inom vilken betal-
ning skall ske. Först om betalningen inte sker inom fristen lämnas ärendet
till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Det nuvarande förfarandet har fungerat mycket bra. Det ger dessutom
skattemyndigheten möjlighet att, om den på grund av särskilda skäl anser
det vara nödvändigt för att betalning skall komma att ske, genast överläm-
na ärendet för indrivning. Jag anser därför att det inte finns skäl att göra
några ändringar i det nuvarande förfarandet i denna del. Det innebär att
innehållen skatt och arbetsgivaravgifter som redovisats i en uppbördsdek-
laration skall få drivas in utan särskilt beslut om betalningsskyldighet av
skattemyndigheten. Givetvis bör arbetsgivaren i normalfallet ges en skälig
betalningsfrist innan ärendet lämnas för indrivning. Fristen bör, som nu,
anges i en betalningsanmaning.

2.3 Omprövning på begäran av den skattskyldige eller
arbetsgivaren

Mitt förslag: Den skattskyldige eller arbetsgivaren får inom fem år
efter det kalenderår under vilket uppbördsåret gått ut begära om-
prövning av skattemyndighetens beslut enligt UBL i en fråga som
kan ha betydelse för debiteringen av skatt, ränta eller avgift. Har
ansökan kommit in inom perioden får skattemyndigheten fatta be-
slut även efter omprövningsperiodens utgång. Gör den skattskyldige
resp, arbetsgivaren sannolikt att han inte fått kännedom om ett
beslut enligt UBL eller skattsedel eller annan handling med uppgift
om vad han ålagts att betala inom två månader före femårsperio-
dens utgång, får en begäran om omprövning prövas om den kommer
in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

I fråga om vissa beslut, som i huvudsak rör den preliminära
skatten, skall alltjämt gälla en omprövningsfrist på två månader.

Omprövning av frågor avseeende samma uppbördsår kan ske
flera gånger. Även samma fråga kan omprövas flera gånger.

En arbetsgivare får motsvarande möjligheter att begära ompröv-
ning av ett beslut om arbetsgivaravgifter enligt USAL. Nuvarande
regler om fastställelse av avgift fogas in i det nya omprövningsförfa-
randet.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV har också
föreslagit att reglerna i NTL om en i vissa fall förlängd omprövningsperiod
för beslut som meddelats mot slutet av perioden skall gälla även vid
omprövning av beslut enligt UBL om beslutet är till den skatt skyld iges

eller arbetsgivarens nackdel. I fråga om beslut enligt USAL har RSV Prop. 1990/91:46
däremot inte föreslagit någon motsvarande möjlighet till omprövning efter
den där gällande sexårsfristens utgång.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Domstols-
verket har påpekat att det bör finnas regler om en förlängd omprövningspe-
riod för beslut som meddelats mot slutet av perioden i USAL motsvarande
dem som föreslagits i UBL. FAR anser att det bör påpekas att motiverings-
skyldighet gäller i uppbördsfrågor på samma sätt som i andra förvaltnings-
ärenden. Några instanser har haft synpunkter på lagtextens utformning.

Skälen för mitt förslag: Jag har redan nämnt betydelsen av enhetliga
regler på skatte- och avgiftsområdet. Den femåriga omprövningsperiod
som införts inom taxeringsområdet innebär en väsentligt förstärkt rättssä-
kerhet för den skattskyldige. En motsvarande förstärkning bör ske inom
uppbördsområdet. Detta gäller även möjligheten att få en förlängd om-
prövningsperiod för beslut som meddelats mot slutet av perioden om den
skattskyldige eller arbetsgivaren inte fått kännedom om beslutet. Utgångs-
punkten för beräkning av omprövningsfristen bör i UBL vara uppbörds-
året och i USAL utgiftsåret.

Genom mitt förslag införs ett omprövningsförfarande vid uppbörd av
skatter och arbetsgivaravgifter som enligt min mening så långt det är
möjligt stämmer överens med det som gäller enligt den nya taxeringslagen.
Det är angeläget att även här understryka vikten av att skattemyndigheten
lägger ner stor omsorg på utformningen av de omprövningsbeslut som
innebär att den skattskyldiges eller arbetsgivarens yrkanden helt eller
delvis lämnas utan bifall.

2.4 Omprövning på skattemyndighetens initiativ

Mitt förslag: Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut enligt
UBL om det finns skäl för det.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett
beslut, om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.

Skattemyndigheten skall göra de följdändringar i ett uppbördsbe-
slut som föranleds av allmän förvaltningsdomstols dom eller annat
beslut av skattemyndighet.

Skattemyndigheten får motsvarande möjligheter att ompröva ett
beslut om arbetsgivaravgifter enligt USAL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrät-
ten i Stockholms län anser att det i anvisningar till aktuellt lagrum bör
anges riktlinjer för vad som skall anses som mindre belopp för skattemyn-
dighetens avstående från omprövning på eget initiativ.

Skälen för mitt förslag: Sedan skattemyndigheten fattat ett beslut enligt
UBL eller USAL har myndigheten, i likhet med vad som gäller i fråga om
taxeringsbeslut, i regel inte någon anledning att ta upp och ompröva ett 49

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

ärende på nytt. För att en omprövning skall initieras av skattemyndigheten Prop. 1990/91:46
förutsätts i allmänhet att nya omständigheter kommit till som gör att det
tidigare beslutet framstår som felaktigt, t. ex. genom en revision som visar
att debiterad preliminär B-skatt är för hög eller för låg eller att arbetsgiva-
ren redovisat ett felaktigt avgiftsunderlag. Skattemyndigheten bör då vara
skyldig att vidta de åtgärder som behövs.

Skattemyndigheten bör dock inte vara skyldig att självmant ompröva ett
beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Som påpe-
kades i prop. 1989/90:74 har riksdagen for åtskilliga år sedan slagit fast att
skattemyndigheternas resurser skall riktas in på det väsentliga skatteun-
dandragandet. Riktlinjer för skattemyndigheternas ambitionsnivå bör
dras upp av RSV.

Jag anser att det även i fråga om beslut enligt UBL och USAL är
tillräckligt att lagstiftningen ger utrymme för skattemyndigheterna att
underlåta att på eget initiativ ompröva beslut om omprövningen skulle
avse endast ett mindre belopp.

Beslut om särskilda debiteringsåtgärder

Ett beslut enligt UBL om debitering av skatt grundas i allmänhet på ett
taxeringsbeslut. När skattemyndigheten har ändrat ett taxeringsbeslut,
t. ex när en allmän förvaltningsdomstol i en dom har gjort en ändring som
föranleder taxeringsåtgärder, skall ett nytt debiteringsbeslut, ett följdänd-
ringsbeslut, fattas. Detta begrepp får alltså en vidare betydelse i uppbörds-
sammanhang än vid taxering. Detta bör ske genom beslut om särskilda
debiteringsåtgärder på vilka omprövningsförfarandet också är tillämpligt.
Motsvarande bör gälla vid allmän förvaltningsdomstols ändring av ett be-
slut enligt UBL eller ett beslut som rör arbetsgivaravgifter enligt USAL.

2.5 Tidsfristerna för omprövning på skattemyndighetens
initiativ

Mitt förslag: Beslut enligt UBL om omprövning till den skattskyldi-
ges eller arbetsgivarens fördel får meddelas före utgången av femte
året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut.
Följdändringsbeslut och vissa andra beslut till den skattskyldiges eller
arbetsgivarens fördel får meddelas även efter utgången av femårspe-
rioden.

Beslut enligt USAL om omprövning till arbetsgivarens fördel får
meddelas före utgången av det sjätte året efter utgiftsåret. Följdänd-
ringsbeslut och vissa andra beslut till arbetsgivarens fördel får med-
delas även efter utgången av sexårsperioden.

Beslut enligt UBL och USAL om omprövning till den skattskyldi-
ges eller arbetsgivarens nackdel får, utom när det är fråga om ett
efterprövningsbeslut, inte meddelas efter utgången av året efter det
kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut resp, andra året
efter utgiftsåret. Följdändringsbeslut till den skattskyldiges eller ar-
betsgivarens nackdel får meddelas utan tidsbegränsning.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Beslut om omprövning till den skattskyldiges
fordel får enligt NTL meddelas inom fem år efter utgången av taxerings-
året. Denna tidsfrist är väsentligt längre än den som nu gäller enligt UBL
och USAL. Enligt 85 § 1 mom. UBL skall den skattskyldiges eller arbetsgi-
varens överklagande — som skall följas av en omprövning — ha kommit in
inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Samma
tidsfrist gäller för överklagande enligt USAL (50 a § USAL). Vid överkla-
gande av ett beslut enligt UBL om debitering till följd av ett taxeringsbe-
slut gäller dock samma tidsfrist som enligt NTL (85 § 1 mom. UBL).

Jag instämmer i RSV:s förslag att fristen för omprövning enligt UBL och
USAL till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel skall anpassas till
den som gäller enligt NTL. Fristen bör bestämmas med utgångspunkt i
uppbördsåret resp, utgiftsåret. Genom att utsträcka fristen för ompröv-
ning i UBL till utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket
uppbördsåret har gått ut och fristen för omprövning enligt USAL till
utgången av sjätte året efter utgiftsåret uppnås en reglering som i sak
stämmer överens med vad som gäller enligt NTL.

Även när det gäller skattemyndighetens beslut om omprövning till nack-
del för den skattskyldige eller arbetsgivaren bör tidfristerna enligt UBL
och USAL vara desamma som i NTL. Är det fråga om efterprövningsbe-
slut, som jag behandlar i det följande avsnittet, bör dock särskilda regler
gälla. Jag föreslår att nu aktuella omprövningsbeslut enligt UBL skall
meddelas före utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbörds-
året har gått ut och omprövningsbeslut enligt USAL före utgången av
andra året efter utgiftsåret.

Följdändringsbeslut bör få meddelas utan att någon tidsfrist gäller.

Prop. 1990/91:46

2.6 Efterprövning

Mitt förslag: I UBL och USAL införs ett nytt institut, efterprövning.
Institutet har sin förebild i eftertaxerings- och efterbeskattningsin-
stituten på inkomstskatte- resp, mervärdeskatteområdet. Med efter-
prövning avses en omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgi-
varens nackdel som i fråga om beslut enligt UBL får ske efter
utgången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har
gått ut och i fråga om beslut enligt USAL efter utgången av andra
året efter utgiftsåret.

Efterprövning som avser annat än följdändring får ske endast om
den skulle avse belopp av någon betydelse. Efterprövning får inte
ske om skattemyndigheten tidigare fattat ett efterprövningsbeslut på
samma grund.

Tidsfristen för beslut om efterprövning av ett beslut enligt UBL
eller USAL till en arbetsgivares nackdel skall anpassas till vad som
gäller vid eftertaxering enligt NTL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. RSV har dock föreslagit
samma tidsfrister som nu gäller för åläggande av betalningsskyldighet.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Domstols-
verket har påpekat att det bör komma an på RSV att meddela riktlinjer vad
gäller gränsbeloppet. Även länsrätten i Stockholms län efterlyser riktlinjer i
detta avseende.

Skälen för mitt förslag: Från administrativ synpunkt är det en fördel för
såväl arbetsgivare och skattskyldiga som skattemyndigheter om reglerna
på skatteområdet är så enhetliga som möjligt. Nuvarande regler om fast-
ställelse av månadsavgift och årsavgift i 10 resp. 17 § USAL bör därför, när
nu tillfälle ges, arbetas om och passas in i ett system som motsvarar
eftertaxeringen på taxeringsområdet och efterbeskattningen på mervärde-
och punktskatteområdet. De omprövningsbeslut som är till nackdel för
arbetsgivaren och som skall få meddelas efter den ordinarie tidsfristens
utgång, dvs. efter utgången av andra året efter utgiftsåret, bör som RSV
föreslagit betecknas efterprövningsbeslut.

Också de beslut som enligt nuvarande regler i UBL är till nackdel för den
skattskyldige eller arbetsgivaren och som skall kunna meddelas efter ut-
gången av året efter det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut
bör meddelas i form av efterprövningsbeslut.

Jag föreslår att ett efterprövningsinstitut förs in i UBL och USAL i
enlighet med vad som sagts nu. Den närmare utformningen av de nya
reglerna behandlas i författningskommentarerna.

2.7 Omprövning vid ny eller ändrad praxis

Mitt förslag: Skattemyndigheten får, under förutsättning att den
skattskyldige eller arbetsgivaren begär det inom den tidsfrist som
gäller för omprövning till den klagandes fördel, ompröva en fråga
som prövats av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har
vunnit laga kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett
regeringsrättsavgörande som meddelats därefter.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Länsrät-
ten i Stockholms län påpekar att även denna nya omprövningsrätt, liksom
den i NTL, torde vara förenad med överklagningsrätt. Detta innebär enligt
länsrätten i så fall ett kraftfullt och veterligen hittills inte kommenterat
ingrepp i den res judicata som vidlåder domstols lagakraftvunna avgöran-
de, till och med att länsrätt ändrar kammarrätts lagakraftvunna dom.

Skälen för mitt förslag: I det nya taxeringsförfarandet har den extraordi-
nära besvärsrätten ersatts av en femårig tid för överklagande. För att det
inte skall bli en omotiverad skillnad i rätten att få ett beslut omprövat
mellan den som överklagat och fått sin sak prövad av domstol och den som
inte överklagat ett beslut, får skattemyndigheten under förutsättning att
den skattskyldige begär det under femårsperioden ompröva en fråga som
prövats av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som har vunnit laga

Prop. 1990/91:46

kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgö- Prop. 1990/91:46
rande som meddelats därefter.

När det gäller beslut enligt UBL och USAL uppstår, som länsrätten
påpekat, samma skillnad i fråga om möjligheten att få sin sak omprövad
beroende på om en fråga prövats av länsrätt eller kammarrätt eller inte,
om inte en särskild omprövningsrätt ges. Jag anser därför att det även på
detta område bör föras in regler i UBL och USAL motsvarande dem som
nu finns i NTL.

2.8 Överklagande av skattskyldig eller arbetsgivare

Mitt förslag: Den skattskyldige eller arbetsgivaren får överklaga ett
beslut enligt UBL före utgången av det femte året efter det kalender-
år under vilket uppbördsåret har gått ut.

Arbetsgivaren får överklaga ett beslut enligt USAL före utgången
av det sjätte året efter utgiftsåret.

Om det överklagade beslutet har meddelats efter den 30 juni
under det år tidsfristen löper ut och den skattskyldige eller arbetsgi-
varen fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år får
överklagandet enligt såväl UBL som USAL komma in inom två
månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Något krav på att ett överklagat beslut skall ha gått klaganden
emot skall inte finnas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Verket har dock inte föresla-
git att beslut enligt USAL skall få överklagas av den enskilde även om det
inte gått honom emot.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget med
undantag av LRF och Småföretagens Riksorganisation vilka anser att det i
USAL saknas en bestämmelse om att ett beslut får överklagas även om det
inte har gått emot den enskilde.

Skälen för mitt förslag: I samband med att det nya taxeringsförfarandet
infördes ändrades även reglerna om överklagande i UBL och USAL.
Riksdagen har sålunda redan bestämt att, även inom uppbördsområdet,
skattemyndigheten snarast skall ompröva ett överklagat beslut (prop.
1989/90:74, SkU32, rskr. 217, SFS 1990:329 och 332).

Jag anser att reglerna nu kan göras än mer enhetliga. Efter förebild av
NTL bör fristen för den skattskyldiges och arbetsgivarens överklagande
enligt UBL och USAL vara i princip densamma som gäller för ompröv-
ning. Vidare bör beslut enligt såväl UBL som USAL få överklagas av den
enskilde även om beslutet inte har gått honom emot. Även i de fall det
överklagade beslutet meddelats efter den 30 juni det år tidsfristen löper ut
och klaganden fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år bör
överklagandetiden anpassas till vad som gäller enligt NTL. Överklagandet
bör då få komma in inom två månader från den dag klaganden fick del av
beslutet. 53

2.9 Överklagande av det allmänna

Mitt förslag: RSV får överklaga skattemyndighetens beslut enligt
UBL inom den tid som gäller för skattemyndigheten att på eget
initiativ fatta omprövningsbeslut. Detta innebär att ett överklagan-
de till den skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel får ske före
utgången av det femte året efter det kalenderår under vilket upp-
bördsåret har gått ut, medan överklagande till den skattskyldiges
eller arbetsgivarens nackdel får ske före utgången av året efter det
kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut. Överklagande får
dock alltid ske inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Överklagas ett efterprövningsbeslut och yrkas ändring till den
skattskyldiges eller arbetsgivarens nackdel skall överklagandet ha
kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.

Motsvarande regler införs i USAL.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt såvitt gäller UBL. När det
gäller USAL har verket däremot föreslagit att överklagande av verket skall
ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades.

Remissinstanserna har, med ett undantag, inte haft något att erinra mot
förslaget. Kammarrätten i Jönköping anser att den i USAL för RSV före-
slagna tidsfristen för överklagande förefaller kort om man jämför med vad
som skall gälla enligt NTL och UBL samt för det allmänna ombudet för
sjömansskatt.

Skälen för mitt förslag: Även när det gäller överklagandetider bör regler-
na av förenklingsskäl vara så lika som möjligt inom uppbördsområdet och
taxeringsområdet. Jag föreslår därför att reglerna i såväl UBL som USAL
anpassas till NTL.

2.10 Slopad årsuppgift

Mitt förslag: Nuvarande möjlighet för skattemyndigheten att inom
systemet för uppbörd av arbetsgivaravgifter

anmana en arbetsgivare att lämna årsuppgift slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt 11 § USAL får skattemyndigheten eller
RSV anmana en arbetsgivare att inom den tid som anges i anmaningen
lämna en årsuppgift. I årsuppgiften skall bl. a. lämnas identifikationsuppgif-
ter för arbetsgivaren och uppgift om den lön på vilken årsavgift beräknats.
RSV har i sin promemoria uppgett att nuvarande regler om årsuppgift
tillämpas i ytterst begränsad omfattning. Skattemyndigheterna har vid ut-
redning av de på visst utgiftsår belöpande arbetsgivaravgifterna i regel valt
andra utredningsvägar. Verket anser att årsuppgiften är överflödig och har
därför föreslagit att den skall tas bort.

Prop. 1990/91:46

Om reglerna om årsuppgift tas bort blir regelsystemet för uppbörd av Prop. 1990/91:46
socialavgifter från arbetsgivare något enklare. Eftersom RSV anser att
årsuppgiften inte längre fyller någon funktion bör den kunna slopas. Jag
föreslår att detta skall ske.

2.11 Ställföreträdares ansvar

Mitt förslag: Den som i egenskap av företrädare för en juridisk
person kan åläggas betalningsansvar for arbetsgivaravgifter enligt
USAL, mervärdeskatt enligt ML eller skatt enligt lagen om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter skall kunna åläggas detta även om
avgifterna eller skatten beslutas först efter det att den juridiska
personen har gått i konkurs.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att erin-
ra mot förslaget. Domstolsverket delar RSV:s uppfattning att reglerna om
företrädaransvar bör ha den innebörden att ansvaret även omfattar sådana
fall där företrädaren underlåter att lämna en deklaration eller lämnar en
felaktig redovisning. Enligt verket synes den av RSV föreslagna ändringen
av författningstexten dock inte medföra den av RSV åsyftade ändringen.
Enligt domstolsverkets mening bör frågan utredas ytterligare innan ställ-
ning kan tas till RSV:s förslag.

Även kammarrätten i Jönköping ifrågasätter om den föreslagna ändring-
en är tillräcklig för att syftet med ändringen skall uppnås. Enligt kammar-
rätten synes det i vart fall behövas ett klarläggande motivuttalande.

Enligt länsrätten i Stockholms län råder det oklarhet om vilket syfte och
mål som förslaget har. Länsrätten ställer sig tveksam till om den föreslagna
lagändringen kommer att leda till det avsedda rättsläget. Dessutom säger
sig länsrätten hysa starka betänkligheter mot en ordning där betalnings-
skyldighet för den juridiska personen fastställts till det deklarerade belop-
pet eller automatiskt till noll samtidigt som företrädaren — innan betal-
ningsskyldighet för huvudmannen ännu inträtt — kan åläggas ett betalning-
sansvar för ett i efterhand fastställt högre belopp, trots att han vid denna
senare tidpunkt inte längre har behörighet att företräda den juridiska person
som då till och med kan ha upplösts. En sådan ordning innebär att före-
trädaransvaret skulle komma att omfatta längre gående förpliktelser for
företrädaren än för den juridiska personen själv.

En mera måttfull utvidgning av företrädarens varet i USAL anser läns-
rätten vara att ansvaret fick omfatta socialavgifter på löner och andra
ersättningar för vilka preliminärskatt innehållits.

FAR anser att om reglerna om företrädaransvar i USAL ändras bör
motsvarande ändringar göras i samtliga fall då företrädaransvar kan kom-
ma i fråga.

LRF anser att det inte är lämpligt att ta upp frågan om företrädaransvar
i samband med den rent tekniska översyn som nu görs på uppbördsområ-

det. Frågan måste lösas i ett större sammanhang, där överväganden också Prop. 1990/91:46
görs av olika fordringars ställning i konkurs.

Skälen för mitt förslag: I huvudsak likalydande bestämmelser om ställfö-
reträdares betalningsskyldighet finns i 21 § USAL, 48 a § ML och 5 kap.
17 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Anpassningen av omprövningsreglerna i USAL till de regler som finns i
NTL innefattar även en viss anpassning av förfarandereglerna i USAL till
dem som gäller enligt ML. De föreslagna förfarandereglerna innebär bl. a.
att avgifter som redovisats i en uppbördsdeklaration skall anses vara
beslutade till redovisat belopp. I de fall någon uppbördsdeklaration inte
har lämnats skall avgifterna anses vara beslutade till noll kr. En sådan
lösning medför emellertid problem vid tillämpning av nuvarande regler i
21 § USAL om företrädaransvar.

Motsvarande bestämmelser i 48 a § ML har i rättspraxis (se NJA 1982 s.
578) tolkats så att avgörande för frågan när en företrädares betalningsskyl-
dighet inträder är vid vilken tidpunkt skatt skall betalas enligt de regler
som gäller om detta för den juridiska personen. Skall skatten betalas in
efter det att den juridiska personen har gått i konkurs kan, har det ansetts,
något ansvar inte krävas ut av ställföreträdaren eftersom han då inte längre
är behörig att företräda den juridiska personen.

Den tolkning som har gjorts av bestämmelserna i 48 a § ML torde — om
USAL inte justeras — även komma att gälla vid tillämpningen av 21 §
USAL när de nya förfarandereglerna har trätt i kraft. Stora möjligheter att
undandra sig avgiftskrav skulle öppnas. Detta bör givetvis undvikas. Jag
föreslår därför att de aktuella bestämmelserna i USAL justeras så att
betalningsansvaret kan krävas ut av företrädaren även om avgiftsbeloppen
beslutas först efter en konkurs. Detta resultat kan enligt min mening
uppnås genom att det i 21 § USAL uttryckligen, genom en hänvisning till
reglerna om när redovisning och betalning rätteligen skall ske, anges vid
vilken tidpunkt betalningsskyldigheten för ställföreträdaren inträder. Med
en sådan ordning blir det utan betydelse om den juridiska personen hinner
försättas i konkurs innan de resterande avgifterna skall betalas.

Invändningarna från en remissinstans (länsrätten i Stockholms län) om
att förslaget skulle innebära att en företrädare kan komma att åläggas ett
betalningsansvar för ett högre belopp än vad den juridiska personen varit
skyldig att betala synes sakna grund. Av bestämmelserna i 21 § USAL
framgår nämligen att det är fråga om en solidarisk betalningsskyldighet.
Företrädaren kan sålunda inte åläggas betalningsskyldighet för ett större
belopp än det som den juridiska personen är skyldig att betala. En förut-
sättning för att det solidariska ansvaret skall kunna krävas ut är därför att
skattemyndigheten omprövat det bakomliggande avgiftsbeslutet och på-
fört den juridiska personen ett högre avgiftsbelopp.

Jag vill slutligen påpeka att när det gäller arbetsgivaravgifterna är det
inte fråga om att skapa en ny ordning utan endast att behålla nuvarande
möjligheter att kräva ut ansvar av företrädaren (se regeringsrättens dom
den 26 juni 1990 i mål nr. 4135—1989).

Motsvarande ändringar bör, för att uppnå enhetlighet med UBL och

USAL, göras också i 48 a § ML och 5 kap. 17 § lagen om punktskatter och Prop. 1990/91:46
prisregleringsavgifter.

2.12 Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Mitt förslag innebär förenklingar för såväl de skattskyldiga och arbetsgiva-
re som skattemyndigheter. Enligt min bedömning kommer kostnaderna
för förslagets genomförande att redan under det första året motsvaras av
minskade kostnader för administrationen.

För samhället som helhet innebär ett genomförande av förslaget redan
från början väsentliga fördelar. Möjligheten att på ett smidigt sätt, utan
onödiga formaliteter, få även beslut enligt UBL och USAL omprövade av
skattemyndigheten under en lika lång period som vid taxeringsbeslut
innebär betydligt bättre service än för närvarande och minskade kostnader
för de skattskyldiga och arbetsgivarna.

3 Beslutsbehörigheten i ärenden rörande
mervärdeskatt

Mitt förslag: Beslut i ett mervärdeskatteärende får fattas i skatte-
nämnd om ärendet har ett nära samband med ett taxeringsärende
som skall avgöras i nämnden och det är lämpligt att ärendena avgörs
i ett sammanhang.

En möjlighet att överföra beslutskompetensen mellan olika skat-
temyndigheter motsvarande den som gäller på taxeringsområdet
införs även i lagen om mervärdeskatt.

Skälen för mitt förslag: De nya reglerna om skyldighet att redovisa
mervärdeskatt som gäller fr. o. m. 1991 (SFS 1990:576) innebär att en
skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte överstiger
200000 kr. per år normalt skall redovisa mervärdeskatten i sin självdekla-
ration. Enligt 21 § ML gäller reglerna i lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter, NTL och UBL vid beskattningen av en sådan
skattskyldig och inte förfarandet i ML. Detta innebär bl. a. att det är
skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för
taxeringsåret är belägen som skall fatta beskattningsbeslutet. Vidare blir
bestämmelserna i 2 kap. 4 § NTL om att beslut skall fattas i skattenämn-
den i vissa fall och bestämmelserna i 2 kap. 2 § tredje stycket NTL om
överföring av beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter
tillämpliga på mervärdeskatteärenden i de fall mervärdeskatten skall redo-
visas i självdeklarationen.

Nuvarande länsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter ersätts
fr. o. m. den 1 januari 1991 av en gemensam skattemyndighet i varje län.
Fr. o. m. den 1 januari 1992 införs en ny inre organisation. Utgångspunk-
ten för utformningen av den nya skatteorganisationen har varit att beskatt-

ningsverksamheten skall ske i integrerade former. Varje skattskyldig skall i Prop. 1990/91:46
princip bara ha en kontaktpunkt inom skatteförvaltningen (prop.
1989/90:74 s. 265). Granskningen av bl. a. självdeklarationer och mervär-
deskattedeklarationer skall samordnas.

Taxeringsbesluten skall i det nya taxeringsförfarandet normalt fattas av
tjänstemän. I vissa fall skall emellertid taxeringsärenden avgöras i skatte-
nämnd. Detta gäller bl. a. om ärendet avser omprövning av en tvistig fråga
och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis som den
skattskyldige åberopar eller om ärendet avser en skälighets- eller bedöm-
ningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige. Samma
fråga kan vara aktuell såväl i ett taxeringsärende som i ett mervärdeskatte-
ärende. Så kan vara fallet t. ex. vid omprövning till följd av en integrerad
revision eller när inkomsten av en näringsverksamhet uppskattats sköns-
mässigt. Den nya integrerade beskattningsverksamheten ställer krav på att
beslut avseende inkomstskatt och mervärdeskatt kan fattas i ett samman-
hang även i de fall mervärdeskatten inte redovisats i självdeklarationen
utan i en mervärdeskattedeklaration. Jag föreslår därför att beslut i ett
beskattningsärende får fattas i skattenämnd om ärendet har ett nära sam-
band med ett taxeringsärende som skall avgöras av nämnden och det är
lämpligt att ärendena avgörs i ett sammanhang.

Jag föreslår också att reglerna i 2 kap. 2 § tredje stycket NTL om
överflyttning av beslutskompetensen i taxeringsärenden från en skatte-
myndighet till en annan skall kunna tillämpas på mervärdeskatteärenden.
Därigenom möjliggörs en samordning av såväl taxerings- som mervärde-
skattebeslut mellan olika skattemyndigheter.

4 Övriga frågor

Mitt förslag: Bestämmelserna i lagen om avdrags- och uppgiftsskyl-
dighet beträffande vissa uppdragsersättningar och lagen om undan-
tag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. juste-
ras i anledning av skattereformen. En felaktig hänvisning rättas i
lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Skälen för mitt förslag: Skattereformen föranleder omfattande följdänd-
ringar i ett flertal lagar. Jag har tidigare (prop. 1990/91:5) lagt fram förslag
till följdändringar i bl. a. UBL och lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter. Även lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts-
skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (AUL) och lagen
(1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m. m. påverkas av skattereformen, främst genom de nya regler-
na om registrering till och redovisning av mervärdeskatt. Fr. o. m. 1991
skall nämligen den som är skattskyldig till mervärdeskatt oberoende av
den skattepliktiga omsättningens storlek alltid redovisa och betala mervär-
deskatt. En skattskyldig med en skattepliktig omsättning som inte översti-
ger 200000 kr. per år skall redovisa mervärdeskatten i sin självdeklaration.

Endast den som bedriver verksamhet med en skattepliktig omsättning Prop. 1990/91:46
överstigande 200000 kr. är normalt skyldig att registrera sig för mervärde-
skatt.

För att inte skattereformen skall ändra tillämpningsområdet för AUL
eller lagen om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m. krävs justeringar av vissa bestämmelser i lagarna. Mina
förslag är av den karaktären att jag endast går in på dem i författningskom-
mentaren (avsnitt 6.5 och 6.6).

I de följdändringar som gjordes i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
i anledning av den nya taxeringslagen (SFS 1990:349) blev en hänvisning
felaktig i 11 §. Jag föreslår därför en rättelse av bestämmelsen.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprät-
tats förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreg-
leringsavgifter,

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

6. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i
vissa företag,

7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts-
skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

10. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

Förslagen under 2 och 8 har upprättats i samråd med chefen för social-
departementet. Förslagen under 5 — 7 har upprättats i samråd med chefen
för justitiedepartementet.

Lagrådet har granskat de under 1 —7 upptagna lagförslagen. De övriga
förslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

6 Författningskommentarer

6.1 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272)

49 § 4 mom.

Enligt 58 § 1 mom. skall skattskyldig eller arbetsgivare som underlåtit att
betala skatt i föreskriven tid och ordning betala restavgift. Bestämmelser-
na om indrivning av skatt skall tillämpas också på indrivning av restavgift
(59 § andra stycket). Restavgift tas ut utan att det i lagtexten anges att
skattemyndigheten skall fatta ett särskilt beslut vari betalningsskyldighet
för restavgiften åläggs den skattskyldige eller arbetsgivaren.

Samma förfarande som gäller för påförande av restavgift skall gälla i
fråga om anståndsränta. Nuvarande bestämmelser i momentets tredje
stycke har därför slopats.

Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter föreslås nu att betalningsskyldighe-
ten skall framgå direkt av lagtexten och att skattemyndigheten endast skall
behöva besluta om storleken av avgiftsbeloppet (se 10, 11 och 27 a§§
USAL). Även när det gäller anståndsränta har regeln att betalningsskyldig-
het för räntan skall åläggas arbetsgivaren innan indrivning får ske slopats.

Detta innebär att anståndsräntan enligt såväl UBL som USAL får drivas
in utan att betalningsskyldighet först behöver åläggas. I sakens natur ligger
dock att skattemyndigheten måste bestämma räntebeloppets storlek.

Genom de ändringar som vidtogs i momentet i samband med den nya
taxeringslagen (prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217, SFS 1990:329) föll
möjligheten att ta ut restavgift på anståndsränta som betalats för sent bort.
Detta rättas nu till genom tillägget i femte stycket.

57a §

Närmast före paragrafen har införts en ny rubrik. Den har fått lydelsen
”Indrivning m. m.” och ersätter nuvarande rubrik närmast före 58 §. Den
nya rubriken har valts så att samma rubrik kan användas närmast före 27
a § USAL.

Vid uppbörd av skatt enligt UBL och arbetsgivaravgifter enligt USAL
skall, på samma sätt som nu, gälla att skatt, avgift eller ränta som inte
betalats inom föreskriven tid omedelbart får drivas in. En särskild bestäm-
melse om detta har tagits in i båda lagarna. När det gäller UBL har detta
skett genom den nya 57 a §. (Jfr 27 a § USAL)

58 § 1 mom.

I andra stycket har gjorts en följdändring till ändringarna i 77 §.

65 §

I första styckets första mening har endast redaktionella ändringar gjorts.
Andra meningen i det nuvarande första stycket har slopats eftersom

Prop. 1990/91:46

beslut om uttagande av där aktuellt belopp avses kunna ske genom ett Prop. 1990/91:46
omprövningsbeslut.

1 andra och tredje styckena har endast redaktionella ändringar gjorts.

68 § 2 mom.

Nuvarande bestämmelser i första och andra styckena ersätts av bestäm-
melserna om omprövning i 84 § första stycket.

Ändringarna i tredje stycket (enligt förslaget första stycket) är av endast
redaktionell natur.

I sista stycket har beloppsgränsen, med hänsyn till att kostnaden för att
administrera utbetalningen av små belopp blir förhållandevis hög, höjts
till 25 kr. Det är samma beloppsgräns som enligt 68 § 1 mom. nu gäller för
återbetalning av överskjutande skatt. I stycket har också gjorts en redaktio-
nell ändring.

68 § 4 mom.

Det utvidgade förfarande för omprövning och överklagande som nu före-
slås innebär att även anståndsränta kan komma att restitueras i vissa fall.
Detta bör kunna ske först sedan avräkning skett mot en eventuell skatte-
skuld. Momentets båda stycken har utformats i enlighet med detta.

I andra stycket har dessutom gjorts ändringar som syftar till att förenkla
texten utan att ändra de materiella reglerna.

70 § 1 mom.

Momentet skall upphöra att gälla. Bestämmelserna ersätts av bestämmel-
serna om omprövning i 84, 90, 92 och 94 §§.

70 § 2 mom.

Bestämmelserna i första och andra styckena uppävs. Den centrala bestäm-
melsen om att skattemyndigheten skall rätta felaktiga debiteringsbeslut
har tagits in i 84 § första stycket. Rättelsen skall ske genom ett ompröv-
ningsbeslut, i vissa fall i form av ett beslut om efterprövning. Ompröv-
ningsbeslut skall fattas om den skattskyldige eller arbetsgivaren begär det
eller om det finns andra skäl. Sådana skäl kan t. ex. vara att RSV i sin
kontrollverksamhet upptäckt en felaktighet eller att någon annan anmält
en felaktighet till skattemyndigheten.

Bestämmelsen i tredje stycket har ersatts av 84 § fjärde stycket.

71 § 1 mom.

Momentet upphävs. Bestämmelserna ersätts av 92 § 2 och 94 §.

71 § 2 mom.

Momentet skall upphöra att gälla. Bestämmelserna i första stycket ersätts
av 92 § 3 och 94 §. Bestämmelserna i andra stycket har fått en motsvarig-
het i 94 § andra stycket.

77 §

När en arbetsgivare inte betalat in innehållet skatteavdrag skall ett särskilt
beslut om åläggande av betalningsskyldighet inte behöva fattas. Betal-
ningsskyldigheten skall anses uppkomma redan vid den tidpunkt då upp-
bördsdeklarationen senast skall lämnas och inte som nu först sedan betal-
ningsskyldigheten ålagts arbetsgivaren. Paragrafens första stycke har utfor-
mats i enlighet med detta.

Däremot skall det fortfarande, utom i vissa undantagsfall som anges i
paragrafens andra och tredje stycken, ankomma på skattemyndigheten att
besluta om storleken av det belopp som arbetsgivaren är skyldig att betala.
Detta sägs också i första stycket.

1 andra och tredje styckena har tagits in två undantag från reglerna i första
stycket. Dessa innebär att de belopp som en arbetsgivare har redovisat
som innehållen skatt i en uppbördsdeklaration men inte betalat in till
skattemyndigheten genast kan drivas in, dvs. utan att skattemyndigheten
dessförinnan meddelat ett särskilt beslut om storleken av skattebeloppet.
Motsvarande regler har tagits in i 11 § USAL. Bestämmelserna har sin
förebild i 32 § ML.

I fjärde stycket anges vilken skattemyndighet som skall fatta sådana
beslut om innehållen skatt som avses i första stycket.

Innan obetalda belopp lämnas till indrivning bör arbetsgivaren ges möj-
lighet att betala dem. Detta sker redan i dag utan lagreglering. Jag anser att
det är en fråga som inte heller fortsättningsvis behöver regleras i lag.

77 b §

I andra stycket har hänvisningen till 2 § 3 mom. andra stycket ändrats till

29 § första stycket där de aktuella bestämmelserna numera finns (se prop.
1983/84:167, SfU 28, rskr. 369, SFS 1984:669).

84 §

Nuvarande regler i första och andra styckena om rättelse av beslut om
slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt eller om innehållen skatt
ersätts av reglerna om omprövning.

De nu föreslagna omprövningsbestämmelserna i UBL stämmer i huvud-
sak överens med vad som gäller enligt 8 a § lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring och enligt NTL. Nuvarande bestämmelser i tredje och fjärde styckena
har därför slopats.

Prop. 1990/91:46

Huvudregeln om omprövning har tagits in i paragrafens första stycke. Prop. 1990/91:46
Den har utformats efter förebild av 4 kap. 7 § NTL. (Jfr 50 § USAL)

I första stycket finns en hänvisning till 99 § som i sin tur hänvisar till
bl. a. 6 kap. 6 § NTL vari föreskrivs att överklagade beslut skall omprövas.

Paragrafens andra och tredje stycken motsvarar 4 kap. 7 § andra och
tredje styckena NTL. I prop. 1989/90:74 s. 401 anfördes att det skulle
ankomma på RSV att meddela närmare riktlinjer vad gäller innebörden av
ett mindre belopp i nya taxeringslagens mening. Motsvarande förhållande
bör gälla i fråga om mindre belopp enligt förevarande paragraf.

I fjärde stycket anges att bestämmelserna om tillkommande skatt i
tillämpliga delar gäller i fråga om den skatt som ytterligare skall betalas på
grund av ett omprövningsbeslut. En motsvarande bestämmelse har hittills
funnits i 70 § 2 mom. tredje stycket. Den slopas dock nu.

85 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 8 § NTL. (Jfr 51 § andra stycket USAL)

86 §

Paragrafen har sin förebild i 4 kap. 9 § NTL.

Tidsfristen för en begäran om omprövning i första stycket har bestämts
med utgångspunkt i uppbördsåret. Genom att välja en femårsperiod efter
det kalenderår under vilket uppbördsåret har gått ut kommer tidsfristen i
de flesta fall att stämma överens med vad som gäller enligt NTL. (Jfr 52 §
USAL)

I tredje stycket, som inte har någon motsvarighet i 4 kap. NTL, finns
bestämmelser om undantag från den tidsfrist som gäller enligt första
stycket vid omprövning av vissa beslut. De aktuella besluten, som i huvud-
sak rör uttag av preliminär skatt, är av sådan art att en sexårig ompröv-
ningstid av praktiska skäl inte kan tillämpas. För dessa fall har fristen
bestämts till två månader. (Jfr 53 § USAL)

87 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 § NTL. (Jfr 54 § USAL)

88 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 12 § NTL. (Jfr 56 § USAL)

89 §

Paragrafen har sin förebild i 4 kap. 13 § NTL. Bestämmelserna i andra
stycket avser dels de fall som nu anges i 84 §, dels det fallet att en
skattskyldig påförts egenavgifter på viss ersättning vilken i ett senare
beslut om beräkning av pensionsgrundande inkomst visar sig inte böra
hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete. (Jfr 57 § USAL)

90 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 14 § första stycket NTL. Den blir tillämplig
t. ex. när det gäller debiteringsfel som inte beror på ett uppenbart förbise-
ende. (Jfr 58 § USAL)

91 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 15 § NTL. (Jfr 59 § USAL)

92 §

I paragrafen, som har sin förebild i 4 kap. 16 och 17 §§ NTL, anges när
efterprövning får ske. Efterprövning är ett nytt institut inom uppbördsom-
rådet som betecknar en omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgiva-
rens nackdel och som får ske efter den kortare tidsfrist som annars gäller
för omprövning. (Jfr 60 och 61 §§ USAL)

I punkten 1 har tagits in regler som ersätter nuvarande bestämmelser i
70 § 1 mom. första och andra meningarna. De nya reglerna är generösare
mot den skattskyldige.

I punkten 2 finns regler motsvarande nuvarande 71 § 1 mom. och i
punkten 3 finns regler motsvarande nuvarande 71 § 2 mom.

Punkten 3 hindrar efterprövning när arbetsgivaren haft skälig anledning
att underlåta skatteavdrag. Regeln korresponderar med vad som gäller
enligt 75 § första stycket.

93 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 18 § NTL. (Jfr 62 § USAL)

Vad som vid tillämpning av första stycket skall anses som belopp av
någon betydelse bör avgöras med ledning av vad som gäller vid eftertaxe-
ring.

Efterprövning avses alltid ske i de fall det upptäcks att en arbetsgivare
gjort skatteavdrag men inte betalat in det innehållna beloppet.

94 §

I paragrafens första och andra stycken anges inom vilken tid efterprövning
får ske. (Jfr 63 § USAL)

Tidsfristen för efterprövning har anpassats till vad som gäller enligt 4
kap. 19 § NTL. Det innebär en förlängning av den tidsfrist som nu gäller
enligt 70 § 1 mom. tredje meningen och en förkortning av de frister
som nu gäller enligt 71 § 1 och 2 mom.

Tredje stycket innehåller en regel som motsvarar nuvarande 71 § 2
mom. andra stycket.

I fjärde stycket har tagits in en regel som motsvarar 4 kap. 20 § tredje
stycket NTL. (Jfr 64 § tredje stycket USAL)

Prop. 1990/91:46

95 §

Paragrafen, som har sin förebild i 4 kap. 23 § NTL, innehåller bestämmel-
ser om följdändringar till såväl skattemyndighetens beslut om taxeringsåt-
gärder som allmän förvaltningsdomstols beslut i uppbördsmål. Här gäller
ingen tidsgräns.

96 §

Paragrafen betecknades tidigare 85 § 1 mom.

I första stycket har endast redaktionella ändringar gjorts. Orden ”enligt
denna lag” har strukits för att uppnå likformighet med 68 § USAL. Hän-
visningen till andra stycket har ersatts med en hänvisning till 97 § dit
nuvarande bestämmelser i andra stycket har flyttats.

I andra stycket anges att överklagandet skall vara skriftligt.

Nuvarande bestämmelser i tredje stycket har flyttats till 98 § första stycket
och bestämmelserna i fjärde och femte styckena till 100 §. Därigenom
uppnås samma disposition av paragraferna som i NTL.

97 §

Till denna paragraf har flyttats nuvarande bestämmelser i 85 § 1 mom.
andra stycket. Paragrafen motsvarar 6 kap. 2 § NTL. (Jfr 69 § USAL)

98 §

I paragrafen har samlats bestämmelser om den skattskyldiges och arbetsgi-
varens överklaganden. Förebilden till första och fjärde styckena har varit 6
kap. 3 § NTL. (Jfr 70 § USAL)

1 första stycket har bl. a. tagits in en bestämmelse som nu finns i 85 § 1
mom. tredje stycket.

I andra stycket har tagits in bestämmelser om en till två månader
förkortad överklagandefrist för vissa slag av beslut. Det är i huvudsak
fråga om beslut som är förknippade med den preliminära skatten och för
vilka man av praktiska skäl måste ha en kortare frist.

Till tredje stycket har flyttats en bestämmelse som för närvarande finns i
85 § 1 mom. tredje stycket.

700

Paragrafen motsvarar 6 kap. 8 § NTL. (Jfr 73 § USAL)

I första stycket har bl. a. tagits in en bestämmelse som nu finns i 85 § 1
mom. fjärde stycket och i tredje stycket en bestämmelse som nu finns i
85 § 1 mom. femte stycket.

103 §

Paragrafen betecknades tidigare 87 §. Den har utvidgats till att gälla även
vid omprövning. 1 paragrafen har dessutom redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 1990/91:46

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

104 §

Ändringarna är en direkt följd av den ändrade paragrafindelningen.

6.2 Lagen om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

2§

Ändringen föranleds av att årsuppgiften har slopats.

Nuvarande bestämmelser om fastställelse av månadsavgift och om åläg-
gande av betalningsskyldighet för sådan avgift har ersatts med regler om
omprövning av beslut om arbetsgivaravgifter (se vidare kommentaren till
50§).

I denna paragrafs första stycke har tagits in en bestämmelse om att må-
nadsavgift skall beslutas för varje månad. Bestämmelsen har sin förebild i
30 § ML.

1 andra stycket anges att beslut om arbetsgivaravgifter efter den 1 mars
året efter utgiftsåret får gälla årsavgift i stället för månadsavgift. Bestäm-
melsen kan jämföras med 40 b § ML.

1 tredje stycket kvarstår nuvarande bestämmelse om uppskattning av
avgiftsunderlaget. Den har efter mönster av 4 kap. 3 § NTL förtydligats så
att det klart framgår att bestämmelsen gäller även i de fall någon uppbörds-
deklaration inte har lämnats. Bestämmelsen har dessutom vidgats till att
gälla såväl månadsavgift som årsavgift.

Nuvarande bestämmelser i första stycket 1 och 2 ersätts av bestämmel-
serna i 60 §. Bestämmelsen i första stycket 3 ersätts med en möjlighet för
arbetsgivaren att begära omprövning enligt 50 §.

Nuvarande bestämmelser i andra stycket ersätts av 11 och 27 a §§.

Nuvarande bestämmelse i fjärde stycket första meningen har flyttats till
58 § andra stycket och nuvarande bestämmelse i andra meningen till 50 §
andra stycket.

Enligt femte stycket första meningen i dess nuvarande lydelse får må-
nadsavgift fastställas även i fall då avgift för samma månad tidigare
fastställts. Motsvarande avses gälla enligt det nya förfarandet eftersom
även omprövade beslut får omprövas.

En bestämmelse motsvarande den som nu finns i femte stycket sista
meningen har tagits in i 51 § första stycket.

11—13,15 och 16 §§

Nuvarande bestämmelser i 11 — 13, 15 och 16 §§ har slopats eftersom
årsuppgiften har tagits bort.

1 11 § har tagits in bestämmelser om s. k. automatiska avgiftsbeslut.
Bestämmelserna motsvarar 32 § ML. (Jfr 77 § UBL)

Prop. 1990/91:46

17#

Paragrafen upphävs. Bestämmelserna ersätts av bestämmelsen i 10 § and-
ra stycket och bestämmelserna om omprövning.

18 g

Paragrafen upphävs. Bestämmelsen ersätts av 10 § tredje stycket.

Paragrafen upphävs. Bestämmelsen i första stycket 1 ersätts av 57 § andra
stycket sista ledet. Bestämmelsen i första stycket 2 ersätts av 61 § första
stycket 2. Regler om anstånd finns i 30 § första stycket.

20$'

Paragrafen upphävs. Bestämmelsen i första stycket ersätts av 63 §. Be-
stämmelserna i andra —femte styckena flyttas till 65 §. Bestämmelsen i
sjätte stycket flyttas till 66 §. Därigenom uppnås samma redaktionella
indelning som i NTL. (Jfr 4 kap. 21 och 22 §§ NTL)

2/$

Bestämmelserna i första stycket har justerats så att det framgår att betal-
ningsskyldighet kan åläggas en ställföreträdare så snart denne underlåtit
att betala avgifterna inom den tid som gäller för arbetsgivaren. Med en
sådan ordning avses ansvar kunna krävas ut även om arbetsgivaren har
gått i konkurs och avgifterna kunnat fastställas till sitt belopp först efter
konkursbeslutet.

22 §

Ändringen föranleds av att betalningsskyldighet inte skall åläggas av skat-
temyndighet utan följa direkt av bestämmelse i lag (se även kommentaren
till 37 §).

27a §

I paragrafen, som är ny, anges att arbetsgivaravgifter får drivas in om de
inte betalats inom föreskriven tid. När betalning skall ske framgår av 9 §.
Bestämmelsen motsvarar vad som nu gäller enligt 10 § andra stycket och
17 § femte stycket. Dessutom anges att anståndsränta får drivas in omedel-
bart. (Jfr 57 a § UBL)

Prop. 1990/91:46

28 §

Ändringarna i första stycket är följdändringar som föranleds dels av att
19 § slopats, dels av att bestämmelserna om anstånd har flyttats från 54 §
till 30 § (se prop. 1989/90:74, SkU32, rskr. 217, SFS 1990:332).

30 §

Vid uppbörd av arbetsgivaravgifter föreslås nu att betalningsskyldigheten
skall framgå direkt av lagtexten och att skattemyndigheten endast skall
behöva besluta om avgiftsbeloppets storlek. I första stycket har gjorts en
redaktionell ändring som föranleds av att särskilt beslut rörande betal-
ningsskyldigheten inte längre skall behövas. Dessutom anges uttryckligen
att anståndsreglerna gäller även vid omprövning.

När det gäller anståndsränta har nuvarande regel i paragrafens femte
stycke, vari anges att betalningsskyldighet för räntan skall åläggas arbetsgi-
varen innan indrivning får ske, slopats. Att anståndsränta får drivas in
omedelbart framgår av 27 a §. I femte stycket har i stället tagits in en be-
stämmelse om restavgift motsvarande den som föreslås i 49 § 4 mom. UBL.

31 §

Ändringarna i första stycket föranleds dels av att 13 och 15 — 20 §§ skall
upphöra att gälla, dels av att bestämmelserna om omprövning skall gälla
även när fråga är om redaravgift. Att bestämmelse som avser skattemyn-
digheten då skall gälla sjömansskattekontoret framgår av 33 §.

Ändringen i andra stycket är en följdändring till den nya bestämmelsen i
10 § andra stycket.

37 §

I det nya uppbördssystemet skall det inte meddelas några särskilda beslut
om betalningsskyldighet. Denna skall framgå direkt av lagtexten. Avgifter
vilkas storlek beslutats får genast drivas in. Paragrafen har utformats i
enlighet med detta.

38-42 §§

Ändringarna är föranledda av att årsuppgiften har slopats. I 39 och 40 §§
har dessutom gjorts en ändring som beror på att 18 § har slopats och en
precisering i fråga om vilken bestämmelse i 10 § som avses. 1 41 § har
tidsfristen anpassats till vad som gäller inom mervärde- och punktskatte-
områdena.

45 §

Paragrafen har upphört att gälla. Motsvarande bestämmelser har tagits in i
55 och 71 §§. Därigenom uppnås samma redaktionella indelning som i
NTL.

Prop. 1990/91:46

46 § Prop. 1990/91:46

Ändringarna har sin grund i att särskilda beslut om betalningsskyldighet
inte skall behöva meddelas.

50 §

I första stycket har tagits in bestämmelser om omprövning motsvarande
dem som finns i 4 kap. 7 § första stycket NTL. (Jfr 84 § UBL)

I första stycket har dessutom inforts en särskild reglering i fråga om
beslut om förhandsbesked enligt 22 a §. Sådana beslut får omprövas endast
på begäran av någon av sökandena.

Någon särskild reglering liknande den i 4 kap. 7 § NTL för det fall att
något grundläggande beslut inte har fattats behövs inte eftersom månads-
avgiften, om någon uppbördsdeklaration inte har lämnats, alltid skall
anses vara beslutad till noll kr. och i övriga fall skall anses vara beslutad till
det belopp som angetts i uppbördsdeklarationen (se 11 §). (Jfr 84 § andra
stycket UBL)

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 4 kap. 7 § tredje stycket NTL.
(Jfr 84 § tredje stycket UBL)

51 §

I första stycket anges att ett beslut om månadsavgift inte får omprövas om
årsavgift har beslutats för det år som omfattar den aktuella månaden. Har
arbetsgivaren begärt omprövning av en sådan månadsavgift skall det anses
som om han begärt en omprövning av årsavgiften.

Andra stycket motsvarar 4 kap. 8 § NTL. (Jfr 85 § UBL och kommenta-
ren till denna paragraf)

52$

Bestämmelserna har sin förebild i 4 kap. 9 § NTL. Tidsfristen i första
stycket har bestämts med utgångspunkt i utgiftsåret. Genom att välja en
sexårsperiod efter utgiftsårets utgång under vilken begäran om ompröv-
ning får göras uppnår man att tidsfristen i de flesta fall kommer att
stämma överens med vad som gäller enligt NTL. (Jfr 86 § UBL)

För vissa beslut skall kortare tidfrister gälla. Dessa anges i 53 §. I fråga
om sådana beslut gäller inte bestämmelserna i andra stycket.

53 £

I paragrafen finns bestämmelser om undantag från den tidsfrist som gäller
enligt 52 § första stycket vid omprövning av vissa beslut. De aktuella
besluten, beslut om kostnadsavdrag vid månadsredovisning och beslut om
anstånd med redovisning och betalning av månadsavgift m.m., är av
sådan art att en sexårig omprövningsperiod av praktiska skäl inte bör
tillämpas.

Tidsfristen två månader har valts för att stämma överens med vad som Prop. 1990/91:46
gäller liknande beslut enligt UBL.

Beslut om förhandsbesked enligt 22 a § blir gällande endast om det
åberopas av någon av sökandena. För att kunna åberopas skall beslutet ha
vunnit laga kraft. Om förhandsbeskedet skall fylla sin funktion måste det
snabbt vinna laga kraft. För detta fall är en frist på två månader också för
lång. Tidsfristen har därför bestämts till tre veckor.

54 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 10 § NTL. Bestämmelsen är tillämplig för-
utom på arbetsgivare även på annan om denne ansökt om förhandsbesked.
(Jfr 87 § UBL)

55 och 56 §§

Enligt det nya uppbördsförfarandet behöver betalningsskyldighet för be-
slutade arbetsgivaravgifter och anståndsränta aldrig åläggas en arbetsgiva-
re. Att en sådan skyldighet föreligger följer direkt av lagens bestämmelser.
Beslutade avgifter skall omedelbart få drivas in. Detsamma avses gälla när
en allmän förvaltningsdomstol beslutat om arbetsgivaravgifterna. Bestäm-
melser i dessa hänseenden har tagits in i 27 a §. Nuvarande bestämmelser i
55 § har därför slopats. De nya 55 och 56 §§ motsvarar 4 kap. 11 och 12 §§
NTL. (Jfr 88 § UBL)

57 §

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 4 kap. 13 § med undantag av
andra stycket 2-5 NTL. (Jfr 89 § UBL)

Tidsfristen i första stycket är densamma som i 52 § första stycket.

I andra stycket anges när omprövning får ske även efter utgången av
sjätte året efter utgiftsåret. Bestämmelsen ersätter nuvarande 19 § första
stycket 1 men är vidare. Den avser inte enbart den situationen att belopp
som har räknats in i avgiftsunderlaget ansetts utgöra inkomst av annat
förvärvsarbete utan samtliga fall då inkomsten inte ansetts utgöra inkomst
av anställning, t. ex. då inkomsten vid taxeringen har hänförts till inkomst
av kapital. Bestämmelsen är dessutom tillämplig vid följdändringar till
efterprövningsbeslut som meddelats efter sexårsperiodens utgång, t. ex.
när det visats att en annan arbetsgivare är skyldig att betala avgifterna än
den som först påförts avgifterna.

58 §

Bestämmelserna i första och tredje stycket motsvarar 4 kap. 14 § NTL. (Jfr

90 § UBL)

I andra stycket har tagits in regler som motsvarar dem som hittills
funnits i 10 § fjärde stycket första meningen och 17 § fjärde stycket.

59 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 15 § NTL. (Jfr 91 § UBL)

60 §

Paragrafen har sin förebild i 4 kap. 16 § NTL. Bestämmelserna i första
stycket 1 och 2 kan sägas motsvara nuvarande 10 § första stycket 2 och det
första ledet i 17 § första stycket 2. Bestämmelsen i första stycket 3 kan på
samma sätt sägas motsvara nuvarande 10 § första stycket 1 och det senare
ledet i 17 § första stycket 2. (Jfr 92 § UBL)

61 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 17 § NTL med undantag för bestämmelsen i
17 § första stycket 2.

Bestämmelsen i första stycket 2 kan sägas motsvara nuvarande 19 §
första stycket 2.

62 f

Paragrafen motsvarar 4 kap. 18 § NTL. (Jfr 93 § UBL)

Vad som i första stycket avses med belopp av någon betydelse bör avgöras
med ledning av som gäller vid eftertaxering.

1 andra stycket har tagits in en bestämmelse som motsvarar nuvarande
10 § fjärde stycket när det gäller månadsavgift och 17 § fjärde stycket när
det gäller årsavgift.

63 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 19 § NTL. Bestämmelsen ersätter nuvarande
20 § första stycket första meningen. I förhållande till nuvarande ordning
har tidsfristen för påförande av arbetsgivaravgifter kortats med ett år.
Därigenom kommer samma tidsfrist att gälla som för eftertaxering. (Jfr
94 § UBL)

64 §

Paragrafen motsvarar 4 kap. 20 § NTL. (Jfr 94 § UBL)

Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar vad som nu gäller enligt 20 §
första stycket andra meningen.

65 och 66 §§

Paragraferna har sina förebilder i 4 kap. 21 och 22 §§ NTL. Bestämmelser-
na i 65 § motsvarar vad som nu gäller enligt 20 § andra —femte styckena.
Bestämmelsen i 66 § motsvarar vad som nu gäller enligt 20 § sjätte stycket.

Prop. 1990/91:46

De nya bestämmelserna har dock ändrats med hänsyn till att betalnings- Prop. 1990/91:46
skyldighet inte skall åläggas av skattemyndighet utan följa direkt av lagens
bestämmelser.

67 §

Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 23 § NTL. Den är ny men kan sägas vara
en kodifiering av gällande ordning.

68 §

Paragrafen betecknades tidigare 50 §. Den motsvarar 6 kap. 1 § första
stycket NTL. (Jfr 96 § UBL)

Bestämmelserna i första och andra styckena finns för närvarande i 50 §
första och andra styckena.

I tredje stycket anges att överklagandet skall vara skriftligt.

Nuvarande bestämmelser i 50 § tredje stycket har flyttats till 69 §. Där-
igenom uppnås samma paragrafindelning som i NTL.

Bestämmelser motsvarande 6 kap. 1 § andra stycket behövs inte i USAL,
eftersom det av paragrafens första och andra stycke följer att även beslut
att avvisa en begäran om omprövning av ett avgiftsbeslut får överklagas.

69#

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser motsvarande dem som nu
finns i 50 § tredje stycket (se kommentaren till 68 §). Bestämmelserna har
utformats i enlighet med 6 kap. 2 § NTL. (Jfr 97 § UBL)

70#

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för arbetsgivarens över-
klaganden. Den har sin förebild i 6 kap. 3 § NTL. I första stycket anges
huvudregeln. Tidsfristen är densamma som gäller för omprövning enligt
52 § första stycket. (Jfr 98 § UBL)

I andra och tredje styckena finns bestämmelser om kortare tidsfrister för
överklagande av vissa beslut. De kortare fristerna motiveras av praktiska
skäl. I andra stycket är fristen två månader och i tredje stycket tre veckor.
Även dessa frister stämmer överens med vad som gäller vid omprövning
(se 53 §).

77#

Paragrafen, som är ny, har utformats efter förebild av 6 kap. 4 § NTL.
Motsvarande bestämmelser fanns tidigare i 45 §.

72#

Paragrafen betecknades tidigare 51 §. Den motsvarar 6 kap. 5 —7 §§ NTL.
(Jfr 99 § 1 mom. UBL)

Nuvarande bestämmelser i 51 första stycket om omprövning har ersatts
av de mer detaljerade bestämmelserna om omprövning i den nya 50 § och
följande paragrafer. Av bestämmelsen i 6 kap. 6 § NTL, till vilken hänvisas
i nuvarande 51 § andra stycket, framgår bl. a. att överklagade beslut skall
omprövas. Detta stycke blir förevarande paragrafs första stycke.

I ett nytt andra stycke tas in en bestämmelse att gälla vid överklagande
som motsvarar vad som föreslås gälla enligt 51 § första stycket vid om-
prövning.

73 §

I denna paragraf, som är ny, har tagits in bestämmelser om överklagande
av riksskatteverket och det allmänna ombudet för sjömansskatt. De har
sin förebild i 6 kap. 8 § NTL. (Jfr 100 § UBL)

74 §

Paragrafen är ny. Till första stycket har flyttats nuvarande bestämmelse i
50 a § tredje stycket. I andra stycket har tagits in ett förbud för riksskatte-
verket att överklaga ett förhandsbesked enligt 22 a §. Förbudet motiveras i
första hand av praktiska skäl.

75 §

Paragrafen är ny. Den motsvarar 6 kap. 9 § NTL.

76#

I paragrafen, som tidigare betecknades 52 §, har gjorts endast en redaktio-
nell ändring i första stycket.

6.3 Lagen om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

41 §

Ändringen i första stycket avser att klargöra att det är skattemyndigheten i
det län där den skattskyldige är registerad som är behörig att fatta inte bara
beskattningsbeslut utan även t. ex. beslut om skatterevision och vite.

I ett nytt andra stycke har införts en hänvisning till reglerna i NTL om
överföring av beslutskompetensen mellan olika skattemyndigheter. Det
kan i vissa fall vara motiverat att samla beslutskompetensen i såväl taxe-
rings- som mervärdeskatteärenden på en myndighet (jfr prop. 1989/90:74
s. 282).

Bestämmelsen i det nya tredje stycket möjliggör att även ett beslut om
mervärdeskatt kan fattas i skattenämnd om det har ett nära samband med

Prop. 1990/91:46

ett taxeringsärende som skall avgöras i nämnden och det är lämpligt att Prop. 1990/91:46
ärendena prövas i ett sammanhang, (se avsnitt 3)

Ändringen är en direkt följd av att 70 och 71 §§ UBL har slopats. Reglerna
om efterkrav ersätts av det nya omprövningsförfarandet.

48 a§

Se kommentaren till 21 § USAL.

6.4 Lagen om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter

5 kap. 16 f)

Ändringen är en direkt följd av att 70 och 71 §§ UBL har slopats. Reglerna
om efterkrav ersätts av det nya omprövningsförfarandet.

5 kap. 17 §

Se kommentaren till 21 § USAL.

6.5 Lagen om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättninger

4§

Ändringen i inledningen föranleds av att 10 § ML upphävts genom SFS
1990:576. Skatteplikt har införts för i princip all yrkesmässig omsättning
av varor och tjänster. Undantag från den generella skatteplikten anges
uttryckligen i 8 § ML.

Punkt 4 har justerats i anledning av den ändrade indelningen i inkomst-
slag som införts genom skattereformen.

5§

Ändringen i första stycket punkt 1 föranleds av att schablonbeskattningen
av fastigheter avskaffas genom skattereformen. Begreppet privatbostads-
fastighet definieras i 5 § KL. Att begrepp i AUL har samma innebörd som i
KL framgår av 3 § AUL.

Första stycket punkt 5 har ändrats i anledning av de nya bestämmelser-
na om registreringsskyldighet för och redovisning av mervärdeskatt (SFS
1990:576). Gränsen för registreringsskyldighet har höjts från 30000 kr. till
200000 kr.; skattskyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration
skall dock alltid registrera sig (19 § ML). Avsikten är att avdrag inte skall
behöva göras i fler fall än i dag. Den föreslagna ändringen innebär att
avdrag inte behöver göras i de fall uppdragstagaren visserligen inte är

registrerad till mervärdeskatt, men fakturan innehåller uppgift om hans Prop. 1990/91:46
organisationsnummer.

8§

Ändringarna föranleds av att schablonbeskattningen av fastigheter avskaf-
fas genom skattereformen (se kommentaren under 3 §) och av ändringarna
av registreringsskyldigheten i ML (se kommentaren under 5 §).

12§

Skattereformen innebär att den som har en skattepliktig omsättning
understigande 200000 kr. normalt inte är registreringsskyldig. Mervärde-
skatten skall i dessa fall redovisas i den allmänna självdeklarationen.
Ändringen i förevarande paragraf innebär att en uppdragsgivare inte är
betalningsskyldig om uppdragstagaren redovisat mervärdeskatt i självde-
klarationen för det aktuella beskattningsåret.

24 §

Den föreslagna ändringen innebär att en uppdragsgivare inte kan ställas
till ansvar i de fall uppdragstagaren är en jurisk person som visserligen inte
är registrerad till mervärdeskatt men som har lämnat uppgift om sitt
organisationsnummer i fakturan.

6.6 Lagen om ändring i lagen (1983:850) om undantag från
vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

2§

Ändringen i första stycket punkt 1 föranleds av att en skattskyldig normalt
blir registreringsskyldig till mervärdeskatt först när den skattepliktiga om-
sättningen för beskattningsåret överstiger 200000 kr. Den som inte är
registrerad skall redovisa mervärdeskatten i sin allmänna självdeklaration.
Det föreslås därför vara tillräckligt att organisationsnummer i stället för
registreringsnummer till mervärdeskatt anges i fakturan för att inte skyl-
dighet att betala arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift eller att göra skatte-
avdrag skall inträda.

6.7 Övriga lagförslag

Ändringarna i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 10 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag och 8 kap. 13 § lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar är en direkt följd av att årsuppgif-
ten i USAL slopas. Beträffande ändringen i 11 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring hänvisas till avsnitt 4.

7 Hemställan

Prop. 1990/91:46

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreg-
leringsavgifter,

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

6. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i
vissa företag,

7. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgifts-
skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

10. lag om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

Lagtext ur riksskatteverkets promemoria den 23 ^Pr°P-1990/91:46
april 1990, Förslag till anpassning av uppbördslagen ^{Bllaga 1}och lagen om uppbörd av socialavgifter till

proposition 1989/90:74 om ny taxeringslag m. m.

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)

dels att 70 och 71 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 70 § skall utgå,

dels att nuvarande 85 och 86 samt 86a —89 §§ skall betecknas 95 och 96
samt 98—101 §§,

dels att 75, 77 och 84 §§ skall ha följande lydelse,

dels att de nya 95, 96 och 100 §§ samt rubrikerna närmast före 84 och
95 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser 85 — 94 §§, 97 § samt
närmast före 87 och 90 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

75 §

Om arbetsgivare utan skälig an-
ledning underlåter att göra avdrag
för preliminär eller kvarstående
skatt, är han ansvarig för skatt som
skatteavdraget skulle ha avsett, till
belopp som svarar mot vad han har
underlåtit att avdraga. Gäller ar-
betsgivarens ansvarighet på grund
av underlåtenhet att göra avdrag
för preliminär skatt arbetstagare,
som ej är känd, skall vad arbetsgi-
varen har underlåtit att avdraga an-
ses utgöra 40 procent av den lön på
vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Om en arbetsgivare utan skälig
anledning underlåter att göra av-
drag för preliminär eller kvarståen-
de skatt, är han ansvarig för skatt,
som skatteavdraget skulle ha av-
sett, till belopp som svarar mot vad
han har underlåtit att dra av. Gäller
arbetsgivarens ansvarighet på
grund av underlåtenhet att göra av-
drag för preliminär skatt arbetsta-
gare, som inte är känd, skall vad
arbetsgivaren har underlåtit att t/ra
av anses utgöra 40 procent av den
lön på vilken skatteavdrag skulle ha
gjorts.

Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligt första stycket skall
prövas av den skattemyndighet som avses i 44 § andra stycket.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att
göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det
inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalnings-
skyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren i samma ordning
som gäller för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts
arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje
stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstaga-
ren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut
meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkomman-
de skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket
åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det
med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar till 75 §

En arbetsgivare får anses ha haft
skälig anledning att underlåta skat-
teavdrag bland annat om förutsätt-
ning för eftergift enligt 22d § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialav-
gifter från arbetsgivare i fråga om
arbetsgivaravgifterna för den ersätt-
ning på vilken skatteavdrag skulle
ha gjorts.

77 §

Prop.1990/91:46

Bilaga 1

Har arbetsgivare gjort skatteav-
drag men har han inte betalat in det
innehållna beloppet i tid och ord-
ning, som föreskrivs i denna lag, får
beloppet, sedan betalningsskyldig-
het för det har ålagts arbetsgivaren
drivas in hos honom i den ordning
som gäller för indrivning av skatt.

Arbetstagaren är fri från betal-
ningsansvar för motsvarande skat-
tebelopp.

Besvär m. m.

Har slutlig, kvarstående eller till-
kommande skatt debiterats med för
högt belopp eller överskjutande pre-
liminär skatt tillgodoräknats med
för lågt belopp eller föreligger annan
felaktighet till den skattskyldiges
nackdel i hans skattsedel, äger den
skattemyndighet som utfärdat skatt-
sedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig-
het i beslut om arbetsgivares ansva-
righet för arbetstagares skatt, äger
den skattemyndighet som meddelat
beslutet vidtaga rättelse.

I fråga om omprövning av beslut
om fastställande av avgiftsunderlag

Arbetsgivare är enligt 52 § första
stycket betalningsskyldig för belopp
som har innehållits genom skatte-
avdrag.

Har arbetsgivare inte redovisat
gjorda skatteavdrag skall skatte-
myndigheten i beslut bestämma det
belopp som han är betalningsskyl-
dig för. I beslutet skall anges den tid
inom vilken beloppet skall betalas.

Belopp som arbetsgivare enligt
denna paragraf är betalningsskyldig
för får drivas in i samma ordning
som gäller för skatt. Innan beloppet
lämnas för indrivning skall arbetsgi-
varen beredas tillfälle att betala be-
loppet.

Arbetstagaren är fri från betal-
ningsansvar för skattebelopp som
arbetsgivaren är betalningsskyldig
för.

Omprövning m. m.

84 §

Skattemyndigheten skall om-
pröva ett beslut som får överklagas
enligt denna lag i en fråga som kan
ha betydelse för debiteringen av
skatt eller annat ekonomiskt krav
från det allmänna mot en skattskyl-
dig eller en arbetsgivare, om den
skattskyldige eller arbetsgivaren be-
gär det eller om det finns andra
skäl. Att omprövning skall ske när
den skattskyldige eller arbetsgivaren
överklagat beslut enligt denna lag
framgår av 97 §.

Om något beslut inte fattats får
beslutet fattas genom omprövning.

Skattemyndigheten får avstå från

Nuvarande lydelse

för egenavgifter gäller bestämmel-
serna i 8 a§ lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Prop. 1990/91:46
, Bilaga 1

att pa eget initiativ ompröva ett be-
slut, om omprövningen skulle avse
endast ett mindre belopp.

Bestämmelserna i denna lag om
tillkommande skatt gäller i tillämp-
liga delar beträffande belopp som
skall betalas p. g. a. beslut som avses
i första stycket.

Föreslagen lydelse

85 §

Skattemyndigheten skall snarast
efter ett omprövningsbeslut enligt
denna lag eller ett omprövningsbe-
slut eller ett beslut om taxeringsåt-
gärder enligt taxeringslagen
(1990:00) eller allmän förvaltnings-
domstols beslut enligt denna lag
göra den ändring i debiteringen av
skatt som föranleds av beslutet.

86 §

Om en fråga som avses i 84 § har
avgjorts av allmän förvalningsdom-
stol, får skattemyndigheten inte om-
pröva frågan.

Omprövning på begäran av den
skattskyldige eller arbetsgivare

87 §

Vill den skattskyldige eller arbets-
givaren begära omprövning av ett
beslut, skall han göra detta skrift-
ligt. Begäran skall ha kommit in till
skattemyndigheten senast femte
året efter utgången av det kalender-
år under vilket uppbördsåret har
gått ut.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

88 §

Om en begäran om omprövning
inte är egenhändigt undertecknad
av den som begär omprövningen el-
ler hans ombud, får skattemyndig-
heten utförda föreläggande om att
undertecknande skall ske med på-
följd att omprövning annars inte
görs.

89 §

Trots bestämmelsen i 86 § får en
fråga som har avgjorts av länsrätt
eller kammarrätt genom beslut som
vunnit laga kraft omprövas, om be-
slutet avviker från rättstillämpning-
en i ett regeringsrättsavgörande som
har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skatte-
myndigheten

90 §

Omprövar skattemyndigheten
självmant ett beslut enligt denna
lag, får omprövningsbeslut som är
till den skattskyldiges eller arbetsgi-
varens fördel meddelas senast femte
året efter utgången av det kalender-
år under vilket uppbördsåret har
gått ut.

91 §

Ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för den skattskyldige eller
arbetsgivaren får, utom i fall som
avses i 93 § meddelas senast året
efter utgången av det kalenderår un-
der vilket uppbördsåret har gått ut.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

92 §

Skattemyndigheten får meddela
ett omprövningsbeslut som är till
nackdel Jör den skattskyldige eller
arbetsgivaren efter utgången av tid
som anges i 91 § under de förutsätt-
ningar och på det sätt som anges i
93 och 94 kf (efterprövning).

93 §

Efterprövning får ske

1. om slutlig, kvarstående eller
tillkommande skatt blivit obehö-
rigen utesluten från debitering eller
påförd till för ringa belopp eller om
skatt har restituerats med för högt
belopp eller om motsvarande felak-
tighet finns i beslut om arbetsgiva-
res ansvar för arbetstagares skatt,

2. om en arbetsgivare har gjort
avdrag för preliminär eller kvarstå-
ende skatt men inte betalat in det
innehållna beloppet,

3. om en arbetsgivare har under-
låtit att göra avdrag för preliminär
eller kvarstående skatt.

Efterprövning enligt första stycket
3 får ske endast om den avser belopp
av någon betydelse. Efterprövning
får inte ske om arbetsgivaren får an-
ses ha haft skälig anledning att un-
derlåta skatteavdrag eller om skat-
temyndigheten tidigare fattat beslut
om efterprövning avseende samma
fråga.

94 §

Efterprövning får ske

1. i fall som avses i 93 § första
stycket 1, senast fjärde året efter det
uppbördsår, under vilket skatten
rätteligen skulle ha debiterats eller
felaktigt restituerades,

2. i fall som avses i 93 § första
stycket 2 eller 3, i fråga om prelimi-
när skatt senast sjunde året eller i
fråga om kvarstående skatt, femte
året efter utgången av det kalender-
år då skatteavdraget gjordes eller
skulle ha gjorts.

Har skattskyldig beviljats an-
stånd med betalning av skatt i av-
vaktan på kammarrätts eller rege-

Prop.1990/91:46

Bilaga 1

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ringsrättens beslut med anledning
av överklagande, får ifall som avses
i 93 § första stycket 3 efterprövning
ske inom en tid av ytterligare högst
två år, räknat från utgången av det
kalenderår, då domstolens beslut
meddelades.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Besvär m. m. Överklagande m. m.

95 §

1 mom. Skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos
länsrätten av skattskyldig, arbetsgivare och riksskatteverket, om inte annat
följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunder-
lag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11 —13 §§ lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Beslut om revision enligt 78 § 1 mom. och beslut varigenom vite har
förelagts får inte överklagas. Inte heller beslut enligt 55 § 1 mom. första
stycket och 55 § 2 mom. andra stycket samt beslut rörande framställning
om försättande i konkurs, ackordsförslag och avskrivning av skatt får
överklagas.

Överklagande av den skattskyldi-
ge eller arbetsgivare skall vara
skriftligt och ha kommit in inom
två månader från den dag klagan-
den fick del av beslutet. Vid över-
klagande av beslut om debitering
till följd av taxeringsbeslut gäller
bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxe-
ringslagen (1990:00).

Överklagande av den skattskyldi-
ge eller arbetsgivare skall vara
skriftligt och ha kommit in senast
femte året efter utgången av det ka-
lenderår under vilket uppbördsåret
har gått ut. Om det överklagade be-
slutet har meddelats efter den 30
juni femte året efter utgången av det
kalenderår under vilket uppbörds-
året har gått ut och klaganden har
fått del av beslutet efter utgången av
oktober samma år, får överklagande
komma in inom två månader från
den dag då klaganden fick del av
beslutet.

Överklagande av beslut om preli-
minär taxering, sättet för uttagande
av preliminär skatt, debitering eller
jämkning av sådan skatt, verkstäl-
lande av skatteavdrag och anstånd
enligt 48 § med inbetalning av skatt
skall dock ha kommit in inom två
månader från den dag klaganden
fick del av beslutet. Vid överklagan-
de av beslut om debitering till följd
av taxeringsbeslut gäller bestäm-
melserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen
(1990:00).

Den skattskyldige och arbetsgiva-
ren får överklaga ett beslut enligt
denna lag även om det inte gått ho-
nom emot.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Överklagande av riksskattever-
ket skall vara skriftligt och ha kom-
mit in inom två månader från den
dag beslutet meddelades.

Överklagande av riksskattever-
ket skall vara skriftligt och ha kom-
mit in inom tidsfrist som enligt 90
och 91 §§ gäller för beslut om om-
prövning på initiativ av skattemyn-
dighet eller efter sådan tid men
inom två månader från den dag då
det överklagade beslutet meddela-
des. Överklagande enligt Jjärde styc-
ket skall dock ha kommit in inom
två månader från den dag då det
överklagade beslutet meddelades.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Riksskatteverket får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarig-
het för arbetstagares skatt.

Bestämmelserna i 6 kap. 5—7§§
taxeringslagen (1990:00) gäller när
en skattskyldig eller en arbetsgivare
överklagat skattemyndighetens be-
slut.

Om den skattskyldige eller arbets-
givaren överklagat skattemyndighe-
tens beslut skall myndigheten pröva
om överklagandet har kommit in i
rätt tid. Har överklagandet kommit
inför sent, skall myndigheten avvisa
det, om inte annat följer av andra
eller tredje stycket.

Överklagandet skall inte avvisas,
om förseningen beror på att skatte-
myndigheten har lämnat den kla-
gande en felaktig underrättelse om
hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller
avvisas, om det inom överklagande-
tiden kommit in till en annan skat-
temyndighet än den som fattat be-
slutet eller till en allmän förvalt-
ningsdomstol. Överklagandet skall
då omedelbart översändas till den
skattemyndighet som fattat beslutet
med uppgift om den dag då hand-
lingen kom in till myndigheten eller
domstolen.

97 §

Om den skattskyldige eller arbets-
givaren överklagat skattemyndighe-
tens beslut skall myndigheten sna-
rast ompröva det överklagade beslu-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tet. Detta gäller dock inte om över-
klagandet skall avvisas enligt 96 §
eller hinder mot omprövning förelig-
ger enligt 86 §.

Ett överklagande förfaller om
skattemyndigheten ändrar beslutet
så som den klagande begär.

Om skattemyndigheten ändrar
beslutet på annat sätt än den kla-
gande begär, skall överklagandet
anses omfatta det nya beslutet.
Finns det skäl för det, får myndighe-
ten lämna den klagande tillfälle att
återkalla överklagandet.

Om överklagandet inte avvisas
enligt 96 § eller förfaller enligt and-
ra stycket, skall skattemyndigheten
överlämna överklagandet, sitt om-
prövningsbeslut och övriga hand-
lingar i ärendet till länsrätten. Om
det finns särskilda skäl får överkla-
gandet överlämnas till länsrätten
utan föregående prövning.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

100 §

Besvär över beslut enligt denna
lag eller över taxering inverkar icke
på skyldigheten att erlägga den
skatt, som besvären rör.

Ett överklagande av ett beslut en-
ligt denna lag eller av ett beslut om
taxering inverkar inte på skyldighe-
ten att betala den skatt, som över-
klagandet rör.

Åtgärd enligt denna lag skall
verkställas oavsett att det beslut el-
ler utslag som föranleder åtgärden
inte vunnit laga kraft. Motsvarande
gäller vid verkställighet enligt ut-
sökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Därvid tillämpas vad som
sägs i punkt 10 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om
ändring i uppbördslagen. De äldre bestämmelserna i 84 § och 85 § 1 mom.
första stycket tillämpas också på beslut som meddelats efter utgången av år
1990 om det avser 1990 och tidigare års taxeringar.

De upphävda bestämmelserna i 70 § skall fortfarande tillämpas på ären-
den avseende 1990 och tidigare års taxeringar.

Vad som i de äldre bestämmelserna sägs om länsskattemyndighet och
lokal skattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 gälla skatte-
myndighet.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

dels att 11, 12, 13, 15, 16, 19, 20, 22, 30, 51 och 55 §§ skall upphöra att
gälla,

dels att i 6, 17, 18, 22 a, 24, 33 och 46 §§ orden ”den lokala skattemyn-
digheten” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i
motsvarande form,

dels att i 9 och 23 §§ ordet ”länsskattemyndighet” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,

dels att nuvarande 54 § skall betecknas 30 §,

delsalt 2, 3, 7, 10, 17, 21, 22 d, 26, 27, 28, 29, nya 30, 31, 32, 37, 38, 39,
40, 41, 42, 44. 45, 46, 47, 50 och 52 — 55 §§ samt rubrikerna närmast före
30, 39 a och 50 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas nya paragrafer, 49 a —k och 50 a—c§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

I denna lag förstås med

lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 — 5 §§ lagen
(1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272);

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt
skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 §;

anståndsränta: ränta enligt 54 §. anståndsränta: ränta enligt 30 §.

3§

Länsskattemyndighetens beslut
enligt denna lag meddelas av den
länsskattemyndighet till vilken upp-
bördsdeklarationen skall lämnas,
om inte annat följer av 32 §.

Den lokala skattemyndighetens
beslut enligt denna lag meddelas av
den lokala skattemyndighet hos vil-
ken arbetsgivaren är registrerad för
inbetalning och redovisning av ar-
betstagares skatt. Är arbetsgivaren
inte registrerad, meddelas beslut av
den lokala skattemyndigheten i det

Beslut enligt denna lag meddelas
av den skattemyndighet hos vilken
arbetsgivaren är registrerad för in-
betalning och redovisning av ar-
betstagares skatt, om inte annat
följer av 32 §. Är arbetsgivaren inte
registrerad meddelas beslut av skat-
temyndigheten i det län där arbets-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

fögderi där arbetsgivaren är bosatt.
Saknar en arbetsgivare, som är bo-
satt utomlands eller är utländsk ju-
ridisk person, fast driftställe här i
riket, meddelas beslutet av den lo-
kala skattemyndigheten i Stock-
holms fögderi.

Vad som i andra stycket sägs om
arbetsgivare skall i fråga om beslut
enligt 22 a § gälla uppdragsgivaren.

givaren är bosatt. Saknar en arbets-
givare, som är bosatt utomlands el-
ler är utländsk juridisk person, fast
driftställe här i riket, meddelas be-
slutet av skattemyndigheten i
Stockholms län.

Vad som i första stycket sägs om
arbetsgivare skall i fråga om beslut
enligt 22 a § gälla uppdragsgivaren.

7§

Länsskattemyndigheten kan om
särskilda skäl föreligger medge att
arbetsgivare redovisar och betalar
månadsavgift inom viss tid efter
den dag då avgiften annars skall be-
talas.

Länsskattemyndigheten i Stock-
holms län kan om särskilda skäl fö-
religger medge att sådan arbetsgiva-
re som avses i 3 § andra stycket sis-
ta meningen redovisar och betalar
arbetsgivaravgifter i annan ordning
än som föreskrivs i denna lag.

Den lokala skattemyndigheten
skall fastställa månadsavgiften och i
förekommande fall ålägga betal-
ningsskyldighet för arbetsgivaren
om denne har

1. underlåtit att lämna redovis-
ning enligt 4 §;

Skattemyndigheten kan om sär-
skilda skäl föreligger medge att ar-
betsgivare redovisar och betalar
månadsavgift inom viss tid efter
den dag då avgiften annars skall be-
talas.

Skattemyndigheten i Stockholms
län kan om särskilda skäl föreligger
medge att sådan arbetsgivare som
avses i 3 § första stycket sista me-
ningen redovisar och betalar ar-
betsgivaravgifter i annan ordning
än som föreskrivs i denna lag.

Fastställelse av månadsavgift m. m.

10§

Har arbetsgivaren lämnat dekla-
ration enligt 4 och 9§§ eller inom
den tid som anges i beslut enligt 7 §
anses fastställelsebeslut ha medde-
lats i enlighet med deklarationen.

Om deklaration inte har kommit
in till skattemyndigheten inom den
tid som anges i första stycket anses
månadsavgiften genom fastställelse-
beslutet ha bestämts till noll kronor.

Kommer deklarationen in till
skattemyndigheten vid en senare
tidpunkt än som anges i första styc-
ket anses fastställelsebeslut ha med-
delats i enlighet med deklarationen
om inte ett omprövningsbeslut har
meddelats dessförinnan.

Skattemyndigheten skall medde-
la beslut om fastställelse av månads-
avgift när detta föranleds av dom i
mål om månadsavgift.

När skattemyndigheten beslutar
om månadsavgift enligt fjärde styc-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

2. lämnat oriktig uppgift och må-
nadsavgiften på grund därav blivit
för låg: eller

3. redovisat JÖr hög månadsavgift
och beslut om restitution eller av-
kortning skall meddelas.

Betalningsskyldighet skall åläg-
gas arbetsgivaren JÖr avgiftsbelopp
som har redovisats i uppbördsdekla-
ration men inte betalats. Belopp för
vilket betalningsskyldighet ålagts
Jår omedelbart drivas in.

Föreslagen lydelse

ket eller meddelar beslut om om-
prövning av månadsavgift skall i be-
slutet anges den tid inom vilken ar-
betsgivaren skall betala det belopp
för vilket betalningsskyldighet före-
ligger. Beloppet får efter utgången
av denna tid omedelbart drivas in.

Arbetsgivaren är enligt 9§ betal-
ningsskyldig för den månadsavgift
som enligt 41 § skall redovisas på
uppbördsdeklaration. Sedan arbets-
givaren beretts tillfälle att betala be-
loppet får det omedelbart drivas in.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Kan på grund av brister i arbetsgivarens uppgifter, bokföring eller an-
teckningar om utgiven lön underlaget för den månadsavgift som skall
fastställas inte beräknas tillförlitligt, skall det uppskattas av skattemyndig-
heten efter vad som bedöms vara skäligt med hänsyn till föreliggande
omständigheter såsom verksamhetens art och omfattning.

Om arbetsgivaren saknat skälig
anledning anta att uppgift som han
har lämnat om värde av naturaför-
mån har varit oriktig får den lokala
skattemyndigheten inte på grund av
det felaktiga värdet fastställa höjd
månadsavgift. Lokala skattemyn-
digheten behöver inte heller besluta
om rättelse när den oriktiga uppgif-
ten avseende naturaförmånen gäller
ett mindre belopp och rättelse inte
yrkas av arbetsgivaren.

Månadsavgift får fastställas även
i fall då avgift för samma månad
tidigare fastställts. Beslut enligt
denna paragraf får inte meddelas
om årsavgift har fastställts.

Beslut enligt denna paragraf får
inte meddelas om årsavgift har fast-
ställts.

H §

Den lokala skattemyndigheten
får anmana en arbetsgivare att
inom den tid som angetts i anma-
ningen lämna årsuppgift.

Anmaning enligt denna paragraf
får också utfärdas av riksskattever-
ket eller länsskattemyndigheten.
Har uppbördsdeklaration lämnats
under särskilt redovisningsnummer
skall årsuppgift lämnas under sam-
ma nummer.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12§

/ årsuppgiften skall anges

1. arbetsgivarens namn och post-

adress, personnummer, organisa-
tionsnummer eller särskilda re-
dovisningsnummer enligt 53 1

mom. uppbördslagen (1953:272):

2. under utgiftsåret utgiven lön,
dock inräknat det belopp som avses i
punkt 3:

3. den lön på vilket avdrag har
gjorts enligt 6

4. den lön på vilken årsavgiften
beräknas.

Årsuppgift skall avges på heder
och samvete på blankett enligt fast-
ställt formulär.

13 §

Avlider arbetsgivaren, skall för
det utgiftsår då dödsfallet inträffade
årsuppgiften avse både av den avlid-
ne och av dödsboet utgivna löner.

15 §

En arbetsgivare som lämnat ofull-
ständig årsuppgift får anmanas att
komplettera den.

Efter anmaning är arbetsgivare
och arbetstagare skyldiga att inom
den tid som har angetts i anmaning-
en meddela de upplysningar som be-
hövs för kontroll av avgiftsskyldighe-
ten.

Arbetsgivaren och arbetstagaren
skall efter anmaning också förete
alla handlingar som behövs för kon-
troll av avgiftsskyldigheten såsom
kontrakt, kontoutdrag, räkning eller
kvitto.

Anmaning enligt denna paragraf
får utfördas av riksskatteverket,
länsskattemyndigheten eller den lo-
kala skattemyndigheten.

Bestämmelserna i 54 § 3 mom.
andra stycket och tredje stycket förs-
ta meningen uppbördslagen
(1953:272) om uppbördsdeklara-
tion skall tillämpas på årsuppgift.

16§

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Om arbetsgivare eller arbetstaga-
re inte hörsammar en anmaning en-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ligt 15 § första eller andra stycket
får vite föreläggas. Om en arbetsgi-
vare inte hörsammar en anmaning
enligt 11 § får den anmanande
myndigheten vid vite anmana den-
ne att inkomma med årsuppgift
inom viss tid. Bestämmelserna i
83 § uppbördslagen (1953:272) om
vite gäller därvid i tillämpliga delar.

Fastställelse av årsavgift m. m.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Den lokala skattemyndigheten
skall efter den 1 mars året efter ut-
giftsåret fastställa årsavgiften för ar-
betsgivaren

1. om en arbetsgivare i årsuppgift
eller annat meddelande har lämnat
sådan uppgift om lön att årsavgiften
uppgår till större belopp än summan
av vad arbetsgivaren har betalat och
ålagts betala för utgiftsåret;

2. om årsavgiften blivit för låg på
grund av att arbetsgivaren har läm-
nat oriktig uppgift eller underlåtit
att lämna föreskriven uppgift;

3. om en arbetsgivare yrkat att en
inte tidigare fastställd årsavgift
skall bestämmas till lägre belopp än
som följer av uppgifterna i upp-
bördsdeklaration;

4. om beslut om restitution eller
avkortning skall meddelas;

5. om fall föreligger som avses i
19 §; eller

6. om den lokala skattemyndighe-
ten finner att en arbetstagares kost-
nader bör beräknas till lägre belopp
än som följt av beslut enligt 6 § tred-
je stycket och årsavgiften inte tidiga-
re fastställts.

Fastställelse enligt första stycket
1, 2, 4 och 5 får ske även i fall då
årsavgift tidigare fastställts. Fast-
ställelse enligt första stycket 1, 2 och
4 — 6 får underlåtas om beloppet att
återfå eller som återstår att betala
understiger 100 kronor.

Fastställelse enligt första stycket 3
får avse endast avgiftsbelopp som

Skattemyndigheten kan efter den
1 mars året efter utgiftsåret i stället
för beslut enligt 10 § om månadsav-
gift meddela beslut om fastställelse
av årsavgift för arbetsgivaren om

1. månadsavgift omprövas enligt
49 a — k§§ eller 50 c §,

2. när detta föranleds av dom i
mål om årsavgift.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inte tidigare jastställts. Yrkandet
skall ha kommit in till den lokala
skattemyndigheten före utgången av
andra året efter utgiftsåret.

Om arbetsgivaren saknat skälig anledning anta att uppgift som han har
lämnat om värde av naturaförmån har varit oriktig får den lokala skatte-
myndigheten inte på grund av det felaktiga värdet fastställa höjd årsavgift.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Uppgår de arbetsgivaravgifter
som återstår att betala till minst 100
kronor, skall arbetsgivaren åläggas
betalningsskyldighet for dem. Öre-
tal som uppkommer vid beräkning-
en bortfaller. Ett belopp för vilket
betalningsskyldighet ålagts får ome-
delbart drivas in.

När skattemyndigheten beslutar
om årsavgift enligt första stycket el-
ler meddelar beslut om omprövning
av årsavgift skall i beslutet anges
den tid inom vilken arbetsgivaren
skall betala det belopp för vilket be-
talningsskyldighet föreligger. Belop-
pet får efter utgången av denna tid
omedelbart drivas in.

Fastställelse enligt denna para-
graf får underlåtas om fastställelse
av månadsavgift meddelas enligt
10 §.

19§

Har årsavgiften blivit oriktig pä
grund av felräkning, felskrivning el-
ler annat uppenbart förbiseende,
skall den lokala skattemyndigheten
rätta felaktigheten, om inte denna
är att anse som ringa. Ändring skall
också vidtas

1. om ett belopp som har inräk-
nats i avgiftsunderlaget har ansetts
utgöra inkomst av annat förvärvsar-
bete vid beräkningen av pensions-
grundande inkomst eller

2. om ett belopp som inte har in-
räknats i avgiftsunderlaget har an-
setts utgöra inkomst av anställning
vid beräkningen av pensionsgrun-
dande inkomst.

Den lokala skattemyndigheten
får medge anstånd med betalningen
av ett avgiftsbelopp som kan kom-
ma att sättas ned genom rättelse el-
ler ändring enligt första stycket.

20 §

Den lokala skattemyndigheten
får ålägga en arbetsgivare betal-
ningsskyldighet för ett utgiftsårs av-
gifter inom sju är efter utgiftsårets
utgång. Har en arbetsgivare avlidit
får betalningsskyldighet dock inte

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

åläggas dödsboet enligt 22 § om inte
frågan prövats inom två år efter ut-
gången av det kalenderår under vil-
ket bouppteckning blivit ingiven för
registrering.

Har arbetsgivaren, på sätt anges i
14 § andra stycket skattebrottslagen
(1971:69), delgetts underrättelse
om misstanke om brott som avser
arbetsgivaravgifterna eller har åtal
väckts mot honom för sådant brott,
får den lokala skattemyndigheten
ålägga betalningsskyldighet för det
utgiftsår som brottet avser även efter
utgången av i första stycket angiven
tid. Detsamma gäller om tiden för
att ådöma arbetsgivaren påföljd för
sådant brott har förlängts genom be-
slut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Den lokala skattemyndigheten
får också ålägga betalningsskyldig-
het efter utgången av i första stycket
angiven tid när sådan skyldighet
skall åläggas på grund av åtgärd
som avses i 12 § skattebrottslagen.

Betalningsskyldighet enligt andra
stycket får inte åläggas efter utgång-
en av kalenderåret efter det då nå-
gon av de där angivna åtgärderna
först vidtogs. Betalningsskyldighet
enligt tredje stycket får inte åläggas
efter utgången av kalenderåret efter
det då åtgärd som avses i 12 § skat-
tebrottslagen vidtogs. Har arbetsgi-
varen avlidit skall dock fråga om
betalningsskyldighet för dödsboet
prövas inom sex månader från döds-
fallet.

Ett beslut om betalningsskyldig-
het som meddelas enligt andra styc-
ket skall undanröjas av den lokala
skattemyndigheten, om åtal inte
väcks på grundval av den förunder-
sökning som föranlett underrättel-
sen om brottsmisstanke eller beslu-
tet om tidsförlängning eller, om åtal
har väckts, åtalet inte bifalls till nå-
gon del. Vad som har sagts nu gäller
dock inte om arbetsgivaren är fri
från ansvar med stöd av 12 § skat-
tebrottslagen.

Andra—femte styckena skall ock-
så tillämpas om brottet avser en ju-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

ridisk persons arbetsgivaravgifter
och åtgärd som avses i andra stycket
har vidtagits mot den som har före-
trätt den juridiska personen eller om
företrädaren är fri från ansvar för
sådant brott med stöd av 12 § skat-
tebrottslagen.

Den som i egenskap av företräda-
re for en arbetsgivare, som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter i rätt tid
och ordning är tillsammans med ar-
betsgivaren betalningsskyldig för
beloppet samt den restavgift och
tilläggsavgift som belöper på detta.
Betalningsskyldigheten får jämkas
eller efterges om det föreligger sär-
skilda skäl.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Den som i egenskap av företräda-
re för en arbetsgivare, som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter i den ord-
ning och inom den tid som anges i
9§ är tillsammans med arbetsgiva-
ren betalningsskyldig för beloppet
samt den restavgift och tilläggsav-
gift som belöper på detta. Betal-
ningsskyldigheten får jämkas eller
efterges om det föreligger särskilda
skäl.

22 §

Har en arbetsgivare avlidit och
skall betalningsskyldighet åläggas
för arbetsgivaravgiften som belöper
på tid före dödsfallet, skall betal-
ningsskyldigheten åläggas dödsbo-
et.

22 d §

En arbetsgivares skyldighet att betala arbetsgivaravgifter som belöper på
en av honom utgiven ersättning får helt efterges, om han

1. inte insåg att han var arbetsgivare åt den som utförde det arbete för
vilket han utgett ersättningen och

2. med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha saknat
anledning räkna med att han var arbetsgivare.

Var den, med vilken arbetsgivaren har avtalat om arbetets utförande,
när avtalet ingicks registrerad i det centrala skatteregistret för betalning av
preliminär A-skatt, får eftergift medges endast om särskilda skäl föreligger.

Om det finns förutsättningar enligt denna paragraf får eftergift medges,
även om det inte har yrkats.

Fråga om eftergift prövas av den Fråga om eftergift prövas av
lokala skattemyndigheten eller, i skattemyndigheten.
besvärsmål om skyldighet att betala
arbetsgivaravgifter, av besvärs-
instansen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 §

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Länsskattemyndigheten skall
övervaka att arbetsgivare fullgör
sina skyldigheter enligt denna lag.

Det åligger lokal skattemyndighet
att biträda länsskattemyndigheten
vid övervakningen.

Skattemyndigheten skall överva-
ka att arbetsgivare fullgör sina skyl-
digheter enligt denna lag.

27 §

För kontroll av att en arbetsgiva-
re har fullgjort sin uppgiftsskyldig-
het får riksskatteverket, länsskatte-
myndigheten eller den lokala skat-
temyndigheten besluta om revision
hos arbetsgivaren. Därvid gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i
56 och 58 §§ taxeringslagen 11956:
623) om taxeringsrevision.

För kontroll av att en arbetsgiva-
re har fullgjort sin uppgiftsskyldig-
het får riksskatteverket eller skatte-
myndigheten besluta om revision
hos arbetsgivaren. Därvid gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 8-14§§ taxeringslagen
(1990: 00) om taxeringsrevision.

28 §

Har arbetsgivaravgifter inte beta-
lats i den tid och ordning som är
föreskriven i denna lag för betal-
ning av sådan avgift eller som har
bestämts enligt 7 eller 30 §§, utgår
restavgift och tilläggsavgift enligt
58 § 1 mom. uppbördslagen

(1953:272). Därvid skall bestäm-
melserna i 58 § 2 mom. första styc-
ket samma lag tillämpas.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning
och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på
vilket denna lag är tillämpligt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får
äga rum.

29 §

Bestämmelserna i 50 § I mom.
taxeringslagen (1956:623) gäller i
tillämpliga delar i fråga om uppgif-
ter i uppbördsdeklarationer och
andra handlingar, som har avläm-
nats eller tillhandahållits enligt be-
stämmelserna i denna lag eller upp-
rättats eller för granskning omhän-
dertagits av en myndighet vid av-
giftskontroll.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 §
första stycket taxeringslagen
(1990:00) gäller i tillämpliga delar i
fråga om uppgifter i uppbördsdek-
larationer och andra handlingar,
som har avlämnats eller tillhanda-
hållits enligt bestämmelserna i den-
na lag eller upprättats eller för
granskning omhändertagits av en
myndighet vid avgiftskontroll.

Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndigheter i
främmande stater med vilka Sverige har trätfat överenskommelse om
handräckning i ärenden om avgift enligt system för social trygghet.

Nuvarande lydelse

Allmänt ombud

54 §

Har en arbetsgivare hos allmän
förvaltningsdomstol överklagat ett
beslut om betalningsskyldighet en-
ligt denna lag får länsskattemyndig-
heten om det finns synnerliga skäl
medge anstånd helt eller delvis med
betalningen. Anstånd får beviljas att
gälla längst intill dess tre månader
förflutit från dagen för förvaltnings-
domstolens avgörande i saken. Det-
samma gäller om ett beslut angå-
ende redaravgift har överklagats hos
sjömansskattenämnden eller all-
män förvaltningsdomstol. Läns-
skattemyndigheten får som villkor
för anstånd föreskriva att säkerhet
skall ställas.

Den som fått anstånd skall betala
ränta (anståndsränta) för den
del av avgiftsbeloppet för vilken be-
talningsskyldighet kvarstår vid an-
ståndstidens utgång. Anståndsränta
beräknas för visst kalenderår efter
en räntesats som med tre procent-
enheter överstiger det av riksban-
ken fastställda diskonto som gällde
vid utgången av det föregående
året.

Anståndsränta utgår från och
med månaden efter den, då avgif-
ten skulle ha erlagts om anstånd
inte hade medgivits, till och med
den månad, då anståndstiden gått
till ända. Anståndsränta som
understiger 50 kronor skall dock
inte påföras. Öretal som uppkom-
mer vid ränteberäkningen bortfal-
ler.

Sedan den lokala skattemyndig-
heten ålagt arbetsgivaren betal-

Föreslagen lydelse

Anstånd med betalning

30 §

Har ett beslut om fastställelse
överklagats eller kan annars betal-
ningsskyldigheten antas komma att
sättas ned får skattemyndigheten
medge anstånd med betalningen.
Därvid gäller bestämmelserna i 49 §
1, 2 och 3 mom. uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Den som har fått anstånd skall
betala ränta (anståndsränta) för
den del av avgiftsbeloppet för vil-
ken betalningsskyldighet kvarstår
vid anståndstidens utgång. An-
ståndsränta beräknas för visst ka-
lenderår efter en räntesats som med
tre procentenheter överstiger det av
riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid utgången av det fö-
regående året.

Anståndsränta utgår från och
med månaden efter den, då avgif-
ten skulle ha erlagts om anstånd
inte hade medgetts, till och med
den månad, då anståndstiden gått
ut eller, om betalning skett dessför-
innan, till och med den månad be-
talning skett. Anståndsränta som
understiger 50 kronor skall dock
inte påföras. Öretal som uppkom-
mer vid ränteberäkningen bortfal-
ler.

Bifalls arbetsgivarens yrkande av
skattemyndigheten skall erlagd rän-
ta återbetalas. Bifaller domstol ett
överklagande skall erlagd ränta
återbetalas sedan domen vunnit
laga kraft. På återbetalt belopp be-
räknas restitutionsränta. I fråga om
ränteberäkningen gäller i tillämpli-
ga delar 24 §.

I fråga om befrielse från an-
ståndsränta gäller bestämmelserna

Nuvarande lydelse

ningsskyldighet för räntebeloppet
får det omedelbart drivas in.

Bestämmelserna i 1 —13 och
15 — 30 §§ gäller också redaravgift,
om inte annat följer av vad som
föreskrivs i andra stycket eller i
32-35 och 37 §§.

Föreslagen lydelse

i 49 5 mom. uppbördslagen.

Bestämmelserna i 1 — 70 och
17 §§ gäller också redaravgift, om
inte annat följer av vad som före-
skrivs i andra stycket eller i 32 — 35
och 37 §§.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

I stället för tidsangivelsen den 1 mars året efter utgiftsåret i 17 § skall i
fråga om redaravgift gälla den 30 april året efter utgiftsåret.

32 §

Länsskattemyndighetens behö-
righet enligt //. 15 och 54 §§ till-
kommer länsskattemyndigheten i
Göteborgs och Bohus län. I fråga
om åtgärder som avses i 28 § andra
stycket meddelas beslut av läns-
skattemyndigheten i det län där må-
let om indrivning av avgiftsford-
ringen är anhängigt.

Med allmänt ombud enligt 30 §
avses det allmänna ombudet enligt
24 § lagen (1958:295) om sjömans-
skatt.

Skattemyndighetens behörighet
enligt 30§ tillkommer skattemyn-
digheten i Göteborgs och Bohus
län. 1 fråga om åtgärder som avses i
28 § andra stycket meddelas beslut
av skattemyndigheten i det län där
målet om indrivning av avgifts-
fordringen är anhängigt.

Det allmänna ombudet enligt
24 § lagen (1958:295) om sjömans-
skatt får hos sjömansskattekontoret
yrka att redaravgift påförs en reda-
re.

37 §

Beslut om betalningsskyldighet
för redaravgift får meddelas bara
om sjömansskatt har betalats för
lönen eller om den sjömansskatt
som belöper på lönen får drivas in.

Beslut som medför betalnings-
skyldighet för redaravgift får med-
delas bara om sjömansskatt har be-
talats för lönen eller om den sjö-
mansskatt som belöper på lönen får
drivas in.

38 §

En arbetsgivare, som i uppbörds-
deklaration, årsuppgift, eller annat
skriftligt meddelande om sin skyl-
dighet att betala arbetsgivaravgifter
har lämnat en uppgift som befinns
vara oriktig, påförs avgiftstillägg
med 20 procent av det avgiftsbe-
lopp som ytterligare rätteligen skall
utgå.

En arbetsgivare, som i uppbörds-
deklaration, eller annat skriftligt
meddelande om sin skyldighet att
betala arbetsgivaravgifter har läm-
nat en uppgift som befinns vara
oriktig, påförs avgiftstillägg med 20
procent av det avgiftsbelopp som
ytterligare rätteligen skall utgå.

39 §

Har med stöd av bestämmelserna
i 10 eller 18 § om uppskattning
gjorts avvikelse från de uppgifter
som en arbetsgivare har lämnat i

Nuvarande lydelse

uppbördsdeklaration, årsuppgift el-
ler annat skriftligt meddelande om
sin skyldighet att betala arbetsgi-
varavgifter, påförs arbetsgivaren
avgiftstillägg med 20 procent av det
avgiftsbelopp som på grund av upp-
skattningen ytterligare skall utgå.
Till den del uppskattningen inne-
fattar rättelse av oriktig uppgift
från arbetsgivaren skall dock av-
giftstillägg utgå enligt bestämmel-
serna i 38 §.

Föreslagen lydelse

uppbördsdeklaration, eller annat
skriftligt meddelande om sin skyl-
dighet att betala arbetsgivaravgif-
ter, påförs arbetsgivaren avgiftstill-
lägg med 20 procent av det avgifts-
belopp som på grund av uppskatt-
ningen ytterligare skall utgå. Till
den del uppskattningen innefattar
rättelse av oriktig uppgift från ar-
betsgivaren skall dock avgiftstillägg
utgå enligt bestämmelserna i 38 §.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

40 §

Har avgiftsunderlaget uppskat-
tats med stöd av 10 eller 18 § på
grund av att uppbördsdeklaration
eller årsuppgift inte lämnats, påförs
avgiftstillägg om uppbördsdeklara-
tion eller årsuppgift inte kommit in
trots att anmaning har sänts ut till
arbetsgivaren. Tillägget beräknas
till 20 procent av det avgiftsbelopp
som på grund av uppskattningen
påförs utöver vad som skulle ha ut-
gått enligt skriftliga uppgifter som
arbetsgivaren lämnat. Till den del
uppskattningen innefattar rättelse
av oriktig uppgift från arbetsgiva-
ren skall avgiftstillägg utgå enligt
bestämmelserna i 38 §.

Har avgiftsunderlaget uppskat-
tats med stöd av 10 eller 18 § på
grund av att uppbördsdeklaration
inte lämnats, påförs avgiftstillägg
om uppbördsdeklaration inte kom-
mit in trots att anmaning har sänts
ut till arbetsgivaren. Tillägget be-
räknas till 20 procent av det avgifts-
belopp som på grund av uppskatt-
ningen påförs utöver vad som skul-
le ha utgått enligt skriftliga uppgif-
ter som arbetsgivaren lämnat. Till
den del uppskattningen innefattar
rättelse av oriktig uppgift från ar-
betsgivaren skall avgiftstilllägg utgå
enligt bestämmelserna i 38 §.

41 §

Ett beslut om avgiftstillägg enligt
40 § skall undanröjas, om upp-
bördsdeklaration eller årsuppgift
kommer in till lokal skattemyndig-
het eller allmän förvaltningsdom-
stol inom tre veckor från den dag
då arbetsgivaren fick del av beslu-
tet.

Ett beslut om avgiftstillägg enligt
40 § skall undanröjas, om upp-
bördsdeklaration kommer in till
skattemyndighet eller allmän
förvaltningsdomstol inom tre vec-
kor från den dag då arbetsgivaren
fick del av beslutet.

42 §

Avgiftstillägg påförs inte i sam-
band med rättelse av en felräkning
eller felskrivning, som uppenbart
framgår av uppbördsdeklaration el-
ler annat skriftligt meddelande från
arbetsgivaren. Har en arbetsgivare
frivilligt rättat oriktig uppgift, på-
förs inte avgiftstillägg.

Nuvarande lydelse

Frågor om avgiftstillägg som av-
ser månadsavgift eller årsavgift
som har fastställts av den lokala
skattemyndigheten prövas av myn-
digheten.

Det allmänna ombudet får i den
ordning som gäller för överklagan-
de enligt denna lag hos länsrätten
eller, när fråga är om redaravgift,
sjömansskattenämnden yrka att av-
giftstillägg påförs.

En arbetsgivares yrkande beträf-
fande avgiftstillägg skall, oavsett
vad som annars föreskrivs om be-
svär, prövas om beslutet om arbets-
givaravgifter inte har vunnit laga
kraft.

Föreslagen lydelse

Frågor om avgiftstillägg som av-
ser månadsavgift eller årsavgift
som har fastställts av skattemyn-
digheten prövas av myndigheten.

Riksskatteverket och det allmän-
na ombudet för sjömansskatt får i
den ordning som gäller för överkla-
gande enligt denna lag hos länsrät-
ten eller, när fråga är om redarav-
gift, sjömansskattenämnden yrka
att avgiftstillägg påförs.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

46 §

Om betalningsskyldighet för ett
avgiftsbelopp enligt 20 § inte längre
kan åläggas får den lokala skatte-
myndigheten inte påjora avgiftstill-
lägg på beloppet.

Avgiftstillägg får inte påföras om arbetsgivaren har avlidit.

47 §

Bestämmelserna i 43 § om eftergift av avgiftstillägg skall beaktas även
om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad
som förekommit i ärendet.

Om arbetsgivaravgiften sätts ned, skall också vidtas den ändring i beslu-
tet om avgiftstillägg som nedsättningen kan föranleda.

Vid handläggningen i kammar-
rätt och länsrätt av mål om avgifts-
tillägg skall muntlig förhandling
hållas, om arbetsgivaren begär det.

Muntlig förhandling behövs dock
inte, om det inte finns anledning
anta att avgiftstillägg kommer att
utgå.

Omprövning m. m.

49 a §

Skattemyndigheten skall om-
pröva ett beslut enligt denna lag om
arbetsgivaren eller vad gäller beslut
enligt 22 a § någon av sökandena,
begär det eller skäl annars förelig-
ger. Att omprövning skall ske när ett

7 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

beslut enligt denna lag överklagats
framgår av 50 c §.

Om något beslut om månadsav-
gift inte finns får beslutet meddelas
genom omprövning.

Sedan beslut om fastställelse av
årsavgift meddelats får beslut om
fastställelse av månadsavgift inte
omprövas.

En begäran om omprövning eller
ett överklagande av månadsavgift
skall i dessa fall anses avse beslutet
om årsavgift.

49 b §

Om en fråga avgjorts av förvalt-
ningsdomstol, får skattemyndighe-
ten inte pröva frågan på nytt.

49 c §

Begäran om omprövning, skall
göras skriftligt. Begäran skall ha
kommit in till skattemyndigheten
senast sjätte året efter utgången av
utgiftsåret. Begäran om ompröv-
ning av beslut enligt 6 §, 7 §, eller
30 § skall ha kommit in till skatte-
myndigheten inom två månader
från det sökanden fick del av beslu-
tet. Begäran om omprövning av ett
beslut enligt 22 a § skall ha kommit
in till skattemyndigheten inom tre
veckor från det sökanden fick del av
beslutet.

Har en begäran om omprövning
ingivits inom den tid som anges i
första stycket till en annan skatte-
myndighet än den som fattat beslu-
tet eller till en förvaltningsdomstol,
får ärendet ändå prövas.

Skrivelsen skall då omedelbart
översändas till den skattemyndighet
som fattat beslutet.

Utan hinder av att tiden för begä-
ran om omprövning enligt första
stycket har gått ut, får beslut om

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avgiftstillägg omprövas, sä länge be-
slutet i den arbetsgivaravgiftsfråga
som föranlett avgiftstillägget inte
har vunnit laga kraft.

49 d §

Har en fråga avgjorts av länsrät-
ten eller kammarrätten, får frågan
utan hinder av vad som sägs i 49 b §
omprövas om beslutet på grund av
regeringsrättsavgörande som har
tillkommit efter länsrättens eller
kammarrättens beslut måste anses
som felaktigt.

49 e§

Omprövar skattemyndigheten
självmant ett beslut får ompröv-
ningsbeslut som är till arbetsgiva-
rens fördel meddelas senast under
sjätte året från utgången av utgifts-
året.

Ett omprövningsbeslut får medde-
las även efter den tid som anges i
första stycket om det föranleds av
skattemyndighets fastställelsebeslut
eller förvaltningsdomstols beslut i
mål om arbetsgivaravgift enligt den-
na lag.

49f§

Omprövningsbeslut som är till
nackdel för arbetsgivaren får, utom i
fall som avses i 49 h §, meddelas
senast under andra året efter ut-
gången av utgiftsåret.

Om arbetsgivaren saknat skälig
anledning anta att uppgift som han
har lämnat om värde av naturaför-
mån har varit oriktig får den lokala
skattemyndigheten inte på grund av
det felaktiga värdet fastställa höjd
månadsavgift. Skattemyndigheten
behöver inte heller besluta om rät-
telse när den oriktiga uppgiften av-
seende naturaförmånen gäller ett
mindre belopp och rättelse inte yr-
kas av arbetsgivaren.

Har arbetsgivaren inte gett in de-
klaration i rätt tid får ett ompröv-
ningsbeslut som är till nackdel för
arbetsgivaren meddelas även efter
utgången av den tid som anges i
första stycket. Ett sådant ompröv-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ningsbeslut får meddelas inom ett
år från det att deklarationen kom-
mit in till skattemyndigheten, doek
senast inom sex år från utgången av
utgiftsåret.

49 g §

Skattemyndigheten får inte själv-
mant ompröva ett beslut enligt
22a§.

49 h §

Skattemyndigheten får meddela
ett omprövningsbeslut till nackdel
för arbetsgivaren efter utgången av
den tid som anges i 49 f§ under de
förutsättningar och på det sätt som
anges i 49 h-k§§ (efterprövning).

49 j §

Efterprövningfår ske om arbetsgi-
varen

1. i deklaration eller pä annat sätt
lämnat oriktig uppgift till ledning
för fastställelsebeslut eller

2. lämnat oriktig uppgift i mål
om arbetsgivaravgift

3. underlåtit att lämna deklara-
tion eller infordrad uppgift och den
oriktiga uppgiften eller underlåten-
heten medfört att ett fastställelsebe-
slut blivit felaktigt eller att faststäl-
lelsebeslut ej meddelats.

Efterprövning får också ske

1. vid rättelse av felräkning, miss-
skrivning eller annat uppenbart för-
biseende

2. om ett belopp som inte har in-
räknats i avgiftsunderlaget har an-
setts utgöra inkomst av anställning
vid beräkning av pensionsgrundan-
de inkomst.

Efterprövning som avser annat än
prövning enligt andra stycket 2 får
ske endast om den skulle avse be-
lopp av någon betydelse. Efterpröv-
ning får inte ske om beslutet med
hänsyn till omständigheterna skulle
framstå som uppenbart oskäligt el-
ler om skattemyndigheten tidigare
fattat beslut om efterprövning på
samma grund.

Beslut om efterprövning får med-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

100

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

delas senast under sjätte året efter
utgången av utgiftsåret om inte an-
nat anges i 49 k §.

49 k §

Beslut om efterprövning enligt 49
j § andra stycket 2 får meddelas
även efter den tid som anges i 49 j §
fjärde stycket men senast sex måna-
der efter det beslut som föranleder
ändringen.

Beslut om efterprövning på grund
av oriktig uppgift i omprövnings-
ärende eller mål om arbetsgivarav-
gift får meddelas efter den tid som
anges i 49 j§ Jjärde stycket men
senast inom ett år efter utgången av
den månad då skattemyndighetens
eller domstolens beslut i ärendet el-
ler målet har vunnit laga kraft.

Om arbetsgivaren har avlidit, får
beslut om efterprövning inte medde-
las efter utgången av det andra året
efter det kalenderår då bouppteck-
ning efter honom lämnats in för re-
gistrering.

Har arbetsgivaren, på sätt anges i
14 § andra stycket skattebrottslagen
(1971:69), delgetts underrättelse
om misstanke om brott som avser
arbetsgivaravgifterna eller har åtal
väckts mot honom för sådant brott,
får skattemyndigheten meddela be-
slut om efterprövning för det ut-
giftsår som brottet avser även efter
utgången av den i 49 j § fjärde styc-
ket angivna tiden.

Detsamma gäller om tiden för att
ådöma arbetsgivaren påföljd för så-
dant brott har förlängts genom be-
slut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Skattemyndigheten får också
meddela beslut om efterprövning ef-
ter utgången av den i 49 j § fjärde
stycket angivna tiden när sådant be-
slut skall meddelas på grund av åt-
gärd som avses i 12 § skattebrotts-
lagen.

Beslut om efterprövning enligt
jjärde stycket får inte meddelas efter
utgången av kalenderåret efter det
då någon av de där angivna åtgär-
derna först vidtogs. Betalningsskyl-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

101

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

dighet enligt femte stycket får inte
åläggas efter utgången av kalender-
året efter det då åtgärd som avses i
12 § skattebrottslagen vidtogs. Har
arbetsgivaren avlidit skall dock frå-
ga om betalningsskyldighet för
dödsboet prövas inom sex månader
från dödsfallet.

Ett beslut om efterprövning som
meddelas enligt Jjärde stycket skall
undanröjas av skattemyndigheten,
om åta! inte väcks på grundval av
den förundersökning som JÖranlett
underrättelsen om brottsmisstanke
eller beslutet om tidsJÖrlängning el-
ler, om åtal har väckts, åtalet inte
bifalls till någon del. Vad som har
sagts nu gäller dock inte om arbets-
givaren är fri från ansvar med stöd
av 12 § skattebrottslagen.

Fjärde—sjunde styckena skall
också tillämpas om brottet avser en
juridisk persons arbetsgivaravgifter
och åtgärd som avses i andra stycket
har vidtagits mot den som har före-
trätt den juridiska personen eller om
företrädaren är fri från ansvar för
sådant brott med stöd av 12 § skat-
tebrottslagen.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Besvär m. m.

Överklagande m. m.

50 §

Den lokala skattemyndighetens
beslut får överklagas genom besvär
hos länsrätten. Beslut enligt 6§
tredje stycket eller 19 § andra styc-
ket överklagas dock genom besvär
hos länsskattemyndigheten. Beslut
enligt nämnda stycken eller 22 a §
får inte överklagas av det allmänna
ombudet.

Sjömansskattekontorets beslut
får överklagas genom besvär hos
sjömansskattenämnden. Besvärs-
handlingen skall ha kommit in se-
nast två månader frän den dag dä
klaganden fick del av beslutet.

Den lokala skattemyndighetens
eller sjömansskattekontorets beslut
om revision eller beslut varigenom
vite har förelagts får inte överkla-

Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos länsrätten.

Sjömansskattekontorets beslut
får överklagas hos sjömansskatte-
nämnden.

Riksskatteverkets, skattemyndig-
hetens eller sjömansskattekontorets
beslut om revision eller beslut var-
igenom vite har förelagts får inte

102

Nuvarande lydelse

gas. Detsamma gäller den lokala
skattemyndighetens avvisnings-
beslut enligt 22 a § andra stycket.

Föreslagen lydelse
överklagas.

Prop.1990/91:46

Bilaga 1

50a§

Arbetsgivarens eller det allmänna
ombudets för sjömansskatt överkla-
gande skall ha kommit in inom sex
är efter utgången av utgiftsåret. Är
det fråga om ett beslut som fattats
efter den 30 juni sjätte året efter det
utgiftsår som beslutet avser, får
överklagandet komma in efter den-
na tid men inom två månader från
den dag den klagande fick del av
beslutet.

Överklagande av arbetsgivaren av
beslut enligt 6§ tredje stycket, 7 §
eller 30 § skall ha kommit in inom
två månader från den dag klagan-
den fick del av beslutet.

Överklagande av beslut enligt
22 a § skall ha kommit in inom tre
veckor från det klaganden fick del av
beslutet.

Överklagande av riksskatteverket
skall ha kommit in inom två måna-
der från det beslutet meddelades.
Riksskatteverket får ej överklaga
skattemyndighetens beslut enligt
22a§.

50b§

Skattemyndigheten skall pröva
om överklagandet kommit in i rätt
tid. Har överklagandet kommit in
för sent, skall myndigheten avvisa
det, om inte annat följer av andra
eller tredje stycket.

Överklagandet skall inte avvisas,
om förseningen beror på att skatte-
myndigheten har lämnat den kla-
gande en felaktig underrättelse om
hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller
avvisas, om det inom överklagande-
tiden kommit in till en annan skat-
temyndighet än den som fattat be-
slutet eller till en förvaltningsdom-
stol. Överklagandet skall då omedel-
bart översändas till den skattemyn-
dighet som fattat beslutet.

103

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

50 c §

Skattemyndigheten skall snarast
ompröva det överklagade beslutet
om överklagandet inte skall avvisas.

Om överklagandet avser ett beslut
om månadsavgift och årsavgift fast-
ställts för det utgiftsår som överkla-
gandet gäller skall överklagandet
anses avse beslutet om årsavgift.

Ett överklagande förfaller om
skattemyndigheten ändrar beslutet
såsom den klagande begär. Åndrar
myndigheten beslutet på annat sätt
än den klagande begär, skall över-
klagandet anses omfatta det nya be-
slutet.

Om överklagandet inte avvisas el-
ler förfaller, skall skattemyndighe-
ten överlämna överklagandet, sitt
omprövningsbeslut och övriga hand-
lingar i ärendet till länsrätten utan
föregående omprövning.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

51 §

Beslut av den lokala skattemyn-
digheten eller sjömansskattekonto-
ret, som får överklagas, skall på an-
sökan av arbetsgivaren eller det all-
männa ombudet, eller när fråga är
om beslut enligt 22 a§, någon av
sökandena omprövas av den lokala
skattemyndigheten respektive sjö-
mansskattekontoret. Ansöknings-
handlingen skall ha kommit in före
besvärstidens utgång. Vad som har
sagts nu gäller dock inte beslut en-
ligt 6 § tredje stycket eller 19 § and-
ra stycket.

Ett beslut får inte omprövas, om
arbetsgivaren eller, när fråga är om
beslut enligt 22 a §, någon av sökan-
dena har anfört besvär över beslutet.

52 §

Beslut av länsskattemyndighet får
överklagas bara i den mån beslutet
gäller förseningsavgift, restavgift,
tilläggsavgift, restitution eller av-
kortning. Överklagandet skall göras
hos kammarrätten.

Sjömansskattenämndens beslut
överklagas hos kammarrätten inom
den tid som gäller vid överklagande

Länsrättens beslut i fråga som av-
ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 22 a §
andra stycket eller 30 § jorsta styc-
ket får dock inte överklagas.

Sjömansskattenämndens beslut
överklagas hos kammarrätten inom
den tid som gäller vid överklagande

104

Nuvarande lydelse

hos kammarrätten av nämndens
beslut enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Beslut enligt 6 § tred-
je stycket eller 19 § andra stycket
får dock inte överklagas.

Beslut av riksskatteverket om re-
vision eller föreläggande av vite får
inte överklagas.

Föreslagen lydelse

hos kammarrätten av nämndens
beslut enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt. Beslut z fråga som av-
ses i 6 § tredje stycket, 22 a § andra
stycket eller 30 § första stycket får
dock inte överklagas.

Bestämmelserna i 6 kap. 10—
24 §§ taxeringslagen (1990:00) gäl-
ler för mål enligt denna lag. Vad
som i taxeringslagen sägs om skatt-
skyldig skall gälla arbetsgivare eller,
när fråga är om beslut enligt 22 a §,
någon av sökandena. Vad som i
taxeringslagen sägs om skattetillägg
skall gälla avgiftstillägg.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

55 §

Avgiftsbelopp för vilket betal-
ningsskyldighet ålagts av allmän
förvaltningsdomstol får omedelbart
drivas in.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i sin helhet
första gången beträffande arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1991. Den nya
lagen skall också tillämpas på ärenden och mål om omprövning eller
överklagande, som avser arbetsgivaravgifter för tidigare utgiftsår, i de fall
beslut om månadsavgift eller årsavgift meddelats. Den nya lagens regler
om omprövning och överklagande tillämpas på beslut som meddelas från
och med den 1 januari 1991.

2. Den gamla lagen skall, utom i de fall som avses ovan, fortfarande
tillämpas på ärenden och mål avseende utgiftsåret 1990 och tidigare. Vad
som i den gamla lagen sägs om länsskattemyndighet och lokal skattemyn-
dighet skall från och med den 1 januari 1991 gälla skattemyndighet. Vidare
skall från samma tidpunkt vad som sägs om allmänna ombudet enligt
uppbördslagen gälla riksskatteverket.

3. Bestämmelserna i 27 § i den nya lagen om vem som får besluta om
revision hos arbetsgivare tillämpas i fråga om beslut om revision som
meddelas från och med den 1 januari 1991.

Företrädaransvar i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter

Riksskatteverket (RSV) har fått i uppdrag av finansdepartementet att
lämna förslag till anpassning av uppbördslagen (1953:272), UBL, och
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter, USAL, till de regler om
omprövning och överklagande som framläggs i förslag till ny taxeringslag
(NTL). Förslaget framgår av prop. 1989/90:74.

En anpassning av USALs regler till NTLs regler om omprövning och
överklagande innebär att det i USAL måste skapas ett grundbeslut. Som
framgår av förslaget till förändringar i USAL har den modell som används
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) tillämpats även på beslut enligt
USAL. Reglerna går i korthet ut på bl.a. att fastställelsebeslut anses ha

105

meddelats i enlighet med deklarationen när arbetsgivaren har lämnat
redovisning och att vid utebliven redovisning anses mervärdeskatten re-
spektive arbetsgivaravgiften fastställd till 0 kr. Detta återfinns i förslag till
ny lydelse av 10 § USAL.

Valet av denna konstruktion medför ett problem i samband med företrä-
daransvar för arbetsgivaravgift. I 21 § USAL återfinns bestämmelsen om
företrädares ansvar for arbetsgivaravgifter.

I ett rättsfall, NJA 1982 s 578 har Högsta domstolen slagit fast att
personlig betalningsskyldighet inte kan åläggas företrädare för mervärde-
skatt som fastställts efter konkurs och som avser redovisningsperiod som
utgått före konkursen. I rättsfallet hade mervärdeskatten redovisats med
för lågt belopp. Sedan den juridiska personen (aktiebolag) därefter försatts
i konkurs hade mervärdeskatteenheten fastställt mervärdeskatten till ett
högre belopp. HD fann att betalningsskyldigheten för bolaget avseende det
redovisade beloppet inträdde den dag deklarationen senast skulle ha läm-
nats medan betalningsskyldigheten för det tillkommande skattebeloppet
inte inträdde före mervärdeskatteenhetens beslut. Analogt innebär rätts-
fallet att om deklaration inte lämnas (och något skattebelopp inte betalas)
kan företrädare inte göras ansvarig för mervärdeskatt som fastställts först
efter det att konkurs inträtt.

När det gäller arbetsgivaravgift torde motsvarande situation uppstå med
den lydelse 10 § USAL fått i RSVs förslag.

Med anledning av ovanstående föreslås därför också 21 § USAL föränd-
rad enligt nedanstående.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Talan om att ålägga betalnings-
skyldighet skall föras vid allmän
domstol. Talan får inte väckas se-
dan arbetsgivarens betalningsskyl-
dighet för beloppet har bortfallit
enligt lagen (1982:188) om pre-
skription av skattefordringar m. m.
Hos den som har blivit ålagd betal-
ningsskyldighet får indrivning ske i
den ordning som gäller för indriv-
ning av skatt enligt uppbördslagen
(1953:272). Därvid får införsel en-
ligt 15 kap. utsökningsbalken äga
rum.

Den som har fullgjort sin betal-
ningsskyldighet enligt första stycket

Föreslagen lydelse

Den som i egenskap av företräda-
re för en arbetsgivare, som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter z den ord-
ning och inom den tid som anges i
9 § är tillsammans med arbetsgiva-
ren betalningsskyldig för beloppet
samt den restavgift och tilläggsav-
gift som belöper på detta. Betal-
ningsskyldigheten får jämkas eller
efterges om det föreligger särskilda
skäl.

Den som har fullgjort sin betal-
ningsskyldighet enligt första stycket

106

Nuvarande lydelse

får söka beloppet åter av arbetsgi-
varen. Därvid skall bestämmelser-
na i 76 § uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4 § preskrip-
tionslagen (1981:130) gäller i fråga
om regressfordran enligt tredje
stycket.

Föreslagen lydelse

får söka beloppet åter av arbetsgi-
varen. Därvid skall bestämmelser-
na i 76 § uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4 § preskrip-
tionslagen (1981:130) gäller i fråga
om regressfordran enligt tredje
stycket.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

1982-11-23 gjorde RSV en framställning till dåvarande budgetdeparte-
mentet (dnr 460/82-75). RSV föreslog i framställningen att 48 a § ML och
27 a § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,
LFK, skulle förändras med anledning av HDs tolkning i det s. k. Roman-
fallet. Framställningen bifogas.

Ärendet överlämnades sedermera till skatteindrivningsutredningen (B
1981:02) för att övervägas vid utredningsuppdragets fullgörande. I betän-
kande SOU 1987:10 behandlas frågan som hittills inte lett till någon
ändring av ifrågavarande paragrafer.

RSV anser att det är av största vikt att ifrågavarande paragrafer, 21 §
USAL och 48 § ML och dåvarande 27 a § LFK numera 5 kap. 17 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter ges en sådan lydelse
att företrädaransvaret omfattar även sådana fall där företrädare underlåter
att lämna uppbörds- resp, mervärdeskattedeklaration eller lämnar felaktig
redovisning.

Anståndsränta

I prop. 1989/90:74 föreslås 49 § 4 mom. tredje stycket uppbördslagen
(1953:272), UBL, få nedanstående lydelse.

Sedan skattemyndigheten ålagt
den skattskyldige betalningsskyldig-
het för räntebeloppet får det omedel-
bart drivas in.

Mot bakgrund av att institutet med åläggande av betalningsskyldighet i
USAL är borttaget i det förslag riksskatteverket (RSV) har tagit fram, faller
också motivet till att införa konstruktionen i UBL för anståndsränta.
Motivet till införandet var likformighet och anpassning.

Regler för indrivning finns i 59 § UBL. Nuvarande rutiner kring hante-
ringen av restavgift som bygger på indrivning enligt 59 § UBL fungerar väl
och kan tjäna som modell för anståndsränta.

RSV föreslår därför att tredje stycket i 49 § 4 mom. utgår.

Ett utvidgat omprövnings- och överklagandeförfarande torde innebära
att en anståndsränta i vissa fall skall restitueras. Enligt RSVs uppfattning
bör även anståndsränta restitueras först sedan den i 68 § 4 mom. UBL
föreskrivna gottskrivningen har gjorts. RSV föreslår därför att det i 4
mom. införes motsvarande bestämmelse för anståndsränta.

Nuvarande lydelse

Har skattskyldig, som enligt 1 el-
ler 2 mom. är berättigad få tillbaka
erlagt skattebelopp eller som är be-
rättigad till ränta enligt 69 § 1
mom., inte betalt honom påförd

Föreslagen lydelse

Har skattskyldig, som enligt 1 el-
ler 2 mom. är berättigad få tillbaka
erlagt skattebelopp eller som är be-
rättigad till ränta enligt 49 § 4
mom., eller 69 § 1 mom., inte betalt

107

Nuvarande lydelse

skatt inom i denna lag föreskriven
tid, äger han utfå endast vad som
överstiger det obetalda beloppet
och den restavgift som belöper på
detta. Återstoden skall gottskrivas
honom till betalning av den obetal-
da skatten och restavgiften samt i
förekommande fall tillställas annan
skattemyndighet med tillämpning
av bestämmelserna i 3 mom.

Föreslagen lydelse

honom påförd skatt inom i denna
lag föreskriven tid, äger han utfå
endast vad som överstiger det obe-
talda beloppet och den restavgift
som belöper på detta. Återstoden
skall gottskrivas honom till betal-
ning av det obetalda beloppet och
restavgiften samt i förekommande
fall tillställas annan skattemyndig-
het med tillämpning av bestämmel-
serna i 3 mom.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 1

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyldig,
vilken enligt 1 mom. är berättigad få tillbaka erlagd preliminär skatt eller
ränta enligt 69 § 1 mom., har att betala tillkommande skatt, som har
debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år
vartill den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut
om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:00) som
avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den
tillkommande skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan
skatt kommer att påföras på grund av beslut av allmän förvaltningsdom-
stol i mål om taxering eller avgift som nyss har sagts eller av skattemyndig-
het om höjd debitering eller om rättelse av skattelängd, får den preliminä-
ra skatten eller räntan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt
påförs.

108

Forfattningsforslag ^Pr°P-1990/91:46

Bilaga 2

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels att 70 och 71 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 58 och 70 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 85 § 1 och 2 mom. samt 86 och 86 a —89 §§ skall
betecknas 96 och 27 a §§ samt 99 och 101 —106 §§,

dels att anvisningarna till 85 § skall vara anvisningar till 27 a §,

dels att 49 § 4 mom., 58 § 1 mom., 65 §, 68 § 2 och 4 mom., 77, 77 b och

84 §§, de nya 96, 103 och 104 §§ samt rubriken närmast före 84 § skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas femton nya paragrafer, 57 a, 85 — 95, 97,

98 och 100 §§, samt närmast före 57 a, 86, 89, 91,95, 96, 98 och 100 §§ åtta
nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

49 §

Sedan skattemyndigheten ålagt
den skattskyldige betalningsskyldig-
het JÖr räntebeloppet får det omedel-
bart drivas in.

Bifalls den skattskyldiges yrkande i omprövningsärendet av skattemyn-
digheten skall erlagd ränta återbetalas. Bifaller domstol ett överklagande
skall erlagd ränta återbetalas sedan domen vunnit laga kraft. På återbetalat
belopp beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.

Bestämmelserna i denna lag om
restavgift gäller beträffande an-
ståndsränta.

Indrivning m. m.

57 a §

Skatt, avgift eller ränta som inte
har betalats i rätt tid oeh ordning Jår
omedelbart drivas in.

¹ Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:771

70 § 1990:579

71 § 1990:329.

² Senaste lydelse 1990:329.

109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

58 §

1 mom.³ Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteavdrag
underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskriven i denna
lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter sex öre för varje hel
krona av den del av skatten, som sålunda inte har betalats, dock inte
mindre än femtio kronor.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Arbetsgivare, som avses i första
stycket, skall utöver restavgift er-
lägga tilläggsavgift för varje på-
börjad tidrymd av sex månader ut-
över den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller av
skattemyndigheten fastställs till be-
talning. Tilläggsavgift skall för var-
je sådan tidrymd beräknas till fyra
öre för varje hel krona av den del av
skatten, som inte har erlagts, dock
ej mer än tolv öre för hel krona.
Bestämmelserna i denna lag om
restavgift tillämpas även i fråga om
tilläggsavgift.

Arbetsgivare, som avses i första
stycket, skall utöver restavgift er-
lägga tilläggsavgift för varje på-
börjad tidrymd av sex månader ut-
över den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller
skattemyndigheten beslutat om
storleken av det belopp som arbets-
givaren är skyldig att betala. Till-
läggsavgift skall för varje sådan tid-
rymd beräknas till fyra öre för varje
hel krona av den del av skatten,
som inte har erlagts, dock ej mer än
tolv öre för hel krona. Bestämmel-
serna i denna lag om restavgift
tillämpas även i fråga om tillläggs-
avgift.

65 §⁴

Avkortning av ogulden debiterad
skatt skall äga rum, då någon vun-
nit nedsättning i eller befrielse från
honom påförd taxering eller debite-
ring eller då dödsbo befriats från att
erlägga skatt, dock att preliminär
skatt skall avkortas endast i den
mån den blivit restförd. Skall an-
nan skattskyldig erlägga avkortat
belopp, skal! i samband med beslu-
tet om avkortningförordnas om be-
loppets uttagande av denne, såvida
han icke på grund av stadgandet i
70 § är fri från betalningsskyldighet.

Vidare skall, därest skattskyldig
vid debitering av slutlig skatt
gottskrivits preliminär skatt till
högre belopp än den slutliga skat-

Vidare skall, om skattskyldig vid
debitering av slutlig skatt gott-
skrivits preliminär skatt till högre
belopp än den slutliga skatten, det

³ Senaste lydelse 1990:329.

⁴ Senaste lydelse 1981:839.

110

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ten, det överskjutande beloppet av-
kortas i den mån det är oguldet.

Prop. 1990/91:46
Bilaga 2
överskjutande beloppet avkortas i
den mån det är obetalt.

68 §

2 mom.⁵ Har vid granskning hos
riksskatteverket av verkställd debite-
ring befunnits, att anledning förelig-
ger till antagande att slutlig, kvar-
stående eller tillkommande skatt
blivit någon påförd obehörigen eller
med JÖr högt belopp eller att skatt-
skyldig tillgodoräknats överskjutan-
de skatt med JÖr lågt belopp, skall
vederbörande skattemyndighet
underrättas härom. Skattemyndig-
heten har att verkställa den utred-
ning i ärendet, som må finnas erfor-
derlig, och att, om JÖrhållande som
nyss sagts finnes JÖreligga, återbeta-
la vad som JÖr mycket erlagts.

Finner skattemyndigheten eljest
sådant förhållande vara för handen,
skall skattemyndigheten likaledes
återbetala JÖr mycket erlagt belopp.

Den som eljest vinner nedsätt-
ning i eller befrielse från honom på-
förd slutlig, kvartstående eller till-
kommande skatt eller berättigas
återbekomma ytterligare överskju-
tande skatt äger att genom skatte-
myndigheten i det län, där debite-
ringen skett, återbekomma vad han
erlagt för mycket.

2 mom. Den som vinner ned-
sättning i eller befrielse från honom
påförd slutlig, kvartstående eller
tillkommande skatt eller berättigas
återfå ytterligare överskjutande
skatt äger att genom skattemyndig-
heten i det län, där debiteringen
skett, återfå vad han betalat för
mycket.

Senaste lydelse 1990:579.

Nuvarande lydelse

lopp under fem kronor återbetalas
icke.

Föreslagen lydelse

tjugofem kronor återbetalas inte.

4 m o m. Har skattskyldig, som
enligt 1 eller 2 mom. är berättigad
få tillbaka erlagt skattebelopp eller
ränta enligt 49 § 4 mom. eller som
är berättigad till ränta enligt 69 § 1
mom., inte betalt honom påförd
skatt eller ränta inom i denna lag
föreskriven tid, äger han utfå en-
dast vad som överstiger det obetal-
da beloppet och den restavgift som
belöper på detta. Återstoden skall
gottskrivas honom till betalning av
det obetalda beloppet och restavgif-
ten samt i förekommande fall till-
ställas annan skattemyndighet med
tillämpning av bestämmelserna i 3
mom.

Vad i föregående stycke stadgas
skall också tillämpas då skattskyl-
dig, vilken enligt 1 mom. är berätti-
gad få tillbaka erlagd preliminär
skatt, överskjutande ingående mer-
värdeskatt eller ränta enligt 49 § 4
mom. eller 69 § 1 mom., har att
betala tillkommande skatt, enligt
debiteringsbeslut för det år vartill
den preliminära skatten eller över-
skjutande ingående mervärdeskat-
ten hänför sig. Har, då återbetal-
ning enligt 1 mom. skall ske, den
tillkommande skatten inte påförts
men kan med fog antagas, att sådan
skatt kommer att påföras genom
debiteringsbeslut, får den prelimi-
nära skatten, överskjutande ingåen-
de mervärdeskatten eller räntan in-
nehållas i avvaktan på att tillkom-
mande skatt påförs.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Senaste lydelse 1990:579.

112

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

77 §⁷

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Arbetstagaren är fri från betal-
ningsansvar för motsvarande skat-
tebelopp.

En arbetsgivare som har gjort
skatteavdrag men inte betalat in det
innehållna beloppet i den tid och
ordning, som föreskrivs i 24 § 2
mom., 52 § och 53 §, är ansvarig för
beloppet. Sedan beloppets storlek
har beslutats av skattemyndigheten
får det drivas in hos arbetsgivaren i
den ordning som gäller för indriv-
ning av skatt.

Kommer deklarationen in till
skattemyndigheten vid en senare
tidpunkt anses beslut om skatten
också ha fattats i enlighet med de-
klarationen, om inte ett ompröv-
ningsbeslut har meddelats dessför-
innan.

Beslut om innehållen skatt enligt
första stycket skall meddelas av den
skattemyndighet som avses i 44 §
andra stycket.

Arbetstagaren är fri från betal-
ningsansvar för skattebelopp som
enligt denna paragraf får drivas in
hos arbetsgivaren.

77 b §⁸

⁷ Senaste lydelse 1982:189.

⁸ Senaste lydelse 1976:72.

8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

113

Nuvarande lydelse

avses i första stycket. Skatt, som
har erlagts på annat sätt än genom
indrivning hos den skattskyldiges
make, anses i första hand avse an-
nat än inkomst enligt första stycket.
I fråga om betalning av skatt enligt
detta stycke äga bestämmelserna i
2§ 3 mom. andra stycket motsva-
rande tillämpning.

överklagande m. m.

Föreligger motsvarande felaktig-
het i beslut om arbetsgivares ansva-
righet för arbetstagares skatt, äger
den skattemyndighet som meddelat
beslutet vidtaga rättelse.

I fråga om omprövning av beslut
om fastställande av avgiftsunderlag
JÖr egenavgifter gäller bestämmel-
serna i 8 a§ lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

avses i första stycket. Skatt, som
har erlagts på annat sätt än genom
indrivning hos den skattskyldiges
make, anses i första hand avse an-
nat än inkomst enligt första stycket.
I fråga om betalning av skatt enligt
detta stycke äga bestämmelserna i
29 § första stycket motsvarande
tillämpning.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Omprövning m. m.

84 §⁹

Skattemyndigheten skall om-
pröva ett beslut enligt denna lag i en
fråga som kan ha betydelse för debi-
teringen av skatt, ränta eller avgift,
om den skattskyldige eller arbetsgi-
varen begär det eller om det Jinns
andra skäl. Att omprövning skall
ske när den skattskyldige eller ar-
betsgivaren överklagat ett beslut
framgår av 99 §.

Om något beslut i en fråga enligt
denna lag inte har fattats får skatte-
myndigheten besluta i frågan i den
ordning och inom den tid som gäller
för omprövningsbeslut.

Skattemyndigheten får avstå från
att på eget initiativ ompröva ett be-
slut, om omprövningen skulle avse
endast ett mindre belopp.

Bestämmelserna i denna lag om
tillkommande skatt gäller i tillämp-
liga delar beträffande belopp som
fastställs till betalning enligt första
eller andra styckena.

85 §

Om en fråga som avses i 84 § har
avgjorts av allmän förvaltnings-
domstol, får skattemyndigheten inte
ompröva frågan.

Senaste lydelse 1990:579.

114

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Omprövning på begäran av den
skattskyldige eller arbetsgivaren

86 §

87 §

Om en begäran om omprövning
inte är egenhändigt undertecknad
av den som begär omprövningen el-
ler hans ombud, får skattemyndig-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

115

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

heten utfärda föreläggande om att
undertecknande skall ske med på-
följd att omprövning annars inte
görs.

88 §

Trots bestämmelsen i 85 § får en
fråga som har avgjorts av länsrätt
eller kammarrätt genom beslut som
vunnit laga kraft omprövas, om be-
slutet avviker från rättstillämpning-
en i ett regeringsrättsavgörande som
har meddelats därefter.

Omprövning på initiativ av skat-
temyndigheten

89 §

Ett sådant omprövningsbeslut får
meddelas även efter utgången av
den tid som anges i första stycket

1. om slutlig, kvarstående eller
tillkommande skatt debiterats med
för högt belopp eller överskjutande
skatt tillgodoräknats med för lågt
belopp,

2. om det föreligger annan felak-
tighet än som sägs under 1 till den
skattskyldiges nackdel i hans skatt-
sedel,

3. om det föreligger motsvarande
felaktighet som anges under 1 och 2
i beslut om arbetsgivares ansvarig-
het för arbetstagares skatt, eller

4. om belopp som har räknats in i
den skattskyldiges underlag för
egenavgifter har ansetts inte utgöra
inkomst av annat förvärvsarbete vid
beräkningen av pensionsgrundande
inkomst.

90 §

Ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för den skattskyldige eller
arbetsgivaren får, utom i fall som
avses i 92 §, inte meddelas efter ut-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

116

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gången av året efter det kalenderår
under vilket uppbördsåret har gått
ut.

Efterprövning

91 §

92 §

Efterprövning får ske

1. vid rättelse av felräkning, miss-
skrivning eller annat uppenbart för-
biseende,

2. om en arbetsgivare har gjort
avdrag för preliminär eller kvarstå-
ende skatt men inte redovisat och
betalat in det innehållna beloppet,

3. om en arbetsgivare utan skälig
anledning har underlåtit att göra
avdrag för preliminär eller kvarstå-
ende skatt.

93 §

Efterprövning enligt 92 § 1 och 3
får ske endast om den avser belopp
av någon betydelse.

Efterprövning får inte ske om
skattemyndigheten tidigare fattat
beslut om efterprövning avseende
samma fråga.

94 §

Har skattskyldig beviljats an-

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

117

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

(85 § 1 mom.^IO)

Beslut om särskilda debiteringsåt-
gärder

95 §

Skattemyndigheten skall snarast
efter det att ett beslut om taxerings-
åtgärder enligt taxeringslagen
(1990:324) har meddelats eller en
allmän förvaltningsdomstol medde-
lat beslut i ett mål som är av bety-
delse för debiteringen av skatt göra
den ändring i skattedebiteringen
som föranleds av beslutet.

Överklagande m. m.

96 §

Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos länsrätten av skatt-
skyldig, arbetsgivare och riksskatte-
verket, om inte annat följer av 97 §.
I fråga om beslut om fastställande
av avgiftsunderlag for egenavgifter
gäller vad som föreskrivs i 11 —
13 §§ lagen (1959:551) om beräk-
ning av pensionsgrundande in-
komst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

118

¹⁰ Senaste lydelse 1990:329.

Nuvarande lydelse

Överklagande av riksskatteverket
skall vara skriftligt och ha kommit
in inom två månader från den dag
beslutet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att arbetsgivare åläggs an-
svarighet för arbetstagares skatt.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

97§

Föreläggande vid vite och beslut
om revision enligt 78 § 1 mom. får
inte överklagas. Inte heller beslut
enligt 55 § 1 mom. första stycket
och 55 § 2 mom. andra stycket eller
beslut rörande framställning omför-
sättande i konkurs, ackordsförslag
och avskrivning av skatt får över-
klagas.

Den skattskyldiges och arbetsgiva-
rens överklagande

98 §

Överklagandet skall vara skriftligt
och ha kommit in före utgången av
det femte året efter det kalenderår
under vilket uppbördsåret har gått
ut. Om det överklagade beslutet har
meddelats efter den 30 juni femte
året efter det kalenderår under vil-
ket uppbördsåret har gått ut och kla-
ganden har fått del av beslutet efter
utgången av oktober samma år, får
överklagandet dock komma in inom
två månader från den dag då kla-
ganden fick del av beslutet.

119

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Besvär över beslut enligt denna
lag eller över taxering inverkar icke
på skyldigheten att erlägga den
skatt, som besvären rör.

(87 a §¹²)

Vad som sägs i 46 § 3 mom., 47,
58, 65 och 66 §§, 69 § 1 mom., 70 §
2 mom., 71, 75 — 77 a §§ och 78 §
samt i 80, 81, 83 och 84 §§, 85 § 1

del av beslutet.

Vid överklagande av beslut om
debitering till följd av taxeringsbe-
slut gäller bestämmelserna i 6 kap.
3 § taxeringslagen (1990:324).

Den skattskyldige och arbetsgiva-
ren får överklaga ett beslut enligt
denna lag även om det inte gått ho-
nom emot.

Riksskatteverkets överklagande

100 §

Överklagandet skall vara skriftligt
och ha kommit in inom tidsfrist som
enligt 89, 90 och 94 §§ gäller för
beslut om omprövning på initiativ
av skattemyndighet eller efter sådan
tid men inom två månader från den
dag då det överklagade beslutet
meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att en arbetsgivare åläggs
ansvarighet JÖr arbetstagares skatt.

103 §

En begäran om omprövning eller
ett överklagande av ett beslut enligt
denna lag eller av ett beslut om taxe-
ring inverkar inte på skyldigheten
att betala den skatt, som ompröv-
ningen eller överklagandet rör.

104 §

Vad som sägs i 46 § 3 mom., 47,
58, 65 och 66 §§, 69 § 1 mom., 70 §
2 mom., 71, 75 — 77 a §§ och 78 §
samt i 80, 81, 83, 84 och 96 §§, 99 §

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

¹¹ Senaste lydelse 1986:1288.

¹² Lydelse enligt prop. 1990/91:5

120

Nuvarande lydelse

mom., 86 § 1 mom. samt 86 a §
gäller i tillämpliga delar också i frå-
ga om den som är skyldig att göra
skatteavdrag från sådan ränta eller
utdelning som avses i 3 § 2 mom. 1
tredje stycket. Vad som där sägs om
arbetsgivare och arbetstagare skall
då gälla den som är skyldig att göra
skatteavdraget, respektive den för
vilken skatteavdraget gjorts.

Föreslagen lydelse

1 mom. samt 101 § gäller i tillämp-
liga delar också i fråga om den som
är skyldig att göra skatteavdrag från
sådan ränta eller utdelning som av-
ses i 3 § 2 mom. 1 tredje stycket.
Vad som där sägs om arbetsgivare
och arbetstagare skall då gälla den
som är skyldig att göra skatteavdra-
get, respektive den för vilken skat-
teavdraget gjorts.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på ärenden och mål
som avser uppbördsåret 1991/92.

3. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om skatt som
grundas på 1990 eller tidigare års taxeringar eller eftertaxering för sådant
år.

4. De nya bestämmelserna om anståndsränta och riksskatteverkets över-
klaganderätt tillämpas dock från och med den 1 januari 1991 även om
beslutet meddelats dessförinnan.

121

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare¹

dels att 12, 13, 15 —20, 45 och 55 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 11 och 17 §§ skall utgå,

dels att nuvarande 50 — 53 och 56 §§ skall betecknas 68, 70, 72 och 76 —
78 §§,

delsatt 2, 10, 11. 21, 22, 28, 30, 31, 37-42 och 46 §§, de nya 68, 70, 72
och 76 §§ samt rubriken närmast före 10 § skall ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 28 § och nuvarande 50 § skall sättas
närmast före 27 a § respektive den nya 68 §,

dels att det i lagen skall införas tjugofyra nya paragrafer, 27 a, 50 — 67,
69, 71 och 73 — 75 §§, samt närmast före 50, 52, 57, 59, 67, 70, 73 och 76 §§
åtta nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§²

1 denna lag förstås med

lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 — 5 §§ lagen
(1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;

uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272);

årsuppgift: en arbetsgivares

uppgift om den lön på vilken årsav-

gift skall beräknas;

redaravgift: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt
skall betalas;

restitutionsränta: ränta enligt 24 §;

anståndsränta: ränta enligt 30 §.

Fastställelse av månadsavgift, m. m.

10 §³

Beslut om månadsavgift

Skattemyndigheten skall faststäl-
la månadsavgiften och i förekom-
mande fall ålägga betalningsskyl-

Månadsavgift skall beslutas för
varje månad med ledning av upp-
bördsdeklaration och övriga till-

¹ Senaste lydelse av

12 § 1987:1208

15 § 1990:332

16 § 1990:332

17 § 1990:332

18 § 1990:332

19 § 1990:332

20 § 1990:332

53 § 1990:332

55 § 1990:332

56 § 1986:1388.

² Senaste lydelse 1990:332.

³ Senaste lydelse 1990:332.

122

Nuvarande lydelse

dighet för arbetsgivaren om denne
har

1. underlåtit att lämna redovis-
ning enligt 4 §;

2. lämnat oriktig uppgift och må-
nadsavgiften på grund därav blivit
JÖr låg: eller

3. redovisat JÖr hög månadsavgift
och beslut om restitution eller av-
kortning skall meddelas.

Föreslagen lydelse
gängliga handlingar.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Efter den 1 mars året efter utgifts-
året får beslut om månadsavgift er-
sättas med beslut om årsavgift.

Om arbetsgivaren saknat skälig
anledning anta att uppgift som han
har lämnat om värde av naturaför-
mån har varit oriktig Jår skattemyn-
digheten inte på grund av det felak-
tiga värdet fastställa höjd månads-
avgift. Skattemyndigheten behöver
inte heller besluta om rättelse när
den oriktiga uppgiften avseende na-
turaförmånen gäller ett mindre be-
lopp och rättelse inte yrkas av ar-
betsgivaren.

Månadsavgift Jår fastställas även
i fall då avgift för samma månad
tidigare fastställts. Beslut enligt
denna paragraf Jår inte meddelas
om årsavgift har fastställts.

11§⁴

Skattemyndigheten eller riksskat-
teverket Jår anmana en arbetsgivare
att inom den tid som angetts i an-
maningen lämna årsuppgift.

Har arbetsgivaren lämnat upp-
bördsdeklaration inom den tid som
anges i 54 § 1 mom. JÖrsta stycket
uppbördslagen (1953:272) eller

123

Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har uppbördsdeklaration läm-
nats under särskilt redovisnings-
nummer skall årsuppgift lämnas
under samma nummer.

inom den tid som anges i ett beslut
om anstånd med att lämna deklara-
tion anses beslut om månadsavgif-
ten ha fattats i enlighet med dekla-
rationen.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

21 §

Den som i egenskap av företräda-
re för en arbetsgivare, som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter i den tid
och ordning som anges i 4 och 9 §§
är tillsammans med arbetsgivaren
betalningsskyldig för beloppet samt
den restavgift och tilläggsavgift
som belöper på detta. Betalnings-
skyldigheten får jämkas eller efter-
ges om det föreligger särskilda skäl.

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får
söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 §
uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

22 §

Har en arbetsgivare avlidit och
skall betalningsskyldighet åläggas
för arbetsgivaravgifter som belöper
på tid före dödsfallet, skall betal-
ningsskyldigheten åläggas dödsbo-
et.

Har en arbetsgivare avlidit är
dödsboet efter honom skyldigt att
betala de arbetsgivaravgifter som
belöper på tid före dödsfallet.

124

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27a§

Arbetsgivaravgifter och anstånds-
ränta som inte har betalats i rätt tid
och ordning får omedelbart drivas
in.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

28 §^s

Har arbetsgivaravgifter inte beta-
lats i den tid och ordning som är
föreskriven i denna lag för betal-
ning av sådan avgift eller som har
bestämts enligt 7 §, 19§ andra styc-
ket eller 54 §, utgår restavgift och
tilläggsavgift enligt 58 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272). Därvid
skall bestämmelserna i 58 § 2 mom.
första stycket samma lag tillämpas.

(1953:272). Därvid skall bestäm-
melserna i 58 § 2 mom. första styc-
ket samma lag tillämpas.

30 §⁶

Har ett beslut om arbetsgivarav-
gifter överklagats eller kan annars
avgiftsbeloppet antas komma att
sättas ned får skattemyndigheten
medge anstånd med betalningen.
Därvid gäller bestämmelserna i
49 § 1, 2 och 3 mom. uppbörds-
lagen (1953:272) i tillämpliga de-
lar.

Sedan skattemyndigheten ålagt
arbetsgivaren betalningsskyldighet

Senaste lydelse 1987:1208.

Senaste lydelse 1990:332.

125

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för räntebeloppet får det omedelbart

drivas in.

I fråga om befrielse från anståndsränta gäller bestämmelserna i 49 § 5
mom. uppbördslagen.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

31 §⁷

Bestämmelserna i 1 —13 och
15- 30 §§ gäller också redaravgift,
om inte annat följer av vad som
föreskrivs i andra stycket eller i
32-35 och 37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1
mars året efter utgiftsåret i 17 § skall
i fråga om redaravgift gälla den 30
april året efter utgiftsåret.

Bestämmelserna i 1 — 72, 27 — 30
och 50—67§§ gäller också redarav-
gift, om inte annat följer av vad som
föreskrivs i andra stycket eller i
32-35 och 37 §§.

I stället för tidsangivelsen den 1
mars året efter utgiftsåret i 70 § skall
i fråga om redaravgift gälla den 30
april året efter utgiftsåret.

37 §

Beslut om betalningsskyldighet
för redaravgift får meddelas bara
om sjömansskatt har betalats för
lönen eller om den sjömansskatt
som belöper på lönen får drivas in.

Beslut som medför betalnings-
skyldighet för redaravgift får med-
delas bara om sjömansskatt har be-
talats för lönen eller om den sjö-
mansskatt som belöper på lönen får
drivas in.

38 §

39 §

Senaste lydelse 1987:1208.

126

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

från arbetsgivaren skall dock av- betsgivaren skall dock avgiftstillägg
giftstillägg utgå enligt bestämmel- utgå enligt bestämmelserna i 38 §.
serna i 38 §.

40 §

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Har avgiftsunderlaget uppskat-
tats med stöd av 10 eller 18§ på
grund av att uppbördsdeklaration
eller årsuppgift inte har lämnats,
påförs avgiftstillägg om uppbörds-
deklaration eller årsuppgift inte
kommit in trots att anmaning har
sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget
beräknas till 20 procent av det av-
giftsbelopp som på grund av upp-
skattningen påförs utöver vad som
skulle ha utgått enligt skriftliga
uppgifter som arbetsgivaren läm-
nat. Till den del uppskattningen in-
nefattar rättelse av oriktig uppgift
från arbetsgivaren skall avgiftstill-
lägg utgå enligt bestämmelserna i
38 §.

41 §⁸

42 §

Avgiftstillägg påförs inte i sam-
band med rättelse av en felräkning
eller felskrivning, som uppenbart
framgår av uppbördsdeklaration el-
ler annat skriftligt meddelande från
arbetsgivaren.

Har en arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift, påförs inte avgiftstill-
ägg.

46 §⁹

Om betalningsskyldighet för ett
avgiftsbelopp enligt 20 § inte längre
kan åläggas får skattemyndigheten
inte påföra avgiftstillägg på belop-
pet.

Om betalningsskyldighet för ett
avgiftsbelopp inte längre föreligger
får skattemyndigheten inte påföra
avgiftstillägg på beloppet.

⁸ Senaste lydelse 1990:332.

⁹ Senaste lydelse 1990:332.

127

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avgiftstillägg får inte påföras om arbetsgivaren har avlidit.

Omprövning

50 §

Skattemyndigheten får avstå från
att på eget initiativ ompröva ett be-
slut, om omprövningen skulle avse
endast ett mindre belopp.

51 §

Om en fråga som avses i 50 § har
avgjorts av allmän förvaltnings-
domstol, får skattemyndigheten inte
ompröva frågan.

Omprövning på begäran av ar-
betsgivaren

52 §

Om arbetsgivaren gör sannolikt
att han inte inom tvä månader före
utgången av den tid som anges i
första stycket fått kännedom om ett
beslut enligt denna lag som är till
hans nackdel eller handling med
uppgift om vad han ålagts att beta-
la, får han ändå begära ompröv-
ning. Begäran skall ha kommit in
inom två månader från den dag han

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

128

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

fick sådan kännedom.

Har arbetsgivaren inom den tid
som anges i första eller andra styc-
ket gett in skrivelsen med begäran
om omprövning till en annan skat-
temyndighet än den som fattat be-
slutet eller till en allmän förvalt-
ningsdomstol, Jår ärendet ändå prö-
vas. Skrivelsen skall då omedelbart
översändas till den skattemyndighet
som fattat beslutet med uppgift om
den dag då handlingen kom in till
myndigheten eller domstolen.

53 §

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

54 S

55 §

Även om tiden för begäran om
omprövning har gått ut, får ett be-
slut om avgiftstillägg på begäran av
arbetsgivaren omprövas, så länge
beslutet i den avgiftsfråga som för-
anlett avgiftstillägget inte har vunnit
laga kraft.

56 §

129

9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Omprövning på initiativ av skat-
temyndigheten

57 §

Omprövar skattemyndigheten
självmant ett avgiftsbeslut. får om-
prövningsbeslut som är till arbetsgi-
varens fördel meddelas före utgång-
en av det sjätte året efter utgiftsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut Jår
meddelas även efter utgången av
sjätte året efter utgiftsåret, om det
föranleds av skattemyndighets eller
allmän förvaltningsdomstols beslut
angående annat utgiftsår eller an-
nan arbetsgivare eller om ett belopp
som har inräknats i avgiftsunderla-
get inte har ansetts utgöra inkomst
av anställning vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst.

Även om tiden för omprövning en-
ligt första stycket har gått ut får
skattemyndigheten till arbetsgiva-
rens fördel självmant ompröva ett
beslut om avgiftstillägg så länge be-
slutet i den avgiftsfråga som föran-
lett avgiftstillägget inte har vunnit
laga kraft.

58 §

Ett omprövningsbeslut som är till
nackdel för arbetsgivaren får, utom i
fall som avses i tredje stycket samt i
60 och 61 inte meddelas efter
utgången av andra året efter utgifts-
året.

Har arbetsgivaren inte gett in
uppbördsdeklaration i rätt tid, Jår
ett omprövningsbeslut som är till
hans nackdel meddelas efter ut-
gången av den tid som anges i första
stycket. Ett sådant omprövningsbe-
slut får meddelas inom ett år från
den dag uppbördsdeklarationen
kom in till skattemyndigheten, doek
senast före utgången av sjätte året
efter utgiftsåret.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

130

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Efterprövning

59§

60 §

Efterprövning får ske om arbetsgi-
varen

1. i uppbördsdeklaration eller på
annat sätt lämnat oriktig uppgift,

2. lämnat oriktig uppgift i mål
om arbetsgivaravgifter,

3. underlåtit att lämna uppbörds-
deklaration eller infordrad upplys-
ning

och den oriktiga uppgiften eller
underlåtenheten medfört att ett av-
giftsbeslut blivit felaktigt eller inte
fattats.

61 §

Efterprövning får också ske

1. vid rättelse av felräkning, miss-
skrivning eller annat uppenbart för-
biseende,

2. om ett belopp som inte har in-
räknats i avgiftsunderlaget har an-
setts utgöra inkomst av anställning
vid beräkningen av pensionsgrun-
dande inkomst.

Efterprövning enligt första stycket
2 får inte ske om beslutet skulle
framstå som uppenbart oskäligt.

62 §

Efterprövning enligt 60 § och 61 §
första stycket 1 får ske endast om
den avser belopp av någon betydel-
se.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

131

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Efterprövning får inte ske om
skattemyndigheten tidigare fattat
beslut om efterprövning avseende
samma fråga.

63 §

Skattemyndighetens beslut om
efterprövning skall meddelas före
utgången av sjätte året efter utgifts-
året om inte annat anges i 64-
66 §§.

64 §

Beslut om efterprövning enligt
61 § första stycket 2 får meddelas
även efter den tid som anges i 63 §
men senast sex månader efter det
beslut som föranleder ändringen.

Om arbetsgivaren har avlidit, får
beslut om efterprövning inte medde-
las efter utgången av det andra året
efter det kalenderår då bouppteck-
ningen efter honom gavs in för re-
gistrering.

65 §

Har arbetsgivaren på sätt som an-
ges i 14 § andra stycket skattebrotts-
lagen (1971:69) delgetts underrät-
telse om misstanke om brott som
avser arbetsgivaravgifterna eller har
åtal väckts mot honom för sådant
brott, får beslut om efterprövning för
den period som brottet avser medde-
las av skattemyndigheten även efter
utgången av den tid som anges i
63 §. Detsamma gäller om tiden för
att ådöma arbetsgivaren påföljd för
sådant brott har förlängts genom be-
slut enligt 14 a § skattebrottslagen.

Beslut om efterprövning får i fall
som avses i 12 § skattebrottslagen
också meddelas efter utgången av
den tid som anges i 63 §.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

132

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beslut enligt första stycket skall
meddelas före utgången av kalen-
deråret efter det år då någon av de
där angivna åtgärderna först vid-
togs. Beslut enligt andra stycket skall
meddelas före utgången av kalender-
året efter det år då åtgärd som avses
i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har
arbetsgivaren avlidit skall dock be-
slut om efterprövning meddelas
inom sex månader från dödsfallet.

66 §

Beslut om särskilda debiteringsåt-
gärder

67 §

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

(50§'°) 68 §

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten.

Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskattenämn-
den.

Riksskatteverkets, skattemyndig-

hetens eller sjömansskattekontorets

¹⁰ Senaste lydelse 1990:332.

133

10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 46

Nuvarande lydelse

beslut om revision eller beslut var-
igenom vite har förelagts får inte
överklagas.

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

(50a§")

Överklagande av riksskatteverket
skall vara skriftligt och ha kommit
in inom två månader från det beslu-
tet meddelades.

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att arbetsgivaravgifter på-
förs en arbetsgivare.

(5/r²)

69 §

Föreläggande vid vite och beslut
om revision får inte överklagas.

Arbetsgivarens överklagande m. m.

⁷⁰ §

Överklagandet skall vara skrift-
ligt och, om inte annat föreskrivs i
andra eller tredje stycket, ha kom-
mit in före utgången av det sjätte
året efter utgiftsåret. Om det över-
klagade beslutet har meddelats efter
den 30 juni sjätte året efter det ut-
giftsår som beslutet avser och arbets-
givaren har fått del av beslutet efter
utgången av oktober samma år, får
överklagandet dock komma in inom
två månader från den dag då arbets-
givaren fick del av beslutet.

Överklagande av beslut enligt 6 §
tredje stycket eller 7 § skall ha kom-
mit in inom två månader från den
dag arbetsgivaren fick del av beslu-
tet.

Överklagande av beslut enligt 22
a § skall ha kommit in inom tre vec-
kor från det klaganden fick del av
beslutet.

Ett avgiftsbeslut får överklagas
även om det inte gått klaganden
emot.

71 §

Åven om tiden för överklagande
har gått ut, får ett beslut om avgifts-
tillägg överklagas så länge beslutet i
den avgiftsfråga som föranlett av-
giftstillägget inte har vunnit laga
kraft.

72 §

¹¹ Senaste lydelse 1990:332.

¹² Senaste lydelse 1990:332.

134

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ret. Ansökningshandlingen skall ha
kommit in före överklagandetidens
utgång.

Om överklagandet avser ett beslut
om månadsavgift och årsavgift som
skall omfatta månadsavgiften har
beslutats, skall överklagandet anses
avse beslutet om årsavgift.

Överklagande av riksskatteverket el-
ler det allmänna ombudet för sjö-
mansskatt

73 §

Överklagandet skall vara skriftligt
och ha kommit in inom tidsfrist som
enligt 57, 58 och 63-66 §§ gäller
för beslut om omprövning pä initia-
tiv av skattemyndighet eller efter så-
dan tid men inom två månader från
den dag då det överklagade beslutet
meddelades.

Överklagas ett omprövningsbeslut
som avser efterprövning och yrkas
ändring till arbetsgivarens nackdel,
skall överklagandet ha kommit in
inom två månader från den dag då
beslutet meddelades.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

(52 §'³)

Länsrättens beslut i fråga som av-
ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 22 a §
andra stycket eller 30 § första styc-
ket får dock inte överklagas.

74?

Riksskatteverket får hos länsrät-
ten yrka att arbetsgivaravgifter på-
förs en arbetsgivare.

Riksskatteverket får inte överkla-
ga ett beslut enligt 22 a §.

75 §

Om riksskatteverket har överkla-
gat ett avgiftsbeslut, skall därav för-
anledd talan om särskild avgift fö-
ras samtidigt.

Överklagande av länsrättens och
kammarrättens beslut m. m.

76 §

Länsrättens beslut i fråga som av-
ses i 6 § tredje stycket, 7 §, 22 a §
andra stycket eller 30 § första styc-
ket får inte överklagas.

135

¹³ Senaste lydelse 1990:332.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i ärenden och mål om
arbetsgivaravgifter som belöper på tid efter ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om ärenden och mål
om arbetsgivaravgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.

136

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 41, 48 och 48 a §§ samt rubriken närmast före
40 b § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Gemensamma bestämmelser om be-
skattningsbeslut

Föreslagen lydelse

Gemensamma bestämmelser om be-
skattningsbeslut m. m.

41 §

Beskattningsbeslut meddelas av
skattemyndigheten i det län där
den skattskyldige är registrerad el-
ler, om han inte är registrerad, där
han bort vara registrerad.

Beslut i beskattningsärende med-
delas av skattemyndigheten i det
län där den skattskyldige är regist-
rerad eller, om han inte är regist-
rerad, där han bort vara regist-
rerad.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § tred-
je stycket taxeringslagen
(1990:324) gäller även i fråga om
beslut i beskattningsärende.

Om ett beskattningsärende har ett
nära samband med ett taxerings-
ärende som enligt 2 kap. 4 § tax-
eringslagen skall avgöras i skatte-
nämnd och det är lämpligt att ären-
dena prövas i ett sammanhang, Jår
även beskattningsärendet avgöras i
skattenämnd.

Betalas inte skatt i behörig tid och
gift, som belöper på denna, drivas in

ordning skall skatten och den restav-

a§

Lagen omtryckt 1990:576.

137

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tebeloppet och restavgift enligt
47 §. Betalningsskyldigheten får
jämkas eller efterges om det förelig-
ger särskilda skäl.

betalningsskyldig för skattebelop-
pet och restavgift enligt 47 §. Betal-
ningsskyldigheten får jämkas eller
efterges om det föreligger särskilda
skäl.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp eller restavgift
enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

138

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 16 och 17 §§ lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 16 §

Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.

5 kap. 17 §

Har någon, i egenskap av företrä-
dare för skattskyldig som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåtit att be-
tala in skatt i rätt tid och ordning,
är han tillsammans med den skatt-
skyldige betalningsskyldig för skat-
ten. Betalningsskyldigheten får
jämkas eller efterges om det förelig-
ger särskilda skäl.

Har någon, i egenskap av företrä-
dare för skattskyldig som är juri-
disk person, uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåtit att be-
tala in skatt i den tid och ordning
som anges i 2 kap.6 — 9§§ och 5
kap. 1 §, är han tillsammans med
den skattskyldige betalningsskyldig
för skatten. Betalningsskyldigheten
får jämkas eller efterges om det fö-
religger särskilda skäl.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp enligt första
stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4§ preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

139

5 Förslag till

Lagom ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 10 §²

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 27 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare el-
ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el-
ler

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 — 3.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffan-
de koncernen. Bestämmelserna i första —tredje och sjätte styckena äger
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lagen omtryckt 1982:739.

Senaste lydelse 1984:945.

140

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.
i vissa foretag

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovis-
ning m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 10 §'

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att före-
taget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 77 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare el-
ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el-
ler

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 —3.

I ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första —tredje styckena tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Senaste lydelse 1984:946.

141

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar

Prop. 1990/91:46

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 13 §

1 revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär-
deskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 77 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare el-
ler 22 § lagen om mervärdeskatt, el-
ler

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen eller 4 § lagen
(1984:668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare eller 22 §
lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 —3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1 —4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första —tredje och sjätte styckena
tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

142

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-10-04

Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil
Werner, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 har
regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Olsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.

Till förslagen till ändring av 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt
och 5 kap. 17 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
bör knytas en övergångsbestämmelse om tillämpning av äldre bestämmel-
ser som motsvarar den som föreslås beträffande lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

I övrigt föranleder de remitterade förslagen ingen erinran.

Prop. 1990/91:46

Bilaga 3

143

Innehåll

Prop. 1990/91:46

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3

Författningsförslag ........................................... 4

1 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) .................. 4

2 Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare .......................................... 17

3 Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt .......... 32

4 Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-

ringsavgifter................... 34

5 Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)................ 35

6 Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa företag.............................................. 36

7 Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar .. 37

8 Lagom ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun-

dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring .... 38

9 Lagom ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyl-

dighet beträffande vissa uppdragsersättningar................. 39

10 Lagom ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestäm-

melser i uppbördslagen (1953:272) m. m...................... 42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 1990 . 43

1 Inledning.................................................. 43

2 Det nya förfarandet......................................... 44

2.1 Allmänt.............................................. 44

2.2 Automatiska skatte-och avgiftsbeslut .................... 46

2.3 Omprövning på begäran av den skattskyldige eller arbetsgiva-

ren .................................................. 48

2.4 Omprövning på skattemyndighetens initiativ.............. 49

2.5 Tidsfristerna för omprövning på skattemyndighetens initiativ 50

2.6 Efterprövning......................................... 51

2.7 Omprövning vid ny eller ändrad praxis................... 52

2.8 Överklagande av skattskyldig eller arbetsgivare............ 53

2.9 Överklagande av det allmänna .......................... 54

2.10 Slopad årsuppgift...................................... 54

2.11 Ställföreträdares ansvar ................................ 55

2.12 Ekonomiska och administrativa konsekvenser............. 57

3 Beslutsbehörigheten i ärenden rörande mervärdeskatt........... 57

4 Övriga frågor .............................................. 58

5 Upprättade lagförslag....................................... 59

6 Författningskommentarer ................................... 60

6.1 Lagen om ändring i uppbördslagen (1953:272) ............. 60

6.2 Lagen om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialav-

gifter från arbetsgivare .................................. 66

6.3 Lagen om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt ..... 73

6.4 Lagen om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.................................... 74

6.5 Lagen om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och upp-

giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar ....... 74

6.6 Lagen om ändring i lagen (1983:850) om undantag från vissa

bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m............. 75

6.7 Övriga lagförslag ....................................... 75

7 Hemställan................................................ 76

8 Beslut .................................................... 76

144

Bilagal Lagförslag från RSV:s promemoria den 23 april 1990 .... 77 Prop. 1990/91.46

Bilaga 2 De remitterade lagförslagen.......................... 109

Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................. 143

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

145

Regeringens proposition1990/91:46