Prop.
1990/91:45
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
ErikÅsbrink
1 propositionen föreslås att gränsen för högsta tillåtna månadsinsättning i
allemanssparandet höjs från 800 kr. till 1 200 kr. Samtidigt höjs maximi-
gränsen för insättningar från 100 000 kr. till 150 000 kr.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 45
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande
Härigenom föreskrivs att 4 8 lagen (1983:890) om allemanssparande1
Prop. 1990/91:45
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4
Vaije sparare får sätta in högst
800 kronor i månaden i allemans-
sparandet.
Spararens insättningar, i före-
kommande fall minskade med ut-
tag, får sammanlagt inte överstiga
700 000 kronor.
Föreslagen lydelse
2
Varje sparare får sätta in högst
7 200 kronor i månaden i allemans-
sparandet.
Spararens insättningar, i före-
kommande fall minskade med ut-
tag, får sammanlagt inte överstiga
750 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
1 Lagen omtryckt 1986:522.
2 Senaste lydelse 1989:989.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-
ström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Åsbrink
1.1 Bakgrund
Staten har under senare år på flera sätt sökt stimulera hushållens sparande.
Allemanssparandet, som infördes år 1984, har varit en viktig insats för
denna sparstimulans.
När allemanssparandet infördes var det tillgängligt för alla här i landet
kyrkobokförda personer fr.o.m. det år de fyllde 16 år (prop. 1983/84:30
FiU 13, rskr. 32, SFS 1983:890). Åldersgränsen och ett förbud för allemans-
fonderna att lämna utdelning upphör att gälla den 1 januari 1991 (prop.
1989/90:150, FiU40, rskr. 358, SFS 1990:814).
Sparande kan ske på ett allemanssparkonto i bank och i högst två al-
lemansfonder. Sedan år 1985 får en sparare sätta in högst 800 kr. i månaden
i allemanssparandet. Vid fyra tillfallen har spararna getts möjlighet till ex-
trainsättningar. Spararens insättningar, i förekommande fall minskade med
uttag, får sammanlagt i de båda sparformerna inte överstiga 100 000 kr. Den
som sparat maximalt, inkl, alla extrainsättningar, kommer vid årsskiftet
1990/91 att ha ett totalt nettosparande på 83 000 kr.
Från ett allemanskonto kan uttag göras när som helst, men spararen får då
betala en uttagsavgift om en procent av det uttagna beloppet, dock lägst
20 kr. Denna avgift tillfaller den bank som förmedlar sparandet. En sparare
får flytta sina sparmedel inom allemanssparandet. Banken är berättigad till
ersättning med högst 100 kr. av spararen för kostnader i samband med
sådana överföringar. Någon uttagsavgift skall då inte betalas.
1.2 Allemanssparandets utveckling
Under de sju år som förflutit sedan allemanssparandet introducerades har
antalet sparare successivt ökat och behållningen vuxit kraftigt. Ända fram
till slutet av år 1989 var insättningarna större än uttagen i systemet. Under
det senaste halvåret har emellertid de samlade uttagen varit större än in-
sättningarna.
Vad gäller fördelningen mellan allemansspar och allemansfond domine-
rade allemansspar inledningsvis beträffande både antalet konton och de Prop. 1990/91:45
månatliga insättningarna. Sedan år 1986 har emellertid antalet konton ökat
snabbare på allemansfond än på allemansspar. Under år 1989 var nettoin-
sättningarna på allemansfond av samma storleksordning som nettoinsätt-
ningarna på allemansspar. Sedan flyttning av sparade medel mellan alle-
mansfond och allemansspar blev tillåtet den 1 januari i år har betydande
belopp överförts från allemansspar till allemansfond.
Allemansspar omfattade i augusti 1990 ca 1,8 miljoner sparare med en
sammanlagd behållning på ca 57 miljarder kronor. Även antalet konton på
allemansfond uppgick vid denna tidpunkt till ca 1,8 miljoner med en total
behållning, inkl, värdestegring, på uppskattningsvis 45 miljarder kronor.
Mitt förslag: Högsta tillåtna månadsinsättning höjs från 800 kr. till
1 200 kr.
Skälen för mitt förslag: Allemanssparandet har blivit den utan jämförelse
mest omfattande sparformen i Sverige. Hushållens samlade sparande är
trots detta alltför lågt. Skattereformen förväntas få till resultat att hushållens
disponibla inkomster ökar tack vare en marginalskattesänkning. Fortsatta
sparstimulerande åtgärder är därför nödvändiga för att hejda en alltför stor
ökning av hushållens konsumtion. Inom ramen för skattereformen kommer
ränta och realiserad värdestegring inom allemanssparandet att beskattas
med 20 procent fr.o.m. år 1991. Dagens skattemässiga favör gentemot van-
ligt banksparande kommer därigenom att minska. I det avseendet avspeglar
skattereformen en långsiktig strävan att successivt ersätta selektiva sparsti-
mulanser med generellt verkande sparfrämjande villkor.
Högsta tillåtna månadsinsättning har sedan år 1985 varit 800 kr. För att
ytterligare stimulera sparandet föreslår jag att högsta tillåtna månadsinsätt-
ning höjs till 1 200 kr. En höjning av taket för månadsinsättningarna ligger
i linje med nämnda strävan mot sparvänliga villkor. Förslaget beräknas
innebära liten extra belastning på statsbudgeten.
I detta sammanhang vill jag upplysa om att det inom finansdepartementet
nu också görs en översyn av allemansfondernas placeringsregler, i syfte att
jämställa olika placerare på kapitalmarknaden.
Mitt förslag: Maximigränsen förde samlade nettoinsättningarna höjs
från 100 000 kr. till 150 000 kr.
Skälen för mitt förslag: En höjning av det maximala insättningsbeloppet
per månad medför att en höjning av maximigränsen för nettoinsättningar Prop. 1990/91:45
också måste övervägas. Den som deltagit i allemanssparandet från början
kommer att nå taket på 100 000 kr. i början av år 1992. Av skäl som redan
framgått anser jag att det är viktigt att stimulera denna grupp till ett fortsatt
sparande i allemansspar. Detta talar för en höjning av maximigränsen och
en lämplig gräns är enligt min mening 150 000 kr.
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats ett
förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.
Lagförslaget är av enkel beskaffenhet. Lagrådets hörande skulle därför
sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.