Regeringens proposition
1990/91:40

om ändrade kapitaltäckningsregler med
anledning av skattereformen, m. m.

Prop.

1990/91:40

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut
ändras. Ändringarna föranleds av skattereformen. Förslaget innebär att de
s. k. värderegleringsreserverna utmönstras ur kapitalbasen och att skatte-
utjämningsreserven (surven) till 70% räknas in i kapitalbasen som primärt
kapital. Vidare föreslås att som huvudregel alla tillgångar vid beräkningen
av kapitalkravet skall tas upp till bokfört värde. Syftet är inte att kravet på
kapitaltäckning skall ändras.

Ändringarna berör banker, kreditaktiebolag, fondkommissionsbolag
och finansbolag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1991. De nya reglerna
skall böija tillämpas vid det årsbokslut då värderegleringsreserverna skall
återföras till beskattning och avsättning till surv första gången kan göras.

Enligt en övergångsbestämmelse till de kapitaltäckningsregler som träd-
de i kraft den 1 februari 1990 får värdehandlingar och andra fordringar för
vilka försäkringsbolag svarar intill utgången av 1990 hänföras till en grupp
av placeringar som kräver lägre kapitaltäckning. I propositionen förordas
att denna övergångsregel inte skall förlängas.

I propositionen föreslås vidare vissa följdändringar i banklagstiftningen
m.m. på grund av de möjligheter för utlänningar att förvärva aktier i
svenska bankaktiebolag som infördes den 1 augusti 1990.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 40

Huvuddelen av lagförslagen i denna proposition har granskats av
lagrådet. Propositionen innehåller därför tre delar: lagrådsremissen
(s. 24), lagrådets yttrande (s. 43) och föredragande statsrådets anmä-
lan av lagrådets yttrande m.m. (s. 45).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla
tre delarna.

Prop. 1990/91:40

Propositionens lagförslag

Prop. 1990/91:40

1 Förslag till

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 a och 10 §§, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 2 §
bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

2 kap.

9a§‘

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. I bankaktiebolag eget kapital, i sparbanker reservfonder och upp-
skrivningsfonder samt i föreningsbanker eget kapital med undantag för
förlagsinsatser.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
som svarar mot bankens reserver ningsreserven.

för utlåning och garantiförbin-
delser.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bankens reserver
för aktier, obligationer och ut-
ländska valutor, dock högst sjut-
tio procent av skillnaden mellan
nettobokföringsvärdet och det
lägsta av anskaffningsvärdet och
marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsandels-
bevis samt förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig
löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bankens övriga
borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften
av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstå-
ende löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar
tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till
förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av bankverksamhet. Någon
avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent
av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokför-
da värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bankens egna

Senaste lydelse 1989:1086.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

xkapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i
företag som omfattas av bestämmelserna i 11 §.

10 §2

Kapitalkravet enligt 9 § bestäms i förhållande till bankens tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för banken (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk
kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar.

3. Värdehandlingar och fordringar för vilka utländska stater eller cent-
ralbanker svarar, om värdehandlingen eller fordran gäller i den
nationella valutan och är refinansierad i samma valuta.

4. Övriga värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de
utländska stater och centralbanker som regeringen föreskriver.

5. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-
marknaden, för vilka säkerheten utgörs av sådana tillgångar som
avses i 1 eller sådana statliga värdehandlingar som avses i 2-4.

B 1. Värdehandlingar och fordringar för vilka allmänna pensionsfonden
eller ett svenskt företag som bedriver något slag av bankverksamhet
svarar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en kommun eller en
därmed jämförlig samfallighet i någon av de utländska stater som
regeringen föreskriver.

3 Värdehandlingar och fordringar med en återstående löptid av högst
ett år för vilka en utländsk bank svarar.

4. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en bank i någon av
de utländska stater som regeringen föreskriver.

5. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de inter-
nationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.

6. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-
marknaden, för vilka säkerheten utgörs av värdehandlingar eller
fordringar som anges i 5.

C Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmark-
naden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller
tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som banken
bestämt efter särskild värdering.

D Övriga tillgångar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-
marknaden.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 9 a § sista stycket skall räknas av från kapital-
basen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som banken,

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
banken,

— fordringar mellan en sparbank och Sparbankernas Bank samt

— fordringar mellan en föreningsbank och Föreningsbankemas Bank.

Senaste lydelse 1989:1086.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver som
avses i 9a § andra stycket B och
C har satts av, värderas till sitt
bruttobokföringsvärde, aktier,
obligationer och utländska valu-
tor dock högst till sitt marknads-
värde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

8 kap.

Bankinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspek
tionen

1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktiebo
lagslagen (1987:618),

2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap

7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,

3. förklarat fråga om fusion för-
fallen enligt 11 kap. 6 § tredje styc-
ket bankaktiebolagslagen, 7 kap.
7 § tredje stycket sparbankslagen
(1987:619) eller 10 kap. 5§ tredje
stycket föreningsbankslagen (1987:
620), eller

4. förelagt eller dömt ut vite en-
ligt 9 kap. 3 § denna lag.

3. förklarat fråga om fusion för-
fallen enligt 11 kap. 6 § tredje styc-
ket bankaktiebolagslagen, 7 kap.
7 § tredje stycket sparbankslagen
(1987: 619) eller 10 kap. 5 § tredje
stycket föreningsbankslagen (1987:
620),

4. förelagt eller dömt ut vite en-
ligt 9 kap. 3 § denna lag, eller

5. fattat beslut om att avskriva
anmälan eller vägra registrering en-
ligt 12 kap. 8 § första stycket bank-
aktiebolagslagen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

9 kap.

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet

1. till bankinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter
om sådana omständigheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt
denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619)
eller föreningsbankslagen (1987:620),

2. underlåter att enligt bankaktiebolagslagen föra aktiebok, aktiebrevsre-
gister eller förteckning enligt 3 kap. 13 § eller att hålla aktiebok tillgänglig
eller bryter mot förbudet i 3 kap. 13 § tredje stycket att utan samtycke
lämna uppgifter ur där avsedd förteckning,

3. underlåter att enligt föreningsbankslagen föra medlemsförteckning
eller lämna skriftlig uppgift enligt 3 kap. 6 § fjärde stycket samma lag,

4. underlåter att enligt 7 kap. 12 §
första stycket andra meningen
bankaktiebolagslagen, 3 kap. 11 §
första stycket andra meningen spar-
bankslagen eller 6 kap. 11 § första
stycket andra meningen förenings-
bankslagen sammankalla styrelsen
på begäran av styrelseledamot eller
underlåter att iaktta vad som enligt
7 kap. 13 § första stycket andra el-
ler tredje meningen bankaktiebo-
lagslagen, 3 kap. 12 § första stycket
andra eller tredje meningen spar-
bankslagen eller 6 kap. 12 § första
stycket andra eller tredje meningen
föreningsbankslagen gäller för sty-
relsens beslut.

4. underlåter att enligt 7 kap. 12 §
första stycket andra meningen
bankaktiebolagslagen, 3 kap. 11 §
första stycket andra meningen spar-
bankslagen eller 6 kap. 11 § första
stycket andra meningen förenings-
bankslagen sammankalla styrelsen
på begäran av styrelseledamot eller
underlåter att iaktta vad som enligt
7 kap. 13 § första stycket andra el-
ler tredje meningen bankaktiebo-
lagslagen, 3 kap. 12 § första stycket
andra eller tredje meningen spar-
bankslagen eller 6 kap. 12 § första
stycket andra eller tredje meningen
föreningsbankslagen gäller för sty-
relsens beslut,

5. bryter mot 12 kap. 4§ första
eller andra stycket, 7 £ tredje stycket
eller 9 § bankaktiebolagslagen, eller

6. bryter mot 4 kap. 6§ tredje
stycket eller 5 kap. 4 § tredje stycket
bankaktiebolagslagen såvitt dessa
lagrum rör förbehåll enligt 12 kap.
1 § samma lag.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 8 kap. 5 § och 9 kap. 2 §, den
1 januari 1991 och i övrigt den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter i 2 kap. 9 a och 10 §§ gäller till utgången av det
räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

2 Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Prop. 1990/91:40

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 §, 3 kap. 11 §, 4 kap. 6 §, 5 kap. 4 §
och 10 kap. 4 § bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

2 kap.

Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en
dagtecknad teckningslista som skall innehålla uppgifter om

1. det belopp som skall betalas för varje aktie,

2. tiden för aktiernas betalning, samt

3. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman, om
sådan kallelse skall ske enligt 10 §.

I teckningslistan skall finnas en
erinran om den inskränkning i rät-
ten att förvärva aktier som före-
skrivs i 3 kap. 3 §.

Till teckningslistan skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet och bolags-
ordningen.

3 kap.

11§‘

Har aktier i ett avstämningsbolag
lämnats till förvaltning hos en bank
eller fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av ak-
tier, kan, i stället för aktieägaren,
banken eller fondkommissionären
föras in i aktieboken.

Har aktier i ett avstämningsbolag
lämnats till förvaltning hos en bank
eller fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av ak-
tier, kan, i stället för aktieägaren,
banken eller fondkommissionären
föras in i aktieboken. År aktier i
avstämningsbolag föremål för han-
del vid utländsk fondbörs, kan, efter
särskilt tillstånd, i bolagets ak-
tiebok, i stället för aktieägare som är
bosatt utomlands, införas den som
fått uppdrag att i utlandet förvalta
hans aktier.

I aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för annans räkning.
Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som en-
ligt 10 § skall föras in om aktieägaren.

För rätt till registrering som för-
valtare krävs, utöver vad som sägs i
första stycket, att förvaltaren upp-
fyller de villkor som gäller för infö-
rande av ägaren i aktieboken. I ak-
tiekontolagen (1989:827) finns be-
stämmelser om auktorisation,

För rätt till registrering som för-
valtare krävs, utöver vad som sägs i
första stycket, att förvaltaren upp-
fyller de villkor som gäller för infö-
rande av ägaren i aktieboken. I ak-
tiekontolagen (1989:827) finns be-
stämmelser om auktorisation och

Senaste lydelse 1989:833.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

förvaltares åligganden, skyldighet
för bolaget och värdepapperscen-
tralen att för var och en hålla till-
gänglig en sammanställning av upp-
gifter från förvaltare om de aktie-
ägare som har mer än femhundra
aktier i bolaget registrerade i förval-
tares namn samt tillfällig införing i
aktieboken av ägare till förvaltarre-
gistrerade aktier.

tillstånd enligt denna lag, förvalta-
res åligganden, skyldighet för bola-
get och värdepapperscentralen att
för var och en hålla tillgänglig en
sammanställning av uppgifter från
förvaltare om de aktieägare som
har mer än femhundra aktier i bola-
get registrerade i förvaltares namn
samt tillfällig införing i aktieboken
av ägare till förvaltarregistrerade
aktier.

4 kap.

Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna
ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika
slag finns eller kan utges,

3. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det
räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder,

4. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har
eller vem som annars får teckna aktier,

5. den tid inom vilken aktier kan tecknas, när ett visst belopp eller ett
lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

6. den tid, inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,

7. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas,

8. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som
inte har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs
att fördelningen skall bestämmas av styrelsen, samt

9. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för varje
tecknad aktie.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt
första stycket 6 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1. det att kungörelse enligt 8 § skedde,

2. emissionsbeslutet, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid
den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 §
fjärde stycket eller 6 kap. 8 § skall
gälla för de nya aktierna, skall emis-
sionsbeslutet innehålla en erinran
om detta. I emissionsbeslutet skall
också erinras om den inskränkning
i rätten att förvärva aktier som fö-
reskrivs i 3 kap. 3 §.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 §
fjärde stycket, 6 kap. 8 § eller 12
kap. 1 § skall gälla för de nya aktier-
na, skall emissionsbeslutet innehål-
la en erinran om detta.

Om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen gäller för
avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det att kungö-
relse enligt 8 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissions-
bevis, skall detta anges i beslutet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

5 kap.

Beslutet om emission skall ange

1. emissionens belopp eller det högsta beloppet eller det lägsta och
högsta beloppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare
eller någon annan eller vem som annars får delta i emissionen,

3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst
belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen,

4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till
teckning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntefoten,

6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den
beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte
tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att fördel-
ningen skall bestämmas av styrelsen,

7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,

8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av op-
tionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen
ökas eller sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev för-
enade med optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller
upphör genom fusion,

9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte eller
nyteckning,

10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika
slag finns eller kan utges, samt

11. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det
räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt
första stycket 4 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1. det kungörelse enligt 6 § första stycket första meningen skedde,

2. beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 6 § fjärde stycket, eller

3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 §
fjärde stycket eller 6 kap. 8 § skall
gälla för de nya aktierna, skall emis-
sionsbeslutet innehålla en erinran
om detta. I emissionsbeslutet skall
också erinras om den inskränkning
i rätten att förvärva aktier som fö-
reskrivs i 3 kap. 3 §.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 §
fjärde stycket, 6 kap. 8 § eller 12
kap. 1 § skall gälla för de nya aktier-
na, skall emissionsbeslutet innehål-
la en erinran om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, gäller för
avstämingsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse
enligt 6 § första stycket första meningen skedde.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel vid Stockholms fondbörs,
kan det i emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller
den som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning påbörjas bestäm-
ma emissionens belopp, emissionskursen, räntefoten och villkoren för
utbyte eller nyteckning. I fråga om avstämningsbolag skall dock nämnda
villkor bestämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha
företrädesrätt att delta i emissionen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

10 kap.

Rätten skall forordna att bankaktiebolaget skall träda i likvidation, om

1. rörelsen inte öppnats inom ett år från bolagets bildande,

2. bolagets hela rörelse har överlåtits,

3. meddelad oktroj gått till ända
utan att ny oktroj beviljats eller re-
geringen har förklarat oktrojen
förverkad, eller

4. bolaget efter en konkurs som
avslutats med överskott inte inom
föreskriven tid har fattat beslut om
likvidation enligt 19 § andra styc-
ket.

3. regeringen har förklarat okt-
rojen förverkad,

4. bolaget efter en konkurs som
avslutats med överskott inte inom
föreskriven tid har fattat beslut om
likvidation enligt 19 § andra styc-
ket, eller

5. förhållandet mellan antalet
bundna och antalet fria aktier stri-
der mot förbehåll enligt 12 kap. 1 §
och bolaget inte efterkommit bank-
inspektionens föreläggande enligt
12 kap. 5 eller 6 §.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvi-
dationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankin-
spektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot eller aktieägare. I
det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon
som kan företräda bolaget.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. I fråga om bestående bankaktiebolag gäller äldre föreskrifter i 4 kap.
6 § och 5 kap. 4 § till dess att ett sådant beslut som avses i punkt 2 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1990:822) om ändring i bankaktiebo-
lagslagen (1987:618) har registrerats.

10

3 Förslag till

Prop. 1990/91:40

Lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag

Härigenom föreskrivs att 4 b och 4 c §§ lagen (1963:76) om kreditaktie-
bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4b§*

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det prir? ■ kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
som svarar mot bolagets reserver ningsreserven.

för utlåning och garantiförbin-
delser.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets reserver
för aktier, obligationer och ut-
ländska valutor, dock högst sjut-
tio procent av skillnaden mellan
nettobokföringsvärdet och det
lägsta av anskaffningsvärdet och
marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam-
manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita-
let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi-
ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det
nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet
som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet
uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande
och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger
tio procent av bolagets egna kaptial. Avräkning skall inte heller göras för
tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 d §.

Senaste lydelse 1989:1090.

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

4c§*

Kapitalkravet enligt 4 a § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D
bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 4 b § sista stycket skall räknas av från
kapitalbasen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 d §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som kreditaktiebola-
get samt

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
kreditaktiebolaget.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, yor vilka reserver som
avses i 4 b§ andra stycket B och
C har satts av, värderas till sitt
bruttobokföringsvärde, aktier,
obligationer och utländska valu-
tor dock högst till sitt marknads-
värde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser
värderas till halva sitt nomi-
nella belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nomi-
nella belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Senaste lydelse 1989:1090.

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kreditaktiebolag som
enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv inte är berättigade till
avdrag för avsättning till sådan reserv.

3. För andra kreditaktiebolag gäller äldre föreskrifter till utgången av det
räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

13

4 Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs att 18a och 18b §§ fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

18 a§*

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
som svarar mot bolagets reserver ningsreserven.

för utlåning och garantiförbin-
delser.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets reserver
för aktier, obligationer och ut-
ländska valutor, dock högst sjut-
tio procent av skillnaden mellan
nettobokföringsvärdet och det
lägsta av anskaffningsvärdet och
marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förslagsbevis
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam-
manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita-
let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi-
ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det
nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet
som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet
uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande
och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger
tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för
tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c §.

Senaste lydelse 1989:1093

Prop. 1990/91:40

14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

18 b §2

Kapitalkravet enligt 18 § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D
bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 18 a § sista stycket skall räknas av från
kapitalbasen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som fondkommis-
sionsbolaget samt

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
fondkommissionsbolaget.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver som
avses i 18 a § andra stycket B och
C har satts av, värderas till sitt
bruttobokföringsvärde, aktier,
obligationer och utländska valu-
tor dock högst till sitt marknads-
värde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

2 Senaste lydelse 1989:1093

15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas
närmast efter ikraftträdandet.

16

5 Förslag till                                                     Prop. 1990/91:40

Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av

svenska foretag m. m.

Härigenom föreskrivs att 9 och 13 §§ lagen (1982:617) om utländska

förvärv av svenska företag m. m. skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop.
1989/90:153

Föreslagen lydelse

Förvärvstillstånd behövs inte for förvärv

1. genom bodelning, arv eller testamente,

2. genom fusion enligt 14 kap. 8 §     2. genom fusion enligt 14 kap. 8 §

aktiebolagslagen (1975:1385),        aktiebolagslagen (1975:1385) eller

11 kap. 9 § bankaktiebolagslagen
(1987:618),

3. av aktier till en värdepappersfond enligt lagen (1990:000) om värde-
pappersfonder eller av andelar i en sådan fond,

4. av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med
företrädesrätt i förhållande till det antal aktier förvärvaren tidigare äger,

5. av aktier som förvärvaren har rätt att lösa på grund av förbehåll enligt
3 kap. 3 § aktiebolagslagen, om förvärvaren har fått tillstånd att utan
hinder av 7 § förvärva aktier i bolaget på grund av förbehållet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förvärv av aktier i strid mot ett
utlänningsförbehåll är ogiltiga. Den
som innehar skuldebrev eller op-
tionsbevis som avses i 5 kap. aktie-
bolagslagen (1975:1385) får dock
vid utbyte eller nyteckning erhålla
fria aktier, om skuldebrevet eller
optionsbeviset ger rätt till detta,
även om förhållandet mellan anta-
let bundna och antalet fria aktier
därmed skulle ändras eller redan
förut har ändrats i strid mot förbe-
hållet.

13 §

Förvärv av aktier i strid mot ett
utlänningsförbehåll är ogiltiga. Den
som innehar skuldebrev eller op-
tionsbevis som avses i 5 kap. aktie-
bolagslagen (1975:1385) eller 5
kap. bankaktiebolagslagen (1987:
618) får dock vid utbyte eller ny-
teckning erhålla fria aktier, om
skuldebrevet eller optionsbeviset
ger rätt till detta, även om förhål-
landet mellan antalet bundna och
antalet fria aktier därmed skulle
ändras eller redan förut har ändrats
i strid mot förbehållet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

17

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 40

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag

Prop. 1990/91:40

Härigenom föreskrivs att 11a och 11 b §§ lagen (1988:606) om finansbo-
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lla§‘

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital.

B. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets reserver
för utlåning och garantiförbin-
delser samt till följd av avskriv-
ning på egendom som upplåtits
till nyttjande.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets reserver
för aktier, obligationer och ut-
ländska valutor, dock högst sjut-
tio procent av skillnaden mellan
nettobokföringsvärdet och det
lägsta av anskaffningsvärdet och
marknadsvärdet.

B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
ningsreserven.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets reserver
Z///följd av avskrivning på egen-
dom som upplåtits till nyttjande.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam-
manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita-
let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi-
ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det
nominella värdet för vaije helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet
som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet
uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande
och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger
tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för
tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 c §.

Senaste lydelse 1989:1095

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

Hb§2

Kapitalkravet enligt 11 § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D
bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 11 a § sista stycket skall räknas av från
kapitalbasen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 c §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som finansbolaget
samt

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
finansbolaget.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver
som avses i 11 a § andra stycket
B och C har satts av, värderas till
sitt bruttobokföringsvärde, ak-
tier, obligationer och utländska
valutor dock högst till sitt mark-
nadsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar, för vilka
reserver som avses i 11 a §
andra stycket C har satts av,
värderas till sitt bruttobokfö-
ringsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Senaste lydelse 1989:1095

19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas
närmast efter ikraftträdandet.

20

7 Förslag till

Lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

Prop. 1990/91:40

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 4 § aktiekonto-
lagen (1989:827) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

I ett aktiekonto som avses i 2 § skall anges

1. aktieägarens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer
samt postadress,

2. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt post-
adress för panthavare och för den som har en rättighet på grund av sådan
inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses i 12,

3. det antal aktier som kontot omfattar med uppgift om aktiernas
nominella belopp och för vaije aktie huruvida full betalning har erlagts för
aktien till avstämningsbolaget,

4. till vilket slag vaije aktie hör, om aktier av olika slag kan finnas enligt
bolagsordningen,

5. i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie
av annat slag,

6. i förekommande fall att aktie är bunden,

7. förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie
som övergår till ny ägare,

8. utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av
aktiens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar,

9. i förekommande fall att aktieägaren har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av aktierna,

10. pantsättning avseende en aktie,

11. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad eller betal-
ningssäkring avseende en aktie eller panträtt i aktien,

12. inskränkning i rätten att fritt förfoga över en aktie som avses i 3 kap.
12 och 15 §§ aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 12 och 15 §§ försäkrings-
rörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 13 och 16 §§ bankaktiebolagslagen
(1987:618),

13. förbehåll enligt 15 kap. 8 § föräldrabalken.

Vid registrering av företrädesrätt
för en aktieägare att delta i en emis-
sion som avses i 4 kap. aktiebolags-
lagen eller 4 kap. försäkringsrörel-
selagen skall i aktiekontot anges om
rätten till ny aktie tillkommer ak-
tieägaren på grund av bunden eller
fri aktie.

Vid registrering av företrädesrätt
för en aktieägare att delta i en emis-
sion som avses i 4 kap. aktiebolags-
lagen, 4 kap. försäkringsrörelse-
lagen eller 4 kap. bankaktiebolags-
lagen skall i aktiekontot anges om
rätten till en ny aktie tillkommer
aktieägaren på grund av bunden el-
ler fri aktie.

Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet
ändrats, skall detta anges i aktiekontot så snart det kan ske.

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

8 kap.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer skall
pröva frågor om auktorisation av
förvaltare och om tillstånd för nå-
gon att införas i aktiebok enligt
3 kap. 10 § andra stycket aktiebo-
lagslagen (1975:1385) och 3 kap.
10 § andra stycket försäkringsrörel-
selagen (1982:713).

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer skall
pröva frågor om auktorisation av
förvaltare och om tillstånd för nå-
gon att införas i aktiebok enligt
3 kap. 10 § andra stycket aktiebo-
lagslagen (1975:1385), 3 kap. 10 §
andra stycket försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) och 3 kap. 11 §
första stycket bankaktiebolagslagen
(1987:618).

En auktorisation eller ett tillstånd enligt första stycket får förenas med
särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Aukto-
risationen eller tillståndet kan återkallas av den myndighet som har med-
delat auktorisationen eller tillståndet, om ett villkor har åsidosatts och
avvikelsen är betydande eller om annars förutsättningar för auktorisation
eller tillstånd inte längre föreligger.

Beslut i frågor om auktorisation eller tillstånd som har meddelats av
annan än regeringen får överklagas hos kammarrätten. Beslutet skall verk-
ställas även om det har överklagats, om inte kammarrätten förordnar
annat.

9 kap.

1 ett konto för skuldförbindelser som inte är förvaltarregistrerade skall
anges

1. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt post-
adress för borgenär, panthavare och den som har en rättighet på grund av
sådan inskränkning i rätten att fritt förfoga över skuldförbindelsen som
avses i 7,

2. skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuld-
förbindelser och dessas nominella belopp,

3. vid konvertibel fordran och
optionsrätt till nyteckning enligt
5 kap. aktiebolagslagen (1975:
1385) huruvida utbytes- eller teck-
ningsrätten avser bunden eller fri
aktie,

3. vid konvertibel fordran och
optionsrätt till nyteckning enligt
5 kap. aktiebolagslagen (1975:
1385) eller 5 kap. bankaktiebolags-
lagen (1987:618) huruvida utbytes-
eller teckningsrätten avser bunden
eller fri aktie,

4. verkställd utbetalning av kapitalbelopp eller ränta,

5. huruvida utbyte skett av
konvertibel fordran enligt 5 kap.
aktiebolagslagen eller 5 kap. bank-
aktiebolagslagen (1987:618),

5. huruvida utbyte skett av
konvertibel fordran enligt 5 kap.
aktiebolagslagen eller 5 kap. bank-
aktiebolagslagen,

6. huruvida utnyttjande skett av optionsrätt vid nyteckning på grund av
fordran som är förenad med optionsrätt till nyteckning enligt 5 kap.
aktiebolagslagen eller 5 kap. bankaktiebolagslagen,

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1990/91:40

7. andra inskränkningar for borgenären att ta emot betalning eller att i
övrigt göra betalningsutfästelsen gällande.

Kontot skall dessutom innehålla sådana uppgifter som avses i 2 kap. 3 §
första stycket 9—11 och 13.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

23

Finansdepartementet                                Pr°P-1990/91:40

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990

Närvarande: statsråden Engström, ordförande, och Hjelm-Wallén, S. An-
dersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Pers-
son, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Lagrådsremiss om ändrade kapitaltäckningregler
med anledning av skattereformen, m. m.

1 Inledning

1.1 Gällande rätt m. m.

Banker och andra kreditinstitut skall uppfylla vissa minimikrav på kapi-
talstyrka, som skall bidra till att skydda insättamas medel och till att skapa
stabilitet och förtroende för verksamheten.

Genom lagstiftning hösten 1989 har nya skärpta kapitaltäckningsregler
införts (prop. 1989/90:43, NU 15, rskr. 103, SFS 1989:1086-1096). De nya
reglerna trädde i kraft den 1 februari 1990 och omfattar banker och andra
kreditinstitut. Lagstiftningen ansluter nära till de regler för banker som har
utarbetats av den s. k. Baselkommittén, ett samarbetsorgan för centralban-
kerna inom 10-gruppen. Motsvarande regler har antagits av EG (Direktiv
89/299/EEC och 89/647/EEC).

Kapitalbasen skall vid varje tidpunkt utgöra minst åtta procent av
placeringarnas värde (kapitalkravet). Kapitalbasen kan bestå av primärt
och supplementärt kapital. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälf-
ten av kapitalbasen.

Till primärt kapital räknas för bankaktiebolagen eget kapital, för spar-
bankerna reservfonder och uppskrivningsfonder samt för föreningsban-
kerna eget kapital med undantag av förlagsinsatser. Vidare får för närva-
rande 70% av institutens s. k. värderegleringsreserver, dvs. reserver för
utlåning, garantiförbindelser, aktier, obligationer och utländska valutor,
räknas till primärt kapital. För finansbolagens del tillkommer 70% av
överavskrivningar på uthyrd egendom. Den valda procentsatsen svarar
mot vad som återstår sedan den latenta skatteskulden räknats bort.

Till supplementärt kapital räknas i första hand förlagslån och andra
skuldförbindelser med efterställd betalningsrätt. Dessa måste ha en ur-
sprunglig löptid på minst fem år för att få räknas in i kapitalbasen.
Förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en återstående löptid
understigande fem år får tas upp till ett begränsat belopp enligt vissa

24

närmare regler. Förlagsbevis och liknande skuldförbindelser får tillsam- Prop. 1990/91:40
mans inte överstiga hälften av det primära kapitalet.

Bankinspektionen kan, om vissa förutsättningar är uppfyllda, bestämma
att ytterligare reserver eller nya instrument får räknas in i kapitalbasen.
Härigenom skapas en större flexibilitet; nya slag av finansiella instrument
kan utnyttjas utan att lagstiftningsåtgärder först måste vidtas.

Kapitalbasen skall som sagts uppgå till minst åtta procent av institutets
placeringar. Placeringarna delas in i riskklasser. Vid beräkningen av kapi-
talkravet undantas placeringar utan kreditrisk, medan övriga placeringar
delas in i tre klasser som tas upp med 20, 50 resp. 100% av sitt värde.

Kreditinstituten skall ha uppfyllt de nya skärpta kapitalkraven vid ut-
gången av år 1992. Till dess gäller att kapitaltäckningsgraden endast för
kortare tid och i mindre mån får understiga den kapitaltäckningsgrad som
förelåg den 1 februari 1990 eller den högre kapitaltäckningsgrad som
därefter har uppnåtts. Vidare skall banker och bankkoncemer ha uppnått
en kapitaltäckning på 7,25% senast den 31 december 1990.

1.2 Skattereformen

Fr. o. m. 1992 års taxering skall lager och andra omsättningstillgångar i
beskattningssammanhang värderas enligt lägsta värdets princip. Möjlighe-
ten att göra avsättningar till värderegleringsreserver upphör. De obeskatta-
de reserverna skall återföras till beskattning.

Liksom andra företag får kreditinstituten samtidigt rätt att göra avsätt-
ning till en skatteutjämningsreserv, s.k. surv; se lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv. Underlaget för avsättningen är antingen företa-
gets egna kapital (K-surv) eller vad som under året betalats i lön till
arbetstagarna (L-surv). Avdrag för avsättning till K-surv får göras med
högst 30% av kapitalunderlaget. Avdrag för avsättning till L-surv får göras
med högst 15 % av löneunderlaget.

Återföringen av de nuvarande obeskattade reserverna till beskattning
sker för banker, kreditaktiebolag, fondkommissionsbolag och finansbolag
genom att ett uppskovsbelopp tas upp till beskattning vid 1992 års eller i
vissa undantagsfall 1993 års taxering. Uppskovsbeloppet utgörs av skillna-
den mellan gamla reserver och första årets avsättning till surv. För dessa
företag uppbärs skatten normalt under fyra år; se lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver.

1.3 Hörda myndigheter och organisationer

Ett utkast till lagrådsremiss i detta ärende har överlämnats till riksbanken,
bankinspektionen, riksskatteverket, bokföringsnämnden, Föreningen
Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska revisorssamfundet, Svenska
Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsban-
kers Förbund, Finansbolagens Förening, Svenska Fondhandlareförening-
en, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypo-
teksbank och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, för yttrande.
Riksbanken, bankinspektionen, revisorssamfundet, bankföreningen, spar-

25

banksföreningen, föreningsbankemas förbund, fondhandlareföreningen, Prop. 1990/91:40
stadshypotekskassan och hypoteksbanken har yttrat sig i sak. De avgivna
synpunkterna redovisas i det följande.

2 Överväganden

2.1 Survens betydelse för kapitaltäckningen

Mitt förslag: Skatteutjämningsreserven (surven) tas med 70% upp i
kapitalbasen som primärt kapital.

Det remitterade utkastet: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Riksbanken, bankinspektionen, stadshypoteks-
kassan och hypoteksbanken tillstyrker förslaget. Bankföreningen, spar-
banksföreningen, föreningsbankemas förbund och fondhandlareförening-
en förespråkar att hela surven skall få tas upp i kapitalbasen som primärt
kapital.

Skälen för mitt förslag: Som jag förutskickat i samband med förslaget till
reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110, s. 571),
medför de ändrade beskattningsreglerna att bestämmelserna om kapital-
täckning måste justeras. Anledningen till detta är att möjligheten att göra
avsättningar till värderegleringsreserver upphör och att nuvarande re-
server skall tas upp till beskattning. På grund härav bör kapitaltäcknings-
reglema om värderegleringsreserver utmönstras.

En grundtanke i Baselkommitténs kapitaltäckningsregler är att minst
hälften av kapitalbasen skall utgöras av eget kapital. Med eget kapital
avses då aktiekapital eller motsvarande samt redovisade reserver.

De nuvarande värderegleringsreserverna ingår i det primära kapitalet
till 70% av sitt belopp. När reserverna upplöses och beskattas, kommer
drygt 70% att kunna föras till det egna kapitalet.

Frågan är då hur surven skall behandlas i kapitaltäckningssammanhang.
Möjligheten att göra avsättningar till surv kommer att avse betydande
belopp. Den skattskyldige skall återföra surven till beskattning närmast
följande beskattningsår men har å andra sidan rätt att då göra nytt avdrag
för avsättning till surv. I det fall ny surv-avsättning inte görs i ett vinst-
givande bolag träffas föregående års avsättning till surv av skatt med 30%,
medan återstående 70% kan föras till det egna kapitalet som beskattade
vinstmedel. Förlustår kan återföringen av surven ske utan omedelbara
skatteeffekter.

Surven är avsedd att — vid sidan av att utjämna kostnaderna för
finansiering med eget resp, främmande kapital — tjäna som instrument för
att företaget i viss utsträckning skall kunna kvitta förluster mot tidigare
vinster samt utjämna beskattningen mellan olika år. En uttalad avsikt med
surven är alltså att den skall underlätta uppbyggnaden av det egna kapita-
let genom att möjliggöra konsolidering och skatteutjämning (jfr prop.
1989/90:110, s. 520 fT)-

26

Vad som nu sagts ger vid handen att surven uppfyller de krav som ställs Prop. 1990/91:40
upp i Baselkommitténs regler för att få tas upp i kapitalbasen som primärt
kapital. Surven kan nämligen ses som en öppet redovisad reserv. I Basel-
reglerna förutsätts visserligen att reserverna bildats av beskattat kapital.
Samma effekt uppnås emellertid genom att surven tas upp till 70%, mot-
svarande vad som lägst återstår efter återföring till beskattning. Sedan
värderegleringsreserverna beskattats och den återstående delen av re-
serverna förts till eget kapital, blir därigenom kapitaltäckningssituationen
i princip densamma som före skattereformen. — Det skulle däremot stå
klart i strid med Baselreglerna att låta någon del av den latenta skatte-
skulden ingå i kapitalbasen.

Det remitterade utkastet till lagtext innehöll inte — vilket flera remissin-
stanser påpekat — någon möjlighet för finansbolag att till det primära
kapitalet räkna 70 % av det belopp som svarar mot bolagets reserver till
följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. Skatterefor-
men innebär inte att denna reserveringsmöjlighet tas bort. Det finns därför
ingen anledning att ändra kapitaltäckningsreglema i detta avseende.

Hypoteksinstituten omfattas också av de kapitaltäckningsregler som
gäller fr. o. m. den 1 februari 1990. Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungarikets Sveriges stadshypotekskassa och hypoteksföreningama har
möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till reserv- eller säkerhetsfond
upp till en viss nivå, se 2 §8mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt. Hypotekslagstiftningen är för närvarande föremål för överväganden.
Betänkandet (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden har nyligen
remissbehandlats. På grund härav lämnades frågor om beskattningen av
hypoteksinstituten åt sidan vid reformeringen av företagsbeskattningen.
Det finns därför inte heller någon anledning att göra några ändringar i de
kapitaltäckningsregler som gäller för hypoteksinstituten.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, har — liksom hypoteks-
instituten — rätt till avdrag för avsättning till reservfond upp till en viss
nivå. Frågan om SBAB:s framtida beskattning kommer att avgöras i sam-
band med att ställning tas till beskattningen av hypoteksinstituten. Inte
heller beträffande SBAB finns därför anledning att nu föreslå ändringar i
kapitaltäckningsreglema. Detta bör komma till uttryck i övergångsbestäm-
melserna till ändringarna i kreditaktiebolagslagen.

Svenska skeppshypotekskassan berörs inte av skattereformen.

2.2 Värderingsreglerna i bl.a. bankrörelselagen

Mitt förslag: Alla tillgångar skall vid beräkningen av kapitalkravet
tas upp till bokfört värde.

Det remitterade utkastet: Utkastet innehöll utöver vad som ingår i mitt
förslag också ett förslag att den s. k. medeltalsvärdemetoden vid värdering
av obligationer skulle avskaffas.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget att alla

27

tillgångar vid beräkningen av kapitalkravet skall tas upp till bokfört värde. Prop. 1990/91:40
Bankföreningen, sparbanksföreningen, föreningsbankemas förbund och
fondhandlareföreningen är starkt kritiska mot att medeltalsvärdemetoden
avskaffas. Riksbanken och bankinspektionen instämmer i att medel-
talsvärdemetoden i princip bör avskaffas men anför vissa betänkligheter
av främst praktisk natur.

Skälen för mitt förslag: Av 14 § bokföringslagen (1976:125) framgår att
omsättningstillgångar skall tas upp till högst anskaffningsvärdet eller, om
det verkliga värdet är lägre, detta värde. Av sedan den 1 juli 1990 gällande
regler (p 2 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen 1928:370)
framgår att tillgångar i form av fordringar och värdepapper vid taxeringen
skall värderas enligt generella regler. Detta innebär att tillgångarna inte får
tas upp till lägre värde än det högsta som är tillåtet enligt 14 § bokföringsla-
gen. Uttryckt på annat sätt innebär regeln att tillgångarna — exempelvis
lånefordringar, aktier, obligationer och utländska valutor — inte får värde-
ras lägre än det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. I den
mån en fordran är osäker får detta beaktas inom ramen för denna regel.
Det har inte ansetts behövligt att medge särskilda reserveringar för kredit-
risker, ej heller för kursrisker, valutarisker och liknande (jfr prop.
1989/90:110, s. 570 f).

För bestämmandet av kapitalkravet uppställs emellertid i 2 kap. 10 §
fjärde stycket 1 bankrörelselagen särskilda regler för värderingen av såda-
na tillgångar för vilka värderegleringsreserver avsatts. Lånefordringar och
garantiförbindelser skall värderas till sitt bruttobokföringsvärde. Aktier,
obligationer och utländska valutor skall också värderas till bruttobokfö-
ringsvärdet; dock gäller beträffande dessa tillgångar att marknadsvärdet
inte får överskridas. Motsvarande bestämmelser finns i 4c§ lagen
(1963:76) om kreditaktiebolag, 18b § fondkommissionslagen (1979:748)
och 11 b § lagen (1988:606) om finansbolag.

När värderegleringsreserverna avskaffas och i stället tillgångar i skatte-
sammanhang skall redovisas till sitt lägsta värde, bör föreskrivas att alla
slag av tillgångar vid bestämmandet av kapitalkravet skall tas upp till sitt
bokförda värde.

När det gäller bankernas allmänna redovisning anges i 4 kap. 4 § bankrö-
relselagen att, utöver vad som föreskrivs i 14 § bokföringslagen, en banks
tillgångar i form av vissa obligationer får tas upp till ett medeltalsvärde,
grundat på emissionsräntoma under de senaste tio åren på obligationer
som utfärdats av vissa bostadslåneinstitut. Anskaffningsvärdet får dock
inte överskridas.

Regeln om medeltalsberäkning av värdet på obligationer tillkom i en
situation när bankerna, till skillnad från vad som numera gäller, skulle
hålla obligationsportföljer av ansenlig storlek. Syftet med undantagsbe-
stämmelsen är att bankerna skall kunna dämpa svängningarna i sitt resul-
tat genom att under perioder av stigande räntenivå inte behöva belasta
resultatet ett enskilt år med hela värdeminskningen på obligationsinne-
havet. Det har ansetts att sådana växlingar i resultat och ställning kan vara
skadliga för en banks anseende när det gäller kreditvärdighet (rating).

Det torde vara ett allmänt intresse att bankernas redovisning så rättvi-

28

sande som möjligt återger bankens resultat och ställning, som onekligen Prop. 1990/91:40
påverkas av förändringar av obligationernas värde. Starka skäl talar därför
för att möjligheten att använda medeltalsvärdet i princip bör avskaffas.
Såsom anförts av flera remissinstanser kan emellertid ett avskaffande av
metoden leda till problem för bankerna, i allt fall under ett övergångsske-
de. Vidare torde — vilket också påpekats av olika remissinstanser — de för
bankerna gällande redovisningsreglerna i allmänhet komma att behöva ses
över som ett led i anpassningen till vad som gäller inom EG. Framför allt
av det skälet avstår jag från att nu lägga fram förslaget. Frågan om ett
avskaffande av medeltalsvärdemetoden får behandlas i samband med en
sådan översyn.

2.3 Avräkning från kapitalbasen i hypoteksinstitut

I 39c § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar resp. 60 b § lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar behandlas kapi-
talbasen i dessa hypoteksinstitut. Om ett institut har förvärvat aktier i ett
fastighetsbolag, eller aktier eller andelar i ett företag som tillgodoser vissa
för kreditinstitut gemensamma intressen m. m., och hypoteksinstitutet har
ett väsentligt ekonomiskt intresse i företaget, skall från kapitalbasen räk-
nas av åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna eller
andelarna i företaget och företagets bokförda skulder. Reglerna motsvarar
i stort sett en bestämmelse som tidigare gällde bankerna (2 kap. 9 § bankrö-
relselagen i dess lydelse före den 1 februari 1990).

I bankrörelselagen fanns en begränsning av avräkningens storlek. I det
fall innehavet av aktier eller andelar var lägre än 100% avräknades endast
åtta procent av den del av värdet av skulderna som svarade mot innehavet.
Stadshypotekskassan har i sitt yttrande över utkastet påpekat att denna
begränsningsregel inte influtit i de lagar som rör hypoteksinstituten, vilket
kan leda till att avräkningen blir för stor. Kassan har dock samtidigt
påpekat att felet inte nu har någon praktisk betydelse, eftersom stadshypo-
tekskassans nuvarande aktieinnehav inte anses vara av sådan ekonomisk
betydelse att regeln blir tillämplig.

Stadshypotekskassans påpekande är i och för sig riktigt. Med tanke på
att frågan har så liten praktisk betydelse och på att den aktuella lagstift-
ningen med största sannolikhet inom en nära framtid kommer att upphöra
att gälla i nuvarande form finner jag emellertid inte anledning att föreslå
ändringar i två lagar som inte i övrigt berörs av detta lagstiftningsärende.

2.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

De nuvarande värderegleringsreserverna upplöses i samband med det
bokslut som kommer att ligga till grund för 1992 års taxering (eller i vissa
fall 1993 års taxering). Även lagen om skatteutjämningsreserv tillämpas
första gången i samband med det bokslutet. Övergångsregler om att de nya
kapitaltäckningsreglema skall tillämpas först i samband med övergången
från värderegleringsreserv till surv måste därför finnas. Övergången bör

29

knytas till utgången av det räkenskapsår när värderegleringsreserverna Prop. 1990/91:40
skall återföras till beskattning och avsättning till surv första gången kan

göras. Detta uppnås genom en övergångsbestämmelse om att äldre regler

skall gälla till utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter den

28 februari 1991. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 mars 1991.

Ett enskilt företags beslut att inte göra någon avsättning till surv påver-
kar givetvis inte tidpunkten för de nya reglernas första tillämpning, lika
lite som denna påverkas av om något företag av ett eller annat skäl saknar
möjlighet att göra avsättning till surv.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-
tats förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,

3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

4. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

4 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över de upprättade försla-
gen.

5 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

30

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lagom ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 a och 10 §§ bankrörelselagen (1987:
617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

2 kap.

9a§'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. I bankaktiebolag eget kapital, i sparbanker reservfonder och uppskriv-
ningsfonder samt i föreningsbanker eget kapital med undantag for
förlagsinsatser.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
som svarar mot bankens re- ningsreserven.

server för utlåning och garanti-
förbindelser.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bankens re-
server för aktier, obligationer
och utländska valutor, dock
högst sjuttio procent av skillna-
den mellan nettobokföringsvär-
det och det lägsta av anskaff-
ningsvärdet och marknadsvär-
det.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsandels-
bevis samt förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig
löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bankens övriga
borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften
av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstå-
ende löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar
tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till
förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av bankverksamhet. Någon
avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent
av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokför-
da värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bankens egna

Senaste lydelse 1989:1086.

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i
företag som omfattas av bestämmelserna i 11 §.

10 §2

Kapitalkravet enligt 9 § bestäms i förhållande till bankens tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för banken (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk
kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar.

3. Värdehandlingar och fordringar för vilka utländska stater eller cent-
ralbanker svarar, om värdehandlingen eller fordran gäller i den
nationella valutan och är refinansierad i samma valuta.

4. Övriga värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de
utländska stater och centralbanker som regeringen föreskriver.

5. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-
marknaden, för vilka säkerheten utgörs av sådana tillgångar som
avses i 1 eller sådana statliga värdehandlingar som avses i 2-4.

B 1. Värdehandlingar och fordringar för vilka allmänna pensionsfonden
eller ett svenskt företag som bedriver något slag av bankverksamhet
svarar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en kommun eller en
därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som
regeringen föreskriver.

3. Värdehandlingar och fordringar med en återstående löptid av högst
ett år för vilka en utländsk bank svarar.

4. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en bank i någon av
de utländska stater som regeringen föreskriver.

5. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de inter-
nationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.

6. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-
marknaden, för vilka säkerheten utgörs av värdehandlingar eller
fordringar som anges i 5.

C. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmark-
naden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller
tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som banken
bestämt efter särskild värdering.

D. Övriga tillgångar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital-
marknaden.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 9 a § sista stycket skall räknas av från kapital-
basen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som banken,

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
banken,

— fordringar mellan en sparbank och Sparbankernas Bank samt

— fordringar mellan en föreningsbank och Föreningsbankemas Bank.

2 Senaste lydelse 1989:1086.

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

1. Tillgångar, för vilka reserver
som avses i 9a § andra stycket B
och C har satts av, värderas till
sitt bruttobokföringsvärde, ak-
tier, obligationer och utländska
valutor dock högst till sitt mark-
nadsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas
närmast efter ikraftträdandet.

33

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 4b och 4 c §§ lagen (1963:76) om kreditaktie-
bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

4b§*

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
som svarar mot bolagets re- ningsreserven.

server för utlåning och garanti-
förbindelser.

C. Sjuttio procent av det belopp

som svarar mot bolagets re-
server för aktier, obligationer
och utländska valutor, dock
högst sjuttio procent av skillna-
den mellan nettobokföringsvär-
det och det lägsta av anskajf-
ningsvärdet och marknadsvär-
det.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam-
manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita-
let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi-
ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det
nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet
som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet
uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande
och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger
tio procent av bolagets egna kaptial. Avräkning skall inte heller göras för
tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 d §.

4c§2

Kapitalkravet enligt 4 a § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-

1 Senaste lydelse 1989:1090.

2 Senaste lydelse 1989:1090.

34

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D
bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 4 b § sista stycket skall räknas av från
kapitalbasen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 d §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som kreditaktiebola-
get samt

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
kreditaktiebolaget.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

1. Tillgångar, för vilka reserver
som avses i 4 b § andra stycket B
och C har satts av, värderas till
sitt bruttobokföringsvärde, ak-
tier, obligationer och utländska
valutor dock högst till sitt mark-
nadsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

35

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för Statens Bostadsfinansierings-
institut, SBAB.

3. För andra kreditaktiebolag gäller äldre föreskrifter till utgången av det
räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

36

3 Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 18a och 18 b §§ fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

18 a§‘

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
som svarar mot bolagets re- ningsreserven.

server för utlåning och garanti-
förbindelser.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets re-
server för aktier, obligationer
och utländska valutor, dock
högst sjuttio procent av skillna-
den mellan nettobokföringsvär-
det och det lägsta av anskaff-
ningsvärdet och marknadsvär-
det.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förslagsbevis
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam-
manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita-
let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi-
ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det
nominella värdet för vaije helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet
som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet
uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande
och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger
tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för
tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c §.

1 Senaste lydelse 1989:1093.

37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 b §2

Kapitalkravet enligt 18 § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D
bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 18 a § sista stycket skall räknas av från
kapitalbasen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som fondkommis-
sionsbolaget samt

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
fondkommissionsbolaget.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket

C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

1. Tillgångar, för vilka reserver
som avses i 18 a § andra stycket
B och C har satts av, värderas
till sitt bruttobokföringsvärde,
aktier, obligationer och utländs-
ka valutor dock högst till sitt
marknadsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Senaste lydelse 1989:1093.

38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas
närmast efter ikraftträdandet.

39

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 11a och 11 b §§ lagen (1988:606) om finansbo-
lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 a§*

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital
efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra
minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital.

B. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets re-
server för utlåning och garanti-
förbindelser samt till följd av
avskrivning på egendom som
upplåtits till nyttjande.

C. Sjuttio procent av det belopp
som svarar mot bolagets re-
server för aktier, obligationer
och utländska valutor, dock
högst sjuttio procent av skillna-
den mellan nettobokföringsvär-
det och det lägsta av anskaff-
ningsvärdet och marknadsvär-
det.

B. Sjuttio procent av skatteutjäm-
ningsreserven och sjuttio pro-
cent av det belopp som svarar
mot bolagets reserver till följd
av avskrivning på egendom som
upplåtits till nyttjande.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis
och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam-
manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita-
let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi-
ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det
nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-
de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio-
nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas
av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet
som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet
uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande
och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger
tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för
tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 c §.

Senaste lydelse 1989:1095

40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

H b §2

Kapitalkravet enligt 11 § bestäms i förhållande till bolagets tillgångar
samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna-
den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna
delas in i följande grupper:

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D
bankrörelselagen.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas

— sådana tillskott som enligt 11 a § sista stycket skall räknas av från
kapitalbasen,

— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 c §,

— de placeringar som anges i första stycket A,

— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som finansbolaget
samt

— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som
finansbolaget.

I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt

— tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B,

— femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt

— hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.

Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver
som avses i lla§ andra stycket
B och C har satts av, värderas
till sitt bruttobokföringsvärde,
aktier, obligationer och utländs-
ka valutor dock högst till sitt
marknadsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till
sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

5. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-

1. Tillgångar värderas till sitt bok-
förda värde.

2. Garantiförbindelser med an-
knytning till kreditgivning vär-
deras till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär-
deras till halva sitt nominella
belopp.

4. Andra åtaganden på kapital-
marknaden värderas till sitt no-
minella belopp, om inte rege-

2 Senaste lydelse 1989:1095.

41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                    Prop. 1990/91:40

ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Bilaga 1
ringen föreskriver ett lägre be-
lopp.

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före-
skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas
närmast efter ikraftträdandet.

42

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-09-27

Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, regeringsrådet Stig von
Bahr, justitierådet Hans-Gunnar Solerud

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 har
regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets
yttrande över de lagförslag som tagits upp i lagrådsremiss om ändrade
kapitaltäckningsregler med anledning av skattereformen, m. m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per Hå-
kansson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Enligt 9 § bankrörelselagen skall en bank vid vaije tidpunkt ha en kapital-
bas, beräknad enligt 9 a §, som motsvarar 8 % av värdet av bankens place-
ringar, beräknat enligt 10 § (kapitalkrav).

Vid beräkningen av kapitalbasen räknas för närvarande enligt 9a§
andra stycket B och C som primärt kapital dels 70% av det belopp som
svarar mot bankens värderegleringsreserv för utlåning och garantiförbin-
delser, dels — med viss begränsning — 70% av bankens värderegleringsre-
serv för aktier, obligationer och utländska valutor. I remissprotokollet
föreslås att utan ändring av procentsatsen det primära kapitalet skall
baseras på bankens skatteutjämningsreserv i stället för värderegleringsre-
server.

Vid bestämmandet av placeringarnas värde skall enligt nu gällande
bestämmelser i 10 § fjärde stycket 1 i princip tillgångar, för vilka värdereg-
leringsreserver satts av, värderas till bruttobokföringsvärdet. Övriga till-
gångar skall enligt nämnda stycke 2 värderas till sitt bokförda värde. Änd-
ringen i det remitterade förslaget innebär att samtliga tillgångar skall
värderas till sitt bokförda värde.

Som framgår av det anförda är de föreslagna ändringarna inte av ingri-
pande natur utan kan närmast ses som en av skattereformen betingad
förenkling av reglerna om kapitaltäckning. Lagrådet vill ändå ta upp en
fråga som aktualiseras vid tillämpning av de föreslagna reglerna, nämligen
innebörden av begreppet bokfört värde.

I nu gällande lydelse av 9a § och 10 § förekommer vid sidan av begrep-
pen bruttobokföringsvärde och bokfört värde även begreppet nettobokfö-
ringsvärde. Som nettobokföringsvärde avses uppenbarligen skillnaden
mellan bruttobokföringsvärde och det belopp som satts av till värderegle-
ringsreserv. Termen bokfört värde synes användas i fråga om tillgångar för
vilka värderegleringsreserver inte förekommer. Av detta torde följa att
exempelvis en banks inventarier skall värderas till bokfört värde. Att
märka är emellertid att överavskrivningar på inventarier kan ge upphov
till i princip samma typ av reserveringar som de till bankens utlåning

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

43

m. m. kopplade värderegleringsreserverna. Om överavskrivning skett upp- Prop. 1990/91:40
kommer därför spörsmålet om denna skall beaktas vid fastställandet av Bilaga 1
inventariernas bokförda värde eller inte. Ett liknande problem torde kun-
na uppkomma även beträffande vissa fordringar, t.ex. om en bank tagit
upp en fordran i utländsk valuta till balansdagens kurs men — för att
undvika redovisning av en orealiserad vinst — satt av visst belopp till en
valutakursreserv.

Vid föredragningen inför lagrådet har upplysts att termen bokfört värde
i förekommande fall skall anses utgöra skillnaden mellan det på aktivsidan
upptagna värdet och vad som på passivsidan redovisats som överavskriv-
ningar eller liknande ackumulerade bokslutsdispositioner. Mot en sådan
tolkning kan möjligen anföras att bedömningen av om kapitalkravet är
uppfyllt skall göras fortlöpande (9 §) och att regler egentligen saknas för
hur exempelvis ackumulerade överavskrivningar på det vid en viss tid-
punkt befintliga inventariebeståndet skall bestämmas.

Tydligt är emellertid att en tillämpning av kapitaltäckningsreglema un-
der det löpande räkenskapsåret under alla förhållanden förutsätter upprät-
tande av en ”fiktiv” balansräkning vari kan ingå bokslutsdispositioner
såsom överavskrivningar och skatteutjämningsreserv. Såsom bokfört vär-
de i en balansräkning torde normalt betecknas det värde som framkommer
sedan bokslutsdispositioner i form av lagerreserv och överavskrivningar
beaktats (se 14 § tredje stycket bokföringslagen /1976:125/ samt Förening-
en Auktoriserade Revisorer FAR:s rekommendationer i redovisningsfrå-
gor nr 2 /Varulagervärdering och lagerreserv, avsnitt 7/ och nr 3 /Redovis-
ning av materiella anläggningstillgångar, avsnitt 5/).

Lagrådet kan mot bakgrund av det anförda ansluta sig till den vid
föredragningen uttalade meningen att begreppet bokfört värde i förekom-
mande fall avser skillnaden mellan tillgångarnas på aktivsidan redovisade
värden och ackumulerade överavskrivningar e.dyl. Enligt lagrådets upp-
fattning är den förordade tolkningen förenlig med den föreslagna lagtexten
vilken således kan godtas.

Övergångsbestämmelserna till ändringen i lagen om kreditaktiebolag

I 1 § andra stycket lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv undantas
från rätten att göra avdrag för avsättning till sådan reserv företag som
avses i 2§8mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt. Till de sålunda undantagna företagen hör det i punkt 2 av förevaran-
de övergångsbestämmelser namneligen angivna Statens Bostadsfinansi-
eringsaktiebolag, SBAB. En lagregel bör emellertid utformas så att den har
generell räckvidd (se lagrådets yttrande i prop. 1976/77:53). Lagrådet
föreslår därför att bestämmelsen får följande lydelse:

”2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kreditaktiebolag som
enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv inte är berättigade till
avdrag för avsättning till sådan reserv.”

44

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carls-
son, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om ändrade kapitaltäckningsregler
med anledning av skattereformen, m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat
vid regeringssammanträde den 20 september 1990) över förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

2. lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,

3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

4. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har dels föreslagit en annan lydelse av punkt 2 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen om ändring i lagen om kreditaktiebolag, dels yttrat
sig om innebörden av begreppet bokfört värde. Lagrådet har i övrigt
lämnat lagförslagen utan erinran.

Jag godtar lagrådets uppfattning.

Vad lagrådet yttrat i fråga om begreppet bokfört värde riktar emellertid
uppmärksamheten på ytterligare en fråga med anknytning till värdering av
tillgångar. Som framgår av det till lagrådet remitterade lagförslaget får fi-
nansbolagen i kapitalbasen ta upp 70% av överavskrivningama på uthyrd
egendom som primärt kapital (11 a § andra stycket lagen /1988:606/ om
finansbolag). Någon ändring föreslås inte i denna ordning. Finansbolagens
överavskrivningar på uthyrd egendom blir den enda återstående obe-
skattade reserveringen i kapitalbasen med direkt anknytning till viss egen-
dom. Detta medför att vid bestämmandet av kapitalkravet sådan egendom
inte kan tas upp till bokfört värde. I stället måste — på samma sätt som nu
gäller — i 11 b § samma lag föreskrivas att i detta speciella fall tillgångarna
skall värderas till sitt bruttobokföringsvärde.

45

2 Kapitaltäckningskravet för placeringar för vilka Prop. 1990/91:40
försäkringsbolag svarar                               Bilaga 1

Jag vill här också ta upp frågan om behandlingen i kapitaltäckningssam-
manhang av fordringar som gäller mot försäkringsbolag eller som har
garanterats av försäkringsbolag.

Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:1086) om
ändring i bankrörelselagen får, utan hinder av vad som föreskrivs i 2 kap.
10 § första stycket, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäk-
ringsbolag svarar intill utgången av 1990 hänföras till grupp B. Detta
innebär att sådana placeringar vid bestämmandet av kapitalkravet skall
tas upp till 20% av sitt bokförda värde. Försäkringsbolagen har således
hänförts till samma kategori som bankerna. Motsvarande föreskrift finns i
övriga lagar som behandlar kapitaltäckning. Utan denna övergångsbe-
stämmelse skulle sådana placeringar ha hänförts till grupp D och ha tagits
upptill 100%.

I motiven till övergångsbestämmelsen underströk föredragande statsrå-
det att det enligt hans mening inte var möjligt för Sverige att på sikt ha
regler som i viktiga avseenden avviker från vad som gäller internationellt.
Han anförde emellertid också att det inte var helt klarlagt vad EGs slutliga
ställningstagande skulle bli i frågan om behandlingen av placeringar för
vilka försäkringsbolag svarar. I ett övergångsskede borde därför gälla att
sådana placeringar hänförs till samma riskgrupp som beträffande bank
(prop. 1989/90:43 s. 101).

I sitt betänkande med anledning av propositionen fann näringsutskottet
att den ordning som skall gälla sedan övergångsperioden löpt ut får en
snedvridande effekt på konkurrensen mellan kreditförsäkringsverksamhe-
ten och bankernas garantigivning. Utskottet framhöll det angelägna i att
regeringen verkade för en ändring av kapitalkraven på den punkt som nu
har berörts (1989/9O:NU15 s. 11). Riksdagen antog utskottets betänkande
(rskr 103).

Företrädare för svenska myndigheter har i olika sammanhang med
företrädare för EG och inom Baselkommittén tagit upp frågan om att
sådana placeringar för vilka försäkringsbolag svarar skall placeras in i
samma kategori som gäller för bankerna. Det har emellertid inte varit
möjligt att vinna någon internationell anslutning till en sådan tankegång.
Med tanke på det angelägna i att de svenska kapitaltäckningsreglema
överensstämmer med vad som gäller på andra håll, förordar jag därför att
någon ändring inte görs i de svenska bestämmelserna och att den nu
löpande övergångstiden inte förlängs. Således bör efter övergångstidens
utgång placeringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp D.

46

3 Följdändringar till lagstiftningen om ägande i
banker och andra kreditinstitut.

3.1 Överväganden

Prop. 1990/91:40

Bilaga 1

Jag vill i detta sammanhang också ta upp några förslag till ändringar i
bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen (1987:618), lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m. m. samt aktiekontolagen
(1989:827). Dessa förslag till ändringar utgör en direkt följd av de ändrade
bestämmelser om utlänningars möjlighet att förvärva aktier i svenska
bankaktiebolag m.m. som trädde i kraft den 1 augusti 1990 (SFS
1990:821—835). Förslagen såvitt gäller bankaktiebolagslagen (utom be-
träffande 2 kap. 6 §) och bankrörelselagen har sin direkta motsvarighet
bland bestämmelserna om bundna och fria aktier i aktiebolagslagen
(1975:1385) enligt följande uppställning.

A ktiebolagslagen

3 kap. 10 § andra och fjärde st

4 kap. 5 § andra st

5 kap. 4 § andra st

13 kap. 4 § första st 5

18 kap. 4 § tredje st

19 kap. 1 § första st 4 — 5

Bankaktiebolagslagen

3 kap. 11 § första och tredje st

4 kap. 6 § tredje st

5 kap. 4 § tredje st

10 kap. 4 § första st 5

Bankrörelselagen

8 kap. 5 § första st 5

9 kap. 2 § första st 5 — 6

Förslagen till ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svens-
ka företag m. m. avser förvärvstillstånd vid fusion (9 §) och förvärv av
aktier på grund av skuldebrev eller optionsbevis (13 §). Bestämmelserna
gäller redan för vanliga aktiebolag och får genom ändringarna tillämpning
även på bankaktiebolag.

Förslagen till ändring i aktiekontolagen (2 kap. 3 § andra stycket, 8 kap.
1 § första stycket och 9 kap. 4 § första stycket) innebär bl. a. att i vissa fall
anteckning angående bundna/fria aktier skall ske i avstämningsregistren
för aktier och skuldförbindelser.

Hänvisningar till förbuden mot utländskt ägande i kreditinstitut finns
också i 1 § lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden. Förbuden har i
princip upphört att gälla den 1 augusti 1990. I fråga om bestående bolag
fortsätter emellertid förbuden att gälla till dess att ett bolagsstämmobeslut
att i bolagsordningen ta in en bestämmelse, som innebär att aktierna i
bolaget helt eller till viss del skall vara fria, har registrerats (se punkt 2 i
övergångsbestämmelserna i SFS 1990:822,827 och 830). Någon ändring i
bulvanlagen bör därför inte göras nu (jfr prop. 1989/90:116 s. 85).

3.2 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-
tats förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) (8 kap. 5 § och 9 kap.

2 §),

47

2. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),                    Prop. 1990/91:40

3. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska Bilaga 1
foretag m.m.,

4. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827).

Förslaget såvitt gäller bankrörelselagen har arbetats in i det förslag till

ändring i den lagen som redan tidigare upprättats i ärendet.

I fråga om lagförslagen 3 och 4 har jag samrått med chefen för industri-
departementet resp, chefen för justitiedepartementet.

3.3 Lagrådets hörande

Med hänsyn till beskaffenheten av de förslag som jag nu har berört anser
jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet
behöver alltså inte inhämtas.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta

t/e/.s de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar,
dels förslagen till lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
(8kap.5§ och 9kap.2§), bankaktiebolagslagen (1987:618), lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. och
aktiekontolagen (1989:827).

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

48

Innehåll                                                 Prop. 1990/91:40

Proposition.................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1

Propositionens lagförslag...................................... 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 september

1990 ........................................................ 24

1 Inledning .................................................. 24

1.1 Gällande rätt m. m...................................... 24

1.2 Skattereformen......................................... 25

1.3 Hörda myndigheter och organisationer.................... 25

2 Överväganden ............................................. 26

2.1 Survens betydelse för kapitaltäckningen ................... 26

2.2 Värderingsreglerna i bl.a. bankrörelselagen................. 27

2.3 Avräkning från kapitalbasen i hypoteksinstitut ............. 29

2.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................ 29

3 Upprättade lagförslag....................................... 30

4 Hemställan................................................ 30

5 Beslut .................................................... 30

Bilaga 1 De till lagrådet remitterade lagförslagen................. 31

Utdrag ur lagrådets protokoll 1990-09-27 ........................ 43

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 .. 45

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

49