om vägtrafikskatten för utländska fordon,
m.m.
Prop.
1990/91:37
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
ErikÅsbrink
Propositionens huvudsakliga innehåll
I enlighet med förslag som lämnats av en nordisk arbetsgrupp för vägtra-
fikskattefrågor föreslås vissa ändringar i lagen (1988:328) om vägtrafik-
skatt på utländska fordon. Förslagen innebär att utländska fordon skall
beskattas endast om totalvikten överstiger 6000 kg. Nuvarande skatte-
pliktsgräns är 3 500 kg. Vidare föreslås att kilometerskatt för de utländska
fordonen inte skall tas ut om körsträckan är högst 100 km. Nuvarande
gräns går vid 50 km.
I propositionen föreslås också i fråga om mervärdeskatt bl. a. att ingåen-
de mervärdeskatt vid hyra av personbil eller motorcykel för yrkesmässig
personbefordran inte skall omfattas av de avdragsbegränsningar som gäller
avseende hyra av sådant fordon. Vidare föreslås att den kommunala
förvaltningen av egna bostadsfastigheter skall omfattas av uttagsbeskatt-
ning.
Kommunerna föreslås också få rätt till statsbidrag när man utger bidrag
eller andra ersättningar till kommunalförbund i vissa fall.
Slutligen föreslås vissa följdändringar i lagen om mervärdeskatt och
lagen om omsättningsskatt på vissa värdepapper på grund av ändringar i
annan lagstiftning.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 37
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon skall ha följande lydel-
se.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§
För lastbilar, bussar och andra släpvagnar än påhängsvagnar, som dras
av lastbilar eller bussar, skall betalas fordonsskatt och kilometerskatt enligt
denna lag, om fordonen har förts in till Sverige för tillfälligt brukande här
och inte är registrerade här.
Skatt tas ut endast för fordon
med en totalvikt över 3500 kilo-
gram.
Skatt tas ut endast för fordon
med en totalvikt över 6000 kilo-
gram.
Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i vägtrafikskatte-
lagen (1988:327).
Kilometerskatt skall enligt bilaga
2 betalas för varje helt tiotal kilo-
meter av den körsträcka fordonet
tillryggalägger här i landet. Skatt
skall dock inte betalas, om den
sammanlagda körsträckan är högst
femtio kilometer.
Kilometerskatt skall enligt bilaga
2 betalas för varje helt tiotal kilo-
meter av den körsträcka fordonet
tillryggalägger här i landet. Skatt
skall dock inte betalas, om den
sammanlagda körsträckan är högst
etthundra kilometer.
Bilaga 1 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon
Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, |
|
Lastbilar, bussar |
3507-10000 |
12 |
|
eller släpvagnar. |
10001-15000 |
22 |
|
kopplade till eller |
15001-20000 |
42 |
|
avsedda att kopp- |
20001- |
63 |
|
las till lastbilar | ||
|
eller bussar |
Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
Prop. 1990/91:37
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, |
|
Lastbilar, bussar |
600/—10000 |
12 |
|
eller släpvagnar, |
10001-15000 |
22 |
|
kopplade till eller |
15001-20000 |
42 |
|
avsedda att kopp- |
20001- |
63 |
las till lastbilar
eller bussar
Bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, |
|
1. Dieseldrivna lastbilar | ||
|
1.1 med anordning |
350/-10000 |
4,00 |
|
för påhängs- |
10001-15000 |
5,50 |
|
vagn |
15001- |
7,00 |
|
1.2 Övriga |
350/—10000 |
2,50 |
|
10001-15000 |
4,00 | |
|
15001- |
5,00 | |
|
2. Dieseldrivna bussar |
350/-10000 |
2,00 |
|
10001-15000 |
3,25 | |
|
15001- |
4,00 | |
|
3. Släpvagnar kopplade | ||
|
till eller avsedda 3.1 Styraxel för på- |
3501 — |
3,25 |
|
hängsvagn | ||
|
3.2 Övriga |
10001-15000 |
2,00 |
|
15001-20000 |
3,25 | |
|
20001- |
4,00 |
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Prop. 1990/91:37
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, |
|
1. Dieseldrivna lastbilar 1.1 med anordning |
6007-10000 |
4,00 |
|
fbr påhängs- |
10001-15000 |
5,50 |
|
vagn |
15001- |
7,00 |
|
1.2 Övriga |
6007—10000 |
2,50 |
|
10001-15000 |
4,00 | |
|
15001- |
5,00 | |
|
2. Dieseldrivna bussar |
6007-10000 |
2,00 |
|
10001-15000 |
3,25 | |
|
15001- |
4,00 | |
|
3. Släpvagnar kopplade 3.1 Styraxel för på- |
6001 — |
3,25 |
|
hängsvagn 3.2 Övriga |
10001-15000 |
2,00 |
|
15001-20000 |
3,25 | |
|
20001- |
4,00 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Prop. 1990/91:37
Härigenom föreskrivs att 18 och 73 §§, punkt 2 av anvisningarna till 2 §
samt anvisningarna till 17 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt i paragra-
fernas lydelse enligt lagen (1990:576) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §
Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på
1) stadigvarande bostad,
2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än
sådan som avser yrkesmässig personbefordran, återförsäljning eller uthyr-
ning,
3) utgifter för representation och liknande ändamål för vilka avdrag vid
inkomsttaxeringen inte medges enligt punkt 1 andra stycket av anvisning-
arna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).
Avdragsrätt föreligger ej för ingå-
ende skatt som belöper på hyra av
personbil eller motorcykel för an-
nat ändamål än yrkesmässig åter-
uthyrning i det fall fordonet endast
i ringa omfattning används i verk-
samhet som medför skattskyldig-
het.
Avdragsrätt föreligger inte för in-
gående skatt som belöper på hyra
av personbil eller motorcykel för
annat ändamål än yrkesmässig per-
sonbefordran eller återuthyrning i
det fall fordonet endast i ringa om-
fattning används i verksamhet som
medför skattskyldighet.
Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt
vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser
den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan upp-
delning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent
av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1000 kronor för
visst förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig
grund.
Avdragsrätt föreligger inte för ingående skatt enligt 17 § åttonde stycket
vid förvärv av en vara som helt eller till väsentlig del består av guld, silver
eller platina, om varans inköpspris understiger 175 procent av metallvär-
det på inköpsdagen av det guld, silver eller platina som ingår i varan.
Detsamma gäller i fråga om skrot, avfall eller annan liknande vara, som
innehåller guld, silver eller platina.
Avdragsrätt föreligger inte heller för ingående skatt på försäljning från
fartyg enligt 2 a § sjunde stycket.
73 §
Utgående mervärdeskatt räknas icke som intäkt och ingående sådan
skatt icke som kostnad vid inkomsttaxeringen.
Har mervärdeskatt likväl medräknats vid inkomstredovisningen anses
skatten, i den mån den betalats till staten, som sådan speciell skatt, för vilken
avdrag får åtnjutas vid inkomsttaxeringen enligt kommunalskattelagen. Till
följd härav utgör återbetalad, avkortad eller avskriven mervärdeskatt, för
vilken avdrag medgivits vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid in-
komsttaxeringen.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har återforing av mervärdeskatt
gjorts enligt 15 § femte eller sjätte
stycket räknas det återförda belop-
pet, i den mån det har betalats till
staten, som driftkostnad vid be-
räkning av inkomst av fastighet el-
ler rörelse enligt kommunalskatte-
lagen.
Har återforing av mervärdeskatt
gjorts enligt 15 § femte eller sjätte
stycket räknas det återförda belop-
pet, i den mån det har betalats till
staten, som driftkostnad vid be-
räkning av inkomst av näringsverk-
samhet enligt kommunalskatte-
lagen eller kapital enligt lagen om
statlig inkomstskatt.
Anvisningar
till 2 §
2. Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband
med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot
vederlag, att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd vara
eller tjänst samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhanda-
hållande likställs byte. Med uttag förstås att
a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag
eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till
avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av
varan har förelegat,
b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till
verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,
c) tjänst, som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet,
utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige utan vederlag eller mot
vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, om inte annat följer av
tredje stycket,
d) serveringstjänst som, i annat fall än som avses i c), utförs eller
tillhandahålls av den skattskyldige i personalservering utan vederlag eller
mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet,
e) byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-
håll, samt ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst
i yrkesmässig byggnadsverksamhet av annan än den skattskyldige tillförs
en fastighet som hos den skattskyldige utgör lagertillgång i näringsverk-
samhet enligt kommunalskattelagen,
f) byggnads- eller anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-
håll, ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst samt
lokalstädning, fönsterputsning, renhållning eller annan fastighetsskötsel
utförs av ägaren på en fastighet som han använder i en verksamhet för
vilken skattskyldighet inte föreligger,
g) personbil, som utgör anläggnings- eller omsättningstillgång hos den
som är skattskyldig för omsättning av sådant fordon, eller annan vara, som
utgör omsättningstillgång i skattskyldigs verksamhet, utnyttjas av den
skattskyldige eller annan för privat bruk, när värdet av det privata utnytt-
jandet är mer än ringa.
Statens eller en kommuns ian-
språktagande av egna varor eller
tjänster för eget behov skall inte an-
ses som uttag.
Statens eller en kommuns ian-
språktagande av egna varor eller
tjänster för eget behov skall inte an-
ses som uttag. I sådana fall som
avses i första stycket f) skall dock en
kommuns ianspråktagande av
tjänst anses som uttag om arbetena
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
avser stadigvarande bostad och de
nedlagda lönekostnaderna för arbe-
tena, inräknat avgifter som grundas
på lönekostnaderna för beskatt-
ningsåret överstiger 150000 kronor.
Omsättning enligt första stycket c) anses inte föreligga, om tjänst som
uttas avser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för
annat ändamål än yrkesmässig återuthyming. Utför skattskyldig själv
tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket c) föreligga
endast om han i samband med tjänsten tar ut vara av mer än ringa värde.
Som omsättning anses inte uttag av vara eller tjänst för användning i
egen verksamhet som medför skattskyldighet.
Som omsättning anses inte heller skadevållandes avhjälpande av skada.
Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarosseri
och buss, om fordonets totalvikt är högst 3 500 kilogram.
Bestämmelserna i första stycket f) gäller endast om de nedlagda löne-
kostnaderna för arbetena, inräknat avgifter som grundas på lönekostna-
derna, för beskattningsåret överstiger 150000 kronor.
Som omsättning enligt första stycket e) räknas inte lokalstädning, föns-
terputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel.
till 17 §
Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfak-
tura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte
om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på
sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid omsättning enligt
16 § andra stycket i detaljhandel eller därmed jämförlig verksamhet, om
vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som
anges i 17 § åttonde stycket föreligger endast om köpehandlingen innehål-
ler sådan uppgift som avses i anvisningarna till 16 § sista meningen.
Avdragsrätten för ingående skatt
på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet eller
som förhyrs för bruk i sådan verk-
samhet omfattar alla sådana kost-
nader oavsett om fordonet helt eller
endast delvis används i verksamhe-
ten. Används personbil eller motor-
cykel, som har förhyrts för annat
ändamål än yrkesmässig återuthyr-
ning, i mer än ringa omfattning i
verksamhet som medför skattskyl-
dighet föreligger avdragsrätt för 50
procent av den ingående skatt som
belöper på hyran. Avser ingående
skatt i annat fall endast delvis så-
dant förvärv som omfattas av av-
dragsrätten eller endast delvis verk-
samhet som medför skattskyldighet
eller verksamhet som endast delvis
medför skattskyldighet, skall belop-
Avdragsrätten för ingående skatt
på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium
i skattskyldigs verksamhet eller
som förhyrs för bruk i sådan verk-
samhet omfattar alla sådana kost-
nader oavsett om fordonet helt eller
endast delvis används i verksamhe-
ten. Används personbil eller motor-
cykel, som har förhyrts för annat
ändamål än yrkesmässig personbe-
fordran eller återuthyming, i mer
än ringa omfattning i verksamhet
som medför skattskyldighet förelig-
ger avdragsrätt för 50 procent av
den ingående skatt som belöper på
hyran. Avser ingående skatt i annat
fall endast delvis sådant förvärv
som omfattas av avdragsrätten eller
endast delvis verksamhet som med-
för skattskyldighet eller verksamhet
som endast delvis medför skattskyl-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
pet av den avdragsgilla ingående
skatten bestämmas genom uppdel-
ning efter skälig grund när annat ej
följer av 18 § tredje stycket.
dighet, skall beloppet av den av-
dragsgilla ingående skatten bestäm-
mas genom uppdelning efter skälig
grund när annat ej följer av 18 §
tredje stycket.
Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel,
föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tull-
myndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv
erlagt skatten.
Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.
Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det
kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som
hänför sig till dennes förvärv av varan.
Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.
Förvärv eller import för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.
Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldig-
het för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 §
tredje stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt
som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som
anges i 2 § tredje stycket.
En fastighetsägare får, i den mån han är skattskyldig för uthyrning eller
upplåtelse av fastighet eller del därav enligt 2 § tredje stycket, inom tre år
från förvärvet dra av den skatt som upptagits i ett av säljaren utfärdat
intyg enligt 16 § femte stycket. Motsvarande gäller, om fastigheten an-
vänds i annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:578) om särskilt bidrag till
kommuner skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Statsbidrag utgår till en kommun för att kompensera denna för de ökade
kostnader som till en följd av bestämmelserna om mervärdeskatt upp-
kommer vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet inom sjukvård,
tandvård, social omsorg och utbildning. Sådant bidrag till kommun utgår
även då en kommun lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet
inom nämnda områden.
Statsbidrag enligt första stycket
utgår alltid då en kommun lämnar
bidrag eller annan ersättning till så-
dant kommunalförbund som avses i
kommunalförbundslagen
(1985:894), om förbundets verk-
samhet inte medför skattskyldighet
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt.
Med kommun förstås i denna lag primärkommun och landstingskom-
mun.
Prop. 1990/91:37
Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (1983:1053) om skatt på om-
sättning av vissa värdepapper1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5§
Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av
värdepapper som avses i 1 § eller medverkar till ett sådant avtal. Om den för
vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall skatt
inte erläggas för hans led när omsättningen avser utländska värdepapper.
Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skattskyl-
dig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalenderår omsätter
värdepapper som avses i 1 § till ett värde av minst 500000 kronor.
Vid bedömning av omsättningens
storlek under ett kalenderhalvår
skall vederlag eller del av sådant ve-
derlag som avses i 13 § hänföras till
det kalenderhalvår under vilket av-
slut skett.
Vid bedömning av omsättningens
storlek under ett kalenderhalvår
skall vederlag eller del av sådant ve-
derlag som avses i 12 § hänföras till
det kalenderhalvår under vilket av-
slut skett.
Vid överlåtelse som avses i 2 §
4 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall skatt inte tas ut.
Vid överlåtelse som avses i 2 §
4 mom. tionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall skatt inte tas ut.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
1 Lagen omtryckt 1988:781.
2 Senaste lydelse 1990:112.
10
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990
Närvarande: statsrådet Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,
Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johans-
son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,
Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Proposition om vägtrafikskatten for
utländska fordon, m. m.
1 Vägtrafikskatten för utländska fordon
Mitt förslag: Utländska fordon som används i Sverige skall beskat-
tas endast om totalvikten överstiger 6000 kg. Kilometerskatt skall
debiteras for de utländska fordonen endast om körsträckan i Sverige
överstiger 100 km.
Bakgrunden till mitt förslag: Vägtrafikskatt tas ut i form av fordonsskatt
och kilometerskatt. För fordon som är registrerade i Sverige tas skatten ut i
enlighet med bestämmelserna i vägtrafikskattelagen (1988:327), VSL. Be-
skattningen av de utländska fordonen regleras i lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon, VUF. På samma sätt som sker för de
fordon som är hemmahörande i Sverige beskattas enligt VUF de utländska
fordonen med fordonsskatt och kilometerskatt. Till följd av internationel-
la överenskommelser är det emellertid rätt ovanligt att fordonsskatt debi-
teras, 4 § VUF. I de fall skatten skall tas ut sker detta med ett visst belopp
per dag enligt bil. 1 till lagen. Kilometerskatt tas däremot ut för alla
utländska dieseldrivna lastbilar, bussar och släpvagnar, om totalvikten
överstiger 3 500 kg, 1 och 6 §§ VUF. Om körsträckan i Sverige inte uppgår
till mer än högst 50 km tas kilometerskatt dock inte ut, 7 § VUF. Kilome-
terskattens nivå för de utländska fordonen är i princip densamma som för
svenska fordon, men skatteskalan är schabloniserad, bil. 2 till VUF.
I november 1985 tillsattes, efter beslut av de nordiska samarbetsminist-
rarna, en arbetsgrupp för undersökning av förutsättningarna för och effek-
terna av eventuellt likartade regler för fordonsavgifter i de nordiska län-
derna. En rapport från arbetsgruppen behandlades på finansministermötet
hösten 1986. Gruppen fick då i uppdrag att fortsätta arbetet och en
slutrapport avlämnades hösten 1988. Arbetet har varit ett led i strävan att
utveckla Norden som hemmamarknad.
I enlighet med de rekommendationer som lämnats av arbetsgruppen har
Prop. 1990/91:37
11
nordiska ministerrådet i ett förslag till ekonomisk handlingsplan 1989— Prop. 1990/91:37
1992, Ett starkare Norden, angivit att vissa förenklingar av vägtrafikskat-
ten bör genomföras. Förenklingarna avses särskilt underlätta trafiken i
gränsområdena. De avser dels ett slopande av debitering av skatter typ
kilometerskatt om vägsträckan uppgår till högst 100 km, dels att beskatt-
ning inte skall ske av fordon med totalvikt om högst 6 ton.
Ministerrådsförslaget behandlades vid Nordiska rådets session våren
1989. Nordiska ministerrådet har därefter fastställt den ekonomiska hand-
lingsplanen.
Skälen för mitt förslag: De nordiska ländernas principer för vägtrafikbe-
skattningen skiljer sig åt högst väsentligt. De totala skattenivåerna är
dessutom mycket olika. Norge har, på samma sätt som Sverige, ett kilome-
terskattesystem, men tar inte ut fasta skatter av typ fordonsskatt. Både
Sverige och Norge debiterar kilometerskatt för fordon från de nordiska
länderna. Finland, som utöver en fordonsskatt tillämpar ett bränslebe-
skattningssystem för de egna fordonen, debiterar en konsumtionsskatt för
norska och svenska fordon. Denna skatt är konstruerad som en kilometer-
skatt. Danmark tar endast ut fasta skatter av de egna fordonen, och
debiterar inga vägtrafikskatter för utländska fordon.
För att effektivisera och stärka den nordiska transportmarknaden skulle
det vara önskvärt om beskattningsreglerna kunde samordnas så att några
skattedebiteringar för gränsöverskridande trafik inte skulle behöva ske.
Mot bakgrund av de stora skillnader i beskattningssystem och beskatt-
ningsnivåer som förekommer erbjuder en långtgående harmonisering av
beskattningsreglerna inom Norden emellertid betydande problem. Det är i
detta sammanhang värt att nämna att det för närvarande är osäkert i vad
mån EG- länderna kommer att ena sig om ett enhetligt vägtrafikskattesys-
tem för gränsöverskridande landsvägstrafik, och hur ett sådant EG-system
i så fall kommer att utformas.
De förslag till förenklingar som framförts av den nordiska arbetsgruppen
innebär emellertid vissa förenklingar för den gränsöverskridande trafiken i
Norden. Detta gäller särskilt i gränstrakterna mellan länderna. Förslaget
till höjningen av debiteringsgränsen för skatter av typ kilometerskatt till
100 km innebär förenklingar för distributionstrafik m. m. i gränshandeln.
Detsamma gäller den föreslagna skattepliktsgränsen vid 6 ton, som medför
att lättare distributionslastbilar m. m. undantas. Jag anser därför att dessa
förslag nu bör genomföras för svensk del. Jag förväntar mig att motsvaran-
de ändringar kommer att vidtas i Norge och Finland.
Förslagen föranleder ändringar i 1 och 7 §§ samt bil. 1 och 2 till
VUF. Ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 1991.
12
2 Mervärdeskatt
Mitt förslag: Begränsningarna i avdragsrätten vid hyra av personbil
eller motorcykel för yrkesmässig personbefordran slopas.
Skälen för mitt förslag: Vid förvärv av personbil eller motorcykel har
sedan länge gällt vissa begränsningar i avdragsrätten för ingående mervär-
deskatt. Med personbil förstås i detta sammanhang även lastbil med
skåpkarosseri och buss om fordonets totalvikt är högst 3 500 kg.
Avdragsrätt föreligger således inte för ingående skatt som belöper på
anskaffning av fordon av detta slag för annan verksamhet än sådan som
avser yrkesmässig personbefordran, återförsäljning eller uthyrning. Där-
emot får fullt avdrag göras för ingående skatt som avser driftkostnader,
om fordonet utgör inventarium i en skattepliktig verksamhet eller har
förhyrts för bruk i sådan verksamhet. Syftet med denna ordning är att
schablonmässigt beskatta privat nyttjande av personbil som är anlägg-
ningstillgång i skattepliktig verksamhet.
För att i avdragshänseende jämställa den som förvärvar en personbil
med den som väljer att hyra ett sådant fordon, gäller vidare att avdragsrätt
föreligger för 50 procent av den mervärdeskatt som belöper på hyran om
fordonet förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyming. Detta
har ansetts motsvara den del av hyran som vid s. k. fullserviceleasing avser
reparationer och underhåll. Någon åtskillnad har i detta sammanhang inte
gjorts mellan fullserviceleasing och finansiell leasing, där hyresmannen
själv står för dessa kostnader.
Fram till den 1 januari 1991 omfattar avdragsförbudet förvärv av per-
sonbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkes-
mässig återförsäljning eller uthyrning. 1 samband med riksdagens behand-
ling av prop. 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m., fann
skatteutskottet, med hänsyn till att personbefordran omfattades av den
föreslagna generella skatteplikten, att ett avdragsförbud vid förvärv av
personbil skulle få betydande konsekvenser för bl. a. taxiföretagen. Utskot-
tet föreslog därför att förvärv av personbil för yrkesmässig personbeford-
ran inte skulle omfattas av avdragsförbudet. Riksdagen beslutade i enlig-
het med utskottets förslag (SkU 1989/90:31, rskr. 357, SFS 1990:576).
Någon motsvarande ändring gjordes dock inte vad gäller hyra av personbil
för sådant ändamål.
Med hänsyn till syftet med den begränsade avdragsrätten finns det enligt
min mening inte längre några skäl att bibehålla den nuvarande ordningen
vad gäller personbilar och motorcyklar som förhyrs för yrkesmässig per-
sonbefordran. I den mån ett förvärv av en personbil för visst ändamål inte
omfattas av några avdragsbegränsningar, bör även leasing eller hyra av
sådant fordon för motsvarande ändamål kunna ske med full avdragsrätt.
Det aktuella förslaget föranleder ändringar i 18 § samt i anvisningarna
till 17 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML.
Prop. 1990/91:37
13
Prop. 1990/91:37
Mitt förslag: Uttagsbeskattningen skall omfatta också sådana fastig-
hetsarbeten som en kommun utför på egna bostadsfastigheter.
Skälen för mitt förslag: Den 1 januari 1991 infors en uttagsbeskattning
av vissa arbeten som en fastighetsägare utför på egna fastigheter (prop.
1989/90:111, SkU31, rskr. 357, SFS 1990:576). Syftet med
åtgärden är att åstadkomma neutralitet vid de fastighetsförvaltande företa-
gens val mellan att utföra arbeten i egen regi och att upphandla motsvaran-
de tjänster. Slopandet av reduceringsreglema gör att skillnaden i skattebe-
lastning mellan egen regi å ena sidan och upphandling å den andra sidan
annars skulle innebära ett allvarligt hot mot främst de mindre byggföre-
tagen och bygghantverkama som i stor utsträckning har sin verksamhet
inriktad mot de stora ej skattskyldiga fastighetsägarna.
En kommuns ianspråktagande av egna varor eller tjänster för eget behov
räknas inte som uttag enligt punkt 2 av anvisningarna till 2 § ML. Det
innebär att kommunerna inte omfattas av den ovan angivna uttagsbeskatt-
ningen. Med hänsyn till den generella avdragsrätt för ingående mervärde-
skatt som kommunerna medges fr. o.m. den 1 januari 1991, finns det i
huvudsak inte heller något behov att av konkurrensneutralitetsskäl inord-
na den kommunala fastighetsförvaltningen under uttagsbeskattningen.
Det förekommer emellertid i viss utsträckning att kommuner äger och
förvaltar hyresfastigheter för bostadsändamål. Genom att de generella
inskränkningar i avdragsrätten som anges i 18 § ML också gäller den
kommunala avdragsrätten enligt 18 a § ML kommer ingående mervärde-
skatt som belöper på stadigvarande bostad inte att vara avdragsgill för
kommunen. På detta område kan således mervärdeskatten få en konkur-
renssnedvridande effekt. Denna effekt bör enligt min mening undanröjas.
Uttagsbeskattningen bör således omfatta även en kommuns ianspråkta-
gande för eget behov av sådana tjänster som avses i första stycket f) av punkt
2 av anvisningarna till 2 § under förutsättning att arbetena avser stadigva-
rande bostad. Även i detta fall bör uttagsbeskattning ske endast om de
nedlagda lönekostnaderna inkl, avgifter för beskattningsåret överstiger
150000 kr.
Det aktuella förslaget innebär ändringar i punkt 2 av anvisningarna
till 2 § ML. Detta förslag och förslaget under rubriken kommunalförbund
har diskuterats med företrädare för Kommunförbundet och riksskattever-
ket.
14
Prop. 1990/91:37
Mitt förslag: Statsbidrag enligt lagen (1990:578) om särskilt bidrag
till kommuner skall alltid utgå när en kommun lämnar bidrag eller
annan ersättning till ett kommunalförbund, om den verksamhet
förbundet bedriver inte medför skattskyldighet till mervärdeskatt.
Skälen för mitt förslag: Den nya ordningen med en generell avdragsrätt
för kommunerna omfattar inte den del av den kommunala verksamheten
som handhas av kommunalförbund. Som skäl härför angavs i prop.
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. att kommunalförbund i
flertalet fall används för ändamål där skattskyldighet och därmed också
avdragsrätt redan föreligger enligt de allmänna bestämmelserna i ML. Jag
har nu erfarit att kommunalförbund i vissa fall används för att handha
kommunala angelägenheter där verksamheten inte medför skattskyldighet
till mervärdeskatt och inte heller omfattas av lagen om särskilt bidrag till
kommuner.
För att inte de kommuner som av olika skäl väljer att sluta sig samman
till kommunalförbund för att handha kommunala angelägenheter skall
missgynnas gentemot kommuner som väljer att bedriva motsvarande
verksamhet i egen regi, bör enligt min mening statsbidrag enligt lagen om
särskilt bidrag till kommuner alltid utgå i de fall en kommun lämnar
bidrag eller annan ersättning till ett kommunalförbund. Statsbidrag bör
således i dessa fall utgå även om förbundet inte bedriver verksamhet inom
sjukvård, tandvård, social omsorg eller utbildning. Däremot bör statsbi-
drag inte utgå om den verksamhet kommunalförbundet bedriver medför
skattskyldighet enligt de allmänna bestämmelserna i lagen om mervärde-
skatt.
Förslaget föranleder ändringar i 1 § lagen (1990:578) om särskilt statsbi-
drag till kommuner.
Mitt förslag: En felaktig hänvisning i lagen om mervärdeskatt till
vissa begrepp i kommunalskattelagen ändras.
Skälen för mitt förslag: I samband med ändringarna i kommunalskatte-
lagen (1928:370) beträffande inkomstslagen uppmärksammades inte att
detta berörde också en följdändring i lagen om mervärdeskatt. I 73 § ML
anges att vissa belopp skall räknas som driftkostnad vid beräkning av
inkomst av rörelse eller fastighet enligt kommunalskattelagen. Bestämmel-
sen skall fr. o.m. den 1 januari 1991 avse inkomst av näringsverksamhet
enligt kommunalskattelagen eller kapital enligt lagen om statlig inkomst-
skatt.
15
3 Omsättningsskatt på vissa värdepapper
Prop. 1990/91:37
Mitt förslag: Två felaktiga hänvisningar i lagen om omsättningsskatt
på vissa värdepapper ändras.
Skälen för mitt förslag: I samband med de omfattande ändringarna i
bl. a. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, uppmärksammades
inte att detta också berörde en följdändring i lagen (1983:1053) om skatt
på omsättning av vissa värdepapper. I 7 § hänvisas till 2 § 4 mom. nionde
stycket SIL. Hänvisningen skall fr. o.m. den 1 januari 1991 i stället ske till
tionde stycket.
15 § tredje stycket lagen om skatt på omsättning av vissa värdepapper har
felaktigt hänvisats till 13 § samma lag. Hänvisningen skall avse 12 § lagen.
Den felaktiga hänvisningen beror på ett redaktionellt förbiseende vid änd-
ring i 5 § den 1 januari 1989 (prop. 1987/88:156, SkU37, rskr. 336, SFS
1988:781).
4 Upprättade lagförslag
1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för-
slag till
1. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska
fordon,
2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,
3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner,
4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper.
5 Lagrådets hörande
De föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande
enligt min mening skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver
därför inte inhämtas.
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
16
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990