Prop.
1990/91:30
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Rune Molin
Riksdagen beslutade i maj 1990 att ett statligt förvaltningsbolag skall
bildas, till vilket statens aktieinnehav i vissa bolag skall överföras. Riks-
dagen ansåg att vissa preciseringar behövde göras av regeringen i fråga om
riksdagens fortsatta inflytande på vissa beslut om förändringar i förvalt-
ningsbolagets aktieinnehav.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ändring av gällande
riktlinjer för i vilka fall det nybildade statliga förvaltningsbolaget utan att
riksdagen hörs kan minska sin ägarandel i hel- eller delägda bolag. Förslaget
innebär att riksdagen skall höras om förvaltningsbolaget skall frånhända sig
röstmajoriteten i bolag som nu är helägda. För de delägda bolagen sätts
gränsen vid en tredjedel av rösterna.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990
Prop. 1990/91:30
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Molin
År 1983 lade riksdagen fast nytt mål för den statliga konkurrensutsatta
företagsamheten (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr. 105). Målet skulle nu
vara att under krav på lönsamhet öka företagens effektivitet och konkur-
renskraft och därmed deras expansionsförmåga. Åtgärder som inte var
förenliga med rent företagsekonomiska intressen skulle regleras genom
särskilda avtal. Detta innebar att de statliga företagens villkor jämställdes
med dem som gäller för resten av det svenska näringslivet.
I prop. 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor föreslog regeringen
att ett nytt statligt förvaltningsbolag skall bildas och att statens aktieinnehav
i tio konkurrensutsatta företag skulle överföras till bolaget.
Avsikten med bolaget är bl. a. att aktivera det statliga ägandet så att
staten som ägare kan agera på ett effektivt sätt. I detta sammanhang pekades
också på att staten som industriägare bör kunna spela en väsentlig roll i
nödvändiga strukturella förändringar i enskilda branscher.
Under överskådlig tid kommer tyngdpunkten i förvaltningsbolagets ak-
tieportfölj att representeras av de idag kapitalmässigt dominerande inne-
haven. På meddellång sikt bör strävan vara att uppnå en mer avvägd
riskprofil. I vissa fall kan ändringar i innehavet av aktier i de aktuella före-
tagen vara nödvändiga. Regeringen föreslog att regeringen skulle
höra riksdagen innan beslut fattas i bolaget om att det inte längre skall
inneha röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen. För de mark-
nadsnoterade bolagen föreslog regeringen att den skulle höra riksdagen om
förvaltningsbolaget inte längre kommer att ha ett avgörande inflytande i
något av bolagen.
Näringsutskottet tillstyrkte att ett nytt förvaltningsbolag bildades. Där-
emot ansåg utskottet att det erfordrades klarare riktlinjer för i vilka fall
förvaltningsbolaget utan riksdagens hörande kan förändra sitt aktieinne-
hav. Näringsutskottet ansåg att regeringen borde återkomma till riksdagen
med en precisering av de riktlinjer som regeringen anser bör gälla för
förvaltningsbolaget i fråga om dess möjligheter att avyttra aktier utan Prop. 1990/91:30
beslut av riksdagen. Riksdagen beslutade i enlighet med näringsutskottets
förslag (NU 1989/90:35, rskr. 249).
Jag vill nu ta upp frågan om sådana mer preciserade riktlinjer.
Förvaltningsbolagets uppgift är att aktivera ägarfunktionen och utveckla
den statsägda delen av svensk industri. Det är en uppgift som kräver
ekonomiska satsningar och som vid behov bör kunna ske i samverkan med
andra företag. Om förvaltningsbolaget skall kunna utföra sin uppgift på ett
effektivt sätt måste bolaget i rimlig omfattning kunna disponera sina
resurser genom egna beslut. Skulle detta inte bli fallet kommer den statliga
företagsgruppen att få en betydande nackdel gentemot sina privata kon-
kurrenter. Detta kan innebära att bolagen får sämre utvecklingsmöjlighe-
ter. Riksdagen måste dock som den yttersta representanten för ägaren
staten ha möjlighet till inflytande i vissa avgörande frågor. Givetvis skall
riksdagen fortlöpande informeras av regeringen om förändringar i förvalt-
ningsbolagets aktieinnehav. Även i övrigt skall riksdagen på samma sätt
som nu ha insyn i de aktuella företagen och i enlighet med nuvarande
system kunna diskutera frågor i anslutning till detta.
Vad gäller riktlinjer för riksdagens medverkan till beslut om minskad
röstandel för förvaltningsbolaget i de berörda bolagen förordar jag följan-
de.
Regeringen skall inhämta riksdagens ställningstagande innan beslut fattas
som innebär att förvaltningsbolaget frånhänder sig röstmajoriteten i något
av de nu helägda bolagen.
Regeringen skall inhämta riksdagens ställningstagande innan beslut fattas
som innebär att förvaltningsbolagets andel av rösterna i något av de nu
delägda bolagen minskar så att den inte längre överstiger en tredjedel. Ak-
tiebolagslagen har ett betydande minoritetsskydd vid denna nivå. Bl. a. kan
bolagsordningen t. ex. vad gäller bolagets verksamhetsinriktning, aktie-
kapitalets storlek, antalet styrelseledamöter m.m. inte ändras utan att ett
beslut härom biträds av minoritetsägaren.
Om riksdagen godkänner de av mig förordade riktlinjerna ankommer det
på regeringen att, såsom företrädare för staten som ägare, se till att riktlin-
jerna följs.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att godkänna de riktlinjer för riksdagens medverkan vid beslut
om minskningar i det nybildade statliga förvaltningsbolagets aktieinnehav
i hel- och delägda bolag, som jag har förordat.
Prop. 1990/91:30
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990