Prop.
1990/91: 172
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som redovisas i bifoga-
de skrivelse och avtal om den Europeiska ekonomiska gemenskapens
utbildningsprogram (ERASMUS).
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bengt Göransson
I propositionen föreslås att regeringen av riksdagen bemyndigas att ingå
ett avtal som i huvudsak överensstämmer med bifogade paraferade avtal.
Efter förhandlingar har ett avtal mellan Sverige och den Europeiska
ekonomiska gemenskapen om samarbete inom ramen för Gemenska-
pens program ERASMUS upprättats och paraferats. Avtalet har den ly-
delse som framgår av bilaga till propositionen i detta ärende.
Avtalet träder i kraft första dagen i andra månaden efter det att par-
terna underrättat varandra om att erforderliga interna beslut fattats, för-
utsatt dock att underrättelserna har utväxlats före den 30 september det
ifrågavarande året. I annat fall träder avtalet i kraft först påföljande lä-
sår.
1 Riksdagen 1990/91. 1 sand. Nr 172
Prop. 1990/91:172
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1991
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, S. Andersson, Göransson, Hellström, Johansson, Lindqvist,
Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Lars-
son, Asbrink
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om godkännande av avtal mellan
Sverige och den Europeiska ekonomiska
gemenskapen avseende ERASMUS-
programmet
1 Inledning
ERASMUS står för "European Communitv Action Scheme for the Mo-
bility of University Students" och är ett utbytesprogram för studenter,
lärare och administratörer vid universitet och högskolor. ERASMUS
startade på försöksbasis år 1987 och fick under år 1989 bemyndigande
för en femårig fortsättning i mycket större omfattning än dittills.
ERASMUS-programmets främsta syften är att:
- kraftigt öka det antal studenter som bedriver delar av sina studier i ett
annat medlemsland, för att på så sätt öka antalet högskoleutbildade med
direkt erfarenhet av samhällslivet i ett annat medlemsland.
- stärka det formaliserade samarbetet mellan universitet och högskolor
över nationsgränserna,
- stimulera rörlighet hos den högre utbildningens lärarstab, för att öka
utbildningens internationella potential, och förbättra den högre utbild-
ningens kvalitet för att på så vis stödja gemenskapens konkurrenskraftig-
het.
- skapa garantier för att studieperioder som en student genomgår i ett
annat land blir fullt tillgodoräknade i examen i studentens hemland.
ERASMUS är därmed ett program som ger utbytesstödet en tydlig,
formaliserad ram. Studentutbytet skall ske inom de samarbetsavtal som
sluts mellan skilda universitet och högskolor och endast avse de kur-
ser/kursmoment som på förhand har kunnat utvärderas för att bii tillgo-
doräknade i studentens hemland.
ERASMUS har för närvarande en årlig budget på ca 550 milj. kr.
Under läsåret 1990/91 ger EG-kommissionen ekonomiskt stöd till sam-
mantaget 1 748 avtal om formaliserat samarbete mellan universitet och
högskolor, s.k. Inter-University Cooperation Programme (ICP). Varje
ICP som godkänns av kommissionen får ett ekonomiskt stöd - för plane-
ring, utveckling och genomförande - som kan variera mellan 18 000 och
ca 350 000 kr. Inom dessa avtal förutsätts universitet och högskolor reg-
lera skilda frågor som rör:
- studentutbyte,
- lärarutbyte; gemensam utveckling av universitetskurser,
- gemensam utveckling av olika intensivprogram.
Det samlade antalet ICP ingår i ett kontakt- och samarbetsnät ”the
European University Network”, som via bl.a. gemensamma databanker
skall underlätta erfarenhetsutbyte, vidgat samarbete och tillgodoräknan-
de av studier vid andra universitet. Studerandeutbytet inom ERASMUS
avser begränsade studieperioder i utlandet från tre månader rill högst ett
läsår. ERASMUS-utbytet skall inte ske i början av högskolestudierna.
Studieperioden skall på förhand garanteras bli tillgodoräknad i hemma-
examen. I praktiken innebär det att resp, universitet erbjuder de stude-
rande ett urval kurser vid ett begränsat antal universitet som man har
avtal med. Med ERASMUS-programmets utbyggnad kommer urvalet av
kurser att bli större och mer varierat.
Prop. 1990/91:172
Avtalet träffas inom ramen för den s.k. Luxemburgprocessen mellan
den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EG) och den Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA), som är baserad på en överen-
skommelse om fördjupat samarbete från år 1984. Mellan Sverige och
EG har den 14 februari 1991 i Bryssel ett avtal paraferats om deltagande
i ERASMUS-programmet. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels
den översatta avtalstexten som bilaga 1. dels översättningen av det god-
kända förhandlingsprotokollet som bilaga 2. För avtal av detta slag har
EG utarbetat en doktrin som gör att man inte är beredd att medge att
EFTA-länderna deltar i programmen på fullt ut samma villkor som
medlemsstaterna.
Det första avtalet om programsamarbete på utbildningsområdet -
COMETT-avtalet - bygger på denna doktrin, och detta avtal har i hög
grad varit styrande för ERASMUS-avtalet. (COMETT står för Commu-
nity Action Programme in Education and Training och är EGs program
för att förstärka den industriella och teknologiska utvecklingen av Euro-
pas näringsliv.)
För att få delta i ERASMUS har EFTA-länderna fått acceptera sam-
ma särvillkor som i COMETT-avtalet, nämligen
- minimiregler för antalet EG-stater i nätverk (minst två),
-särskild bilateral kommitté i stället för plats i ERASMUS-
kommittén,
- inget stöd till samarbete och utbyten mellan enbart EFTA-länder.
Avtalet är bilateralt mellan Sverige och EG. Likalydande avtal finns
mellan övriga EFTA-länder och EG. Det består av tre delar - inledning,
avtalsbestämmelser och bilagor - och är uppbyggt så att reglerna i det
s.k. annexet som utgör underbilaga till avtalet (bilaga 1) därför också
gäller för EFTA-länderna, om inte avtalstexten säger något annat.
Prop. 1990/91:172
Avtalet träder i kraft första dagen i andra månaden efter det att Sverige
och EG underrättat varandra om att de nädvändiga interna besluten har
fattats på resp. sida. Om detta inte sker före utgången av september ett
visst år. träder avtalet i kraft först följande läsår.
Den uttalade avsikten är att undertecknande skall ske så att Sverige
och övriga EFTA-länder kan delta i ERASMUS fr.o.m. läsåret 1992/93.
Detta gäller för område 1 och område 2 (bilaga 1) som har fasta ansök-
ningsperioder. För övriga delar av programmet kan svenska universitet
och högskolor ansöka om bidrag så snart avtalet trätt i kraft. Avtalet är
tidsbegränsat och gäller i första omgången t.o.m. utgången av läsåret
1996/97. Därefter kan det förlängas med fem år om parterna är överens
om det. En utvärdering av avtalet skall ske före utgången av 1994/95.
Avtalet ger endera parten möjlighet att begära att avtalet omförhand-
las.
Inledningen innehåller ett antal konstateranden som anger motiven för
avtalet.
Artikel I är den centrala bestämmelsen i avtalet; den som öppnar
ERASMUS för svenskt deltagande.
Ai-tikei2 definierar vilka som är berättigade att delta i ERASMUS.
Sverige skall årligen insända en lista över de universitet och högsko-
lor som uppfyller definitionen i artikeln. I den årliga anvisningen för
ansökningar (”Guidelines for Applicants”) finns en fullständig förteck-
ning över de universitet och högskolor som är berättigade att delta i
ERASMUS.
Artikel 3 gör bestämmelserna i det s.k. annexet tillämpliga på Sverige Prop. 1990/91:172
och anger de särregler som gäller för svensk del.
Vad gäller ICP är grundregeln för Sverige och övriga EFTA-länder,
att endast nätverk som har deltagare från minst två EG-stater är berätti-
gade till bidrag.
Under det första året kan emellertid också ICP med deltagare från
endast en EG-stat få bidrag. Som framgår av punkt 3 i förhandlingspro-
tokollet kommer det emellertid att ske endast om det visar sig att EFTA-
länderna har haft svårigheter att få till stånd nätverk enligt grundregeln.
Det bör observeras att regeln om minst två EG-länder gäller sam-
mansättningen av ICP. Däremot innebär den inte något hinder för att
organisera utbyten på bilateral basis inom ett flernationellt ICP. Hög-
skolor i Sverige, Schweiz, Grekland och Portugal kan således komma
överens om att organisera ett ICP, inom vars ram utbyten äger rum mel-
lan enbart Sverige och Grekland eller Schweiz och Portugal. Ett sådant
ICP uppfyller kraven för bidrag. Om det senare också erhåller bidrag,
beror på hur detta ICP står sig i konkurrensen med andra ICP.
Av grundregeln följer, att ICP med deltagare från enbart EFTA-
länder inte är berättigade till bidrag. Detta uttrycks direkt i artikeln.
Bidrag kan inte utgå till svenska studenter för studier i ett annat
EFTA-land. Det gäller även om de äger rum inom ramen för ett ICP
med deltagare från minst två EG-länder.
Av artikel 3 framgår också att med svenska studenter avses svenska
medborgare eller medborgare från EG-stater som studerar i Sverige.
Permanent uppehållstillstånd jämställs med medborgarskap.
Sverige åläggs att utse en nationell tillståndsmyndighet "National
Grant Awarding Authority" (NGAA) med uppgift att svara för fördel-
ningen av bidrag under område 2.
Formuleringen i punkt 4 i förhandlingsprotokollet innebär att
EFTA-länderna aldrig kan räkna med att få ut mer under denna del av
programmet än vad de tillsammans betalar i bidrag.
/Xrtikel 3 i avtalet ger Sverige samma villkor som EG-länderna under
område 3. Det betyder bl.a. att Sverige och andra EFTA-länder kommer
att få delta i EGs betygsöverföringssystem "European Community Cour-
se Credit Transfer System", ECTS-försöket. på samma sätt som EG-
länderna, dvs. med ett universitet/högskola för vart och ett av de fem
ingående ämnesområdena. Drygt 35 % av de deltagande institutionerna
kommer därmed att komma från Efta-länderna.
Punkt 5 i förhandlingsprotokollet innebär en inbjudan till EFTA-
länderna att delta i EGs nätverksmöten - National Academic Recogni-
tion Information Centres (NARIC) - och ECTS-möten redan innan av-
talen träder i kraft.
Med hänsyn till dagens förhållanden innebär bestämmelsen i artikel
4 att Sverige skall betala ett bidrag på 3,64 % av ERASMUSs budget.
Vid en budget på 70 milj. ECU innebär det ett bidrag på 2 797 milj.
ECU, eller ca 22 milj.kr. Bidraget skall betalas in inom en månad efter
1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 172
det att kommissionen har begärt det. Om detta inte sker, skall dröjs-
målsränta utgå. Enligt avtalet medför utebliven betalning ingen annan
sanktion.
Genom en anteckning i förhandlingsprotokollet (punkt 6) har kom-
missionen åtagit sig att informera EETA-länderna om det beräknade
ERASMUS-anslaget så snart EGs budgetförslag föreligger.
Av samma anteckning framgår att EETA-länderna skall stå för sina
egna kostnader för ERASMUS tills det första bidraget skall betalas in.
Sverige skall bidra till EGs förberedelsekostnader med 128 700 ECU.
dvs. drygt 9501000 kr.
Artikel 6 innebär att det upprättas en bilateral ERASMUS-
kommitté mellan Sverige och EG, företrädd av kommissionen. Kom-
mittén skall ha ungefär samma uppgifter som den reguljära ERASMUS-
kommittén men bara behandla Sveriges deltagande i programmet.
Punkt 7 i förhandlingsprotokollet innehåller uttalanden som syftar till
att eliminera en del av de nackdelar för EFTA-länderna, som det inne-
bär att inte få utse representanter till den reguljära ERASMUS-
kommittén.
Artikeln innehåller också en uppmaning till EETA-länderna att se
till att minst en företrädare för universitet och högskolor ingår i delega-
tionen'till kommittén.
Artikel 7 anger att alla beslut om bidrag under områdena 1. 3 och 4
fattas av kommissionen. I urvalsprocessen för område 1 spelar akade-
miska rådgivningsgrupper s.k. zXcademic Advisory Groups en viktig
roll. Enligt punkt 8 i förhandlingsprotokollet skall EETA-länderna få
föreslå experter till dessa grupper på samma sätt som EG-länderna. Va-
let av experter träffas dock av kommissionen.
/Xrtikel 8 innebär ett åtagande att söka lösa alla problem med visa
och uppehållstillstånd så enkelt som möjligt.
1 artikel 9 stadgas att Sverige till EG-kommissionen skall lämna in
en rapport, som beskriver vilka nationella mått som har vidtagits av
Sverige för att underlätta sådana problem, för att på så vis bistå kommis-
sionen i dess arbete med den årliga ERASMUS-rapporten.
Artikel 10 anger att alla ansökningar, redovisningar etc. måste avfat-
tas på ett EG-språk. Det går inte att använda svenska.
Artikel 11 stadgar att avtalet skall vara tillämpligt, å ena sidan för
EG-ländernas territorier och under de villkor som omfattas av Rom-
fördraget. och å andra sidan för Sveriges territorium.
Artikel 12 anger att avtalet ingås för en tidsperiod på fem år. Vidare
kan avtalet omförhandlas om EG skulle ändra på ERASMUS-
programmet. Av artikeln framgår också att båda avtalsslutande parterna
när som helst kan begära en revision av avtalet.
Enligt artikel 13 skall avtalet godkännas av de avtalsslutande parterna
i enlighet med deras resp, gällande bestämmelser. Avtalet träder i kraft
första dagen i andra månaden efter det att Sverige och EG underrättat
varandra om att de på ömse sidor har uppfyllt de nödvändiga formalite-
Prop. 1990/91:172
terna. Om detta inte sker före utgången av september månad ett visst år, Prop. 1990/91:172
träder avtalet i kraft först följande läsår.
ERASMUS står för ”European Community Action Scheme for the Mo-
bility of University Students” Det är den Europeiska ekonomiska ge-
menskapens (EGs) särskilda program för att stimulera universitet och
högskolor att ingå samarbets- och utbytesavtal inom gemenskapen. Det
är också EGs största utbildningsprogram. ERASMUS har bl.a. till syfte
att ge en avsevärd del av gemenskapens studenter och framtida akademi-
ker en förstahandskontakt med ett annat medlemsland.
I och med att EGs ministerråd har fattat det formella beslutet att
öppna ERASMUS-programmet för Sverige och andra länder inom den
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) innebär det att kret-
sen av utbytesländer inom Europa vidgas betydligt. För svenska studen-
ter, universitets- och högskolelärare och övrig personal innebär detta
stora möjligheter till stimulerande kontakter, förbättrade språkkunska-
per, inblick i andra europeiska länders utbildning och därmed möjlig-
het att bedöma och utveckla den egna utbildningen. Sverige deltar sedan
år 1990 i EGs motsvarande program för att stimulera forskningssamar-
bete och forskarutbyte för europeiska forskare (programmet SCIENCE).
Tillsammans med Sveriges deltagande i COMETT-programmet innebär
det att Sverige skulle medverka på alla nivåer i det europeiska högskole-
samarbetet.
De avtal som kommer att slutas mellan svenska universitet och EG-
universitetet inom samarbetsprogrammen mellan universitet och hög-
skolor de s.k. Inter-University Cooperation Programmes (ICP) kommer
också att garantera att studieperioden fullt ut blir tillgodoräknad i den
svenska ERASMUS-studentens examen vid hemmauniversite-
tet/högskolan.
De ekonomiska bidrag som Sverige måste tillföra ERASMUS budget
ser jag som en god investering för utveckling av studentutbyte och sam-
verkan mellan svenska och inom gemenskapen befintliga universitet
och högskolor och dessutom ge god utdelning i form av studentstipendi-
er och bidrag till svenska universitet och högskolor. Jag ser svenskt del-
tagande i ERASMUS som ett steg på väg mot ett Europa utan gränser
och en internationalisering av den svenska högre utbildningen. Jag an-
ser med hänsyn till vad jag har anfört att det är av största vikt att Sveri-
ge så snart som möjligt kan delta i ERASMUS-programmet.
Enligt det paraferade avtalet mellan Sverige och EG om samarbete
på undervisnings- och utbildningsområdet inom ramen för ERASMUS-
programmet skall Sverige bidra till EGs förberedelsekostnader budgetå-
ret 1991/92 med 128 700 ECU, dvs. drygt 950 000 kr.
Denna utgift kan rymmas inom de medel som föreslagits stå till rege-
ringens disposition.
Sverige skall enligt det paraferade avtalet betala ett bidrag på 3,64 % Prop. 1990/91:172
av ERASMUS budget. Vid en budget på 70 milj. ECU innebär det ett
bidrag på 2 797 000 ECU, eller ca 22 milj.kr., att betala under budgetå-
ret 1992/93.
Jag har för avsikt att i tilläggsbudget I för budgetåret 1992/93 åter-
komma med förslag om medel för Sveriges bidrag till ERASMUS bud-
get.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
godkänna att ett avtal, i huvudsaklig överensstämmelse med det pa-
raferade avtalet, ingås mellan Sverige och den Europeiska ekonomis-
ka gemenskapen om samarbete på undervisnings- och utbildnings-
området inom ramen för ERASMUS-programmet
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-
ganden har lagt fram
Prop. 1990/91:172
Bilaga 1
Konungariket Sverige, i det följande kallat Sverige"
och
den Europeiska ekonomiska gemenskapen, i det följande kallad
"Gemenskapen".
båda här nedan kallade de "avtalsslutande parterna” har
eftersom Gemenskapen har antagit ett aktionsprogram för universi-
tetsstuderandes rörlighet, här nedan kallat "ERASMUS”,
eftersom de avtalsslutande parterna har ett gemensamt intresse av
samverkan på detta område, som en del av ett mer omfattande samarbe-
te mellan Gemenskapen och EETA-länderna på undervisnings- och yr-
kesutbildningsområdet, bedrivet i syfte att bidra till en dynamisk och
enhetlig utveckling på detta område,
eftersom särskilt samarbetet mellan Gemenskapen och Sverige, be-
drivet i syfte att nå de för ERASMUS fastställda målen och i anslutning
till ett mellan universiteten fungerande nätverk, förstärker i sig effekten
av ERASMUS-projekten genom att Gemenskapen och EFTA i stort en-
gageras och kompetensnivån hos de mänskliga resurserna höjs i Gemen-
skapen och Sverige,
eftersom de avtalsslutande parterna följaktligen förväntar sig ett öm- Prop. 1990/91:172
sesidigt utbyte av Sveriges deltagande i ERASMUS, Bilaga 1
eftersom ett framgångsrikt samarbete på detta område förutsätter att
båda sidorna allmänt förbinder sig att engagera sig hårdare för att stimu-
lera rörlighet bland universitetsstuderande.
kommit överens om följande.
Artikel 1
Ett samarbete mellan Sverige och Gemenskapen skall etableras i fråga
om samarbete och rörlighet mellan universiteten inom ramen för
ERASMUS. ERASMUS-programmets områden är angivna i underbil-
agan , det s.k. annexet till EG-beslutet om ERASMUS.
Artikel 2
I detta avtal används termen ”universitet” som beteckning för samtliga
typer av postgymnasiala undervisnings- och utbildningsanstalter. som
inom ramen för grund- och vidareutbildning erbjuder kompetens eller
examensbevis på denna nivå, oavsett vad sådana institutioner kallas för i
de avtalsslutande parternas länder.
Vid sådana institutioner inskrivna studerande är behöriga, oberoende
av studieinriktning, att åtnjuta stöd från ERASMUS-progammet upp till
och med doktorandnivå, på villkor att studietiden vid värdlandets uni-
versitet, som låter sig förena med studieplanen i hemlandsuniversitetet.
ingår i vederbörandes yrkesutbildning.
ERASMUS-programmet omfattar inte verksamhet med avseende på
forskning och teknisk utveckling.
Artikel 3
När det i underbilagan till avtalet talas om "Gemenskapens medlemssta-
ter" avses, vad gäller detta avtal, även Sverige, för så vitt annat ej har fö-
reskrivits i denna artikel.
I fråga om de olika ERASMUS-områdena skall de svenska universi-
tetens deltagande i dem ske enligt följande särskilda villkor och regler:
1. Område 1: Inrättande och drift av ett nätverk av europeiska
universitet.
Detta områdes innehåll och mål skall överensstämma med vad
som angivits för område 1 i underbilagan till föreliggande avtal.
1) Universitet i Sverige kan formellt delta i och acceptera finansie-
ring av deltagande i samarbetsprogram mellan universitet (Inter-
university Cooperation Programmes - ICP). För att
skapa ett nätverk för universitetssamarbete mellan Sverige
och Gemenskapen skall man prioritera multilaterala
ICP-program. Enligt denna princip skall universitet från
minst två av Gemenskapens medlemsstater delta i
ICP-programmen. Under detta avtals första giltighetsår skall
10
dock undantagsvis prioritet ges ICP-program där ett eller Prop. 1990/91:172
flera universitet från åtminstone en av Gemenskapens medlems- Bilaga 1
stater deltar.
2) Verksamheter inom område 1, bedrivna uteslutande mellan
universitet i Sverige och EFTA, kan inte ifrågakomma
för ekonomiskt stöd, inte heller då berörda EFTA-länder
har samarbetsavtal med Gemenskapen i fråga om ERASMUS.
3) Under de i punkt 1) och 2) angivna omständigheterna
skall svenska universitet komma i åtnjutande av i detta
område nämnda åtgärder på samma grund och på samma
villkor som universitet i Gemenskapens medlemsstater.
2. Område 2:ERASMUS-stipendieordning för studerande.
Detta områdes mål och innehåll skall vara i enlighet med
område 2 i underbilagan till detta avtal.
1) ERASMUS-stipendier får tilldelas studerande från Sverige för att
underlätta genomförandet av en studieperiod i något av Gemen-
skapens medlemsländer och vice versa. Sådana studerande skall
vara medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige eller i ett
EG-land. Stipendium skall inte tilldelas studenter från Sverige
för att underlätta en studieperiod i annat EFTA-land (eller vice
versa), även om ifrågavarande land har slutit samarbetsavtal med
Gemenskapen om ERASMUS.
2) ERASMUS-stipendier till studerande som kommer från univer-
sitetet i Sverige skall förvaltas genom behörig svensk myndighet,
som Sverige utser för denna uppgift.
3) Under de i punkt 1) och 2) angivna omständigheterna får uni-
versitetsstuderande från Sverige komma i åtnjutande av de i om-
råde 2 i underbilagan till detta avtal nämnda åtgärderna på sam-
ma grund och på samma villkor som universitetsstuderande från
Gemenskapens medlemsstater.
3. Område 3: Åtgärder för att främja rörligheten genom universite-
tens erkännande av examensbevis och studieperioder.
Detta områdes mål och innehåll skall vara i enlighet med om-
råde 3 i underbilagan till detta avtal. Ifrågavarande institutioner
och organ i Sverige skall ha rätt att välja att delta i och dra nytta
av de åtgärder som nämnts i detta område på samma grundval
som liknande institutioner och organ i Gemenskapens medlems-
stater och på samma villkor.
4. Område 4: Kompletterande åtgärder för att främja rörligheten
bland studerande inom Gemenskapen.
Detta områdes mål och innehåll skall vara i enlighet med om-
råde 4 i underbilagan till detta avtal.
Ifrågavarande institutioner och organ i Sverige skall ha rätt att
välja att delta i och dra nytta av de åtgärder som nämnts i detta
projekt på samma grundval som liknande institutioner och
organ i Gemenskapens medlemsstater och på samma villkor.
11
Artikel 4
Prop. 1990/91:172
Bilaga 1
1. Sverige skall lämna ett årligt ekonomiskt bidrag till ERASMUS-
programmets finansiering från och med det kalenderår som följer
efter detta avtals ikraftträdande till och med det kalenderår under
vilket det sista läsåret under detta avtals giltighetstid börjar.
2. Sveriges årliga ekonomiska bidrag skall fastställas i förhållande till
ERASMUS-programmets årliga totalbudget.
3. Proportionalitetsfaktorn, som bestämmer Sveriges bidrag , skall be-
räknas med hjälp av förhållandet mellan dess bruttonationalpro-
dukt (BNP) till marknadspriser och summan av Sveriges och
Gemenskapens medlemsstaters bruttonationalprodukter till mark-
nadspriser. Denna proportion skall beräknas år för år på basis av
senast tillgängliga statistik från OECD.
4. Vid varje års början skall EG-kommissionen informera Sverige om
storleken av de anslag som i Gemenskapens budget står till förfo-
gande för ERASMUS-programmet under ifrågavarande år. Under
årets lopp inträffande ändringar av detta belopp skall meddelas
Sverige av Gemenskapen.
5. Senast vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande skall Sverige,
utöver det i punkt 1 nämnda årliga bidraget, lämna ett initialbidrag
om ECU 128 700 för att täcka kostnaderna för tidigare förbere-
delsearbeten som utförts av EG-kommissionen i samband med
detta avtals upprättande.
6. Reglerna för Sveriges bidrag till ERASMUS-programmets utveck-
ling framgår av annex 2 till detta avtal.
Artikel 5
Med undantag för de särskilda kraven i artikel 4 av detta avtal beträffan-
de svenska universitets deltagande, skall bestämmelser och villkor för
inlämnande och värdering av ansökningar samt bestämmelser och vill-
kor för beviljande och slutande av kontrakt enligt ERASMUS-
programmet vara desamma som de villkor som gäller för universiteten
inom Gemenskapen.
Artikel 6
1. En gemensam kommitté inrättas härmed.
2. Kommittén skall vara ansvarig för att detta avtal vinner tillämp-
ning.
3. Gemenskapens representanter skall vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa att fullföljandet av detta avtal samordnas med de beslut
som fattas av Gemenskapen med avseende på förverkligandet av
ERASMUS.
4. För att avtalet skall kunna genomföras på vederbörligt sätt, skall de
avtalsslutande parterna utbyta information och. på begäran av en-
12
dera parten, ingå i överläggningar inom kommittén. Prop. 1990/91:172
5. Kommittén kan yttra sig och utarbeta riktlinjer för ERASMUS- Bilaga 1
programmets genomförande vad beträffar Sveriges deltagande.
6. Kommittén skall anta sina egna procedurregler.
7. Kommittén skall bestå av företrädare för Gemenskapen å ena sidan
och företrädare för Sverige å den andra.
8. Kommittén skall handla i enhällighet.
9. Kommittén skall sammanträda på begäran av endera avtalsslutande
parten i enlighet med de bestämmelser som skall fastställas i dess
procedurregler.
Artikel 7
Besluten om urvalet av de olika typer av områden som beskrivs i under-
bilagan (områdena 1, 2, 3 och 4) skall fattas av EG-kommissionen.
Besluten om tilldelande av ERASMUS-stipendier till studerande
som kommer från svenska universitet (område 2) skall fattas av behörig
myndighet i Sverige i nära samarbete med de deltagande universiteten. I
detta syfte skall riktlinjer tillställas vederbörande behörig myndighet ge-
nom EG-kommissionens försorg.
Artikel 8
De avtalsslutande parterna skall bemöda sig om att underlätta fri rörlig-
het och vistelse i Sverige och i Gemenskapen för sådana studerande, lä-
rare och administratörer vid universitet som rör sig mellan Sverige och
Gemenskapen för att delta i den av avtalet omfattade verksamheten.
Artikel 9
För att bistå kommissionen när den utarbetar sin årsberättelse för
ERASMUS och en redogörelse för den erfarenhet som vunnits vid pro-
grammets genomförande skall Sverige till kommissionen överlämna en
redogörelse för de åtgärder inom det egna landet som Sverige vidtagit
med hänseende på ERASMUS. En kopia av dessa rapporter skall över-
sändas till Sverige.
Artikel 10
När det gäller ansökningsförfarande, kontrakt, rapporter som skall inges
samt andra administrativa åtgärder i samband med ERASMUS-
programmet, skall de språk användas som är Gemenskapens officiella
språk.
Artikel 11
Detta avtal skall vara tillämpligt, dels på de territorier inom vilka för-
draget om den Europeiska ekonomiska gemenskapens bildande äger till-
lämpning och enligt de i fördraget fastställda villkoren, dels på Sveriges Prop. 1990/91:172
terriotorium. Bilaga 1
Artikel 12
1. Detta avtal sluts för en tid som omfattar de fem läsår som följer
efter dess ikraftträdande. Det kan förlängas med ytterligare fem
år genom överenskommelse mellan de avtalsslutande parterna.
Översynen av detta avtal skall ske innan det tredje läsåret efter
ikraftträdandet utlöpt.
2. Skulle Gemenskapen revidera ERASMUS-programmet. kan av-
talet omförhandlas eller sägas upp. Sverige skall underrättas om
det reviderade programmets exakta innehåll inom en vecka efter
det att det antagits av Gemenskapen. De avtalsslutande parterna
skall, inom tre månader efter det att Gemenskapens beslut har
antagits, notifiera varandra i det fall omförhandling eller uppsäg-
ning begärs. I händelse av uppsägning skall de praktiska åtgär-
derna för handläggning av icke fullgjorda åtaganden bli föremål
för förhandlingar mellan de avtalsslutande parterna.
3. Endera avtalsslutande parten kan när som helst begära översyn
av avtalet. I så fall skall den till motparten överlämna en begä-
ran därom. De avtalsslutande parterna kan ge den gemensamma
kommittén i uppdrag att granska denna begäran och att. om så
är lämpligt, ge dem rekommendationer, särskilt med avseende
på inledande av förhandlingar.
Artikel 13
Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna i enlighet med
deras gällande handläggningsregler. Förutsatt att de avtalsslutande par-
terna notifierat varandra om uppfyllandet av de för ändamålet nödvän-
diga formaliteterna, träder avtalet i kraft den första dagen i den andra
månaden efter notifikationen. Har en sådan notifikation inte lämnats se-
nast den 30 september ett visst år, träder detta avtal emellertid i kraft
först från och med det andra läsåret efter notifikationen.
Artikel 14
Detta avtal skall upprättas i två exemplar på de danska, engelska, fran-
ska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska
och tyska språken, som alla äger lika giltighet.
Upprättat i Bryssel den
För Konungariket
Sverige
För den Europeiska
ekonomiska gemen-
skapens råd
14
Underbilaga
Prop. 1990/91:172
Bilaga 1
Inrättande och drift av ett nätverk av europeiska universitet
1. Gemenskapen kommer att vidareutveckla det europeiska nätver-
ket av universitet som har inrättats i samband med ERASMUS-
programmet och som syftar till att stimulera studentutbyte inom
Gemenskapen.
Det europeiska nätverket av universitet kommer att bestå av de
universitet som inom ramen för ERASMUS-programmet har
slutit avtal och lagt upp program för student- och lärarutbyte
med universitet i andra medlemsstater och som helt erkänner
den studieperiod som på så sätt genomförts utanför hemlands-
universitetet.
Huvudsyftet med avtalen mellan universiteten är att ge de stude-
rande vid ett universitet tillfälle att genomföra en studieperiod i
minst en annan medlemsstat som fullt ut erkänns som en inte-
grerad del av vederbörandes studiekurs eller akademiska meri-
ter. Dessa gemensamma program skulle, om så behövs, kunna
omfatta förberedande studier i främmande språk, liksom samar-
bete mellan lärare och administrativ personal för att förbereda
förhållandena för studentutbyte och ömsesidigt erkännande av
studieperioder genomförda utomlands. Om möjligt bör språkför-
beredelsen inledas i ursprungslandet innan avresan äger rum.
Prioritet kommer att ges åt program som innebär integrerad och
helt erkänd studieperiod i annan medlemsstat. För varje enskilt
gemenskapsprogram kommer varje enskilt deltagande universitet
att ta emot ett årligt stöd om upp till 25 000 ECU, i första om-
gången i regel över en treårsperiod, med förbehåll för periodisk
översyn.
2. Stöd kommer även att utgå till förmån för lärarutbyte för att
lärarpersonal skall kunna utföra i utbildningen integrerade
undervisningsuppdrag i andra medlemsstater.
3. Stöd kommer också att ges till samarbetsprojekt mellan universi-
tet i olika medlemsstater, som är inriktade på framtagning av
gemensamma studiegångar som ett medel att underlätta erkän-
nande av högskolestudier och till stimulans av erfarenhets- och
kunskapsutbyte inom arbetet på att förnya och förbättra kursut-
budet inom hela Gemenskapen.
4. Därtill kommer stöd att ges till universitet som organiserar
intensivundervisningsmoment på kortare tidsperioder med
inriktning på studerande från flera olika medlemsstater. Denna
15
verksamhet kommer att ha kompletterande karaktär.
5. Gemenskapen kommer även att tillhandahålla stöd till universi-
tetslärare och administrativa chefer vid universiteten för att de
skall kunna besöka andra medlemsstater, få möjlighet att
utarbeta integrerade studiekurser tillsammans med universitet i
dessa medlemsstater och öka sin ömsesidiga förståelse för utbild-
ningsaspekterna inom andra medlemsstaters högre undervis-
ningsväsen. Stöd kommer också att ges lärare för att de skall
kunna hålla specialföreläsningsserier i flera medlemsstater.
Prop. 1990/91:172
Bilaga 1
ERASMUS-stipendieordning för studerande
1. Gemenskapen kommer vidare att utarbeta regler för direkt eko-
nomiskt stöd till studerande vid universitetet enligt definition i
artikel 1.2, när de genomför en studieperiod i en annan med-
lemsstat. Vid beräkning av totalutgifterna för område 1
respektive 2 skall hänsyn tas till det antal studerande som skall
utväxlas inom det europeiska nätverket av universitet, alltefter-
som det byggs ut.
2. ERASMUS-stipendier förvaltas genom medlemsstaternas
behöriga myndigheter. I syfte att främja utbyggnaden av det
europeiska universitetsnätverket, skall varje medlemsstat erhålla
ett belopp av minst 200 000 ECU (motsvarar omkring 100
stipendier); återstoden skall fördelas bland medlemsstaterna på
grundval av det sammanlagda antalet studerande vid univer-
siteten enligt definition i artikel 1.2, liksom till det totala antalet
personer i åldern 18-25 år i varje medlemsstat, genomsnittskost-
naden för resan mellan landet där universitetet i studentens
ursprungsland ligger och värduniversitetet samt på skillnaden i
levnadskostnader mellan hemuniversitets- och värduniversitets-
landet.
Gemenskapen kommer dessutom att vidta nödvändiga åtgärder
för att säkerställa balans mellan de olika medlemsstaternas och
ämnesinriktningars deltagande och kommer därför att ta hänsyn
till behovet av studieprogram och studerandetillströmning och
att arbeta med speciella problem, särskilt finansiering av vissa
stipendier för deltagande i specialkurser, som är upplagda på
sådant sätt att de inte kan förvaltas av nationella organ. Den del
som står till förfogande för sådana åtgärder får inte överstiga fem
procent av årsbudgeten för studerandestipendier.
3. Medlemsstaternas stipendieutdelande myndigheter kommer att
bevilja stipendier på högst 5 000 ECU per studerande för en
vistelse på ett år, på följande villkor:
a) Stipendierna är avsedda att utgöra kompensation för ökade kost-
16
nader till följd av resa, eventuellt behov av förberedande språk- Prop. 1990/91:172
studier och högre levnadsomkostnader i värdlandet (däribland. Bilaga 1
om så är fallet, ökade levnadsomkostnader vid vistelse utanför
den studerandes hemland). De är inte avsedda att helt täcka
kostnaderna för utlandsstudierna.
b) Prioritet kommer att ges studerande som deltar i undervisning
som ingår i det europeiska nätverket av universitet i enlighet
med projekt 1, liksom studerande som deltar i den Europeiska
gemenskapens kurspoängöverföringssystem (ECTS) enligt
projekt 3. Stipendium kan även beviljas andra studerande för
deltagande i undervisning, för vilken särskilda arrangemang
gjorts utanför nätverket i en annan medlemsstat, förutsatt att de
uppfyller villkoren för att beviljas stipendium.
c) Stipendium beviljas normalt endast i de fall då studieperioden i
en annan medlemsstat åtnjuter fullt erkännande vid den stude-
randes hemlandsuniversitet. I undantagsfall kan dock stipendier
beviljas om studieperioden i en annan medlemsstat åtnjuter fullt
erkännande vid det universitet som utdelar examensbeviset i
vederbörande medlemsstat, förutsatt att detta förfarande ingår i
ett avtal mellan universitet i enlighet med område 1.
d) Värdlandsuniversitetet kommer inte att debitera utländska gäst-
studerande några terminsavgifter; eventuellt skall en stipendiat
fortsätta att erlägga terminsavgift till sitt hemlandsuniversitet.
e) Stipendier kommer att beviljas för en högskolestudieperiod av
viss längd i en annan medlemsstat, från tre månader till ett helt
läsår eller för mer än tolv månader vid synnerligen integrerade
studielinjer. Stipendier beviljas normalt inte under det första
universitetsstudieåret.
f) Stipendier eller lån som beviljats studerande i hemlandet
kommer att fortsätta att utbetalas till fullo under studieperioden
vid det värduniversitet för vilken de beviljats ERASMUS-
stipendium.
Åtgärder ägnade att främja rörlighet genom universitetens erkännande
av examensbevis och studieperioder
Genom samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter kom-
mer Gemenskapen att vidta följande åtgärder i syfte att främja rörlighet
genom akademiskt erkännande av examensbevis och studieperioder som
erövrats respektive inhämtats i andra medlemsstater:
1) Åtgärder för att stimulera den Europeiska gemenskapens kurs-
poängöverföringssystem (ECTS) på experiment- och frivillighets-
basis i syfte att tillskapa en metod genom vilken studerande som
genomgår eller har slutfört högre studier och utbildning kan till-
17
godoräkna sig sådan utbildning som genomgåtts vid universitet i Prop. 1990/91:172
andra medlemsstater. Ett begränsat antal stipendier på upp till Bilaga 1
20 000 ECU om året kommer att tilldelas de universitet som
deltar i provverksamheten.
2) Åtgärder för att stimulera ett i hela Gemenskapen tillämpat sys-
tem för utbyte av information om universitetens erkännande av
examensbevis och studieperioder som erövrats respektive till-
bragts i andra medlemsstater, i synnerhet genom vidareutveck-
ling av Europeiska ekonomiska gemenskapens nätverk av natio-
nella informationscentra för erkännande av universitetsstudier;
årliga stipendier om högst 20 000 ECU kommer att tilldelas
dessa centra i syfte att underlätta informationsutbytet, särskilt
genom datoriserade system för informationsutbyte.
Kompletterande åtgärder ägnade att främja rörlighet bland studerande
inom Gemenskapen
1. - De kompletterande åtgärderna är avsedda att finansiera:
- stöd till föreningar och sammanslutningar av universitet, lärare,
administrativ personal eller studerande som är verksamma på
europeisk nivå, särskilt i syfte att göra initiativ på speciella
utbildningsområden bättre kända i hela Gemenskapen
- publikationer med uppgift att fördjupa medvetenheten om
studie- och undervisningsmöjligheter i andra medlemsstater och
att fästa uppmärksamheten vid mer signifikanta utvecklingsten-
denser och nya modeller för samarbete mellan universitet inom
hela Gemenskapen
- andra initiativ för att främja samarbetet mellan Gemenskapens
universitet på yrkesutbildningens område
- åtgärder för att underlätta spridande av information om
ERASMUS-programmet
- ERASMUS-priserna. som delas ut av Europeiska ekonomiska
gemenskapen till studerande, personal, universitet eller
ERASMUS-projekt som har lämnat utomordentligt betydelse-
fulla bidrag till utvecklingen av samarbetet mellan universiteten
inom Gemenskapen.
2. Kostnaderna för åtgärderna enligt område 4 skall inte överstiga
fem procent av de årliga anslagen till ERASMUS-programmet
18
Underbilaga Prop. 1990/91:172
Bilaga 1
Artikel 1
Finansförordningen som gäller för de Europeiska gemenskapernas hu-
vudbudget skall i synnerhet äga tillämpning på medlens förvaltning.
Artikel 2
I början av varje år, eller närhelst ERASMUS-programmet revideras på
sådant sätt att en ökning sker av det belopp som tagits upp i Gemenska-
pens budget för dess genomförande, skall EG-kommissionen till Sverige
skicka en hemställan om medelstilldelning i proportion till det svenska
bidraget till kostnaderna i enlighet med detta avtal.
Bidraget är uttryckt i ECU och betalas in på ett ECU-bankkonto i kom-
missionens namn.
Sverige skall betala sitt bidrag till de årliga kostnaderna enligt avtalet i
överensstämmelse med hemställan om medelstilldelning senast en må-
nad efter datum för hemställans avsändande. Dröjsmål med utbetalning
av bidrag innebär att Sverige blir skyldigt att erlägga ränta på utestående
skuldsaldo. löpande från och med förfallodatum. Räntesatsen skall utgö-
ras av FECOMs (EFMCs) gällande räntesats för transaktioner i ECU4
under den månad då förfallodatum inträffar, plus 1.5 procentenheter.
4 Räntesats som offentliggörs varje månad i OJEC - C serien.
19
från förhandlingarna om avtal mellan EFTA-länderna och den Europe-
iska ekonomiska gemenskapen om samarbete på undervisnings- och ut-
bildningsområdet inom ramen för ERASMUS-programmet.
1. Det noterades att dessa förhandlingar hade förts inom de allmänna
ramarna för 1984 års Luxemburg-deklaration och att förhandlingar-
na om de institutionella arrangemangen och om formen för och
omfattningen av EFTA-ländernas deltagande i ERASMUS-
programmet har förts utan inskränkning av EES-förhandlingarna.
2. EFTA-ländernas delegationer noterade att LINGUA-programmet
avsevärt bidrar till de studerandes rörlighet genom att det stimule-
rar undervisning och studium av främmande språk inom den Eu-
ropeiska gemenskapen, varigenom det bl.a. ytterligare ökar
ERASMUS-programmets utsikter till fråmgång bland EGs med-
lemsländer. Därför erinrade de om den högre tjänstemannakom-
mitténs slutsatser inom ramen för uppföljningsmötet i Luxemburg
och i synnerhet om att de högre tjänstemännen hade bett experter
att vid första lämpliga tillfälle undersöka möjligheterna för EFTA-
länderna att delta i ”Youth for Europé” och andra utbildningspro-
gram. EG-kommissionens delegation förband sig att fästa sina myn-
digheters uppmärksamhet vid EFTAs ståndpunkter.
3. Det noterades att föreskrifterna i sista meningen av artikel 3.1.1 i
praktiken skulle innebära att bilaterala samarbetsprogram mellan
universitetet (ICP) skulle komma i åtnjutande av ekonomiskt stöd
från EG-kommissionen endast om de till buds stående multilaterala
programmen ej fyller uppställda krav, antingen med avseende på
berört EFTA-lands engagemang eller med avseende på samma lands
engagemang i praktiska tillämpningsprojekt inom ett visst ämnes-
område. Om sådana samarbetsprogram mellan universitet blev ut-
valda. skulle det dock bli nödvändigt att i dem ta med deltagare
från åtminstone en EG-medlemsstat till för att kunna komma i åt-
njutande av stöd från ERASMUS under efterföljande år.
4. Vad gäller artikel 3.1.2 innehåller avtalet med Liechtenstein stad-
ganden som beaktar dess speciella situation.
Det noterades att avtalens föreskrifter inte fick leda till en situation
där EFTA-ländernas deltagande i ERASMUS skulle behöva subven-
tioneras av EG.
5. Vad gäller tillämpningen av artikel 3.3 noterades att under förbere-
delsearbetena för EFTA-ländernas deltagande i ERASMUS kom-
mer representanter från EFTA-länderna att inbjudas som observa-
törer vid NARIC- och ECTS'-möten redan innan avtalen träder i
kraft.
6. Vad gäller EFTA-ländernas årliga ekonomiska bidrag för finansie-
ringen av deras deltagande i ERASMUS-programmets första läsår,
'Europeiska Gemenskapens kurspoängöverföringssystem (ECTS)
Prop. 1990/91:172
Bilaga 2
20
ger tabellen i bilagan till det justerade protokollet riktvärden som Prop. 1990/91:172
utgår från budgeterade belopp för år 1991 (exklusive den komplet- Bilaga 2
terande budgeten för de fem nya tyska delstaterna, där motsvarande
belopp ännu ej är känt). I fråga om åren därefter förband sig EG-
kommissionens delegation att se till att EFTA-länderna så tidigt
som möjligt skulle underrättas om årsbudgetarnas innehåll för att
underlätta budgetplaneringen på nationell nivå.
EG-kommissionens delegation förklarade att de resurser som EG
anslagit till ERASMUS-programmet skulle vara i överensstämmelse
med Gemenskapens ekonomiska utsikter och med hur dessa ut-
vecklas. De faktiska årliga anslagen skulle fastställas under EGs
budgetbehandling varje år.
Det bekräftades att EFTA-länderna skall bära sina egna kostnader
för förberedelser av sitt deltagande fram till det datum då deras or-
dinarie bidrag till ERASMUS-programmet skall betalas i sin helhet.
7. Det noterades att de gemensamma kommittéer som skall tillsättas i
enlighet med artikel 8 i avtalet med EFTA-länderna bör om möjligt
sammanträda gemensamt. De gemensamma kommittéernas sam-
manträden bör samordnas med ERASMUS rådgivande kommitté-
ers sammanträden, så att man så mycket som möjligt beaktar det
samordningskrav som föreskrivits i artikel 6. tredje stycket. EG-
kommissionen förklarade att det sätt på vilket Gemenskapen skulle
representeras i de gemensamma kommittéerna vore en angelägen-
het som i vederbörlig ordning skulle avgöras av behöriga F.G-
myndigheter. Emellertid noterades det att i de gemensamma kom-
mittéer som föreskrivits i andra avtal mellan EETA-länderna och
gemenskapen hade man beslutat att EG skulle företrädas av EG-
kommissionen, biträdd av representanter för medlemsstaterna.
EETA-länderna betonade att det var viktigt att så skedde i fråga om
de nu aktuella avtalens gemensamma kommittéer och uttryckte sin
förståelse för att EGs representation i dessa kommittéer normalt
även skulle omfatta ledamöter i ERASMUS rådgivande kommitté-
er. EG-kommissionens delegation betonade önskvärdheten av att ta
med åtminstone en universitetsrepresentant i vart och ett av ifråga-
varande EFTA-lands delegationer i de gemensamma kommittéerna,
så som fallet f.n. är i ERASMUS rådgivande kommittéer. Ordnings-
frågor. bl.a. om hur ofta sammanträdena skall äga rum och ordfö-
randeskap i händelse av gemensamma sammanträden med de ge-
mensamma kommittéerna, bör avgöras genom stadganden i ord-
ningsreglerna.
8. Vad gäller de universitetsanknutna rådgivande grupperna som ger
EG-kommissionen råd i samband med val av samarbetsprogram
mellan universitetet, bekräftade kommissionens delegation att de
EFTA-länder som deltar i ERASMUS skulle uppmanas att skicka
in förslag på experter, som redan gällde för EGs medlemsstater.
Aven fortsättningsvis skulle det vara EG-kommissionens sak att be-
sluta om sådana rådgivande gruppers slutgiltiga sammansättning.
21
Kommissionens delegation bekräftade att rese- och logikostnaderna
för experter från EFTA-länderna skulle bestridas med medel ur
ERASMUS-budgeten på samma grundvalar som i fråga om experter
från de EG-medlemsstater som deltar i sådana rådgivande grupper.
9. Det noterades att artikel 12, tredje stycket, skulle ge vardera sidan
möjlighet att när som helst föreslå ändring av avtalet med hänsyn
till hur relationerna mellan EFTA-länderna och EG framledes ut-
vecklas till följd av EES-förhandlingarna.
10. I fråga om arrangemangen under den förberedande perioden avtala-
des det att varje EFTA-iand skulle utse en kontaktinstans för att
underlätta förbindelserna med EG-kommissionen.
Kommissionen skulle biträda EFTA-länderna med att genomföra infor-
mationskampanjer i resp. EFTA-land. EFTA-länderna bekräftade att de
var beredda att bestrida rese-, kost- och logikostnaderna för de EG-
representanter som deltar i dessa.
Prop. 1990/91:172
Bilaga 2
Bryssel den 14 februari 1991
FÖR DEN EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN:
FÖR REPUBLIKEN FINLAND:
FÖR REPUBLIKEN ISLAND:
FÖR FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN:
FÖR KONUNGARIKET NORGE:
FÖR DET SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET:
FÖR KONUNGARIKET SVERIGE:
FÖR REPUBLIKEN ÖSTERIKE:
22
gotab 98433, Stockholm 1991