Regeringens proposition
1990/91:168

om vissa förmögenhetsskattefrågor m.m.

Prop.

1990/91:168

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Erik Asbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tekniska justeringar för att anpassa reglerna
för förmögenhetsbeskattningen till den reformerade inkomstbeskattningen.
Anpassningen - som utgår från att nuvarande ordning för förmögenhetsbe-
skattning bibehålls temporärt - syftar inte till några sakliga ändringar av be-
skattningen. De s.k. lättnadsreglerna för värdering av företagsförmögenhet
lämnas således i princip oförändrade. Begränsningsregeln justeras så att
spärrbeloppet för högsta förmögenhets- och inkomstskatteuttag bestäms till
75 % av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapi-
tal.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli i år och tillämpas på förmö-
genhet vid utgången av år 1991.

1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 168

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1,3-6, 8 och 10 §§, 11 § 1 mom., 12 § 1 mom.
samt punkterna 1-3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:168

1 §²

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag givna
bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets-
skatt skall bestämmelserna i 3, 4 och
65 §§ kommunalskattelagen

(1928:370) samt 3 tredje stycket la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt äga motsvarande tillämpning.
Beskattningsår är dock alltid det ka-
lenderår som närmast föregått taxe-
ringsåret. 1 den mån bestämmel-
serna i kommunalskattelagen eller i
denna lag meddelade, med stadgan-
den i kommunalskattelagen likar-
tade bestämmelser äga tillämpning
vid taxeringen till förmögenhets-
skatt, skall likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen i motsva-
rande delar lända till efterrättelse.

Vid taxeringen till förmögenhets-
skatt skall bestämmelserna i 3,4 och
65 kommunalskattelagen

(1928:370) samt 2 $ 12 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
äga motsvarande tillämpning. Be-
skattningsår är dock alltid det kalen-
derår som närmast föregått taxe-
ringsåret. I den mån bestämmel-
serna i kommunalskattelagen eller i
denna lag meddelade, med stadgan-
den i kommunalskattelagen likar-
tade bestämmelser äga tillämpning
vid taxeringen till förmögenhets-
skatt, skall likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen i motsva-
rande delar lända till efterrättelse.

Begreppen rörelse och jordbruksfas-
tighet har den betydelse som anges i
kommunalskattelagen i dess lydelse
intill den 1 juli 1990.

3 §

1 mom.' Vid förmögenhetsberäkning skola, i den mån ej annat framgår av
2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs för-
värvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt ma-
skiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och skogsproduk-
ter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till
skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant till-
gängligt eller utlånats eller nedlagts i
obligationer eller insatts i bank eller

¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

² Senaste lydelse 1984:1080.

³ Senaste lydelse 1986:1227.

Föreslagen lydelse

annorstädes eller bestått av andra
fordringar eller av aktier eller ande-
lar i ekonomiska föreningar, bolag,
värdepappersfonder eller rederier
eller av optionsrätter till nyteckning
eller köp av aktier, om sådan op-
tionsrätt är föremål för omsättning
på kapitalmarknaden, eller av andel
i oskiftat dödsbo som vid taxering till
statlig inkomstskatt skall behandlas
såsom handelsbolag, i den mån
samma kapital icke är att hänföra till
i c) här ovan nämnd egendom;

Prop.

1990/91:168

Nuvarande lydelse

annorstädes eller bestått av andra
fordringar eller av aktier eller ande-
lar i ekonomiska föreningar, bolag,
aktiefonder eller rederier eller av op-
tionsrätter till nyteckning eller köp
av aktier, om sådan optionsrätt är
föremål för omsättning på kapital-
marknaden, eller av andel i oskiftat
dödsbo som vid taxering till statlig
inkomstskatt skall behandlas såsom
handelsbolag, i den mån samma ka-
pital icke är att hänföra till i c) här
ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inven-
tarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, mo-
torbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas
med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång
för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att
utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,
som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och be-
stämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse, i
den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna.

2 mom.⁴ Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke:

a) värdet av annan försäkring än livförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgår
på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än i
följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,
samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat,
annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i ar-
bete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest den-
samma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet
av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000 kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkast-
ningen;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så framt ej
ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda
värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som
icke äro tillgångar i rörelse, även-
som rätt till firmanamn, varumärke,
mönsterskydd, tidnings titel och dy-
likt;

⁴ Senaste lydelse 1986:1227.

h) patent- och förlagsrätter, som
icke äro tillgångar i näringsverksam-
het hänförlig till rörelse, ävensom
rätt till firmanamn, varumärke,
mönsterskydd, tidnings titel och dy-
likt;

1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 168

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa
eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa;

j) fastighet, som året före taxeringsåret undantagits från skatteplikt enligt
3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utom såvitt fråga är om tillbe-
hör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop.

1990/91:168

4 §⁵

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var sådant
värde inte åsatt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en fastighets
taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av skogsav-
verkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde eller jäm-
förlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde, som åsätts för
taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 §
jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om
värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha be-
tingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för
stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rö-
relse, skall värdesättas i enlighet
med vedertaget affärsbruk inom det
slag av verksamhet, som egendomen
är nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,
skall, om den inte är tillgång i rö-
relse, tas upp till sitt kapitalbelopp
med tillägg för förfallen ränta.

Lös egendom, som är avsedd för
stadigvarande bruk i näringsverk-
samhet hänförlig till jordbruk med
binäringar, skogsbruk eller rörelse,
skall värdesättas i enlighet med ve-
dertaget affärsbruk inom det slag av
verksamhet, som egendomen är
nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta,
skall, om den inte är tillgång i nä-
ringsverksamhet hänförlig till rö-
relse. tas upp till sitt kapitalbelopp
med tillägg för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för
tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt
vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed
den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper uppskattas med tillämpning av bestämmelserna i punkt 5 av
anvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte
utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har upp-
gått till under beskattningsåret. Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller för-
mån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rät-
tigheten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag
fogade tabellerna II och 111.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå är
av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den
skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det
värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Ar rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rät-

⁵ Senaste lydelse 1986:1197.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapital-
värde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad till
den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation en-
dast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde mot-
svarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelen
om föreningen hade trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som
motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som
gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång
och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder
enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli
under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat
vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i jordbruk
med binäringar, skogsbruk och rö-
relse gäller vidare särskilda bestäm-
melser i punkt 2 av anvisningarna till
3 och 4 §§.

Prop.

1990/91:168

Beträffande tillgångar i närings-
verksamhet hänförlig till jordbruk
med binäringar, skogsbruk och rö-
relse gäller vidare särskilda bestäm-
melser i punkt 2 av anvisningarna till
3 och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §⁶

Skuld, som löper med ränta och
icke är att hänföra till rörelse, skall
upptagas till sitt kapitalbelopp utan
tillägg av under året upplupen men
ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapital-
värdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva un-
dantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift,
skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran el-
ler av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämp-

ning.

Borgensförbindelse, för vilken
betalningsskyldighet ännu ej inträtt,
så ock annan villkorlig skuld får ej
avdragas vid beräkningen, liksom ej
heller vid beskattningsårets utgång
oreglerade hushållsskulder och där-
med jämförliga skulder. Avdrag
medgives dock dels för värdet av så-
dan garantiavsättning för vilken av-
drag medgives vid inkomsttaxe-
ringen, dels för skuld avseende så-
dant villkorligt stöd på vilket vid ef-
tergift av återbetalningsskyldighe-

Skuld, som löper med ränta och
icke hör till näringsverksamhet hän-
förlig till rörelse, skall upptagas till
sitt kapitalbelopp utan tillägg av un-
der året upplupen men ej förfallen
ränta.

⁶ Senaste lydelse 1983:312.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ten skall tillämpas bestämmelserna i
punkt 9 åttonde stycket av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskatte-
lagen (1928:370).

Prop.

1990/91:168

ten skall tillämpas bestämmelserna i
punkt 2 åttonde stycket av anvis-
ningarna till 79 § kommunalskatte-
lagen (1928:370).

Avdrag medges inte för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,

som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsbe-
räkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedan
nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den
skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något
föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på grund av
taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock till-
kommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel under först-
nämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga studieme-
del enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

6 §

1 mom.⁷ Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej
annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överens-

kommelse eller beslut, varom i 20 och

a) fysiska personer, vilka var bo-
satta här i riket vid beskattningsårets
utgång, och dödsbon efter personer,
som vid dödsfallet var bosatta här i

riket, med undantag av dödsbon
som vid taxering till statlig inkomst-
skatt skall behandlas såsom handels-

bolag, samt sådana familjestiftelser
som avses i 10 a § andra stycket la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt:

för all den förmögenhet, de vid
beskattningsårets utgång ägt vare sig
här i riket eller å utländsk ort;

21 sägs:

a) fysiska personer, vilka var bo-
satta här i riket vid beskattningsårets
utgång, och dödsbon efter personer,
som vid dödsfallet var bosatta här i

riket. med undantag av dödsbon
som vid taxering till statlig inkomst-
skatt skall behandlas såsom handels-

bolag, samt sådana familjestiftelser
som avsågs i 10 a § andra stycket la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt i dess lydelse intill den 1 juli
1990:

för all den förmögenhet, de vid
beskattningsårets utgång ägt vare sig
här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlem-
skapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk
person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmän-
ningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ål-
der är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällighe-
ter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om
och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat
följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i
riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka inte var
bosatta här i riket vid beskattnings-
årets utgång, och dödsbon efter per-
soner, som vid dödsfallet inte var bo-

c) fysiska personer, vilka inte var
bosatta här i riket vid beskattnings-
årets utgång, och dödsbon efter per-
soner. som vid dödsfallet inte var bo-

⁷ Senaste lydelse 1989:1026.

Nuvarande lydelse

satta här i riket, samt utländska bo-
lag:

för den förmögenhet, de vid be-
skattningsårets utgång haft här i ri-
ket nedlagd, till den del den icke ut-
gjorts av svenska aktier eller andelar
i svensk aktiefond, dock att skatt-
skyldighet föreligger för sådana ak-
tier och andelar, som varit nedlagda
i rörelse som bedrivits från fast drift-
ställe här i riket.

Föreslagen lydelse

satta här i riket, samt utländska bo-
lag:

för den förmögenhet, de vid be-
skattningsårets utgång haft här i ri-
ket nedlagd, till den del den icke ut-
gjorts av svenska aktier eller andelar
i svensk värdepappersfond, dock att
skattskyldighet föreligger för sådana
aktier och andelar, som varit ned-
lagda i näringsverksamhet hänförlig
till rörelse som bedrivits från fast
driftställe här i riket.

Prop.

1990/91:168

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att
erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade före-
skrifter.

Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade fran skattskyldig-
het för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för för-
mögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skattskyldiga som avses i 7 § 4-6
mom. lagen om statlig inkomstskatt
är frikallade från skattskyldighet för
förmögenhet. För förmögenhet ned-
lagd i rörelse föreligger skattefrihet
dock endast om den skattskyldige är
frikallad från skattskyldighet för in-
komst av rörelsen.

Skattskyldiga som avses i 7 § 3-6
mom. lagen om statlig inkomstskatt
är frikallade från skattskyldighet för
förmögenhet. För förmögenhet ned-
lagd i näringsverksamhet hänförlig
till rörelse föreligger skattefrihet
dock endast om den skattskyldige är
frikallad från skattskyldighet för in-
komst av rörelsen.

2 mom* Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma
finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma
finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes
bedrives; samt

c) svenska aktier och andelar i
svenska ekonomiska föreningar, bo-
lag, aktiefonder och rederier, i den
mån dessa tillgångar icke ingå under
b) i detta mom.

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom.
stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som
häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

c) svenska aktier och andelar i
svenska ekonomiska föreningar, bo-
lag, värdepappersfonder och rede-
rier, i den mån dessa tillgångar icke
ingå under b) i detta mom.

Skattskyldig med hemmavarande
barn under 18 år taxeras även för
barnets förmögenhet, om barnets till
statlig inkomstskatt beräknade be-

Skattskyldig med hemmavarande
barn under 18 år taxeras även för
barnets förmögenhet, om barnet en-
ligt 2 kap. 4§ lagen (1990:325) om

⁸ Senaste lydelse 1974:998.

⁹ Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse

skattningsbara inkomst inte uppgår
till minst 100 kronor. Barnets förmö-
genhet räknas då in i den skattskyl-
diges skattepliktiga förmögenhet.

Föreslagen lydelse
självdeklaration och kontrolluppgif-
ter inte skall lämna självdeklaration
för beskattningsåret. Barnets förmö-
genhet räknas då in i den skattskyl-
diges skattepliktiga förmögenhet.

Prop.

1990/91:168

10 §¹⁰

Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 a § andra stycket la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt angiven familjestiftelse skall
inte betala statlig förmögenhets-
skatt, om den beskattningsbara för-
mögenheten inte överstiger 800 000
kronor.

Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller sådan familjestiftelse som
avsägs i 10 a § andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt i
dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall
inte betala statlig förmögenhets-
skatt, om den beskattningsbara för-
mögenheten inte överstiger 800 000
kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk
person som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara förmö-
genheten inte överstiger 25 000 kronor.

1 mom.¹¹ Statlig förmögenhets-
skatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 a § andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:

11 §

1 mom. Statlig förmögenhets-
, skatt skall för fysisk person, dödsbo,
i utländskt bolag samt sådan familje-
; stiftelse som avsågs i 10 a § andra
■ stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt i dess lydelse intill den
1 juli 1990 utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600 000 kro-
nor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenhe-
ten, som överstiger 800 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 1 600 000 men inte
3 600 000 kr.: 12 000 kr. för 1 600 000 kr. och 2,5 % av återstoden;

3 600 000 kr.: 62 000 kr. för 3 600 000 kr. och 3 % av återstoden.

12§

1 mom.¹² För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräk-
nas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist som
uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknas
från den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarande
barn under 18 år, vars till statlig in-
komstskatt beräknade beskattnings-
bara inkomst uppgår till minst 100
kronor, beräknas den skattepliktiga
förmögenheten för den skattskyl-
dige och barnet var för sig.

Har skattskyldig hemmavarande
barn under 18 år som enligt 2 kap. 4 §
lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall lämna
självdeklaration för beskattningsåret
beräknas den skattepliktiga förmö-
genheten för den skattskyldige och
barnet var för sig.

¹⁰ Senaste lydelse 1989:1026.

¹¹ Senaste lydelse 1989:1026.

¹² Senaste lydelse 1986:1291.

Nuvarande lydelse

Den beskattningsbara förmögen-
heten beräknas i fall som avses i
första stycket gemensamt för ma-
karna och i fall som avses i andra
stycket gemensamt för föräldrar och
barn. Frågan om skatteplikt enligt
10 § bedöms med hänsyn till den ge-
mensamma beskattningsbara för-
mögenheten. Skatten beräknas med
hänsyn till denna förmögenhet och
fördelas på var och en efter hans
skattepliktiga förmögenhet. Därvid
skall 11 § 3 mom. iakttas.

Föreslagen lydelse Prop.

Den beskattningsbara förmögen- 1990/91:168
heten beräknas i fall som avses i
första stycket gemensamt för ma-
karna och i fall som avses i andra
stycket gemensamt för föräldrar och
barn. Frågan om skatteplikt enligt
10 § bedöms med hänsyn till den ge-
mensamma beskattningsbara för-
mögenheten. Skatten beräknas med
hänsyn till denna förmögenhet och
fördelas på var och en efter hans
skattepliktiga förmögenhet.

Anvisningar

till 3 och 4 §§

1.¹³ Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhets-
beräkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret
icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra värdehand-
lingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit under
året.

Äger fastighet del i samfällighet
av annat slag än som avses i 6§
lmom. första stycket b), upptages
egendom som ingår i samfälligheten
eller äges av juridisk person, som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfälligheten. Värde av gemen-
samhetsanläggning, vari de del-
ägande fastigheterna uteslutande el-
ler så gott som uteslutande utgöras
av sådana en-eller tvåfamiljsfastighe-
ter för vilka intäkt beräknas enligt
24 § 2 mom. första stycket kommu-
nalskattelagen (1928:370), ingår i de
delägande fastigheternas taxerings-
värden. I de fall när särskilt taxe-
ringsvärde åsatts samfälligheten lik-
som i det fall där fast eller lös egen-
dom eljest ingår i samfälligheten el-
ler äges av juridisk person som nyss
angivits, skall taxeringsvärdet och
värdet av sådan fast eller lös egen-
dom fördelas på de delägande fastig-
heterna efter deras andelstal i sam-
fälligheten.

2.¹⁴ Vid beräkning av förmögen-
het, som ingår i förvärvskälla inom
inkomstslagen jordbruksfastighet

Äger fastighet del i samfällighet
av annat slag än som avses i 6§
lmom. första stycket b), upptages
egendom som ingår i samfälligheten
eller äges av juridisk person, som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfälligheten. Värde av gemen-
samhetsanläggning, vari de del-
ägande fastigheterna uteslutande el-
ler så gott som uteslutande är privat-
bostadsfastigheter, ingår i de del-
ägande fastigheternas taxeringsvär-
den. I de fall när särskilt taxerings-
värde åsatts samfälligheten liksom i
det fall där fast eller lös egendom el-
jest ingår i samfälligheten eller äges
av juridisk person som nyss angivits,
skall taxeringsvärdet och värdet av
sådan fast eller lös egendom fördelas
på de delägande fastigheterna efter
deras andelstal i samfälligheten.

2. Vid beräkning av förmögenhet
i förvärvskälla eller del av förvärvs-
källa i inkomstslaget näringsverk-

¹³ Senaste lydelse 1975:262.

¹⁴ Senaste lydelse 1987:338.

Nuvarande lydelse

och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller inte räkenskaps-
året med beskattningsåret, får som
värde av förmögenhet tas upp värdet
vid utgången av det räkenskapsår
som före den 1 mars taxeringsåret
gått till ända närmast intill utgången
av beskattningsåret. Detta värde
skall emellertid rättas med belopp
som den skattskyldige satt in i för-
värvskällan eller tagit ut ur den-
samma för egen räkning eller för an-
nan av honom innehavd förvärvs-
källa. Utgår räkenskapsåret före be-
skattningsåret, skall nämnda värde
ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskatt-
ningsårets utgång. Utgår räken-
skapsåret efter beskattningsåret, skall
värdet minskas med insättningar och
ökas med uttag som skett efter ut-
gången av beskattningsåret.

Den värdesättning av tillgångarna
i förvärvskällan som sker vid in-
komsttaxeringen är inte bindande
vid förmögenhetsberäkningen. In-
ventarier som är avsedda för stadig-
varande bruk i förvärvskällan tas
upp till anskaffningsvärdet efter av-
drag för skälig avskrivning eller ut-
rangering. Lager värderas som hel-
het utan hänsyn till påräknelig vinst
vid försäljning i detalj, varvid dock
fastighet tas upp lägst till taxerings-
värdet. Lager av djur på jordbruks-
fastighet eller i renskötselrörelse tas
upp till de värden, som riksskattever-
ket enligt punkt 2 femte stycket av an-
visningarna till 41 § kommunalskat-
telagen (1928:370) senast har fast-
ställt fö re utgången av det år som när-
mast föregår taxeringsåret, eller - om
detta ger en lägre värdering - till dju-
rens sammanlagda allmänna salu-
värde. Har riksskatteverket inte fast-
ställt något värde tas djuret upp till
det lägsta av anskaffningsvärdet och
allmänna saluvärdet. Vid värdering
av lager skall hänsyn tas till inkurans
och pris fallsrisk.

Skulder och andra avgående pos-

Föreslagen lydelse

samhet som är hänförlig till jord-
bruksfastighet och rörelse, gäller
följande.

Sammanfaller inte räkenskaps-
året med beskattningsåret, får som
värde av förmögenhet tas upp värdet
vid utgången av det räkenskapsår
som gått till ända närmast före in-
gången av taxeringsåret. Detta
värde skall emellertid rättas med be-
lopp som den skattskyldige satt in i
förvärvskällan eller tagit ut ur den-
samma för egen räkning eller för an-
nan av honom innehavd förvärvs-
källa. Utgår räkenskapsåret före be-
skattningsåret, skall nämnda värde
ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskatt-
ningsårets utgång.

Prop.

1990/91:168

Skulder och andra avgående pos-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ter i förvärvskällan avräknas enligt
bestämmelserna i 5§. Hänsyn tas
inte till latent skatteskuld, såvida
inte annat följer av punkt 3 första
stycket av dessa anvisningar.

Prop.

1990/91:168

ter i förvärvskällan avräknas enligt
bestämmelserna i 5§. Hänsyn tas
inte till annan latent skatteskuld än
utskiftningss kattes kuld, såvida inte
annat följer av punkt 3 första stycket
av dessa anvisningar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skulder
och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan ned-
sättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskällan in-
nehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till tjugo procent av
sistnämnda värde.

Bostadsbyggnader på en jord-
bruksfastighet och tomtmark för
byggnaderna skall inte behandlas
som tillgångar i förvärvskälla inom
inkomstslaget jordbruksfastighet i
annat fall än då byggnaderna an-
vänds som bostad för ägarens eller
arrendatorns arbetskraft. Om en bo-
stadsbyggnad med tomtmark på
grund av vad nu har sagts inte skall
behandlas som tillgång i förvärvskäl-
lan, skall inte heller de till byggna-
den och tomtmarken hänförliga
låneskulderna anses ingå i förvärvs-
källan. På byggnaden och tomtmar-
ken skall anses belöpa så stor del av
låneskulderna i förvärvskällan som
byggnadens och tomtmarkens taxe-
ringsvärde utgör av det samman-
lagda värdet av tillgångarna i för-
värvskällan inklusive byggnaden och
tomtmarken. Med bostadsbyggnad
avses byggnad som till övervägande
del är inrättad för bostadsändamål.
Bestämmelserna i detta stycke till-
lämpas inte på förvärvskälla som in-
nehas med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§
första stycket fastighetstaxeringsla-
gen (1979:1152) ingår i en indu-
strienhet avseende täktmark och - i
förekommande fall - industribygg-
nad på sådan mark eller i en exploa-
teringsenhet, skall, om egendomen
inte enligt kommunalskattelagen ut-
gör tillgång i rörelse, vid tillämp-
ningen av denna anvisningspunkt
anses som en särskild förvärvskälla
inom inkomstslaget rörelse.

Mark och byggnader, som är be-
lägna på en ort och av fastighetsäga-
ren regelbundet upplåts för fritids-

Småhus som är inrättat till bostad
åt en eller tvä familjer med tillhö-
rande tomtmark pä lantbruksenhet
skall inte behandlas som näringsfas-
tighet i annat fall än då huset används
som bostad för arbetskraft till ägare
eller arrendator av lantbruksenheten.
Om ett hus med tomtmark på grund
av vad nu har sagts inte skall be-
handlas som näringsfastighet skall
inte heller de till huset och tomtmar-
ken hänförliga låneskulderna anses
ingå i näringsverksamhet. Bestäm-
melserna i detta stycke tillämpas
inte på förvärvskälla som innehas
med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5§
första stycket fastighetstaxeringsla-
gen (1979:1152) ingår i en indu-
strienhet avseende täktmark och - i
förekommande fall - industribygg-
nad på sådan mark eller i en exploa-
teringsenhet, skall, om egendomen
inte utgör tillgång i rörelse, vid till-
lämpningen av denna anvisnings-
punkt anses som en särskild för-
värvskälla inom näringsverksamhet
hänförlig till rörelse.

Mark och byggnader, som är be-
lägna på en ort och av fastighetsäga-
ren regelbundet upplåts för fritids-

1*’ Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 168

Föreslagen lydelse

ändamål till annan än närstående
(fritidsuthyrning), skall, om de inte
utgör tillgångar i rörelse, vid till-
lämpningen av denna anvisnings-
punkt tillsammans anses utgöra en
särskild förvärvskälla inom närings-
verksamhet hänförlig till rörelse.
Detta gäller dock endast under för-
utsättning att

a) egendomen ingår i en eller flera
småhusenheter enligt 4 kap. 5§
första stycket fastighetstaxeringsla-
gen och

Prop.

1990/91:168

Nuvarande lydelse

ändamål till annan än närstående
(fritidsuthyrning), skall, om de inte
enligt kommunalskattelagen utgör
tillgångar i rörelse, vid tillämp-
ningen av denna anvisningspunkt
tillsammans anses utgöra en särskild
förvärvskälla inom inkomstslaget rö-
relse. Detta gäller dock endast un-
der förutsättning att

a) egendomen ingår i en eller flera
småhusenheter enligt 4 kap. 5 §
första stycket fastighetstaxeringsla-
gen och har beskattningsnaturen an-
nan fastighet och

b) fastighetsägarens fritidsuthyrning på orten av sådan egendom, som av-
ses under a och inte utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre småhus eller
tomter avsedda för småhus som ägs av annan än fastighetsägaren.

Uttrycket småhus har den inne-
börd som anges i 2 kap. 2 § fastig-
hetstaxeringslagen. Som närstående
räknas

för fysisk person: de personer som
anges i 35 § la mom. kommunal-
skattelagen,

för dödsbo: dödsbodelägarna och

dem närstående personer,

för fåmansföretag som avses i sist-
nämnda lagrum: företagsledaren
och delägarna i företaget samt dem
närstående personer.

Uttrycket småhus har den inne-
börd som anges i 2 kap. 2§ fastig-
hetstaxeringslagen. Som närstående
räknas

för fysisk person: de personer som
anges i punkt 14 trettonde stycket av
anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370),

för dödsbo: dödsbodelägarna och
dem närstående personer,

för fåmansföretag som avses i sist-
nämnda lagrum: företagsledaren
och delägarna i företaget samt dem
närstående personer.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när förvärvskäl-
lan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person.

3.¹⁵ Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt
bestämmelserna om skogskonto,
upphovsmannakonto, uppfinnar-
konto eller investeringskonto för
skog, tas upp till halva värdet. Har
medel satts av till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag eller
annan författning och har avdrag vid
inkomstberäkningen medgetts för
avsättningen, får halva det avsatta
beloppet tas upp som skuld.

3. Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt
bestämmelserna om skogskonto,
upphovsmannakonto, uppfinnar-
konto eller investeringskonto för
skog, tas upp till halva värdet. Har
medel satts av till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag eller
annan författning och har avdrag vid
inkomstberäkningen medgetts för
avsättningen, får halva det avsatta
beloppet tas upp som skuld. Som
skuld räknas även hälften av det upp-
skovsbelopp enligt lagen (1990:655)
om återföring av obeskattade reser-
ver som ännu inte återförts till be-
skattning.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst,
antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda

¹⁵ Senaste lydelse 1982:7.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är
säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke
medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan
ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av
dess förhandenvarande värde (4§).

Prop.

1990/91:168

5.¹⁶ Aktier som noteras på in-
ländsk eller utländsk börs, andelar i
aktiefonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknads-
mässigt och är av det slag som anges
i 35 § 3 mom. första stycket kommu-
nalskattelagen (1928:370) tas upp till
75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av
det noterade värdet.

5. Aktier som noteras på inländsk
eller utländsk börs, andelar i värde-
pappersfonder samt andra värde-
papper än aktier som omsätts mark-
nadsmässigt och är av det slag som
anges i 27§ 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt tas upp till 75
procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i
bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak-
tierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp
till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note-
rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning
under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg-

gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be-
stämmelserna i första-tredje styck-
ena samt andelar i ekonomiska för-
eningar och handelsbolag tas upp till
det pris som kan påräknas vid en för-
säljning under normala förhållan-
den, varvid dock följande skall iakt-
tas. I den mån uppskattningen grun-
das på värdet av tillgångar som ingår
i förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse, be-
räknas tillgångarnas värde med till-
lämpning av reglerna i punkt 2 ovan.
I den mån uppskattningen grundas
på värdet av tillgångar som avses i
första-tredje styckena skall värdet
av dessa tillgångar anses motsvara
vad som skulle tas upp vid en till-
lämpning av bestämmelserna i
första-fjärde styckena.

Aktier som inte omfattas av be-
stämmelserna i första-tredje styck-
ena samt andelar i ekonomiska för-
eningar och handelsbolag tas upp till
det pris som kan påräknas vid en för-
säljning under normala förhållan-
den, varvid dock följande skall iakt-
tas. I den mån uppskattningen grun-
das på värdet av tillgångar i inkomst-
slaget näringsverksamhet som är
hänförliga till jordbruksfastighet och
rörelse, beräknas tillgångarnas
värde med tillämpning av reglerna i
punkt 2 ovan. I den mån uppskatt-
ningen grundas på värdet av till-
gångar som avses i första-tredje
styckena skall värdet av dessa till-
gångar anses motsvara vad som
skulle tas upp vid en tillämpning av
bestämmelserna i första-fjärde
styckena.

¹⁶ Senaste lydelse 1986:1197.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och 1990/91:168
femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under
normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall

Prop.

1990/91:168

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid prövning av skattebegräns-
ningen fastställs ett spärrbelopp med
hänsyn till den beskattningsbara in-
komst och det underlag för tilläggs-
belopp som beräknats för den skatt-
skyldige enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, i förekom-
mande fall efter sådan justering som
skall ske enligt andra och tredje
styckena.

Den beskattningsbara inkomsten
och underlaget för tilläggsbelopp
skall ökas med vid taxeringen medgi-
vet särskilt investeringsavdrag.

Om den skattskyldige erlagt sjö-
mansskatt under beskattningsåret,
skall den beskattningsbara inkoms-
ten och underlaget för tilläggsbelopp
ökas med den till sjömansskatt be-
skattningsbara inkomsten och dag-
penning som är skattepliktig enligt
1 § 2mom. lagen (1958:295) om sjö-
mansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av sum-
man av

1. 50procent av den justerade be-
skattningsbara inkomsten och

2. 25 procent av det justerade un-
derlaget för tilläggsbelopp.

Vid prövning av skattebegräns-
ningen fastställs ett spärrbelopp med
hänsyn till den beskattningsbara för-
värvsinkomsten och inkomsten av
kapital som beräknats för den skatt-
skyldige enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, i förekom-
mande fall efter sådan justering som
skall ske enligt andra stycket.

Om den skattskyldige erlagt sjö-
mansskatt under beskattningsåret,
skall den beskattningsbara förvärvs-
inkomsten ökas med den till sjö-
mansskatt beskattningsbara inkoms-
ten och dagpenning som är skatte-
pliktig enligt 1§ 2 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgör 75 procent
av summan av

1. den justerade beskattningsbara
förvärvsinkomsten och

2. inkomsten av kapital.

4§³

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av statlig in-
komstskatt, förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskatt som beräknats
för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebelop-
pet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige erlagt sådan skatt un-
der beskattningsåret.

Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomst-
skatt eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i 2§ 4

Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomst-
skatt, kommunal inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skattere-

¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772

² Senaste lydelse 1986:509.

³ Senaste lydelse 1982:1198.

Nuvarande lydelse

mom. uppbördslagen (1953:272),2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer eller 3§ lagen
(1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift eller genom av-
räkning av utländsk skatt enligt sär-
skilda föreskrifter, skall skattebe-
lopp enligt första stycket beräknas
som om skattereduktion eller avräk-
ning av skatt inte hade skett.

Föreslagen lydelse

duktion som avses i 2 § 4 mom. upp-
bördslagen (1953:272) eller 3 § lagen
(1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift eller genom av-
räkning av utländsk skatt enligt sär-
skilda föreskrifter, skall skattebe-
lopp enligt första stycket beräknas
som om skattereduktion eller avräk-
ning av skatt inte hade skett. Det-
samma gäller nedsättning av sjö-
mansskatt enligt 12 § 4 mom. lagen
(1958:295) om sjömansskatt.

Prop.

1990/91:168

Om skattebeloppet enligt 4 § är
högre än spärrbeloppet nedsätts den
statliga inkomstskatten och förmö-
genhetsskatten med överskjutande
belopp. Nedsättning av statlig in-
komstskatt får avse både grundbe-
lopp och tilläggsbelopp. Tilläggsbe-
lopp får dock inte nedsättas med
större belopp än som motsvarar till-
läggsbelopp beräknat på den beskatt-
ningsbara inkomsten enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Förmögenhetsskatten får inte ned-
sättas så att skatten blir lägre än
skatten på 50 procent av den skatt-
skyldiges beskattningsbara förmö-
genhet.

Nedsättning sker av den statliga
förmögenhetsskatten om inte en an-
nan ordning kan antas vara förmån-
ligare för den skattskyldige. 1 fråga
om inkomstskatt skall nedsättning i
första hand ske av grundbelopp.
Skattenedsättning som avses i 4§
andra stycket verkställs sedan ned-
sättning har skett enligt första
stycket i denna paragraf.

Om skattebeloppet enligt 4§ är
högre än spärrbeloppet nedsätts den
statliga inkomstskatten och förmö-
genhetsskatten med överskjutande
belopp. Förmögenhetsskatten får
inte nedsättas så att skatten blir
lägre än skatten på 50 procent av
den skattskyldiges beskattningsbara
förmögenhet.

Nedsättning sker av statlig förmö-
genhetsskatt, statlig inkomstskatt på
kapitalinkomst och statlig inkomst-
skatt på förvärvsinkomst i nu angi-
ven ordning om inte en annan ord-
ning kan antas vara förmånligare för
den skattskyldige. Skattenedsätt-
ning som avses i 4§ andra stycket
verkställs sedan nedsättning har
skett enligt första stycket i denna pa-
ragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid
1992 års taxering.

⁴ Senaste lydelse 1982:419.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22§ 3 mom., 23§ B och F samt 43§ lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt¹ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Prop.

1990/91:168

3 mom.² Ingår fast egendom en-
ligt kommunalskattelagen

(1928:370) i en förvärvskälla inom
inkomstslaget näringsverksamhet
tillämpas bestämmelserna i 4§ och,
med undantag av femte stycket sista
meningen, punkt 2 av anvisningarna
till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt. Vad nu
har sagts gäller endast förvärvskälla
eller del av förvärvskälla inom in-
komstslaget näringsverksamhet som
enligt bestämmelserna i 18 § kommu-
nalskattelagen jämte anvisningarna
till 18 § nämnda lag i dess lydelse in-
till den 1 juli 1990 skulle hänförts till
förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet eller rörelse eller
sådan egendom som enligt punkt 2
sjunde och åttonde styckena av an-
visningarna till 3 och 4 §§ lagen om
statlig förmögenhetsskatt skall anses
som en särskild förvärvskälla inom
inkomstslaget rörelse.

Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 4§ och, med undantag av
femte stycket sista meningen, punkt 2
av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen
om statlig förmögenhetsskatt skall
vad där stadgas om förvärvskälla
inom inkomstslagen jordbruksfastig-
het och rörelse i stället äga tillämp-
ning på förvärvskälla eller del av för-
värvskälla inom inkomstslaget nä-
ringsverksamhet. Härutöver skall vid
tillämpning av punkt 2 av anvisning-
arna till 3 och 4§§ lagen om statlig
förmögenhetsskatt iakttas vad som
stadgas i tredje-sjätte styckena ne-
dan.

Hänvisningen i tredje stycket till
punkt 2 femte stycket av anvisning-
arna till 41 § kommunalskattelagen
skall i stället gälla punkt 2 fjärde

3 m o m. Ingår fast egendom enligt
kommunskattelagen (1928:370) i en
förvärvskälla inom inkomstslaget
näringsverksamhet tillämpas be-
stämmelserna i 4 § och, med undan-
tag av femte stycket sista meningen,
punkt 2 av anvisningarna till 3 och
4 §§ lagen (1947:577) om statlig för-
mögenhetsskatt. Vad nu har sagts
gäller även sådan egendom som en-
ligt punkt 2 sjunde och åttonde
styckena av anvisningarna till 3 och
4 §§ lagen om statlig förmögenhets-
skatt skall anses som en särskild för-
värvskälla inom inkomstslaget nä-
ringsverksamhet.

¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

² Senaste lydelse 1990:1430

Nuvarande lydelse

stycket av anvisningarna till 24§
nämnda lag.

1 stället för vad som i sjätte stycket
stadgas om bostadsbyggnader på
jordbruksfastighet och tomtmark för
byggnaderna skall gälla att småhus
som är inrättat till bostad åt en eller
två familjer med tillhörande tomt-
mark på lantbruksenhet inte skall be-
handlas som en tillgång i en förvärvs-
källa inom inkomstslaget närings-
verksamhet om småhuset med tillhö-
rande tomtmark är att anse som en
privatbostadsfastighet enligt 5 §
kommunalskattelagen.

Bestämmelsen i åttonde stycket a
tillämpas med bortseende från vad
där sägs om att egendomen skall ha
beskattningsnaturen annan fastighet.

Hänvisningen i nionde stycket till
35 § 1 a mom. kommunalskattelagen
skall i stället gälla punkt 14 trettonde
stycket av anvisningarna till 32 §
nämnda lag.

Vid tillämpningen av de bestäm-
melser som anges i första-sjätte
styckena skall som taxeringsvärde
anses det värde som enligt 1 eller 2
mom. skall ligga till grund för beräk-
ningen av arvsskatt.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av de bestäm-
melser som anges i första stycket
skall som taxeringsvärde anses det
värde som enligt 1 eller 2 mom. skall
ligga till grund för beräkningen av
arvsskatt.

Prop.

1990/91:168

23 §

B.³ Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värde-
pappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads-
mässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av
det noterade värdet.

Aktier som inte omfattas av be- Aktier som inte omfattas av be-

stämmelserna i första -tredje styck-
ena samt andelar i ekonomiska för-

³ Senaste lydelse 1990:1430.

Nuvarande lydelse

eningar och handelsbolag tas upp till
det pris som kan påräknas vid en för-
säljning under normala förhållan-
den, varvid dock följande skall iakt-
tas. I den mån uppskattningen grun-
das på värdet av tillgångar som ingår
i förvärvskälla inom inkomstslaget
näringsverksamhet beräknas - un-
der förutsättning att förhållandena
är sådana som avses i 22 § 3 mom.
första stycket sista meningen - till-
gångarnas värde med tillämpning av
reglerna i F tredje stycket; vid gåva
dock under den ytterligare förutsätt-
ningen att de i 43 § andra stycket an-
givna kraven iakttagits. I den mån
uppskattningen grundas på värdet
av tillgångar som avses i första-
tredje styckena, skall värdet av
dessa tillgångar anses motsvara vad
som skulle tas upp vid en tillämpning
av bestämmelserna i första-fjärde
styckena.

Föreslagen lydelse

eningar och handelsbolag tas upp till
det pris som kan påräknas vid en för-
säljning under normala förhållan-
den, varvid dock följande skall iakt-
tas. I den mån uppskattningen grun-
das på värdet av tillgångar som ingår
i förvärvskälla inom inkomstslaget
näringsverksamhet beräknas - un-
der förutsättning att egendomen är
sådan som avses i punkt 2 första
stycket eller sjunde och åttonde styck-
ena av anvisningarna till 3 och 4 §§
lagen (1947:577) om statlig förmö-
genhetsskatt - tillgångarnas värde
med tillämpning av reglerna i F
tredje stycket; vid gåva dock under
den ytterligare förutsättningen att
de i 43 § andra stycket angivna kra-
ven iakttagits. I den mån uppskatt-
ningen grundas på värdet av till-
gångar som avses i första-tredje
styckena, skall värdet av dessa till-
gångar anses motsvara vad som
skulle tas upp vid en tillämpning av
bestämmelserna i första-fjärde
styckena.

Prop.

1990/91:168

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och
femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under
normala förhållanden.

F.⁴ Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde
som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bola-
gets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som för-
eningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hänsyn
till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste
bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha
betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av
boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla
eller del av förvärvskälla som enligt
kommunalskattelagen (1928:370)
ingår i inkomstslaget näringsverk-
samhet tillämpas - under förutsätt-
ning att förhållandena är sådana som
avses i 22 § 3 mom. första stycket
sista meningen - bestämmelserna i
4§ och, med undantag av femte
stycket sista meningen, punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhets-

Vid värderingen av förvärvskälla
eller del av förvärvskälla som enligt
kommunalskattelagen (1928:370)
ingår i inkomstslaget näringsverk-
samhet tillämpas - under förutsätt-
ning att egendomen är sådan som av-
ses i punkt 2 första stycket eller
sjunde och åttonde styckena av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhets-
skatt - bestämmelserna i 4§ och,
med undantag av femte stycket sista

Senaste lydelse 1990:1430.

Nuvarande lydelse

skatt. Härvid skall iakttas vad som
stadgas i 22 § 3 mom. andra -sjätte
styckena.

Föreslagen lydelse

meningen, punkt 2 av anvisningarna
till 3 och 4 § § lagen om statlig förmö-
genhetsskatt.

Prop.

1990/91:168

43 §⁵

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt
angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt
vidare är stadgat i 4§ tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20§§, 22§ med
undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§, 28 §
med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall hänvis-
ningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena
tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll
till förmån för givaren eller annan
och avser gåvan förvärvskälla eller
del av förvärvskälla inom inkomst-
slaget näringsverksamhet enligt
kommunalskattelagen (1928:370)
som han äger direkt eller genom ju-
ridisk person, skall, utöver bestäm-
melserna i första stycket - under för-
utsättning att förhållandena är så-
dana som avses i 22 § 3 mom. första
stycket sista meningen - även 22 § 3
mom. och 23 § F tredje stycket till-
lämpas när gåvoskatten bestäms.
Vad nu har sagts gäller endast om gå-
van avser all givarens rätt till för-
värvskälla eller del av förvärvskälla
inom inkomstslaget näringsverksam-
het som enligt 18 § kommunalskatte-
lagen jämte anvisningar till 18 §
nämnda lag i dess lydelse intill den 1
juli 1990 skulle utgjort en egen för-
värvskälla inom inkomstslaget jord-
bruksfastighet eller rörelse eller så-
dan egendom som enligt punkt 2
sjunde och åttonde styckena av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§ lagen om stat-
lig förmögenhetsskatt (1947:577)
skall anses som en särskild förvärvs-
källa inom inkomstslaget rörelse.
Har gåvotagaren inom fem år efter
det att skattskyldighet för gåvan in-
trätt genom köp, byte eller något
därmed jämförligt fång eller genom
gåva eller bodelning av annan anled-
ning än makes död avhänt sig egen-
domen eller väsentlig del därav,
skall ny gåva anses föreligga med det

Har gåva lämnats utan förbehåll
till förmån för givaren eller annan
och avser gåvan all givarens rätt till
förvärvskälla eller del av förvärvs-
källa inom inkomstslaget närings-
verksamhet enligt kommunalskatte-
lagen (1928:370) som han äger di-
rekt eller genom juridisk person,
skall, utöver bestämmelserna i
första stycket - under förutsättning
att egendomen är sådan som avses i
punkt 2 första stycket eller sjunde och
åttonde styckena av anvisningarna
till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt - även 22 §
3 mom. och 23 § F tredje stycket till-
lämpas när gåvoskatten bestäms.
Har gåvotagaren inom fem år efter
det att skattskyldighet för gåvan in-
trätt genom köp, byte eller något
därmed jämförligt fång eller genom
gåva eller bodelning av annan anled-
ning än makes död avhänt sig egen-
domen eller väsentlig del därav,
skall ny gåva anses föreligga med det
värde varmed den ursprungliga gå-
van nedsatts.

⁵ Senaste lydelse 1990:1430.

Nuvarande lydelse

värde varmed den ursprungliga gå-
van nedsatts.

Föreslagen lydelse

Prop.

1990/91:168

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i de fall skattskyldig-
het inträder efter utgången av juni 1991.

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991

Prop.

1990/91:168

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,
Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om vissa förmögenhetsskattefrågor
m.m.

1 Inledning

En omfattande reformering av inkomstbeskattningen har nyligen genom-
förts. Efter ett första steg under hösten 1989 antog riksdagen förra året rege-
ringens förslag till reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop.
1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650-696). Ytterligare ändringar på inkomst-
beskattningens område beslutades senare samma år (prop. 1990/91:54,
SkUlO, SFS 1990:1421-1457). En kvarstående fråga i reformarbetet med
skattesystemet är förmögenhetsbeskattningen.

En arbetsgrupp inom finansdepartementet har gjort en översyn av förmö-
genhetsbeskattningen i syfte att bl.a. uppnå enklare och mera likformiga
regler. Översynen redovisades i december förra året i departementsprome-
morian (Ds 1990:91) Reformerad förmögenhetsbeskattning. De synpunkter
som förts fram i samband med remissbehandlingen av promemorian kom-
mer att bli föremål för ytterligare överväganden. I avvaktan på ett ställnings-
tagande i dessa frågor redovisar jag förslag till vissa tekniska justeringar i
förmögenhetsskattebestämmelserna för att uppnå en provisorisk anpassning
till den reformerade inkomstbeskattningen. Dessa ändringar föranleder i sin
tur förslag till följdändringar i reglerna för arvs- och gåvobeskattningen.

Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande
över lagförslag i fråga om förmögenhetsbeskattningen m.m. som upprättats
inom finansdepartementet. De till lagrådet remitterade förslagen är, frånsett
redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagför-
slagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör
fogas till protokollet som bilaga.

2 Allmänt

Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL, reglerar förmögen-
hetsbeskattningen.

Förutom fysiska personer beskattas vissa dödsbon, föreningar och sam-

fund. För att undvika dubbelbeskattning är t.ex. svenska aktiebolag och fler-
talet ekonomiska föreningar befriade från förmögenhetsskatt.

Skatten för fysiska personer, utländska bolag samt vissa dödsbon och fa-
miljestiftelser är progressiv och skattesatsen varierar mellan 1,5 och 3%.
För övriga skattskyldiga tas en proportionell skatt på 1,5 promille ut på för-
mögenhet som överstiger 25 000 kr.

Med verkan fr.o.m. 1991 års taxering har skattepliktsgränsen och skikt-
gränserna för uttag av förmögenhetsskatt hos fysiska personer m.fl. höjts
och ett skikt har slopats. Fribeloppet har bestämts till 800 000 kr. Ändring-
arna gjordes mot bakgrund av prisutvecklingen under 1980-talet och de
höjda taxeringsvärdena för småhus (prop. 1989/90:50, SkUlO, SFS
1989:1026).

Enligt särskilda regler i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall (begränsningsregeln) får statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt sät-
tas ned om den sammanlagda skatten överstiger ett spärrbelopp som vid
1991 års taxering är summan av 50 % av den justerade beskattningsbara in-
komsten och 25 % av det justerade underlaget för tilläggsbelopp. Detta le-
der till att skatteuttaget för stora förmögenheter väsentligt kan understiga de
skattesatser som nyss har redovisats.

Skattebelastningen på olika typer av förmögenhetstillgångar varierar kraf-
tigt. Det finns tillgångar som inte beskattas alls, tillgångar som värderas med
hänsyn till latent skatteskuld och tillgångar vars värde beskattas fullt ut.

Några grundläggande förändringar av förmögenhetsskattesystemet har
inte genomförts sedan 1947 års alltjämt gällande lag om statlig förmögen-
hetsskatt infördes. Lagen har dock justerats ett flertal gånger bl.a. med hän-
syn till penningvärdets förändring.

Fr.o.m. 1971 års taxering har lättnadsregler av olika slag funnits för värde-
ring av s.k. arbetande kapital i rörelse och jordbruk (företagsförmögenhet).
Lättnadsreglerna innebär i princip att endast 30 % av substansvärdet av visst
kapital i näringsverksamhet beskattas. Dessa bestämmelser har ytterligare
förstärkt den bristande likformigheten vid beskattningen.

Prop.

1990/91:168

3 Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.

Mitt förslag: Bestämmelserna för förmögenhetsbeskattningen anpas-
sas till de nya inkomstskattereglerna. Vissa följdändringar görs i arvs-
och gåvoskattelagen.

Skälen för mitt förslag: En arbetsgrupp inom finansdepartementet har,
som jag tidigare nämnt, gjort en översyn av förmögenhetsbeskattningen.
Översynen redovisades i departementspromemorian (Ds 1990:91) Reforme-
rad förmögenhetsbeskattning.

I promemorian föreslås att den progressiva beskattningen ersätts av pro-
portionell skatt. Skattesatsen föreslås ligga inom skiktet 0,8-1,2 % och fribe-
loppet bör enligt förslaget vara 800 000 kr. eller alternativt 1 milj. kr. Samti-

digt föreslås en breddning av basen för skatteuttaget. Detta sker genom att
värderingsreglerna görs mer likformiga, lättnads- och begränsningsreglerna
avskaffas och ytterligare tillgångsslag blir skattepliktiga.

Promemorian har remissbehandlats. Förslagen har mötts av kraftig kritik
från främst näringslivets företrädare som har motsatt sig den ändrade be-
skattningen av företagsförmögenhet. Åtskilliga remissinstanser har avstyrkt
en förmögenhetsbeskattning av konst, antikviteter o.d. En majoritet av re-
missinstanserna förordar särbeskattning som endast utgör ett sidoalternativ
i promemorian.

Enligt min mening är en naturlig utgångspunkt för den framtida regle-
ringen att innehav av samma faktiska förmögenhet skall beskattas lika. Nu-
varande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen innehåller en rad sär-
regler som medför en påtagligt olikformig beskattning. Den föråldrade lag-
stiftningen har dessutom genom kompletteringar blivit alltmer komplicerad.
Regleringen ger också betydande utrymme för skatteplanering. Behovet av
en reformering av förmögenhetsbeskattningen är således stort.

Jag kan i och för sig konstatera att promemorians reformförslag bygger på
samma huvudprinciper som den reformerade inkomstbeskattningen och att
en reform efter de riktlinjerna skulle innebära att man kommer till rätta med
bristerna i det nuvarande systemet. Samtidigt vill jag påminna om att jag
redan när promemorian remitterades framhöll att ett ställningstagande till
den framtida förmögenhetsbeskattningen måste innefatta ett hänsynsta-
gande till flera, delvis motstridiga, aspekter. Jag pekade bl.a. på den skärpta
kapitalinkomstbeskattningen, förmögenhetsskattens fördelningspolitiska
och statsfinansiella betydelse, de ekonomiska betingelserna för näringsverk-
samhet och Sveriges ökande internationella beroende. Flera av dessa aspek-
ter har också utvecklats mycket utförligt av remissinstanserna.

De synpunkter som har redovisats vid remissbehandlingen av departe-
mentspromemorian har enligt min mening en sådan karaktär att det krävs
ingående överväganden innan man tar ställning till den framtida förmögen-
hetsbeskattningen. En viktig fråga i det sammanhanget är hur företagsför-
mögenhet skall behandlas. Jag vill också peka på sambandet med arvs- och
gåvoskatten bl.a. med hänsyn till att samma lättnadsregler tillämpas vid
arvs- och gåvobeskattningen som vid förmögenhetsbeskattningen. Bered-
ningen av arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62)
med förslag till ny arvs- och gåvoskattelag har ännu inte avslutats. Det finns
därför inte underlag för ett regeringsförslag redan under våren om ny arvs-
och gåvobeskattning.

Jag anser att det även i övrigt krävs ytterligare belysning av förmögenhets-
beskattningens fördelningspolitiska effekter, inverkan på samhällsekono-
min, kontrollfrågor m.m. med anledning av vad som framkommit vid remiss-
behandlingen av promemorian.

Av de redovisade skälen är jag inte beredd att nu lämna förslag till ett nytt
system för förmögenhetsbeskattningen. Vissa lagstiftningsåtgärder i fråga
om förmögenhetsbeskattningens och begränsningsregelns tillämpning kan
emellertid inte anstå. För att reglerna skall kunna tillämpas vid 1992 års taxe-
ring krävs en anpassning till de nya bestämmelserna för inkomstbeskatt-
ningen. Skattereformen har bl.a. inneburit nya inkomstslag och förändrade

Prop.

1990/91:168

regler för värdering av lager och andra tillgångar vid inkomsttaxeringen. En
sådan anpassning är i princip av samma slag som de justeringar i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som genomförts fr.o.m. den
1 januari 1991 (prop. 1990/91:54, SkUlO, SFS 1990:1430).

I avvaktan på en mer genomgripande reformering av förmögenhetsbe-
skattningen bör i huvudsak endast ändringar göras som är direkt föranledda
av de nya inkomstskattereglerna. Ändringarna får således karaktären av en
provisorisk anpassning till skattereformen.

En utgångspunkt för anpassningen är att lättnadsreglerna skall ha samma
omfattning i sak som tidigare. Detta önskemål kan emellertid inte tillgodo-
ses fullt ut eftersom förändringarna av inkomstbeskattningen på vissa punk-
ter är mycket genomgripande. Hänsyn skall inte tas till utskiftningsskatte-
skuld vid värdering av företagsförmögenhet eftersom den särskilda utskift-
ningsskatten avskaffats. Å andra sidan föreslår jag att det s.k. uppskovsbe-
loppet på grund av avskattningen av lagerreserver m.m. beaktas. Såsom ett
provisorium får alltjämt ett schablonmässigt avdrag göras för prisfallsrisk på
lager trots att avdraget numera saknar motsvarighet vid inkomsttaxeringen.

Under hösten 1990 genomfördes - som redan nämnts - vissa justeringar i
AGL. Ändringarna hade bl.a. det syftet att bestämmelserna om värdering
av företagsförmögenhet m.m. skulle anpassas till skattereformens regler och
systematik. Åtgärderna angavs vara av tillfällig karaktär.

Bakgrunden till lagstiftningsåtgärderna i AGL var följande. Bestämmel-
serna om värdering av företagsförmögenhet hänvisar till motsvarande regler
i SFL. Eftersom det i slutet av år 1990 inte var aktuellt att anpassa regelver-
ket i SFL till skattereformen var det nödvändigt att inför årsskiftet 1990/91
vidta motsvarande åtgärder i AGL. Skattereformen innebär bl.a. att in-
komstslaget näringsverksamhet getts en vidare omfattning än vad inkomst-
slagen rörelse och jordbruksfastighet hade och förvärvskällebegreppet har
getts en annan utformning. Arvs- och gåvoskattebestämmelserna justerades
därför med syftet att lättnadsreglernas materiella omfattning skulle vara
oförändrad. Lättnadsreglerna i AGL gjordes tillämpliga på sådan egendom
inom inkomstslaget näringsverksamhet som enligt äldre regler skulle utgjort
en förvärvskälla inom något av inkomstslagen rörelse eller jordbruk. Be-
stämmelserna omfattade också viss egendom inom inkomstslaget annan fas-
tighet - däribland egendom använd för s.k. fritidsuthyrning - som vid till-
lämpning av de äldre lättnadsreglerna skulle anses utgöra förvärvskälla inom
inkomstslaget rörelse.

Den anpassning av SFL till skattereformen jag föreslagit i det föregående
innebär att de provisoriska bestämmelserna i AGL i allt väsentligt kan av-
skaffas och ersättas av regler som - på samma sätt som före 1990 års juste-
ringar - hänvisar till SFL.

Prop.

1990/91:168

4 Begränsningsregeln

Prop.

1990/91:168

Mitt förslag: Spärregeln för begränsning av det sammanlagda uttaget
av inkomstskatt och förmögenhetsskatt justeras med hänsyn till de
nya inkomstskattereglerna.

Skälen för mitt förslag: I lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall finns regler som syftar till att hindra att det sammanlagda skatteuttaget
blir för högt (begränsningsregeln). Bestämmelserna innebär i korthet att ett
spärrbelopp bestäms med hänsyn till inkomsten. Spärrbeloppet jämförs se-
dan med den sammanlagda skatten. Underlaget för spärrbeloppet är 50%
av den statligt beskattningsbara inkomsten och 25 % av underlaget för till-
läggsbelopp. Det 75-procentiga spärrbeloppet svarar mot det högsta uttag av
statlig resp, kommunal inkomstskatt samt förmögenhetsskatt som har an-
setts lämpligt i normalfall.

Den del av det sammanlagda skattebeloppet som överstiger spärrbeloppet
kan falla bort helt eller delvis. Endast förmögenhetsskatten och den statliga
inkomstskatten får sättas ned. Förmögenhetsskatten får dock inte reduceras
så att skatten blir lägre än skatten på halva den beskattningsbara förmögen-
heten. Skatten i form av tilläggsbelopp som belöper på den del av underlaget
som överstiger den beskattningsbara inkomsten får inte heller sättas ned.

Begränsningsregeln har inte ändrats i samband med de förändringar i in-
komstbeskattningen som genomförts fr.o.m. 1991. Det skedde inte heller
någon förändring av procentsatsen för spärrbeloppet i begränsningsregeln
när den högsta marginalskattesatsen sänktes från 75 till 72 % för år 1989 och
från 72 till 65 % för år 1990 (vid en kommunal skattesats om 30 %). I prome-
morieförslaget om reformerad förmögenhetsbeskattning konstaterades att
begränsningsregeln inte uppfyller kraven på en enkel och likformig beskatt-
ning. Det framhölls att regeln på ett olämpligt sätt gynnar investeringar i
egendom som ger värdestegring i stället för direktavkastning. Det föreslogs
därför att begränsningsregeln skulle slopas.

Förutsättningarna för en begränsningsregel har radikalt förändrats genom
skattereformen. Inkomstskatten har sänkts till en sådan nivå att behovet av
undantag och särskilda begränsningar inte kvarstår som tidigare. Även i
fråga om begränsningsregeln bör emellertid sakliga ändringar undvikas så
långt det är möjligt i avvaktan på en större reform på förmögenhetsbeskatt-
ningens område. Vid en anpassning av reglerna till skattereformen ligger det
närmast till hands att låta det tidigare underlaget för spärrbeloppet, beskatt-
ningsbar inkomst och underlaget för tilläggsbelopp, motsvaras av summan
av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital. Mot bakgrund
av de allmänna avvägningar om lämplig nivå för högsta skatteuttag som mo-
tiverat nuvarande regel och med hänsyn till de fortsatta övervägandena om
förmögenhetsbeskattningen bör spärrbeloppet även fortsättningsvis utgöra
75 % av underlaget. Även det förhållandet att en begränsningsregel ger ut-
rymme för skatteplanering talar för att denna nivå bibehålls.

Vid tillämpningen av begränsningsregeln bör den skattereduktion som

medges för underskott av kapital behandlas på samma sätt som övriga skat-
tereduktioner, vilket innebär att skatten som jämförs med spärrbeloppet är
skatten före skattereduktion. Underskott av kapital påverkar inte heller
spärrbeloppet. Utöver förmögenhetsskatt bör statlig inkomstskatt på såväl
förvärvsinkomst som kapitalinkomst kunna sättas ned.

Mitt förslag föranleder ändringar i 3-5 §§ lagen (1970:172) om begräns-
ning av skatt i vissa fall.

Prop.

1990/91:168

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Lagrådet har granskat lagförslagen.

6 Specialmotivering

6.1 Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

1§

Tredje styckets första mening har ändrats som följd av att bestämmelsen om
s.k. Luxemburgbolag fått en ny placering i lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt, SIL. Ett tillägg till tredje stycket har gjorts som innebär att de i
SFL kvarlevande begreppen rörelse och jordbruksfastighet avser sådan
verksamhet som redovisades i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet
i den äldre lydelsen av kommunalskattelagen (1928:370), KL. Näringsverk-
samhet i form av fastighets- och kapitalförvaltning ryms således inte inom
begreppen.

3 § 1 mom.

I punkten d) har gjorts en redaktionell anpassning till den nya lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder som ersätter aktiefondslagen
(1974:931).

3 § 2 mom.

Bestämmelsen i punkten h) har kompletterats med beteckningen närings-
verksamhet som en följd av den nya indelningen i inkomstslag i KL och SIL.

4 och 5 §§

Bestämmelserna har kompletterats med hänsyn till det nya inkomstslaget
näringsverksamhet. I 5 § tredje stycket har skett en redaktionell ändring på
grund av att bestämmelserna som fanns i punkt 2 av anvisningarna till 19 §
KL har fått en ny placering.

6§ 1 mom.

Hänvisningen i punkten a) till det numera upphävda andra stycket i 10 a §
SIL har justerats. Punkten c) och sista stycket har kompletterats som en följd
av den nya indelningen i inkomstslag. Den äldre beteckningen aktiefond har
ersatts med det nya begreppet värdepappersfond. Hänvisningen till 7 § SIL
har utvidgats till att avse även 7 § 3 mom. på grund av att pensionsstiftelser
numera regleras i nämnda moment.

6§ 2 mom.

Det äldre begreppet aktiefond har ersatts av beteckningen värdepappers-
fond.

8§

Skyldigheten för föräldern att redovisa barnets förmögenhet har knutits di-
rekt till bestämmelserna som reglerar deklarationsskyldigheten. Ändringen
har skett mot bakgrund av det slopade grundavdraget och sparavdraget i ka-
pital samt den införda preliminärskatteuppbörden för löpande kapitalav-
kastning.

10 och 11 §§

Jfr kommentaren till 6§ 1 mom.

12 § 1 mom.

Jfr kommentaren till 8§ såvitt gäller ändringen i andra stycket. Hänvis-
ningen till den upphävda bestämmelsen i 11 § 3 mom. har slopats.

Anvisningarna till 3 och 4 §§

punkt 1

Den avskaffade schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter har
föranlett att begreppet ersatts med beteckningen privatbostadsfastighet som
definieras i 5 § KL.

punkt 2

I punkten regleras värderingen av företagsförmögenhet. Av första stycket
jämfört med 1 § tredje stycket sista meningen framgår dels att endast egen-
dom i inkomstslaget näringsverksamhet omfattas av bestämmelserna, dels
att anvisningspunkten endast omfattar sådan egendom i inkomstslaget nä-
ringsverksamhet som skulle ha hänförts till rörelse eller jordbruksfastighet
enligt KL i dess lydelse intill den 1 juli 1990 (med undantag för viss egendom
som avses i styckena 7 och 8 i anvisningspunkten). Värdering skall ske av
förvärvskälla. Eftersom såväl inkomstslagen som förvärvskällebegreppet
ändrats kan dock värderingen inte sällan komma att avse del av förvärvskälla
i det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Vad som sägs i anvisningspunk-
ten om förvärvskälla gäller således förvärvskälla eller del av förvärvskälla.

Ändringar har gjorts i andra stycket som en följd av den nya definitionen
av begreppet beskattningsår i 3 § KL. Beskattningsår vid brutet räken-

Prop.

1990/91:168

skapsår är numera alltid det räkenskapsår som gått ut närmast före taxe-
ringsåret.

Vid inkomsttaxeringen värderas lager numera till 97 % av det totala an-
skaffningsvärdet eller enligt ”lägsta värdets princip”. Vid förmögenhetsbe-
skattningen har tidigare, med vissa undantag, efter ett inkuransavdrag på
5 % schablonmässigt medgetts avdrag för prisfallsrisk med 15 % av lagervär-
det. Med hänsyn till reglernas karaktär av temporär lösning skall den 15-
procentiga schablonen alltjämt tillämpas trots att det numera inte finns nå-
gon generell bestämmelse vid inkomsttaxeringen för nedskrivning på grund
av prisfallsrisk. Eftersom beräkningen utgår från värderingen vid inkomst-
taxeringen utgör inkuransavdraget inte längre 5 %. En särskild regel gäller
alltjämt för fastighet som är lagertillgång.

Tidigare ordning i fråga om latent skatteskuld kvarstår i princip (punkt 2
fjärde stycket samt punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§). Lagen
(1927:321) om utskiftningsskatt har upphävts och någon utskiftningsskatte-
skuld skall därför inte beaktas. Obeskattade fonder som avsatts för särskilt
ändamål (investeringsfond, ersättningsfond o.d., jfr punkt 2 av övergångs-
bestämmelserna till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv) får allt-
jämt räknas som skuld med hälften av det avsatta beloppet. Således skall, i
likhet med vad som gällde för resultatutjämningsfond och varulagerreserv,
inte någon del av skatteutjämningsreserven räknas som skuld. Däremot får
fr.o.m. 1992 års taxering halva det uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655)
om återföring av obeskattade reserver som vid beskattningsårets utgång
ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld enligt en ny bestäm-
melse i anvisningspunkten 3.

Det särskilda undantaget för mangårdsbyggnader med tomtmark har fått
en ny utformning genom avgränsningen mellan näringsverksamhet och kapi-
tal. Nuvarande bestämmelse kan delvis avvaras eftersom en privatbostads-
fastighet inte ingår i näringsverksamhet och således inte kan omfattas av lätt-
nadsreglerna. De skulder som är hänförliga till privatbostadsfastigheten
skall inte redovisas i näringsverksamhet. Denna nya avgränsning har också
fått till följd att den särskilda bestämmelsen för mangårdsbyggnad på fidei-
kommiss endast kommer att avse hus och tomt som inte utgör privatbostads-
fastighet. Om en lantbruksenhet arrenderas ut omfattas enligt gällande be-
stämmelser inte byggnad med tomtmark som är bostad för arrendatorn av
lättnadsreglerna. En sådan utarrenderad byggnad och tomt utgör inte privat-
bostadsfastighet (5§ KL). Detsamma gäller i åtskilliga uthyrningsfall. För
att bibehålla samma reglering som tidigare i fråga om arrendegård m.m. har
bestämmelsen i sjätte stycket i huvudsak fått kvarstå.

I sjunde och åttonde styckena regleras vissa undantagsfall då lättnadsreg-
lerna skall tillämpas på täktmark m.m. resp, småhus m.m. för fritidsuthyr-
ning som inte kan hänföras till de äldre inkomstslagen rörelse och jordbruks-
fastighet. Redaktionella ändringar har gjorts i undantagsbestämmelserna.

Prop.

1990/91:168

punkt 3

Jfr kommentaren till punkt 2.

punkt 5

Redaktionella ändringar har gjorts i bestämmelsen (jfr övriga paragrafer).

Prop.

1990/91:168

6.2 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

3§

Summan av beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt SIL och in-
komst av kapital utgör det nya underlaget vid bestämmandet av spärrbelopp.
Underskott i kapital medför rätt till skattereduktion enligt 2 § 4 mom. upp-
bördslagen (1953:272) och reducerar inte spärrbeloppet (jfr 4§). Eftersom
särskilt investeringsavdrag inte medges för fysisk person eller dödsbo kan
andra stycket i gällande lydelse utgå.

4§

Hänvisningen till den slopade sparskattereduktionen har tagits bort. Kom-
munal inkomstskatt fogas till uppräkningen av skatter eftersom sådan skatt
numera kan sättas ned genom såväl skattereduktion som avräkning av ut-
ländsk skatt. Skattereduktion på grund av underskott i kapital behandlas
som övriga skattereduktioner. Även nedsättning av sjömansskatt enligt 12 §
4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt skall behandlas som övriga skat-
tereduceringar.

5§

Det som sägs i första stycket om grund- resp, tilläggsbelopp har utmönstrats
till följd av det nya systemet för underskottsavdrag. I andra stycket har ord-
ningen för skattenedsättningen reglerats.

6.3 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

22 § 3 mom.

Av första stycket första meningen framgår att de s.k. lättnadsreglerna i SFL
skall tillämpas om fast egendom ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget nä-
ringsverksamhet. I andra meningens inledning - som nu utgått - skedde en
inskränkning av innebörd att lättnadsreglerna endast skulle tillämpas med
avseende på egendom i det nya inkomstslaget näringsverksamhet som enligt
äldre regler skulle utgjort förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse eller
jordbruksfastighet. Motsvarande inskränkning sker nu i punkt 2 första
stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL jämfört med 1 § tredje stycket
sista meningen SFL. Att lättnadsreglerna omfattar - vilket gällde redan tidi-
gare - egendom som avses i punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§ SFL framgår av den del av andra meningen där det
inte skett andra förändringar än att ordet ”rörelse” bytts ut mot ”närings-
verksamhet”.

Andra - sjätte styckena har utgått. Motsvarande frågor regleras i SFL och
bestämmelserna därom blir tillämpliga genom hänvisningen i första stycket.
I sjunde stycket har en justering gjorts med anledning av den ändrade
styckeindelningen.

23 § B

Ändringen i femte stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvis-
ningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har ersatts av en hänvis-
ning till de bestämmelser i anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL där motsvarande
frågor regleras. Skälen framgår av specialmotiveringen till 22 § 3 mom.

23 § F

Ändringen i tredje stycket innebär inte någon materiell förändring. Hänvis-
ningen till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har bytts ut. I det hän-
seendet hänvisas till vad som i motsvarande fråga sägs i specialmotiveringen
till 22 § 3 mom. En sista mening i tredje stycket har strukits. Motsvarande
frågor regleras i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL.

43 §

I andra stycket regleras för gåvofallen förutsättningarna för att lättnadsreg-
lerna skall vara tillämpliga. Ändringarna innebär inte några materiella för-
ändringar. En hänvisning till 22 § 3 mom. första stycket sista meningen har
bytts ut av skäl som framgår av specialmotiveringen till detta stadgande. Av
andra stycket andra meningen framgick av en nu borttagen mening att lätt-
nadsreglerna i nu avsedda fall endast var tillämpliga om gåvan avsåg all giva-
rens rätt till egendomen i fråga. Detta är avsett att gälla även fortsättningsvis
vilket framgår av ett tillägg till första styckets inledning.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

2. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

8 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.

Prop.

1990/91:168

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-27

Prop.

1990/91:168

Bilaga

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil
Werner, justitierådet Hans Danelius.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen
på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars
Bergendal.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Innehåll Prop.

Proposition................................................ 1 1990/91:168

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1

Lagförslag

1 Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt 2

2 Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa

fall....................................................... 15

3 Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt . . 17

Utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991 ................ 22

1 Inledning ............................................. 22

2 Allmänt .............................................. 22

3 Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.............. 23

4 Begränsningsregeln..................................... 26

5 Upprättade lagförslag................................... 27

6 Specialmotivering...................................... 27

6.1 Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt ........ 27

6.2 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall ... 30

6.3 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.......... 30

7 Hemställan............................................ 31

8 Beslut................................................ 31

Bilaga Lagrådets yttrande ................................... 32

gotab 98365. Stockholm 1991

Regeringens proposition1990/91:168

om vissa förmögenhetsskattefrågor m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

FINANSDEPARTEMENTET

Proposition om vissa förmögenhetsskattefrågorm.m.

1 Inledning

2 Allmänt

3 Justeringar i förmögenhetsbeskattningen m.m.

4 Begränsningsregeln

5 Upprättade lagförslag

6 Specialmotivering

7 Hemställan

8 Beslut

Lagrådet

Innehåll Prop.

Regeringens proposition
1990/91:168

Proposition om vissa förmögenhetsskattefrågor
m.m.