Skr.
1990/91:165
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringspro-
tokollet den 16 maj 1991 redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1990.
På regeringens vägnar
Odd Engström
Lena Hjelm-Wallén
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 165
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 maj 1991
Skr. 1990/91:165
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal-
lén, Göransson, Gradin, Dahl, Hellström, Lindqvist, Lönnqvist, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson.
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén
I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten
uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen
lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté
inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser
för åren 1967-89, senast med skr. 1989/90:156. En redogörelse för verksam-
heten inom Europarådets ministerkommitté under år 1990 har utarbetats
inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justitie-, social-,
utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads-, industri-, civil- och miljödeparte-
menten samt det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om bl. a.
socialtjänst innefattande omsorger om äldre och handikappade, det statsråd
som har till uppgift att föredra ärenden om utbildningsväsendet utom hög-
skoleutbildningen, det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
flyktingar och invandrare och det statsråd som har till uppgift att föredra
ärenden som rör ungdomsverksamhet och jämställdhet mellan kvinnor och
män. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bz-
/aga.
Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
1. Allmänt
Ministerkommittén höll två ordinarie möten och ett extra möte under år
1990. Deras ställföreträdare sammanträdde tio gånger i ordinarie möte, och
därtill nio gånger för att behandla frågor rörande främst mänskliga rättighe-
ter. Till ställföreträdarna har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla
och fatta beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde, när
ministrarna inte är samlade.
Fem ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet
under året. Sålunda hölls en kulturministerkonferens den 24-26 april i Pa-
lermo, en justitieministerkonferens den 5—7 juni i Istanbul, en ungdomsmi-
nisterkonferens den 20—21 september i Lissabon, en miljöministerkonferens
den 11 — 12 oktober i Bryssel och en hälsoministerkonferens den 18—19 okto-
ber på Cypern.
Härtill kom ett informellt ministermöte om mänskliga rättigheter den
5 november i Rom. Pompidougruppens nionde ministerkonferens ägde rum
den 8 november i Strasbourg. På initiativ av Finland och Frankrike anordna-
des vidare, med benäget bistånd av Europarådet, en alleuropeisk minister-
konferens om skogsskydd i Strasbourg den 18-19 december.
Europarådets budget uppgick under år 1990 till ca 505 miljoner franska
francs. Sveriges bidrag uppgick till ca 18 miljoner kronor.
2. 86:e ministerkommittémötet
Europarådet höll sitt 86:e ministerkommittémöte i Strasbourg den 10 maj
1990 under ordförandeskap av den portugisiske utrikesministern Joao de
Deus Pinheiro. Den svenska delegationen leddes av statsrådet Anita Gra-
din.
Under mötet diskuterade ministrarna främst utvecklingen av Europarå-
dets kontakter med länderna i Central- och Östeuropa, Europarådets roll i
ESK-processen, samt relationerna med USA och Canada.
Ministrarna hälsade med tillfredsställelse utvecklingen av samarbetet mel-
lan Europarådet och länderna i Central- och Östeuropa, och konstaterade
att det inledda reformarbetet i dessa länder öppnade vägen för medlemskap
i Europarådet. Tjeckoslovakiens ansökan om medlemskap, som inlämnades
i april 1990, välkomnades liksom landets tillträde till den europeiska kultur-
konventionen. De fria valen i Ungern och i Tyska Demokratiska Republiken
välkomnades likaså. Ministrarna uttalade härvid också sitt stöd för en för-
ening av de båda tyska staterna i enlighet med det tyska folkets fritt uttalade
vilja.
Ministrarna uttalade vidare sitt stöd för det pågående reformarbetet i
Sovjetunionen och uttalade en beredskap att utveckla samarbetet med detta
land. Beslut fattades att inleda förhandlingar om villkoren för Sovjetunio-
nens tillträde till den europeiska kulturkonventionen.
Ministrarna konstaterade att Europarådet hade ett värdefullt bidrag att
lämna till ESK-processen, i synnerhet vad beträffade skyddet av mänskliga
rättigheter och i fråga om kultur, utbildning och informationsfrågor. De ena-
des om att verka för att Europarådets roll på dessa områden skulle slås fast
i slutdokumentet vid ESK-staternas toppmöte i Paris under hösten 1990.
Vikten av en konstruktiv dialog med USA och Canada poängterades i detta
sammanhang.
Europarådets resursbehov diskuterades i ljuset av utvecklingen i Central-
och Östeuropa. Ministrarna tillstyrkte generalsekreterarens förslag om
ökade resurser för att stödja reformprocessen i de östeuropeiska staterna
och för att förbereda för deras inträde i Europarådet.
Beslut fattades om att upprätta en partsöverenskommelse för att knyta
den Europeiska kommissionen för demokrati genom lag närmare till Euro-
parådet. Kommissionen skall särskilt ägna sig åt samarbete och stöd på den
konstitutionella rättens område och skall i denna kapacitet erbjuda länderna
i Central- och Östeuropa stöd i det lagstiftande reformarbetet. Nitton länder,
däribland Sverige, uttalade sin avsikt att ansluta sig till partsöverenskommel-
sen.
Den österrikiske utrikesministern Alois Mock lämnade vid mötet närmare
information om förberedelserna för den ministerkonferens om migrations-
frågor i ett öst—väst-perspektiv, vilken han hade föreslagit vid det extra mi-
nisterkommittémötet i Lissabon den 22-23 mars 1990.
3. 87:e ministerkommittémötet
Europarådets 87:e ministerkommittémöte ägde rum den 6 november 1990 i
Rom under ordförandeskap av San Marinos statssekreterare för utrikesfrå-
gor Gabriele Gatti. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sten
Andersson.
Mötet föregicks den 5 november av ett informellt möte om mänskliga rät-
tigheter med anledning av 40-årsjubiléet av den Europeiska konventionen
om mänskliga rättigheter.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni för att markera Ung-
erns inträde i Europarådet som första land från Central- och Östeuropa och
som organisationens 24:e medlemsland. Vid mötet deltog också för första
gången en delegation för det förenade Tyskland. Även Polen och Tjeckoslo-
vakien hade inbjudits att delta i mötet, som ett bevis för deras avgörande
steg i riktning mot ett uppfyllande av kraven för medlemskap i Europarådet.
Diskussionen vid mötet kom främst att kretsa kring förberedelserna för
ESK-toppmötet i Paris senare samma månad och förutsättningarna för
Europarådet att bidra till ESK-processen. Utvecklingen i länderna i Central-
och Östeuropa diskuterades också, liksom möjligheterna att bistå dem i det
fortsatta reformarbetet.
Det konstaterades att Europarådet, genom att göra sina kunskaper och
erfarenheter tillgängliga för ett allt större antal länder, hade en väsentlig roll
att spela i det bredare europeiska samarbetet, i synnerhet i frågor rörande
mänskliga rättigheter, lagstiftningsarbete, kultur, utbildning och informa-
tionsutbyte. Europarådet borde därför beredas möjlighet att aktivt delta i
Skr. 1990/91:165
Bilaga
och bidra till ESKs möten rörande den s.k. mänskliga dimensionen. En bred
beredskap uttrycktes också att öppna delar av Europarådets verksamhet för
deltagande av andra ESK-stater.
Ministrarna välkomnade parlamentariska församlingens initiativ att bjuda
in alla 35 ESK-staterna till en ESK-debatt. De uttalade sitt stöd för upprät-
tandet av ett parlamentariskt forum inom ESK-processen, och betonade att
Europarådets parlamentariska församling härvid kunde erbjuda ett viktigt
stöd.
Ministrarna konstaterade med tillfredsställelse att flera östeuropeiska län-
der snart skulle kunna inträda som medlemmar i Europarådet. De välkom-
nade parlamentariska församlingens rekommendation att Polen skulle in-
bjudas att ansluta sig till organisationen så snart fria parlamentariska val ägt
rum, och uttalade förhoppningen att en liknande rekommendation snart
skulle bana vägen för tjeckoslovakiskt medlemskap i Europarådet.
Enighet rådde om att vidareutveckla samarbetet med Jugoslavien i avvak-
tan på att politiska reformer i detta land möjliggjorde en anslutning till Euro-
parådet. Likaså överenskoms att samarbetet med Bulgarien skulle byggas
ut.
Ministrarna uttalade oro över utvecklingen i Rumänien, och uttryckte för-
hoppningen att den rumänska regeringen skulle fortsätta det politiska re-
formarbetet. Detta var en förutsättning för att öppna vägen till ett närmare
samarbete med Europarådet. Intill dess skulle organisationens stöd in-
skränka sig till tekniska kontakter och till juridisk rådgivning för en grund-
lagsöversyn.
Breddningen av kontakterna med Sovjetunionen välkomnades. Beslut
fattades i ljuset av tidigare överläggningar att inbjuda Sovjetunionen att till-
träda den Europeiska kulturkonventionen.
I den kommuniké som utfärdades vid mötet berördes, utöver ovan be-
handlade frågor, även den irakiska ockupationen av Kuwait och dess följder
för världssamfundet. Kommunikén fördömde Iraks tagande av gisslan och
uppmanade FNs generalsekreterare att fortsätta sina ansträngningar att få
gisslan frisläppt.
4. Extra ministerkommittémöte
Ett extra ministerkommittémöte ägde rum i Lissabon den 23 och 24 mars.
Mötet hade kallats för att diskutera utvecklingen av Europarådets förbindel-
ser med länderna i Central- och Östeuropa och Europarådets roll i det fram-
tida europeiska samarbetet. Ordförande för mötet var den portugisiske utri-
kesministern Joao de Deus Pinheiro. Den svenska delegationen leddes av
utrikesminister Sten Andersson.
Större delen av mötet ägnades åt en allmän diskussion om förutsättning-
arna för en vidareutveckling av Europarådets förbindelser med länderna i
Central- och Östeuropa. I detta sammanhang berördes också Europarådets
roll i ESK-processen och behovet av att utveckla förbindelserna med USA
och Canada.
Den önskan att ansluta sig till Europarådet som uttalats av flertalet öst-
europeiska stater välkomnades som ett bevis för deras vilja att på kort tid nå
Skr. 1990/91:165
Bilaga
1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 165
upp till de krav på demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet som
finns inskrivna i Europarådets stadga. Samtidigt underströks vikten av att
inte sänka eller undergräva dessa krav för att underlätta medlemskap.
Ministrarna gav generalsekreteraren i uppdrag att utarbeta förslag om ut-
vidgning av de samarbetsprogram som inletts med länderna i Central- och
Östeuropa. Därvid pekades speciellt på behovet av stöd i samhällsadminist-
rativa och lagstiftande frågor.
Det rådde bred enighet om att de nya samarbetsmöjligheter som hade ska-
pats genom det ändrade politiska klimatet i Europa så långt som möjligt
skulle utvecklas inom ramen för existerande institutioner. Europarådet er-
bjöd ett lämpligt forum för de frågor som ryms inom ESKs s.k. tredje korg.
För att undvika dubbelarbete och tendenser till konkurrens borde därför en
närmare samordning eftersträvas genom bl.a. deltagande från Europarådet
i relevanta ESK-möten.
Sverige framförde under mötet ett erbjudande att ställa en erfaren diplo-
mat till generalsekreterarens förfogande som rådgivare i frågor rörande ESK
och Central- och Östeuropa. Förslaget vann gehör bland ministrarna och
kunde senare under året genomföras.
Med anledning av de ökande inomeuropeiska flykting- och arbetskrafts-
strömningarna föreslog den österrikiske utrikesministern Alois Mock att en
särskild ministerkonferens om öst—väst-migration skulle sammankallas.
Förslaget välkomnades och det österrikiska erbjudandet att påta sig värdska-
pet accepterades.
1. Mänskliga rättigheter
Ministerkommittén övervakade verkställandet av Europadomstolens domar
och granskade och överprövade de rapporter som Europakommissionen av-
gett över enskilda klagomål enligt den Europeiska konventionen om de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonven-
tionen). Ministerkommittén antog under året 36 resolutioner i sådana ären-
den. Tio av dessa rörde klagomål mot Sverige. För en närmare redovisning
av situationen vad gäller klagomål mot Sverige hänvisas till prop.
1990/91:79.
I samband med att Finland år 1989 inträdde som medlem av Europarådet
undertecknade Finland också Europakonventionen. Finland ratificerade
därefter konventionen den 10 maj 1990 och avgav förklaringar enligt artik-
larna 25 och 46 innebärande att Finland accepterar rätten för enskilda att
anföra klagomål till kommissionen liksom domstolens jurisdiktion.
Den 22 januari 1990 avgav också Turkiet en förklaring enligt artikel 46 i
konventionen enligt vilken Turkiet accepterar domstolens jurisdiktion.
Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga till Europakonventionen
anslutna stater numera accepterat domstolens jurisdiktion liksom rätten för
enskilda att anföra klagomål till kommissionen.
I samband med att Ungern blev medlem av Europarådet den 6 november
1990 undertecknade Ungern även Europakonventionen.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
Den Europeiska konventionen till förhindrande av tortyr, som antogs av
ministerkommittén den 26 juni 1987, hade vid utgången av år 1990 ratifice-
rats av 20 av Europarådets medlemsstater. Under år 1990 ratificerades denna
konvention av Finland, Tyskland, Island, Portugal och San Marino. Sverige
ratificerade konventionen den 21 juni 1988. Konventionen trädde i kraft den
1 februari 1989. Den enligt konventionen bildade granskningskommittén på-
började under år 1990 sin egentliga verksamhet. Den företog besök i bl.a.
Turkiet och Österrike. De rapporter som avgetts från besöken är inte offent-
liga. Att en sådan rapport är konfidentiell, om inte den berörda staten själv
begärt att den görs offentlig, följer av konventionstexten. För en närmare
redovisning av konventionens innehåll hänvisas till prop. 1987/88:133.
Det löpande arbetet på mänskliga rättighetsområdet bedrevs i övrigt lik-
som under tidigare år i styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH)
och dess tre expertkommittéer.
Hösten 1990 färdigställde CDDH ett nionde tilläggsprotokoll till Europa-
konventionen, vilket antogs av ministerkommittén och öppnades för under-
tecknande vid ministerkommitténs möte i Rom den 6 november 1990. Proto-
kollet undertecknades därvid av flertalet av Europarådets medlemsstater,
däribland Sverige. Enligt protokollet ges också enskilda klagande, inom ra-
men för den nuvarande processen, rätt att begära att ett mål hänskjuts till
domstolens prövning. För att förhindra att domstolen blir alltför belastad av
sådana mål föreskrivs ett prövningstillståndsförfarande. Rätten för kommis-
sionen och berörd stat att hänskjuta mål till domstolen bibehålls oförändrad.
Protokollet, vars innehåll varit kontroversiellt, särskilt i ljuset av konven-
tionsorganens svårighet att behandla inkomna klagomål inom rimlig tid, har
ännu inte ratificerats av någon medlemsstat och har således inte trätt i kraft.
Den ökande måltillströmningen i kommissionen utgör alltjämt ett pro-
blem. Antalet nya registrerade enskilda klagomål per år har sedan år 1980
ökat från 390 till 1657 vid utgången av år 1990 (varav 11 respektive 125 mot
Sverige). Ett stort antal mål har överhuvudtaget inte hunnit börja behandlas
av kommissionen. I genomsnitt tar det för närvarande fem till sex år innan
ett enskilt klagomål slutbehandlats.
Allt större uppmärksamhet har fokuserats på detta problem. Inom CDDH
har ett flertal åtgärder för att rationalisera organens arbete övervägts och
beslutats. Hit hör det åttonde tilläggsprotokollet som trädde i kraft år 1989.
Det åttonde tilläggsprotokollet ger kommissionen möjlighet att arbeta på
kamrar i stället för som tidigare i plenum. Kommissionen började tillämpa
protokollet under år 1990. Protokollet torde i någon mån bidra till att proces-
sen kan bli snabbare. Vidare har beslut fattats om att kommissionen skall
arbeta på halvpermanent basis.
Bland andra mera långsiktiga åtgärder för att skynda på processen kan
nämnas ett förslag om att slå ihop kommissionen och domstolen till ett or-
gan. Detta förslag har nu diskuterats under ett flertal år utan att enighet kun-
nat uppnås om ändamålsenligheten av en så radikal reform. Från svensk sida
lades under året fram ett förslag om att i stället åstadkomma ett renodlat
tvåinstanssystem där kommissionen slutligt får avgöra enskilda klagomål,
men med rätt för den enskilde och den berörda staten att överklaga kommis-
sionens avgörande till domstolen. Domstolen måste emellertid genom ett
Skr. 1990/91:165
Bilaga
prövningstillståndsförfarande ha möjlighet att begränsa sin prövning till så-
dana mål som har prejudikatsintresse eller som kan få långtgående verk-
ningar för ett lands interna rättsordning. Syftet med en sådan reform är bl.a.
att det stora flertalet mål skall bli slutligt avgjorda i kommissionen, vilket
bör bidra till att ett avgörande kan nås snabbare än idag. Den enskilde och
staten kommer också på jämställd fot vad gäller möjligheten av att få ett mål
prövat av domstolen.
Expertkommittén för reformering av processen (DH-PR) har bl.a. lagt
fram förslag om ändring av omröstningsreglerna för ministerkommittén för
fastställande av konventionsbrott samt för publicering av kommissionens
rapporter m.m. Vidare har kommittén utarbetat förslag till vissa ändringar i
ministerkommitténs procedurregler, vilka också antagits av ministerkom-
mittén. Slutligen har kommittén gjort en slutlig utvärdering av förslaget om
en sammanslagning av domstolen och kommissionen till ett organ.
Expertkommittén för utveckling av de i den europeiska konventionen
upptagna rättigheterna (DH-DEV) arbetade under året med att försöka
kartlägga konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av utvecklingen på
det biomedicinska området och om konventionen behöver kompletteras i
ljuset härav. Det förslag till tilläggsprotokoll angående särskilda rättssäker-
hetsgarantier för förvaltningsprocessen som kommittén utarbetade år 1989
har inte antagits, eftersom enighet inte kunnat nås om ändamålsenligheten
av ett sådant protokoll.
Den tredje expertkommitténs uppgifter, dvs. utbildning och information
om mänskliga rättigheter, kommer troligen att läggas direkt på CDDH i fort-
sättningen.
Slutligen kan nämnas att det sjätte tilläggsprotokollet till Europakonven-
tionen, som förbjuder användandet av dödsstraff i fredstid, nu tillträtts av
sammanlagt femton stater, inbegripet Sverige, sedan också Finland ratifice-
rat protokollet. Protokollet trädde i kraft den 1 mars 1985.
Jämställdhetsfrågor
Kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEEG) höll under
året sina 7:e och 8:e möten. Kommitténs fortsatta verksamhet både inne-
hållsmässigt och organisatoriskt diskuterades liksom förutsättningarna för
ett närmare samarbete med och stöd till de öst- och centraleuropeiska län-
derna i jämställdhetsfrågor.
Kommittén inledde förberedelserna för det tredje europeiska jämställd-
hetsministermötet som planeras äga rum i Rom år 1992 eller år 1993. Vidare
planerades ett seminarium om åtgärder mot ”Kvinnoförmedling och på-
tvingad prostitution som övergrepp mot mänskliga rättigheter och individens
värdighet” i Nederländerna år 1991.
Under 1990 arrangerade CEEG dels en konferens tillsammans med
CLRAE om kvinnors representation i kommunal- och regionalpolitiska or-
gan i juni i Århus, Danmark, dels en konferens om kvinnors deltagande i
beslut om regionalplanering i oktober i Athen, Grekland.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
2. Massmediefrågor
Styrkommittén för massmediefrågor (CDMM) sammanträdde under år 1990
fyra gånger. På dagordningen stod dels uppföljningen av arbetet med kon-
ventionen om gränsöverskridande television, dels olika samarbetsprojekt
som inte har direkt att göra med konventionen, dels slutligen förberedelser
för nästa fackministerkonferens.
Uppföljningen av konventionen gällde bl a arbetsordningen för den sär-
skilda permanenta kommitté som skall lösa tvister med anledning av kon-
ventionens tillämpning. Vidare var två arbetsgrupper sysselsatta med att få
fram riktlinjer för sponsring och s.k. exklusiva rättigheter. En databas för
konventionsländernas lagstiftning på TV-området förbereddes.
I enlighet med uttalanden av tidigare fackministerkonferenser ägnade sig
vidare en särskild kommitté underställd CDMM åt kartläggning m.m. av åt-
gärder för att stärka den europeiska produktionen, distributionen och mark-
nadsföringen av audiovisuella program. Som ett led i detta arbete anordna-
des i Finland i oktober 1990 ett seminarium med deltagare från hela Europa
om de små ländernas och språkområdenas särskilda problem.
Inför den planerade fackministerkonferensen i Nicosia i oktober 1991
kommer bl.a. den nyssnämnda kommitténs arbete att redovisas. Bland
andra utredningsprojekt som initierats under året och som skall avrapporte-
ras må nämnas ett som redan nu tilldragit sig stort intresse gällande koncent-
rationstendenser inom massmedievärlden.
Arbetet med upphovsrättsliga frågor i samband med satellitsändningar
fortgick inom underkommittén för rättsliga frågor (MM-JU). Det var inte
möjligt att i styrkommittén nå enighet om ett förslag till tilläggsprotokoll om
närstående rättigheter. Arbetet härmed fortsätter.
3. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor
a) Social trygghet
Rekommendationer och resolutioner
Ministerkommittén antog under året en rekommendation R (90) 14 om utar-
betande av en informationsbroschyr om migrerande arbetstagares och deras
familjemedlemmars rättigheter och skyldigheter på socialförsäkringsområ-
det. Ministerkommittén antog vidare 12 resolutioner (CSS (90) 1-12) om till-
lämpningen under tiden 1 juli 1987 till och med 30 juni 1988 av den Euro-
peiska balken om social trygghet i de av rådets medlemsstater som ratificerat
balken. I resolutionen CSS (90) 10 finner kommittén att Sverige fortsatt att
tillfullo uppfylla sina konventionsförpliktelser enligt balken och dess proto-
koll.
Den reviderade balken om social trygghet öppnades i november 1990 för
undertecknande. Sverige och flera andra länder undertecknade därvid in-
strumentet.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
Kommittéarbetet
Styrkommittén för social trygghet sammanträdde under året två gånger.
Höstsammanträdet var på inbjudan av Portugals regering förlagt till Lissa-
bon.
Kommittén organiserade under året i Strasbourg en andra kurs för social-
försäkringsadministratörer inriktad bl.a. på internationell samordning av so-
cialförsäkringar.
I samband med kommitténs höstmöte anordnades ett kollokvium med
cirka 250 deltagare om kollektivavtals- och andra tilläggsförsäkringars roll i
de sociala trygghetssystemen i Europa.
Kommittén antog för sin del under året en rekommendation om socialför-
säkringsskydd för personer utan yrkesstatus och för personer som utför obe-
talt hushållsarbete. En rapport om beskattning av socialförsäkringsförmåner
färdigställdes liksom en annan om utvecklingen i de nationella socialförsäk-
ringssystemen under tiden 1 juli 1989 till och med 30 juni 1990.
Vid kommitténs sammanträden deltog observatörer från Australien, Ca-
nada och Polen.
b) Arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst
Styrkommittén för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) sammanträdde två
gånger under år 1990. Ungern och Polen deltog som observatörer vid dessa
möten. Det huvudsakliga arbetet i kommittén gällde olika sätt att motverka
långtidsarbetslöshet och att förbättra kvinnors och ungdomars situation på
arbetsmarknaden. Slutrapport gällande 1989/90 års studie ”Trender vid ut-
formning av lönesättning vid anställning” avlades. Beslut fattades att ämnet
för 1990/91 års studie skall vara ”Nya arbetsorganisationers påverkan på ar-
betsrelationerna” och att ämnet för 1991/92 års studie skall vara ”Yrkesreha-
bilitering av kvinnor; överföringen av kunskap och erfarenheter förvärvade
av kvinnor i hemmet vid senare övergång till yrkesarbete vid företag”.
Sverige deltog också i två expertkommittéer. Kommittén för samordning
av tjänster (EM-CS) avslutade sitt arbete genom att avlämna slutrapport och
förslag till rekommendationer angående ”Samordning av social-, arbets- och
utbildningsåtgärder med syfte att underlätta inträde eller återinträde i ar-
betslivet för människor med svårigheter”. Expertkommittén för ungas situa-
tion vid övergången mellan skola och arbete (EM-SJ) hade två sammanträ-
den under året vid vilka man reviderade konsultens rapport som bygger på
deltagande länders nationella bidrag. Arbetet skall slutföras under år 1991.
Styrkommittén för socialpolitiska frågor (CDPS) sammanträdde en gång
under år 1990. Därvid avrapporterades ett arbete kring äldre i utsatta livssi-
tuationer. Förberedelserna för en konferens om fattigdom och marginalise-
ring redovisades. Förberedelser pågick vidare för 1991 års familjeminister-
konferens i Luzern i Schweiz. Temat för konferensen kommer att vara ”Fa-
miljepolitik och decentralisering”.
Sociala stadgan
I februari 1990 undertecknades stadgan av Finland. Även en ratifikation för-
väntas komma så småningom. Belgien ratificerade stadgan i oktober 1990
Skr. 1990/91:165
Bilaga
10
vilket innebär att 17 av Europarådets medlemsländer förbundit sig att följa
den helt eller delvis.
Ett antal östeuropeiska länder har visat stort intresse för stadgan. Europa-
rådet anordnade under året särskilda informationsmöten med en genom-
gång av texten och dess innebörd för regeringsdelegationer från Sovjetunio-
nen och Ungern.
För varje gång ett nytt land tillkommer blir övervakningsmaskineriet mera
belastat. Sekretariatet har under lång tid haft svårigheter med brist på perso-
nal. Den oberoende expertkommittén kunde under den elfte övervaknings-
cykeln inte avsluta sitt arbete på vederbörligt sätt. Närmare 30 frågor rö-
rande stater i grupp 2 lämnades utan kommentar. Det var frågor som fordrar
en ingående analys och som normalt brukar bli föremål för noggrann bedöm-
ning.
Under år 1990 började man alltmer att diskutera förändringar i stadgan.
På senare år har kritik riktats både mot innehållet i texten, vilket delvis anses
vara föråldrat, och mot övervakningssystemet som anses vara ineffektivt. I
december beslöt ministerkommittén att tillsätta en ad hoc-kommitté med
uppdrag att föreslå förbättringar så att stadgan och i synnerhet övervak-
ningssystemet blir mer effektivt. Kommittén skall samarbeta med berörda
styrkommittéer inom Europarådet. Den skall bestå av en representant från
varje medlemsland. Arbetet skall vara avslutat vid utgången av år 1991.
c) Migration, asylfrågor m.m.
Bland Europarådets medlemsländer finns ett starkt uttalat intresse för sam-
verkan i frågor angående asylrätt och asylrelaterad migration. Frågor av
denna art handhas i en expertkommitté (CAHAR), som är direkt under-
ställd ministerkommittén. CAHAR har arbetat fram skilda rättsliga instru-
ment och har underställt ministerkommittén ett förslag om tillämpningen av
den s.k. första asyllandsprincipen. Kommittén håller regelbundna möten för
utbyte av synpunkter och för att utveckla en enhetlig syn på aktuella problem
inom sitt ansvarsområde.
Under året pågick förberedelser för en ministerkonferens om migrations-
frågor i ett öst-väst-perspektiv, som sammankallats på initiativ av Österrike
och som ägde rum i Wien i januari 1991.
Europarådets arbete med avseende på invandrares integration i invand-
ringsländerna måste anses vara av central politisk betydelse. Frånvaron av
en anvarsfull invandrarpolitik som så långt möjligt tillförsäkrar invandrare
lika villkor på arbetsmarknaden, i utbildningen och i samhället i övrigt, kan
leda till att miljontals människor i Europa marginaliseras och tvingas leva ett
liv helt utan delaktighet och normala sociala kontakter med det samhälle där
de vistas.
Från svensk sida har det sedan flera år varit en strävan att söka vitalisera
detta samarbete, bl.a. genom att koncentrera verksamheten till de frågor
som i dag ter sig som de verkliga utmaningarna för Europas invandringslän-
der: kampen mot rasism och främlingsfientlighet, flyktingars sociala situa-
tion, de ”nya invandrarnas” behov av särskild uppmärksamhet inom arbets-
marknadspolitiken etc.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
11
Det förstnämnda frågekomplexet har också varit föremål för ett omfat-
tande projektsamarbete under flera år. Det s.k. ”Community relations”-pro-
jektet har studerat en lång rad aspekter på etniska relationer. Den expert-
grupp som på regeringarnas vägnar ansvarar för projektet gjorde i septem-
ber 1990 ett studiebesök i Stockholm med omnejd. Syftet var att studera
svensk invandrarpolitik så som den förverkligas på kommunal nivå, med sär-
skild betoning på åtgärder till förmån för goda etniska relationer.
Arbetet skall slutföras under år 1991, bl.a. genom en internationell konfe-
rens i Haag sent på hösten. Dessförinnan skall slutsatserna från projektet
vara ett av de viktigaste underlagen för den konferens med Europas invand-
rarministrar som skall äga rum i Luxemburg i september 1991. Planeringen
av denna konferens har varit ett viktigt inslag i arbetet för den styrkommitté
för migrationsfrågor (CDMG) som håller samman regeringssamarbetet rö-
rande invandrares integration.
Den särskilda expertgrupp för frågor om dubbelt medborgarskap som se-
dan några år arbetat under svenskt ordförandeskap skall avsluta sitt arbete
under våren 1991. Expertgruppen har till uppgift att undersöka om den
Europarådskonvention som skall förhindra uppkomsten av dubbla medbor-
garskap skulle kunna mjukas upp i vissa avseenden. Konventionen skulle
därmed bättre än nu kunna svara mot den aktuella situationen, där bl.a. an-
talet blandäktenskap gjort dubbla medborgarskap tämligen vanligt förekom-
mande.
Styrkommittén för kommunala och regionala frågor slutförde under år
1990 arbetet på en konvention avseende invandrares rätt att delta i det lokala
politiska livet. Det gäller bl.a. frågan om rösträtt i de kommunala valen.
Konventionsförslaget bereds för närvarande i ministerkommittén.
Frågor om migrerande arbetstagares rättsliga ställning behandlas också
inom en rådgivande kommitté med anledning av 1977 års konvention om mi-
grerande arbetstagares rättsställning.
d) Befolkningsstudier
Europeiska befolkningskommittén (CDPO) hade sitt årliga möte i juni 1990.
I anslutning till kommitténs möte pågick också en befolkningskonferens
”Aktuella demografiska tendenser och livsstilar i Europa” i CDPOs regi.
I kommittén föredrogs befolkningsutvecklingen i medlemsländerna. Spe-
ciellt fruktsamhetsuppgången i Sverige uppmärksammades och även den
mycket kraftiga uppgången i antalet nybildade äktenskap under år 1989.
Nedanstående rapporter initierade av CDPO diskuterades under mötet:
”Den andra demografiska omvandlingen”. Denna rapport godkändes för
publicering.
”Framtidens europeiska befolkning”. Denna studie är nyligen påbörjad och
beräknas kunna diskuteras vid nästa möte.
”Mortaliteten i Europa i ett framtidsperspektiv”. Detta arbete, som ingår
som en del i den ovan nämnda studien, är pågående och beräknas också
kunna vara avslutat till nästa möte i CDPO.
”Immigrantbefolkning och flyttningsrörelser”. En preliminär rapport disku-
Skr. 1990/91:165
Bilaga
12
terades av mötet. Mycket av arbetet kommer att kunna utföras under år Skr. 1990/91:165
1991. Bilaga
”Information och utbildning i demografiska frågor”. Arbetet med denna
rapport kommer också att bedrivas under år 1991.
Under år 1993 kommer en demografisk konferens att anordnas gemensamt
med CDPO och FNs Ekonomiska kommission för Europa (ECE).
Kommittén beslöt att i framtiden sammanträda två gånger per år.
4. Utbildning, kultur, kulturmiljövård och idrott
a) Utbildning, kultur och kulturmiljövård
Organisationsfrågor m.m.
Genom att ansluta sig till 1954 års kulturkonvention kan länder som inte är
medlemmar av Europarådet deltaga i utbildnings- och kultursamarbetet.
Under åren 1989 och 1990 har Polen, Ungern och Tjeckoslovakien tillträtt
kulturkonventionen och därigenom blivit fullvärdiga medlemmar i kultursty-
relsen (CDCC).
Verksamheten inom området för utbildning, kultur och kulturmiljövård
omorganiserades under år 1990. CDCC har fått mandat att vara styrkom-
mitté för hela området, vilket innebär att den särskilda styrkommittén för
kulturmiljövård (CDPH) har upphört. Det egentliga programarbetet kom-
mer framgent att utföras i fyra specialkommittéer för utbildnings-, kultur-,
kulturarvs- och högskolefrågor. I sin egenskap av styrkommitté har CDCC
till huvudsaklig uppgift att samordna och ange riktlinjer för specialkommit-
téernas arbete samt fastställa årligt program och budget för den samlade
verksamheten. Ministerkommittén antog vid sitt 442:a ställföreträdarmöte
nya direktiv för CDCC och dess specialkommittéer.
Kommittéarbetet
CDCC höll under år 1990 två plenarmöten, varvid den förestående omorga-
nisationen utgjorde huvudfrågan.
Den nya kulturkommittén höll sitt första möte i november 1990. Vid mö-
tet diskuterades inriktningen av den framtida verksamheten. Inom kommit-
téns område har arbetet med de kulturpolitiska s.k. länderförhören givits
hög prioritet. De länder som hittills granskats är Frankrike (1988) och Sve-
rige (1989). Närmast i tur att granskas är Österrike och Spanien. Dessa län-
der påbörjade under år 1990 sammanställningen av sina nationella bak-
grundsrapporter. Den fortsatta uppläggningen av projektet och tempot i ar-
betet kommer att bli en av kulturkommitténs huvudfrågor.
Hög angelägenhetsgrad har också Europarådets utställningsverksamhet.
Nästa officiella Europarådsutställning kommer att bli en nordisk vikinga-
och medeltidsutställning i Paris och Berlin år 1992. Ett tredje uppmärksam-
mat projekt gäller införandet av ett nät av europeiska kulturvägar. Förutom
symbolvärdet bedöms projektet få betydelse för utvecklingen av turism med
kulturellt innehåll i medlemsländerna.
I kommitténs mandat ingår att förbereda och följa upp de europeiska kul-
13
turministerkonferenserna. Kommittén diskuterade frågor rörande uppfölj-
ningen av 1990 års kulturministerkonferens i Palermo samt tid, plats och
tema för 1991 års ministermöte i Frankrike. Något beslut i sistnämnda fråga
fattades inte.
Utbildningskommittén höll sitt första möte i oktober 1990. På inbjudan av
den ungerska regeringen ägde det rum i Budapest och markerade på så sätt
den viktiga roll som frågor som rör Centraleuropa kommer att spela i kom-
mitténs arbete.
Huvuddelen av mötet ägnades åt förberedelser för det europeiska utbild-
ningsministermötet i Wien i oktober 1991. I övrigt handlade det om Europa-
rådets fortsatta arbete på utbildningsområdet. Det finns en stark strävan att
koncentrera arbetet till några få större projekt. Detta underlättas av att flera
äldre aktiviteter kommer att avslutas under åren 1990 och 1991.
Temat för utbildningsministermötet, ”Den europeiska dimensionen inom
utbildningsväsendet: undervisning och innehåll”, knyter an till ett nytt ut-
bildningsprojekt, ”Utbildning på högstadie- och gymnasienivå i Europa”,
vars närmare uppläggning diskuterades vid utbildningskommitténs möte.
Projektet, som inleddes med ett expertmöte i Bryssel i november, kommer
att behandla dels hur högstadie- och gymnasieutbildningen i Europa utveck-
las, dels hur undervisningen skall kunna ges ett mer europeiskt innehåll.
Utbildningskommittén hade också sina första diskussioner om ett projekt
om distansundervisning. Projektet, som har sitt upphov i en rekommenda-
tion (nr 1110) från den parlamentariska församlingen, kommer att bli före-
mål för en förberedande studie under år 1991, varefter beslut om en even-
tuell fortsättning kommer att fattas.
Specialkommittén för högskolefrågor (CC-PU) höll under år 1990 i Stras-
bourg sitt sista möte före omorganisationen. Kommittén fortsätter i oföränd-
rad sammansättning sitt arbete inom den nya organisationen.
En betydande del av kommitténs arbete avser olika åtgärder för att främja
studerandes och lärares rörlighet över nationsgränserna. Kommittén slut-
förde under år 1990 på CDCCs uppdrag arbetet med ett förslag till en kon-
vention om generellt tillgodoräknande av perioder av universitets- och hög-
skolestudier och överlämnade förslaget till ministerkommittén. Konventio-
nen har undertecknats av Sverige.
Arbetet fortsatte under år 1990 med en ny och reviderad upplaga av Euro-
parådets studenthandbok samt med en ny upplaga av en handbok över struk-
turen av universitets- och högskolelärartjänster i de olika länderna.
I ökad utsträckning inriktades kommitténs arbete på möjligheterna till
samverkan över de tidigare öst-västgränserna. Under oktober 1990 anord-
nade CC-PU i samverkan med universitetet i Hamburg en konferens om öst-
västligt universitetssamarbete med deltagande av de öststater som tillträtt
kulturkonventionen samt Bulgarien och Sovjetunionen. Under samma må-
nad anordnades en expertkonferens i Wien på inbjudan av den österrikiska
regeringen i samverkan med CC-PU och Europarådets nätverk av nationella
informationscentra för akademisk rörlighet och ekvivalens (NEICS). Konfe-
rensen behandlade det fortsatta arbetet med att närma till varandra tillämp-
ningen av å ena sidan Europarådsstaternas system (konventioner) för erkän-
nande av varandras utbildning, å andra sidan motsvarande överenskommel-
Skr. 1990/91:165
Bilaga
14
ser mellan de stater inom det förutvarande östblocket som tillträtt den s k
Pragkonventionen.
Styrkommittén för kulturmiljövård (CDPH) höll under år 1990 sitt sista
möte och specialkommittén för kulturarvet (CC-PAT) sitt första möte i
Strasbourg.
Arbetet med en översyn av Europarådets konvention om skydd av det ar-
keologiska arvet fortgick under år 1990. En ny konventionstext beräknas
kunna öppnas för underskrift tidigast i slutet av år 1991.
Kommittén slutförde arbetet med förslag till en rekommendation om
skydd och bevarande av det tekniska, industriella och till ingenjörskonsten
hörande kulturarvet. Kommittén framlade också ett förslag till en rekom-
mendation om åtgärder för att främja finansieringen av den kulturhistoriska
byggnadsvården.
En särskild expertgrupp presenterade ett första utkast till en rekommen-
dation om samarbetet mellan nationella och internationella dokumenta-
tionscentra inom kulturmiljövården.
Tidigare tillsatta expertgrupper arbetade med bl.a. följande projekt: be-
varande av 1900-talets arkitektur, skydd av kulturarvet mot naturkatastrofer
och bevarande av landsbygdens kulturarv. Det sistnämnda projektet bedrivs
i samarbete med styrkommittén för miljö- och naturvård (CDPE). En ex-
pertkommitté tillskapades också för att utveckla metoder för att skapa med-
vetande och kunskap om kulturarvet hos ungdomen.
Det nätverk som etablerats genom kommitténs försorg mellan hantverks-
centra inom byggnadsvården i medlemsländerna har stabiliserats och bl.a.
resulterat i fortsatta kollokvier och en fortlöpande utgivning av en särskild
informationsbulletin, ”Crafts and Heritage” (Hantverk och kulturarvet).
Kommittén driver fortsättningsvis sitt stående program för teknisk expert-
hjälp till medlemsländerna för bevarandeplanering och monumentvård. Ex-
pertrapporter från Ibiza och Alcala de Henares i Spanien lades fram under
året och två nya projekt påbörjades i Italien och Belgien. Efterfrågan på ex-
pertstöd har ökat markant under senare tid.
Övrigt
Den sjätte europeiska kulturministerkonferensen ägde rum i Palermo, Ita-
lien, den 24—26 april 1990 under huvudtemat ”Det mångkulturella samhäl-
let - en utmaning för kulturpolitiken”. Sverige hade sammanställt bak-
grundsrapporten till mötet. Konferensen antog ett slutdokument i 12 punk-
ter, som behandlade bl.a Europarådets roll i uppföljningen av ESKs rekom-
mendationer i korg 3 rörande kultur- och utbildningsområdet.
Den länge planerade tredje fackministerkonferensen för kulturmiljövård
blev också under år 1990 uppskjuten. Kommittén beslutade att konferensen
skall hållas på Malta i slutet av år 1991. Huvudtemat för konferensen kom-
mer att vara arkeologin. Arbetet med en översyn av 1969 års arkeologikon-
vention pågår som tidigare nämnts och en ny konventionstext avses kunna
öppnas för underskrift vid ministerkonferensen år 1991.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
15
b) idrott Skr. 1990/91:165
Idrottskommittén (CDDS) genomförde sitt trettonde styrkommittémöte i Bilaga
mars månad. Vid detta möte lades årets verksamhetsprogram fast. Dess-
utom omvaldes Sveriges riksidrottsförbunds VD, Bengt Sevelius, till idrotts-
kommitténs vice ordförande.
Utvecklingen av en bredare europeisk anslutning till Europarådets kultur-
konvention har bidragit till att frågor av intresse för de nya medlemsstaterna
har fått en starkare betoning i samarbetet. Under året genomfördes exem-
pelvis möten med svenskt deltagande på olika teman såsom ”Idrott och lag-
stiftning” och ”Planering av idrottens framtid”.
Under året sammanträdde även de särskilda expertgrupperna för forsk-
ning och informationsutbyte. Expertmöten ägde även rum om bl. a. idrottens
ekonomiska betydelse och traditionella idrotter. Sverige följde också arbetet
i övervakningsgruppen för läktarvåldskonventionen.
Den av det sjätte idrottsministermötet sanktionerade konventionen mot
dopning trädde i kraft under år 1990, för Sveriges del den 1 augusti (prop.
1989/90:142, SoU30, rskr. 316).
Genom konventionen åtar sig varje land att stärka och bättre samordna
kampen mot dopning inom idrotten. För att följa arbetet har upprättats en
särskild internationell övervakningsgrupp inom Europarådet. Denna över-
vakningsgrupp är den första mellanstatliga instansen för insatser mot dop-
ning. Som modell för konventionsarbetet har bl.a. stått den nordiska anti-
dopningkonventionen som gäller mellan idrottsorganisationerna i Norden.
Sverige följde under året arbetet i övervakningsgruppen.
Arbetet mot apartheid och dess verkningar i södra Afrika var fortsatt en
prioriterad fråga på idrottens område. Detta manifesterades även genom en
enhälligt antagen resolution av idrottsministrarna vid deras sjätte möte.
CDDS och många europeiska representanter var under året deltagare vid
den av Sveriges riksidrottsförbund arrangerade fjärde internationella FN-
konferensen mot apartheid på idrottens område, i september 1990.
5. Ungdomsfrågor
a) Ungdomskommittén
Rekommendationer
Ministerkommittén antog under år 1990 en rekommendation R(90)7 som
gäller information och rådgivning till unga människor i Europa. Rekommen-
dationen innebär att information till ungdomar skall främjas på olika sätt,
t.ex. genom att starta ungdomsinformationsaktiviteter, koordinera informa-
tionen europeiskt, utbyta erfarenheter på detta område och stödja utbild-
ningar och konferenser för personer som arbetar med ungdomsinformation.
Vidare rekommenderas att informationssystem med ny teknologi skall intro-
duceras och uppmuntras.
Kommittéarbetet
Styrkommittén för ungdomsfrågor (CDEJ) höll under året sina femte och
sjätte möten. Dessutom hölls ett extra möte för att förbereda ungdomsminis-
terkonferensen. Ungern är sedan medlemskapet i Europarådet fullvärdig
medlem av CDEJ. Det huvudsakliga arbetet i kommittén gällde olika sätt
att förbättra ungdomars rörlighet i Europa, främst genom att arbeta fram en
bilaga till ungdomsministerkonferensens slutdokument, som drar upp princi-
per och strategier för det fortsatta arbetet. En expertgrupp för frågor rö-
rande ungdomsutbyte avslutade sitt arbete under året. Två andra expert-
grupper ägnade sig åt lokala ungdomsprojekt respektive ungdomsforskning.
Övrigt
Den 20—21 september hölls i Lissabon en fackministerkonferens för minist-
rar med ansvar för ungdomsfrågor. Konferensens huvudtema var ungdoms-
utbyte. I slutdokumentet antogs ett antal rekommendationer till underteck-
narna av Europarådets kulturkonvention, bl.a. gällande åtgärder för att un-
derlätta ungdomsutbyte. Vidare rekommenderades att en utredning skall
genomföras för att undersöka förutsättningarna för ett nytt europeiskt ung-
domscenter i Central- eller Östeuropa, att en partsöverenskommelse skall
ingås mellan Europeiska ungdomskortskonferensen och Europarådet med
syfte att stärka Ungdomskorten samt olika åtgärder för att förbättra ungdo-
marnas roll i samhället.
b) Europeiska ungdomsfonden (EYF) och Europeiska ungdomscentret
(EYC)
Den Europeiska ungdomsfonden delade under år 1990 ut knappt 11,5 miljo-
ner franska francs till ca 173 projekt (en ökning från föregående år med 24
projekt) inom områden som öst/väst, miljö, nord/syd, ungdomsutbyte, so-
ciala problem etc. Dessutom delades bidrag ut till de internationella ung-
domsorganisationernas administration och tidningar. 10 % av fondens medel
användes för aktiviteter i Öst- och Centraleuropa. Sverige bidrog med
knappt 470000 kronor till fondens budget. Förutom det reguljära bidraget
innefattar denna summa också ett extra bidrag. Det Europeiska ungdoms-
centret anordnade 35 seminarier för ungdomar, åtta språkkurser och ett sym-
posium. Nära 1 500 ungdomar deltog.
6. Hälso-och sjukvård
Styrkommittén för hälso- och sjukvård (CDSP) höll under år 1990 tre möten.
Utöver de ordinarie vår- och höstmötena sammanträdde CDSP i anslutning
till det fjärde hälsoministermötet som ägde rum på Cypern i oktober månad
med temat ”Personalutbildnings- och försörjningsfrågor för hälso- och sjuk-
vården: förändringar och utmaningar”.
Under året fortsatte uppföljningen av 1987 års europeiska hälsominister-
möte i Paris i ämnet europeiskt samarbete kring frågor om organtransplanta-
tioner.
CDSPs verksamhet var av naturliga skäl under en stor del av året inriktad
på förberedelsena för det ovan nämnda ministermötet.
CDSP och dess arbetsgrupper har under en följd av år lagt stor vikt vid
arbete med förebyggande hälsovård. Stöd har lämnats till lokala projekt och
kurser för främjande av förebyggande psykisk hälsovård för utsatta grupper
Skr. 1990/91:165
Bilaga
17
och för hälsoupplysning, bl.a. inom skolhälsovårdens ram, med särskild in-
riktning på alkohol och tobak och andra beroendeframkallande medel.
I samarbete mellan Europarådet, EG och WHO anordnades i september
i Strasbourg en europeisk konferens om hälsoupplysning. Ett av syftena med
konferensen var att utarbeta rekommendationer om hur hälsoupplysningen
inom skolorna och i samhället i övrigt skall kunna förbättras.
En viktig del av kommitténs hittillsvarande verksamhet har varit utdelning
av stipendier som bidrag till studieresor för hälso- och sjukvårdspersonal och
andra personalgrupper som har anknytning till hälso- och sjukvården. Ton-
vikten har i ökad utsträckning lagts vid stöd till grupper och ämnesområden
som har svårt att på annat sätt få stöd för sådan kunskapsutveckling, och till
de mindre länder inom Europarådet som har särskilda problem beträffande
fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen.
En annan omfattande del har varit arbetet beträffande blodgivning och
blodprodukter. En fast kommitté och arbetsgrupper tar inom detta område
fram underlag för europeiska överenskommelser, gör kunskapsöversikter
och bedriver kursverksamhet m.m.
Under året beslutades om rekommendationer rörande skyddet av särskilt
utsatta grupper i samhället och rörande utbildning av personal för hantering
av informationssystem inom hälso- och sjukvården.
Kommittén bedrev, i huvudsak med hjälp av expertgrupper, arbete inom
bl.a. följande områden:
- Organisation av europeiskt samarbete kring organtransplantationer
- Samarbete kring epidemiologiska studier av psykisk ohälsa
- Planering av försörjning med hälso- och sjukvårdspersonal
- Socialmedicinska aspekter på barnmisshandel
- Hur aids-epidemin påverkar hälso- och sjukvårdens organisation.
Under de senaste åren har CDSP diskuterat vissa ändringar av överenskom-
melsen nr 80 om transport av lik. Diskussionerna fortsätter under år 1991.
I anslutning till CDSPs möten i juni och november hölls även möten med
den särskilda kommittén med företrädare för de länder som anslutit sig till
konventionen om utarbetande av en europeisk farmakopé. Kommittén fat-
tar de formella besluten om ikraftträdande av ändrade och nya delar av far-
makopén vilka beretts av den särskilda farmakopékommissionen. Se när-
mare härom under avsnitt IV a) Europafarmakopén.
Expertkommittén för biomedicinsk utveckling (CAHBI) påbörjade under
året ett arbete med förslag till rekommendation angående genetiska test och
screening av barn och vuxna. (Redan tidigare har förslag till regler för dia-
gnostik av foster utarbetats.)
CAHBI påbörjade också ett arbete med förslag till regler för användning
av genteknik i kriminaltekniska sammanhang.
Frågan om att påbörja ett arbete med en europeisk konvention om bioetik
diskuterades också liksom frågan om ett särskilt möte för ordförandena i de
olika nationella etiska kommittéerna.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
18
7. Frågor rörande miljö och regional planering
a) Miljöfrågor
Rekommendationer och konventioner
Vid den 6:e Europeiska ministerkonferensen i Bryssel den 11-12 oktober an-
togs en Europeisk naturvårdsstrategi. Rekommendationerna i strategin ba-
seras bl.a. på den världsstrategi (”Omsorg om världen, en stödstrategi”) som
IUCN, UNEP och WWF tidigare har utarbetat samt på de rekommendatio-
ner som läggs fast i den s.k. Brundtlandrapporten. Sverige tillstyrkte den
Europeiska naturvårdsstrategin med kommentarer främst angående skyddet
av vattendrag, skogar och fiske där rekommendationerna går mycket långt.
Sverige uttryckte också som sin åsikt att de internationella konventionernas
betydelse på naturvårdens område borde ha betonats bättre.
En utvidgning av Bernkonventionen som rör skydd av europeiska vilda
djur och växter och deras naturliga miljö diskuterades också på ministerkon-
ferensen. Samtliga delegationer var positiva till att utvidga konventionen till
att omfatta länderna i östra Europa medan några uttryckte tveksamheter
mot att flera afrikanska stater ansluts. Bernkonventionens permanenta kom-
mitté fick i uppdrag att mera i detalj studera problemen med och kostna-
derna för en eventuell utvidgning av konventionen.
Beträffande ett förslag till konvention angående skador till följd av miljö-
farliga aktiviteter beslöts att frågan skall beredas vidare bl.a. genom en ex-
pertöverläggning mellan jurister och miljösakkunniga.
Kommittéarbetet
Under år 1990 utarbetades det i en expertgrupp vid Världsnaturvårdscentret
ett förslag till revidering av bilaga I till Bernkonventionen (förteckning av
strängt skyddade växtarter). Detta förslag, som även inbegriper svenska ar-
ter, presenterades den 8—11 januari 1991 på möte med Bernkonventionens
permanenta kommitté. Beslut kommer att fattas den 2-6 december 1991.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
b) Regional planering
I Europarådets arbetsprogram finns f.n. ingen särskild styrkommitté för sek-
torn regional planering. Frågor om regional planering behandlas av den sär-
skilda konferensen för ministrar med ansvar för regional planering
(CEMAT) och av den ämbetsmannakommitté som förbereder konferensens
sessioner.
Ministerkonferensens nästa session (CEMAT 9) planeras äga rum den
4—5 november 1991 i Ankara. Vid CEMAT 9 kommer att behandlas två hu-
vudteman, ”Instrument för att uppnå rationell markanvändning”, som skall
presenteras av den turkiska ministern, och ”Nya perspektiv för regional pla-
nering på europeisk nivå”, som skall presenteras av den norska ministern.
19
8. Regionala och kommunala frågor
Rekommendationer och konventioner
Ministerkommittén antog under år 1990 en rekommendation, R (90) 12, om
service och infrastruktur i glesbygd. Rekommendationen, som är ett led i
uppföljningen av Europarådets landsbygdskampanj, innehåller förslag till
åtgärder för att utveckla och behålla servicen i glesbygdsområden.
Kommittéarbetet
Styrkommittén för kommunala och regionala frågor (CDLR) höll under år
1990 två möten i Strasbourg. Bl.a. förberedde kommittén den fackminister-
konferens för ministrar med ansvar för kommunala frågor som äger rum i
Norge (Bergen) den 14—16 maj 1991. Huvudteman för konferensen kom-
mer att vara
- Decentralisering och stärkt kommunal självstyrelse
- Demokratiskt deltagande och demokratisk kontroll.
CDLR behandlade vidare olika kommunalekonomiska frågor, frågor om de
förtroendevaldas arbetsvillkor samt tillämpningen av den europeiska kon-
ventionen om kommunal självstyrelse (SÖ 1989:34).
För frågor om kommunalt och regionalt samarbete över riksgränser inrät-
tades under året en särskild expertkommitté.
CDLR medverkade också i samarbetet för bistånd i utvecklingen av lokal
demokrati i Central- och Östeuropa.
9. Rättsfrågor
Rekommendationer och konventioner
Ministerkommittén antog under år 1990 rekommendationen R(90)19 om
skydd för personuppgifter vid betalningsåtgärder. Rekommendationen ger
riktlinjer om integritetsskyddande åtgärder för personuppgifter inom betal-
ningssektorn, dvs. bl.a. avseende kundförhållanden hos banker och finansie-
ringsföretag.
En konvention om förverkande av vinning av brott m.m. öppnades för un-
dertecknande i november 1990. Konventionen, som utarbetats efter initiativ
från Pompidougruppen (jfr IV.b nedan), innehåller regler som syftar till att
effektivisera insatserna mot allvarligare former av kriminalitet genom att
försvåra för gärningsmännen att tillgodogöra sig vinsterna från brottslig
verksamhet.
De stater som ansluter sig till konventionen skall vidta sådana lagstift-
ningsåtgärder som krävs för att brottsligt förvärvad egendom skall kunna
förverkas. Ett annat centralt inslag är bestämmelser som ålägger parterna att
införa straffbestämmelser mot ”tvätt av svarta pengar”, dvs. förfaranden
som innebär hjälp att dölja eller omsätta vinster som härrör från brottslig
verksamhet. Vidare ges bestämmelser om ömsesidigt bistånd rörande bl.a.
verkställighet av beslut om förverkande.
Skr. 1990/91:165
Bilaga
20
Kommittéarbetei
Styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) höll under året sina 53:e och
54:e möten. Kommittén föreslog under året ministerkommittén att anta re-
kommendationen R(90)19 om skydd för personuppgifter vid betalningsåt-
gärder samt därutöver en rekommendation om administrativa sanktioner.
CDCJ behandlade också sin egen och expertkommittérnas verksamhet.
Beträffande CDCJs egen verksamhet framhöll kommittén - med anledning
av ett förslag från generalsekreteraren om förändrad status för styrkommit-
téerna - vikten av att kommittén bibehölls vid sin funktion som styrkom-
mitté. Expertkommittéernas verksamhet, med utredningsarbete i syfte att
harmonisera lagstiftningen i Europarådets medlemsstater, innebar fortsatt
arbete bl.a på frågor om dubbla medborgarskap, om integritetsskydd i ”da-
tasamhället” och utarbetandet av en konvention om ansvar för ersättning för
miljöskada. CDCJ framhöll under året önskvärdheten av att arbetet fort-
satte respektive återupptogs inom området för automatisk databehandling
och förvaltningsrätt. Ministerkommittén beslutade också under året att
Europarådets arbete inom området för förvaltningsrätt skulle återupptas.
Dessutom ägnades fortsatt uppmärksamhet åt utvecklingen av det juridska
samarbetet med de central- och östeuropiska länderna och formerna för
detta samarbete. Frågor om Europarådets bistånd till dessa länder på det
juridiska området uppmärksammades.
Styrkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll under året sitt 39:e möte.
Vid mötet behandlades den tidigare nämnda konventionen om förverkande
av vinning av brott. Under CDPC pågår för närvarande utredningsarbete
som gäller principer för straffmätning och påföljdsval, behandling av drog-
missbrukare och AIDS-sjuka inom kriminalvården samt utnyttjande av barn
för prostitution och pornografi.
Övrigt
Den 17:e europeiska justitieministerkonferensen ägde rum i Istanbul under
tiden 5-7 juni 1990. Vid mötet diskuterades bl.a. skydd för miljön genom
straffrättsliga åtgärder, Europarådets rättsliga arv och dess roll i kontakterna
med länderna i Östeuropa samt bioetik. Som ett resultat av diskussionerna
rekommenderade justitieministrarna bl.a. att ministerkommittén skulle be-
gära att styrkommittén för brottsfrågor (CDPC) skulle undersöka möjlighe-
terna av att utarbeta gemensamma riktlinjer på straffrättens område i syfte
att motverka miljöförstöring samt att expertkommittén för bioetiska frågor
(CAHBI) skulle undersöka möjligheterna att utarbeta en konvention i bio-
etik.
Europarådets sociala utvecklingsfond bildades år 1956. Fonden antog detta
arbetsnamn under år 1989. Dess officiella titel är fortfarande Europarådets
fond för bosättning och regional utveckling. Samtliga Europarådets med-
lemsländer utom Finland, Irland, Storbritannien, Ungern och Österrike är
anslutna till fonden. Härutöver är den Heliga Stolen medlem. I början av år
Skr. 1990/91:165
Bilaga
21
1986 associerades dessutom Jugoslavien som medlem under en femårspe-
riod. Finland meddelade under år 1990 sin avsikt att ansluta sig till fonden.
Fonden bildades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken, men
är numera även inriktad på att finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och
bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar.
Högsta prioritet ges insatser i samband med inhemska flyktingströmmar och
naturkatastrofer. På senare tid har även ett antal större utbildnings- och
sjukvårdsprojekt finansierats. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till
en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna
spelar fonden en framträdande roll, eftersom det är rådets enda konkreta
instrument för att påverka utvecklingen inom detta område.
Fonden använder numera XEU (Europeiska valutaenheten, ECU) i sin
redovisning (1 XEU motsvarade den 31 december 1990 7,68 kronor).
Medlemsländernas insatser i fonden uppgår för närvarande till samman-
lagt 202,3 milj. XEU i form av inbetalda medel, garantiåtaganden och vinst-
medel som tillförts enskilda medlemsländer. Härtill kommer att fonden vid
Skr. 1990/91:165
Bilaga
utgången av år 1990 hade reserver och vinstmedel på 252,4 milj. XEU. Till
det egna kapitalet räknar fonden också s.k. eviga lån som upptagits på sam-
manlagt 490,2 milj. XEU.
Fondens styrelse beslöt i oktober 1990 att erbjuda medlemsländerna att
teckna ytterligare andelar i fonden till ett sammanlagt belopp av 1049milj.
XEU. Härav beräknas 1000milj. XEU tecknas i form av garantier och
49milj. XEU genom överföring av vinstmedel. Härigenom beräknas även
resurser skapas för utlåning till länder i Östeuropa som förväntas bli med-
lemmar i fonden.
Med dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor
ta upp lån på den internationella kapitalmarknaden. Dessa lån förmedlas se-
dan till projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan.
En liten del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, för närva-
rande en procents ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del
av fondens vinstmedel.
Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1990 har fonden finansierat projekt
i medlemsländerna om totalt 7799,8 milj. XEU räknat i löpande valutakurs.
Vid årsskiftet utestående lån omräknade till aktuell valutakurs uppgick till
5821,0 milj. XEU varav 72,7milj.XEU som subventionerade lån. De
största låntagarna under senare år har varit Italien (33 % av lånemedlen),
Turkiet (30 %), Cypern (9 %), Grekland (9 %), Portugal (7 %) och Spanien
(6 %). Det ändamål som erhållit mest lån är bostadsbyggande, vilket fått
närmare en tredjedel av lånebeloppet. De jämförelsevis stora befolknings-
förflyttningar som nu sker från öst till väst i Europa medförde dock att 42 %
av utlåningen under år 1990, eller 308,6 milj. XEU, lämnades till olika pro-
jekt för hjälp till flyktingar och migranter.
Fondens verksamhet har under de senaste åren expanderat kraftigt. Nyut-
låningen under år 1990 uppgick således till 884,1 milj. XEU. Trots denna
expansion väntade vid årsskiftet 1990/91 godkända projekt för
2270,0milj. XEU på finansiering. För första gången sedan sin tillkomst re-
dovisade fonden under år 1990 förlust på sin verksamhet. Förlusten uppgick
till 62,9 milj. XEU jämfört med en vinst på 66,4 milj. XEU år 1989. Förlus- 22
ten beror huvudsakligen på att fondens likvida tillgångar genom US-dollar-
kursens negativa utveckling under år 1990 minskat i värde. Förlusten är för-
hoppningsvis en engångsföreteelse.
Sverige inträdde i fonden år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till
5,9 milj. XEU, vilket motsvarar 2,9% av medlemsländernas insatser. Av
detta belopp har 2,5 milj. XEU betalats in och 3,4 milj. XEU är ett garanti-
åtagande. Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåningen skall få en bättre geo-
grafisk fördelning och koncentreras till de socialt angelägnaste projekten, att
en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelak-
tiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till fonden.
a) Europafarmakopén
Sedan år 1975 har Sverige varit anslutet till Europarådets konvention om ut-
arbetandet av en europeisk farmakopé (Ph Eur). Denna innehåller kvalitets-
normer för läkemedelssubstanser och vissa färdiga läkemedel och har bin-
dande giltighet i de länder som är anslutna till konventionen. Nitton länder i
Västeuropa har ratificerat konventionen. Konventionen omarbetades delvis
under året, för att möjliggöra att EG skall kunna ansluta sig. Ett flertal län-
der ratificerade under år 1990 de aktuella förändringarna i konventionen.
Den första upplagan av Europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den
1 januari 1978. Den andra upplagan i alla dess delar trädde i kraft i medlems-
länderna den 1 juli 1987. Under år 1990 utgavs ytterligare ett häfte (fascicule
14) av den andra upplagan med standarder och föreskrifter.
Sverige var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under år
1990. I de ca 25 expertgrupper som förbereder och bearbetar material, som
skall ingå i farmakopén, medverkade 14 svenska representanter hämtade
från statliga laboratorier, farmaceutisk industri och Apoteksbolaget. De
olika experterna ansvarar för ett omfattande experimentellt förarbete på
sina respektive laboratorier. De statliga laboratorierna representeras av lä-
kemedelsverket, Statens bakteriologiska laboratorium och Statens veteri-
närmedicinska anstalt. Arbetet samordnas i Sverige av den svenska farma-
kopékommittén vid läkemedelsverket.
Europafarmakopén har stor normgivande betydelse för läkemedels kvali-
tet och tillämpas av läkemedelsverket och läkemedelsindustrin vid registre-
ring och kontroll av läkemedel samt vid Apoteksbolagets beredning och han-
tering av läkemedel. År 1990 påbörjades en ny översyn av arbetet, som ledde
fram till beslut om en ny organisation av farmakopéns olika expertgrupper.
Dessutom togs beslut att påbörja arbetet med drygt 270 nya monografier
som skall färdigställas under den kommande treårsperioden. 69 nya mono-
grafier jämte 14 nya generella metodtexter fastställdes under året.
Under år 1990 ägde intensiva diskussioner rum med representanter för
den gemensamma marknaden, läkemedels- och kemiindustrins olika intres-
seorganisationer samt med olika europeiska myndigheter om ett utökat sam-
arbete på läkemedelsområdet med tonvikt på att underlätta läkemedelskon-
troll och läkemedels godkännande i Europa. Diskussionerna ledde fram till
Skr. 1990/91:165
Bilaga
23
beslut om en certifieringsprocess vad gäller läkemedelsråvarors kvalitet, vil- Skr. 1990/91:165
ket betyder att farmakopén kan certifiera olika företags produkter på frivil- Bilaga
lig bas. Certifieringen kommer att innebära att produkterna i fråga överens-
stämmer vad gäller kvalitetskraven med dem som specificeras i gällande
europafarmakopé. Förhandlingar påbörjades också om att starta ett gemen-
samt program för Europarådet, den gemensamma marknaden och EFTA-
länderna kring en utökad verksamhet för standardisering av biologiska pro-
dukter. Diskussionerna förväntas leda fram till ett avtal under år 1991.
b) Pompidougruppen (narkotikafrågor)
Samarbetet, som under år 1990 omfattade Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Jugoslavien, Luxemburg, Nederlän-
derna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, För-
bundsrepubliken Tyskland, Ungern och EG-kommissionen, inleddes år 1971
på initiativ av den franske presidenten Georges Pompidou. Sedan år 1980 är
det inkorporerat i Europarådet. Samarbetet är multidisciplinärt. De minist-
rar som är ansvariga för samordningen av narkotikafrågor möts ungefär en
gång vart tredje år och gör de gemensamma uttalanden som påkallas av ut-
vecklingen och gjorda utredningar och bestämmer inriktningen på samarbe-
tet under åren fram till nästa ministermöte. Mellan ministermötena samman-
träder två gånger om året representanter för de olika medlemsländerna (s.k.
permanenta korrespondenter) för att genomföra ministrarnas beslut och för
att rapportera om pågående och planerade insatser i medlemsländerna.
Vid gruppens ministermöte i november 1990 antogs ett nytt program för
att utöka det europeiska samarbetet kring frågor om forskning, om missbru-
kets omfattning och om hur missbruk kan förebyggas.
Gruppen skall också uppmärksamma hur narkomanvården kan utvecklas
och hur kriminalvården kan engageras för att rehabilitera missbrukare. Ar-
betet med olika lagstiftningsfrågor fortsätter och Pompidougruppen skall
också ta initiativ för att öka samarbetet mellan polis- och tullmyndigheter i
Europa.
Ministermötet beslöt vidare att i samarbete med EG arrangera ett minis-
termöte våren 1991 om narkotikaproblemen i Östeuropa.
Sverige signerade vid mötet den konvention om förverkande av vinning
av brott m.m. (jfr II.9 ovan), som innebär att ekonomiska tillgångar som
härrör från narkotikabrott eller annan brottslig verksamhet kan beslagtas
och förverkas. Konventionen är ett led i kampen mot narkotikahandeln och
tvättningen av svarta pengar.
c) Handikappfrågor
Sverige deltar sedan år 1986 i Europarådets kommitté för handikappfrågor.
Arbetet bedrivs - förutom i kommitténs ordinarie möten - i expertgrupper,
varav Sverige deltar i två. Den ena expertgruppen avser frågor om Världs-
hälsoorganisationens (WHO) internationella klassifikation för funktionshin-
der, den andra expertgruppen avser revision av ett grunddokument för kom-
mittén. Kommittén tog under år 1990 initiativ till en ministerkonferens om
”Självständigt boende för handikappade”. Konferensen äger rum i Paris den
7—8 november 1991.
gotab 98646, Stockholm 1991