Regeringens skrivelse

1990/91:164

med en redovisning av allmänna
pensionsfondens verksamhet år 1990

Skr.

1990/91:164

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-
protokollet den 18 april 1991 en redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1990.

Ingvar Carlsson

Erik Åsbrink

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991

Skr. 1990/91: 164

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw,
Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1990

Första —tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt för-
sta—femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar
för 1990 till regeringen. Vidare har den av första —tredje fondstyrelserna
gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet
1990 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket
och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde och femte
fondstyrelsenas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel över-
lämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till
protokollet som bilagorna 1 — 11.

Jag avser att, efter en redogörelse för AP-fondens utveckling 1990 och
riksrevisionsverkets samt riksförsäkringsverkets utlåtanden, kommentera
innhållet i dessa.

AP-fondens utveckling 1990

Vid slutet av 1990 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehåll-
ningen inom hela AP-fonden till 426,1 miljarder kronor. Det är en ökning
med 38,8 miljarder kronor eller 10,0% jämfört med år 1989. Det reala
resultatet blev emellertid till följd av fallande aktiekurser negativt, 1,6
miljarder kronor motsvarande 0,4% av hela fondkapitalet. Beräkningen
av det reala resultatet har gjorts med användning av konsumentprisindex,
som ökade med 10,9% under 1990. Vid bedömningen av det reala resulta-
tet bör hänsyn tas till att konsumentprisindex höjts upp till följd av
skattereformen och att den underliggande inflationen var lägre än den som
mäts med konsumentprisindex. Vid utgången av 1990 uppgick de över
åren ackumulerade resultaten till 69,3 miljarder kronor.

Totalavkastningen för de tre första fondstyrelserna uppgick till 45,4
miljarder kronor eller 14,0%, varav 38,4 miljarder kronor var resultatet av
fondförvaltningen och 7,0 miljarder kronor var orealiserade vinster. Det
marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser uppgick
till 46,3 miljarder kronor (1989: 23,8 miljarder kronor). Övriga fondstyrel-
sers marknadsvärderade fondkapital sjönk med 7,5 miljarder kronor

(1989: ökning med 12,5 miljarder kronor). Vid utgången av 1990 uppgick Skr. 1990/91: 164
AP-fondernas totala marknadsvärderade placeringar till 408,6 miljarder
kronor varav 76% var placerat i obligationer m.m. Andelen aktier m.m.
uppgick till åtta procent och andelen fastigheter till två procent.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade under år 1990 med 11,9% till

77,4 miljarder kronor. Under året höjdes ATP-avgiften med två procent-
enheter till 13 %, vilket medförde att löpande avgiftsinkomster till skillnad
från under tidigare år nära nog kom att täcka löpande pensionsutbetal-
ningar.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att såväl fjärde och
femte fondstyrelserna som löntagarfondstyrelserna uppvisar ett realt un-
derskott för år 1990. Det bokföri ngsmässiga resultatet för dessa fondstyrel-
ser täcker väl återföringskravet till första —tredje fondstyrelserna. Det
reala fondkapitalet har påverkats av lägre marknadsvärden för aktierna i
portföljen. RRV har belyst löntagarfondstyrelsernas avkastning sedan hän-
syn tagits till risken med placeringarna och har därvid kunnat konstatera
att inte någon av löntagarfondstyrelserna kan klassificeras som högrisk-
fond. Enligt RRV är detta naturligt då alla fondstyrelser har en viss del
likvida medel, vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till marknads-
portföljen. Ingen av löntagarfondstyrelserna har enligt RRVs uppfattning
med hänsyn till riskexponeringen på en signifikant nivå erhållit en avkast-
ning som avviker från index.

RRV har särskilt granskat fondstyrelsernas likviditetsförvaltning. Enligt
RRV bör samtliga fondstyrelser, som ett komplement till regleringen i 39 §
lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR)
fastställa ramar dels för fondstyrelsernas placeringar i likvida medel för de
typer av instrument som fonden skall kunna placera i och hur kravet på låg
riskexponering skall tillgodoses i form av krav på emittenter, garantier/ra-
ting och löptider dels för hur stora placeringar som får göras i ett enskilt
instrument.

RRV har i tidigare utlåtande framhållit att löntagarfondstyrelserna bor-
de utveckla en policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgo-
doses efter år 1990, då några nya medel inte kommer att tilldelas löntagar-
fondstyrelserna. Samtliga löntagarfondstyrelser, med undantag för Mel-
lansvenska löntagarfonden, har rekvirerat tilldelade medel. RRV anser nu
att samtliga fondstyrelser aktivt bör planera för hur det långsiktiga likvidi-
tetsbehovet skall tillgodoses.

RRV har i sitt utlåtande vidare framhållit betydelsen av utvecklingen av
en gemensam ekonomisk struktur. I dag görs sammanställningar av fond-
styrelsernas årsredovisningar av såväl RFV och RRV som kansliet för
första —tredje fondstyrelserna. För att undanröja befintligt dubbelarbete
bör enligt RRVs mening första —tredje fondstyrelsernas kansli samman-
ställa all gemensam ekonomisk information från fondstyrelserna, vilken
snarast bör delges RFV och RRV till stöd för gransknings- och analysarbe-
tet. Enligt RRVs mening föreligger vidare ett behov av likformig årsredo-

visning. De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträk- Skr. 1990/91: 164
ningar såväl bokföringsmässigt som realt bör utformas på ett enhetligt sätt.

RRV föreslår slutligen att en nämnd inrättas som ges i upgift att ha ett
löpande ansvar för tillsyn av kvaliteten i fondstyrelsernas förvaltning, att
verka för att fondstyrelsernas redovisning av verksamheten blir likalydan-
de och därmed jämförbara samt att stå till fondstyrelsernas förfogande
som rådgivande organ för tolkning av placeringar i förhållande till APR.
Inrättandet av en sådan nämnd borde enligt RRV innebära att omfattning-
en av nuvarande granskning/utvärdering av fondstyrelserna begränsas.

RRV har dessutom följt upp tidigare utlåtanden. RRV har funnit att den
av RRV föreslagna översynen av fondstyrelsernas placeringsreglemente
har genomförts inom finansdepartementet. Den redovisas i promemorian
”En teknisk översyn av AP-fondens reglemente” (Ds 1990:90). RRV
konstaterar att om statsmakterna tillstyrker förslaget i promemorian blir
bl. a. placeringar i investmentbolag som placerar utomlands och handel
med alla former av optioner tillåtna. RRV konstaterar i detta samman-
hang att andra löntagarfondstyrelsen under 1990 engagerat sig i det ombil-
dade onoterade företaget Komponentutveckling AB. RRV anser att detta
fall är att jämföra med ”Helikon-fallet”, vilket RRV kommenterade i
föregående års utlåtande.

I fråga om löntagarfondstyrelsernas företagaransvar i onoterade bolag
konstaterar RRV att tredje löntagarfondstyrelsens företagaransvar i företa-
get KMG System AB har upphört, medan andra löntagarfondstyrelsen bör
reducera sitt innehav i företaget Komponentutveckling AB.

RRV framför slutligen synpunkter på omsättningshastigheten och lång-
siktigheten i fondstyrelsernas placeringar. Placeringarnas omsättningshas-
tighet ger enligt RRV inte några indikationer på att kravet på långsiktighet
inte har tillgodosetts.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Resultaten av riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett RFV
anledning att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resul-
tat eller placeringar av de förvaltade medlen under 1990. RFV konstaterar
i sitt utlåtande bl. a. att löntagarfondstyrelsernas medelsram enligt nuva-
rande lagstiftning inte utökas efter år 1990. Enligt RFV hade vaije lönta-
garfondstyrelse, med undantag för fjärde löntagarfondstyrelsen, vid ut-
gången av år 1990 rekvirerat det fulla rambeloppet, som är 3452 milj. kr.
Löntagarfondstyrelsernas uppbyggnadsperiod kan därmed enligt RFV i
princip anses vara avslutad.

Beträffande fondernas resultat konstaterar RFV att den negativa börsut-
vecklingen under år 1990 återspeglas i fondernas reala resultaträkningar.
RFV noterar därvid att samtliga granskade fondstyrelser för år 1990 upp-
visade ett underskott i förhållande till resultatkrav, dvs. värdesäkring av
grundkapitalets köpkraft och överföring av tre procents real avkastning till
första —tredje fondstyrelserna. Enligt RFV är det endast fjärde löntagar-
fondstyrelsen som, sett över hela verksamhetsperioden 1984—1990, har
ett överskott i förhållande till resultatkrav. Detta förklaras enligt RFV av

att fjärde löntagarfondstyrelsen har valt ett rekvisitionsmönster som varit, Skr. 1990/91:164
i jämförelse med övriga löntagarfondstyrelsers, bättre anpassat till den
allmänna börsutvecklingen under denna period. Sammantaget var lönta-
garfondstyrelsernas underskott i förhållande till resultatkrav för denna
verksamhetsperiod enligt RFVs konstaterande 1,4 miljarder kronor. Fjär-
de fondstyrelsen har däremot enligt RFV, sett över hela sin verksamhets-
period, överträffat resultatkravet med ca 12,3 miljarder kronor. Femte
fondstyrelsens ackumulerade underskott i förhållande till resultatkravet
var vid utgången av år 1990 enligt RFV ca 0,5 miljarder kronor.

RFV har vidare följt upp tidigare utlåtanden. Därvid har RFV funnit att
de skiljaktigheter som vid utgången av år 1989 konstaterats beträffande de
av löntagarfondstyrelserna tillämpade redovisningsprinciperna, har åtgär-
dats under år 1990.

Avslutningsvis noterar RFV att andelen rösträttsöverlåtelser till lokala
fackliga organisationer i bolag, i vilka fonderna äger aktier, år 1990 över-
steg 90% av vad löntagarfondstyrelserna får överlåta, med undantag för
fjärde löntagarfondstyrelsen, som hade en andel på 72% år 1990. Enligt
RFV har fjärde löntagarfondstyrelsen de två senaste åren haft en lägre
andel än övriga löntagarfondstyrelser.

Egna kommentarer

Jag vill i anledning av RRVs och RFVs utlåtanden göra följande kommen-
tarer.

Frågan om enhetliga redovisningsprinciper har diskuterats sedan början
av 1986. Jag konstaterar med tillfredsställelse att de skiljaktigheter vad
gäller de av löntagarfondstyrelserna tillämpade redovisningsprinciperna
som återstod vid utgången av 1989 nu åtgärdats under 1990. Enligt RRVs
mening föreligger emellertid ett behov även av en likformig årsredovis-
ning. Jag återkommer till denna fråga.

Jag konstaterar vidare att andelen rösträttsöverlåtelser till de lokala
fackliga organisationerna under 1990 översteg 90% för de flesta löntagar-
fondstyrelserna.

De av RRV under föregående år framförda synpunkterna vad gäller
bl. a. fondstyrelsernas placeringsregler, har varit föremål för behandling
inom finansdepartementet i promemorian ”En teknisk översyn av AP-
fondens reglemente” (Ds 1990:90). I dag beslutar även regeringen att
genom en proposition (prop. 1990/91:186) föreslå riksdagen att anta vissa
ändringar i fondstyrelsernas placeringsbestämmelser. Genom dessa förslag
ges samtliga fondstyrelser möjlighet att handla med optioner, terminer
m.m. Vidare får löntagarfondstyrelsema rätt att i begränsad omfattning
förvärva aktier i utländska bolag. Slutligen får fjärde och femte fondstyrel-
serna samt löntagarfondstyrelserna möjlighet att placera likvida medel i
räntebärande värdepapper som är utställda i utländsk valuta.

Inom finansdepartementet har vidare utarbetats promemoria ”AP-fon-
dens förvaltning — en översyn” (Ds 1991:14), i vilken föreslås en helt ny
lagstiftning för förvaltningen av allmänna pensionsfonden. Detta förslag
innebär en reformering av AP-fondens organisation, placeringsbestämmel-

ser samt revision och granskning av förvaltningen. Promemorian är för Skr. 1990/91: 164
närvarande föremål för remissbehandling.

Jag anser att de nu redovisade synpunkterna från främst RRVs sida,
bl. a. beträffande frågan om likformig årsredovisning, bör behandlas i
samband med den slutliga beredningen av den senare promemorian.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den
karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet 1990 m.m.

Den 1 februari 1991 trädde den nya insiderlagen i kraft (prop. 1990/91:42,
NU 15, rskr. 84, SFS 1990:1342). Den nya lagstiftningen innebären utvid-
gning av förbudet mot insiderhandel. På grund av den allmänna förbuds-
bestämmelsens utformning kommer även personer som på grund av an-
ställning, uppdrag eller annan befattning hos en fondstyrelse har tillgång
till inte offentliggjord kurspåverkande information, att omfattas av in-
siderlagen. Det allmänna förbudet mot insiderhandel har kompletteras
med krav på anmälningsskyldighet, som även skall tillämpas på allmänna
pensionsfondens fondstyrelser. I APR har tagits in en ny paragraf (SFS
1990:1355) som föreskriver att ledamöter och suppleanter i fondstyrelser-
na samt de arbetstagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen
bestämmer skriftligen skall anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av
fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

Fastställande av balansräkning

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första —
femte fondstyrelserna och första —femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisning-
ar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRVs och
RFVs utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och
tredje fondstyrelserna
ÅRSREDOVISNING 1990

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 1990/91:164

Under 1990 har väsentliga förändringar in-
träffat såväl i de yttre förutsättningarna och
villkoren för fondens verksamhet som i dess
placeringspolitik och inre arbete.

Utvecklingen mot en bättre fungerande kre-
ditmarknad i Sverige har fortsatt. Avregle-
ringen och liberaliseringen i förhållande till
utlandet har visserligen lett till en betydligt
ökad rörlighet med klart ökade krav
på de olika parter som agerar på
marknaden, men har samtidigt lett
till en effektiv finansiering av kapi-
talbehoven inom t.ex. bostads-
byggandet och näringslivet.

Den störning i markna-
dens funktionssätt som
orsakades genom om-
sättningsskatten har nu
avlägsnats genom dess
upphävande under året.

En för fonden specifik
konsekvens av denna utveckling på kredit-
marknaden har varit att de tidigare så bety-
delsefulla återlånen från fonden nu nästan
helt försvunnit och reverslånen gått kraftigt
tillbaka. Återlånen, vilka som mest uppgick
till 13 mdkr 1982 har nu sjunkit till drygt 500
mkr. Detta har i sin tur inneburit att fonden
i motsvarande mån kunnat öka sina place-
ringar på de nu marknadsmässigt fungerande
marknaderna för stats- och bostadsobliga-
tioner.

En för fonden viktig förändring inträffade
under 1990 i och med att folkpensionsavgif-
ten sänktes med två procentenheter och av-
giften till ATP höjdes i motsvarande mån.
Detta har inneburit att avgiftsinkomsterna i
stort sett räckt till för att betala de under året
utgående pensionerna. Endast en ringa del av
fondens avkastning har behövt tas i anspråk
för finansiering av dessa. Praktiskt taget hela

fondavkastningen har därför kunnat återin-
vesterats.

Året 1990 skiljer sig i detta avseende från vad
som nästan etablerats som en regel under
1980-talet - nämligen att avkastningen från
AP-fonden bidragit med en allt större del av
kostnaderna för de utgående pensionerna -
under senare år med inemot en femtedel. Om
inte denna avkastning hade funnits att
tillgå hade avgiftsuttaget behövt göras
ett par procentenheter högre än vad
som nu faktiskt blivit fallet.

1990 års förhållande kommer emel-
lertid sannolikt inte att bli beståen-
de för framtiden. Det växande
antalet pensionärer och den
alltför låga tillväxten i den
svenska ekonomin gör att
ett avgiftsuttag på nuvaran-
de 13 procent enligt nu
gällande regelsystem
inte kommer att förslå
för de framtida pensionerna.

Året 1990 kommer alltså att i detta avseende
vara ett undantag. Redan inom ett fåtal år
kommer fondavkastningen att i betydande
utsträckning på nytt få tas i anspråk för fi-
nansieringen av pensionsutbetalningarna. På
samma sätt som gällt under 1980-talet kom-
mer därvid fondens verksamhet och avkast-
ning att leda till ett lägre uttag av avgifter än
vad som annorledes skulle bli fallet.

Det är mot denna bakgrund värdefullt att
fondens placeringsmöjligheter har breddats
till att nu även inkludera såväl fastigheter
som direktlån till företag. Fonden har också
fått möjlighet till placeringar i utländska vär-
depapper - en möjlighet som det dock i nu
rådande läge inte varit aktuellt att utnyttja.

Genom dessa olika förändringar har fondens
placeringsmöjligheter närmat sig de som gäl-

10

ler för försäkringsbolagen. De pensionsåta-
ganden som ligger i nuvarande ATP-system
är i allt väsentligt ett realt åtagande i den me-
ningen att de avspeglar reallönernas utveck-
ling upp till pensionstillfället samt att de där-
efter är realvärdesäkrade. Ett fondsystem
som skall bidraga till finansieringen av dessa
pensionsåtaganden bör därför också vara
uppbyggt med målet att ge en real avkastning
som står i paritet med det krav som ställs från
strukturen i pensionsåtagandena. De tidiga-
re, mera begränsade placeringsmöjligheterna
var i huvudsak nominella, vilket innebar att i
tider då realräntan var låg eller - vilket också
inträffat - var negativ, så har fondens bety-
delse som finansieringskälla för de utgående
pensionerna minskat med därav följande
högre tryck på avgiftssidan.

De nya placeringsmöjligheterna - då i första
hand möjligheten till placeringar i fastigheter
- skapar förutsättningar för att fondens av-
kastning får denna anknytning till realvärden
som är önskvärd med hänsyn till pensions-
åtagandena.

Dessa nya möjligheter öppnas emellertid vid
en tidpunkt då den under 80-talet starkt upp-
åtriktade utvecklingen på fastighetsmarkna-
den brutits och ersatts med en i varje fall un-
der året vikande utveckling. Även om argu-
mentet har ett starkt drag av efterklokhet i
sig kan det dock konstateras att fondförmö-
genheten med stor sannolikhet skulle varit
betydligt större om dessa möjligheter öpp-
nats vid ett tidigare tillfälle.

Nu skedde detta vid en tidpunkt då upp-
gången började plana ut. Därefter har mark-
naden inte bara stagnerat utan i varje fall för
en del fastighetskategorier faktiskt börjat vi-
ka.

Utvecklingen på räntemarknaden har inne-
burit att fonden under en följd av år kunnat
uppnå en tillfredsställande avkastning på si-
na nominella placeringar i räntepapper. Det-
ta relativt sett höga ränteläge i Sverige är
emellertid delvis en följd av obalanser i den

svenska ekonomin - med stora och växande
underskott i utrikeshandeln. En sådan situa-
tion kan inte bli bestående på längre sikt. Re-
sultatet skulle i så fall bli en accelererande in-
flation och en stagnerande eller till och med
tillbakagående BNP-utveckling. Visserligen
måste den grundläggande målsättningen för
fondens placeringsverksamhet vara att den
skall bedriva en avkastningsmaximerande
placeringspolitik. Men det är viktigt att den-
na avkastningspolitik inte endast styrs av
kortsiktiga vinstmöjligheter utan även tillgo-
doser kravet på en långsiktigt uthållig av-
kastning med låg risk. Den vikande utveck-
lingen på fastighetsmarknaden har lett till att
den totala avkastningen för dessa placeringar
under 1990 varit negativ till följd av de värde-
minskningar som skett på fastigheterna. På
längre sikt innehåller emellertid fondens fas-
tighetskapital betydande förtjänstmöjlighe-
ter genom att huvuddelen av fastigheterna är
belägna i expansiva orter och med högkvali-
tativa belägenheter.

Det säger sig självt att de nya placeringsmöj-
ligheterna reducerat den relativa betydelsen
av fondens placeringar på obligationsmark-
naden. Men genom att fondens totala place-
ringar under året 1990 ökat har likväl fonden
bibehållit sin roll som den störste placeraren
på den svenska obligationsmarknaden. Det
höga ränteläget har lett till att direktavkast-
ningen även för fondens vidkommande varit
betydande. Den räntesänkning som skedde
på den svenska marknaden under senare de-
len av 1990 ledde till en värdeökning på obli-
gationsstocken som förde upp den totala av-
kastningen på den räntebärande delen av
portföljen till 14,5 procent. Denna ligger
klart över vad som gällt under senare år.

Den vikande utvecklingen på fastighets-
marknaden och därmed även på fondens fas-
tighetskapital medför att denna något drar
ner den totala avkastningen på hela fondka-
pitalet. Denna blir dock för helåret 1990 så
hög som 14 procent. I belopp räknat och in-
klusive icke realiserade värdestegringsvins-

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

11

ter uppgår den totala avkastningen till 45,6
mdkr, varav 40,4 mdkr utgör den direkta av-
kastningen.

Ett av de större problemen i den svenska
ekonomins utveckling på längre sikt är det
alltför låga sparandet. Detta gäller såväl hus-
hållen som staten och kommunerna. Till-
sammans med det negativa och snabbt vikan-
de finansiella sparandet inom företagssek-
torn har detta lett till ett under året ökande
underskott i bytesbalansen. Den enda sektor
som under 1990 bidragit med ett positivt och
ökat finansiellt sparande i den svenska eko-
nomin är socialförsäkringssektorn och då
främst AP-fonden.

Vid sidan av den självklara roll som fonden
spelar vid finansieringen av pensionerna har
fonden en viktig samhällsekonomisk uppgift
som motvikt mot de finansiella underskotts-
sektorerna. Så som de samhällsekonomiska
perspektiven nu avtecknar sig kommer den-
na roll sannolikt att växa i betydelse under
åren framöver.

Jag har därför all anledning understryka det
som min företrädare framhöll i sin översikt i
fjolårets årsredovisning för fonden nämligen
att fonden långsiktigt skall bestå och att
fondförvaltning och avgiftsuttag skall ske
med detta mål i sikte.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Stockholm i februari 1991

Carl Johan Åberg
Verkställande direktör

12

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

KREDITMARKNADEN

Utvecklingen på den svenska kreditmarkna-
den har under 1990 karakteriserats av en be-
tydande åtstramning. Denna har kommit till
uttryck i ett högt ränteläge och en under året
successivt avtagande ökningstakt för pen-
ningmängden och för kreditinstitutens utlå-
ning på den inhemska marknaden.

Ränteutvecklingen

Den korta räntan (SSVX, 6 månader) har så
gott som hela året legat över nivån från slutet
av 1989. Höga räntetoppar registrerades vid
den penningpolitiska åtstramningen februa-
ri-mars och i samband med valutaoron un-
der hösten, se diagram 1. Månaderna okto-
ber-november uppgick räntedifferensen
mot ett genomsnitt av eurodollar och euro
D-mark till drygt sex procentenheter, jämför
diagram 2. Differensen mot korgräntan har
under större delen av året bl.a. hållits nere av
en relativt hög ränta i Storbritannien men

uppgick mot slutet av 1990 till c:a fyra pro-
centenheter. Under 1989 var skillnaden inte
mer än drygt två procentenheter. Utveck-
lingen har avsevärt ökat vinstmöjligheterna
på räntearbitrage.

Räntedifferensen och dess variationer beror
till stor del på förtroendet för den svenska
kronan som i sin tur hänger samman med i
första hand utvecklingen av betalningarna
med utlandet. Den första större oron med åt-
följande valutautflöden uppstod under feb-
ruari i samband med bankkonflikten och re-
geringskrisen. En penningpolitisk åtstram-
ning från riksbanken medförde att räntan för
sexmånaders statsskuldväxlar i slutet av feb-
ruari steg med ett par procentenheter. Den
internationella utvecklingen i kombination
med fortsatt negativa indikationer på den
ekonomiska utvecklingen i Sverige medför-
de att en förnyad oro uppstod under septem-
ber och oktober. Placerarna reagerade emel-
lertid positivt på den vidtagna penningpoli-
tiska åtstramningen och det efterföljande

Diagram 1. Räntan pä 6-mänaders statsskuldväxlar,
mänadsgenomsnitt

13

Diagram 2. Räntedifferensen, statsskuldväxlar minus
eurodollar, D-mark resp, korgränta

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

krispaketet från regeringen. Marknadsrän-
torna föll under slutet av året och noterades
vid utgången av 1990 till 14 procent för sex-
månaders statsskuldväxlar.

Obligationsräntan följde delvis med den
korta räntan i dess uppgång på våren 1990
men reagerade snarare i motsatt riktning i

oktober. I stort sett har den långa räntan va-
rierat kring den nivå som uppnåddes mot
slutet av 1989. Vid utgången av året låg dock
obligationsräntan under nivån ultimo de-
cember 1989 för löptider över tre år. Dia-
gram 3 visar avkastningskurvan ultimo de-
cember 1989, ultimo juni och ultimo decem-
ber 1990. Jämfört med 1989 har under 1990

Diagram 3. Avkastningskurvan

14

kurvan blivit mycket brantare. Effektiva av-
kastningen på korta papper ligger avsevärt
högre än för långa.

Obligationsräntan är i hög grad avhängig in-
flationsförväntningarna. Utomlands kan den
pågående dragningen uppåt av obligations-
räntorna ses som ett utslag av stigande infla-
tionsrädsla och ett realt sett omfattande ka-
pitalbehov inte minst i samband med Tysk-
lands enande. I Japan fortsatte penningpoli-
tiken att stramas åt under 1990. De japanska
myndigheterna har klargjort att man inte
kommer att lätta på penningpolitiken så
länge inflationstrycket består. En sådan ut-
veckling försvårar för andra länder att finan-
siera sina kapitalbehov med japansk utlå-
ning. Inte minst gäller detta finansieringen av
det amerikanska budgetunderskottet.

Skillnaden mellan bostadsobligations-och
statsobligationsräntan har tenderat att öka.
Vid mitten av 1989 var denna differens om-
kring 0,3 vid årsskiftet 0,5 och hade i novem-
ber och december stigit till omkring 1 pro-
centenhet. Detta kan ses som en anpassning
till avkastningsrelationerna på internationel-

la marknader och som en effekt av att kraven
på kapitaltäckning för placeringar i bostads-
obligationer under 1990 skärpts för banker
och andra kreditinstitut.

Penningmängd och kreditgivning

Uppgången i den korta räntan är bara en av
flera indikationer på en åtstramad kredit-
marknad. Ett allmänt uttryck för denna ut-
veckling är förändringarna i penningmäng-
den, i diagram 4 definierad som summan av
allmänhetens banktillgodohavanden (SEK),
innehav av bankcertifikat, sedlar och mynt
(M3). Penningmängdens ökningstakt mätt
med procentuella 12-månadersförändringar
har sjunkit under loppet av 1990. Mätt över
perioden november 1989-november 1990
var penningmängdens ökning 6,1 procent.
Under samma period steg konsumentpriser-
na med 11,5 procent. Mätt med den reala
penningmängden hade likviditeten i ekono-
min sålunda minskat med drygt 5 procenten-
heter.

Penningmängden påverkas i princip av tre
olika faktorer: statens budget, förändringar i

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

Diagram 4. Penningmängden, 12-månaders
procentförändringar

15

riksbankens valutareserv samt bankernas ut-
låning till allmänheten. Statens budget har
under 1990 visat överskott vilket haft en
kontraktiv likviditetseffekt. Å andra sidan
har ett nettoinflöde av valuta i form av en ök-
ning av riksbankens valutareserv gett en un-
gefärlig balanserande påspädning av likvidi-
teten. I huvudsak har penningmängdens ök-
ning motsvarats av bankernas utlåning i
svenska kronor till allmänheten. Över tolv-
månadersperioden december 1989-decem-
ber 1990 var ökningstakten bara 4,1 procent
att jämföra med 10,3 procent motsvarande
period 1988-1989. Dämpningen kan ses som
en reflex inte bara av bankernas ökade åter-
hållsamhet med sin kreditgivning utan även
av en med konjunkturförändringen och
skatteomläggningen sammanhängande för-
svagning av kreditefterfrågan.

Samtidigt som bankernas nettoutlåning i
svenska kronor till allmänheten dämpats, har
utlåningen i utländsk valuta ökat (se tabell 1).

Tabell 1. Bankernas nettoutlåning till svensk
allmänhet, mdr

I svenska kr.

I uti. valuta

	Förändring	Utlåningsstock
1989	1990	ultimo 1990
45,1	20,0	504,9
114,7	110,1	406,6

Under 1990 var nettoutlåningen i SEK 20
mdkr mot 45 mdkr 1989. Lånen i utländsk
valuta var under 1990 drygt fem gånger stör-
re än utlåningen i SEK m.a.o. ungefär lika
stor som under 1989. Huvuddelen av utlå-
ningen i utländsk valuta är kortfristiga före-
tagskrediter. Det höga svenska ränteläget har
möjliggjort arbitrage varvid valutalånen an-
vänds till placeringar i t.ex. statsskuldväxlar.
Stocken bankkrediter i utländsk valuta mot-
svarar 80 procent av stocken i svenska kro-
nor.

I motsats till bankerna har bostadsinstituten
hållit uppe sin utlåning, som under 1990
t.o.m. överskridit motsvarande belopp för
1989 (bostadsinstitutens utlåning är nästan
helt och hållet i svenska kronor).

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tabell 2. Nettoutlåning i SEK från bostads-
institut och finansbolag, mdkr

	Förändring		Utlånings- stock
	1989	1990	Utlånings- stock
Bostads-
institut	104,6	121,5	769,6 (1990-12-31)
Finansbolag	1,0	-14,4’	102,5 (1990-11-30)

' Januari-November

Finansbolagens utlåning i SEK stagnerade
1989 och minskade under 1990. Utlåningen i
utländsk valuta har dock fortsatt att öka och
uppgick januari-november till omkring 12
mdkr.

Antalet finansbolag har nästan halverats och
uppgick i oktober 1990 till 181. Minskningen
hänger i allt väsentligt samman med skärpt
auktorisationsprövning. Bl.a. har kravet på
eget kapital höjts avsevärt. Påfrestningarna
har ökat genom den allmänna åtstramningen
på kreditmarknaden. Under loppet av 1990
har finansbolagens soliditet kommit att be-
traktas som så tveksam att inte bara finansie-
ringen blivit successivt dyrare utan markna-
den för deras upplåningsinstrument har
praktiskt taget slutat att fungera.

Bakom finansbolagskrisen har legat snabbt
fallande aktiekurser och fastighetspriser
kombinerat med stigande räntor. Stora kre-
ditförluster konstaterades under hösten i nå-
gra av de större icke bankägda finansbola-
gen, vilka lämnat krediter med högt belånade
fastigheter som säkerhet. Härigenom har he-
la institutgruppens kreditvärdighet kommit
att ifrågasättas, vilket lett fram till den likvi-
ditetskris som drabbat finansbolagen. I bot-
ten ligger det förhållandet att penningmark-
naden i sin prissättning inte adekvat speglat
de riskskillnader som förelegat mellan olika
låntagare. Under senare tid har marknaden
fortsatt att fungera dåligt i den meningen att
t.o.m. mycket solida företag haft svårigheter
att få kredit.

16

Obligationsmarknaden och marknaden
för korta papper

Upplåningen genom räntebärande papper
har förskjutits från obligationer mot certifi-
kat och växlar. Certifikatupplåningen har
ökat från bostadsinstitut och från företag.
Staten har ökat emissionen statsskuldväxlar
och amorterat stocken riksobligationer lik-
som även utlandsskulden. Det framgår av ta-
bell 3 att mellan de där jämförda 12-måna-
dersperioderna har den totala kortfristiga
upplåningen nästan fördubblats.

Tabell 3. Placeringar i obligationer, certifikat
och växlar, mdr

12 månader t.o.m. november

	1989	1990
Banker:
Certifikat och växlar	9,3	4,2
Statsobligationer	1,0	-4,7
Bostadsobligationer	8,1	-1,2
Försäkringsinstitut:
Certifikat och växlar	8,9	-2,8
Statsobligationer	4,2	-1.7
Bostadsobligationer	19,6	4,0
AP-fonden:
Certifikat och växlar	-1,3	0,5
Statsobligationer	-3,8	-2,1
Bostadsobligationer	35,6	20,0
Övriga:
Certifikat och växlar	25,7	80,6
Statsobligationer	-12,6	-2,3
Bostadsobligationer	30,8	42,9
Totalt:
Certifikat och växlar	42,6	82,5
Statsobligationer	-11,2	-10,8
Bostadsobligationer	94,1	65,7

Ultimo november 1990 var den utestående
stocken bostadsobligationer 601 mdr medan
utestående certifikat och växlar uppgick till
270 mdr. Förskjutningen mot kortfristig
upplåning har minskat den återstående rän-
tebindningstiden för bostadsinstitutens lå-
nestock med omkring fem månader - till 2 år
och 9 månader - bara från årsskiftet till ulti-
mo september 1990. Därefter har emellertid
efterfrågan på bundna lån ökat allteftersom

räntorna och därmed även ränteförväntning-
arna förskjutits uppåt.

Totalt sett var bankernas innehav av räntebä-
rande papper nästan oförändrat 1990. Ök-
ningen av AP-fondens innehav avsåg i hu-
vudsak bostadsobligationer. AP-fondens
jämfört med den tidigare perioden relativt
begränsade placeringar i räntebärande pap-
per förklaras av betydande investeringar i
fastigheter och partnerfinansiering. Totala
placeringskapaciteten har i själva verket
ökat. Försäkringsbolagens innehav av ränte-
bärande papper var oförändrat. Försäkrings-
bolagen har efter valutaregleringens slopan-
de successivt diversifierat sina balanser ge-
nom förvärv av utländska aktier.

Under rubriken ”Övriga” i tabell 3 inrym-
mes de icke-finansiella företagen, utlandet
och avkastningsfonderna. Som nämnts har
ränteutvecklingen motiverat företagen att lå-
na kort utomlands för att placera i certifikat
och statsskuldväxlar. Utlandet har efter va-
lutamarknadens avreglering nettoköpt en
betydande volym räntebärande svenska pap-
per. Fram t.o.m. september 1990 uppgick
nettoexporten till omkring 60 mdr. Avkast-
ningsfondernas placeringar i certifikat och
statspapper uppgår inte till mer än ett par
procent av totala utestående stocken av dessa
papper.

Det finansiella sparandet

Det i förhållande till utlandet höga ränteläget
beror framförallt på de i Sverige stora och
växande underskotten i bytesbalansen för
varor, tjänster och transfereringar. Under-
skotten bygger successivt på den svenska
nettoskulden gentemot utlandet och ger
ökad labilitet i betalningsströmmarna. De
medför också att bytesbalansen belastas med
ett stigande negativt räntenetto. Detta upp-
gick år 1989 till omkring 28 mdkr och beräk-
nas 1990 ha uppgått till 45 mdkr.

Bytesbalansens underskott representerar ett
negativt finansiellt sparande för hela ekon-

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

17

2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

omin. Detta kan ses som summan av finan-
siella under- och överskott i olika sektorer.
Ett underskott motsvaras av nettoupplåning,
ett överskott av nettoutlåning. Tabell 4 visar
utvecklingen åren 1989 och 1990.

rakteriseras av ett relativt stort utbud med Skr. 1990/9 11 164
sänkta priser som följd. Det är dock endast Bilaga 1
ett begränsat antal fastighetsaffärer som indi -
kerar prisfallet. Det har funnits många säljare
men mycket få köpare.

Tabell 4. Finansiellt sparande, mdr

	1989	1990
Staten	37	30
Kommunerna	-5	-14
Socialförsäkringssektorn	32	46
Hushåll	-29	-20
Företag	-68	-96
Totalt finansiellt sparande	-33	-54

Socialförsäkringssektorn d.v.s. i stort sett
AP-fonden, ökade sitt finansiella sparande
1990 bl.a. till följd av att ATP-avgiften höj-
des från 11 till 13%. Å andra sidan sänktes
folkpensionsavgiften lika mycket, vilket för-
sämrade utfallet för staten. Kommunernas
ökade underskott beror på ökad kommunal
konsumtion. Sammanlagt var den offentliga
sektorns finansiella sparande ungefär oför-
ändrat. Den stora sparförsämringen ligger i
företagssektorn och förklaras av försämrat
vinstläge och ökande investeringsutgifter för
fast kapital och lagerökningar.

FASTIGHETSMARKNADEN

Den positiva värdeutvecklingen för svenska
fastigheter under 1980-talet dämpades mar-
kant under 1990. Det gångna året bör indelas
i tre perioder för att beskriva fastighetsmark-
nadens utveckling. I den första perioden,
från årets början till sommaren, var markna-
den i balans och marknadsvärdena följde i
stort inflationen. Fastighetsmarknaden på-
verkades negativt under nästa skede, från
sommaren till senhösten, av omvärldshän-
delser såsom Iraks invasion i Kuwait, av fi-
nansbolagskrisen och av kraftiga räntehöj-
ningar. Under denna tid avstannade aktivite-
ten på fastighetsmarknaden och värdeut-
vecklingen var svår att bedöma. Den sista pe-
rioden avseende årets två sista månader ka-

Orsakerna till marknadsvärdeminskningen
för fastigheter i Sverige var

• det försämrade allmänekonomiska läget

• Kuwaitkrisen

• det instabila och höga ränteläget

• minskad tillförsel av krediter till fastig-
hetsmarknaden

• hög belåningsgrad hos delar av markna-
den

• skattereformen

• internationell riskspridning som minskar
intresset att förvärva fastigheter i Sverige.

Prisnedgången på fastigheter har varat under
en begränsad tidsperiod varför det är svårt
att ange en säker trendförändring. Utveck-
lingen för fastighetsmarknaden i Sverige har
under 1980-talet kännetecknats av en utjäm-
ning uttryckt i minskade skillnader i avkast-
ningskrav för olika marknader. Denna trend
har nu brutits. Fastighetsbestånd i perifera
lägen har inte funnit köpare trots att priserna
justerats nedåt ett flertal gånger. Välbelägna
fastigheter i expansiva orter har i ett begrän-
sat antal utbjudits till försäljning. I dessa fall
har i regel säljarens prisförväntning inte
överensstämt med köparens bud och få av-
slut har noterats. Marknadsvärdeminskning-
en för sämre belägna fastigheter torde uppgå
till mellan 10 och 30 procent medan minsk-
ningen i expansiva orter varierar mellan 0
och 20 procent. Att notera är att börskurser-
na för renodlade fastighetsbolag har fallet
under 1990 med mellan 30 och 70 procent.

Omvärldsfaktorerna kommer också under
början av 1990-talet att vara av stor betydelse
för fastighetsmarknadens utveckling. Aktö-
rer med ett mer kortsiktigt perspektiv kom-
mer att stå tillbaka till förmån för mer lång-
siktiga och i allmänhet professionella fastig-
hetsförvaltare.

18

FONDENS

PLACERINGSKAPACITET

Under 1990 togs endast en begränsad del av
fondens avkastning i anspråk för utbetalning
av pensionsmedel. Den del av pensionerna
som betalades med fondförvaltningens av-
kastning uppgick till 1,7 mdkr, utgörande
2,2 procent av pensionsutbetalningarna.
Motsvarande uppgifter för 1989 var 11,6
mdkr resp. 16,7 procent. Förändringen jäm-
fört med föregående år förklaras främst av att
avgiftsinkomsterna steg till följd av att ATP-
avgiften höjdes till 13 % fr.o.m 1990.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick
till 386,8 mdkr vid årets utgång vilket är en
ökning med 46,3 mdkr (1989: 11,3 mdkr).
Figuren på sid 11 är avsedd att schematiskt
åskådliggöra denna ökning. I tabell 5 visas
fondkapitalets förändring åren 1960-1990.

Enligt resultaträkningen uppgick årets resul-
tat av fondförvaltningen till 38,4 mdkr
(1989: 36,0 mdkr). Fondkapitalets mark-
nadsvärde påverkas också av förändringen i
ej realiserade vinster och förluster. För 1990
var denna förändring 7,0 mdkr (1989: -17,3
mdkr). Summan av årets resultat och oreali-
serade värdeförändringar i portföljen, av-
kastningen, var således 45,4 mdkr (1989:
18,7 mdkr).

Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick
till 13 % vilket är en höjning med 2 procent-
enheter från 1989. Effekten av denna höjning
på lönekostnaderna neutraliseras av en mot-
svarande sänkning av folkpensionsavgiften.

Av den totala ATP-avgiften utgör 0,2 pro-
centenhet en avgift som är avsedd att tillföras
löntagarfonderna.

Under 1990 beräknas den utbetalda löne-
summan ha ökat med nära 13 procent. Till-
sammans med avgiftshöjningen har detta in-
neburit en kraftig ökning av avgiftsinkoms-
terna. De uppgick år 1990 till 75,7 mdkr vil-
ket är en ökning med 31,3 procent (1989:
57,6 mdkr resp 17,4 procent).

Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till
löntagarfonderna som författningsmässigt
reglerats fram till slutåret 1990 har, framför-
allt genom vinstdelningsskatten, blivit högre
än beräknat. De överskjutande medlen skall
i avvaktan på rekvisition av löntagarfonder-
na förvaltas av första-tredje fondstyrelserna.
Vid utgången av 1990 förvaltade första-tred-
je fondstyrelserna 10,8 mdkr av överskjutan-
de löntagarfondsmedel, vilket är en ökning
med 2,3 mdkr jämfört med år 1989.

Kapitaltillförseln till löntagarfonderna av-
slutades år 1990. Den medelsram som är fast-
lagd begränsar löntagarfondernas rekvisition
av medel till 17,3 mdkr. Av dessa medel åter-
stod vid utgången av 1990 1,5 mdkr att rekvi-
rera. Totalt har 26,8 mdkr influtit i vinstdel-
ningsskatt och löntagarfondsavgift. På
grund av eftersläpningar i uppbördssystemet
inflyter ytterligare medel under åren 1991
och 1992.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade
under 1990 med 11,9 procent till 77,4 mdkr
(1989: 14,2 procent resp 69,2 mdkr). Basbe-

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tabell 5. Fondkapitalets utveckling 1960-1990, (marknadsvärde, mdkr)

	1960	1970	1980	1985	1989	1990
Avkastning	0.0	2,0	10,4	22,9	18,7	45,4
Avkastning från delfonder	-	-	-	0,1	0,6	0,8
Avgifter	0,5	6,1	22,2	34,5	57,6	75,7
överskjutande löntagarfondsmedel	-	-	-	-	4,0	2,3
Pensionsutbetalningar	-	-1,2	-19,0	—42,1	-69,2	-77,4
Administrationskostnader	-	-0,1	-0,2	-0,3	-0,5	-0,5
Tillväxt i fondkapital (mdkr)	0,5	6,8	13,4	15,1	11,3	46,3
Procentuell förändring av fondkapitalet	-	23	10	7	3,4	13,6
Fondkapital (marknadsvärde)	0,5	35,9	145,3	245,3	340,5	386,8

19

FONDKAPITAL OCH KAPITALFLÖDEN 1990
(Marknadsvärden, mdkr)

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

Diagram 5. Löntagarfondernas finansiering, utbetalda
medel och av 1-3 fondstyrelserna förvaltade medel,
(ack.värden, mdkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

loppet, som reglerar värdesäkringen i pen-
sionerna höjdes från 27.900 kr till 29.700 kr
eller med 6,5 procent. För innevarande år har
basbeloppet fastställts till 32.200 kr vilket är
en ökning med 8,4 procent.

Utbetalningar av ATP-pensioner och där-
med anspråken på fondens avkastning, kom-
mer att återigen växa, trots avgiftshöjningen
1990. Orsakerna till denna utveckling är att
ATP-systemet ännu inte har nått sitt full-
funktionsstadium utan såväl antalet ATP-
pensionärer som deras genomsnittliga pen-
sionspoäng fortsätter att öka. Andra bidra-
gande orsaker är en högre genomsnittlig livs-
längd och ökad förvärvsfrekvens bland kvin-
nor.

För administrationen av ATP-systemet (för-
utom fondstyrelsernas interna verksamhet)

Tabell 6. AP-fondens placeringar under 1989
och 1990, (mdkr)

Placeringar
-obligationer, förlags- och reverslån
- penningmarknadsplaceringar
-fastigheter m.m.

är ett flertal myndigheter och institutioner
involverade. Riksförsäkringsverket är cen-
tral förvaltningsmyndighet för socialförsäk-
ringen inkl ATP och försäkringskassorna
står för handläggning och utbetalningar av
pensioner. Länsskattemyndigheten och lo-
kal skattemyndighet svarar bl.a. för debite-
ring, uppbörd och beräkning av pensions-
grundande inkomst. Kronofogdemyndighe-
ten svarar för indrivning samt statens löne-
och pensionsverk och Kommunernas Pen-
sionsanstalt samordnar pensionsberäkningar
och utbetalningar. År 1990 har totalt 478
mkr utbetalats till dessa myndigheter.

Summan av de inflöden och utflöden som
har redovisats ovan har inneburit nettoplace-
ringar år 1990 på 36,9 mdkr. Därutöver har
under året amorteringar, förfall och inlösen i

Bruttoplaceringar		Nettoplaceringar
1989	1990	1989	1990
114,9	194,0	27,3	36,9
93,6	141,7	20,5	26,5
18,4	45,5	3,9	3,6
2,9	6,8	2,9	6,8

21

värdepappersportföljen samt omplaceringar
i portföljsammansättningen, som gjorts av
placeringspolitiska skäl, uppgått till totalt
157 mdkr. Sammantaget innebär detta att
bruttoplaceringarna uppgick till 194 mdkr
vilket framgår av tabell 6.

PLACERINGSPOLITIKEN

Penning- och obligationsmarknaden

Aktiviteten inom affärsområde penning- och
obligationsmarknad ingår som en integrerad
del i den totala placeringsstrategin för samtli-
ga räntebärande placeringar. Målsättningen
är att för hela portföljen, vid varje tillfälle, ha
en optimal kombination av ränterisk, kredit-
risk och likviditet. De nettoplaceringar och
portföljförändringar som görs i portföljen
sker huvudsakligen på avistamarknaden. För
att utjämna svängningar i fondens likviditet
samt dra nytta av tillfälliga felprissättningar i
marknaden används även terminsmarknaden
som ett värdefullt komplement i portföljför-
valtningen.

Ett inslag som karakteriserar den svenska
räntebärande marknaden i ett internationellt
perspektiv är att den består av få långsiktiga
placerare som var och en har stora portföljer.
Då marknaden har varit relativt liten i förhål-
lande till dessa portföljer har behovet av en
stor andel lätt omsättningsbara värdepapper
varit litet. Detta har resulterat i att den rän-
teskillnad, som marknaden har krävt för att
lämna de mest likvida segmenten av markna-
den, har varit begränsad. Härutöver har den
svenska marknaden krävt ett lägre avkast-
ningskrav för ökade kreditrisker än vad som
varit normalt på den internationella markna-
den.

Sedan avregleringen av valutamarknaden har
dock utländska aktörer i allt högre grad på-
verkat prissättningen på värdepapper emitte-
rade i svenska kronor. Sålunda har avkast-
ningskravet för olika delsegment av markna-
den allt mer anpassats till de som råder på
den internationella kapitalmarknaden, både
vad gäller kreditrisk och likviditet. AP-fon-
den, med en storleksmässigt dominerande
ställning i marknaden, gynnas på lång sikt av

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

Diagram 6. Skillnad i avkastningskrav mellan
bostadsobligationer och statsobligationer medförfall 1995,
(månadsgenomsnitt)

22

denna utveckling då ny- och omplaceringar i
de illikvidare segmenten av marknaden kan
göras till relativt högre räntor än tidigare.
Under 1990 har skillnaden i marknadsränta
mellan t.ex. femåriga stats- och bostadsobli-
gationer ökat från 0,5 till c:a 1 procentenhet
(se diagram 6). Detta ledde till en mindre po-
sitiv värdeförändring i fondens innehav av
t.ex. bostadsobligationer än för motsvarande
innehav av statsobligationer. På motsvaran-
de sätt har ränteskillnaden mellan statsskuld-
växlar och företagscertifikat (Kl) ökat från
0,20 till 0,45 procentenhet.

Under senare år har den nominella löptiden
förkortats avsevärt på obligationsmarkna-
den. Detta beror huvudsakligen på att bo-
stadsinstituten vid refinansieringen av sin ut-
låning övergått från upplåning i form av tju-
goåriga lån med femårig räntebindningstid
till upplåning med lån som återbetalas redan
efter fem år. Under 1990 har också efterfrå-
gan på krediter i bostadsinstituten i allt högre
grad bestått av lån med kort räntebindnings-
tid. Denna förändring leder till att omsätt-
ningshastigheten på obligationsstocken suc-

cessivt ökar. För AP-fondens del har således
bruttoköpen av obligationer i marknaden
ökat under senare år.

Under 1990 har placeringarna i bostadsobli-
gationer svarat för den större delen av fon-
dens nettoplaceringar. Vid slutet av året var
bostadssektorns andel av de räntebärande
placeringarna 58,8 procent (1989: 59,4 pro-
cent). I nominella termer var innehavet av
statspapper relativt oförändrat vilket innebär
att statens andel av de räntebärande place-
ringarna totalt sett har minskat något till 21,4
procent (1989: 22,4 procent). Storleken på
fondens penningmarknadsportfölj har under
året varierat och dess andel av portföljen var
vid slutet av året 2,8 procent (1989: 1,9 pro-
cent).

Direktlån

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Diagram 7. Placeringarnas fördelning på
låntagarkategorier ultimo december 1989 och 1990
(anskaffningsvärden, procent)

23

Diagram 8. Placeringarnas fördelning efter
placeringsobjekt ultimo december 1989 och 1990
(anskaffningsvärden, procent)'

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

utlåningen till den offentliga sektorn (kom-
muner och landsting) fortsätter att minska.
Konkurrens från kommuncertifikat, andra
aktörer och finansiering i utländsk valuta har
påverkat utlåningen från fondens sida nega-
tivt.

Den traditionella målgruppen för fondens
direktlånegivning. utgörs av kommuner/
landsting samt kommunala bolag. Under de
senaste åren har konkurrensen om utlåning
till denna sektor förstärkts. Nya finansie-
ringsalternativ i form av certifikat och upplå-
ning i utländsk valuta har bidragit till att
marginalerna pressats på denna marknad.
För fondens del har detta inneburit minskad
utlåning då andra placeringar medfört högre
avkastning. Utlåning till kommuner och
landsting har således minskat med närmare 1
mdkr under året och uppgår nu till 4,1 mdkr.

frågan från den offentliga såväl som från den
privata företagssfären har varit låg, i synner-
het i svenska kronor. Företagens upplåning i
kortfristig osäkrad utlandsupplåning har
t.ex. under året ökat med närmare 200 mdkr
vilket förklarar den brstande efterfrågan på

24

med MoDo till ett värde av 450 mkr. Vidare Skr. 1990/91:164
finansierade fonden en partnerfinansiering Bilaga 1
via Svenskt Fastighetskapital AB där fastig-
hetsförvärv från Statens Järnvägar uppgick
till 1,8 mdkr. Sedan 1989 har fonden ett sam-
arbete med Stockholm Energi AB varvid
Svarthålsforsens kraftstation förvärvades för
850 mkr. Totalt har fonden placerat 11 mdkr
i denna typ av tillgångar. För en förvaltare
med AP-fondens placeringshorisont är den-
na typ av reala placeringar av utomordentlig
vikt.

krediter i svenska kronor. Mot slutet av året
kunde dock noteras ett omslag beträffande
företagens kreditefterfrågan. Ett ökat intres-
se för lång upplåning i svenska kronor kunde
skönjas mot bakgrund av certifikatmarkna-
dens problem och ökad valutaoro.

AP-fondens innehav av förlagslån har ökat
med 7,1 mdkr och uppgår till 10,2 mdkr.
Huvuddelen ligger inom banksektorn. Ex-
pansionen var förutsedd och är betingad av
ändrade kapitaltäckningsregler. Den s.k.
Cooke-kommittén presenterade i juli 1988
sina gemensamma kapitaltäckningsregler för
internationellt verksamma banker. Bankin-
spektionen har därefter meddelat föreskrif-
ter som anpassar den svenska kapitalmark-
naden till den internationella. Efter en över-
gångsperiod skall kapitalkraven uppgå till 8
procent senast den 31 december 1992. Vid
årsskiftet 1990/91 uppgick kravet till 7,25
procent.

Refinansieringslånen uppgick vid årsskiftet
till 549 mkr, en nedgång med 262 mkr under
1990. Villkoren på refinansieringslån är nu-
mera marknadsanpassade, varför bankernas
efterfrågan på denna finansieringskälla har
upphört. Under året har inga nya lån utläm-
nats.

AP-fondens fastighetsaktiviteter

Fondstyrelserna fick under 1988 möjlighet
att förvärva fastigheter. Under 1989 påbörja-
des uppbyggnaden av fastighetsinnehavet
genom förvärv av det då börsnoterade fastig-
hetsbolaget Anders Nisses AB och genom
att gå in som delägare i det nybildade fastig-
hetsbolaget Pleiad Real Estate AB.

Beståndet i Anders Nisses AB utgjordes dels
av fastigheter av ren förvaltningskaraktär,
dels av ett antal utvecklingsprojekt. Hyrorna
för de svenska objekten var vid årsskiftet
drygt 300 mkr på årsbasis, varav objekt i
Stor-Stockholm svarar för 78 procent. Yt-
fördelningen är 74 procent kontor, 15 pro-
cent hotell och 11 procent bostäder. Bestån-
det i London består av ett kontorshus med
hyresintäkter på 19 mkr och ett utvecklings-
objekt, fastigheten Four Millbank, som
kommer att färdigställas under 1991.

Pleiad Real Estate AB ägs av Volvo med 25
procent samt AP-fonden, Nordbankens
pensionsstiftelse, SPP och WASA med var-
dera 18,75 procent. Med undantag av de vid
starten tillförda beståndet av Volvos kon-
torsfastigheter i Sverige för 1.000 mkr kom-

25

mer bolagets fortsatta verksamhet att vara
utlandsorienterad. Pleiad har under slutet av
1989 och under 1990 genomfört ett omfat-
tande förvärv av fastigheter i utlandet på
4.500 mkr varav drygt 1.000 mkr i vardera
Köpenhamn, Bryssel, Paris och resten i
Västtyskland, London samt en mindre del i
Oslo.

I slutet av juni förvärvades merparten av Es-
seltes fastighetsbestånd i Sverige för 3.450
mkr. Fastighetsbeståndet består av fem för-
valtningsfastigheter och sju utvecklingsob-
jekt. Samtliga förvaltningsobjekt är belägna i
Stockholmsområdet och i samband med af-
fären tecknades långa hyreskontrakt med
säljaren. Hyresintäkterna för 1991 beräknas
bli 120 mkr. Två av utvecklingsobjekten lig-
ger centralt i Stockholm - den välkända

Norstedtsfastigheten på Riddarholmen
9.000 kvm och en fastighet på Gamla Broga-
tan, på 5.000 kvm. Bägge dessa fastigheter
skall evakueras och totalrenoveras till mo-
dern standard. Vidare ingår fem välbelägna
tomter i Solna, Sollentuna, Järfälla, Nacka
och Uppsala med en sammanlagd byggrätt
på 300.000 kvm samt Wezätafastigheten
centralt belägen i Göteborg med en befintlig
kontors- och industribyggnad på 27.000
kvm.

Under hösten 1990 träffades avtal med
Nacka Strand Fastigheter AB om ett samgå-
ende i Nacka Strandsprojektet. Nacka
Strand är en sjötomt i Nacka kommun mitt-
emot Blockhusudden på Djurgården. Där
skall 182.000 kvm kontor, 66.000 kvm gara-
ge och 22.500 kvm bostäder uppföras etapp-
vis under en femårsperiod. Köpesumman för
hälften av denna byggrätt är 360 mkr.

Det totala marknadsvärdet på AP-fondens
fastighetsinnehav är 8,2 mdkr. Fondens tota-
la hyresintäkter, exkl. andelen i Pleiads hy-
ror, beräknas för 1991 bli 455 mkr i Sverige
och 50 mkr i England.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

26

PORTFÖLJAVKASTNING

Portföljavkastningen redovisas nedan enligt
den modell som sedan några år tillbaka till-
lämpas av de svenska försäkringsbolagen.
Avkastningen delas här upp i två komponen-
ter. Det gäller dels direktavkastning, dels
värdeförändring.

Direktavkastningen är i de räntebärande pla-

ceringarna den periodiserade räntan. För fas-
tighetsplaceringarna mäts i detta fall det s.k.
driftnettot dvs skillnaden mellan fastighe-
tens hyresintäkter och fastighetens löpande
kostnader. Värdeförändringen består dels av
realiserad, dels av orealiserad värdeföränd-
ring. Vid en uppskattning av storleken på
den orealiserade värdeförändringen i de rän-
tebärande portföljerna görs marknadsvärde-

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1987-1990, procentenheter

	1987 dir.avk	värdef.	total	1988 dir.avk	värdef.	total
Obligationer	12,1	0,6	12,7	11,8	2,8	14,6
Lån	12,8	0,1	12,8	12,6	-0,2	12,4
Fastigheter	-	-	-	-	-	-
Total inkl korta plac	12,2	0,5	12,7	12,0	2,3	14,2
	1989			1990
	dir.avk.	värdef.	total	dir.avk.	värdef.	total
Obligationer	11,6	-6,4	5,2	12,4	2,0	14,5
Lån	12,5	-1,3	11,2	11,5	1,0	12,5
Fastigheter	-	-	-	3,6	-10,9	-7,3
Total inkl korta plac	11,7	-5,6	6,1	12,4	1,6	14,0

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1990

Marknadsvärde					Netto		Direkt		Värde-		Total	Avkastning
	1989-12-31		1990-12-31		plac	avkastning		förändring		avkastning'		genomsnitt
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	1986- 1990%
Obligationer	274 206	84,0	309075	83,3	27651	33663	12.4	5533	2.0	39196	14,5	12,8
Lån och partnerfinansiering	41 482	12,7	43232	11,6	1 353	4 572	11,5	405	1.0	4 977	12,5	12,5
Fastigheter	4 266	1,3	8183	2,2	4 622	230	3.6	-704	-10,9	-474	-7.3	-
Korta placeringar	6496	2,0	10638	2,9	3806	1 898	-	-4	-	1 894	-	-
Total	326450	100	371 128	100	37 432	40363	12.4	5230	1.6	45593	14,0	12,6

, direktavkastning + värdeförändring

* Totalavkastning =---------------------------------------------------------------------------------

marknadsvärde (1989-12-31) 4- hälften av nettoplaceringarna - hälften av direktavkastningen

I tabellen ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat efter
börskurserna vid respektive års slut.

I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån, kapitalmarknadsreverser samt partnerfinansie-
ring. Kapitalmarknadsreverserna är värderade efter marknadsräntorna för mot?Varande illikvida placeringar och
partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet.

Driftsnettot, direktavkastning och nettoplaceringar (köp - försäljning 4- investeringar) för fastigheter är prelimi-
nära.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Dä den metod för avkast-
ningsberäkning som här används ej lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt under året,
har avkastningssiffran för korta placeringar ej angivits separat.

27

ringen i största möjliga utsträckning på basis
av officiella marknadskurser, t.ex. från
Stockholms fondbörs. Fastigheterna har vär-
derats till marknadsvärden utifrån två ana-
lysmetoder, en cashflow och en intäkts/
kostnadskalkyl. Den förstnämnda bygger på
en analys av framtida betalningsströmmar i
fastigheten utifrån antaganden om hyresut-
veckling, driftkostnadsutveckling och infla-
tion. Intäkts/kostnadskalkylen är en kalkyl
baserad på normaliserade intäkter och kost-
nader under ett år, där nettoavkastningen
diskonteras på oändlig tid. Räntekravet har
härletts ur noterade priser på liknade fastig-
heter försålda under senare år.

Under 1990 hade AP-fondens portfölj en to-
talavkastning på 14,0 procent. Den avkast-
ningen kan i sin tur delas upp i direktavkast-
ningen 12,4 procent och värdeförändringen
1,6 procent. Avkastningen i den räntebäran-
de delen av portföljen blev 14,5 procent och
i fastighetsbeståndet -7,3 procent.

Under 1990 kunde omplaceringar i den rän-
tebärande portföljen göras till ett i förhållan-
de till tidigare år högre ränteläge. Detta re-
sulterade i att direktavkastningen ökade med
0,7 procentenhet till 12,4 procent. Under
1990 ändrades också yieldkurvan lutning så
att marknadsräntorna steg för placeringar
med kort löptid och sjönk för placeringar
med lång löptid (se diagram 3). Den sam-
mantagna effekten för AP-fonden, vars pla-
ceringar huvudsakligen är långfristiga, blev
en positiv värdeförändring i portföljen med
2,0 procent. Totalavkastningen i den ränte-
bärande portföljen blev härigenom 14,5 pro-
cent.

AP-fondens fastighetsportfölj bedöms ha ett
marknadsvärde av 8,2 mdkr vid årsskiftet
1990/91. Marknadsvärdet består av de en-
skilda fastigheternas värde, förutom fondens
aktieinnehav i fastighetsaktiebolgget Pleiad
och andelen i Globen KB, som är upptagna
till bokförda värden.

Fastighetspriserna sjönk i slutet av 1990, vil-
ket resulterade i en negativ värdeförändring
på 10,9 procent för fastighetsportföljen. Di-
rektavkastningen uppgick till endast 3,6 pro-
cent för 1990. Det förklaras av att fastighets-
innehavet inrymmer en stor andel projekt, ca
20 procent av värdet, som först om några år
kommer att ge avkastning.

REDOVISNINGEN ÅR 1990

Redovisningsmetoder

Enligt de redovisningsprinciper som gäller
för Allmänna Pensionsfonden skall fondens
tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid
beräkningen av fondkapitalet och i redovis-
ningen i övrigt. Från och med 1988 års bok-
slut görs även en resultat- och balansräkning
som är uppställd efter reala principer. Resul-
tat- och balansräkningen efter reala principer
presenteras för de tre fondstyrelserna sam-
mantagna.

En årsredovisning som inte beaktar värde-
förändringar i portföljen kan också betraktas
som ofullständig. I den reala redovisningen
värderas således portföljen till marknadsvär-
den på samtliga tillgångar där så är möjligt.
Eftersom portföljvärdet snabbt kan ändras
bör man emellertid inte fästa alltför stor vikt
vid enskilda år, utan istället betrakta resultat-
utvecklingen i ett längre perspektiv.

Nedan följer några definitioner på begrepp
som återfinns såväl i den nominella som reala
redovisningen.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

GRUNDKAPITAL

Summan av avgifter, löntagarfondsmedel
och ”utdelning” från övriga delfonder, min-
skad med utbetalningar, avseende pensioner,
administrationsbidrag (till RFV m.fl.), över-
föringar till löntagarfonderna, fjärde fond-
styrelsen samt femte fondstyrelsen.

28

FONDKAPITAL

Nominell redovisning

Grundkapitalet enligt ovan ökat med acku-
mulerade bokföringsmässiga överskott.'

Real redovisning

Grundkapitalet uppindexerat (åren 1960—
1987 med respektive års konsumentprisin-
dextal) jämte ackumulerade reala överskott.

Fr.o.m. 1988-01-01 uppindexeras grundka-
pitalet månadsvis.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN
Nominell redovisning

Samtliga värdepapper upptages enligt regle-
mentet till anskaffningsvärden.

Real redovisning

1 portföljen ingående obligationer, partialbe-
vis och förlagsbevis, bostadssektorns kapi-
talmarknadsreverser samt partnerfinansie-
ring upptages till marknadsvärde/börsvär-
de. Onoterade värdepapper upptages till an-
skaffningsvärde.

Förändringen av det sammanlagda mark-
nadsvärdet påverkar den reala resultaträk-
ningen.

FASTIGHETER OCH FASTIGHETSBOLAG
Under rubriken fastigheter redovisas direkt-
ägda fastigheter och fastighetsaktiebolag där
fonden har bestämmande inflytande.

Under rubriken aktier i fastighetsbolag re-
dovisas delägda fastighetsaktiebolag.

De löpande inkomsterna och utgifterna på
fastighetsinvesteringarna redovisas i år ej di-
rekt i Allmänna Pensionsfondens resultat-
räkning eftersom dessa under räkenskapså-

'Enligt 26 § i reglementet utgör också 1-3 fondstyrel-
sernas sammanlagda fondkapital värderat till anskaff-
ningsvärde per utgången av närmast föregående år en
restriktion för medelstilldelningen till fjärde och femte
fondstyrelserna. De medel som ställs till förfogande
för vardera av dessa fondstyrelser får högst uppgå till
en procent av detta värde. Det motsvarar idag 4,0
mdkr.

ret i sin helhet hänför sig till fondens hel- el-
ler delägda fastighetsbolag och därför redo-
visas i resp, bolags resultaträkning.

Där fonden äger fastigheter indirekt genom
dotterbolag har värdet av aktierna i dotter-
bolagen tagits upp i balansräkningarna, ej de
enskilda fastigheternas värde.

ÖVRIGT

I den nominella redovisningen upptas samt-
liga investeringar till anskaffningsvärden och
i den reala redovisningen upptas investering-
ar till marknadsvärde.

Förändringen av det sammanlagda mark-
nadsvärdet påverkar den reala resultaträk-
ningen.

Resultat 1990

Det bokföringsmässiga resultatet av förvalt-
ningen av 1-3 fondstyrelsernas verksamhet
(sid 28 övre delen) är baserat på anskaff-
ningsvärden och påverkas inte av orealisera-
de vinster och förluster. Det bokföringsmäs-
siga resultatet blev 38.385 mkr (1989: 35.954
mkr).

Intäktsräntorna 40.370 mkr, var 11,2 pro-
cent högre än föregående år. Uppgången för-
klaras huvudsakligen av att den genomsnitt-
liga portföljstorleken under året varit ca 25
mdkr högre än föregående år. Marknadens
genomsnittliga räntenivå på femåriga stat-
sobligationer har år 1990 varit 13,6 procent,
vilket är 2,3 procentenheter högre än under
1989.1 posten ingår per balansdagen upplup-
na ej inbetalda räntor m.m. Dessa ökade från
15.076 mkr år 1989 till 17.374 mkr år 1990.
Övriga intäkter utgörs av avkastningen från
småföretagsfonden på drygt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid
avyttring av värdepapper har under år 1990
uppgått till -1.680 mkr (1989: -168 mkr).

Det reala resultatet innehåller också en post
där det bokföringsmässiga resultatet korri-
geras för inflationen. Nuvärdet av de medel

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

29

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och
ackumulerade reala överskott/underskott i procent av
fondkapitalet 1960-1990.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

som har tillförts fonden fram till och med
1989 års utgång jämte de medel som tillförts
under 1990 (grundkapitalet) korrigeras med
förändringen i konsumentprisindex.

År 1990 har denna avsättning för att bevara
grundkapitalets köpkraft uppgått till 32,1
mdkr (1989: 18,4 mdkr).

Vid marknadsvärderingen per 1990-12-31
har tillgångarnas marknadsvärden ökat i för-
hållande till anskaffningsvärdena med totalt
7,0 mdkr (1989: -17,3 mdkr) under året.

Årets reala resultat blev 13,2 mdkr (1989: 0,3
mdkr).

För en långsiktig placerare är det emellertid
inte särskilt meningsfullt att tillmäta resulta-
tet ett enskilt år någon större vikt, snarare
skall man i detta avseende betrakta den reala
balansräkningen där de ackumulerade reala
resultaten sedan fondernas tillkomst kan ut-
läsas. De var 58,9 mdkr eller 14,8 % av fond-
kapitalet vid utgången av 1990 (1989: 45,7
mdkr resp. 13,4 %).

Diagram 9 utvisar att de ackumulerade resul-

taten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal)
var så stora att balans erhölls mot inflatio-
nens urholkning av grundkapitalet. Under
åren 1973-1980 urholkades fondkapitalet
kraftigt av inflationen och de regler som på-
verkade fondens placeringsmöjligheter.

Man kan också konstatera att fr.o.m. år 1981
har de reala resultaten varit positiva de en-
skilda åren. Det är de senaste årens goda re-
sultat, främst beroende på de höga realrän-
torna, som gjort att det sammanlagda fond-
kapitalets realvärde har kunnat återställas
och öka.

På sid 28 ff redovisas i tkr för första-tredje
fondstyrelserna resultat- och balansräkning
sammantagna nominellt och realt samt var
för sig i löpande priser avseende räkenskap-
såret 1990 med jämförelsetal för 1989.

ADMINISTRATION

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och
suppleanter, som förtecknats separat, är efter
förslag av arbetsmarknadens parter och and-
ra organisationer förordnade år 1990 av rege-

30

ringen till dess fondstyrelsernas balansräk-
ningar fastställts under 1993. Ordföranden
jämte två ledamöter i första fondstyrelsen ut-
ses direkt av regeringen.

Revisorerna har förordnats intill fastställan-
det av balansräkningen 1991.

De tre fondstyrelserna har sedan starten
1960 haft en gemensam administration.

Organisationen framgår av schema på sid 24.

I samband med fondens första fastighetsför-
värv beslutade fondstyrelserna, såvida inte
skattesituationen var klart ogynnsam, att in-
lemma fastighetsverksamheten i AP-fondens
egen organisation. Fastighetsverksamheten
skall därmed ses som en integrerad del i
fondstyrelsernas övriga portföljförvaltning.
Ett ytterligare skäl för denna integrering är
den skattefrihet för löpande fastighetsin-
komster som riksdagen beslöt i december
1990. Beslutet tillkom efter en framställning
från fondstyrelserna. Därmed likställs skat-
tebehandlingen av fondens fastighetsinnehav
med livförsäkringsbolagens.

Sedan fondens tillkomst har också fondens
ränteinkomster varit skattefria och därmed
blir nu skattesituationen neutral mellan pla-
ceringstillgångarna.

Den framtida inriktningen kommer därför
att innebära en fortsatt strävan att föra över
•fastigheter direkt till fondstyrelsernas ba-
lansräkningar.

Även personalmässigt avses en integration
ske genom att bl.a. samla så gott som all per-

sonal till gemensamma lokaler. Vidare avses
en enhetlig personal- och lönepolitik bedri-
vas.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensam-
ma kansli har utöver verkställande direktö-
ren utgjorts av 24 anställda (exkl. personal i
Anders Nisses AB).

Fondstyrelsernas administrationskostnader
uppgick till 48.227 tkr (1989: 31.329 tkr).

Den kraftiga ökningen i administrations-
kostnader kan huvudsakligen förklaras av
ADB-kostnadernas utveckling. Fonden har
under 1990 köpt in en ny minidator för 7,3
mkr som i sin helhet omkostnadsförts. Dess-
utom har under 1990 installerats ett s.k. per-
sondatanät som i hårdvara har kostat 2,9
mkr. Sammantaget uppgick ADB-kostna-
derna till 20,2 mkr.

Ett väl utvecklat ADB-stöd är nödvändigt
för att kunna bedriva verksamheten effek-
tivt. ADB-stödet är också ett konkurrens-
medel som kräver att fonden bedriver ett
stort utvecklingsarbete. Orsaken till ADB-
kostnadens utveckling är flera bl.a. omvärl-
dens krav, men generellt kan sägas att verk-
samheten och i den miljö den bedrivs är
ADB-krävande.

I löner och ersättningar har utbetalats följan-
de belopp:

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Styrelser och verkställande
direktör	2.073	tkr
Revisorer och valvsdelegerade	177	tkr
Övriga befattningshavare	6.744	tkr
Pensioner och arbetsgivaravgifter	3.274	tkr

31

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

ORGANISATION

STYRELSE OCH REVISORER

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)
Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket
Lars Ag, Generaldirektör, Byggnadsstyrelsen (fr.o.m. 1991-01-01)
Margot Wikström, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet
Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd
Gunnar Hofring, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet
Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund
Olle Söderman, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

SUPPLEANTER

Sture Korpi, Statssekreterare, Socialdepartementet

Ruth Kärnek, F.d. landstingsledamot

Olof Bergvall, F.d. generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk (t.o.m. 1990-12-31)
Peder Törnvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk (fr.o.m. 1991-01-01)
Nils Yngvesson, Kommunalråd

Margita Björklund, Adjunkt

Walter Slunge, F.d. förbundsdirektör, Landstingsförbundet
Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige
Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund
Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor, (ordförande)
Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen
Kjell-Åke Henstrand, Landstingsledamot
Gunnar Eklund, Adm.chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)

Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Första fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av staten och kommuner och dem
närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från LO, TCO,
SACO, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Regeringen utser förutom ordförande två ledamöter jämte två suppleanter.

33

3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

STYRELSE OCH REVISORER

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

LEDAMÖTER

Hans Alsén, Landshövding i Uppsala Län (ordförande)
Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen
Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen
Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB
Leif Lewin, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet
Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige
Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

Bertil Whinberg, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (t 1991-01-24)
Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

SUPPLEANTER

Sune Halvarsson, Avd.chef, Statens industriverk

Nils Holgerson, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen
Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen
Ivan Juto, F.d. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen
Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet
Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund
Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet
Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)
Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen
August Trolle-Löwen, Civilekonom
Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)*
Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagtfav enskilda större arbetsgivare.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från
SAF, LO, KF och TCO.

Regeringen utser ordförande.

34

STYRELSE OCH REVISORER

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)
Karl-Erik Brandt, Vice styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen
Gustaf Piehl, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation
Thorsten Nilsson, Styrelseledamot, Lantbrukarnas Riksförbund
Erik-V Ramberg, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund
Arne Dahlberg, Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet
Bengt Lloyd, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund
Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund
Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket
Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet
Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation
Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund
E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund
Ingvar Jansson, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet
Ingvar Åsén, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet
Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund
Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)
Stig Danielsson, Överdirektör, Bankinspektionen
Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund
Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)
Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare
samt egenavgifter.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LRF, LO,
TCO, KF, SACO, Sveriges Köpmannaförbund och Småföretagens Riksorganisation.

Regeringen utser ordförande.

35

RESULTATRÄKNING, NOMINELL OCH REAL

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Prop. 1990/91:164

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING	1990	1989
INTÄKTER
Intäktsräntor
Obligationer	32 854 801	30275558
Partialbevis	936	1231
Förlagsbevis	807133	296125
Reverser	4497 862	5071874
Refinansieringslån	74571	113224
Penningmarknadsplaceringar	2000943	394978
övriga intäktsräntor	134120	149490
	40370366	36302480
övriga intäkter	4213	4029
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	416772	471 760
SUMMA INTÄKTER	40791 351	36778269
KOSTNADER
Kostnadsräntor	236595	131 733
Inköpskostnader	24 994	21458
Administrationskostnader	48227	31 329
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	2096583	640103
SUMMA KOSTNADER	2406399	824623
ÅRETS RESULTAT	38384952	35953646
REALT RESULTAT
Nettoresultat enligt ovan	38384952	35953646
ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster	6965311	-17285 494
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-32145493	-18381 403
ÅRETS REALA RESULTAT	13204770	286749

36

BALANSRÄKNING, NOMINELL OCH REAL

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	235481	235481	604140	604140
Penningmarknadsplaceringar	9939977	9939977	5 765 788	5765788
Räntefordringar m m	17374 070	17374070	15076352	15076352
Fordran å delfondema	823573	823573	614580	614 580
Värdepapper:
Obligationer	308443133	298 732108	287 935036	271 140540
Partialbevis	11 138	9365	14850	12486
Förlagsbevis	10224286	10333131	3077182	3053196
Reverser	39731 631	39 728374	40868502	40539054
Refinansieringslån	549082	549082	811313	811313
Fastigheter	6416087	5 767820	2568445	2568445
Aktier i fastighetsbolag	350500	350500	150000	150000
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2884110	2 954 605	132110	132110
Aktier i PMC	16500	16500	16500	16500
SUMMA TILLGÅNGAR	396999568	386814586	357634798	340484504
SKULDER
Ränteskulder	-	-	2 528	2528
övriga skulder	23889	23889	5194	5194
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föreg. år
Tillskjutet grundkapital	38118488		43 706026
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(8456631)		(4465609)
Ackumulerat överskott	319508 589		285 376158
Indexuppräknat grundkapital		294803 787		283831 139
Ackumulerat realt resultat		45672995		45386246
Summa fondkapital föreg. år	357627077	340476 782	329082184	329217385
Innevarande år
Avgifter	75688417		57624927
./. pensionsmedel	-77406049		-69178217
./.administrationsbidrag	- 478248		- 461066
	(-2195880)		(-12014356)
Vinstdelningsskatt	3873 845		5333730
Löntagarfondsavgifter	1238287		1089292
./. rekvirerade löntagarfondsmedel	-2776175		-2432 000
	(2335957)		(3991022)
Summa tillskjutet grundkapital	140077		-8023334
Indexuppräknat grundkapital		32285 572		10358068
Överföring från delfondema	823573	823573	614 580	614 580
Årets bokförda resultat	38384 952		35953646
Årets reala resultat		13204 770		286749
Ökning fondkapital innevarande år	39348602	46313915	28544 892	11259397
Summa fondkapital totalt	396975679	386790697	357627076	340476782
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	396999568	386814586	357634798	340484504

37

RESULTATRÄKNING

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående
institutioner och bolag.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild spe-
cificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bok-
förts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990
framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr)____________________________________________1990________1989

INTÄKTER

Intäktsräntor

Obligationer	10297 995
Partialbevis	131
Förlagsbevis	215 560
Reverser	1 734 039
Refinansieringslån	5057
Penningmarknadsplaceringar	457972
övriga intäktsräntor	37 380	12 748134	11620719
övriga intäkter		1404	1 326
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		164 043	169853
SUMMA INTÄKTER		12913581	11791898
KOSTNADER
Kostnadsräntor		62197	42 394
Inköpskostnader		7 748	6589
Administrationskostnader		17 342	11 792
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		652 553	149854
SUMMA KOSTNADER		739840	210629
ÅRETS RESULTAT		12173741	11581 269

38

BALANSRÄKNING

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

BALANSRAKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden		38 788	129591
Penningmarknadsplaceringar		2232191	1 533641
Räntefordringar m m		5259926	4 554 709
Fordran å delfonderna		270543	202 036
Värdepapper:
Obligationer	98245916
Partialbevis	1485
Förlagsbevis	2 866929
Reverser	14397019
Refinansieringslån	38052	115549 401	106255320
Fastigheter		1 924 783	770554
Aktier i fastighetsbolag		105150	45 000
Aktier i partnerfinansieringsbolag		865233	39633
Aktier i PMC		5 250	5250
SUMMA TILLGÅNGAR		126251265	113535734
SKULDER
Ränteskulder		-	953
övriga skulder		6517	1 466
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	9311 140
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(2847920)
Ackumulerat överskott	104222175
Summa fondkapital föregående år		113533315	105947 748
Innevarande år
Avgifter	27 513044
./. pensionsmedel	-27 866178
./. administrationsbidrag	- 172169
	- 525303
Vinstdelningsskatt	1 291 282
Löntagarfondsavgift	445228
./. rekvirerade löntagarfondsmedel	- 944 058
	792452
Summa tillskjutet grundkapital		267149	-4197 738
Överföringar från delfondema		270543	202 036
Årets resultat		12173741	11581 269
(ökning fondkapital innevarande år)		(12711433)	(7 585 567)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		126251265	113535734

NOT

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer
avs. köp 2 347 680

avs. försäljn. 35900

Karl Gustaf Scherman
Lars-Gerhard Westberg
Curt Persson

Stockholm den 7 februari 1991
Gösta Gunnarsson (ordf.)
Lars Ag
Gunnar Hofring
Olle Söderman

Margot Wikström
Lilian Hindersson

Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

39

RESULTATRÄKNING

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större
arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp,
för 1990 ca 6,7 mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990
framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990		1989
INTÄKTER
Intäktsräntor
Obligationer	16360 727
Partialbevis	352
Förlagsbevis	373187
Reverser	2015478
Refinansieringslån	65927
Penningmarknadsplaceringar	1 068662
övriga intäktsräntor	60050	19944 383	17 966668
övriga intäkter		1406	1 401
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		195 531	226174
SUMMA INTÄKTER		20141320	18194243
KOSTNADER
Kostnadsräntor		66679	63819
Inköpskostnader		12620	10076
Administrationskostnader		17 537	12 070
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		1032037	327 580
SUMMA KOSTNADER		1128873	413545
ÅRETS RESULTAT		19012447	17 780698

40

BALANSRÄKNING

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRAKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden		121 129	272 543
Penningmarknadsplaceringar		6289660	3 502454
Räntefordringar m m		8 750992	7 622369
Fordran å delfondema		314 059	232 561
Värdepapper:
Obligationer	153145 557
Partialbevis	4010
Förlagsbevis	4 718009
Reverser	18 525 470
Refinansieringslån	484 683	176877 729	164 840941
Fastigheter		3208047	1284119
Aktier i fastighetsbolag		175250	75000
Aktier i partnerfinansieringsbolag		1 442 055	66055
Aktier i PMC		8250	8250
SUMMA TILLGÅNGAR		197187171	177904 292
SKULDER
Ränteskulder		-	1 144
övriga skulder		12 822	1 266
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	21072128
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(2 859 859)
Ackumulerat överskott	156829 754
Summa fondkapital föregående år		177901 882	163 840562
Innevarande år
Avgifter	27571158
./. pensionsmedel	-28253 208
./. administrationsbidrag	- 174 560
	- 856 610
Vinstdelningsskatt	1 291 282
Löntagarfondsavgift	453 347
./. rekvirerade löntagarfondsmedel	- 942 058
	802 571
Summa tillskjutet grundkapital		-54 039	-3951939
Överföringar från delfonderna		314 059	232 561
Årets resultat		19012447	17 780698
(ökning fondkapital innevarande år)		(19272467)	(14 061320)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		197187171	177904 292

NOT

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer
avs. köp 4 170 664

avs. försäljn. 693591

Lars-Gunnar Albåge
Leif Lewin
Arne Johansson

Stockholm den 13 februari 1991
Hans Alsén (ordf.)
Ulf Laurin
Stig Malm
Inge Granqvist

Bo Rydin
Per-Olof Edin

Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

41

RESULTATRÄKNING

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt sk
egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunder-
lag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1990 ca 6,7 mkr. De överförda egenavgifterna upp-
går till kr 4.560.677.846:- (f.å. 3.700.528.217:-).

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1990
framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990		1989
INTÄKTER
Intäktsräntor
Obligationer	6196079
Partialbevis	454
Förlagsbevis	218386
Reverser	748345
Refinansieringslån	3587
Penningmarknadsplaceringar	474 309
övriga intäktsräntor	36690	7 677 850	6715093
övriga intäkter		1403	1301
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		57197	75 733
SUMMA INTÄKTER		7736450	6792127
KOSTNADER
Kostnadsräntor		107719	25520
Inköpskostnader		4626	4 792
Administrationskostnader		13348	7467
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		411993	162669
SUMMA KOSTNADER		537686	200448
ÅRETS RESULTAT		7198 764	6591 679

42

BALANSRÄKNING

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden		75564	202 007
Penningmarknadsplaceringar		1418127	729693
Räntefordringar m m		3363152	2 899275
Fordran å delfondema		238970	179983
Värdepapper:
Obligationer	57051660
Partialbevis	5643
Förlagsbevis	2 639347
Reverser	6809142
Refinansieringslån	26348	66532140	61 610621
Fastigheter		1283257	513771
Aktier i fastighetsbolag		70100	30000
Aktier i partnerfinansieringsbolag		576822	26422
Aktier i PMC		3000	3000
SUMMA TILLGÅNGAR		73561 132	66194772
SKULDER
Ränteskulder		-	431
övriga skulder		4 550	2 462
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	7 735220
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(2 748852)
Ackumulerat överskott	58456660
Summa fondkapital föregående år		66191 880	59293874
Innevarande år
Avgifter	20604215
./. pensionsmedel	-21 286 664
./. administrationsbidrag	- 131518
	- 813967
Vinstdelningsskatt	1 291 282
Löntagarfondsavgift	339711
./. rekvirerade löntagarfondsmedel	- 890058
	740935
Summa tillskjutet grundkapital		-73032	126343
Överföringar från delfonderna		238970	179983
Årets resultat		7198 764	6 591 679
(ökning fondkapital innevarande år)		(7364 702)	(6 898005)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		73561132	66194772

NOT

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avs. köp 438 559

avs. försäljn. 22 440

Karl-Erik Brandt
Erik-V. Ramberg
Seine Svensk

Stockholm den 11 februari 1991
Rolf Wirtén (ordf.)
Gustaf Piehl
Arne Dahlberg
Sture Nordh

Thorsten Nilsson
Bengt Uoyd

Carl Johan Åberg (verkst. dir.)

43

REVISIONSBERÄTTELSER

Skr. 1990/91:164
Bilaga 1

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pen-
sionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år
1990.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra hand-
lingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som
fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 februari 1991

Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson Kjell-Åke Henstrand Gunnar Eklund

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pen-
sionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år
1990.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 20 februari 1991

Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson August Trolle-Löwen Berndt Holgersson

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pen-
sionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år
1990.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 20 februari 1991

Bengt Holmström (ordf.) Stig Danielsson Hugo Orup Berndt Holgersson

44

STATISTISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR

PER 31.121 MKR	1960	1970	1980	1985	1989	1990
Obligationer	396,0	28198,9	114 526,8	190118,2	287935,0	308443,1
Partialbevis	-	121,0	110,2	53,1	14,8	11,1
Förlagsbevis	15,2	1 145,8	1 989,8	2 780,1	3077,2	10224,3
Reverser	59,4	6355,1	30561,2	45591,1	40868,5	39731,6
Refinansieringslån	-	2438,6	11 267,4	8458,0	811,3	549,1
Penningmarknadsplaceringar	0,1	0,7	2,4	2657,0	6370,0	10175,5
Fastigheter	-	-	-	-	2 568,4	6416,1
Aktier:
Fastighetsbolag	-	-	-	-	150,0	350,5
Partnerfinans.bolag	-	-	-	-	132,1	2 884,1
PMC	-	-	-	-	16,5	16,5
Räntefordringar m m	9,1	738,3	5100,7	9766,0	15076,4	17374,1
övriga tillgångar	-	-	18,1	-	614,6	823,6
SUMMA TILLGÅNGAR	479,8	38998,4	163576,6	259423,5	357634,8	396999,6
Banklån		579,4
övriga skulder	1,5	1,1	23,5	9,0	7,7	23,9
Fondkapital	478,3	38417,9	163553,1	259414,5	357627,1	396975,7
SUMMA SKULDER	479,8	38998,4	163576,6	259423,5	357634,8	396999,6

RESULTATRÄKNINGAR IMKR	1960	1970	1980	1985	1989	1990
Intäktsräntor:
Obligationer	10,8	1617,3	9472,6	20276,3	30275,6	32854,8
Partialbevis	-	7,9	8,8	4,4	1,2	0,9
Förlagsbevis	0,6	73,0	190,6	338,7	296,1	807,1
Reverser	1,0	372,6	2 789,7	5371,6	5071,9	4497,9
Refinansieringslån	-	178,8	1 199,7	1 133,7	113,2	74,6
övriga intäktsräntor	0,8	9,7	67,4	766,0	395,0	2135,0
övriga intäkter, kurs-
skillnader m m	-	-	-	-	625,3	421,0
SUMMA INTÄKTER	13,2	2259,3	13728,8	27'890,7	36 778,3	40791,3
Kostnadsräntor, inköpskost-
nader och kursskillnader	1,3	44,7	56,1	612,8	793,3	2358,2
Fondstyrelsernas admini-
strationskostnader	0,5	1,3	6,2	12,8	31,3	48,2
SUMMA KOSTNADER	1,8	46,0	62,3	625,6	824,6	2406,4
RESULTAT	11,4	2213,3	13666,5	27265,1	35953,7	38384,9

45

TABELL 1. PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER
PLACERINGSOBJEKT UNDER ÅR 1990
(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

	Första	Andra	Tredje	Totalt	Totalt
	fond-	fond-	fond-	nominella	anskaffn.
	styrelsen	styrelsen	styrelsen	värden	värden
	Mkr	Mkr	Mkr	Mkr	Mkr
OBLIGATIONSLÅN’	9293	9990	4 808	24091	20504
Staten	1 584	1963	1 466	5013	3066
Landsting och kommuner	-305	-148	-110	-563	-559
Kommunfinansierande institut	939	787	129	1 855	1 727
Bostadsf inansierande institut	7 300	8336	4 048	19684	18224
Företag	-502	-974	-538	-2 014	-2013
Företagsfinansierande institut	279	48	-166	161	104
Utländska låntagare	-2	-22	-21	-45	-45
FÖRLAGSLÅN	2614	3180	1402	7196	7147
Kommunfinansierande institut	- i		-	-	-
Bostadsfinansierande institut	723 i	740	132	1595	1 595
Företag	131	407	118	656	608
Företagsfinansierande institut	-75 ■	-84	-37	-196	-196
Banker	1 835	2117	1 189	5141	5140
REVERSLÅN	-1 316	606	-442	-1152	-1 137
Landsting och kommuner	-992	-57	-7	-1 056	-1018
Kommunfinansierande institut	- j	-40	-50	-90	-91
Bostadsfinansierande institut	-1 828	-1413	-841	-4082	-4106
Företag	1 848	3334	1 332	6514	-6515
Företagsfinansierande institut	-344	-1218	-876	-2 438	-2437
Banker	-	-	-	-	-
REFINANSIERINGSLÅN	-19	-232	-12	-263	-262
PENNINGMARKNADSPLACERINGAR²	745	3089	695	4529	3805
FASTIGHETSINVESTERINGAR M M	2 040	3400	1360	6800	6800
SUMMA	13357	20033	7811	41201	36 854

Inklusive partiallån.
Anskaffningsvärden.

TABELL 2. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ
LÅNTAGARGRUPPER UNDER ÅR 1990
(Anskaffningsvärden, Mkr)

Fondl		Fond II	Fond III	Totalt
Fondl		Fond II	Fond III	Mkr	%
Staten	897	1135	1034	3066	8
Kommuner	-407	478	-50	21	-
Bostäder	5691	7096	2 960	15747	43
Näringsliv	3113	3348	998	7 459	20
därav industri m m	1 794	1022	553	3369	9
energi	1 214	2412	777	4403	12
lantbruk	104	-86	-332	-314	-1
Utländska låntagare	-2	-22	-21	-45	-
Penningmarknadsplaceringar	608	2636	562	3806	10
Fastighetsinvesteringar m m	2 040	3400	1 360	6 800	18
SUMMA	11940	18071	6843	36854	100

46

TABELL 3. PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER
PLACERINGSOBJEKT PER 31.12 1990
(Nominella värden och rotalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

	Första	Andra	Tredje	Totalt		Totalt
	fond-	fond-	fond-	nominella		anskaff-
	styrelsen	styrelsen	styrelsen	värden		ningsvärden
	Mkr	Mkr	Mkr	Mkr	%	Mkr	%
OBLIGATIONSLÅN’	99916	155384	58 008	313308	82	308 454	82
Staten	25422	42413	13 766	81 601	21	78965	21
Landsting och kommuner Kommunfinansierande	529	642	497	1 668		1 644	-
institut Bostadsfinansierande	2128	1599	812	4 539	1	4 359	1
institut	66714	101902	38 386	207002	54	205142	54
Företag	3325	5248	2 028	10601	3	10 551	3
Företagsfinansierande
institut	1 781	3550	2 504	7 835	2	7 731	2
Utländska låntagare	17	30	15	62	-	62	-
FÖRLAGSLÅN Kommunfinansierande	2881	4749	2652	10282	3	10225	3
institut	-	40	1	41	-	40	-
Bostadsfinansierande
institut	738	764	254	1 756	1	1 754	1
Företag	196	574	147	917	-	868	-
Företagsfinansierande		\ -
institut	2	110	8	120	-	119	-
Banker	1 945	3261	2 242	7 448	2	7 444	2
REVERSLÅN	14417	18545	6807	39769	10	39732	10
Landsting och kommuner Kommunfinansierande	3693 :	315	12	4020	1	4 057	1
institut	250 i	-	-	250	-	250	-
Bostadsfinansierande
institut	3220 !	5166	1 972	10358	3	10284	3
Företag Företagsfinansierande	6148	7230	1 903	15281	4	15280	4
institut Banker	1 106	5834	2 920	9 860	2	9 861	2
REFINANSIERINGSLÅN	38	485	26	549	-	549	-
PENNINGMARKNADS-
PLACERINGAR²	2481	7068	1665	11214	3	10175	3
FASTIGHETS- INVESTERINGAR MM	2901	4833	1933	9667	2	9667	2
SUMMA	122 634	191064	71 091	384789	100	378802	100

' Inklusive partiallån.

• Anskaffningsvärden.

47

TABELL 4. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

LÅNTAGARGRUPPER PER 31.12 1990
(Anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

	Fondl Innehav	%	Fond II Innehav	%	Fond III Innehav	%	Totalt Innehav	%
Staten	24 538	20	41150	22	13278	19	78966	21
Kommuner	6498	5	2514	1	1 302	2	10314	3
Bostäder	70015	58	106985	57	40216	57	217216	57
Näringsliv	14481	12	26199	14	11 721	17	52401	14
därav industri m m	8664	7	14934	8	6446	9	30044	8
energi	4 506	4	8088	4	2 525	4	15119	4
lantbruk	1 311	1	3177	2	2 750	4	7 238	2
Utländska låntagare	17		30		15		62
Penningmarknadsplaceringar	2271	2	6411	3	1494	2	10176	3
Fastighetsinvesteringar m m	2 901	3	4833	3	1933	3	9667	3
SUMMA	120721	100	188122	100	69959	100	378802	100

TABELL 5. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ
LÅNTAGARGRUPPER UNDER RESPEKTIVE ÅR
(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1989 1990

	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Staten	135	29	739	11	6468	4i	5754	30	-9 728	-36	3066	8
Kornmuner	61	13	593	8	362	2	-156	-1	235	1	21	-
Bostäder	173	37	3664	52	4247	27	14190	74	31 710	116	15 747	43
Näringsliv	102	21	2 026	29	4 807	30	-893	-5	-2 246	-8	7 459	20
därav industri m m	62	13	1 515	22	3576	23	-1 394	-7	-959	-4	3369	9
energi	25	5	337	5	682	4	-137	-1	-1 036	-4	4403	12
lantbruk	15	3	174	2	549	3	638	3	-251	-1	-314	-1
Utländska låntagare	-	-	-3	-	-16	-	-22	-	-19	-	-45	-
Penningmarknadsplaceringar	-	-	-18	-	1	-	296	2	4 499	17	3806	10
Fastighetsinvesteringar m m									2 867	10	6800	18
SUMMA	471	100	7001	100	15869	100	19169	100	27319	100	36854	100

48

TABELL 6. PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÄ
LÅNTAGARGRUPPER PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR
(Anskaffningsvärden, Mkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

1960 1970 1980 1985 1989 1990

	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Staten	135	29	3320	9	34 940	22	72 487	29	75899	22	78966	21
Kommuner	61	13	3978	10	11 036	7	12 759	5	10291	3	10314	3
Bostäder	173	37	18420	48	58280	37	96 898	39	201 467	59	217216	57
Näringsliv	102	21	12 405	33	54036	34	64 661	26	44943	13	52 401	14
därav industri m m	62	13	9352	25	41 344	26	42 856	18	26674	8	30044	8
energi	25	5	1695	4	8212	5	13631	5	10717	3	15119	4
lantbruk	15	3	1 358	4	4 480	3	8174	3	7 552	2	7238	2
Utländska låntagare	-	-	136	-	163	-	198	-	107	-	62	-
Penningmarknadsplaceringar	-	-	1	-	3	-	2 656	1	6370	2	10176	3
Fastighetsinvesteringar m m									2 867	1	9667	2
SUMMA	471	100	38260 100158458			100249659 100			341944	100	378802	100

TABELL 7. TILLVÄXT I FONDKAPITAL UNDER
RESPEKTIVE ÅR
(Anskaffningsvärden, Mkr)

	1960	1970	1980	1985	1989	1990
Influtna avgifter	468	6100	22192	34494	57625	75688
Avkastning från övriga fondstyrelser			53	116	614	824
Intäktsräntor	13	2 259	13 729	27 891	36302	40370
Pensionsutbetalningar	-	-1 166	-19030	-42116	-69178	-77 406
Kostnadsräntor, kursskill- nader m m	-1	-44	-56	-613	-318	-1 937
Administrationskostnader	-2	-74	-243	-316	-492	-526
Reserverade löntagarfonds- medel (förändring)				-17	3991	2 336
Tillväxt i fondkapital	478	7 075	16645	19439	28 545	39349
Procentuella avgiftsuttag'	3	10	12	10	11,0	13,0
Basbelopp vid ingången av respektive år (kronor)	4 000	6000	13900	21 800	27 900	29 700
Den genomsnittliga direkta räntan på de långfristiga placeringarna (procent)	5,63	6,56	9,09	11,58	11,09	11,24

' Från 1982 beräknas avgiftsuttaget på hela lönesumman, vilket sänkte uttaget med 2,8 procentenheter.
From 1984 inkluderas förhöjd ATP-avgift om 0,2 procentenheter (för löntagarfondernas verksamhet).

49

4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

TABELL 8. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN
PER 31.12 RESPEKTIVE ÄR

(Mkr).

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 1

	1985	1986	1987	1989	1990
Innehav av obligationer, partialbevis och förlagsbevis: Nominellt	193693,5	211 450,8	232 949,9	292 301,7	323588,9
Anskaffningsvärde	192 951,4	211553,9	232 267,7	291 027,1	318677,9
Marknadsvärde	178 860,3	204 866,4	226 007,2	274205,7	309074,2

TABELL 9.

GEOGRAFISK FÖRDELNING AV
AP-FONDENS FASTIGHETSBESTÅND'.

Marknadsvärde 1990

	Mkr	%
Norra Sverige	466	6
Storstockholm	6199	79
Södra Sverige	209	3
Utomlands	969	12
SUMMA	7843	100
varav bostäder	175	2
kommersiella fastigheter	7 668	98
Aktieinnehav i Pleiad	340
TOTALT	8183

Ägarandelen i Globen är upptaget till bokfört värde.

50

KORTFATTADE FAKTA OM ALLMÄN TILLÄGGSPENSION
(ATP)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 1

FÖRSÄKRADE

Anställda och egna företagare i åldern 16-64
år (för personer födda 1911-1927 räknas
även det 65 :e året).

BASBELOPP

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som
ATP liksom flertalet sociala förmåner är
uppbyggt på. Basbeloppet fastställs numera
för ett helt år i taget och visar förändringen i
konsumentpriserna från oktober till oktober
året innan. Basbeloppet respektive år regle-
rar utbetalningen av ATP.

BASBELOPPETS STORLEK NÅGRA ÅR

1965

1970

1975

1980

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

5 000

6 000

9 000

13 900

21 800

23 300

24 100

25 800

27 900

29 700

32 200

ATP-POÄNG

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI)
redovisas på slutskattesedeln varje år. Den
utgörs i princip av förvärvsinkomsten under
året minskad med basbeloppet i januari. In-
komster över 7,5 basbelopp räknas inte med
i den pensionsgrundande inkomsten ( — taket
i ATP).

»TD - ^PGI

A 1 P-pOang = ;--;—:----

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5
för varje år. ATP-poängen registreras och
sparas för varje individ varje år.

ATP-BERÄKNING

ATP-pensionens storlek för år beräknas en-
ligt följande:

Basbeloppet X 60 % X medel-ATP-poäng’ X
antal” år med ATP

3Ö

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

** Högst 30 år.

ATP-ÅLDERSPENSION

Utgår normalt från den månad man fyller 65
år.

För att få full ATP skall man arbetat 30 år
(för de som är födda 1923 och tidigare gäller
särskilda regler). Reduktion med 1/30 för
varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomstå-
ren (= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5
basbelopp. Maximalt för år 1990:0,6 X 6,5 X
29.700 = 115.800 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras
tidigast från 60 års ålder. Reduktion med
0,5 % per ”förtida” månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske
längst intill 70 år. Förhöjning med 0,7 % per
uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning
och utbetalning av ATP.

SJUKBIDRAG/FÖRTIDSPENSION

Varaktig arbetsoförmåga minst 50 % eller
varaktig arbetslöshet efter 60 år: sjukbidrag/
förtidspension efter 1 å 2 år.

Förtidspensionens storlek beräknas på sam-
ma sätt som för ålderspension (med några
undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtids-
pensionen samma som ålderspensionen.

EFTERLEVANDEPENSION

Omställningspension och hel särskild efter-
levandepension utgör 40 % av den avlidnes
egenpension eller, om barn med barnpension
finns, 20 %.

BARNPENSION

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes
beräknade eller verkliga ålders- eller förtids-
pension. Detta gäller för första barnet. För
varje ytterligare barn ökas procenttalet med
20.

51

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1990

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för för-
värv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsva-
rar 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tred-
je AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en av-
kastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
rösttalet.

1990 i sammandrag

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får from 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-
styrelsernas tillgångar eller omkring 3.6 mdr vid årsskiftet 1990/91.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr varefter grundkapitalet uppgår till 3.500
mkr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 19.5 mdr
mot 23.7 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1990 värdepapper för 2.9 mdr och sålde värdepapper för
2.5 mdr.

• I nyemissioner placerades 292 mkr, varav 231 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,
ASEA, Procordia och AGA, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8.1 mdr mot-
svarade knappt 47% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 168 mkr under 1990. Det totala
investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 795 mkr.

• Resultatkravet kunde ej uppfyllas. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden
emellertid överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en
årlig utdelning på detta med 3% - med över 12 mdr.

• Aktiekurserna sjönk under 1990 med 30%. Index för fondens portfölj sjönk med
23%. Totalavkastningen blev negativ, 19%.

VI)-kommentar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Etter åttiotalets exempellösa kursuppgång på Stockholms
Fondbörs, inleddes nittiotalet med en kraftig rekyl. Kur-
serna sjönk med hela 30W. vilket gör 1990 till ett av de
sämsta åren någonsin på den svenska aktiemarknaden.
Bakom denna händelseutveckling låg naturligtvis ett
flertal faktorer av såväl internationell som nationell ka-
raktär. Vidare kommentarer kring dessa samband ges på
annan plats i denna årsredovisning. Här följer istället
några principiella rellektioner i skuggan av föregående
års dramatiska börsutveckling.

Aktieplaceringar är till sin natur mer riskfyllda än place-
ringar i l ex statsobligationer. Aktiekapitalet i det enskil-
da bolaget utgör ju den buffert som får bära bördan om
bolaget utvecklas negativt. För detta högre risktagande
kräver aktieinvesteraren en högre avkastning, en riskpre-
mie. Riskpremien varierar mellan olika företag. Ju högre
risk tagandet upplevs av marknaden i det enskilda fallet,
desto högre ställs avkastningskravet. Riskpremien inne-
håller även en komponent som inbegriper alla företag,
den s k marknadsrisken. Kursutvecklingen under åttio-
talet lår oss lätt att glömma dessa grundläggande förhål-
landen. men i fjol synliggjordes detta, såväl vad gäller
enskilda aktier, som aktiemarknaden i sin helhet.

Sambandet mellan risk och avkastning är närmare belyst
inom den traditionella portföljvalsteorin för vilken 1990
års nobelpristagare i ekonomi belönades. Enkelt uttryckt
lär oss teorin att det är möjligt att reducera risken för en-
skilda aktier genom att inte placera ”alla ägg i samma
korg”. Intuitivt är detta lätt att förstå även för den som
inte är bevandrad i aktieaffärer. Portföljteorin för oss
emellertid längre genom att visa att det är möjligt att öka
avkastningen i portföljen genom att öka risken, t ex ge-
nom att lägga något fler ägg i vissa korgar och färre i an-
dra. Om sådana beslut grundas på adekvat analys, bör det
vara möjligt att över tiden erhålla en högre avkastning än
vad som skulle ha blivit fallet om ”äggen” fördelats lika.

Fjärde AP-fonden har under sin verksamhetstid medvetet
sökt påverka portföljens avkastning genom att koncentre-
ra en övervägande del av placeringarna till ett begränsat
antal bolag. Strategin har visat sig lyckosam mätt över en
längre period. Däremot kan den högre koncentrationen
under enskilda år leda till att det högre risktagandet
”straffar sig”.

Risk är en realitet också på räntemarknaderna. 1 efter-
hand kan konstateras att risktagandet, särskilt på före-
lagscertifikatmarknaden. underskattats av marknadens
aktörer. Detta har lett till att en stor del av marknaden
blivit illik vid med en kontraktion i hela kreditsystemet

som följd. För att bryta denna negativa trend fordras en
mer omfattande genomlysning av marknadens kreditta-
gare. Detta skulle kunna ge en mer sofistikerad marknad,
som genom differentierade räntor tar hänsyn till riskni-
vån i det enskilda fallet.

Under perioder av stora kursfluktuationer på börsen är
det lätt att förlora det långsiktiga perspektivet. Detta gäl-
ler i såväl uppgångar som nedgångar. För en institution
av fjärde AP-fondens karaktär är portföljförvaltningen en
verksamhet med uttalat långsiktiga mål. En konsekvens
av ett långt perspektiv är att resultatmätningen bör ske
över en längre tidsperiod eftersom enskilda år ger en
ofullständig bild av utvecklingen. Det kan diskuteras hur
lång en sådan mätperiod bör vara och synpunkterna torde
vara många. För en aktieförvaltare, som agerar på nä-
ringslivets riskkapitalmarknad, förefaller det naturligt att
denna tidsperiod inte bör understiga t ex längden av en
konjunkturcykel.

För att dessutom möjliggöra en effektiv portföljförvalt-
ning krävs att marknadsplatsen är effektiv och på ett rik-
tigt sätt avspeglar aktörernas preferenser. Mot denna
bakgrund är det oroande att omsättningshastigheten, dvs
likviditeten, på Stockholms Fondbörs fortsätter att falla.
En likvid marknadsplats är av den allra största betydelse
för en institution av fjärde AP-fondens storlek. För att
illustrera problemet kan nämnas att omsättningen på
stockholmsbörsen under en genomsnittlig dag under för-
ra året motsvarade ca 1% av fondens portfölj.

I ljuset av det ovan förda resonemanget om risker, lång-
siktighet och den svenska aktiemarknadens bristande lik-
viditet. är det en naturlig utveckling att fonden i ökad ut-
sträckning fått möjlighet att investera även i utländska
aktier. Denna utökade placeringsmöjlighet bör inte ses
som ett hot i form av en ytterligare dränering av den
svenska riskkapitalmarknaden. Aktiehandeln runt om i
världen fortsätter att intemationaliseras och globaliseras,
vilket förhoppningsvis kommer att ge positiva effekter
även för mindre aktiemarknader som den svenska. Men
stockholmsbörsen måste i detta avseende ges möjlighet
att konkurrera på lika villkor.

Den utveckling, som ligger bakom ovanstående reflek-
tioner. har på ett högst påtagligt sätt påverkat fjärde AP-
fonden under det gångna verksamhetsåret. För en i hu-
vudsak aktieförvaltande svensk institution redovisas följ-
aktligen ett utomordentligt svagt resultat i absoluta tal.
Även om resultatet i relativa termer är bättre, så stämmer
utfallet till eftertanke och ödmjukhet.

56

Riskkapitalmarknaden 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

1990 blev kursmässigt ett mycket händelserikt år för
Stockholms fondbörs. Diagram I visar utvecklingen av
Veckans Affärers totalindex under 1988 och 1989 samt
av totalindex och index för några av de viktigaste bran-
scherna månadsvis 1990.

Totalindex sjönk under året med 30% (föregående år
+24%). Kursutvecklingen var mycket växlande under

årets gång. Fram till första veckan i april hade kurserna
sjunkit med 11%. Detta kursfall återhämtades under de
tre påföljande månaderna och första veckan i juli hade
kurserna stigit med närmare 5% sedan årets början. Där-
efter sjönk kursnivån fram till årskiftet med 33% under
stundtals baisseartade förhållanden.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1988-1990

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

_x\

TO'

rALir

JDE>

TO'

rALir

JDEX

TALI

MDE,

TO'

rALih

4DE>

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50

1988-1989

1990 VECKA

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50

1990 VECKA 1990 VECKA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var för-
vånansvärt homogen. Samtliga branscher utom Kemisk
Industri minskade sitt börsvärde under året. Kemisk In-
dustri. som är överrepresenterad i fondens portfölj, blev
årets bästa bransch med en kursstegring på 5%. Sämst
utvecklades Fastighets- och byggföretag -48% och För-
valtningsbolag -41%. Övriga branscher minskade sitt
börsvärde med mellan 34% och 20%. Bland dessa ingår
de två andra för fonden viktiga branscherna Verkstäder
och Skogsindustri, som visade kursnedgångar på 33%
respektive 24%.

För enskilda aktier har utvecklingen varit mycket skif-
tande. Det är svårt att urskilja några generella tendenser.
Anmärkningsvärt är att en så stor andel som 2/3 av det
totala antalet noterade aktier på A:l och A:ll-listorna ut-
vecklats sämre än totalindex. Närmare hälften av dessa
bolag har halverats kursmässigt under året. Endast nio
bolag kan påvisa en positiv kursutveckling. Av dessa är
blott fem aktiebolag svenska, däribland kan nämnas lä-
kemedelsbolaget Astra och verkstadsföretaget Ericsson,
vilka vid årets utgång utgjorde fondens två största enga-
gemang.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms
Fondbörs (A:l och A:II-listorna) minskade från I 12.8
mdr 1989 till 93.5 mdr 1990. Därmed sjönk aktieomsätt-
ningen för fjärde året i rad. Eftersom omsättningen inne-

håller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsätt-
ningshastigheten ett mer relevant mått på affärsaktivite-
ten. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis av
fondbörsen. Under 1990 registrerades en omsättnings-
hastighet på 14%. jämfört med 16% för 1989. Affärsakti-
viteten - mätt på detta sätt - ligger därmed på samma
låga nivå som under 1980.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-
tier var i stort sett oförändrad 21.3 mdr (21.9 mdr). Vid
en jämförelse av genomsnittet av dessa köp och försälj-
ningar med den i Sverige registrerade omsättningen
märks att denna relation stigit till drygt 11% (10% ). För
första gången sedan 1986 nettoexportcrades under helår-
et svenska aktier till utlandet. Nettoexporten uppgick till
måttliga 1.2 mdr (-1.9 mdr).

Jämför man istället genomsnittet av importen och expor-
ten av utländska aktier med den i Sverige registrerade
omsättningen har denna relation mer än fördubblats och
uppgick till 60% (27%). De sammanlagda köpen och för-
säljningarna av utländska aktier nådde enligt Riksban-
kens statistik 112.3 mdr (60.3 mdr). Härav uppgick net-
toimporten till 19.8 mdr (27.9 mdr). Noterbart är inte
bara att ett avsevärt flöde svenskt kapital kanaliserades
till utländska riskkapitalmarknader, utan även att mer än
1/3 av den svenska aktiehandeln under året bestod av ut-
ländska aktier.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali-
serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen
ökat avsevärt. Under 1990 köptes och såldes nominella
värdepapper för sammanlagt 398.6 mdr (85.5 mdr under
andra halvåret 1989). Härav svarade kronobligationer för
359.8 mdr (66.6 mdr). Nettoexporten av obligationer till
utlandet ökade till 50.5 mdr (34.4 mdr). Tendensen att
svenska placerare ökar andelen reala utländska tillgångar
i sina portföljer på bekostnad av nominella svenska till-
gångar har alltså fortsatt om än med svagare ökningstakt
än under förra året.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska
börser mätt i lokal valuta från årsskifte till årsskifte för
1989 och 1990. Den dollarbaserade världsindexutveck-
I ingen under 1990, enligt tidskriften Morgan Stanley Ca-
pital International (MSCI). återges också i diagrammet.
Börskurserna sjönk generellt under 1990. Av de börser
som MSCI följer utgjorde det enda undantaget Hong
Kong-börsen. som registrerade en marginell uppgång.
De större börserna, som är representerade i fondens ak-
tieportfölj - New York, Tokyo. London, Paris, Frankfurt
och Ziirich - sjönk kursmässigt från årsskifte till årsskifte
med mellan 6^f/f och 39% i lokal valuta.

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

I I Helår 1989

I I Helår 1990

Världsindex 1990

Optionshandeln ökade något jämfört med föregående år.
Omsättningen ökade mest i handeln med indexoptioner,
från 4.7 mdr till 6.1 mdr. Handeln med standardiserade
aktieoptioner steg från 4.5 mdr till 5.0 mdr.

Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen
minskade under året med 2I9 mdr till 525 mdr. vilket

motsvarade en värdering uppgående till ca 90% av det
justerade egna kapitalet. Under de senaste åren har före-
tagens börs värde i regel väsentligt överstigit värdet av
det egna kapitalet. Det nuvarande förhållandet avspeglar
marknadens ändrade förväntningar avseende bolagens
resultatutveckling och leder, mot bakgrund av rådande
konjunkturutsikter, inte automatiskt till slutsatsen att fö-
retagen därmed är undervärderade.

Kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden under
1990 kom att bli den sämsta på mycket länge. Detta in-
träffade efter två mycket starka börsår, I988 och I989,
då totalindex steg med 5I% resp 24%. Börsföretagens
vinster kulminerade under denna period efter en lång och
mycket stark konjunkturuppgång i hela OECD-området.
Konjunkturläget var vid ingången av 1990 fortfarande
relativt gott. Stockholmsbörsen steg därför under första
halvåret, även om inledningen blev svag, bl a som en
följd av osäkerhet kring den inhemska ekonomiska poli-
tiken. som kulminerade under regeringskrisen i januari.
Kursuppgången stöddes också av den överföring av spar-
medel som skedde från allemanssparande till allemans-
fonder.

Samtidigt fortsatte ett betydande utflöde av kapital till
utländska börser. Utländska aktier nettoköptes för ca I5
mdr under första halvåret, vilket således dämpade likvi-
ditetsflödet till stockholmsbörsen.

Den viktigaste förklaringen till den positiva kursutveck-
lingen under årets första hälft var kanske den kreditex-
pansion som pågått alltsedan kreditregleringen avskaffa-
des. Värdetillväxten i aktier och fastigheter skapade be-
låningsutrymme. vilket i sin tur ledde till en successivt
ökad likvidisering av de finansiella marknaderna.
Efterhand blev signalerna allt tydligare att industrikon-
junkturen hade börjat mattas av. Aktiekurserna på börsen
började falla efter att ha nått sin kulmen i början av juli.
Iraks invasion av Kuwait förstärkte farhågorna för en
försämring av världskonjunkturen. Risken för höjda olje-
priser. ökad inflation och försvagad tillväxt, gav snabbt
genomslag på aktiemarknaderna runt om i världen.

För svenskt vidkommande fick utvecklingen dramatiska
effekter. Den försvagade ekonomiska utvecklingen i lan-
det utlöste bl a spekulationer om en svensk devalvering,
vilket tvingade upp räntenivån kraftigt. I kombination
med fallande priser på fastigheter och aktier blev situa-
tionen mycket snart svårhanterlig för flera aktörer på
kreditmarknaden. Följden har blivit en snabb kreditkon-
traktion, vars verkningar fortfarande är betydande.
Kursnedgångarna på Stockholms Fondbörs förstärktes
under senhösten av svaga delårsrapporter och nedjuste-
ringar av vinstprognoser. Vid årsskiftet hade totalindex
minskat med 30% sedan årets början.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt note-
rade företag uppgick till 5.0 mdr (4.I mdr). Härav upp-
gick nyemissionerna till 4.1 mdr (2.2 mdr). 4 (6) bolag
introducerades på A- och OTC-listorna till ett samman-
lagt belopp av 0.9 mdr (1.9 mdr).

Under I990 tillfördes Stockholms Fondbörs 2I (9) nya
bolag. 27 (I6) bolag avfördes från notering på grund av
uppköpserbjudanden m m. Antalet OTC-noterade bolag
minskade med 8 (I). sedan listan tillförts 2 (5) bolag och
10 (6) bolag avförts från notering.

58

Fonden 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan
1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna
till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden
infördes den I juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-
valtning överföras medel som "får uppgå till högst l^c/c av
det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av
närmast föregående kalenderår på de medel som första-
tredje fondstyrelserna förvaltar". Medelsramen har häri-
genom under 1990 ökats med ca 300 mkr till ca 3.600
mkr.

Fonden har under året rekvirerat ytterligare medel. 500
mkr. varefter grundkapitalet uppgår till 3.500 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-
siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex
fram t o m december 1990) uppgår till 6.974 mkr. Det
uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen-
tets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-
fonderna.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och
onoterade värdepapper och - i begränsad omfattning, jfr
sid 19-20 - utländska värdepapper), dels placerats i likvi-
da medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under
1990 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-
tal för 1989 (belopp i mkr):

svenska och 6 utländska mäklare. Under 1990 har affä-
rer, motsvarande mer än hälften av den svenska affärsvo-
lymen. skett utan anlitande av mäklare. Den höga ande-
len förklaras främst av uppköpserbjudanden i Incentive
och Pharmacia.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda
svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument
sammantagna: noterade värdepapper till marknadsvär-
den. onoterade värdepapper till bokförda värden) förde-
lade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1990 på
följande sätt:

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och
däröver finns i 12 företag och svarar för drygt 76% av

Engagemang mkr	Antal företag	Totalt belopp	Procent
1000<	4	7.207	41,6
500 <1000	8	6.034	34,9
250 < 500	2	607	3,5
100 <250	14	2.151	12,4
50 < 100	II	696	4,0
10 < 50	19	556	3,2
< 10	13	76	0,4
	71	17.327	100,0

	KÖP		FÖRSÄLJNINGAR (marknadsvärden)		NETTO- PLACERINGAR (likviditetseffekt)
	1990	1989	1990	1989	1990	1989
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade¹
i nyemissioner	61	100	-	-	61	100
i andrahandsmarknaden	2.381	3.088	2.468	1.801	-87	1.287
onoterade
i nyemissioner	231	74	-	-	231	74
övrigt	12	21	10	56	2	-35
	2.685	3.283	2.478	1.857	207	1.426
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	235	101	42	102	193	-1

TOTALT

2.920 3.384 2.520 1.959 400 1.425

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstäm-
mer med summan i delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1990 var 2.920 mkr dvs
lägre än 1989 (3.384 mkr). Försäljningssumman var dä-
remot högre 1990 än föregående år och uppgick till
2.520 mkr (1.959 mkr). Fondens nettoköp av värdepap-
per uppgick därmed till 400 mkr (1.425 mkr).

Det totala antalet värdepappersaffärer minskade från ca
1.250 till ca 720. Det svenska courtaget minskade från ca
15 mkr till drygt 6 mkr. Fonden har gjort affärer med 19

¹ Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på-
börsens A:I-lista återfinnes 9 av fondens investeringar
över 500 mkr med ett samlat värde på drygt 10 miljarder
eller drygt 61% av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av
fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabel-
len på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett
oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-
mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri,

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Branschfördelning i %
Bransch	Fondens portfölj			Marknaden²
Bransch	1990	1989 1988		1990	1989	1988
Verkstäder	39	41	40	31	32	27
Kemisk industri	25	22	21	11	10	9
Skogsindustri	6	7	10	8	7	10
Fastighets- och
byggföretag	7	11	9	10	13	13
Handelsföretag	1	1	1	1	1	2
Rederier	0	-	-	1	1	0
Utvecklingsbolag	0	2	3	1	2	2
Förvaltningsbolag 1		2	2	12	14	15
Banker	2	2	-	8	9	10
Övriga företag	18	12	14	16	11	12
	100	100	100	100	100	100

Fastighets- och byggföretag samt Övriga företag. Endast
i det senare fallet är det fråga om reella förändringar i
form av köp av aktier i Procordia. Efter fövärvet av Phar-
macia har Procordias börsvärde ökat kraftigt, vilket på-
verkat branschvikten för gruppen Övriga företag. Inom
Kemisk Industri har Astra haft en mycket god relativ
kursutveckling under året, vilket ytterligare har ökat
branschens andel av portföljen. Motsatsen gäller för
Fastighets- och byggföretag, en grupp som har haft en
mycket ogynnsam kursutveckling under 1990.
Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-
scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-
scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder.
Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans
H)^c/( av portfölj värdet jämfört med drygt 50% för mark-
naden. A andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i
portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-
andel. Andelen aktier i Fastighets- och byggföretag och
Banker är också lägre än marknadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-
enden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis
koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord-
ning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar
som regel en betydligt större spridning. Koncentrationen
är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt ak-
tier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer ”in-
dexneutral" portfölj. Å andra sidan innebär koncentratio-
nen ett högre risktagande. Under 1990 har koncentratio-
nen på företag i relativa termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under
1990 på en nivå som var 2% lägre än omsättningen 1989.
Aftarsvolymens andel av den officiella börsomsättningen
uppgick till 2.6% (2.1%). Marknadsvärdet av fondens
portfölj utgjorde ca 3.2% (2.9%) av det totala börsvärdet.
Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger således
fortfarande under genomsnittet för marknaden.

Det bör påpekas att ett fåtal större affärer av engångska-
raktär - ASEAs uppköp av Incentive. Procordias uppköp
av Pharmacia och försäljningen av Saab - svarar för mer

’ Veckans Affärers branschindelning

än halva affärsvolymen. Anmärkningsvärt är att de s k
arbitrageaffärema, främst affärer mellan olika aktie-
serier, minskat drastiskt under 1990. Deras andel av fon-
den affärsvolym uppgick till 14% (40%).

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1990 inves-
terat 61 mkr (100 mkr).

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-
ter marknadsväret, utgjorde följande företag:

1	(1)	Astra	2.968 mkr
2	(3)	Ericsson	1.575 mkr
3	(2)	ASEA	1.519 mkr
4	(18)	Procordia	1.145 mkr
5	(10)	AGA	892 mkr

8.099 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för
knappt 47% av portföljens marknadsvärde eller 7 %-en-
heter mer än föregående år. Nya engagemang bland de
fem största är innehaven i Procordia och AGA. Aktiekur-
serna för de båda senare företagen har utvecklats väsent-
ligt bättre än marknaden. I fallet Procordia erhöll fonden
betalning i Procordiaaktier i samband med budet på
Pharmacia. Härtill nettoköpte fonden Procordiaaktier, så-
väl direkt som indirekt, genom förvärv av Pharmacia.
Procordia blev därmed fondens fjärde största innehav vid
årets utgång.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-
dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är Argonaut, Nordbanken, SI-
FAB (nyteckning) samt Svedala (nyteckning).

• Ett antal engagemang har avyttrats: Depenova (upp-
köpserbjudande), Incentive (uppköpserbjudande).
Kramo, Pharmacia (uppköpserbjudande), Saab och
Thorsman (uppköpserbjudande).

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Gambro, Procor-
dia, Skanska och Volvo.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra
och Euroc.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid
15-20. Här redovisas också uppgifterna om fondens ka-
pital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.
Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolags-
stämmoåret” för fondens första verksamhetsår 1974)
överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa
företag till representanter för de anställda i dessa företag
(fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden
för röst rättsöverl åte Isen är en specialbestämmelse i aktie-
bolagslagen. Under 1990 har rösträtt överlåtits till de an-
ställda i 17 noterade företag.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit läg-
re än under 1989. Fonden har liksom föregående år i be-
gränsad skala deltagit i denna marknad främst genom ut-
ställande av köpoptioner. Fonden hade vid årsskiftet inga
positioner på optionsmarknaden.

Från och med 1 juli 1989 får fonden placera högst 10%
av fondkapitalets bokförda värde i aktier i utländska bo-
lag eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska
aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder. Den tidi-
gare ramen uppgick till 1% av fondkapitalet. Med nu
gällande bestämmelser kan drygt 1 mdr placeras i utlan-
det.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Under 1990 har fonden börjat bygga upp den utländska
portföljen enligt den nya placeringsramen. Därmed har
portfölj värdet ökat från tidigare års nivåer på 30-40 mkr
till vid årets utgång drygt 200 mkr. De sammanlagda kö-
pen av utländska aktier har ökat från 101 till 235 mkr
och försäljningarna minskat från 102 till 42 mkr.

Fondens aktieplaceringar utanför Sverige är inriktade
mot större bolag i länder som är betydande ur ekono-
miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.
Med detta avses, förutom de i fondens portfölj tidigare
representerade länderna - USA, Storbritannien och Japan
- främst länder i Kontinentaleuropa. Genom aktieplace-
ringar på börserna i Frankfurt, Paris och Ziirich finns i
fondens aktieportfölj placeringar på totalt sex av de sju
största aktiebörserna.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land
1990-12-31:

Land	Fördelning till marknads- värden%	Antal bolag
USA	48	14
England	23	16
Tyskland	10	5
Frankrike	8	3
Schweiz	7	2
Japan	4	8
	100	48

Det bör betonas att den utländska aktieportföljen befin-
ner sig i ett uppbyggnadsskede. Därför avspeglas ännu ej
den avsedda långsiktiga inriktningen i portföljen vad av-
ser marknadernas relativa andelar och aktieinnehavens
relativa storlekar.

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.
Det investerade beloppet vid utgången av 1990 var 795
mkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick der. sam-
manlagda investeringen till 627 mkr. Fondens nettoenga-
gemang har sålunda ökat med 168 mkr under året.

Fonden har efter beslut under hösten 1989 - inträtt som
25 %-ägare i det nybildade fastighetsbolaget Plinius med
inriktning på investeringar i Sverige. Övriga ägare är
med lika kapitalandelar Apoteksbolagets pensionsstiftel-
se, SPP/AMF-P och Vasahuset AB. Investeringen utgör
för fondens del 158 mkr.

I Liber, en förlagskoncern med huvudinriktning på pro-
duktion av läromedel, har investerats 36 mkr motsvaran-
de 10% av kapitalet. Kapitaltillskott har genomförts i
Centrumlnvest med 11 mkr och i Four Seasons Venture
Capital med 28 mkr.

Engagemanget i Bioinvent har avvecklats med förlust
och aktierna i TeleSoft har sålts. Som nämndes i 1989
års redovisning fattades i januari 1990 beslut om att av-
veckla SwedeChromes verksamhet. Avvecklingen är i
stort sett avslutad och bolaget kommer att träda i frivillig
likvidation i början av 1991.

Liksom föregående år har en individuell bedömning skett
av förlustrisker. Riskerna bedöms uppgå till 20 mkr (80

mkr). I riskavsättningen ingår bedömd ränteförlust, drygt
3 mkr, på marknadsbevis utfärdat av AB Finansor.

På sidorna 21-22 lämnas kortfattade uppgifter om samtli-
ga onoterade företag.

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets slut till 1.886 mkr,
vilket innebär en ökning under året med 566 mkr. Ök-
ningen förklaras till största delen av rekvisitionen av yt-
terligare grundkapital på 500 mkr i november. Medelbe-
loppet av likvida medel minskade med 73 mkr till 1.478
mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida medel i förhållan-
de till fondens totala tillgångar upptagna till marknads-
värden. steg från årsskifte till årsskifte från 5.7% till
9.7%.

Medel löptiden för fondens portfölj har varierat mellan ca
120 dagar och ca 350 dagar (1989: 180-240 dagar).
Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-
jande tabell:

Procent

	1990	1989
Specialkonto, dagslån	12	31
Företagscertifikat	65	53
Statsskuldväxlar	2	5
Obligationer	21	II
	100	100

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var
under året 13.1% (11.5%). I reala termer innebar detta en
avkastning på 2.2% (4.9%).

När Finansor AB inställde betalningarna i september
innehade fonden ett kortfristigt marknadsbevis på 50 mkr
i bolaget. Fondens interna instruktion medgav placering-
ar upp till 50 mkr i räntebärande värdepapper emitterade
av företag som Nordisk Rating klassat som K2. Om det
föreslagna ackordet i Finansor AB accepteras av ford-
ringsägarna och ackordet fullföljs planenligt, så kommer
fonden att återfå det fulla nominella beloppet på sin opri-
oriterade fordran. Däremot kan uteblivna räntor under
återbetalningstiden uppskattas till 3.2 mkr. Därför har
detta belopp reserverats i årets bokslut. Den interna in-
struktionen för placeringar av likvida medel har omarbe-
tats och medger numera ej placeringar i räntebärande
värdepapper emitterade av företag i klass K2:

Under 1990 varierade marknadsräntorna betydligt mer
än under 1989. Från årsskifte till årsskifte steg korträn-
torna med en dryg procentenhet medan långräntorna
sjönk med en halv procentenhet. Korträntorna registrera-
de två markanta toppar i februari resp oktober. Långrän-
torna kulminerade i mars och augusti. Bland orsakerna
till ränteoron kan nämnas osäkerhet om den ekonomiska
politiken.

61

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Finansieringsanalys

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden
1990 (belopp i mkr):

Tillförda medel	1990	1989
Aktieutdelningar	451	352
Konvertibelräntor	7	7
Räntor på likvida medel	193	161
Minskning av fordringar
resp ökning av skulder	-	2
Ökning av grundkapitalet	500	650
Summa tillförda medel	1.151	1.173
Använda medel
Nettoköp av värdepapper	400	1.425
Överföring till 1-3 AP-fonderna	160	146
Förvaltningskostnader	11	10
Ökning av fordringar
resp minskning av skulder	14	1
Summa använda medel	585	1.582
Förändring av likvida medel	+566	-408

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna
pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till an-
skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i
redovisningen i övrigt. Det betyder att det bok föri ngs-
mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-
sultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-
rade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med 28% till 451 mkr (352
mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.1% (ca 2.0%)
av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1990-
04-30.

Ränteintäkterna. 200 mkr (varav 193 mkr på likvida
medel), ökade jämfört med föregående år (168 mkr).
F örvaltnin^kostnaderna ökade med knappt 1 mkr. En
uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost-
nadsslag återfinnes under avsnittet "Administration” på
sid I I. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.0 promille
(1.2 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi-
talet under året och 0.5 promille om tillgångarna värde-
ras (ill marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel-
ningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost-
nader) på 640 mkr (509 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1990 medförde
realisationsvinster på 1.574 mkr (844 mkr) och realisa-
tionsförluster på 14 mkr (28 mkr). Realisationsvinster
och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-
kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo-
tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.
Fr o m 1990 tillämpas den av Föreningen Auktoriserade
Revisorer rekommenderade genomsnittsmetoden vid be-
räkning av realisationsvinster och realisationsförluster.
Tidigare år har fonden vid försäljningar av aktieinnehav
med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpat
principen högst in - först ut. vilket inneburit att realisa-
tionsvinsterna minimerats och realisationsförlusterna
maximerats.

Som redan nämnts har 20 mkr avsatts för befarade för-
luster på vissa onoterade företag samt bedömd ränteför-
lust på ett marknadsbevis. Årets nettonedskrivningar
uppgår till 14 mkr.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-
svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1990 till 196 mkr (160 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-
tatet för året 1.990 mkr (1. 126 mkr). Detta belopp till-
föres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieport-
följen måste den sägas vara ofullständig och missvisan-
de. Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip
av samma karaktär som realisationsvinster och realisa-
tionsförluster. I och med att likviden av en försäljning re-
investeras i värdepapper är det realiserade resultatet un-
derkastat samma kursrisker som de orealiserade kusrför-
ändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och där-
med portföljvärdet kan ändras snabbt - valet av stickdag
kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför
inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett
enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med
långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre
perspektiv.

På grund av kursnedgången under året har det icke reali-
serade övervärdet i portföljen under 1990 minskat med
6.638 mkr. Motsvarande tal 1989 innebar en ökning av
övervärdet med 4.358 mkr.

Det totala nominella resultatet för 1990 blev därmed ett
underskott på 4.453 mkr (överskott 5.644 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no-
minella resultatet korrigeras för inflationen under året
och relateras till reglementets krav på 3% real avkast-
ning. Efter avsättning med 638 mkr (323 mkr) för beva-
rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resulta-
tet ett underskott på 5.091 mkr (överskott 5.321 mkr).
Med hänsyn taget till kravet på överföring till första-
tredje AP-fonderna visade fonden ett underskott på 5.287
mkr (överskott 5.160 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.
Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens till-
komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade re-
sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde
verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-
dan 1981 ökat med undantag för 1984. 1987 och inneva-
rande år. Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade
resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 12 miljar-
der kronor.

Performance

Av intresse är även att redovisa fondens verksamhet inte
bara i absoluta tal och jämfört med resultatkraven, utan
också i förhållande till kursutvecklingen på aktiemarkna-
den.

Veckans Affärers totalindex sjönk under 1990 med 30%.
Ett index för fondens värdepappersportfölj visade en

62

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1990

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande
till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott
utöver resultatkrav sedan
starten

nedgång med 23%. Om likvida medel inkluderas i port-
följen har fonden haft en total negativ avkastning på
I9%.

Fondens överrepresentation i Kemi- och Verkstadsindu-
strin hör till de faktorer som främst bidragit till fondens
relativt index tillfredsställande utveckling under .'990.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens
balansräkning för år 1990 fastställts. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses
ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-
munerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar
av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut-
ningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång
nio (sju).

Stockholipxlebtuari 1991

Bertil Djrfiielsson

De totala förvaltningskostnaderna 11.302 tkr. fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 19X9):

	1990	1989
Löner och ersättningar
Styrelse och verkställande
direktör	1.351	1.259
Övriga anställda	2.186	2.216
Övriga personalkostnader	2.056	1.970
Lokalkostnader	1.463	1.275
Informationskostnader	2.084	998
Övriga förvaltningskostnader	2.162	2.813
Summa	11.302	10.531

63

Förvaltningsberiittelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att Resultaträk	tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1990 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. ning, tkr
Bokföringsmässigt resultat		1990	1989
Aktieutdelningar		451.170	351.786
Ränteintäkter		200.428	168.212
Förvaltningskostnader		11.302	10.531
Rörelseresultat		640.296	509.467
Realisationsvinster		1.573.513	844.150
Realisationsförluster		-13.827	-27.826
Nedskrivning		-14.485	-39.662
Resultat före överföring till första-tredje AP-fonderna		2.185.497	1.286.129
Överföring till 1-3 AP-fonderna not 1		-195.812	-160.260
Bokföringsmässigt resultat		1.989.685	1.125.869
Realt resultat
Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl ovan		2.185.497	1.286.129
Förändring av ej realiserade vinster/förluster		-6.638.385	4.357.866
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster		-4.452.888	5.643.995
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft not 1		-638.187	-323.250
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster		-5.091.075	5.320.745
Överföring till 1-3 AP-fonderna		-195.812	-160.260
Underskott! överskott i förhållande till resultatkrav		-5.286.887	5.160.485

64

Balansräkning

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1990-12-31			1989-12-31
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads
	värden	värden	värden	värden
Tillgångar
Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar.
företagscertifikat och obligationer m m	1.885.677	1.885.677	1.319.665	1.319.665
Fondlikvider	17.640	17.640	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	42.851	42.851	29.586	29.586
Aktier not 2	10.374.925	17.407.367	8.473.811	22.124.411
Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter not 3	124.237	134.000	156.214	186.204
Summa tillgångar	12.445.330	19.487.535	9.979.277	23.659.868
Skulder och fondkapital
Skulder
Fondlikvider	1.459	1.459	-	-
Skuld till 1-3 AP-fonderna	195.811	195.811	160.260	160.260
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9.334	9.334	9.800	9.800
Övriga kortfristiga skulder	643	643	821	821
Riskreserv	20.000	20.000	80.000	80.000
	227.249	227.249	250.882	250.882
F ondkapital
Tillskjutet grundkapital	3.500.000		3.000.000
Uppindexerat grundkapital not 1		6.973.862		5.835.675
Ackumulerat överskott från
föregående år	6.728.395		5.602.527
Ackumulerat överskott i förhållande
till resultatkrav		17.573.311		12.412.826
Årets resultat	1.989.685		1.125.869
Årets resultat i förhållande
till resultatkrav		-5.286.887		5.160.485
	12.218.080	19.260.286	9.728.396	23.408.986
Summa skulder och fondkapital	12.445.330	19.487.535	9.979.278	23.659.868

Stockholm 1991-02-14

Sören Mannheimer Hans Werthén Bo Dockered Kurt Lanneberg	Birgitta Johansson-Hedberg Nils Landqvist Bertil Jonsson Björn Rosengren	Lars-Eric Ericsson Ingemar Essén Dan Andersson Bertil Danielsson	Gun Hellsvik Gustav Persson Lage Andréasson
	Vår revisionsberättelse har avgivits
	Stockholm 1991	-02-16
Pål Wingren	Jonas Forssman	Anders Larsson	Gösta Telestam

5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

65

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings-
värde och ränta period i seras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper
inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräk-
ning av realisationsvinster och förluster vid försäljning

av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.
Avsättning till riskreserv har skett efter individuell
prövning.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade
grundkapitalets nuvärde till 1-3 AP-fondema.

Noter till resultat och balansräkningar

Not / Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en avkastning på 3% av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beräk-
nas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1990 uppgår till 213.9 Avsätt-
ningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

	Belopp	Index	Beräknat nuvärde 90-12-31	Tillgängligt antal dagar	Avkast- nings krav
Ingående Nuvärde 1/1-1990	5.835.675	198.2	6.474.330	360	194.230
Rekvirerat 22/11	500.000	214.1	499.532	38	1.582
	6.335.675		6.973.862 -6.335.675		195.812
A vsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			638.187

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 15-17 och 19.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 18 och 20.

66

Revisionsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-
rättelse för år 1990.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä-
kenskaperna. protokoll och andra handlingar, som läm-
nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat
de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna
samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er-
forderliga.

Stockholm den

Pål Win^ren Jonas Forssman

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko
AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värde-
papperstransaktioner, som fonden företagit under 1990.
eller mot de sätt på vilket desamma genomförts.
Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be-
träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens för-
valtning.

februari 1990

Anders Larsson Gösta Teleslam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter Sören Mannheimer. jur kand, ordförande Birgitta Johansson-Hedberg. direktör, vice ordförande Lars Eric Ericsson,förbundsordförande Gun Hellsvik, kommunalråd Hans Werthén, tekn dr Nils Landqvist, docent Ingemar Essén, direktör	Suppleanter Nils Dexe. departementsråd Monica Andersson, borgarråd Ingegerd Karlsson, kommunalråd Kennart Erlandsson, kommunalråd Marcus Storch. direktör Lars Nabseth. professor Christopher Friis, direktör
Gustav Persson, direktör	Kjell Olof Olsson, finansdirektör
Bo Dockered, förbundsordförande	Bertil Svensson, direktör
Bertil Jonsson. LOs andre ordförande	Valter Carlsson, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom	Ove Fredriksson, förbundsordförande*
Lage Andréasson. förbundsordförande	Hans Olsson, utredningschef
Kurt Lanneberg, ekonomichef	Lisbeth Eklund. I:e vice ordförande
Björn Rosengren, TCOs ordförande	Sven Magnusson, förbundsdirektör
Revisorer
Pål Wingren. aukt revisor, ordförande	Jonas Forssman. direktör
Gösta Telestam. direktör	Anders Larsson, ekonomichef
Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB
Kansli
Bertil Danielsson.verkställande direktör	Lillemor Evertsson
Thomas Halvorsen. vice verkställande direktör	Arne Lööw
Gunnel Johansson, kamrer	Stefan Malmström
Margareta Passad	Ulf Fahlgren Pia Westerlund
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 82 III Postadress: Box 3069. 103 61 Stockholm Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-24 42 40
* Avled i januari 199/

67

Värdepappersinnehav per den 31 december 1990

Svenska värdepapper Aktier, noterade

^CA av

Förelag

Antal

Förändringar
under 1990

Marknadsvärde

tkr

aktie-
kapital

röster

AGA

3.431.324

+43.900

892.039

7,2

8,6

Alfa Laval

2.294.540

1.136.784

3.864.996

+40.400

715.024

6,6

4,5

A 1.294 224

B 2.570.772

Almedahl B		225.054		26.106	3,7	1.4
Andersons B		847.872	+565.248	61.895	12,3	7,5
Arcona A		570.000		54.150	6,4	7,3
Argonaut		496.000	+496.000	16.995	0,9	0,5
A	131.000
B	365.000
ASEA		3.171.940	+558.000	1.519.463	4,9	3,9

A I .892.840

B 1.279.100

Astra	6.342.921	-506.000	2.967.925	7,0	6,9
A 5.213.432
B 1.129.489
Allas Copco	328.924		52.134	1.1	1,1
A 246.693
B X2.23I
BPA B	440.400		35.232	3,5	0,5
Bahco B	438.135	-130.000	110.206	4.1	2.8
Bergman & Beving B	511.400		38.866	6.7	4,3
Betongbyggen B	123.000		5.904	2,1	0,8
Eken B	375.000		18.375	6.4	3,9
Electrolux B	4.144.354	+ 151.000	663.097	5,7	0,2
Ericsson B	8.750.920	+7.070.636	1.575.166	4.3	0,0
ESAB	457.876		72.723	5,3	4,5
A 137.820
B 320.056
Esselte	1.351.638	+ 17.204	129.289	4,0	1,4
A 47.888
B 1.303.750
Euroc A	1.665.750	-450.000	164.919	4.8	5,8
Finnveden B	156.710		9.403	2,9	1,7
Gambro B	1.378.500	+553.000	192.185	6,0	2,9
Garphyttan Hesselman	330.000		42.900	7,5	7,5
Gullspäng B	4.223.465		337.877	8.9	5,2
Handelsbanken	1.232.552	+228.052	113.731	0,7	0.8
A 1.I2O.5OI
B 112.051
Hennes & Mauritz. B	384.375		94.172	5,1	2.4
Inter Innovation	389.999		51.708	10,0	8.6
A 31.373
B 358.626
J M Bygg B	240.000		39.600	1,1	0.5
Mo och Domsjö	55.3.601		127.625	3,5	3.6
A 253.318
B 51.583
C 248.7IX)
NCB A	11.250.000		14.625	1,6	2.0
Nordbanken	150.000	+ 150.000	6.300	0,1	0.1

68

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

⁽7( av

Företag		Antal	Förändringar under 1990	Marknadsvärde tkr	aktie- kapital	röster
Nordstjernan		1.938.420	+205.200	120.232	4.5	5,5
A	1.775.020
B	163.400
Perstorp B		1.502.336	+ 174.400	269.044	7.1	3.4
Procordia		7.926.786	+5.537.347	1.144.598	3.0	1.4
A	1.890.974
B	6.035.812
SCA		8.774.556	+200.600	759.539	5.2	4.8
A	2.710.060
B	6 064.496
SE-Banken		4.266.400	+464.000	238.918	1.7	1,7
A	4.216.400
B	50.000
SSAB		1.420.433	+40.000	101.096	5.4	4,2
A	832.600
B	587.833
Sandblom & Stohne		315.000		6.930	5.7	3.0
Sandvik		3.078.32!		695.701	5,7	5.6
A	2 352.253
B	726.068
Seco Tools B		615.665		36.324	2,2	0.6
Siab		422.200	+ 161.100	46.442	2,5	1.6
A	177.600
B	244.600
Sifab B		277.400	+277.400	19.437	2,6	0.9
Sila		1.800.000	-200.000	72.162	5,1	4.3
A	716.200
B	1.083.800
Skanska		2.870.800	+237.200	806.542	4,6	3.1
A	35.000
B	2.835.800
SKF		3.534.276	+51.000	237.896	3,3	4.4
A	2.160.600
B	1.373.676
Stora		519.800	+ 122.900	129.950	0,9	0,5
A	214.900
B	304.900
Svedala		177.434	+ 177.434	15.796	1.4	1,4
Sydkraft A		6.220.200		789.965	5,2	7.7
Trelleborg		1.774.336		177.521	2,7	1,3
B	1.188 180
C	586.156
Westergyllen B		40.000		3.000	3,3	0.8
Volvo		3.076.501	+ 199.300	650.184	4.0	6.4
A	1.835.921
B	1.240.580
Totalt marknadsvärde			16.471.060
Totalt anskaffningsvärde				9.421.108

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med
köp och försäljning.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Förelag	Antal	Förändringar under 1990	Anskaffningsvärde tkr	^c/< av
Förelag	Antal	Förändringar under 1990	Anskaffningsvärde tkr	aktie- kapital	röster
Avesta Kraft pref 1	261.491		32.686	12,6	27,7
Bota	110.000		7.310	10,5	10,0
A 100.000 B 10.000
Centrumlnvest	156.259	+42.615	35.801	25,0	19,0
A 5.400 B 146.587 C 4.272
Enerek	2.000		500	22,2	20,0
A 1.300 B 700
Four Seasons VC	410.000	+55.000	122.750	33,8	28,4
A 83.950 B 326.050
Gruvkraft pref I	41.500		5.188	9,5	22,2
Holmen Kraft pref 1	540.000		54.000	45,2	22,4
Junkaravan pref 1	75.000		7.500	4,9	9,7
Liber A	700.000	+700.000	36.253	10,0	12,6
LjungbergGruppen B	80.000		8.052	2,6	0,3
NKR Gruppen B	8.184		8.500	16,1	5,8
Näringslivskredit A	366.666	+233.333	44.000	33,3	47,6
Plinius	249.999	+249.999	158.099	25,0	30,1
A 231.111 B 18.888
Ref i na	1.200		6.000	37,5	37,5
Robustus	375.000		46.250	25,0	35.4
A 255.000 B 120.000
Spira Invest A	208.333		25.000	5,0	5,1
SwedeChrome	1.379.012		-	14.5	14,5
Swedish Genetic	20.000		63.600	33,3	45.0
A 16.980 B 3.020
Uwelast	300		2.000	30,0	30,0
Visentkraft pref 1	82.509		10.314	12,6	27,7
Älvkraft pref 1	500.000		50.000	15,9	28.8
Totalt anskaffningsvärde			723.803

70

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag Nominellt, tkr Förändring under 1990 Marknadsvärde, tkr

Alfa Laval A 1.023 3.087

SCA 19.176 58.444

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

61.531

50.536

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag	Nominellt tkr	Förändring under 1990	Anskaffningsvärde tkr
Centrumlnvest	17.680		17.680
Enerek	500		500
Four Seasons VCM	26.000	+5.500	26.000
Gruvkraft	6.670		6.670
Holmen Kraft	6.000		6.000
Inter Innovation	10.000		10.000
Refina	4.000		4.000
Totalt anskaffningsvärde			70.850

71

Utländska värdepapper

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Aktier

Förelag		Antal	Marknadsvärde, ikr
CUF	Ciba-Geigy	700	7.624
	Banque Suisse	6.000	6.877
DEM	Asko Deutsche Kaufhaus	800	2.855
	Bayer	3.500	2.821
	Deutsche Bank	3.500	7.820
	Siemens	1.400	3.070
	Veba	5.000	5.549
FRF	Air Liquide	11.000	7.604
	CGE	8.000	4.787
	Generale des Eaux	2.000	4.690
GBP	Boots	70.843	2.450
	British Petroleum	141.673	5.113
	British Telecommunications	50.000	1.534
	Cable & Wireless	100.000	4.819
	Cookson	30.000	344
	Glaxo	70.000	6.414
	Grand Metropolitan	15.000	1.094
	Hanson Trust	170.000	3.398
	Land Securities	15.000	848
	London & Scot Marine Oil	57.500	2.342
	Redland	110.000	6.727
	Smithkline Beecham	20.000	1.368
	Thom Em i	100.000	7.315
	TI Group	26.015	1.142
	T rusthouse	30.000	794
	Unilever	60.000	4.428
JPY	All Nippon Airways	25.000	1.342
	Mitsubishi Estate	30.000	1.762
	Mitsubishi Steel	30.000	1.523
	Nisshin Steel Works	60.000	1.359
	Nomura Warrant Fund	20.000	406
	Sekiwa Real Estate	1.100	76
	Toyo Corporation	1.265	56
USD	Bank New York	5.000	43
	Bristol-Myers Squibb	31.000	11.854
	Califomia Biotechnology	11.000	549
	Detroit Edison	65.000	10.480
	Eli Lilly	26.000	10.870
	Fannie Mae	25.000	5.083
	International Paper	30.000	9.161
	Intel Corp	50.000	10.987
	Philip Morris	47.000	13.882
	Scott Paper	40.000	8.647
	Texaco	20.000	6.906
	Toys R Us	15.000	1.926
	Walt Disney	17.500	10.138
	Westinghouse	10.000	1.627

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

212.504

230.013

72

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Obligationer

Företag		Nominellt	Marknadsvärde. 1kr
JPY	Asahi Breweries	50.000	1.619
	Totalt marknadsvärde		1.619
	Totalt anskaffningsvärde		2.850

Sammanfattning av värdepappersförtecknngarna

	Anskaffningsvärden, mkr	Marknadsvärden, mkr
Svenska aktier, noterade	9.421	16.471
Svenska aktier, onoterade	724	724
Utländska aktier	230	213
Summa aktier	10.375	17.408
Övriga svenska värdepapper noterade	50	61
Övriga svenska värdepapper, onoterade	71	71
Övriga utländska värdepapper	3	2
Summa övriga värdepapper	124	134
Summa värdepapper	10.499	17.542

73

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage- Ägarandel/ Övriga större

mang, rösträtts- delägare

mkr andel, %

VD/Fondens
styrelserepr.

Kommentarer

A) Kraftholun

Avesta kraft

(+Visentkraft)	43.0	12.6/27.7	Avesta AB		Folke Källberg	Dessa bolag har övertagit vatten-
				Och kon- sortier av	Thomas Halvorsen	krafttillgångar från de nämnda industriföretagen. Bolagskonstruk-
Gruvkraft	11.9	9.5/22.2	Boliden		Per-Ame Nilsson	tion och kraftleveransavtal med
			(Trelleborg)		Thomas Halvorsen	resp industriföretag är så konstrue-
				försäkrings-		rade, att fonden på sina preferens-
Holmen Kraft	60.0	45.2/22.4	Holmen	bolag.	Erik Olsson	aktie- och konvertibelinnehav får
			(MoDo)	pensions- stiftelser	Thomas Halvorsen	en real avkastning av 3.5-5.5% per år.
Junkaravan	7.5	4.9/9.7	MoDo	m fl.	Lennart Svensson Thomas Halvorsen
Älvkraft	50.0	15.9/28.8	Värmlandsenergi 1		Gillis Broman
			(AGA)		Thomas Halvorsen

B) Övriga bolån

Centrumlnvest	53.5	25.0/19.0	SPP/AMF-P, Folksam, Ilmari- nen, Duba/Vectura, anställda	Håkan Karlsson Bertil Danielsson	Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt för förnyelse av stadskärnor samt bedriver via dot- terbolag i Sverige, Norge och Fin- land konsultverksamhet på dessa områden
Four Seasons 148.8 Venture Capital (inkl FSVC Management AB)		33.8/28.4	Alfa-Laval, SPP/ AMF-P, FSVC Management AB	Gösta Oscarsson Bertil Danielsson	Ett av landets största venture capi- talföretag med en blandad företags- portfölj.
Liber	36.0	10.0/12.6	Procordia, Skandia, Skandinaviska För- värvskapital, Spira Invest, Custodia	Birgitta Johansson- Hedberg Thomas Halvorsen	Förlagskoncem med stark ställning inom framför allt läromedel. Resultat av fusion mellan Liber och Esselte Förlag.
LjungbergGruppen	8.1	2.6/0.3	Familjen Ljungberg SPP/AMF-P, WASA och Sirius	Ulf Holmlund	Bygg och fastighetsbolag.
NKR Gruppen	8.5	16.1/5.8	Ebbe Krook med familj, Four Seasons VC	Ebbe Krook Gösta Oscarsson	Holdingbolag för möbel företaget NKR International AB (med inriktning på inredningar för kontor och offentlig miljö.
Näringslivskredit NLK	44.0	33.3/47.6	Fortos (dotterbolag till Volvo) och WASA	Christer Jömeskog Bertil Danielsson	Kreditaktiebolag för medel- och långfristig kreditgivning till framför allt mindre och medelstora företag.
Plinius	158.1	25.0/30.1	Apoteksbolagets pen- sionsstiftelse, SPP/ AMF-P. Vasahuset	Kenneth Andersson Bertil Danielsson	Nybildat fastighetsbolag med inrikt- ning på Sverige.
Refina Instruments	10.0	37.5/37.5	VD med familj	Johannes Baecklund Sten Wikander	Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför röntgenfluorescens- instrument för främst processkont- roll inom industrin.
Robustus	46.3	25.0/35.4	Sparbankernas Förvaltnings AB, SPP/AMF-P, Folksam	Curt Linderoth Thomas Halvorsen	Bolaget äger andelar i främst ett stort antal regionala utvecklingsbolag. Uppgiften är att genom finansiell och industriell kompetens och ekonomis- ka resurser underlätta deras expan- sion.
Spira Invest	25.0	5.0/5.1	Lantbrukskoopera- tionen och närstående,	Bo Söderberg Bertil Danielsson	Förvaltningsbolag med industriell inriktning, främst livsmedel och skog.

Volvo, Procordia m fl.

74

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engage.	Ägarandel/	Övriga större	VD/Fondens	Kommentarer
	mang.	rösträtts-	delägare	styrelserepr.
	mkr	andel, %

Swedish Genetic
Investment (SGI)

63.6

33.3/45.0

SIB invest, SPP/AMF-P

Ragnar Lundgren
Bertil Danielsson

Svenska Bota
Läkemedel

7.3

10.5/10.0

Hagströmer Fondkom-
mission, företags-
ledningen, ett stort
antal läkare

Bo Lindberg

Svenska Enerek

1.0

22.2/20.0

Pilen AB.
företagsledningen

Anders Granqvist

Stig Nordfelt

Holdingbolag för bioteknikföretaget
Karo Bio. Ytterligare kapitaltill-
skott om 50 mkr kommer att ges under
januari 1991.

Marknadsföring av generiska läke-
medel i endosförpackningar samt
värdepappershandel.

Uwelast	2.0	30.0/30.0 Four Seasons VC,	Martin Holm
		företagets grundare	Lars-Olof Gustavsson

Bolaget tillverkar och marknadsför
system för energistym., larm,
brandlarm och vattendetektering i
fastigheter.

Uwelast tillverkar formgjutna poly-
uretaner för industriändamål (mem-
bran till högtryckspressar, belägg-
ning av valsar för pappersindustrin
m m).

75

Fem år i siffror

Skr. 1990/91:164

Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

	1986	1987	1988	1989	1990
Grundkapital vid ärets slut	2.150	2.350	2.350	3.000	3.500
do, uppindexerat med konsumentprisindex	4.172	4.588	4.862	5.836	6.974
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden	5.610	6.639	7.953	9.728	12.218
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden	12.126	11.526	17.275	23.409	19.260
Värdepappersportfölj vid årets slut.
anskaffningsvärden	4.734	5.554	6.395	8.630	10.499
Värdepappersportfölj vid årets slut.
marknadsvärden	11.250	10.441	15.718	22.311	17.541
Nettoplaceringar under året	235	208	-242	1.425	400
Realt resultat	3.512	-1.016	5.475	5.160	-5.287
Totalavkastning, %	+45	-7	+51	+31	-19
Index för fondens portfölj, förändring, %	+47	-9	+54	+32	-23
Förändring av totalindex (Veckans Affärer). %	+51	-8	+51	+24	-30

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till
fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i
ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real av-
kastning räknas grundkapitalet varje år upp med föränd-
ringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokfö-
ringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balan-
serade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då
tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden
ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven" i värdepap-
persportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp
och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna
har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama
anger då hur mycket pengar som netto disponerats för
köp resp frigjorts genom försäljningar.

Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen.
Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingå-

ende fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.
Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på föl-
jande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisationsvinst-
netto ± värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till
fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och
korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen
(exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska vär-
depapper, justerat för köp och försäljningar.

76

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensions-
fonden. Fondens uppgift är att förvalta medel,
som används för att huvudsakligen förvärva ak-
tier. Femte AP-fonden har samma inriktning
och uppgifter som fjärde AP-fonden och är
underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla
högst 1 % av det sammanlagda anskaffnings-
värdet för de medel som första-tredje fondsty-
relserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988.
Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden
har tilldelats 2.000 Mkr tom 1990. Femte AP-
fonden skall till första-tredje fondstyrelserna
varje år överföra en reell avkastning på 3 %.
Hänsyn tas till hur länge kapitalet har dispone-
rats.

78

VDs kommentar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

1990 har varit ett ovanligt händelserikt år med
betydelsefulla inrikespolitiska händelser. Det
har inneburit regeringskris och press på den
svenska valutan vilket i sin tur har inneburit en
stramare ekonomisk politik med ett högt ränte-
läge.

Även internationellt har de politiska föränd-
ringarna varit stora och snabba. I Östeuropa och
Sovjet har det haft en så stor omfattning att man
kan tala om ett ekonomiskt systemsamman-
brott. I mellanöstern har det labila läget blivit än
mer allvarligt sedan Irak invaderat Kuwait med
åtföljande motåtgärder från FN.

Inom finansmarknaden har svårigheter uppstått
såväl internationellt som nationellt. Omfatt-
ningen är svårbedömd. Effekten har dock blivit
oro och pressade kurser.

Det förefaller som om detta har starkt påverkat
världsekonomin. Den utdragna högkonjunktu-
ren under 80-talet har ersatts av en tid med
vikande konjunkturer. Det är idag svårt att be-
döma djupet och längden av en period med
lägre ekonomisk aktivitet. Framför allt är det
svårt att bedöma den utrikespolitiska utveck-
lingen som innehåller bl a kriget i mellanöstern
och Sovjets inrikespolitiska utveckling. Sam-
mantaget är det nu rimligt att räkna med en
längre tid av lägre ekonomisk aktivitet. Förmod-
ligen kommer ingen återhämtning i världskon-
junkturen före år 1992.

Fonden började sin verksamhet när börsen stod
som högst under 1989 och har därefter arbetat

på en fallande börs. Under 1990 föll börsen med
31%.

Femte AP-fonden har under verksamhetsåret
1990 fortsatt att efterhand bygga upp aktieport-
följen med ungefär samma inriktning som un-
der 1989. Fondens aktieköp har varit ungefär
dubbelt så stort under 1990 jämfört med föregå-
ende år. Fonden var då aktiv enbart andra halv-
året. Portföljen hade i slutet av 1990 ett mark-
nadsvärde av 1.272 Mkr. Marknadsvärdet på
aktieinnehavet har minskat i värde med 388
Mkr i förhållande till anskaffningsvärdena un-
der 1990. Avkastningskravet har kunnat täckas
genom utdelningar och räntor.

Bert Ekström

79

Värdepappersportföljen 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

1990 kan karaktäriseras som ett år då grunden
har lagts för femte AP-fondens uppbyggnad.
Vid ingången av 1990 hade fonden varit verk-
sam endast ett halvt år och marknadsvärdet på
portföljen låg då på ett värde av 468.147 Kkr.
Tillskjutet grundkapital uppgick till 500.000
Kkr. Under året har ytterligare kapital tillförts
och grundkapitalet uppgick 1990-12-31 till
2.000.000 Kkr. Aktieportföljen har successivt
ökat i takt med tillskjutet grundkapital och an-
skaffningsvärdet 1990-12-31 var 1.660.918 Kkr.
På grund av den vikande aktiemarknaden var
marknadsvärdet 1.271.889 Kkr. För att möjlig-
göra köp vid gynnsamma tillfällen har likvidite-
ten hållits förhållandevis hög.

Under året har vissa försäljningar gjorts i sam-
band med bytesaffärer inom olika aktieserier.
Detta har tillfört fonden en realisationsvinst på
netto 4.337 Kkr.

Fondens fem största engagemang av den totala
portföljen till marknadsvärden per 1990-12-31
framgår av fig 2.

54%
övriga

Aktieportföljen är i huvudsak koncentrerad till
större svenska företag. En jämförelse med Vec-
kans Affärers (VA) branschfördelning görs i
figl, avseende enbart den svenska portföljen
per 1990-12-31.

Figur 2

Figur 1

I sex företag har fonden uppnått en kapitalandel
över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-
tal och röster.

Företag	% andel av aktiekapital röster
Bahco	3,3	2,2
Perstorp	2,7	1,3
AGA	1,5	1,8
Pharos	1,5	1,5
Export-Invest	1,4	0,6
Cardo	1,1	1,1

80

V ärdepappersportföljen 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som
styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.
Två utländska företag är representerade i fon-
dens portfölj, Hoffman La Roche och Hafslund
Nycomed. Fonden har funnit dessa företag in-
tressanta som komplettering till den svenska
portföljen.

HOFFMAN LA ROCHE är en schweizisk kemi-
koncern med en omsättning under 1990 på ca
10,5 Mdr CHF. Hälften av tillverkningen utgör
läkemedel, resterande är fördelat mellan vita-
miner, finkemi och diagnostika samt doft- och
smakämnen. Under 1990 köptes majoriteten
(60 %) av Genentech (USA), världsledande i ut-
vecklingen av biokemisk läkemedelsproduk-
tion.

HAFSLUND NYCOMED är ett norekt bolag,
som har sin största verksamhet inom läkemedel,
kontrastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning
av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av
röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-
nipaque den dominerande, både omsättnings-
mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya
kontrastmedel inom befintliga och nya använd-
ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-
växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata
energileverantör.

Omsättningen 1990 i Hafslund Nycomed vän-
tas bli ca 3,5 Mdr NOK.

81

6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Förvaltningsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-
cerats på sätt som framgår av balansräkningen
och särskilda specifikationer över fondens
värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens
reglemente föreskriver att tillgångarna skall
bokföras till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1990 före
överföring till första-tredje AP-fondstyrelsema
visar ett överskott på 57 Mkr. Det reala resulta-
tet före överföring till första-tredje AP-fond-
styrelsema visar ett underskott på 433 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder 1990-12-31 i övrigt framgår
av efterföljande resultaträkning samt balansräk-
ning.

Antalet anställda vid fondens kansli har under
1990 varit fyra personer. I löner och ersättning-
ar till styrelse och verkställande direktör har
utgått sammanlagt 1.470 Kkr och till övriga an-
ställda 759 Kkr.

Stockholm 1991-02-13

Johan Björkman

Ordförande

Klas Eklund
Vice ordf

Tore Andersson

Uno Ekberg

Bill Fransson

Sven Hegelund

Perolof Holst

Egon Jacobsson

Jaan Kolk

Carl Langenskiöld

Hans Mattson

Anders Milton

J^emar Nordengpén

/Bert Ekström
Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 1991-02-14.

Pål Wingten

Aukt revisor

Mats Josefsson
Bankinspektör

Karl-Evert Oskarsson
Förbundskassör

Håkan Vestlund
Kommunalråd

82

Skr. 1990/91:164

Resultaträkningar Bilaga 3

Bokföringsmässigt resultat

Kkr

RÖRELSEN

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nettoresultat före överföring

till 1—3 AP-fondstyrelsema

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

Bokföringsmässigt nettoresultat

1990	1989 1/7-31/12
19.735
38.836	8.154
- 227	5
- 5.250	-2.694
- 327	- 144
52.767	5.311
4.961	1.429
- 624	—
57.104	6.740
- 40.961	-4.070
16.143	2.670

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema 57.104

Förändring av ej realiserade vinster/förluster —387.588

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föiluster —330.484

6.740

-1.441

5.299

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) —103.325

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före
överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema —433.809

-5.019

280

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Underskott i förhållande till realt resultatkrav

- 40.961

-474.770

-4.070

-3.790

83

Kkr

Balansräkningar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

1990-12-31

Bokf Markn

värden värden

1989-12-31

Bokf Markn

värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument	397.101	397.101	49.516	49.516
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	4.142	4.142	883	883
	401.243	401.243	50.399	50.399
Anläggningstillgångar
Aktier (Not 4)	1.660.918	1.271.889	469.588	468.147
Inventarier (Not 5)	881	881	1.011	1.011
	1.661.799	1.272.770	470.599	469.158
Summa tillgångar	2.063.042	1.674.013	520.998	519.557

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder	61	61	163	163
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	489	489	665	665
Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema	40.961	40 961	4.070	4.070
Övriga kortfristiga skulder	2.718	2.718	13.430	13.430
	44.229	44.229	18.328	18.328
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	2.000.000		500.000
Uppindexerat grundkapital		2.108.344		505.019
Ackumulerat överskott från föregående år	2.670		—
Ackumulerat underskott i förhållande till
resultatkrav		- 3.790		—
Årets resultat	16.143		2.670
Årets underskott i förhållande till
resultatkrav		-474.770		-3.790
	2.018.813	1.629.784	502.670	501.229
Summa skulder och fondkapital	2.063.042	1.674.013	520.998	519.557

Ställda panter

Ansvarsförbindelser

INGA

INGA
INGA

84

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärde på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid
beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmeto-
den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-
ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-
fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR
Kkr

Not 1 Förvaltningskostnader

Personal- och styrelsekostnader

Lokalkostnader
Administrationskostnader
Informationskos tnader
Arvoden

Övriga kostnader

3.328

802

264

313

533

___10

5.250

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautrustning

184

143

327

85

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondsstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet
beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsu-
mentsprisindex för december 1990 uppgår till 213,9. Avsättning skall göras i den reala redovisningen
motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv datum	Belopp	Index	Nuvärde 901231	Antal dagar	Avkast krav	Avsättn
900101*	505.019	192,8	560.288	360	16.809	55.269
900102	100.000	199,0	107.487	358	3.207	7.487
900123	200.000	199,0	214.974	337	6.037	14.974
900423	200.000	205,2	208.479	247	4.291	8.479
900523	200.000	206,4	207.267	217	3.748	7.267
900601	150.000	206,2	155.601	189	2.451	5.601
900823	150.000	209,6	153.077	127	1.620	3.077
901023	500.000	213,4	501.171	67	2.798	1.171
	2.005.019	213,9	2.108.344		40.961	103.325

-2.005.019

103.325

• Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10 och 11

Not 5 Inventarier
Anskaffningsvärde	1.352
Ackumulerade avskrivningar	-471
Bokfört restvärde	881

86

Värdepappersinnehav 1990-12-31

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Kkr)

%-andel av

Företag	Antal		Förändr.	Anskaffning- värde	Marknads- värde	aktie- kapital	röster
Svenska värdepapper, aktier noterade
Aga	A bu	468.300	421.800	131.754	119.417	1,49	1,75
Aga	A fr	400	400	101	102
Aga	Bbu	172.000	143.300	43.842	41.280
Aga	Bfr	64.000	-59.500	15.517	17.280
Bahco	Bbu	299.000	261.100	82.526	74.750	3,30	2,24
Bahco	Bfr	51.300	23.100	15.354	13.030
Bilsped	B bu	217.100	217.100	32.828	9.770	0,70	0,27
Cardo	bu	147.100	147.100	40.242	33.833	1,06	1,06
Cardo	fr	1.400	1.400	382	322
Custos	A bu	96.300	78.100	16.083	12.519	0,30	0,28
Custos	A fr	1.700	1.200	403	221
Custos	Bfr	41.100	41.100	4.733	4.521
Electrolux	Bfr	237.400	98,400	62.747	37.984	0,33	0,01
Ericsson	Bfr	164.500	164.500	28.224	29.610	0,08	0,00
Export-Invest	A bu	26.600	-5.000	2.268	2.128	1,43	0,58
Export-Invest	A fr	800	-7.100	67	61
Export-Invest	B bu	197.900	163.800	16.253	13.853
Export-Invest	Bfr	60.900	39.200	5.467	3.898
Fabege	Bbu	15.000	15.000	1.369	630	0,09	0,05
Fabege	Bfr	10.000	10.000	911	400
Investor*	A bu	328.400	288.100	55.517	36.781	0,59	0,53
Investor*	A fr	43.500	33.700	7.204	4.872
Investor*	Bfr	103.550	76.250	19.345	11.080
Perstorp	B bu	418.700	316.200	89.961	73.271	2,66	1,27
Perstorp	Bfr	143.850	136.250	27.601	25.174
Pharos	A bu	250.660	227.460	40.032	36.346	1,48	1,48
Pharos	A fr	3.080	3.080	517	447
Providentia*	A bu	209.600	152.000	27.797	14.882	0,42	0,38
Providentia*	A fr	27.850	26.350	3.693	2.033
Providentia*	Bfr	68.300	57.400	9.063	4.644
Sandvik	A bu	220.100	178.800	61.838	50.183	0,67	0,56
Sandvik	A fr	7.200	5.200	1.628	1.627
Sandvik	Bfr	136.450	131.150	28.418	30.838
SCA	A bu	194.500	194.500	22.289	17.505	0,46	0,37

• Fondemission

87

Värdepappersinnehav 1990-12-31

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Företag	Antal		Förändr.	Anskaffning- värde	Marknads- värde	%-andel av
Företag	Antal		Förändr.	Anskaffning- värde	Marknads- värde	aktie- kapital	röster
SCA	B bu	272.400	215.400	26.746	23.426
SCA	Bfr	327.900	205.900	36.953	27.871
SHB	A bu	57.000	57.000	5.062	5.244	0,04	0,04
Skanska	Bbu	285.100	155.400	125.080	80.683	0,49	0,30
Skanska	Bfr	22.400	11.900	10.269	6.272
SKF	A bu	121.000	121.000	16.934	8.228	0,80	0,25
SKF	Bbu	371.700	371.700	42.259	24.904
SKF	Bfr	366.700	366.700	53.396	24.202
Stora	A bu	60.700	2.800	20.926	15.175	0,25	0,20
Stora	A fr	33.500	0	10.989	8.375
Stora	Bfr	54.200	0	18.930	13.550
Sydkraft	A bu	887.900	719.500	121.903	114.539	0,83	1,21
Sydkraft	A fr	94.800	94.800	13.615	12.229
Volvo	A bu	19.463	19.463	9.172	4.184	0,37	0,15
Volvo	Bbu	170.600	95.600	67.163	33.267
Volvo	Bfr	99.600	25.900	42.768	20.518
Totalt				1.518.139	1.147.959

Övriga värdepapper noterade (konvertibla skuldebrev, teckningsoptioner)

Bilspedition	Konv	4.840.000	4.840.000	12.330	5.566
SCA	Opt	8.000	0	9.758	4.960
Totalt				22.088	10.526
Utländska värdepapper, aktier
Hafslund	A fr	325.500	325.500	54.819	49.167	0,50	0,70
Roche Holding		3.880	3.880	65.872	64.237	0,00	0,00
Totalt				120.691	113.404
Totalt innehav				1.660.918	1.271.889

Under 1990 har erlagts

i courtage ca

i oms skatt ca

4,3 Mkr

12,5 Mkr

88

Revisionsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisiorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år 1990.
Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del
av räkenskaperna, protokoll och andra hand-
lingar, som lämnar upplysning om fondstyrel-
sens förvaltning, inventerat de under fondsty-
relsens förvaltning stående tillgångarna samt
vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings
Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de
värdepapperstransaktioner, som fonden företa-
git under 1990, eller mot det sätt på vilket de-
samma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärk-
ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1991-02-14

Pål Wingren
Aukt revisor

Mats Josefsson

Bankinspektör

Karl-Evert Oskarsson
Förbundskassör

Håkan Vestlund
Kommunalråd

89

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1990/91:164

Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Danderyd, f 1944

Direktör, BBT AB

Ordförande

Monica Sundström, Nacka, f 1941
Förbundsdirektör, Landstingsförb
Vice ordförande tom 90-03-15

Klas Eklund, Stockholm, f 1952
Ordförande, Produktivitetsdelegationen
Vice ordförande from 90-04-19

Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Avtalssekreterare, LO

Jan Blomberg, Lidingö, f 1939
Direktör, Procordia, tom 90-12-31

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936
Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör, Sv Turistråd, from 91-01-01

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947
Ekonom, LO

Bo Hjem, Stockholm, f 1930

Direktör, Sveriges Läkarförb, tom 90-02-15

Perolof Holst, Nässjö, f 1934

Kommunalråd, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

VD, Vin & Sprit AB

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950

Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924
Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933
Kommunalråd, Södertälje kommun

Anders Milton, Uppsala, f 1947

VD, Sveriges Läkarförb, from 90-02-15
Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934
Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Marika Nordström, Göteborg, f 1938
l:e vice ordf, SHSTF, tom 90-12-31

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Samhall

Göran Elgfelt, Täby, f 1932
f d Kommunalråd, Täby kommun

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947

Ekon dr, Holen Network AB

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946

Ekonom, Sv Träind arb förb

Åke Hillman, Västerås, f 1942

Kommunalråd, Västerås kommun, tom 90-02-15

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

Borgarråd, Stockholms kommun, from 90-02-15

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937

Psykolog, Kooperativa Förbundet

Anders Lindström, Styrsö, f 1945
Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Arne Lökken, Stockholm, f 1939

Förbundsordf, Beklädnadsarb förb

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928
Ambassadör, from 91-01-01

Peter Nygårds, Huddinge, f 1950

Kanslichef, Sv Industritjänstemannaförb

Gunnar Skareil, Täby, f 1944

Departementsråd, Finansdep from 90-04-19

Ingemar Skogö, Stockholm, f 1949

Statssekr, Kommunikationsdep, tom 90-12-31

John Åström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet

90

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 3

REVISORER

Pål Wingren, Auktoriserad revisor
Öhrlings Reveko AB

Ordförande

Mats Josefsson, Bankinspektör

Bankinspektionen

Håkan Vestlund, Kommunalråd
Gävle kommun

Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör
Sv Kommunalarb förb

PERSONAL

Bert Ekström, VD

Ann-Mari Werin

Gun Lundqvist, tom 90-10-05

Erland Juhlin, from 90-03-01

Lisbeth Bäckbom, from 90-10-29

91

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1990

• Sydfondens grundkapital har genom årets rekvisition
på 594 mkr nu uppnått slutbeloppet 3.452 mkr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden
uppgick vid årsskiftet 1990/91 till 4.063 mkr mot
4.700 mkr ett år tidigare.

• Aktiekurserna sjönk under året med 30,4% enligt
Veckans Affärers totalindex. Fondens börsportfölj
gick 3 procentenheter bättre.

• Genom att hålla en hög likviditet begränsade sig dock
nedgången av värdet på de samlade tillgångarna till
21,1%.

• Fonden köpte under året noterade värdepapper för
535 mkr och sålde för 431 mkr.

• I nyemissioner placerades tillsammans 31 mkr varav
20 mkr i onoterade bolag.

• Fondens fem största innehav var vid utgången av året
Astra, Ericsson, Volvo, SCA och Sydkraft och svarade
för 47% av den totala börsportföljen.

• Utdelningskravet täcktes av rörelseresultatet drygt två
gånger medan det reala resultatet i förhållande till
kravet innebar ett betydande underskott, 1.633 mkr.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

94

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 4

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISORER

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom
regeringens beslut den 19 april 1990 förordnats för tiden intill dess
balansräkningen för fonden fastställts under 1991.

NILS HORJEL,

Stockholm.

Styrelsens ordförande.
F.d. landshövding,
teknologie doktor,
ordf. Swedair AB och

Företagsfinans. AB.

GÖRAN JOHNSSON,

Olofström.

Vice ordförande.

Biträdande förbundsordförande
Svenska Metallindustri-
arbetareförbundet.

MONICA BÄCKMAN,

Oskarshamn.

Ordinarie ledamot.

Ombudsman, Svenska
Kommunalarbetareförbundet,
Kalmar.

PER OLOF HOLMQVIST,
Arlöv.

Ordinarie ledamot.

Verkställande direktör
Exab i Burlöv AB,
Arlöv.

YNGVE KÄLLSTAD,

Växjö.

Ordinarie ledamot.

F.d. försäljningsingenjör

Telub AB, Växjö.

INGER NILSSON,

Staffanstorp.

Ordinarie ledamot.

Finanschef Malmö kommun,
Malmö.

YNGVE SÖDERBERG,

Värnamo.

Ordinarie ledamot.
Fabriksarbetare Värnamo
Gummifabrik, Värnamo.

ÅKE ZETTERSTRÖM.

Malmö.

Ordinarie ledamot.

F.d. direktionsledamot
Kooperativa Förbundet KF,
Stockholm.

BO ANDERSSON.	ERIK MELLGREN,	BROR OSCARSSON.
Malmö.	Jönköping.	Jönköping.
Suppleant.	Suppleant.	Suppleant.
Projektchef Folksam,	Direktör HSB,	F. d. personalchef
Stockholm.	Jönköping.	Munksjö AB. Jönköping.

LLLA SÖDERDAHL.

Lönsboda.

Suppleant.

Konfektionsarbetare
Junesco i Lönsboda AB.

CARL AXEL ZACHRISSON.

Täby.

Verkställande direktör.

REVISORER

SVEN SANTESSON.
auktoriserad revisor.
Ernst K- Young AB.

LENNART OLSSON,
auktoriserad revisor.

Lindebergs Revisionsbyrå AB.

LARS-REIK ROSBERG,
direktör.

Bankinspektionen.

95

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

FEM ÅR I SAMMANDRAG (MKR)

FONDKAPITAL OCH GRUNDKAPITAL

Ackumulerade värden, mkr

	1986	1987	1988	1989	1990
GRUNDKAPITAL Årets tillskott	542	691	516	558	594
Ackumulerat tillskott	1.093	1.784	2.300	2.858	3.452
Nuvärde vid resp, års slut, indexerat med konsumentprisindex	1.151	1.921	2.577	3.334	4.338
FONDKAPITAL Enligt balansräkning	1.146	2.024	2.761	3.428	4.177
Enligt real redovisning	1.418	1.837	3.242	4.546	3.917
Ackumulerat realt resultat	267	-84	665	1.212	-421
BÖRSPORTFÖLJ Marknadsvärden	1.316	1.764	2.955	4.354	3.174
Anskaffningsvärden (inkl, courtage och värdepappersskatt)	1.044	1.951	2.474	3.236	3.437
Dold reserv	272	- 187	481	1.118	-263
INTÄKTER OCH RESULTAT Aktieutdelning	15	30	57	77	104
Ränteintäkter, netto	12	14	22	57	99
Realisationsvinster, netto	54	204	222	86	102
Rörelseresultat	65	236	295	208	285
ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP FONDSTYRELSERNA Årets	26	49	75	99	130
Ackumulerat	42	91	166	265	395

96

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 4

ÖVERSIKT AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

OMVÄRLDEN

Ar 1990 kommer sannolikt gå till historien som
ett år med flera händelser och processer av mvc-
ket stor betydelse för den politiska och ekonomis-
ka utvecklingen i världen. Härmed avses sam-
hällsförändringarna inom Sovjetunionen inkl
Baltikum och övriga Östeuropa innebärande
starten till frigörelse och demokratisering med
ett riskfyllt och mödosamt avsked till planekono-
min och övergången till ett öppnare samhälle
med privatägande och marknadshushållning.
Inom detta skeende låg sammanbrottet inom
DDR och det därefter snabbt följande samgåen-
det mellan Västtyskland och DDR till ett stort fö-
renat Tyskland. Aven konflikten mellan Irak och
Kuwait kan fä betydande politiska och ekonomis-
ka konsekvenser om den utvidgas och blir lång-
varig.

Bankväsendet i flera länder har kommit under
betydande press. I USA har sparbankerna under
några år fatt vidkännas mycket stora förluster till
följd av främst expansiv fastighetskreditgivning.
Flera affärsbanker där har under senare tid kom-
mit in i ett nytt ansträngt skede sedan i första
hand storbankerna under tidigare år tyngts av
stora krediter till utvecklingsländer. Nu gäller
problemen främst inhemska fastighetslån.
Många banker har gått i konkurs eller fatt rekon-
strueras med skattebetalarnas hjälp. Utveckling-
en har skärpts av fallande aktiemarknader och
gjort bankerna mindre benägna att bevilja kredit-
er. Företeelsen går under beteckningen credit
crunch. Aven i Japan har bankema pressats ge-
nom nedgången för både aktier och fastigheter. I
vårt land har genom börsfall och nedgång på fas-
tighetsmarknaden betydande kreditförluster
framkommit hos banker och finansbolag.

Problemen inom finanssektorn är allvarliga ej
blott i sig genom att olika subjekts balansräkning-
ar försvagats. De utgör också en påtaglig risk för
att den väntade återhämtningen av konjunktu-
ren ej underbvggs och biträds av tillräcklig kredit-
försörjning och därigenom försvagas och för-
dröjes.

Konjunkturen inom OECD-området har un-
der året dämpats. Främst USA och Storbritan-
nien ligger före i konjunkturcykeln och i båda
länderna faller tillväxten kraftigt, något som i viss
mån även gäller Skandinavien. Samtidigt har ut-
vecklingen i Västtyskland och Japan varit stark
och väntas så förbli. Under förutsättning att de
militära stridigheterna i Mellanöstern ej leder till
nämnvärd utslagning av saudiarabisk produk-
tionskapacitet av råolja inom någon månad. Ixir råoljepriset ej ge någon
ytterligare negativ inverkan på konjunkturen.

SVERIGE

Den svenska ekonomiska utvecklingen känne-
tecknades av en svag och avtagande real tillväxt,
fortsatt hög inflations- och kostnadsutveckling
jämfört främst med västra Tyskland, låg men sti-

gande arbetslöshet, växande bytesbalansunder-
skott och ett relativt högt ränteläge. Medan den
totala tillväxten 1990 väntas bli en halv ä en pro-
cent, beräknas för 1991 som bäst stagnation.
Kärnfrågorna i ekonomiskt hänseende för det
svenska samhället är, som tidigare, att växla ner
den svenska kostnadsutvecklingen för att slå vakt
om industrisektorn i landet och att balansera av
de mycket kraftiga svenska industriinvesteringar-
na utomlands, främst inom EG med bl a utländs-
ka industriinvesteringar till vårt land. Ty annars
kommer vår industriella bas att fortsätta att krym-
pa, något som blir till allmänt förfång för hela vår
ekonomiska utveckling. Incitamenten för lång-
siktiga, balanserande utländska reala och finans-
iella investeringar i Sverige måste stärkas. Där
med skulle spelrummet för kortfristiga kapital-
rörelser med utlandet minska med sänkt tryck
uppåt på räntenivån. Möjligheterna för att varak-
tigt få ner den svenska räntenivån skulle öka. I
grunden ligger att bytesbalansunderskottet mås-
te arbetas bort.

Regeringens ekonomiska politik prioriterades
i högre grad mot kostnads- och inflations-
bekämpning. Avsiktsdeklarationen avseende
svenskt EG-medlemskap har nu åtföljts av beslut i

STOCKHOLMSBÖRSEN 1990 -

NÅGRA BRANSCHINDEX RELATIVT TOTALINDEX

De svenska börsföretagens vinstökningstakt
har under de senaste fyra åren i genomsnitt varit
avtagande och 1990 torde bli ett med tom vinst-
minskningar sammantaget. En konsolidering är
kanske möjlig för 1991. Tidigt i januari 1991 vär-
derades börsföretagens eget kapital till 85%. Me-
dan kurserna speglade en värdering av vinsterna
med ca 10 gånger låg direktavkastningen på
3.7%. Ett år tidigare var motsvarande nyckeltal

Riksdagen i frågan. Färdvägen mot en svensk an-
slutning till ERM-systemet torde därefter vara an-
given. I energipolitiken synes en bredare enighet
vara nådd om att uppskjuta kämkraftsaweckling-
en, något som torde vara positivt såväl för den
svenska industrins planering för investeringar i
Sverige som även utlandets bedömning av Sveri-
ge som värdland för nya projekt. De just anförda
åtgärderna är utomordentligt positiva.

Ar 1990 bjöd på stor dramatik, och bl a en rege-
ringskris i februari och en valutakris i oktober gav
upphov till kraftiga ränterörelser. Sett över hela
året sjönk den långa statslåneräntan (5 år) från
13,2% till 12,6% med en topp under vintern på
14,4%. Korträn toma representerade av sexmå-
naders statsskuldväxlar steg över året från 12,7%
till strax över 14%. I båda fallen var tendensen
vid årets slut nedåtriktad. Under en övergångstid
fram till hösten 1991 torde dock viss risk foreligga
för stora räntesvängningar främst beträffande de
korta räntorna. Det är en självklarhet men den
förtjänar att upprepas att det för en kapitalplace-
rare i allmänhet alltid är den långa räntan för
statsobligationer som är det nollaltemativ som
man har att utgå ifrån vid överväganden om fi-
nansiella investeringar.

140%, 14 gånger resp 2,0%. Den långa stats-
låneräntan har som angetts sjunkit under 1990
omkring 0,6 procentenheter till 12,60%. En be-
stående betydande sänkning av den långa
svenska räntan är en nyckelfaktor i börsbilden
vid sidan av företagens egen vinstutveckling. Där-
till kommer bl a likviditetsflödena till mark-
naden.

97

7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

PLACERINGSSTRATEGI
OCH RESULTAT

Stockholmsbörsen utvecklades starkt negativt
under 1990 med en nedgång av den allmänna
kursnivån på 30% efter de två föregående årens
starka uppgångar (1988: +51 och 1989: +24%).
Omsättningen sjönk med inemot en femtedel till
104 mdr och omsättningshastigheten föll till 14%
(1989: 16%). Det samlade börsvärdet sjönk med
242 mdr under 1990 till 558 mdr efter att i juli ha
varit uppe i 867 mdr.

Den största kursavvikelsen i positiv riktning
hade gruppen kemisk industri, som steg med 5%,
innehållande främst Astra. Gruppen utvecklings-
bolag sjönk med 20% och handelsföretagen med
26%. Övrig industri föll med 23%. Verkstads-
gruppen, med bl a såväl Ericsson som Volvo, och
rederierna föll däremot båda mer än genom-
snittet, ./. 33% resp./. 34%. Fastighets- och byggfö-
retag sjönk än mer nämligen med 48%. Bolagen i
16-i-toppgruppen gick som totalindex, liksom
bankema.

Målsättningen för 1990 med Sydfondens port
följ har varit att mot en bakgrund av som regel av-
tagande vinstökningstakt inom industrin i för-
ening med fortsatt oförmånlig svensk kostnads-
och inflationsutveckling öka engagemangen i fö-
retag med stark bas i första hand i Europa. Den
andra huvudmålsättningen har varit att begagna
sig av de goda förräntningsmöjligheter som pen-
ning- och obligationsmarknaderna erbjudit. Av-
vecklingen av valutaregleringen bedömdes nega-
tivt kunna påverka den svenska börsen, trots
nyöppnade möjligheter för privatpersoner att
flytta skattegynnat sparande till aktiemarknaden.
Udda innehav skulle rensas ut och portföljen
skulle vidare renodlas och koncentreras.

TIO STÖRSTA INNEHAVEN

31 DECEMBER 1990

	Marknads- värde, mkr	Andel, procent
Astra (2)	451	14,2
Ericsson (3)	375	11,8
Volvo (1)	231	7.3
SCA (4)	223	7.0
Sydkraft (7)	213	6.7
Stora (6)	206	6,5
Asea (9)	165	5.2
Skanska (5)	158	5,0
Perstorp (—)	< 140	4.4
Atlas Copco (—)	127	4.0
Delsumma	2.289	72,1
Övriga innehav	885	27,9
Totalsumma	3.174	100,0

Anm. (l)osv anger rangprdningen ett år tidigare.

Fondens största investeringar under 1990 blev
sålunda ca 130.000 ASEA, ca 433.000 Atlas Copco
och ca 393.000 Perstorp för tillsammans inemot
270 mkr. Innehaven i Gambo och Nobel komplet-
terades. Nytt innehav är United Tankers. Inom
bankgruppen har en viss omplacering till förmån
för Nordbanken ägt rum.

FONDENS BRANSCHFÖRDELNING

OCH MARKNADENS 1987—1990

Branschfördelning i procent

Fondens portfölj Marknaden enligt
Veckans Affärers index

	1990	1989	1988	1990	1989	1988
Verkstäder	34.1	33,3	22,5	31.1	31,9	27.4
Kemisk industri	18,6	12.1	7.0	11.4	10,5	8.9
Skogsindustri	13,5	12,8	27.5	8.1	7.4	9.2
Övriga företag	9.8	9.1	12,6	15,9	10.6	12.8
Fastighets/ Byggföretag	6.7	11.4	11.9	10.3	13.4	12.8
Handelsföretag	0.0	0.0	0.0	1.0	1.1	1,5
Rederier	0.5	0.7	0.0	0.8	0.6	0.5
Utvecklings- bolag	0.5	1.1	1.9	0.9	1.9	2.1
Förvaltnings- bolag	8.9	12.1	10.8	12.0	14,0	14,8
Banker	7.3	7.5	5.8	8.3	8.7	10,0
	100,0	100,0	100,0	100.0	100,0	100.0
Värdeökning resp allmän kursutveckling	-27	24	46	-30	24	51

Fondens deltagande i nyemissioner avsåg
SIAB:s nvemission där aktier tecknades för 11
mkr. När det gäller försäljningar avyttrades hela
innehaven i Bahco, Lundbergs och SeaLink lik-
som i Cominvest, Euroc och Inter Innovation. Ca
335.000 Procordia såldes. Positionen i Astra
drogs ner med ca 152.000 aktier och den i Erics-
son marginellt. Sammantaget hade fonden en
omsättning av 966 mkr med en nettoinvestering
av 104 mkr.

Fondens fem största innehav utgjorde tillsam-
mans en något högre andel av hela börsportföl-
jen, nämligen 47%, jämfört med årsskiftet
1988/89 (45%). Sammansättningen har ändrats
något genom att Sydkraft nu ingår i stället för
Skanska, och trots en viss nettoförsäljning är Ast-
ra fondens största position med en egen andel av
14.2% varefter kommer Ericsson med 11,8%.
Volvoinnehavet, vars volym i allt väsentligt bibe-
hållits, har minskat sin andel till 7,3%. Även fon-
dens tio största innehav har ökat sin andel av
portföljen till 72% (66%). Positionen i ASEA har
byggts upp till 5.2% och de i Perstorp och Atlas
Copco till 4,4 resp 4%. Antalet företag i portföl-
jen har dragits ner till trettio (35).

Sammanfattningsvis kan noteras att Sydfon-
dens portfölj utvecklats tre procentenheter bätt-
re än börsen i stort.

Skr. 1990/91:164
Bilaga 4

LIKVIDITETSFÖRVALTNINGEN

Vid sidan av att ha begränsade belopp räntebä-
rande på konton som transaktionslikviditet har
fonden under de senaste två åren genom förmed-
ling av banker placerat medel i penningmarkna-
den genom köp av företags- och kommuncertifi-
kat och marknadsbevis. 1 avsikt att nå en bättre av-
kastning har papper utställda av svenska staten
valts bort. På samma grund har obligationer ut-
ställda av bostads- och fastighetsfinansierande in-
stitut, ex Stadshvpotek och Spintab, köpts. Port-
följen av penningmarknadsinstrument på 531
mkr hade en genomsnittlig återstående löptid av
1,4 månader medan obligationerna på tillsam-
mans 219 mkr hade 1,3 års löptid. Direktavkast-
ningen på hela likviditeten blev 12,9% (10,9). Till
detta kommer ett övervärde i obligationsportföl-
jen på 2,4 mkr. Penningmarknadsportföljen gav
13.2%.

Som en följd av bl a nedgången på aktie- och
fastighetsmarknaderna har vissa finansbolag som
emitterat marknadsbevis ställt in betalningarna.
Fonden hade under året placerat 30 mkr i ett be-
vis utställt av Finans AB Nyckeln. Bolaget ställde
under oktober in betalningarna och ackord är fö-
reslaget med 75%. Fonden beräknar sin totala
förlust till 15 mkr vilket belopp belastat årets bok-
slut.

RESULTAT

Det bokföringsmässiga resultatet för 1990 in-
nebär att överföringen till 1—3 AP-fondstyrelser-
na täcks in av resultatet cirka två gånger, liksom
under 1989. Utdelningskravet har ökat starkt
från 99 till 130 mkr.

Nedgången av värdet på Sydfondens samlade
tillgångar begränsade sig till 21,1%.

Ett stort negativt realt resultat har uppstått. Ge-
nom börsnedgången har sålunda mer än hela det
övervärde i portföljen som fanns vid ingången av
1990 eliminerats och vidare har inflationskom-
Kensationen på det genom sista dragningen för-
öjda grundkapitalet mer än fördubblats. Fon-
den har startat 1991 med flera enskilda aktiein-
nehav med undervärden i förhållande till
anskaffningsvärdena, något som i viss mån kan
utgöra en restriktion i verksamheten. Fonden har
emellertid en relativt hög andel av totalkapitalet
placerat i räntemarknaden. Utgångsläget är där-
för gott inför återhämtningen av konjunkturen.

Täby i januari 1991

C A Zachrisson

98

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Första löntagarfondstyrelsen, Sydfonden, far här-
med avlämna förvaltningsberättelse för 1990 års
verksamhet jämte resultat- och balansräkningar.

RESULTAT

Rörelseresultatet för 1990 uppgick till 285 mkr
mot 208 mkr året innan. Efter avdrag för beräk-
nad överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema av
130 mkr (1989:99 mkr) redovisas ett bokförings-
mässigt resultat av 155 mkr mot 109 mkr föregå
ende år.

De finansiella intäkterna steg till 213 mkr (134
mkr), innehållande aktieutdelningar på 104 mkr
(77 mkr) och optionspremier på 10 mkr (—) samt
räntor på 99 mkr (57 mkr). Realisationsvinsterna
blev netto 102 mkr (86 mkr). Kostnader för av-
veckling av onoterade engagemang uppgick till 8
mkr, för nedskrivning av aktier i onoterat bolag
till 8 mkr samt beräknad förlust vid placering i
penningmarknaden 15 mkr. Förvaltningskostna-
derna steg något till 7,5 mkr (7,1 mkr).

Fondens reala resultat blev kraftigt negativt
Bakom detta ligger främst att som en följd av den
stora börsnedgangen, mer än börsportföljens
hela samlade övervärde eliminerades, 1.379 mkr.
1989 hade en ökning av övervärdet uppnåtts med
637 mkr. Härtill kom en ökning av fondens kapi-
tal genom att ytterligare medel rekvirerats samt
en mycket stor inflationskompensation, 10,9%
med 409 mkr (199 mkr). Underskottet i förhållan-
de till kravet blev 1.633 mkr (1989: överskott på
547 mkr).

Verksamhetens utfall för 1990 har medgett att
direktavkastningskravet om överföring av tre
procent av nuvärdet av de medel fonden rekvire-
rat med god marginal uppnåtts. Inflationsskyd-
det av fondkapitalet har däremot ej tillnärmelse-
vis kunnat infrias. Bakgrunden är konjunktur-
nedgången, den fortsatt oförmånliga svenska
pris-och kostnadsutvecklingen med åtföljande
högt ränteläge och hög inflation i förening med
bl a omvälvningar i Östeuropa samt Kuwaitkri-
sen. Detta har gett till resultat ett betydande all-
mänt börsfall i Stockholm.

STOCKHOLMSBÖRSEN 1986-1990

Veckans Affärers totalindex

Under sådana förhållanden hade endast en
placeringsstrategi som gått ut på att genom netto-
försäljning av aktier mycket kraftigt öka andelen
likvida medel kunnat nämnvärt reducera det rea-
la underskottet i förhållande till kravet. Styrelsen
har ansett att ett sådant uppträdande på aktie-
marknaden ej är förenligt med fondens syfte och

ställning. Den noterade portföljens värdeutveck-
ling har likväl med god marginal positivt avvikit
från börsen i stort Portföljen har således utveck
lats tre procentenheter bättre än börsen. Vidare
bör nämnas att de likvida medlen erhållit en god
förräntning.

UTVECKLINGEN AV
SYDFONDENS PORTFÖLJER

Börsportföljen

Sedan kurserna på Stockholmsbörsen åter-
hämtat sig efter de stora fallen under hösten 1987
och därutöver fortsatt att stiga fram till augusti
1989 vände trenden. Medan 1989 års börs hade
stigit med 24%, slutade 1990 års på en nedgång
av inte mindre än 30% enligt Veckans Affärers to-
talindex. Det förtjänar att noteras att kursnivån
vid 1990 års utgång likväl översteg den i oktober
1987 med gott och väl 25%.

Stockholmsbörsen inledde året med kursfall
under de tre första månaderna på tillsammans
10% varefter under april en svag återhämtning
skedde. Under maj men även juni vände den kraf
tigt uppåt och vid halvårsskiftet låg kurserna 4%
över nivån vid senaste årsskifte. Efter Iraks annek-
tering av Kuwait tidigt i augusti föll börsen kraf-
tigt under både augusti (J.12%) och september
(J.21 %). Även under oktober och november fort-
satte fallen varvid nivån vid utgången av novem-
ber låg hela 33% under årsskiftets. En viss åter-
hämtning ägde rum i december.

För Sydfondens del minskade värdet av börs-
portföljen med 27,5%, med hänsyn tagen till köp
och försäljningar men ej utdelningar, mot 30,4%
för hela börsen. Styrelsen hade i december 1989
valt att inför 1990 rekvirera hela medelsramen
och att i sin helhet placera beloppet räntebäran
de. Fonden har därför, i stället för att fullt ut delta
i kursnedgången på börsen, haft en ej obetydlig
del av sitt samlade kapital förräntat företrädesvis
på penningmarknaden men i viss mån även på
obligationsmarknaden. Detta har dämpat den
samlade nedgången av fondens reala fondkapital
jämfört med om en lägre likviditetsnivå valts. Den
sammanlagda nedgången av värdet på fondens
tillgångar begränsar sig därigenom till ca 21 %.

Fondens omsättning av noterade aktier var be-
tydligt mindre under året än under 1989 och
uppgick till 966 mkr (1989: 1.595 mkr) varav 535
avsåg köp (1.132 mkr) och 431 mkr försäljningar
(463 mkr). Av köpen avser nyemissioner 11 mkr.

Medan portföljens ingående marknadsvärde
var 4.354 mkr hade detta fallit till 3.174 mkr var-
vid ej blott hela det samlade övervärdet som
nämnts utplånats utan tom ett samlat undervär-
de uppstått på 263 mkr. Det bokförda värdet har
däremot stigit med 201 mkr till 3.437 (1989:3.236
mkr).

Med avsikten att avgränsa risker och att skapa
kompletterande intäkter till utdelningarna från
portföljen har fonden begagnat sig av options-
marknaden och utifrån det egna aktieinnehavet
utfärdat köpoptioner. De resultatavräknade in-
komsterna uppgår till 10 mkr och utgör därmed
ett nämnvärt bidrag till de totala intäkterna.

99

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

Den onoterade portföljen

”För småföretag som står utanför börsen är det
viktigt att det finns investerare som venture capi-
tal bolag som är villiga att gå in som delägare och
finansiera företagens expansion. Med en minori-
tetspartner kan entreprenören ha kvar kontrol
len över företaget" (SINDs pressmeddelande Nr
13/1990).

Sydfonden står för en liten del av den totala
venture capitai marknaden i Sverige. Styrelsen
anser denna marknad både viktig och intressant
och därför värd att stödja. Under 1990 har fon-
den vid nyemissioner tecknat aktier och konverti-
bla skuldebrev för 20,3 mkr.

Portföljen reducerades med sex företag genom
försäljning av fyra och konkurs av två samt utöka-
des med fyra engagemang. Portföljen omfattade
vid årets slut engagemang i tillsammans nio före-
tag. Inga aktieutdelningar liar erhållits medan 0,9
mkr erhållits i ränta på konverteringslån.

En av de nya investeringarna, Protego Infor-
mation AB, är ett sk Start-up dvs utveckling och
marknadsföring av en intressant ny produkt. Ge
nom de övriga tre engagemangen har fonden sat-
sat riskkapital i företag med ett bedömt skickligt
man agemen tteam för att skapa, utveckla och för-
valta lönsamma mindre företag.

SMG Swedish Machine Group AB bildades vid
halvårsskiftet 1986 genom att sammanföra ägan-
det av SMT Machine Company AB i Västerås och
AB Sajo Maskin i Vämamo. Avsikten var att för-
stärka och utveckla bolagen, som arbetar i den
mycket konkurrensutsatta verktygsmaskinbran
schen. Undem hösten 1989 konstaterades att de
operativa mål, som satts upp för bolaget, inte kun
de nås. Under 1990 har därför de två produceran
de företagen i Västerås och Vämamo sålts. De
drivs nu som två separata enheter. Aktieägarna
har under 1990 satt in totalt 78 mkr i bolaget, var-
av Sydfonden svarade för 3 mkr.

Enligt den konservativa bedömning, som Syd-
fonden tillämpar vid värdering av sina engage-
mang, har styrelsen beslutat att skriva ned hela
detta innehav i årets bokslut Det belopp, som kan
erhållas vid avyttring av aktierna, kommer i före-
kommande fall att redovisas som vinst det år då
försäljning sker.

Sydfonden har tidigare år vid granskningen av
de onoterade engagemangen gjort erforderlig av-
sättning till en riskreserv. I anslutning till nyss-
nämnda nedskrivning, har styrelsen bedömt att
några avsättningar för övriga innehav inte skall
göras i årets bokslut Riskreserven har därför helt
upplösts.

FINANSIERING OCH LIKVIDITET

Till fonden utbetalades i januari 1990 tillsam-
mans 594 mkr dvs hela årets tranch och den sista
medelstilldelningen vid gällande beslut av Riks-
dagen. Bakom beslutet låg styrelsens bedömning
att det med rådande och förväntade realräntor på
nominella placeringar vore fördelaktigast för
fonden att rekvirera och placera hela det tillgäng-
liga beloppet även om utsikterna för större net-
toinvesteringar i börsaktier i allmänhet bedöm-
des som mindre goda.

Fonden har sålunda hållit en betydligt högre
likviditet under 1990 än under 1989, varav följt
en något annorlunda struktur av de samlade in-
täkterna jämfört med 1989 års. 1 genomsnitt har
756 mkr varit placerade räntebärande. Direktav
kastningen blev 12,9% (10,9%) och övervärdet i
obligationsportföljen uppgick till 2,4 mkr.

Då Sydfondens mottagna aktieutdelningar
ännu ej fullt ut täcker den lämnade utdelningen
till 1—3 AP-fondstyrelsema samt förvaltnings-
kostnaderna har styrelsen funnit det nödvändigt,
i syfte att säkerställa direktavkastningskapacite-
ten och utan att göra sig beroende av framtagning
av realisationsvinster, att för de närmaste ett å två
åren låsa en del av den samlade likviditeten som
räntebärande placering. Därefter finns för fon-
dens del ett belopp i storleksordningen 500 mkr
tillgängligt för investeringar i aktier, när läget för
detta bedöms lämpligt. Därutöver far nya engage
mang finansieras genom försäljning av aktiepos
ter ur portföljen eventuellt i förening med viss
mera kortfristig upplåning.

DELTAGANDE 1 1990 ÅRS
BOLAGSSTÄMMOR

Inför 1990 års ordinarie bolagsstämmor hade
för de noterade aktiebolagen fonden överlåtit
rösträtt till fackliga organisationer i 26 fall av lika
många möjliga. I sex fall saknades facklig repre
sentation vid företagen. Vad avser de onoterade
företagen överläts rösträtt i ett fall medan i två fall
överlåtelse ej skett trots att fonden informerat om
möjligheten. I sju fall saknades facklig represen-
tation vid företaget

FACKLIG KONTAKTTRÄFF

Sydfonden anordnade den 27—28 augusti
1990 i Borgholm en facklig kontaktträff. Syftet
var att utveckla fondens kontakter och främja ett
ömsesidigt informationsutbyte med fackliga fö-
reträdare vid företag där fonden har större ak
tieinnehav. På konferensen som samlade inemot
trettio personer förutom fondens styrelse, fram-
trädde som föreläsare bl a ledande representan-
ter för ABB Sverige, Procordia och SCA samt
Metallindustriarbetareförbundet.

FONDKAPITALET

Fondkapitalet enligt bokföringen ökade under
året dels med rekvisitionen av medel från Riks-
försäkringsverket på 594 mkr, dels med årets net-
tovinst om 155 mkr och uppgick därmed till 4.177
mkr vid 1990 års slut (3.428 mkr).

Del reala fondkapitalet, bestående av det inde
xerade värdet av grundkapitalet och tidigare års
ansamlade resultat, utöver kravet, minskade un-
der 1990 från 4.546 mkr till 3.917 mkr.

ORGANISATION

Vid årets utgång bestod fondens kansli av fem
personer förutom verkställande direktören
(1989: 3).

Förvaltningskostnaderna samt avskrivningar-
na på inventarierna uppgick till 7.527 kkr (7.108),
en ökning med 5,9% (13,1). Kostnaderna utgjor
de 1,8 promille av de bokförda fondkapitalet jäm-
fört med 2,1 året innan.

ÄNDRADE PLACERINGSREGLER

Sedan Riksdagen hos Regeringen begärt en
översyn av löntagarfondernas placeringsregler
har en sådan gjorts inom Finansdepartementet

Utredningen, som avlämnades i december
1990, föreslår i sammandrag att löntagarfonder-
nas placeringsregler samordnas med de för Fjär
de och Femte AP-fondema. Löntagarfonderna
skulle, enligt förslaget få rätt att placera en tion-
dedel av tillgångarna i utländska aktier och vida-
re fem procent i fast egendom. Därutöver skulle
fonderna få lämna lån till och teckna garanti för
företag i vilket fondema har eller avser förvärva
aktier.

Placeringsmöjlighetema för likvida medel
skulle vidare utökas till att omfatta även utländs
ka obligationer och slutligen skulle fondema fa
rätt att handla i optioner, terminer och andra de
rivatinstrument. Utredningen understryker vik
ten av regler som i jämförelse med andra liknan-
de placerare ej i onödan hindrar fondema från
att uppnå god avkastning på medlen.

Styrelsen hälsar med tillfredsställelse utred
ningens förslag som är en positiv utveckling av
gällande placeringsregler och som bl a speglar
den ytterligare internationalisering och ekono-
miska och finansiella integration med omvärlden
som vårt land deltar i.

Sammanfattningsvis vill styrelsen understryka
att nedgången av fondens förmögenhet har ge
nom portföljsammansättningen kunnat begrän-
sas jämfört med börsutvecklingen i stort. Till
följd härav och genom att fonden under hela
1990 hållit en hög likviditet har utfallet av fon-
dens verksamhet enligt styrelsens uppfattning
blivit relativt tillfredsställande.

100

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

RESULTATRÄKNING (MKR)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT		1990	1989
Aktieutdelningar		104	77
Optionspremier netto	Not 1	10	-
Ränteintäkter netto	Not 2	99	57
Finansiella intäkter		213	134
Avgår:
Förvaltningskostnader	Not 3	7	7
Avskrivningar	Not 4	0	0
		-7	- 7
Realisationsvinster netto	Not 5	102	86
Avsättning till riskreserv	Not 6	-8	- 5
Nedskrivning av fordran	Not 7	-15	-
Rörelseresultat		285	208
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	Not 8	- 130	-99
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT		155	109
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till
1—3 AP-fondstyrelsema		285	208
Förändring av ej realiserade vinster	Not 9	- 1.379	637
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster		- 1.094	845
Avsättning for bevarande
av grundkapitalets köpkraft	Not 8	-409	- 199
Realt resultat inkl ej realiserade vinster		- 1.503	646
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema		- 130	-99
REALT RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL KRAV		- 1.633	547

101

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

BALANSRÄKNING (MKR)

	1990-12-31			1989-12-31
	Bokförda värden		Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
TILLGÅNGAR
Likvida medel		76	76	68	68
Kortfristiga placeringar	Not 10	750	753	215	215
Fordringar hos fondkommissionärer		-	-	14	14
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		15	15	0	0
Övriga fordringar	Not 7	15	15	0	0
Noterade aktier m m	Not 11	3.437	3.174	3.236	4.354
Onoterade aktier m m	Not 12	29	29	48	48
Inventarier	Not 4	1	1	1	1
SUMMA TILLGÅNGAR		4.323	4.063	3.582	4.700
SKULDER
Skulder till fondkommissionärer		2	2	24	24
L pplupna kostnader och förutbetalda intäkter		10	10	8	8
Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema		130	130	99	99
Övriga skulder	Not 1	4	4	3	3
Riskreserv	Not 6	—	-	20	20
SUMMA SKULDER		146	146	154	154
FONDKAPITAL
Grundkapital		3.452		2.858
Indexerat grundkapital			4.338		3.334
Ackumulerat resultat från tidigare år		570		461
Ackumulerat resultat i förhållande till krav			1.212		665
Arets resultat		155		109
Arets resultat i förhållande till krav			- 1.633		547
SUMMA FONDKAPITAL.		4.177	3.917	3.428	4.546
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL.		4.323	4.063	3.582	4.700

Ansvarsförbindelser: Utställda köpoptioner till ett lösenvärde av 162 mkr (marknadsvärde underliggande aktier 135 mkr)

102

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

FINANSIERINGSANALYS (MKR)

LIKVIDA MEDEL DEN 1 JANUARI	1990 283	1989 325
TILLFÖRDA MEDEL
Rörelseresultat	285	208
Ej medelspåverkande poster	-74	-86
Intemt tillförda medel	211	122
Tillskott grundkapital	594	558
Ökning av kortfristiga skulder	—	63
SIMMA TILLFÖRDA MEDEL	805	743
ANVÄNDA MEDEL
Överföring till 1—3 AP-fonderna	130	99
Nettoinvestering i värdepapper	109	671
Minskning av kortfristiga skulder	8	-
Ökning av kortfristiga fordringar	15	15
SI MMA ANVÄNDA MEDEL	262	785
LIKVIDA MEDEL DEN 31 DECEMBER	826	283
SPECIFIKATION LIKVIDA MEDEL
Ban k t i 11 g< >d< ihavan den	76	68
Kortfristiga placeringar	750	215
SUMMA LIKVIDA MEDEL	826	283

103

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

Not 1	OPTIONSPREMIER	1990	1989
	Under året influtna premier	19.970
	Premier optioner förfall 1991 (Redovisas i balansräkningen under övriga skulder)	- 3.453
	Premier lösta optioner (Redovisas i resultaträkningen under realisationsvinster)	16.517 -1.500
	Erhållna optionspremier för förfallna ej lösta optioner	15.017
	Erlagda optionspremier för återköpta optioner	-5.120
		9.897
Not 2	RÄNTEINTÄKTER
	Banktillgodohavanden	13.364
	Penningmarknadsinstrument	74.860
	Räntebärande obligationer	9.378
	Noterade konvertibla skuldebrev	608
	Onoterade konvertibla skuldebrev	867
	Övrigt	285
Not .3	FÖRVALTNINGSKOSTNADER	99.362
	Löner och ersättningar till styrelse övriga anställda	909 1.445	768 846
	Lönebikostnader	1.413	915
	Köpta (jänster/konsultarvoden	1.289	1.296
	I n f( »rma t i( >n skost n ader	538	751
	De på kostnader	90	694
	Lokalkostnader	742	626
	Resor, logi, traktamenten	305	444
	Övriga förvaltningskostnader	548	591
		7.279	6.931
Not 4	AVSKRIVNINGAR
	Avskrivningar har 1990 skett med tillsammans 266 kkr. På anskaffnings värdet avseende datautrustning har avskrivning skett med 30% och med 20% på övriga inventarier
	Inventariernas anskaffningsvärde	1.359	1.197
	Ackumulerad avskrivning	-849	-612
	Bokfört värde	510	585
Not 5	REALISATIONSVINSTER NETTO
	Vid beräkning av realisationsvinster/förluster vid aktieförsäljning har genomsnittsmetoden använts för noterade aktier.
	Realisationsvinster	136.218	101.106
	Realisationsförluster	- 33.832	- 15.282
		102.386	85.824

104

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

Not 6	AVSÄTTNING TILL RISKRESERV	1990	1989
	Ingående reserv	20.000	15.000
	Årets avsättning	8.030	5.000
	Ianspråktagande av reserv	-28.030	-
	Utgående reserv	0	20.000
	Anskaffningsvärdet på aktiema i Swedish Machine Group AB har skrivits ned med 28.030.
Not 7	NEDSKRIVNING AV FORDRAN
	Marknadsbevis på nominellt 30.000 i Finans AB Nyckeln har nedskrivits med 15.000. Fordran på 15.000 redovisas i balansräkningen under övriga fordringar.
Not 8	ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP FONDERNA
	Löntagarfondstyrelsen skall vaije år överföra en avkastning på 3% av gnindkapitalets nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring, 10,94% från årets böljan.
	Grundkapitalets ingående nuvärde	3.334.223
	Kapitaltillskott 1990	594.000
		3.928.223
	Grundkapitalets nuvärde 90-12-31	4.337.593
	Avsättning för bevarande av köpkraft	409.370
	Avkastningskrav 3%	129.837
Not 9	FÖRÄNDRING AV EJ REALISERADE VINSTER Övervärde portfölj noterade aktier Ingående övervärde	1.118.440	480.545
	Utgående övervärde	-262.291	1.118.140
	Förändring Övervärde portfölj räntebärande obligationer	- 1.380.731	637.595
	Ingående övervärde	0
	Utgående övervärde	2.388
	Förändring	2.388
	Nettoförändring ej realiserade vinster	- 1.378.343
Not 10	KORTFRISTIGA PLACERINGAR
	Företagscertifikat	283.000	115.000
	Kommuncertifikat	85.000	-
	Marknadsbevis	163.141	100.000
	Summa penningmarknadsinstrument	531.141	215.000
	Räntebärande obligationer, fastighetskreditinstitut	218.820	-
		749.961	215.000
	Marknadsvärde obligationer	221.208
	Övervärde	2.388
	Nominellt värde obligationer	230.000

105

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

VÄ RDEPAPPERSFÖRTECKN ING 1990-12-31

Not 11 I. NOTERADE FÖRETAG

	Innehav	Nettoförändring under 1990	Marknads- värde, kkr	Fondens andel i (%) av kapital röster
Aktier	(antal)	(antal)

Verkstäder

Asea A A fr	1)	307.100 29.550	+ 133.600 -3.950	145.873 14.184	0,56	0,66
Atlas Copco A fr	1)	151.100	+ 62.000	24.176
Bfr		668.933	+ 371.300	103.016	2,32	0,88
Electrolux B fr	1)	454.600		72.736	0,63	0,02
Ericsson B fr	1) 2)	2.084.000	+ 1.658.400	375.120	1,12	0,01
Nobel	2)	1.938.000	+ 1.150.100	112.404
fr		—	- 19.400	—	2,15	2,50
Volvo B	1)	1.143.700	- 50.000	223.021
Bfr		40.400		8.322	1,52	0,39

1.078.852

Kemisk industri

Astra A	1)	984.200	- 151.800	450.764	1,09	1,28
Perstorp B		448.000	+ 204.600	78.400
Bfr		308.885	+ 188.885	55.599	3,58	1,70

584.763

Skogsindustri

SCA B Bfr	1)	1.712.655 892.245	147.288 75.841	1,53	0,37
Stora A		505.900	126.475
A fr		152.500	38.125
Bfr		164.500	41.125	1,38	1,38

428.854

Bygg- och fastighetsbolag

Regnbågen A	2)	41.666	+ 13.666	1.792
B	2)	23.397	-9.541	842
Bfr	2)	196.770	+ 78.708	8.855	2,51	1,16
Reinhold City B		249.400	+ 34.400	12.969	1.81	0,98
Siab A	2)	251.000	+ 125.500	27.610
B	2)	29.600	+ 14.800	3.256	1,69	1,97
Skanska B	1)	559.600	+ 39.300	158.367
Bfr		—	-26.200	—	0,86	0,54

213.691

106

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

VÄ RDEPAPPERSFÖRTECKNING 1990-12-31

I. NOTERADE FÖRETAG

		Innehav	Nettoförändring under 1990	Marknads- värde, kkr	Fondens andel i (%) av
		Innehav	Nettoförändring under 1990	Marknads- värde, kkr	kapital	röster
Aktier		(antal)	(antal)
Förvaltningsbolag
Cardo		404.600		93.058
fr		—	-500	—	2,89	2,89
Investor A	2)	298.850	+ 202.950	33.471
A fr	2)	—	- 23.400	—
Bfr	2)	151.200	+ 94.400	16.178	0,56	0,44
Providentia A	2)	298.250	+183.950	21.176
A fr	2)	59.500	+ 35.700	4.344
Bfr	2)	306.000	+ 183.600	20.808	0,92	0,61
Sila A		—	-178.160	—
A fr		—	- 34.340	—
B		390.660	+ 212.500	15.626
Bfr		34.340		1.202	1.20	0,20
Skandia fr		655.400	+19.700	76.026	0,85	0,85

281.889

Banker

Nordbanken	1.511.800	+ 707.800	63.496	0,88	0,88
S E Banken A	1.196.400		66.998	0,47	0,47
SHBA	990.800	-240.000	91.154
Bfr	2) 111.480	+ 111.480	10.591	0,72	0,72

232.239

Övriga företag

Gam bro B Bfr	412.100	+ 125.000 - 35.000	56.870	1,53	0,79
Jeppson Pac B	117.250		9.380	5,43	3,73
Procordia A	158.554	- 190.000	22.990
Bfr	—	- 144.507	—	0,06	0,09
Skrinet B	370.000		14.800	11,39	8,10
Strål fors B fr	108.400		7.588	2,04	1,22
Svdkraft A	523.350		66.465
C	1.176.050		147.006	1,43	0,79
Sydostinvest B	125.000		2.000	2,72	1,22
United Tankers B fr	476.500	+ 476.500	16.201	3,92	1,88

343.300

107

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

I. NOTERADE FÖRETAG

Konvertibla skuldebrev	Marknadsvärde, kkr
Asea, 12% 85/91	5.114
Perstorp, 11,25% 87/92	5.596
	10.710
SAMMANDRAG NOTERADE FÖRETAG	Marknadsvärde, kkr
Aktier
Verkstäder	1.078.852
Kemisk industri	584.763
Skogsindustri	428.854
Bvgg- och fastighetsbolag	213.691
Förvaltningsbolag	281.889
Banker	232.239
Övriga företag	343.300
	3.163.588
Konvertibla skuldebrev	10.710
SUMMA MARKNADSVÄRDE	3.174.298
SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE	3.436.589

Anm. Anskaffningsvärdet innefattar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning av marknadsvärdet har lägsta betalkurs
den 28 december 1990 använts. Om betalkurs saknas har senaste köpkurs använts.

Under 1990 har courtage er lagts med 3.430 och omsättningsskatt med 9.538.

Följande aktieinnehav har i sin helhet salts under 1990:

Bahco B	66.000	Lundbergs B	334.965
Bfr	33.300	Bfr	20.735
Cominvest B	98.900	Sea-Link A fr	30.500
Euroc B fr	28.129	Bfr	474.500
Inter Innovation B	26.900

108

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 4

VÄ RDEPAPPERSFÖRTECKNING 1990-12-31

I. NOTERADE FÖRETAG

1) Köpoptioner har utställts med underliggande aktier i:	Antal aktier	Marknads- värde kkr
Asea A	25.000	11.875
Astra A	81.000	37.098
Atlas Copco A fr	110.000	17.600
Electrolux B fr	136.000	21.760
Ericsson B fr	50.000	9.000
SCA B	50.000	4.300
Skanska B	116.000	32.828
Volvo B	2.000	390
SUMMA MARKNADSVÄRDE		134.851
SUMMA LÖSENVÄRDE		161.700

2) Fond-, nyemission eller split har under året skett i dessa företag:

Ericsson	S 5:1	Providentia	F 3:2
Investor	F 3:2	Regnbågen	F 2:3
Lundbergs	F 1:2	SHB	F 1:10
Nobel	F 1:1	Siab	N 1:1

Not 12 n. ONOTERADE FÖRETAG

	Innehav	Nettoförändring under 1990	Anskaffn- värde, kkr	Fondens andel i (%) av
	Innehav	Nettoförändring under 1990	Anskaffn- värde, kkr	kapital	röster
Aktier	(antal)	(antal)
A & C Collection AB	1.500		300	25,0	25,0
Connova Invest AB	10.000	+10.000	3.300	8,9	4,6
First Group AB	22.000	+ 22.000	3.300	31,1	24,8
Ideon AB	300		440	1,0	1,0
Protego Information AB	4.000	+ 4.000	480	10,0	3,1
Skandinaviska Chuckfabriken AB	6.500		1.300	28,9	28,9
Swedish Machine Group AB	20.100	+ 100	0	18,4	18,4
Utvecklings AB Kranen	25.000		5.000	3,7	1,6
Utvecklings AB Skeppsankaret	50.000	+ 50.000	10.200 24.320	10,0	2,7

Konvertibla skuldebrev

First Group AB 3.000

Skandinaviska Chuckfabriken AB 1.500

4.500

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE 28.820

109

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

ENGAGEMANG I ONOTERADE FÖRETAG

Sydfonden hade t.o.m. 1990-års utgång
satsat totalt 90 mkr i ej noterade företag.

Under 1990 ändrades portföljen enligt

följande:	kkr
Anskaffningsvärde 1990-01-01	47.649
Investering i nya företag	20.280
Ökning av investering i delägda företag	3.030
	70.959
Avyttring av engagemang Nedskrivning av engagemang	- 14.109 - 28.030
Bokfört anskaffningsvärde

1990 12 31 28.820

AVYTTRADE AKTIEINNEHAV

Morgana AB såldes under hösten till det
finska möbel företaget Martela Oy. Försälj-
ningen gav fonden en realisationsvinst, som
väl motsvarade kravet på avkastning i ett
enskilt engagemang.

Nelo Möbel AB fick under sommaren
svåra problem med likviditeten. För att
rekonstruera företaget utarbetades under
hösten ett ackordsförslag, som var förank-
rat hos de stora fordringsägarna. En ford-
ringsägare vägrade dock att acceptera ac-
kordet och företaget måste därför begäras i
konkurs i november.

AB Scaniainventor såldes till övriga del-
ägare i samband med att fonden övertog de-
ras andelar i Scaniainventor Conveyor Si-
con AB.

Sydalpin AB, som pga bristande tempe-
raturförutsättningar under de tre senaste
åren inte kunnat driva verksamhet, måste
under våren sättas i konkurs.

Fondens aktier i AB Tollarpkaross och
Scaniainventor Conveyor Sicon AB överläts
till Connova Invest AB i samband med att
fonden deltog i en nyemission i detta bolag.

NYA ENGAGEMANG

Connova Invest AB i Helsingborg omfat-
tar cirka 10 företag med en beräknad om-
sättning under innevarande verksamhetsår

på ca 340 mkr. Affärsidén är att gå in som
majoritetsägare i företag med utvecklings-
potential och genom personella och finans-
iella insatser astadkomma tillväxt och lön-
samhet Tyngdpunkten skall ligga på indu-
striföretag. Connova Invest AB arbetar idag
inom bl a affärsområdena Miljö, Material-
hantering och Specialverkstäder.

First Group AB i Malmö bildades genom
en MBO-affär. Affärsidén är att färvärva,
förvalta och utveckla mindre och medelsto-
ra företag inom handel och lätt industri.

Bolaget är verksamt inom områdena
Identitetskort/Laminering med företagen
Rollfilm AB och Inplastor AB i Sverige samt
Laminex International i England, Handel
med företagen BNL Data AB och Micro Bil-
delar AB samt New Business med bl a företa-
get Rufus Förpacknings AB. Omsättningen
under 1991 beräknas till cirka 230 mkr med
ca 200 anställda.

Protego Information AB i Malmö är ett
mindre utvecklingsbolag, vars affärsidé är
att garantera skydd för otillåten insyn, ut-
nyttjande, förändring eller kopiering av
den information som dels lagras i datorer,
dels sänds mellan datorer. Detta sker ge-
nom att utveckla och marknadsföra krypte-
ringsprogrammet XCOM, som krypterar de
filer man önskar skydda vid lagring eller,
vid kommunikation, krypterar data före
sändningen och dekrypterar den i mottaga-
rens dator.

Utvecklings AB Skeppsankaret skall
medverka till att skapa utveckla och stimule-
ra verksamheter inom näringslivet i Ble-
kinge. Detta skall ske dels genom ägande,
olika former av finansiering och manage-
mentinsatser, dels genom att kunna erbjuda
verksamhetslokaler med fullständig förvalt-
ning och service i attraktiv miljö. Agare är
Active i Malmö AB och Brödema Paulsson
PEAB AB, som har managementansvar,
samt Saab-Scania AB, Ikano Handels- och
Förvaltnings AB, Riksbyggen ek.för., Folk
sam, Sydfonden samt Staten. Bolagets nuva-
rande verksamhet startade i maj 1990, då fö-
retaget genom en nyemission tillfördes 80
mkr. Det totala egna kapitalet ökades där-
med till 100 mkr.

110

NDERSKRIFTER

Stockholm den 15 februari 1991

Nils Höijel

Ordförande

>ran Johnsson
^rice ordförande

Monica Bäckman

Per-Olof Holmqvist

igve Källstad

Inger Nilsson

Yngve Söderberg

e Zetterström

Carl Axel Zachrisson

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 1991.

;n Santesson

Vikt. revisor

Lennart Olsson

Aukt. revisor

Lars Erik Rosberg

Direktör
Bankinspektionen

111

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens
förvaltning, far härmed avge revisionsberättelse för 1990.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll
och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning tifl anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och
balansräkningarna, bokföringen, inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 20 februari 1991

Sven San tesson

Aukt. revisor

Lennart Olsson

Aukt. revisor

Lars Erik Rosberg

Direktör

112

Skr. 1990/91:164

Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI FÖR SYDFONDEN

UTGÅNGSPUNKT

1. Utgångspunkt är lagen med reglemen-
te för Allmänna Pensionsfonden, APR
(SFS 1983:1092 med senare beslutade
ändringar).

2. Sydfonden skall förvalta anförtrodda me-
del genom placeringar på riskkapital-
marknaden. Placeringarna skall syfta till
att förbättra riskkapitalförsöijningen till
gagn för svensk produktion och syssel-
sättning.

Fondmedlen skall placeras så att kra-
ven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses.

Placeringarna skall omfatta en portfölj
av aktier m m i noterade aktiebolag och
en portfölj av aktier m m i onoterade bo-
lag.

MÅL

3. Målsättningen för portföljerna är

dels att långsiktigt maximera avkast-
ningen så att såväl kravet om 39c år
lig utdelning av nuvärdet av grund-
kapitalet (det årliga flödeskravet)
som kravet att bibehålla grundkapi-
talets realvärde (det långsiktiga av-
kastningskravet) enligt APR väl
uppfylles,

dels att erbjuda lokala fackliga organisa-
tioner vid ett aktiebolag, i vilket fon-
den äger aktier, att utöva rösträtt för
hälften av aktierna.

4. Målsättningen för den noterade port-
följen är att långsiktigt överträffa den
allmänna utvecklingen för noterade
svenska aktier enligt Stockholms Fond-
börs officiella index.

5. Målsättningen för den onoterade portföl-
jen är att, med krav på långsiktig lönsam-
het, bidra till riskkapitalförsörjningen
för små och medelstora företag. Företag
med huvudsaklig verksamhet i södra Sve-
rige kommer av naturliga skäl i fråga i för-
sta hand, eftersom fonden genom sin lo-
kala förankring torde ha bäst kännedom
om sådana företag.

MEDEL

6. Den allra största delen av fondmedlen
skall investeras i främst aktier, men även
konvertibla skuldebrev och teckningsop-

tioner, i svenska aktiebolag, vilkas aktier
är föremål för notering. Den övriga delen
av fondmedlen skall investeras i aktier,
konvertibla skuldebrev o dyl i icke note-
rade svenska aktiebolag.

7. För att uppnå målsättningen bor sam-
mansättningen av den noterade portföl-
jen i varierande grad (iver tiden avvika
från respektive branschs och företags vikt
utav det samlade börsvärdet.

8. Fondens noterade portfölj bör i första
hand bestå av aktieinnehav som i regel,
var för sig, minst uppgår till två procent
och mest uppgår till tio procent av den
samlade portföljens marknadsvärde (po-
sitioner). Härutöver kan portföljen även
omfatta andra innehav.

Fondens portfölj bör i första hand be-
stå av innehav i större noterade aktiebo-
lag. Värdet av dessa innehav bor tillsam-
mans uppgå till minst hälften av den no-
terade portföljens marknadsvärde.

9. Innehav av aktier i noterade bolag av
mindre storlek begränsas i praktiken av
reglerna i APR om max sex procent röste-
tal. Fondens portfölj bör kunna omfatta
även sådana bolags aktier, även om inne-
havets värde som andel av fondens totala
portfölj är ringa.

10. Vid varje styrelsesammanträde redovi-
sar VD sin syn på den ekonomiska ut-
vecklingen nationellt och internatio-
nellt och — med anknytning härtill —
utvecklingen på den svenska aktiemark-
naden. Härvid utnyttjar VD utomståen-
de expertis i den omfattning han anser
lämpligt.

11. Mot bakgrund härav och utifrån förut
angivna riktlinjer för portföljfönåk-
ningen framlägger VD för diskussion
och erforderliga ställningstaganden hu-
vudsakliga förslag till dispositioner. I
den mån utvecklingen for aktiemarkna-
den i dess helhet eller for enskilda
branscher eller företag, enligt VD:s upp
fattning, visar sig avvika från de gjorda
bedömningarna skall han anpassa fon-
dens dispositioner efter den ändrade ut-
vecklingen.

12. Härjämte skall som kompletterande reg-
ler för VD:s befogenheter gälla följande.
Vad beträffar den del av den noterade
aktieportföljen som avses i punkt 8 äger

VD under tiden mellan styrelsesamman-
trädena vidta sådana dispositioner, som
enligt hans bedömning är gynnsamma
för fondens utveckling. Dessa disposi-
tioner far dock inte utgöra avsevärda
ändringar i denna del av portföljen.

Vad beträffar den noterade aktieport-
följen i övrigt äger VD under samma tid
och i samma syfte vidta enligt hans be-
dömning lämpliga dispositioner utan
den begränsning som nyss angivits för
den i punkt 8 avsedda delen av portföl-
jen.

13. Vid beräkning av avkastning för investe-
ringar i den onoterade portföljen måste
kravet ställas tillräckligt högt för att
kompensera de förluster, som följer av
denna typ av verksamhet, så att det lång-
siktiga avkastningskravet för hela den
onoterade portföljen enligt punkt 3
ovan uppfylles.

14. Investering i onoterat aktiebolag beslu-
tas av styrelsen, om

— engagemanget är nytt för fonden och
överstiger 2 mkr ellci. om

— fråga är om utökning av engagemang
och detta härigenom kommer att
(iverstiga 4 mkr.

Härutöver gäller att VD äger fatta be-
slut, därest styrelsens behandling med
hänsyn till omständigheterna inte kan
avvaktas. I ärenden där VD fattar beslut
om att fonden skall investera eller avstå
från att investera i onoterat bolag skall
anmälan göras vid styrelsens nästa sam
manträde.

15. Har fonden enligt avtal eller eljest att
utse ledamot och suppleant i stvrelsc for
bolag, vari fonden äger aktier, ankom-
mer det på fondens stvrelsc att utse så-
dan ledamot och suppleant. Kan sam
manträde med fondens stvrclse ej a\ vak-
tas, utses ledamoten och suppleanten av
VD. som har att anmäla beslutet på nästa
sammanträde.

16. VD äger rätt att besluta om placering av
fondens likvida medel Då så bedoms
lämpligt kan fonden även alternativt fi-
nansiera investeringar genom upplå-
ning på upp till maximalt 250 mkr. VI)
skall senast vid närmaste ordinarie rap-
porttillfälle informera om fondens likvi-
ditet och eventuell upplåning.

113

8 Riksdagen 1990/91. 1 scml. Nr 164

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I99O

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

ond Väst arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvertibler i noterade företag. Förvärv av aktier och konver-

tibler i onoterade företag. Löntagarinflytande i de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en grundinriktning och vi kan handla

annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag

Våra placeringar skall förbättra försörjningen
av riskkapital till nytta för svensk produktion
och sysselsättning. Vi skall placera fondmedlen
så att de ger en bra avkastning på lång sikt med
god riskspridning.

Vi skall välja aktier utifrån grundläggande
analyser av hur företagen kan komma att ut-
vecklas på lång sikt. Men vi kan också göra
omplaceringar om det visar sig att prognoserna
för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om
aktiekurserna förändras på ett sätt som inte
motiveras av möjligheterna till utveckling på
lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktie-
marknaden. Det betyder att vi inte bör vara
säljare under några längre perioder.

För att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till
branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag

Vi bör inte investera mer än 15% av våra rekvi-
rerade medel i onoterade företag.

Att investera i mindre företag för med sig

116

Skr. 1990/91:164
Bilaga 5

större risk än att investera i börsnoterade företag. Det finns därför skäl att bygga upp en riskreserv
i förhållande till gjorda investeringar.

Företagen bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, Halland och
Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anställda.

Företagen bör vara tillverkande företag och serviceföretag med anknytning till industrin.

Vi kan skjuta till kapital i form av aktier, konvertibler eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Vi skall vara minoritetsägare, med högst 25%
av företagets aktier. Vi utgår ifrån att det finns
en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar
för driften och leder den dagliga verksam-
heten. Vi vill ha goda kontakter med de fackliga
organisationerna.

Löntagarinflytande

För att löntagarna skall få större inflytande i
företagen får de lokala fackliga organisationer-
na använda halva den rösträtt vi fått genom
aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackli-
ga organisationen begär det. Det är vår uppgift
att informera de berörda fackliga organisatio-
nerna om deras rösträtt.

Det är vår uppgift att genom facket löpande
ta reda på hur de anställda ser på företaget och
att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta minst en kontakt med facket innan
vi köper aktier i företag där aktierna köps och
säljs på öppen marknad.

Vi skall på olika sätt stärka de anställdas infly-
tande i företag där vi är engagerade.

117

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

ärmed avger Andra löntagarfondstyrelsen, Fond Väst, sin verksamhetsberättelse för
år 1990.

Vår fond startade sin verksamhet i juni 1984 och det innebär att vi nu avslutar vårt 6:e

hela verksamhetsår.

Det sammanlagda rörelseresultatet under dessa år uppgår till 1.284 Mkr. När vi dragit av
värdeminskningen på fondens börsportfölj och justerat för inflationens påverkan under dessa år
återstår 13 Mkr. Motsvarande siffra föregående år var 2.013 Mkr. Arets utveckling på börsen har
alltså rejält minskat värdet på fondens tillgångar.

Det är alltså värdeförändringar som ligger
bakom de negativa siffrorna. Ser vi till vårt rörelse-
resultat som utgår från faktiska affärshändelser
under året visar detta på en vinst på 395 Mkr.

Låt mig med några ord få kommentera den
väldigt kraftiga nedgång som vi upplevt på börsen
under det gångna året.

Enligt tidningen Affärsvärlden blev 1990 det

sämsta börsåret i aktiemarknadens historia och

detta efter mycket stor turbulens under året. Det
kan förtjäna att påpekas att börsen hade sin hög-
sta topp under året så sent som i juli månad. Arets
stora börsfall kan alltså hänföras till årets sista fem månader. Den utlösande faktorn blev ju
händelserna i Mellanöstern, men visst fanns det flera symptom på ohälsa i den svenska ekonomin
som gjorde att reaktionen blev så kraftig.

Den börskrasch som sedan blev följden har skördat många offer och väldigt mycket talar för att
vi för närmaste tiden kan få en mycket labil börsutveckling med tvära kast i kurserna.

En intressant följdfråga blir då vad detta kan få för konsekvenser för riskkapitalutvecklingen på
90-talet. Vår aktiemarknads huvuduppgift är att förse det svenska näringslivet med tillräckligt
riskkapital. För närvarande kan man se mycket stora behov, samtidigt som den senaste tidens
utveckling på börsen kan ge signaler som gör det allt svårare att få fram detta kapital.

118

Skr. 1990/91:164
Bilaga 5

Av den anledningen skall det bli mycket intressant att följa den närmaste tidens diskussion om
en allmän översyn av AP-fondernas verksamhet. Det handlar om stora resurser som skulle kunna
komma det svenska näringslivet till nytta. Nog borde det vara möjligt att kunna föra en sansad
diskussion om hur vi använder våra gemensamma tillgångar på sätt som gagnar svensk syssel-
sättning och därmed tillväxt och välfärd.

Men här gäller det inte enbart frågan om riskkapital utan är också en fråga om hur vi skall klara
svenska folkets pensioner i framtiden. Utan att nu gå in i alltför mycket detaljer vågar jag hävda att
vi står inför 3 alternativ om vi skall klara framti-
dens ATP-pensioner. Det första alternativet är att
se över placeringsreglerna och på det sättet skapa
förutsättningar för att öka avkastningen.

Det andra är att öka uttaget, dvs höja arbetsgi-
varavgifterna, vilket i sin tur innebär att man får
ta av det lilla löneutrymme som står till förfogan-
de. Den tredje vägen kan vara att sänka pensions-
förmånerna.

I valet mellan dessa alternativ, bör det vara
möjligt att politiskt kunna komma överens om att
se över AP-fondernas nuvarande regelverk så att
man får möjligheter till högre avkastning.

Vi ser fram emot en intressant diskussion under de närmaste åren i en fråga som har mycket stor
betydelse för den framtida utvecklingen i Sverige.

Det hindrar inte att vi under mellantiden kan behöva göra smärre förändringar i våra nuvarande
placeringsregler. Jag påpekade detta i samband med 1989 års bokslut och det gläder mig mycket
att vi väldigt snabbt fått en sådan översyn. Förslag har redan kommit på olika delar av vårt
reglemente.

En punkt som ingår i förslaget gäller möjligheterna att förvärva utländska aktier och att 10% av
våra medel kan få användas till detta. Det kan förvåna en del att vi som löntagarfond skall kunna
köpa aktier i utländska företag, men ser man till den snabba förändring som skett under senare år,

119

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

är förslaget enligt min mening fullt riktigt.

Vi kan bara konstatera att företag och marknader idag är mycket internationellt påverkade.
Dagligen kan vi läsa om samgående mellan svenska och utländska företag, svenska bolag som köper
utländska bolag och utländska köp av svenska företag.

Denna utveckling ser vi även bland de onoterade företag där vi finns som ägare och där det med
jämna mellanrum uppstår diskussioner om internationellt samarbete. Sveriges närmande till EG
kommer givetvis att ytterligare påskynda en sådan utveckling.

Vi ser alltså positivt på att vi får ett regelverk som

är anpassat till den framtid som svenskt näringsliv

står inför. Vi hoppas nu att Riksdagen är beredd

att biträda de förslag som lagts fram och i så fall

kan vi få nya placeringsregler redan den 1 juli

1991.

Låt mig samtidigt få tillägga att vår fond även i

fortsättningen kommer att ha som huvudinrikt-

ning att försörja svenska företag med riskkapital.

I detta sammanhang vill jag gärna nämna något

om en undersökning vi själva gjort om fondens

”regionala” placeringar. Det finns idag inget i

våra regler eller i vår placeringspolicy som säger

att vi skall placera i västsvenska börsföretag. Vår
undersökning visar ändå att vi har en större andel
av sådana bolag i vår portfölj, 22% jämfört med
andelen på börsen som är 14%.

Vår förklaring till detta är vår regionala place-

ring. Vi har en kontaktyta och en utsiktspunkt

som innebär att vi på ett annat sätt än andra ser

möjligheter hos de västsvenska företagen.

Detta har i år inneburit att värdet på våra aktier

120

Skr. 1990/91:164
Bilaga 5

minskat mer än om vi hade placerat som genomsnittet på börsen. Börsvärdet på tunga västsvenska
verkstadsföretag som ingår i vår portfölj, såsom Volvo, SKF och ESAB har minskat med 50-60
procent medan börsen i sin helhet gått ner med drygt 30 procent. Just i år har det resultatmässigt
varit negativt för oss, men vi ser stora möjligheter till en positiv utveckling av dessa företag under
de närmaste åren.

Vi tror att det finns ett behov av regional förankring bland aktörerna på börsen så att inte alla
ser näringslivets utveckling enbart från den ”stockholmska” horisonten. Vår fonds verksamhet
gäller förvisso inte bara börs och noterade aktier.
Vi har ytterligare en viktig del som gäller de
mindre onoterade bolagen. I vår förvaltningsbe-
rättelse finns en mer utförlig redovisning om vad
som hänt på detta område. För närvarande upp-
lever vi en positiv utveckling där styrelsen och
kansliet har ett stort kontaktnät, som givetvis kan
och skall byggas upp vidare. Detta har bidragit till
att vi idag har ett relativt stort inflöde av projekt.

Låt mig få avsluta med att tacka de personer och
organisationer som vi samarbetat med under det
gångna året: de anställdas organisationer, före-
tag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

121

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 594.175 kkr till
totalt 3.452.000 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som
framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens värdepappers-
nnehav.

dens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde.

Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknads-
värden. Balansomslutningen uppgår till 4.505.835 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna
redovisas till marknadsvärden uppgår till 4.106.223 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 394.556 kkr. Efter avsättning för överföring till 1-3 Allmänna
pensionsfonden med 127.059 kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 267.497 kkr.

Det ackumulerade rörelseresultatet, före överföring till 1-3 AP-fonden visar ett överskott på

1.284.409 kkr sedan verksamhetens början 1984.
Motsvarande reala resultat uppgår till 13.161 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1990 beräknat
efter marknadsvärden på aktier och konvertibla
skuldebrev uppgår till 3.948 Mkr. Om samtliga
tillgängliga medel omedelbart placerats på bör-
sen och utvecklingen därefter följt börsindex
skulle fondkapitalet uppgått till 4.005 Mkr. Jäm-
förelsen tar inte hänsyn till att fonden gör andra
placeringar än börsaktier, samt att det är ofrån-
komligt att vi måste ha likvida medel tillgängliga.
Med hänsyn till dessa faktorer kan man dra slut-
satsen att fondens utveckling sedan starten i stort
sett följt börsindex.

Avkastning på fondens totala förmögenhet un-
der 1990 uppgick till minus 29 procent. I denna
beräkning inkluderas också värdeförändringen
på tillgångarna. Uppgifter om resultat och för-
mögenhetsställning framgår av resultat- och ba-
lansräkning samt av de noter som bifogas. Utöver
detta lämnas följande kommentarer.

Aktiemarknadens utveckling

Stockholmsbörsens index föll med 31 procent
under 1990. Utvecklingen liknar därmed vad som
skett på världens övriga börser även om stock-
holmsbörsen sjunkit något mer än de flesta andra.
Vissa av de företeelser som mött investerare på
stockholmsbörsen har alltså också funnits för in-
ternationella investerare. Här kan nämnas pro-
blem inom kreditväsendet, fastighetsmarknadens
instabilitet, en allmän konjunkturförsämring och
inte minst händelserna i Mellanöstern med sti-

Andra löntagarfondstyrelsens grundkapital har

under året ökat med 594.175 kkr. Balansom-
slutningen uppgår till 4.505.835 kkr, rörelse-
resultatet är 394.556 kkr.

Efter avsättning till 1-3 Allmänna pensions-
fonden blir det bokföringsmässiga resultatet
267.497 kkr.

122

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

gande oljepriser som följd.

Andra problem är mer specifikt svenska. I första hand gäller detta den svenska löne- och
prisbildningen. Sverige har en betydligt högre prisstegringstakt än omvärlden vilket ger stora
problem på exportmarknaderna. Detta har i sin tur gett upphov till spekulationer om devalvering
av kronan, vilket tvingat riksbanken att hålla en hög räntenivå som slår hårt dels gentemot de
investerande företagen, dels mot enskilda investerare.

Aret inleddes svagt och denna utveckling förstärktes i samband med den regeringskris som blev
följden när regeringen i februari redovisade ett åtgärdspaket för att få kontroll över pris- och
lönekostnadsutveckingen. Fram mot sommaren skedde en återhämtning som understöddes av
stora likviditetsströmmar till marknaden, dels ifrån allemansfondsparandet dels ifrån uppköpslik-

vider som utföll under första halvåret. Den

Stockholmsbörsens index föll med 31 procent
under 1990. Utvecklingen liknar den på värl-
dens övriga börser. Vissa företeelser har varit
internationella, som problem inom kreditvä-
sendet, fastighetsmarknadens instabilitet, en
allmän konjunktursvacka och inte minst hän-
delserna i Mellanöstern.

positiva utveckling bröts i samband med konflikten
i Mellanöstern. Oljepriserna steg och därmed
höjdes också räntorna något. Samtidigt började
den svenska kostnadsutvecklingen diskuteras på
allvar, vilket ledde till en valutakris för svenska
kronan. Det kom också delårsrapporter som visa-
de på en betydligt sämre resultatutveckling än
väntat. Resultatet av alla dessa negativa faktorer
blev ett kursfall som haft få motsvarigheter i
börsens historia.

Fondens börsportfölj

Fondens börsportfölj har i år utvecklats något
sämre än börsen som helhet.

Verkstadsbranschen har utvecklats sämre än
börsens generalindex medan Skogsindustri har
utvecklats bättre. Man skall då observera att verk-
stadsbranschens betydelse för indexutveckling-
en är betydligt större. Här ligger en av förkla-
ringarna till att fondens börsportfölj utvecklats
sämre än börsindex. Som framgår av tabell 1 har
fonden en större andel verkstadsaktier än vad
som motsvarar dess andel på börsen. För att
finna förklaringar i övrigt får man titta på vikten
och utvecklingen av enskilda aktieinnehav. Så-
lunda har fonden stora innehav i verkstadsföre-
tagen Volvo, SKF och ESAB där aktiekurserna
fallit med mellan 50 och 60 procent. I.ikaså har
kursen i Frontline (UV-Shipping) mer än halve-
rats under året. Denna aktie ingår inte vid beräk-
ning av börsens index.

En genomgång av förändringar i portföljen ger
vid handen att fonden köpt större poster i Erics-
son, Asea, Electrolux, Atlas Copco, SE-Banken

123

Skr. 1990/91:164
Bilaga 5

och Avesta. Försäljning har skett i Astra, SHB, Skandia, SAAB, Lundbergs, Hennes & Mauritz.
Aktierna i Hasselblad och HP-färg har sålts i samband med uppköp.

Ovanstående köp och försäljningar i kombination med de värdeförändringar som förevarit
innebär att branschsammansättningen av fondens portfölj förändrats. I första hand har andelarna
i Verkstäder och Kemisk industri ökat på bekostnad av andelarna i Fastighet- och Byggföretag och
Övriga företag. Den aktuella branschsammansättningen framgår av tabell 1.

På motsvarande sätt har det också skett förändringar i den uppställning som visar fondens fem
största innehav. Nya på denna lista jämfört med föregående år är Ericsson, Asea och Electrolux,
medan Frontline (UV-Shipping), Skanska och SHB har hamnat utanför. Fondens fem största
engagemang mätt efter marknadsvärde redovisas i tabell 2. Röstandelen anges inom parentes.

Fonden har under året sålt aktier för 837 Mkr och köpt för 930 Mkr. Fondens köp och
försäljningar har medfört omsättningsskatt på

16,4 Mkr och courtage på 5,8 Mkr.

Från och med 1990 tillämpas den s k ”genom-
snittsmetoden”. Denna innebär att vid beräkning
av realisationsvinster och realisationsförluster, där
endast en del av ett av fondens aktieinnehav sålts,
används som anskaffningsvärde det genomsnittli-
ga anskaffningsvärdet för det aktieinnehav varur
försäljningen skett.

Onoterade företag

Fondens investeringar i onoterade företag upp-
går till 252 Mkr. Jämfört med föregående år är
detta en ökning på nästan 100 Mkr.

Den största investeringen under året på sam-
manlagt 83 Mkr är hänförlig till Komponentut-
veckling. Verksamheten i detta bolag har lagts
samman med likartade verksamheter inom det O-
listenoterade företagetTrustor Components. Syf-
tet med samgåendet är att etablera en finansiellt
stark bilunderleverantörsgrupp med stor interna-
tionell kontaktyta. Verksamheten bedrivs fortsätt-
ningsvis i ett företag som heter Trustor Automoti-
ve BV, där Komponentutveckling är en av fyra
delägare. Fondens avsikt med denna satsning är
att medverka till att ge bättre förutsättningar för
svenska bilunderleverantörer.

En utökning av engagemanget har också skett i
B & N (Bylock och Nordsjöfrakt). Detta företag
har expanderat genom förvärv av rederiet Gort-
hon Line.

Frivik är ett nybildat fastighetsbolag som ägs av
Fond Väst, Frico och fastighetsbolaget Bäckevik.
Friviks syfte är att äga och utveckla den fastighet

Fonden har under året köpt större poster i

Ericsson, Asea, Electrolux, Atlas Copco, SE-

Ranken och Avesta. Fonden har sålt poster i

laDen j.	Fonden 901231	Börsen 901231	Fonden 891231	Börsen 891231
Verkstäder	37 %	30 %	28 %	29 %
Kemisk Industri	10 %	10 %	8 %	9 %
Skogsindustri	15 %	7 %	14 %	7 %
Fastighet- och
Byggföretag	9 %	10 %	12 %	13 %
Handelsföretag	2 %	1 %	3 %	1 %
Förvaltningsbolag	2 %	11 %	4 %	13 %
Banker	6 %	8 %	6 %	9%
Övriga företag	19 %	23 %	25 %	19 %
	100 %	100 %	100 %	100 %

124

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

där Frico bedriver sin verksamhet. Fond Västs tillskott uppgår till 7 Mkr.

Kinnekulle är ett skaraborgsbaserat fastighetsbolag med fastigheter både i Sverige och utlandet.
Viljeinriktningen är att på sikt marknadsnotera bolaget. Fond Västs investering uppgår till knappt
4 Mkr.

Wikhede Mekaniska har träffat avtal med Mercurius Handels och Industri AB om förvärv av
Nohab Industri AB och Aronssons Mekaniska Verkstads AB, de sistnämnda verksamma i Trollhät-
tan.

Därmed har grunden lagts till en ny företagsgrupp, inriktad på kvalificerade underleverantörs-
uppdrag. Gruppen beräknas omsätta 70 Mkr och sysselsätta 100 personer. I samband med förvärvet
har såväl Wikhede som Aronssons kapitalbas kraftigt förstärkts.

Ägare till Wikhede Mekaniska AB är förutom Fond Väst, Hugovia AB och Mercurius Gruppen AB.

AB Wikhede Mekaniska, beläget i Dalsland, är

Astra, SHB, Skandia, SAAB, Lundbergs och
Hennes &Mauritz. Aktierna i Hasselblad och
HF-färg har sålts i samband med uppköp.

I första hand har andelarna i Verkstäder och
Kemisk industri ökat på bekostnad av Fastig-
hets- och Byggföretag samt Övriga företag.

Tabell 2-----------------------------------

1.	Astra	308.096 kkr	(0.863 %)
2.	Ericsson	238.941 kkr	(0.007 %)
3.	Volvo	208.748 kkr	(2.101 %)
4.	Asea	176.389 kkr	(0.656 %)
5.	Electrolux	146.096 kkr	(0.044 %)

inriktat pa kvalificerad svetsning av medeltunga
produkter i små och medelstora serier. Vidare
konstruerar man, tillverkar och säljer hydraulis-
ka redskapsbärare av paten terad konstruktion
under produktnamnet Mowi.

Aronssons Mekaniska Verkstad AB är inriktad
på lätt bearbetning och montage i små och medel-
stora serier. Aronssons är ett relativt ungt företag
som utnyttjar avancerad Cad-Cam teknik i kom-
bination med moderna NC-maskiner.

Nohab Industri AB är inriktad på medeltung
bearbetning och montage i små och medelstora
serier av avancerad maskinutrustning, t ex tryck-
pressar. Förutom anpassad maskinutrustning,
disponerar man över en välutbildad yrkesarbe-
tarkår.

I samband med bildandet av den nya gruppen
har Fond Väst satsat ytterligare 2.900 kkr i aktier,
samtidigt som Wikhede Mekaniska AB löst sitt
konverteringslån på 900 kkr.

Fond Väst har under året i ett första steg tillskju-
tit 3 Mkr i göteborgsbaserade WidallGruppen i
form av aktier för 1.350 kkr och konverteringslån
på 1.650 kkr.

WidallGruppens affärsidé är att förvärva och
utveckla små och medelstora företag inom främst
mekanisk industri och driva konsultverksamhet
runt detta. Omsättning ca 100 Mkr.

I gruppen ingående bolag: NVI Rosenqvist AB,
NVI Äseda AB, Lecab Materialhantering AB, Jo-
nab AB, PVAB Machine AB.

NVI Rosenqvist AB i Göteborg som i huvudsak
är inriktad på specialmaskiner och anläggningar

125

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

till industrin och tjänster i anslutning till detta.

NVI Aseda AB i Småland som är en komplett legotillverkare och gör grova och medelgrova
plåtarbeten, svets, plåt, blästring och målning.

Lecab Materialhantering AB i Göteborg som marknadsför, konstruerar, tillverkar och installerar
materialhanteringsanläggningar inom speciella branscher.

Jonab AB är dotterbolag till Lecab och tillverkar bl a klyv- och hyvellinjer att användas som
kringutrustning inom trävaruindustrin.

PVAB Machine AB i Göteborg som utvecklar och marknadsför bl a hink- och burkautomater.

Under året har enligt tidigare plan ytterligare medel tillförts COAT i form av aktier och
konvertibler för sammanlagt 360 kkr. Avsikten är att under 1991 tillföra ytterligare medel fördelat
på aktier och konvertibler.

Andelen i Interprodukt har under året sålts till
huvudägaren.

Under året har NLK Celpap marknadsintrodu-
cerats och överförts till noterade bolag.

Riskreserv

Denna reserv avser onoterade företag och är ett
uttryck för medvetandet att satsningar i ett ut-
vecklingsskede i dessa bolag innebär ett riskta-
gande. Avsättning har skett med ytterligare 15
Mkr. Investeringsvolymen har ökat samtidigt som
risken vid denna typ av investeringar ökat.

Kapitaltillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar under året har 68 Mkr
skett genom kapitaltillskott direkt i företagen.
Fördelningen per företag framgår av not 17.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen har under
året uppgått till 87 Mkr. Den genomsnittliga likvi-
diteten månadsvis beräknad har uppgått till ca
578 Mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 7,6 Mkr.
Kostnader för styrelse och personal inklusive lö-
nebikostnader utgör 4,0 Mkr lokalhyra 0,7 Mkr
och övriga kostnader 2,9 Mkr. I den sistnämnda
posten ingår bland annat kostnader för informa-
tion, konsultarvoden, revisionsarvoden och kon-
torsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till
sex personer.

Wikhede Mekaniska har träffat avtal med
Mercurius Handels och Industri AB om för-
värv av Nohab Industri AB och Aronssons
Mekaniska Verkstads AB.

Därmed har grunden lagts till en ny företags-
grupp, inriktad på kvalificerade underleve-
rantörsuppdrag. I samband med förvärvet har

126

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

Real redovisning

Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna
urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens
faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en s k real redovisning.
Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på
tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter
återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på
fondens börsportfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt

såväl Wikhedes som Aronssons kapitalbas kraf-
tigt förstärkts.

Därför att börskurserna påverkar fondens reala
resultat (resultat minus inflation) måste detta
ses i långt perspektiv. Det reala resultatet för
1990 blev - 1.999 Mkr.

perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet för 1990 minus
1.999 Mkr före överföring till 1-3 Allmänna pen-
sionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet
sedan verksamheten började 1984 uppgår till 13
Mkr.

Överföring till

1-3 Allmänna pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna pensions-
fonden inbetala ett belopp uppgående till 3 % av
nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är
fondens direktavkastningskrav och beloppet för
1990 uppgår till 127 Mkr. Denna summa täcks
med god marginal av rörelseresultatet på 395
Mkr.

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på
bolagsstämmor i 64 företag.

De lokala fackliga organisationerna har deltagit
på 49 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten utöva-
des av sammanlagt 62 personalföreträdare och
representerande både arbetare och tjänstemän.
Fonden har deltagit i 61 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något
börsnoterat företag. I de onoterade företagen är
fonden i normalfallet representerad. Därutöver
har fonden samrått med övriga intressenter om
styrelsens sammansättning.

127

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

Generalindex

1250

	1200
	1 1150
	1 1100
	1 1050
	■ 1000
	■ 950
	1 900
Aktiemarknadens	1 ⁸⁵⁰
	H ⁸⁰⁰
utveckling 1950-1990.	H 750
	\| 700
	H ⁶⁵⁰
	B 600
	\| 550
	B 500
	b ⁴⁵⁰
	M ⁴⁰⁰
	§1 350
	B 300
	B 250
	B 200
	B ¹⁵⁰
	■
	■
	B

Är 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985-90

Källa: tidningen Affärsvärlden.

Aktiemarknadens

Generalindex

1350

Dec -90 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Källa: tidningen Affärsvärlden.

128

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 5

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT		1990	1989
Aktieutdelningar		109.221	78.597
Ränteintäkter	Not 1	87.352	43.633
Förvaltningskostnader	Not 2	7.573	7.091
Avskrivningar	Not 3	679	619
Realisationsvinster		221.235	212.210
Avsättning till riskreserv	Not 4	15.000	-
Rörelseresultat		394.556	326.730
Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden	Not 5	127.059	97.968
Årets resultat		267.497	228.762

REALT RESULTAT

Rörelseresultat

Årets förändring av ej realiserade kursförluster/kursvinster

Nominellt resultat

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Årets resultat

	394.556	326.730
Not 6	- 1.988.594	488.579
	1.594.038	815.309
Not 5	405.393	195.767
	1.999.431	619.542
Not 5	127.059	97.968
	2.126.490	521.574

Alla belopp i resultaträkning, balansräkning och noter anges i tusentals kronor (kkr) där inget annat anges.

129

9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

	1990-12-31			1989-12-31
	Bokförda värden		Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
TILLGÅNGAR Likvida medel	Not 7	108.612	108.612	42.991	42.991
Kortfristiga placeringar	Not 8	582.243	582.243	200.569	200.569
Fordringar hos fondkommissionärer	Not 9	11.052	11.052	16.095	16.095
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	Not 10	25.183	25.183	5.550	5.550
Aktier	Not 11	3.644.453	3.251.234	3.257.161	4.835.923
Konvertibla skuldebrev	Not 12	125.071	118.678	63.926	74.146
Reversfordran	Not 13	8.008	8.008	12.012	12.012
Inventarier	Not 3	1.213	1.213	1.770	1.770
Summa tillgångar		4.505.835	4.106.223	3.600.074	5.189.056

SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	Not 14	762	762	592	592
Övriga kortfristiga skulder	Not 15	462	462	634	634
Riskreserv	Not 4	30.000	30.000	15.000	15.000
Skuld till 1-3 Allmänna pensionsfonden	Not 5	127.059	127.059	97.968	97.968
Summa skulder		158.283	158.283	114.194	114.194

FONDKAPITAL		3.452.000 628.055 267.497	4.323.637 1.750.793 -2.126.490	2.857.825 399.293 228.762	3.324.069 1.229.219 521.574
Grundkapital Ackumulerat överskott Årets resultat	Not 16	3.452.000 628.055 267.497	4.323.637 1.750.793 -2.126.490	2.857.825 399.293 228.762	3.324.069 1.229.219 521.574
Summa fondkapital		4.347.552	3.947.940	3.485.880	5.074.862
Summa skulder och fondkapital		4.505.835	4.106.223	3.600.074	5.189.056

13(

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 1 Ränteintäkter

Ränteintäkterna har erhållits på följande sätt:

Banker och mäklare

Penningmarknadsinstrument

Konvertibla skuldebrev

NOT 2 Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:

Personalkostnader

Styrelsearvoden

Övriga kostnader styrelse

Lönebikostnader

Lokalhyra kansli

Övriga kostnader

NOT 3 Avskrivningar/Inventarier

17.964

63.023

6.365

87.352

Avskrivning har gjorts med 20 % på anskaffningsvärdet.
Ingående balans

Anskaffningsvärde 1990

Avskrivningar

1.770

122

- 679

1.213

2.545

277

232

917

729

2.873

7.573

NOT 4 Riskresery

Ingående balans

Under 1990 avsatt

15.000

30.000

NOT 5 Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Rekv. datum

Belopp

Index

Beräknat
nuvärde

Tillgängligt
antal dagar

Beräknat 3 %
per 1990-12-31

1984-1989	3.324.069	213.9/192.8	3.687.854	360	110.636
20/2-1990	594.000	213.9/199.9	635.601	310	16.420
2/5-1990	174	213.9/206.4	181	238	3
	3.918.243		4.323.636 -3.918.243		127.059
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			405.393
Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden			127.059

Fond Väst skall enligt bestämmelserna i SFS 1983:1092 (28 §) till 1-3 Allmänna pensionsfonden överföra en avkastning för räkenskapsåret
1990 beräknad till tre procent av nuvärdet av grundkapitalet. Hänsyn skall tagas till att årets kapitaltillskott å 594 Mkr varit tillgängligt för
förvaltning endast under viss del av räkenskapsåret.

Nuvärdet av grundkapitalet beräknas enligt konsumentprisindex.

Överföringen för år 1990 uppgår till 127.059 kkr.

NOT 6 Realt resultat

Januari - Ackumulerat

December 1990 1984-1990

Rörelseresultat	394.556		1.284.409
Förändring av ej realiserade kursförluster
Ej realiserade kursförluster 901231	- 399.612		- 399.612
Ej realiserade kursvinster 900101	- 1.588.982	- 1.988.594
Nominellt resultat		- 1.594.038	884.797
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft		- 405.393	- 871.636
Realt resultat		- 1.999.431	13.161
Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden		- 127.059	- 388.858
Resultat		- 2.126.490	- 375.697

131

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 7 Likvida medel

Kassa och postgiro	5
Banktillgodohavanden	108.607
	108.612
NOT 8 Kortfristiga placeringar Statsskuldväxlar Övriga värdepapper	211.967 370.276
	582.243

NOT 9 Fordringar hos fondkommissionärer

Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av
aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhållits.

NOT 10 Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter består huvudsakli-
gen av upplupna räntor på penningmarknadsinstrument och
konvertibla skuldebrev.

NOT 11 Aktier

Noterade aktieslag	Antal			Förändring sedan 891231	Ansk.värde inkl, cour- tage och skatt*)	Kurs**) 901228 Kronor	Börsvärde 901231	Skillnad ansk. värde/ börsvärde	Fondens andel kapital %	Fondens andel röster %
Verkstäder
Asea	A	bu	335.150	147.800	144.504	475	159.196	14.692
	B	fr	35.450	5.600	28.243	485	17.193	- 11.050	0.567	0.656
Atlas Copco	A	fr		- 54.700
	B	fr	460.200	336.300	119.901	154	70.871	- 49.030	1.304	0.187
Avesta		bu	1.842.600	1.842.600	47.711	21	38.695	- 9.016	2.221	2.221
Eldon 1)	B	bu	164.085	109.390	12.109	60	9.845	- 2.264
	B	fr	188.865	167.410	15.466	65	12.276	- 3.190	6.796	3.164
Electrolux	B	fr	913.100	454.200	209.670	160	146.096	- 63.574	1.252	0.044
Ericsson 1)	B	fr	1.327.450	1.315.450	258.092	180	238.941	- 19.151	0.645	0.007
Esab	A	bu	190.000		26.816	160	30.400	3.584
	B	bu	190.000		26.816	150	28.500	1.684	4.439	5.527
Frico	B	bu	347.150		10.948	24	8.332	- 2.616
	Opt		39.600		479	12:10	479		14.196	5.882
Saab	A	bu	57.400	52.400	8.787	146	8.380	407
	B	fr	15.000	- 268.800	1.900	138	2.070	170	0.107	0.100
SKF	A	bu	581.000	5.000	46.251	68	39.508	- 6.743
	A	fr	20.000		2.366	85	1.700	666
	B	bu	249.200	39.600	21.141	67	16.696	- 4.445
	B	fr	449.000	171.100	46.306	66	29.634	- 16.672	1.104	1.220
Trustor 1)	B	bu	361.000	16.000	17.168	18	6.498	- 10.670
	B	fr	252.875	131.775	11.684	16	4.046	- 7.638	9.785	3.743
Uddeholm	B	bu	407.750		15.319	59	24.057	8.738
	B	fr	555.000		24.132	59	32.745	8.613
	Prf	cbu	75.500		2.551	59	4.455	1.904
	Prf	cfr	13.000		575	59	767	192
	Opt	bbu	62.500		383	32	2.000	1.617	5.256	2.236
Volvo	A	bu	507.385	10.000	228.521	215	109.088	- 119.433
	A	fr	96.420		50.943	250	24.105	- 26.838
	B	bu	102.703	90.400	26.995	195	20.027	- 6.968
	B	fr	269.552	- 122.000	88.705	206	55.528	- 33.177	1.258	2.101
					1.494.482		1.142.128	- 352.354
Kemisk industri
Astra	A	bu	537.600	- 77.400	80.556	458	246.221	165.665
	A	fr	125.001		25.486	495	61.875	36.389
	B	fr		- 156.251					0.705	0.863
					106.042		308.096	202.054

132

NOT 11 AKTIER

Noterade aktieslag

Antal

Skogsindustri

Korsnäs	A	bu	813.740
	A	fr	102.500
	B	bu	335.480
MoDo	B	fr
	C	bu	2.500
	Kvb	cbu	590.000
SCA	A	bu
	B	bu	773.775
	B	fr	503.850
	Opt	bu	9.628
	Opt	fr	12.072
Stora	A	bu	362.000
	A	fr	75.632
	B	fr

Övriga företag
Argonaut1)	B	bu	603.000
	B	fr	150.750
Bilspedition	B	bu	917.800
	B	fr
	Tr	bbu	917.800
Borås Wäfveri	B	bu	50.000
	B	fr	65.000
Eken	B	bu	334.500
	B	fr	100.500
Euroc	A	bu	120.300
	A	fr	261.000
	B	fr
Frontline (UV-Shipping)		bu	2.159.167
		fr	60.500
Gambro	B	bu	2.100
	B	fr
Gullspång	B	bu	400.000
	B	fr	100.000
Invent	B	bu	385.000
Kinnevik	B	bu	318.634
	B	fr	292.516
Marieberg	A	bu	325.300
	A	fr	683.800
NLK Celpap 1)	B	fr	200.000
Procordia	A	bu	453.900
	A	fr	161.800
	B	bu	41.641
	B	fr	212.333
Pulsen	B	bu	55.000
Stena	B	bu	313.600
Ångpanneföreningen	B	bu	267.700

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

Förändring sedan 891231	Ansk.värde inkl, cour- tage och skatt*)	Kurs**) 901228 Kronor	Börsvärde 901231	Skillnad Fondens		Fondens andel röster %
Förändring sedan 891231	Ansk.värde inkl, cour- tage och skatt*)	Kurs**) 901228 Kronor	Börsvärde 901231	ansk. värde/ börsvärde	andel kapital %	Fondens andel röster %
	70.224	90	73.237	3.013
	8.555	91	9.328	773
	31.532	90	30.193	- 1.339	2.335	2.084
- 22.500
- 59.700	612	163	408	204
22.480	191.878	175	103.250	- 88.628	0.016	0.003
- 94.500
	68.696	86	66.545	- 2.151
	54.425	85	42.827	- 11.598
	11.383	620	5.969	- 5.414
	14.213	630	7.605	- 6.608	0.747	0.184
	70.412	250	90.500	20.088
	23.679	250	18.908	- 4.771
- 37.200					0.733	0.894
	545.609		448.770	- 96.839
203.000	29.087	34	20.502	- 8.585
150.750	6.030	35	5.276	754	0.929	0.235
277.030	84.290	47	43.137	- 41.153
- 277.030
917.800	18.502	4:50	4.130	- 14.372	2.945	1.143
	1.874	70	3.500	1.626
	2.436	70	4.550	2.114	6.273	3.594
	13.293	49	16.391	3.098
	5.543	49	4.925	618	7.402	4.505
	7.122	99	11.910	4.788
	11.860	100	26.100	14.240
- 40.000					1.091	1.330
	117.126	46	99.322	- 17.804
	5.841	46	2.783	- 3.058	9.547	9.547
- 142.700	249	138	290	41
- 28.000					0.008	0.004
	10.388	80	32.000	21.612
	2.597	80	8.000	5.403	1.050	0.615
385.000	29.128	16:50	6.353	- 22.775	3.211	2.025
50.750	70.319	110	35.050	- 35.269
54.050	60.121	125	36.565	- 23.556	2.081	0.399
26.300	36.101	63	20.494	- 15.607
10.600	48.400	63	43.079	- 5.321	3.610	1.392
180.000	19.314	48	9.600	- 9.714	5.911	2.154
46.500	57.968	145	65.816	7.848
	13.929	140	22.652	8.723
41.641	6.419	145	6.038	381
40.033	24.146	144	30.576	6.430	0.343	0.369
	4.662	70	3.850	812	7.886	3.175
	26.949	50	15.680	- 11.269	1.960	0.980
	40.948	80	21.416	- 19.532	7.359	1.484
	754.642		599.985	- 154.657

133

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 11 Aktier

Noterade aktieslag	Antal			Förändring sedan 891231	Ansk.värde Inkl, cour- tage och skatt*)	Kurs**) 901228 Kronor	Börsvärde 901231	Skillnad ansk. värde/ börsvärde	Fondens andel kapital %	Fondens andel röster %
Fastighet- och Byggföretag
BGB 1)		bu	387.000	129.000	17.877	34	13.158	4.719	1.360	1.360
JM	B	bu	128.500		7.620	165	21.203	13.583
	B	fr	310.000		36.296	165	51.150	14.854	2.060	1.001
Klövern 1)	B	bu	686.000	514.500	33.270	38	26.068	- 7.202	1.639	0.400
Nordstjeman	A	bu	265.000		26.500	61	16.165	- 10.335
	B	bu	59.900		5.990	57	3.414	- 2.576	0.753	0.831
SIAB 1)	A	bu	161.400	80.700	19.006	110	17.754	1.252
	A	fr	46.000	23.000	5.417	110	5.060	357
	B	bu	43.800	10.700	4.358	110	4.818	460
	B	fr		- 14.800					1.510	1.642
Skanska	B	bu	372.000	10.000	59.594	283	105.276	45.682
	B	fr	27.100		5.608	280	7.588	1.980	0.634	0.383
					221.536		271.654	50.118
Handelsföretag
Catena	A	bu	589.750		45.555	77	45.411	144
	A	fr	163.200		13.887	77	12.566	- 1.321	3.574	3.574
					59.442		57.977	1.465
Förvaltningsbolag
Invik	A		12.518	12.518	2.040	95	1.189	851
	B		11.795	11.795	2.123	95	1.121	1.002	0.480	0.467
Sila	A	fr	215.000	- 300.000	9.064	40	8.600	464
	B	bu	300.000	300.000	30.495	40	12.000	- 18.495
	B	fr	515.000		28.795	35	18.025	- 10.770	2.922	1.529
Skandia		fr	98.400	- 256.400	14.304	116	11.414	2.890	0.128	0.128
					86.821		52.349	- 34.472
Banker
SE-Banken	A	bu	1.691.800	753.800	122.294	56	94.741	- 27.553
	C	fr		- 2.000					0.658	0.658
SHB 1)	A	bu	998.000	- 673.600	72.134	92	91.816	19.682
	B	fr	99.800	99.800	7.214	95	9.481	2.267	0.738	0.727
					201.642		196.038	5.604
Summa noterade aktier					3.470.216		3.076.997	- 393.219

*) Varav courtage 13.666

Varav omsättningsskatt 34.223

♦*) Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs.
Om både betalkurs och köpkurs saknats på balansdagen
har senast tillgängliga betalkurs eller köpkurs använts.

1) Split, fond- eller nyemission.

134

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 11 Aktier

Dnoterade aktieslag

Antal

Förändring

Ansk.värde

Kurs

Börsvärde

Skillnad

Fondens

sedan

Inkl, cour-

901228

901231

ansk. värde/

andel

891231

tage och
skatt*)

Kronor

börsvärde

kapital

röster

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde

B&N (Nordsjöfrakt) 1)	B	fr 1	1.335.000	435.000	62.626	62.626	8.829	4.883
Ciab			1.470		510	510	9.800	6.125
Coat			,216	108	360	360	11.842	11.842
Datamönster			2.450		1.000	1.000	49.000	49.000
Emissionsteknik			77.038		26.963	26.963	24.226	10.654
Fri vik			1.000	1.000	7.213	7.213	33.333	33.333
Kinnekulle			70.000	70.000	3.850	3.850	3.582	1.120
Klippanintressenter	A		1.500		750	750	15.000	15.000
Komponentutveckling			51.897	28.720	65.919	65.919	74.956	• 61.009
Sjuhärads Invest	B		1.250		196	196	0.390	0.196
WidallGruppen			10.000	10.000	1.350	1.350	25.000	16.320
Wikhede Mekaniska			2.750	2.250	3.500	3.500	25.000	25.000
Summa onoterade aktier					174.237	174.237
fotalt noterade och onoterade		aktier			3.644.453	3.251.234	- 393.219

NOT 12 Sammanställning av konvertibla skuldebrev

Nominellt	Ränta	Ansk. värde	Kurs**)	Börsvärde	Skillnad
värde	%	Inkl, cour-	901228	901231	ansk. värde /
		tage och	%		börsvärde
		skatt*)

Noterade

ksea	B	fr	14.449
Ericsson	B	fr	1.982
Bilspedition	B	bu	1.173
	B	fr	660

Jumma noterade konvertibla skuldebrev

*) Varav courtage

Varav omsättningsskatt

“*) Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs.
Om både betalkurs och köpkurs saknats på balansdagen
har senast tillgängliga betalkurs eller köpkurs använts.

Onolerade

iörsvärde är lika med anskaffningvärde.

Doat 360

Zontrol Drive 1.500

Emissionsteknik 12.000

Klippanintressenter 20.000

Komponentutveckling 42.822

WidallGruppen 1.650

iumma onoterade konvertibla skuldebrev

rotalt noterade och onoterade konvertibla skuldebrev

12 11,25 10 10	33.981 7.473 3.382 1.903	218 320 115 175	31.498 6.344 1.349 1.155 40.346	2.483 1.129 2.033 748
12 11,25 10 10	46.739 184 461	218 320 115 175	31.498 6.344 1.349 1.155 40.346	6.393
	360		360
	1.500		1.500
	12.000		12.000
	20.000		20.000
	42.822		42.822
	1.650		1.650
	78.332		78.332
	125.071		118.678	6.393

135

Skr. 1990/91:164

Bilaga 5

NOT 13 Reversfordran

Fordran avser ett reverslån till Lundby Holding AB i samband
med överlåtelse av aktier och konvertibelt skuldebrev i Lundby
Leksaksfabrik AB. Lånebeloppet uppgick ursprungligen till 20
Mkr. Amortering har under året skett med 4.004 kkr. Slutbetal-
ning sker år 1992.

NOT 17 Kapitaltillskott direkt i
företagen 1990

NOT 14 Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består huvudsakli-
gen av kostnader för årsredovisning samt revisions- och
granskningskostnader.

Företag	Art
Argonaut	Aktier	6.030
Coat in Göteborg AB	Aktier	180
	Konv lån	180
Kinnekulle Fastighets AB	Aktier	3.850
Komponentutveckling	Konv lån	42.822
SIAB	Aktier	9.420
WidallGruppen	Aktier	1.350
	Konv lån	1.650
Wikhede Mekaniska AB	Aktier	2.900

68.382

NOT 15 Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder består av:
Leverantörsskulder	86
Upplupna semesterlöner	83
Upplupna arbetsgivaravgifter	162
Innehållen personalskatt	131

462

NOT 16 Grundkapital

Bokförda värden Marknadsvärden

Vid årets ingång
Omräkning av grund-
kapital vid årets ingång
Kapitaltillskott under året

2.857.825

3.324.069

594.175

363.786

635.782

3.452.000

4.323.637

Omräkning av det bokförda grundkapitalet till marknadsvärde
skall ske efter de förändringar av konsumentprisindex som skett
från det kapitalet tillställdes Fond Väst och fram till räkenskaps-
årets slut.

Göteborg 30 januari 1991

Bengt Rogerstam Ordförande	Lars-Olof Larsson Vice Ordförande	Gunnar Christensson
Bengt Ekeblad	Ronny Lindh	Lars Carlsson
Thomas Polesie	Bertil Pålsson	Maj-Britt Persson

Gunnar Larsson
Verkställande direktör

136

Skr. 1990/91:164
Bilaga 5

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens för-
valtning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1990.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll
och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de
under löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsstyrelsens
förvaltning.

Göteborg den 26 februari 1991

Ulf Gometz

Lars-Olof Thörn

Lars Widell

Aukt. revisor

137

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O

Temat för den här årsredovisningen är
människor.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Människor i Sverige.

Gamla människor, och unga människor
som en gång kommer att bli gamla.

Människor är kanske inte det första man
förknippar med den typ av verksamhet vi
representerar: att placera pengar på
riskkapitalmarknaden.

Men ändå är målet för vårt arbete starkt
förknippat med människor och mänsklig
nytta - nämligen att stärka pensionssystemet.

Ett starkt pensionssystem gör det
möjligt för våra gamla att säkerställa
en tryggare ålderdom.

Det är bland annat därför som Trefond
Invest finns.

140

VD har ordet.

Skr. 1990/91:164
Bilaga 6

Löntagarfonderna har två huvudsyften:

- Att förstärka pensionssystemet, ATP.

- Att förbättra riskkapitalmarknaden.

Trefond Invest kommer att inbetala MSEK 130 för
1990 till ATP. Sedan starten 1984 är siffran MSEK 397
för Trefond Invest och MSEK 1.821 för samtliga
löntagarfonder.

Hösten 1990 upphörde i stort sett riskkapital-
marknaden att fungera i Sverige. Trefond Invest får nu i
accelererande takt förfrågningar om att ställa upp med
riskkapital. Vi utvärderar löpande ett flertal projekt. Vi
ställde också upp med vår andel av Bilspeditions ny-
emission kring årsskiftet.

1990 års börsutveckling blev sämre än de flesta
anat. Krisen vid Persiska viken skrämde upp placerarna
runt om i världen. I Sverige blev kursfallet dramatiskt.
En chockhöjning av räntan och pessimistiska prognoser
om ekonomin var några viktiga orsaker till raset. Till
detta kom att flera institutioner och privatpersoner
valde att göra sina aktieköp utomlands istället för i
Sverige.

Likviditeten på Stockholmsbörsen försämrades
radikalt under 1990. Att göra omplaceringar i en
portfölj av Trefond Invests storlek tar därmed mycket
lång tid. En klar förbättring har dock skett de senaste
veckorna.

Flera av Trefond Invests aktieinnehav blev föremål
för uppköpserbjudanden under fjolåret. Innehavet i
Hexagon såldes. Den 10-procentiga posten i Åkerman
avyttrades till VME. Aktierna i Hasselblad såldes till
Incentive/Asea. Norska Freia bjöd på samtliga aktier i
Marabou. Trefond Invest valde dock att inte acceptera
budet. Vi hade ingen möjlighet att ta aktier i Freia som
betalning eftersom Trefond Invest inte får äga utländ-
ska aktier. Kontantbudet på SEK 470/485 ansåg vi å
andra sidan vara för lågt.

Flera utländska bolag var intresserade av vårt
Marabou-innehav. I samråd med personalen och
ledningen för Marabou såldes dock posten till Norsk
Hydro för SEK 572/aktie. Det resulterade i en reavinst
på MSEK 101 - MSEK 36 mer än om Freias bud hade
accepterats. Norsk Hydro accepterade i sin tur Freias
bud.

Trefond Invest, liksom övriga löntagarfonder, har
nu begärt att få placera 10 procent av tillgångarna i

141

utländska värdepapper. Förslaget är ute på remiss och
presenteras förhoppningsvis i Riksdagen under vår-
sessionen. Något direkt behov av att ersätta svenska
aktier med utländska finns knappast efter det stora
kursfallet i Sverige.

De svenska bolagen är väl så framgångsrika som
sina utländska konkurrenter och knappast högre
värderade. Trefond kommer istället att komplettera den
svenska aktieportföljen med utländska aktier som inte
har någon motsvarighet i Sverige. Vi har redan etable-
rat kontakt med utländska börsmäklarfirmor,
börsbolag och banker.

Den finansiella krisen i Sverige drabbade även oss.
Trefond Invest har sedan 1987 varit näst största ägare i
möbelföretaget Polarator Office. Under 1990 stod det
klart att en budgeterad vinst kring MSEK 10 skulle
förvandlas till en lika stor förlust. Vi tog då i enlighet
med fondernas långsiktiga intentioner det ägaransvar
som ligger i större aktieinnehav.

Tillsammans med huvudägaren beslutades att
Polarator Office skulle genomgå en finansiell och
operativ rekonstruktion. Bankerna försvårade dock
detta genom att säga upp Polarator Office' lån. Bolaget
hamnade därmed i en akut likviditetskris som var
fullständigt onödig och som försvårade rekonstruk-
tionsarbetet. Polarator Office har nu avyttrat Round
Office och JOC. Huvudägarna har garanterat en
nyemission på MSEK 22,5, där Trefond Invest tecknat
motsvarande sin andel av aktiekapitalet. Kvar i
Polarator Office är Horreds Möbelindustri, Horred och
K A Andersson & Söner, Huskvarna.

Bankernas ansvar i samband med konkursen i
Nyckeln tål också att diskuteras. Trefond Invest har en
reversfordran om MSEK 50 på Beijer Capital som en av
affärsbankerna förmedlat. Som köpare av sådana
värdepapper förutsätter man självfallet att banken gjort
någon sorts kvalitetsbedömning eller åtminstone en
vanlig kreditbedömning. Så tycks emellertid inte ha
varit fallet.

Någon säkerhet för vår revers på Beijer Capital
finns inte. Förlusten är omkring MSEK 17,5 men ska
ses i perspektivet av fondens tillgångar om ca 3,9
miljarder kronor. Likvida medel och penningmark-
nadsinstrument har trots detta under 1990 i genomsnitt
förräntats till 13,25%. Sverige behöver ökad konkur-

Skr. 1990/91:164
Bilaga 6

rens inom banksektorn. Förhoppningsvis blir det bättre
med fler utländska banketableringar i Sverige.

För den som har likvida medel och en långsiktig
affärsstrategi är kursfall inte bara negativt. Värdet på
aktieinnehaven sjunker visserligen temporärt, men ett
lägre kursläge ska utnyttjas för nya placeringar.

Trefond Invest har under januari 1991 köpt aktier
för MSEK 123. Större köp har gjorts i bl.a. Asea,
Ericsson, SKF, SSAB och Skandia. Likvida medel
uppgår dock fortfarande per 1991-02-01 till MSEK
610. I det korta perspektivet är det omöjligt att förutse
kursutvecklingen. Med ett längre synsätt borde dock
dagens kurser vara attraktiva även om jag inte är någon
stor optimist inför den närmaste femårsperioden.

Västvärlden står inför en period med lägre tillväxt-
takt. Nya marknader och nya konkurrenter kommer
visserligen att växa fram i Östeuropa. För att tillväxten
ska ta fart där fordras dock en kraftfull utbyggnad av
infrastrukturen. Vägar, flygplatser, hamnar och kom-
munikationsnät i allmänhet måste byggas ut och
moderniseras. Det är inom dessa områden vi bedömer
att de mest intressanta aktierna finns - tung verkstads-
industri med inriktning på infrastruktur.

Trefonds aktieportfölj inklusive likviditet utveckla-
des 7% bättre än Affärsvärldens Generalindex 1990.
Under innevarande år får förhoppningsvis fonden i
stort sett samma möjligheter som alla andra att arbeta
på marknaden. Fonden arbetar redan nu med utstäl-
lande av köpoptioner på egna innehav vilket bör kunna
förbättra avkastningen en del. Förmodligen får Trefond
Invest möjlighet att köpa utländska aktier. Det ger nya
möjligheter att fortsätta förränta kapitalet på ett
optimalt sätt.

Stockholm i februari 1991

Michael G Berman

142

Skr. 1990/91:164
Bilaga 6

Löntagarfondstyrelserna tillkom 1984 genom ett
riksdagsbeslut. De är fem till antalet och utgör, till-
sammans med l-5:e fondstyrelserna, Allmänna Pen-
sionsfonden, AP-fonden. Löntagarfondstyrelserna har
haft en uppbyggnadsperiod fram tom 1990. Fr o m
innevarande år tillskjuts inte något nytt kapital.

Varje fondstyrelse har haft möjlighet att rekvirera
MSEK 3.452. Detta belopp räknas årligen upp efter
inflationen, definierad som KPI. På det senare beloppet
beräknas det årliga avkastningskravet om 3%. Kapita-
let har erhållits genom en vinstdelningsskatt, som
tagits ut på vinster över viss nivå, samt en löneavgift.

MARKNADSMÄSSIGA STRATEGIER

Placeringsstrategin är marknadsmässig. Investeringarna
är långsiktiga och uppfyller krav på god riskspridning.
Avkastningskravet är som nämnts tre procent på er-
hållet kapital efter uppräkning. Avkastningen överförs
till l-3:e fondstyrelserna och bidrar till att täcka
framtida pensionsutbetalningar. Den överskjutande
avkastningen återinvesteras och förvaltas av
löntagarfondstyrelsen.

Detta är en löntagarfondstyrelse.

EN STABIL ÄGARE BLAND ANDRA

Löntagarfondstyrelsernas innehav motsvarar ca 4%
av det samlade börsvärdet, dvs knappt 1 % per fond-
styrelse. En fondstyrelse får inte inneha mer än 6% av
rösterna i ett börsnoterat företag. Härigenom uppträ-
der en fondstyrelse som en av flera ägare i ett företag.
Förutsättningarna finns samtidigt för att man ska
kunna verka stabiliserande som långsiktig ägare.

STYRELSE OCH FÖRVALTNING

Varje löntagarfondstyrelse består av nio ledamöter och
fyra suppleanter, som samtliga tillsätts av regeringen.
Minst fem ledamöter skall företräda löntagarorganisa-
tionerna. Löntagarrepresentanterna befinner sig alltså i
majoritet i styrelserna, därav namnet löntagarfond-
styrelser. Den löpande verksamheten leds av en VD
som har ett kansli till sitt förfogande.

143

Året i korthet.

Årets underskott i förhållande till
realt resultat MSEK - 1.936 (451,9).

Totalt underskott i förhållande till
realt resultatkrav sedan verksamhetens
början MSEK - 483,8 (1.452).

Fondförmögenheten MSEK 3.253
(4.778).

Fondförmögenheten utvecklades 7%
bättre än Affärsvärldens Generalindex:
-24,1% jämfört med -31,1%.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

144

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

AKTIEINNEHAV

31 december 1990 (kSEK) Bilaga 1

Förändr Anskaffn värde* Markn värde** Andel %

Bolag Antal 1/1-31/12 kSEK kSEK Röster Kapital

BÖRSNOTERADE AKTIER OCH KVB (AI-, All-listan)

VERKSTADSINDUSTRI

Asea	Abu	389.400	+	63.400	133.928	184.965	0,8	0,7
	Afr	3.100	+	3.100	1.552	1.488
	Bfr	30.900	+	30.900	17.722	14.987
Eldon	Bbu	628.734')		-	47.402	37.724	5,9	12,7
	Bfr	33.366			2.298	2.169
Electrolux	Bfr	650.000	+	150.000	201.296	104.000	0,0	0,9
Ericsson	Bfr	984.800	+	984.800	182.740	177.264	0,0	0,5
Esab	Abu	268.186		-	41.340	42.910	7,8	6,3
	Bbu	268.186		-	47.180	40.228
Hasselblad	Abu			137.200	-
	Afr	-	-	400	-	-
Saab	Abu	200.000	-	300.000	51.096	29.200	0,3	0,3
SKF	Abu	1.940.000	+	4.900	237.635	131.920	3,9	1,8
SS A B	Abu	227.000	+	227.000	31.631	16.344	1,1	1,2
	Bfr	95.800	+	95.800	13.300	6.706
Volvo	Bbu	387.000	+	32.000	134.115	75.465	0,2	0,9
	Bfr	280.000	+	50.000	102.589	57.680
Åkermans	Abu	1.463		-	204	217	6,6	9,8
	Bbu	243.537		-	34.208	36.043
	Bfr	90.000		-	12.308	13.320
					1.292.544	972.630
SKOGSINDUSTRI
MoDo	Cbu	171.000	+	600	59.687	27.873	0,0	1,3
	Cfr	30.000	+	800	10.395	5.250
	Kvb Cbu	130.000		-	46.374	22.750
SCA	Bbu	315.000		-	30.548	27.090	0,1	0,4
	Bfr	285.000			30.883	24.225	0,1	0,4
Stora	Abu	148.900	+	13.400	50.161	37.225	0,8	0,8
	Afr	214.800	+	25.700	70.160	53.700	0,8	0,8
	Bfr	105.300	+	8.300	27.579	26.325
					325.787	224.438
HANDEL
H & M	Bfr	908.300		-•	293.900	222.534	5,6	12,2
Skoogs	Bbu	634.100		-	43.322	36.778	5,7	12,6
					337.222	259.312
FASTIGHETS	■ OCH BYGGBOLAG
BGB	Bu	1.500.000^;)		-	144.923	51.000	5,2	5,2
JM	Bbu	27.400	-	22.600	5.552	4.521	0,9	1,8
	Bfr	365.600	-	9.400	19.349	60.324	0,9	1,8
Lundbergs	Bbu	525.000')		-	33.839	46.725	0,2	0,7
Nordstjernan	i Abu	29.500	+	29.500	4.782	1.800	0,1	0,4
	Bbu	20.000	+	20.000	3.202	1.140	0,1	0,4
	Bfr	116.000	+	116.000	17.863	8.700

10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Bolag		Antal	Förändr 1/1-31/12		Anskaffn värde* kSEK	Markn värde* * kSEK	Andel % Röster Kapital
Pronator	Bbu	58.200	+	58.200	1.556	698	0,4	0,7
	Bfr	51.800	+	51.800	1.487	518
Skanska	Bbu	320.000-	+	15.000	78.300	90.560	0,4	0,6
	Bfr	56.000	+	6.000	20.705	15.680
					331.558	281.666
ÖVRIGA
AGA	Bbu	238.000	+	238.000	62.069	57.120	0,1	0,5
Almedahl	Abu	-	-	93.361	-	-	0,9	2,4
	Afr	-	-	6.449	-	-
	Bbu	150.008	+	50.000	21.599	17.401
Argonaut	Abu	61.000*)	+	61.000	4.017	2.135	0,2	0,3
	Bbu	139.000	+	4.000	5.519	4.726
	Bfr	33.750	+	33.750	1.935	1.181
Aritmos	Bu	1.393.539		-	156.104	139.354	6,5	6,5
	Fr	12.061		-	1.003	1.327
Bilspedition	Abu	1.127.794		40.000	50.108	225.559	7,8	4,1
	Afr	116.426		-	5.046	23.285
	Bbu	40.000	+	40.000	5.317	1.880
	TR	1.244.220		-	15.556	18.663
Gullspång	Bbu	1.050.000		..	34.525	84.000	1,6	2,7
	Bfr	250.000			9.624	20.000
Hexagon	Bbu	-		860.000	■	-
Independent	Abu	1.285.000		-	24.304	5.140	1,1	1,1
	Afr	226.000		-	4.274	678
Kinnevik	Bbu	135.000	+	135.000	26.928	14.850	0,1	0,5
Marabou	Afr	-		90.469	-	-
	Bfr	-		306.860	-	-
Nobel	Bu	670.000')	+	311.000	57.570	38.860	0,9	0,7
Programator Bbu		562.000	+	12.000	38.272	11.802	1,5	4,1
	Bfr	-	-	108.000	-	-
Proventus	Bbu	1.853.000‘)	+	39.276	72.107	93.577	3,5	6,2
	Bfr	720.000	-	43.776	27.833	37.080
	Pref Bbu	1.956.000	+	103.000	39.148	41.076
	Pref Bfr	764.000	+	44.000	15.293	16.044
Skandia	Fr	607.400	+	262.400	125.932	70.458	0,8	0,8
Skrinet	Bbu	644.200’)		-	29.754	25.768	14,2	20,0
	Bfr	5.800		-	288	232
					834.125	952.196
INVESTMENTBOLAG,		BLANDADE
SILA	Afr	2.100	+	2.100	246	84	0,7	3,9
	Bbu	1.264.000	+	1.264.000	132.389	50.560
	Bfr	100.000	+	100.000	10.673	3.500
					143.308	54.144

146

AKTIEINNEHAV

Prop. 1990/91:164

Bilaga 6

31 december 1990 (kSEK) Bilaga 1

Bolag	Antal	Förändr 1/1-31/12	Anskaffn värde* kSEK	Markn värde * * kSEK	Andel % Röster Kapital
BANKER
S-E-Banken Abu	1.446.000	+ 21.000	122.720	80.976	0,6	0,6
Bfr	78.000	+ 78.000	6.300	4.368
Sv Handelsb. StAbu	702.000“)	+ 138.667	79.784	64.584	0,5	0,4
Bfr	70.200	-	6.938	6.669
Skånska Banken Abu	-	- 91.632
Bbu		- 319.714	-
Östgöta Enskilda
Bank Bu	85.500	+ 85.500	10.170	6.413	1,0	1,0
			225.912	163.010
OTC-BOLAG
Lindab Bbu		- 861.032
Bfr		2.968		-
Martinsson Bbu	136.186’)	+ 20.836	10.515	6.809	6,1	18,9
Polarator Bbu	1.115.920	+ 413.200	35.680	1.451	25,0	29,5
Office Bfr	65.180	+ 6.600	5.945	130
Rottneros Bu	1.034.600	+ 29.600	40.522	16.554	10,0	10,0
Fr	95.000	-	4.442	1.520
Scandiafelt Bu	-	- 91.500	-
Fr		800	-
Wallenstam Bbu	426.000	+ 400	55.641	26.412	2,5	5,3
			152.745	52.876
KONVERTIBLA SKULDEBREV
Asea	4.808.200	+4.808.200	17.342	10.482
Ericsson	3.079.105	+3.079.105	11.318	9.853
KMG System AB	900.000	-	918	918'
Kolmården	20.000.000	-	20.000	20.000*"
Nordstjernan	5.503.080	+5.503.080	14.731	7.154
Östgöta Enskilda
Bank	629.800	+ 629.800	799	661
			65.108	49.068
ÖVRIGA AKTIER
Fordonia Bbu	48.932	-	3.104	196	0,1	0,5
” Bfr	1.068		68	4
Hällde B	7.200		6.973	6.973'"	40,0	40,0
KMG SystemAB Pref.	3.000	-	306	306"”	37,5	85,7
B	-	2.500	-
Kolmården Abu	10.000	-	5.000	5.000"'	16,7	16,7
Njord Bfr	446.250	-	21.800	26.775"*	15,4	21,0
Reinhold City Bbu	-	- 12.600	-	-
Telesoft A	-	- 42.000
B	-	- 84.000	-
United
Tankers AB Bfr	564.000	+ 564.000	30.266	19.176	2,2	4,6
			67.517	58.430

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Bolag	Antal	Förändr 1/1-31/12	Anskaffn värde* kSEK	Markn värde** kSEK	Andel % Röster Kapital
AKTIER MED KÖPOPTIONER
Svenska Handelsbanken St Abu ” Bfr	1.600.000'") 160.000		122.807 10.679	168.464 ** 16.846	1,1 1,0
			133.486	185.310
	TOTALT		3.909.312	3.253.080

1) FE genom uppskrivning av nom 25-30, därefter split 3:1.

2) Varav 500.000 genom F 1:2.

3) Varav 175.000 genom F 1:2

4) Varav 33.750 Bfr genom N 1:4, kr 40.

5) Varav 309.000 genom F 1:1.

6) Varav 1.853.000 pref Bbu och 720.000 pref Bfr genom F 1 pref: 1.

7) Återbet 50:-/aktie, nedskr av nom 80-35.

8) Varav 70.200 genom F 1 B: 10.

9) Varav 38.450 genom F 1:2.

10) Varav 160.000 genom F 1B:1O.

Inkl omsättningsskatt och courtage.

Lägsta betalkurs. Köpkurs där betalkurs saknas.

Aktier utan marknadsnotering.

Marknadsvärde/lösenvärde enligt lägsta värdets princip.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖUEN

PORTFÖLJENS BRANSCHFÖRDELNING Skillnaden mellan Trefonds börsportföljs och Generalindex fördelning
över olika branscher.

PORTFÖLJENS NOTERINGAR Jämförelse mellan Trefonds aktieinnehavs och den svenska aktiemarknadens
fördelning över olika noteringsformer.

En bollbegåvning med stål i nyporna.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Eva Bäcksholm arbetar på SS AB Tunnplåt i Borlänge. Trefond Invests innehav i Svenskt Stål uppgår till drygt 300 000 aktier.

149

Hon säger att hon är utbildad hemmafru.

Ändå hanterar hon 12-tons stålrullar hela dagarna.
Nätterna också för den delen, eftersom hon jobbar
treskift på SSAB Tunnplåt i Borlänge.

Eva Bäcksholm, utlastare på ”verket”, som man
säger här. Hon spelar handboll för Borlänge i division
ett. Och fotboll. Dessutom är hon bilkårist. Krigsplac-
erad på åkeri, med uppgift att ratta en långtradare
med släp. Utbildad hemmafru alltså! Man blir det på
gymnasiets konsumtionslinje, säger hon med glimten i
ögat.

Eva arbetar i utlastningen, där de färdiga tunn-
plåtsrullarna lastas med travers på lastbil eller järn-
vägsvagn. Ett typiskt lagarbete, menar hon, precis som
i idrotten. I utlastningen är man fyra i varje lag. Och
man turas om med uppgifterna. Planering, märkning
av rullarna, inplastning och lastning. Eva är nöjd med
sitt lag, och betonar att det är viktigt att se jobbet som
ett teamwork.

SSAB Tunnplåt har sin huvudsakliga verksamhet i
Borlänge och Luleå. På metallurgin i Luleå tillverkas i
masugnar och stålverk s k slabs, stålämnen. Dessa
skickas sedan till Borlänge där man framställer varmval-
sad, kallvalsad, metalliserad och plastbelagd tunnplåt.

I systerbolaget SSAB Oxelösunds stålverk och
valsverk produceras och vidareförädlas grovplåt. Man
har specialiserat sig på grovplåt i det övre kvalitetsom-
rådet, sk kylda stål, med extremt hög hållfasthet och
seghet.

Inom Plannja arbetar man främst mot bygg-
industrin och vidareförädlar tunnplåt och aluminium
genom plastbeläggning och profilering. 1 Dickson
Gruppen vidareförädlas tunnplåt genom att man
tillgodoser verkstadsindustrins behov av skuren och
förbehandlad plåt.

För att tillgodose en bred efterfrågan ingår också
Tibnor i koncernen. Tibnor är det största grossistföre-
taget i Norden med inriktning på verkstads- och bygg-
industrin.

Koncernens målsättning är att kvalitetsmässigt
tillhöra de ledande stålföretagen i Europa. Uppgrade-
ring av stålet och en närmare kontakt med kunderna,
är det marknadsorienterade sätt man arbetar på för att
nå dit.

Här har Eva Bäcksholm och Svenskt Stål mycket
gemensamt, det är ingen idé att vara med om man inte
spelar i de högsta divisionerna.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

150

”Cogito Ergo Sum. ”

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Anders Hjelmqvist, skadechef på försäkringsbolaget NJORD. NJORD har funnits sedan 1986. NJORD är ett expansivt företag, och
Trefond Invests aktieinnehav uppgår till 446.250, motsvarande ett värde av 27 MSEK.

151

”Jag tänker; alltså är jag till.”

Den latinska sentensen passar bra in på Anders
Hjelmqvist, livsfilosof och tillika skadechef på försäk-
ringsbolaget NJORD.

Existentiella frågor sysselsätter honom en hel del.
Men inte av den typen, varför finns jag? Utan mer av
karaktären, jag finns för den positiva sakens skull.
Allting har ett sammanhang, och det jag gör idag kom-
mer att vara till nytta för andra människor och nya
generationer.

Skadechefen Anders Hjelmqvist. Kanske är det
jobbet som får honom att vara rädd om vardagen, de
små sakerna runt omkring.

Eller kanske är det närheten till naturen, som han
helst upplever på sina kanotturer i Mälaren eller på
Klarälven vid sommarstället i Värmland.

Kanot är nära, säger han, det bästa sättet att få
den naturupplevelse en storstadsmänniska behöver.
Anders är infödd stockholmare och har upplevt hur
staden har vuxit, både på gott och ont. Man behöver
kontraster, menar han. För att förstå sammanhangen.
Och Anders söker kontrasterna. Antingen det är natur
kontra stad eller antikens historia kontra det moderna
samhället. Semesterresorna går ofta till medelhavslän-
derna, där man kan känna historiens vingslag på ett
påtagligt sätt genom den bevarade antika byggnatio-
nen. Det passar Anders speciellt bra eftersom han är
byggnadsingenjör från början.

Vägen till NJORD har gått via arbete som besikt-
ningsförrättare och skadekonsult. NJORD är ett litet
försäkringsbolag med 38 anställda. Man arbetar med
företags- och fastighetsförsäkringar, kredit- och
garantiförsäkring och internationell återförsäkring.

Bolaget arbetar uteslutande med mäklarproduce-
rade affärer. En metod som är vanligare på kontinen-
ten än i Sverige. Att arbeta med mäklare innebär att
både kapital och personella resurser frigörs. Man kan
därför koncentrera sig på det direkta arbetet med
kunduppdragen och tillhandahålla en kvalitativt hög
produkt.

Namnet Njord härstammar från den nordiska
mytologin och var en fornnordisk vikingagud, som
ansågs härska över vindarna och bringa lycka åt sjö-
farare och fiskare.

Vi får hoppas att det är sant, eller som Anders
Hjelmqvist skulle uttrycka saken - man kan aldrig vara
säker på hur saker och ting hänger ihop.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

152

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Ingrid Persson är flygvärdinna på SAS. SAS Gruppen ägs till 42,9% av ABA (AB Aerotransport), som i sin tur ägs till
50% av det börsnoterade företaget SILA (Svensk Interkontinental Lufttrafik AB). Trefond Invests innehav i SILA uppgår
till drygt 1 300 000 aktier, vilket motsvarar ett anskaffningsvärde av drygt 143 MSEK.

Det är på höga höjder hon får utlopp för sin energi.

153

Hon präglas av nyfikenhet, av en drivkraft att göra
saker.

Ett tag höll hon sig på marken. Det var under
den tid hon tillsammans med sin syster arrenderade
golfrestaurangen, då hon fortfarande bodde kvar
hemma i Luleå. Nu bor hon i Uppsala efter några år i
Stockholm.

Golfsäsongen är dock kort i norr. Och det var
höjderna och branterna som lockade Ingrid Persson.
Hon bytte det gröna underlaget mot det vita och blev
skidinstruktör, i Sverige och i alperna. Och fortfarande
kan man hitta henne i Riksgränsen som instruktör
några veckor per år. Hon kan liksom inte hålla sig i
från.

Att jobba på 3 000 meters höjd räckte ändå inte
till för denna sökande person. Hon ville vidare uppåt
och blev flygvärdinna på SAS, där vi hittar henne idag.

Själv tycker hon att ”säkerhetsvärdinna” är en
bättre beskrivning av arbetet. Det är egentligen därför
vi finns, menar hon, för att garantera säkerheten.
Under själva flygningen och om det mot förmodan
skulle hända något. Då är det vi värdinnor som till
stor del har ansvaret för passagerarna. Kaffet och det
andra kommer faktiskt i andra hand.

På SAS har hon funnits i fem år. Att arbeta som
flygvärdinna, eller säkerhetsvärdinna, verkar passa
henne mycket bra. Hon får komma ut i världen och
hon träffar hela tiden nya människor. Alla är ju olika
som människor och behöver service på olika sätt,
vilket stimulerar, säger Ingrid.

Hon passar bra in i SAS 90-talskoncept, det
Globala Resekompaniet. Det nya är att se en människa
i varje kund. På 80-talet såg man en kund i varje
människa.

Och slaget kommer att stå på marken. Affärs-
resenärens totala behov av service måste tillgodoses,
för att denne ska kunna ägna sig åt sin huvuduppgift,
nämligen att göra bra affärer.

Därför integreras flygresan med marktransporter,
hotell, flygplatsservice, check-in på hotell, hyrbilar med
mera.

I framtiden kommer kraven att ändras och bli
fler. Det Globala Resekompaniet kommer säkert att få
bekänna färg för alla nya önskemål i framtiden. För
som Ingrid säger, det är den enskilda personen som
räknas, alla är vi ju olika.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

154

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Allan Lööw arbetar på Nordsjö AB. I affärsområdet Casco Nobel ingår förutom Nordsjö och Casco Nobel Industrifärg i Malmö ett antal
företag specialiserade på lim och färg. Casco Nobel är Nordens ledande tillverkare av lim, färg och lack, och en av de största i Europa inom
området. Tre fond Invests innehav i moderbolaget Nobel Industrier uppgår till drygt 600 000 aktier.

Det handlar om livskraft.

155

Han bollar med siffror. ”Du vet, det kostar 25% att
hålla ett lager. Försäljningen har gått ner 4%, men det
vänder.” Han är väl insatt i företaget, Allan Lööw,
motiverad och intresserad.

På lagret där Allan jobbar är det en febril aktivi-
tet. Eltruckar susar omkring och kör fram pall efter
pall med färgburkar för vidare distribution ut i landet.

Han slår ut med armarna mot höglagret, och
säger att här inne finns det 12 200 pallar färg. 250 ton
per dag går ut härifrån. Mer siffror. Man blir nog-
grann på ett lager, allt måste stämma på litern.

Casco Nobels verksamhet är färg och lim. På
burkarna i Allans lager står det bl a Nordsjö. Det är
företagets division för färg till yrkesmåleri och konsu-
menter i Norden. Här i Sege, utanför Malmö, finns
också Casco Nobel Industrifärg, divisionen för färg
och lack för industriell ytbehandling.

Allan Lööw arbetar tre dagar i veckan på lagret.
Tidigare var han chaufför med uppgift att distribuera
färg till kunder i Skåne. Efter 10 år på vägarna var
han på grund av sjukdom tvungen att börja arbeta
inomhus för ett par år sedan.

Allan har bott i Skåne i hela sitt liv. Född i
Skurup, bosatt i Lund. Han menar att det inte finns
någon annan plats. Skåne är framtiden, säger han, och
pratar om Öresundsbron som om den redan finns på
plats. Han är övertygad om att den kommer, ”det
måste den göra”, slår han fast.

Tre dagar på jobbet, fyra dagar hemma i snickar-
verkstan. Han har inte svårt att få veckorna att gå; det
är nästan svårt att hinna med allt som ska göras,
tycker han. Allan svarvar träfigurer, allt möjligt fint
kan det bli. Under sommarhalvåret hittar man honom
dock alltid i trädgården. Att driva upp blommor är
livsnödvändigt för Allan. ”Det handlar om livskraft,
säger han. Att få saker och ting att växa. Blommor
eller träfigurer, det är samma sak. Eller som bron
kanske, det är också livskraft.”

Nobel Industrier, Sveriges största kemikoncern,
har genomgått stora strukturella förändringar, under
en mycket snabb tillväxt. Av den totala omsättningen
är ca 70% export och fakturering utanför Sverige. Mer
än hälften av de anställda arbetar utomlands.

Koncernen är koncentrerad till produkter och
marknader där konkurrensfördelar kan nås med Nord-
en som bas för en internationell expansion. Casco
Nobel är ett sådant exempel, där man växer inom EG,
bara under 1990 har förvärv av företag gjorts med en
omsättning på ca 3 miljarder. Precis som Allan Lööw
vill att det ska vara.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

156

Förvaltningsberättelse.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Tre fond Invest får härmed
lämna förvaltningsberättelse
för verksamhetsåret 1990.

RESULTAT Årets resultat före överföringar till 1-3 AP-
fondstyrelserna uppgår till MSEK 482,2 (425,4).
Överföringarna uppgår till MSEK 130,1 (100,0).

Realisationsvinsterna uppgick under året till netto
MSEK 292,6 (323,5). Utdelningar har erhållits med
MSEK 158,1 (81,3) medan ränteintäkterna uppgick till
MSEK 91,8 (29,2). Premier utställda optioner uppgick
till MSEK 0,4 (0,0). Avsättning till värdereglerings-
reserv har gjorts med MSEK 18,6 (0,0).

Förvaltningskostnaderna utgjorde under året
MSEK 9,3 (8,0).

REALT RESULTAT Årets underskott/överskott i förhål-
lande till realt resultatkrav blev MSEK -1.936 (451,9).

Fondens totala underskott/överskott i förhållande
till realt resultatkrav sedan verksamhetens början
(1984), uppgick vid årets slut till MSEK -483,8 (1.452).
PLACERING AV LIKVIDA MEDEL Vid årets utgång
fanns likvida medel i form av banktillgodohavanden och
penningmarknadsinstrument för MSEK 664,0 (122,4),
vilket innefattar värderegleringsreserv om MSEK 18,6

(0,0) avseende befarad förlust på revers i Beijer Capital,
nom. MSEK 50, och marknadsbevis i Finansor, nom.
MSEK 20. Likvida medel och penningmarknads-
instrument har under året i genomsnitt förräntats till
13,25%. Fordringar på fondkommissionärer för
oreglerade likvider uppgick till MSEK 87,1 (0,1) medan
motsvarande skulder belöpte sig till MSEK 10,4 (4,8).

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN Marknadsvärdet på hela
värdepappersportföljen uppgick 1990-12-31 till MSEK

3.253 (4.778). Portföljens anskaffningsvärde per 1990-
12-31 var MSEK 3.909 (3.555). Den dolda reserven
uppgick till MSEK -656,3 (1.223).

Värdepappersportföljen, inklusive likviditeten,
minskade, efter justering för köp och försäljningar, i
värde med 24,1%. Förändringen av Affärsvärldens
Generalindex var under samma period -31,1%.

Under verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK
952,0 och sålts för MSEK 861,3. Nyemissioner och
nyteckningar utgjorde MSEK 1,4 (se nedan).

Portföljen har genom följande större köp netto ökats med:

Anskaffningsvärde

Bolag	Antal	MSEK
Ericsson	984.800	182,7
SILA	1.366.100	143,3
Asea	97.400	64,3
AGA	238.000	62,1
Skandia	262.400	51,1

Portföljen har genom följande större försäljningar netto minskats med:

Försäljningsvärde

Bolag	Antal	MSEK
Marabou	397.329	224,3
Skånska Banken	411.346	136,1
Saab	300.000	87,8
Hexagon	860.000	72,7
Hasselblad	137.600	67,9

Under perioden har följande nyemissioner och nyteckningar skett:

Bolag

Argonaut

Antal

33.750

Anskaffningsvärde

MSEK

1,4

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

FONDKAPITAL Fondkapitalet uppgick vid årets slut
till MSEK 4.511 (3.565). Det efter s k reala principer
uppräknade fondkapitalet var vid samma tidpunkt
MSEK 3.854 (4.788). Det förvaltade grundkapitalet
uppgick till MSEK 3.452 (2.858). Således har under
året rekvirerats MSEK 594,0. Det innebär att
medelsramen har utnyttjats till fullo.

FONDSTYRELSE OCH PERSONAL I december månad
1989 avgick styrelsens ordförande landshövding Carl
Johan Åberg. Till hans efterträdare utsåg regeringen'
förbundsdirektör Monica Sundström. Under 1990
avgick vidare vice ordföranden direktör Klas Back.
Han efterträddes av direktör Mats Gabrielsson.
Ordinarie styrelseledamoten vårdare Stig Olsson
ersattes av tidigare suppleanten pappersbruksarbetare
Johnny Karlson. Till ny suppleant utsågs montör
Solveig Sandberg.

Medelantalet anställda har varit 6,50 (5,00)
personer, varav 3,5 kvinnor och 3 män. I löner och
ersättningar till styrelse och verkställande direktör har
utgått sammanlagt MSEK 0,9 (1,0) och till övriga
anställda MSEK 1,6 (1,1).

KOLMÅRDENS DJURPARKS FASTIGHETS AB Under
året har beslut fattats om en omfattande omorganisa-
tion av Kolmårdens Djurpark för att möjliggöra en
framtida marknadsmässig drift av djurparken. Detta
har bla medfört att förhandlingar inletts med Trefond
om att ersätta fondstyrelsens innehav i fastighetsbola-
get med aktier i den blivande koncernens moderbolag.

KMG SYSTEM AB Trefond Invest har under året
minskat röstandelen i KMG System till 37,5 procent.
Insatser har gjorts för att bredda marknadssidan.
Förhandlingar om återförsäljaravtal har inletts i syfte
att höja omsättningen. KMG System AB redovisar
1990 ett positivt resultat.

POLARATOR OFFICE Under 1990 stod det klart att
en budgeterad vinst om MSEK 10 i Polarator Office
skulle förvandlas till en lika stor förlust. Tillsammans
med den andre huvudägaren har Trefond därför
beslutat genomföra en finansiell och operativ rekon-
struktion. I samband med detta har huvudägarna
garanterat en nyemission om MSEK 22,5.

BEIJER CAPITAL OCH FINANSOR Trefond har likvida
medel placerade i revers i Beijer Capital och i mark-
nadsbevis i Finansor. Bolagen ställde under slutet av
året in betalningarna och ackordsförhandlingar har
inletts. Trefond har med anledning av detta gjort
reservering för befarad förlust i en värdereglerings-
reserv.

Det inträffade har vidare föranlett Trefond att se
över placeringspolicyn för likvida medel. I syfte att
förbättra riskspridningen har beloppsgränsen för en-
skilt penningmarknadsinstrument sänkts från MSEK 50
till MSEK 25 samt betoningen ökats på fördelning över
olika branscher och institutioner.

158

RESULTATRÄKNING

(kSEK)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

1990

1989

Aktieutdelning	158.115	81.309
Engångsnedskrivning aktier	- 32.500	-
Ränteintäkter	91.828	29.208
Övriga intäkter	-	40
Räntekostnader	1	144
Avsättning till värderegleringsreserv	- 18.635	-
Realisationsvinster	298.093	328.569
Realisationsförluster	- 5.509	- 5.040
Premier utställda optioner	434	-
Förvaltningskostnader (not 1)	- 9.271	- 8.016
Avskrivningar	379	567
Resultat före överföringen	482.175	425.359
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 2)	-130.052	- 99.957
Årets nettoresultat	352.123	325.402

159

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

BALANSRÄKNING

31 december (kSEK)

TILLGÅNGAR	1990	1989
Omsättningstillgångar
Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not3)	663.960	122.435
Fordringar på fondkommissionärer	87.102	89
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4.797	1.223
Övriga kortfristiga fordringar	28	25
	755.887	123.772
A nläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 4)	7.579	7.554
Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 5)	3.909.312	3.555.470
Inventarier (not 6)	1.144	700
	3.918.035	3.563.724
Summa tillgångar	4.673.922	3.687.496

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag	12.269	12.157
Skulder till fondkommissionärer	10.372	4.811
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9.012	4.921
Skuld till 1-3 fondstyrelserna (not 2)	130.052	99.957
Övriga kortfristiga skulder	1.118	674
	162.823	122.520
Fondkapital
Förvaltat grundkapital	3.452.000	2.858.000
Ackumulerat överskott från föregående år	706.976	381.574
Årets nettoresultat	352.123	325.402
	4.511.099	3.564.976
Summa skulder och fondkapital	4.673.922	3.687.496
Ställda panter och ansvarsförbindelser	Inga	Inga

160

REALT RESULTAT

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

1990 1989

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna 482.175 425.359

Förändring av ej realiserade förluster/vinster - 1.878.824 325.902

Resultatet inkl ej realiserade förluster/vinster -1.396.649 751.261

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft - 409.471 - 199.448

Realt resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna - 1.806.120 551.813

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 2) - 130.052 - 99.957

Underskott/överskott i förhållande till realt resultatkrav - 1.936.172 451.856

161

11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91:164
Bilaga 6

REAL BALANSRÄKNING

31 december (kSEK)

TILLGÄNGAR 1990 1989

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 3) 663.960 122.435

Fordringar på fondkommissionärer 87.102 89

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4.797 1.223

Övriga kortfristiga fordringar 28 25

755.887 123.772

A nläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag(not 4) 7.579 7.554

Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 5) 3.253.080 4.778.062

Inventarier (not 6) 1.144 700

3.261.803 4.786.316

Summa tillgångar 4.017.690 4.910.088

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag 12.269 12.157

Skulder till fondkommissionärer 10.371 4.811

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9.012 4.921

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 2) 130.052 99.957

Övriga kortfristiga skulder 1.117 674

162.821 122.520

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital 4.338.626 3.335.153

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav 1.452.415 1.000.559

Periodens underskott/överskott i förhållande till resultatkrav -1.936.172 451.856

3.854.869 4.787.568

Summa skulder och fondkapital 4.017.690 4.910.088

Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga

162

Noter till bokslutet 1990-12-31.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till inköpspris och
ränta periodiseras. Vid befarad förlust görs avsättning
till värderegleringsreserv. Värdet på aktier och övriga
värdepapper inkluderar courtage och värdepappers-
skatt. Beräkning av realisationsvinster och -förluster vid
försäljning av värdepapper sker enligt genomsnitts-
metoden. Premier för utställda köpoptioner redovisas
som förutbetald intäkt. Inventarier nettoredovisas.
Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent av
anskaffningsvärdet. Av årets resultat överförs tre
procent av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till
1-3 AP-fondstyrelserna.

Det kapital som står till Trefonds förfogande
urholkas genom inflationens verkningar. Denna ur-
holkning måste kompenseras genom ökad avkastning
på kapitalet. Inflationsutvecklingen är därför av av-
görande betydelse när det gäller att bedöma det
faktiska resultatet. För att få en uppfattning om stor-
leken av inflationens påverkan gör man en sk real

redovisning. Denna går i stort sett till så att man
redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvär-
det på tillgångarna och drar bort ett belopp som
motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter
återstår kallas realt resultat. Börskursernas föränd-
ringar påverkar direkt det reala resultatet genom att
marknadsvärdet på börsportföljen förändras. Detta
innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsik-
tigt perspektiv.

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procen-
tuella jämförelsen med Generalindex är beräknad enligt
följande. Nettoförändringen av värdepappersportföljen,
inklusive likviditeten, varje vecka har - efter tillägg för
försäljningar och utdelningar samt avdrag för köp -
relaterats till under resp, vecka genomsnittligt investe-
rat kapital. Denna avkastning kedjas sedan med
avkastningen för nästa vecka osv. Den på detta sätt
beräknade portföljutvecklingen för 1990 uppgår till
-24,1%.

1. FÖRVALTNINGSKOSTNADER

	1990	1989
Personal- och styrelsekostnader	4.275	3.751
Lokalkostnader	1.503	1.251
Administrationskostnader	727	370
Informationskostnader	1.476	965
Diverse arvoden	1.046	1.483
Övriga kostnader	244	196
	9.271	8.016

2. ÖVERFÖRING TILL 1 -3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en
avkastning om 3% av rekvirerat kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex’ föränd-
ringar. Hänsyn tages till den tid kapitalet disponerats.

Konsumentprisindex för december 1990 uppgår till
213,9. Utöver avkastningskravet skall en avsättning
göras i den reala redovisningen motsvarande årets
uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv datum	Belopp	Index	Nuvärde 90-12-31	Antal dagar	Avkast- ningskrav	Avsättning
1/1 -90	2.858.000 •	192,8	3.700.151	360	111.004	364.997
2/1	594.000	199,0	638.475	358	19.048	44.474
	3.452.000	213,9	4.338.626		130.052	409.471

* grundbelopp (nuvärde 3.335.153)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

3.LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT	1990	1989
Likvida medel	427.998	22.435
Penningmarknadsinstrument	254.597	100.000
Avgår: Avsättning till	- 18.635
värderegleringsreserv
Bokfört värde	663.960	122.435

4. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG

Bolag	Antal	Nom. värde	Bokf värde
Trefond Invest AB	500	100	50
Collator Utvecklings AB	120.000	100	7.479
Fondgreen AB	500	100	50
Summa			7.579

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnamnet Trefond Invest AB är vilande. Collator Utvecklings AB
”Trefond Invest” genom registrering av ett aktiebolag. har trätt i likvidation. Fondgreen AB är vilande.
Aktiekapitalet är utlånat till Trefond Invest. Bolaget

5. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Aktieinnehav 1990-12-31)

Aktier i andra bolag och övriga värdepapper.		3.909.312
Se separat specifikation sid 10. 6. INVENTARIER	1990	1989
Anskaffningsvärde	2.931	2.264
Ackumulerade avskrivningar	- 1.787	- 1.564
Bokfört värde	1.144	700

Stockholm den 12 februari 1991

MONICA SUNDSTRÖM

Ordförande

MATS GABRIELSSON

Vice ordförande

LARS HILLBOM

JOHNNY KARLSON

JAN KARLSSON

KENNETH SJÖKVIST

BIRGITTA SVENSSON

ANDERS ULLBERG

MICHAEL G BERMAN

Verkställande direktör

ANDERS WIDLUND

Vår revisionsberättelse har avgivits 1991-02-12

GÖRAN RASPE

PER BERGMAN

GÖSTA TE LE STAM

164

Revisionsberättelse.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Tredje Löntagarfondstyrel-
sens, Trefond Invest, förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1990.

Vi har under beaktande av god revisionssed
granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna,
protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-
ning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående
tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåt-
gärder som ansetts erforderliga.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelse, resultaträkning och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller
i övrigt beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 12 februari 1991

GÖRAN RASPE

aukt revisor

PER BERGMAN

aukt revisor

GÖSTA TELESTAM

direktör

165

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

Fem år i siffror.

	1986 MSEK	1987 MSEK	1988 MSEK	1989 MSEK	1990 MSEK
Tillskott av grundkapital under året	542	691	516	558	594
Tillskott av grundkapital, ackumulerat	1.093	1.784	2.300	2.858	3.452
Fondkapital	1.190	1.960	2.682	3.565	4.511
Justerat fondkapital	1.506	1.933	3.578	4.788	3.855
Nettoköp av värdepapper	675	686	581	399	91
Placeringar i nyemissioner	32	57	14	95	1
Värdepappersportfölj, anskaffningsvärden	1.188	1.999	2.737	3.555	3.909
Värdepappersportfölj, marknadsvärden	1.503	1.973	3.634	4.778	3.253
Dold reserv	315	-26	897	1.223	-656
Aktieutdelning och ränteintäkter, netto	28	47	66	110	199
Realisationsvinster, netto	83	85	218	324	293
Överföring till 1-3 AP-fonderna	26	49	76	100	130
Bokföringsmässigt nettoresultat	80	78	206	325	352
Realt resultat	324	-343	989	452	-1.936
Realt ackumulerat resultat	354	11	1.001	1.452	-484

* Inkl, engångsnedskrivning aktier och avsättning till värderegleringsreserv

166

Ordlista.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 6

ACKUMULERAT ÖVERSKOTT. Det samlade resultatet
från verksamhetens början till och med föregående år.

FONDKAPITAL. Grundkapital, ackumulerat överskott
samt årets nettoresultat.

GRUNDKAPITAL. Det kapital som tillförts fond-
styrelsen i form av skattemedel.

JUSTERAT FONDKAPITAL. Uppindexerat grundkapital,
ackumulerat överskott i förhållande till realt resultat-
krav samt årets överskott i förhållande till realt
resultatkrav.

REALT RESULTAT. Se överskott i förhållande till realt
resultatkrav.

UPPINDEXERAT GRUNDKAPITAL. Grundkapital som
årligen justerats upp för inflationen.

ÖVERFÖRING TILL 1 -3 AP-FONDSTYRELSERNA.

Avkastningskravet, som är 3% på det uppindexerade
grundkapitalet per den sista december.

ÖVERSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL REALT

RESULTATKRAV. Årets nettoresultat plus ökningen av
den dolda reserven minus avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft.

167

Mellansvenska
löntagarfonden (fjärde löntagar-
fondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1990

Skr. 1990/91:164

	Bilaga 7 STYRELSE
ORDFÖRANDE	Börje Andersson Styrelseordförande, Statens Vattenfallsverk. Luftfartsverket. Borlänge Energi, Dala-Demokraten och Sparbanken Dalarna
VICE ORDFÖRANDE	Sune Ekbåge Pappersarbetare, Billerud AB Ordförande, tillträdande, Pappers förbundsstyrelse Styrelseledamot Stora AB
ÖVRIGA LEDAMÖTER	Kurt Belin Ingenjör, Fläkt Indoor Climate AB Villy Bergström Chef, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, F1EF Karl-Axel Eriksson Byggnadsarbetare, SIAB Bygg AB Sven Johansson Direktör, Konsum Västmanland Folke Källberg Ingenjör, Avesta AB Sune Lundgren Direktör Börje Sturk Telemontör, FFV
SUPPLEANTER	Bengt Karlsson Ombudsman, Metall Sune Lundh Direktör, Värmlands Folkblad AB Maj-Britt Lövström Byrådirektör
REVISORER	Rolf Hammar Auktoriserad revisor, ordförande Ingvar Gullnäs F.d. landshövding Lars lernberg Auktoriserad revisor
ANSTÄLLDA	Lennart Låftman Verkställande direktör Ragnar Boman Kristina Christersson Mia Dahl Erik Frostberg Britt-Marie Granholm Pirkko Vikman

170

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

Bakgrund

Löntagarfonderna ingår i Allmänna Pensionsfonden
och förvaltar pensionskapital. En betydande del av
det riskvilliga kapitalet på aktiemarknaden och i nä-
ringslivet i övrigt är just pensionskapital. Även inter-
nationellt står pensionskapital för en stor del av risk-
kapitaltillförseln. Stora och växande andelar av den
totala aktiestocken i många industriländer ägs av
pensionsfonder.

Mellansvenska löntagarfondens styrelse har'ägnat
mycket tid under årens lopp åt att successivt utveckla
mål och metoder för fondens verksamhet inom ra-
men för de allmänna krav som har uppställts av rege-
ring och riksdag. Vår uppgift är att skapa god avkast-
ning på ett långsiktigt pensionskapital. Detta mål av-
gör inriktningen av våra projekt som samtidigt direkt
eller indirekt skall främja svensk produktion och sys-
selsättning. Genom vår uppbyggnad och vårt arbets-
sätt bidrar vi också till ökat inflytande för löntagarna.

Avkastningskrav

Grundläggande för all kapitalförvaltning är avkast-
ningen. I lag, reglemente och interna handlingspro-
gram fastställs de krav som måste ställas på place-
ringarna i enskilda företag. Det faktiska utfallet visar i
viss mån hur skicklig placeraren har varit.

I år måste vi givetvis understryka uttrycket "i viss mån"
eftersom ingen större kapitalförvaltare kan frigöra sig
från den allmänna utvecklingen i ekonomin och på de
finansiella marknaderna. För svensk del har under se-
nare år tillkommit att avvecklingen av valutareglering-
en och över huvud taget den tilltagande internationa-
liseringen av den svenska ekonomin gjort vårt land
allt mer beroende av utvecklingen utomlands.

En allmän iakttagelse är också att svängningarna på
aktiemarknaderna i olika länder inklusive Sverige har
blivit större under senare år. Kanske är det så att
marknadens anpassning till nya förhållanden och ny
information har komprimerats i tiden. Den justering
nedåt av aktiekurserna under andra halvåret som ut-
löstes av- men inte enbart berodde pä - Iraks invasion
i Kuwait medförde under årets fem sista månader en
nedgång för aktieindex i Stockholm med ca 35%. Vid
den förra längre kursnedgången i Sverige, februari
1984-augusti 1985, tog motsvarande förlopp ca 1 1/2
år. (Vi bortser då från den tillfälliga, rent finansiella
börskrisen i oktober - november 1987, då börsindex
föll med ca 35%, för att sedan snabbt stiga igen.)

Detta understryker ytterligare vår uppfattning att av-
kastningskrav måste formuleras långsiktigt, place-

ringarna ske långsiktigt och mätning av utfallet ske på
lång sikt. Med lång sikt menarvi två konjunkturcykler,
d.v.s.8- lOår. De traditionella beräkningarna av utfal-
let under ett räkenskapsår saknar helt enkelt rele-
vans. |u kortare period mätningarna gäller, desto
större betydelse har ovidkommande faktorer eller
rent slumpmässiga inslag.

Denna tes blir viktigare ju större en placerares förmö-
genhet är. Mellansvenska löntagarfonden förvaltade
vid utgången av 1990 ett kapital på över 4 miljarder
(inklusive de medel vi ännu inte har rekvirerat). Vi är
därmed en av de 30 - 40 största ägarna på den sven-
ska aktiemarknaden och vår potential som netto-
köpare av aktier intar en än mer framskjuten position.

Varje löntagarfond - liksom Fjärde och Femte AP-fon-
derna - skall dels realvärdeskydda sitt kapital, dels år-
ligen leverera 3% av detta realvärdeskyddade kapital
som "utdelning" till de tre första AP-fonderna.

För att vår portfölj i sin helhet på lång sikt skall nå det-
ta avkastningskrav måste målet i utgångsläget sättas
högre för varje enskild satsning. Det är ju ofrånkom-
ligt att några placeringar av olika skäl utvecklas min-
dre bra. Internt arbetar vi också med differentierade
avkastningsmål. Dels skiljer vi mellan noterade och
onoterade bolag, dels tar vi hänsyn till investeringens
likviditet, d.v.s. möjligheten för oss att sälja aktierna,
om förutsättningarna för investeringen försämras.
Det ligger i sakens natur att avkastningskravet måste
vara högst pä satsningar i onoterade företag.

171

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

Utfall

Mellansvenska löntagarfonden har givetvis drabbats
av den kraftiga nedgången på den svenska aktiemark-
naden under hösten 1990. Per 31 augusti 1990 hade vi
ett ackumulerat överskott utöver avkastningskravet
på drygt en miljard kronor. I stort sett hela detta över-
skott försvann under hösten. Vid en bedömning av
denna utveckling bör dock beaktas några grundläg-
gande faktorer.

Möjligheterna är mycket små för en stor placerare på
den svenska aktiemarknaden att minska sina kortsik-
tiga värdeförluster genom aktieförsäljningar. Redan
små försäljningar tenderar att driva ned kurserna.
Under hösten 1990 har läget varit allvarligare än un-
der tidigare börsnedgångar. Vissa högt belånade pla-
cerare har kommit på obestånd och deras innehav
har tvångmässigt försålts av kreditgivarna, ofta under
gällande börskurs. Omsättningen på börsen har varit
onormalt låg, ofta under 200 Mkr per dag, vilket natur-
ligtvis beror på att köparna har dragit sig undan. Vår
storlek medför att vi måste undvika att förstärka kurs-
svängningarna. Vi försöker snarare gå mot ström-
men, d.v.s. köpa när börsen är svag och vice versa.

Vår uppgift är att förvalta kapitalet genom investe-
ringar i aktier i svenska företag, inte att maximera av-
kastningen för varje enskilt år genom att flytta mellan
helt olika typer av investeringsobjekt. Därmed ökar
också svängningarna i vår avkastning mellan enskilda
år jämfört med en placerare som teoretiskt skulle

kunna skifta mellan till exempel aktier och obligatio-
ner.

Värdeminskningen under 1990 på det totala kapital
som Mellansvenska löntagarfonden förvaltar har
dock begränsats avsevärt genom den försiktiga poli-
tik vi har fört under de senaste åren. Vi har sedan 1987
endast rekvirerat en del av det tillgängliga beloppet.
Under 1990 lyfte vi 400 Mkr vilket innebär att det ännu
inte uttagna beloppet vid slutet av 1990 uppgick till
1.452 Mkr. Under 1989, då börsen gick upp med 24%,
gick vi kortsiktigt miste om en viss värdestegring. På
motsvarande sätt undvek vi under 1990 förluster på
det outnyttjade kapitalet.

Trots att 1990 alltså innebar en kraftig värdeminsk-
ning för våra noterade värdepapper, överträffar fon-
den fortfarande det uppställda avkastningskravet
med ca 82 Mkr. Hänsyn har då tagits till att vi sedan
starten 1984 har levererat in sammanlagt 253 Mkr till
de tre första AP-fonderna.

Satsningarna i onoterade företag väger lätt i det stora
hela men erbjuder speciella mätproblem, eftersom
aktiekurser ofta saknas. Några av dessa engagemang
har givit oss förluster. A andra sidan har vi gått ur and-
ra onoterade investeringar med vinst. Men framför
allt måste man beakta att den befintliga onoterade
portföljen inte går att värdera förrän en försäljning har
skett.

Placeringar och kapitaltillförsel

Mellansvenska löntagarfonden nettoköpte under
1990 noterade aktier, konvertibler och teckningsop-
tioner för 118 Mkr. I detta belopp ingår deltagande i
nyemissioner (Argonaut, Norden och Siab). Bland ny-
tillskotten i portföljen märks de under första halvåret
marknadsintroducerade företagen Edata, Hadronen,
Solitair och Svedala.

Vår onoterade portfölj förändrades på några punkter.
Fonden nyinvesterade 63 Mkr, dels i de nya engage-
mangen lnvestment AB Helikon (50 Mkr) och Engros
AB Ferro (8 Mkr), dels genom kompletteringsköp i
främst Graningeverken. Innehaven i Blood Virus Ven-
ture och Facit International såldes under året för
totalt 73 Mkr.

Under perioden januari - augusti nettoköpte vi note-
rade värdepapper för endast 12 Mkr vilket avspeglar
vår allmänna bedömning att prisnivån på noterade
aktier (liksom f.ö. onoterade företag) då var alltför
hög. Nettoköpen av aktier ökade alltså under höst-
månaderna.

Klimatet på riskkapitalmarknaden har hårdnat fr.o.m.
augusti månad. Introduktionerna av nya bolag har
tills vidare avstannat och nyemissionerna i befintliga
aktiemarknadsbolag har minskat kraftigt. Priserna på
börsaktier, andra företag och fastigheter har sjunkit,
ibland mycket kraftigt.

172

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

Samtidigt som utbudet av riskvilligt kapital har min-
skat drastiskt har behovet stigit markant i många
branscher och företag. Kreditgivarna har visat tecken
på bristande ekonomisk kapacitet och lägre riskvillig-
het. Så ser även den internationella trenden ut för
närvarande. I Sverige förstärks dessa tendenser av
fallande lönsamhet i näringslivet, växande behov av
stora infrastrukturinvesteringar inom kommunikatio-
ner och energiproduktion samt krisen för finansbola-
gen och följdverkningarna av denna.

Mot slutet av året var fonden engagerad i utredningar
eller förhandlingar om ovanligt många investerings-
projekt, ofta avseende relativt stora företag. Allt ofta-
re kontaktas fonden av ägarrepresentanter, ledning
och fackliga företrädare gemensamt. Ett nytt inslag
var förfrågningar från börsnoterade företag. Som ex-
empel kan nämnas att diskussioner pågår om med-
verkan vid exportfinansiering, skapandet av en helt
ny ägargruppering, stabilisering av en labil ägarbild

respektive omfinansiering av en svag balansräkning.
Förfrågningarna från onoterade företag ökade sam-
tidigt.

Mellansvenska löntagarfonden medverkar aktivt för
att hitta lösningar som är bra för företaget som hel-
het. Även om vi till slut inte skulle satsa kapital i det
aktuella företaget, tror vi oss i de flesta fall kunna bi-
dra till en konstruktiv väg framåt.

Flertalet företag, framför allt mindre och medelstora,
behöver dock mycket mer än 'enbart' ytterligare risk-
kapital. Detta utgör ibland en restriktion på en pen-
sionskapitalförvaltares möjligheter att delta. Vi kan
bidra med allmänt företags-och finansiellt kunnande,
men mera sällan med specifika branschinsikter, inter-
nationella exportkontakter för en viss produkt etc.
Detta är en ytterligare delförklaring till att vi under
1990 beslutade att inte investera i något av de onote-
rade företag som hade slutgranskats vid årets slut.

Ägarinflytande

Den dåliga likviditeten på andrahandsmarknaden
medför att även ett aktieengagemang i mycket stort
börsföretag med nödvändighet blir långsiktigt. Att
"rösta med fotterna" genom att sälja större poster är
sällan praktiskt möjligt. Även av andra skäl lägger vi
successivt ökad tonvikt på bevakning av och kontak-
ter med vissa av de företag som är viktiga i vår port-
följ. Samspelet mellan fackliga företrädare, företags-
ledare, andra ägare och fonden är konstruktivt och
fruktbärande och utvecklas fortlöpande. Detta kräver
dock delvis nya arbetsmetoder inom fonden. För att
kunna bidra maximalt behöver vi skaffa och bearbeta
information från nya håll. I dessa sammanhang blir
skillnaden mellan noterade och onoterade företag
allt mindre.

Inför bolagsstämmorna diskuterar vi i ökande ut-
sträckningaktuella frågor med styrelsen, större ägare
och fackliga företrädare. Vanligen behandlas då sty-
relsens sammansättning. Under 1990 invaldes Mel-
lansvenska löntagarfondens VD på initiativ av respek-
tive huvudägare i styrelserna för Proventus Interna-
tional (f.d. Datatronic) respektive Export AB Norden.
1 företagen Cominvest, Helikon, Norden och Skåne-
Gripen har fonden aktivt medverkat till andra föränd-
ringar i styrelsen.

Vid mer är 40 bolagsstämmor har fackliga företrädare
representerat delar av fondens innehav vilket är
ungefär lika många som under 1989 Kontakterna
med personalrepresentanterna inför stämmorna och
löpande under året ökar i omfattning till nytta för alla
berörda.

173

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Aktiekurserna på Stockholmsbörsen föll under 1990
med i genomsnitt 31 procent. Fondens verksamhet
medförde en förmögenhetsminskning pä 1.211 Mkr
(ökning 435 Mkr) när portföljen av noterade värde-
papper värderats till årsskiftets lägsta börskurser. Ut-
sikterna för 1991 är bättre än för ett år sedan i och med
att börskurserna under 1990 har kommit ned till en
nivå som är rimligare i förhållande till företagens
vinster.

Av tillgängliga medel har lyfts 400 Mkr (200 Mkr) och vi
har möjlighet att lyfta ytterligre 1.452 Mkr (1.258 Mkr)
under kommande år. Vi har därmed bibehållit en hög
kapacitet för fortsatta investeringar. Några ytterligare
pensionsmedel kommer inte att tillföras fonden för
förvaltning.

Fonden har under året nettoinvesterat för endast 118
Mkr (345 Mkr) i noterade aktier och konvertibler. För-
värv av noterade aktier och konvertibler m.m. upp-
gick till 618 Mkr (1.002 Mkr), varav 33 Mkr (24 Mkr) vid
nyteckningar. De största köpen gjordes i Andersons,
BGB, Ericsson, Proventus och Skandia varav BGB är
ett nytt innehav i fondens portfölj.

Fonden avyttrade noterade aktier och konvertibler
för 500 Mkr (657 Mkr). De största försäljningarna un-
der året skedde i Convexa, Ericsson och Thorsman.
Under året accepterade fonden uppköpserbjudan-
den på värdepapper i Beväringen, Convexa, Incen-
tive, Munksjö. Pharmacia och Thorsman till ett
sammanlagt försäljningsvärde om 136 Mkr. Till följd
av lösen av utfärdade köpoptioner såldes aktier för
154 Mkr.

Fondens resultat inklusive orealiserade värdeföränd-
ringar kan fördelas på tre resultatområden enligt
följande:

Genomsnitti Resultat inkl.
	investerat kapital i Mkr marknadsvärde	förändring i dold reserv i Mkr	Avkastning i %
	investerat kapital i Mkr marknadsvärde	förändring i dold reserv i Mkr	1990	1989
Plac. i likviditet	151	20	13.4	‘ 11,6
Plac. i noterade värdepapper	3.080	- 1139 -	37,0	15,5
Plac. i onoterade värdepapper	222	- II -	- 5,0	3.1
./. förvaltnings- kostnader		-8
Totalt	3.453	- 1.138 -	33,0	14,7

Att för kortare tidsperioder utvärdera långsiktig aktie-
förvaltning enligt så kallade reala principer är näst
intill meningslöst. Som underlag för diskussion och
utvärdering av vår och likartade aktieförvaltningar
föreslårvi i stället i likhet med föregående år följande
kriterier:

1. Har de medel fonden tillförts utvecklats snabbare
än om de hade förvaltats genom räntebärande pla-
ceringar i de tre första AP-fonderna?

Svaret visar om det ur pensionssystemets synvin-
kel har varit gynnsamt att avskilja en del av pen-
sionskapitalet till investeringar i aktier.

I onoterade företag har fonden under året nyinveste-
rat 63 Mkr, varav två innehav är nya: Investment AB
Helikon (50 Mkr) och Engros AB Ferro (8 Mkr). Drygt
60 utredningar genomfördes under året, men bara i
ett fåtal fall hade projekten en kombination av bra
affärsidé, god ledning och rimliga konkurrensförut-
sättningar. I dessa fall visade sig dock prisförvänt-
ningarna hos våra tilltänkta samarbetspartners vara
för höga.

I verktygsmaskintillverkaren SMG, där fonden äger 18
procent, har utvecklingen blivit allt sämre, varför fon-
dens innehav i årets bokslut skrivs ned med 20 Mkr till
5 Mkr. Vår satsning i Blood Virus Venture har på initia-
tiv av Pharmacia avvecklats med ett totalt resultat för
fonden på 11 Mkr under innehavstiden. Innehavet i
Facit International såldes också under året.

Förvaltningskostnaderna har ökat med 25 procent till
drygt 8 Mkr. Bl.a. har konsultkostnaderna ökat kraf-
tigt till en följd av ett betydligt större antal utredning-
ar om eventuella investeringar i onoterade företag.

Avkastning i % av

genomsnitti inv kapital______1990 1989 1988 1987 1986

Mellansvenska

löntagarfonden - 33,0 14.7 38,9 3.2 32,5

Tre första

AP-fonderna ca 14,0 6,1 14,2 12,6 16,8

Differens ca- 47,0 8,6 24,7 -9,4 15,7

2. Har fondens portfölj av börsnoterade värdepap-
per utvecklats bättre eller sämre än genomsnittet
på Stockholms-börsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med
noterade värdepapper har resulterat i bättre eller
sämre placeringar än börsgenomsnittet.

Fondens portfölj har under 1990 utvecklats 5 pro-
centenheter (- 4,5) sämre än börsgenomsnittet.
Medeltalet för perioden 1987-1990 är 0,1 procen-
tenheter sämre än börsgenomsnittet.

Fondens mätning avser genomsnittligt investerat
kapital värderat till marknadsvärde medan index-

174

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

nedgången mäts från årets början. Detta missgyn-
nar fonden i jämförelse med index under 1990 med
mellan en och två procentenheter.

3. Om de medel fonden har erhållit (med avdrag för
1,3%, motsvarande erlagd värdepappersskatt och
courtage) hade utvecklats som börsgenomsnittet,
skulle fondens förmögenhet ha utgjort 2.714 Mkr.
Utfallet av verksamheten utgjorde vid senaste års-
skiftet 2.626 Mkr. Därvid har först som "utdelning"
avdragits 3 % avkastning per år på ett successivt
uppindexerat kapital. Detta mått visar att om hela
kapitalet passivt och kostnadsfritt hade kunnat
placeras som börsgenomsnittet skulle resultatet
hittills ha varit 88 Mkr bättre.

Dessutom bör beaktas att fonden genom sitt be-
slut att ej lyfta alla disponibla medel har skyddat
1.452 Mkr från kursfallet på 31 % under 1990.

4. Enligt riksdagsbeslut skall fondens kapital hållas
inflationsskyddat.Vid slutet av 1990 skulle vår för-
mögenhet därmed uppgå till 2.543 Mkr. Den verk-
liga förmögenheten uppgår till 2.626 Mkr. Fonden
har alltså kunnat inflationsskydda sitt kapital och
därutöver utbetala 3 % årlig realavkastning.

Styrelseledamoten Ingemar Wallin, som har ingått i
fondens styrelse sedan starten 1984, avgick i sam-
band med flyttning utomlands. Han efterträddes av
tidigare styrelsesuppleanten Villy Bergström. Under
året har en suppleantplats varit vakant.

175

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

RESULTATRÄKNING

BOKFÖRINGSMÄSS1GT RESULTAT

Aktieutdelningar ..........................

Ränteintäkter .............................

Räntekostnader...........................

Förvaltningskostnader ....................

Realisationsvinster ........................

Realisationsförluster ......................

Nedskrivning av aktier i onoterat företag ...
Avsättning till riskreserv ...................

RÖRELSERESULTAT

Överföring till 1-3 AP-fonderna .............

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

Belopp i Mkr

Not	1990	1989	1988
	65,8	51,6	39,6
1	38,5	27.5	. 34,4
	- 2,7	- 1,0	- 0.3
2	- 8,2	- 6.5	- 6.3
3	147,0	180,5	230,9
4	- 19,9	- 4.9	- 9.0
	- 20,0	-	-
	-	- 20,0	-
	200,5	227,2	289,3
5	- 72,0	- 55,3	- 45,2
6	128,5	171,9	244,1

176

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 7

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

Belopp i Mkr

	Not	5» 198^-12-31	198^-12-31	198?12-3I
Likvida medel .................................		124,5	54,7	114,3
Övriga räntebärande placeringar................		163,6	42,4	62.3
Fordringar för sålda värdepapper ...............		23,6	5.8	18,4
Intjänade, ej inbetalade räntor samt
förutbetalade kostnader m.m...................		11,9	8,9	8,8
SUMMA .......................................		323,6	111,8	203,8
Konvertibla skuldebrev i
noterade företag, anskaffningsvärde ............		280,0	276,1	253,3
Aktier i noterade företag, anskaffningsvärde .....		2.319,1	1.985,6	1.552.5
Aktier mot vilka köpoptioner utfärdats,
anskaffningsvärde..............................		42,9	147,6	-
Teckningsoptioner, anskaffningsvärde...........	7	6,2	8.9	9,8
Investeringar i icke-noterade företag.
anskaffningsvärde ..............................	8	159,0	184.4	169,3
Inventarier.....................................		0,4	0.4	0.5
SUMMA .......................................		2.807,6	2.603,0	1.985,4
SUMMA TILLGÅNGAR.......................		3.131,2	2.714,8	2.189,2

SKULDER OCH FONDKAPITAL
SKULDER
Skulder för köpta värdepapper ...............		18,1	36,6	26,7
Kortfristiga krediter ..........................	9	-	100,0	-
Erhållna optionspremier .....................	10	4,5	14,1	-
Riskreserv ...................................		20,0	20,0	-
Upplupna kostnader och övriga skulder.......		1,0	1.7	2.0
Skuld till 1-3 AP-fonderna ....................	5	72,0	55.3	45,2
SUMMA SKULDER		115,6	227,7	73,9
FONDKAPITAL		115,6	227,7	73,9
Tillskjutet fondkapital ........................		2.000,0	1.600,0	1.400,0
Balanserade vinstmedel ......................		887,1	715,2	471,2
Årets bokföringsmässiga nettoresultat ........		128,5	171,9	244,1
SUMMA FONDKAPITAL .....................		3.015,6	2.487,1	2.115,3
SUMMA SKULDER OCH KAPITAL		3.131,2	2.714,8	2.189,2
Ställda panter och ansvarsförbindelser........		Inga	Inga	Inga

177

12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 7

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSÄNDRING

Nettoresultat före överföring

till 1-3 AP-fonderna .....................................

Förändring av orealiserade

vinster/förluster ........................................

Resultat inkl, orealiserade

vinster/förluster........................................

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft ................................

Realt resultat före överföring till

1-3 AP-fonderna........................................

Överföring till 1-3 AP-fonderna ..........................

Underskott/överskott i förhållande

till realt resultatkrav....................................

Belopp i Mkr

1990	1989	1988
200,5	227,2	289,3
- 1.339,0	263,5	607,3
- 1.138,5	490,7	896,6
- 225,2	- 112.6	- 84,1
- 1.363,7	378,1	812,5
- 72,0	- 55,3	- 45,2
- 1.435,7	322,8	767,3

	1990-12-31	1989 12-31	1988-12-31
Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad på anskaffningsvärden (se balansräkningen) .....	3.015,6	2.487,1	2.115,3
Avdrag/tillägg för övervärden i värdepappersportföljen ...	- 390,1	948,9	685,3
Fondens kapital enligt redovisning baserad på marknadsvärden ...........................	2.625,5	3.436,0	2 800,6
Tillskjutet kapital ......................................	- 2.000,0	- 1 600.0	- 1 400,0
Erforderlig avsättning för att kompensera inflationen .................................	- 543,2	- 318,0	- 205,4
Överskott i förhållande till resultatkrav .................	82,3	1.518,0	1.195,2

178

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 7

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

TILLGÅNGAR

Likvida medel ...................................

Övriga räntebärande placeringar ..................

Fordringar för sålda värdepapper .................

Intjänade, ej inbetalade räntor samt
förutbetalade kostnader m.m.....................

SUMMA .........................................

Konvertibla skuldebrev i

noterade företag, marknadsvärde .................

Aktier i noterade företag, marknadsvärde .........

Aktier mot vilka köpoptioner utfärdats,
marknadsvärde ..................................

Teckningsoptioner, marknadsvärde ...............

Investeringar i icke-noterade företag ..............

Inventarier.......................................

SUMMA

SUMMA TILLGÅNGAR

Belopp i Mkr

Not	1990-12-31	1989-12-31	1988-12-31
	124,5	54,7	1 14,3
	163,6	42,4	62,3
	23,6	5.8	18,4

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder för köpta värdepapper ...................

Kortfristiga krediter ..............................

Erhållna optionspremier .........................

Riskreserv .......................................

Upplupna kostnader och övriga skulder...........

Skuld till 1-3 AP-fonderna ........................

SUMMA SKULDER

FONDKAPITAL

Uppindexerat fondkapital ........................

Ackumulerat överskott i
förhållande till resultatkrav .......................

Arets underskott/överskott

i förhållande till resultatkrav ......................

SUMMA FONDKAPITAL

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL

Ställda panter och ansvarsförbindelser............

11,9 8,9 8,8

323,6	111.8	203,8
171,3	256,1	271.7
2.041,2	2.921,3	2.238,8
40,5	185,0	—
5,1	4,7	10,4
159,0	184,4	149,3
0,4	0,4	0,5
2.417,5	3.551,9	2.670,7
2.741,1	3.663.7	2.874,5
18.1	36,6	26,7
-	100,0	-
4,5	14,1	-
20,0	20,0	-
LO	1.7	2,0
72,0	55,3	45,2
115,6	227,7	73,9
2.543,2	1.918,0	1.605,4
1.518,0	1.195,2	427,9
- 1.435,7	322,8	767,3
2.625,5	3.436,0	2.800,6
2.741,1	3.663,7	2.874,5
Inga	Inga	Inga

179

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

I balansräkningen upptages tillgångarna till anskaff-
ningsvärde, i vilket inräknas erlagt courtage och vär-
depappersskatt. Befarade, men ej definitivt konstate-
rade förluster, har ej påverkat anskaffningsvärdena
med undantag för anskaffningsvärdet för investering i
SMG Swedish Machine Group som har nedskrivits
med 20 Mkr.

För noterade värdepapper har marknadsvärdet be-
räknats efter iägsta betalkurs, eller om betalkurs
saknas, köpkursen sista börsdagen 1990. Erhållna
premier mot utfärdade köpoptioner ingår i lösenvär-
det/marknadsvärdet för de aktier mot vilka köp-
optioner utfärdats. Om betalkursen är lägre än lösen-
kursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta be-
talkursen.

Marknadsvärde för investeringar i onoterade företag
är omöjligt att beräkna på ett rättvisande sätt. Det har

uppskattats till anskaffningsvärdet, varvid dock ned-
skrivning enligt ovan gjorts på innehav i SMG Swe-
dish Machine Group. I 1989 års bokslut gjord avsätt-
ning till riskreserv kvarstår. 1988 uppskattades mark-
nadsvärdet vara 20 Mkr lägre än anskaffningsvärdet.

Den traditionella redovisningen, baserad på anskaff-
ningsvärden, har kompletterats med redovisning en-
ligt s.k. reala principer. Då har anskaffningsvärdena
för tillgångar ersatts av marknadsvärden enligt ovan
och det tillskjutna fondkapitalet uppindexerats med
den ackumulerade köpkraftsförlusten. Köpkraftsför-
lusten defineras som förändringen av konsument-
prisindex.

Resultatet, såsom det visas på sidan t, visar att Mel-
lansvenska löntagarfonden har uppnått det avkast-
ningskrav. som lagen om löntagarfonder ställer på
löntagarfondernas förvaltning.

ÖVRIGA NOTER

NOT I

RÄNTEINTÄKTER

NOT 3

REALISATIONSVINSTER

Av ränteintäkterna utgör 15,6 Mkr (13,3 Mkr} räntor på
konvertibler medan resterande belopp avser förvalt-
ning av likvida medel.

NOT 2

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna utgörs av	1990	1989	1988
Lön och ersättning till styrelse och verkställande direktör .................	1,0	0.9	0,8
Övriga löner och arvoden .	1,8	1.5	1.0
Lönebikostnader.........	1,3	1.0	0,8
Konsultkostnader ........	1.7	l.l	2.0
Revisionsarvoden ........	0,2	0.2	0.2
Hyra ....................	0,7	0,6	0.6
Avskrivningar .........	0,3	0.3	0.2
Övriga kostnader ........	1,2	0.9	0,7
Summa ..................	8,2	6.5	6.3

Realisationsvinster

har uppstått genom

Försäljning av aktier ......

Försäljning av aktier till
följd av utfärdade
köpoptioner .............

Försäljning av konvertibler
Försäljning av
teckningsoptioner........

Erhållna premier för ej
lösta köpoptioner........

Summa..................

1990	1989	1988
87,3	165,6	178,8
40,6	4.7	19,0
4.3	4.0	14.7
3,5	4,0	14.2
11,3	2.2	4.2
147,0	180,5	230,9

NOT 4

REALISATIONSFÖRLUSTER

Realisationsförluster
har uppstått genom	1990	1989	1988
Försäljning av aktier......	9,3	1.9	4.5
Försäljning av
teckningsoptioner........	4,6	—	—
Försäljning av konvertibler	4,7	—	4.5
Förlust vid konkurs i
onoterat företag .........	1.3	3,0	—
Summa	19,9	4.9	9,0

180

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

ÖVRIGA NOTER

NOT 5

ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA

NOT 7

TECKNINGSOPTIONER

Fonden har lyft följande belopp: Mkr

1984-1989 ............................... 1600

1990 .................................... 400

Summa .................................. 2.000

Disponibelt, ej lyft belopp 1990-12-31 ..... 1.452

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med in-
flationen mätt enligt konsumentprisindex från och
med den tidpunkt de lyfts. Avkastningskravet utgör
3% på det uppräknade värdet.

Datum för lyftning	Belopp Mkr	Konsument- prisindex för månaden	Infl. justerat kapital 31/12 1990 • Mkr	Avkastnings- krav 1990 Mkr
1990-01-01	• 1 918	192,8	2 127,9	63.8
1990-02-20	100	199,9	107,0	2.8
1990-03-02	100	205,4	104.2	2,6
1990-04-02	100	205,2	104,2	2.3
1990-11-02	100	214,1	99,9	0,5
1990-12-31	2.318	213,9	2.543,2	72,0

• Nuvärde 1990-01-01 av belopp lyfta 1984-1989.

Dessa teckningsoptioner avser rätt att inom en förut-
bestämd tidsperiod teckna nya aktier till en förutbe-
stämd kurs i respektive bolag. I Andersons och SKF
har fondens innehav av teckningsoptioner förvärvats
genom köp medan de i Gota erhållits som del av ut-
delning från vårt innehav i Proventus.

NOT 8

INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Vid våra investeringar i icke-noterade företag är total-
beloppet det mest intressanta, medan valet mellan
aktier eller konvertibler är en lämplighets- eller för-
handlingsfråga. Vi redovisar därför investeringarna
per företag.

Mellansvenska löntagarfonden äger samtliga aktier i
Mellanfonden Förvaltning AB. Bolaget har ett aktie-
kapital på 50.000 kronor som redovisas under denna
rubrik. Bolaget har ej bedrivit någon verksamhet.

Arets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet in-
flationsskyddat uppgår till 225 Mkr.

NOT 9

KORTFRISTIG KREDIT

NOT 6
BOKFÖRINGSMASSIGT NETTORESULTAT

Det bokföringsmässiga resultatet ger inte en fullstän-
dig bild av hur fondens kapital förvaltats under året.
Värdepappersportföljen kan nämligen ha ökat eller
minskat i värde jämfört med värdet vid föregående
årskifte eller jämfört med anskaffningsvärdet för de
värdepapper som köpts under året. Under 1990 min-
skade vår portfölj av noterade värdepapper på detta
sätt med 1.339 Mkr i värde (under 1989 +244 Mkr).
Huruvida värdeförändringen vid årskiftena blir verk-
lig vinst eller förlust beror på hur värdena förändras
fram till dess värdepapperen säljs. Värdeförändring-
en i värdepappersportföljen är därför osäker medan
det redovisade resultatet är entydigt.

Fonden har beviljats en räkningskredit på 50 Mkr
samt kortfristiga krediter med beviljad lånevolym på
120 Mkr. Ingen av krediterna var utnyttjad vid bok-
slutstillfället.

NOT 10

ERHÅLLNA OPTIONSPREMIER

Under 1990 har 13,9 Mkr erhållits som premier för ut-
färdade köpoptioner. Av detta belopp avser 4,5 Mkr
vid årsskiftet alltjämt gällande optioner. Resterande

9,4 Mkr jämte 14,1 Mkr. som vid föregående årsskifte
redovisades som erhållna premier för då gällande
optioner, avser premier för optioner som har förfallit
under året eller iett till att vi sålt aktier, I båda de sist-
nämnda fallen redovisas intäkterna under realisa-
tionsvinster. lämför även not 3.

181

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER, AI- OCH All-LISTAN 31 december 1990

Företag	Antal aktier	Förändring 1/1 -31/12		Marknadsvärde kkr	Fondens aktiekapital	andel i % av röstvärde
Ericsson	1.270.000	+	1 038 150 (S)	228 600	0,6	0.0
Skandia	1.250.000	+	240.000	145 000	1,6	1.6
Proventus B 1.632.900
pref 1.260.000	2 892 900	+	1.506.300 (F)	109 239	3.4	1.9
Volvo	525.500	—	30.000	107.993	0.7	0.5
Stora	416.000	—	15.551	104.000	0.7	0.7
SCA	761 290	+	91.300	65.460	0.4	0.2
Skanska	200 000	+	10.300	56 330	0.3	0.2
Argonaut	1 607.750	+	497 550 (N)	55.228	2.5	1.3
SHB index 1.328.000		+	978.000
stam 408.430	1.736.430	—	91.570	54 287	1.0	0.4
AGA	200.000	-	1.500	51.000	0.4	0.1
NK	1 015.000			50.908	5.2	6.0
Korsnäs	530.000			47 700	1.0	0.8
Investment AB Bahco	182.000	+	27 300	45 700	1.7	1.2
Garphyttan	312.300			40.617	7.0	7.0
Marieberg	600 000	+	55.100	37 800	2.1	0.8
SIAB	338600	+	169.300 (N)	37.246	2.0	1.1
Andersons	488.000	+	433.000	35.624	7.1	4.3
Gambro	246.300	+	8.500	34.201	0.9	0.5
SSAB	464 350	+	364 350	32 960	1.8	1.2
Hennes & Mauritz	130.000			31.850	1.7	0.8
NEA	210.000			31.500	10,9	6.3
S-E-Banken	541.600	+	95 100	30.330	0.2	0.2
Ratos	260.000			28.440	1.0	0,3
ESAB	176 800			28.170	2.1	1.5
Gota	307.560	+	37 560 (F\|	27.099	0.5	0.5
Arcona	240.000	+	40 000	22.125	2,7	2.2
Nordström & Thulin	940.000	+	419 600 (F)	20 735	2.7	1.1
Skäne-Gripen bonus	445.000	+	65.000	20.305	1.4	2.9
SKF	281.000	+	191 000	18.546	0.2	0.0
Sydkraft	136.000	—	4.000	17.272	0,1	0.2
Nordbanken	400.000			16.800	0.2	0.2
Trygg-Hansa	170.000	+	104.000	16.660	0.2	0,2
SILA	423.800			16 648	1.2	0.9
JM Bygg	100.000			16.500	0.5	0.2
Geveko	170.000			16.150	4.2	1.6
Catena	200.000	+	52.000	15.400	1.0	1.0
BGB	425.400	+	425.400	14.464	1.5	1.5
Saab-Scania	101.000	+	21.000	14.178	0.1	0.1

182

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Företag

Antal aktier

Förändring

l/l -31/12

Marknadsvärde
kkr

Fondens andel i % av

aktiekapital

röstvärde

Programator	543.000	+	443.000	10 977	4.0	1.5
Lundbergs	120.000	+	40.000 IF)	10.680	0.2	0.0
FFNS	173.000	+	23.000	10.034	2.1	0.6
Svenska Kredit	170.000	+	35.800	8.500	1.7	1.7
Forsheda	36.800			4.232	2.1	1.0
Avesta	188 000	+	113 000	3.948	0.2	0,2
Regnbågen	83.344	+	33.344 (F)	3.583	0.8	1.5
Trelleborg	26.000	+	26.000	2.340	0.0	0.0

OTC-L1STAN OCH O-LISTAN SAMT ÖVRIGA INOFFICIELLA NOTERINGAR

Frontline Kinnevik	2 190 000 338.010	+ 5 000	100.740 38413	9.4 1.2	9.4 0.3
Norden	315.000	+ 125.000 (N)	15.750	9.1	4,0
International Credit	175.000	+ 8.700	14.000	4.4	4.4
Reinhold City	230.000	+ 85.000	11.960	1.7	0.9
Reinhold Syd	250000	+ 108.600	10.000	3.4	1.8
Sea-Link	300 000	+ 300.000	9.080	1.4	0.7
Scandiaconsult	400 000	+ 250 000	8.800	6.9	6.9
Cominvest	591.400	- 303.600	7.097	6,4	3.5
Edata	71.000	+ 71.000	5.183	2.8	1.3
Had ronen	50 000	+ 50.000	4.600	0.7	0.7
Platzer	40.600	+ 40.600	4.336	0.6	0,2
Eländers	48.600	+ 15.400	3.733	3.1	1.4
Strål fors	42.000		2.940	0,8	0.5
Midway Holding	9.400		2.820	1.7	3.7
Svedala	20.000	+ 20.000	1.760	0.2	0.2
Invik	16.300	+ 16.300	1.549	0.3	0.2
Anders Diös	7.700		1.001	0,1	0,0
SUMMA MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE			2.041.121 2.319.101

F - fondemission S — split N — nyemission
I vissa fall kan även mindre köp/försäljningar ha skett.

183

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER MOT VILKA KÖPOPTIONER UTFÄRDATS

Företag	Antal aktier	Förändring 1/1 -31/12	Lösenvärde/ marknadsvärde	Fondens aktiekapital	andel i % av röstvärde
Kinnevik	120.000	+ 120.000	16.926	0.4	0.1
Ericsson	59.000	- 65.000	11.728	0.0	.0.0
Argonaut	140.000	+ 140.000	5.037	0,2	0.0
S-E-Banken	80.000	- 7.000	4.908	0.0	0.0
Skandia	15.000	+ 15.000	1.944	0,0	0.0

SUMMA LÖSENVÄRDE/MARKNADSVÄRDE 40.543

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE 42.931

Premier för utställda optioner ingår i lösenvärdet/marknadsvärdet.

Där betalkursen är lägre än lösenkursen, har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

KONVERTIBLA SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Företag	Nominellt	Förändring	Marknadsvärde
	belopp kkr	1/1 -31/12	kkr
KONVERTIBLER 1 NOTERADE BOLAG
Catena	25.836	+ 106	42.630
Stora	34.948		41.938
Bilspedition	14.550		16.733
Nordström & Thulin	7.686		8.070
Pronator	7.000		7.000

KONVERTIBLER/FÖRLAGSLÅN I INOFFICIELLT NOTERADE BOLAG

Solitair	7.969	+ 7.969	4.383
Midway Holding, konvertibel	2.820		4.230
Midway Holding, förlagslån	4.700		3.055
ONOTERAD KONVERTIBEL 1 NOTERAT BOLAG
Arcona	2.040		2.040
KONVERTIBLA VINSTANDELSBEVIS
Mo & Domsjö	200.000 st	+ 33.000	35.000
Industrivärden	41.275 st		6.251
SUMMA MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE			171.330 279.991

184

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

TECKNINGSOPTIONER

Företag	Antal tecknings-	Förändring	Marknadsvärde
	optioner	1/1 -31/12	kkr
Andersons	18.175	+ 18.175	4.544
SKF	50.000	+ 50.000	500
Gota	102.500		40
SUMMA MARKNADSVÄRDE			5.084
SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE			6.157

INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Företag	Antal aktier	Nominellt belopp kkr	Anskaffningsvärde kkr
Investment AB Helikon	1.000.000	20.000	50.470
Graningeverken	4.000	2.000	32.512
Design-Funktion	87.109	8.711	26.711
Hyrmaskiner Skåne	26.067	2.261	11.458
Engros AB Ferro	48.000	1.200	7.685
Pusslet Fastigheter	9.800	5.980	5.668
SMG Swedish Machine Group	20.000	200	5.000
Vargön Alloys	59.500	10.750	4.800
Lerdalshöjden	128	4.366	4.366
Södertuna Slott	10.000	3.000	3.000
ICB Shipping	11.250	112	2.030
S Bäckmans Byggnad	-	2.000	2.000
Fiberbetong Produkter	1.230	1.618	1.875
SEA Swedish-Asian Security Export	100	10	1.010
Försäkrings AB Njord	5.316	213	250
SweDrug.	167	73	139
SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE Avgår riskreserv enligt separat post i balansräkningen SUMMA MARKNADSVÄRDE			158.974 - 20.000 138.974

SAMMANFATTNING

- Noterade värdepapper

- Onoterade värdepapper

TOTALT MARKNADSVÄRDE

- Noterade värdepapper

- Onoterade värdepapper

TOTALT ANSKAFFNINGSVÄRDE

Avsatt till riskreserv

DOLD RESERV

2.258.078

138.974

2.648.180

158.974

2.397.052

2.807.154

+ 20.000

-390.102

185

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

Borlänge den 28 januari 1991

MELLANSVENSKA LÖNTAGARFONDEN

Börje Andersson

Ordförande

Sune Ekbäge

Vice ordförande

Kurt Belin

Villy Bergström

Karl-Axel Eriksson

Sven lohansson

Folke Källberg

Sune Lundgren

Börje Sturk

/Lennart Låftman

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 februari 1991.

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gullnäs

Aukt. revisor Aukt. revisor F.d. landshövding

186

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att så-
som revisorer granska Fjärde Löntagarfondstyrel-
sens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse
för perioden 90.01.01 - 90.12.31.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll
och andra handlingar, som lämnar upplysning om
löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de
under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående
tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåt-
gärder vi ansett erforderliga

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och ba-
lansräkningarna, bokföringen eller inventeringen el-
ler eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvalt-
ning

Borlänge den 1 februari 1991

Rolf Hammar

Aukt. revisor

Lars Jernberg

Aukt. revisor

Ingvar Gullnäs

F.d. landshövding

187

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

FLERÄRSÖVERS1KT

90-12-31

Tillskjutet kapital ....................... 2.000

Innehav i onoterade

företag, marknadsvärde ................ 139

Innehav i noterade

företag, marknadsvärde ................ 2.258

Dito, anskaffningsvärde ................ 2.648

Differens ("dold reserv")................ — 390

Rörelseresultat ........................ 200

Ackumulerad avkastning till

1-3 AP-fonderna........................ 253

Affärsvärldens generalindex ............ 870,0

Konsumentprisindex ................... 213,9

Belopp i Mkr

89 12-31	88-12-31	87-12-31	86-12-31
1.600	1.400	1.200	1.093
164	149	76	'93
3.367	2.521	1 547	1.226
2 418	1.816	1 449	894
949	685	78	322
227	289	304	212
181	126	80	42
1 262,0	1.013,8	667,5	724,5
192,8	180,9	170,7	162,3

188

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

Ack. rörelse-
resultat Mkr

Ack. avkastning
till l-3AP-fond-
ema Mkr

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

12 04 08 12 04 08 12 04 08 12 04 08 12 04 08 12 04 08 12

189

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

190

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 7

ONOTERADE FÖRETAG

KORTFATTADE UPPGIFTER OM DE ONOTERADE FÖRETAG I VILKA FONDEN ÄR DELÄGARE

Företag Investment AB Helikon	Engagemang Mkr 50,5	Övriga delägare Marieberg Nordfonden Volvo m.fl.	Verksamhet Investmentbolag	Styrelse representant	Antal anställda* > 0	Omsättn. Mkr*)
Graningeverken	32.5	Skanska m.fl.	Skogsindustri, produktion och distribution av elektrisk kraft		'* 1 128	” 1 691
Design-Funktion	26,7	DesignFunktion, Norge Isku, Finland	Produktion av kontors- och laboratoriemöbler i Åtvida- berg, Osby. Alvesta. Sölves- borg och Ruda Export ca 30%		428	390
Hyrmaskiner Skåne	11.5	Gjert Bjerlander Ingemar Bokander Leif Carlsson Bengt Persson	Uthyrning av maskiner, bodar och kontorsmoduler inom byggnadsindustrin	Olle Darenberg Erik Frostberg	30	62
Engros AB Ferro	7.7	Enskilda järnhandelsföretag	Äga och utveckla företag som marknadsför och distribuerar varor och tjänster till slutförbrukare.		**824	•'3.167
Pusslet Fastigheter	5.7	Stelsaeter AB Inventrix Bo Södersten Leif och Kent Mattsson m.fl.	Äga och förvalta kommersiella fastigheter främst inom Bergslagen.	Bo Södersten	0,5	2.4
Lerdalshöjden	4.4	Activum Fastighets- utveckling	Fastighet i Rättvik, uthyrd till Scandic Hotel.		0	0.5
SMG Swedish Machine Group'*	5.0	Procordia Munksjö-gruppen Sydfonden	Produktion av avancerade verktygsmaskiner för verk- stadsindustrin i Västerås och Värnamo.		566	352
Vargön Alloys	4.8	Ingemar Widell Göran Löfquist Ronny Andersson Bo Flink	Framställning av ferrokrom och ferrokisel med avsättning främst till producenter av rostfritt stål.		318	555

191

Skr. 1990/91:164

Bilaga 7

ONOTERADE FÖRETAG

Företag	Engagemang Mkr	Övriga delägare	Verksamhet	Styrelse- representant	Antal anställda*)	Omsättn. Mkr*)
Södertuna Slott	3.0	S. Carstensen Utvecklings AB Arne Farestveit, Norge Trygg-Hansa m.fl.	Bedriver hotell och konferensservice i 1600-tals slott söder om Gnesta.	lan Stephansson	30	17
S. Bäckmans Byggnad	2.0	Familjen Bäckman	Bygga och till viss del förvalta fastigheter i Sala-regionen.		60	31
ICB Shipping	2.0	Ca 200 privatpersoner	Tanksjöfart		5	150
Fiberbetong Produkter	1.9	Familjen Bäckman Innovationsteknik Torgny Stål	Exploatera och vidare- utveckla fiberbetongteknik på licens från Innovations- teknik.	Erik Frostberg	14	4
SEA Swedish-Asian Security Export	1.0	Carl Persson	Konsultativ verksamhet inom bevakning och säkerhet.
Försäkrings AB Njord	0,2	Infina Trefond Invest Arab Insurance Group m.fl.	Försäkringsverksamhet		37	190
SweDrug	0.1	Staffan Sjölin	Säljer medicinska		1	1

konsulttjänster till U-länder.

*) Prel. december 1990
“) Uppgifterna avser 1989

192

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O

13 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Styrelsens ordförande

om året 1990

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

X Århundradets längsta högkonjunktur har
nått sitt slut. Alla konjunkturprognoser ger nu en
dyster bild av den svenska ekonomin under 1991.
Produktionen stagnerar, investeringarna sjunker,
inflationen blir hög, underskottet i bytesbalansen
fortsätter att öka och arbetslösheten stiger. Och till
allt detta kommer så krisen i Mellersta Östern!

Alla dessa händelsef har lett till en turbulens på
börsen av sällan skådat slag. Generalindex har fallit
med över 31% under det gångna året. Antalet kon-
kurser har slagit rekord.

Nedgång och kris lägger dock som regel grunden
till nästa uppgång. Många tror på tydliga förbätt-
ringar redan 1992.

Att under dessa förhållanden förvalta en aktie-
portfölj av Nordfondens storlek ställer naturligtvis
stora krav på fondstyrelsen.

Vidtagna åtgärder och resultat redovisas på
annan plats i denna årsredovisning. Med hänvis-
ning till här redovisade svårigheter är resultatet
mycket tillfredsställande.

Hur blir då utvecklingen i första hand 1991 ? Det
är givetvis svårt att säga. Att vi får räkna med
mycken oro och många problem även detta år är
helt klart. Mycket hänger på kriget, inflationen och
tillväxttakten. Valet i höst kan också leda till oförut-
sedda konsekvenser.

I allt detta dystra och osäkra vill vi emellertid
också peka på några glädjande omständigheter.
Årets budgetproposition bedöms som stark av de
flesta ekonomer. Det är bra! Ifråga om Nordfonden
uttalade sig två små företag i Norrland offentligt
under hösten i ett TV-program mycket positivt om
vår verksamhet. Den hade varit till hjälp och stöd

för deras utveckling vilket var uppmuntrande för
oss att notera. En annan tillfredsställande sak som
vi vill peka på är att det fackliga stödet för löntagar-
fonderna markerats genom uttalanden, konferen-
ser och aktivt deltagande i styrelsearbetet. Dessa
och andra exempel visar att fondverksamheten
blir allt bättre förankrad bland dem som har den
största nytta av den — företagen och de fackliga
organisationerna!

Vi vill också erinra om den tekniska översyn av
allmänna pensionsfondens reglemente som gjorts
inom finansdepartementet. Förslaget redovisas på
sidan 8 i denna årsredovisning och är helt i linje
med vad Nordfonden tidigare föreslagit. Vi hoppas
verkligen att förslaget kommer att stödjas av reger-
ing och riksdag. Samma förhoppning vill vi ge
uttryck åt när det gäller den aktuella diskussionen
om att AP-fonderna skall få köpa aktier upp emot
nivån för försäkringsbolagens innehav. Det finns
många goda argument för en sådan breddning av
AP-fondernas placeringssortiment.

Mot bakgrund av det föregående kan man med
stor säkerhet slå fast att 1991 kan komma att bjuda
på både överraskningar, svårigheter men också nya
möjligheter.

Denna utmaning kommervi att möta med tillför-
sikt och god beredskap.

194

Verkställande direktören

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

om året 1990

JL fjolårets VD-kommentar dristade vi oss att
lämna en ganska pessimistisk prognos över utsik-
terna för den svenska börsen 1990 med slutsatsen
att ”aktiemarknaden för närvarande är behäftad
med en inte obetydlig kursrisk”.

Tyvärr kan vi nu konstatera att denna bedöm-
ning infriades med råge. Efter ett särdeles oroligt
börsår där utvecklingen påverkades av både in-
hemska och internationella kriser stannade general-
index vid årets slut hela 31,1% lägre än vid dess
början. Från årstoppen i juli var fallet hela 34,6%.

Med tanke på vår bedömning vid årets början
är det naturligt att Nordfonden tidigt under 1990
frångick sin tidigare fullplaceringsstrategi. Under
året har vi sålunda byggt upp en likviditet som vid
årets slut uppgick till 982 mkr eller 23% av de totala
tillgångarna. Bland de större innehav som helt
avyttrats märks Bahco och Saab. I Astra, Euroc och
Handelsbanken har neddragningar ägt rum.

En annan åtgärd som vidtogs i början av året för
att i någon mån dämpa effekterna av en svensk
kursnedgång var investeringen av 155 mkr i det
nybildade svenska förvaltningsbolaget Investment
AB Helikon.

195

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Helikons placeringsstrategi går ut på att allokera
kapitalet på de lägst värderade aktiemarknaderna
globalt sett med målet att överträffa svenska gene-
ralindex. Även om också de internationella bör-
serna drabbades av Saddam-effekten under hösten
så utvecklade sig Helikons värde väsentligt bättre
än den svenska börsen, minus 17,9% från starten
den 17 januari 1990.

Även jämfört med världsindex (MSCI), som räk-
nat i svenska kronor föll med 21,5% under samma
period, kunde Helikon uppvisa en god utveckling.

De vidtagna åtgärderna har också medfört att
fondförmögenheten utvecklats bättre än general-
index trots att fonden vid ingången av året hade en
påtaglig överexponering mot fastighetssektorn.

Med hänsyn till ändringen av placeringsstrategin
är det logiskt att en indexjämförelse nu även inklu-
derar likvida medel (som tidigare varit av obetydlig
storlek). Sålunda mätt, enligt RFV:s metod, var
fondens avkastning på förvaltade medel minus
25,3%. Även under perioden 1987—1989 har fon-
den som tidigare redovisats utvecklats bättre än
generalindex.

Bland de onoterade innehaven kan, vid sidan av
Helikonförvärvet, nämnas att intresset i Blood
Virus Venture (BVV) avvecklats under året. Som
en följd av sammanslagningen av Procordia och
Pharmacia ändrades förutsättningarna för detta
forskningsprojekt. Avvecklingen innebar att Nord-
fonden kunde realisera en god kursvinst på det
investerade kapitalet 55,6 mkr.

Den största förändringen under 1990 i fondens
portfölj är den nämnda ökningen av likvida medel.
I övrigt har branschernas vikt i portföljen ändrats

endast marginellt. Detta innebär en fortsatt över-
exponering inom skog och fastighetssektorn medan
andelen i gruppen Övriga är väsentligt lägre än för
börsen som helhet. Se diagram.

Vi vågar förutse att fonden kommer att fortsätta
föra en försiktig placeringspolitik under årets inled-
ning. De konjunkturmässigt dystra utsikterna kom-
binerat med oroligheterna runt om i världen gör att
det — trots den kraftiga nedgången — fortsatt finns
en viss kursrisk på den svenska aktiemarknaden.

Likviditeten kommer därför sannolikt att bibe-
hållas hög under första delen av året. Detta innebär
också att fonden har en hög handlingsfrihet inför de
ändrade placeringsregler som förutses komma
gälla från halvårsskiftet. Enligt ett nyligen framlagt
lagförslag kommer då fondens placeringsmöjlig-
heter att utökas (se sid 8), t ex kommer upp till 10%
av fondens medel att kunna direkt placeras på
utländska marknader.

H Börsens branschfördelning

B Nordlundens noterade

196

Portföljen

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Enligt ett lagförslag från finansdepartementet
kommer löntagarfondernas placeringsregle-
mente att förändras fr o m 1 juli 1991. Förslagen
avses ge ökade möjligheter till en ”hög och
säker avkastning på AP-fondens medel” och
innebär också likartade förutsättningar för de
olika fondstyrelserna.

Förslagen innebär i korthet följande:

• Samtliga fondstyrelser får möjlighet att handla med
optioner, terminskontrakt och därmed likartade
instrument. Handeln med sådana instrument får dock
endast ske i enlighet med de principer som i övrigt gäl-
ler för respektive styrelses medelsförvaltning.

• Löntagarfondstyrelserna får möjlighet att i begränsad
omfattning förvärva aktier i utländska bolag.

• Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfond-
styrelserna får möjlighet att placera likvida medel i
räntebärande värdepapper som är utställda i utländsk
valuta.

• Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagar-
fondstyrelserna får möjlighet att i begränsad omfatt-
ning förvärva och till nyttjande upplåta fast egendom
eller tomträtt.

• Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfond-
styrelserna får möjlighet att lämna och förmedla kredi-
ter till samt ikläda sig garantiförbindelser för företag i
vilka fondstyrelsen har eller avser att förvärva aktier.
Kreditgivningen skall utgöra ett led i styrelsens aktie-
förvaltande verksamhet.

Ds 1990:90

Nordfondens höga likviditet skall bl a ses mot
bakgrund av dessa kommande förändringar.
Fondens handlingsfrihet är stor och sannolik-
heten är hög för att de nya placeringsmöjlig-
heterna kommer att medföra förändringar i
portföljens sammansättning under loppet av
1991.

197

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

VERKSTÄDER

De aktier som ingår i verkstadsindex har under året
utvecklats genomsnittligt sämre än generalindex.
Glädjande nog tillhör dock fondens enskilt största
verkstadsinnehav, Ericsson, det fåtal verkstadsak-
tier som ökat i värde under året. Medan verkstads-
index backat med ca 30% har Ericsson stigit med
5%.

Bolaget har under året fått flera s k prestigeorder,
bl a i USA och Tyskland, som underbyggt de redan
tidigare stora förväntningarna i Ericsson. Förvisso
torde tillströmningen av kontrakt kortsiktigt kunna
innebära en viss resultatbelastning för Ericsson,
främst pga ökade FoU-kostnader. Fonden finner
dock ingen anledning att svikta i vår långsiktigt
positiva syn på Ericsson.

Volvo, ett annat av fondens största enskilda enga-
gemang, har ett mycket händelserikt år bakom sig,

tyvärr med både positiva och negativa förtecken. En
av årets stora företagsnyheter alla kategorier var
alliansen med franska Renault — en affär som
fonden i huvudsak ställer sig positiv till. Med
hänsyn till det tuffa klimat som råder inom den
internationella bilindustrin anser fonden att
Renault-alliansen var en nödvändighet för långsik-
tig överlevnad som nischproducent.

På det negativa kontot hittar vi den ”krisetikett”
som klistrades på Volvo när man inte förmådde leva
upp till förväntningarna i den 3:e kvartalsrappor-
ten, publicerad i november månad.

En av orsakerna var att Volvo under 1990 satsade
över sju miljarder kronor i framåtriktade forsk-
nings- och utbildningsinsatser.

Bland fondens övriga större innehav av verkstads-
aktier kan nämnas Asea, Sandvik och Electrolux.

198

SKOG

Skogsindex har utvecklats några procentenheter
bättre än generalindex under 1990. Det var framför
allt i slutet av året som intresset för skogsaktier tog
fart. Skogsbolagen ligger i normala fall tidigt i kon-
junkturförloppet, både i upp- och nedgång. Den
senaste tidens uppgång kan vara ett tecken på att
aktiemarknaden vågar börja tro på en förbättrad
skogskonjunktur, kanske mot slutet av 1991.

Fondens enskilt största skogsinnehav, Korsnäs,
har utvecklats i linje med branschindex under 1990.
Korsnäs är ett finansiellt starkt och välskött bolag
som, tack vare sin nischorientering mot säck och
kartong, lyckats bibehålla en relativt hög lönsam-
het även i den vikande konjunkturen.

Skogsbolagen värderas för närvarande mycket
lågt i förhållande till den underliggande substan-
sen. Detta, i kombination med den höga direktav-
kastningen och möjligheten till en internationellt
ledd konjunkturuppgång mot slutet av året, gör sko-
gen till en av 1991 års mest intressanta branscher.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

HANDEL

Fondens innehav av aktier tillhörande den lilla han-
delsgruppen hade en medioker utveckling under
1990. Detta berodde främst på att fondens två stör-
sta innehav inom sektorn, NK och Catena, värderas
i högre utsträckning som fastighets- än handelsbo-
lag. Börsens kraftiga nedvärdering av praktiskt
taget samtliga noterade fastighetsrelaterade bolag
drabbade med andra ord även handelssektorn.
Fonden tror dock att börsen, trots en otvivelaktigt
sämre fastighetsmarknad, reagerat alltför negativt
till flera fastighetsrelaterade bolag.

Ett exempel är NK. En stor del av NK: s substans-
värde representeras av NK-huset på Hamngatan i
Stockholm, en fastighet på fri grund vars läge knap-
past kan bli mer centralt. Dessutom har NK:s nya
varuhuskoncept alla möjligheter att bli en fram-
gång, vilket skulle höja hyresnivån och därmed
inverka positivt på fastighetens värde.

199

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

FASTIGHET OCH BYGG

Efter att under praktisk taget hela 1980-talet varit
börsens kelgris, blev 1990 ett mycket dystert år för
börsens bygg- och fastighetsbolag. Eller var det
verkligen så? Om man dömer utifrån utvecklingen
på Stockholmsbörsen blir svaret otvetydigt ja.

Men många hävdar att börsens minst sagt
njugga inställning till i stort sett allt som kan relate-
ras till fastighet och bygg var alltför negativ. Bland
annat menade företrädare för fastighetsvärderande
institutioner att prisutvecklingen på den svenska
fastighetsmarknaden inte alls var så mörk som 1990
års börsutveckling ville göra gällande, åtminstone
inte vid utgången av 1990, när detta skrevs.

Oavsett om börsen generellt sett är alltför dyster
eller inte kommer stagnerande/fallande fastighets-
priser att ”sålla agnarna från vetet”. De som satsade
alltför häftigt under senare delen av 1980-talet med
köp av svenska fastigheter med hög belåning fick en
nyttig läxa; effekten av belåning, den sk hävstångs-
effekten på eget kapital, fungerar också i nedgång,
fast i andra riktningen...

Oavsett hur fastighetsmarknaden kommer att
utvecklas på kort sikt innebär turbulensen att bola-
gens ledningar ställs inför hårdare prövningar i
framtiden. Framöver räcker det inte att köpa så

mycket fastigheter som möjligt för att sedan i lugn
och ro invänta värdestegringen. Nu kommer skick-
lighet och långsiktighet att bli kungsord även inom
fastighetsbranschen.

Fondens innehav av fastighets- och byggaktier
har under året utvecklats något sämre än bransch-
index, men vi tror dock att flera av våra större inne-
hav tillhör den kategori som fått oförtjänt mycket
stryk under 1990.

Detta gäller bl a de lågt belånade och finansiellt
mycket starka Skanska och Lundbergs. Detta gäller
också det lilla men skickliga bygg- och fastighets-
bolaget Platzer.

ÖVRIGA

Framgångarna fortsätter för stockholmsbörsens
enda renodlade läkemedelsbolag, Astra. Eftersom
Astra är fondens för närvarande näst största aktiein-
nehav gläds vi givetvis lite extra åt den positiva
utvecklingen under 1990 för företaget och för
aktien. På fjolårets dystra börs tillhörde Astra en av
få vinnaraktier med en uppgång på ca 20%!

Anledningen är främst Astras nylanserade mag-
sårsmedel Losec, som är på väg att peta bort kon-
kurrentpreparatet Zantac som världens mest sålda
läkemedel alla kategorier. Dessutom har Astras för-
säljning av astmapreparat fått en ordentlig försälj-
ningsboom i och med lanseringen av pulverinhala-
torn Turbohaler.

Fondens överviktning av Astra har givetvis haft
en mycket positiv inverkan på utvecklingen av fon-
dens innehav av gruppen ”övriga”.

Ett annat glädjande inslag i denna heterogena
samling bolag var Procordia. Förvisso bär det emot

200

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

att ”glädjas” åt en aktie som inte stigit i värde, men
att under ett år där generalindex sjönk med 31%
kunna visa oförändrad kursnivå måste ändock
anses vara positivt. Fonden har anledning att tro på
en gynnsam framtida utveckling för Procordia.
1990 års resultat belastades med stora omstruktu-
reringskostnader i samband med Pharmacia/
Provendor-köpet. Denna engångseffekt kommer
troligtvis att ge positiva resultateffekter under de
kommande åren. Procordia har nu en väl kompo-
nerad produktmix där ett starkt kassaflöde i livs-
medelssektorn möjliggör tunga framtidssatsningar
inom läkemedelssektorn.

För Nordfondens båda engagemang i den turbu-
lenta shippingbranschen, Frontline (fd UV-Ship-
ping) och United Tankers, har 1990 präglats av just
— turbulens. För Frontline innebar detta att kurs-
uppgången 1989 på ca 100%, förbyttes i ett kursfall

med ca 50%. Shippingsektorn är mycket känslig för
händelser relaterade till oljemarknaden.

Tyvärr blev 1990 ett ”märkesår” ur den aspekten,
i och med den dramatiska utvecklingen som Iraks
president Saddam Hussein inledde i Mellersta
Östern. Detta fick till följd att den optimism som
under några år präglat shipping försvagades. Fon-
den anser dock att de fundamentala faktorerna för
skeppsnäringen står kvar ograverade, även om hän-
delserna i Mellersta Östern försenat den förväntade
positiva utvecklingen.

Vi anser att fondens shippinginnehav, Frontline
och United Tankers, tillhör de mest intressanta och
samtidigt säkraste alternativen inom shipping.
Inget av rederierna är exponerade mot den synner-
ligen riskfyllda stortankersektorn.

Frontline består främst av en stor och mycket
modern OBO-flotta, dvs fartyg som omväxlande
kan frakta såväl torra som våta bulklaster. Fördelen
med OBO-konceptet är bl a att man kan utjämna
tillfälliga svackor inom något av fraktsegmenten.

201

BANKER
Finansbolagskrisen och de snabbt stigande kredit-
förlusterna mot slutet av året var klara indikationer
på den annalkande/rådande lågkonjunkturen.
Trots detta utvecklades bankindex sammantaget
ungefär som generalindex under 1990.

Anledningen till den efter omständigheterna
goda kursutvecklingen for banksektorn torde
åtminstone delvis hänga samman med den starka
resultatutvecklingen före kreditförluster. Förhål-
landevis god kredittillväxt och framförallt fortsatta
marginalstegringar har lagt en god grund för den
framtida resultatutvecklingen. Detta faktum över-
skuggas tyvärr alltför ofta av ”larmrapporter” om
ökade kreditförluster. Man bör inte glömma att
kreditförlusterna i det svenska bankväsendet fortfa-
rande är små jämfört med flertalet internationella
branschkollegor.

Glädjande kan konstateras att fondens enskilt
största innehav inom banksektorn, Handelsban-
ken, uppvisade den klart bästa kursutvecklingen
bland de större affärsbankerna, trots en nedgång
med ett par procentenheter.

Fjolåret kan annars betecknas som branschglid-
ningens år för de svenska affärsbankerna. Handels-
banken inledde ett nära samarbete med försäk-
ringsbolaget RKA. Kontrollposten i Gota köptes av
SPP, som senare gick samman med Trygg-Hansa.
S-E-Banken köpte ca 25% av en annan av våra för-
säkringsjättar, Skandia, och inledde diskussioner
om ett fullständigt samarbete i någon form.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

INVESTMENTBOLAG

Fondens lilla innehav av aktier i investmentbolag
har inte förändrats nämnvärt under året.

202

Onoterade företag

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Nordfondens engagemang i onoterade företag
överstiger 180 miljoner. Branscherna varierar,
men filosofin bakom varje åtagande är den-
samma.

Vi skall i vår verksamhet kunna tillföra när-
ingslivet riskkapital på ett sådant sätt att pro-
duktion och sysselsättning stimuleras. Ett
huvudsakligt krav är dock att prognoserna för
en god avkastning är ljusa. Någon avsikt att bli
största ägare finns inte, men naturligtvis tar vi
vårt ägaransvar.

Våra engagemang är begränsade till den tid
då företaget är under utveckling och behöver en
partner. När utvecklingskurvan planat ut har
också vår roll som risktagare och partner fyllt
sin funktion.

På denna sida och de fyra följande sidorna
presenterar vi de onoterade företag där vi är
engagerade.

INVESTMENTAB HELIKON

Investment AB Helikon, vars avsikt är att genom-
föra en ägarspridning och söka marknadsnotering,
är ett nybildat investmentbolag med inriktning på
globala portföljplaceringar. Bolagets största inve-
steringar utgörs av tyska (32,9%) och holländska
(31,5%) aktier. Tyngdpunkten ligger på undervär-
derade bolag verksamma inom finans/försäkring,
bygg/byggmaterial/fastigheter samt inom energi-
sektorn. Helikons fem största enskilda aktieinne-
hav, som tillsammans representerar 33% av den
totala aktieportföljen på 637 Mkr, utgörs av den
holländska bankgruppen ABN-Amro Holding,
energibolagen Veba och Royal Dutch, kemi- och
läkemedelsbolaget Bayersamt det tyska fastighets-
bolaget IVG. Inriktningen på framför allt invester-
ingar inom EG sker mot bakgrund av tron på den
kommande öppna, europeiska marknadens gynn-
samma effekter på aktiemarknaderna. En öppnare
redovisning i kombination med behovet av en akti-
vare aktieägarpolitik kommer att medföra en expo-
nering av tidigare dolda värden.

Fakta

Nordfondens engagemang___ 155,3 miljoner

Styrelserepresentation______ Kurt Norberg, ordinarie

A ndra stora ägare_________ AB Volvo

Banco Allemansfond
Tidnings AB Marieberg

203

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

CHALMERS INNOVATION AB

Chalmers Tekniska Högskola har alltid givit upp-
hov till innovationer. Under de senaste åren har
innovationstakten ökat högst anmärkningsvärt.
För att kunna ta till vara den växtkraft som högsko-
lan genererar startades Chalmers Innovation AB
(CIAB). Ett företag som genom högt risktagande
skall kunna möjliggöra skapandet av ”groddföretag”.

Ett exempel på CIAB-engagemang är Microbike
AB. Microbike tillverkar en unik cykelprodukt —
en hopfällbar cykel. Framgångarna har kommit
snabbt, Microbike licenstillverkas i Japan och finns
att köpa bl a på Museum of Modern Art i New York.

MALMFÄLTEN INDUSTRI AB

Malmfälten Industri AB har sitt ursprung från de
svarta åren i svensk gruvindustri. Från att ha varit
något av en ”livräddare” har Malmfälten Industri
utvecklats till en modern koncern med tre huvudin-
riktningar. Trämanufaktur, riskkapitalfinansiering
och övrig industri. Satsningarna i koncernen är
affärsmässiga och strävar mot långsiktig lönsamhet
och därmed ökad sysselsättning.

Det totala antalet företagsengagemang inom
Malmfälten Industri är idag över 20. De mest kända
företagen i koncernen är Älvsbyhus och Albin
Pannan. Det senaste förvärvet är Maskinutveckling
AB i Piteå. Maskinutveckling tillverkar och säljer
maskiner och maskinsystem till sågverk, hyvlerier
och husfabriker.

Fakta

Nordfondens engagemang___ 1 miljon

Andra stora ägare_________ Chalmers Tekniska

Högskola
AB SKF
ABB Fläkt AB

Fakta

Antal anställda____________ 650

Omsättning______________ 515 miljoner

Nordfondens engagemang___ 3,1 miljoner

Andra stora ägare_________ Karlsvik Invest AB

Donald Johansson,
Älvsbyn
Trelleborg AB

204

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

BALTICGRUPPEN AB

Balticgruppen är ett utvecklingsbolag bestående av
nio huvudbolag och ett par intressebolag. Verksam-
heten är i huvudsak fördelad på två intres-
seområden, trä- och massaindustri samt verkstads-
industri.

Företagsfilosofin är, att varje företag i gruppen
skall stå på egna ben och själv ansvara för långsiktig
lönsamhet. Förvärv och ägande är präglat av ansvar
och långsiktighet. Den totala kompetens som finns i
koncernen fungerar som en resursbank, vilket kan
ge alternativa utvecklingsmöjligheter för respektive
företag.

Under 1990 har dotterbolaget ITAB avyttrats.
Vidare har Balticgruppen genom en riktad nyemis-
sion gått in i AB Åsele Transport Mekano (ÅTM)
med en ägarandel av 70,6%.

ÅTM marknadsför och tillverkar släpvagnar till
personbilar. ÅTM får genom nyemissionen möjlig-
heter att förvärva två konkurrerande släpvagnsmär-
ken, 4P och Fobo. Genom detta förvärv kommer
ÅTM och dess dotterbolag TCC att marknadsföra
och tillverka släpvagnsmärkena ÅTM, Brännan,
4P, Fobo och Aktiv.

Balticgruppen Trä

Hällnäs Såg AB, Sarek Wood AB, Överboda Såg &
Hyvleri AB och Sorsele Såg AB ingår samtliga i Bal-
ticgruppen. Den totala årsproduktionen överstiger
150000 kbm.

De enskilda enheterna har olika inriktningar
vilka dock kompletterar varandra och bildar en bra
produktmix.

Vidareförädlingen utvecklas ständigt vid samt-
liga produktionsställen, för att på ett effektivare sätt
kunna utnyttja råvaran och därmed ge en bättre
avkastning. Större delen av den totala produktio-
nen exporteras.

Sofiehem Pulp är en ren massaproducent, sett ur
många aspekter. Tillverkningsprocessen är miljö-
vänlig och resurssnål och produkten, Sofpulp, har
en mycket hög renhetsgrad.

Sofpulp är en kombination av traditionell slip-
massa och modern CTMP-teknik. Råvaran är
enbart gran. De 125000 årstonen som produceras
går så gott som oavkortat på export.

Sofiehem Pulp har investerat 125 miljoner i pro-
cessteknik under den senaste femårsperioden och
står väl rustat för att möta 90-talet.

Balticgruppen Verkstad

Schild AB är ett verkstadsföretag som är helt speci-
aliserat på tillverkning av skärande verktyg med
mycket hög kvalitet.

Mycket goda kunskaper om material, härd-
ningsmetoder och kundbehov har lett till en
växande marknadsandel i branscher där kraven på
precision och driftsekonomi är höga.

205

Sermek Maskin AB utvecklar och marknadsför
utrustning till betong- och byggnadsindustrin.
Tidigare var den huvudsakliga verksamheten upp-
byggd kring agenturer för bl a betongpumpar och
roterbilar. Idag har verksamheten utvecklats till att
även omfatta kompletta betongfabriker, olika typer
av blandare, utrustning för processtyrning och
datoriserade system för transportplanering.

Sund Birsta AB är ett verkstadsföretag vars huvud-
produkter är materialhanteringssystem för stång-
och trådvalsverk.

Sund Birstas produkter har fått mycket god
acceptans på världsmarknaden och idag exporterar
man över hela världen. I Frankrike har Sund Birsta
ett eget dotterbolag, dessutom finns agenter i ytter-
ligare 20 länder.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Fakta

Antal anställda_____________

Omsättn ing_______________

Nordfondens engagemang___

Styrelserepresentation________

Andra stora ägare__________

570

730 miljoner

19,6 miljoner

Kurt Norberg, ordinarie
Birger Lundh, suppleant
Krister Olsson, Umeå
Nordlignum AB, Umeå

206

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

HL DISPLAY AB

Alla människor i vårt land, gamla nog att besöka en
livsmedelsaffär, har stiftat bekantskap med minst
en av HL Displays produkter — Datalisten. På varje
hyllframkant i butikerna sitter en plastlist, i vilken
det finns prisuppgifter om varorna. Men det är inte
bara i Sverige Datalisten finns. HL Display har fem
egna dotterbolag utomlands och representation i
ytterligare femton länder.

Förutom Datalisten tillverkar och marknadsför
HL Display mängder av olika typer av etiketthål-
lare för dagligvaruhandeln. Grundmaterialet är,
oavsett typ av hållare, plast som endera varmbockas
eller extruderas.

VILTPOOLEN AB

Ren- och viltslakterier i Norrbotten och Västerbot-
ten har av tradition varit små enheter. De flesta har
inte vidareförädlat köttet utan sålt det grovstyckat
söderut i större eller mindre partier. Viltpoolen
startades i september 1988 för att på ett bättre sätt
kunna tillvarata de möjligheter som en stor och
stark enhet kan skapa, både vad gäller samordnad
produktion, produktutveckling och marknadsför-
ing. I Viltpoolen ingår 4 mindre slakterier. Under
året har den egna förädlingsenheten avvecklats och
all förädling sker nu i samverkan med en rad olika
företag.

Viltpoolen marknadsför och säljer även norr-
ländsk ädelfisk från två mindre produktionsenheter.

Fakta

Antal anställda____________

Omsältn ing_______________

Expo rt____________________

Nordfondens engagemang___

Styrelserepresentation________

Andra stora ägare__________

120

83 miljoner

70%

2 miljoner

Birger Lundh, ordinarie
Fam. A Remius, Tyresö
Custodia AB

Personalen gf

Fakta

Antal anställda	7
Omsättning	40 miljoner
Nordfondens engagemang___	1 miljon
Styrelserepresentation________	Birger Lundh, ordinarie
	Manny Lindqvist,
	ordinarie
Andra stora äpare	Goman AB
	Roger Hansén, Vidsel

207

Fem år i siffror

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

	1986 Mkr	1987 Mkr	1988 Mkr	1989 Mkr	1990 Mkr
Tillskott av grundkapital under året	542	691	516	558	594
Tillskott av grundkapital, ackumulerat	1.093	1.784	2.300	2.858	3.452
Grundkapitalets nuvärde vid årets slut	1.151	1.919	2.569	3.323	4.323
(uppindexerat med konsumentprisindex)
Portföljomsättning	2.379	1.935	1.883	1.848	1.310
— därav köp	1.441	1.356	1.252	1.131	562
— därav försäljning	938	579	631	717	748
Värdepappersportfölj, anskaffningsvärden	1.158	2.082	2.856	3.566	3.643
Värdepappersportfölj, marknadsvärden	1.335	2.052	3.715	5.028	3.226
Dold reserv	+ 177	- 30	+ 859	+ 1.462	- 417
Aktieutdelning	15	32	59	93	100
Realisationsvinster, netto	92	147	154	295	262
Rörelseresultat	110	182	218	401	457
Överföring till 1—3 AP-fonderna	26	48	73	98	128
Överföring till 1—3 AP-fonderna, ackumulerat	42	90	163	261	389

NORDFONDENS MEDELSRAM. TOTALT REKVIRERAT BELOPP t.o.m 1990, 3.452 Mkr.

Startår

	1984 Mkr	1985 Mkr	1986 Mkr	1987 Mkr	1988 Mkr	1989 Mkr	1990 Mkr
Årsmedelram 20.000 basbelopp	400	436	466	482	516	558	594
Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan.	0	92	285	209	0	0	0
Ackumulerad summa att erhålla	400	528	751	691	516	558	594
Årets likviditetsram (rekvirerat belopp)	308	243	542	691	516	558	594
Ackumulerad likvid eftersläpning, 31 dec.	92	285	209	0	0	0	0

Rörelseresultat.

Portföljomsättning.

Värdepappersportfölj.
marknadsvärde.

208

Förvaltningsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Femte löntagarfondstyrelsen arbetar under namnet Nordfonden.

Fondstyrelsens kansli ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm.

Förutom verkställande direktören finns tre heltids- och en halvtidsanställd.

RESULTAT

Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt
överskott av 457 Mkr (401 Mkr).

Den totala förlusten, inklusive minskningen i
dolda reserven, uppgick till 1.423 Mkr (vinst
1.004 Mkr).

Från bruttoresultatet avgår överföring till 1—3
AP-fondstyrelserna med 128 Mkr (98 Mkr).

Det reala resultatet före överföring till 1—3 AP-
fondstyrelserna uppgick till —1.829 Mkr (+807
Mkr). Efter överföring uppgick det till —1.957 Mkr
(+709 Mkr).

Omplaceringar under året har medfört realisa-
tionsvinster med 262 Mkr (295 Mkr). Aktieutdel-
ningarna uppgick till 100 Mkr (93 Mkr) och ränte-
nettot till 101 Mkr (19 Mkr).

Fondstyrelsens ackumulerade underskott i
förhållande till resultatkrav för hela verksamhets-
perioden 1984—1990 uppgick till 232 Mkr (över-
skott 1.725 Mkr).

MEDEL

Under året har från Riksförsäkringsverket rekvire-
rats och lyfts 594 Mkr.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och
med 1990 lyft 3.452 Mkr, vilket för Nordfonden är
lika med det disponibla beloppet hos Riksförsäk-
ringsverket.

LIKVIDITET

Vid årets utgång fanns likvida medel, inklusive
kortfristiga placeringar, till ett belopp av 982 Mkr.
Skulder till fondkommissionärer för oreglerade
aktiebetalningar uppgick till 3 Mkr. Fondstyrelsen
har icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under
året uppgått till 98 Mkr. Den genomsnittliga likvi-
diteten har uppgått till 735 Mkr. Detta ger en årlig
avkastning på 13,3%.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ

Marknadsvärdet uppgick till 3.226 Mkr. Anskaff-
ningsvärdet inklusive courtage och omsättnings-
skatt utgjorde 3.643 Mkr, vilket innebär att mark-
nadsvärdet understiger bokförda värdet med 417
Mkr.

Portföljomsättningen under året uppgick till
totalt 1.310 Mkr, fördelat på köp 562 Mkr och för-
säljning 748 Mkr.

Stora köp har under året skett av aktier i Helikon,
Platzer, Ericsson, Kinnevik och Procordia.

Stora försäljningar har under året skett i Bahco,
Astra, Saab, Euroc samt SHB.

De tio största posterna, räknat efter marknads-
värdet per den 31 december 1990, svarar för 56% av
aktieportföljens värde och består av aktier i Erics-
son, Astra, ASEA, Korsnäs, MoDo, Volvo, Helikon,
SHB, SCA och Stora.

I nyemissioner har Nordfonden under året till-
skjutit 191 Mkr.

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Nordfonden har aktivt medverkat till att bereda till-
fälle för lokala fackliga organisationer att genom
fullmakt utnyttja 50% av Nordfondens rösträtt.

Under 1990 har Nordfonden närvarit och utövat
rösträtt vid 42 st bolagsstämmor varav de lokala
fackliga organisationerna utnyttjat sin möjlighet
vid 33 st bolagsstämmor.

STYRELSE

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra
suppleanter. Under 1990 har 8 styrelsesamman-
träden avhållits och arbetsutskottet har samman-
trätt 5 gånger.

209

14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Resultaträkningar (tkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT	1990	1989
Aktieutdelningar	100.011	92.956
Ränteintäkter	100.912	18.530
Förvaltningskostnader (Not 1)	- 6.144	- 5.365
Avskrivningar	237	- 246
Realisationsvinster	262.210	295.377
Övriga intäkter	51	128
Rörelseresultat	456.803	401.380

456.803 401.380

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fonderna

Överföring till 1—3 AP-fonderna (Not 4)

Bokföringsmässigt nettoresultat

-127.852

328.951

- 98.269

303.111

REALT RESULTAT______________________

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fonderna
Förändring av ej realiserade vinster/förluster

456.803 401.380

-1.879.390

602.467

Nominellt resultat inkl, ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 4)

-1.422.587

-406.239

1.003.847

-196.352

Realt resultat inkl, ej realiserade vinster/förluster
Överföring till 1—3 AP-fonderna

Underskott/överskott i förhållande till resultatkrav

-1.828.826

-127,852

-1.956.678

807.495

- 98,269

709.226

210

Balansräkningar (tkr)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

1990-12-31 1989-12-31

TILLGÅNGAR	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Likvida medel	37.329	37.329	119.303	119.303
övriga kortfristiga placeringar	944.462	944.462	—	—
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	13.496	13.496	464	464
Aktier och kvb (Not 2)	3.640.349	3.222.915	3.507.862	4.969.818
Övriga värdepapper (Not 2)	2.621	2.600	58.181	58.160
Inventarier (Not 3)	362	362	506	506
Bostadsrätt	2.300	2.300	2.300	2.300
Summa tillgångar	4.640.919	4.223.464	3.688.616	5.150.551

SKULDER OCH FONDKAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder	142	142	190	190
Skulder till fondkommissionärer	3.297	3.297	3.604	3.604
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	930	930	810	810
Övriga skulder	79	79	75	75
Skuld till 1—3 AP-fonderna (Not 4)	127.852	127.852	98.269	98.269
Summa skulder	132.300	132.300	102.948	102.948
FONDKAPITAL
Tillskjutet grundkapital (Not 4)	3.452.000	—	2.858.000	—
Uppindexerat grundkapital (Not 4)	—	4.323.257	—	3.323.018
Ackumulerat överskott från
föregående år	727.668	—	424.557	—
Ackumulerat överskott i förhållande
till resultatkrav	—	1.724.585	—	1.015.359
Årets nettoresultat	328.951	—	303.111	—
Årets underskott/överskott i
förhållande till resultatkrav	—	-1.956.678	—	709.226
Summa fondkapital	4.508.619	4.091.164	3.585.668	5.047.603
Summa skulder och fondkapital	4.640.919	4.223.464	3.688.616	5.150.551

211

Bokslutskommentarer

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade i
jämförelse med föregående år.

AVSKRIVNINGAR PÅ INVENTARIER

Avskrivningar är beräknade på tillgångarnas ur-
sprungliga anskaffningsvärden och baserade på en
beräknad ekonomisk livslängd av fem år motsva-
rande 20% avskrivning per år.

REALISATIONSVINSTER

OCH REALISATIONSFÖRLUSTER

Vid beräkning av realisationsvinster och realisa-
tionsförluster vid försäljning av aktier har genom-
snittsmetoden använts.

REALT RESULTAT

Nordfonden har i resultaträkningen en redovisning
av det reala resultatet. Allt för långtgående slutsat-
ser bör ej dras utifrån den reala redovisningen utan
denna bör ses i ett längre tidsperspektiv.

Noter

Not 1. Förvaltningskostnader (tkr) 1990

I förvaltningskostnader ingår löner och arvoden till styrelse, VD och övriga anställda med 1.592

1989

1.414

212

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Not 2. Värdepappersinnehav 1990-12-31

Antal

Anskaffnings-
värde kr

’> Marknads-
värde kr

Kurs Fondens andel

i % av

Kapital Röster

NOTERADE AKTIER OCH KVB

VERKSTÄDER (25,7%)

Asea A bu	170.000	67.054.002	80.750.000	475
Asea B fr	180.000	64.874.389	87.300.000	485	0,5	0,4
Atlas Copco A fr	100.000	19.731.438	16.000.000	160	0,3	0,4
Electrolux B fr	375.000	125.498.525	60.000.000	160	0,5	0,0
Ericsson B fr	2.000.000	171.552.005	360.000.000	180	1,0	0,0
Sandvik A bu	70.000	15.403.715	15.820.000	226
Sandvik B fr	305.000	47.715.293	68.930.000	226	0,7	0,2
SSAB B fr	60.000	7.627.256	4.200.000	70	0,2	0,0
Volvo B bu	330.000	112.874.565	64.350.000	195
Volvo B fr	355.000	124.796.833	73.130.000	206	0,9	0,2

SKOG (17,8%)

Korsnäs A bu	960.500	94.856.529	86.445.000	90
Korsnäs A fr	80.000	8.504.474	7.280.000	91
Korsnäs B bu	800.000	67.686.760	72.000.000	90	3,4	2,5
MoDo C bu	405.000	112.632.345	66.015.000	163	2,6	0,5
MoDo kvb-C	525.000	170.876.448	91.875.000	175
Ncb A bu	12.500.000	26.562.500	16.250.000	1,30	1,8	2,2
SCA A bu	700.000	90.275.868	63.000.000	90
SCA B fr	663.000	65.897.592	56.355.000	85	0,8	1,1
Stora A bu	400.000	117.458.323	100.000.000	250
Stora B fr	60.000	17.382.509	15.000.000	250	0,8	0,8
HANDEL (4,9%)
Bergman & Beving B fr	478.400	57.814.420	36.358.400	76	6,2	4,0
Catena A bu	900.000	94.417.804	69.300.000	77	4,3	4,3
NK stam bu	650.000	45.278.552	32.500.000	50
NK stam fr	360.000	23.276.897	19.080.000	53	5,2	5,96

213

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Forts. Not 2.
	Antal	Anskaffnings-	ⁿ Marknads-	Kurs Fondens andel
		värde kr	värde kr	i % av
				Kapital Röster

FASTIGHETS-OCH BYGGBOLAG (13,6%)

BGB stam bu	727.500	55.618.917	24.735.000	34	2,5	2,5
Klövern A bu	90.400	4.744.874	5.424.000	60
Klövern B bu	1.948.000	100.361.512	74.024.000	38	4,9	1,7
Lundberg B bu	900.000	85.737.205	80.100.000	89	1,2	0,3
Platzer B bu	620.000	163.970.915	65.100.000	105
Platzer B fr	106.000	26.408.792	11.660.000	110	10,2	4,2
Reinhold Syd B bu	230.000	24.530.702	9.200.000	40	3,2	1,6
SIAB A bu	665.200	97.422.718	73.172.000	110	4,0	5,2
Skanska B bu	335.000	116.350.022	94.805.000	283	0,5	0,3

ÖVRIGA (24,5%)

Astra A bu	160.000	32.478.211	73.280.000	458
Astra A fr	400.000	76.464.653	198.000.000	495
Astra B fr	135.000	24.389.255	65.340.000	484	0,8	0,7
Euroc A bu	600.000	51.216.291	59.400.000	99	1,7	2,1
Fjällräven B bu	60.000	6.396.290	1.800.000	30
Fjällräven B fr	20.000	2.132.097	860.000	43	8,0	2,5
Frontline bu	2.355.000	131.764.505	108.330.000	46	10,1	10,1
Invik & Co A bu	25.996	4.004.025	2.469.620	95
Invik & Co B bu	116.301	17.913.223	11.048.595	95
Invik & Co B fr	7.703	1.186.452	731.785	95	3,0	1,4
Kinnevik B bu	65.000	12.280.034	7.150.000	110
Kinnevik B fr	160.000	25.584.580	20.000.000	125	0,8	0,1
Marieberg A bu	1.300.000	126.479.452	81.900.000	63
Marieberg A fr	55.200	9.423.300	3.477.600	63	4,8	1,9
Orrefors B bu	450.600	29.279.328	29.289.000	65	12,5	2,6
Procordia A bu	530.000	61.071.905	76.850.000	145
Procordia B bu	65.000	11.824.111	9.425.000	145
Procordia B fr	75.000	9.682.649	10.800.000	144	0,3	0,3
Skandia fr	200.000	31.681.724	23.200.000	116	0,3	0,3
United Tankers B fr	220.000	10.850.105	7.480.000	34	1,8	0,9
BANKER (7,4%)
Handelsbanken stam A bu	1.200.000	101.130.126	110.400.000	92
Handelsbanken B fr	120.000	10.113.013	11.400.000	95	0,8	0,9
Nordbanken bu	1.000.000	71.164.842	42.000.000	42	0,6	0,6
S-E-Banken A bu	1.35O.OOO	92.024.701	75.600.000	56	0,5	0,6

214

Forts. Not 2.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Antal

Anskaffnings-
värde kr

"Marknads- Kurs Fondens andel
värde kr i % av

Kapital Röster

INVESTMENTBOLAG (1,3%)

Sila A bu	430.000	33.217.641	19.350.000	45
Sila A fr	165.000	21.821.679	6.600.000	40
Sila B bu	350.000	27.011.054	14.000.000	40
Sila B fr	26.900	3.170.319	941.500	35 2,8	3,3

ONOTERADE AKTIER (4,7%)

Balticgruppen A

Balticgruppen B

Chalmers Innovation AB

Helikon A bu²¹

Helikon B bu²¹

Malmfältens Industri A
Malmfältens Industri B
Viltpoolen AB

Summa noterade
och onoterade aktier

181.500	9.801.000	9.801.000
181.500	9.801.000	9.801.000	24,7	15,3
1.176	399.840	399.840	7,8	4,9
1.539.000	77.673.330	63.791.550
1.539.000	77.673.330	63.791.550	20,0	20,0
1.400	161.210	161.000
32.740	2.889.484	2.887.350	2,5	0,8
7.326	1.000.000	1.000.000	25,0	25,0

*3.640.349.458 3.222.914.790

ÖVRIGA ONOTERADE VÄRDEPAPPER (0,1 %)

Chalmers Innovation AB Förlagslån ³>
HL Display AB Konv.

Summa

621.020 600.000

1.999.950 1.999.950

*2.620.970 2.599.950

* Inklusive courtage och omsättningsskatt.

Under 1990 har courtage erlagts med kr 5.160.206

Under 1990 har omsättningsskatt erlagts med kr 13.333.502

1) Lägsta betalkurs har använts, om ej betalkurs fanns har köpkurs använts.

2) Marknadsvärdet motsvarar bolagets substansvärde i utländska börsnoterade aktier.

3) Chalmers Innovation AB förlagsbevis med optionsrätt.

215

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Not 3. Inventarier (tkr)

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Bokfört restvärde

1990-12-31

1.325

- 963

362

1989-12-31

1.233

- 727

506

Not 4. Överföring till 1—3 Fondstyrelserna (tkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3% av förvaltade medels nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändringar.

	Belopp	Index	Beräknat nuvärde 90-12-31	Tillgängi. antal dagar	Avkastnings- krav 1990
Ingående Nuvärde 1/1 -90	3.323.018	213,9/192,8	3.686.688	360	110.601
Rekvirerat 3/1	200.000	213,9/199,0	214.975	357	6.395
Rekvirerat 21/2	394.000	213,9/199,9	421.594	309	10.856
	3.917.018		4.323.257		127.852

-3.917,018

Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft 406.239

Grundkapital

1984-1989 2.858.000

1990 594.000

3.452.000

Bertil Löfberg
Ordförande

Harald Bernhardsson

Alf Lindén

Härnösand 1991-02-06

Manny Lindqvist
Vice ordförande

Maud Byquist

Gusten Rolandsson

Kurt Norberg

V erkställande direktör

Rolf Andersson

Åke Edin

Ove Skoog

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 februari 1991.

JanJohanson
Auktoriserad revisor

Åke Ahlman

Auktoriserad revisor

Anders Åström

Auktoriserad revisor

216

Revisionsberättelse

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN,
NORDFONDEN

Undertecknade, som av regeringen forordnats att såsom revisorer granska
Femte Löntagarfondstyrelsens, Nordfonden, förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1990.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen,
räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens
förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltnings-
berättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen
eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Härnösand den 14 februari 1991

Je/n Johanson

Auktoriserad revisor

Anders Äström

Auktoriserad revisor

Ä^e Ahlman

Auktoriserad revisor

217

Styrelsen

Säte Härnösand

LEDAMÖTER

Bertil Löfberg, F. landshövdingen (ordf.), Stockholm.
Manny Lindqvist, F. lokföraren (v. ordf.), Luleå.
Rolf Andersson, Kommunalråd, Malå.
Harald Bernhardsson, Direktör, Stockholm.
Maud Byquist, Arbetsförmedlare, Härnösand.
Åke Edin, F. kommunalrådet, Bräcke.
Alf Lindén, Sektionschef, Boliden.

Gusten Rolandsson, Byråchef, Östersund.
Ove Skoog, Metallarbetare, Skellefteå.

SUPPLEANTER

Harry Forsell, Länsråd, Umeå.
DickGidlöf, Pappersarbetare, Husum.
Eva Gillström, Kommunalråd, Gävle.
Anita Isaksson, Ombudsman, Piteå.

REVISORER

Jan Johanson, Auktoriserad revisor,
öhrlings Reveko AB, Sundsvall
Åke Ahlman, Auktoriserad revisor,
Ernst & Young AB, Umeå.

Anders Åström, Auktoriserad revisor,
Bohlins Revisionsbyrå AB, Luleå.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

218

Lagen

Skr. 1990/91:164

Bilaga 8

Lag med reglemente för allmänna pensionsfonden; SFS
1983:1092 (med senare beslutade ändringar).

I. Inledande bestämmelse

1§ De penningmedel, som enligt 4 kap. 3§ lagen
(1981:691) om socialavgifter, 1 § lagen (1983:219) om till
tillfällig vinstskatt samt 1 § lagen (1983:1086) om vinstdel-
ningsskatt skall föras till allmänna pensionsfonden, skall
förvaltas av tio styrelser, nämligen första—femte fondsty-
relserna samt första—femte löntagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första—tredje fondstyrelserna finns
i 2—25 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna och
löntagarfondstyrelserna i 26—43 §§.

Avkastning m.m.

28 § Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagar-
fondstyrelserna skall varje år före utgången av maj månad
till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvaltning
överföra en avkastning för närmast föregående räken-
skapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förval-
tade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses
summan av de medel som styrelsen intill räkenskaps-
årets slut rekvirerat hos Riksförsäkringsverket, omräk-
nad efter de förändringar av konsumentprisindex som
skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till
räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast
en del av räkenskapsåret skall den enligt första stycket
beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna
skall fördelas mellan första, andra och tredje fondstyrel-
serna i förhållande till de avräkningar som har skett
enligt 26 § första stycket till och med det år som avkast-
ningen avser. Avkastningen från löntagarfondsty-
relserna skall fördelas lika mellan första, andra och tredje
fondstyrelserna.

29 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna samt
löntagarfondstyrelserna skall med de medel som styrel-
sen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och
för revisionen av dess förvaltning.

31 § Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamö-
ter. För ledamöterna skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige
och får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11

kap. 7 § föräldrabalken. Av ledamöterna skall minst fem
och av suppleanterna minst två företräda löntagarintres-
sen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall
det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional
anknytning.

Förvaltning

34 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som gag-
nar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken samt med beak-
tande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta
anförtrodda medel genom placeringar på riskkapital-
marknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion
och sysselsättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkast-
ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

36 § En löntagarfondstyrelse får placera de medel som
styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfär-
dats av aktiebolag som avses i 1,

3. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar
samt

4. i andelar i svenska kommanditbolag.

37 § Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte för-
värva så många vid Stockholms fondbörs inregistrerade
aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till mer än tio pro-
cent av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har
olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer
än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid
fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa
uppgår till sex procent eller mer av samtliga aktier i bola-
get eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet
för aktierna uppgår till sex procent eller mer av röstetalet
för samtliga aktier i bolaget.

38 § En löntagarfondstyrelse skall på begäran av en lokal
facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrel-
sen har förvärvat aktier eller, om bolaget ingår som
moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag över-
låta åt organisationen att för högst ett år i sänder utöva
rösträtt för hälften av aktiernas röstetal.

219

Allmänna pensionsfonden
Sammanställning av delfon-
dernas VERKSAMHET I99O

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

AP-FONDENS FÖRVALTNING

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens)
förvaltning handhas av totalt tio styrelser,
vilka representerar arbetsgivare och arbets-
tagare på den svenska arbetsmarknaden. Sty-
relsernas ledamöter förordnas av regeringen.
Varje fondstyrelse utgör en självständig del-
fond vars förvaltning regleras genom ett av
riksdagen fastställt reglemente (lag med reg-
lemente för allmänna pensionsfonden,
1983:1092, med senaste ändring 1990:1355).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av
att riksdagen våren 1959 fattade beslut om
införandet av lagfäst allmän tilläggspension
(ATP). Trots att pensionsreformen forma-
des som ett rent fördelningssystem och inte
ett premiereservsystem, ingick en betydande
fondbildning som en viktig del i ATP-syste-
mets uppbyggnad. Fondbildningen motive-
rades av det samhällsekonomiska intresset av
att hålla uppe sparandet i ekonomin. Infö-
randet av lagfäst tilläggspension medförde
bl a en minskning av sparandet i de premiere-
servsystem som var under utveckling. Samti-
digt ökade kraven på sparande och investe-
ringar för att skapa underlag för framtida
pensionsutfästelser.

From 1960 inleddes avgiftsuppbörden till
ATP i form av arbetsgivaravgifter till första,
andra och tredje fondstyrelserna inom AP-
fonden. Dessa styrelser har att förvalta infly-
tande avgiftsmedel och att tillhandahålla me-
del som erfordras för utbetalning av ATP-
pensionerna inkl, administration av ATP-
systemet. Utbetalningarna inleddes under
1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i
form av ålderspensioner, dvs tillägg till den
allmänna folkpensionen enligt av riksdagen
fastställda normer, samt i form av förtids- el-
ler efterlevandepensioner. Dessa förmåner
utbetalas av första-tredje fondstyrelserna.
Denna del tillsammans med folkpensionerna
administreras av riksförsäkringsverket mfl

myndigheter. Utbetalningen till de enskilda
pensionstagarna går huvudsakligen via för-
säkringskassorna. ATP-förmånerna står i
bestämt förhållande till individernas pen-
sionsgrundande inkomster under deras akti-
va tid, men är oberoende av under denna tid
inbetalda avgifter. Fördelningssystemet, dvs
de direkta överföringarna till pensionärskol-
lektivet via arbetsgivaravgiften, gör det tek-
niskt enkelt för riksdagen att fatta beslut t ex
om frågor som rör förmånernas nivå och vär-
desäkring.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse
inom AP-fonden. Härigenom breddades
fondens placeringsmöjligheter till att, vid si-
dan av de tre första fondstyrelsernas place-
ringar i räntebärande instrument, även om-
fatta aktier och andra värdepapper på riskka-
pitalmarknaden. Denna inriktning har för-
stärkts genom tillkomsten av de fem lönta-
garfonder som riksdagen i december 1983
beslutade inrätta inom AP-fondsystemet.
Dessa självständiga delfonder gavs en place-
ringsinriktning som i stort sammanfaller
med vad som redovisats för fjärde AP-fon-
den, dvs placeringar på riskkapitalmarkna-
den.

En femte fondstyrelse med exakt samma pla-
ceringsreglemente som den fjärde fondsty-
relsen inrättades under 1988. Emellertid bör-
jade inte den femte fondstyrelsen sin verk-
samhet i praktiken förrän hösten 1989. Förs-
ta, andra och tredje fondstyrelserna har ge-
nom reglementsändring from den 1 januari
1990 möjlighet att placera i utländska ränte-
bärande papper. Deras rätt att förvärva fas-
tigheter som infördes 1988, gäller även fas-
tigheter i utlandet.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser
skall from verksamhetsåret 1988, fogas re-
sultat- och balansräkningar, som är uppställ-
da efter reala principer. Riksdagens gransk-
ning avser samtliga fondstyrelser. Formellt

222

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

överlämnas årsredovisningarna genom en
skrivelse från regeringen till riksdagen i sam-
band med kompletteringspropositionen.
Riksdagsledamöterna har därmed möjlighet
att avlämna motioner med anledning av skri-
velsen.

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger
det de tre första fondstyrelserna att årligen
sammanställa en gemensam verksamhets-
översikt för samtliga delfonder. Översikten
har i det följande utformats till en samman-
fattande redovisning av delfondernas för-
valtningsberättelser. För mer detaljerade
uppgifter hänvisas till respektive fondstyrel-
ses årsredovisning för 1990. Därutöver avger
riksförsäkringsverket och riksrevisionsver-
ket utlåtanden över fjärde och femte fond-
styrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas
förvaltning av medel.

UTVECKLINGEN
UNDER 1990

Kreditmarknaden

Utvecklingen på den svenska kreditmarkna-
den har under 1990 karakteriserats av en be-

tydande åtstramning. Denna har kommit till
uttryck i ett högt ränteläge och en under året
successivt avtagande ökningstakt för pen-
ningmängden och för kreditinstitutens utlå-
ning på den inhemska marknaden.

Den korta räntan (SSVX, 6 månader) har så
gott som hela året legat över nivån från slutet
.av 1989. Höga räntetoppar registrerades vid
den penningpolitiska åtstramningen februa-
ri-mars och i samband med valutaoron un-
der hösten (se diagram). Månaderna okto-
ber-november uppgick räntedifferensen
mot ett genomsnitt av eurodollar och euro
D-mark till drygt sex procentenheter.

Placerarna reagerade emellertid positivt på
den under hösten vidtagna penningpolitiska
åtstramningen och det efterföljande krispa-
ketet från regeringen. Marknadsräntorna föll
under slutet av året och noterades vid ut-
gången av 1990 till 14 procent för sexmåna-
ders statsskuldväxlar.

Obligationsräntan följde delvis med den
korta räntan i dess uppgång våren 1990 men
reagerade snarare i motsatt riktning i okto-
ber. I stort sett har den långa räntan varierat

Räntan på 6-månaders statsskuldväxlar,
månads genomsnitt

223

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

kring den nivå som uppnåddes mot slutet av

1989. Vid utgången av året låg dock obliga-
tionsräntan under nivån ultimo december
1989 för löptider över tre år. Jämfört med

1989 har under 1990 avkastningskurvan bli-
vit mycket brantare. Effektiva avkastningen
på korta papper ligger avsevärt högre än för
långa.

Uppgången i den korta räntan är bara en av
flera indikationer på en åtstramad kredit-
marknad. Ett allmänt uttryck för denna ut-
veckling är förändringarna i penningmäng-
den (M3). Penningmängdens ökningstakt
mätt med procentuella 12-månadersföränd-
ringar har sjunkit under loppet av 1990. Mätt
över perioden november 1989-november

1990 var penningmängdens ökning 6,1 pro-
cent. Under samma period steg konsument-
priserna med 11,5 procent. Mätt med den
reala penningmängden hade likviditeten i
ekonomin sålunda minskat med drygt 5 pro-
centenheter.

Samtidigt som bankernas nettoutlåning i
svenska kronor till allmänheten dämpats, har
utlåningen i utländsk valuta ökat. Under
1990 var nettoutlåningen i SEK 20 mdkr mot
45 mdkr 1989. Lånen i utländsk valuta var

under 1990 drygt fem gånger större än utlå-
ningen i SEK m.a.o. ungefär lika stor som
under 1989. Huvuddelen av utlåningen i ut-
ländsk valuta är kortfristiga företagskrediter.

Finansbolagens utlåning i SEK stagnerade
1989 och minskade under 1990. Utlåningen i
utländsk valuta har dock fortsatt att öka och
uppgick januari—november till omkring 12
mdkr.

Antalet finansbolag har nästan halverats och
uppgick oktober 1990 till 181. Minskningen
hänger i allt väsentligt samman med skärpt
auktorisationsprövning. Bl.a. har kravet på
eget kapital höjts avsevärt. Påfrestningarna
har ökat genom den allmänna åtstramningen
på kreditmarknaden. Under loppet av 1990
har finansbolagens soliditet kommit att be-
traktas som så tveksam att inte bara finansie-
ringen blivit successivt dyrare utan markna-
den för deras upplåningsinstrument har
praktiskt taget slutat att fungera.

Avkastningskurvan

224

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

Bakom finansbolagskrisen har legat snabbt
fallande aktiekurser och fastighetspriser
kombinerat med stigande räntor. Stora kre-
ditförluster konstaterades under hösten i
några av de större icke bankägda finansbola-
gen, vilka lämnat krediter med högt belånade
fastigheter som säkerhet. Härigenom har he-
la institutgruppens kreditvärdighet kommit
att ifrågasättas, vilket lett fram till den likvi-
ditetskris som drabbat finansbolagen. I bot-
ten ligger det förhållandet att penningmark-
naden i sin prissättning inte adekvat speglat
de riskskillnader som förelegat mellan olika
låntagare. Under senare tid har marknaden
fortsatt att fungera dåligt i den meningen att
t.o.m. solida företag haft svårigheter att få
kredit.

Ultimo november 1989 var den utestående
stocken bostadsobligationer 601 mdkr me-
dan utestående certifikat och växlar uppgick
till 270 Mdkr.

Ränteutvecklingen har motiverat företagen
att låna kort utomlands för att placera i certi-
fikat och statsskuldväxlar. Utlandet har efter
valutamarknadens avreglering nettoköpt en
betydande volym räntebärande svenska pap-
per. Fram t.o.m. september 1990 uppgick
nettoexporten ull omkring 60 mdkr.

Fastighetsmarknaden

verkades negativt under nästa skede, från
sommaren till senhösten, av omvärldshän-
delser såsom Iraks invasion i Kuwait, av fi-
nansbolagskrisen och av kraftiga räntehöj-
ningar. Under denna tid avstannade aktivite-
ten på fastighetsmarknaden och värdeut-
vecklingen var svår att bedöma. Den sista pe-
rioden avseende årets två sista månader ka-
rakteriseras av ett relativt stort utbud med
sänkta priser som följd. Det är dock endast
ett begränsat antal fastighetsaffärer som indi -
kerar prisfallet. Det har funnits många säljare
men mycket få köpare.

Orsakerna till marknadsvärdeminskningen
för fastigheter i Sverige var

• det försämrade allmänekonomiska läget

• Kuwaitkrisen

• det instabila och höga ränteläget

• minskad tillförsel av krediter till fastig-
hetsmarknaden

• hög belåningsgrad hos delar av markna-
den

• skattereformen

• internationell riskspridning som minskar
intresset att förvärva fastigheter i Sverige.

Prisnedgången på fastigheter har varat under
en begränsad tidsperiod varför det är svårt
att ange en säker trendförändring. Utveck-
lingen för fastighetsmarknaden i Sverige har
under 1980-talet kännetecknats av en utjäm-
ning utryckt i minskade skillnader i avkast-
ningskrav för olika marknader. Denna trend
har nu brutits. Fastighetsbestånd i perifera
lägen har inte funnit köpare trots att priserna
justerats nedåt ett flertal gånger. Välbelägna
fastigheter i expansiva orter har i ett begrän-
sat antal utbjudits till försäljning. I dessa fall
har i regel säljarens prisförväntning inte
överensstämt med köparens bud och få av-
slut har noterats. Marknadsvärdeminskning-
en för sämre belägna fastigheter torde uppgå
till mellan 10 och 30 procent medan minsk-
ningen i expansiva orter varierar mellan 0
och 20 procent. Att notera är att börskurser-
na för renodlade fastighetsbolag har fallit un-
der 1990 med mellan 30 och 70 procent.

225

15 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 164

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

Riskkapitalmarknaden

(Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvalt-
ningsberättelse)

”1990 blev kursmässigt ett mycket händelse-
rikt år för Stockholms fondbörs. Diagram 1
visar utvecklingen av Veckans Affärers total-
index under 1988 och 1989 samt av totalin-
dex och index för några av de viktigaste
branscherna månadsvis 1990.

Totalindex sjönk under året med 30 % (före-
gående år + 24 %). Kursutvecklingen var
mycket växlande under årets gång. Fram till
första veckan i april hade kurserna sjunkit
med 11 %. Detta kursfall återhämtades un-
der de tre påföljande månaderna och första
veckan i juli hade kurserna stigit med närma-
re 5 % sedan årets början. Därefter sjönk
kursnivån fram till årsskiftet med 33 % un-
der stundtals bassieartade förhållanden.

Den branschmässiga kursutvecklingen un-
der året var förvånansvärt homogen. Samtli-
ga branscher utom Kemisk Industri minska-
de sitt börsvärde under året. Kemisk Indu-
stri, som är överrepresenterad i fondens
portfölj, blev årets bästa bransch med en
kursstegring på 5 %. Sämst utvecklades Fas-
tighets och Byggföretag -48 % och Förvalt-
ningsbolag -41 %. Övriga branscher mins-
kade sitt börsvärde med mellan -34 % och
-20%. Bland dessa ingår de två andra för
fonden viktiga branscherna Verkstäder och
Skogsindustri, som visade kursnedgångar på
-33 % respektive -24 %.

För enskilda aktier har utvecklingen varit
mycket skiftande. Det är svårt att urskilja
några generella tendenser. Anmärkningsvärt
är att en så stor andel som 2/3 av det totala

antalet noterade aktier på A:I och A:II-lis-
torna utvecklats sämre än totalindex. När-
mare hälften av dessa bolag har halverats
kursmässigt under året. Endast nio bolag kan
påvisa en positiv kursutveckling. Av dessa är
blott fem aktiebolag svenska, däribland kan
nämnas läkemedelsbolaget Astra och verk-
stadsföretaget Ericsson, vilka vid årets ut-
gång utgjorde fondens två största engage-
mang.

Den registrerade aktieomsättningen vid
Stockholms Fondbörs (A:I och A:II-listor-
na) minskade från 112.8 mkr 1989 till 93.5
mdr 1990. Därmed sjönk aktieomsättningen
för fjärde året i rad. Eftersom omsättningen
innehåller såväl en pris- som en volymkom-
ponent, är omsättningshastigheten ett mer
relevant mål på affärsaktiviteten. Omsätt-
ningshastigheten beräknas månadsvis av
fondbörsen. Under 1990 registrerades en
omsättningshastighet på 14 %, jämfört med
16% för 1989. Affärsaktiviteten - mätt på
detta sätt - ligger därmed på samma låga nivå
som under 1980.

Den sammanlagda exporten och importen av
svenska aktier var i stort sett oförändrad 21.3
mdr (21.9 mdr). Vid en jämförelse av genom-
snittet av dessa köp och försäljningar med
den i Sverige registrerade omsättningen
märks att denna relation stigit till drygt 11 %
(10 %). För första gången sedan 1986 netto-
exporterades under helåret svenska aktier till
utlandet. Nettoexporten uppgick till måttli-
ga 1.2 mdr (-1.9 mdr).

Jämför man istället genomsnittet av impor-
ten och exporten av utländska aktier med
den i Sverige registrerade omsättningen har
denna relation mer än fördubblats och upp-
gick till 60% (27%). De sammanlagda kö-
pen och försäljningarna av utländska aktier
nådde enligt Riksbankens statistik 112.3 mdr
(60.3 mdr). Härav uppgick nettoimporten
till 19.8 mdr (27.9 mdr). Noterbart är inte
bara att ett avsevärt flöde svenskt kapital ka-
naliserades till utländska riskkapitalmarkna-

226

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

der, utan även att mer än 1/3 av den svenska
aktiehandeln under året bestod av utländska
aktier.

Sedan gränshandeln för räntebärande instru-
ment liberaliserades i mitten av 1989 har ka-
pitalflödena över gränsen ökat avsevärt. Un-
der 1990 köptes och såldes nominella värde-
papper för sammanlagt 398.6 mdr (85.5 mdr
under andra halvåret 1989). Härav svarade
kronobligationer för 359.8 mdr (66.6 mdr).
Nettoexporten av obligationer till utlandet
ökade till 50.5 mdr (34.4 mdr). Tendensen att
svenska placerare ökar andelen reala utländs-
ka tillgångar i sina portföljer på bekostnad av
nominella svenska tillgångar har alltså fort-
satt om än med svagare ökningstakt än under
förra året.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett ur-
val utländska börser mätt i lokal valuta från
årsskifte till årsskifte för 1989 och 1990. Den
dollarbaserade världsindexutvecklingen un-
der 1990, enligt tidskriften Morgan Stanley
Capital International (MSCI), återges också i
diagrammet. Börskurserna sjönk generellt
under 1990. Av de börser som MSCI följer
utgjorde det enda undantaget Hong Kong-
börsen, som registrerade en marginell upp-
gång. De större börser, som är representera-
de i fondens aktieportfölj - New York, To-
kyo, London, Paris, Frankfurt och Ziirich -
sjönk kursmässigt från årsskifte till årsskifte
med mellan 6 % och 39 % i lokal valuta.

Optionshandeln ökade något jämfört med
föregående år. Omsättningen ökade mest i
handeln med indexoptioner, från 4.7 mdr till

6.1 mdr. Handeln med standardiserade ak-
tieoptioner steg från 4.5 mdr till 5.0 mdr.

Det totala marknadsvärdet på de svenska
börsbolagen minskade under året med 219
mdr till 525 mdr, vilket motsvarade en värde-
ring uppgående till ca 90 % av det justerade
egna kapitalet. Under de senaste åren har fö-
retagens börsvärde i regel väsentligt översti-
git värdet av det egna kapitalet. Det nuvaran-
de förhållandet avspeglar marknadens änd-

rade förväntningar avseende bolagens resul-
tatutveckling och leder, mot bakgrund av rå-
dande konjunkturutsikter, inte automatiskt
till slutsatsen att företagen därmed är under-
värderade.

Kursutvecklingen på den svenska aktie-
marknaden under 1990 kom att bli den säm-
sta på mycket länge. Detta inträffade efter
två mycket starka börsår, 1988 och 1989, då
totalindex steg med 51 % resp 24 %. Börsfö-
retagens vinster kulminerade under denna
period efter en lång och mycket stark kon-
junkturuppgång i hela OECD-området.

Konjunkturläget var vid ingången av 1990
fortfarande relativt gott. Stockholmsbörsen
steg därför under första halvåret, även om in-
ledningen blev svag, bl a som en följd av osä-
kerhet kring den inhemska ekonomiska poli-
tiken, som kulminerade under regeringskri-
sen i januari. Kursuppgången stöddes också
av den överföring av sparmedel som skedde
från allemanssparande till allemansfonder.

Samtidigt fortsatte ett betydande utflöde av
kapital till utländska börser. Utländska ak-
tier nettoköptes för ca 15 mdr under första
halvåret, vilket således dämpade likviditets-
flödet till Stockholmsbörsen.

Den viktigaste förklaringen till den positiva
kursutvecklingen under årets första hälft var
kanske den kreditexpansion som pågått allt-
sedan kreditregleringen avskaffades. Värde-
tillväxten i aktier och fastigheter skapade be-
låningsutrymme, vilket i sin tur ledde till en
successivt ökad likvidisering av de finansiella
marknaderna.

Efterhand blev signalerna allt tydligare att
industrikonjunkturen hade börjat mattas av.
Aktiekurserna på börsen började falla efter
att ha nått sin kulmen i början av juli. Iraks
invasion av Kuwait förstärkte farhågorna för
en försämring av världskonjunkturen. Ris-
ken för höjda oljepriser, ökad inflation och
försvagad tillväxt, gav snabbt genomslag på
aktiemarknaderna runt om i världen.

227

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

För svenskt vidkommande fick utvecklingen
dramatiska effekter. Den försvagade ekono-
miska utvecklingen i landet utlöste bl a spe-
kulationer om en svensk devalvering, vilket
tvingade upp räntenivån kraftigt. I kombina-
tion med fallande priser på fastigheter och
aktier blev situationen mycket snart svår-
hanterlig för flera aktörer på kreditmarkna-
den. Följden har blivit en snabb kreditkon-
traktion, vars verkningar fortfarande är be-
tydande.

Kursnedgångarna på Stockholms fondbörs
förstärktes under senhösten av svaga delårs-
rapporter och nedjusteringar av vinstprog-
noser. Vid årsskiftet hade totalindex minskat
med 30 % sedan årets början.

Emissions- och introduktionsvolymen för
officiellt noterade företag uppgick till 5.0
mdr (4.1 mdr). Härav uppgick nyemissio-
nerna till 4.1 mdr (2.2 mdr). 4 (6) bolag intro-
ducerades på A- och OTC-listorna till ett
sammanlagt belopp av 0.9 mdr (1.9 mdr).

Under 1990 tillfördes Stockholms fondbörs
21 (9) nya bolag. 27 (16) bolag avfördes från
notering på grund av uppköpserbjudanden

mm. Antalet OTC-noterade bolag minska-
de med 8 (1), sedan listan tillförts 2 (5) bolag
och 10 (6) bolag avförts från notering.”

RESULTATET 1990

Under 1990 har utvecklingen för AP-fonden
totalt varit negativ. Med en inflation på
10,9 % under loppet av året visar fondstyrel-
serna upp ett negativt s.k. realt resultat på 1,6
mdkr motsvarande -0,4 % av hela fondkapi-
talet (1989: 8,0 mdkr resp 6,7%). Vid 1990
års slut uppgick de ackumulerade reala resul-
taten till 69,3 mdkr utöver nuvärdet av det
kapital som tillförts de olika fondstyrelserna.

Resultatet under 1990 har å ena sidan påver-
kats av höga reala räntor och av räntesänk-
ningen under senare delen av året. Första-
tredje fondstyrelserna, som i huvudsak har
placerat sina medel i räntebärande papper,
uppvisar ett positivt realt resultat på 13,2
mdkr. I resultatet ingår avkastningen på
dessa fonders placeringar i fastigheter. Den
vikande fastighetsmarknaden medförde
dock att värdet på fastighetsbeståndet sjönk
med 10,9%.

Allmänna pensionsfondens placeringar vid slutet av är 1989
resp 1990 efter placeringsobjekt (marknadsvärden, procent).

228

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

Å andra sidan uppvisar de övriga fondstyrel-
serna ett samlat negativt realt resultat på 14,8
mdkr, vilket hänger samman med att dessa
fondstyrelser i huvudsak har placerat sina
medel i aktier. Totalindex för aktiemarkna-
den sjönk med 30 % under året, att jämföra
med en ökning på 24 % för 1989.

Vid slutet av 1990 uppgick den samlade
marknadsvärderade kapitalbehållningen
inom hela AP-fonden till 426,1 mdkr. Det är
en ökning med 38,8 mdkr eller 10,0 % (1989:
23,8 mdkr resp 6,5 %).

Fondkapitalets (marknadsvärderat) ökning i
de tre första fondstyrelserna uppgick till 46,3
mdkr (1989: 23,8 mdkr). Totalavkastningen
uppgick till 45,4 mdkr eller 14,0%, varav

38,4 mdkr var resultatet av fondförvaltning-
en och 7,0 mdkr var orealiserade vinster. Un-
der 1990 höjdes ATP-avgiften med två pro-
centenheter till 13 % vilket medförde att lö-

pande avgiftsinkomster nära nog kom att
täcka löpande pensionsutbetalningar. Av-
giftsunderskottet begränsades till 1,7 mdkr.
Till skillnad mot tidigare år kunde därmed
nära nog hela avkastningen läggas till fond-
kapitalet.

Övriga fondstyrelser fondkapital (mark-
nadsvärderat) sjönk med 7,5 mdkr (1989:
ökning med 12,5 mdkr). Kursnedgången på
aktiemarknaden medförde att de orealisera-
de värdena i värdepappersportföljerna mins-
kade med 15,5 mdkr. Under 1990 erhöll fon-
derna ett kapitaltillskott på sammanlagt 4,8
mdkr.

Vid utgången av 1990 uppgick AP-fondernas
totala placeringar (marknadsvärderat) till

408,6 mdkr varav 309,4 mdkr eller 76 % var
placerat i obligationer m.m. Andelen aktier
m.m. uppgick till 8 % och andelen fastighe-
ter till 2 %.

229

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

NOMINELL OCH REAL RESULTATRÄKNING FÖR
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1990 MKR (MARKNADSVÄRDEN)

	Första-tredje fondstyrelserna		Fjärde-femte fondstyrelserna		Löntagar- fondstyrelserna			Summa 1989
	1990	1989	1990	1989	1990	1989	1990	Summa 1989
Nettoresultat	38385	35953	2242	1 293	1 818	1 588	42445	38 834
ökning/minskning av ej realiserade kursvinster/ förluster	6965	-17285	-7 026	4 356	-8 464	2318	-8525	-10611
Nominellt resultat (inkl orealiserade vinster/förluster	45350	18688	-4 784	5649	-6646	3906	33920	28223
Uppindexering av grund- kapitalet med konsument- prisindex	-32145	-18381	-741	-328	-1 855	-903	-34741	-19612
Realt resultat	13205	287	-5525	5321	-8501	3003	-821	8611
Överföringar till fondstyrelse l-lll			-237	-164	-587	-450	-824	-614
Underskott/överskott i för- hållande till resultatkrav	13205'	287'	-5762	5157	-9088	2553	-1645	7997

' Första-tredje fondstyrelsernas resultatkrav är här uttryckt som att bibehålla grundkapitalet inflationsskyd-
dat.

REAL BALANSRÄKNING FÖR

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1990-12-31 MKR (MARKNADSVÄRDEN)

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelserna	Summa
Tillgångar Banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar	10175	2283	3118	15576
övriga kortfristiga fordringar m m	18197	65	222	18484
Värdepapper: Obligationer, reverser m m	349352		335	349687
Aktier, konvertibla skuldebrev m m		18813	15476	34 289
Fastigheter	5768	-	-	5768
Aktier i fastighetsbolag	351	-	-	351
Aktier i partnerfinansie- ringsbolag	2955			2 955
Aktier i PMC	16	-	-	16
Summa tillgångar	386814	21 161	19151	427126
Skulder Kortfristiga skulder	24	271	715	1 010
Fondkapital	386790	20890	18436	426116
varav Uppindexerat grundkapital	327912	9 082	19866	356 860
Ackumulerat överskott från föregående år	45673	17 570	7658	70901
Årets underskott/överskott	13205	-5762	-9 088	-1 645
Summa skulder	386814	21 161	19151	427126

230

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

ALLMÄNNA PENSIONSFONDENS FONDKAPITAL 1983-1990 (MKR)

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelserna	AP-fonden totalt
Fondkapital 31.12 1984 ansk. värde	240 094,9	3 728,0	1 532,8	245355,7
Fondkapital 31.121985 ansk. värde	259 596,5	4121,8	2892,6	266610,9
Fondkapital 31.12 1986 ansk. värde	280989,4	5 609,8	6087,3	292 686,5
Fondkapital 31.121987 ansk. värde	303 710,7	6639,1	9727,7	320077,5
Fondkapital 31.121988 ansk. värde	329082,2	7952,5	12981,4	350016,1
Fondkapital 31.12 1989 ansk. värde	357627,1	10231,1	16551,1	384 409,8
Fondkapital 31.12 1990 ansk. värde	396975,7	14 236,9	20559,4	431 772,0
Fondkapital 31.121986 markn. värde	273124,2	12125,8	7590,1	292 840,1
Fondkapital 31.121987 markn. värde	297 693,4	11 526,0	9708,3	318 927,7
Fondkapital 31.121988 markn. värde	329217,4	17 275,3	17004,2	363496,9
Fondkapital 31.121989 markn. värde	340476,8	23910,2	22 892,5	387279,5
Fondkapital 31.12 1990 markn. värde	386790,7	20 890,1	18436,0	426116,8

ALLMÄNNA PENSIONSFONDENS TOTALA PLACERINGAR

31.12 1990 (MKR, MARKNADSVÄRDE)

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelserna	AP-fonden totalt	%
Penningmarknads-
placeringar	10175,5	2282,8	3118,1	15576,4	3,8
Obligationer m m	309074,6	-	335,4	309410,0	75,7
Reverslån, refinan-
sieringslån	40277,5	-	-	40227,5	9.9
Aktier, konvertibler och
optionsrätter m m	16,5	18813,3	15476,3	34 306,1	8,4
Fastigheter m m	9072,9	-	-	9072,9	2,2
Summa placeringar	368617,0	21 096,1	18929,8	408642,9	100,0

231

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

DE TRE FÖRSTA FONDSTYRELSERNA

PLACERINGSKAPACITET

2,2 procent av pensionsutbetalningarna.
Motsvarande uppgifter för 1989 var 11,6
mdkr resp. 16,7 procent. Förändringen jäm-
fört med föregående år förklaras främst av att
avgiftsinkomsterna steg till följd av att ATP-
avgiften höjdes till 13 % fr.o.m. 1990.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick
till 386,8 mdkr vid årets utgång vilket är en
ökning med 46,3 mdkr (1989: 11,3 mdkr).

mdkr). Summan av årets resultat och oreali-
serade värdeförändringar i portföljen, av-
kastningen, var således 45,4 mdkr (1989:
18,7 mdkr).

Av den totala ATP-avgiften utgör 0,2 pro-
centenhet en avgift som är avsedd att tillföras
löntagarfonderna.

57,6 mdkr resp 17,4 procent).

FONDKAPITALETS UTVECKLING 1960-1990 (MARKNADSVÄRDE, MDKR)

	1960	1970	1980	1985	1989	1990
Avkastning	0,0	2,0	10,4	22,9	18,7	45,4
Avkastning från delfonder	-	-	-	0,1	0,6	0.8
Avgifter	0,5	6,1	22,2	34,5	57,6	75,7
överskjutande löntagarfondsmedel	-	-	-	-	4,0	2,3
Pensionsutbetalningar	-	-1.2	-19,0	-42,1	-69,2	-77,4
Administrationskostnader	-	-0,1	-0,2	-0,3	-0,5	-0,5
Tillväxt i fondkapital (mdkr)	0,5	6,8	13.4	15,1	11.3	46,3
Procentuell förändring av fondkapitalet	-	23	10	7	3,4	13,6
Fondkapital (marknadsvärde)	0,5	35,9	145,3	245,3	340,5	386,8

AP-FONDENS PLACERINGAR UNDER 1989 och 1990 (MDKR)

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

	1989	1990	1989	1990
Placeringar	114,9	194,0	27,3	36,9
-obligationer, förlags- och reverslån	93,6	141,7	20,5	26,5
- penningmarknadsplaceringar	18,4	45,5	3.9	3,6
-fastigheter mm	2.9	6,8	2,9	6,8

232

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

Löntagarfondernas finansiering, utbetalda medel
och av 1-3 fondstyrelserna förvaltade medel,
(ack.värden, mdkr)

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade
under 1990 med 11,9 procent till 77,4 mdkr
(1989: 14,2 procent resp 69,2 mdkr). Basbe-
loppet, som reglerar värdesäkringen i pen-

sionerna höjdes från 27.900 kr till 29.700 kr
eller med 6,5 procent. För innevarande år har
basbeloppet fastställts till 32.200 kr vilket är
en ökning med 8,4 procent.

Utbetalningar av ATP-pensioner och där-
med anspråken på fondens avkastning, kom-
mer att återigen växa, trots avgiftshöjningen

1990. Orsakerna till denna utveckling är att
ATP-systemet ännu inte har nått sitt full-
funktionsstadium utan såväl antalet ATP-

pensionärer som deras genomsnittliga pen
sionspoäng fortsätter att öka. Andra bidra
gande orsaker är en högre genomsnittlig livs

nor.

För administrationen av ATP-systemet (för-
utom fondstyrelsernas interna verksamhet)
är ett flertal myndigheter och institutioner
involverade. Riksförsäkringsverket är cen-
tral förvaltningsmyndighet för socialförsäk-
ringen inkl ATP och försäkringskassorna
står för handläggning och utbetalningar av
pensioner. Länsskattemyndigheten och lo-
kal skattemyndighet svarar bl.a. för debite-
ring, uppbörd och beräkning av pensions-

233

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

grundande inkomst. Kronofogdemyndighe-
ten svarar för indrivning samt statens löne-
och pensionsverk och Kommunernas Pen-
sionsanstalt samordnar pensionsberäkningar
och utbetalningar. Ar 1990 har totalt 478
mkr utbetalats till dessa myndigheter.

Summan av de inflöden och utflöden som
har redovisats ovan har inneburit nettoplace-
ringar år 1990 på 36,9 mdkr. Därutöver har
under året amorteringar, förfall och inlösen i
värdepappersportföljen samt omplaceringar
i portföljsammansättningen, som gjorts av
placeringspolitiska skäl, uppgått till totalt
157 mdkr. Sammantaget innebär detta att
bruttoplaceringarna uppgick till 194 mdkr.

PLACERINGSPOLITIKEN

Penning- och obligationsmarknaden

Sedan avregleringen av valutamarknaden har
utländska aktörer i allt högre grad påverkat
prissättningen på värdepapper emitterade i
svenska kronor. Sålunda har avkastningskra-
vet för olika delsegment av marknaden allt
mer anpassats till de som råder på den inter-
nationella kapitalmarknaden, både vad gäller
kreditrisk och likviditet. AP-fonden med en
storleksmässigt dominerande ställning i
marknaden, gynnas på lång sikt av denna ut-
veckling då ny- och omplaceringar i de illik-
vidare segmenten av marknaden kan göras
till relativt högre räntor än tidigare. Under

1990 har skillnaden i marknadsränta mellan
t.ex. femåriga stats- och bostadsobligationer
ökat från 0,5 till c:a 1 procentenhet. Detta
ledde till en mindre positiv värdeförändring i
fondens innehav av t.ex. bostadsobligationer
än för motsvarande innehav av statsobliga-
tioner. På motsvarande sätt har ränteskillna-
den mellan statsskuldväxlar och företagscer-
tifikat (Kl) ökat från 0,20 till 0,45 procenten-
het.

Under 1990 har placeringarna i bostadsobli-
gationer svarat för den större delen av fon-
dens nettoplaceringar. Vid slutet av året var
bostadssektorns andel av de räntebärande

placeringarna 58,8 procent (1989: 59,4 pro-
cent). I nominella termer var innehavet av

att statens andel av de räntebärande place-
ringarna totalt sett har minskat något till 21,4

procent (1989: 22,4 procent). Storleken på
fondens penningmarknadsportfölj har under
året varierat och dess andel av portföljen var
vid slutet av året 2,8 procent (1989: 1,9 pro-

cent).

Direktlån

Reverslånestocken har minskat från 41,0
mdkr till 39,7 mdkr under 1990. Nedgången
beror väsentligen på mellanhandsinstitutens
(främst bostadsinstituten) övergång till kapi-
talanskaffning via marknadspapper. Även
utlåningen till den offentliga sektorn (kom-
muner och landsting) fortsätter att minska.
Konkurrens från kommuncertifikat, andra
aktörer och finansiering i utländsk valuta har
påverkat utlåningen från fondens sida nega-
tivt.

Den traditionella målgruppen för fondens
direktlånegivning utgörs av kommuner/
landsting samt kommunala bolag. Under de
senaste åren har konkurrensen om utlåning
till denna sektor förstärkts. Nya finansie-
ringsalternativ i form av certifikat och upplå-
ning i utländsk valuta har bidragit till att
marginalerna pressats på denna marknad.
För fondens del har detta inneburit minskad

234

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

utlåning då andra placeringar medfört högre
avkastning. Utlåning till kommuner och
landsting har således minskat med närmare 1
mdkr under året och uppgår nu till 4,1 mdkr.

Utlåning mot revers till företag uppgår till
15,3 mdkr, vilket är en uppgång med 6,5
mdkr sedan förra årsskiftet. Till största delen
består ökningen av den reversutlåning som
skett i samband med de partnerfinansiering-
ar som genomförts under året. Kreditefter-
frågan från den offentliga såväl som från den
privata företagssfären har varit låg, i synner-
het i svenska kronor.

AP-fondens innehav av förlagslån har ökat
med 7,1 mdkr och uppgår till 10,2 mdkr.
Huvuddelen ligger inom banksektorn. Ex-
pansionen var förutsedd och är betingad av
ändrade kapitaltäckningsregler. Efter en
övergångsperiod skall kapitalkraven uppgå
till 8 procent senast den 31 december 1992.
Vid årsskiftet 1990/91 uppgick kravet till
7,25 procent.

Fonden har under året medverkat i fyra part-
nerfinansieringar främst avseende vatten-
krafttillgångar. En partnerfinansiering inne-
bär att fastigheter överförs till ett av avtals-
parterna ägt bolag. AP-fonden ger delägaren
en rätt att vid senare tillfälle förvärva till-
gångarna i bolaget. Under året genomfördes
partnerfinansiering med SCA där Båkab sål-
de krafttillgångar till ett värde av 5,1 mdkr,
med ASEA till ett värde av 2,9 mdkr samt
med MoDo till ett värde av 450 mdkr. Vidare
finansierade fonden en partnerfinansiering
via Svenskt Fastighetskapital AB där fastig-
hetsförvärv från Statens Järnvägar uppgick
till 1,8 mdkr. Totalt har fonden placerat 11
mdkr i denna typ av tillgångar. För en förval-
tare med AP-fondens placeringshorisont är
denna typ av reala placeringar av utomor-
dentlig vikt.

AP-fondens fastighetsaktiviteter
Fondstyrelserna fick under 1988 möjlighet
att förvärva fastigheter. Under 1989 påbörja-

des uppbyggnaden av fastighetsinnehavet
genom förvärv av det då börsnoterade fastig-
hetsbolaget Anders Nisses AB och genom
att gå in som delägare i det nybildade fastig-
hetsbolaget Pleiad Real Estate AB.

Fondstyrelserna har under 1990 träffat avtal
om tre större fastighetsaffärer. I början av ju-
ni förvärvades två av Betongindustris kon-
torsfastigheter belägna på Kungsholmen i
Stockholm samt i Sisjöområdet i Göteborg
för en köpesumma av 560 mkr. I slutet av ju-
ni förvärvades merparten av Esseltes fastig-
hetsbestånd i Sverige för 3.450 mkr. Fastig-
hetsbeståndet består av fem förvaltningsfas-
tigheter och sju utvecklingsobjekt bl.a. den
välkända Norstedtsfastigheten på Riddar-
holmen. Under hösten 1990 träffades avtal
med Nacka Strand Fastigheter AB om ett
samgående i Nacka Strandsprojektet.

PORTFÖLJAVKASTNING

Under 1990 hade AP-fondens portfölj en to-
talavkastning på 14,0 procent, mätt enligt
försäkringsbolagens modell. Den avkast-
ningen kan i sin tur delas upp i direktavkast-
ningen 12,4 procent och värdeförändringen

1,6 procent. Avkastningen i den räntebäran-
de delen av portföljen blev 14,5 procent och
i fastighetsbeståndet -7,3 procent.

Under 1990 kunde omplaceringar i den rän-
tebärande portföljen göras till ett i förhållan-
de till tidigare år högre ränteläge. Detta re-
sulterade i att direktavkastningen ökade med
0,7 procentenhet till 12,4 procent. Under
1990 ändrades också yieldkurvans lutning så
att marknadsräntorna steg för placeringar
med kort löptid och sjönk för placeringar
med lång löptid. Den sammantagna effekten
för AP-fonden, vars placeringar huvudsakli-

235

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

gen är långfristiga, blev en positiv värdeför-
ändring i portföljen med 2,0 procent. Total-
tavkastningen i den räntebärande portföljen
blev härigenom 14,5 procent.

AP-fondens fastighetsportfölj bedöms ha ett
marknadsvärde av 8,2 mdkr vid årsskiftet
1990/91. Marknadsvärdet består av de en-
skilda fastigheternas värde, förutom fondens
aktieinnehav i fastighetsaktiebolaget Pleiad
och andelen i Globen KB, som är upptagna
till bokförda värden.

RESULTATET 1990

Det bokföringsmässiga resultatet av förvalt-
ningen av 1-3 fondstyrelsernas verksamhet
är baserat på anskaffningsvärden och påver-
kas inte av orealiserade vinster och förluster.
Det bokföringsmässiga resultatet blev
38.385 mkr (1989: 35.954 mkr). Se tabell sid
22.

Intäktsräntorna 40.370 mkr, var 11,2 pro-

cent högre än föregående år. Uppgången för-
klaras huvudsakligen av att den genomsnitt-
liga portföljstorleken under året varit ca 25
mdkr högre än föregående år. Marknadens
genomsnittliga räntenivå på femåriga stats-
obligationer har år 1990 varit 13,6 procent,
vilket är 2,3 procentenheter högre än under

1989.1 posten ingår per balansdagen upplup-
na ej inbetalda räntor m m. Dessa ökade från
15.076 mkr år 1989 till 17.374 mkr år 1990.
Övriga intäkter utgörs av avkastningen från
småföretagsfonden på drygt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid
avyttring av värdepapper har under år 1990
uppgått till-1.680 mkr (1989: -168 mkr).

Det reala resultatet innehåller också en post
där det bokföringsmässiga resultatet korri-
geras för inflationen. Nuvärdet av de medel
som har tillförts fonden fram till och med
1989 års utgång jämte de medel som tillförts
under 1990 (grundkapitalet) korrigeras med
förändringar i konsumentprisindex.

Är 1990 har denna avsättning för att bevara
grundkapitalets köpkraft uppgått till 32,1
mdkr (1989: 18,4 mdkr).

Vid marknadsvärderingen per 1990-12-31
har tillgångarnas marknadsvärden ökat i för-
hållande till anskaffningsvärdena med totalt
7,0 mdkr (1989: -17,3 mdkr) under året.

AP-FONDENS AVKASTNING PÅ PLACERINGAR 1987-1990,
PROCENTENHETER

	7987 dir.avk	värdet.	total	1988 dir.avk	värdet.	total
Obligationer	12,1	0,6	12,7	11.8	2,8	14,6
Lån	12,8	0,1	12,8	12,6	-0,2	12,4
Fastigheter	-	-	-	-	-	-
Totalinkl korta plac	12,2	0,5	12,7	12,0	2.3	14,2

	1989 dir.avk	värdet.	total	1990 dir.avk	värdet.	total
Obligationer	11.6	-6.4	5,2	12,4	2,0	14,5
Lån	12,5	-1,3	11.2	11,5	1,0	12,5
Fastigheter	-	-	-	3,6	-10,9	-7,3
Total inkl korta plac	11.7	-5,6	6,1	12.4	1,6	14,0

236

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

Årets reala resultat blev 13,2 mdkr (1989: 0,3
mdkr).

Diagrammet ovan visar att de ackumulerade

resultaten först år 1986 (bortsett från tidigt
60-tal) var så stora att balans erhölls mot in-
flationens urholkning av grundkapitalet.
Under åren 1973-1980 urholkades fondka-
pitalet kraftigt av inflationen och de regler
som påverkade fondens placeringsmöjlighe-
ter. Man kan också konstatera att fr.o.m. år
1981 har de reala resultaten varit positiva de
enskilda åren. Det är de senaste årens goda
resultat, främst beroende på de höga realrän-
torna, som gjort att det sammanlagda fond-
kapitalets realvärde har kunnat återställas
och öka.

Fondkapital till marknadsvärde och ackumulerade reala
överskott/underskott i procent av fondkapitalet 1960—1990.

237

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

ÖVRIGA FONDSTYRELSER

PLACERINGSKAPACITET

Fjärde och femte fondstyrelserna kan som
kapitaltillskott (ackumulerat) vardera erhålla
högst 1 % av de tre första fondstyrelsernas
sammanlagda fondkapital, beräknat som an-
skaffningsvärde vid utgången av föregående
år. För år 1991 uppgår detta maximum för
vardera fonden till 3 970 mkr, eller totalt
7 940 mkr. Det t.o.m. 1990 faktiskt rekvire-
rade kapitalet uppgick för de båda fonderna
till sammanlagt 5 500 mkr, varav 3 500 mkr
för fjärde fonden och 2 000 mkr för femte.
Under 1990 hade sammanlagt 2 000 mkr rek-
virerats. För fjärde fonden kvarstår således
- beräknat på dagens fondkapital - 470 mkr
och för femte fonden 1 970 mkr.

De fem löntagarfonderna disponerar dels en
mindre del av det löpande avgiftsuttaget för
ATP (0,2 procentenhet av det f.n. till 13 pro-
cent uppgående uttaget) dels vinstdelnings-
skatten. Tillförseln till fonderna är maxime-
rad till ett grundkapital som slutåret 1990 får
uppgå till 17260 mkr. De till de fem lönta-
garfonderna destinerade medlen har blivit
betydligt lägre än inkomsterna från vinstdel-
ningsskatten och ATP-avgiften (0,2 procent-
enhet). Skillnaden tillfaller 1-3 AP-fonder-
na. (Se diagram sid 11). Under 1990 rekvire-
rade löntagarfonderna 2 776 mkr; för 1991
uppgår rekvisitionerna maximalt till 1 452
mkr.

AP-fondens sammanlagda aktieplacerings-
kapacitet (=ökningen av styrelsernas grund-
kapital) uppgick för 1990 till 4 776 mkr
(1989: 3 582 mkr). Vid utgången av 1990
uppgick summan av det till de aktieplaceran-
de fondernas tillskjutna grundkapital till
21,3 mdkr (1989: 16,5 mdkr). Detta grund-
kapital (marknadsvärdet) uppgick till 39,3
mdkr per den 31/12 1990.

REGLER FÖR FONDERNAS
PLACERINGSPOLITIK

Principerna för de olika fondstyrelsernas
placeringar är desamma. Placeringarna skall

enligt fondreglementets § 34 syfta till att för-
bättra riskkapitalförsörjningen till gagn för
svensk produktion och sysselsättning.
Fondmedlen skall placeras så att kraven på
god avkastning, långsiktighet och risksprid-
ning tillgodoses.

För samtliga fonder gäller att de placerar i
aktier i svenska aktiebolag, konvertibler eller
motsvarande skuldebrev förenade med
optionsrätter, riskkapital i kooperativa före-
tag och andelar i svenska kommanditbolag.
Fondstyrelserna har också möjlighet att pla-
cera medel i en del nya riskkapitalinstrument
samt även i långfristiga räntebärande värde-
papper.

Fjärde och femte fondstyrelserna har därut-
över rätt att förvärva standardiserade köp-
och säljoptioner avseende aktier, aktier i ut-
ländska aktiebolag (upp till 10 procent av
förvaltade medel).

KAPITALANDELAR OCH
RÖSTRÄTT

Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebo-
lag får för fjärde och femte fondstyrelserna ej
överstiga 10 % av röstetalet; för de fem lön-
tagarfonderna är motsvarande begränsning
för varje fond satt till 6 % av röstvärdet. Det
sammanlagda röstvärdet av AP-fondernas
aktieinnehav i ett börsnoterat bolag kan där-
med maximalt uppnå 50%. Begränsningen
av röstetalet gäller aktier i börsnoterade ak-
tiebolag. För fondernas placeringar i onote-
rade aktier, uppgående 1990 till sammanlagt
1273 mkr eller 3,6% (bokförda värden;
1989: 859 mkr), gäller inte någon sådan be-
gränsning.

Fjärde och femte fondstyrelsen och de fem
löntagarfonderna har i egenskap av betydan-
de aktieägare i ett stort antal bolag att mer el-
ler mindre direkt utöva ägarinflytande.
Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga
avkastningsintresse att bevaka men måste
därutöver, när aktieinnehavens storlek på-
kallar, också utöva sitt inflytande med hän-

238

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

syn till berörda bolags intressen och till hela
aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägar-
inflytandet används i olika situationer är en
fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudre-
gel att en aktieägare inte kan fördela rösträt-
ten för ett aktieinnehav på flera ombud. Ett
undantag från denna regel har dock införts
för de aktieplacerande delfonderna inom
AP-fonden. Härigenom kan varje enskild
fondstyrelse självständigt utöva sitt ägarin-
flytande i bolag, där fler delfonder är repre-
senterade. Dessutom möjliggörs överlåtelse
av hälften av rösträtten som följer med ett
visst aktieinnehav från löntagarfondernas
ägarinflytande i det egna bolaget. Så har
också regelmässigt skett vid en rad bolags-
stämmor under 1990. Rösträtten för fjärde
och femte AP-fondens aktieinnehav regleras
inte i särskild ordning i fondreglementet.
Dessa fondstyrelser har således ingen skyl-
dighet att fördela ut rösträtt men kan på eget
initiativ överlåta representation och rösträtt
på lokala fackliga ombud, en möjlighet som i
vissa fall också utnyttjas.

AVKASTNINGSKRAV

Det avkastningskrav som de aktieplacerande
fondstyrelserna är ålagda enligt fondregle-

mentet (28 §), är satt till 3 % av det tillskjutna
inflationsuppräknade kapitalet (grundkapi-
talet). Inflationsuppräkningen sker med den
prisstegring som inträffat sedan tidpunkten
då medlen tillförts fondstyrelserna. Avkast-
ningskravet kan ses dels som ett årligt flödes-
krav, dels som ett långsiktigt avkastnings-
krav. Flödeskravet innebär att varje fondsty-
relse till första-tredje AP-fondstyrelserna
skall inleverera ett belopp beräknat som 3 %
av nuvärdet av grundkapitalet. Denna inle-
verans uppgick 1990 för de aktieplacerande
fonderna sammanlagt till 824 mkr (1989:614
mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före
överföring uppgick 1990 sammanlagt till
4 060 mkr (1989: 2 881 mkr).

Det långsiktiga avkastningskravet innebär
ett krav på att bibehålla grundkapitalets real-
värde. Vid beräkningarna utgår man från det
nominella resultatet och tar hänsyn till för-
ändringarna i den dolda reserven i värdepap-
persportföljen. Den dolda reserven minska-
de med 15 489 mkr sammantaget för de ak-
tieplacerande fonderna under 1990. Det
sammanlagda reala resultatet för 1990, ut-
över vad som åtgick för att bibehålla grund-
kapitalets realvärde, blev-14 850 mkr (1989:
7 710 mkr).

GRUNDFAKTA FÖR ÖVRIGA FONDSTYRELSER 1990, MKR

Fondstyrelserna Löntagarfondstyrelserna Totalt

	Fjärde	Femte	Syd-	Fond	Tre-	Mellan-	Nord-
Tillskott av grundkapital*			fond	Väst	Fond	svenska	fond
(ackumulerat från starten) Fondkapital vid årets slut	3500	2 000	3 452	3 452	3452	2 000	3 452	21 308
(marknadsvärde)	19260	1 630	3916	3948	3 855	2626	4 091	39326
Värdepappersportföljen vid årets slut (marknadsvärde) Dold reserv i värdepappers-	17 541	1 272	3203	3370	3261	2417	3 226	34 290
portföljen** vid årets slut Förändr. av dold reserv i	7 042	-389	-262	-400	-656	-390	-417	4 528
värdepappersportföljen under året	-6 638	-388	-1 378	-1 989	-1 878	-1 339	-1 879	-15 489
Realt resultat år 1990 efter
överföring till 1-3 fond- styrelserna	-5287	-475	-1 633	-2126	-1 936	-1 436	-1 957	-14 850

* Nominella belopp.

** Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden.

239

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV DE AKTIEPLACERANDE
AP-FONDERNAS INNEHAV:

		1989		1990
Svenska aktier	Bokf.v.	Markn.v.	Bokf.v.	Markn. v.
Börsnoterade	23811	43 831	27 465	32178
Icke börsnoterade	859	864	1273	1 250
Utländska aktier	40	35	354	327
övriga svenska värdepapper	718	718	670	534
Summa	25428	45 448	29762	34 289

AP-FONDENS OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGENS ANDEL AV
BÖRSREGISTRERADE AKTIER

(mdkr)	1985	%	1988	%	1989	%	1990	%
AP-fonden	11	4	32	5	46	6	32	6
Försäkringsbolag	31	11	98	16	141	19	124	24
Totalt börsreg. aktier	285	100	614	100	744	100	525	100

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING, KURSFÖRÄNDRING

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

(generalindex) -11 +25 +51 -7 +51 +24 -30

EMISSIONS- OCH INTRODUKTIONSVOLYM ÅR 1990 (1989)

5,0 (4,1) varav nyemission 4,1 (2,2) och introduktioner 0,9 (1,9)

KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV AKTIER FRÅN OCH TILL UTLANDET (MDKR)

Totalt

Varav utländska aktier

1989

1990

240

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FONDSTYRELSERNAS

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER

I SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balans-
räkningar för AP-fondens styrelser avseende
1989 och 1990 samt vissa uppgifter om place-
ringsinriktning och värdepappersinnehav
per 31.12 1990. På sid 22-23 redovisas upp-
gifter för de tre första fondstyrelserna, på sid
24-25 för fjärde fondstyrelsen, på sid 26-27
för femte fondstyrelsen och på sid 28-29
återfinns löntagarfondstyrelsernas siffror i
ett sammandrag. Därutöver redovisas mot-
svarande siffror för löntagarfonderna var för
sig (sid 30 ff).

De av respektive delfond förvaltade medlen

har placerats på sätt som framgår av balans-
räkningarna och resp, delfonds särskilda vär-
depappersredovisning. AP-fondens regle-
mente föreskriver att tillgångarna skall bok-
föras till anskaffningsvärden. From verk-
samhetsåret 1988 skall även en real redovis-
ning av tillgångarna göras. En totalsamman-
ställning över samtliga tio delfonders kapi-
talbehållning, nettoresultat och placerade
medel återfinns i de inledande tabellerna på
sid 10-11. För mer detaljerade uppgifter om
fondförvaltningen hänvisas till respektive
delfonds årsredogörelse för 1990.

241

16 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

RESULTATRÄKNING	1990	1989
INTÄKTER
Intäktsräntor
Obligationer	32 854 801	30 275 558
Partialbevis	936	1 231
Förlagsbevis	807133	296125
Reverser	4497 862	5071 874
Refinansieringslån	74571	113224
Penningmarknadsplaceringar	2000943	394978
övriga intäktsräntor	134120	149490
	40370366	36302480
övriga intäkter	4213	4 029
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	416772	471 760
SUMMA INTÄKTER	40791 351	36778269
KOSTNADER
Kostnadsräntor	236595	131733
Inköpskostnader	24994	21458
Administrationskostnader	48227	31329
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	2096583	640103
SUMMA KOSTNADER	2406399	824623
ÅRETS RESULTAT	38384 952	35953646
REALT RESULTAT
Nettoresultat enligt ovan	38 384952	35953 646
ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster	6965311	-17285494
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-32 1 45 493	-18381403
ÅRETS REALA RESULTAT	13 204 770	286749

242

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	235481	235481	604140	604140
Penningmarknadsplaceringar	9 939977	9939977	5 765 788	5 765 788
Räntefordringar m m	17 374 070	17 374 070	15 076352	15076 352
Fordran å delfonderna	823573	823 573	614 580	614 580
Värdepapper:
Obligationer	308443133	298732108	287935036	271 140 540
Partialbevis	11 138	9365	14 850	12486
Förlagsbevis	10224286	10333 1 31	3077182	3053196
Reverser	39 731 631	39728374	40868502	40539054
Refinansieringslån	549082	549082	811 313	811 313
Fastigheter	6416087	5767 820	2 568445	2 568445
Aktier i fastighetsbolag	350500	350500	150000	150000
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2 884110	2 954 605	132110	132110
Aktier i PMC	16500	16500	16500	16500
SUMMA TILLGÅNGAR	396 999568	386 814 586	357 634798	340484 504
SKULDER
Ränteskulder	-	-	2 528	2 528
Övriga skulder	23 889	23 889	5194	5194
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föreg. år
Tillskjutet grundkapital	38118488		43 706026
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(8 456 631)		(4465 609)
Ackumulerat överskott	319508589		285376158
Indexuppräknat grundkapital		294 803787		283 831 139
Ackumulerat realt resultat		45672995		45386246
Summa fondkapital föreg. år	357 627 077	340476 782	329082184	329217 385
Innevarande år
Avgifter	75688417		57 624927
./. pensionsmedel	-77406049		-69178217
./.administrationsbidrag	- 478248		- 461 066
	(-2195880)		(-12014356)
Vinstdelningsskatt	3873845		5333 730
Löntagarfondsavgifter	1 238287		1 089292
./. rekvirerade löntagarfondsmedel	-2776175		-2432 000
	(2335 957)		(3991022)
Summa tillskjutet grundkapital	140 077		-8023334
Indexuppräknat grundkapital		32285572		10358 068
Överföring från delfonderna	823 573	823 573	614 580	614 580
Årets bokförda resultat	38 384 952		35953646
Årets reala resultat		13204 770		286749
ökning fondkapital innevarande år	39348602	46313915	28544 892	11259397
Summa fondkapital totalt	396975 679	386790697	357627 076	340476782
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	396 999 568	386814 586	357634 798	340484 504

243

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FJÄRDE FONDSTYRELSEN

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	451 170	351 786
Ränteintäkter	200428	168212
Räntekostnader	-	-
Förvaltningskostnader m m	Z11 302	J. 10 531
Rörelseresultat	640 296	509467
Realisationsvinster	1 573513	844150
Realisationsförluster	Z13827	Z27826
Nedskrivning	Z14 485	Z39 662
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	2185497	1286129
Överföring till fondstyrelse l-lll	./.195812	Z160260
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	1989685	1 125869
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	2185497	1286129
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	,/.6 638 385	4357 866
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	JA 452 888	5643955
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	Z638187	./.323250
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	./.5091 075	5320745
överföring till fondstyrelse l-lll	Z195 812	Z160260
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	./.5 286 887	5160 485

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	245037	245037	407 668	407 668
Penningmarknadsplaceringar	1 254 649	1 254649	761 431	761 431
Räntebärande värdepapper	385991	385991	150566	150566
Fondlikvider	17 640	17640	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	42 851	42 851	29 588	29 588
Övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	10374 925	17 407 367	8 473811	22124 411
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	124 237	134 000	156214	186204
Inventarier mm	-	-	-	-
SUMMATILLGÅNGAR	12445 330	19487535	9 979278	23 659868
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	1460	1 460	-	-
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	9 335	9 334	9 947	9947
Övriga skulder	644	644	675	675
Skuld till fondstyrelse l-lll	195811	195811	160260	160260
Riskreserv	20000	20000	80000	80 000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3500 000		3 000000
Uppindexerat grundkapital		6973862		5 835 675
Ack. överskott från föreg. år	6728395		5 602527
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		17573311		12412826
Årets nettoresultat	1 989685		1 125869
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		./.5 286 887		5160485
(Summa fondkapital)	(12218080)	(19260 286)	(9728396)	(23408986)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	12445330	19487535	9979 278	23659868

244

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

	1990		1989
	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade’	9421 108	16471060	7 913468	21 568 751
onoterade	723 803	723803	523237	523 237
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper
noterade'	50 536	61 531	49521	79658
onoterade	70850	70850	103 843	103843
Utländska aktier och värdepapper	232863	214123	39956	35126
SUMMA	10499160	17541367	8630 025	22310615

'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag	Marknadsvärde tkr	Röstandel %
1. Astra	2967925	6,9
2. Ericsson	1575166	0,0
3. ASEA	1519463	3.9
4. Procordia	1 144 598	1,4
5. AGA	892 039	8,6

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING¹

(Procent)	1990	1989
Verkstadsindustri	39	41
Kemi- & läkemedelsindustri	25	22
Skogsindustri	6	7
Övriga företag	18	12
Fastighets- & byggföretag	7	11
Handelsföretag	1	1
Rederier	-	-
Utvecklingsbolag	-	2
Förvaitningsbolag	1	2
Banker	2	2
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100

¹ Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR FJÄRDE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

• ”Fondens grundkapital får from 1988-07-01 uppgå till
högst 1 % av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar eller
omkring 3.6 mdr vid årsskiftet 1990/91.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr varefter grund-
kapitalet uppgår till 3.500 mkr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick
vid årsskiftet till 19.5 mdr mot 23.7 mdr vid ingången av
året.

• Fonden köpte under 1990 värdepapper för 2.9 mdr och sål-
de värdepapper för 2.5 mdr.

• I nyemissioner placerades 292 mkr, varav 231 mkr i icke
börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i

ordningsföljd Astra, Ericsson, ASEA, Procordia och
AGA, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8.1 mdr
motsvarade knappt 47 % av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 168
mkr under 1990. Det totala investerade beloppet i onotera-
dc företag uppgick till 795 mkr.

• Resultatkravet kunde ej uppfyllas. Sammanlagt sedan fon-
dens tillkomst har fonden emellertid överträffat resultat-
kravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en
årlig utdelning på detta med 3 % - med över 12 mdr.

• Aktiekurserna sjönk under 1990 med 30 %. Index för fon-
dens portfölj sjönk med 23 %. Totalavkastningen blev ne-
gativ 19%.”

245

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FEMTE FONDSTYRELSEN

1/7-31/12

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	19735	-
Ränteintäkter	38 836	8154
Räntekostnader	Z227	./.5
Förvaltningskostnader m m	■ ./.5250	Z2694
Rörelseresultat	53094	5455
Realisationsvinster	4 961	1429
Realisationsförluster	7.624	-
Nedskrivning	7.327	J.144
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse I—III	57104	6740
Överföring till fondstyrelse l-lll	7.40961	Z4070
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	16143	2670
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	57104	6740
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	./.387 588	Z1 441
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	Z330484	5299
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	Z103325	Z5019
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	Z433809	280
Överföring till fondstyrelse l-lll	Z40961	Z4070
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	7.474770	Z3790

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	24 820	24820	779	779
Penningmarknadsplaceringar	372281	372281	48 737	48 737
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	-	-	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4142	4142	883	883
övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	1638 830	1 261 363	469 588	468147
Konvertibla skuldebrev, län med
optionsrätter etc.	22088	10526	-	-
Inventarier m m	881	881	1 011	1011
SUMMA TILLGÅNGAR	2063 042	1674013	520 998	519557
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	2468	2468	13376	13376
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	489	489	665	665
Övriga skulder	311	311	217	217
Skuld till fondstyrelse l-lll	40961	40961	4 070	4 070
Riskreserv	-	-	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	2000000		500000
Uppindexerat grundkapital		2108344		505019
Ack. överskott frän föreg. är	2670		-
Ack. överskott/underskott i förhällande
till resultatkrav		Z3790
Årets nettoresultat	16143		2670
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z474 770		Z3790
(Summa fondkapital)	(2 018813)	(1629784)	(502670)	(501 229)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	2063042	1674013	520998	519557

246

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	1 518139	1 147 959	459 830	460 867
onoterade	-	-	-	-
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper	-	-		-
noterade'	22088	10526	9758	7 280
onoterade	-	-	-	-
Utländska aktier och värdepapper	120691	113404	-	-
SUMMA	1 660918	1 271 889	469588	468147

'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag

1. Aga

2. Sydkraft

3. Perstorp

4. Bahco

5. Skanska

Marknadsvärde tkr Röstandel %

178079	1,75
126768	1,21
98445	1,27
87 780	2,24
86955	0,30

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING'

Procent)	1990	1989
Verkstadsindustri	24	26
Kemi- & läkemedelsindustri	30	16
Skogsindustri	9	17
övriga företag	11	5
Fastighets- & byggföretag	7	16
Handelsföretag	-	-
Rederier	-	-
Utvecklingsbolag	-	-
Förvaltningsbolag	18	20
Banker	1	-
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100
¹ Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR FEMTE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Femte AP-fonden ingår i Allmänna pensionsfonden. Fon-
dens uppgift är att förvalta medel, som använts för att huvud-
sakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har därmed sam-
ma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är un-
derkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har tilldelats högst 1 % av det sammanlag-
da anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fond-
styrelserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprät-
tades i augusti 1989 och fonden har tilldelats 2.000 mkr tom
1990. Femte AP-fonden skall till första-tredje fondstyrelser-
na varje år överföra en reell avkastning på 3 %. Hänsyn tas till
hur länge kapitalet har disponerats.”

247

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FÖRSTA-FEMTE

LONTAGARFONDSTYRELSERNA

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	546408	381 460
Ränteintäkter	418810	176097
Räntekostnader	./.3 549	Z1 228
Förvaltningskostnader m m	J.39 049	Z34 513
Rörelseresultat	922620	521 816
Realisationsvinster	1 106014	1 119857
Realisationsförluster	./.100175	Z27 345
Nedskrivning	Z68416	Z865
Avsättning till riskreserv	Z41 665	2.25000
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	1 818378	1 588463
överföring till fondstyrelse l-lll	J.586 800	2.450251
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	1 231 578	1138212
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	1 818378	1 588463
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	./.8 464 179	2318090
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	Z6 645 801	3906553
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	Z1 855665	2.903522
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	./.8501 466	3003031
Överföring till fondstyrelse l-lll	./.586800	2.450251
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	J.9088266	2552780

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr) 1990 1989

	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	774931	774931	307 806	307806
Penningmarknadsplaceringar	2 343189	2343189	515569	515 569
Räntebärande värdepapper	333002	335391	42 428	42 428
Fondlikvider	121 725	121 725	36338	36 338
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	70808	70808	16461	16461
övriga fordringar	23136	23136	12390	12390
Aktier	17157029	15146391	15 780396	22146513
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	444 968	329914	555549	530308
Inventarier mm	5935	5935	6292	6292
SUMMATILLGÅNGAR	21 274 723	19151420	17 273229	23614105
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	34 295	34 295	82 911	82 911
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26268	26268	16 094	16094
Övriga skulder	17 998	17998	117364	117364
Skuld till fondstyrelse l-lll	586 800	586800	450251	450251
Riskreserv	50000	50000	55 000	55000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	15808000		13031 825
Uppindexerat grundkapital		19866287		15234 445
Ack. överskott från föreg. år	3519 784		2 381 572
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7658039		5105 260
Årets nettoresultat	1 231 578		1138212
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z9088 267		2 552780
(Summa fondkapital)	(20559 362)	(18436059)	(16551609)	(22 892 485)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	21 274723	19151420	17273229	23614105

248

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	16 526208	14 558489	15428292	21 793 665
onoterade	549 306	526 515	335 577	340 553
dotterbolag m m	7 629	7 629	7 604	7 604
övriga svenska värdepapper
noterade'	390780	255619	366340	336887
onoterade	128074	128053	198132	198111
SUMMA	17 601 997	15476305	16335945	22676820
'Officiellt börsnoterade eller pä annat sätt noterade.

LÖNTAGARFONDERNAS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag

1. Ericsson

2. Astra

3. ASEA

4. Volvo

5. Proventus

Marknadsvärde tkr Röstandel %

1214389	0,04
1095477	2,84
556360	1,80
548084	3,00
297016	5,40

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING'

(Procent)	1990	1989
Verkstadsindustri	30	29
Kemi- & läkemedelsindustri	6	6
Skogsindustri	13	12
Övriga företag	20	14
Fastighets- & byggföretag	10	4
Handelsföretag	3	4
Rederier	2	4
Utvecklingsbolag	-	2
Förvaltningsbolag	8	9
Banker	8	8
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100
’ Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

249

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FÖRSTA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

- SYDFONDEN

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	113165	77012
Ränteintäkter	99362	57187
Räntekostnader	-	7.59
Förvaltningskostnader m m	7.7 527	7.7108
Rörelseresultat	205000	127032
Realisationsvinster	136218	101106
Realisationsförluster	7.33832	7.15282
Nedskrivning	7.15000	-
Avsättning till riskreserv	7.8030	7.5000
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	284356	207856
Överföring till fondstyrelse l-lll	7.129 837	7.98802
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	154519	109 054
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	284 356	207 856
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	7.1 378342	637595
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	7.1093986	845451
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	7.409370	7.199392
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	7.1.503356	646059
Överföring till fondstyrelse l-lll	7.129837	7.98802
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	7.1633193	547257

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	76475	76475	68432	68432
Penningmarknadsplaceringar	531140	531 140	215000	215000
Räntebärande värdepapper	218820	221 209	-	-
Fondlikvider	-	-	14 373	14 373
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15435	15435	348	348
övriga fordringar	15100	15100	353	353
Aktier	3447206	3 1 84915	3271604	4 390044
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	18203	18203	11596	11596
Inventarier m m	510	510	585	585
SUMMA TILLGÅNGAR	4322889	4062987	3582291	4700 731
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	2568	2568	23850	23850
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	10 085	10085	8053	8053
Övriga skulder	3928	3928	3634	3634
Skuld till fondstyrelse l-lll	129 837	129837	98 802	98 802
Riskreserv	-	-	20000	20000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		2858000
Uppindexerat grundkapital		4337593		3334 223
Ack. överskott från föreg. år	569952		460898
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		1212169		664 912
Årets nettoresultat	154519		109054
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7.1 633193		547257
(Summa fondkapital)	(4176471)	(3916569)	(3427952)	(4 546392)
SUMMASKULDER OCH FONDKAPITAL	4 322 889	4062987	3582291	4700731

250

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	3422886	3163588	3229955	4348 395
onoterade	24 320	24 320	41 649	41 649
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper	-	-	-	-
noterade¹	13 703	10710	5596	5 596
onoterade	4 500	4 500	6000	6000
SUMMA	3465409	3203118	3283200	4401640

'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag	Marknadsvärde tkr	Röstandel %
1. Astra	450764	1,28
2. Ericsson	375120	0,01
3. Volvo	231 343	0,39
4. SCA	223129	0,37
5. Sydkraft	213471	0,79

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING'

(Procent)	1990	1989
Verkstadsindustri	34,1	33,3
Kemi- & läkemedelsindustri	18,6	12,1
Skogsindustri	13,5	12,8
övriga företag	9,8	9.1
Fastighets- & byggföretag	6,7	11,4
Handelsföretag	-	-
Rederier	0,5	0,7
Utvecklingsbolag	0,5	1,1
Förvaltningsbolag	8,9	12,1
Banker	7,3	7,5
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100

' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR FÖRSTA LÖNTAGARFONDSTYRELSENS
ÅRSREDOVISNING

”Rörelseresultatet för 1990 uppgick till 285 mkr mot 208 mki
året innan. Efter avdrag för beräknad överföring till 1-3 AP
fondstyrelserna av 130 mkr (1989: 99 mkr) redovisas ett bok-
föringsmässigt resultat av 155 mkr mot 109 mkr föregående år.

Fondens reala resultat blev kraftigt negativt. Bakom detta lig-
ger främst att som en följd av den stora börsnedgången, mer
än börsportföljens hela samlade övervärde eliminerades,
1.379 mkr. 1989 hade en ökning av övervärdet uppnåtts med
637 mkr. Härtill kom en ökning av fondens kapital genom att
ytterligare medel rekvirerats samt en mycket stor inflations-
kompensation, 10,9 %, med 409 mkr (199 mkr). Underskot-
tet i förhållande till kravet blev 1.633 mkr (1989: överskott på
547 mkr).

Verksamhetens utfall för 1990 har medgett att direktavkast-
ningskravet om överföring av tre procent av nuvärdet av de
medel fonden rekvirerat med god marginal uppnåtts. Infla-

tionsskyddet av fondkapitalet har däremot ej tillnärmelsevis
kunnat infrias. Bakgrunden är konjunkturnedgången, den
fortsatt oförmånliga svenska pris- och kostnadsutvecklingen
med åtföljande högt ränteläge och hög inflation i förening
med bl a omvälvningar i Östeuropa samt Kuwaitkrisen. Detta
har gett till resultat ett betydande allmänt börsfall i Stock-
holm.

Under sådana förhållanden hade endast en placeringsstrategi
som gått ut på att genom nettoförsäljning av aktier mycket
kraftigt öka andelen likvida medel kunnat nämnvärt reducera
det reala underskottet i förhållande till kravet. Styrelsen har
ansett att ett sådant uppträdande på aktiemarknaden ej är för-
enligt med fondens syfte och ställning. Den noterade portföl-
jens värdeutveckling har likväl med god marginal positivt av-
vikit från börsen i stort. Portföljen har således utvecklats tre
procentenheter bättre än börsen. Vidare bör nämnas att de
likvida medlen erhållit en god förräntning.”

251

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

ANDRA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

-FOND VÄST

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	109 221	78 597
Ränteintäkter	88192	43 690
Räntekostnader	.7.840	7.57
Förvaltningskostnader m m	J.7 573	7.7 091
Rörelseresultat	189000	115139
Realisationsvinster	262192	214303
Realisationsförluster	Z40957	7.2 093
Nedskrivning	7.679	7.619
Avsättning till riskreserv	7.15 000	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	394556	326730
Överföring till fondstyrelse l-lll	7.127059	7.97968
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	267497	228 762
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	394 556	326730
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	Z1 988594	488579
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	7.1594038	815309
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	J.405 393	7.195 767
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	Z1 999431	619542
Överföring till fondstyrelse l-lll	./. 127 059	7.97 968
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	7.2126490	521 574

BALANSRÄKNING PER31.12(Tkr) 1990 1989

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	108612	108612	42 991	42 991
Penningmarknadsplaceringar	582243	582 243	200569	200569
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	11 052	11 052	16095	16 095
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25183	25183	5550	5 550
övriga fordringar	8008	8008	12012	12012
Aktier	3644453	3251 234	3257161	4 835923
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	125071	118678	63926	74146
Inventarier mm	1213	1213	1 770	1 770
SUMMATILLGÅNGAR	4 505 835	4106 223	3 600074	5189 056
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	-	-	-	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	762	762	592	592
övriga skulder	462	462	634	634
Skuld till fondstyrelse l-lll	127 059	127 059	97968	97968
Riskreserv	30 000	30000	15000	15 000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		2857 825
Uppindexerat grundkapital		4323637		3324 069
Ack. överskott från föreg. år	628055		399 293
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		1 750793		1229219
Årets nettoresultat	267 497		228 762
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7.2126490		521 574
(Summa fondkapital)	(4347552)	(3947 940)	(3485 880)	(5074862)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	4 505835	4106223	3 600074	5189056

252

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	3 470216	3 076 997	3132 807	4 711 569
onoterade	174 237	174 237	124 354	124 354
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper	—	-	-	-
noterade'	46 739	40346	29346	39 566
onoterade	78332	78332	34580	34 580
SUMMA	3 769524	3 369 912	3321 087	4910069

'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag

Marknadsvärde tkr Röstandel %

1. Astra

2. Ericsson

3. Volvo

4. ASEA

5. Electrolux

308 096

238 941

208748

176389

146096

0,863

0,007

2,101

0,656

0,044

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING¹

(Procent)

Verkstadsindustri

Kemi- & läkemedelsindustri
Skogsindustri

Övriga företag

Fastighets- & byggföretag
Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

SUMMA

1990

1989

100

’ Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR ANDRA LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Balansomslutningen uppgår till 4.505.835 kkr. Motsvarande
belopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår
till 4.106.223 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 394.556 kkr. Efter avsättning för
överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden med 127.059
kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 267.497 kkr.

Det ackumulerade rörelseresultatet, före överföring till 1-3
AP-fonden visar ett överskott på 1.284.409 kkr sedan verk-
samhetens början 1984. Motsvarande reala resultat uppgår till
13.161 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1990 beräknat efter marknads-

värden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 3.948
Mkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på
börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fond-
kapitalet uppgått till 4.005 Mkr.

Jämförelsen tar inte hänsyn till att fonden gör andra place-
ringar än börsaktier, samt att det är ofrånkomligt att vi måste
ha likvida medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer
kan man dra slutsatsen att fondens utveckling sedan starten i
stort sett följt börsindex.

Avkastning på fondens totala förmögenhet under 1990 upp-
gick till minus 29 procent. I denna beräkning inkluderas också
värdeförändringen på tillgångarna.”

253

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

TREDJE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

- TREFOND INVEST

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	158115	81 309
Ränteintäkter	91 828	29208
Räntekostnader	Z1	J.144
Förvaltningskostnader m m	Z9 650	Z8543
Rörelseresultat	240292	101830
Realisationsvinster	298527	328569
Realisationsförluster	Z5509	Z5040
Nedskrivning	Z32 500	-
Avsättning till riskreserv	Z18635	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	482175	425359
Överföring till fondstyrelse l-lll	Z130052	./.99957
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	352123	325402
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	482175	425359
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	Z1 878824	325902
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	Z1 396649	751 261
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	Z409471	Z199 448
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	Z1 806120	551 813
Överföring till fondstyrelse l-lll	./.130052	Z99957
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	Z1 936172	451856

BALANSRÄKNING PER31.12 (Tkr) 1990 1989

	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	427998	427998	22435	22435
Penningmarknadsplaceringar	235962	235962	100000	100000
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	87102	87102	89	89
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4 797	4 797	1223	1223
Övriga fordringar	28	28	25	25
Aktier	3916891	3260659	3495732	4 733 758
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	-	-	67292	51 858
Inventarier m m	1 144	1 144	700	700
SUMMA TILLGÅNGAR	4673922	4017690	3687 496	4910 088
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	10372	10372	4811	4811
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9012	9012	4 921	4 921
övriga skulder	13387	13387	12 831	12831
Skuld till fondstyrelse l-lll	130052	130052	99957	99957
Riskreserv	-	-	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		2 858000
Uppindexerat grundkapital		4 338626		3335153
Ack. överskott från föreg. år	706976		381 574
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		1 452 414		1000559
Årets nettoresultat	352123		325402
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		./. 1936173		451 856
(Summa fondkapital)	(4 511099)	(3854867)	(3564 976)	(4 787568)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	4673922	4 017 690	3687 496	4910 088

254

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade’	3810125	3164 958	3 448 595	4 681 645
onoterade	34 079	39054	39583	44 559
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper	7 579	7 579	7 554	7 554
noterade'	44190	28150	46374	30940
onoterade	20918	20918	20918	20918
SUMMA	3916891	3260659	3 563024	4 785616

'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag	Marknadsvärde tkr	Röstandel %
1. Bilspedition	269387	7,8
2. Sv. Handelsbanken	256563	1,6
3. Hennes & Mauritz	222534	5,6
4. ASEA	211921	0,8
5. Proventus	187777	3,5

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING¹

(Procent)	1990	1989
Verkstadsindustri	31	34
Kemi- & läkemedelsindustri	-	-
Skogsindustri	7	7
övriga företag	31	30
Fastighets- & byggföretag	9	13
Handelsföretag	8	7
Rederier	-	-
Utvecklingsbolag	-	-
Förvaltningsbolag	2	0
Banker	11	9
Dataföretag	1	-
SUMMA	100	100
’ Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR TREDJE LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Årets resultat före överföringar till 1-3 AP-fondstyrelserna
uppgår till MSEK 482,2 (425,4). Överföringarna uppgår till
MSEK 130,1 (100,0).

Arets underskott/överskott i förhållande till realt resultatkrav
blev MSEK-1.936 (451,9).

Fondens totala underskott/överskott i förhållande till realt
resultatkrav sedan verksamhetens början (1984), uppgick vid
årets slut till MSEK -483,8 (1.452).

Värdepappersportföljen, inklusive likviditeten, minskade, ef-

ter justering för köp och försäljningar, i värde med 24,1 %.
Förändringen av Affärsvärldens Generalindex var under sam-
ma period -31,1 %.

Fondkapitalet uppgick vid årets slut till MSEK 4.511 (3.565).
Det efter s k reala principer uppräknade fondkapitalet var vid
samma tidpunkt MSEK 3.854 (4.788). Det förvaltade grund-
kapitalet uppgick till MSEK 3.452 (2.858). Således har under
året rekvirerats MSEK 594,0. Det innebär att mcdelsramen
har utnyttjats till fullo.”

255

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

FJÄRDE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN -

MELLANSVENSKA LÖNTAGARFONDEN

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	65 845	51 586
Ränteintäkter	38516	27 482
Räntekostnader	Z2 708	7.968
Förvaltningskostnader m m	Z8155	Z6534
Rörelseresultat	93498	71 566
Realisationsvinster	146867	180502
Realisationsförluster	Z19877	./.4 930
Nedskrivning	./.20000	-
Avsättning till riskreserv	-	7.20 000
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	200488	227138
Överföring till fondstyrelse l-lll	J:72000	7.55255
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	128488	171883
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	200488	227138
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	./.1 339029	263547
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	Z1 138541	490685
Avsättning för bevarande avgrundkapitalets köpkraft	./.225192	7.112 563
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	Z1 363733	378122
Överföring till fondstyrelse l-lll	Z72000	7.55255
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT IFÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	JA 435 733	322867

BALANSRÄKNING PER31.12(Tkr) 1990 1989

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	124517	124517	54645	54 645
Penningmarknadsplaceringar	49382	49382	-	-
Räntebärande värdepapper	114182	114182	42428	42 428
Fondlikvider	23 571	23571	5 781	5781
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11 897	11 897	8 876	8876
övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	2505509	2 224068	2 248 037	3216970
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	301 694	193033	354554	334 548
Inventarier mm	406	406	431	431
SUMMA TILLGÅNGAR	3131 158	2 741 056	2714752	3 663 679
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	18058	18058	50646	50646
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	5479	5479	1718	1 718
övriga skulder	-	-	100000	100 000
Skuld till fondstyrelse l-lll	72 000	72000	55255	55255
Riskreserv	20000	20000	20000	20000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	2000000		1 600000
Uppindexerat grundkapital		2543174		1917 982
Ack. överskott från föreg. år	887133		715250
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		1518078		1 195211
Årets nettoresultat	128488		171 883
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z1435733		322867
(Summa fondkapital)	(3015621)	(2625519)	(3247133)	(3436060)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	3131158	2741056	2714752	3663679

256

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	2362 031	2 081 664	2133140	3106306
onoterade	137271	137271	105924	105924
dotterbolag m m	50	50	50	50
övriga svenska värdepapper
noterade'	286148	176413	285024	260785
onoterade	21 703	21 703	78453	78453
SUMMA	2807 203	2417101	2 602591	3551 518
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag

1. Ericsson

2. Skandia

3. Stora

4. Proventus

5. Volvo

Marknadsvärde tkr Röstandel %

240328	0,0
146944	1.6
145938	0,7
109239	1,9
107 993	0,5

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING¹

(Procent)	1990	1989
Verkstadsindustri	24	23
Kemi- & läkemedelsindustri	3	2
Skogsindustri	10	12
övriga företag	11	13
Fastighets- & byggföretag	13	13
Handelsföretag	2	5
Rederier	9	10
Utvecklingsbolag	1	1
Förvaltningsbolag	20	16
Banker	6	5
Dataföretag	1	0
SUMMA	100	100
’ Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR FJÄRDE LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Vår uppgift är att förvalta kapitalet genom investeringar i ak-
tier i svenska företag, inte att maximera avkastningen för varje
enskilt år genom att flytta mellan helt olika typer av investe-
ringsobjekt. Därmed också svängningarna i vår avkastning
mellan enskilda år jämfört med en placerare som teoretiskt
skulle kunna skifta mellan till exempel aktier och obligatio-
ner.

Värdeminskningen under 1990 på det totala kapital som Mel-
lansvenska löntagarfonden förvaltar har dock begränsats av-
sevärt genom den försiktiga politik vi har fört under de senas-
te åren. Vi har sedan 1987 endast rekvirerat en del av det till-

gängliga beloppet. Under 1990 lyfte vi 400 Mkr vilket innebär
att det ännu inte uttagna beloppet vid slutet av 1990 uppgick
till 1 452 Mkr. Under 1989, då börsen gick upp med 24 % gick
vi kortsiktigt miste om en viss värdestegring. På motsvarande
sätt undvek vi under 1990 förluster på det outnyttjade kapita-
let.

Trots att 1990 alltså innebar en kraftig värdeminskning för vå-
ra noterade värdepapper, överträffar fonden fortfarande det
uppställda avkastningskravet med ca 82 Mkr. Hänsyn har då
tagits till att vi sedan starten 1984 har levererat in sammanlagt
253 Mkr till de tre första AP-fonderna.”

257

17 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

- NORDFONDEN

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1990	1989
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar m.m.	100062	92 956
Ränteintäkter	100912	18530
Räntekostnader	-	-
Förvaltningskostnader m m	J.6144	Z5237
Rörelseresultat	194830	106249
Realisationsvinster	262210	295377
Realisationsförluster	-	-
Nedskrivning	y.237	y.246
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	456803	401 380
Överföring till fondstyrelse l-lll	Z127852	Z98269
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	328951	303111
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	456803	401 380
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	./.1 879390	602467
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	Z1 422587	1003847
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	y .406 239	JA 96 352
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	Z1 828826	807495
Överföring till fondstyrelse l-lll	Z127852	Z98269
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	JA 956678	709226

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1990		1989
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	37 329	37329	119303	119303
Penningmarknadsplaceringar	944462	944462	-	-
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	-	-	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13496	13496	464	464
övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	3 642970	3225515	3507 862	4 969818
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	-	-	58181	58160
Inventarier m m	2 662	2662	2 806	2 806
SUMMA TILLGÅNGAR	4640919	4223464	3688616	5150551
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	3297	3297	3604	3604
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	930	930	810	810
övriga skulder	221	221	265	265
Skuld till fondstyrelse l-lll	127852	127852	98269	98269
Riskreserv	-	-	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		2858 000
Uppindexerat grundkapital		4 323257		3323018
Ack. överskott från föreg. år	727 668		424 557
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		1 724 585		1 015359
Årets nettoresultat	328951		303111
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z1 956678		709 226
(Summa fondkapital)	(4 508619)	(4 091 164)	(3 585668)	(5 047 603)
SUMMASKULDER OCH FONDKAPITAL	4640919	4223464	3688 616	5150551

258

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1990 1989

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade¹	3460950	3 071 282	3483 795	4 945750
onoterade	179 399	151 633	24 067	24 067
dotterbolag m m	-	-	-	-
övriga svenska värdepapper
noterade¹	-	-	-	-
onoterade	2621	2 600	58181	58160
SUMMA	3 642970	3225515	3566043	5027977
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12.90

Bolag

1. Ericsson

2. Astra

3. Asea

4. Korsnäs

5. MoDo

Marknadsvärde tkr Röstandel %

360000	0,0
336620	0,7
168050	0,4
165725	2,5
157890	0,5

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING'

(Procent)	4	1990	1989
Verkstadsindustri		25,7	24,4
Kemi- & läkemedelsindustri		-
Skogsindustri		17,8	15,8
övriga företag		29,3	25,7
Fastighets- & byggföretag		13,6	15,9
Handelsföretag		4,9	4,5
Rederier		-
Utvecklingsbolag		-	-
Förvaltningsbolag		1,3	5,2
Banker		7,4	8,4
Dataföretag		-	-
SUMMA		100	100

' Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

CITAT UR FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Med tanke på vår bedömning vid årets början är det naturligt
att Nordfonden tidigt under 1990 frångick sin tidigare fullpla-
ceringsstrategi. Under året har vi sålunda byggt upp en likvi-
ditet som vid årets slut uppgick till 982 mkr eller 23 % av de
totala tillgångarna. Bland de större innehav som helt avyttrats
märks Bahco och Saab. I Astra, Euroc och Handelsbanken
har neddragningar ägt rum.

En annan åtgärd som vidtogs i början av året för att i någon
mån dämpa effekterna av en svensk kursnedgång var investe-
ringen av 155 mkr i det nybildade svenska förvaltningsbolaget
Investment AB Helikon.”

”De vidtagna åtgärderna har också medfört att fondförmö-
genheten utvecklats bättre än generalindex trots att fonden
vid ingången av året hade en påtaglig överexponering mot fas-
tighetssektorn.

Med hänsyn till ändringen av placeringsstrategin är det lo-
giskt att en indexjämförelse nu även inkluderar likvida medel
(som tidigare varit av obetydlig storlek). Sålunda mätt, enligt
RFV:s metod, var fondens avkastning på förvaltade medel
minus 25,3%. Även under perioden 1987-1989 har fonden
som tidigare redovisats utvecklats bättre än generalindex.”

259

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

LAG MED REGLEMENTE FÖR
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

SFS 1983:1092 (med senare beslutade ändringar)

I Inledande bestämmelser

1 § Dc penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691)
om socialavgifter, 1 § lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt
samt 1 § lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall föras
till allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av tio styrelser,
nämligen första-femte fondstyrelserna samt första-femte
löntagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2-
25 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna och löntagar-
fondstyrelserna i 26-43

II Första-tredje fondstyrelserna

M cdelstilldclning

2 § Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgif-
ter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga
samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka
staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har
ett bestämmande inflytande,

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgif-
ter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts un-
der 1, såvitt de avser månad med ett avgiftsunderlag som över-
stiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspen-
sionsavgifter samt

4. till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinst-
skatt och av vinstdelningsskatten.

Vad som sägs i första stycket 1—4 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i 26 och 27 om fjärde och
femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas rätt att
rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras av-
kastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

Pensionsutbetalningar m m

3 § Pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra
utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skall, i den
mån andra medel inte står till förfogande, betalas genom till-
skott som riksförsäkringsverket erhåller från fondstyrelserna.
De medel som behövs för ett kalenderår skall tillskjutas av
varje fondstyrelse i förhållande till de avgifter som under det
närmast föregående året har överförts till dess förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar beta-
la kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess
förvaltning.

Organisation

4 § Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som för-
ordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar,
som företräder kommunerna och landstingskommunerna,
och tre efter förslag av rikssammansiutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammansiutning-
ar av arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som
företräder konsumentkooperationen och fyra efter förslag av
rikssammansiutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammansiutning-
ar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammansiutningar
av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som
företräder personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggs-
pension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i
Sverige.

5 § Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess
balansräkning har fastställts under tredje året efter det då för-
ordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om
den tid för vilken han är förordnad inte har gått ut;

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller
om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vil-
ken han förordnats, skall för den återstående tiden i hans ställe
en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning
som anges i 4

6 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första fondsty-
relsen förordnar regeringen en till ordförande. I andra och
tredje fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamo-
ten vara ordförande. Varje fondstyrelse väljer inom sig vice
ordförande.

7 § En fondstyrelse sammanträder på kallelse av ordföran-
den. Styrelsen skall också kallas samman om en ledamot begär
det.

Styrelsen är beslutsför om de närvarande vid sammanträdet är
fler än hälften av antalet ledamöter. Ett ärende får dock inte
tas upp till behandling om inte såvitt möjligt samtliga ledamö-
ter eller, vid förfall för någon av dem, en suppleant för denne
har fått tillfälle att delta i ärendets behandling.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsesammanträden skall protokoll föras. Om någon
ledamot i samband med beslutet anmäler skiljaktig mening,
skall denna antecknas i protokollet.

8 § Varje fondstyrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller
tjänstemän hos styrelsen att var för sig eller två eller flera i för-
ening avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens
egen prövning. Det åligger styrelsen att meddela föreskrifter
om den befogenhet som ett sådant uppdrag medför. Om upp-
draget avser beviljande av lån skall grunderna för långivning-
en fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller
inskränkas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv
avgöra ärenden av varje slag.

260

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

9 § Fondstyrelsen far anställa de tjänstemän som behövs
samt bestämma deras löner och övriga anställningsvillkor.

10 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar
till ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna.

Förvaltning

11 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är fören-
ligt med den allmänna ekonomiska politiken och med beak-
tande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrod-
da medel på sådant sätt att de blir till största möjliga gagn för
försäkringen för tilläggspension.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning,
tillfredsställande betalningsberedskap och betryggande sä-
kerhet tillgodoses.

12 § Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen
förvaltar

1. i obligationer utfärdade av staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter, Sveriges allmänna hypoteksbank.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostads-
kreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfar-
tens sekundärlånekassa eller av kreditaktiebolag som står un-
der tillsyn av bankinspektionen,

2. i obligationer garanterade av staten, kommuner eller där-
med jämförliga samfälligheter,

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldförbindelser som har offentligen utbjudits av svenska
bankaktiebolag, svenska fondkommissionsbolag, Sveriges in-
vesteringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken
med undantag av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förena-
de med optionsrätt till nyteckning och sådana obligationer
med längre löptid än ett år, som har utfärdats av bankaktiebo-
lag, sparbanker eller centrala föreningsbanker,

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av

a) staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter,
riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centrala förenings-
banker eller andra kreditinrättningar som regeringen godkän-
ner,

b) bolag, föreningar eller stiftelser som i 2 § första stycket 1
sägs, såvida staten, en kommun eller en därmed jämförlig
samfällighet har iklätt sig borgen för förbindelserna.

c) svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, utan bor-
gensåtagande enligt b), till belopp som sammanlagt motsvarar
högst fem procent av anskaffningsvärdet av de tillgångar som
styrelsen förvaltar,

5. i skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse,

6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestäm-
melserna om återlån,

7. i aktier utgivna av PenningmarknadsCentralcn PmC Ak-
tiebolag samt

8. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta och som
offentligen utbjudits av emissionsinstitut, dock med undan-
tag av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning.

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av
tillgångar som förvärvats enligt första stycket 8 får uppgå till

ett belopp som motsvarar högst tio procent av det totala an-
skaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar.

13 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsbe-
redskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig för-
valtning får fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank
eller postgirot.

14 § Om det är uppenbart att allmänna pensionsfonden an-
nars skulle lida en avsevärd förlust får en fondstyrelse, i avsikt
att skydda en fordran, på offentlig auktion eller fondbörs kö-
pa in egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen el-
ler överta egendom som betalning för fordringen. Egendom
som förvärvats på detta sätt skall avyttras så snart det är lämp-
ligt och senast då det kan ske utan förlust.

15 § För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får varje
fondstyrelse ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos en
annan fondstyrelse.

15a § En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt el-
ler bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamhe-
ten eller för att bereda bostad åt någon som är anställd hos
fondstyrelsen.

En styrelse får dessutom, för att tillgodose kravet på en ända-
målsenlig förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar,
själv eller genom bolag som i sin helhet innehas av fondstyrel-
sen eller flera fondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjande upplåta fast egendom eller
tomträtt samt

2. förvärva aktier i ett bolag som har till ändamål att äga eller
förvalta sådan egendom (fastighetsbolag).

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av
tillgångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett
belopp som motsvarar högst fem procent av det totala an-
skaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vid
beräkningen skall tillgångar som förvärvats enligt 1 tas upp till
anskaffningskostnaden och tillgångar som förvärvats enligt 2
till den andel av anskaffningskostnaderna för fastigheterna i
bolaget som motsvarar styrelsens innehav av aktier i bolaget.

15b § En fondstyrelse får själv eller genom bolag som inne-
has av fondstyrelsen vid förvärv av tillgångar som sägs i 15a §
andra stycket 1 överta ansvaret för lån som har lämnats mot
säkerhet av panträtt i sådana tillgångar eller ta upp nya lån om
det behövs för en normal förvaltning av tillgångarna.

16 § Fondstyrelsens räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före den 15 februari varje år redovisa
för sin förvaltning under föregående räkenskapsår genom att
lämna förvaltningsberättelse med resultaträkning samt ba-
lansräkning avseende ställningen vid årets utgång.

I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffnings-
kostnaden. En osäker fordran skall dock tas upp till det be-
lopp som kan beräknas komma att inflyta. En värdelös ford-
ran får inte tas upp som tillgång.

Till förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning
och balansräkning som är uppställda efter reala principer.

17 § Första-tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt
göra en sammanställning av övriga fondstyrelsers verksam-

261

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

hetsberättelser. Sammanställningen skall överlämnas till rege-
ringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Regeringen skall överlämna sammanställningen och fondsty-
relsernas verksamhetsberättelser till riksdagen före utgången
av april månad samma år.

Återlån

18 § Bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsban-
kcr får varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbctalning bevilja
den som crlagt avgift till försäkringen för tilläggspension en-
ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring återlån. Detta får
ske med högst hälften av de avgifter som erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån avgifts-
betalningarna inte redan utnyttjats som underlag för återlån.

Återlån får inte beviljas staten, kommuner eller landstings-
kommuner. Inte heller får återlån beviljas om lånebeloppet
skulle understiga femtiotusen kronor. Återlån enligt första
stycket 2 får uppgå till högst femhundratusen kronor.

19 § En kreditinrättning som har lämnat återlån enligt 18 §,
får i samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från
en fondstyrelse. Lånet skall lämnas av den fondstyrelse som
enligt 2 § har att förvalta de avgifter eller större delen av de av-
gifter för vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från en fondstyrelse till en kreditinrätt-
ning enligt första stycket fastställs av fondstyrelsen. Räntesat-
sen för lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid.
En fondstyrelse och en kreditinrättning kan komma överens
om att den nya räntesatsen skall gälla även för övriga lån vilkas
räntesats skall omprövas under samma kalenderår.

20 § Ett återlån skall amorteras med ett i förväg bestämt be-
lopp per år. Varje amortering skall göras med en tiondel eller,
såvitt avser återlån som beviljats med högre belopp än hälften
av närmast föregående års avgifter, en femtondedel av låne-
summan. Amortering får dock ske med större belopp om sär-
skilda skäl föreligger.

Det lån som en kreditinrättning erhållit från en fondstyrelse
enligt 19 § skall återbetalas i samma takt som återlånet. Åter-
betalningen får dock inte ske långsammare än som föreskri-
vits i villkoren för återlånet. Har ett återlån sagts upp till be-
talning på grund av att låntagaren inte längre kan förväntas
fullgöra förbindelsen får kreditinrättningen lån hos fondsty-
relsen, till den del det motsvarar obetald återlåneskuld, lösas
i förtid.

Om långivaren och låntagaren är överens får ett återlån över-
föras till en annan kreditinrättning som har rätt att bevilja så-
dana lån.

Revision

21 § För varje fondstyrelse förordnar regeringen fyra reviso-
rer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en
på förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de
sammanslutningar som enligt 4 § får föreslå ledamöter i
fondstyrelsen. De revisorer som utses utan samråd skall vara
gemensamma.

Den revisor som utsetts utan förslag eller samråd skall som
ordförande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde.

22 § Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräk-
ning har fastställts nästa gång.

Regeringen får entlediga en revisor, även om den tid för vilken
han blivit utsedd inte har gått ut.

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag
av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit ut-
sedd, skall för den återstående tiden en ny revisor förordnas i
hans ställe.

23 § Regeringen beslutar om arvoden och andra ersättningar
till revisorerna.

24 § För varje kalenderår skall revisorerna avge en revisions-
berättelse, som skall överlämnas till fondstyrelsen inom fjor-
ton dagar efter det att förvaltningsberättelsen enligt 16 § har
kommit revisorerna till handa.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för om-
fattningen och resultatet av revisorernas granskning och in-
ventering av de under styrelsens förvaltning stående tillgång-
arna samt uppgift om anmärkning föreligger mot förvalt-
ningsberättelsen med resultaträkning mot balansräkningen,
mot fondstyrelsens bokföring eller i övrigt mot fondstyrel-
sens förvaltning. Om det föreligger anledning till anmärkning
skall den anges i revisionsberättelsen. Revisorerna får också
meddela de erinringar i berättelsen som de anser påkallade.

En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner sär-
skilt uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen,
om han inte avger en särskild sådan berättelse.

25 § Sedan revisionsberättelsen har kommit fondstyrelsen
till handa, skall styrelsen genast överlämna förvaltningsberät-
telsen och revisionsberättelsen till regeringen, som före den 1
maj samma år skall avgöra frågan om fastställeise av balans-
räkningen.

III Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfond-
styrelserna

26 § Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fonds-
tyrelsernas förvaltning överföra de medel, som styrelserna re-
kvirerar hos verket. Medlen avräknas på medel som belöper
på första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till
kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar
avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också,
med den begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastning-
en av de medel som styrelserna förvaltar.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrel-
ses förvaltning får uppgå till högst en procent av det samman-
lagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående
kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar.

27 § Riksförsäkringsverket skall till varje löntagarfondsty-
relses förvaltning överföra de medel som styrelsen rekvirerar
hos verket. Medlen avräknas på de medel som riksförsäk-
ringsverket enligt 2 § första stycket 1—4 skall överföra till förs-
ta, andra och tredje fondstyrelserna med lika fördelning mel-
lan dessa styrelser.

Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får överföras dels en
femtedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten, dels av
tilläggspensionsavgifterna ett belopp motsvarande 0,04 enhe-
ter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Sum-

262

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

man av de medel som överförs till en löntagarfondstyrelses
förvaltning får dock inte överskrida den mcdelsram som an-
ges i fjärde stycket.

Till varje löntagarfondstyrelses förvaltning skall också, med
den begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastning av de
medel som styrelsen förvaltar. För varje löntagarfondstyrelse
är medelsramcn 400 miljoner kronor år 1984 och ökar däref-
ter årligen till och med år 1990 med ett belopp motsvarande
20000 basbelopp för respektive år enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Avkastning m m

28 § Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondsty-
relserna skall varje år före utgången av maj månad till första,
andra och tredje fondstyrelsernas förvaltning överföra en av-
kastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad til)
tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av
förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen in-
till räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket,
omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som
skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räken-
skapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del
av räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade
avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna skall för-
delas mellan första, andra och tredje fondstyrelserna i förhål-
lande till de avräkningar som har skett enligt 26 § första styck-
et till och med det år som avkastningen avser. Avkastningen
från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan första,
andra och tredje fondstyrelserna.

29 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna samt lön-
tagarfondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förval-
tar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen
av dess förvaltning.

Organisation

30 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall be-
stå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av le-
damöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som
företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammansiut-
ningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammansiut-
ningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssamman-
siutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i
Sverige.

31 § Varje löntagarfondstyrelsc skall bestå av nio ledamöter.
För ledamöterna skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i
Sverige. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleanterna
minst två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av leda-
möter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrcl-
serna får en regional anknytning.

32 § Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondsty-
relserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fast-
ställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förord-
nas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året
efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller
om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vil-
ken han blivit förordnad, skall för den återstående tiden i hans
ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ord-
ning som anges i 30 och 31 §§.

33 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och fem-
te fondstyrelserna förordnar regeringen en till ordförande
och en till vice ordförande i vardera styrelsen.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av leda-
möterna en till ordförande och en till vice ordförande.

Förvaltning

34 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som gagnar
försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den all-
männa ekonomiska politiken samt med beaktande av kredit-
marknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel ge-
nom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna
skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn
för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning,
långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

35 § Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel
som styrelserna förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i
svenska aktiebolag,

3. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenska
aktiebolag,

4. i aktier i utländska aktiebolag eller andelar i utländska ak-
tiefonder samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skulde-
brev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfär-
dats av utländska aktiebolag,

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

6. i andelar i svenska kommanditbolag.

Fondstyrelserna får inte förvärva värdepapper enligt första
stycket 4 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda
värde kommer att överstiga tio procent av värdet av de medel
som respektive styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett
kommanditbolag.

36 § En löntagarfondstyrelse får placera de medel som styrel-
sen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebo-
lag som avses i 1,

3. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

4. i andelar i svenska kommanditbolag.

37 § Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvär-
va så många vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i

263

Skr. 1990/91:164

Bilaga 9

ett aktiebolag att dessa uppgår till mer än tio procent av samt-
liga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att
röstetalet för aktierna uppgår till mer än tio procent av röste-
talet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid fond-
börsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår
till sex procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om
aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår
till sex procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bo-
laget.

38 § En löntagarfondstyrelse skall på begäran av en lokal
facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen
har förvärvat aktier eller, om bolaget ingår som moderbolag i
en koncern, dess svenska dotterbolag överlåta åt organisatio-
nen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av ak-
tiernas röstetal.

Om flera lokala fackliga organisationer vid ett bolag eller
inom en koncern begär att få utöva rösträtt för aktier skall
löntagarfondstyrelsen överlåta åt organisationerna att var för
sig för högst ett år i sänder utöva rösträtt för sammanlagt hälf-
ten av aktiernas röstetal. Styrelsen skall därvid fördela rösträt-
ten i enlighet med vad som överenskommits mellan organisa-
tionerna. Om någon överenskommelse inte har träffats, skall
styrelsen fördela rösträtten med ledning av det antal medlem-
mar i respektive organisation som är anställda i bolaget och
dess svenska dotterbolag.

39 § Om det behövs för en tillfredsställande bctalningsbc-
redskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig för-
valtning får fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank
eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i stats-
skuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscer-
tifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda
för den allmänna marknaden.

40 § För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förord-
nar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvalt-
ning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen
och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt
30 § får föreslå ledamöter i fondstyrelserna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som
föreskrivs i 21 §.

41 § För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre
revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna
utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer får vara
gemensamma för fjärde och femte fondstyrelserna samt en el-
ler flera löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan
förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisio-
nen.

42 § Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årli-
gen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas
samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Utlåtan-
dena skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter
räkenskapsåret.

Gemensamma bestämmelser

43 § Föreskrifterna i 5 § andra stycket, 7-10 14 §, 15 §,

15a § första stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller också i fråga om
fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrclser-
na.

1. Denna lag träder i kraft den 1 jinuari 1984. Genom lagen
upphävs reglementet (1959:293) angående allmänna pen-
sionsfondens förvaltning.

2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en före-
skrift som har ersatts genom en bestämmelse i lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. I samband med att regeringen utser ledamöter och supp-
leanter i en löntagarfondstyrelse bestämmer regeringen vid
vilken tidpunkt under år 1984 som styrelsen skall starta sin
verksamhet.

4. I fråga om återlån, som avser avgifter betalda före den 1 ja-
nuari 1978 eller som har beviljats före den 1 januari 1980, och
lån till kreditinrättning som har beviljat återlånet gäller fortfa-
rande 14-16 reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning i sin närmast före den 1 januari
1980 gällande lydelse. I fråga om lån som kreditinrättning har
erhållit enligt nu angivna 15 $ första stycket får dock avtal
träffas om tillämpning av 19 $ andra stycket i den nya lagen.

5. I fråga om sådana lån från en fondstyrelse till en kreditin-
rättning, som hänför sig till återlån beviljade före den 11 april
1981, gäller fortfarande 15 $ andra stycket första meningen
reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning i sin närmast före den 1 april 1981 gäller lydelse.

6. I andra fall än som avses i 4 och 5 gäller bestämmelserna i
den nya lagen i fråga om återlån och lån till kreditinrättning på
grund av återlån som har beviljats eller sökts före ikraftträ-
dandet.

7. Summan av de medel som enligt 27 § andra stycket första
meningen får överföras till en löntagarfondsstyrelses förvalt-
ning skall för åren 1984 och 1987 minskas med 20 miljoner
kronor vardera året och för år 1990 med 200 miljoner kronor.
Riksförsäkringsverket skall efter beslut av regeringen över-
föra dels sammanlagt 200 miljoner kronor till en av regeringen
inrättad småföretagsfond dels för åren 1990 till och med 1994
sammanlagt en miljard kronor, fördelade med 200 miljoner
kronor vardera år till samma fond.

8. Bestämmelserna i 28 § skall tillämpas första gången för rä-
kenskapsåret 1984.

9. Vid tillämpningen av 28 § skall de medel som tidigare över-
förts till fjärde fondstyrelsens förvaltning beräknas till ett nu-
värde för augusti 1983 av 3 042 miljoner kronor.

10. Innehar fjärde fondstyrelsen den 1 januari 1984 aktier i
något eller några aktiebolag utöver vad som medges i 37 $, får
fondstyrelsen även i fortsättningen inneha högst samma andel
av aktierna.

11. Om en löntagarfondstyrelse den 1 juli 1988 har fler aktier
i ett bolag än vad som medges i 37 § får löntagarfondstyrelsen
även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i
bolaget.

44 § Ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de
arbetstagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen
bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i
innehavet av fondpapper som anges i 2 § insidcrlagcn
(1990:1342).

Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall
ske.

264

Skr. 1990/91:164
Bilaga 9

FÖRORDNING (1984:287) OM FÖRSLAG PÅ
LEDAMÖTER I STYRELSERNA FÖR
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN, MM.;

SFS 1988:746 utfärdad den 14 juni 1988. Förordningen kommer därför att ha följande lydelse från och

med den dag då denna förordning träder i kraft.

Regeringen föreskriver att 1, 3 och 5 §§ förordningen

(1984:287) om förslag på ledamöter i styrelserna för allmänna 1 § Förslag på ledamöter och suppleanter i allmänna pen-

pensionsfonden, m.m. skall ha följande lydelse. sionsfondens styrelser lämnas av sammanslutningar enligt

följande sammanställning.

	Ledamöter	Suppleanter
Första fondstyrelsen
Svenska kommunförbundet	2	2
Landstingsförbundet	1	1
Landsorganisationen i Sverige	2	2
Tjänstemännens centralorganisation	1
Sveriges Akademikers Centralorganisation		1
Andra fondstyrelsen
Svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd	3	3
Kooperativa förbundet	1	1
Landsorganisationen i Sverige	3	3
Tjänstemännens centralorganisation	1	1
Tredje fondstyrelsen
Svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd	1
Småföretagens Riksorganisation	1	1
Lantbrukarnas riksförbund	1	1
Sveriges köpmannaförbund	1	1
Landsorganisationen i Sverige	3	3
Tjänstemännens centralorganisation	1
Kooperativa förbundet		1
Sveriges Akademikers Centralorganisation		1
Fjärde fondstyrelsen
Svenska kommunförbundet	2	2
Svenska arbetsgivareföreningen	1	1
Sveriges industriförbund	1	1
Småföretagens Riksorganisation	1	1
Kooperativa förbundet	1	1
Lantbrukarnas riksförbund	1	1
Landsorganisationen i Sverige	3	3
Tjänstemännens centralorganisation	2	1
Sveriges Akademikers Centralorganisation		1
Femte fondstyrelsen
Svenska kommunförbundet	2	2
Svenska arbetsgivareföreningen	1	1
Sveriges industriförbund	1	1
Småföretagens Riksorganisation	1	1
Kooperativa förbundet	1	1
Lantbrukarnas riksförbund	1	1
Landsorganisationen i Sverige	3	3
Tjänstemännens centralorganisation	2	1
Sveriges Akademikers Centralorganisation		1

265

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

2 § Förslag enligt 1 § bör uppta minst det antal namn som an-
ges där och lämnas vart tredje år före januari månads utgång.

3 § För samråd som avses i 21 och 40 §§ lagen (1983:1092)
med reglemente för allmänna pensionsfonden har de sam-
manslutningar som lämnar förslag på ledamöter i en viss
fondstyrelse rätt att varje år före januari månads utgång före-
slå revisorer för granskning av styrelsens förvaltning.

Bankinspektionen skall varje år före januari månads utgång
föreslå cn revisor som skall vara gemensam för första, andra
och tredje fondstyrelserna samt en revisor för var och en av
fjärde och femte fondstyrelsen. Förordning (1988:746).

4 § Avgår en ledamot eller suppleant som utsetts efter förslag

enligt 1 § eller avgår en revisor som utsetts efter förslag enligt
3 § första stycket före utgången av den tid för vilken han ut-
setts, får berörda sammanslutningar lämna nytt förslag.

Avgår en revisor som utsetts på förslag av bankinspektionen
skall inspektionen utan dröjsmål föreslå en ny revisor.

5 § Förslag på ledamöter eller suppleanter får avse endast
svenska medborgare som är myndiga och bosatta i Sverige.

Förslag skall vara skriftliga och ges in till finansdepartemen-
tet. Förordning (1988:746).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1988.

Förslag skall lämnas första gången såvitt avser ledamöter och
suppleanter i femte fondstyrelsen före utgången av år 1988.

266

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 9

ALLMANNA PENSIONSFONDEN

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Tel. 08-23 14 60 Telefax 08-20 63 37

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövdingen Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövdingen Rolf Wirtén

VD Krister Wickman (t.o.m. 1990-12-31)

VD Carl Johan Åberg (fr.o.m. 1991-01-01)

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

103 61 Stockholm

Tel. 08-24 33 90 Telefax 08-24 42 40

Ordf Kommunalrådet Sören Mannheimer
VD Bertil Danielsson

Femte fondstyrelsen

Valhallavägen 104

115 41 Stockholm

Tel. 08-661 10 70 Telefax 08-663 30 64

Ordf Direktör Johan Björkman

VD Bert Ekström

Första löntagarfondstyrelsen

(Sydfonden)

Kungsgatan 44, 2 tr

111 35 Stockholm

Tel. 08-24 35 75 Telefax 08-24 33 27

Ordf Fd landshövdingen Nils Hörjel

VD Carl-Axel Zachrisson

Andra löntagarfondstyrelsen

(Fond Väst)

Box 11215

404 25 Göteborg

Tel. 031-80 08 20 Telefax 031-15 00 17

Ordf Förbundsordf Bengt Rogerstam

VD Gunnar Larsson

Tredje löntagarfondstyrelsen

(Trefond Invest)

Kungsgatan 4 B, 3 tr

111 43 Stockholm

Tel. 08-23 15 30 Telefax 08-20 57 29

Ordf Generaldirektör Monica Sundström

VD Michael Berman

Fjärde löntagarfondstyrelsen

(Mellansvenska löntagarfonden)

Box 3222

103 64 Stockholm

Tel. 08-14 49 45 Telefax 08-791 73 65

Jussi Björlings väg 19

781 50 Borlänge

Ordf Fd statsrådet Börje Andersson

VD Lennart Låftman

Femte löntagarfondstyrelsen

(Nordfonden)

Hamngatan 11, 4 tr

111 47 Stockholm

Tel. 08-10 57 56 Telefax 08-723 10 21

Box 234

871 25 Härnösand

Tel. 0611-220 75 Telefax 0611-23751

Ordf Fd Landshövdingen Bertil Löfberg

VD Kurt Norberg

267

Riksrevisionsverket

UTLÅTANDE ÖVER FJÄRDE FOND-
STYRELSEN OCH LÖNTAGARFOND-
STYRELSERNAS MEDELSFÖRVALT-
NING RÄKENSKAPSÅRET 1990

Innehåll

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Sid

Sammanfattning
1	Inledning	1
1.1	Uppdraget	1
1.2	Genomförande av årets utvärdering	1
1.3	Bakgrund och miljö m m för fondstyrelsernas förvaltning under 1990	2
1.3.1	Riskkapitalmarknaden under år 1990	2
1.3.2	Fondstyrelsernas medelstilldelning och rekvirering	4
2	Sammanställning och utvärdering av fondstyrel- sernas årsredovisningar	6
2.1	Fondstyrelsernas resultat- och balansräkningar per 1990-12-31, bokförda värden	6
2.2	Reala resultat- och balansräkningar per 1990-12-31	7
2.3	Fondförmögenhet	9
2.4	Fondstyrelsernas avkastning 1990	11
2.5	Jämförelse med Findatas avkastningsindex	12
2.6	Jämförelse med 1-3 AP-fondema	15
2.7	Jämförelse med allemansfonder	17
2.8	Riskanalys	18
2.9	Fondstyrelsernas aktieportföljer m m	21
2.9.1	Summering av portföljbeskrivning	21
2.9.2	RRVs sammanställningar över aktier och övriga placeringar	23
2.9.3	Aktier i noterade företag med uppdelning på de tio största innehaven	23
2.9.4	Jämförelse med andra svenska fonders största innehav	25
2.10	Om fondstyrelsernas ägande	25
3	Uppfödning av tidigare utlåtanden	28
3.1	Placeringsreglemas aktualitet	28
3.1.1	Översyn av placeringsreglema	28
3.1.2	Förvärv av aktier i svenskt investmentbolag som placerar utomlands	29
3.1.3	Placering i fastighetsbolag	30
3.1.4	Optioner	30
3.2	Insiderregler	31

270

3.3

3.4

3.5

3.6

3.7

Riskanalys	32	Skr. 1990/91:164
Aktualitet och dokumentation av placerings-	32	Bilaga 10
policy
Förekomst av långsiktig likviditetspolicy	33
Löntagarfondstyrelsemas företagaransvar i onoterade	33
bolag
Omsättningshastighet och långsiktighet i	35
placeringarna

4 Aktualiserade frågor 1990 38

4.1 Fondstyrelsernas likviditetsförvaltning 38

4.1.1 Inledning 38

4.1.2 Ramarna för fondstyrelsernas placeringar i likvida medel 39

4.1.3 Fondstyrelsernas förvaltning av likvida medel 41

4.2 Förekomst av långsiktig likviditetspolicy 44

4.3 Utveckling av en gemensam ekonomisk struktur 47

4.3.1 1-3 AP-fondskansliets ansvar för sammanställningar av 48
fondstyrelsernas årsredovisningar

4.3.2 Behov av likformig årsredovisning 48

4.3.3 Grund för ekonomisk redovisning 48

4.4 Inrättande av särskild nämnd 49

BILAGOR

Bilaga 1

Sammanställning av fondstyrelsernas bokslut m m

Bilaga 2

Metoder för RRVs beräkningssätt

Bilaga 3

Sammanställning av fondstyrelsernas aktieportföljer

Bilaga 4

Sammanställning av fondstyrelsernas största aktieinnehav

271

SAMMANFATTNING

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

• Årets granskning är den sjunde som RRV genomfört sedan löntagar-
fondstyrelsemas tillkomst 1984.

• Såväl Fjärde och Femte fondstyrelserna som löntagarfondsstyrelsema
har ett bokföringsmässigt resultat som väl täcker återföringskravet till
1-3 AP-fondema.

• Löntagarfondstyrelserna har under perioden 1984-1990 utvecklats 4 %
lägre än index, för verksamhetsåret 1990 är dock avkastningen 5 %
högre.

• Det reala fondkapitalet har påverkats av lägre marknadsvärden för
aktierna i portföljen. Årets reala resultat blev minus 14,8 miljarder kr.
Det sammanlagda fondkapitalet uppgick vid årsskiftet till 39,3 miljarder
kr, varav 18,4 miljarder kr för löntagarfondstyrelsema.

• Resultatet av RRVs riskanalys visar att ingen av löntagarfondstyrelsema
kan klassificeras som högsriskfond.

• Av fondstyrelsernas kapital är ca 80 % placerat på Stockholms Fond-
börs, till största delen i de s k "16 i topp". Fondstyrelsernas andel av
börsen utgör ca 6 %.

• Enligt RRVs uppfattning är Fond Västs placering i Komponentutveck-
ling AB ej förenlig med riktlinjerna i förarbetena till APR.

• RRV har i årets granskning särskilt behandlat:

- fondstyrelsernas förvaltning av likvida medel

frågan om införande av en särskild nämnd till stöd för fondsty-
relsernas tillämpning av lagen för allmänna pensionsfonden, APR.
behovet av en gemensam ekonomisk struktur/organisation för
hantering av fondstyrelsernas ekonomiska information.

• RRV har vidare följt upp 1990 års granskning avseende:

placeringar i investmentbolag som placerar utomlands
placeringar i fastighetsbolag

- handel med optioner
insiderregler

förekomst av förvaltningsmässig riskanalys
omsättningshastighet och långsiktighet i placeringarna
företagaransvar i onoterade bolag
långsiktig likviditetspolicy

272

1 Inledning

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

1.1 Uppdraget

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen med reglemente för all-
männa pensionsfonden (APR) avge utlåtande över Fjärde fondstyrelsens,
Femte fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Ut-
låtandet skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räken-
skapsåret.

RRVs utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till
grund för APR, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäk-
ringsverket (RFV) gör och den granskning av fondstyrelsernas förvaltning som
utförs av de för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV hör enligt prop 1983/84:50 utvärdera med utgångspunkt i pensionssyste-
mets intresse av trygg avkastning på det av fondstyrelserna förvaltade kapi-
talet samt god tillväxt i ekonomin. RRV har därför koncentrerat utvärde-
ringen till fondstyrelsernas medelsförvaltning.

I detta utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av fond-
styrelsernas medelsförvaltning för år 1990. Arbetet med utvärderingen har ut-
förts av en projektgrupp i vilken har ingått avdelningsdirektören Olle
Hällbrink, projektledare, samt förste revisorerna Mats Alentun och Ulrika
Barklund.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs utvärdering omfattar:

en jämförande granskning och analys av fondstyrelsernas medelsförvalt-
ning räkenskapsåret 1990.

en uppföljning av de områden som RRV behandlade i 1990 års utlåtande
över Fjärde och Femte fondstyrelserna och löntagarfondstyrelsernas verk-
samhet år 1989.

vissa områden som aktualiserats under räkenskapsåret 1990.

273

18 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

RRV har utgått från statsmakternas intentioner att utvärderderingen bör
göras på basis av fondstyrelsernas verksamhetsberättelser. Underlaget för
RRVs utvärdering har därför i första hand varit fondstyrelsernas årsredo-
visningar med däri ingående översikter och kommentarer. RRV har där-
vid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar som ligger till grund
för respektive fondstyrelses årsredovisning.

RRVs utvärdering har i övrigt omfattat genomgångar med samtliga fondsty-
relsers verkställande direktörer tillsammans med berörda medarbetare samt
med vissa revisorsordföranden och/eller revisorer i respektive fond.

Resultatet av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till regeringen
under rubriken "Fjärde fondstyrelsens, (Femte fondstyrelsens) och löntagar-
fondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 19xx", med följande diarie-
nummer för respektive verksamhetsår:

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Verksamhetsår	Dnr	Verksamhetsår	Dnr
1984	1984:940	1987	1987:1565
1985	1985:353	1988	1988:1904
1986	1986:1042	1989	1989:1920

1.3 Bakgrund och miljö m m för
fondstyrelsernas förvaltning under 1990

1.3.1 Riskkapitalmarknaden under år 1990

Aktiekurserna på Stockholms fondbörs föll kraftigt under 1990. Enligt Fin-
datas avkastningindex (Fdax) föll totalindex med 30,0 %, vilket kan jämföras
med en uppgång året innan på 26,8 %. Kursutvecklingen var emellertid
mycket växlande under året och i början av augusti noterades en årsuppgång
på 6,1 %. September månad blev den näst sämsta månaden under hela 1900-
talet. De bidragande orsakerna till den negativa kursutvecklingen under det
andra halvåret var en allmän konjunkturnedgång, instabilitet inom kredit-
väsendet och oroligheter i Mellanöstern. Den utveckling som Stockholms
fondbörs visade liknade i stort utvecklingen för världens övriga börser.

274

Diagram 1: Utvecklingen för Fdax år 1990, värden per månad

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Aktiemarknadens nedgång under 1990 innebar att Fdax, beräknat från juli
1984, sjönk med 98 procentenheter till en avkastning på 129 %. T o m den
sista december 1989 hade index stigit med 227 %. Den årliga avkastningen
från juli 1984 - december 1990 var 13,6 % (24,0 % 1984-1989).

Diagram 2: Utvecklingen för Fdax juli 1984 - december 1990, värden per
halvår.

275

Den registrerade aktieomsättningen för Al- och A2-listorna vid Stockholms
fondbörs har minskat de senaste fyra åren och uppgick under år 1990 till
knappt 94 Mdr kr. Omsättningshastigheten har av fondbörsen beräknats till
15 % för 1990 (16 % 1989).

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

1.3.2 Fondstyrelsernas medelstilldelning och rekvirering

Avsnittet i sammanfattning:

- Löntagarfondstyrelsernas medelstilldelning från 1-3 AP-fondema
har upphört fr o m 1991.

- Mellansvenska löntagarfonden har under åren 1987 - 1990 rekvi-
rerat och placerat 1 452 milj kr mindre än tillgängliga medel.
Övriga löntagarfondstyrelser har rekvirerat samtliga medel.

Medelstilldelning

Tilldelningen till Fjärde och Femte fondstyrelserna får högst uppgå till "1 %
av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående
kalenderår på de medel som 1-3 fondstyrelserna förvaltar". Löntagarfondsfy-
relsema har till och med 1990 tilldelats de medel som tillförts 1-3 AP-fon-
derna i form av vinstdelningsskatt och 0,2 procentenheter för uttag av tilläggs-
pensionsavgift (ATP-avgift). Från och med 1991 tilldelas löntagarfondstyrel-
serna inte mer medel.

Rekvirering

Samtliga fondstyrelser har t o m 1990 rekvirerat sammanlagt 21 308 milj kr.
Av dessa har Fjärde och Femte fondstyrelserna rekvirerat 5 500 milj kr och
löntagarfondstyrelsema 15 808 milj kr. Mellansvenska löntagarfonden och
Fjärde fondstyrelsen har dock inte rekvirerat samtliga tilldelade medel. Vid
1990 års utgång hade dessa 1 452 milj kr respektive 100 milj kr kvar att rek-
virera. I årsredovisningen för 1990 kommenterade Mellansvenska löntagarfon-
den sitt agerande med att "/fonden/ därmed bibehållit en hög kapacitet för
fortsatta investeringar".

276

Tabell 1: Av fondstyrelserna rekvirerade medel - 1990, Mkr

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Fond	Ack 1989	1990	Totalt
Fjärde AP-fonden	3 000	500	3 500
Femte AP-fonden	500	1 500	2 000
Sydfonden	2 858	594	3 452
Fond Väst	2 858	594	3 452
Trefond Invest	2 858	594	3 452
Mellanfonden	1 600	400	2 000
Nordfonden	2 858	594	3 452

Summa 16 532 4 776 21 308

277

Sammanställning och utvärdering av
fondstyrelsernas årsredovisningar

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

I syfte att ge en samlad bild av fondstyrelsernas verksamhet och resultat har
RRV sammanställt uppgifter i huvudsak frän fondstyrelsernas årsredovis-
ningar. Dessutom redovisas i kapitlet resultaten från olika beräkningar som
bygger på fondstyrelsernas medelsförvaltning.

2.1 Fondstyrelsernas resultat- och balansräkningar
per 1990-12-31, bokförda värden

Avsnittet i sammanfattning

- Samtliga fondstyrelser redovisar resultat som överstiger inleve-
ranskravet till 1-3 AP-fondema.

- Summa aktieutdelningar och ränteintäkter för löntagarfondstyrel-
sema var 964 milj kr, en ökning med 42 % jämfört med 1989.

- Realisationsvinsterna för löntagarfondstyrelsema minskade med
112 milj kr jämfört med 1989 och uppgick till 1 006 milj kr 1990.

- Fjärde och Femte fondstyrelserna redovisar en reavinstökning med
747 milj kr och ett totalt belopp om 1 564 milj kr för 1990.

RRVs sammanställning i tablåerna 1 och 2, bilaga 1, av fondstyrelsernas resul-
tat- och balansräkningar bygger på fondstyrelsernas egna redovisningar men
har strukturerats på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga fondstyrelsers resultat överstiger inleveranskravet till 1-3 AP-fon-
dema, dvs 3 % av uppindexerat fondkapital. Resultatkravet för löntagarfond-
styrelsema uppgår för år 1990 till 587 milj kr. Motsvarande flödeskrav för
Fjärde och Femte fondstyrelserna är 237 milj kr.

Det bokföringsmässiga resultatet är en till tre gånger större än flödeskravet
utom för Fjärde fondstyrelsen, vars resultat är drygt elva gånger större. Resul-

278

tatpåverkande poster är realisationsvinstnetto, aktieutdelning, ränteintäkter
och förvaltningskostnader.

Realisationsvinster (netto) på försålda värdepapper är den post som bidrar
mest till resultatet. De största realisationsvinsterna redovisas av Trefond
Invest, men även Nordfonden har i år fortsatt högt reavinstnetto. Löntagar-
fondstyrelsemas sammanlagda realisationsvinster för år 1990 uppgick till
1 006 milj kr, vilket är drygt 112 milj kr mindre än för 1989. Fjärde och
Femte fondstyrelserna redovisar 1 564 milj kr i realisationsvinst, vilket är cirka
747 milj kr högre jämfört med 1989.

Sammantaget erhöll löntagarfondstyrelsema 964 milj kr i aktieutdelningar och
ränteintäkter 1990. Det innebär en ökning med 42,2 % jämfört med 1989.
Motsvarande värden för Fjärde och Femte fondstyrelserna är 710 milj kr
respektive 26,7 %.

Löntagarfondstyrelsema redovisar förvaltningskostnader på totalt 38,2 milj kr,
vilket innebär en ökning med 4,3 milj kr eller 11,2 % jämfört med år 1989.

Även i år redovisar Trefond Invest högre förvaltningskostnader än övriga
fondstyrelser. Fjärde fondstyrelsens förvaltningskostnader uppgår till 11,3 milj
kr, vilket är en ökning med 7 %. Femte fondtyrelsens förvaltningskostnader
uppgår till 5,3 milj kr, vilket innebär ökning med 2,6 milj kr. 1989 års redo-
visning omfattade dock endast del av året.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

2.2 Reala resultat- och balansräkningar per
1990-12-31

Avsnittet i sammanfattning:

- Löntagarfondstyrelsema redovisar för 1990 utöver avkastnings-
kravet ett realt underskott på 9 088 milj kr (+ 2 553 1989) och ett
ackumulerat realt underskott på 1 430 milj kr (+ 7 658 1989).

- Fjärde och Femte fondstyrelserna redovisar för 1990 utöver
avkastningskravet ett realt underskott på 5 762 milj kr

(+ 5 156 1989) och ett ackumulerat realt överskott på 11 809 milj
kr (+ 12 414 1989).

279

Inledning

1988 infördes en bestämmelse i APR om att fondstyrelsernas resultat även
skall redovisas i reala termer.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

1 den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för föränd-
ring i dold reserv samt för inflationen under året Vidare görs ett avdrag för
årets flödeskrav, dvs 3 % av nuvärdet (konsumentprisindex) av totalt rekvi-
rerade medel som skall inlevereras till 1-3 AP-fondema. Som slutresultat
erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet

Det reala resultatet 1990

Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 1 856 milj kr
blev det sammanlagda reala resultatet för löntagarfondstyrelsema år 1990 ett
underskott som uppgick till 8 501 milj kr. Efter avsättning för inleverans till
1-3 AP-fonderna på 587 milj kr, blev det sammanlagda underskottet för lönta-
garfondstyrelserna 9 088 milj kr. Resultatet är 11 641 milj kr lägre jämfört
med 1989.

Fjärde fondstyrelsen redovisar för år 1990 ett underskott på 5 287 milj kr,
vilket är cirka 10 447 milj kr lägre jämfört med 1989. Femte fondstyrelsen
redovisar ett underskott för 1990 på 475 milj kr.

Den orealiserade värdeförändringen på aktieportföljen (dolda reserven) har
under år då kursutvecklingen på börsen är starkt positiv eller negativ stor
betydelse för det reala resultatet. Det är uppenbart att val av redovisningsdag
i hög grad påverkar resultatet En årsredovisning som inte beaktar värdeför-
ändringar måste å andra sidan sägas vara ofullständig. Det är emellertid vik-
tigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år.

280

Fondstyrelsernas reala resultat vid utgången av de senaste fyra åren framgår Skr. 1990/91: 164
av tabell 2. Bilaga 10

Tabell 2: Fondstyrelsernas reala resultat för 1987-1990 (Tkr)

Fond	1987	1988	1989	1990
SF	-351 571	+749 147	+547 257	-1 633 193
VF	-235 390	+988 597	+521 574	-2 126 490
TF	-334 645	+988 958	+451 856	-1 936 172
MF	- 40 916	+767 (XX)	+322 800	-1 435 700
NF	-149 566	+901 559	+709 226	-1 956 678
4e AP	-1 016 000	+5 475 000	+5 160 000	-5 286 887
5e AP		-	-3 790	-474 770

Ackumulerat realt resultat

Den reala redovisningen ger däremot i ett längre perspektiv en god bild av
värde utvecklingen i förhållande till det långsiktiga resultatkravet I tablå 3
och 4, bilaga I, har resultaten fr o m fondstyrelsernas första verksamhetsår
ackumulerats. Sammanlagt efter sex verksamhetsår har löntagarfondstyrel-
serna ett underskott i förhållande till avkastningskravet på 1 430 milj kr.

Fjärde fonsdtyrelsen inledde sin verksamhet 1974. Det ackumulerade över-
skottet uppgår till 12 287 milj kr. Ackumulerat underskott för Femte fond-
styrelsen är 479 milj kr sedan starten i mitten på 1989.

2.3 Fondförmögenhet

Avsnittet i sammanfattning:

- Vid utgången av 1990 utgjorde Fjärde och Femte fondstyrelser-
nas och löntagarfondstyrelsemas sammanlagda fondförmögenhet
realt 39 326 milj kr (46 803).

281

Fondförmögenheten (fondkapitalet) visar hur mycket eget kapital fondstvrel- Skr. 1990/91: 164
serna totalt förvaltar. Förmögenheten kan delas upp i uppindexerat grund- Bilaga 10
kapital och i ackumulerat över-/underskott (se bilaga 1, tablå 4).

I tabell 3 redovisas realt fondkapital uppdelat per fondstyrelse.

Tabell 3: Realt fondkapital för resp fondstyrelse 1988-1990 (Tkr)

Fond	1988	1989	1990
Sydfonden	3 241 743	4 546 392	3 916 569
Fond Väst	3 799 521	5 074 862	3 947 940
Trefond Invest	3 578 264	4 787 568	3 854 869
Mellanfonden	2 800 600	3 436 000	2 625 500
Nordfonden	3 584 024	5 047 603	4 091 164
S:a Löntfond	17 004 152	22 892 425	18 436 042
4e AP-fonden	17 275 250	23 408 986	19 260 285
5e AP-fonden		501 229	1 629 784
S:a AP-fond	17 275 250	23 910 215	20 890 069
S:a TOTALT	34 279 402	46 802 640	39 326 111

Löntagarfondstyrelsernas totala fondförmögenhet uppgick vid årsskiftet
1990/91 till 18 436 milj kr.

Eftersom Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en del av det till-
gängliga kapitalet blir bilden ej rättvisande. Vid årsskiftet hade fondstyrelsen
rekvirerat 2 000 milj kr medan övriga löntagarfondstyrelser hade rekvirerat
3 452 milj kr.

Fjärde fondstyrelsen hade vid årsskiftet en förmögenhet på 19 260 milj kr
samtidigt som fonden hade 100 milj kr kvar att rekvirera. Motsvarande be-
lopp för Femte fondstyrelsen var 1 630 milj kr. Av dessa belopp utgjorde
ackumulerat överskott 12 286 milj kr för Fjärde fondstyrelsen, medan Femte
fondstyrelsen redovisar ett ackumulerat underskott om 479 milj kr. Totalt har
Fjärde fondstyrelsen tillförts 3 500 milj kr i kapital. Beloppet uppgår upp-
indexerat till 6 974 milj kr. Femte fondstyrelsen har tillförts 2 000 milj kr,
vilket uppindexerat redovisas med beloppet 2 108 milj kr.

282

2.4 Fondstyrelsernas avkastning 1990

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Avsnittet i sammanfattning

- Ingen av fondstyrelserna uppvisar en positiv avkastning för 1990.

- Ingen av fondstyrelserna erhöll emellertid lägre avkastning än
avkastningen på Stockholms fondbörs.

Ytterligare ett sätt att utvärdera fondstyrelsernas medelsförvaltning är att
beräkna avkastningen. En närmare beskrivning av beräkningsmetoden med
kommentarer återfinns i bilaga 2. I diagram 3 redovisas fondstyrelsernas av-
kastning 1990.

Diagram 3: Avkastningen för löntagarfondstyrelsema, Fjärde och Femte
fondstyrelserna 1990.

283

Ingen av fondstyrelserna uppvisar en positiv avkastning under 1990, men
ingen uppvisar heller en lägre avkastning än Stockholms fondbörs (-30 %
beräknat enligt Findatas avkastningsindex). De fem löntagarfondstyrelsema
har haft en genomsnittlig avkastning på -26 %. Bland löntagarfondstyrelsema
uppvisar Sydfonden den minst negativa avkastningen med -21 %. Mellan-
svenska löntagarfonden svarar för det lägsta värdet med nära -30 %.

I beräkningen av avkastningen har emellertid inte hänsyn tagits till icke rek-
virerade medel. Med hänsyn till dessa uppvisar Mellansvenska löntagarfonden
en avkastning på -22 %. För Fjärde fondstyrelsen blir avvikelsen marginell.

Ur avkastningssynpunkt är det gynnsamt att rekvirera medlen under de perio-
der då den efterföljande perioden inte uppvisar en nedgång för aktiemark-
naden. Fjärde fondstyrelsen rekvirerade sina medel relativt sent under år

1990. Efter tidpunkten för rekvireringen fram till balansdagen steg Fdax
något, vilket delvis förklarar den relativt låga negativa avkastningen för Fjärde
fondstyrelsen.

I tider av börsnedgång är det inte överraskande att fondstyrelserna uppvisar
en högre avkastning än börsen i genomsnitt eftersom fondstyrelserna har en
del av sina tillgångar placerade i likvida medel.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

2.5 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

Avsnittet i sammanfattning:

- Löntagarfondstyrelsema har sedan starten 1984 tillsammans
utvecklats 4 % lägre än Findatas avkastningsindex.

- För verksamhetsåret 1990 är avkastningen 5 % högre än Findatas
avkastningsindex.

RRV har även i år jämfört fondstyrelsernas medelsförvaltning med Findatas
avkastningsindex (Fdax). En beskrivning av Fdax och beräkningsmetod med
kommentarer framgår av bilaga 2.

284

Perioden juli 1984 - 1990

Av diagram 4 och tablå 5, bilaga 1, framgår att löntagarfondstyrelsema sam-
manlagt utvecklats 4 % lägre än index från att de startade sina verksamheter.
Nordfonden är den enda fondstyrelsen som uppvisar en positiv differens
(+0 %) medan Trefond Invest visar det lägsta resultatet (-7 %).

Diagram 4: Jämförelse mellan en tänkt indexportfölj (Fdax) och respektive
löntagarfondstyrelses reala fondkapital + skuld till 1-3 AP-
fondema per 90-12-31 (procentuell avvikelse från index).

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

i%
o%

-1%

-2%

-3%

— 4%

-5%

-6%

-7%

-8%

Kalenderåret 1990

Av diagram 5 och tablå 5, bilaga 1, framgår att samtliga fondstyrelser, utom
Mellansvenska löntagarfonden, utvecklats bättre än index under 1990. Fjärde
fondstyrelsen uppvisar det högsta värdet med en avkastning 15 % högre än
index. Bland löntagarfondstyrelsema svarar Sydfonden för det högsta värdet,
13 %. I genomsnitt har fondstyrelserna haft en avkastning på mer än 5 %
högre än index.

I denna jämförelse har emellertid inte hänsyn tagits till att Mellansvenska
löntagarfonden och Fjärde fondstyrelsen inte rekvirerat samtliga medel.
Beaktas ej rekvirerade medel har Mellansvenska löntagarfonden utvecklats

285

11 % bättre än index under 1990. För Fjärde fondstyrelsen är avvikelsen Skr. 1990/91: 164
marginell. Bilaga 10

Diagram 5: Jämförelse mellan en tänkt indexportfölj (Fdax) och respektive
fondstyrelsers reala fondkapital + skuld till 1-3 AP-fondema
perioden 1/1 - 31/12 1990 (procentuell avvikelse frän index).

Fondstyrelserna, men inte index, belastas av omkostnader. Tom juni 1986
uppgick den tyngsta omkostnaden (omsättningsskatt) till 0,5 % för både för-
säljning och köp av aktier. Fr o m juli 1986 t o m 1990 har omsättnings-
skatten varit 1 %. RRV har inte beräknat vilken påverkan omkostnaderna
kan ha haft för resultatet Trots det antar RRV att resultatet för en genom-
snittlig placerare (med genomsnittlig omsättningshastighet) inte avviker alltför
mycket ifrån det resultat som löntagarfondstyrelsema sammantaget uppvisar
för perioden juli 1984 - december 1990.

1990 har avkastningen för likvida placeringar varit avsevärt högre än för aktie-
marknaden. Ur avkastningssynpunkt har det därför varit fördelaktigt att ha
en hög likviditet under 1990. Samtliga fondstyrelser har under 1990 höjt sin

286

likviditet, vilket till stora delar förklarar det positiva resultatet i förhållande till
index. Vad gäller undersökningen för perioden juli 1984 - 1990 är det där-
emot svårare att dra någon slutsats. Under perioden har årsavkastningen
enligt Fdax varit 13,6 %. Detta ligger i närheten av vad man kan anta att de
likvida placeringarna gett i avkastning.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

2.6 Jämförelse med 1-3 AP-fondema

Avsnittet i sammanfattning

- Löntagarfondstyrelsemas samlade förmögenhet har t o m år 1990
utvecklats 14 % lägre än om medlen hade placerats i räntebäran-
de papper med samma förräntning som inom 1-3 AP-fondema.

Ett sätt att utvärdera löntagarfondstyrelsemas medelsförvaltning är att jäm-
föra hur fondförmögenheten (realt fondkapital och skulden till 1-3 AP-fon-
dema) utvecklats jämfört med om rekvirerade medel i stället placerats
i räntebärande värdepapper med samma förräntning som inom 1-3 AP-fon-
dema. En beskrivning av metoden med kommentarer framgår av bilaga 2.

Diagram 6: Jämförelse mellan resp fondstyrelses fondförmögenhet och en
placering i räntebärande papper inom 1-3 AP-fondema juli 1984
-december 1990

287

Diagram 6 visar att löntagarfondstyrelsemas samlade fondförmögenhet efter

6,5 år utvecklats sämre än om rekvirerade medel placerats i räntebärande
papper inom 1-3 AP-fondema. Totalt har löntagarfondstyrelsema utvecklats
14 % lägre. Annorlunda uttryckt har fondernas värdetillväxt varit 3,3 Mdr kr
lägre än om de hade placerats i räntebärande papper (se bilaga 1, tablå 6).
Lägst resultat redovisar Trefond Invest som har haft 17 % lägre avkastning
på förvaltade medel än fonden skulle haft om den alternativa placeringen
gjorts. Ingen av löntagarfondstyrelsema redovisar ett positivt resultat.
Mellansvenska löntagarfonden redovisar det minst negativa värdet med -7 %.

1990 års negativa utveckling på aktiemarknaden har haft en stor inverkan på
årets resultat Som jämförelse kan nämnas att löntagarfondstyrelsema sam-
mantaget låg 38 % över den alternativa placeringen i räntebärande papper
för perioden 1984-1989.

I tabell 4 redovisas en jämförelse mellan löntagarfondstyrelsemas samlade för-
mögenhet och det samlade värdet för den tänkta alternativa placeringen inom
1-3 AP-fonderna den 31/12 åren 1986-1990.

Tabell 4: Jämförelse mellan löntagarfondstyrelsemas samlade fondför-
mögenhet och det samlade värdet av en tänkt "AP-portfölj"
balansdagen 1986-1990 (Mkr).

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

År	Löntagarfonderna	"AP-portfoljen"	Avvikelse
1986	7 807	6 412	+22 %
1987	10 140	10 287	- 1 %
1988	17 923	14 261	+ 26 %
1989	24 432	17 689	+38 %
1990	20 084	23 368	-14 %

Motsvarande jämförelse för Femte fondstyrelsen sedan fondstyrelsens start
ger ett resultat på -23 %. Detta beror helt eller delvis på att fonden verkat
under en period med en negativ utveckling på aktiemarknaden. Motsvarande
resultat för Fjärde fondstyrelsen är 147 % (beräkningen utgår från en uppgift
i fondstyrelsens redovisning för 1988).

288

Resultatet för Fjärde fondstyrelsen är en stark indikation på att en placering
på börsen de senaste 15 åren varit överlägsen en placering i räntebärande
papper. Då Fjärde fondstyrelsen i genomsnitt rekvirerat sina tilldelade medel
innan löntagarfondstyrelsema och Femte fondstyrelsen har förutsättningarna
för att förränta respektive kapital varit helt olika. Fjärde fondstyrelsen har
verkat under en period med en genomsnittligt stark utveckling på
aktiemarknaden.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

2.7 Jämförelse med allemansfonder

- Fjärde och Femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsemas
resultat år 1990 är i paritet med allemansfondernas resultat

RRV har valt att även göra en jämförelse med de större allemansfondernas
resultat Allemansfonder med fondkapital över två miljarder ingår i urvalet.
Spardelegationens marknadsöversikt december 1990 har använts som under-
lag för jämförelsen.

I tabell 5 redovisas respektive fonds förmögenhet per 31/12 1990. Dessutom
redovisas vad en "satsad hundralapp" i resp fond 1989-12-31 skulle varit värd
vid utgången av 1990.

289

19 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Tabell 5:

Värdet av en "satsad hundralapp" under verksamhetsåret 1990 för
fondstyrelserna och åtta allemansfonder

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Fond	Förmögenhet miljoner kr	Värde 100 kr 901231
5e AP-fonden	1 630	85,66
S-E-Banken Fond 2	2 428	84,75
Nordbanken Beta	2 148	84,60
Nordbanken Alfa	2 293	82,50
4e AP-fonden	19 260	81,29
SHB Chans/Risk	2 725	78,95
Sydfonden	3 917	78,53
Nordfonden	4 091	74,68
Trefond Invest	3 855	73,95
Föreningsbankema	2 151	72,30
Banco	2 210	71,95
Fond Väst	3 948	71,83
Mellansvenska	2 626	70,30
Sparbankernas Fond 1	2 524	69,60
Sparbankernas Fond 2	3 006	69,55

Jämförelsen pekar på att en vid verksamhetsårets böljan "satsad hundralapp"
i stort sett minskat lika mycket oavsett om den förvaltats av en AP-fondsty-
relse eller en allemansfondsförvaltare.

2.8 Riskanalys

Avsnittet i sammanfattning:

- Ingen av löntagarfondstyrelsema kan klassificeras som högriskfond.

- Ingen av löntagarfondstyrelsema har med hänsyn till riskexpone-
ringen på en signifikant nivå erhållit en avkastning som avviker
från index.

290

RRV har tillämpat CAPM-modellen för riskanalys (Capital Asset Pricing Skr. 1990/91:164

Model). En närmare beskrivning av modellen framgår av bilaga 2. Där fram- Bilaga 10
går också hur de värden som analyserats genom CAPM har beräknats.

Beta-värdet enligt CAPM-modellen uttrycker en diversifierad aktieportföljs
känslighet för fluktuationer på aktiemarknaden.

Alfa-värdet uttrycker avvikelsen i avkastning mot aktiemarknaden. Denna
avkastning är då justerad för riskexponering.

t-värdet är en indikation på hur säker skattningen av alfavärdet är.

^-värdet anger modellens förklaringsvärde.

n-värdet står för antalet observationer.

I tabell 6 presenteras resultatet av regressionsanalyserna för de fem löntagar-
fonderna.

Tabell 6: Riskutvärdering av löntagarfonderna, för tidsperioden 1986-1990.

	*	Beta *	Alfa	♦	t(a)	♦	r² (%) *	n
SF	♦	0,86 *	-2,61	♦	-1,19	*	97 % *	15
	♦	♦		♦		*	*
VF	♦	0,89 *	-0,64	♦	-0,29	♦	97 % ‘	15
	♦	*		♦		♦	♦
TF	*	0,88 *	-0,91	♦	-0,36	♦	96 % *	15
	♦	♦		♦		*	*
MF	♦	0,80 *	-0,84	♦	-0,22	♦	90 % *	15
	*	♦		♦		♦	*
NF	* ♦	0,70 *	-0,72	♦	-0,11	♦	71 % *	15
Snitt		0,83	-1,14				90 %

291

Ur tabellen kan utläsas att ingen av fondstyrelserna kan klassificeras som en Skr. 1990/91:164
högriskfond (B > 1). Detta är naturligt då alla fondstyrelser har en viss del Bilaga 10
likvida medel vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till marknadsport-
följen. 1 genomsnitt har fondstyrelserna ett beta på 0,83 vilket betyder att
portföljavkastningama har svängt i genomsnitt 17 % mindre än marknaden.

Modellen visar att när index har gått upp med 10 % så har fondstyrelsernas
värde ökat med 8,3 %. När index fallit med 10 % har fondstyrelsernas värde
sjunkit med endast 8,3 %.

Fondstyrelsernas alfa-värden (a) uttrycker avvikelsen i avkastning fondstyrel-
serna uppnått i förhållande till marknaden och med hänsyn till risken i place-
ringarna. Samtliga värden är negativa. Skattningarna av a-värdena och t-vär-
dena är emellertid så låga att man inte kan bedöma huruvida fondstyrelserna
med hänsyn till riskexponering har erhållit lägre avkastning än aktiemarkna-
den i stort.

R²-värdet för alla fondstyrelser utom Nordfonden anger att över 90 % av
avkastningens variation förklaras av förändringar i index. Nordfondens låga
r²-värde beror på ett mycket svagt resultat första tertialet 1986. Detta berodde
i huvudsak på ett stort innehav av Fermenta-aktier. Vid en regressionsanalys
där denna observation har plockats bort ligger Nordfondens r²-värde på 95 %
och beta-värdet på hela 0,92.

I förhållande till den mätning i förra årets granskning där Fdax användes har
r²-värdena sammantaget ökat. Till viss del beror det sannolikt på att fond-
styrelserna har byggt upp portföljer som är mer diversifierade.

I jämförelse med förra årets analys som gjordes för tidsperioden 1986-1989
har fondstyrelsemas avkastning beräknats på ett i vissa avseenden annorlunda
sätt. I beräkningarna har justeringar gjorts för:

- utgifter som fondstyrelserna har men som inte belastar index,

- avkastningen är beräknad som effektiv avkastning,

- skulden till 1-3 AP-fondema har räknats till fondförmögenheten.

Justeringarna har bidragit till att jämförelsen med index i år är mer rättvi-
sande än redovisningen i föregående års utlåtande.

292

2.9

Fondstyrelsernas aktieportföljer m m

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

- Fondstyrelsernas tio största innehav i noterade bolag svarar för
60 % av den noterade aktieportföljen alla inom "16 i topp" på
Stockholmsbörse n.

2.9.1 Summering av portfoljbeskrivning

1 Tablå 7, bilaga 1, redovisas en summering av fondstyrelsemas placeringar
i olika objekt med uppdelning på:

- A. Noterade aktier med fördelning på antal företag

- B. Noterade konvertivbler

- C Teckningsoptioner

- D. Onoterade aktier med fördelning på antal företag

- E. Onoterade konvertibler

- F. Utlänska aktier/obligationer

- G. Placering i likvida medel

- H. Övriga tillgångar

293

Procentuell fördelning mot ovan redovisade objekt med uppdelning på res- Skr. 1990/91: 164
pektive fondstyrelse redovisas i diagram 7. Bilaga 10

Diagram 7: Redovisning av fondstyrelsernas totala placeringar (procentuell
fördelning)

Fondstyrelserna har placerat 81 % av sitt kapital i noterade bolag på Stock-
holms fondbörs. Fyra procent av det totala kapitalet har placerats i onoterade
företag. De största placerarna i onoterade företag med fyra till sex procent av
kapitalet är Västfonden, Mellansvenska fonden, Nordfonden och Fjärde fond-
styrelsen. Femte fondstyrelsen har placerat 7 % av kapitalet i utländska aktier.
Motsvarande värde för Fjärde fondstyrelsen är 1 %. Placering i likvida medel
m m utgör i genomsnitt 15 % av det totala fondkapitalet.

294

2.9.2 RRVs sammanställningar över aktier och övriga Skr. 1990/91:164
placeringar Bilaga 10

RRV har i likhet med tidigare år sammanställt fondstyrelsernas aktieportföljer
och övriga placeringar med utgångspunkt från överlämnat underlag till års-
redovisningarna. Sammanställningarna i sin helhet redovisas i bilaga 3 enligt
följande:

Tablå 9.1 Aktier i noterade bolag (A1/A2,OTC och övriga inofficiella

aktier)

Tablå 9.2 Konvertibla skuldebrev i noterade bolag

Tablå 9.3 Aktier med köpoptioner/Teckningsoptioner

Tablå 9.4 Aktier i onoterade företag

Tablå 9.5 Konvertibla skuldebrev i onoterade bolag samt utländska

aktier/obligationer

I tablå 9 redovisas portfölj innehavet för respektive fondstyrelse med aktiens
totala marknadsvärde. Vidare har aktiens andel av det totala kapital- och
röstvärdet markerats. Samtliga fondstyrelsers innehav har därutöver summe-
rats. Markering har gjorts för nyinvesteringar och avslutade placeringar.

2.93 Aktier i noterade företag med uppdelning på de

tio största innehaven

Aktieportföljen för noterade företag tablå 9.1, bilaga 3 har sorterats för res-
pektive fondstyrelse med fördelning på marknadsvärde för de tio största inne-
haven. Innehaven i övriga företag redovisas i en gemensam post.

I bilaga 4 redovisas samtliga fondstyrelsers tio största innehav av aktier i note-
rade företag.

295

I diagram 8 redovisas fondstyrelsernas totala innehav av aktier i noterade Skr. 1990/91: 164
företag med fördelning på de tio största innehaven. Bilaga 10

Diagram 8: Fondstyrelsernas tio största innehav i noterade företag
1990-12-31

4 X SYDKRAFT _AGA

I den totala portföljen för samtliga fondstyrelser representerar tre aktieposter
ett aktiekapitalvärde på ca 30 %. Motsvarande värden för fem aktieposter är
40 %, för åtta poster 50 % och för tio poster 60 %. Dessa tio poster återfinns
samtliga inom de s k "16 i topp" på fondbörsen.

296

2.9.4 Jämförelse med andra svenska fonders största

innehav

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Fondstyrelsemas tio största innehav i jämförelse med "favoriterna" för övrig
svensk fondmarknad enligt Spardelegationens marknadsöversikt december
1990 redovisas nedan:

Löntagar-/AP-fondstyrelsema	Svensk fondmarknad
1. Astra	1. Ericsson
2. Ericsson	2. Astra
3. Asea	3. Asea
4. Volvo	4. Procordia
5. Skanska	5. Alfa-Laval
6. SCA	6. Skanska
7. Procordia	7. Handelsbanken
8. AGA	8. S-E Banken
9. Sydkraft	9. AGA
10. Electrolux	10. Investor

Utöver bankaktier överensstämmer i stort fondstyrelsernas placeringar med
övrig svensk fondmarknad.

2.10 Om fondstyrelsernas ägande

- Fondstyrelsernas andel av Stockholms fondbörs utgör 6 % av det
totala värdet på börsen.

- Fondstyrelsernas största enskilda innehav är innehavet i Frontline
(28,9 %). Detta skall betraktas mot bakgrund av det maximalt
tillåtna 50 %.

297

Fondernas andel av Stockholmsbörsen

Vid utgången av 1990 fördelades fondstyrelsernas totala ägande vid Stock-
holms fondbörs enligt följande:

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tabell 7: Fondstyrelsernas andel av Stockholmsbörsen (Mkr)

Listtyp	Börsens tot.värde	Fondernas andel	%-andel
Al/A2-listan	525 000	31 249	6 %
OTC-listan	11 800	205	2 %
O-listan	20 800	724	4 %
SUMMA	557 600	32 178	6 %

Fondernas ägande med rösträtt

Totalt var fondstyrelserna tillsammans ägare till aktier i 127 företag av 219 på
Stockholmsbörsen per 1990-12-31. Fondernas gemensamma röstvärde fördela-
des per företag enligt följande:

Röstvärde	Antal företag
>10 %	12
10 - 6 %	26
5 - 3 %	28
2 - 0,1 %	61

298

Sorterar man fondstyrelsernas noterade aktieportföljer med fördelning mot Skr. 1990/91: 164
andel röster fås följande fördelning av de femton största företagen: Bilaga 10

Tabell 8: Fondstyrelsernas noterade aktieportföljer per 1990-12-31, andel
röster

Aktier	SF	VF	TF	MF	NF	4e	5e	Surrni
1. Frontline	-	9,5	-	9,4	10,0			28,9
2. Polarator Office	-	-	25,0	-	-	-		25,0
3. Skrinet	8,1	-	14,2	-	-	-		22,3
4. Esab	-	5,5	7,8	1,5	-	4,5		19,3
5. Garphyttan	-		-	7,1	-	7,5		14,6
6. NK	-		-	6,0	6,0			12,0
7. Andersson	-	-	-	4,3	-	7,5		11,8
8. SIAB	2,0	1,6	-	1,1	5,2	1,6		11,5
9. SILA	0,2	1,5	0,7	0,9	3,3	4,3		10,9
10. BGB	-	1,4	5,2	1,5	2,5	-		10,6
11. AGA	-	-	0,1	0,1	-	8,6	1,8	10,6
12. Rottneros	-	-	10,0	-	-	-	-	10,0
13. Volvo	0,4	2,1	0,2	0,5	0,2	6,4	0,2	9,9
14. Sydkraft	0,8	-		0,2		7,7	1,2	9,9
15. Astra	1,3	0,9	-	-	0,7	6,9		9,8

Frontline, som ensam representerar företag från den inofficiella listan
(O-listan), nyregistrerades 1990 och har tidigare gått under benämningen UV
Shipping. Polarator Office och Rottneros tillhör OTC-listan. Övriga företag
ingår i A1/A2-listan.

Det största innehavet är knappt 29 % i Frontline, vilket väl understiger det
maximalt tillåtna, 50 %.

299

3 Uppföljning av tidigare utlåtanden

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

1 utlåtandet över 1989 års medelsförvaltning uppmärksammade RRV bl a
följande områden som har följts upp i årets utvärdering:

Placeringsreglemas aktualitet

Insiderregler

Riskanalys

Aktualitet i placeringspolicy

Förekomst av långsiktig likviditetspolicy

Löntagarfondstyrelsemas företagaransvar i onoterade företag

- Omsättningshastighet och långsiktighet i placeringarna

3.1 Placeringsreglemas aktualitet

Avsnittet i sammanfattning

- Den av RRV föreslagna översynen av fondstyrelsernas placerings-
reglemente har genomförts inom finansdepartementet vilken
redovisas i promemorian (Ds 1990:90) En teknisk översyn av
AP-fondens reglemente.

- Om statsmakterna tillstyrker förslagen i promemorian blir
placeringar i investmentbolag som placerar utomlands (exemplet
Helikon), placeringar i fastighetsbolag samt handel med alla
former av optioner tillåtna.

3.1.1 Översyn av placeringsreglerna

I utlåtandet över 1989 års medelsförvaltning konstaterade RRV att placerings-
reglema i APR tolkas på olika sätt av fondstyrelserna. RRV belyste detta
genom att behandla löntagarfondstyrelsemas utställande av optioner, place-
ringar i svenska investmentbolag som till huvuddelen avser att investera i
utländska aktier samt Fjärde fondstyrelsens placering i fastighetsbolag. RRV
ansåg att de anförda exemplen aktualiserade behovet av en översyn av regle-
mentets placeringsregler.

300

RRVs förslag uppmärksammas i den tekniska översynen av tonstyrelsernas
placeringsbestämmelser, vilken utarbetats inom finansdepartementet
(Ds 1990:90). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.
Promemorian har nyligen remissbehandlats och bereds för närvarande inom
departementet.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

3.1.2 Förvärv av aktier i svenskt investmentbolag som
placerar utomlands

RRV ansåg i föregående års utlåtande att Mellansvenska löntagarfondens och
Nordfondens beslut om placering i investmentbolaget Helikon AB stod i strid
med 34 § APR. RRV konstaterade dock att placeringsreglementet ej varit till-
räckligt styrande, då fondstyrelserna gjort olika tolkningar av APR, och
föreslog därför att en översyn av reglementet skulle göras.

löntagarfondstyrelsemas placeringar 1990

Såväl Mellansvenska löntagarfonden som Nordfonden har valt att behålla sitt
innehav i Helikon. Fondstyrelserna motiverar detta med hänvisning till att
riksdagen ej tagit ställning till frågan i avvaktan på den tekniska översynen.
Fond Västs styrelse fattade i januari 1990 ett principbeslut för att placera i
Helikon, men köpet kom aldrig att genomföras.

Mellansvenska löntagarfonden har under hösten 1990 placerat i Hadronen
som är ett svenskt investmentbolag noterat på O-listan. Hadronen investerar
i värdepapper, utan begränsningar vad gäller placeringar utomlands. Fond-
styrelsen konstaterade i sitt beslut att investeringen i Hadronen liknar den
som fonden gjort i Helikon, och att investeringen kunde göras då inget ställ-
ningstagande mot denna typ av placering gjorts.

Fond Väst har under 1990 engagerat sig i det ombildade onoterade företaget
Komponentutveckling AB. Fondens innehav utgör 75 % av aktiekapitalet.
Företaget bedriver ingen egen verksamhet, utan är en av flera delägare i det
holländska "Europabolaget" Trustor Automotive BV. De övriga ägarna är
svenska tillverkande företag. Representanter för Fond Väst motiverar inne-
havet med att man på ett långsiktigt sätt stödjer svenska underleverantörer
till bilindustrin. Då marknaden försämrats i Sverige är det naturligt att man
arbetar med Europa som bas för att bygga upp ett nätverk av olika under-
leverantörer. RRV anser att detta fall är att jämföra med "Helikon-fallet".

301

Förslaget i tekniska översynen

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

I promemorian föreslås att även löntagarfondstyrelsema skall ges rätt att i
begränsad omfattning få investera i utländska aktier. Om förslaget antas, inne-
bär det att det inte råder någon tvivel om att investeringar i Helikon/motsv
företag är tillåtna för fondstyrelserna.

3.13 Placering i fastighetsbolag

RRV bedömde i 1990 års utlåtande att Fjärde fondstyrelsens medverkan i
bildningen av fastighetsbolaget Plinius inte kunde ses som ett avsteg från
APR. Även här ansåg RRV att reglementet inte på ett tydligt sätt anger grän-
serna för de avsedda placeringsobjekten och därför aktualiserar behovet av
en översyn av reglementet.

Fjärde fondstyrelsen har kvar sitt innehav i Plinius. Ingen av de övriga fond-
styrelserna har medverkat till bildande av fastighetsbolag under 1990 i avvak-
tan på resultatet i den tekniska översynen.

I översynen föreslås att Fjärde och Femte fondstyrelserna samt löntagarfond-
styrelsema skall få möjlighet att i begränsad omfattning förvärva eller till
nyttjande upplåta fast egendom eller tomträtt.

3.1.4 Optioner

RRV behandlade även i 1990 års utlåtande löntagarfondstyrelsemas rätt att
ställa ut s k köpoptioner på aktier. Gällande regler tillåter inte handel med
optioner. RRV konstaterade dock att löntagarfondstyrelsema får ställa ut
köpoptioner i eget innehav, men att det föreligger brister i nuvarande regle-
mente vad gäller frånvaro av precisering av vilka typer av optioner som är
tillåtna. Med tanke på behovet av att klargöra denna gränslinje ansåg RRV
att en översyn av regelverket var av yttersta vikt

Trefond Invest, Mellansvenska löntagarfonden samt Sydfonden har under
1990 ställt ut köpoptioner i eget aktieinnehav. De sistnämnda har också köpt
teckningsoptioner. Sydfonden har även i begränsad omfattning återköpt ut-
ställda köpoptioner.

I promemorian föreslås att löntagarfondstyrelsema skall ges möjlighet att
handla med optioner, terminskontrakt och därmed likartade instrumet enligt

302

samma principer som gäller för övriga placeringar. Om förslaget antas inne- Skr. 1990/91:164
bär det all handel med optioner (derivata instrument) blir tillåten. Bilaga 10

3.2 Insiderregler

Avsnittet i sammanfattning

- Fondstyrelserna har tillämpat samma insiderregler 1990 som
1989 i avvaktan på lagstiftning på området

- Den nya Insiderlagen (1990/91:1342) trädde i kraft 1 mars 1991.

Insiderregler för fondstyrelserna regleras särskilt i den nya Insiderlagen som
beslutades av riksdagen i december 1990 (1990/91:1342, prop 1990/91:42).
Lagen trädde i kraft första mars 1991.

Den nya lagstiftningen innebär en utvidgning av förbudet mot insiderhandel.
På grund av den allmänna förbudsbestämmelsens utformning kommer även
personer som på grund av sin anställning, uppdrag eller annan befattning hos
en av fondstyrelserna har tillgång till icke offentliggjord kurspåverkande infor-
mation att omfattas av insiderlagen. Det allmänna förbudet mot insiderhandel
har kompletterats med krav på anmälningsskyldighet som även skall tillämpas
på allmänna pensionsfondens fondstyrelser.

Fondstyrelserna har under 1990 fortsatt att använda tidigare gällande "insider-
regler" i avvaktan på den nya lagstiftningen. Fondstyrelsernas tillämpning av
Insiderlagen är ej föremål för granskning i detta utlåtande, då lagen trädde
i kraft först 1991. RRV har dock under hand fått information om att Fjärde
fondstyrelsen, Mellansvenska löntagarfonden, Nordfonden samt Fond Väst
fattat beslut i fråga om hur lagen skall tillämpas inom respektive fondstyrelse.

303

3.3 Riskanalys

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Avsnittet i sammanfattning

- Sydfonden och Femte fondstyrelsen har tagit fram en riskanalys
för respektive fond under 1990.

- Därmed har ett första arbete med riskanalys genomförts vid
samtliga fondstyrelser.

Syftet med riskanalys är att identifiera möjligheter för och hot mot verksam-
heten. Riskanalysen kan omfatta dels själva placeringsverksamheten, dels för-
utsättningarna för verksamheten såsom personberoende, ADB-sårbarhet och
-säkerhet, försäkringsskydd m m.

Vid Sydfonden och Femte fondstyrelsen har arbete med riskanalys genom-
förts under 1990. Därmed har samtliga fondstyrelser tagit fram en riskanalys
som behandlats av respektive styrelse.

3.4 Aktualitet och dokumentation av
placeringspolicy

Avsnittet i sammanfattning:

- Trefond Invest och Fjärde fondstyrelsen har uppdaterat sina
respektive policys för förvaltningen av likvida medel.

- Under 1990 har Fjärde fondstyrelsen dokumenterat sin policy för
handel med noterade aktier. Femte fondstyrelsen har dokumen-
terat sin policy för placering i noterade och onoterade aktier
samt för likvida medel.

RRV anser att det bör finnas en dokumenterad policy vid varje fondstyrelse
för handel med noterade och onoterade aktier samt likvida medel.

304

Under 1989 skedde en uppdatering och revidering av befintlig dokumentation Skr. 1990/91:164
av placeringspolicyn hos samtliga fondstyrelser. Dessa policys har i huvudsak Bilaga 10
befunnits stå sig under 1990. Trefond Invest samt Fjärde fondstyrelsen har
dock uppdaterat sina respektive policys för förvaltningen av likvida medel (se
vidare avsnitt 4.1).

Femte fondstyrelsen har, som RRV efterfrågade i 1990 års utvärdering, doku-
menterat en övergripande policy för handel med noterade och onoterade
aktier samt likvida medel. Fjärde fondstyrelsen har dokumenterat huvuddra-
gen i fondens placeringspolicy för handel med noterade aktier, även det i
enlighet med RRVs synpunkter i föregående års utlåtande.

3.5 Förekomst av långsiktig likviditetspolicy

RRV framhöll i 1990 års utlåtande att fondstyrelserna bör utveckla en policy
för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses efter 1990.

RRV har i årets utvärdering närmare granskat fondstyrelsernas likvida place-
ringar och ramarna för dessa. Uppföljningen av förekomsten av långsiktig lik-
viditetspolicy behandlas i avsnitt 4.2.

3.6 Löntagarfondstyrelsemas företagaransvar i
onoterade bolag

Avsnittet i sammanfattning

- Trefond Invest företagaransvar i företaget KMG System AB har
upphört, genom att fondens röstvärde reducerats till 37,5 %.

- Fond Väst har ett företagaransvar i företaget Komponentutveck-
ling AB. RRV anser att fonden bör reducera sitt innehav i
företaget så att företagaransvaret upphör.

305

20 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

I tabell 9 redovisas fondstyrelsernas tio största innehav av aktier i onoterade Skr. 1990/91: 164
företag enligt röstvärde. Bilaga 10

Tabell 9: Fondstyrelsernas ägande/röstvärden för de tio största innehaven
i onoterade företagen (Tkr):

Företag/aktie	Fond	Marknadsvärde	Röstandel
1. Komponentutveckling	VF	65 919	61 %
2.Hyrmaskiner Skåne	SF	9 458	51 %
3.Datamönster	MF	1 000	49 %
4.Näringslivskredit	4e	44 000	48 %
5.Swedish Genetic	4e	63 600	45 %
b.Hällde	TF	6 973	40 %
7.Pusslet Fast	MF	668	40 %
8.KMG System	TF	306	38 %
9.Refina	4e	6 000	38 %
lO.Robustus	4e	46 250	35 %

Trefond Invests företagaransvar i KMG System AB

RRV noterade i 1990 års utlåtande att Trefond Invest, genom att dotterbola-
get Collators aktier under bolagets avveckling tillfälligt övertagits av fonden,
hade ett företagaransvar visavi KMG System AB. RRV ansåg att fonden
under 1990 borde minska sitt aktieinnehav i KMG så mycket att företagar-
ansvaret upphör.

Vid 1990 års utgång hade Trefond Invest 37,5 % av rösterna i KMG, vilket
betyder att fondens företagaransvar i företaget upphört

Fond Västs företagaransvar i Komponentutveckling AB

Fond Väst har under räkenskapsåret 1990 förvärvat 61 % av röstvärdet i det
ombildade företaget Komponentutveckling AB (se avsnitt 3.1.2). Fondens
kansli innehar för närvarande två av tre styrelseledamotposter. Företaget
bedriver ingen egen verksamhet, utan fungerar som ett investmentbolag
genom sitt ägande av 20 % av aktierna i det hollandbaserade bolaget Trustor
Automotive BV.

306

RRV vill i sammanhanget anföra följande. För fondstyrelsernas ägande i
onoterade företag gäller att den enskilda fonden inte får ta på sig ett
företagaransvar dvs "ett fortlöpande ansvar för något företags förvaltning"
(prop 1983/84:50). Ett företagaransvar inträffar om fondstyrelsernas
sammanlagda aktieinnehav överstiger 50 %. Vid en genomgång av tidigare
gjorda placeringar kan konstateras att det har förekommit att enskilda
fondstyrelser under kortare perioder tvingats ta på sig ett företagaransvar.

RRV konstaterar att Fond Väst genom sitt innehav i Komponentutveckling
AB har ett företagaransvar. RRV har inte fått några indikationer på att detta
på något sätt skulle vara en tillfällig lösning. Tvärtom betraktar fonden detta
som ett sätt att långsiktigt stödja svenska underleverantörer till bilindustrin
med dess koppling till den europeiska marknaden.

RRV finner att placeringen inte skett i enlighet med riktlinjerna i förarbetena
till APR om fondstyrelsernas företagaransvar. Detta förstärks av att anställda
vid Fond Väst utgör två av tre styrelseledamöter i företaget. RRV anser
därför att Fond Väst bör reducera sitt innehav i Komponentutveckling AB så
att fondens företagaransvar upphör.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

3.7 Omsättningshastighet och långsiktighet i
placeringarna

- Samtliga fondstyrelser uppvisar för 1990 lägre omsättnings-
hastighet än Stockholms Fondbörs.

- Fondstyrelsernas omsättningshastighet ger inga indikationer på
att kravet på långsiktighet inte har tillgodosetts.

1 avsnittet redovisas RRVs mätning av fondstyrelsernas omsättningshastighet
1990. Omsättningshastigheten kan användas som ett mått för att ge indikation
på huruvida kravet på långsiktighet tillgodosetts. En närmare beskrivning av
beräkningarna med kommentarer lämnas i bilaga 2.

307

Om långsiktighet

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Fondmedlen skall enligt 34 § APR "placeras så att kraven på god avkastning,
längsiktighet och riskspridning tillgodoses". Av prop 1983/84:50 förstås att för
att kravet på långsiktighet skall vara tillgodosett skall placeringarna ha skett
enligt två premisser:

1. Att placeringarna har skett med sikte på ett varaktigt innehav.

2. Att aktieposter endast i särskilda fall avyttrats efter ett kortvarigt inne-
hav.

Av detta följer att långsiktigheten enligt den första premissen endast kan be-
dömas efter intentionerna vid förvärvet Detta har ej varit föremål för gransk-
ning i årets utvärdering. Ett sätt att få en indikation på huruvida kravet på
långsiktighet tillgodosetts enligt premiss 2 är att mäta omfattningen av kort-
variga innehav genom att mäta omsättningshastigheten på portföljen för note-
rade aktier. Detta kan sedan jämföras med omsättningen på Stockholms fond-
börs.

Omsättningshastigheten 1990

I tabell 10 presenteras resultaten från beräkningarna av omsättningshastighet
för perioden 1985-1990.

Tabell 10: Omsättningshastigheten (%) för löntagarfondstyrelsema, Fjärde
och Femte fondstyrelserna och börsen för åren 1985-1990.

År	SF	VF	TF	MF	NF	4AP	SAP	Börsen
1985		28	61	79	201	20		32
1986	-	27	50	40	85	20		39
1987	63	24	29	41	35	14		29
1988	27	20	44	30	24	14		22
1989	19	16	28	23	15	11		17
1990	4	13	14	12	8	11	(-9)	15

308

Ingen av fondstyrelserna uppvisar högre omsättningshastighet än börsen för
1990. Bland fondstyrelserna har Fond Väst och framför allt Fjärde fondsty-
relsen haft en relativt låg omsättningshastighet genom åren. Även övriga fond-
styrelser har utvecklats i denna riktning.

Värt att notera är att Femte fondstyrelsen uppvisar en "negativ" omsättnings-
hastighet enligt RRVs beräkningsmetod. Orsaken är att Femte fondstyrelsen
rekvirerat mer medel än vad som har omsatts i noterade aktier. Under 1990
köpte fonden noterade aktier för 1 234 miljoner kr och sålde för 60 milj kr.
Under året rekvirerades sammanlagt 1 500 milj kr.

Liksom Femte fondstyrelsen uppvisar övriga fondstyrelser i beräkningen en
alltför låg omsättningshastighet p g a att de även har gjort andra placeringar
än i noterade aktier. Detta gäller särskilt för 1990 då fondstyrelserna ökat
andelen likvida medel. Beräkningen indikerar trots detta att omfattningen av
kortvariga innehav inte varit hög. Det finns med andra ord inga indikationer
på att aktieposter avyttrats efter kortvariga innehav annat än i undantagsfall.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

309

Aktualiserade frågor 1990

I årets utvärdering har följande ämnen aktualiserats:

"Fondstyrelsernas likviditetsförvaltning"
"Förekomst av långsiktig likviditetspolicy"
"Utveckling av en gemensam ekonomisk struktur"
"Inrättande av särskild nämnd"

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

4.1 Fondstyrelsernas likviditetsförvaltning

- RRV anser att samtliga fondstyrelser, mot bakgrund av det
gångna årets erfarenheter, bör fastställa ramar för vilka
likvida placeringar som får göras.

- RRV bedömer att ingen av fondstyrelserna kan betraktas som
högriskplacerare. T ex uppvisar ingen fondstyrelse en anmärk-
ningsvärd hög avkastning på likviditeten under 1990 som skulle
kunna indikera ett högt risktagande.

- Sydfonden, Trefond Invest och Fjärde fondstyrelsen har gjort
ränte- och/eller kreditförluster genom innehav av marknadsbevis
i vissa finansbolag. RRV konstaterar att dessa placeringar har
skett inom ramen för APR och respektive fondstyrelses place-
ringspolicy. RRV har därför inget att erinra mot dessa place-
ringar.

4.1.1 Inledning

Ett motiv för att placera i likvida medel är att förränta fondkapital inför in-
vesteringar i aktier (handlingsberedskap). Ett annat motiv är att placera lik-
vida medel i stället för i aktier för att på så sätt försöka åstadkomma en bättre
förräntning när avkastningen på en aktieplacering bedöms bli lägre.

Under 1990 har samtliga fondstyrelser successivt ökat sin likviditet och place-
ringar i kortfristiga penningmarknadsinstrument. 1990 har inte bara visat sig
vara ett dåligt börsår, utan också varit det år som emittenter på penningmark-

310

naden, främst finansbolag, råkat i betalningssvårigheter. I avsnittet redovisas Skr. 1990/91:164
fondstyrelsernas placeringsverksamhet för likvida medel avseende omfattning, Bilaga 10
avkastning, riskspridning, säkerheter m m. En bas för fondstyrelsernas likvida
placeringsverksamhet är vad som regleras i APR och de riktlinjer som fonder-
na fastställt för förvaltningen av likvida medel. Dessa behandlas inledningsvis.

4.1.2 Ramarna for fondstyrelsernas placeringar i likvida
medel

Lagstiftningen

1 APR 39§ regleras fondstyrelsernas möjlighet att placera likvida medel:

" Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för
att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning får fondmedel
placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot I samma syfte får
fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat,
företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda
för den allmänna marknaden."

APR ger således fondstyrelserna möjlighet att placera likvida medel dels för
att upprätthålla en handlingsberedskap, dels "för att tillgodose kravet på en
ändamålsenlig förvaltning". Till ändamålsenlig förvaltning hör också avkast-
ningskravet Fondstyrelserna ges därmed möjlighet att avstå från att placera
i aktier om bedömningen av utvecklingen på aktiemarknaden är negativ i för-
hållande penningmarknaden. Denna tolkning måste dock ställas mot att fond-
styrelsernas placeringar skaU syfta till att förbättra riskkapitalförsöijningen till
gagn för svensk produktion och sysselsättning (APR 34§). Placeringarna i
likvida medel skall därför göras på ett sådant sätt att fondstyrelsernas aktie-
placerande verksamhet inte missgynnas.

Vägledande för fondstyrelsernas likviditetsförvaltning skall därför vara att
placeringar skall göras till gynnsam avkastning men med höga krav på säker-
het Ett högt risktagande i denna typ av placeringar i syfte att åstadkomma
högsta potentiella avkastning rimmar illa med fondstyrelsernas roll som lång-
siktig aktieplacerare till gagn för svensk produktion och sysselsättning.
Turbulensen på penningmarknaden under hösten har visat att emittenter som
bedömts som betalningsstarka inte kunnat uppfylla villkoren för placeringen.
Denna erfarenhet bör öka kraven på bedömningen av emittentemas kredit-
värdighet

311

Fondstyrelsernas placeringspolicys för likvida medel

Samtliga fondstyrelser har fastställt kompletterande riktlinjer för placering av
likvida medel. Detaljeringsgraden skiljer sig dock åt väsentligt

Trefond Invests och Fjärde fondstyrelsens reglementen är relativt utförliga och
innehåller, förutom riktlinjer för andelen likvida medel, begränsningar för
vilka typer av instrument fonden får placera i, krav på säkerheter och diversi-
fiering över olika institut och branscher samt beloppsgränser. Båda har också
skärpt reglerna ytterligare i slutet av året för att minska risktagandet genom
att placeringsmöjligheten i av Nordisk Rating AB K2-ratade instrument stru-
kits.

Övriga fondstyrelsers riktlinjer för likviditetsförvaltningen innefattar endast
fråga om lämplig likviditetsnivå. Fondstyrelserna uppger dock att man i första
hand tar hänsyn till riskexponeringen inför valet av placering. Genomgående
är att man väljer instrument utställda av staten, av stora stabila svenska före-
tag och/eller företag som fonden placerat aktier i och därmed kan bedöma
själva, högratade papper eller mot krav på bankgaranti.

RRV anser att samtliga fondstyrelser, mot bakgrund av det gångna årets er-
farenheter, bör fastställa ramar för vilka typer av instrument som fonden skall
kunna placera i och hur kravet på låg riskexponering skall tillgodoses i form
av krav på emittenter, garantier/rating, löptider samt för hur stora placeringar
som får göras i ett enskilt instrument.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

312

4.1.3 Fondstyrelsernas förvaltning av likvida medel

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Omfattningen av fondstyrelsernas förmögenhet som ej placerats i
aktier

I tabell 11 redovisas fondstyrelsernas likviditet i förhållande till det samlade
reala fondkapitalet per den 31/12 1989 och 1990.

Tabell 11: Likviditet för resp fondstyrelse i förhållande till fondens totala
tillgångar 1989 och 1990, Mkr.

Fond	1989	%	1990	%
Sydfonden	283,4	6,0	828,8	20,4
Västfonden	243,6	4,7	690,9	16,8
Trefond	122,4	2,5	664,0	16,5
Mellanfonden'*	97,1	2,7	288,1	10,5
Nordfonden	119,3	2,3	981,8	23,2
4e AP-fonden¹*	1346,8	5,7	1948,8	9,8
5e AP-fonden	49,5	9,5	397,1	19,2
Summa	2262,2	4,7	5754,0	10,7

1) Mellansvenska löntagarfonden och Fjärde fondstyrelsen inkluderar inte
de medel som ej rekvirerats i likviditeten. Dessa uppgick vid 1990 års
slut till 1 452 Mkr resp 100 Mkr.

Tabellen visar att samtliga fondstyrelser hade en väsentligt högre likviditet vid
årsskiftet 1990/91 än 1989/90.

Likvida placeringar 1990-12-31

För att ge en bild av fondstyrelsernas likvida placeringar redovisas i tabell 12
fondernas likvida placeringar per 1990-12-31 (nominellt belopp) uppdelat på
tillgodohavanden och olika typer av instrument

313

Tabell 12: Likvida placeringar för respektive fondstyrelse 1990-12-31 (nomi- Skr. 1990/91: 164
nellt belopp), Tkr Bilaga 10

Typ av placering	Syd- fonden	Väst- fonden	Trefond	Meiian- fonden	Nord- fonden	4e AP- fonden	5e AP- fonden	Summa fondinneh
Tillgodohavanden 1)	76475	108612	427997	124513	37329	245037	26319	1046281
Kortfristiga placeringar Företags-/bankcertinkal	283000	220000	65000	50000	140000	1153000	280(XX)	2191000
Kommuncertiflkal	85000	-	19000	-	-	50tXM)	52000	2O64XX)
Stalsskuldväxlar	-	232000	20000	-	745000	40000	50000	1087(XX)
MarknadsbevLs	193141	160000	153000	-	115000	50000	-	671141
långfristiga placeringar Obligationer 2)	230000	-	-	120000	-	4(MXXX)	-	750000
Summa	867616	720612	684997	294513	1037329	1938037	408319	5951422

1) Tillgångar i kassa, postgiro, konto i riksbanken eller arman bank.

2) Placeringar överstigande ett års löptid.

Av tabellen framgår att placeringar framför allt gjorts i företags- och bank-
certifikat samt statsskuldväxlar. Placeringarna i marknadsbevis utgör en
mindre andel.

Riskexponering

I tabell 13 redovisas underlag för bedömning av riskexponeringen för de kort-
fristiga placeringarna 1990-12-31.

314

Tabell 13: Fondstyrelsemas kortfristiga placeringar per 1990-12-31 avseende Skr. 1990/91:164
antal, genomsnittligt nominellt belopp, löptid och återstående Bilaga 10
genomsnittlig löptid. Vidare anges den genomsnittliga avkastning
på likviditeten (ränta/genomsnittlig likviditet) under 1990.

Fond	Antal place- ringar	Snitt belopp (Tkr)	Löptid (antal dagar)	Äterst gnmsnittl löptid	Snitt avkast- ning ¹¹
Sydfonden	20	27 000	134	45	12,9 %
Västfonden	15	40 800	167	53	14,5 %
Trefond	11	23 400	65	29	13,2 %
Mellanfonden	2	25 000	30	17	13,4 %
Nordfonden	18	55 600	124	•93	13,3 %
4e AP-fonden	28	46 200	78	38	13,1 %
5e AP-fonden	6	63 700	56	37	14,4 %

1) Uppgifterna har lämnats av repektive fondstyrelse. RRV har funnit att
grunderna för beräkningen kan skilja sig åt beroende på vilka mättill-
fällen som använts vid beräkningen av genomsnittlig likviditet. RRV
bedömer dock att uppgifterna grovt sett ändå är jämförbara.

En genomgång av fondstyrelsernas likvida placeringar visar att emittentema
av företagscertifikat liksom marknadsbevis i huvudsak utgörs av Kl-ratade
företag, banker och instrument med bankgaranti. RRVs bedömning är att
ingen av fondstyrelserna kan betraktas som en högriskplacerare. Trefond
Invest och Mellansvenska löntagarfonden sammantaget visar störst "försiktig-
het" avseende belopp per placering, löptid och placeringshorisont för place-
ringarna 1990-12-31.

Enligt RRVs bedömning uppvisar ingen av fondstyrelserna en anmärknings-
värd hög avkastning under 1990 som skulle kunna indikera ett högt riskta-
gande.

Kreditförluster och/eller ränteförluster har dock gjorts av Fjärde fondstyrelsen
genom innehavet av marknadsbevis i Finansor (nominellt belopp 20 milj kr),
Sydfonden genom sitt innehav av marknadsbevis i Nyckeln (nominellt belopp
30 milj kr) och av Trefond Invest genom innehavet av marknadsbevis i Beijer
Capital (50 milj kr) och i Finansor (20 milj kr). Samtliga emittenter betrak-
tades vid placeringstillfället av den allmänna marknaden som företag med hög

315

kreditvärdighet. Ingen av här redovisade kreditförluster är slutreglerad, varför Skr. 1990/91:164
den definitiva förlusten ännu ej är fastställd. RRV konstaterar att dessa place- Bilaga 10
ringar skett inom ramen för vad som är tillåtet enligt APR och i enlighet med
respektive fondstyrelses placeringspolicy. RRV har därför inget att erinra mot
nämnda placeringar.

4.2 Förekomst av långsiktig likviditetspolicy

- RRV anser att samtliga fondstyrelser aktivt bör följa hur det lång-
siktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses. Nordfonden, Trefond
Invest samt Fond Väst bör därvid dokumentera sina strategier för
detta ändamål.

Inledning

1990 var det sista året löntagarfondstyrelsema tilldelades ytterligare medel.
Samtliga har, med undantag av Mellansvenska löntagarfonden, rekvirerat till-
delade medel. Förutsättningarna för löntagarfondstyrelsemas
placeringsverksamhet förändras därmed så till vida att fondema måste
finansiera köp av nya aktier genom försäljning av existerande aktieinnehav
eller genom minskning av existerande likviditet

Fondstyrelserna bör därför, som RRV framhöll i 1990 års utlåtande, utveckla
en policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses efter 1990.
Utgångspunkten bör vara att dokumentera fondens strategi för hur fonden
med bibehållen handlingsfrihet skall trygga inleverensen av medel till AP-
fonden utan att fondkapitalet urholkas.

RRVs rekommendation att fondstyrelserna bör upprätta en mer långsiktig
strategi skall ses som ett stöd för att undvika att komma i en situation som
innebär 'tvångsförsäljning" av aktier eller upplåning.

Genom att rekvireringsmöjlighetema upphört för fyra av löntagarfondstyrel-
serna har "beredskapsfrågorna" aktualiserats. Flera representanter för fond-
styrelserna har dock i intervjuer ifrågasatt behovet av att dokumentera lång-
siktig likviditetspolicy, då det är en mängd variabler som avgör vilken likvidi-

316

tetsnivå man bör ligga på i en given situation. Detta innebär dock inte att Skr. 1990/91: 164
fondstyrelserna inte har den beredskap RRV efterlyst Bilaga 10

Ramar för likviditetens storlek

Vare sig i APR eller i dess förarbeten ges någon vägledning för vilken lik-
viditetsnivå som kan anses vara lämplig mot bakgrund av fondstyrelsernas
huvuduppgift, att agera på riskkapitalmarknaden genom att placera i aktier.
I avsaknad av sådana riktlinjer har vatje fondstyrelse gjort sin tolkning av vad
som kan anses vara en rimlig nivå. Detta har skett explicit genom fastlagda
ramar i placeringpolicys för likvida medel eller genom beslut i den löpande
förvaltningen.

Fyra av de sju fondstyrelserna har faställt ramar för den genomsnittliga lik-
viditeten som vägledning för att säkerställa behovet av handlingsberedskap.
Trefond Invest och Fjärde AP-fondstyrelsen har faställt en normallikviditets-
nivå motsv 5-10 % av det samlade förmögenhetsvärdet. Nordfonden och
Fond Väst har fastslagit en undre gräns på 5 respektive 10 %. De omnämnda
fonderna har i samtliga fall utom Trefond Invest även fastställt en övre gräns
på 25 %. Som jämförelse kan nämnas att denna nivå är i paritet med Bank-
inspektionens ställningstagande avseende tillåten maximal likviditetsandel för
aktiefonderna.

Samtliga fondstyrelser framhåller dock att det är nödvändigt att vid varje
tidpunkt ha tillgång till en viss likviditet för att uppnå en ändamålsenlig för-
valtning. Denna nivå kan (och bör) skifta över tiden beroende av utvecklingen
på aktie- och penningmarknaden.

Strategier

Fondstyrelserna redovisar för 1990 en ovanligt hög likviditet jämfört med
tidigare år. Representanter för löntagarfondstyrelsema uppger också att detta
till en del förklaras av att rekvireringsmöjlighetema upphört (ett undantag är
Mellansvenska löntagarfonden som valt att ej rekvirera hela utrymmet). Detta
förklarar dock inte hela den höga likviditeten. Den vikande börsmarknaden
är ytterligare ett motiv samtidigt som bl a Trefond Invest och Nordfonden
velat ha en särskild beredskap i avvaktan på ett ställningstagande om rätt att
placera i utländska aktier.

Mellansvenska löntagarfonden har valt att tillgodose sitt likviditetsbehov för de
kommande åren genom att låta de sista 1,5 mdr kr stå kvar hos RFV tills

317

vidare för att därigenom bibehålla en nettoinvesteringskapacitet även efter
1990. Sydfonden har upprättat en finansiell plan vilken fastställts av styrelsen
som stöd för hur fonden avser att agera för att tillgodose likviditetsbehovet
med utgångspunkt i den befintliga likviditeten om drygt 800 milj kr. Nord-
fonden har valt att hålla en knapp miljard kronor likvid för att kunna till-
godose utdelningen till AP-fonden även under en vikande börsmarknad, utan
att tvångsförsäljningar eller lån skall behöva komma ifråga. (Denna strategi
har dock ej dokummenterats).

Trefond Invest har som strategi valt att "låsa" motsvarande det belopp som
skall inlevereras till AP-fondssystemet i likvida medel, för att inte riskera ev
tvångsförsäljningar pga medelsbrist vid inleveranstillfället (ej dokumenterad).
Fond Väst har inte någon uttalad strategi för detta, men utgår från att den
likviditetsnivå som fastställts av styrelsen (se ovan) i kombination med för-
väntningen att aktieutdelningen skall trygga inleverensema till AP-fonden och
att värdetillväxten i aktierna skall tillgodose bibehållen "köpkraft". Fjärde och
Femte fondstyrelserna räknar med att även i fortsättningen kunna tillgodose
likviditetsbehovet genom rekvirering av medel.

RRV anser att samtliga fondstyrelser aktivt bör följa hur det långsiktiga lik-
viditetsbehovet skall tillgodoses. Nordfonden, Trefond Invest samt Fond Väst
bör därvid dokumentera sina strategier för detta ändamål.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

318

4.3 Utveckling av en gemensam ekonomisk struktur Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Avsnittet i sammanfattning

- 1-3 AP-fondskansliet bör sammanställa all gemensam ekonomisk
information från fondstyrelserna, vilken snarast bör delges RFV
och RRV till stöd för gransknings- och analysarbetet Därmed kan
befintligt dubbelarbete undanröjas.

- Samtliga fondstyrelser bör tillsammans med sina revisorer och
övriga intressenter ytterligare klarlägga utforming och innehåll av
gemensam ekonomisk information.

- Det bör finnas en gemensam dokumentation mall för hur ekono-
misk information skall hanteras och redovisas.

- RRV utgår från att fondstyrelserna skall tillämpa bokföringslagen
(SFS 1976:125), då fondstyrelserna ej ingår i den statliga redovis-
ningsorganisationen.

I dag görs sammanställningar av fondstyrelsernas årsredovisningar av såväl
RFV och RRV som kansliet för 1-3 AP-fondema. Kansliet har ett instruk-
tionsenligt ansvar enligt 17 paragrafen i APR att göra dessa sammanställ-
ningar. 1 RRVs intervjuer med företrädare för fondstyrelserna har det fram-
gått att man upplever det besvärande att ta fram underlag till flera "samman-
ställare", då detta bl a sker under en period då det egna bokslutsarbetet är
intensivt

Ett omfattande arbete har fått läggas ned vid såväl RFV som RRV för att
få fram ett jämförbart material för att kunna påbörja analys och bedömning
av fondstyrelsernas förvaltning. Flertalet av de sammanställningar som görs
är av gemensam karaktär.

319

4.3.1 1-3 AP-fondskansliets ansvar för sammanställningar av Skr. 1990/91:164

fondstyrelsernas årsredovisningar Bilaga 10

Sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar borde enligt RRV
kunna genomföras mer effektivt och inte minst arbetsbesparande för flera
intressenter.

RRV anser att därför att 1-3 AP-fondskansliet skall ta fram sammanställ-
ningar av gemensamma tabeller, t ex resultat-/balansräkningar och beskrivning
av aktieportföljer, och överlämna dessa till RFV och RRV. Sammanställ-
ningarna bör tas fram successivt för att finnas tillgängliga för användning av
RFV och RRV som underlag i granskningsarbetet.

43.2 Behov av likformig årsredovisning

De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträkningar såväl
bokföringsmässigt som realt bör utformas på ett enhetligt sätt. RRV har i årets
granskningsarbete konstaterat att så inte alltid är fallet. Tillkomsten av nya
verksamhetsområden, t ex derivata instrument, förstärker behovet av en för-
nyad genomgång och samordning av redovisnings-/bokföringsregler samt upp-
ställningar.

Den ekonomiska verksamheten torde bli enklare att redovisa enhetligt om det
fanns en gemensam dokumenterad mall för hur fondstyrelserna skall redovisa
aktuella ekonomiska händelser. I denna mall bör bl a exempel på utformning
av noter ingå, samt de vanligaste ekonomiska transaktionerna i fondstyrel-
sernas verksamhet.

RRV anser att fondstyrelserna i samarbete med de auktoriserade revisorerna
bör ta fram en sådan mall och löpande komma överens om och dokumentera
tillkommande aktiviteter/transaktioner som bör ingå i den gemensamma eko-
nomiska handledningen.

4.3.3 Grund för ekonomisk redovisning

Under RRVs granskningsarbete har det framkommit fråga om den statliga
bokföringsförordningen (SFS 1979:1212) skall tillämpas på fondstyrelserna.
Statliga myndigheter är bokföringsskyldiga enligt denna förordning.

320

Då fondema ej ingår i den statliga redovisningsorganisationen utgår RRV Skr. 1990/91:164
från att fondstyrelserna skall tillämpa bokföringslagen (SFS 1976:125) samt Bilaga 10
i övrigt följa FARs rekommendationer.

4.4 Inrättande av särskild nämnd

Avsnittet i sammanfattning

- RRV föreslår att en nämnd inrättas som ges ett löpande ansvar
för tillsyn av kvaliteten i fondstyrelsernas förvaltning, att verka för
att fondstyrelsernas redovisning av verksamheten blir likalydande
och därmed jämförbara samt att stå till fondstyrelsernas förfo-
gande som rådgivande organ för tolkning av placeringar i förhål-
lande till APR.

- Inrättandet av en särskild nämnd borde enligt RRV innebära att
omfattningen av nuvarande granskning/utvärdering av fondstyrel-
serna begränsas.

RRV uttryckte i 1987 års utvärdering behovet av att en nämnd med uppgift
att på begäran av fondstyrelse, fondrevisor eller utvärderande organ ta ställ-
ning till om ett visst agerande är förenligt med intentionerna bakom APR
samt i övrigt vara normgivande inom fondstyrelsernas verksamhetsområde.
Nämndens arbetsområde föreslås avgränsas till frågor av principiell natur och
inte inbegripa de affärsmässiga aspekterna i fondstyrelsernas agerande. Den
föreslagna nämnden bör sammankallas vid behov och förutsätts kunna agera
snabbt och med.iakttagande av nödvändig sekretess (RRV dnr 1986:1042,
s 21 ff).

RRV vill aktualisera förslaget igen mot bakgrund av de förslag som framförs
i den remissbehandlade promemorian "En teknisk översyn av AP-fondens
reglemente" (Ds 1990:90) samt RRVs erfarenheter från årets granskning.

Förslagen i den tekniska översynen innebär i huvudsak en inriktningsföränd-
ring av APR från en detaljreglering till generella bestämmelser. De vidgade
ramarna kommer sannolikt att öka behovet av en fristående tolkningsinstans
som vägleder fondstyrelserna i tillämpningen av APR.

321

21 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

RRV har under arbetet med årets utvärdering iakttagit olikheter i fondstyrel-
sernas sätt att redovisa sin verksamhet vilket försvårar en rättvisande jäm-
förelse av fondstyrelsernas medelsförvaltning. RRV har även visat att fond-
styrelserna tolkat reglementet olika för vad som är tillåtna placeringar. Om
förslagen i finansdepartementets översyn av reglementet antas är det sannolikt
att nya tolkningsfrågor kommer att uppkomma i och med att aktie- och pen-
ningmarknaden utvecklas.

RRV föreslår därför ånyo att en nämnd införs som får ett ansvar för att följa
kvaliteten i fondstyrelsernas förvarning, att verka för att redovisningen av
verksamheten och dess resultat blir likalydande och därmed jämförbara samt
att stå till fondernas förfogande för tolkning av placeringar i förhållande till
APR. Nämnden, bestående av personer med sakkunskap som är relevant för
fondstyrelsernas verksamhet, föreslås därmed ges en mer "koncernstyrande"
funktion samtidigt som de enskilda fondstyrelsernas fristående ställning bibe-
hålls.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Fjärde och Femte fondstyrelserna och löntagarfondstyrelsema är idag föremål
för granskning/utvärdering av flera olika organ. Förutom fondstyrelsernas egna
revisorer har såväl RFV och RRV som riksdagen sådana uppgifter. Därut-
över har 1-3 AP-fonden att sammanställa fondstyrelsernas årsredovisningar.
Inrättandet av en särskild nämnd motiverar enligt RRV att omfattningen av
nuvarande insatser på detta område ses över.

322

BIIAGA 1 Skr. 1990/91: 164

(1(1) Bilaga 10

SAMMANSTÄLLNING AV FONDSTYRELSERNAS
BOKSLUT M M

Innehåll Sid

Tablå 1 Resultaträkningar, bokförda värden 1

Tablå 2 Balansräkningar, bokförda värden 2

Tablå 3 Reala resultat över/underskott 3

i förhållande till resultatkravet

Tablå 4 Balansräkningar i reala termer 5

Tablå 5 Jämförelse Findatas index 7

perioderna 1984 -- 1990 och 1990

Tablå 6 Jämförelse placering i räntebärande 8

värdepapper inom 1-3 AP-fondema

Tablå 7 Grov uppdelning av fondernas placering 9

på olika tillgångar, typ aktier,konvertibler
samt i likvida medel mm.

Tablå 8 Värdepappersinnehavet på Stockholmsbörsen 10
med fördelning på branscher i procent
och antal

323

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablä 1: SarrmanstalIning resultaträkningar per 90-12-31, bokforda värden, tkr

324

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Tablå 2: Sammanställning av balansrakningar per 1990-12-31, bokförda värden, tkr

325

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 3: Realt resultat och överskot t/underskot t i förhållande till resultatkrav, tkr sid

rxi

O
m
in

O-

u->
u~>

o
o-

326

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 3: Realt resultat och overskott/underskott i forhållande till resultatkrav, tkr sid 2 (.2)

Under/överskott i for-

hållande till resultat 9.870.261 7.708.923 -14.849.890 10.378.429

327

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 4. Balansrakningar i reala termer (marknadsvärden), per 1990-12-31, tkr sid

328

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Likvida medel 14.657 119.303 37.329 0 0 17.640 0 0 650.479 407.861 792.553

Kortfristiga placeringar 0 0 944.462 1.755.234 1.319.666 1.885.677 49.516 397.101 1.817.434 1.827.151 4.961.395

Fordringar hos fondkoomis. 0000 00 00 64.124 36.357 121.754

3.733.026 5.150.551 4.223.464 17.474.555 23.659.868 19.487.535 519.557

329

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 5: Jämförelse med F1M0ATAS avkastningsindex (Fdax)

330

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 6: Jämförelse med placering i räntebärande värdepapper inom 1 - 3 AP-fonderna, ackumulerat,

331

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 7: Portfoljbeskrtvning per 1990-12-31, slag av placeringar/portfolj, antal företag.
Marknadsvarde och procentuell andel av totala innehavet av värdepapper,likvida medel

332

Tablå 8: Löntagarfondernas och 4:e och 5:e AP-fondstyrelsernas värdepappersinnehav per 1990-12-31.

Branscher och procentuell andel av totala värdepappersinnehavet samt antal i registrerade företag vid Stockholms fondbörs.

333

BILAGA 2 Skr. 1990/91:164

(8) Bilaga 10

METODER FÖR RRVs BERÄKNINGSSÄTT

Innehåll Sid

1 Fondstyrelsernas avkastning 1990 1

2 Jämförelse med Findatas avkastningindex 2

3 Jämförelse med 1-3 AP-fondema 4

4 Riskanalys 5

5 Omsättningshastighet 7

334

Bilaga 2 1 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

1 Fondstyrelsernas avkastning 1990

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.4.

Metod

I undersökningen har följande formel tillämpats:

Realt fondkap 90 + Skuld 1-3 AP 90 + Överf 90

Avvikelse = ------------------------------------------------- -1

Realt fondkap 89 + Skuld 1-3 AP 89 + Rekv 90

Realt fondkap 90 = Realt fondkapital 90-12-31

Skuld 1-3 AP 90 = Skuld till 1-3 AP-fondema 90-12-31

Överf 90 = Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1990

enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Realt fondkap 89 = Realt fondkapital 89-12-31

Skuld 1-3 AP 89 = Skuld till 1-3 AP-fonderna 90-12-31

Rekv 90 = Summan av 1990 års rekvireringar (nominellt)

Enligt beräkningen uppskattas förmögenhetens storlek vid årets slut som
om överföringen till 1-3 AP-fondema, som inte är affärsmässig, inte hade
ägt rum.

Beräkningen tar hänsyn till (förutsätter) att de rekvirerade medlen finns till
förfogande redan vid årets början. Eftersom rekvireringama beräknas till
nominella värden elimineras därför inte den högre eller lägre avkastning
som kan erhållas genom att rekvirera medlen vid "rätt tidpunkt".

Kommentarer

Överföringarna till 1-3 AP-fondema omräknas till nuvärde enligt Findatas
avkastningsindex (Fdax). Detta är inte helt korrekt eftersom fondstyrel-
sernas avkastning avviker från denna. Beräkningen i avsnitt 2.5 indikerar
att denna omräkning sammantaget är något till nackdel för fondstyrelserna.
Denna påverkan torde emellertid vara marginell.

Beräkningen förutsätter att de medel som rekvirerades under året fanns
tillgängliga vid årets början. För Fjärde och Femte fondstyrelserna är detta

335

Bilaga 2 2 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

antagande inte helt korrekt eftersom de tilldelade medlens storlek blir
slutgiltigt fastställda först då 1-3 AP-fondernas bokslut är klart.

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

Resultatet från beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.5
och i tablå 5, bilaga 1.

Syftet med att jämföra fondstyrelsernas resultat med ett index för Stock-
holms Fondbörs är att få en uppskattning på hur väl fondstyrelsernas resul-
tat utvecklats i jämförelse med börsen i sin helhet. Till skillnad mot före-
gående års granskning har RRV i år valt att endast jämföra fondstyrelser-
nas resultat med Findatas avkastningsindex (Fdax). Det främsta skälet är
att Fdax tar hänsyn till den utdelning som aktie-ägarna får i form av utdel-
ning (direktavkastning). Till skillnad mot många andra index är Fdax där-
för ett avkastningsindex till skillnad mot s k förmögenhetsindex som enbart
mäter kursförändringar. Jämförelsen med Fdax och fondstyrelserna blir i
detta hänseende korrekt eftersom fondstyrelserna också återinvesterar de
medel som de erhåller i form av aktieutdelning. I Fdax återinvesteras
aktieutdelningarna i index samma dag som de delas ut.

Metod

I undersökningen för perioden juli 1984 - december 1990 har följande
formel tillämpats:

Avvikelse =

Realt fondkap + Skuld 1-3 AP
--1
Nuvärde rekv. - Överföringar

Realt fondkap

Skuld 1-3 AP

Nuvärde rekv.

= Re lat fondkapital 90-12-31

= Skuld till 1-3 AP-fondema 90-12-31

= Nuvärde av samtliga rekvireringar 1984 - 1990 enligt
Fdax

Överföringar

= Nuvärde av samtliga överföringar till 1-3 AP-
fondema 1985 - 1990 enligt Fdax

336

Bilaga 2 3 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

I undersökningen för verksamhetsåret 1990 har följande formel tillämpats:

Avvikelse =

Realt fonkap + Skuld 1-3 AP

--1

Fondförm 891231 + Nuvärde rekv 90 - Överf 90

Realt fondkap

Skuld 1-3 A P

= Relat fondkapital 90-12-31

= Skuld till 1-3 AP-fondema 90-12-31

Fondförm 891231

= Nuvärde av realt fondkapital + Skuld 1-3 AP-fon-
dema 89-12-31

Nuvärde rekv 90

Överf 90

= Nuvärdet av de rekvireringar som gjorts 1990

= Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1990

Kommentarer

Vid tolkningen av resultatet är det viktigt att beakta de faktorer som Fdax
och övriga index ej tar hänsyn till. Vid en jämförelse med Fdax elimineras
"skickligheten" eller "oförmågan" att rekvirera medlen vid lämpligt tillfälle.
Med lämpligt tillfälle avses här tillfällen eller perioder då index före place-
ringen låg högt (och placeraren avvaktade) eller tillfällen och perioder då
index efter placeringen steg (placeraren handlade innan uppgången). An-
ledningen är att indexportföljen beräknas efter det datum då rekvireringen
ägde mm.

Fondstyrelserna har andra tillgångar än noterade aktier på Al och A2-
listan. Här återfinns t ex likvida medel (räntebärande papper m m), aktier
i onoterade företag och i företag noterade på andra listor. Under perioder
då aktiemarknadens avkastning är lägre än avkastningen på likvida medel
kan en placerare, om han kan förutsäga aktiemarknadens allmänna utveck-
ling, höja avkastningen genom placering i likvida medel. Motsatsen gäller
om han gör felaktiga bedömningar.

En placerare som innehar en viss likvid för betalningsberedskap, och alltså
inte använder likviden som ett instrument för att höja avkastningen,
kommer i en jämförelse med index att visa ett sämre resultat än vad som
återspeglar placeringsförmågan i aktier under perioder då likvidema ger
lägre avkastning än aktiemarknaden. Motsatsen gäller då Likvida medel ger
högre avkastning än aktiemarknaden.

Fondstyrelserna belastas av sådana kostnader som inte index belastas av.
Dit hör bl a omsättningsskatt, courtage och förvaltningskostnader.

337

22 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Bilaga 2 4 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Inga marknadsvärden finns för aktier i de onoterade företagen varför deras
värden i de reala balansräkningarna uppskattas till anskaffningspris. Ett par
av fondstyrelserna använder dock riskreserv och en fondstyrelse använder
sig av nedskrivning av anskaffningspriset Genom detta kan vi anta att de
redovisade värdena närmar sig de "marknadsmässiga".

Avkastningskravet är ett av flera krav som fondstyrelserna skall tillgodose.
Vid vissa tillfällen kan avkastningskravet stå i motsatsförhållande till övriga
krav som också skall tillgodoses. Under senare tid har emellertid fondsty-
relserna uppgett att avkastningskravet är prioriterat

3 Jämförelse med 1-3 AP-fondema

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapportens avsnitt 2.6, och
i tablå 6, bilaga 1.

Metod

I de två undersökningarna har följande formel tillämpats:

Avvikelse =

Realt fondkap + Skuld 1-3 AP + Överf

--1

"AP-portfölj"

Realt fondkap

Skuld 1-3 AP

Överf

= Realt fondkapital 901231 eller 891231

= Skuld till 1-3 AP-fondema 901231 eller 891231

= Nuvärdet av överföringarna 1984-90 eller 1984-89
enligt Findatas avkastningsindex per 901231 eller
891231

"AP-portfölj"

= Alternativ placering i räntebärande papper med
samma avkastning som inom 1-3 AP-fonderna.

"AP-portföljen" har beräknats genom att de rekvirerade medlen räknats
upp med den av 1-3 AP-fondema redovisade avkastningen för värde-
pappersportföljen (obligationer) per år. Hänsyn har tagits till att
löntagarfonderna rekvirerat medel successivt

338

Bilaga 2 5 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Avkastningen per år har varit följande:

1984:	9,5%
1985:	9,7%
1986:	16,8%
1987:	12,6%
1988:	14,2%
1989:	6,1%
1990:	14,5%

Kommentarer

RRV har räknat på hela månader och räknat med att varje rekvirering
inom en månad skett den sista dagen i månaden. Detta har i jämförelsen
verkat till fördel för löntagarfonderna.

Avkastningen har i denna beräkning inte beräknats som effektiv avkastning
(effektiv ränta), vilket har varit till nackdel för löntagarfondstyrelsema.

Löntagarfondstyrelsema har att tillgodose andra krav än avkastningskravet.

4 Riskanalys

Resultatet från beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.8.

Metod

En rationell placerare som väljer mellan två placeringsalternativ med
samma förväntade avkastning väljer, förutsatt att det primära målet är god
avkastning, det alternativ som innebär lägst risk Likaså förväntas en högre
avkastning för en investering med hög risk än för en investering med låg
risk.

Risken i en aktieplacering mäts normalt med standardavvikelse, dvs ett
mått på spridningen i avkastning mellan olika perioder. Risk kan delas upp
i två delar, dels en företagsspecifik del (slumpmässig risk), dels en mark-
nadsrisk (systematisk risk) som är avhängig händelser som påverkar hela
marknaden. Eftersom olika aktier och branscher inte samvarierar fullstän-
digt elimineras den slumpmässiga risken vid uppbyggandet av en aktieport-

339

Bilaga 2 6 Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

följ. Vid ca 15 olika aktier anses en portfölj normalt vara väl diversifierad
under förutsättning att aktierna är spridda mellan olika branscher.

Av detta följer att endast marknadsrisken är av intresse vid analys av stora
och diversifierade portföljer, som t ex löntagarfondernas. Måttet på mark-
nadsrisken brukar benämnas Beta (B) och talar om hur portföljvärdet va-
rierar med marknadsindex (som har B-värdet = 1).

Den ersättning för risktagande en aktieinvesterare kräver för att investera
kallas riskpremie. För marknaden kan premien skrivas

(1) R_m-R.

där R_m är avkastningen på en marknadsportfölj och R_f avkastningen på en
riskfri placering.

En metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn till
risk (B) är CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är

(2) R, = R₍ + B(R_m - R_t)

där R, förväntad avkastning på en aktie/portfölj.

Om teorin överförs på löntagarfonderna kan deras avkastning uppskattas
genom portföljernas marknadsrisk och riskpremien för aktiemarknaden.
RRV har i föreliggande analys bedömt risken ex post. Med hjälp av
regressionsanalys mellan marknadens avkastning och portföljavkastningarna
har fondernas genomsnittliga a- och B-värden skattats enligt

(3) (R_p - R₍) = « + B(R_m - R₍)

R_p - R₍ är årsvis avkastning hos fonden minus riskfri ränta. R_m -R₍ är årsvis
marknadsavkastning minus riskfri ränta.

Alfa (a) är ett mått på den avvikelseavkastning fondstyrelsen erhållit i
genomsnitt per år i förhållande till marknaden och med hänsyn till genom-
snittlig risk i portföljen.

Fondstyrelsernas årsvisa avkastning har beräknats genom att beräkna skill-
naden mellan "ingående förmögenhet" och "utgående förmögenhet" per
tertial. Avkastningen har sedan omräknats till effektiv årsavkastning.
Justering har gjorts för rekvireringar och överföringar till 1-3 AP-fondema
samt för de utgifter som löntagarfondstyrelsema har men inte index. Där
återfinns omsättningsskatt, courtage, avskrivningar av inventarier och

340

Bilaga 2 7 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

förvaltningskostnader. Till fondstyrelsernas förmögenhet räknas, förutom
det reala fondkapitalet, också skulden till 1-3 AP-fondema.

Den riskfria räntan motsvaras i modellen av genomsnittliga säljnoteringar
på statsskuldväxlar med sex månaders löptid.

Marknadsavkastningen motsvaras av Findatas avkastningsindex per tertial,
omräknad till effektiv årsavkastning.

Kommentarer

Mätproblem föreligger då andelen likvida medel varierar över tiden. På så
vis kan den systematiska risken vara olika vid olika tidpunkter.

De onoterade aktiernas marknadsvärde är okända vilket kan snedvrida
portföljavkastningen något Innehavet av aktier i onoterade företag är dock
så litet att eventuell påverkan torde vara marginell.

5 Omsättningshastighet

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 3.7.

Metod

RRV beräknar omsättningshastigheten enligt följande formel.

Oms.hast =

Köp
Försäljning
Rekv

Real fondf 90

Real fondf 89

(Köp + Försäljning - Rekv)/2

(Real fondf 90 + Real fondf 89)/2

Bruttoköp av respektive aktieposter
Bruttoförsäljning av respektive aktieposter
Rekvirerade medel under 1990

Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema
90-12-31

Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema
89-12-31

341

Bilaga 2 8 Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Till skillnad mot föregående års beräkning ingår i år skulden till 1-3 AP-
fonderna i fondförmögenheten. Anledningen till detta är det ingår i fond-
styrelsernas ändamålsenliga förvaltning att ge skulden avkastning fram till
dess att skulden betalas in. De värden RRV har redovisat för tidigare år
har reviderats för detta.

Anledningen till att rekvirerade medel dras ifrån köp och försäljning är att
fondstyrelserna bör kunna köpa aktier för detta belopp utan att det
påverkar omsättningshastigheten.

Fondbörsens omsättningshastighet har beräknats enligt en motsvarande
metod.

Kommentarer

En högre omsättningshastighet för fondstyrelserna än Stockholms Fondbörs
behöver inte nödvändigtvis innebära att en fondstyrelse haft en hög
omsättningshastighet, och tvärtom.

Då fondstyrelserna även gör andra placeringar än i noterade aktier under-
skattas omsättningshastigheten:

Köp och försäljning reduceras med ett för stort belopp när hela det
rekvirerade beloppet dras ifrån.

- I fondförmögenheten (nämnaren) ingår andra tillgångar än noterade
aktier. Köp och försäljning sätts därför i relation till ett alltför stort
tal.

Omsättningshastigheten säger ingenting om enskilda köp och försäljningar.
Det anger endast ett genomsnittsvärde och kortvariga innehav blir därför
"kvittade" mot långvariga innehav. Antalet och andelen kortvariga innehav
förblir därför okänt.

Vissa uppgifter för tidigare år är något osäkra. Uppgifter för Sydfonden
1985 och 1986 finns inte att tillgå.

342

BILAGA 3 Skr. 1990/91:164

(11) Bilaga 10

SAMMANSTÄLLNING AV FONDSTYRELSERNAS

AKTIEPORTFÖLJER

Innehåll Sid

Tablå 9.1 Aktier i noterade företag 1

Tablå 9.2 Konvertibla skuldebrev noterade företag 6

Tablå 9.3 Köp- och Teckningsoptioner 7

Tablå 9.4 Aktier i onoterade företag 8

Tablå 9.5 Konvertibla skuldebrev onoterade företag 11

samt utlandsplaceringar

343

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel Markn.- Andel

xl=ny plac. värde kap rös varde kap rös värde kap rös varde kap rös värde kap ros värde kap rös värde kap rös varde kap rös

0=avsl plac. ter ter ter ter ter ter ter ter

344

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portföljinnehav per 1990-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 2 (5)

345

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portfoljinnehav per 1990-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 3 (5)

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portföljinnehav per 1990-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 4 (5)

Uddeholm 64.024 5,3 2,2 64.024 5,3 2,2

UV-shipping se Frontline 000 000 000 102.105 9,5 9,5

United tank 16.20l| 3,9 1,9 19.176| 4,6 2,2 7.480| 1,8 0,9 42.857 10,3 4,98

Volvo 231.343 1,5 0,4 208.748 1,3 2,1 133.145 0,9 0,2 107.993 0,7 0,5 137.480 0,9 0,2 650.184 4 6,4 57.969 0,4 0,2 1.526.862 9,69 9,94

347

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portfoljinnehav per 1990-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 5 (5)

•O

348

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 9.2: Por tfolj’nnehav per 1990-12-31. Konvertibla skuldebrev, i noterade bolag, tkr sid

349

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Aktier mot vilka köpoptioner utfärdats

350

O K- O

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Tablå 9.4: Port följinnehav per 1990-12-31. Aktier i onoterade foretag, tkr sid 1 (3)

Hyrmaskiner Skåne 9.458 51 51 9.458

Hällde 6.973 40 40 6.973

351

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

TAB9909A.XLS91 03

352

23 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

353

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Tablå 9.5: Portfoljinnehav per 1990-12-31. Konvertibla skuldebrev, onoterade foretag , samt utlandska placeringar tkr sid

Uti. obligationer 1.619 0 1.619

BII AGA 4 Skr. 1990/91:164

(4) Bilaga 10

SAMMAN STÄLLNING AV FONDSTYRELSERNAS
STÖRSTA AKTIEINNEHAV

I följande diagaram redovisas de tio största aktieinnehaven för fondstyrelserna
med andelar i procent För gruppen Övriga företag har även angivits antal
företag.

Innehåll Sid

Diagram 1:	Fondernas gemensamma innehav 1
Diagram 2:	Fjärde fondstyrelsen 1
Diagram 3:	Femte fondstyrelsen 2
Diagram 4:	Sydfonden 2
Diagram 5:	Fond Väst 3
Diagram 6:	Trefond Invest 3
Diagram 7:	Mellansvenska löntagarfonden 4
Diagram 8:	Nordfonden 4

355 Fondernas gemensamma innehav

4 X SYDKRAFT

Fjärde Fondstyrelsen

ÖVRIGA FÖRETAG 28X

41 stycken

SANDVIK 4 X

ALFA-LAVAL 4 X

18 X ASTRA

SCA 5 X

SYDKRAFT

5 X

SKANSKA 57.

10X ERICSSON

9 X ASEA

7X PROCORDIA

5X AGA

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Bilaga 4 I

356

Femte fondstyrelsen

Sydfonden

7 X STOR*

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 10

Bilaga 4 2

357

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Bilaga 4 3

I ond Väst

STORA 4 X

4X KORSNÄS

Trefond Invest

ÖVRIGA FORETAG 42 X

ERICSSON

34stycken

7 X ASEA

6X PROCORDIA

6 X AGA

SANDVIK 4 X

6 X

4 X SYDKRAFT

SKANSKA

ALFA-LAVAL 4 X

4 XSCA

358

Skr. 1990/91:164

Bilaga 10

Bilaga 4 4

Mellansvenska löntagarfonden

Nordfonden

359

Riksförsäkringsverket

UTVÄRDERING AV MEDELS-
FÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGAR-
FONDERNA OCH FJÄRDE AP-FON-

DEN I99O

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

MISSIV

1991-03-21

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Dnr 1771/91

Regeringen

Socialdepartementet

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för
allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-
fondstyrelsernas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande
har sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades
den 27 april 1989. Den femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under
hösten 1989. I enlighet med ovanstående överlämnas bifogade inom verket
utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna
samt fjärde och femte AP-fondema år 1990".

Enligt den proposition som låg till grund för lagen (prop 1983/84:50) bör
riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekono-
min”. Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven
på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i
verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvalt-
ning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i
verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984.

Fondernas medelstilldelning

Enligt nuvarande lagstiftning utökas inte löntagarfondstyrelsemas medelsram efter
år 1990. Vid utgången av år 1990 hade varje löntagarfondstyrelse, med undantag
för Mellansvenska löntagarfondstyrelsen, rekvirerat det fulla rambeloppet, som är
3 452 miljoner kronor per fondstyrelse. Löntagarfondstyrelsemas uppbyggnadspe-
riod kan därmed i princip anses vara avslutad. Mellansvenska löntagarfondstyrel-
sen har 1 452 miljoner kronor i outnyttjade disponibla medel.

362

Femte fondstyrelsen rekvirerade 1 500 miljoner kronor under 1990. Fondstyrel- Skr. 1990/91: 164
sen påbörjade sin verksamhet hösten 1989 och rekvirerade fram till det årets slut Bilaga 11

500 miljoner kronor. Därmed har femte fondstyrelsen rekvirerat 2 000 miljoner
kronor sedan augusti 1989. Det innebär att drygt hälften av medelsramen år 1990
har rekvirerats efter 17 månaders verksamhet. I den promemoria som låg till
grund för införandet av femte fondstyrelsen, En femte AP-fondstyrelse (Ds
1988:2), diskuteras i vilken takt som femte fondstyrelsen bör byggas upp. Det
sägs i promemorian att "I samband med att styrelsen etableras bör ett belopp om
500 milj kr överföras till styrelsens förvaltning, varefter återstående tillgängliga
medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett i fråga om fjärde fondsty-
relsen."

De 500 miljoner kronor som fjärde fondstyrelsen sammanlagt rekvirerade under
de två första verksamhetsåren motsvarar i dagens penningvärde omkring 1,8
miljarder kronor. De medel som femte fondstyrelsen sammanlagt rekvirerat
motsvarar således värdemässigt ungefär de medel som fjärde fondstyrelsen
rekvirerade under de två första verksamhetsåren. Med detta reala synsätt skulle
femte fondstyrelsen kunna rekvirera ytterligare omkring 1 miljard kronor under

1991.

Fondernas resultat

Börskurserna på Stockholms fondbörs sjönk med i genomsnitt 30 procent under
1990, vilket återspeglas i fondernas resultaträkningar. För år 1990 uppvisade
samtliga fondstyrelser ett underskott i förhållande till resultatkrav, dvs värdesäk-
ring av grundkapitalets köpkraft och överföring av tre procents realavkastning till
l-3:e AP-fondema.

Den starkt negativa börsutvecklingen under 1990 inverkade på löntagarfondernas
ackumulerade reala resultat för verksamhetsperioden 1984-1990. Av löntagar-
fondstyrelsema är det endast Mellansvenska löntagarfondstyrelsen som, sett över
hela verksamhetsperioden, har ett överskott i förhållande till resultatkrav. Detta
förklaras av att Mellansvenska löntagarfondstyrelsen har valt ett rekvisitionsmöns-
ter som varit, i jämförelse med övriga löntagarfondstyrelsers, bättre anpassat till
den allmänna börsutvecklingen under verksamhetsperioden. Sammantaget var
löntagarfondstyrelsemas underskott i förhållande till resultatkrav för perioden
1984-1990 cirka -1,4 miljarder kronor.

Fjärde fondstyrelsen har, sett över hela sin verksamhetsperiod, överträffat
resultatkravet med cirka 12,3 miljarder kronor. Femte fondstyrelsens ackumulera-
de underskott i förhållande till resultatkrav var vid utgången av år 1990, efter
ungefär ett och ett halvt års verksamhet, cirka -0,5 miljarder kronor.

363

Under 1990 var värdeminskningen på löntagarfondernas kapital mindre än om Skr. 1990/91: 164
kapitalet skulle ha följt den genomsnittliga börsutvecklingen. Utvecklingen under Bilaga 11
1990 medförde dock att värdetillväxten på löntagarfondernas kapital, sett över
verksamhetsperioden 1984-1990, understeg värdeökningen på räntebärande pla-
ceringar inom l-3:e AP-fondema med cirka tre miljarder kronor. Det kan påpe-
kas att sett över verksamhetsperioden 1984-1989 översteg i stället löntagarfonder-
nas kapitaltillväxt värdeökningen på räntebärande placeringar med sex miljarder
kronor. Detta visar vilken betydelse kraftiga svängningar i börsutvecklingen kan
ha för fondernas utveckling.

Det kan noteras att andelen rösträttsöverlåtelser till lokala fackliga organisationer
under 1990 översteg 90 procent för löntagarfondstyrelsema, med undantag för
Mellansvenska löntagarfondstyrelsen. Mellansvenska löntagarfondstyrelsen, vars
andel var 72 procent under 1990, har de två senaste åren haft en lägre andel än
övriga löntagarfondstyrelser.

De i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte riksförsäkrings-
verket anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas medels-
förvaltning under 1990.

I styrelsens handläggning av detta ärende har förutom undertecknad Scherman
deltagit ledamöterna Grahn, Håvik, Jönsson och Korpi. Därjämte har närvarit
personalföreträdama Eriksson och Larsson, avdelningscheferna Almström,
Brorsson och af Winklerfelt, byråchefen Palmer, styrelsens sekreterare Molvidson
samt förste byråsekreterare Lindberg, den senare som föredragande.

K G Scherman

Magnus Lindberg

364

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Utredningsenheten

1991-03-21

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGAR-
FONDERNA SAMT FJÄRDE OCH FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1990

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

1 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET ................... 1

2 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS

UTVÄRDERING............................. 2

3 FONDERNAS MEDELSTILLDELNING.............. 3

3.1 Löntagarfonderna ............................. 3

3.2 Fjärde och femte AP-fondema ..................... 4

4 BÖRSUTVECKLINGEN ........................ 6

5 FONDERNAS PLACERINGAR.................... 8

5.1 Fondernas totala tillgångar ....................... 8

5.2 Fondernas aktieplaceringar ....................... 9

5.3 Fondernas likviditet............................14

6 FONDERNAS RESULTAT....................... 16

7 ÖVERSIKTLIG ANALYS AV LÖNTAGAR-

FONDERNAS RESULTAT.......................19

7.1 Hypotetiska aktieindexportföljer 19...................19

7.2 Hypotetisk obiigationsportfölj......................21

7.3 Genomsnittlig årsavkastning.......................21

7.4 Sammanfattning ..............................24

8 ANDELAR AV AKTIEKAPITAL OCH

RÖSTETAL ................................25

9 RÖSTRÄTTS ÖVERLÅTANDE....................26

TABELLBILAGA

365

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Utredningsenheten

Magnus Lindberg

Per Magdalinski

Sten Olsson

1991-03-21

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGAR-
FONDERNA SAMT FJÄRDE OCH FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1990

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för
allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-
fondstyrelsemas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Åläggandet har
sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den
27 april 1989. Föreliggande PM har upprättats med anledning av detta åläggande.

1 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET

Enligt den proposition (prop 1983/84:50) som låg till grund för lagen om regle-
mente för allmänna pensionsfonden bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras
"med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förval-
tade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR
förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på
att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderings-
uppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande, som avsåg verksamhets-
året 1984.

De fem löntagarfondernas samt fjärde och femte AP-fondernas verksamhet
utvärderas även av riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondernas
revisorer. RFV har sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt
revision av fondernas verksamhet.

366

2 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS UTVÄRDERING

Riksförsäkringsverkets utvärdering avseende verksamhetsåret 1989 gav inte verket
anledning att framföra några särskilda anmärkningar på fondernas resultat eller
placeringar. Löntagarfondernas sammantagna resultat översteg år 1989 resultat-
kravet med drygt 2,5 miljarder kronor. Fjärde AP-fondens resultat översteg
resultatkravet med nästan 5,2 miljarder kronor.

Verket erinrade om att under 1989 hade revisionsordförandena i samtliga lönta-
garfonder enats om enhetliga redovisningsprinciper. Det kan konstateras att de
skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989 har åtgärdats under 1990.

Riksförsäkringsverket tog även upp frågan om löntagarfondernas transaktioner
med optioner. Verket konstaterade att löntagarfondstyrelsema inte har rätt att
placera medel i köp eller säljoptioner. Enligt verkets mening strider däremot inte
utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav mot APR. Ingen löntagarfondstyrel-
se har under 1990 placerat medel i standardiserade köp eller säljoptioner. Syd-
fonden (LTF I), Trefond Invest (LTF III) och Mellansvenska löntagarfonden
(LTF IV) hade under 1990 köpoptioner utställda i eget aktieinnehav.

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 11

367

FONDERNAS MEDELSTILLDELNING

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

3.1 Löntagarfonderna

Löntagarfondstyrelsema har sedan de påbörjade sin verksamhet 1984 rekvirerat
medel, s k grundkapital, hos riksförsäkringsverket. De medel som överförs till en
löntagarfondstyrelses förvaltning begränsas av en i APR angiven medelsram.
Denna medelsram uppgick första verksamhetsåret, 1984, till 400 miljoner kronor
per fond och har sedan utökats med 20 000 basbelopp årligen. År 1990 var
tillägget till medelsramen 594 miljoner kronor per fond. Enligt nuvarande
lagstiftning skall inte medelsramen utökas efter 1990. Medelsramen var vid 1990
års utgång 3 452 miljoner kronor per fond, dvs 17 260 miljoner kronor för
fondema sammantaget.

Löntagarfondernas verksamhet har finansierats med tillfällig vinstskatt och
vinstdelningsskatt samt med tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,2 procenten-
heter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Procentsatsen för uttag
av tilläggspensionsavgift är fastställd till 13,0 procent för åren 1990-1994 och
medlen inlevereras i sin helhet till l-3:e AP-fondema. Den tillfälliga vinstskatten
berörde, med vissa undantag, svenska aktiebolag som lämnade utdelning för
verksamhetsåret 1983. Lagen om vinstdelningsskatt tillämpades första gången vid
1985 års taxering. Riksdagen fattade under 1990 beslut om att upphäva lagen om
vinstdelningsskatt, som dock alltjämt tillämpas vid 1991 och tidigare års taxering-
ar.

Rekvirerade medel

Vid utgången av 1990 hade löntagarfondstyrelsema, med undantag för Mellan-
svenska löntagarfondstyrelsen (LTF IV), rekvirerat högsta möjliga belopp enligt
APR, dvs 3 452 miljoner kronor per fond. Sydfonden (LTF I) och Trefond Invest
(LTF III) rekvirerade 594 miljoner kronor, dvs hela tillägget till medelsramen
1990, i januari. Fond Väst (LTF II) rekvirerade 594 miljoner kronor i februari
och i maj rekvirerade fondstyrelsen de 174 935 kronor som återstod för att helt
fylla medelsramen. Nordfonden (LTF V) rekvirerade 200 miljoner kronor i
januari och 394 miljoner kronor i februari.

Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade 400 miljoner kronor under året,
uppdelat på 100 miljoner kronor i februari, mars, april respektive november. Vid
utgången av 1990 har därmed Mellansvenska löntagarfondstyrelsen rekvirerat
totalt 2 000 miljoner kronor och har möjlighet att rekvirera ytterligare 1 452
miljoner kronor. De medel som styrelsen inte har rekvirerat förvaltas av första-

368

tredje fondstyrelserna. Tabell Bl i tabellbilagan visar en översikt över fondstyrel- Skr. 1990/91: 164
semas rekvisitioner från 1984. Bilaga 11

Enligt nuvarande lagstiftning utökas, som nämnts, inte löntagarfondernas medels-
ram efter år 1990. Vid utgången av 1990 hade samtliga löntagarfondstyrelser,
med undantag för Mellansvenska löntagarfondstyrelsen, rekvirerat det fulla
rambeloppet. Löntagarfondstyrelsemas uppbyggnadsperiod kan därmed i princip
anses vara avslutad.

3.2 Fjärde och femte AP-fonderna

Fjärde och femte fondstyrelsernas verksamhet finansieras med medel som, efter
rekvisition hos riksförsäkringsverket, överförs från l-3:e AP-fonderna.

De medel som fjärde och femte fondstyrelserna får rekvirera begränsas enligt
26 § APR till "högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid
utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar". Denna begränsningsregel trädde i kraft den 1 juli
1988. Tidigare fattade riksdagen fortlöpande beslut om medelsramens storlek.

Är 1990 var fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar 3 576 miljoner
kronor vardera.

Rekvirerade medel

Fjärde fondstyrelsen rekvirerade 500 miljoner kronor under 1990. Sammanlagt
har fondstyrelsen rekvirerat 3 500 miljoner kronor sedan den påbörjade sin
verksamhet 1974.

Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet hösten 1989 och rekvirerade fram
till årets slut 500 miljoner kronor. Under 1990 rekvirerade fondstyrelsen 1 500
miljoner kronor. Därmed har femte fondstyrelsen rekvirerat 2 000 miljoner
kronor sedan augusti 1989. Detta innebär att drygt hälften (56 %) av medels-
ramen år 1990 har rekvirerats efter 17 månaders verksamhet. I den promemoria
som låg till grund för införandet av femte fondstyrelsen, En femte AP-fondstyrelse
(Ds 1988:2), diskuteras i vilken takt som femte fondstyrelsen bör byggas upp.
Det sägs i promemorian att "I samband med att styrelsen etableras bör ett belopp
om 500 milj kr överföras till styrelsens förvaltning, varefter återstående tillgängli-
ga medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett i fråga om fjärde fondsty-
relsen." I proposition 1987/88:167 om en femte AP-fondstyrelse sägs angående
femte fondstyrelsens uppbyggnadstakt att "Som en riktpunkt har här nämnts fjärde
fondstyrelsens uppbyggnadstakt".

369

24 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

I tablän nedan visas fjärde fondstyrelsens medelsram och rekvirerade medel under
verksamhetsperioden (miljoner kronor). Av tablån framgår att fjärde fondstyrel-
sens medelsram gradvis har utökats under perioden 1974-1990. År 1990 var me-
delsramen 3 576 miljoner kronor. Detta belopp utgör även femte fondstyrelsens
medelsram år 1990.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Är	Medelsram mkr	Rekvirerat belopp mkr
Är	Medelsram mkr	per år	ackumulerat
1974	500	300	300
1975	500	200	500
1976-	1 000	300	800
1977	1 000	200	1 000
1978	1 250	250	1 250
1979	1 250	-	1 250
1980	1 250	-	1 250
1981	1 850	150	1 400
1982	1 850	150	1 550
1983	1 850	150	1 700
1984	1 850	150	1 850
1985	2 350	-	1 850
1986	2 350	300	2 150
1987	2 350	200	2 350
1988	2 350	-	2 350
1989	3 037	650	3 000
1990	3 576	500	3 500

Fjärde fondstyrelsen har i stort sett rekvirerat medel i samma takt som medelsra-
men utökats och vid utgången av 1990 hade fondstyrelsen, som nämnts, rekvire-
rat totalt 3 500 miljoner kronor. Värdet av fjärde fondstyrelsens rekvisitioner
under 1970-talet var väsentligt högre uttryckt i dagens prisnivå. De 500 miljoner
kronor som fjärde fondstyrelsen sammanlagt rekvirerade under de två första
verksamhetsåren motsvarar i dagens penningvärde omkring 1,8 miljarder kronor.
De medel som femte fondstyrelsen sammanlagt rekvirerat motsvarar således
värdemässigt ungefär de medel som fjärde fondstyrelsen rekvirerade under de två
första verksamhetsåren. Med detta reala synsätt skulle femte fondstyrelsen kunna
rekvirera ytterligare omkring 1 miljard kronor under 1991.

370

BÖRSUTVECKLINGEN

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Under 1990 sjönk Veckans affärers totalindex med 30 procent. Totalindex steg
från årsskiftet till början på juli, då högsta kurs noterades, med cirka fem
procent. I början av augusti startade ett kursfall som innebar att vid slutet av
november hade totalindex fallit med cirka 37 procent. En viss återhämtning
skedde sedan fram till årets slut. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans
affärers totalindex under 1990.¹

Diagram 1 Veckans affärers totalindex under 1990 (29/12 1972 = 100).

Kemisk industri är den enda bransch som uppvisar ett stigande branschindex
under 1990. Förutom kemisk industri utvecklades branscherna utvecklingsbolag,
skogsindustri och handelsföretag bättre än totalindex. Detta gjorde även branschen
"övriga företag", vilken består av de företag som inte kan inordnas i någon annan

Veckans affärers totalindex, som omfattar samtliga företags aktier som är
noterade på börsens AI- och All-lista, mäter endast kursförändringar, dvs
inkluderar inte utdelningar.

371

bransch. Sämst under året utvecklades branscherna fastighets- och byggföretai
samt förvaltningsbolag. I tabell 1 nedan visas förändringarna i branschindex.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell 1 Förändringar i Veckans Affärers branschindex under 1990.

Bransch	Förändring i branschindex %	Andel av totala börsvärdet %
Verkstäder	- 30	31
Förvaltningsbolag	- 41	12
Fastighets- och
byggföretag	- 48	10
Övriga foretag	- 23	16
Kemisk industri	+ 5	12
Banker	- 30	8
Skogsindustri	- 24	8
Utvecklingsbolag	- 20	1
Handelsföretag	-26	1
Rederier	- 34	1
Totalindex	- 30	100

372

FONDERNAS PLACERINGAR

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

5.1 Fondernas totala tillgångar

Löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade tillgångar uppgick vid
utgången av 1990 till 19,2 miljarder kronor. Fjärde och femte AP-fondemas
marknadsvärde uppgick till 19,5 respektive 1,7 miljarder kronor.² Av löntagar-
fondernas samt fjärde och femte AP-fondernas sammanlagda tillgångar på drygt
40 miljarder kronor var 34 miljarder kronor, dvs 85 procent, placerade på aktie-
marknaden. De likvida placeringarna utgjorde 14 procent av fondernas samman-
lagda marknadsvärderade tillgångar vid utgången av året. Vid utgången av 1989
var motsvarande andel knappt 5 procent. I tabell 2 visas fondernas marknadsvär-
derade tillgångar som andel av det totala börsvärdet vid utgången av respektive år
för åren 1985-1990.³

Tabell 2 Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent av det totala
börsvärdet (AI och All-Iistoma) den 31/12 1990.

År	LTF I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Samtliga
1990	3,7	3,7	0,3	7,7
1989	3,1	3,2	0.1	6,4
1988	2,9	2,9		5,8
1987	2,5	2,8		5,3
1986	1,7	2,8		4,5
1985	1,0	2,8		3,8

Löntagarfondernas ökade andel av det totala börsvärdet under 1990 förklaras dels
av nytillskottet av kapital i form av rekvirerade medel dels av att fonderna
sammantaget utvecklades bättre än börsgenomsnittet.

² I tabellbilagan i tabell B3 och B4 visas fondernas bokföringsmässiga respektive
marknadsvärderade balansräkningar.

³ Femte AP-fonden påbörjade sin verksamhet under hösten 1989.

373

5.2

Fondernas aktieplaceringar

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Strategiska portfolien

Av avgörande betydelse för fondernas avkastning är utvecklingen av den s k strate-
giska portföljen, vilken består av fondernas största enskilda aktieplaceringar.

Den strategiska portföljens avkastning beror i sin tur på den sammantagna
effekten av kursutvecklingen för varje enskilt företag i portföljen. För att något
belysa fondernas strategiska portföljer kan det därför vara av intresse att studera
fondernas koncentration, dvs de olika fondernas största placeringar på aktiemark-
naden vid utgången av 1990 i förhållande till de totala marknadsvärderade
tillgångarna. Fondernas koncentration framgår av tabell 3. I tabell B5-B11 i ta-
bellbilagan redovisas varje fonds 20 största placeringar.

Tabell 3 Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till
de totala marknadsvärderade tillgångarna 31/12 1990. Procent.

	LTF I	n	in	IV	V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
Tjugo största	74,6	62,7	65,8	57,1	63,1	77,1	69,1
Tio största	56,4	41,4	46,3	39,8	42,8	61,2	53,9
Fem största	36,8	27,2	28,6	27,4	28,1	41,6	34,5
Största	11,1	7,5	6,7	8,8	8,5	15,2	10,6

Av löntagarfonderna hade Sydfonden (LTF I) den högsta koncentrationen i
aktieinnehavet. Samtliga löntagarfonder hade dock en lägre koncentration än
fjärde AP-fonden. Femte AP-fonden hade en högre koncentration i aktieinnehavet
än löntagarfonderna, med undantag för Sydfonden.

De andelar som de tjugo respektive tio största placeringarna utgör av de totala
tillgångarna har, jämfört med 1989, minskat för samtliga löntagarfonder. Denna
minskning beror till stor del på att samtliga löntagarfonder har ökat sina likvida
tillgångar.

Stabiliteten bland de största placeringarna ger en bild av långsiktigheten i fondens
placeringspolicy. Ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan
erhållas genom att jämföra hur många av de 20, 10 och 5 största placeringarna ett
år som året före fanns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna. Nedan
ges en sammanställning av en sådan jämförelse för åren 1987-1990.

374

	LTF I	II	III	IV	V	4:e AP- fonden
20 största
1990-89	18	15	15	15	16	17
1989-88	15	14	14	14	15	16
1988-87	15	16	14	15	16	18
10 största
1990-89	8	6	7	8	7	8
1989-88	7	6	7	8	7	10
1988-87	9	8	5	8	8	9
5 största
1990-89	4	3	3	4	4	3
1989-88	3	1	2	3	2	4
1988-87	4	3	5	4	4	4

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 11

Ingen av fondema uppvisar några större förändringar under 1990. Förändringarna
för löntagarfonderna var under 1990 i nivå med, eller i vissa fall mindre än.
förändringarna under 1989. Femte fondstyrelsen redovisas inte, med anledning av
fondstyrelsens korta verksamhetsperiod.

Branschfördelning av löntagarfondernas aktieinnehav

Fördelningen av löntagarfondernas enskilda placeringar är avgörande för aktie-
portföljernas avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna uppnå en
avkastning som motsvarar den genomsnittliga avkastningen på börsen genom att
fördela fondens aktieinnehav på alla börsföretag i proportion till respektive
företags andel av börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar
löntagarfondstyrelsema sitt aktieinnehav till ett begränsat antal företag. Detta
medför att fondernas avkastning kan förväntas avvika från den genomsnittliga
avkastningen på börsen. En grov bild av löntagarfondernas koncentration av
aktieinnehavet erhålles genom att studera fördelningen mellan olika branscher.
Branschfördelningen av löntagarfondernas aktieinnehav (AI och All-listan) vid
utgången av år 1990 framgår av tabell 4.

375

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 11

Tabell 4 Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden) den 31/12 1990 fördelat efter
bransch och uttryckt i procent av det totala aktieinnehavet.

	LTF I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Branschtor- delning pä Stockholms fondbörs'
Verkstäder	35	38	33	24	29	33	39	26	31
Kemi	19	11	2	3	12	10	25	24	12
Skog	14	16	7	15	20	14	7	10	8
Fastighets- o Bygg	6	10	10	13	14	10	-	8	10
Handel	0	2	8	5	4	4	1	0	1
Utveckling	0	1	6	1	0	2	0	0	1
Förvaltning	9	2	10	20	2	8	1	20	12
Banker	7	7	11	7	9	8	2	0	8
Rederier	0	1	0	4	0	1	0	0	1
Övriga	10	12	13	8	10	10	18	12	16
SUMMA	100	100	100	100	100	100	100	100	100

1 Veckans Affärers branschindex (AI och All-listan).

Branschfördelningen varierar mellan respektive fonder och avviker i olika grad
från branschfördelningen på Stockholms fondbörs. Av tabellen framgår emellertid
att branschfördelningen för löntagarfonderna sammantaget överensstämmer
relativt väl med branschfördelningen på Stockholms fondbörs. Fjärde AP-fonden
har en, i jämförelse med börsen, större andel verkstads- och kemiföretag och en
mindre andel förvaltningsbolag. Femte AP-fonden har, jämfört med börsen, en
större andel kemiföretag och förvaltningsbolag samt en mindre andel banker.

I tabell 5 visas förändringen, uttryckt i procentenheter, av löntagarfondernas
aktieinnehav i olika branscher mellan utgången av 1989 och utgången av 1990.
Den högra kolumnen, dvs förändring av branschfördelningen på Stockholms
fondbörs, visar storleken på branschförändringar till följd av värdeförändringar i
den totala aktiestocken för olika branscher mellan de två tidpunkterna.

376

Skr. 1990/91:164

Tabell 5

Bilaga 11

Förändring av branschfördelning i löntagarfondernas marknadsvärderade aktie-
portföljer mellan 31/12 1989 och 31/12 1990 uttryckt i procentenheter.

	LTF I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	Förändring av bransch- fördelningen på Stockholms fondbörs¹
Verkstäder	1	8	-1	-4	3	3	-3	-1
Kemi	6	2	2	1	4	3	3	2
Skog	1	1	1	-2	3	1	1	1
Fastighets- o Bygg	-5	-5	-3	0	-1	-4	-4	-3
Handel	0	-1	1	0	-1	0	0	0
Utveckling	-1	0	-3	0	0	-1	-2	-1
Förvaltning	-3	-3	4	0	-6	-1	-1	-2
Banker	-1	0	2	1	0	0	0	-1
Rederier	0	1	0	0	0	1	0	0
Övriga	2	-3	-3	0	-2	-2	6	5

1 Veckans Affärers branschindex (AI och All-listan).

För löntagarfonderna sammantaget och fjärde AP-fonden ligger förändringarna
relativt nära förändringarna på Stockholms fondbörs. Det kan noteras att "övriga"
företags andel av det totala börsvärdet ökade i samband med att Procordia
(övriga) köpte upp Pharmacia (kemi) under 1990. Detta påverkade också bransch-
fördelningen för fjärde AP-fonden. Förändringarna i femte AP-fondens bransch-
fördelning redovisas inte på grund av fondstyrelsens korta verksamhetsperiod.

Fondernas omsättning

Av specialmotiveringen till 34 § APR framgår bland annat "För att understryka
att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av
spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav
bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktie-
post redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försälj-
ning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt inne-
hav." Någon gräns för omsättningens storlek anges inte i APR.

377

För att få en uppfattning om fondernas omsättning av värdepapper jämtört med
omsättningen av de aktier som noterats på AI- och All-listorna har omsättnings-
kvoter beräknats för löntagarfondernas portföljer. Som utgångspunkt för en
jämförelse tas omsättningen på Stockholms fondbörs. En omsättningskvot har
beräknats som kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet i slutet
av året. Denna kvot uppgick år 1990 till 0,18.

Omsättningskvoter för fondema har beräknats på följande sätt. Summan av
fondernas köp och försäljningar under året har minskats med under året rekvirerat
belopp. Den erhållna summan har halverats för att få jämförbarhet med börsens
kvot där varje avslut består av ett köp och en motsvarande försäljning. Därefter
har summan relaterats till fondernas marknadsvärderade tillgångar vid utgången
av året.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Fondernas omsättningskvoter de tre senaste åren framgår av nedanstående
uppställning.

	LTF I	n	m	IV	V	I-V	4:e AP- 5:e AP- Börsens
	LTF I	n	m	IV	V	I-V	fonden	fonden	oms kvot
1990	0,05	0,14	0,15	0,13	0,08	0,11	0,13	0	0,18
1989	0,12	0,14	0,31	0,21	0,13	0,17	0,10		0,15
1988	0,22	0,16	0,34	0,22	0,18	0,22	0,12	-	0,19

Löntagarfonderna uppvisade 1990, med undantag för Fond Väst (LTF II), en
betydligt lägre omsättningskvot jämfört med 1989. Femte AP-fonden befinner sig
i ett uppbyggnadsskede och har under 1990 i stort sett endast köpt aktier för
rekvirerade medel. Detta gör att deras omsättningskvot, enligt vår beräkningsme-
tod, var noll år 1990. Samtliga fonder hade under 1990 en lägre omsättningskvot
än börsen.

Onoterade företag

Onoterade aktier utgör en förhållandevis liten del av fondernas aktieinnehav. Det
kan dock vara av intresse att redovisa fondernas placeringar i onoterade företag
eftersom marknadsvärdet på dessa placeringar, till skillnad från marknadsvärdet
på noterade aktier, inte fluktuerar. Detta beror på att onoterade aktier värderas till
anskaffningsvärdet i fondernas marknadsvärderade balansräkning. Engagemang i
onoterade aktier medför därmed att svängningarna i fondernas reala resultat blir
mindre.

378

I tablån nedan visas fondernas engagemang i onoterade företag, inklusive årets Skr. 1990/91: 164
kapitaltillskott, vid utgången av 1990. (Anskaffningsvärden, miljoner kronor.) Bilaga 11

LTF I	n	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
28,8	252,6	60,0	159,0	182,1	682,5	784,7	0

Löntagarfondernas sammanlagda engagemang i onoterade företag ökade under
1990 med 149 miljoner kronor. Fond Väst (LTF II) och Nordfonden (LTF V)
ökade sina engagemang med sammantaget 194 miljoner kronor medan övriga
löntagarfonder minskade sina engagemang med sammanlagt 45 miljoner kronor.
Femte AP-fonden hade vid utgången av 1990 inte investerat något kapital i
onoterade företag.

Ett ytterligare mått visas i följande tablå där de enskilda fondernas totala engage-
mang i onoterade företag ställs i relation till fondernas totala marknadsvärderade
tillgångar den 31/12 1990.

LTF						4:e AP-	5:e AP-
I	n	in	IV	V	I-V	fonden	fonden
0,7 %	6,2 %	1,5 %	5,8 %	4,3 %	3,6 %	4,0 %	0

Ovanstående tablå visar att sett i relation till tillgångarna var löntagarfondernas
sammanlagda engagemang i onoterade företag nästan lika stort som fjärde
AP-fondens.

5.3 Fondernas likviditet

Fonderna skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina tillgångar på aktiemark-
naden. Av 39 § APR framgår dock att fondema kan placera medel hos bank eller
i värdepapper med hög likviditet "om det behövs för en tillfredsställande betal-
ningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning".

379

Fondernas genomsnittliga likviditet (månadsmått) under de tre senaste åren
framgår av följande tablå⁴ (miljoner kronor):

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 11

År	LTF I	n	in	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
1990	756	578	669	151	735	2 889	1 478	317
1989	514	390	176	114	167	1 361	1 551	-
1988	251	360	55	229	116	1 011	1 515	-

Börsutvecklingen under 1990 medförde att placeringar i likvida medel var ett sätt
för fondema att höja den totala avkastningen på förvaltade medel under året.
Samtliga löntagarfonder hade en högre genomsnittlig likviditet under 1990 än
under 1989. Sammantaget mer än fördubblade löntagarfonderna den genomsnittli-
ga likviditeten under 1990 jämfört med 1989.

Den genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade
tillgångarna vid årets slut motsvarade, for respektive fond, följande procentsats:

År	LTF												4:e AP-	5:e AP-
	I		n		III		IV		V		I-V		fonden	fonden
1990	18,6	%	14,1	%	16,6	%	5,5	%	17,4	%	15,1	%	7,6 %	18,9 %
1989	10,9	%	7,5	%	3,6	%	3,1	%	3,2	%	5,8	%	6,6 %	-
1988	7,5	%	9,3	%	1,5	%	7,9	%	3,1	%	5,8	%	8,7 %	■

Av löntagarfonderna hade Sydfonden (LTF I) den högsta genomsnittliga likvidite-
ten och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) den lägsta under 1990. Mellan-
svenska löntagarfonden har dock 1 452 miljoner kronor i outnyttjade disponibla
medel. Femte AP-fonden hade, sett i relation till de marknadsvärderade tillgång-
arna, den högsta genomsnittliga likviditeten av samtliga fonder.

⁴ Mellansvenska löntagarfondens outnyttjade disponibla medel, 1 452 miljoner
kronor, har inte inräknats.

380

FONDERNAS RESULTAT

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 11

Fondernas bokföringsmässiga och reala resultaträkningar visas i tabell 6 och, i
större detalj, i tabellbilagans tabell B2.

På de medel som löntagarfondstyrelsema samt tjärde och femte fondstyrelserna
rekvirerar ställs ett långsiktigt realt resultatkrav. Detta utgörs dels av avsättning
för bevarande av köpkraften på rekvirerade medel, dels av en årlig överföring till
l-3:e AP-fondéma motsvarande 3 procent av inflationsuppräknat grundkapital.

Löntagarfondernas sammanlagda bokföringsmässiga resultat var, efter överföring
till 1-3:e AP-fondema, 1 232 miljoner kronor år 1990. Motsvarande resultat för
fjärde och femte AP-fondema var 1 990 miljoner kronor respektive 16 miljoner
kronor. Av löntagarfonderna hade Trefond Invest (LTF III) det högsta bokfö-
ringsmässiga resultatet och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) det lägsta.
Intäkter genom aktieutdelningar och räntebärande placeringar har, jämfört med
1989, ökat i betydelse för löntagarfondernas sammantagna resultat, medan
reavinstnettot blev något lägre 1990 än 1989. Fjärde AP-fonden uppvisade ett
nästan dubbelt så stort reavinstnetto 1990 som 1989. I det långsiktiga perspektivet
är dock det bokföringsmässiga resultatet, som påverkas av försäljningar av
aktieposter, av mindre intresse. Det reala resultatet ger en mer rättvisande bild av
fondernas resultat.

I den reala resultaträkningen korrigeras det bokföringsmässiga resultatet för
värdeförändringen i dold reserv (ej realiserade vinster/förluster) och för avsätt-
ning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (inflationen under året). Efter
avdrag för den årliga överföringen till l-3:e AP-fondema erhålles ett överskott/
underskott i förhållande till resultatkrav.

381

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell 6 Fondernas resultaträkningar 1990 (miljoner kronor).

	Löntagarfond		III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Samtliga
	I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Samtliga
Aktieutdelningar, räntenetto och övriga intäkter	212,5	196,6	250,4	112,9	201,0	973,4	651,6	58,3	1683.3
Förvaltningskostnader och avskrivningar	-7,5	-8,3	-9,6	• -8,2	-6,4	-40,0	-11,3	-5,6	-56,9
Reavinstnetto	102,4	221,2	292,6	115,8	262,2	994,2	1559,7	4.3	2558,2
Nedskrivning av aktier och fordringar	-15,0	0	-51,1	-20,0	0	-86,1	-14,5	0	-100,6
Avsättning riskreserv	-8,0	-15,0	0	0	0	-23,0	0	0	-23,0
Bokföringsmässigt resultat före över- föring till 1-3 :e AP-fondema	284,4	394,6	482,2	200,5	456,8	1818,4	2185,5	57,1	4061,0
Avsättning för be- varande av grund- kapitalets köpkraft	-409,4	-405,4	-409,5	-225,2	406,2	-1855,7	-638,2	-103,3	-2597,2
Förändring av orealiserade vinster/förluster	-1378,3	-1988,6	-1878,8	-1339,0	-1879,4	-8464,1	-6638,4	-387,6	-15490,1
Realt resultat	-1503,4	-1999,4	-1806,1	-1363,7	-1828,8	-8501,4	-5091,1	-433,8	-14026,3
Överföring till l-3:e AP-fonderna	-129,8	-127,1	-130,1	-72,0	-127,9	-586,8	-195,8	-41,0	-823,6
Arets reala resultat efter överföring till l-3:e AP-fondema	-1633,2	-2126,5	-1936,2	-1435,7	-1956,7	-9088,2	-5286,9	-474,8	-14849,9

Den negativa utvecklingen på börsen under 1990 återspeglar sig i fondernas reala
resultat. Fond Väst (LTF II) hade det mest negativa reala resultatet bland lönta-
garfonderna och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) det minst negativa.
Löntagarfondernas sammanlagda reala resultat var cirka -9,1 miljarder kronor,
trots att de sammantaget utvecklades bättre än börsgenomsnittet under 1990 (se

382

kapitel 7). Fjärde AP-fondens reala resultat var cirka -5,3 miljarder kronor jch Skr. 1990/91: 164
femte AP-fondens cirka -0,5 miljarder kronor. Bilaga 11

Det reala resultatet påverkas i stor utsträckning av den orealiserade värdeföränd-
ringen på aktieinnehavet och följer sålunda börsutvecklingen. Under senare år har
börsutvecklingen varit såväl starkt positiv som starkt negativ. Därför bör fonder-
nas reala utveckling ses i ett längre tidsperspektiv. I tablån nedan visas löntagar-
fondernas ackumulerade överskott/underskott i förhållande till resultatkrav, dvs
ackumulerade reala resultat efter överföring till l-3:e AP-fonderna, för perioderna
1984-1989 och 1984-1990.⁵

	LTF
	I	II	III	IV	V	I-V
1984-1989	1 212,2	1 750,8	1 452,4	1 518,0	1 724,6	7 658,0
1984-1990	-420,8	-375,4	-483,8	82,3	-232.1	-1 430,2

Ett ackumulerat realt överskott/underskott i förhållande till resultatkrav omkring
noll innebär en realutveckiing om tre procent, dvs en utveckling i takt med
inflationen och kravet om överföring till 1-3 :e AP-fondema.

Löntagarfondernas reala resultat 1990 medför att de, med undantag för Mellan-
svenska löntagarfonden (LTF IV), uppvisar ackumulerade underskott i förhållande
till resultatkrav för perioden 1984-1990. Mellansvenska löntagarfondens ackumu-
lerade reala överskott var 82 miljoner kronor vid 1990 års utgång. Sammantaget
är löntagarfondernas ackumulerade underskott i förhållande till resultatkrav cirka
-1,4 miljarder kronor för perioden 1984-1990.

Uppgifterna i tablån visar vilken betydelse kraftiga svängningar i börsutveckling-
en kan ha för fondernas utveckling. Medan börsutvecklingen 1989 ledde till ett
stort positivt resultat hade den kraftigt negativa utvecklingen 1990 den motsatta
effekten.

Fjärde AP-fonden, som har en längre verksamhetsperiod, hade ett ackumulerat
överskott i förhållande till resultatkrav på cirka 12,3 miljarder kronor vid 1990
års utgång. Femte AP-fondens ackumulerade underskott var vid utgången av
1990, efter ungefär ett och ett halvt års verksamhet, cirka -0,5 miljarder kronor.

⁵ I tabell B4 i tabellbilagan visas fondernas reala balansräkningar.

383

ÖVERSIKTLIG ANALYS AV LÖNTAGARFONDERNAS

RESULTAT

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

I detta kapitel belyses resultaten av löntagarfondstyrelsemas förvaltning av
fondmedel utifrån tre utgångspunkter. Först relateras fondernas faktiska förmö-
genheter till hypotetiska aktieindexportföljer. Dessa hypotetiska aktieportföljer
visar vilken förmögenhet respektive löntagarfondstyrelse skulle ha haft om
fondens avkastning hade följt börsgenomsnittet. Därnäst jämförs fondernas
sammantagna faktiska förmögenhet med förmögenheten för en hypotetisk obliga-
tionsportfölj. Slutligen redovisas löntagarfondernas procentuella genomsnittliga
årsavkastning per förvaltad krona. De redovisade årsavkastningarna avser dels
enskilda år, dels hela perioden 1984-1990. Dessa årsavkastningar jämförs också
med den genomsnittliga årsavkastningen på de hypotetiska aktieindexportföljerna.

7.1 Hypotetiska aktieindexportföljer

Hypotetiska aktieportföljer har framräknats utifrån antagandet att de medel som
löntagarfonderna rekvirerat omedelbart har placerats i aktier. Dessa aktier
förmodas ha följt börsens genomsnittliga utveckling, vilken mäts med hjälp av en
indexserie från Findata.⁶ Denna indexserie tar hänsyn till såväl värdeförändringar
som utdelningar. I beräkningarna är löntagarfondernas överföringar till l-3:e
AP-fondema beaktade. Hänsyn har också tagits till kostnader för courtage,
omsättningsskatt och förvaltning.

I tabell 7 visas löntagarfondernas värdetillväxt, uttryckt som skillnaden mellan det
reala fondkapitalet vid utgången av 1990 och totalt rekvirerat kapital. Därefter
anges förmögenhetema för de hypotetiska indexportföljema och värdetillväxten på
dessa. Slutligen redovisas skillnaderna mellan löntagarfondernas värdetillväxt och
värdeökningen för respektive fonds indexportfölj sett över verksamhetsperioden
1984-1990.

Nordfonden (LTF V) uppvisar en värdetillväxt som är nästan 100 miljoner kronor
större än indexportföljens värdeökning. Övriga fonders värdetillväxt understiger
respektive indexportföljs värdeökning. Av dessa uppvisar Trefond Invest
(LTF III) den största avvikelsen.

Findatas avkastningsindex.

384

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell 7 Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypotetiska aktieindexportföljer
beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod, 1984-1990 (miljoner kronor).

		Löntagarfond I	II	III	IV	V	I-V
1.	Grundkapital¹	3 452,0	3 452,0	3 452,0	2 000,0	3 452,0	15 808,0
2.	Fondernas för- mögenhet²	3 916,6	3 947,9	3 854,9	2 625,5	4 091,2	18 436,0
3.	Fondernas värde- tillväxt 1984-1990 (2.-1.)	464,6	495,9	402,9	625,5	639,2	2 628,0
4.	Indexportfölj³	4 001,1	4 011,3	4 064,7	2 70?,l	3 933,4	18 778,6
5.	Värdeökning för indexportfölj 1984-1990 (4.-1.)	549,1	559,3	612,7	708,1	541,4	2 970,6
6.	Skillnad mellan löntagarfonder- nas och index- portfölj emas värdeökning 1984-1990 (3.-5.)	-84,5	-63,4	-209,8	-82,6	97,8	-342,6
	1984-1989	-763,2	-175,3	-619,7	13,3	-211,0	-1 755,9

1 Totalt rekvirerat belopp 1984-1990. (Se tabell Bl i tabellbilagan.)

2 Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder, dvs realt fondkapital. (Se tabell B4 i tabellbilagan.)

3 Indexportföljema har beräknats på följande sätt: De medel som rekvirerats åren 1984-1990 har antagits
omedelbart placeras i aktier. Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Findatas
avkastningsindex, som inkluderar aktieutdelningar). Hänsyn har tagits till fondernas överföringar till l-3:e
AP-fondema, samt till kostnader för courtage, omsättningsskatt och förvaltning.

För att möjliggöra en jämförelse visas i tabell 7 även skillnaderna mellan lönta-
garfondernas värdetillväxt och värdeökningen för respektive fonds indexportfölj
för perioden 1984-1989. Det framgår att vid utgången av år 1989 var de fem
löntagarfondernas sammantagna värdetillväxt nästan 1,8 miljarder kronor mindre
än den sammantagna hypotetiska indexportföljens värdeökning. Vid 1990 års
utgång hade denna skillnad krympt till drygt 340 miljoner kronor.

Det har varit ett genomgående mönster under fondernas verksamhetsperiod att
under år då den allmänna börsutvecklingen varit negativ, så har fondema utveck-

385

25 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

lats mindre negativt än börsgenomsnittet. Pä motsvarande sätt har fonderna inte
utvecklats lika positivt som den genomsnittliga börsutvecklingen under de är som
den allmänna börsutvecklingen varit positiv. Detta sammanhänger bland annat
med att fondernas placeringar till en del utgörs av räntebärande tillgångar och
onoterade aktier.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

7.2 Hypotetisk obligationsportfölj

En hypotetisk obligationsportfölj har framräknats utifrån antagandet att samma
dag som en löntagarfond rekvirerat medel har hela beloppet investerats i räntebä-
rande tillgångar. Avkastningen på de räntebärande placeringarna antages ha följt
den genomsnittliga avkastningen på räntebärande placeringar inom 1 -3:e AP-fond-
ema, då hänsyn tas till såväl periodiserad ränta som värdeförändringar.’ Vid
beräkning av obligationsportfoljen har även hänsyn tagits till tidpunkter för
löntagarfondernas överföringar till l-3:e AP-fondema.

Löntagarfondernas sammanlagda reala förmögenhet uppgick vid utgången av 1990
till drygt 18,4 miljarder kronor (se tabell 7, rad 2). Den framräknade hypotetiska
obligationsportfoljen visar att vid en ensidig satsning på räntebärande placeringar
skulle löntagarfondernas förmögenhet vid denna tidpunkt varit omkring 3 miljar-
der kronor större. Vid utgången av 1989 var situationen den motsatta. Fondernas
sammantagna faktiska förmögenhet översteg då obligationsportföljens värde med
cirka 6,1 miljarder kronor. Förändringen mellan de två åren förklaras till stor del
av att utvecklingen på aktiebörsen under 1990 var ogynnsam samtidigt som
avkastningen, inklusive värdeförändring, på räntebärande placeringar inom l-3:e
AP-fondema ökade från 6,1 procent år 1989 till 14,5 procent år 1990.

7.3 Genomsnittlig årsavkastning

I detta avsnitt belyses löntagarfondstyrelsemas förvaltning utifrån deras genom-
snittliga avkastning per förvaltad krona. Den genomsnittliga årsavkastningen för
en fond återspeglar dels avkastningen på fondens placeringar, dels fondens val av
rekvisitionstidpunkter och rekvisitionsbelopp. Avkastningen uttrycks som en
årsräntesats, vilket gör att löntagarfondernas förräntning kan jämföras med t ex
bank- och obligationsränta.

I beräkningarna inkluderas såväl realiserade som orealiserade vinster. Hänsyn har
tagits till tidpunkter för rekvisitioner av grundkapital och överföringar till l-3:e
AP-fondema.

⁷ Uppgifter om avkastningens storlek har hämtats från SPP för år 1984 och från
l-3:e AP-fonderna för åren 1985-1990.

386

En motsvarande genomsnittlig årsavkastning har även beräknats för de hypo-
tetiska aktieindexportföljer som redovisas i avsnitt 7.1. Dessa indexportföljer är
uppbyggda enligt det rekvisitionsmönster som respektive fond har haft, vilket
innebär att rekvisitionsmönstret inte påverkar en jämförelse mellan avkastningen
på fondernas placeringar och den genomsnittliga avkastningen på börsen.

Genomsnittlig årsavkastning under enskilda år

I tablån nedan visas löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning på förvaltade
medel och genomsnittlig årsavkastning för respektive fonds hypotetiska aktiein-
dexportfölj under 1990 (procent). Årsavkastningen för en fonds indexportfölj
visar den årsavkastning som fonden hade haft om förvaltade medel hade följt den
genomsnittliga kursutvecklingen på börsen under året.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

	LTF I	II	III	IV	V
Fondens årsavkastning %	-21,1	-28,3	-25,7	-30,6	-25,3
Indexportföljens års-
avkastning 1990 %	-27,5	-29,6	-27,2	-27,8	-29,7

Sydfonden (LTF I) hade den minst negativa förräntningen på förvaltade medel
under 1990 och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) den mest negativa. Av
tablån framgår också att med undantag för Mellansvenska löntagarfonden
(LTF IV) utvecklades löntagarfonderna bättre under 1990 än sina respektive
indexportföljer. Det innebär att då hänsyn tagits till fondernas rekvisitioner under
året hade de enskilda löntagarfonderna, med undantag för Mellansvenska lönta-
garfonden, en avkastning överstigande börsgenomsnittet på sina placeringar under
1990. Även sammantaget utvecklades löntagarfonderna bättre under 1990 än den
sammantagna hypotetiska indexportföljen.

387

Genomsnittlig årsavkastning under hela verksamhetsperioden

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

I sammanställningen nedan visas löntagarfondernas genomsnittliga ärsavkastning
under perioden 1984-1990 (procent).

	LTF I	II	III	IV	V	I-V
Fondens års- avkastning %	7,1	7,4	6,6	9,4	8,4	7,7
Indexport- följens års- avkastning %	7,7	7,8	9,2	10,5	7,7	8,5

Trefond Invest (LTF III) uppvisar den lägsta genomsnittliga årsavkastningen
under perioden och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) den högsta. Denna
genomsnittliga årsavkastning speglar, som nämnts, såväl avkastningen på fondens
placeringar som fondens rekvisitionsmönster under verksamhetsperioden.

Det kan vara av intresse att behandla rekvisitionsmönstret och avkastningen på
gjorda placeringar var för sig. De hypotetiska aktieindexportföljerna ger en bild
av rekvisitionsmönstrets betydelse. Den genomsnittliga årsavkastningen under
perioden 1984-1990 för fondernas hypotetiska indexportföljer visas i tablån ovan.
Eftersom antagandet bakom dessa hypotetiska portföljer är att de medel som en
fondstyrelse rekvirerar därefter följer den genomsnittliga börsutvecklingen,
förklaras skillnaderna i årsavkastning mellan fondernas hypotetiska indexportfölj-
erna helt av att fondernas rekvisitionsmönster skiljer sig åt. Mellansvenska
löntagarfondens hypotetiska aktieindexportfölj uppvisar den högsta genomsnittliga
årsavkastningen under perioden. Detta betyder att sett utifrån den allmänna
börsutvecklingen under perioden 1984-1990 har Mellansvenska löntagarfondsty-
relsen valt ett, i jämförelse med övriga löntagarfondstyreiser, mer gynnsamt
rekvisitionsmönster.

Årsavkastningarna för de hypotetiska indexportföljerna kan sedan jämföras med
respektive fonds årsavkastning. På så sätt kan, utan att rekvisitionsmönstret
påverkar en jämförelse, avkastningen på fondernas placeringar jämföras.med den
genomsnittliga börsavkastningen.

En sådan jämförelse visar att av löntagarfonderna är det endast Nordfonden
(LTF V) som har en årsavkastning som överstiger indexportföljens. Detta innebär
att givet fondernas rekvisitionsmönster har Nordfonden haft den högsta avkast-

388

ningen av löntagarfonderna på gjorda placeringar, sett över hela verksamhetspe- Skr. 1990/91: 164
rioden. Bilaga 11

Av ovanstående framgår att Mellansvenska löntagarfondstyrelsen (LTF IV) har
valt ett rekvisitionsmönster som varit, i jämförelse med övriga löntagarfondstyrel-
sers, bättre anpassat till den allmänna börsutvecklingen under verksamhetsperio-
den. Samtidigt visar det sig att givet det rekvisitionsmönster respektive fondsty-
relse valt, så har, sett över hela verksamhetsperioden, Nordfonden (LTF V) haft
den högsta avkastningen av löntagarfonderna på placerade medel. Ser man till
både rekvisitionsmönstret och avkastningen på gjorda placeringar under verksam-
hetsperioden har Mellansvenska löntagarfonden den högsta genomsnittliga årsav-
kastningen av löntagarfonderna.

Börsutvecklingen under 1990 gjorde att de fem löntagarfondernas sammantagna
genomsnittliga årsavkastning för perioden 1984-1990, blev 7,7 procent. Motsvar-
ande avkastning för perioden 1984-1989 var 23,4 procent.

7.4 Sammanfattning

Börskurserna på Stockholms fondbörs sjönk med i genomsnitt 30 procent under
1990. I fjärde fondstyrelsens årsredovisning konstateras att detta gör 1990 till ett
av de sämsta åren någonsin på den svenska aktiemarknaden.

Den negativa börsutvecklingen under 1990 gör att tillväxten av löntagarfondkapi-
talet, sett över löntagarfondernas hela verksamhetsperiod, understiger den genom-
snittliga värdeökningen på räntebärande placeringar inom l-3:e AP-fonderna.
Under 1990 översteg dock de fem löntagarfondernas sammantagna avkastning den
genomsnittliga avkastningen på börsnoterade aktier.

389

ANDELAR AV AKTIEKAPITAL OCH RÖSTETAL

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Innehav av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs,
dvs förutom onoterade även bolag pä OTC-listan, väntelistan samt "övriga
officiella noteringar", begränsas inte i APR. Om en fond har flera aktier i ett icke
börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i lagen och bolaget
därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja överskjutande aktier. Enligt
special motivering till 37 § APR i prop 1983/48:50 tar reglerna "sikte på situatio-
nen vid förvärvet".

Däremot begränsas fondernas aktieinnehav i ett och samma börsnoterade företag
(dvs AI- och AII-listoma) i 37 § APR. Utformningen av begränsningsregeln
innebär att det sammanlagda röstetalet för hela allmänna pensionsfonden inte får
uppgå till 50 procent av det sammanlagda röstetalet i börsnoterade aktiebolag. I
samband med införandet av en femte AP-fond ändrades 37 § och en löntagarfond-
styrelse får fr o m 1 juli 1988 inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrera-
de aktier i ett aktiebolag att röstetalet uppgår till 6 procent eller mer av röstetalet
för samtliga aktier i bolaget (tidigare 8 procent). I det fall en löntagarfondstyrel-
ses aktieinnehav i ett börsnoterat bolag den 1 juli 1988 överstiger 6 procent men
inte uppgår till 8 procent av det sammanlagda röstetalet i bolaget får löntagar-
fondstyrelsen enligt prop 1987/88:167 "även i fortsättningen inneha högst samma
andel av aktierna i bolaget".

På sikt skall dock, enligt propositionen, de fondstyrelser som vid tidpunkten för
regelförändringen hade ett aktieinnehav där röstetalet uppgick till 6 procent eller
mer eftersträva "att deras aktieinnehav kommer att rymmas inom de gränser som
nu föreslås". Det kan konstateras att Trefond Invest (LTF III) och Mellansvenska
löntagarfonden (LTF IV) vid utgången av 1990 har sådana äldre aktieposter som
överstiger nu gällande gränser för de enskilda fondstyrelserna.

För fjärde och femte fondstyrelserna är motsvarande begränsning högst 10
procent av röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag.

Inget överskridande av begränsningsregel i 37 § APR har konstaterats vid 1990
års bokslutsdatum. I det fall en fondstyrelse, vid utgången av 1990, hade röstan-
delar som översteg den i lagen angivna gränsen var anledningen antingen att
företaget vid köptillfället inte var inregistrerat vid Stockholms fondbörs eller att
förvärvet av aktierna skedde före 1/7 1988.

390

RÖSTRÄTTSÖVERLÅTANDE

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

En löntagarfondstyrelse ska enligt 38 § APR "på begäran av en lokal facklig
organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller, om
bolaget ingår som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag överlåta åt
organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av aktiernas
röstetal”.

Tabellen nedan visar löntagarfondstyrelsemas rösträttsöverlåtelser vid ordinarie
bolagsstämmor under 1990. I tabellen visas också antalet bolag med facklig
representation, dvs rösträttsöverlåtelse har varit möjlig, där ordinarie bolags-
stämma har avhållits under 1990.

Tabell 8 Rösträttsöverlåtelser under 1990 vid bolag där överlåtelse varit
möjlig.

Löntagarfond
	I	II	III	IV	V
Antal bolag där rösträttsöverlå- telse har skett vid ordinarie bolagsstämma	27	49	39	41	30
Antal bolag med lokal facklig or- ganisation där ordinarie bolags- stämma avhållits under 1990	29	50	40	57	31

Av tabellen framgår att, med undantag för Mellansvenska löntagarfondstyrelsen
(LTF IV), är det ett fåtal bolag där lokal facklig organisation inte har begärt
rösträttsöverlåtelse hos respektive fondstyrelse under 1990.

Andelen bolag med lokal facklig organisation där rösträttsöverlåtelse har skett
under de tre senaste åren framgår av följande uppställning.

391

Är	Löntagarfond
Är	I	n	III	IV	V	I-V
1990	93 %	98 %	98 %	72 %	97 %	86 %
1989	93 %	98 %	90 %	75 %*	100 %	95 %
1988	27 %	83 %	41 %	74 %	94 %	62 %

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

* Reviderad uppgift

Det kan konstateras att andelen rösträttsöverlåtelser under 1990 översteg 90
procent för löntagarfondstyrelsema, med undantag för Mellansvenska löntagar-
fondstyrelsen (LTF IV). Mellansvenska löntagartöndstyrelsen har under de två
senaste åren haft en lägre andel än övriga löntagarfondstyrelser.

392

TABELLBILAGA

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

26 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164

u. in *

Lj + <

o o

s§

co cq

O O
O O
lD Q
co to

Tabell Bl Löntagarfondernas samt 4:e och 5:e AP-fondernas rekvirerade grundkapital 1984-1990. Miljoner kronor.

q <□ cd q co' cd r-‘ cq' cd'
cq co o r* id cq r*» oo cq

«- «- cq cq cq cq cq

q	O	q	q	O	O	O
	co'	T-'		co'	oo'	■'t
O			O	V—	ID	cd
co	cq	LD	CD	LD	LD	ID

o
cq'
ld

O o		q	T-	O	O	O
00	CO	T—'		cd'	co'	■e
o				r—	ID	cd
CO	cq	ID	co	ID	ID	lD

cq q o_ o o q q
»-' cd' cq' cd' co rt
CD LD rf cq cq ld cd ld ld ld

	q	q	<-	q °.	O_
00	co'			cd' oo'	't
o			CD	W- LD	CD
co	cq	LD	CD	ID LD	ID

Ol
CXJ

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

O
cq'
m
M-

O
rq'
LD

q
cq'
ID

394

oo r*
CD co' d
CO t- CM
in

O cn t-
o o o
o o

00.

d co' d

CD C0 r-

lo in in
co' oo' d
■ co ■

co_
co'
co
CD

CN r- O
d o CD O co CM
O r- ¹

r-	CM		CM_
CD	o	d	cm'
CD		cn	CD
			CM

CM C0'

co.
co'

*- CO

co m

CO
CM

	t-
co'	d d
T—	CD LD
CO	00
*“	C0 r-

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tt CO

d O

O 00

in in

C0.	O)	o	00.		cn	o°.
co'	d	d	co'	d	co'	oo'	d
in	CM	CM	LD	rx	o	CM	CM
	7"	co		00	7-	CO	7*

rs		CD o ■		in	O	LD
d	d	CD	O	O	cm'	co'
O	co	r—	CM	O	r»	CM
		■ *		CM		i—

in o cm

o' d d

O CO CM

CM CO CM

r\ O

co' d

CD I"'»

CO	r*		T- •	CM,	T-	r-	CM		lD_
d o	o'	co' d	d	cm'	o	CN	cm'	co'	d
d o		CD ■	10	co	CO	LO	co	r*	O
	CM	CM	10		7"	CO		00	■7

CD O

O co

00 t-

CN ¹

CD_

»-

co.

CO,

■7.

00'

cm' 0'

00'

•

CD Tfr

CM *

Tabell B2 Fondernas nominella och reala resultaträkning 1990. Miljoner kronor.

REALT RESULTAT -1633,2 -2126,5 1936,2 -1435,7 -1956,7 9088,2

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B2 Fondernas nominella och reala resultaträkning 1990. Miljoner kronor.

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

U-

cn	CN	CO	CO	r-	co	CN	CD	cn	co

Tt	CD	r—	o	cn	r*	n-	cn	CN	n-
		CN	r-	CN	O	cn
r*'	CD	r—			«—	n^-			CN
	CN				>■				T-
									CN

cn lo		¹ LO	• cn	cq	n-	cn	cn
r^		cn	o	CN	o'	CN	o'
cn	n-		■e				n^-
	cn		CD				co
			cn				n^-

lo co cd	’ O CN	n- ■	CN

n- cn cn «-	r- CD	o'	V—
CN CD CN t-	CN 00		cn
r— t—	lO CN		r-
	CN		cn

O O w-	00	• oo «- <-

oo cd r-	n-	r- LO r-
cn cn oo		lO CD
Tt CN		00
		cn

q
cn
r-
CD

r*-

CN
CN

co
lo

O
LD

co'

o
co
LO

q q

cn
lo cn
cn r-

cn
cn

q
n-

cn ö O

CN
cn

O r* O

' r*.'
CN
r*.

CN
lo

CT)

CN
cn

q
«
O
in
n-

cn
o'
n^-cd
n-

O q O O_
t-' n-' cn o'
r* cn

in'

o
o
CN

co
co

lo
co'
CN

O
cn

't	O	q	T- *	cq	O	O.	«-	r-	cn
o	cn	cn	O	CN	CN		CN	r—'	cn
		T—	cn	CD	lO	O	LO	T—	r-
			T—	«—			cn	LO	CD
					cn			n-

Tabell B3 Fondernas nominella balansräkning den 31.12 1990. Bokförda värden, miljoner kronor.

q	CN	q CN	O	LO	q CN ■	q
oo'	CN	Lo'	co'	't	lo'	to'
O	CO	t- CN		n-	CN	O
	LO			CD	T—	LO
				cn

q o_ ■ q v- cn cn q ¹ o

cd' o' LD lo' o' lo' o' cn

r* LO »- «— LO *— CN

r» xj- cn

cn n-

q q »-			O	q	O	q	q	q	q
O	O		o'	oo'	CN	co'		r*'	ID
		CN	cn	LO	LO	CN	CD		o
		<—		T—	n-	CD	CN	cn	LO
					cn				n-

q q q cq

cn o' cn' cn
t- CN

397

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

U- -C
F— o
-J O

»-

CD'

T—'

n-'

V-'

co'

CO'

co'

r*'

T—

r»

T—

r—

t—

r»

r—

o.
<

c
■O
c
o

cn ¹

' »-

• co

r- cn ’

¹ lO 00

q ■

»-

cn'

T—'

co'

oo'

r—

Tabell B3 Fondernas nominella balansräkning den 31.12 1990. Bokförda värden, miljoner kronor.

<

c
"O

c
o

cn	't	CD.			CN
UD	cn	r*«'	CN	■'t
CN	LO	T—		r*.	CN
CN	CD			cn	w—
				O

LO
n-

in cn	CD	CO	O	CN	o	n-	r*>	r-

•- cn	O	LO	o	r*	o'	00		00
		cn	CN	CN	o	CN	co	T—
		T—		CN	LO	r*-	cn	CN
					cn	CD	r—	CN

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 12445,3 2063,0 35783,2

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

q q q
CN CO CN

cn co cn

cn o 6

q q q
Tf r-' CN
cn CN CN

c —

co cd
cn cn co

:o > -*
iZ -O <

399

q q cn

CN O CN

q q q q
r-' Tt CN o

q		q	q	T- '	q	q	q	CN	q	r*.
r*»'	6	cn	cn	o'	CN	co'	CN	co'	*t'	r*'
r—			r-	cn		cn	LD	cn	in	«—
O					T—	cn		o	co	O
									cn

Tabell B4 Fondernas reala balansräkning den 31.12 1990. Marknadsvärden, miljoner kronor.

q ‘		q	q	q	q	q
cn	CD'	r-'		cn	cd'	cn
CN		cn	t—	cn	T—	CD
t—	T—	cn	CN	co	cn	O
		n-	*—		cn	n-

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Likvida medel 226,3 24,8 1026,0

Penningmarknadsinstrument 1659,4 372,3 4710,3

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 19487,5 1674,0 40313,0

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B5 De 20 största placeringarna i Sydfonden (LTF l| 31/12 1990, marknadsvärder.

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andei av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	-89	-83	-87	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andei av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	2	6	10	Kemi	450764	1,1	1,3
Ericsson	2	3	10	9	Verkstad	375120	1,1	0,0
Volvo	3	1	1	1	Verkstad	231343	1,5	0,4
SCA	4	4	2	6	Skog	223129	1,5	0,4
Sydkraft	5	7	5	5	Övriga	213471	1,4	0,8
Stora	6	6	3	4	Skog	205725	1,4	1,4
Asea	7	9	18		Verkstad	165171	0,6	0,7
Skanska	8	5	4	2	Fast o bygg	158367	0,9	0,5
Perstorp	9	16			Kemi	139595	3,6	1,7
Atlas Copco	10	14			Verkstad	127192	2,3	0,9
Nobel	11	8			Verkstad	112404	2,2	2,5
Sv Handelsb	12	10	11		Bank	101745	0,7	0,7
Cardo	13	12	8	12	Förvaltn	93058	2,9	2,9
Skandia	14		15	17	Förvaltn	76026	0,9	0,9
Electrolux	15	11	14	13	Verkstad	72736	0,6	0,0
SE-Banken	16	13	9	8	Bank	66998	0,5	0,5
Nordbanken	17	19			Bank	63496	0,9	0,9
Gambro	18				Övrig	56870	1,5	0,8
Investor	19	17	17	18	Förvaltn	49649	0,6	0,4
Providentia	20	15	13	15	Förvaltn	46328	0,9	0,6

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (3 029 187/
4 062 987) = 74,6 %.

401

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B6

De 20 största placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1990, marknadsvärden.

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	-89	-88	-87	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	2	8	8	Kemi	308096	0,7	0,9
Ericsson	2				Verkstad	245285	0,6	0,0
Volvo	3	1	1	1	Verkstad	208748	1,3	2,1
Asea	4	5	11		Verkstad	207887	0,6	0,7
Electrolux	5	14			Verkstad	146096	1,3	0,0
Procordia	6	19			övrig	125082	0,3	0,4
SCA	7	7	10	13	Skog	122946	0,7	0,2
Skanska	8	4	6	5	Fast o bygg	112864	0,6	0,4
Korsnäs	9	9	7	4	Skog	112758	2,3	2,1
Stora	10	12	4	2	Skog	109408	0,7	0,9
Komponentutv	11				Onoterad	108741	75,0	61,0
MoDo	12	11	3	6	Skog	103658	0,0	0,0
Frontline¹	13	3	19		Inoff	102105	9,5	9,5
Sv Handelsb	14	6	2	11	Bank	101297	0,7	0,7
SE-banken	15		15	12	Bank	94741	0,7	0,7
SKF	16	8	14	9	Verkstad	87538	1,1	1.2
JM Bygg	17	15			Fast o bygg	72353	2,1	1,0
Kinnevik	18	18			Inoff	71615	2,1	0,4
Atlas Copco	19				Verkstad	70871	1,3	0,2
Uddeholm	20				Inoff	64024	5,3	2,2

1 Frontline hette tidigare UV Shipping.

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 576 113/
4 106 223) = 62,7 %.

402

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B7 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF Ull 31/12 1990, marknadsvärden.

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	■89	-88	-87	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Bilspedition	1	2	5	3	Övrig	269387	4,1	7,8
Sv Handelsb	2	9	4	1	Bank	256563	0,4	0,5
H & M	3	4			Handel	222534	12,2	5,6
Asea	4	5	9	13	Verkstad	211921	0,7	0,8
Proventus	5	12	10		Förvaltn	187777	6,2	3,5
Ericsson	6				Verkstad	187117	0,5	0
Aritmos	7	6	2	4	Utveckling	140681	6,5	6,5
Volvo	8	3	1	2	Verkstad	133145	0,9	0,2
SKF	9	1			Verkstad	131920	1,8	3,9
Stora	10	16	11		Skog	117250	0,8	0,8
Skanska	11	8	7	11	Fast o bygg	106240	0,6	0,4
Gullspång	12	18	12	15	Övrig	104000	2,7	1,6
Electrolux	13	15	19		Verkstad	104000	0,9	0,0
SE-Banken	14	17			Bank	85344	0,6	0,6
Esab	15	11	14	7	Verkstad	83138	6,3	7,8
Skandia	16				Förvaltn	70458	0,8	0,8
JM Bygg	17	19		20	Fast o bygg	64845	1,8	0,9
Aga	18				Kemi	57120	0,5	0,1
Modo	19				Skog	55873	1,3	0,0
Sila	20				Förvaltn	54144	3,9	0,7

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 643 457/
4 017 690) = 65,8 %.

403

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B8 De 20 största placeringarna i Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1990, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	-89	-88	-87	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Ericsson	1	1	11		Verkstad	240328	0,6	0,0
Skandia	2	3	5	10	Förvaltn	146944	1,6	1,6
Stora	3	5	1	1	Skog	145938	0,7	0,7
Proventus	4	9			Förvaltn	109239	3,4	1,9
Volvo	5	2	2	2	Verkstad	107993	0,7	0,5
Frontline¹	6	4	10		Inoff	100740	9,4	9,4
SCA	7	7	9	9	Skog	65460	0,4	0,2
Argonaut	8	20			Rederier	60265	2,5	1,3
Catena	9		13	13	Handel	58030	1,0	1,0
Skanska	10	6	3	11	Fast o bygg	56330	0,3	0,2
Kinnevik	11	11			Inoff	55339	1,2	0,3
Sv Handelsb	12	15	14		Bank	54287	1,0	0,3
AGA	13		18	19	Kemi	51000	0,4	0,1
NK	14	8	7	5	Fast o bygg	50908	5,2	6
Helikon	15				Onoterad	50470		-
Korsnäs	16	12	12	8	Skog	47700	1,0	0,8
Bahco Inv	17				Förvaltn	45700	1,7	1,2
Garphyttan	18	16	20	17	Verkstad	40617	7,1	7,1
Andersons	19				Fast o Bygg	40168	7,1	4,3
Marieberg	20	10	3	4	Övrig	37800	2,1	0,8

1 Frontline hette tidigare UV Shipping.

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (1 565 256/
2 741 100) = 57,1 %.

404

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B9 Oe 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) 31/12 1990, marknadsvärden.

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	-89	-88	-87	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Ericsson	1	3	11		Verkstad	360000	1,0	0,0
Astra	2	2	6	6	Kemi	336620	0,8	0,7
Asea	3	4	8		Verkstad	168050	0,5	0,4
Korsnäs	4	5	3	5	Skog	165725	3,4	2,5
MoDo	5	8	2	3	Skog	157890	2,6	2,5
Volvo	6	1	1	1	Verkstad	137480	0,9	0,2
Helikon	7				Onoterad	127583	20,0	20,0
Sv Handelsb	8	9	5	13	Bank	121800	0,8	0,9
SCA	9	12	14		Skog	119355	0,8	1,1
Stora	10	16	7	7	Skog	115000	0,8	0,8
Frontline’	11	7			Inoff	108330	10,1	10,1
Procordia	12				Övrig	97075	0,3	0,3
Skanska	13	10		17	Fast o bygg	94805	0,5	0,3
Marieberg	14	11	4	2	Övrig	85378	4,8	1,9
Sandvik	15		15	15	Verkstad	84750	0,7	0,2
Lundbergs	16	17			Fast o bygg	80100	1,2	0,3
Klövern	17	14	16	9	Fast o bygg	79448	4,9	1,7
Platzer	18				OTC-FoB	76760	10,2	4,2
SE-Banken	19	18	13	20	Bank	75600	0,5	0,6
Siab	20	13	10	4	Fast o bygg	73172	4	5,2

1 Frontline hette tidigare UV Shipping.

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadsprisi = (2 664 921/
4 223 463) = 63,1 %.

405

Skr. 1990/91: 164

Bilaga 11

Tabell 810 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden 31/12 1990, marknadsvärden.

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	-89	-88	-87	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	1	1	1	Kemi	2967925	7,0	6,9
Ericsson	2	3	10	17	Verkstad	1575166	4,3	0,0
Asea	3	2	3	3	Verkstad	1519463	4,9	3,9
Procordia	4	18			Övrig	1144598	3,0	1.4
AGA	5	10	9	9	Kemi	892039	7,2	8,6
SCA	6	7	4	4	Skog	817983	5,2	4,8
Skanska	7	4	5	6	Fast o bygg	806542	4,6	3,1
Sydkraft	8	9	8	7	Övrig	789965	5,2	7,7
Alfa Laval	9	11	12	13	Verkstad	718111	6,6	4,5
Sandvik	10	8	7	8	Verkstad	695701	5,7	5,6
Electrolux	11	6	6	5	Verkstad	663097	5,7	0,2
Volvo	12	5	2	2	Verkstad	650184	4	6,4
Gullspäng	13	15	13	15	Övrig	337877	8,9	5,2
Perstorp	14		16		Kemi	269044	7,1	3,4
SE-banken	15	19			Bank	238918	1,7	1,7
SKF	16	12	14	19	Verkstad	237896	3,3	4,4
Gambro	17				Övrig	192185	6,0	2,9
Trelleborg	18	20			Övrig	177521	2,7	1,3
Euroc	19	14	19	20	Övrig	164919	4,8	5,8
Plinius	20				Onoterad	158099	25,0	30,1

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgängar (värderade tillmarknadspris) = (15 017 233/
19 487 535) = 77,1 %.

406

Skr. 1990/91:164

Bilaga 11

Tabell B11

De 20 största placeringarna i 5:e AP-fonden 31/12 1990, marknadsvärden.

Företag	Ordningsnr		Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-90	-89	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
AGA	1	3	Kemi	178 079	1,5	1,8
Sydkraft	2	10	Övrig	126 768	0,8	1,2
Perstorp	3	9	Kemi	98 445	2,7	1,3
Bacho	4	11	Förvaltn	87 780	3,3	2,2
Skanska	5	1	Fast o bygg	86 955	0,5	0,3
Sandvik	6	12	Verkstad	82 648	0,7	0,6
SCA	7	7	Skog	73 762	0,5	0,4
Volvo	8	2	Verkstad	57 969	0,4	0,2
SKF	9		Verkstad	57 334	0,8	0,2
Invest or	10	6	Förvaltn	52 733	0,6	0,5
Electrolux	11	5	Verkstad	37 984	0,3	0,0
Stora	12	4	Skog	37 100	0,2	0,2
Pharos	13	15	Verkstad	36 793	1,5	1,5
Cardo	14		Förvaltn	34 155	1,1	1,1
Ericsson	15		Verkstad	29 610	0,1	0,0
Providentia	16	8	Förvaltn	21 559	0,4	0,4
Export Inv	17	13	Förvaltn	19 940	1,4	0,6
Custos	18	14	Förvaltn	17 261	0,3	0,3
Bilsped	19		Övrig	15 336	0,7	0,3
Sv Handelsb	20		Bank	5 244	0,0	0,0

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (1 157 455/
1 674 013) = 69,1 %.