Skr.
1990/91: 163
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 april 1991 samt överlämnar
en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år
1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Anita Gradin
Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 163
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991
Skr. 1990/91: 163
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw,
Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Gradin
Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel
kontrolleras av statsmakterna.
Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034)
om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. (tillverknings-
lagen, ändrad senast SFS 1989:504) och förordningen (SFS 1983:1036,
ändrad senast 1989:565) i samma ämne.
Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.
I tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får
ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbju-
da mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigs-
materiel och metod för framställning av sådan materiel.
För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmate-
riel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera
finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är
skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande bl. a. import och försälj-
ning av krigsmateriel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet
beträffande uppdrag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmate-
riel.
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1989 (SFS 1989: 566)
omfattas även statliga myndigheter som är affärsverk av tillverknings-
lagen.
På grundval av redovisningen från de statliga och privata företagen
upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis,
sedan år 1988 med automatisk databehandling.
I Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmate-
riel. Regeringen kan dock medge undantag från förbudet. Att en utförsel
på detta sätt tillåts har sin grund i vår säkerhetspolitik och den därav
betingade nödvändigheten att kunna upprätthålla en hög självförsörjnings-
grad avseende krigsmateriel.
Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot
utförsel av krigsmateriel, m. m. (utförsellagen) och dithörande förordning
(1988:561, ändrad senast SFS 1989:566). Båda författningarna trädde i Skr. 1990/91: 163
kraft den 1 juli 1988.
Enligt utforsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigs-
materiel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller
överlåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigs-
materiel åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigs-
materiel finns i den nyssnämnda förordningen.
Tillstånd enligt utförsellagen krävs även, med vissa undantag, för att
inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.
Enligt utförsellagen och förordningen är tillverkare av krigsmateriel
skyldiga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utom-
lands. Underrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor
innan ett anbud lämnas till, eller ett avtal sluts med, någon i utlandet
beträffande försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller
upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.
Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas av rege-
ringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med
utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i
vissa fall med industridepartementet. Utrikeshandelsministern har be-
myndigats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större om-
fattning eller i övrigt inte är av större vikt.
Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971: 146, UU 21, rskr. 343) de
riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen. Riktlinjerna
har sedermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag
till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop.
1981/82:196, UU 26, rskr. 345).
Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att
alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att
prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse.
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av
större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske.
Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överlägg-
ning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte
bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av
vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslu-
tade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn
och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i
krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85: 5, rskr. 61).
Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk
grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1990 tio
sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsma-
terielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielin-
spektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektö-
ren att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.
Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom
nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande
insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämn-
fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 163
den ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen Skr. 1990/91: 163
enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden röran-
de klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-
vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger
kunskap om teknologins tillämpning på civila resp, militära områden.
Under år 1990 höll rådet sex sammanträden.
I nyss nämnda proposition (1984/85:82) uttalade regeringen sin avsikt
att varje år lämna riksdagen en redogörelse for den svenska krigsmateriel-
exporten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information
om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges for en bredare
allmän debatt.
I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en
årlig skrivelse med redogörelse for den svenska krigsmaterielexporten.
Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1990. Redogörel-
sen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
redovisningen framgår bl. a. att utförseltillstånd for försåld krigsma-
teriel under år 1990 lämnats till ett värde av 2 980 milj.kr. jämfört med
7247 milj.kr. under år 1989. Detta innebär räknat i 1968 års priser en
minskning med 60%. År 1989 skedde i motsats härtill en ökning med 6,5%
och år 1988 med 14,4%, allt räknat i 1968 års priser.
Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1990 uppgick
till 3 327 milj.kr. mot 6006 milj.kr. under år 1989. I 1968 års priser
motsvarar detta en minskning med 46,5%. Värdet av krigsmaterielexpor-
ten for år 1990 ligger därmed på samma nivå som under början av 1980-
talet.
En inhemsk försvarsindustri har fördelar från beredskaps- och under-
hållssynpunkt och är av värde när det gäller att tillhandahålla vapensystem
och avancerad militärteknologi som är väl anpassade till svenska villkor.
Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills
inte ansetts vara en tillräcklig avnämare för att upprätthålla kapaciteten
hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer
med ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har därför
bedömts som nödvändig for att svensk försvarsindustri skall kunna behål-
la sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen tillsatte i juni
1988 en parlamentarisk utredning for att närmare belysa dessa förhållan-
den, utredningen om krigsmaterielexporten (dir. 1988:41). Utredningen
har haft i uppdrag att analysera sambandet mellan den svenska försvarsin-
dustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvin-
kel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris bero-
ende av exportmöjligheter. Den skulle även utreda konsekvenserna av och
villkoren för försvarsindustrielit samarbete med utlandet samt pröva be-
hovet av ändringar i nu gällande riktlinjer for krigsmaterielexporten och i
förekommande fall formulera förslag till sådana ändringar. Utredningen
avgav i februari 1990 sitt betänkande ”Utlandssamverkan på krigsmate-
rielområdet” (SOU 1990:102). Betänkandet har remissbehandlats.
I juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över krigsma-
terielbegreppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (dir. 1988:42).
Översynen avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principer-
na for klassificeringen. Utredaren avgav i oktober 1989 sitt betänkande
”Begreppet krigsmateriel” (SOU 1989:66). Även detta betänkande har
remissbehandlats.
Jag avser att senare under innevarande år återkomma i frågan om ny
lagstiftning på krigsmaterielområdet på grundval av bl. a. dessa utredning-
ar.
1 slutet av maj 1990 hölls i Stockholm en konferens till vilken samtliga
krigsmaterieltillverkare inbjöds. Under denna gavs en orientering till för-
svarsindustrin om krigsmaterielpolitiken samt om de nyss nämnda utred-
ningarna.
En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem
inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning
med ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handbo-
ken redovisar nu gällande regelverk och handläggningsordning för till-
ståndsärenden. En andra upplaga av handboken har nyligen utkommit.
Jag hemställer att regeringen
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det
föregående,
dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-
materielexporten år 1990.
Skr. 1990/91: 163
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i
enlighet med hennes hemställan.
Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföring-
en, försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag
som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för
närvarande omkring 150 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva — är skyldi-
ga att lämna redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte
uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas
inom KMI. I propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i
frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje
år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år
1990.
Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1 500
och 2 300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka
vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning.
Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det
statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmate-
riel pröva frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år
1990 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98% av
det totala värdet av givna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet
regeringsbeslut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom
vissa andra ändamål (reparation, demonstration m. m.).
Skr. 1990/91:163
Bilaga
Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985—1990
|
År |
Totalt värde |
Härav reg. |
°/o av total- |
Antal |
|
1985 |
3120 |
3030 |
97 |
182 |
|
1986 |
4262 |
4151 |
97 |
226 |
|
1987 |
5 383 |
5 320 |
99 |
285 |
|
1988 |
6405 |
6 333 |
99 |
380 |
|
1989 |
7 247 |
7100 |
98 |
312 |
|
1990 |
2980 |
2912 |
98 |
328 |
Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade Skr. 1990/91: 163
utförseltillstånd beräknat i fasta priser minskat under år 1990 med 60%. Bilaga
Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985—1990 i löpande
priser och i 1968 års prisnivå 1' jämte den procentuella värdeförändringen
|
År |
Värdet i löpande |
Värde i 1968 års |
Värdeförändring |
|
1985 |
3120 |
746 |
+ 30,9 |
|
1986 |
4 262 |
980 |
+ 31,3 |
|
1987 |
5 383 |
1 194 |
+ 21.8 |
|
1988 |
6405 |
1 366 |
+ 14,4 |
|
1989 |
7 247 |
1455 |
+ 6,5 |
|
1990 |
2 980 |
578 |
-60,3 |
1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av ex-
portföretagen rörande värdet av levererad materiel. 1 enstaka fall har, som
framgår i anslutning till tabellerna, mindre korrigeringar införts avseende
tidigare års redovisningar.
Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport
under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års
prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges
totala varuexport. Värdena fr. o. m år 1988 avser export från samtliga
krigsmaterieltillverkare. Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från va-
penhandlare till enskilda personer liksom till vapenhandlare, som tidigare
ingick i totalbeloppet, redovisas sedan år 1988 separat.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1980—1990 i löpande
priser och 1968 års prisnivå2, m. m.
|
År |
Sveriges |
Krigsmaterielexport | |||
|
löpande |
andel av |
1968 års milj. kr. |
värdeför- | ||
|
1980 |
130800 |
2078 |
1.59 |
775 |
+ 14,5 |
|
1981 |
144 523 |
1 697 |
1,17 |
577 |
-25,5 |
|
1982 |
167975 |
1 588 |
0,95 |
481 |
-16,6 |
|
1983 |
210310 |
1 658 |
0,79 |
444 |
- 7,7 |
|
1984 |
242 500 |
2 178 |
0,90 |
554 |
+ 24,8 |
|
1985 |
259 985 |
2 137 |
0,82 |
511 |
- 7,8 |
|
1986 |
265 100 |
3 243 |
1,22 |
746 |
+ 46,0 |
|
1987 |
281 433 |
4427 |
1.57 |
981 |
+ 31,5 |
|
1988 |
304782 |
6155 |
2,02 |
1313 |
+ 34,0 |
|
1989 |
332 580’ |
6005 |
1,81 |
1206 |
- 8,1 |
|
1990 |
339 9004 |
3327 |
0,98 |
645 |
-46,5 |
2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts. Vär-
det fr. o. m. år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport.
’ Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1989 har i årets sammanställning
korrigerats sedan den slutgiltiga statistiken från SCB publicerats. Korrigeringen
innebär ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.
4 Preliminär uppgift 7
Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1990 uppgår Skr. 1990/91:163
till 0,98%, mot 1,81% for år 1989. Genomsnittsiffran för den senaste Bilaga
tioårsperioden är 1,26%.
Som alltid gäller att forändringar från ett år till ett annat inte ger
underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser.
Det kan dock noteras att 34% av den samlade utförseln under år 1990
avsåg export till ett land, nämligen Indien (41 % år 1989). Denna export
dominerades i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt
med att dessa leveranser fullföljs kommer Indiens andel av totalexporten
fortsatt att minska. I övrigt kan noteras ett relativt stort mått av stabilitet
beträffande regional fördelning av exporten. Den avsevärda minskningen
av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, innebär att värdet
återgått till den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.
En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ovan visar, att det sammantagna
värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från
värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna
utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår,
liksom på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.
I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de 16 olika
materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen. Även uppgifterna för år
1989 har i årets redovisning fördelats på dessa kategorier, medan 1988 års
uppgifter av praktiska skäl redovisas i de huvudkategorier som angetts
tidigare år.
Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr. under åren 1988—1990
fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden
|
1988 |
19895 |
1990 | |
|
1. Handeldvapen m. m. |
x) |
1 |
2 |
|
2. Artilleripjäser m. m. |
x) |
1 747 |
634 |
|
3. Ammunition m. m. |
x) |
1662 |
1008 |
|
4. Robotar, torpeder, minor m. m. |
x) |
1294 |
799 |
|
5. Materiel för stridsledning m. m. |
xx) |
399 |
334 |
|
6. ABC-stridsmateriel m. m. |
— |
— |
— |
|
7. Sprängämnen m. m. |
90 |
102 |
149 |
|
8. Fartyg m.m. |
- |
4 |
— |
|
9. Luftfartyg m. m. |
456 |
384 |
188 |
|
10. Fordon |
10 |
272 |
130 |
|
11. Materiel för strålning m.m. |
— |
— |
- |
|
12. Fotomateriel |
— |
— | |
|
13. Hjälmar m.m. |
— |
2 |
— |
|
14. Bromateriel |
— |
— | |
|
15. Övningsmateriel |
xx) |
20 |
65 |
|
16. Maskiner, verktyg m. m. |
xx) |
118 |
18 |
|
x) (1.-4.) |
5079 | ||
|
xx) (5., 15., 16.,övrig materiel) |
520 | ||
|
SUMMA |
6155 |
6005 |
3327 |
5 Avvikelser från tidigare redovisade siffror beror dels pä att materielen i tidigare
redovisningar indelats på annat sätt, dels på att foretag i efterhand, i enstaka fall,
redovisat ändrade försäljningsbelopp på exporterade produkter till följd av kursför-
ändringar, annulleringar, reklamationer m. m.
Geografisk fördelning Skr. 1990/91:163
Bilaga
Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-
exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i
följande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning,
dels på skilda regioner under år 1990 jämfört med den senaste femårsperi-
oden (tabell 5), dels på enskilda länder under åren 1988, 1989 och 1990
(tabell 6). Sammanställningen visar, att den svenska krigsmaterielexporten
i genomsnitt under den redovisade perioden till ca 45 % av sitt värde gått
till Europa och till knappt 40% till Asien.
Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren
1985-1990
|
1985 |
1986 |
1987 |
1988 |
1989 |
1990 | |
|
Europa |
50 |
53 |
42 |
33 |
42 |
52 |
|
Nordamerika |
8 |
4 |
14 |
11 |
10 |
8 |
|
Sydamerika |
8 |
9 |
4 |
6 |
3 |
1 |
|
Asien |
27 |
31 |
38 |
50 |
44 |
37 |
|
Afrika |
5 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
|
Oceanien |
2 |
3 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Antal länder |
40 |
38 |
40 |
38 |
36 |
33 |
Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1990 fördelad på länder (som
jämförelse anges även exporten under åren 1988 och 19897
|
1990 |
1989’ |
1988 | |
|
Amerikas Förenta Stater |
253788 |
562 153 |
631 339 |
|
Argentina |
— |
105 |
39049 |
|
Australien |
50693 |
25318 |
20812 |
|
Belgien |
2 293 |
2 247 |
2 843 |
|
Brasilien |
36524 |
38 393 |
87 862 |
|
Canada |
19003 |
48 221 |
36686 |
|
Danmark |
132718 |
213127 |
135632 |
|
Egypten |
— |
- |
67 |
|
Finland |
296711 |
91676 |
73 129 |
|
Frankrike |
6023 |
3 570 |
6 192 |
|
Förbundsrepubliken Tyskland |
201422 |
168 569 |
327717 |
|
Gabon |
14 |
— |
260 |
|
Ghana |
2 790 |
2016 |
— |
|
Grekland |
129 |
2198 |
70303 |
|
Hongkong6 |
107 |
9 848 |
188 |
|
Indien |
1 117150 |
2444790 |
2833205 |
|
Indonesien |
— |
49 791 |
17 756 |
|
Irland |
301 |
3015 |
3 582 |
|
Island6 |
36 |
37 |
111 |
|
Italien |
14308 |
80344 |
65 704 |
|
Japan |
34485 |
3275 |
6819 |
|
Jugoslavien |
53447 |
601 334 |
80227 |
|
Malaysia |
3640 |
2 934 |
29234 |
|
Malta8'6 |
— |
31 |
— |
|
Mauritius6 |
67 |
- |
- |
|
Mexico |
— |
6 |
10673 |
|
Nederländerna |
201021 |
180166 |
101370 |
|
Nigeria |
- |
- |
28 370 |
|
Norge |
477098 |
737 886 |
644475 |
|
Nya Zeeland |
5704 |
3 382 |
8 756 |
|
Pakistan |
4316 |
90617 |
75 923 |
|
Peru |
— |
20 |
— |
|
Portugal |
4 632 |
415 |
1215 |
|
Schweiz |
30330 |
12 128 |
113599 |
|
Singapore |
66100 |
28 561 |
82628 |
|
Spanien |
53508 |
10619 |
2044 |
|
Storbritannien |
52 969 |
60902 |
11826 |
|
Tunisien |
2483 |
10993 |
867 |
|
Tyska Demokratiska Rep.6 |
— |
- |
58 |
|
Ungern6 |
— |
- |
14 |
|
Venezuela |
79 |
152 466 |
210839 |
|
Österrike |
203183 |
363 847 |
393073 |
|
Summa |
3327072 |
60050027 |
6154448 |
6 Endast utförsel av finkaliberammunition.
7 Avvikelser från tidigare redovisade uppgifter beror på att företag i efterhand, i
enstaka fall, redovisat ändrade försäljningsbelopp på exporterade produkter till följd
av kursförändringar, annulleringar, reklamationer etc.
8 Uppgiften rörande Malta har redovisats i efterhand.
Under år 1990 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leve-
ranser till 33 länder. Till 7 av de 33 länderna understeg exportvärdet 1
milj.kr. Avseende tre mottagare har exporten utgjorts endast av finkaliber-
ammunition.
Till detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m. m.
från Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 34,4 milj.kr.
Denna utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.
Skr. 1990/91:163
Bilaga
10
Härutöver beviljades under år 1990 tillstånd for utförsel av handeld va- Skr. 1990/91: 163
pen för jakt- och sportskytte till ett sammanlagt värde av drygt 7 milj.kr. Bilaga
Under år 1990 har nio tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrät-
tigheter utom riket. De har avsett tillverkning i Australien, Canada, Fören-
ta Staterna, Japan, Singapore, Spanien, Storbritannien resp. Tyskland.
Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det
gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår
varje tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta
delar av licensavtalet. Därvid fasts särskild vikt vid frågor rörande licen-
sens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.
Regeringen har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet
för företag som överlåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till
någon i utlandet att årligen redovisa huruvida överlåtelsen är i kraft samt,
om möjligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna överlåtelse.
Tolv företag har för år 1990 lämnat sådan redovisning avseende 84
licensöverlåtelser i 19 länder.
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt utförsel-
lagen (7 §) inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa
undantag. Under år 1990 har inget sådant tillstånd lämnats.
Enligt 10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller
tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i ut-
ländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsfö-
ring eller försäljning av krigsmateriel.
Åtta företag har, avseende läget den 31 december 1990, redovisat ägan-
de i 19 utländska rättsubjekt i 13 länder.
Det finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av
dessa är knappt hälften mindre företag som har tillstånd att handla med
jakt- och sportskyttevapen. Trettiotre företag som har tillstånd att tillverka
krigsmateriel exporterade sådan materiel under år 1990, varav 22 för mer
än 1 milj.kr.
De främsta exportörerna under år 1990 var AB Bofors och FFV Ordnan-
ce som numera gått samman i företaget Swedish Ordnance (se vidare
nedan). Tillsammans svarade de för 74% av krigsmaterielexporten år
1990. Härutöver exporterade två företag för mer än 100 milj, kr., nämligen
Saab Missiles AB och Hägglunds Vehicle AB. Bofors Aerotronics AB,
Bofors Electronics AB, FFV Norma AB, Nobelkrut AB, Saab Instruments
AB och Volvo Flygmotor AB exporterade vardera för mellan 50 och 100
milj. kr. Sex foretag exporterade för mellan 10 och 50 milj, kr., nämligen
Ericsson Radar Electronics AB, FFV Aerotech AB, Lindesbergs Industri
AB, SA Marine AB, SATech Electronics AB och Saab Scania AB Flygdivi-
sionen. Övriga företag med en export överstigande 1 milj.kr är ABB Plast
AB, Air Target Sweden AB, Chematur AB, Norabel AB, Saab Training
Systems AB och Väner Plast AB.
Tillsammans svarade dessa 22 foretag for 99,9% av den totala svenska
krigsmaterielexporten under år 1990.
Under år 1990 har den strukturering av försvarsindustrin, som redan
tidigare inletts, fortsatt. Några dagar före årsskiftet meddelades att AB
Bofors och FFV Ordnance bildat ett gemensamt bolag, Swedish Ordnance
— Bofors/FFV AB, som övertar huvuddelen av dessa företags försvarsma-
terieltillverkning. Det tidigare statliga affärsverket FFV har från årsskiftet
1990/91 ombildats till aktiebolag, och ingår fr.o. m. denna tidpunkt i det
statliga förvaltningsaktiebolaget Fortia. FFV Aerotech division för motor-
underhåll har likaså från årsskiftet sammanslagits med Volvo Flygmotors
motsvarande verksamhet. Karlskronavarvet har under det gångna året
ombildats till dotterbolag till Kockums AB. Ett par företag, nämligen FFV
Norma och Nobelplast AB, har under året övergått i utländsk ägo, sedan
de köpts upp av en tysk resp, en norsk koncern.
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991
Skr. 1990/91: 163
Bilaga
12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 april 1991 4
Första, andra och tredje fondstyrelserna
ÅRSREDOVISNING I99O 9
Fjärde fondstyrelsen
ÅRSREDOVISNING I99O 53
Femte fondstyrelsen
ÅRSREDOVISNING I99O 77
Sydfonden
(första löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O 93
Fond Väst
(andra löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O II5
Trefond Invest
(tredje löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O 139
Mellansvenska löntagarfonden
(fjärde löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O 169
Nordfonden
(femte löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99O 193
Allmänna pensionsfonden
sammanställning av delfondernas verksamhet 1990 221
Riksrevisionsverkets utlåtande 269
Riksförsäkringsverkets utlåtande 361
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 164