Prop.
1990/91:156
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Åsbrink
samt chefen för miljödepartementet.
Stockholm den 14 mars 1991
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Erik Åsbrink
I propositionen föreslås en indelning av nya fordon i miljöklasser och att
ekonomiska styrmedel införs för att påskynda introduktionen av fordon
med goda miljöegenskaper.
Bilavgaslagen (1986:1386) föreslås ändrad så att nya personbilar, last-
bilar och bussar som omfattas av krav på avgasgodkännande skall delas in
i miljöklasser. Miljöklass 3 motsvarar de grundläggande avgaskraven,
medan miljöklasserna 1 och 2 motsvarar högre krav. Tillverkare och
importörer kan välja att certifiera nya fordon i valfri miljöklass.
Lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon föreslås ändrad så
att skatten for sådana personbilar och lätta lastbilar och bussar som nu är
försäljningsskattepliktiga differentieras till förmån for miljöklasserna 1
och 2. Vidare föreslås att försäljningsskatt infors for nu ej försäljningsskat-
tepliktiga lastbilar och bussar, om de tillhör någon av miljöklasserna 2 eller
3.
För lastbilar och bussar föreslås att kilometerskatten enligt vägtrafik-
skattelagen (1988:327) sänks så att de samlade effekterna blir statsfinan-
siellt neutrala. En motsvarande sänkning av kilometerskatten görs även for
utländska fordon som används i Sverige.
Ändringarna i bilavgaslagen bör träda i kraft den 1 januari 1992 och
tillämpas fr. o. m. 1993 års bilmodeller. Ändringarna när det gäller försälj-
ningsskatten bör träda i kraft den 1 juli 1992 såvitt avser 1993 års bilmo- 1
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 156
deller, och i övrigt den 1 januari 1993. Ändringarna i kilometerskatten bör Prop. 1990/91:156
träda i kraft den 1 januari 1993.
Denna proposition har utformats och skrivits på det nya sätt som
första gången användes under riksmötet 1989/90 i propositionen
om forskning (prop. 1989/90:90). Den nya utformningen syftar till
att vinna erfarenheter for en eventuell övergång till en ändamålsen-
ligare utformning av regeringens förslag m. m. till riksdagen. Bl. a.
skall propositioner med förslag som har beretts inom flera departe-
ment bli mer lättöverskådliga och lättlästa.
Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till återfinns
under rubriken Ärendet till riksdagen, vilket således motsvarar den
annars använda rubriken Hemställan.
Miljöavgiftsutredningen har i betänkandet (SOU 1989:83 — 84) Ekono-
miska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik, bl. a. föreslagit ett
system for indelning i miljöklasser av nya fordon i kombination med
ekonomiska styrmedel. I propositionen (1990/91:90) En god livsmiljö,
som nyligen överlämnats till riksdagen, har regeringen uttalat att ett
miljöklassystem av det slag som utredningen föreslår bör genomföras och
tillämpas fr. o. m. 1993 års modeller av personbilar, lastbilar och bussar. I
det följande lämnas förslag till utformningen av miljöklassystemet.
En sammanfattning av miljöavgiftsutredningens förslag på trafikområ-
det och ett utdrag ur utredningens lagförslag återfinns i bilagorna 1 och 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats
och finns tillgänglig i miljödepartementet, dnr 6 —3177/89.
Lagrådet har granskat flertalet av lagförslagen i denna proposition.
Lagrådet har lämnat förslagen atan erinran. De till lagrådet remitterade
lagförslagen finns i bilaga 4 och lagrådets yttrande i bilaga 5 till propositio-
nen.
Luftföroreningar i tätorterna påverkar miljön och människors hälsa. En-
ligt vissa beräkningar orsakar föroreningarna 700—1 100 nya cancerfall
per år. Föroreningarna medför även andra negativa effekter i tätortsområ-
dena. Exempelvis leder utsläppen av bl. a. svavel till att kulturföremål
bryts ned. Huvudorsaken till problemen i dessa områden är utsläppen från
trafiken.
Allmänt sett hör försurning och övergödning av mark och vatten till de
allvarligaste miljöproblemen. Utsläpp av svavel och kväveföreningar är
den främsta orsaken till försurningen. Nedfallet av försurande ämnen
överstiger i stora delar av landet de kritiska belastningsgränserna och
förorsakar därmed skador på skog, mark, sjöar och vattendrag. Trafikens
andel av utsläppen är betydande. Ungefar två tredjedelar av de svenska
kväveoxidutsläppen kommer från trafiken.
Riksdagen uttalade våren 1985 (prop. 1984/85:127, JoU 28, rskr. 275)
att de svenska utsläppen av kväveoxider skall minska med 30% till år
1995, räknat från 1980 års nivå. Naturvårdsverket har i det nyligen fram-
lagda aktionsprogrammet mot luftföroreningar och försurning (Luft 90)
visat att ytterligare åtgärder behövs för att nå detta mål.
Trots en fortlöpande utveckling mot lägre utsläpp från motorfordon
minskar således inte utsläppen i den takt som behövs med hänsyn till hälsa
och miljö. Utsläppen av kväveoxider, kolväten och andra föroreningar
från trafiken måste reduceras ytterligare. Erfarenhetsmässigt vet man att
ett kostnadseffekti vt sätt att minska föroreningarna är att skärpa kraven på Prop. 1990/91:156
bilarnas avgasrening. De nya personbilskraven har medfört att utsläppen
från nya fordon är väsentligt lägre än utsläppen från de äldre.
Enligt bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen (1987:586)
gäller avgaskrav för personbilar, lastbilar och bussar. Kravnivåerna har
skärpts betydligt genom denna lagstiftning. Nya avgaskrav gäller för per-
sonbilar fr. o. m. 1989 års modeller och för lätta lastbilar och bussar
fr. o. m. 1992 års modeller. Nya krav för tunga lastbilar och bussar kom-
mer att gälla fr. o. m. 1993 års modeller.
Enligt 2 § bilavgaslagen skall motordrivna fordon vara så konstruerade
och utrustade att de inte släpper ut avgaser och andra ämnen i större
mängd än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt.
Utgångspunkten för bedömningen skall således vara omsorgen om hälsan
och miljön. De skärpningar av kraven som genomförts sedan bilavgaslagen
tillkom har utformats så att den bästa teknik skall användas som de
tillverkare som säljer bilar i Sverige har tillgång till. Samtidigt har behovet
av internationell samordning beaktats, bl. a. genom det arbete som bedri-
vits i den s. k. Stockholmsgruppen.
Internationellt sker också en utveckling i riktning mot strängare avgasre-
ningskrav. Det finns tekniska lösningar för att tillverka fordon med myc-
ket låga utsläpp av luftföroreningar. Vidare visar mätningar att vissa av de
nya bilar som säljs i Sverige i dag ger upphov till betydligt mindre utsläpp
av framför allt kväveoxider än vad som för närvarande tillåts enligt bilav-
gasförordningen.
Det är dock inte möjligt att skärpa de grundläggande kraven, som enligt
bilavgasförordningen gäller som en förutsättning för att fordonen skall få
användas, utan att ge alla biltillverkare tid att anpassa sin produktion till
de strängare bestämmelserna. Bilindustrins ledtider för att utveckla moto-
rer och avgasreningssystem som medför lägre utsläpp samt för att lägga om
sin produktion kan uppgå till fyra till fem år eller mer. Vidare bör även i
fortsättningen målsättningen vara att sådana avgaskrav som tar sikte på
tillåtligheten att framföra fordonen skall utarbetas i internationellt samar-
bete. För Sveriges del är utvecklingen i övriga EFTA-länder och inom EG
särskilt viktig. I propositionen om en god livsmiljö redovisar regeringen
det fortgående arbetet för att i internationellt samarbete införa skärpta
avgasreningskrav.
För att dra nytta av de tekniska möjligheterna till minskade utsläpp som
finns med den teknik som redan nu är tillgänglig, innan skärpta krav av
nyss nämnt slag införs, föreslår miljöavgiftsutredningen ekonomiska styr-
medel grundade på en miljöklassindelning av fordonen. Utredningens
förslag har i princip tillstyrkts av en enig remissopinion. Naturvårdsverket
understryker i aktionsprogrammet Luft 90 att ett miljöklassystem är ett
effektivt sätt att utnyttja de tekniska möjligheterna till lägre utsläpp innan
kraven på fordonen generellt kan skärpas.
Ett miljöklassystem i kombination med ekonomiska styrmedel av det
slag som utredningen föreslår erbjuder avsevärda fördelar. Genom ett
sådant system kan introduktionen på den svenska marknaden av bilar med
allt bättre miljöegenskaper stödjas på ett effektivt och smidigt sätt. Ett
system med miljöklasser bör inforas och tillämpas fr. o. m. 1993 års model- Prop. 1990/91:156
ler. I det följande lämnas förslag till de ändringar i bilavgaslagen och
fordonsbeskattningen som behövs.
Miljöklassystemet kommer att ge betydande positiva miljöeffekter. De
årliga kväveoxidutsläppen kan enligt miljöavgiftsutredningens beräkning-
ar förväntas bli drygt 10000 ton lägre och kolväteutsläppen drygt 1 000 ton
lägre år 2000, jämfört med den annars förväntade utvecklingen. Utsläpp
av hälsofarliga ämnen i tätorter kommer att minska kraftigt och bullerstör-
ningarna reduceras.
De svenska tillverkarna av tunga fordon har inom vissa marknadsseg-
ment en stark ställning på den inhemska marknaden. Det är bl. a. mot den
bakgrunden viktigt att miljöklassystemet inte utformas så att ett intryck
kan skapas av att de svenska tillverkarna gynnas på ett otillbörligt sätt.
Detta skulle kunna medföra en risk för handelspolitiska åtgärder från
andra länder. De förslag och bedömningar som redovisas i denna proposi-
tion har givetvis utformats med utgångspunkten att svenska och utländska
tillverkare skall likabehandlas. Regeringen följer noga den internationella
utvecklingen på området och kommer självfallet att beakta denna aspekt
vid utformningen av detalj reglerna om kravnivåer m.m. för de olika
miljöklasserna.
Regeringens förslag: Bestämmelser om miljöklassindelningen införs i bil-
avgaslagen. Nya personbilar, lastbilar och bussar placeras i samband med
avgasgodkännandet i en av tre miljöklasser. Klass 3 avser fordon som
endast uppfyller gällande avgaskrav. I klass 2 placeras fordon som har
väsentligt lägre utsläpp eller som uppfyller högre krav i fråga om avgasre-
ningssystemens hållbarhet, medan klass 1 avser fordon som dessutom
uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som är särskilt
lämpade för användning i tätortstrafik.
Miljöavgiftsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med re-
geringens. Utredningen föreslår tre miljöklasser baserade på federala och
delstatliga krav i USA samt med särskild hänsyn till tätortsmiljön.
Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser anser att förslaget bör
kompletteras med ytterligare en miljöklass för fordon med mer avancerad
teknik, såsom fordon som drivs med el eller med bränslen som framställts
ur biomassa.
Sveriges Industriförbund och Bilindustriföreningen understryker vikten
av att kraven i miljöklasserna anpassas till utvecklingen i övriga Europa,
särskilt inom EG. Liknande synpunkter har framförts av företrädare för
bilindustrin i samband med beredningen av ärendet inom regeringskans-
liet. Även Svenska lokaltrafikföreningen pekar på betydelsen av interna-
tionell samordning av miljöklasserna.
Skälen för regeringens förslag: För närvarande gäller krav på avgasgod-
kännande för bilar, dvs. personbilar, lastbilar och bussar. Avgasgodkän-
nandet utfärdas för en viss motorfamilj om kraven på avgasrening i bilav-
gasförordningen är uppfyllda. I dessa krav ingår dels gränsvärden för 5
utsläpp av olika föroreningar, dels ett tillverkaransvar i form av särskilda
krav på avgasreningssystemens hållbarhet. Ansvaret innebär bl. a. att till- Prop. 1990/91: 156
verkaren med stöd av 7 § bilavgaslagen kan åläggas att vidta rättelse, om de
föreskrivna kraven på begränsning av utsläpp inte uppfylls.
Regeringen finner att ett system med miljöklasser bör anknyta till det
system som används i dag för godkännande och kontroll av nya fordons
avgasegenskaper. Därigenom kan bilavgaslagens regler för certifiering och
kontroll utnyttjas och kostnaderna för att administrera systemet hållas på
en låg nivå. Varje miljöklass bör således innehålla en uppsättning
gränsvärden för utsläpp av olika föroreningar. Till gränsvärdena knyts
hållbarhetskrav. Tillverkaren bör vara fri att välja de tekniska lösningar
vid utformningen av avgasreningssystemen som han finner lämpliga för
att uppfylla de uppställda kraven.
Systemet bör omfatta tre miljöklasser. En av miljöklasserna bör motsva-
ra nu gällande svenska avgasreningskrav eller därmed jämförbara EG-
krav. De övriga klasserna bör så långt som möjligt anpassas till strängare
krav som är beslutade eller som planeras utomlands. Biltillverkaren bör ha
rätt att få bilen avgasgodkänd i en viss miljöklass, om de krav som gäller
för klassen är uppfyllda.
Bestämmelser om en miljöklassindelning av fordon bör införas i bilav-
gaslagen i huvudsak enligt utredningens förslag. De grundläggande före-
skrifterna om de krav som skall vara uppfyllda i alla de tre miljöklasserna
bör framgå av lagtexten. De närmare bestämmelserna om gränsvärden,
provmetoder m. m. bör föras in i bilavgasförordningen.
En miljöklassindelning bör inte vara obligatorisk för andra fordonskate-
gorier än personbilar, lastbilar och bussar. Om exempelvis krav på avgas-
godkännande i framtiden införs för en ny typ av fordon —som traktorer,
arbetsmaskiner eller dylikt —är det inte givet att det är motiverat att
tillämpa en miljöklassindelning av just den fordonstypen. Miljöklassyste-
met bör inte heller omfatta tunga fordon med en totalvikt över 3 500 kg
med bensinmotorer. Sådana fordon förekommer i dag i mycket begränsad
omfattning på den svenska marknaden. De omfattas inte av de nya avgas-
reningskrav som kommer att tillämpas fr. o. m. 1993 års modeller. En
miljöklassindelning av de bensindrivna tunga fordonen kan dock på sikt
bli aktuell, om försäljningen av dem skulle öka.
Den miljöklass som en bil tillhör bör framgå av bilregistret.
Miljöklass 3 bör motsvara de gällande svenska avgaskraven eller därmed
jämförbara EG-krav och således omfatta fordon som är godtagbara från
miljö- och hälsoskyddssynpunkt. I klass 2 bör ingå fordon som har väsent-
ligt lägre utsläpp eller som uppfyller högre krav på avgasreningssystemens
hållbarhet. Klass 1 bör reserveras för fordon som dessutom uppfyller
särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som är särskilt lämpade för
användning i tätortstrafik.
Att begränsa bullerstörningar är en angelägen hälso- och miljöfråga,
särskilt i tätortsmiljön. Regeringen föreslår därför att särskilda bullerkrav
skall kunna ställas på fordon i miljöklass 1.
1 det följande redovisas hur de olika miljöklasserna mera i detalj bör
avgränsas. De detaljerade bestämmelserna bör föras in i bilavgasförord-
ningen. 6
För närvarande är det i USA, särskilt i Kalifornien, som de mest långt- Prop. 1990/91: 156
gående kraven finns. Det är därför naturligt att miljöklasserna utformas
med de amerikanska bilavgasbestämmelserna som förebild. Beslut om
skärpningar av avgasreningskraven är också på väg inom EG. En västeuro-
peisk samverkan på bilavgasområdet är angelägen. En anpassning av krav-
nivåerna i de olika miljöklasserna till kommande EG-regler bör därför ske
där så är möjligt med bibehållen miljöambition.
Inom EG diskuteras för närvarande skärpta avgaskrav för lätta och
tunga fordon som skall införas år 1993. Vidare diskuteras ytterligare
kravskärpningar kring år 1996. I propositionen om en god livsmiljö anges
att regeringen kommer att verka aktivt inom ramen för EES-processen för
skärpta avgaskrav för personbilar, lätta lastbilar och bussar. Skärpningen
skall ske snarast men senast år 1996 till den nivå som införs federalt i USA
med början från 1994 års modeller. Regeringen bedömer att det finns goda
utsikter att införa sådana krav tillsammans med övriga länder inom EFTA
och EG senast år 1996.
För industrins utvecklingsarbete och framförhållning är det angeläget
med tydliga signaler om innehållet i de avgasreningskrav som i framtiden
skall gälla liksom tidtabellen för kravens införande. Miljöklass 2 för lätta
och tunga fordon bör därför utformas så att den så nära som möjligt
överenstämmer med de krav som kommer att införas senast år 1996. Det
innebär att miljöklass 2 skall inrymma bilar som uppfyller EGs kommande
krav 1996, om dessa krav från miljömässiga utgångspunkter motsvarar de
som införs federalt i USA med början från 1994 års modeller. Genom en
sådan anpassning till kommande EG-krav minskar risken för att bilindu-
strins utvecklingsresurser splittras med sämre produkter som följd. Vid
utformningen av kraven för miljöklass 1 är det också betydelsefullt att stor
hänsyn tas till en framtida internationell samordning.
Beslut har dock ännu inte fattats inom EG i fråga om den detaljerade
utformningen av de framtida, strängare avgasreningskrav som skall infö-
ras kring år 1996 inom gemenskapen. Om dessa beslut inte fattas i tillräck-
ligt god tid innan systemet med miljöklasser skall träda i kraft, kan det bli
nödvändigt att inledningsvis utforma specifikationerna i bilavgasförord-
ningen för de olika miljöklasserna enbart med utgångspunkt i de ameri-
kanska regler som redovisas i det följande. Så fort som beslut som innebär
motsvarande krav på rening har fattats inom EG bör definitionerna av
miljöklasserna kompletteras med de gränsvärden och provmetoder m. m.
som kommer att tillämpas inom EG.
För personbilar och lätta lastbilar och bussar med en maximilast av högst
690 kg och en totalvikt av högst 3500 kg bör miljöklass 1 i stort motsvara
de krav som planeras i Kalifornien för 1993 — 95 års modeller. Det innebär
för personbilar ca 60% lägre utsläpp av kväveoxider och ca 35% lägre
utsläpp av kolväten än vad som för närvarande tillåts. Samtidigt bör
kraven på avgasreningens hållbarhet skärpas och särskilda krav ställas på
utsläppen vid kallköming, dvs. innan motorn har hunnit bli uppvärmd.
För att klara sådana krav behövs för bensindrivna bilar bättre katalysato-
rer och avancerade elektroniska styrsystem. Det kan t. ex. innebära en
ökad mängd ädelmetall i katalysatorn och individuell bränsleinsprutning i 1
varje cylinder. För att klara kraven på låga utsläpp vid kallkörning kan Prop. 1990/91: 156
t. ex. system for förvärmning av katalysatorn, dubbla katalysatorer eller
eluppvärmd syrgassensor behöva användas.
Kraven i miljöklass 2 bör motsvara de som infors federalt i USA med
början från 1994 års modeller eller framtida EG-krav på motsvarande
nivå, som sannolikt införs år 1996. Detta innebär en kravskärpning beträf-
fande kväveoxider med ca 60% jämfört med nuvarande svenska krav.
Samma typer av tekniska lösningar krävs som for miljöklass 1, dock av
mindre avancerat slag. Särskilda krav ställs inte heller på utsläppen vid
kallkörning.
Miljöklass 3 bör motsvara gällande svenska avgasreningskrav eller där-
med jämförbara EG-krav.
För lätta lastbilar och bussar med en maximilast över 690 kg och en
totalvikt av högst 3500 kg bör miljöklass 1 och 2 bestämmas med utgångs-
punkt från de skärpta federala amerikanska krav som nyligen har beslutats
eller motsvarande EG-krav. Fordon i klass 1 bör uppfylla särskilt stränga
krav när det gäller avgasreningens hållbarhet. De tekniska lösningar som
erfordras för att uppfylla kraven och de utsläppsminskningar som uppnås
motsvarar i stort sett vad som gäller for personbilarna. Miljöklass 3 bör
motsvara de svenska krav som tillämpas fr. o. m. 1992 års modeller eller
jämförbara EG-krav.
För tunga fordon med en totalvikt över 3500 kg är det särskilt angeläget
att minska miljöstörningarna i tätorter. Miljöklass 1 bör därför anpassas
till tätortsforhållanden. Kraven bör i stort motsvara den frivilliga norm for
tätortsfordon som naturvårdsverket föreslår i Luft 90 (LETT 1-normen),
och som innefattar särskilda krav i fråga om buller. Särskilda krav på
buller från stillastående fordon bör dock for närvarande inte ställas. Det
innebär att kväveoxidutsläppen minskar med drygt 20%, kolväteutsläp-
pen med ca 50% och partikelutsläppen med drygt 60%, jämfört med de
svenska krav som kommer att gälla fr. o. m. 1993 års modeller. För de
dieselmotorer som används i dessa fordon behövs andra tekniska lösning-
ar än de som kan användas i de bensindrivna, lättare fordonen. Utsläppen
kan minskas genom motortekniska åtgärder och användning av partikel-
fällor eller oxiderande katalysatorer. Vidare måste åtgärder for buller-
dämpning vidtas. De motortekniska åtgärderna kan innefatta elektroniska
insprutningssystem eller en ökning av insprutningstrycket eller -hastighe-
ten.
Kraven i miljöklass 2 bör for de tunga fordonen överensstämma med de
amerikanska federala kraven fr. o. m. 1994 års modeller eller kommande
EG-krav på motsvarande nivå. De tekniska lösningar som erfordras mot-
svarar de som krävs i miljöklass 1 utom i fråga om de bullerdämpande
åtgärderna. Miljöklass 3 bör motsvara de svenska avgasreningskrav som
tillämpas fr. o. m. 1993 års modeller eller därmed jämförbara EG-krav.
I fråga om behovet av en särskild miljöklass for fordon med mycket låga
utsläpp, som elbilar och fordon som drivs med bränslen som inte är av
fossilt ursprung, bör följande överväganden göras. Regeringens förslag i
propositionen (1990/91:87) Näringspolitik för tillväxt innebär kraftfulla
satsningar på en ny, miljöanpassad fordonsteknik. Förslagen baseras på 8
överenskommelser mellan staten och storstadskommunerna. Det kan sär- Prop. 1990/91: 156
skilt nämnas att Göteborgs kommun uttryckt en ambition att skapa en
garanterad marknad för 1 000 elbilar i Göteborg år 1995. En satsning på
kollektivtrafikfordon med avancerad teknik sker i Stockholms kommun.
Vidare föreslår regeringen i den energipolitiska propositionen (prop.
1990/91:88) ett stöd till utvecklingsinsatser för motoralkoholdrivna for-
don. Utformningen av de ekonomiska styrmedlen, som behandlas i nästa
avsnitt, medför att elbilarna hänförs till miljöklass 1 och därmed erhåller
en ekonomisk förmån. Något praktiskt behov av en särskild miljöklass för
dessa fordon finns för närvarande inte mot den angivna bakgrunden.
Teknikutvecklingen bör dock följas noggrant. Det kan inte uteslutas att
miljöklassindelningen i framtiden kan behöva utökas.
Regeringens förslag: Ekonomiska styrmedel införs för att påskynda intro-
duktionen av fordon med goda miljöegenskaper. Styrningen skall ske
genom att en skattedifferentiering till förmån för fordon i miljöklasserna 1
och 2 införs. Nivån på skattedifferentieringen skall vara sådan att en
utjämning kan ske av de extra kostnader som en förbättrad reningsutrust-
ning medför. Systemet skall vara statsfinansiellt neutralt.
Utredningens förslag: Miljöavgiftsutredningen föreslog införande av
ekonomiska styrmedel för fordon i olika miljöklasser genom ett system
med avgifter och bidrag för fordon i de olika miljöklasserna.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har förordat att ekonomis-
ka styrmedel används för att stimulera introduktionen av bättre avgasre-
ningssystem. Bilindustriföreningen framhåller att ekonomiska styrmedel
är att föredra framför unika svenska lagkrav.
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med vad som tidigare anförts
skall nya personbilar, lastbilar och bussar av årsmodell 1993 och senare
hänföras till endera av tre miljöklasser. Därvid svarar miljöklass 3 mot
nuvarande avgaskrav, medan miljöklass 2 motsvarar högre krav och
miljöklass 1 särskilt höga krav för fordon speciellt avsedda för tätorter. De
närmare bestämmelserna om miljöklasser föreslås tas in i bilavgaslagen
(1986:1386) och i tillämpningsföreskrifter därtill.
Det skall i princip ankomma på tillverkare och importörer att bestämma
vilken av de tre miljöklasserna som ett visst fordon skall certifieras för.
Avsikten är dock att nya fordon i största möjliga utsträckning skall tillver-
kas och utrustas så att de kan hänföras till någon av miljöklasserna 1 eller
2. För att åstadkomma detta bör som utredningen föreslagit ekonomiska
styrmedel användas.
När det gäller utformningen av de ekonomiska styrmedlen bör grund-
principerna vara följande. Åtgärderna bör så långt möjligt anknyta till
befintliga system för beskattning av fordon. Därigenom undviks att syste-
met ger upphov till ökad administrativ belastning hos myndigheter och
skattskyldiga. Åtgärderna skall utformas så att det totala skattetrycket inte Prop. 1990/91:156
ändras. Det innebär att skattenivåerna ändras så att skattesänkningar och
skattehöjningar totalt sett går jämnt upp. Skattedifferentieringens storlek
bör vara sådan att de merkostnader som uppstår för att tillverka och
utrusta fordon för miljöklasserna 1 eller 2 jämfört med miljöklassen 3 helt
eller i väsentlig mån kan utjämnas. Därigenom bör det finnas goda förut-
sättningar för att fordon i miljöklasserna 1 och 2 får en betydande mark-
nad.
Regeringens förslag: Försäljningsskatten för personbilar i miljöklass 3 höjs
med 2000 kr. Försäljningsskatten för personbilar i miljöklass 1 sänks med
4000 kr. För sådana lätta lastbilar och bussar som är försäljningsskatte-
pliktiga görs motsvarande differentiering. För sådana lätta lastbilar som
nu inte är försäljningsskattepliktiga införs en försäljningsskatt med 6000
kr. i miljöklass 3 och med 4000 kr. i miljöklass 2. För eldrivna fordon skall
försäljningsskatten beräknas som för fordon i miljöklass 1.
Miljöavgiftsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med re-
geringens förslag vad gäller nivån på de föreslagna styrmedlen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat styr-
medlens utformning i detalj. Bilindustriföreningen anmärker att det inte
kan vara rimligt att en tillverkare skall behöva betala en avgift för att han
uppfyller gällande lagkrav. Industriförbundet anför liknande synpunkter.
Motormännens riksförbund anser att styrmedlen måste utformas så att de
blir skatteneutrala i förhållande till nuvarande beskattning.
Skälen för regeringens förslag: Ekonomiska styrmedel på trafikområdet
har tidigare tillämpats för sådana personbilar av årsmodellerna 1987 och
1988 som frivilligt utrustades med avgasreningsutrustning som uppfyllde
de krav som gäller för 1989 och senare års modeller. För avgasrenade
personbilar av 1987 och 1988 års modeller sattes skatten enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, LFM, ned med upp till
5200 kr. Samtidigt höjdes skattens generella nivå för att kompensera
intäktsbortfallet (prop. 1985/86:145, SkU 41, SFS 1986:260). Beloppet
5 200 kr. avsågs motsvara den extra kostnad som uppstod när en personbil
försågs med katalysatorrening. Skattenedsättningen slopades fr. o. m. 1989
års bilmodeller, då sådan avgasrening blev obligatorisk.
Den nämnda skattenedsättningen för personbilar av årsmodell 1987 —
1988 fungerade väl. Andelen bilar som försågs med katalysator blev stor,
och miljöeffekterna därför betydande. Regeringen anser därför att motsva-
rande ekonomiska styrmedel även nu bör användas när det gäller person-
bilarna.
En differentiering av försäljningsskatten bör således användas för att
påskynda introduktionen av bilar i miljöklasserna 1 och 2. Ändringarna i
försäljningsskatten bör så långt möjligt vara intäktsmässigt neutrala. Kost-
naderna för en sänkning av skatten för vissa fordon bör motsvaras av
höjningar för fordon med sämre avgasrening. Vi förordar därvid att skat-
ten för personbilar i miljöklass 3 höjs, att skatten i miljöklass 2 är oföränd-
10
rad jämfört med nuvarande skattenivå, medan försäljningsskatten i Prop. 1990/91:156
miljöklass 1 sänks. Skillnaderna i försäljningsskatt bör ungefärligen mot-
svara skillnaderna i kostnader för den avgasreningsutrustning m. m. som
bilar i de olika klasserna behöver.
För närvarande utgår försäljningsskatt enligt LFM med 6 kr. 40 öre per
kg tjänstevikt. Det innebär att försäljningsskatten för den genomsnittliga
personbilen, med tjänstevikt ca 1 150 kg, är drygt 7000 kr. Om försälj-
ningsskatten bör i övrigt nämnas att skatten vanligen erläggs av tillverka-
ren eller registrerad importör, 5§ LFM, och skattskyldigheten inträder då
vanligen när fordonet levereras till köpare, 7§ LFM. Riksskatteverket är
beskattningsmyndighet. Särskilda regler finns om hur skatt skall betalas
vid privatimport resp, icke yrkesmässig tillverkning i landet, 3 och 5 §§
tredje stycket LFM.
För personbilar i miljöklass 3 bör skatten lämpligen höjas med 2 000 kr.,
medan bilar i miljöklass 2 får oförändrad skatt. Därigenom torde ett
tillräckligt incitament skapas för att fordon i största möjliga utsträckning
skall kunna certifieras i denna avgasklass. För personbilar i miljöklass 1
bör skatten sänkas med 4000 kr., dvs. skatten för sådana bilar blir 6000
kr. lägre än för bilar i miljöklass 3. Effekterna av de föreslagna skillnaderna
i försäljningsskatt förstärks genom att mervärdeskatt tillkommer på belop-
pen.
Förutom för personbilar tas försäljningsskatt ut också för lätta lastbilar
med skåpkarosseri och för lätta bussar. Detta gäller fordon med en to-
talvikt om högst 3 500 kg. Skattesatsen är densamma som för personbilar-
na. De ekonomiska styrmedlen för dessa lastbilar och bussar bör utformas
på samma sätt som för personbilarna, dvs. som en förhöjd försäljnings-
skatt med 2 000 kr. i miljöklass 3 och med en sänkning av försäljningsskat-
ten i miljöklass 1 med 4000 kr.
För sådana lätta lastbilar (totalvikt högst 3 500 kg) som är försedda med
flak tas för närvarande någon försäljningsskatt inte ut. En differentiering
på samma sätt som för de andra lätta fordonen kan därför inte ske. Nivån
på styrmedlen bör dock vara densamma. Detta uppnås bäst genom att
försäljningsskatt tas ut för dessa fordon om de tillhör miljöklasserna 2 eller
3, samtidigt som fordon i miljöklass 1 förblir inte skattepliktiga. I miljö-
klass 3 bör försäljningsskatten vara 6000 kr., medan den i miljöklass 2 bör
vara 4 000 kr. Som framgår i det följande bör det också införas styrmedel
utformade på motsvarande sätt för tunga fordon. Vidare bör kilometer-
skatten enligt vägtrafikskattelagen (1988:327) sänkas för att göra systemet
intäktsmässigt neutralt.
Den föreslagna miljöklassindelningen enligt bilavgaslagstiftningen avser
endast fordon med förbränningsmotor. Eldrivna fordon omfattas således
inte. Skattedifferentieringen bör dock komma även elfordonen till del. För
eldrivna fordon bör således när det gäller försäljningsskatten skatten be-
räknas efter reglerna för miljöklass 1. Det bör tilläggas att enligt 2§ andra
stycket LFM redan gäller att försäljningsskatten för elfordon beräknas
utan att batterivikten inräknas. Elfordon är vidare sedan den 1 juni 1986
undantagna från kilometerskatt enligt vägtrafikskattelagen.
Förslagen föranleder ändringar i 2, 4 och 8 §§ LFM.
11
Regeringen bedömer att den föreslagna differentieringen av försäljnings- Prop. 1990/91: 156
skatten blir intäktsmässigt neutral vad avser de tre första årsmodellerna
efter det att miljöklassystemet införs, dvs. för årsmodellerna 1993—1995.
För senare årsmodeller måste frågan om de ekonomiska styrmedlen ånyo
övervägas.
Regeringens förslag: För lastbilar och bussar med en totalvikt som översti-
ger 3 500 kg och som tillhör någon av miljöklasserna 2 eller 3 införs
bestämmelser om försäljningsskatt. Detta skall dock endast gälla för såda-
na fordon som är försedda med dieselmotorer. I miljöklass 2 utgör skatten
6000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7000 kg, och annars 20000 kr. I
miljöklass 3 utgör skatten 20000 kr. om fordonets totalvikt är högst 7000
kg, och annars 65000 kr. De ökade skatteintäkterna används för en gene-
rell sänkning av kilometerskatten för lastbilar och bussar.
Miljöavgiftsutredningens förslag: En avgift tas ut vid inköp av tunga
fordon i miljöklass 3 på 10000 — 20000 kr. Ett bidrag ges vid inköp av
tunga fordon i miljöklass 1 på 10000 — 50000 kr.
Remissinstanserna: Lantbrukarnas riksförbund anser att avgifter för
fordon i miljöklass 3 inte bör tas ut inom utpräglade landsbygdsområden.
Svenska lokaltrafikföreningen anser att en försäljningsskatt på fordon inte
bara bör baseras på fordonens miljöpåverkan utan att också andra faktorer
bör beaktas.
Skälen för regeringens förslag: Även för tunga lastbilar och bussar bör
ekonomiska styrmedel användas för att främja introduktionen av fordon i
miljöklasserna 1 och 2. Försäljningsskatt enligt LFM tas emellertid för
närvarande inte ut för sådana lastbilar och bussar som har en total vikt som
överstiger 3 500 kg. Några tekniska hinder mot att införa försäljningsskatt
även för dessa fordon finns dock inte, och detta torde vara det administra-
tivt enklaste sättet att åstadkomma en styrning mot en ökad andel
miljövänliga tyngre fordon.
En försäljningsskatt bör således införas för tunga lastbilar och bussar
som tillhör miljöklasserna 2 eller 3. Fordon i miljöklass 1 gynnas genom
att alltjämt vara skattefria. Försäljningsskattens belopp i miljöklasserna 2
och 3 bör avvägas så att en utjämning kan ske av kostnaderna för att
inköpa fordon i de olika miljöklasserna. Av de bedömningar som gjorts av
utredningen, och som sedan kompletterats av ytterligare beräkningar av
naturvårdsverket, framgår att en skillnad bör göras i skattenivåer mellan
fordon i totalviktsintervallet 3,5 till 7 ton och de tyngsta fordonen med
totalvikt överstigande 7 ton.
För fordon med totalvikt över 3,5 ton men högst 7 ton bör försäljnings-
skatten i miljöklass 3 bestämmas till 20000 kr. och i miljöklass 2 till 6000
kr.
För fordon med totalvikt över 7 ton bör försäljningsskatten i miljöklass
3 bestämmas till 65000 kr. och i miljöklass 2 till 20000 kr.
Ifrågavarande skattebelopp motsvarar den extra kostnad som tillverkare
eller försäljare tar på sig för den extra avgasreningsutrustning m. m. som
12
erfordras för ett fordon i miljöklass 1 jämfört med fordon i miljöklasserna Prop. 1990/91:156
2 och 3.
Enligt vad som tidigare anförts bör miljöklassindelningen inte omfatta
tunga fordon som är bensindrivna. De nya reglerna om försäljningsskatt
bör därför endast avse fordon som är försedda med dieselmotorer. En
motor som i grunden är konstruerad för dieseldrift kan ofta alternativt
drivas med andra drivmedel, t. ex. andra oljeprodukter eller alkoholer,
ibland efter smärre tekniska justeringar. Ett fordon med en sådan motor
bör i fråga om miljöklassindelning och försäljningsskatt behandlas som
dieselfordon oavsett vilket bränsle som faktiskt används i fordonet.
Försäljningsskatten för tunga fordon i miljöklasserna 2 och 3 bör tas ut
på samma sätt som försäljningsskatten för personbilar och andra lätta
fordon. Reglerna har tidigare i korthet beskrivits. Förslagen föranleder
ändringar i 4 och 8 §§ LFM. Med hänsyn till att ett relativt stort antal olika
skattesatser skall gälla bör 8 § LFM lämpligen utformas så att skattesatser-
na för personbilar, lastbilar och bussar anges i tabellform.
De nya reglerna om försäljningsskatt för tunga fordon kommer i viss
mån att komplicera beskattningsförfarandet. Särskilt vid sådan bilimport
där tullen skall ta ut skatten i samband med förtullningen kan vissa nya
gränsdragningsproblem uppkomma. Det är fråga om privatimport eller
annan import av enstaka fordon, och ibland torde därvid fullständiga
uppgifter om fordonsvikter, miljöegenskaper m. m. saknas. Det bör i dessa
fall åligga importören att tillhandahålla de uppgifter som erfordras för
förtullningen. 1 vissa fall kan det bli nödvändigt att fatta ett preliminärt
tulltaxeringsbeslut, som får korrigeras sedan uppgifter från registreringsbe-
siktning erhållits.
Införandet av den föreslagna försäljningsskatten för tunga lastbilar och
bussar, liksom försäljningsskatten för lätta flaklastbilar, kan sammantaget
väntas öka intäkterna av försäljningsskatten med sammanlagt ca 600 milj,
kr. under den första treårsperioden efter det att systemet införs. Bedöm-
ningen av skatteintäkterna är dock något osäker, dels därför att den totala
försäljningen av lastfordon varierar med bl. a. konjunktursvängningar,
dels därför att andelen fordon i olika miljöklasser endast ungefärligen kan
bedömas.
Skatteintäkterna bör användas för att generellt sänka beskattningen av
buss- och lastbilstrafiken. Därigenom hålls skattetrycket oförändrat. Rege-
ringen förordar därvid att kilometerskatten enligt vägtrafikskattelagen
(1988:327) sänks med ett belopp som motsvarar 200 milj kr. per år. Detta
motsvarar en sänkning av kilometerskattesatserna med ca 10%. Sänkning-
en bör avse lastbilar och bussar, utom de allra lättaste fordonen. Förslaget
föranleder ändringar i bilaga 2 till vägtrafikskattelagen. Dessutom bör
motsvarande justeringar av skattenivån göras i kilometerskatten för ut-
ländska fordon, bilaga 2 till lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländs-
ka fordon. Av internationella hänsyn kan nämligen kilometerskatten för
utländska fordon inte bestämmas till högre belopp än kilometerskatten för
motsvarande svenska fordon.
På sikt kan det antas att andelen fordon i miljöklasserna 1 och 2 ökar,
medan andelen fordon i miljöklass 3 minskar. Eftersom intäkterna från
13
försäljningsskatten då minskar, skulle nedsättningen av kilometerskatten Prop. 1990/91: 156
komma att bli otillräckligt finansierad. Mot denna bakgrund är det nöd-
vändigt att följa försäljningsutvecklingen, och vid behov vidta ändringar i
regelsystemet. Kilometerskattesänkningen innebär att det totala skatte-
trycket for ifrågavarande fordon inte ändras. Totalt sett innebär den ökade
avgasreningsnivån på svenska fordon ändå en viss ökad ekonomisk belast-
ning for trafik med svenskregistrerade tunga fordon. Den konkurrenssitua-
tion som den svenska transportnäringen utsätts för genom den ökade
internationaliseringen gör det viktigt att noga följa kostnadsutvecklingen.
De svenska beskattningsreglerna for särskilt den tunga fordonstrafiken kan
därför komma att fordra en översyn när reglerna for en friare transport-
marknad i Europa läggs fast. Regeringen avser att noga följa denna fråga.
Regeringens förslag: Systemet med miljöklasser införs fr. o. m. 1993 års
modeller, och ändringarna i bilavgaslagen träder i kraft den 1 januari 1992.
De nya reglerna om försäljningsskatt träder i kraft den 1 juli 1992. För
fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1992 års
modell eller tidigare tillämpas de äldre bestämmelserna intill utgången av
år 1992. Därefter beskattas fordon av dessa årsmodeller efter skatteregler-
na for miljöklass 3. Nedsättningen av kilometerskatten for tyngre fordon
bör gälla från den 1 januari 1993.
Skälen för regeringens förslag: Som angetts i propositionen om en god
livsmiljö bör systemet med miljöklasser införas fr. o. m. 1993 års modeller.
Ändringen i bilavgaslagen bör träda i kraft den 1 januari 1992. När det blir
aktuellt att skärpa de grundläggande kraven på avgasrening enligt 2§
bilavgaslagen for någon fordonskategori bör de krav som gäller for miljö-
klass 1 och 2 omprövas. Därmed kvarstår incitamentet for tillverkarna att
sälja fordon med allt bättre miljöegenskaper.
Personbilar och andra lätta fordon av 1993 års modell böijar säljas på
eftersommaren eller hösten 1992. För att de nya reglerna om försäljnings-
skatt i sin helhet skall kunna tillämpas på alla fordon från och med 1993
års modell bör därför ändringarna i LFM när det gäller denna årsmodell
träda i kraft redan den 1 juli 1992.
1992 års modell, och även tidigare års modeller, kan emellertid säljas
lång tid efter det att 1993 års modeller har introducerats. Detta kan bli
särskilt tydligt när en ny eller höjd försäljningsskatt infors från och med
1993 års modeller. Det kan då framstå som förmånligt att även en längre
tid framöver tillhandahålla fordon av 1992 års modell. De nya bestämmel-
serna om försäljningsskatt bör därför tillämpas generellt från den 1 januari
1993, oavsett vilken årsmodell ett fordon har. Därigenom motverkas att de
nya reglerna försenar införandet av de nya årsmodellerna. För årsmodeller
tidigare än 1993 års modeller, där miljöklassindelning saknas, bör skatten
tas ut efter skattesatserna i miljöklass 3.
De lägre kilometerskattesatsema bör också gälla från den 1 januari 1993,
och avse fordon oavsett årsmodell. 14
I enlighet med det anförda har inom regeringskansliet upprättats förslag
till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska
fordon,
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).
Lagförslagen 1 och 5 har upprättas inom miljödepartementet och lagför-
slagen 2 — 4 inom finansdepartementet.
Prop. 1990/91: 156
Paragrafens första stycke innehåller de grundläggande bestämmelserna om
miljöklassindelningen av fordon. En sådan indelning skall ske för person-
bilar, lastbilar och bussar som omfattas av krav på avgasgodkännande. I
fråga om tunga lastbilar och bussar (med en totalvikt över 3 500 kg) skall
indelningen bara omfatta fordon med dieselmotorer. Ett fordon skall vid
avgasgodkännande hänföras till den miljöklass som anges av tillverkaren,
om bilen uppfyller utsläppskraven för den angivna miljöklassen. Pröv-
ningsmyndigheten kan således inte hänföra fordonet till en bättre miljö-
klass än den som motsvarar minimikraven på avgasrening (miljöklass 3)
om inte detta uttryckligen begärs av tillverkaren. Av 2§ bilavgasförord-
ningen (1987:586) framgår att avgasgodkännande meddelas för en motor-
familj.
Enligt andra stycket skall miljöklass 3 avse fordon som uppfyller de
minimikrav som följer av 2§ första stycket bilavgaslagen. Dessa krav
framgår av bilavgasförordningen. Miljöklass 2 skall avse fordon som har
väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i fråga om avgasrenings-
systemens hållbarhet. Vad som avses med väsentligt lägre utsläpp kan
variera för olika fordonskategorier. Det kan t. ex. vara tillräckligt att
utsläppen av endast en förorening är väsentligt mindre än enligt minimi-
kraven, för att ett fordon allmänt sett skall anses ha väsentligt lägre
utsläpp. Miljöklass 1 skall omfatta fordon som dessutom uppfyller särskilt
höga krav beträffande hållbarhet eller som till följd av sina låga avgasut-
släpp eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade för användning i tät-
ortstrafik. De gränsvärden för utsläpp m. m. som skall gälla för miljöklass
1 och 2 bör föras in i bilavgasförordningen. Något särskilt bemyndigande
krävs inte för detta.
15
7§
Genom den ändrade lydelsen kommer det ansvar som tillverkaren har för
att avgaskraven är uppfyllda att knytas till den miljöklass till vilken fordo-
net har hänförts i samband med avgasgodkännandet. Detta innebär att
tillverkaren kan föreläggas att vidta rättelse, om det visar sig att fordonet
inte uppfyller de krav som gäller för klassen. En annan konsekvens kan
vara att avgasgodkännandet återkallas.
Bestämmelserna om miljöklasser innebär inte någon ändring när det
gäller bilägarens skyldigheter att vidmakthålla avgasreningens funktion.
Bestämmelserna innebär inte heller att det i samband med kontrollbesikt-
ning eller vid flygande inspektion kan utkrävas något ansvar av bilägaren
för avgasreningens funktion utöver vad som följer av 2 § första stycket i
lagen.
2§
I det nya andra stycket definieras den miljöklassindelning, som sedan läggs
till grund för beskattningsnivåema enligt 8 §. Miljöklassindelningen grun-
das på reglerna i 2a§ bilavgaslagen (1986:1386). Indelningen införs från
och med 1993 års bilmodeller. Av övergångsbestämmelserna framgår dock
att även äldre fordon, för vilka skatteplikt inträder den 1 januari 1993 eller
senare, kommer att beskattas som om de tillhör miljöklass 3.
Av tredje stycket framgår att fordon som är inrättade för drift med
elektricitet från batterier i fordonet skall beskattas enligt reglerna för
miljöklass 1. Dessa fordon omfattas inte av krav på avgasgodkännande
enligt bilavgaslagstiftningen. Den förmånliga beskattningen gäller såväl för
fordon som enbart framdrivs med elektricitet från batterier i fordonet,
som för s. k. hybridfordon som omväxlande drivs från batteri och med
annat drivmedel. För att regeln skall vara tillämplig krävs dock att fordo-
net är inrättat för att åtminstone delvis möjliggöra ren batteridrift.
4§
För bussar med en totalvikt om högst 3 500 kg föreligger alltid skatteplikt.
För en tung buss, dvs. för en buss med en totalvikt överstigande 3 500
kg, skall försäljningsskatt tas ut enligt skattetabellen i 8§ om bussen
hänförs till någon av miljöklasserna 2 eller 3, under förutsättning dessut-
om att bussen är försedd med dieselmotor. Om en tung buss hänförs till
miljöklass 1 utgår ingen skatt. Skatt utgår inte heller för en tung buss som
är konstruerad för bensindrift.
För en lastbil med skåpkarosseri med en totalvikt om högst 3 500 kg
föreligger alltid skatteplikt.
För en lastbil utan skåpkarosseri, dvs. med flak eller annan kaross, och
med en totalvikt om högst 3 500 kg, omfattar skatteplikten fordon i miljö-
klasserna 2 och 3.
Prop. 1990/91:156
16
För en tung lastbil, dvs. för en lastbil med en totalvikt överstigande Prop. 1990/91: 156
3 500 kg, föreligger oavsett karosseriutförande skatteplikt om lastbilen
tillhör någon av miljöklasserna 2 eller 3, förutsatt att lastbilen är konstru-
erad för drift med dieselolja.
Ändringen i 9§ innebär att skyldigheten att erlägga skrotningsavgift be-
gränsas till de fordon som för närvarande är skattepliktiga enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Skyldighet att erlägga
skrotningsavgift skall således inte föreligga för de fordon i miljöklasserna 2
och 3 för vilka försäljningsskatt föreslås införd.
Regeringen föreslår att riksdagen antar förslagen till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska
fordon,
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).
17
2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 156
Prop. 1990/91: 156
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)
dels att 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2a§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2a§
Bilar som omfattas av krav på av-
gasgodkännande skall delas in i
miljöklasser. I fråga om lastbilar
och bussar med en totalvikt över
3500 kilogram skall indelningen
endast omfatta bilar som är försed-
da med dieselmotor. En bil hänförs i
samband med avgasgodkännandet
till den miljöklass som anges av till-
verkaren, om bilen uppfyller ut-
släppskraven för den angivna
miljöklassen.
Indelningen i miljöklasser skall
omfatta
a) bilar som uppfyller de krav i
fråga om utsläpp av avgaser och
andra ämnen som avses i 2§ första
stycket (miljöklass 3),
b) bilar som har väsentligt lägre
utsläpp eller uppfyller högre krav i
fråga om avgasreningssystemens
hållbarhet (miljöklass 2),
c) bilar enligt b) som dessutom
uppfyller särskilt höga krav beträf-
fande avgasreningssystemens håll-
barhet eller som till följd av låga
utsläpp av avgaser och andra ämnen
eller låga bulleremissioner är sär-
skilt lämpade för användning i tät-
ortstrafik (miljöklass 1).
7§
Visar det sig beträffande avgas-
godkända fordon av viss typ att de
krav på begränsning av utsläpp som
har föreskrivits med stöd av 3 § inte
uppfylls i godtagbar utsträckning,
skall den myndighet som regering-
en bestämmer förelägga tillverka-
ren att vidta de åtgärder som be-
hövs för att bristerna skall avhjäl-
Visar det sig beträffande avgas-
godkända fordon av viss typ att de
krav på begränsning av utsläpp som
har föreskrivits med stöd av 3 § el-
ler som gäller för den miljöklass
som fordonen tillhör inte uppfylls i
godtagbar utsträckning, skall den
myndighet som regeringen bestäm-
mer förelägga tillverkaren att vidta
18
Nuvarande lydelse
pas. Föreläggandet får förenas med
vite.
Föreslagen lydelse
de åtgärder som behövs för att bris-
terna skall avhjälpas. Föreläggan-
det får förenas med vite.
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
2. Bestämmelserna i 2 a § tillämpas på fordon som vid registrerings- eller
typbesiktning betecknas som 1993 eller senare års modell.
19
Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljnings-
skatt på motorfordon' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§2
Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972:595). Med motorfordon avses i denna lag även
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
sådana inkompletta fordon för vilka
stycket.
I fråga om fordon, som är inrät-
tat för drift med elektricitet från
batterier, skall vid beräkning av
tjänstevikten avdrag göras för vik-
ten av batterierna och de särskilda
anordningar som fogar samman
battericellerna.
skatteplikt föreligger enligt 4 § andra
Med miljöklasserna 1, 2 eller 3
avses i denna lag de miljöklasser
som anges i 2a§ bilavgaslagen
(1986:1386).
I fråga om fordon, som är inrät-
tat för drift med elektricitet från
batterier, skall vid beräkning av
tjänstevikten avdrag göras för vik-
ten av batterierna och de särskilda
anordningar som fogar samman
battericellerna. Personbilar, last-
bilar och bussar som är inrättade för
drift med elektricitet från batterier i
fordonet skall vid tillämpningen av
denna lag hänföras till miljöklass 1.
Försäljningsskatt utgår för
1. personbil med en tjänstevikt
av mer än 400 kilogram,
2. buss med en totalvikt av högst
3 500 kilogram,
3. lastbil med skåpkarosseri och
med en totalvikt av högst 3 500 ki-
logram,
4. motorcykel,
om fordonet inte är eller inte har
varit registrerat som fordon av an-
1 Lagen omtryckt 1984:159.
2 Senaste lydelse 1989:196.
3 Senaste lydelse 1989: 1031.
4 §3
Försäljningsskatt utgår för
1. personbil med en tjänstevikt
av mer än 400 kilogram,
2. buss med en totalvikt av högst
3 500 kilogram samt övriga bussar
om de är försedda med dieselmotor
och om de hänförs till miljöklass 2
eller 3,
3. lastbil med skåpkarosseri och
med en totalvikt av högst 3 500 ki-
logram, övriga lastbilar med en to-
talvikt av högst 3500 kilogram om
de hänförs till miljöklass 2 eller 3,
samt lastbilar med en totalvikt som
överstiger 3 500 kilogram, om de är
försedda med dieselmotor och om
de hänförs till miljöklass 2 eller 3,
4. motorcykel,
om fordonet inte är eller inte har
varit registrerat som fordon av an-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
givet slag eller har varit registrerat
endast i förening med avställning. I
fall som avses i 16 § tredje stycket
skall skatt dock utgå även om for-
donet är eller har varit registrerat.
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
givet slag eller har varit registrerat
endast i förening med avställning. I
fall som avses i 16 § tredje stycket
skall skatt dock utgå även om for-
donet är eller har varit registrerat.
Skatteplikt enligt första stycket föreligger även vid införsel till landet av
ett fordon som är isärmonterat eller annars inkomplett, om det kan antas
att fordonet efter införseln skall iordningställas till ett fordon av skatte-
pliktigt slag. Vad nu sagts gäller inte om fordonet förs in av den som har
registrerats som importör enligt 6 § andra stycket.
8§4
Nuvarande lydelse
Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 6 kronor och 40 öre per
kilogram tjänstevikt. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att över-
skjutande krontal bortfaller.
Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
4 480 kronor.
Föreslagen lydelse
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
1. personbil |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
|
öre per kilo- |
öre per kilo- |
öre per kilo- | |
|
gram tjänste- |
gram tjänste- |
gram tjänste- | |
|
vikt, minskat |
vikt |
vikt, ökat | |
|
med 4 000 |
med 2 000 | ||
|
kronor |
kronor | ||
|
2. buss | |||
|
med en total- |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
|
vikt av högst |
öre per kilo- |
öre per kilo- |
öre per kilo- |
|
3 500 kilo- |
gram tjänste- |
gram tjänste- |
gram tjänste- |
|
gram |
vikt, minskat |
vikt |
vikt, ökat |
|
med 4 000 |
med 2 000 | ||
|
kronor |
kronor | ||
|
med en total- |
6000 |
20000 | |
|
vikt översti- |
kronor |
kronor | |
|
gande 3500 | |||
|
kilogram men | |||
|
högst 7000 | |||
|
kilogram | |||
|
med en total- |
20000 |
65000 | |
|
vikt översti- |
kronor |
kronor |
gande 7 000
kilogram
Senaste lydelse 1989:1031.
21
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
3. lastbil med |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 2 000 kronor |
|
med en total- |
6000 |
20000 | |
|
med en total- |
20000 |
65000 | |
|
4. lastbil utan |
- |
4000 |
6000 |
|
gram | |||
|
med en total- |
6000 |
20000 | |
|
med en total- |
20000 |
65000 |
Prop. 1990/91: 156
Propositionens
lagförslag
Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
4480 kronor.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2. För fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och
med utgången av december 1992. Därefter skall sådana fordon vid tillämp-
ningen av 8§ anses tillhöra miljöklass 3.
22
|
3 Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327) Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327) |
Prop. 1990/91:156 Propositionens |
Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327)
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre
kilogram for 10 kilo-
meter
grund tilläggsbelopp
belopp for vaije helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten
i klassen
|
1 Personbil |
0- 900 |
165 |
0 |
|
901- |
183 |
18 | |
|
2 Buss | |||
|
med två |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
172 |
1,60 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
171 |
1,10 |
|
3 Lastbil | |||
|
3.1 med anordning | |||
|
for påhängsvagn | |||
|
med två |
0- 1600 |
240 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
243 |
3,10 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
240 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
242 |
2,30 |
|
3.2 annan lastbil | |||
|
med två |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
173 |
2,50 |
|
med tre |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
172 |
1,60 |
|
med fyra |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
eller flera |
1601- |
171 |
1,30 |
hjulaxlar
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3000 kilo-
gram, som dras av ett
kilometerskatteplik-
tigt fordon, om det är
fråga om
4.1 styraxel for på-
|
hängsvagn |
3001- |
100 |
4,30 |
|
med två eller | |||
|
flera hjulaxlar |
3001- |
100 |
2,30 |
Senaste lydelse 1989:1030.
23
Fordonsslag
Skattevikt, Skatt, öre
kilogram för 10 kilo-
meter
Prop. 1990/91: 156
Propositionens
lagförslag
grund tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten
i klassen
4.2 annan släpvagn
|
med en hjulaxel |
3001- |
100 |
2,00 |
|
med tvä |
3001-11000 |
100 |
0,70 |
|
hjulaxlar |
11001- |
156 |
2,90 |
|
med tre |
3001-20000 |
100 |
0,80 |
|
hjulaxlar |
20001- |
236 |
3,40 |
|
med fyra |
3001-20000 |
100 |
0,50 |
|
eller flera |
20001- |
185 |
1,80 |
hjulaxlar
24
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre
kilogram för 10 kilo-
meter
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
grund tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten
i klassen
|
Personbil |
0- 901- |
900 |
165 183 |
0 18 |
|
Buss | ||||
|
med två |
0- |
1 600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
777 |
1,40 | |
|
med tre eller |
0- |
1 600 |
170 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1 601- |
171 |
0,90 | |
|
Lastbil 3.1 med anordning |
0- |
1 600 |
240 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
243 |
2,60 | |
|
med tre eller |
0- |
1 600 |
240 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
242 |
2,00 | |
|
3.2 annan lastbil | ||||
|
med två |
0- |
1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1 601- |
172 |
2,70 | |
|
med tre |
0- |
1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1 601- |
171 |
1,40 | |
|
med fyra |
0- |
1600 |
170 |
0 |
|
ller flera |
1601- |
171 |
7,70 | |
|
hjulaxlar Släpvagnar med skatte- 4.1 styraxel för på- |
3001- |
100 |
4,30 | |
|
med två eller | ||||
|
flera hjulaxlar |
3001- |
100 |
2,30 | |
|
4.2 annan släpvagn | ||||
|
med en hjulaxel |
3001- |
100 |
2,00 | |
|
med två |
3001- |
11000 |
100 |
0,70 |
|
hjulaxlar |
11001- |
156 |
2,90 | |
|
med tre |
3001- |
20000 |
100 |
0,80 |
|
hjulaxlar |
20001- |
236 |
3,40 | |
|
med fyra |
3001- |
20000 |
100 |
0,50 |
|
eller flera |
20001- |
185 |
1,80 | |
hjulaxlar
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
25
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt
på utländska fordon skall ha följande lydelse.
Bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon1
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, | |
|
1. |
Dieseldrivna lastbilar | ||
|
1.1 med anordning |
6001-10000 |
4,00 | |
|
för påhängs- |
10001-15000 |
5,50 | |
|
vagn |
15001- |
7,00 | |
|
1.2 Övriga |
6001-10000 |
2,50 | |
|
10001-15000 |
4,00 | ||
|
15001- |
5,00 | ||
|
2. |
Dieseldrivna bussar |
6001-10000 |
2,00 |
|
10001-15000 |
3,25 | ||
|
15001- |
4,00 | ||
|
3. |
Släpvagnar kopplade | ||
|
att kopplas till 3.1 Styraxel för på- |
6001- |
3,25 | |
|
hängsvagn 3.2 Övriga |
10001-15000 |
2,00 | |
|
15001-20000 |
3,25 | ||
|
20001- |
4,00 | ||
Senaste lydelse 1990:1152.
26
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, | |
|
1. |
Dieseldrivna lastbilar | ||
|
1.1 med anordning |
6001-10000 |
3,60 | |
|
för påhängs- |
10001-15000 |
4,90 | |
|
vagn |
15001- |
6,30 | |
|
1.2 Övriga |
6001-10000 |
2,20 | |
|
10001-15000 |
3,60 | ||
|
15001- |
4,50 | ||
|
2. |
Dieseldrivna bussar |
6001-10000 |
1,80 |
|
10001-15000 |
2,90 | ||
|
15001- |
3,60 | ||
|
3. |
Släpvagnar kopplade |
6001- |
3,25 |
|
hängsvagn | |||
|
3.2 Övriga |
10001-15000 |
2,00 | |
|
15001-20000 |
3,25 | ||
|
20001- |
4,00 | ||
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning-
en av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.
27
Härigenom föreskrivs att 9§ bilskrotningslagen (1975:343) skall ha föl-
jande lydelse.
Prop. 1990/91:156
Propositionens
lagförslag
Nuvarande lydelse
<
Skrotningsavgift skall erläggas
för personbil, buss och lastbil i de
fall försäljningsskatt skall erläggas
för sådant fordon enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Skrotningsavgift skall
även erläggas i de fall försäljnings-
skatt skall tas ut med stöd av be-
stämmelserna i 4§ andra stycket
nämnda lag.
Föreslagen lydelse
\
Skrotningsavgift skall erläggas
för personbil, buss med en totalvikt
av högst 3500 kilogram och lastbil
med skåpkarosseri och med en to-
talvikt av högst 3500 kilogram i de
fall försäljningsskatt skall erläggas
för sådant fordon enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Skrotningsavgift skall
även erläggas i de fall försäljnings-
skatt skall tas ut med stöd av be-
stämmelserna i 4§ andra stycket
nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Senaste lydelse 1989:198.
28
Bilagal Prop. 1990/91:156
Nya fordon placeras i en av tre miljöklasser. Miljöklassen bestäms av bl. a.
fordonets utsläpp av kväveoxider, kolväten och koloxid. Miljöklass 1
innebär långtgående avgaskrav, bl. a. anpassade till tätortsförhållanden.
Miljöklass 2 motsvarar for personbilar, lätta lastbilar och bussar de krav
som för närvarande gäller i Kalifornien och för tunga fordon de krav som
införs i USA fr. o. m. 1991 års modeller. Miljöklass 3 motsvarar de lagstad-
gade minimikraven.
Ett miljöbidrag betalas för fordon i klass 1 för att gynna fordon som har
särskilt låg miljöpåverkan. En miljöavgift tas ut för de fordon som tillhör
miljöklass 3. Avgiften tas ut i samma ordning som försäljningsskatten på
motorfordon. För miljöklass 2 utgår varken avgift eller bidrag. Miljöavgif-
ten används för att finansiera miljöbidragen för fordon i klass 1. Systemet
införs fr. o. m. 1992 års modeller. För tunga lastbilar och bussar föreslås
vissa övergångsregler för 1992 och 1993 års modeller.
Bidraget till eftermontering av bl. a. katalysatorer höjs till 4000 kr. per
bil för personbilar av 1985 års modell och senare. Det höjda bidraget
betalas ut under åren 1991 och 1992. Även skrotningspremien höjs under
en tidsbegränsad period för bilar av 1975 eller tidigare års modeller.
En koldioxidavgift som motsvarar 25 öre per kg koldioxid läggs på
bensinen. Samtidigt sänks punktskatten på bensin. Nettohöjningen blir 34
öre per liter. Mervärdeskatt tas ut på drivmedel. Sammantaget innebär
kommitténs förslag en ny höjning av bensinpriset med ca 1,50 kr. per liter
blyfri bensin. Kommittén föreslår att skatteskillnaden mellan blyad och
blyfri bensin ökar från ca 20 öre per liter till ca 30 öre per liter (inkl,
moms). Därmed blir höjningen ca 1,60 kr. per liter blyad bensin. För
motorbrännolja (diesel) blir nettohöjningen på grund av koldioxidavgift
och minskad energiskatt 18 öre per liter. Med mervärdeskatt på diesel blir
höjningen ca 75 öre per liter.
Miljöskatten på inrikes flygtrafik höjs. Höjningen motsvarar en avgift på
25 öre per kg utsläppt koldioxid. Samma koldioxidavgift tas ut på motor-
brännolja som används i spårbunden trafik.
Beskattningen av motorbrännolja differentieras mellan tre bränslekvali-
teter—standardbränsle, normal lättdiesel och tätortsdiesel. För de två från
miljösynpunkt bästa kvaliteterna sänks skattesatsen.
Värdet vid inkomstbeskattningen av bilförmån höjs till 35 procent av
nybilspriset för de tre senaste årsmodellerna. Motsvarande höjning ge-
nomförs för äldre bilar.
Kilometerskatten för dieseldrivna fordon höjs, så att dess miljödel ökar
från motsvarande 15 kr. per kg kväveoxider till 25 kr. per kg. Det innebär
en höjning av kilometerskatten med ca 10%.
Hushåll i norra glesbygden befrias från fordonsskatt. Frågan om for-
donsskatten bör slutligt avgöras i en samlad prövning av miljöavgiftsutred-
ningens och skatteutredningarnas förslag.
29
Bilaga 2 Prop. 1990/91: 156
|
Utdrag ur miljöavgiftsutredningens lagförslag |
Utredningens |
Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)
dels att 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2
Visar det sig beträffande avgas-
godkända fordon av viss typ att de
krav på begränsning av utsläpp som
har föreskrivits med stöd av 3 § inte
uppfylls i godtagbar utsträckning,
skall den myndighet som regering-
en bestämmer förelägga tillverka-
ren att vidta de åtgärder som be-
hövs för att bristerna skall avhjäl-
pas. Föreläggandet får förenas med
vite.
Föreslagen lydelse
§
Motordrivna fordon som omfattas
av krav på avgasgodkännande skall
delas in i miljöklasser. En av
miljöklasserna skall avse fordon
som uppfyller de krav på utsläpp av
avgaser eller andra ämnen som an-
ges i 2§ första stycket. Övriga
miljöklasser skall avse fordon som
har väsentligt lägre utsläpp.
Närmare föreskrifter om indel-
ningen i miljöklasser meddelas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Ett fordon hänförs i samband
med avgasgodkännande till den
miljöklass som anges av tillverka-
ren, om de krav beträffande utsläpp
som gäller för klassen är uppfyllda.
Visar det sig beträffande avgas-
godkända fordon av viss typ att de
krav på begränsning av utsläpp som
gäller för den miljöklass som fordo-
nen tillhör inte uppfylls i godtagbar
utsträckning, skall den myndighet
som regeringen bestämmer föreläg-
ga tillverkaren att vidta de åtgärder
som behövs för att bristerna skall
avhjälpas. Föreläggandet får för-
enas med vite.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. De nya bestämmelserna tillämpas inte på fordon som vid registre-
rings- eller typbesiktning betecknats som 1991 eller tidigare års modell.
30
Härigenom föreskrivs följande.
Prop. 1990/91:156
Utredningens
lagförslag
1 § Avgift (miljöavgift) skall betalas till staten enligt denna lag för vissa
motorfordon.
2 § Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972: 595).
3 § Miljöavgift tas ut för personbilar, lastbilar och bussar, om fordonet
inte är eller inte har varit registrerat som fordon av angivet slag eller har
varit registrerat endast i förening med avställning.
Avgift tas inte ut för
1. fordon som uppfyller krav som gäller för en sådan miljöklass som
avses i 2 a § första stycket sista meningen bilavgaslagen (1986:1386),
2. fordon som är konstruerade för en hastighet av högst 50 kilometer i
timmen,
3. fordon som tillhör staten och är tillverkade för militära ändamål,
4. fordon som uteslutande används inom inhägnat järnvägs- eller fa-
briksområde eller inhägnat tävlingsområde eller annat liknande inhägnat
område.
4 § Miljöavgift tas ut med 2 000 kronor för fordon med en totalvikt som
inte överstiger 3,5 ton, med 10000 kronor om totalvikten är högre men
inte överstiger 7 ton och med 20000 kronor i annat fall.
Regeringen får föreskriva att avgifter som tas ut enligt första stycket
används för att lämna bidrag för nya fordon som tillhör sådan miljöklass
som avses i 3§ andra stycket 1. Som en förutsättning för bidrag får
föreskrivas att fordonen uppfyller strängare krav i fråga om buller än vad
som följer av 9 a§ fordonskungörelsen (1972:595).
5 § Bestämmelserna i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don med undantag av 4, 8 och 15 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga
om miljöavgift. Vidare finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av
avgiften i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. Avgift tas inte ut för fordon som vid registrerings- eller typbesiktning
betecknats som 1991 eller tidigare års modell.
31
Bilaga 3 Prop. 1990/91: 156
Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig
över miljöavgiftsutredningens delbetänkande (SOU
1989:83 — 84) Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken. Energi och trafik
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av trafiksäkerhetsver-
ket, luftfartsverket, transportrådet, generaltullstyrelsen, riksskatteverket
(RSV), statens industriverk (SIND), statskontoret, riksrevisionsverket
(RRV), statens naturvårdsverk (SNV), koncessionsnämnden för miljö-
skydd, statens energiverk, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, Sta-
tens järnvägar (SJ), Banverket, vägverket, sjöfartsverket, Statens väg- och
trafikinstitut, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Styrelsen för
teknisk utveckling (STU), boverket, Statens mät- och provstyrelse (MPR),
näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och konkurrensverk
(SPK), Statens vattenfallsverk (Vattenfall), länsstyrelsen i Gävleborgs län,
länsstyrelsen i Västerbottens län, Stockholms stad, Göteborgs kommun,
Vilhelmina kommun, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Lantbrukar-
nas riksförbund (LRF), Svenska kraftverksföreningen (KVF), Tjänstemän-
nens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), dele-
gationen (ME 1989:01) för miljöprojekt västra Skåne, storstadstrafikkom-
mittén (K 1988:01), utredningen (K 1988:04) rörande översyn av trans-
portrådets verksamhet, Bilindustriföreningen, Företagens Uppgiftsläm-
nardelegation (FUD), Grossistförbundet Svensk Handel, Linjeflyg, Mo-
tormännens Riksförbund, Scandinavian Airlines System (SAS), Stor-
stockholms Energi AB (STOSEB), AB Svensk Bilprovning, Svenska Bio-
energiföreningen, Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Elverksförening-
en, Svenska Gasföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen, Värmeverks-
föreningen (VVF), Svenska Åkeriförbundet, Torvproducentföreningen,
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas Riksför-
bund.
Synpunkter har vidare lämnats av Sveriges Fastighetsägareförbund, Sve-
riges Lantbruksuniversitet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Stif-
telsen Svensk Torvforskning, Sågverkens Råvaruförening, Malmö Energi
AB, Swede Gas AB, Sala-Heby Energi AB, Uddevalla Energi AB, Svensk
Energi Utveckling AB, Bergvik Kemi AB, AB Avesta Energiverk, Sandvi-
ken Energi AB, Västerås kommun, Jönköpings Energiverk AB, Sveriges
Redareförening, Igelsta Oljelager AB, Norrlandshandelskamrarnas Trafik-
politiska Råd (NTR), Sydgas, Kungsörs kommun, Svenska Trädbränsle-
föreningen, Svenska Träskivor Service AB, Ångpanneföreningen — Kolsek-
tionen, Mellansvenska Biobränsle AB, Sveriges energiföreningars riksorga-
nisation, universitetet i Uppsala, Skogsindustrierna —Svensk Cellulosa —
och Pappersbruksföreningen, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Råsjö
Torv AB, Svenska gruvföreningen och Kemikontoret, Drefvikens Energi
AB, HSBs Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Föreningen Sve-
32
riges Energi rådgivare, Centrum för Ekologisk Teknik och Svenska Biogas- Prop. 1990/91: 156
föreningen, Karl Persson, Kraftsam, Häijedalens Mineral AB, Södertörns
Fjärrvärme AB och Telge Energi AB, länsstyrelsen i Skaraborgs län, Svens-
ka kommunförbundet —Norrbottens länsavdelning samt Uppsala Energi
AB.
33
3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 156
De till lagrådet remitterade lagförslagen
1 Förslag till
Bilaga 4 Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)
dels att 7 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 a§
Bilar som omfattas av krav på av-
gasgodkännande skall delas in i
miljöklasser. I fråga om lastbilar
och bussar med en totalvikt över
3500 kg skall indelningen endast
omfatta bilar som är försedda med
dieselmotor. En bil hänförs i sam-
band med avgasgodkännandet till
den miljöklass som anges av tillver-
karen, om bilen uppfyller utsläpps-
kraven för den angivna miljöklas-
sen.
Indelningen i miljöklasser skall
omfatta
a) bilar som uppfyller de krav på
utsläpp av avgaser och andra ämnen
som avses i 2§ första stycket
(miljöklass 3),
b) bilar som har väsentligt lägre
utsläpp eller uppfyller högre krav i
fråga om avgasreningssystemens
hållbarhet (miljöklass 2),
c) bilar enligt b) som dessutom
uppfyller särskilt höga krav beträf-
fande avgasreningssystemens håll-
barhet eller som till följd av låga
utsläpp av avgaser och andra ämnen
eller låga bulleremissioner är sär-
skilt lämpade för användning i tät-
ortstrafik (miljöklass 1).
7§
Visar det sig beträffande avgas-
godkända fordon av viss typ att de
krav på begränsning av utsläpp som
har föreskrivits med stöd av 3 § inte
uppfylls i godtagbar utsträckning,
skall den myndighet som regering-
en bestämmer förelägga tillverka-
ren att vidta de åtgärder som be-
Visar det sig beträffande avgas-
godkända fordon av viss typ att de
krav på begränsning av utsläpp som
har föreskrivits med stöd av 3§ el-
ler som gäller för den miljöklass
som fordonen tillhör inte uppfylls i
godtagbar utsträckning, skall den
myndighet som regeringen bestäm-
34
Nuvarande lydelse
hövs för att bristerna skall avhjäl-
pas. Föreläggandet får förenas med
vite.
Föreslagen lydelse
mer förelägga tillverkaren att vidta
de åtgärder som behövs för att bris-
terna skall avhjälpas. Föreläggan-
det får förenas med vite.
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Bestämmelserna i 2 a § tillämpas på fordon som vid registrerings- eller
typbesiktning betecknas som 1993 eller senare års modell.
35
Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 8 §§ lagen (1978:69) om försäljnings-
skatt på motorfordon1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§2
Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972:595). Med motorfordon avses i denna lag även
sådana inkompletta fordon för vilka skatteplikt föreligger enligt 4 § andra
stycket.
I fråga om fordon, som är inrät-
tat för drift med elektricitet från
batterier, skall vid beräkning av
tjänstevikten avdrag göras för vik-
ten av batterierna och de särskilda
anordningar som fogar samman
battericellerna.
Försäljningsskatt utgår för
1. personbil med en tjänstevikt
av mer än 400 kilogram,
2. buss med en totalvikt av högst
3 500 kilogram.
3. lastbil med skåpkarosseri och
med en totalvikt av högst 3 500 ki-
logram,
4. motorcykel,
om fordonet inte är eller inte har
Med miljöklasserna 1, 2 eller 3
avses i denna lag de miljöklasser
som anges i 2a§ bilavgaslagen
(1986:1386).
I fråga om fordon, som är inrät-
tat för drift med elektricitet från
batterier, skall vid beräkning av
tjänstevikten avdrag göras för vik-
ten av batterierna och de särskilda
anordningar som fogar samman
battericellerna. Personbilar, last-
bilar och bussar som är inrättade för
drift med elektricitet från batterier i
fordonet skall vid tillämpningen av
denna lag hänföras till miljöklass 1.
3
Försäljningsskatt utgår för
1. personbil med en tjänstevikt
av mer än 400 kilogram,
2. buss med en totalvikt av högst
3 500 kilogram samt övriga bussar
om de är försedda med dieselmotor
och om de hänförs till miljöklass 2
eller 3,
3. lastbil med skåpkarosseri och
med en totalvikt av högst 3 500 ki-
logram, övriga lastbilar med en to-
talvikt av högst 3500 kilogram om
de hänförs till miljöklass 2 eller 3,
samt lastbilar med en totalvikt som
överstiger 3500 kilogram, om de är
försedda med dieselmotor och om
de hänförs till miljöklass 2 eller 3,
4. motorcykel,
om fordonet inte är eller inte har
1 Lagen omtryckt 1984: 159.
2 Senaste lydelse 1989: 196.
3 Senaste lydelse 1989: 1031.
36
Nuvarande lydelse
varit registrerat som fordon av an-
givet slag eller har varit registrerat
endast i förening med avställning. I
fall som avses i 16§ tredje stycket
skall skatt dock utgå även om for-
donet är eller har varit registrerat.
Föreslagen lydelse
varit registrerat som fordon av an-
givet slag eller har varit registrerat
endast i förening med avställning. I
fall som avses i 16 § tredje stycket
skall skatt dock utgå även om for-
donet är eller har varit registrerat.
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
Skatteplikt enligt första stycket föreligger även vid införsel till landet av
ett fordon som är isärmonterat eller annars inkomplett, om det kan antas
att fordonet efter införseln skall iordningställas till ett fordon av skatte-
pliktigt slag. Vad nu sagts gäller inte om fordonet förs in av den som har
registrerats som importör enligt 6 § andra stycket.
8§«
Nuvarande lydelse
Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 6 kronor och 40 öre per
kilogram tjänstevikt. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så att över-
skjutande krontal bortfaller.
Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
4 480 kronor.
Föreslagen lydelse
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
1. personbil |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
|
öre per kilo- |
öre per kilo- |
öre per kilo- | |
|
gram tjänste- |
gram tjänste- |
gram tjänste- | |
|
vikt, minskat |
vikt |
vikt, ökat | |
|
med 4 000 |
med 2000 | ||
|
kronor |
kronor | ||
|
2. buss | |||
|
med en total- |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
|
vikt av högst |
öre per kilo- |
öre per kilo- |
öre per kilo- |
|
3 500 kilo- |
gram tjänste- |
gram tjänste- |
gram tjänste- |
|
gram |
vikt, minskat |
vikt |
vikt, ökat |
|
med 4000 |
med 2000 | ||
|
kronor |
kronor | ||
|
med en total- |
6000 |
20000 | |
|
vikt översti- |
kronor |
kronor | |
|
gande 3 500 | |||
|
kilogram men | |||
|
högst 7 000 | |||
|
kilogram | |||
|
med en total- |
— |
20000 |
65000 |
|
vikt översti- |
kronor |
kronor |
gande 7 000
kilogram
Senaste lydelse 1989:1031.
37
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
3. lastbil med |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 |
6 kronor 40 2 000 kronor |
|
med en total- |
6000 |
20000 | |
|
med en total- |
20000 |
65000 | |
|
4. lastbil utan |
- |
4000 |
6000 |
|
gram | |||
|
med en total- |
6000 |
20000 | |
|
med en total- |
20000 |
65000 |
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
Skatten utgår for motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med
4 480 kronor.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2. För fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som
1992 eller tidigare års modell tillämpas de äldre bestämmelserna till och
med utgången av december 1992. Därefter skall sådana fordon vid tillämp-
ningen av 8§ anses tillhöra miljöklass 3.
38
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1988:327)'
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre
kilogram för 10 kilo-
meter
grund tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten
i klassen
|
Personbil |
0- 900 901- |
165 183 |
0 18 |
|
Buss | |||
|
med två |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1 601- |
172 |
1,60 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
171 |
1,10 |
|
Lastbil 3.1 med anordning | |||
|
med två |
0- 1600 |
240 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
243 |
3,10 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
240 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
242 |
2,30 |
|
3.2 annan lastbil | |||
|
med två |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
173 |
2,50 |
|
med tre |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
172 |
1,60 |
|
med fyra |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
ller flera |
1601- |
171 |
1,30 |
hjulaxlar
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3000 kilo-
gram, som dras av ett
kilometerskatteplik-
tigt fordon, om det är
fråga om
4.1 styraxel för på-
|
hängsvagn |
3001- |
100 |
4,30 |
|
med två eller | |||
|
flera hjulaxlar |
3001- |
100 |
2,30 |
Senaste lydelse 1989:1030.
39
Fordonsslag
Skattevikt,
kilogram
Skatt, öre
för 10 kilo-
meter
grund tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten
i klassen
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
4.2 annan släpvagn
|
med en hjulaxel |
3001- |
100 |
2,00 |
|
med två |
3001-11000 |
100 |
0,70 |
|
hjulaxlar |
11001- |
156 |
2,90 |
|
med tre |
3001-20000 |
100 |
0,80 |
|
hjulaxlar |
20001- |
236 |
3,40 |
|
med fyra |
3001-20000 |
100 |
0,50 |
|
eller flera |
20001- |
185 |
1,80 |
hjulaxlar
40
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt, Skatt, öre
kilogram for 10 kilo-
meter
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
grund tilläggsbelopp
belopp for varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten
i klassen
|
Personbil |
0- 900 901- |
165 183 |
0 18 |
|
Buss | |||
|
med två |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
171 |
1,40 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
171 |
0,90 |
|
Lastbil 3.1 med anordning |
0- 1600 |
240 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
243 |
2,60 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
240 |
0 |
|
flera hjulaxlar |
1601- |
242 |
2,00 |
|
3.2 annan lastbil | |||
|
med två |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
172 |
2,10 |
|
med tre |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
hjulaxlar |
1601- |
171 |
1,40 |
|
med fyra |
0- 1600 |
170 |
0 |
|
eller flera |
1601- |
171 |
1,10 |
|
hjulaxlar Släpvagnar med skatte- 4.1 styraxel för på- |
3001- |
100 |
4,30 |
|
med två eller | |||
|
flera hjulaxlar |
3001- |
100 |
2,30 |
|
4.2 annan släpvagn | |||
|
med en hjulaxel |
3001- |
100 |
2,00 |
|
med två |
3001-11000 |
100 |
0,70 |
|
hjulaxlar |
11001- |
156 |
2,90 |
|
med tre |
3001-20000 |
100 |
0,80 |
|
hjulaxlar |
20001- |
236 |
3,40 |
|
med fyra |
3001-20000 |
100 |
0,50 |
|
eller flera |
20001- |
185 |
1,80 |
hjulaxlar
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
41
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt
på utländska fordon skall ha följande lydelse.
Prop. 1990/91:156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
Bilaga 2 till lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon1
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, |
|
1. Dieseldrivna lastbilar 1.1 med anordning |
6001-10000 |
4,00 |
|
for påhängs- |
10001-15000 |
5,50 |
|
vagn |
15001- |
7,00 |
|
1.2 Övriga |
6001-10000 |
2,50 |
|
10001-15000 |
4,00 | |
|
15001- |
5,00 | |
|
2. Dieseldrivna bussar |
6001-10000 |
2,00 |
|
10001-15000 |
3,25 | |
|
15001- |
4,00 | |
|
3. Släpvagnar kopplade |
6001- |
3,25 |
|
hängsvagn 3.2 Övriga |
10001-15000 |
2,00 |
|
15001-20000 |
3,25 | |
|
20001- |
4,00 |
Senaste lydelse 1990: 1152.
42
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
|
Fordonsslag |
Totalvikt, |
Skatt, | |
|
1. |
Dieseldrivna lastbilar | ||
|
1.1 med anordning |
6001-10000 |
3,60 | |
|
for påhängs- |
10001-15000 |
4,90 | |
|
vagn |
15001- |
6,30 | |
|
1.2 Övriga |
6001-10000 |
2,20 | |
|
10001-15000 |
3,60 | ||
|
15001- |
4,50 | ||
|
2. |
Dieseldrivna bussar |
6001-10000 |
1,80 |
|
10001-15000 |
2,90 | ||
|
15001- |
3,60 | ||
|
3. |
Släpvagnar kopplade | ||
|
att kopplas till 3.1 Styraxel för på- |
6001- |
3,25 | |
|
hängsvagn | |||
|
3.2 Övriga |
10001-15000 |
2,00 | |
|
15001-20000 |
3,25 | ||
|
20001- |
4,00 | ||
Prop. 1990/91: 156
Till lagrådet
remitterade
lagförslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning-
en av fordon som har forts in i landet före ikraftträdandet.
43
Bilaga 5 Prop. 1990/91:156
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-02-28
Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil
Werner, justitierådet Ulf Gad.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 1991 har rege-
ringen på hemställan av statsråden Åsbrink och Dahl beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i bilavgaslagen
(1986:1386), m. m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Lennart Hamberg
och kammarrättsassessorn Per Bergman.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
44
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1991
Prop. 1990/91:156
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden S. An-
dersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, G. Andersson,
Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Larsson, Åsbrink
Statsråden Åsbrink och Dahl anmäler fråga om lagstiftning om miljö-
klasser för nya fordon, m. m.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
lagstiftning om miljöklasser för nya fordon, m. m. i enlighet med bilagan
till detta protokoll.
Propositionen har utarbetats inom regeringskansliet enligt följande:
Avsnitt 1
Avsnitt 2
Avsnitten 3 — 5
Avsnitt 6.1
Avsnitt 6.2
Avsnitt 6.3
Avsnitt 7
F inansdepartementet
Miljödepartementet
F inansdepartementet
Miljödepartementet
Finansdepartementet
M ilj ödepartementet
Finansdepartementet
Ur protokollet:
Maud Melin
45
Prop. 1990/91:156
Propositionens huvudsakliga innehåll....................... 1
1 Inledning.......................................... 3
2 Miljöklasser........................................ 3
2.1 Bakgrund ...................................... 3
2.2 Miljöklassindelningen ............................. 5
3 Ekonomiska styrmedel................................ 9
3.1 Allmänt ........................................ 9
3.2 Personbilar samt lätta lastbilar och bussar............... 10
3.3 Tunga lastbilar och bussar........................... 12
4 Ikraftträdande ...................................... 14
5 Upprättade lagförslag................................. 15
6 Specialmotivering ................................... 15
6.1 Förslaget till lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386) ... 15
6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljnings-
skatt på motorfordon.............................. 16
6.3 Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343) 17
7 Ärendet till riksdagen................................. 17
Propositionens lagförslag................................ 18
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386) ................ 18
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don .............................................. 20
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)............ 23
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska
fordon ........................................... 26
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).............. 28
Bilaga 1 Sammanfattning av miljöavgiftsutredningens förslag på
trafikområdet............................... 29
Bilaga 2 Utdrag ur miljöavgiftsutredningens lagförslag ....... 30
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser ................ 32
Bilaga 4 De till lagrådet remitterade lagförslagen ........... 34
Bilaga 5 Lagrådets yttrande ........................... 44
Utdrag ur regeringsprotokollet 1991-03-14
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991
46