Skr.
1990/91:137
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-
protokollet den 21 mars 1991 en redovisning för fördelningen av medel
från allmänna arvsfonden under budgetåret 1989/90.
På regeringens vägnar
Odd Engström
Bengt Lindqvist
1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 137
Skr. 1990/91:137
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,
Freidvalds, Wallström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: Statsrådet Lindqvist
Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag i samband
med att kusiner och avlägsnare släktingar genom lagen (1928:279) om arv
uteslöts från arvsrätt. Den grundläggande bestämmelsen om allmänna
arvsfondens rätt till arv finns numera i 5 kap. ärvdabalken, vari stadgas
att om någon avlider utan att efterlämna någon annan arvinge skall kvar-
låtenskapen tillfalla allmänna arvsfonden. Egendom kan också tillföras
fonden genom gåva eller testamente.
Närmare bestämmelser om arvsfondens ändamål och förvaltningen av
fondens medel finns i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden. Enligt
1 § denna lag skall den egendom som tillfaller fonden i arv eller genom
gåva eller testamente utan sammanblandning med andra medel förvaltas
av kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och
fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Enligt 2 §
utdelas stöd ur fonden av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer. I samma paragraf föreskrivs att understöd inte får lämnas för
åtgärd, som det åligger stat eller kommun att bekosta.
Under vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89 anvisades bam-
och ungdomsdelegationen 30 milj.kr. ur allmänna arvsfonden för stöd
till fostran av ungdom (åldrarna 7-25 år). Fr.o.m. budgetåret 1989/90
skall årligen enligt beslut av regeringen 25 % av de medel ur allmänna
arvsfonden som är disponibla för utdelning anvisas till delegationen.
I enlighet med riksdagens beslut skall regelbundet en samlad redovis-
ning av hur allmänna arvsfondens medel fördelas lämnas till riksdagen
(1989/90:SoU3, rskr. 14). En sådan redovisning avseende budgetåret
1988/89 lämnades till riksdagen våren 1990 (1989/90:131).
Vid riksdagens behandling av skrivelsen hemställde socialutskottet Skr. 1990/91:137
(1989/90:SoU29) att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en
översyn av arvsfondens ändamålsbestämmelse borde göras. Vad gäller
utformningen av kommande redovisningar av användningen av arvsfonds-
medel ansåg utskottet att en fylligare analytisk redogörelse från rege-
ringen behövdes för utskottets granskning. Det skulle vidare vara till
fordel för granskningen om regeringen även redovisade den kommande
inriktningen av stödet. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr.
318).
Regeringen beslutade den 24 januari 1991 att utfärda direktiv för en
särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av allmänna arvsfon-
dens ändamålsbestämmelse m.m. (Dir. 1991:3). Utredaren skall se över
allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse samt vissa frågor rörande
dess tillämpning och beslutanderätten vid utdelning av stöd ur fonden.
Utredaren skall också behandla frågor om uppföljning och erfarenhets-
spridning beträffande verksamhet som startats med stöd av medel ur
allmänna arvsfonden. Översynen skall vara avslutad senast den
1 mars 1992.
I nu föreliggande redovisning lämnar jag en beskrivning av förvalt-
ningen av allmänna arvsfonden och en redogörelse för regeringens fördel-
ningspraxis. Vidare redovisar jag hur regeringen och barn- och ungdoms-
delegationen fördelat medlen ur allmänna arvsfonden under budgetåret
1989/90. Slutligen anges några områden som bör prioriteras vid fördel-
ningen av stöd ur allmänna arvsfonden.
1 frågor som rör barn- och ungdomsdelegationen har jag samrått med
statsrådet Wallström.
Den översyn av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse som be-
slutats kommer att ge ytterligare underlag för en fördjupad analys när det
gäller frågor som rör fördelning av medel ur fonden.
Allmänna arvsfonden förvaltas av kammarkollegiet (fondbyrån) som en
särskild fond, skild från statskapitalet. Fondbyrån betalar ut beviljat stöd
efter rekvisition. Målet för kollegiets fondförvaltning är att den skall ske
så effektivt som möjligt inom ramen för intressenternas önskemål. En
tiondel av de medel som influtit till fonden under ett år läggs till fonden.
Återstoden får tillsammans med årets avkastning delas ut. Fondens bok-
förda värde uppgick den 30 juni 1990 till ca 617 milj.kr. och marknads-
värdet till ca 980 milj.kr.
Under budgetåret 1990/91 finns det ca 195 milj.kr. att dela ut. Av
utdelningsbara medel härrör ca 69 milj.kr. från realisationsvinster som
1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 137
uppkommit under budgetåret 1989/90. Realisationsvinster och realisa- Skr. 1990/91:137
tionsförluster hör till en aktiv fondförvaltning. Detta innebär att utdel-
ningsbara medel kan variera från ett år till ett annat. Regeringen anser det
dock värdefullt att utdelningen från arvsfonden kan hållas på en jämn och
till penningvärdeförändringar anpassad nivå. Mot denna bakgrund avser
regeringen att av utdelningsbara medel inkomna under budgetåret 1989/90
dela ut 150 milj.kr. under budgetåret 1990/91. Återstoden får kvarstå för
förräntning för att delas ut under kommande år.
Bokslut avseende budgetåret 1989/90 för allmänna arvsfonden bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Avlider någon utan att efterlämna make eller närmare släktingar än
kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-
rats till någon annan. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller
arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar
efter den först avlidne maken. Fonden får också egendom genom gåva
eller testamente.
Om det när dödsfall inträffar inte finns någon annan arvinge än all-
männa arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente
förordnar tingsrätten en god man att företräda fonden vid boutredningen.
Den gode mannen står under kammarkollegiets tillsyn och sköter det
praktiska arbetet med boet. När boutredningen är klar redovisar den gode
mannen sin förvaltning till kammarkollegiet och betalar in de medel som
finns kvar till fonden.
Kammarkollegiet (arvsfondssektionen) företräder arvsfondens intressen
och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Det kommer in mellan
1 800 och 2 000 ärenden per år till arvsfondssektionen. Antalet ärenden
har varit ganska konstant under de senaste åren. I drygt hälften av
ärendena begärs det att kollegiet skall godkänna ett testamente till förmån
för någon annan än fonden. I ca 800 fall per år har dödsboets egendom
slutligt tillfallit arvsfonden. Under budgetåret 1989/90 kom det in drygt
98 milj.kr. netto till arvsfonden.
En strävan är att dessa dödsbon skall avvecklas så snabbt som möjligt
så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess
ändamål. I propositionen 1990/91:132 om försäljning av fast egendom
som tillhör allmänna arvsfonden föreslår regeringen nya regler för försälj-
ning av fast egendom som tillhör allmänna arvsfonden. Syftet med för-
slaget är att förenkla sådana försäljningar.
I vissa fall får arv som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får
ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller andra särskilda
omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja.
Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller annan person som har
stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse
från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt,
avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om
egendomen på lämpligt sätt.
Under de senaste åren har det totalt kommit in mellan 60 och 80 ansök-
ningar om avstående vaije år. En sådan ansökan skall ges in till länssty-
relsen i det län där den avlidne bodde. Kammarkollegiet får besluta om
avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger
500 000 kr. enligt bouppteckningen. I övriga fall beslutar regeringen och
i vissa fall riksdagen. Under budgetåret har beslut fattats om avstående
från arv till ett värde av 5 - 6 milj.kr.
Kammarkollegiets kostnader för finansförvaltningen av fonden och av-
vecklingen av dödsbon m.m. betalas ur fonden. Kostnaderna för detta
uppgick under budgetåret 1989/90 till drygt 1,7 milj.kr. resp, drygt
3 milj.kr. Vidare har arvoden till de gode männen under budgetåret
1989/90 uppgått till ca 3,8 milj.kr.
I regeringskansliet (inkl, barn- och ungdomsdelegationen) är totalt 6 års-
arbetskrafter sysselsatta med uppgifter som rör allmänna arvsfonden.
Dessa bekostas med budgetmedel.
Stöd ur allmänna arvsfonden utgår enligt praxis till juridiska personer,
t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer. Stöd utgår till ny-
skapande eller utvecklande verksamhet, till informationsaktiviteter samt
till ungdomslokaler och handikapporganisationers rekreationsanlägg-
ningar. Stöd till nyskapande och utvecklande verksamhet samt till infor-
mationsaktiviteter kan enligt gällande praxis utgå under högst tre år.
Stöd utgår inte till enskilda personer eller till reguljär föreningsverksam-
het. Stöd utgår inte heller till åtgärder som det åligger stat eller kommun
att bekosta.
Skr. 1990/91:137
Vaije mottagare av stöd ur allmänna arvsfonden skall inom en bestämd
tid inkomma med en redovisning/utvärdering av projekten samt en ekono-
misk redovisning. För projekt som avses komma att bedrivas under två
eller tre år skall i samband med ansökan för det följande året inges en
lägesrapport och en ekonomisk redovisning. Mottagare av större
projektstöd skall göra mer ingående utvärderingar av effekterna av be-
viljat stöd. Särskilda satsningar blir föremål för mer omfattande samlade
utvärderingar redan från starten.
Barn- och ungdomsdelegationen avser att under 1991 presentera
projekten i en projektkatalog.
3.1 Redovisning för regeringens fördelning av medel ur
allmänna arvsfonden under budgetåret 1989/90
För budgetåret 1989/90 fanns 167 milj.kr. för utdelning. Under budget-
året har drygt 1 500 ansökningar om stöd ur allmänna arvsfonden inkom-
mit till socialdepartementet.
Regeringen har bifallit 234 ansökningar om stöd ur allmänna arvsfonden
med ett sammanlagt belopp av 124 679 000 kr. Dessutom har regeringen
beslutat anvisa 41 800 000 kr. till barn- och ungdomsdelegationen.
438 ansökningar har överlämnats till barn- och ungdomsdelegationen.
Regeringen har avslagit 409 ansökningar som kommit in från enskilda.
447 andra ansökningar har avslagits. Dessa senare ansökningar har rört
stöd till drift av föreningar, reguljär lägerverksamhet, studieresor inom
och utom landet, personalutbildning samt lokal utvecklingsverksamhet
som redan finns etablerad på andra håll. Flera ansökningar som avslagits
har gällt primärkommunal och landstingskommunal verksamhet.
Stöd till handikapporganisationer
Stöd lämnas till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar, till
utrustning av riksorganisationernas kanslier, till informationsverksamhet
och till utvecklings- och förnyelsearbete.
Stöd till rekreationsanläggningar och viss utrustning av organisationernas
kanslier
Tio handikapporganisationer har fått sammanlagt ca 2 milj.kr. för stöd
till inköp av samt om- och tillbyggnad av rekreationsanläggningar.
Skr. 1990/91:137
Tolv organisationer har fått sammanlagt ca 1,5 milj.kr. for utrustning Skr. 1990/91:137
av sina kanslier, framför allt till teknisk utrustning som kan underlätta för
handikappade att delta i organisationens arbete.
Informationsverksamhet
Stöd för olika informationsaktiviteter har utgått med sammanlagt ca
14,5 milj.kr. på grundval av 40 ansökningar från handikapporganisa-
tionerna. Stödet har utgått för framställning av informationsmaterial
(foldrar och filmer) och till genomförande av seminarier och konferenser
med syfte att öka kunskapen om handikapp hos allmänhet och personal.
Försöks- och utvecklingsverksamhet
Stöd till 23 handikapporganisationer (41 projekt) har beviljats för försöks-
och utvecklingsverksamhet till ett sammanlagt belopp av nära
22 000 000 kr. Organisationerna har beviljats medel för att ensamma eller
i samarbete med andra organisationer och olika samhällsorgan utveckla
och pröva ny verksamhet som kan förbättra vardagsliv och fritid för
personer med funktionsnedsättningar. Så har t.ex. Riksförbundet för
Social och Mental Hälsa (RSMH) fått stöd för att i samråd med
Skaraborgs läns landsting och länets kommuner utveckla daglig verksam-
het för psykiskt sjuka för att dels undvika isolering, dels förbättra möjlig-
heterna till utbildning och arbete. Stöd har också lämnats Göteborgs
Independent Living (GIL) för att pröva olika vägar för handikappade att
själva administrera personlig assistans. Föreningen Sveriges Dövblinda
(FSDB) har med stöd ur allmänna arvsfonden bl.a. genom datorstöd
förbättrat sina medlemmars möjligheter att kommunicera med andra och
därigenom väsentligt höjt deras livskvalitet.
Stöd till övriga föreningar och organisationer m.fl.
Stöd för utveckling av verksamhet för handikappade har utgått till
17 projekt med ett sammmanlagt belopp av ca 9 milj.kr. Flera av dessa
projekt har rört olika fritidsaktiviteter för handikappade. Bl.a. har Fri-
luftsfrämjandet fått stöd för en film som visar hur personer med handi-
kapp kan delta i olika friluftsaktiviteter och Svenska Tennisförbundet har
beviljats stöd för att underlätta för rullstolsbuma tennisspelare att spela
tillsammans med andra. Sitski-gruppen har fått stöd för att öka möjlig-
heterna för t.ex. benamputerade att delta i utförsåkning och Junsele
idrottsförening och Lövångers sportfiskeklubb har fått stöd för att anpassa
sin verksamhet för handikappade. Flera studieförbund, bl. a. Nykterhets-
rörelsens Bildningsverksamhet (NBV) har fått stöd för att tillsammans
med Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB) pröva och utveckla olika aktiviteter för psykiskt utvecklingsstörda.
Vidare har Frälsningsarmén fått stöd för att genom datorteknik ge svårt Skr. 1990/91:137
handikappade möjligheter att arbeta.
Stöd till kommuner och landsting
Stöd ur allmänna arvsfonden kan ej utgå till åtgärd som det åligger stat
och kommun att bekosta. Däremot finns inget hinder att ge t.ex. kom-
muner stöd för att utveckla verksamheter som inte åligger kommuner
enligt lag. Några kommuner och landsting har beviljats medel för att
pröva och utveckla ny verksamhet för olika handikappgrupper. Så har
t.ex. två kommuner och sju landsting fått sammanlagt ca 2 milj.kr. för att
tillsammans med handikapporganisationer och studieförbund pröva ny
verksamhet för psykiskt sjuka och psykiskt utvecklingsstörda. Landstinget
i Västernorrland har fått sammanlagt 2 milj.kr. för att informera om och
förbättra situationen för allergiker. Ågrenska hälsocentret i Göteborg har
via Göteborgs sjukvårdsstyrelse beviljats stöd med ca 2 milj.kr. för
försöksverksamhet med föräldrastöd.
Stöd till högskolor och universitet
11 projekt som administreras av högskolor och universitet har beviljats
stöd ur arvsfonden med sammanlagt ca 4 milj.kr. Dessa projekt är av
utvecklingskaraktär och de drivs oftast tillsammans med handikapporgani-
sationerna.
Stöd till myndigheter m. m.
Under budgetåret 1988/89 avsattes 10 milj .kr. till socialstyrelsen för att
bevilja bidrag till projekt i syfte att utveckla modeller för stöd till och
avlastning av anhöriga till handikappade personer. Ytterligare 10 milj.kr.
för samma ändamål avsattes under budgetåret 1989/90. Socialstyrelsen
har fram till februari 1991 beslutat om stöd till 64 projekt till ett samman-
lagt belopp av 19,5 milj.kr. 45 organisationer och 19 kommuner (varav
9 kommuner i ett och samma projekt) har beviljats stöd. 68 projektansök-
ningar har avslagits. De projekt som beviljats medel berör frågor rörande
avlösning, psykologiskt stöd, träffar och utbildning för närstående m.m.
Genom interna och externa seminarier och konferenser kommer social-
styrelsen att sprida information om erfarenheterna av projekten. En
idékatalog är under utarbetande.
Handikappinstitutet har under budgetåret erhållit stöd genom 20 olika
beslut till ett sammanlagt belopp av ca 13 000 000 kr. Stödet har utgått
till projekt som ligger utanför Handikappinstitutets ordinarie uppgifter
men där institutet varit mest lämpligt att administrera och samordna
verksamhet där flera handikapporganisationer är berörda. Bl.a har
8 milj.kr. avsatts till Handikappinstitutet för att dels bygga upp kunskap-
centra för ny teknik för handikappade, dels kunna lämna bidrag till
projekt i syfte att utveckla olika former av teknikstöd.
Regeringen har vidare beslutat att ge stöd med sammanlagt ca 5 milj.kr. Skr. 1990/91:137
till sju projekt inom ramen för boendeservicedelegationens utvecklings-
arbete Service i samverkan. Dessa sju projekt har haft sin tyngdpunkt i
service till handikappade.
Stöd har utgått till 37 projekt med ett sammanlagt belopp av drygt
15 milj.kr. Mer än hälften av projekten drivs av föreningar och ideella
organisationer. 30 av projekten är försöks- och förnyelseprojekt. Bl.a. har
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället - erhållit drygt 1 milj.kr.
för att utveckla Barnens hjälptelefon och Friluftsfrämjandet har fått
330 000 kr. för ett treårigt projekt om natur och miljömedvetande för för-
skolebarn. Vidare har Serviceföreningen Vårat Dagis fått nära
875 000 kr. för att utveckla och stödja föräldrakooperativ m.m. och
Stockholm stadsmission har genom medel från bl.a. allmänna arvsfonden
kunnat starta daglig verksamhet för HIV-smittade barn och deras för-
äldrar.
Fem kommuner har erhållit stöd för projekt som rör bl.a. kultur i för-
skola m.m. och arbete med flyktingbarn och invandrarungdomar.
Nio projekt som administrerats av högskolor och universitet har fått stöd.
Projekten rör bl.a. bamolycksfall, skilsmässobam och invandrarbarn.
I februari 1990 beslutade regeringen att under en treårsperiod avsätta
sammanlagt 30 milj.kr. för stöd till frivilligorganisationer som genom
projektverksamhet avser att sprida information om FNs barnkonvention.
Projektstöden för det första året (10 milj.kr.) fördelas under budgetåret
1990/91.
Vidare har stöd utgått med 6 milj.kr. till den s.k. ATHENA-gruppen,
som har till uppgift att genomföra en aktion mot droger. Aktionens syfte
är att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen och annat drogmissbruk bland
ungdomar. Tyngdpunkten i de insatser som gruppen genomför har varit
att nå s.k. vidareinformatörer, dvs. personer som på olika sätt kommer
i kontakt med ungdomar, t.ex. föräldrar, lärare, fritidsledare, förenings-
ledare etc. Folkrörelserna har en viktig roll i ATHENA-gruppens arbete.
Material i form av foldrar, skrifter och video har tagits fram för använd-
ning i skolor, fritidsgårdar och föreningar. Vidare har seminarier och
konferenser genomförts. Ca 20 utvecklingsprojekt har stötts med sam-
manlagt ca 3,5 milj.kr.
3.2 Redovisning för barn- och ungdomsdelegationens skr- 1990/91:137
fördelning av medel ur allmänna arvsfonden under
budgetåret 1989/90
Barn- och ungdomsdelegationen har bl.a. i uppgift att efter delegation av
regeringen fördela medel ur allmänna arvsfonden till "fostran av ung-
dom". Med ungdom avses här åldrama 7-25 år.
Under budgetåret handlade delegationen 988 arvsfondsärenden, varav 933
ansökningar. Av dessa bifölls 278 med ett sammanlagt belopp av
30 745 500 kr.
Totalt 664 ansökningar avslogs. Av dessa utgjorde 139 enskilda per-
soners ansökningar om stöd till t.ex. studier eller utlandsresor. Övriga
avslag har huvudsakligen avsett reguljär föreningsverksamhet, inköp av
kapitalvaror eller ansökningar om stöd till vad som har ansetts åligga stat
eller kommun att bekosta.
Av 30 745 500 kr. som fördelats har 27 685 000 kr. gått till förenings-
livets insatser. Stöd har utgått till föreningslivets utvecklande eller ny-
skapande verksamhet och till ungdomslokaler. Många projekt som fått
stöd har syftat till att nå fler ungdomar genom att bredda föreningsverk-
samheten. Bland de organisationer som fått stöd återfinns frikyrkliga
organisationer/trossamfund (6 142 000 kr.), kultur- och folkbildnings-
organisationer utom studieförbund, (4 350 000 kr.) och idrottsorganisa-
tioner (4 249 000 kr).
Kommunala och andra utvecklingsprojekt
Stöd har gått till sju kommunala utvecklingsprojekt för ungdomar med
ett sammanlagt belopp av 2 885 000 kr. Samtliga projekt avslutades under
1990.
Tre av dessa avsåg stöd till försöksverksamhet för arbetslösa ungdomar
i tre kommuner. I den särskilda redovisning för ungdomsfrågor som
lämnades i 1988 års budgetproposition berördes bl.a. det förhållandet att
unga människor utgör en stor grupp i socialbidragsstatistiken och att
ökningen varit kraftig under 1980-talet. Den största gruppen av social-
bidragstagare fanns i åldersgruppen 20-24 år. Analyser har bl.a. visat att
en förhållandevis stor grupp av de socialbidragsberoende kunde bedömas
ha svårt att få arbete av sociala eller socialmedicinska skäl samt att det
blivit allt svårare för ungdomar att ta sig ur ett etablerat socialbidrags-
beroende. För att pröva olika okonventionella lösningar för att förbättra
10
ungdomarnas situation utgick stöd till Forshaga, Landskrona och Skr. 1990/91:137
Stockholms kommuner för att under tre år bedriva försöksverksamhet i
samarbete med arbetsförmedlingarna.
De övriga fyra kommunalt drivna projekten avsåg stöd till insatser mot
ungdomsvåldet i Göteborg, läger för utsatta ungdomar i Helsingborg,
projektet Ung på 90-talet i Västerås och det s.k. samverkansprojektet i
Rosengård i Malmö.
Stöd till två övriga offentligt initierade projekt har beviljats med ett
sammanlagt belopp av 175 000 kr., nämligen till en ungdomskonferens
arrangerad av sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och ett
utvärderingsuppdrag till statens ungdomsråd avseende stöd ur allmänna
arvsfonden till utvecklingsarbete inom föreningslivet.
Stöd till köp samt om-, till- och nybyggnad av ungdomslokaler har utgått
med ett sammanlagt belopp av 9 623 000 kr. Frikyrkliga organisationer
och idrottsorganisationer har fått 5 542 000 kr. respektive 2 000 000 kr.
till ungdomslokaler.
Delegationen har under budgetåret initierat ett par större riktade sats-
ningar. En av dessa har varit den s.k. Kulturbudkavlen. Syftet med denna
är att stödja projekt som främjar ungdomars eget skapande ofta i samar-
bete med professionella kulturarbetare med bl.a. teater, musik eller dans.
Inom satsningen Kulturbudkavlen, som skall pågå t.o.m. budgetåret
1991/92, har 23 projekt spridda över hela landet erhållit sammanlagt
2 894 000 kr. under budgetåret 1989/90. Stöd till övriga kulturprojekt har
utgått med ett sammanlagt belopp av 2 133 000 kr.
Den andra större satsningen under budgetåret har varit stöd till s.k.
utvecklingsarbete inom föreningslivet. Denna satsning syftar särskilt till
att, oftast på lokal föreningsnivå, nå ungdomar som inte tidigare varit
verksamma inom föreningslivet. Stöd till utvecklingsarbete inom före-
ningslivet har utgått till 85 föreningar med ett sammanlagt belopp av
5 347 000 kr.
Statens ungdomsråd fick i september 1989 i uppdrag att utvärdera
delegationens stöd till utvecklingsarbete inom föreningslivet under åren
1987-1988. Utvärderingen lämnades våren 1990 och visar bl.a. att stödet
varit av stor betydelse särskilt för det lokala föreningslivets insatser för
att nå nya ungdomsgrupper.
Stöd till övriga 26 utvecklingsprojekt har utgått med totalt 6 827 000 kr.
11
En av allmänna arvsfondens fördelar är att den ger möjlighet att snabbt
och okonventionellt kunna pröva nya verksamhetsformer som kan för-
bättra situationen för barn, ungdomar och handikappade. Utöver nedan
angivna områden bör enligt regeringens bedömning medlen vara fria för
att kunna stödja projekt och utvecklingsområden som idag inte kan förut-
ses.
Handikappolitiken syftar till att utforma samhället så att det blir tillgäng-
ligt för alla. Det handikappolitiska målet är att uppnå full delaktighet och
jämlikhet. Även om samhället gradvis ökat i tillgänglighet och stödinsat-
serna från staten och kommunerna successivt utvecklats, återstår alltjämt
flera hinder för handikappades fulla delaktighet och jämlikhet. Allmänna
arvsfonden har en viktig funktion att fylla i arbetet med att förbättra
villkoren för handikappade. Genom stöd ur fonden har främst handikapp-
organisationer och andra ideella organisationer getts möjligheter att
påböija och bedriva projektverksamheter av olika slag, som utgjort vik-
tiga komplement till samhällets stödinsatsatser.
En viktig förutsättning för en framtida utveckling av handikappolitiken
är att kunskapen och medvetenheten om handikapp förbättras. Genom
åren har allmänna arvsfonden genom att ge stöd åt olika informations-
och utbildningsprojekt medverkat till detta. Även under det kommande
budgetåret måste informations- och utbildningsprojekt med handikapp-
inriktning bedömas som ett prioriterat område för arvsfonden.
Många människor med omfattande handikapp lever i dag i stark beroen-
deställning till sin omgivning. Det är väsentligt att verksamhet kan initie-
ras som på olika sätt kan medverka till att handikappades självständighet
ökar och att deras självbestämmande stärks.
Genom att effektivt utnyttja ny teknik kan handikappades situation
förbättras i olika avseenden. Under det föregående och innevarande
budgetåret har en rad olika projekt med inriktning på datateknik och
handikapp kunnat initieras. Även under budgetåret 1991/92 måste detta
område bedömas utgöra ett för allmänna arvsfonden prioriterat område.
Ett ytterligare viktigt område, som först under senare år uppmärksam-
mats på allvar, gäller handikappades fritid och rekreation. Även fritids-
och rekreationsområdet bör ges prioritet under det kommande budgetåret.
Förutom den tidigare redovisade satsningen på information om FNs
barnkonvention genom frivilligorganisationema, kommer kulturinsatser,
inte minst sedda i ett mångkulturellt perspektiv, att ges ett brett stöd.
Vidare kommer utvecklingsarbete om barns lek och skapande att stödjas.
12
En mängd olika insatser krävs för att förhindra att barn far illa. Inte
minst viktigt är det att utveckla ett varierat utbud av stödinsatser. Olika
ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar har en be-
tydelsefull roll i detta sammanhang. Deras insatser behövs som komp-
lement till de insatser samhället kan erbjuda, inte minst för de människor
som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter. Olika frivillig-
organisationer har behov av att utveckla sitt arbete med barn och ung-
domar som far illa.
När det gäller vård av barn och ungdom bör därför stöd inriktas på
projekt som syftar till att förbättra situationen för utsatta barn och ung-
domar. Som ett exempel kan nämnas olika former av stöd till föräldrar
i deras föräldraroll.
Ungdomspolitiken syftar bl.a. till att uppmuntra ungdomar till eget enga-
gemang och skapande samt till att underlätta för unga människor att aktivt
delta i och påverka samhällsutvecklingen. Ungdomars möjligheter att
engagera sig i olika typer av föreningar, såväl inom de etablerade organi-
sationerna som i nya former, har därmed särskilt stor betydelse.
Barn- och ungdomsdelegationen har beslutat att även under innevarande
och kommande budgetår avsätta medel för särskilt riktade satsningar i
likhet med projektet Kulturbudkavlen. Detta innebär att projekt som rör
ungdomars eget skapande, delaktighet och inflytande kommer att ges
särskild vikt.
Regeringen uppdrog i augusti 1990 åt barn- och ungdomsdelegationen
att med stöd av medel ur allmänna arvsfonden initiera en satsning om
30 milj.kr. under tre år för att samordna kommunens och föreningslivets
insatser för ungdomar i vissa kommuner. Genom att upprätta särskilda
lokala handlingsprogram ökar möjligheterna till en bättre samordning av
insatserna i ett antal av det s.k. miljonprogrammets bostadsområden.
Delegationen skall under våren 1991 besluta om vilka kommuner som
skall ingå i satsningen.
Under innevarande budgetår har delegationen beslutat att, i samarbete
med den nybildade glesbygdsmyndigheten, stödja projekt som gynnar
ungdomar i glesbygd, särskilt flickor. Föreningslivet i ett tiotal gles-
bygdskommuner, som visar särskilt intresse för att göra en uttrycklig
samlad satsning på ungdomar, t.ex. genom att anta lokala ungdoms-
program, kan få del av stödet. Delegationen har avsatt 4 milj.kr. under
två år för ändamålet.
En annan ny satsning är att stödja två lokala pilotprojekt för att utveckla
modeller för databaserad information för ungdomar med uppgifter bl.a.
om internationellt ungdomsutbyte. Försöksverksamheten kommer att
inledas i Eskilstuna och Robertsfors. Informationsnät av likartat slag finns
uppbyggda i mellaneuropa och inom Norden, i Norge och Finland. Dele-
gationen har beslutat att under tre år avsätta sammanlagt högst 9 milj.kr.
för ändamålet.
Skr. 1990/91:137
13
Andra nysatsningar under innevarande och kommande budgetår avser Skr. 1990/91:137
projekt som motverkar skadliga våldsskildringar, stödjer ungdomar i
deras roll som konsumenter eller engagerar ungdomar i frågor om jäm-
ställdhet, konfliktlösning och samlevnad.
Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar redovisning för
fördelningen av medel från allmänna arvsfonden under budgetåret
1989/90, upprättad inom socialdepartementet och barn- och ungdoms-
delegationen.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
14
KAMMARKOLLEGIET 1990-10-15
Fondbyrån
BOKSLUT FÖR ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Skr. 1990/91:137
Bilaga 1
RESULTATRÄKNING
INTÄKTER
Räntor och utdelning
Utdelning VP-konsortium (netto)
Influtna arvsmedel
Återlevererade bidrag m.m.
Summa intäkter
KOSTNADER
Restituerade arvsmedel
Avveckling av dödsbo
Summa kostnader
Resultat före extraord I/K
Extraordinära I/K
+/— Realisationsv/— förluster
Resultat före bokslutsdispositioner
Bokslutsdisposi tioner
— Nedskrivning/+ uppskr
ÅRETS RESULTAT
Härav till fondk. 10 % av influtna
arvsmedel enligt arvsfondslagen
Härav till fondkapital
Härav till utdelningsbara medel
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Bank, specialinlåning
Kortfristig fordran
Summa omsättningstillgångar
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Aktier
Obligationer
Andel i Kollegiets värde-
papperskonsortium (866.097.4)
Summa anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR
MARKNADSVÄRDE
|
1989/90 (Kkr) |
1988/89 (Kkr) |
|
8 220,3 30 415,1 107 012,0 1 425,6 |
27 461,2 16 850,2 129 916,6 855,6 |
|
147 073,0 |
175 083,6 |
|
8 790,9 3 044,0 |
7 341,4 2 671,0 |
|
11 834,9 |
10 012,4 |
|
135238,1 |
165 071,2 |
|
68 894,8 |
55 513,4 |
|
204 132,9 |
220 584,6 |
|
“2,1 |
0,0 |
|
204 130,8 |
220 584,6 |
|
9 822,1 194 308,7 |
12 257,5 47 735,5 160 591,6 |
|
Bokfört värde |
Bokfört värde |
|
78 689,9 34 980,5 |
55 068,9 47 735,5 |
|
113 670,4 |
102 804,4 |
|
0,2 |
0,8 |
|
503 333,2 |
455 597,6 |
|
503 333,4 |
455 598,4 |
|
617 003,8 |
558 402,8 |
|
979 768,0 |
952 758,4 |
15
|
BALANSRÄKNING |
Skr. 1990/91:137 | ||
|
SKULDER OCH EGET KAPITAL |
Bokfört värde |
Bokfört värde |
Bilaga 1 |
|
1990-06-30 |
1989-06-30 | ||
|
SKULDER |
(Kkr) |
(Kkr) | |
|
Kortfristiga skulder |
0,0 |
459,4 | |
|
Summa kortfristiga skulder |
0,0 |
459,4 | |
EGET KAPITAL
Eget kapital
|
+ Från föregående år + Överlämnat + Årets ökning + Årets ökning Summa eget kapital |
300 166,5 9 822,1 0,0 309 988,6 |
125 768,6 114 404,9 12 257,5 47 735,5 300 166,5 |
|
Utdelningsbara medel | ||
|
+ Balanserade medel - Under året utbetalade |
257 778,2 -145 071,6 194 308,6 |
234 658,4 160 591,6 |
|
Summa utdelningsbara medel |
307 015,2* |
257 778,2 |
|
SUMMA SKULDER OCH |
617 003,8 |
558 404,1 |
|
SUMMA SKULDER OCH |
979 768,0 |
952 758,4 |
* Ca 112,0 milj.kr av denna summa motsvaras av redan beslutade men ännu ej
rekvirerade bidrag. Under budgetåret 1990/91 finns därför utrymme för beslut om
ytterligare bidrag med ca 195.0 milj.kr. (307.0 — 112.0).
16
Skr. 1990/91:137
Regeringens skrivelse.............................1
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 . . 2
1 Inledning ................................2
2 Allmänna arvsfonden .........................3
3 Medlens fördelning ..........................5
3.1 Redovisning för regeringens fördelning av medel
ur allmänna arvsfonden under budgetåret 1989/90 .... 6
3.2 Redovisning för barn- och ungdomsdelegationens
fördelning av medel ur allmänna arvsfonden under
budgetåret 1989/90 ...................... 10
4 Kommande inriktning för stöd ur allmänna arvsfonden .... 12
5 Hemställan ..............................14
6 Beslut .................................14
Bilaga 1 Bokslut för allmänna arvsfonden..............15
17
gotab 98329, Stockholm 1991