EBsauai
Prop.
1990/91:125
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991 för de åtgärder och de ändamål
som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Odd Engström
Allan Larsson
1 propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II till statsbudge-
ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår totalt till
2 549 milj.kr. De engångsvisa utgifterna uppgår till 2 543,9 milj.kr. Av
de totala utgifterna finansieras 2 461 milj.kr. genom utgiftsbegränsningar
och rationaliseringar samt inom ramen för skattereformen.
I enlighet med tidigare beslutade riktlinjer föreslås i propositionen att
2 000 milj.kr. anslås för kompensation för mervärdeskatt på krigsmate-
riel till försvaret. Medlen är engångsvisa och motsvarar beräknade stats-
inkomster för mervärdeskatt på krigsmateriel. För rationalisering inom
tull- och bostadsadministration föreslås att sammanlagt 224,5 milj.kr.
anvisas, varav 180 milj.kr. till tullverket. För regionalpolitiska insatser
i form av lokaliseringsbidrag föreslås att ytterligare 200 milj.kr. anvisas.
Vidare föreslås att 50 milj.kr. anvisas för elhushållningsåtgärder.
1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Prop. 1990/91:125
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellströ-
m, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsråden Larsson, Freivalds, R. Carlsson, Thalén,
G. Andersson, Åsbrink, Göransson, Lönnqvist, Hellström, Johansson
Statsrådet Larsson anför:
Riksdagen (rskr. 1990/91:112) har på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1990/91 tagit upp de utgiftsanslag som specificerats i
bilagan till finansutskottets betänkande 1990/91:FiU12.
Regeringen har därefter i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för
tillväxt föreslagit att 5 000 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för
innevarande budgetår till en särskild infrastrukturfond för investeringar
i järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar.
Regeringen har vidare i prop. 1990/91:119 om särskilt kommunalt
bostadstillägg till folkpension föreslagit att 150 milj.kr. anvisas för
nämnda ändamål på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Förslaget
avser att kompensera pensionärer med ingen eller låg ATP för boende-
kostnadsökningar utöver dem som skattereformen medfört, dvs. sådana
ökningar som inte motsvarats av höjda kommunala bostadstillägg.
Regeringen avser att återkomma med förslag om finansiering i 1991 års
kompletteringsproposition.
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan
överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91. Denna proposition bör
föreläggas riksdagen nu.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91. Anförandena redovisas i under-
protokollen för resp, departement.
Statsrådet Larsson avslutar: Prop. 1990/91:125
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 och vidta åtgärder i enlighet med de förslag
som föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört
för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-
protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen nu
begär skall bifogas propositionen enligt följande:
|
Justitiedepartementet |
Bilaga |
1 |
|
Försvarsdepartemen tet |
Bilaga |
2 |
|
Socialdepartementet |
Bilaga |
3 |
|
Kommunikationsdepartementet |
Bilaga |
4 |
|
Finansdepartementet |
Bilaga |
5 |
|
Utbildningsdepartementet |
Bilaga |
6 |
|
Arbetsmarknadsdepartementet |
Bilaga |
7 |
|
Bostadsdepartementet |
Bilaga |
8 |
|
Industridepartementet |
Bilaga |
9 |
|
Civildepartementet |
Bilaga 10 | |
|
Anslagsförteckning |
Bilaga 11 | |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Freivalds
Prop. 1990/91:125
Bilaga 1
F 7. Allmänna advokatbyråer; Rörelsekapital m.m.
Under denna anslagsrubrik anvisades på tilläggsbudget II till statsbudget-
en för budgetåret 1989/90 ett reservationsanslag på 6 760 000 kr. (prop.
1989/90:125 bil. 1, s. 4 f, JuU36, rskr. 259). Från anslaget betalas
kostnaderna för nedläggningen av de allmänna advokatbyråerna i
Karlskrona och Vänersborg. På anslaget finns en reservation på
905 515 kr. som åtminstone delvis kommer att behöva utnyttjas eftersom
en del kostnader fortfarande återstår.
För innevarande budgetår finns inte något anslag för motsvarande
ändamål upptaget i statsbudgeten.
Föredragandens överväganden
I princip skall var och en av de allmänna advokatbyråerna vara självbä-
rande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer. Under
senare år har ett par allmänna advokatbyråer med dåligt rörelseresultat
avvecklats och medel för att täcka uppkomna underskott har anvisats av
riksdagen (se t.ex. prop. 1988/89:25 bil. 1 s. 6 f, JuUlO, rskr. 56).
På grund av bristande lönsamhet vid norra allmänna advokatbyrån i
Stockholm uppdrog regeringen den 17 maj 1990 åt domstolsverket att
vidta erforderliga åtgärder för att avveckla verksamheten där.
Verksamheten vid norra allmänna advokatbyrån har nu avvecklats. Den
upphörde den 31 december 1990.
Domstolsverket har beräknat kostnaderna för nedläggningen till
5 677 000 kr. Drygt hälften av kostnaderna avser balanserade underskott,
dvs. den samlade förlusten av verksamheten vid byrån. Återstoden avser
avvecklingskostnader, bl.a. lönekostnader för jurister och administrativ
personal under uppsägningstiden.
Det balanserade underskottet för norra allmänna advokatbyrån belastar
en rörlig kredit som de allmänna advokatbyråerna disponerar hos
riksgäldskontoret. Gränsen för byråernas sammanlagda upplåning hos
riksgäldskontoret är begränsad till ett visst belopp, för närvarande 26
milj. kr. Ett kvarstående underskott kan således påverka de övriga
byråernas rörelsekapital och därmed bl.a. strida mot principen att varje Prop. 1990/91:125
byrå skall utgöra en egen resultatenhet inom den allmänna advokat- Bilaga 1
byråorganisationen. Mot denna bakgrund anser jag att medel snarast bör
tillföras för att täcka det underskott och de kostnader som den nu
nedlagda verksamheten har medfört. Alternativet till detta är att fortsätta
driften vid byrån, vilket med säkerhet skulle innebära fortsatta drifts-
underskott och därmed på sikt än högre kostnader för staten. Jag förordar
därför att ett särskilt anslag, Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital
m.m., förs upp på tilläggsbudget till statsbudgeten även för innevarande
budgetår, och att 5,5 milj. kr. anvisas mot bakgrund av vad jag nu
anfört. Jag har därvid beaktat den reservation som beräknas återstå från
budgetåret 1989/90.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m.m. på till-
läggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 5 500 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Prop. 1990/91:125
Bilaga 2
[1] A 2. Utredningar m. m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 5,5 milj. kr. Den ingående reservationen under
anslaget uppgick till 3 382 710 kr.
Under budgetåret 1990/91 har utredningsverksamheten blivit mer
omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäk-
ningen hösten 1989. Kommittén för undersökning av allvarliga olycks-
händelser har fått slutföra sin undersökning av branden ombord på
fartyget Sally Albatross. Regeringen har beslutat att 1988 års försvars-
kommitté, vars arbete skulle ha avslutats i december 1990, skall ombildas
till en beredning med företrädare för regeringen och riksdagspartierna för
samråd som rör inriktningen av totalförsvaret under tiden 1992/93 —
1996/97. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på ca 2,5 milj,
kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 2 500 000 kr.
[2] L 9. Mervärdeskatt på krigsmateriel
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten for
budgetåret 1990/91.
Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90:150, FiU40, rskr. 358) att vissa
myndigheter inom försvarsmakten får kompenseras för mervärdeskatt på
krigsmateriel under budgetåret 1990/91. Enligt prop. 1989/90:150 skulle
kraftiga merutgifter komma att drabba försvarsmakten när nuvarande
undantag för mervärdeskatt slopades på försvarsmateriel den 1 januari
1991. Behov av ytterligare medelsanvisningar på anslagen förutsattes
enligt propositionen tas upp i tilläggsbudget för budgetåret 1990/91.
Storleken på de merutgifter som mervärdeskatten på krigsmateriel
kommer att medföra för myndigheter inom fjärde huvudtiteln är för
närvarande inte möjliga att beräkna exakt. Jag räknar emellertid med att
merkostnaderna överslagsmässigt kommer att uppgå till ca 2 000 milj. kr.
Jag föreslår att ett nytt anslag för ändamålet förs upp på tilläggsbudget
till innevarande års statsbudget under fjärde huvudtiteln. Detta anslag får
endast belastas med myndigheternas faktiskt uppkomna utgifter för
mervärdeskatten på krigsmateriel under budgetåret 1990/91. Jag avser att
återkomma till regeringen med förslag om föreskrifter för hur anslaget
får belastas.
Fr.o.m. den 1 juli 1991 har föreslagits att myndigheterna skall
kompenseras för mervärdeskatt genom avräkning mot inkomsttitel på det
sätt som anges i prop. 1990/91:100 (bil. 1 s.46 ff.). Då upphör behovet
av ett särskilt anslag för detta ändamål.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Mervärdeskatt på krigsmateriel på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
2 000 000 000 kr.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Thalén
Prop. 1990/91:125
Bilaga 3
A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-
visats ett reservationsanslag på sammanlagt 33 340 000 kr. Den ingåen-
de reservationen under anslaget uppgick till 876 000 kr.
Under budgetåret 1990/91 har utredningsverksamheten blivit mer om-
fattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäk-
ningen hösten 1989. Pensionsberedningens omfattande uppdrag har av-
slutats senare än beräknat. Vidare har de avtalsmässiga löneökningarna
fått ett större genomslag i utredningsväsendet än vad som kunde förut-
ses. Översynen av allmänna arvsfonden, utredningen angående barn-
ombudsman och översynen av socialtjänstlagen är utredningar som
tillkommit efter initiativ från riksdagen. Vidare har arbetet med struk-
tur- och systemförändringar, exempelvis den lagfästa sjuklönen inom
socialförsäkringen, ökat behovet av utredning. Jag räknar nu med ett
ytterligare medelsbehov på ca 3,8 milj.kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 3 850 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet G. Andersson
Prop. 1990/91:125
Bilaga 4
[1] A 2. Utredningar m.m.
Under detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisats ett
reservationsanslag på 3,9 milj.kr. Vid utgången av budgetåret 1989/90
fanns på anslaget en reservation på 1 473 589 kr. Under innevarande
budgetår har dessutom 10,7 milj.kr. anvisats på tilläggsbudget I (prop.
1990/91:25 bil. 2, TU10, rskr. 73). Det har dock visat sig att utred-
ningsverksamheten blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad
som tidigare kunnat förutses — i huvudsak till följd av utredningen av
Scandinavian Star-olyckan samt översynen av det offentliga trafiksäker-
hetsarbetets inriktning och organisation. Jag räknar nu med ett ytterligare
medelsbehov på 2 milj.kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000 kr.
Jag vill i detta sammanhang erinra om följande.
I prop. 1990/91:87 om Näringspolitik för tillväxt föreslås en särskild
infrastrukturfond på sammanlagt minst 20 miljarder kr. för investeringar
i järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar.
Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att därav anvisas 5 miljar-
der kr. på tilläggsbudget budgetåret 1990/91 till infrastrukturinvesteringar
på trafikområdet (infrastrukturfonden).
Begäran om anslag återfinns under rubriken Ärendet till riksdagen
under punkt 59 i nämnda proposition.
1* Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Prop. 1990/91:125
Bilaga 5
Föredragande: statsrådet Larsson vad avser punkterna 1 och 3, statsrådet
Åsbrink vad avser punkten 2
[1] A 3. Utredningar m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisats
ett reservationsanslag på 19 milj.kr. Vid budgetårets ingång fanns på
anslaget en reservation på 3,2 milj.kr. Sammanlagt står alltså under
innevarande budgetår drygt 22,2 milj.kr. till förfogande under detta
anslag.
Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret
blir mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1989. Bland de utredningar som initierats efter
denna tidpunkt kan nämnas kommunalekonomiska kommittén och utred-
ningen om statens fastighetsförvaltning. Jag beräknar kostnadsökningen
i denna del till 1 milj.kr.
Dessutom har jag även tagit hänsyn till nödvändigheten att för olika
uppgifter i finansdepartementets verksamhet, bl.a. inom finansmarknads-
området och i frågor gällande de statliga bolagen, anlita konsulter och
annan expertis. Jag beräknar kostnaderna för dessa ändamål till 2 milj.kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
[2] E 7. Tullverket: Kostnader för tulldatasystemet (TDS)
I statsbudgeten för budgetåret 1990/91 har under anslaget E 1. Tullver-
ket: Förvaltningskostnader anvisats ett förslagsanslag om 1 021 301 000
kr. (prop. 1989/90:100 bil. 9, SkU24, rskr. 127). Under anslaget har
särskilt beräknats 80 milj.kr. för uppbyggnads- och investeringskostnader
för tulldatasystemet (TDS) i avvaktan på en förnyad redovisning av
10
medelsbehovet av generaltullstyrelsen.
I budgetpropositionen 1991 (bil. 9 s. 63 f.) redovisades det av general-
tullstyrelsen uppskattade medelsbehovet for att kunna fortsätta att
utveckla och införa TDS. Det rör sig enligt generaltullstyrelsen om totalt
130 milj.kr. för budgetåret 1990/91 och 131,5 milj.kr. för budgetåret
1991/92 för att täcka kostnaderna för lokaler m.m. för ADB-byrån i
Luleå samt för systemkonstruktion, utbildning m.m. Av redogörelsen i
budgetpropositionen framgår vidare att de totala besparingarna som
tullverket under de närmaste 5-6 åren behöver göra for att finansiera
TDS utgör 352 årsarbetskrafter motsvarande ett ackumulerat belopp om
ca 225 milj.kr. samt ytterligare 75 milj.kr. genom tidigareläggning av
föreslagna personalminskningar, inrättande av endast fyra tullregioner
och vissa ändringar i den lokala och centrala organisationen, dvs. totalt
300 milj.kr.
Jag vill nu återkomma till behovet av medel för TDS. Med utgångs-
punkt i de beräkningar som general tullstyrelsen har redovisat föreslår jag
att 180 milj.kr. anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1990/91 för att täcka kostnaderna för fortsatt utveckling och införing av
TDS. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget på statsbudgeten
för budgetåret 1990/91. Medlen bör därför anvisas under ett för
ändamålet särskilt inrättat reservationsanslag.
I enlighet med vad skatteutskottet tidigare har uttalat om behovet av en
kontinuerlig uppföljning av kostnadsutvecklingen för TDS, avser jag att
i nästa års budgetproposition återkomma till riksdagen med en redogör-
else för kostnaderna för TDS.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Tullverket: Kostnader för tulldatasystemet (TDS) på
tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag på 180 000 000 kr.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 5
[3] Bildande av en stiftelse för Svensk-Japanska studier och
forskning
Bakgrund
Svenska staten erhöll år 1939 medel som gåva för att köpa en centralt
belägen tomt i Tokyo om ca 6 200 m2 för uppförande av en ambas-
sadanläggning. Donatorerna var en grupp svenska och Sverigeanknutna
affärsmän i Japan.
Riksdagen bemyndigade genom beslut den 10 december 1986 (prop.
1986/87:25 bil. 5, FiU9, rskr. 61) regeringen att sälja viss del av den
tomt i Tokyo där den svenska ambassaden är belägen. Köpeskillingen
uppgick till 1 177 000 000 kr. I anslutning till slutförhandlingama
rörande försäljningen togs diskussioner upp om att av köpeskillingen
avsätta ett belopp till en stipendiefond för svenskars studier och forskning
11
i Japan. Ett särskilt motiv för en sådan åtgärd var att fastigheten inköpts
för medel som erhållits som gåva.
Köparen av den avyttrade delen av fastigheten, Mori Building Develop-
ment Co Ltd, utföste sig i sammanhanget att, om en stipendiefond kom
till stånd, komplettera denna genom att, för en inledande period om tio
år, ställa två servicelägenheter till stipendiaternas förfogande i centrala
Tokyo. Med tanke på svårigheten för gästande forskare att till rimligt
pris få bostad i Tokyo får denna utfästelse ses som ett mycket värdefullt
komplement till den planerade stiftelsen.
Byggnadsstyrelsen, som för statens räkning sålt fastighetsdelen, har
efter regeringens medgivande avsatt 15 milj.kr. av försäljningsintäkterna
för att möjliggöra bildandet av en stiftelse. Medlen har placerats på
räntebärande konto och uppgick den 31 december 1990 till ca 17 milj.kr.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 5
Föredragandens övervägande
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att staten bör bilda en
stiftelse för Svensk-Japanska studier och forskning.
Stiftelsens syfte skall vara att främja utbytet mellan Sverige och Japan
genom att göra japanskt samhällsliv inom olika områden tillgängligt för
svenska forskare och studerande. Detta syfte skall tillgodoses genom
utdelande av stipendier till svenska medborgare för studier och forskning
i Japan. Stiftelsen skall också förvalta de bostadslägenheter i Tokyo som
svenska staten i samband med den ovan nämnda tomtförsäljningen
erbjudits att disponera.
Stiftelsens tillgångar skall förvaltas så att de under betryggande säker-
het ger största möjliga avkastning. Av stiftelsens avkastning skall årligen
till stiftelsekapitalet läggas ett belopp som är stort nog för att bevara
stiftelsens realvärde.
Enligt min mening bör stiftelsens styrelse bestå av högst fem ledamöter
som utses av regeringen.
Det bör ankomma på regeringen att senare utförda stadgar för
stiftelsen.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att svenska staten bildar en stiftelse for Svensk-Japanska
studier och forskning,
2. godkänna att de medel som byggnadsstyrelsen avsatt för bildan-
det av en stiftelse får tas i anspråk som stiftelsekapital.
12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Göransson
Prop. 1990/91:125
Bilaga 6
o
[1] A 2. Utredningar m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag på 24 670 000 kr. Vid budgetårets ingång fanns
en reservation på anslaget med 410 000 kr. Sammanlagt står alltså under
innevarande budgetår 25 080 000 kr. till förfogande under detta anslag.
Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret
blir mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1989 främst beroende på förändringasarbetet
inom skolområdet. Bl.a. har det visat sig nödvändigt med ytterligare
resurser för särskilda kostnader för övergången till den nya myndighets-
organisationen, för utveckling av utvärderings- och uppföljningssystem
och för läroplansarbete. Med hänsyn till ökade utredningskostnader gör
jag den bedömningen att ett tilläggsbudgetanslag på 5 100 000 kr.
behövs.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbud-
geten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på
5 100 000 kr.
[2] Tilläggsmedel för utsändning m.m. av Sveriges
Radios program
Televerket
Genom beslut av riksdagen (prop. 1988/89:129, KrU 21, rskr. 311 och
prop. 1989/90:100 bil. 10, KrU 25, rskr. 274) har televerket av TV-
avgiftsmedel tilldelats 454 milj.kr. för år 1990 resp. 474,6 milj.kr. för
år 1991. Medlen avser televerkets kostnader för insamling och distribu-
13
tion, dvs. utsändning, av Sveriges Radio-koncernens program.
Televerket har i skrivelser den 31 augusti och den 11 december 1990
anmält att kostnadsökningarna för sådana kostnadsslag som skall täckas
av de medel som anvisats för televerkets verksamhet med distribution
och insamling av Sveriges Radio-koncernens program under åren 1990
och 1991, kommer att bli större än vad som kunde förutses i de aktuella
anslagsframställningarna. Orsaken är framför allt större generella kost-
nadsökningar och ändrad energibeskattning.
De nya reglerna för mervärdeskatt innebär vidare att teletjänster skall
vara skattepliktiga till mervärdeskatt. Det betyder att även televerkets
verksamhet inom rundradioområdet blir skattepliktig och att kostnaderna
ökar i motsvarande grad.
Enligt televerket innebär de samlade merkostnaderna att verket kommer
att tvingas till så omfattande besparingar, att återverkningar på Sveriges
Radio-koncernens programverksamhet inte kan undvikas.
Televerket har mot denna bakgrund hemställt om att få överskrida de
anvisade beloppen för 1990 års drifts- och investeringskostnader med
sammanlagt 37,1 milj.kr. Televerket har också begärt dels att medelsan-
visningama för år 1991 skall utgöra basen vid beräkningen av utgående
mervärdeskatt, vilket i praktiken innebär ett tillskott om 29,5 milj.kr.,
dels att föreskrifter utfärdas om hur medel skall rekvireras för att täcka
den mervärdeskatt som skall betalas in fr.o.m. år 1991.
Televerket har inför verksamhetsåret 1991 prövat ett nytt budgeterings-
och redovisningssystem. Det innebär bl.a. att vissa gemensamma
kostnader som tidigare belastat driftsbudgeten nu belastar in-
vesteringsbudgeten. De av riksdagen medgivna investerings- och
driftsmedelsramarna kommer därför inte att kunna tillämpas. Televerket
har hemställt om att verket medges rätt att fr.o.m. år 1991 göra
omfördelningar mellan medel för investeringar och driftskostnader.
Föredragandens överväganden
Televerket svarar på statens uppdrag för distributionen till allmänheten
och för insamlingen av Sveriges Radio-koncernens program. De TV-
avgiftsmedel som anvisas för detta ändamål beräknas täcka verkets
självkostnader. Mot bakgrund av att kostnadsförutsättningama avsevärt
har förändrats under senare år, tillstyrker jag att televerket erhåller viss
kompensation för merkostnader fr.o.m. år 1990. Därigenom kan risken
för återverkningar på Sveriges Radio-koncernens programverksamhet
minskas.
Den nya mervärdeskatteplikten på teletjänster bör, enligt min mening,
inte få inverka negativt på Sveriges Radio-företagens möjligheter att
fullgöra sina uppgifter. Redan med de för år 1991 anvisade beloppen
skulle — trots hänsynstagande till de avdrag för ingående mervärdeskatt
som televerket kan tillgodogöra sig — nettokostnadsökningen uppgå till
nära 84 milj.kr. Medelstilldelningen till televerket bör därför beräknas så
att verket fr.o.m. den 1 januari 1991 kompenseras för netto-
kostnadsökningar till följd av mervärdeskatt.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 6
14
Mot denna bakgrund föreslår jag att televerket av TV-avgiftsmedel, Prop. 1990/91:125
som kompensation för merkostnader under åren 1990 och 1991, anvisas Bilaga 6
ytterligare 7 resp. 95 milj.kr. Jag utgår från att den del av medelstillskot-
tet som avser år 1990 i redovisningen kan föras till rätt period, trots att
en tid förflutit sedan årsskiftet. Huvudparten av 1991 års tillskott utgörs
av kompensation för mervärdeskatt. Jag återkommer senare i vår, i en
särskild proposition om radio- och TV-frågor, till frågan om TV-
avgiftens storlek fr.o.m. den 1 juli 1991.
Av medelsökningama bör de 7 milj.kr. för år 1990 tillföras posten för
driftsmedel. Av tilläggsmedlen för år 1991 bör 16,5 milj.kr. avse
investeringar och 78,5 milj.kr. driftskostnader. Mitt förslag innebär att
televerket för åren 1990 och 1991 kommer att kunna disponera samman-
lagt 165,4 milj.kr. resp. 180,7 milj.kr. för investeringar och 295,6
milj.kr. resp. 388,9 milj.kr. för driftskostnader. Den sammanlagda
medelstilldelningen blir därmed 461,0 milj.kr. för år 1990 resp. 569,6
milj.kr. för år 1991.
I konsekvens med mina förslag om att kompensation skall lämnas för
merkostnader för mervärdeskatt, bör televerkets möjligheter justeras, när
det gäller att i kostnadsutj ämnande syfte föra medel mellan verksam-
hetsåren. Förslag bör därför läggas fram för riksdagen om att regeringen,
eller efter beslut av regeringen televerket, bemyndigas att föra högst 11
milj.kr. av de för ett år anvisade investeringsmedlen mellan åren 1991
och 1992 som skuld resp, tillgodohavande. För driftsmedlen bör
motsvarande bemyndigande avse 6 milj.kr.
De budgeterings- och redovisningsprinciper, som för närvarande
tillämpas av televerket, gör att nuvarande beloppsangivelser i verkets
investeringsplan inte längre är rättvisande. I avvaktan på att det nya
systemet stabiliseras, bör televerket ges rätt att omfördela medlen mellan
posterna för investeringar och driftskostnader. Möjligheterna att föra
medel mellan verksamhetsåren 1991 och 1992 bör i motsvarande
utsträckning kunna jämkas. Mina förslag utgår från att verkets in-
vesteringsprogram får en profil som innebär en prioritering av de mest
angelägna återinvesterings- och utbyggnadsprojekten.
I avvaktan på riksdagens behandling av de förslag jag nu har lämnat,
bör utbetalningarna till televerket ligga på en sådan nivå att drastiska
fluktuationer i verksamheten undviks och därmed att planeringsförutsätt-
ningarna för programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen blir
rimliga. Regeringen har därför den 21 februari 1991 beslutat om
utbetalning av dels 7 milj.kr. avseende merkostnader under åren 1990, •
dels 47,5 milj.kr. avseende merkostnader under första halvåret 1991.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkets
investeringar,
2. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkets
driftskostnader,
15
3. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Prop. 1990/91:125
televerket, att föra högst 11 000 000 kr. av investeringsmedlen Bilaga 6
mellan åren 1991 och 1992 som skuld resp, tillgodohavande,
4. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 6 000 000 kr. av driftsmedlen mellan
åren 1991 och 1992 som skuld resp, tillgodohavande,
5. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att omfördela medel anvisade för investerings- och
driftskostnader.
16
Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträdet den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Sahlin
Prop. 1990/91:125
Bilaga 7
A 2. Utredningar m.m.
Under denna anslagsrubrik anvisades på statsbudgeten för budgetåret
1990/91 ett reservationsanslag på 16 465 000 kr. Vid ingången av
budgetåret fanns dessutom en reservation på ca 5,6 milj.kr. kvar på
anslaget.
Som en följd av regeringens överläggningar med arbetsmarknadens
parter i februari 1990 beslöt regeringen att tillsätta en särskild förhand-
lingsgrupp, den s.k. Rehnberggruppen, med uppgift att överlägga med
arbetsmarknadens parter om stabiliseringsavtal. Gruppen presenterade
under våren 1990 ett förslag till uppgörelse, som accepterades av flertalet
organisationer både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Förslaget föll
dock eftersom det förutsatte att alla skulle ansluta sig.
I början av september 1990 beslöt regeringen att ge förhandlings-
gruppen i tilläggsuppdrag att undersöka förutsättningarna för ett
stabiliseringsavtal, i första hand för år 1991.
Sedan gruppen ställt samman uppgifter om det ekonomiska läget och
den väntade utvecklingen inom ekonomin och på arbetsmarknaden,
förklarade sig de centrala avtalsslutande partema under hösten 1990
beredda att delta i förhandlingar om ett stabiliseringsavtal. Efter ingående
överläggningar med parterna lade gruppen den 20 december 1990 fram
ett förslag till stabiliseringsavtal för avtalsåren 1991 och 1992. En klar
majoritet av partsorganisationema har accepterat förslaget.
Under de diskussioner som därefter förs i syfte att nå ett allmänt
stabiliseringsavtal står förhandlingsgruppen till partemas förfogande.
Avsikten är att gruppen skall biträda även sedan ett avtal har träffats.
Regeringen bemyndigade den 8 november 1990 mig att tillkalla en
särskild utredare med uppgift att
utvärdera det nya finansieringssystemet för arbetslöshetsförsäkringen
som infördes den 1 januari 1989,
analysera konsekvenserna av och föreslå formerna för en höjning av
egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen,
föreslå åtgärder för att förenkla det gällande systemet för att utjämna
medlemsavgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen.
17
Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj
1991.
Jag beräknar att kostnaderna för förhandlingsgruppens arbete fram till
den 1 juli 1991 samt kostnaderna för utredningen om arbetslöshets-
försäkringen kommer att uppgå till 5 500 000 kr. Medlen bör anvisas på
tilläggsbudget under innevarande budgetår.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 7
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 5 500 000 kr.
18
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Prop. 1990/91:125
Bilaga 8
[1] B 23. Utveckling av ett ADB-system för
bostadsadministrationen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92) om
införandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem. Beslutet innebär bl.a.
att man slopar den nuvarande ordningen med ett statligt reglerat bostads-
lån, dvs. sådana lån som idag kan beviljas av länsbostadsnämnden för ny-
eller ombyggnad av bostäder och som utgör en förutsättning för statliga
räntebidrag till kostnaden för ränta på bostadslånet och den underliggande
krediten. I stället införs ett stödsystem som bygger på att hela låne-
behovet för ett ny- eller ombyggnadsprojekt skall tillgodoses på den
allmänna lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten. Ränte-
bidrag behålls i den utsträckning som behövs dels för att ge hyresgäster
och bostadsrättsinnehavare samma minskning av räntekostandema som
egnahemsägare får via skattesystemet, dels för att hindra att räntelåne-
systemet vid höga realräntor ökar den reala skuldbelastningen på
fastigheten.
Det nya finansieringssystemet innebär att långivningen helt frikopplas
från subventionssystemet.
Inom den nuvarande ordningen pågår uppbygganden av ett gemensamt
datasystem mellan Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, och
boverket/länsbostadsnämndema. Nyordningen innebär att det behövs ett
självständigt ADB-system för boverkets och nämndernas hantering av
ärenden om statliga subventioner m.m.
Regeringen har gett boverket i uppdrag att göra en genomgång av
tänkbara systemval för att tillgodose ADB-behovet för ärendehanteringen
m.m. samt att påbörja utveckling och upphandling av ett nytt ADB-
system.
Boverket har lämnat en redogörelse för projektets uppläggning och
beräknade kostnader. Med hänsyn till att det nya finansieringssystemet
avses träda i kraft vid årsskiftet 1991-1992 i fråga om nya hus kommer
19
projektet att genomföras i två steg. I det första steget utvecklas och tas
i drift endast sådana datafunktioner som är nödvändiga för att myndig-
heterna fr.o.m. den 1 januari 1992 skall kunna bevilja och betala ut
investeringsbidrag och räntebidrag för de ny- och ombyggander som inte
omfattas av äldre räntebidragsbestämmelser. I det andra steget utvecklas
och tas i drift de ytterligare funktioner som behövs dels för att överföra
det äldre beståndet i det nya subventionssystemet, dels för att komplettera
tidigare utvecklade ADB-funktioner så att boverket och länsbostads-
nämnderna får ett fullgott datastöd för sin bidragshantering.
Boverket beräknar kostnaderna för att utveckla och ta i drift ett nytt
datasystem till totalt 59,2 milj .kr. I beloppet ingår kostnader för
projektering, administration, analys/konstruktion, programmering, kvali-
tetsgranskning, systemtest, maskinkostnad, dokumentation, omkostnader
och utbildning av berörda användare. Det första steget som omfattar
sammanlagt 56 datafunktioner för bidragshantering och som skall vara
färdigt den 1 januari 1992 beräknas kosta 31,6 milj.kr. I denna ingår
förutom kostnader för tillverkning av funktioner även kostnader för
anskaffning av viss datautrustning till boverket till ett belopp av 3,3
milj.kr. Kostnaden för det andra steget, som skall vara klart till den 1
januari 1993 uppskattar verket till 27,6 milj.kr.
Boverket har i ärendet samrått med statskontoret.
Föredragandens överväganden
Vid utvecklingen av det nya ADB-systemet är det nödvändigt att använda
den kunskap och kompetens som personalen vid boverket och länsbos-
tadsnämnderna besitter. Med hänsyn till bl.a. arbetets komplexitet och
den korta tid som står till förfogande behöver också externa konsulter
anlitas för projektets genomförande.
Boverket bör enligt min mening anvisas medel för dessa konsulter och
övriga externa kostnader för ändamålet på ett särskilt anslag på stats-
budgeten. Den externa kostnaden kan bedömas till 56 milj.kr.
Som framgått av det föregående pågår uppbyggnaden av ett gemensamt
datasystem för SBAB och boverket/länsbostadsnämndema. Regeringen
har genom olika beslut ställt sammanlagt 83,2 milj.kr. till SBAB:s
förfogande för att täcka kostnaderna för de myndighetsspecifika delarna
i projektet - datastöd för länsbostadsnämndernas ärendehantering och ett
centralt system för utbetalning av bidrag m.m. På begäran av bolaget har
överläggningar hållits med företrädare för regeringskansliet om avveck-
ling av projektet så vitt gäller utvecklingen av det centrala systemet.
Överenskommelse har träffats om återbetalning av ej utnyttjade medel om
sammanlagt minst 11,5 milj.kr. och att beloppet ställs till boverkets
förfogande för att finansiera utvecklingen av det nya centrala datasys-
temet hos verket. Slutlig avstämning med SBAB kommer att ske senare
under våren 1991.
Mot bakgrund av det anförda beräknar jag behovet av medel på
statsbudgeten för kostnaderna att utveckla och ta i drift ett nytt data-
system för hantering, beräkning och utbetalning av bidrag till 44,5
Prop. 1990/91:125
Bilaga 8
20
milj.kr. Jag förordar att medel tas upp redan på tilläggsbudget under Prop. 1990/91:125
innevarande budgetår på ett nyinrättat reservationsanslag benämnt Bilaga 8
Utveckling av ett ADB-system för bostadsadministrationen.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utveckling av ett ADB-system för bostadsadministra-
tionen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 44 500 000 kr.
[2] E 1. Stöd till idrotten
Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 13, s.80,
KrU15, rskr. 161) att idrottens del av det statliga stödet till lokal
ungdomsverksamhet fr.o.m. budgetåret 1990/91 skulle anvisas över
anslaget Stöd till idrotten. För budgetåret 1990/91 beräknade riksdagen
113,9 milj.kr. för detta ändamål.
Statens ungdomsråd har i september 1990 inkommit med en slutredo-
visning av stödet till lokalungdomsverksamhet för budgetåret 1989/90.
Enligt den av rådet lämnade redovisningen har slutbetalningen av
bidraget liksom tidigare skett först efter utgången av det budgetår som
bidraget avsåg. Till följd härav har ca 23,4 milj.kr. avseende stöd till
lokal ungdomsverksamhet inom idrottens område för budgetåret 1989/90
betalats ut under innevarande budgetår. För att en slutreglering av den
tidigare bidragsgivningen nu skall kunna ske utan omfattning av stödet
för innevarande budgetår berörs bör ett belopp motsvarande den angivna
utbetalningen anvisas på tilläggsbudget under anslaget Stöd till idrotten
förbudgetåret 1990/91.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till idrotten på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 23 439 000 kr.
21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Hellström
Prop. 1990/91:125
Bilaga 9
[1] F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen
Från detta anslag lämnas bidrag till standardiseringsverksamheten via
centralorganet SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige. I propositio-
nen om vissa näringspolitiska frågor (prop. 1989/90:88 avsnitt 5.6.1,
NU30, rskr. 325) har statens roll i standardiseringen samt ny finan-
sieringsmodell för bidraget till standardiseringen redovisats. I statsbudge-
ten för innevarande budgetår finns under denna rubrik uppfört ett anslag
på 32 279 000 kr. Vidare har på tilläggsbudget I anvisats ett anslag på
1,2 milj.kr. (prop. 1990/91:25 bil. 7, NU17, rskr. 86) för allmänt bidrag
till hälso- och sjukvårdsstandardiseringen. Sammanlagt har alltså närmare
33,5 milj.kr. anvisats för budgetåret 1990/91.
SIS har nu begärt ytterligare tilläggsanslag med 5,1 milj.kr. avseende
det allmänna bidraget i finansieringsmodellen. Tilläggsanslaget utgör
50% av 10,2 milj.kr., vilket är en ökning av intressenternas bidrag för
innevarande budgetår mot det som prognosticerats i augusti 1989.
Föredragandens överväganden
Enligt finansieringsmodellen utgår det allmänna bidraget med 50% av
vad näringslivet, kommuner, landsting, affärsverk och statliga myn-
digheter med uppdragsfinansierad verksamhet beräknas satsa på standar-
diseringen samma år som bidraget utgår, dock högst med 30 milj.kr./år
i 1989 års penningvärde. Bidraget beräknas på en prognos av intres-
senternas bidrag. Bidraget justeras i efterhand mot faktiskt bidrag.
Intressenterna har nu ökat sitt bidrag till standardiseringen med 10,2
milj.kr. för innevarande budgetår. Ökningen har sin grund i standar-
diseringens nya och betydelsefulla roll i det europeiska harmoniserings-
arbetet vilket bl.a. lett till att standardiseringen fått nya uppgifter, nya
projekt och helt nya standardiseringsområden av intresse för svensk
industri och svenska myndigheter.
Det europeiska standardiseringsarbetet är i ett aktivt skede med stora
arbetsuppgifter inför genomförandet av den inre marknaden den 1 januari
1993. I detta arbete är det viktigt att svenska intressen kan ges en så god
22
position som möjligt. Det är en fördel om justeringsposten för det Prop. 1990/91:125
allmänna bidraget kan utgå i nära anslutning till genomförande av det Bilaga 9
standardiseringsarbete som bidraget är avsett att främja.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Standardiseringskommissionen på tilläggsbud-
get II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett anslag
på 5 100 000 kr.
[2] G 1. Lokaliseringsbidrag m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisats
ett reservationsanslag på 350 milj.kr.
Över anslaget anvisas numera medel till följande ändamål:
- lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av statens
industriverk eller regeringen,
- lån till privata regionala investmentbolag,
- administrationskostnader m.m. för Stiftelsen Industricentra, samt
- viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt
stöd.
I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 14) har regeringen
föreslagit riksdagen att även för nästa budgetår, 1991/92, anvisa 350
milj.kr. för dessa ändamål.
Regeringen har också föreslagit riksdagen att godkänna, att regeringen
beslutat att höja länsstyrelsernas beslutanderätt, när det gäller storleken
på en investering till vilken lokaliserings- eller utvecklingsbidrag kan
lämnas, till 20 milj.kr. från den 1 februari 1991.
Som jag även närmare redogjort för i budgetpropositionen så har det
regionalpolitiska företagsstödet varit av stor betydelse under de senaste
åren för att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och
regioner. Genom beslut under de två senaste budgetåren sammanlagt
beräknas således mer än 10 000 nya arbetstillfällen tillkomma med hjälp
av detta stöd. Genom dessa nya arbetstillfällen kan också resurser i form
av underutnyttjad arbetskraft och samhällelig infrastruktur kan tas till
vara på ett sätt som innebär ekonomisk vinning för hela landet.
Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har varit stor under de senaste åren.
Trots en successivt ökad delegering av beslutanderätten till länsstyrelser-
na har därför medelsbrist uppstått på detta anslag, som disponeras av
statens industriverk och regeringen. Under innevarande budgetår har
statens industriverk och regeringen hittills beslutat om lokaliserings- och
utvecklingsbidrag m.m. för sammanlagt över 300 milj.kr. En betydande
del av dessa medel har lämnats för utflyttning av arbetsplatser inom den
privata tjänste- och servicesektorn från Stockholmsregionen.
En översiktlig genomgång av kända stödprojekt för vilka beslut skall
23
fattas på central nivå visar att det sammanlagda beloppet för ansökningar
om lokaliserings- och utvecklingsbidrag för närvarande uppgår till över
1 miljard kronor.
Jag anser det i dagens läge, i en begynnande lågkonjunktur, särskilt
angeläget att ta till vara den fortsatta investeringsviljan för att förverkliga
ytterligare investeringsprojekt i regionalpolitiskt prioriterade regioner.
För beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag, som beviljas av
statens industriverk och regeringen, beräknar jag mot bakgrund härav
ett sammanlagt behov av medelstillskott på 200 milj.kr. under inne-
varande budgetår.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 9
Stiftelsen Industricentra
Riksdagen godkände våren 1990 vad regeringen anfört i proposition
1989/90:76 (avsnitt 7.4) om avvecklingen av Stiftelsen Industricentra och
användningen av de medel som kan tillföras staten i samband därmed
(AU 13, rskr. 346).
Jag vill nu för riksdagens kännedom anmäla att stiftelsen nyligen sålt
samtliga fastigheter som stiftelsen äger. Försäljningen har skett genom
att stiftelsen har avyttrat aktierna i ett helägt bolag, Norrlands Industri-
centra AB, som äger fastigheter i Ljusdal, Sveg, Ange, Strömsund,
Vilhelmina och Gällivare. Köpare av aktierna är ett konsortium bestående
av Länsförsäkringar Gävleborg, Länsförsäkringar Västerbotten, Jämtlands
Länförsäkringsbolag, Västemorrlands läns Brandstodsbolag för försäkring
samt Hallström & Nisses AB.
Vidare har de fastigheter vilka ägts direkt av stiftelsen i Haparanda,
Lycksele och Ånge sålts till respektive kommuns helägda industri-
fostighetsbolag. En fastighet har sålts till en hyresgäst i Haparanda.
Den sammanlagda ersättningen för försäljningarna uppgår till ca 238
milj.kr. När stiftelsens aktier och fastigheter sålts skall stiftelsens
verksamhet upphöra och stiftelsen avvecklas. Stiftelsens tillgångar och
åtaganden överförs då till staten. Huvuddelen av stiftelsens personal har
fått eller kommer att få nytt arbete på orten.
Regeringen har den 7 mars 1991 fattat beslut med anledning av
försäljningen av stiftelsens aktier och fastigheter. Sålunda har regeringen
- i enlighet med riksdagens godkännande - godkänt försäljningarna och
i samband därmed beslutat att sammanlagt 39,4 milj.kr. skall utbetalas
till de åtta kommuner som berörs och användas till allmänt näringslivs-
främjande åtgärder inom resp, kommun.
Vidare har regeringen beslutat om att 5 milj.kr. skall användas för att
teckna aktier i ett utvecklingsbolag som skall ägas gemensamt av staten,
Norrlandsfonden och Norrlands Industricentra AB. Utvecklingsbolagets
ändamål skall vara att främja etablering och utveckling av näringsverk-
samhet i Norrland, företrädesvis i Norrlands inland.
I försäljningen av Stiftelsen Industricentras aktier ingår ett lån på 75
milj.kr. som lämnats till Norrlands Industricentra AB. Lånet, som avses
omvandlas till ett avskrivningslån, skall successivt kunna avskrivas i takt
med att nya arbetstillfällen skapas i de berörda orterna. Slutligen kan
24
nämnas att i aktieförsäljningen ingår en av Stiftelsen Industricentra ställd Prop. 1990/91:125
hyresintäktsgaranti vilken avses bli överförd på staten i samband med Bilaga 9
stiftelsens avveckling.
Det kan också nämnas att de nya ägarna till aktierna i Norrlands
Industricentra AB förbundit sig att verka för att bolaget avsätter 15
milj.kr. till ett investmentbolag som helt skall rikta sin verksamhet mot
företag på berörda orter och 5 milj.kr. till det utvecklingsbolag som jag
nämnde.
De samlade insatserna för de kommuner som berörs av försäljningen
av Stiftelsen Industricentras aktier och fastigheter beräknas till ca 144
milj. kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen
1. föreslår riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på till-
läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 200 000 000 kr.,
2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om
avvecklingen av Stiftelsen Industricentra m.m.
[3] H 12. Vissa åtgärder för effektivare användning av
elenergi
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Riksdagen beslöt år 1988 om ett program för effektivare användning
och ersättning av el (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375). En del av
programmet är ett stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersät-
tande produkter, processer och system. Det totala medelsbehovet för
stödet beräknades till 400 milj.kr. för en femårsperiod.
I statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisades under reservations-
anslaget XIV C 20. Vissa åtgärder för effektivare användning och
ersättning av el 150 milj.kr., varav 3 milj.kr. för bl.a. vissa kansli-
kostnader i samband med introduktionen av stödet. Över anslaget betalas
utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806, ändrad 1990:33) om
statligt stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande
produkter, processer och system. Stöd kan lämnas i form av bidrag och
lån. Beslut om stöd fattas av statens energiverk.
Regeringen har våren 1990 medgivits bemyndigande att under
budgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med
stödet till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter,
processer och system som innebär åtaganden om högst 50 milj.kr.
(prop. 1989/90:100 bil. 16, NU25, rskr. 247). Detta medgivande har
regeringen överlåtit på statens energiverk som administrerar stödet.
25
Föredragandens överväganden
Det är angeläget att verksamheten med elhushållning fortsätter i enlighet
med det av riksdagen godkända programmet. Statens energiverk har för
sin planering och organisation av insatserna inom stödet till teknik-
upphandling behov av att kunna göra åtaganden gentemot beställare,
m.fl. Under innevarande budgetår har energiverket gjort sådana åtagan-
den inom den av riksdagen godkända bemyndiganderamen. Verket
beräknar att under budgetåret utnyttja en betydande del av ramen.
Ett belopp om 50 milj.kr. bör anvisas för utgifter för stöd enligt
förordningen om statligt stöd till teknikupphandling av eleffektiva och
elersättande produkter, processer och system. Jag har beräknat att ca 4
milj.kr. av dessa medel krävs för kanslikostnader. Medlen bör föras upp
under ett nytt anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande
år.
Det bör ankomma på regeringen att bestämma om formerna för admi-
ninistration av stödet samt att utfärda de föreskrifter som skall gälla för
stödet.
I proposition 1990/91:88 om energipolitiken har regeringen föreslagit
ett nytt program för effektiv användning av energi. Tyngdpunkten i detta
program är ett stöd till upphandling och introduktion av energieffektiv
teknik. I propositionen föreslås att riksdagen beviljar medel under ett nytt
reservationsanslag, H 13. Vissa åtgärder för effektivare användning av
energi, för bl.a. täckande av kostnaderna i samband med stöd till
teknikupphandling.
Vid utgången av budgetåret 1990/91 kan en reservation eventuellt
komma att uppstå på det anslag jag nu föreslår skall begäras av riks-
dagen. Denna eventuella reservation bör överföras till det i den energi-
politiska propositionen föreslagna nya anslaget H 13. Vissa åtgärder för
effektivare användning av energi.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa åtgärder för effektivare användning av elenergi på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 9
26
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Johansson
Prop. 1990/91:125
Bilaga 10
[1] A 2. Utredningar m.m.
Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisats ett reservationsanslag på 26 761 000 kr. Den ingående reser-
vationen under anslaget uppgick till 4 232 052 kr. Utredningsverksam-
heten beräknas bli mer omfattande och kostnadskrävande än vad som
förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1989. Som exempel kan nämnas
tillkommande undersökningar och utvidgade arbetsuppgifter för bl.a.
1989 års affärstidsutredning (Fi 1988:10) och konkurrenskommittén
(C 1989:03). Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 3 500 000
kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 3 500 000 kr.
[2] Täckande av statens löne- och pensionsverks underskott för
budgetåret 1989/90
Statens löne- och pensionsverks (SPV) verksamhet var under budgetåret
1989/90 finansierad över två anslag, C 1. Statens löne- och pensionsverk
och C 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling. Det
senare var ett formellt anslag på 1 000 kr., under vilket har bokförts
intäkter och kostnader knutna till framför allt hanteringen av ett datasys-
tem för utbetalning av löner, SLÖR, och för- och eftersystem till detta.
För båda anslagen har verksamheten givit ett underskott under budgetåret
1989/90. Verksamheten under det senare anslaget har dock för tidigare
budgetår givit ett överskott som räcker för att täcka underskottet under
1989/90.
27
För ramanslaget C 1. visar bokslutet för budgetåret 1989/90, sedan Prop. 1990/91:125
anslagssparande per den 30 juni 1989 har tagits i anspråk, ett underskott Bilaga 10
på 8 528 839 kr. Av detta hänför sig 5 558 073 kr. till arbetsuppgifter
som pålagts SPV genom författningsändringar (huvudsakligen nya regler
för efterlevandeförmåner inom den allmänna försäkringen) och nya
kollektivavtal som har tillkommit efter det att medlen till SPVs verksam-
het för budgetåret 1989/90 har beräknats.
Föredragandens överväganden
Regeringen har tidigare i dag godkänt 5 558 073 kr. som merkostnader
för budgetåret 1989/90 på ramanslaget C 1. Statens löne- och pensions-
verk. På grund av storleken av de medgivna merkostnaderna bör riks-
dagen delges regeringens ställningstagande.
Regeringen har vidare beslutat att den återstående delen av underskot-
tet, 2 970 766 kr., tills vidare skall täckas genom att överskott från
tidigare år på anslaget C 2. Statlig personaladministrativ infor-
mationsbehandling får tas i anspråk.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag i det föregående har anfört omtäckande av
underskott för statens löne- och pensionsverk för budgetåret
1989/90.
[3] C 18. Införande av nytt pensionssystem
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer har
träffat en överenskommelse om ett nytt pensionsavtal för statsanställda
m.fl. Regeringen har tidigare idag beslutat överlämna avtalet till
finansutskottet för godkännande. Eftersom det nya avtalet kraftigt avviker
från det äldre avtalet, krävs särskilda insatser för att förbereda dess
tillämpning.
Det nya avtalet, som förväntas ge lägre administrationskostnader i
framtiden, medför under införandefasen merkostnader för SPV på grund
av anpassning av rutiner och system, personalutbildning m.m. Dessutom
finns ikraftträdandebestämmelser som medför att tillämpningen på vissa
ärenden av avtalet kommer att kräva mer handläggning under de första
åren än därefter. På grundval av de beräkningar som SPV redovisade i
sin särskilda rapport i mars 1989 kan de totala kostnaderna för införandet
beräknas till 15 milj.kr., varav en mindre del skulle avse kostnader under
innevarande budgetår.
28
Föredragandens överväganden
Regeringen bör ha möjlighet att anvisa medel för utförande av de
särskilda arbetsuppgifter, som erfordras för att införa ett nytt pensions-
avtal. Ett nytt anslag bör därför föras upp redan på tilläggsbudget för
innevarande budgetår. På anslaget bör regeringen även begära medel för
det arbete som skall utföras kommande budgetår.
Prop. 1990/91:125
Bilaga 10
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Införande av nytt pensionssystem på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservations-
anslag på 15 000 000 kr.
29
Förteckning Prop. 1990/91:125
över utgiftsanslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbud- Bilaga 11
geten för budgetåret 1990/91
II. Justitiedepartementet
F7 Allmänna advokatbyråer:
Rörelsekapital m.m., reservationsanslag
IV. Försvarsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
L9 Mervärdeskatt på krigsmateriel, förslagsanslag
V. Socialdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
VI. Kommunikationsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
VII. Finansdepartementet
A3 Utredningar m.m., reservationsanslag
E7 Tullverket: Kostnader för tulldatasystemet
(TDS), reservationsanslag
VIII. Ut bi Idni ngsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
X. Arbetsmarknadsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
XI. Bostadsdepartementet
B23 Utveckling av ett ADB-system för bostads-
administrationen , reservationsanslag
El Stöd till idrotten, reservationssanslag
XII. Industridepartementet
F14 Bidrag till Standardiseringskommissionen
G1 Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag
H12 Vissa åtgärder för effektivare användning av
elenergi, reservationsanslag
5 500 000
2 500 000
2 000 000 000
3 850 000
2 000 000
3 000 000
180 000 000
5 100 000
5 500 000
44 500 000
23 439 000
5 100 000
200 000 000
50 000 000
30
|
XIII. Civildepartementet |
Prop. 1990/91:125 Bilaga 11 |
|
A2 Utredningar m.m, reservationsanslag |
3 500 000 |
|
Cl8 Införande av nytt pensionssystem, | |
|
reservationsanslag |
15 000 000 |
|
Summa |
2 548 989 000 |
31
gotab 98332, Stockholm 1991