om verksamhet och anslag
inom totalförsvaret under
budgetåret 1991/92
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
Regeringens proposition
1990/91:102
Prop.
1990/91:102
Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 14 februari 1991 för de åtgärder och de ändamål
som föredragandena har hemställt om.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Roine Carlsson
I propositionen lämnas verksamhets- och budgetförslag för de anslag inom
totalförsvaret som togs upp med preliminärt beräknade belopp i 1991 års
budgetproposition. Budgetförslaget omfattar totalt 39 334 milj. kr.
I bilaga 1 redovisas bl. a. överväganden om säkerhetspolitiken och det
planerade försvarsbeslutet 1992 samt planeringsinriktning för totalförsva-
rets militära och civila delar. Vidare lämnas en redogörelse för JAS-
projektet.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Prop. 1990/91:102
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-
ström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson
Föredragande: statsråden R. Carlsson, Thalén, G. Andersson, Hellström,
Sahlin, Molin och Larsson
Statsråden anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i
underprotokollen för försvars-, social-, kommunikations-, jordbruks-, ar-
betsmarknads-, industri- och finansdepartementen.
Statsrådet R. Carlsson anför.
Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag
att regeringen i en proposition
förelägger riksdagen vad vi har anfört för de åtgärder och de
ändamål som vi har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar
att genom proposition förelägga riksdagen vad som har anförts för de
åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i
underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:
Försvarsdepartementet
Socialdepartementet
Kommunikationsdepartementet
Jordbruksdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Industridepartementet
Finansdepartementet
Bilaga 1
2
3
4
5
6
7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 6) lämnades förslag
till verksamhet och anslag för budgetåret 1991/92 för littera A. Försvarsde-
partementet m. m.
Verksamhet och anslag för den militära och civila delen av totalförsva-
ret samt littera L. Övriga ändamål bröts ut ur budgetpropositionen för att
nu redovisas samlat i denna proposition.
Här föreliggande budgetförslag för verksamhet och anslag inom total-
försvaret inleds med överväganden bl. a. om det kommande försvarsbeslu-
tet och säkerhetspolitiken. Därefter redovisas utvecklingen av den finan-
siella styrningen av totalförsvaret. Jag redovisar sedan det fortsatta ut-
vecklingsarbetet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Där-
efter behandlas vissa grundläggande ekonomiska frågor. Härpå följer mina
förslag till inriktning och anslag för det militära och civila försvaret samt
övriga ändamål. Sist redovisas bl. a. förslag angående försvarsindustrin,
anställd personal och värnpliktiga.
I propositionen anförs att den genomgripande förbättringen i relationer-
na mellan Förenta staterna och Sovjetunionen, frigörelsen i Central- och
Östeuropa och Tysklands enande skapat nya förutsättningar för Europas
utveckling. En betydande uttunning av de militära styrkorna i Central-
europa har överenskommits. I denna situation bör Sveriges försvarspolitik
kännetecknas av å ena sidan öppenhet för de förändringar som ter sig
långsiktiga, å andra sidan fasthet för att fortsatt bidra till lugn och stabilitet
i en nordisk miljö som präglas av mer eller mindre permanenta strategiska
stormaktsintressen.
I propositionen föreslås att arméns krigsorganisation reduceras från
tjugoen till arton brigader.
Svea Ingenjörregemente i Södertälje som enligt tidigare beslut skall
flytta till Strängnäs föreslås i stället läggas ned.
Besparingar avseende repetitionsutbildningen föreslås ske.
Antalet värnpliktiga som genomgår försök med fem månaders grundut-
bildning bör öka.
Dagersättningen för värnpliktiga föreslås öka med tre kronor till trettio-
fyra kronor per dag.
Beträffande JAS 39-projektet anmäls att det har försenats ytterligare.
Tidigare inriktning att beslut om anskaffning av delserie två av JAS 39
fattas senast den 1 juli 1991 ändras. Projektets fortsatta inriktning bör
avgöras när överläggningar och förhandlingar mellan försvarets materiel-
verk och industrigruppen JAS kommit avsevärt längre och förnyade offer-
ter om fortsatt produktion av flygplan efter de trettio första har förhand-
lats.
Vidare redovisas inriktningen av det fortsatta utvecklingsarbetet inom
verksamhetsområdet. Ett antal översyner av ansvars- och rollfördelningen
samt myndighetsstrukturen föreslås.
1991 års budgetproposition, bilaga 6, innehåller en preliminär samman-
ställning över förändringar inom försvarsdepartementets verksamhetsom-
råde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1990/91. Den slutliga
sammanställningen framgår av följande tabell (milj, kr.)
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
|
Anslagslittera |
Anvisat |
Förslag |
Förändring (milj, kr.) |
|
A. Försvarsdepartementet |
47,4 |
53,8 |
6,4 |
|
B. Arméförband |
10749,9 |
1 1 755,3 |
1 005,4 |
|
C. Marinförband |
5039,3 |
5 268,4 |
229,1 |
|
D. Flygvapenförband |
10378,6 |
10699,7 |
321,1 |
|
E. Operativ ledning m. m. F. Gemensamma myndigheter m. m. |
1 227,6 |
1 181,8 |
- 45,8 |
|
- Anslaget F 1. - F 15. — Anslaget F 16. Reserv för det mili- G. Gemensamma myndigheter m. m. |
1 887,3 123,0 |
2006,8 |
119,50 -123,0 |
|
— Anslaget G 1. — G 6. — Anslaget G 7. Reglering av pris- |
744,0 3000,0 |
801,1 2 900,0 |
57,1 -100,0 |
Summa B — G (totalförsvarets militära
|
del) |
33 149,7 |
34613,0 |
1463,3 |
|
H. Civil ledning och samordning |
179,8 |
155,4 |
- 24.4 |
|
I. Befolkningsskydd och räddnings- |
1 376,6 |
1351,1 |
- 25,5 |
|
J. Psykologiskt försvar |
9,2 |
9,4 |
0,2 |
|
K. Försörjning med industrivaror |
373,7 |
306.2 |
- 67,5 |
|
Summa H — K |
1 939,3 |
1 822,1 |
-117,2 |
|
L. Övriga ändamål |
317,2 |
1 307,4 |
990,2 |
|
Summa for fjärde huvudtiteln |
35453,6 |
37796,3 |
2342,7 |
Sedan föregående budgetår har följande förändringar genomförts i an-
slagsstrukturen. Förändringarna för anslagen under den civila delen av
totalförsvaret redovisas närmare under avsnittet 3.6.
Littera, anslag Förändring
|
F 14. Frivilliga försvarsorganisationer |
Ny anslagsbenämning |
|
F 16. Reserv för det militära försvaret |
Anslaget utgår |
|
H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: |
Nytt anslag |
|
Civil ledning och samordning H 2. Överstyrelsen för civil beredskap: |
Nytt anslag |
|
Investeringar för civil beredskap H 3. Överstyrelsen för civil beredskap: |
Ny anslagsbenämning, ti- |
|
Signalskydd |
digare anslaget H 4. |
|
H 4. Civilbefälhavarna: |
Signalskydd Nytt anslag |
|
Förvaltningskostnader m. m. H 5. Civilbefälhavarna: |
Nytt anslag |
|
Utbildnings- och övningsverksamhet I 6. Frivilliga försvarsorganisationer |
Ny anslagsbenämning |
|
inom den civila delen av totalförsvaret K 1. Överstyrelsen for civil beredskap: |
Nytt anslag |
|
Försörjning med industrivaror K 2. Överstyrelsen för civil beredskap: |
Nytt anslag |
|
Industriella åtgärder K 3. Överstyrelsen för civil beredskap: |
Nytt anslag |
|
Kapitalkostnader K 4. Överstyrelsen for civil beredskap: |
Ny anslagsbenämning, ti- |
|
Täckande av förluster till följd av |
digare anslaget K 3. Täc- |
|
statliga beredskapsgarantier m. m. |
kande av förluster till |
|
L 6. Anslag for mervärdeskatt |
följd av statliga bered- Nytt anslag |
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
I 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, FöUll, rskr. 310) fastställdes
inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken och totalförsvarets ut-
veckling under perioden 1987/88 — 1991/92.
Förutsättningarna för att genomföra 1987 års försvarsbeslut har föränd-
rats i flera avseenden. Detta blev uppenbart redan under hösten 1988.
Regeringen tillsatte därför i december 1988 en parlamentariskt samman-
satt kommitté (dir. 1988:87) med uppgift att förbereda ett nytt försvars-
beslut våren 1991. Kommittén antog namnet 1988 års försvarskommitté.
Försvarskommittén har i ett första delbetänkande (SOU 1989:46) Ar-
méns utveckling och försvarets planeringssystem behandlat frågor om
arméns utbildningssystem och grundorganisation. Kommittén har vidare
granskat försvarets planeringssystem mot bakgrund främst av konstatera-
de brister i 1987 års försvarsbeslut. Riksdagen (prop. 1989/90:9, FÖU3,
rskr. 87) beslutade med anledning härav i december 1989.
I ett andra delbetänkande (SOU 1990:5) Svensk säkerhetspolitik i en
föränderlig värld uttalade kommittén att svårigheten att göra långsiktiga
säkerhetspolitiska bedömningar har framstått som exceptionellt stor under Prop. 1990/91: 102
just den tid, hösten 1989, som kommittén haft att arbeta med dessa frågor. Bilaga 1
Under utarbetandet av betänkandet har enligt kommittén inträffat fler
händelser av grundläggande säkerhetspolitisk betydelse i Europa än
sammantaget under större delen av efterkrigstiden. Betänkandet remissbe-
handlades. Flertalet remissinstanser godtog kommitténs beskrivning av
utvecklingen i omvärlden, men i fråga om slutsatserna gick åsikterna isär.
I ett ytterligare delbetänkande (Ds 1990:5) Totalförsvarets planering
inför 1991 års försvarsbeslut redovisade kommittén sin syn på de riktlinjer
som bör gälla för myndigheternas programplanering inför 1991 års
försvarsbeslut. Myndigheternas programplaner överlämnades till regering-
en under september 1990.
Förutsättningarna för att fatta ett långsiktigt försvarsbeslut våren 1991
förändrades under hösten 1990. Den säkerhetspolitiska utvecklingen var
om möjligt ännu snabbare under denna tidsperiod än under hösten 1988
då 1988 års försvarskommitté skrev sitt säkerhetspolitiska betänkande.
Det blev därför enligt försvarskommittén inte möjligt att fatta ett långsik-
tigt försvarsbeslut under år 1991.
Regeringen beslutade därför i december 1990 att den inriktning av 1988
års försvarskommittés arbete som lagts fast i direktiven till kommittén inte
längre skall gälla. Regeringen har beslutat att kommittén skall ombildas till
en beredning med företrädare för regeringen och riksdagspartierna för
samråd i frågor som rör inriktningen av totalförsvaret under tiden
1992/93 - 1996/97. Något förslag till långsiktigt försvarsbeslut för perioden
fr. o. m. budgetåret 1991/92 lämnas sålunda inte nu.
1988 års försvarskommitté lämnade inte något slutbetänkande. Där-
emot publicerade kommittén rapporter från fem arbetsgrupper inom kom-
mittén rörande försvarsindustrifrågor, personal- och värnpliktsfrågor,
priskompensation, sjukvården i kris och krig samt nedrustningsfrågor.
Dessa arbetsgruppers rapporter (SOU 1990:108) har inte behandlats av
kommittén eller remissbehandlats. De kommer dock att användas som
underlag för den fortsatta beredningen av ett nytt försvarsbeslut våren
1992.
Då det för närvarande inte finns något förslag till långsiktig inriktning
av krigsorganisationen för det militära försvaret och en motsvarande
inriktning saknas för ett långsiktigt beslut om den civila delen av total-
försvaret får budgetåret 1991/92 karaktären av ett mellanår eller, om man
så vill, året mellan två försvarsbeslutsperioder. Förutsättningen för att
hantera budgetåret bestäms av mellanårskaraktären och av i första hand
tre faktorer, nämligen
— den säkerhetspolitiska miljön
— läget i totalförsvaret
— det ekonomiska läget.
Jag lämnar i det följande min syn på dessa tre faktorer.
Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och
nationella oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i
former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet for att
kunna utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt
och varje annat hänseende, samt i samband därmed utåt verka för fortsatt
avspänning, samarbete och fredlig utveckling. Ett viktigt led i dessa strä-
vanden är att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden och att minska
riskerna för att Sverige dras in i krig eller konflikter.
Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikespoliti-
ken och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutralitetspoli-
tiken — alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Denna är fast
förankrad hos det svenska folket.
Neutralitetspolitikens centrala syfte är sålunda att — genom ett konse-
kvent avstående från militär operativ samverkan med andra stater —
framgångsrikt kunna hävda vår neutralitet i händelse av krig.
Neutralitetspolitiken bidrar i fred till stabilitet och avspänning i vår del
av världen, och utgör samtidigt en viktig grund för vårt internationella
arbete för säkerhet, samverkan och solidaritet.
Neutralitetspolitiken förutsätter en fast och konsekvent försvarspolitik,
som skapar förtroende i omvärlden för vår vilja och förmåga att försvara
oss.
Den säkerhetspolitiska miljön i vår del av världen har under de senaste
åren genomgått grundläggande förändringar i såväl politiskt som militärt
avseende. Även om förändringsprocessen är koncentrerad till Öst- och
Centraleuropa, har den långtgående, och i sina huvuddrag positiva konse-
kvenser för hela Europa, liksom för relationerna mellan USA och Sovjet-
unionen.
Denna process har lett till en i det närmaste total avveckling av den
tidigare sovjetiska politiska och militära hegemonin över de forna alliera-
de inom Warszawapakten (WP). Av en mängd skäl är det uppenbart att
denna utveckling är utan återvändo.
Sovjetunionens fortsatta utveckling är osäker. Ytterligare bakslag i den
pågående omdaningsprocessen är av många skäl sannolika. Inte minst
utvecklingen i Baltikum inger oro. Denna osäkerhet om en närbelägen
stormakts framtid är självfallet en viktig faktor i ett svenskt säkerhetspoli-
tiskt sammanhang.
De enskilda väststaterna, såväl som de västliga samarbetsorganisatio-
nerna, påverkas alla i större eller mindre utsträckning av utvecklingen i
Öst. För försvarsalliansen NATO innebär utvecklingen en i grunden för-
ändrad militär hotbild, där ett omfattande, överraskande östligt anfall i
Centraleuropa kan avskrivas som planeringsgrund. Detta är en annan
viktig faktor för svensk säkerhetspolitik.
De två militäralliansernas roll och ställning har sålunda radikalt föränd-
rats. WP har i praktiken upphört som militärt samarbetsorgan. Vid NA-
TOs senaste toppmöte sommaren 1990 förutskickades en anpassning av
NATO till den nya situationen genom bl. a. en förstärkning av organisatio-
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
nens politiska roll. Den vikt som huvuddelen av de västeuropeiska natio-
nerna fäster vid de säkerhetspolitiska banden till USA talar starkt för att
NATO under överskådlig tid kommer att vara den organisation i vilken
dessa stater tillsammans med USA och Canada bedriver sitt försvarspoliti-
ska samarbete.
Samarbetet inom den europeiska säkerhetskonferensen ESKs ram inled-
des på 1970-talet. Helsingforsdokumentet 1975 var resultatet av en försik-
tig balansgång mellan å ena sidan ansträngningar att stärka säkerheten och
befästa ett politiskt status quo, å andra sidan ambitioner att främja föränd-
ringar och reformer, i synnerhet genom att stärka respekten för de mänsk-
liga rättigheterna. Under senare tid har ytterligare överenskommelser om
militära förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder träffats inom ESK-
processens ram, samtidigt som viktiga förhandlingar mellan NATO och
WP om nedrustning, med koncentration till Centraleuropa, också förts
under ESKs paraply. Toppmötet i Paris i november 1990 bekräftar och
konsoliderar ESKs roll som forum för säkerhetspolitisk dialog och fredligt
öst-västsamarbete i det nya Europa.
EG genomgår f. n. en snabb utveckling som tar sig uttryck i såväl en
fördjupning av samverkan mellan de nuvarande medlemsstaterna, som en
diskussion om en breddning av medlemskretsen. EG är därmed också en
av de viktigaste drivkrafterna i processen att successivt binda samman allt
flera av Europas stater i ett mångfacetterat mönster av fredligt samarbete.
I det nu framväxande Europa har den militära fiendebilden mellan
NATO och Sovjetunionen bleknat. En betydande uttunning av styrkorna i
Centraleuropa har överenskommits. Trots det förbättrade politiska klima-
tet, och även sedan de överenskomna minskningarna av stridskrafterna i
Europa genomförts, kommer stormakterna dock att vidmakthålla stora
militära styrkor.
I vad gäller utvecklingen utanför Europa har Mellanöstern länge fram-
stått som det för internationell fred och säkerhet mest hotande regionala
konfliktområdet. Detta sammanhänger bland annat med de djupa och
komplexa motsättningarna i denna region, områdets strategiska betydelse
— inte minst på grund av oljetillgångarna — och de stormaktsintressen
som bl. a. av detta skäl kommit att göra sig gällande i denna del av världen.
Även vid sidan av det aktuella Irak-Kuwait-kriget finns anledning att
räkna med fortsatta motsättningar och konflikter i området. Risken att en
sådan konflikt i militär mening sprids till Europa är självfallet väsentligt
mindre i ett samarbetsinriktat stormaktsklimat. Däremot kan varje större
krig i Mellanöstern — eller hotet härom — även i framtiden få vittgående
konsekvenser för de internationella oljepriserna, och därmed också för den
internationella konjunkturutvecklingen. Skulle krigshandlingarna leda till
förstörelse av en större del av oljeproduktionskapaciteten i området, är en
global oljebrist ofrånkomlig.
Säkerheten i nordvästra Europa är starkt knuten till den vidare europeis-
ka säkerhetssituationen. Samtidigt uppvisar Norden och dess närområde
vissa särdrag i såväl politiskt som militärstrategiskt avseende, i förhållan-
de till Europa i dess helhet.
Det nordiska området karakteriseras av en grundläggande stabilitet i
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
10
vad avser den politiska situationen och den säkerhetspolitik som förs av de
nordiska länderna. Dessa har i många avseenden sammanfallande intres-
sen. Trots skillnader i säkerhetspolitisk orientering har de ofta kunnat
verka gemensamt, bland annat inom Förenta nationerna och andra inter-
nationella organisationer. En förutsättning för detta samarbete är de nor-
diska ländernas gemensamma kultur och grundläggande respekt för var-
andras säkerhetspolitiska lösningar och politiska ställningstaganden.
Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets strategiska betydelse
sammmanhänger i väsentlig grad med vissa grundläggande militärstrategi-
ska intressen för USAs och Sovjetunionens del. Främst avser de den
globala kärnvapenbalansen, liksom marinstrategiska och luftoperativa för-
hållanden. Dessa har hittills berörts endast i ringa utsträckning av de
senaste årens nedrustningsprocess mellan maktblocken och torde inte hel-
ler komma att påverkas i grundläggande avseenden exempelvis av ett
förestående avtal om begränsning av de strategiska kärnvapnen, ett
START-avtal.
De senaste årens åtaganden om militära förändringar inom maktbloc-
ken NATO och WP har sålunda i första hand berört Centraleuropa, medan
förhållandena på de europeiska flankerna påverkats i långt mindre ut-
sträckning. Det återstår att göra en fördjupad bedömning av hur den
nyligen ingångna CFE-överenskommelsen påverkar vårt omedelbara när-
område, dvs. främst nordvästra Sovjetunionen. Mycket tyder dock på att
effekten blir dels en viss kvalitetshöjning hos flyg- och arméförbanden
genom tillförsel av modern materiel från Centraleuropa, dels en viss
samtidig kvantitetsminskning i vad avser tung arméutrustning, som en
följd av att äldre materiel avvecklas.
Sammantaget innebär sålunda de säkerhetspolitiska förändringar i Eu-
ropa som redan genomförts resp, avtalats ett allmänt gynnsammare säker-
hetspolitiskt klimat, som kommer även Sverige till del. Där framträder de
europeiska staternas gemensamma intressen av fredlig ekonomisk och
industriell samverkan tydligare och de klassiska öst-västmotsättningarna
tonas ned. I vad avser de militära förhållandena sker i Centraleuropa
grundläggande och oåterkalleliga förändringar. Förhållandena i det nord-
europeiska och nordatlantiska området är samtidigt mera oföränderliga,
präglade av USAs och Sovjetunionens grundläggande strategiska intres-
sen.
I denna situation bör Sveriges försvarspolitik kännetecknas av å ena
sidan öppenhet för de positiva förändringar som ter sig långsiktiga och
oåterkalleliga, å andra sidan fasthet för att fortsatt bidra till lugn och
stabilitet i en nordisk miljö som i betydande utsträckning präglas av mer
eller mindre permanenta, strategiska stormaktsintressen.
1 det följande redovisar jag min syn på läget i stort inom det svenska
totalförsvaret. Läget präglas av såväl positiva förhållanden som problem.
Jag börjar med det militära försvaret.
Till de positiva inslagen hör att det militära försvarets personal är väl
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
motiverad för sin uppgift och gör ett utomordentligt arbete. Detsamma
gäller för de värnpliktiga, både de som grundutbildas och de som genomför
repetitionsutbildning. Det militära försvaret har tillförts materiel som i
tekniskt hänseende står sig väl vid en internationell jämförelse.
Det militära försvaret lider samtidigt av innehållsmässiga och organisa-
toriska balansproblem. En alltför stor del av de tillgängliga ekonomiska
resurserna utnyttjas för ändamål som inte kommer krigsorganisationen till
godo. Trots att kvalificerad materiel har tillförts försvaret är det uppenbart
att en allt mindre del av de samlade resurserna har avsatts till materielut-
veckling och materielanskaffning. Fredsorganisationen drar för stora re-
surser i förhållande till krigsorganisationen. Allt större andel av resurserna
har genom ingångna avtal och lagstiftning förbrukats till förmåner av olika
slag. Detta gäller både anställda och värnpliktiga i organisationen.
Försvarets organisation — framför allt den fredstida — är för stor i för-
hållande till de resurser som står till förfogande. Det är också min uppfatt-
ning att detta problem måste lösas genom effektiviseringar och omstruktu-
reringar.
Enligt min mening är de redovisade ekonomiska problemen inte resulta-
tet enbart av utvecklingen i närtid, utan även på uteblivna strukturföränd-
ringar under en följd av år.
Vi har sannolikt ett av världens mest utvecklade civila försvar. Plane-
ringen inom både befolkningsskydd och försörjningsberedskap står sig väl
vid en internationell jämförelse. Det förhållande, att jag nu inte kan lägga
fram ett långsiktigt förslag till en ny krigsorganisation för det militära för-
svaret, påverkar naturligtvis planeringen inom den civila delen av totalför-
svaret. De säkerhetspolitiska förändringarna påverkar naturligtvis också
den civila delen av totalförsvaret. Frågan om synen på och utformningen av
befolkningens behov av skydd i krig måste omprövas. Mål- och riskana-
lyserna måste omarbetas innan slutgiltigt ställningstagande kan tas. I övrigt
anser jag att problemen inom den civila delen av totalförsvaret är att hänföra
mer till ambitionsnivåer och prioriteringar än till strukturproblem.
I bilaga 1 till årets budgetproposition (prop 1990/91:100) redovisar chefen
för finansdepartementet den ekonomisk-politiska strategin och inriktning-
en av den ekonomiska politiken.
Följande riktlinjer bör enligt chefen för finansdepartementet gälla.
1. Den ekonomiska politiken skall skapa förutsättningar för Sverige att
aktivt och framgångsrikt delta i den internationella integrationen.
2. Den ekonomiska politiken skall medverka till att bromsa kostnadsut-
vecklingen och stärka konkurrenskraften för att hävda sysselsättningen
och välfärden.
3. Den ekonomiska politiken skall bidra till tillväxt genom att stimulera
produktiviteten och sparandet. Utrymme skall skapas för investeringar i
produktion och infrastruktur; i motsvarande mån måste tillväxten i privat
och offentlig konsumtion begränsas.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
12
4. Den ekonomiska politiken skall bidra till att utjämna levnadsvillko-
ren och skapa en starkare bas for välfärden genom att arbetslinjen konse-
kvent hävdas.
5. Den ekonomiska politiken skall medverka till en uthållig tillväxt;
produktion och konsumtion måste ställas om så att balansen mellan eko-
nomi och ekologi säkras.
Chefen för finansdepartementet redovisade vidare de finansiella förut-
sättningar som gäller för budgetarbetet. Den svenska ekonomin har många
starka sidor men också allvarliga problem, främst en låg tillväxt och alltför
snabb kostnadsutveckling. De offentliga utgifterna följer till stor del auto-
matiskt verkande regler. De växer därför varje år även om inga beslut om
nya utgifter fattas. Inkomsterna däremot utvecklas i samma takt som den
ekonomiska tillväxten. Det är därför viktigt att bryta det starka utgiftstryc-
ket och att minska de offentliga utgifternas andel av BNP för att kunna
främja investeringar och få till stånd en högre tillväxt. Den offentliga
sektorn har bidragit till att inflationen är hög genom att produktivitetstill-
växten inom den offentliga sektorn varit lägre än inom industrin. Samti-
digt har den offentliga sektorns resursanspråk bidragit till inflationen.
Detta ställer stora krav på ökad produktivitet och effektivitet samt om-
prövningar av existerande utgiftsprogram. Av redovisningen framgår att
en av utgångspunkterna är en oförändrad ekonomi med låga löneökningar.
Vidare redovisades en ny form av finansiell styrning av statsförvaltning-
en som bygger på en ökad mål- och resultatstyrning. Frågor om effektivitet
och produktivitet sätts i förgrunden samtidigt som kraven på uppföljning
och utvärdering skärps.
Utgiftsexpansionen inom förvaltningen måste brytas och ett resultattän-
kande införas. En ökad efterfrågestyrning eftersträvas. En viktig kompo-
nent i detta är att bryta kompensationsautomatiken för myndigheternas
kostnadsökningar. Avindexering, effektivare lösningar, ökad produktivitet
och nytänkande är andra viktiga komponenter i den förändrade styrning-
en.
I bilaga 2 till 1990 års budgetproposition (prop. 1990/91:100) redovisar
chefen för civildepartementet vissa andra frågor som rör förnyelsen av den
offentliga sektorn. Utgångspunkterna för reformarbetet är följande.
— Omprövning av verksamhet.
— Nya finansieringsformer.
— Ökad konkurrens.
— Minskad byråkrati.
— Ökad valfrihet.
Jag kommer i det följande att redovisa ett antal planerade åtgärder för
att inom försvarsdepartementets verksamhetsområde omsätta riktlinjerna
i budgetpropositionens bilaga 1 och 2. Till de övriga ekonomiska förutsätt-
ningarna återkommer jag i det följande.
Budgetåret 1991/92 får som jag tidigare sagt karaktären av ett år mellan
två försvarsbeslutsperioder. Ett mera långsiktigt försvarsbeslut avses fattas
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
av riksdagen under våren 1992. Vi känner sålunda inte nu den framtida Prop. 1990/91:102
krigsorganisationens utformning och därmed kan inte nödvändiga besked Bilaga 1
ges vad avser t. ex. fredsorganisationens storlek eller det långsiktiga mate-
rielbehovet för det militära försvaret. Detta förhållande får också vissa
effekter på den civila delen av totalförsvaret.
Det handlar följaktligen om att finna en metod att föra totalförsvaret
genom budgetåret 1991/92 fram till tidpunkten för nästa försvarsbeslut.
Hänsyn måste tas till beslutsläget och tidigare beskrivna ingångsvärden.
Vad avser läget i försvarsmakten är situationen sådan, att stora strukturel-
la förändringar egentligen skulle behöva genomföras. Detta är dock enligt
min mening inte möjligt, eftersom sådana ställningstaganden bör ingå i
nästa långsiktiga försvarsbeslut.
Ett antal åtgärder av långsiktig karaktär bör dock kunna vidtas utan att
det planerade försvarsbeslutet 1992 föregrips. Dessutom måste ett antal
kortsiktiga åtgärder vidtas för att inte sätta försvaret i svåra likviditetspro-
blem under budgetåret 1991/92. Ambitionen är att upprätthålla en till-
räcklig grad av handlingsfrihet inför 1992 års försvarsbeslut vad avser
krigsorganisationens storlek, struktur samt försvarsindustrien kapacitet
och kompetens för utveckling och anskaffning av ny materiel. Jag bedö-
mer, med hänsyn tagen både till det säkerhetspolitiska och det ekonomiska
läget, att detta kan klaras inom ramen för anvisade medel.
Jag beskriver i det följande översiktligt huvuddragen i mina förslag.
Mera detaljerade beskrivningar återkommer under respektive avsnitt se-
nare.
Vad avser strukturfrågor gör jag den bedömningen att det är möjligt att
redan nu reducera arméns krigsorganisation från 21 till 18 brigader. Jag
bedömer det dessutom som mycket angeläget, att i separata utredningar
eller översyner, se över vissa frågor av särskild betydelse. Dessa är bl. a.
— uppgifter och struktur för försvarsmaktens stödmyndigheter. Över-
synen måste leda till en ändamålsenlig struktur som är anpassad till
uppgifterna. Det är särskilt viktigt att befintliga resurser utnyttjas opti-
malt och att tillse att kompetens inte onödigtvis dubbleras inom stats-
förvaltningen
— totalförsvarets ledningsorganisation
— rollfördelningen mellan regeringen och myndigheterna. Lekmannain-
flytandet på central nivå
— översyn av tjänstepliktslagarna
— forskningen inom totalförsvaret.
Vad avser försvarsindustrin anser jag det angeläget att söka bibehålla de
fördelar som en inhemsk försörjning i många avseenden innebär. Samti-
digt är det nödvändigt att vi anpassar oss till de på väsentliga områden
förändrade förutsättningar som nu föreligger för att nå detta mål. Det kräver
att vi klarare än hittills prioriterar vilken utvecklings- och produktionska-
pacitet som är särskilt viktig att upprätthålla inom landet. Jag återkommer
till detta senare. Vi måste samtidigt vara öppna för ett utvidgat samarbete
mellan svensk och utländsk försvarsindustri, liksom för att svensk industri
måste kunna anpassas till den internationella omstrukturering som pågår
på det försvarsindustriella området. Vi kan i framtiden inte räkna med att
14
behålla nuvarande kompetens och kapacitet inom lika många teknolo-
giområden som hittills. Samtidigt kräver de områden där vi vill behålla
kompetens en större marknad än vad enbart Sverige kan erbjuda. Liksom
annan svensk utvecklande industri behöver försvarsindustrin på olika sätt
delta i det internationella tekniksamarbetet.
Jag finner de former och kriterier för prövning av utlandssamverkan
beträffande krigsmateriel som utredningen om krigsmaterielexporten
(SOU 1989:102) föreslår i stort lämpliga. Från försvarspolitiska utgångs-
punkter vill jag för egen del framhålla, att det är viktigt att skapa sådana
betingelser för utlandssamarbetet att en livskraftig svensk försvarsindustri
kan bevaras inom prioriterade sektorer. Enligt vad jag har inhämtat avser
statsrådet Gradin senare i år återkomma till regeringen med förslag till ny
lagstiftning på krigsmaterielområdet, som bl. a. behandlar statsmakternas
kontroll av den svenska försvarsindustrins samverkan med utländsk
försvarsindustri.
På någon eller några av dessa punkter innebär förslagen i propositionen
att vissa steg tas redan nu.
Det kortsiktiga problemet för försvaret under budgetåret 1991/92 är att
inom givna ekonomiska ramar se till att möjligheterna till utveckling av ny
materiel inte oplanerat försvinner innan ett långsiktigt försvarsbeslut fattas,
och villkoren för utlandssamverkan ytterligare klarlagts.
Jag föreslår därför nu en tillfällig omfördelning av medel från ledning
och förbandsverksamhet som inte påverkar incidentberedskapen eller för-
mågan att ingripa mot gränskränkningar. Dessa medel — i storleksord-
ningen 600 miljoner kronor — omfördelas till anskaffning av materiel för
att säkerställa att de angelägnaste objekten kan anskaffas och att ett antal
angelägna utvecklingsobjekt kan drivas vidare. Medlen frigörs främst ge-
nom neddragning av repetitionsutbildningsverksamheten och en viss
sänkning av beredskapen. Jag menar att det trots vissa händelser i vår
omvärld finns utrymme för en sådan omfördelning under budgetåret
1991/92.
Det är inte möjligt att nu avgöra vilka objekt som slutgiltigt skall beställas
eller drivas vidare i olika utvecklingsaktiviteter under budgetåret 1991/92.
Det får avgöras efter hand med utgångspunkt från operativa krav och de
prioriteringar av kompetensbehov inom försvarsindustrin som jag senare
redovisar. Dessa prioriteringar stämmer i huvudsak överens med 1984 års
försvarskommitté och med de synpunkter som redovisats av den försvar-
sindustriella undergruppen till 1988 års försvarskommitté.
Om det visar sig att den nu föreslagna omfördelningen inte räcker, kan
ytterligare åtgärder bli nödvändiga under budgetåret.
I första hand bör då möjligheten till omplanering utnyttjas, främst inom
förbandsproduktionen, men fredsorganisatoriska förändringar bör inte
heller uteslutas. Jag kommer att genomföra en noggrann likviditetsuppfölj-
ning under budgetåret 1991/92.
Den grundläggande inriktningen inför nästa försvarsbeslut bör vara att i
första hand konsolidera de högst prioriterade krigsförbanden — materiellt,
personellt och uthållighetsmässigt. Det begränsade utrymme som kan ska-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
15
pas for fortsatta moderniseringsinsatser bör koncentreras till inom armén
vissa armébrigader och prioriterade fördelningsförband, inom flygvapnet
till åtgärder för att förbättra luftförsvarsförmågan samt inom marinen till
ubåtsförbanden och de rörliga kustartilleriförbanden. Jag anser också att
ubåtsskyddet bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Vad avser den civila delen av totalförsvaret har jag tidigare sagt att
bilden är en annan än för det militära försvaret. Jag föreslår därför inte nu
några genomgripande förändringar. Angeläget är dock att en översyn av
mål- och riskanalyserna görs i ljuset av omvärldsförändringarna innan
principer och regler för utformningen av befolkningsskyddet läggs fast.
Inom personalområdet föreslås ett antal åtgärder. Åldersstrukturen inom
försvarsmakten kommer att bli föremål för en översyn som syftar till att
uppnå en lämplig åldersfördelning inom yrkesofficersgruppen. Vidare före-
slås att den civila personalens kompetens förbättras. För de värnpliktiga
föreslås utökade försök med förkortad grundutbildning samt förändringar
inom förmånsområdet. Dessutom förordas att en översyn av grunderna för
totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem genomförs.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag är angelägen att uppnå breda lösningar på de problem som för närva-
rande finns inom totalförsvaret. De mera genomgripande förslagen får
anstå till våren 1992. Det är dock enligt min mening både möjligt och
önskvärt att redan i årets proposition om försvaret påbörja förändringar i
krigsorganisationen, samt vidta åtgärder för att kunna genomföra struktu-
rella förändringar på stödmyndighetssidan under försvarsbeslutsperioden.
Detta kombinerat med besparingar för budgetåret 1991/92 bör skapa
balans för den närmaste tiden och bevara handlingsfriheten inför ett mera
långsiktigt försvarsbeslut år 1992.
Tillsammans med en utvecklad finansiell styrning skapar detta goda
förutsättningar inför det planerade försvarsbeslutet år 1992. I det följande
redovisar jag mina förslag inom dessa områden.
Som jag tidigare redovisat har chefen för finansdepartementet i årets
finansplan redogjort för en ny form av finansiell styrning av statsförvalt-
ningen.
Jag återkommer senare i denna proposition med en redovisning av det
pågående arbetet med den nya styrnings- och budgetprocessen inom total-
försvaret samt med ett antal förslag till åtgärder inom området under
avsnitt 3.
Eftersom den i det följande berörda nya formen för finansiell styrning av
statsförvaltningen är en av förutsättningarna för det fortsatta reformarbe-
tet och den framtida inriktningen, vill jag sammanfattningsvis i det följan-
de redovisa vilka åtgärder jag kommer att föreslå i detta avseende.
16
En viktig strävan måste vara att uppnå en ökad säkerhet i planeringen
och i genomförandet av verksamheten samtidigt som särlösningar inom
verksamhetsområdet undviks.
Syftet är vidare att åtgärderna skall åstadkomma klarare ekonomiska
styrsignaler och en mer rättvisande redovisning samt därigenom också
förutsättningar för förbättrad ekonomisk styrning.
De förslag som lämnas avses i de flesta fallen införas fr. o. m. budgetåret
1992/93, dvs. i samband med nästa försvarsbeslutsperiod. För att möjliggö-
ra en sådan övergång är det väsentligt att de anvisningar för programpla-
ner och anslagsframställningar till myndigheter inom totalförsvaret som
regeringen planerar att fatta beslut om inom kort, tar sin utgångspunkt i
dessa förändringar. Av detta skäl är det väsentligt att dessa frågor under-
ställs riksdagen redan nu.
Förslagen omfattar i korthet följande.
— En övergång till budgetering i genomförandeprisläge för den militära
utgiftsramen, i likhet med det system som tillämpas inom övriga delar
av statsförvaltningen.
— Införande av ramanslag för merparten av anslagen under fjärde huvud-
titeln. Till detta kopplas då även möjligheten att föra medel mellan
olika budgetår.
— Som en följd härav förändras priskompensationssystemet för den mili-
tära utgiftsramen.
— Kapitalkostnader för investeringar i fast egendom införs så att klarare
styrsignaler i det ekonomiska systemet ges.
— Möjligheter ges att finansiera investeringar i fast egendom genom lån i
riksgäldskontoret.
— Utgiftsramen för det militära försvaret förändras så att den endast
omfattar myndigheter som ingår i försvarsmakten, samtidigt som an-
slagskonstruktionen inom fjärde huvudtiteln ses över.
— Antalet myndigheter som bör ingå i försvarsmakten begränsas redan nu
jämfört med nuvarande omfattning.
För att ytterligare öka incitamenten för en effektiv resursanvändning
kommer chefen för finansdepartementet att senare denna dag föreslå att
vissa inkomster från fastighetsförsäljningar för försvarsändamål över-
gångsvis skall kunna disponeras av regeringen för reinvesteringar i fast
egendom.
Under de senaste åren har det förts diskussioner om behovet av föränd-
ringar och förnyelse avseende organisation, finansiering och ledning av
myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Ge-
mensamt är att frågeställningarna berör ansvars-, kompetens- och befogen-
hetsfördelningen på olika nivåer samt styrningen och verksamhetsformer-
na. Överbefälhavaren (ÖB) har vid skilda tillfällen framfört behovet av en
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
klarare rollfördelning mellan riksdagen, regeringen och försvarsmaktens
myndigheter. Inom 1988 års försvarskommitté har dessa frågor också
behandlats. Ett antal förändringsaktiviteter har bedrivits utan någon för
verksamhetsområdet gemensam inriktning eller målsättning för arbetet.
Detta har inneburit att aktiviteterna ibland strävat i olika riktningar.
Det är enligt min mening nödvändigt att för verksamheten inom för-
svarsdepartementets område formulera en sammanhållen och gemensam
målsättning samt att ge en inriktning för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Jag anser vidare att det finns behov av en mer systematisk översyn och
omprövning av myndighetsstrukturen inom departementets verksamhets-
område, så att en mer entydig ordning kan skapas bl. a. beträffande synen
på styrning, finansiering och organisation av myndigheterna. Det ankom-
mer på riksdagen och regeringen att ta initiativ till och att besluta i dessa
ärenden. Målsättningen är att arbetet i allt väsentligt genomförs under den
kommande försvarsbeslutsperioden.
Mot denna bakgrund anser jag att det är angeläget för det fortsatta
arbetet att riksdagen nu får ta del av hur det fortsatta utvecklingsarbetet av
bl. a. myndighetsstrukturen inom försvarsdepartementets verksamhetsom-
råde avses bedrivas.
I prop. 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen redovisades
de grundläggande principer som gäller för styrningen och ledningen av de
statliga myndigheterna. Denna inriktning gäller även inom försvarsdepar-
tementets verksamhetsområde.
Senare har regeringen vid ett flertal tillfällen redovisat för riksdagen sin
syn på hur förnyelsearbetet inom statsförvaltningen bör bedrivas. I prop.
1988/89:150 redovisas exempelvis regeringens samlade program för infö-
rande av en ny statlig budgetprocess.
Den nya principen för resultatstyrning av den statliga verksamheten
bygger, förutom på en ökad ekonomisk ramstyrning, även på en ökad
långsiktighet i planeringen samt en bättre uppföljning och utvärdering av
de mål som statsmakterna har lagt fast för myndigheternas arbete. Riksda-
gen och regeringen skall tydligare än hittills ange vad man förväntar sig att
myndigheterna skall åstadkomma för resultat. Myndigheterna själva avgör
i större utsträckning hur tillgängliga resurser bör användas för att uppnå
det angivna resultatet.
I regeringens skrivelse till riksdagen, (skr. 1990/91:50) om åtgärder för
att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna,
redovisades bl. a. att syftet med omställningen och minskningen av den
statliga administrationen är att ställa om från utgiftsexpansion till resultat-
orientering. Som ett inslag redovisades att en högre grad av efterfrågestyr-
ning skall tillämpas i statsförvaltningen. I vårens kompletteringsproposi-
tion återkommer regeringen med ett samlat program för minskningen av
den statliga administrationen. I detta program ingår även åtgärder inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde. Förslagen kommer att utgå
ifrån de mål och riktlinjer för det fortsatta utvecklingsarbetet som anges i
denna proposition.
I bilaga 2, gemensamma frågor, till årets budgetproposition (prop.
1990/91:100) redovisar regeringen utvecklingen av den offentliga sektorn
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
18
och den allmänna inriktningen av regeringens arbete med att förnya sek- Prop. 1990/91: 102
torn. Av redovisningen framgår de olika utvecklingsinsatser som sker Bilaga 1
inom förvaltningarna och också ambitionerna inom försvarsdepartemen-
tets område.
Den övergripande målsättningen för forändringsarbetet är således att
åstadkomma en effektiv och rationell verksamhet. Det krävs därför bl. a.
att ansvars-, kompetens- och befogenhetsfördelningen inom verksamhets-
området blir klarare än för närvarande. Det innebär i sin tur ett behov av
översyn och omprövning på alla nivåer allt ifrån fördelningen mellan
riksdag, regering och de myndigheter som lyder direkt under regeringen till
samspelet mellan myndigheterna.
En av utgångspunkterna är att vad som uppfattas som rationellt och
effektivt sett ur den enskilda verksamhetens/myndighetens synvinkel ock-
så är det för regeringen. I vissa undantagsfall kan dock regeringens intres-
sen och myndigheternas/verksamheternas intressen komma i konflikt. För
att undvika suboptimeringar i dessa fall och därmed en ineffektiv resurs-
eller kompetensanvändning skall regeringens intressen vara överordnade.
Inom försvarsdepartementets område är strävan att undvika särlösning-
ar. Utgångspunkten är att olika behov inom försvarsdepartementets områ-
de så långt möjligt bör tillgodoses på samma sätt som motsvarande behov
tillgodoses inom den övriga statsförvaltningen.
Det fortsatta utvecklingsarbetet bör utgå från de behov som verksamhe-
terna har och hur dessa behov kan tillgodoses och mindre från hur olika
verksamheter kan föras från en myndighet till en annan, dvs. analysen
skall ta sin utgångspunkt i verksamheten och inte i organisationen eller
dess struktur.
Jag redovisar nu tre utredningsaktiviteter som behandlar de frågor som
jag här har berört, men som har särskild betydelse för verksamheter inom
försvarsdepartementets område.
— Utredningen om ”Stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen” (C
dir. 1990:19) har tillkallats av chefen för civildepartementet. Utred-
ningen har som mål att förvaltningsmyndigheterna och regeringen får
det stöd de behöver för att effektivisera den statliga verksamheten
under de nya förutsättningarna. Utredningen skall presentera sina för-
slag senast den 31 maj 1991. Utredningens resultat kan komma att
påverka den framtida styrningen, finansieringen och organisationen
inom försvaret.
— Riksrevisionsverket (RRV) bedriver ett utvecklingsarbete som syftar
till att utveckla nya former för den ekonomiska styrningen av verksam-
heter och alternativa sätt att finansiera verksamheter. Vidare utreder
RRV framtida ekonomiadministrativa system som skall omfatta även
försvarets myndigheter. Motsvarande arbete bedrivs av statens pen-
sions- och löneverk när det gäller personal- och löneadministrativa
system.
— Inom ramen för det s. k. VI90 arbetet genomför överbefälhavaren en
översyn av de s. k. gemensamma myndigheterna. Arbetet syftar till att
främst fastställa vilket framtida behov av stöd försvarsmaktens krigs-
förbandschefer har från dessa myndigheter. Översynen omfattar enligt
19
vad jag inhämtat en övergång till mer efterfråge-/uppdragssty rning inom Prop. 1990/91: 102
försvarsmakten.I ett första steg skall krigsförbandscheferna konkretise- Bilaga 1
ra efterfrågan och behov av stöd från dessa myndigheter.
Inom försvarsdepartementet är översynsarbeten aktuella inom följande
områden.
— Inom ramen för regeringens verksamhetsplanering har försvarsdeparte-
mentet redovisat behovet att utifrån de senaste årens erfarenheter se
över formerna för hur de långsiktiga försvarsbesluten tillkommer. Detta
främst vad avser ansvars- och arbetsfördelning mellan riksdagen,
försvarskommittéer och regeringen. I propositionen (prop. 1986/87:99)
om ledning av den statliga förvaltningen konstaterade regeringen bl. a.
att det var olämpligt att placera strikt parlamentariskt sammansatta
beslutsorgan mellan regeringen och myndigheterna som på riksdagens
vägnar tar över det ansvar som enligt grundlagen åvilar regeringen.
Detta avsåg främst parlamentariskt sammansatta styrelser men torde
även kunna avse försvarskommittéer.
— I den nyss nämnda propositionen slogs grundprinciperna fast för roll-
fördelningen mellan regeringen och myndigheterna och nu erfordras att
en anpassning görs inom försvarsdepartementets område. Som ett ex-
empel bör lekmannainflytandet på central nivå inom det militära för-
svaret utvärderas. För närvarande finns en rådgivande nämnd till mili-
tärledningen med parlamentarisk sammansättning.
— En systematisk översyn och omprövning av myndighetsstrukturen
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde avses genomföras.
Översynen bör utgå ifrån en analys av vilket behov av olika verksamhe-
ter som finns, hur detta behov i dag tillgodoses och hur det i framtiden
bör tillgodoses och finansieras samt vilka konsekvenser strukturellt,
personellt och organisatoriskt sådana förändringar får.
— Indelningen av myndigheterna under försvarsdepartementet är f. n.
föremål för en omprövning. I dag indelas de i myndigheter som ingår i
försvarsmakten, övriga myndigheter som finansieras inom utgiftsra-
men för militärt försvar, myndigheter som ingår i den civila delen av
totalförsvaret samt övriga myndigheter. Som en följd av en sådan
omprövning bör anslags- och ramkonstruktioner samt ekonomi- och
planeringssystemen omprövas. I ett senare avsnitt i denna proposition
redovisar jag resultatet av en första etapp av detta arbete.
— Totalförsvarets ledningsorganisation på central och regional nivå om-
prövas med hänsyn till bl. a. den utveckling som har varit. Senare i denna
proposition redovisar jag inriktningen av en sådan översyn.
— En förändrad myndighetsstruktur påverkar givetvis också den författ-
ningsmässiga regleringen av verksamheten. Det är därvid angeläget att
klarlägga det inbördes rollspelet mellan de berörda organen. Bl. a. bör
myndigheternas bemyndiganden att besluta föreskrifter ses över. En
viktig uppgift är att i detta sammanhang följa upp myndigheternas
regelgivning i mera formellt avseende. Detta gäller även för försvars-
maktens myndigheter där utvecklingen mot en god författningskultur
hittills inte varit tillfredsställande.
— En samlad översyn bör ske av forskningen inom totalförsvaret. En
20
sådan översyn bör omfatta inriktning, dimensionering, styrning, struk- Prop. 1990/91: 102
tur m. m. Jag återkommer senare idag till de närmare formerna härfor. Bilaga 1
— Som en direkt följd av det föregående kan härutöver frågan om översyn
av enskilda myndigheter komma att aktualiseras under de närmaste
åren i syfte att rationalisera och effektivisera verksamheter, bl. a. genom
en omprövning av nuvarande strukturutformning.
Jag kommer senare att återkomma till regeringen med förslag till i vilka
former arbetets olika delar skall bedrivas. Som riktlinje för arbetet bör
gälla att förstudier genomförs i vart och ett av projekten av försvarsdepar-
tementet. Dessa förstudier bör utmynna i en problembeskrivning och en
uppdragsformulering. Uppdraget kan sedan lämnas till interna arbetsgrup-
per, kommittéer, särskilda utredare eller till myndigheter. Det är min
målsättning att arbetet i stora delar genomförs under den kommande
försvarsbeslutsperioden.
Som jag redovisade i det föregående avser jag att genomföra en översyn av
myndighetsstrukturen inom departementets verksamhetsområde. Vidare
pågår en omprövning av försvarsmaktsbegreppet och utgiftsramen för
militärt försvar. En första etapp av denna omprövning redovisas i det
följande.
Jag har valt att redovisa dessa planerade förändringar för riksdagen
redan nu, eftersom jag har för avsikt att föreslå regeringen att planerings-
anvisningarna till myndigheterna inför perioden 1992/93 — 1996/97 skall
utgå härifrån. Detta kommer i sin tur att påverka regeringens redovisning
till riksdagen i den planerade totalförsvarspropositionen år 1992. Föränd-
ringarna avses genomföras den 1 juli 1992.
Enligt förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten
har försvarsmakten till uppgift att försvara landet mot väpnade angrepp
utifrån. Den skall i fred inrikta verksamheten på att bygga upp krigsför-
band och på att förbereda förbandens användning för landets försvar.
Försvarsmakten skall i fred också ha förmåga att upptäcka och avvisa
kränkningar av svenskt territorium.
Verksamheten i fred inom försvarsmakten planeras och genomförs för
särskilda program. För den övergripande planeringen bildas huvudpro-
gram. Det finns i dag fem huvudprogram, nämligen Arméförband, Marin-
förband, Flygvapenförband, Operativ ledning och Gemensamma myndig-
heter.
Jag har tidigare redovisat den inriktning som bör gälla för det fortsatta
utvecklingsarbetet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Försvarsmakten bör enligt min mening endast omfatta myndigheter
som har till huvuduppgift att medverka till att producera och vidmakthålla
krigsförband eller att upprätthålla den militära beredskapen. Detta bör
gälla såväl i fred, som under höjd beredskap och i krig.
De myndigheter som bör hänföras till försvarsmakten bör uppfylla två
viktiga krav.
1. Deras huvuduppgift skall vara att inom sitt specialområde medverka
21
till att producera eller vidmakthålla krigsförband samt att upprätthålla den Prop. 1990/91: 102
militära beredskapen. De skall i realiteten inte ha någon annan ”kund” än Bilaga 1
det militära försvarets krigsorganisation.
2. Ingen annan statlig myndighet bör lämpligen utföra motsvarande
tjänster.
Om försvarsmakten begränsas till att omfatta myndigheter som svarar
mot dessa krav, kommer försvarsmaktsbegreppet att få ett snävare och
tydligare innehåll än i dag.
Försvarsmakten bör med detta synsätt omfatta myndigheterna inom
huvudprogrammen Arméförband. Marinförband och Flygvapenförband
samt den operativa ledningen. Härutöver ingår f. n. följande myndigheter i
försvarsmakten: försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,
fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, värnpliktsverket, mi-
litärhögskolan, försvarets förvaltningsskola, försvarets radioanstalt, för-
svarets datacenter, försvarets mediecenter, krigsarkivet och statens
försvarshistoriska museer.
Mot bakgrund av vad jag anfört bör i en första etapp av renodlingen av
försvarsmaktsbegreppet enligt min mening följande myndigheter inte läng-
re ingå i försvarsmakten nämligen: försvarets civilförvaltning, försvarets
mediecenter, krigsarkivet och statens försvarshistoriska museer.
Tillsammans med de s. k. gemensamma myndigheter som i dag finansi-
eras inom utgiftsramen för militärt försvar utan att ingå i försvarsmakten,
nämligen försvarets forskningsanstalt, försvarshögskolan och kustbevak-
ningen samt de nämnder m. m. som ingår i nuvarande anslag G 6., bör
dessa myndigheter inte längre finansieras inom utgiftsramen för militärt
försvar utan ingå i en gemensam ekonomisk ram.
För de myndigheter som fortsättningsvis skall ingå i försvarsmakten bör
överbefälhavaren i likhet med vad som gäller i dag också utöva en pro-
gramsamordnande roll, dvs. lämna förslag till fortsatt utveckling.
För de myndigheter som nu flyttas ur försvarsmakten och som inte skall
ingå i försvarsmakten bör överbefälhavaren däremot inte ha till uppgift att
avväga resursbehoven eller i övrigt ha någon programsamordnande roll.
Jag avser att fortlöpande pröva denna fråga och avser återkomma till
regeringen med ytterligare förslag.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om försvarsmaktsbegrep-
pets omfattning.
Med utgångspunkt i försvarsmaktens ledningsutrednings (FLU 74) förslag
beslutade riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr. 174) om
principer för ledningen av försvarsmakten i fred och i krig. Den centrala
ledningen skulle alltjämt bestå av de fyra myndigheterna överbefälhava-
ren, chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet med
staber.
22
Frågan om den centrala ledningen övervägdes också av överbefälhava- Prop. 1990/91: 102
ren i 1988 års försvarsmaktsutredning (FU 88). Bilaga 1
På regeringens forslag beslutade riksdagen vidare år 1989 (prop.
1988/89:80, FöU 14, rskr. 294) att landet fr.o.m. den 1 juli 1991 skall
vara indelat i fem militär- och civilområden. Östra militär- resp, civilom-
rådet och Bergslagens militär- resp, civilområde ersätts då med Mellersta
militär- resp, civilområdet.
Våren 1990 fattade riksdagen beslut (prop. 1989/90:100, bil. 6, FöU 7,
rskr. 226) om de krav som bör ställas på totalförsvarets ledningssystem.
Vid sidan härom gäller att ledningen i krig av försvarsmakten på regio-
nal nivå under senare år har undergått förändringar. Bland annat har
rörliga ledningsorgan skapats for att kunna sättas in där förstärkningar
behövs.
Jag kan konstatera att närmare 15 år nu har förflutit sedan en större
extern översyn av försvarsmaktens centrala och regionala ledning senast
genomfördes. Synen på den statliga förvaltningens organisation och styr-
former har förändrats. Försvarsmaktens struktur i krig och fred har föränd-
rats. Såväl krigsorganisationen som fredsorganisationen har minskat och
strukturförändringarna kommer sannolikt att behöva fortsätta. Detta gäller
också utvecklingen vad beträffar militärområdena.
Mot denna bakgrund förordar jag att försvarsmaktens ledningsorganisa-
tion i krig och fred ses över i ett samlat sammanhang. I anslutning till detta
bör även vissa frågor som rör ledningsorganisationen inom den civila delen
av totalförsvaret prövas.
En sådan utrednings bör se över försvarsmaktens centrala ledning i krig,
liksom överbefälhavarens och forsvarsgrenschefernas roller i fred samt de
centrala stabernas uppgifter och organisation.
Utredningen bör även se över totalförsvarets ledningsorganisation på
regional nivå, med särskild inriktning på den högre regionala nivån. Här
innefattas frågor om antalet militärområden och om ledningsstrukturen
inom funktionen Civil ledning och samordning.
Vidare bör utredningen pröva om överväganden om den civila ledningen
på de regionala nivåerna — eller andra skäl — bör föranleda någon ändring
av de uppgifter som överstyrelsen for civil beredskap har som ansvarig
myndighet för funktionen Civil ledning och samordning.
Det kan också finnas skäl att låta utredningen belysa militärledningens
rådgivande nämnds roll och uppgifter. I det sammanhanget bör vidare prö-
vas lämpligheten av en styrelse den myndighet som skall utöva den högsta
ledningen for försvarsmakten i fred.
Jag återkommer senare till regeringen med förslag till utredningsdirektiv
rörande dessa frågor.
1974 års ledningsutredning behandlade frågan om lekmannainflytande på
den lokala nivån i sitt tredje betänkande (SOU 1979:84) ”Lekmän i
försvaret”.
23
År 1980 beslutade regeringen att försök skulle genomföras med lekman- Prop. 1990/91: 102
nainflytande på lokal nivå inom försvarsmakten. Överbefälhavaren har Bilaga 1
genomfört försök med rådgivande lekmannaorgan vid regionala och lokala
myndigheter. I juni 1986 föreslog överbefälhavaren att lekmannaorgan
skulle införas på regional och lokal nivå.
Lekmannainflytande är som jag har påpekat bl. a. i prop. 1987/88:100
bilaga 6 (s. 55) av stort värde. Genom ökade kontakter via rådgivande
lekmannaorgan kan t. ex. myndighetschefernas beslutsfattande underlät-
tas.
Det är enligt min mening angeläget att ett fungerande samarbete mellan
olika instanser på regional och lokal nivå även fortsättningsvis kommer till
stånd.
Det är därför med tillfredsställelse jag konstaterar att regionala lekman-
naorgan på många orter tillkommit på initiativ som tagits av myndigheter-
na själva. Formerna för samarbetet bör dock enligt min mening inte
regleras. Förhållandena och förutsättningarna är olika på olika orter och
lämplig utformning av lekmannasamverkan kan därför variera. Att lämna
frågan om formerna för samarbete till de regionala och lokala organens
egen bedömning ligger också i linje med de allmänna strävandena att i
största möjliga utsträckning delegera beslutsfattandet.
I regeringens proposition (1989/90:90) om forskning berördes totalförsva-
rets forskningsfrågor endast kortfattat, och resursfrågor berördes inte alls.
Avsikten var att regeringen skulle behandla dessa frågor i samband med
det planerade försvarsbeslutet år 1991.
För att regeringen skulle få erforderligt underlag för sina förslag inför
försvarsbeslutet lämnades i 1990 års planeringsanvisningar ett antal upp-
drag till försvarets forskningsanstalt (FOA) och överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB). Dessa uppdrag var följande.
1. FOA skulle i samråd med överbefälhavaren redovisa konsekvenserna
för försvarsforskningen av en lugnare militärteknisk utveckling.
2. FOA skulle i samråd med överbefälhavaren redovisa hur en bättre
flexibilitet och möjlighet till anpassning till förändringar i vår omvärld
kunde skapas.
3. FOA skulle i samråd med överbefälhavaren och försvarets materiel-
verk (FMV) redovisa hur behovet av kompetens påverkas av en på sikt
krympande svensk försvarsindustri.
4. FOA skulle i samverkan med andra berörda centrala myndigheter
och institutioner inom totalförsvaret föreslå inriktningen av forskningen
och kunskapsuppbyggnaden oberoende av finansieringsform och var den
genomförs. FOA skulle vidare föreslå lämpliga åtgärder för denna samver-
kan.
5. Överstyrelsen skulle i samråd med FOA och funktionsansvariga
myndigheter inleda en studie över nuvarande balans vad gäller försvars-
forskningsinsatsema för den civila delen av totalförsvaret och lämna en
redovisning över preliminära slutsatser av denna.
24
6. Överstyrelsen skulle klarlägga inriktningen av uppbyggnaden av ram-
forskningsprogrammet såväl vad gäller måluppfyllelse och de av överstyrel-
sen föreslagna delprogrammen, som samarbete med FOA, universitet och
högskolor m. fl. myndigheter och organisationer.
7. Överstyrelsen skulle redovisa behovet av stöd från FOA inom forsk-
nings- och utredningsverksamheten under programplaneperioden.
FOA och överstyrelsen redovisade uppdragen under hösten 1990 till
regeringen.
Avsikten var att redovisningarna skulle utgöra ett underlag för 1988 års
försvarskommitté i arbetet med att föreslå en inriktning för totalförsvarets
forskn i ngs verksamhet.
Jag anser att det är angeläget att skapa en överblick över försvarets
långsiktiga behov av kunskap och kompetens och att en ökad samordning
av forskning och kunskapsuppbyggnad inom totalförsvaret bör eftersträ-
vas.
Den utveckling som nu har inletts mot ökad avspänning i Europa och
konkreta nedrustningsåtgärder tillsammans med de förändringar som jag
senare kommer att föreslå för det militära försvaret och som kan förväntas
inom försvarsindustrin medför enligt min mening att även totalförsvarets
forskningsverksamhet och satsningar på teknikutveckling bör anpassas till
den nya situationen.
En samlad översyn bör därför nu göras. Översynen bör därvid belysa
frågor rörande behov, inriktning, omfattning, styrning, struktur m.m.
avseende totalförsvarets framtida forskning och kunskapsuppbyggnad.
Översynen bör omfatta den forsknings- och kunskapsuppbyggnad som
bedrivs inom
— programmet gemensam försvarsforskning
— materielanskaffningsprocessen
— anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling
— flygtekniska försöksanstalten
— myndigheter inom den civila delen av totalförsvaret.
Översynen bör vidare beakta samverkansmöjligheter internationellt,
med andra samhällssektorer och med universitet och högskolor.
En utgångspunkt för översynen skall vara att FOA även fortsättningsvis
skall vara huvudproducent för totalförsvarets forskningsverksamhet.
Ett underlag för översynen skall vara det tidigare nämnda material som
har tagits fram av FOA och överstyrelsen. Ytterligare underlag återfinns
bl. a. i överbefälhavarens programplan. Dessutom förekommer det flera,
av varandra oberoende utredningsaktiviteter som bör kunna tillföra över-
synen värdefullt material.
Jag avser att närmare redovisa mina överväganden när jag återkommer
till regeringen med förslag till utredningsdirektiv.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om det fortsatta utvecklingsarbetet
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. 25
Jag har tidigare anfört att det är nödvändigt med en fortsatt utveckling av
den finansiella styrningen av totalförsvaret. Flera förändringar är av ge-
nomgripande art och kräver fortsatta överväganden inom ramen för pro-
gramplaneringen och förberedelserna av ett långsiktigt försvarsbeslut.
Nuvarande ordning för det militära försvaret med prisreglering under
löpande budgetår innebär en avsevärd osäkerhet for regeringens ansträng-
ningar inom budgetpolitikens ram. Eftersom det militära försvarets budget
för närvarande uppgår till ca en tredjedel av den statliga konsumtionen,
kan denna osäkerhet vara av betydande storlek. Under de senaste åren har
den överstigit 1 000 milj. kr. Jag vill erinra om att regeringen, som en följd
av en stram budgetpolitik, beslutat att senarelägga reformer vars ekono-
miska konsekvenser har varit av samma storleksordning, t. ex. den förläng-
da föräldraförsäkringen.
Regeringen strävar därför att successivt minska denna typ av osäkerhet i
antaganden inom budgetpolitiken. Å andra sidan finns ett uttalat behov
från myndigheterna inom det militära försvaret att få ökad stabilitet i
medelsanvisningarna och en ökad flexibilitet i resursanvändningen, även
mellan budgetåren i försvarsbeslutsperioden. Önskemål om anslagssparan-
de och kreditmöjligheter har framförts.
Jag anser att en större säkerhet i genomförandet av försvarsplaneringen
måste uppnås. En flexiblare resursanvändning och bättre incitament i
resursutnyttjandet kan vara medel för att nå detta mål. Detta måste dock
kunna förenas med regeringens politik att minska osäkerheterna inom
ramen för budgetpolitiken. Inför nästa försvarsbeslut bör därför den finan-
siella styrningen av totalförsvaret utvecklas i följande riktning:
— genomförandeprisbudgetering införs
— ramanslag med kreditmöjligheter införs
— priskompensation sker i likhet med övriga statsförvaltningen
— kapitalkostnader införs
— lånefinansiering får ske av investeringar i fast egendom
— försäljningsinkomster får utnyttjas för investeringar i fast egendom.
Eftersom dessa förändringar kräver stora insatser, samtidigt som redo-
visningen till riksdagen förändras, anser jag det väsentligt att redan detta
år redovisa för riksdagen inriktningen av den finansiella styrningen av
totalförsvaret. Under förutsättning att riksdagen inte har någon erinran
mot denna inriktning, kommer redovisningen i 1992 års försvarspolitiska
proposition att utgå ifrån denna.
Övergången till genomförandeprisbudgetering bör göras så att den inte i
sig medför någon förändring av de ekonomiska resurserna för det militära
försvaret.
De åtgärder, som jag här översiktligt har redovisat och som chefen för
finansdepartementet redovisar senare denna dag, skapar förbättrade förut-
sättningar för
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
26
— statsmakternas finansiella styrning av totalförsvaret, Prop. 1990/91: 102
— regeringens styrning och uppföljning av verksamheten inom total- Bilaga 1
försvaret,
— den ekonomiska säkerheten i myndigheternas planering och genomfö-
rande av sin verksamhet samt
— en fortsatt delegering till myndigheterna av befogenheterna att besluta
om genomförandet av sin verksamhet.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om åtgärder för att utveckla den
finansiella styrningen av totalförsvaret.
Utvecklingen av styrnings- och budgetprocessen inom försvarsdeparte-
mentets område löper i stort sett parallellt med motsvarande utveckling
inom den övriga statsförvaltningen. Den har, liksom frågan om ekonomisk
säkerhet i planeringen, redovisats för riksdagen vid flera tillfallen under
senare år (prop. 1986/87:95 bil.l, FöU 11, rskr. 310, prop. 1987/88:100
bil. 6, rskr. 346, prop. 1988/89:80, FöU 14, rskr. 294, prop. 1989/90:9,
FöU 3, rskr. 87). I prop. 1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets
planeringssystem m. m. (s. 40) gjorde jag bl. a. följande bedömning:
”Det bör vara en uppgift för regeringen att förbättra planeringen, främst
genom att tydligare ange mål, klarlägga ansvar och lägga ökad vikt vid
uppföljning och analys av i vilken utsträckning målen nåtts.”
1 december 1989 beslöt regeringen om totalförsvarets budgetförordning
(1989:924), och försvarsdepartementet gav samtidigt ut en ny budgethand-
bok. Förordningen och handboken har nu för första gången legat till grund
för myndigheternas programplaner och anslagsframställningar.
Enligt förordningen skall programplaner och anslagsframställningar in-
nehålla resultatredovisningar. Den första omgången resultatredovisningar
har lämnats under hösten 1990, och myndigheterna har i dem redovisat
resultatet av sin verksamhet under budgetåret 1989/90 samt konsekvenser-
na härav för tillståndet inom organisationen.
Resultatredovisningarna i programplanerna ligger till grund för vad jag i
det följande anför om dels läget i försvarsmakten (avsnitt 4.2), dels bered-
skapsläget inom totalförsvarets civila del (avsnitt 5.2). Resultatredovis-
ningarna i anslagsframställningarna utgör en grund för mina ställningsta-
ganden till anslagen.
En slutsats av det hittillsvarande arbetet med att vidareutveckla den
resultatorienterade styrningen är att det är nödvändigt att vidareutveckla
och konkretisera mål och resultatmått för att förbättra såväl styrning som
uppföljning av resultat av samt effektivitet och produktivitet i myndighe-
27
ternas arbete. Ambitionen är att i regleringsbrevet för budgetåret 1991/92
under anslagen kunna ange sådana mål och resultatmått.
I överbefälhavarens programplan, ÖB 91, har kravet på förbättrad eko-
nomisk säkerhet i planeringen beaktats på olika sätt, främst genom att
betydande ekonomiska reserver har avdelats. För budgetåret 1991/92 om-
fattar de totalt drygt 300 milj. kr. och är fördelade på de olika anslagen.
I planen redovisas också ett antal omständigheter som talar för att den,
trots de ekonomiska reserverna, skulle kosta betydligt mer att genomföra
än vad de anvisade ekonomiska resurserna medger.
Överbefälhavaren (ÖB) har också senare redovisat sin syn på likvidite-
ten under budgetåren 1990/91 och 1991/92. För båda åren aviseras stora
underskott.
Jag kan för min egen del konstatera att en diskussion kring likviditetslä-
get definitionsmässigt endast är relevant för innevarande år. Vad beträffar
budgetåret 1991/92 kan jag efter analys av överbefälhavarens material
konstatera att det underskott som aviseras beror på att av regeringen givna
planeringsanvisningar inte fått genomslag i överbefälhavarens planering.
Vad beträffar innevarande budgetår har likviditetssituationen lett till att
regeringen bemyndigat chefen för armén att reducera omfattningen av
repetitionsutbildningen med ca en tredjedel. Resterande underskott kan
enligt min bedömning hanteras inom ramen för ordinarie likviditetsstyr-
ning på myndighetsnivå.
Jag kan också konstatera att även situationen under budgetåret 1990/91
i grunden är att betrakta som bristande hantering av planeringssystemet.
Större delen av det av ÖB redovisade underskottet härrör från den under
år 1990 införda breddningen av momsen om vilken riksdagen redan under
våren 1990 (prop. 1989/90:150, FiU40, rskr. 358) beslutade att ingen
kompensation skulle utgå till myndigheterna. En annan post i underskottet
är den redovisade skuldbalansen till följd av en full tillämpning av utgifts-
förordningen.
Försvarets materielverk (FMV) har under ett antal år fått dispens från
tillämpningen av förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter på
statsbudgeten. Enligt den redovisning myndigheterna har lämnat innebär
en tillämpning av förordningen en merutgift för försvaret vilken redovisas
som en ingående skuld för budgetåret 1990/91.
Riksrevisionsverket har granskat underlaget och konstaterat att proble-
met är av planeringskaraktär och inte medför någon merutgift för försva-
ret.
Jag delar denna uppfattning, men eftersom erforderliga inbromsningar
inte vidtagits i myndigheternas planering skulle en tillämpning av förord-
ningen kunna skapa likviditetsproblem. Regeringen har nyligen därför
medgett dispens även för budgetåren 1990/91 och 1991/92. Jag förutsätter
att FMV under denna period vidtar erforderliga åtgärder i planeringen.
Fr. o. m. budgetåret 1992/93 skall FMV tillämpa nämnda förordning utan
restriktioner.
Det är av största vikt att hanteringen av planeringssystemet förbättras.
Regeringen och berörda myndigheter måste också utöva en utomordentligt
stram utgiftskontroll och noggrann likviditetsuppföljning. Möjligheterna
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
28
att successivt ta ställning till nya utgiftsåtaganden, omprövning av inpla- Prop. 1990/91: 102
nerad verksamhet samt omdisponering av anslagsmedel skall därför ut- Bilaga 1
nyttjas, så att en tillräcklig grad av handlingsfrihet bevaras inför försvars-
beslutet.
Myndigheterna inom det militära försvaret bör enligt min mening ges
den förutsättningen inför budgetåret 1991/92 att inga extra resurser kan
påräknas för verksamhet som inte i förväg har planerats och budgeterats.
Det innebär att eventuella likviditetsproblem i genomförandet får mötas
genom utnyttjande av inplanerade reserver samt omprioriteringar. Jag
anmäler därför inte nu något anslag som svarar mot anslaget för inneva-
rande budgetår F 16. Reserv för det militära försvaret.
Överstyrelsen för civil beredskap har i maj 1990 redovisat beredskapslä-
ge för bl. a. funktioner inom den civila delen av totalförsvaret, och i
december 1990 lämnat förslag till funktionsvisa mål. Vidare har, som jag
har nämnt i det föregående, myndigheterna i sina anslagsframställningar
för budgetåret 1991/92 för första gången lämnat resultatredovisningar.
Genom detta underlag finns nu en första grund för förbättrad styrning,
uppföljning och kontroll av planeringen inom den civila delen av total-
försvaret. Ett fortsatt metodutvecklingsarbete erfordras emellertid, bl. a.
för att kunna hantera det förhållandet att beredskapsåtgärderna för många
funktioner endast utgör en komplettering till den kapacitet som finns inom
det fredstida samhället. Jag vill i detta sammanhang också nämna att vissa
ändringar vad gäller ram- och anslagskonstruktioner avses att genomföras
inför budgetåret 1992/93 i syfte att förbättra styrningen och underlätta
uppföljningen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om styrnings- och budgetprocessen
samt ekonomisk säkerhet i planeringen.
Statliga myndigheter skall för budgetåret 1991/92 budgetera sina anslag
exklusive mervärdeskatt (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357). Myndig-
heterna skall kompenseras för ingående mervärdeskatt genom avräkning
mot inkomsttitel istället för mot myndigheternas anslag. I budgetproposi-
tionen 1990/91:100 bil. 6 redovisades dock anslagen under littera A inklu-
sive mervärdeskatt. Mervärdeskattebeloppen under dessa anslag kommer,
genom föreskrift i regleringsbrev, inte att få disponeras av myndigheterna.
Mina förslag till anslag i det följande avser belopp exklusive mervärde-
skatt. De belopp som anslagen har reducerats med redovisas i ett särskilt
anslag under littera L och benämns L 6. Anslag för mervärdeskatt. Detta
anslag skall inte belastas utan redovisas som en beräkningspost för den
mervärdeskatt som avräknats från övriga anslag. För statsbidragen har
dock ingen hänsyn tagits för mervärdeskatt.
Nedan redovisas den militära utgiftsramen och den civila planeringsra-
29
men for budgetåret 1991/92 exklusive mervärdeskatt. Mervärdeskatten Prop. 1990/91:102
särredovisas vid ramberäkningarna. Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om budgetering exklusive mervär-
deskatt 1991/92.
Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1989/90 till
28071 000000 kr. i pris- och löneläget februari 1988. Regeringen bemyndi-
gades att justera utgiftsramen för budgetåret 1989/90 med hänsyn till pris-
och löneutvecklingen enligt försvarsprisindex efter februari 1988 (prop.
1988/89:80, FöU 14, rskr. 294).
Efter kompensation för pris- och löneökningar uppgick den militära
utgiftsramen för budgetåret 1989/90 till 32 626923000 kr. Denna ram har
justerats enligt följande.
Tillkommer:
— Underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret
1988/89
— Lokaliseringsinvesteringar inom kustbevakningen
— Löner till personal med s. k. NOM-garanti vid
försvarets materielverk
— Ersättning för FOA-tjänstemans tjänstgöring i
Australien
— Kompensation för moms på reabensin
+ 139 323 000 kr.
+ 14160000 kr.
+ 678000 kr.
+ 1200000 kr.
+ 17640000 kr.
Summa korrigering
+ 173001000 kr.
Den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret
1989/90 blev därmed 32 779 924 000 kr.
Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning blev utfallet
32371764000 kr. Det ekonomiska utfallet var således 428160000 kr.
lägre än den tillgängliga utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1989/90:100 bil. 6, FöU 7, rskr. 226) att
beakta underutnyttjandet budgetåret 1989/90 när utgiftsramen för det
militära försvaret budgetåret 1990/91 justeras med hänsyn till prisutveck-
lingen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om det ekonomiska utfallet för det
militära försvaret för budgetåret 1989/90.
30
De verksamheter som speglas i nuvarande priskompensationssystem är Bilaga 1
löner, inhemsk försvarsmateriel, importerad försvarsmateriel, oljeproduk-
ter samt övrigt. Konsumentprisindex (KPI) rensat från oljeprodukter an-
vänds som kompensationsfaktor för övrigposten. Jag har tidigare nämnt
att för budgetåret 1991 /92 skall statliga myndigheter budgetera sina anslag
exklusive mervärdeskatt. För att undvika effekter av eventuella skatteför-
ändringar i kompensationsfaktorn är nettoprisindex (NPI) att föredra.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna att kompensation av övrigposten i nuvarande pris-
kompensationssystem fr. o. m. budgetåret 1991/92 sker med netto-
prisindex rensat från oljeprodukter.
Utgiftsramen för innevarande budgetår (1990/91) är 30149 700000 kr.
inklusive mervärdeskatt i pris- och löneläget februari 1989.
Planeringsramen för det militära försvaret har för budgetåret 1991/92
beräknats till 29 628 200 000 kr. inklusive mervärdeskatt i pris- och lönelä-
get februari 1989.
Differensen mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92 beror enbart på
olika behov över åren av tidigare fattade beslut. Förändringarna redovisas
nedan (samtliga belopp anges i pris- och löneläget februari 1989, + mot-
svarar utgiftsökningar samt — motsvarar utgiftsminskningar).
|
1990/91 |
1991/92 |
Differens | |
|
Planeringsramar |
29249900 |
29480100 |
230200 |
|
Extra resurser för ubåtsskydd |
186100 |
124 400 |
- 61700 |
|
Extra resurser för handlingsfrihet |
666 300 |
- |
-666 300 |
|
Extra resurser till kustbevakningens | |||
|
utsjöfartyg |
23 700 |
— |
- 23 700 |
|
Övriga justeringar |
23 700 |
23 700 |
- |
|
Summa |
30149 700 |
29628 200 |
-521500 |
Det militära försvarets utgiftsram för budgetåret 1991/92 har jag beräk-
nat till 31 713000000 kr. exklusive mervärdeskatt i pris- och löneläget
februari 1990. Ramberäkningen redovisas nedan.
31
Planeringsram (inkl, mervärdeskatt, prisläget februari 1989) 29628200000 kr.
Tillkommer/A vgår:
Mervärdeskatt — 820700000 kr.
Summa 28 807 500 000 kr.
Prisomräkning februari 1989 — februari 1990 (försvars-
prisindex har rensats från effekter av förändrad
mervärdeskatt)
Omföring från anslag L 6. Anläggningar m. m. för vissa
militära ändamål till anslag B 3. Arméförband: Anskaffning
av anläggningar
Utgiftsram förbudgetåret 1991/92 (exkl. mervärdeskatt,
prisläget februari 1990)
Beräknad priskompensation
februari 1990-medelprisläget 1991/92
Beräknat utfall den 30 juni 1992
+ 2 900900000 kr.
+ 4600000 kr.
31713000000 kr.
+ 2900000000 kr.
34613000000 kr.
Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen att
1. fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret
1991/92 till 31 713000000 kr. i prisläget februari 1990,
2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1991/92 med hänsyn till prisutvecklingen
efter februari 1990 enligt försvarsprisindex,
3. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyn-
diganden enligt nettoprisindex,
4. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1991/92 på grund av över- eller underut-
nyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1990/91,
5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 medge
överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av
lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av bered-
skapsskäl.
Inom försvarsdepartementet har ett antal myndigheter fått revisionsan-
märkningar för budgetåret 1989/90. Myndigheterna är överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets
materielverk samt flygtekniska försöksanstalten.
Anmärkningarna rör främst tre områden och kan sammanfattas enligt
följande.
— I nuvarande ekonomisystem är det svårt att följa ekonomiska transak-
tioner. Överensstämmelse saknas mellan redovisningen i olika för-
system och riksbokföringen.
— Vid totalredovisningar för det militära försvaret saknas, i ekonomisy-
stemet, vissa funktioner för elimineringar av interna poster.
— I anslagsredovisningen saknas full tillämpning av förordningen
(1985:498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
32
Försvarets civilförvaltning är for närvarande ansvarig för försvarets Prop. 1990/91:102
ekonomisystem. En omläggning av ekonomisystemet pågår. Ett flertal av Bilaga 1
anmärkningarna är i huvudsak en konsekvens av denna omläggning.
Jag kan emellertid inte acceptera anmärkningar av detta slag. Berörda
myndigheter har uppmanats att vidta erforderliga åtgärder med anledning
av revisionsanmärkningarna.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om revisionen av budgetåret
1989/90.
Den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del för budget-
året 1989/90 fastställdes till 1 779 300000 kr. i beräknat genomförande-
prisläge 1989/90.
Överstyrelsen för civil beredskap har i en skrivelse till regeringen den 12
oktober 1990 lämnat en redovisning av det ekonomiska utfallet under
anslag inom den ekonomiska planeringsramen för budgetåret 1989/90.
Planeringsramen för totalförsvarets civila del innehåller såväl förslags-
som reservationsanslag. Utgående reservationer på reservationsanslag av-
seende budgetåret 1989/90 uppgår till 800,9 milj. kr. och disponeras av
myndigheterna under kommande budgetår.
Av reservationerna hänför sig ca 416 milj. kr. till hälso- och sjukvårdens
område för anskaffning av utrustning och sjukvårdsmateriel samt uppdrag
och beviljade bidrag. Knappt 240 milj. kr. hänför sig till beredskapslagring
och industriella åtgärder inom området försörjning med industrivaror.
Drygt 100 milj. kr. av dessa är bundna reservationer till följd av ingångna
avtal och beslut om bl. a. avtal om beredskapslån. Vidare finns reserva-
tioner som avses utnyttjas för avtal inom främst elektronikområdet, funk-
tionssäkerhetsavtal, forsknings- och utvecklingsinsatser på kemiområdet
m. m.
Utfallet under förslagsanslag visar att dessa sammantaget har underut-
nyttjats med 7,0 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om det ekonomiska utfallet för den
civila delen av totalförsvaret för budgetåret 1989/90. 33
3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
3.5.2.1 Finansiering
Enligt de principer for finansiering av beredskapsåtgärder inom total-
försvarets civila del som fastställdes genom 1987 års försvarsbeslut, skall
följande funktioner tilldelas medel ur den gemensamma ekonomiska pla-
neringsramen nämligen Civil ledning och samordning, Befolkningsskydd
och räddningstjänst, Psykologiskt försvar, Hälso- och sjukvård m. m. Livs-
medelsförsörjning m. m., Transporter, Socialförsäkring m. m., Arbetskraft,
Energiförsörjning, Försörjning med industrivaror och Kyrklig beredskap.
Beredskapsförberedelser inom affärsverkens ansvarsområden finansi-
eras med egna medel. Undantag härifrån utgörs av statens järnvägar,
statens vattenfallsverk och luftfartsverket som finansierar sina beredskaps-
åtgärder med såväl egna medel som anslagsmedel.
Beredskapsförberedelser inom övriga funktioner finansieras inom ra-
men för myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.
Utöver den verksamhet som bekostas av statliga verk och myndigheter
betalas beredskapsförberedelser även av kommuner och landsting samt av
näringslivet.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
3.5.2.2 Ekonomisk ram för budgetåret 1991/92
De utgifter över statsbudgeten för beredskapsåtgärder som för de nämnda
funktionerna finansieras med den ekonomiska planeringsramen är inves-
teringar och driftkostnader (exkl. för oljelagring) samt förvaltningskostna-
der vid överstyrelsen för civil beredskap, statens räddningsverk, styrelsen
för psykologiskt försvar, vapenfristyrelsen och civilbefälhavarna. Kapital-
kostnader för beredskapslagring omfattas inte av ramen.
Överstyrelsen för civil beredskap har i programplan för det civila försva-
ret 1991/92— 1995/96 lämnat förslag till fördelning budgetåret 1991/92 av
den ekonomiska planeringsramen.
Överstyrelsen har vidare hemställt i skrivelse den 12 oktober 1990 att
planeringsramen för budgetåret 1991/92 skall tillgodoräknas ett underskri-
dande av ramen för budgetåret 1989/90 med 7,0 milj. kr.
Den civila ramen är en planeringsram. Den är av sådan teknisk natur att
den varken kan under- eller överskridas. Medel ur ramen anvisas de
enskilda anslagen inom denna och belastningen hänförs också till dessa
enskilt. Överstyrelsens hemställan får därför bero.
Jag beräknar den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för
budgetåret 1991/92 enligt vad som i det följande framgår till 1993418000
kr. i beräknat genomförandeprisläge 1991/92.
34
Ekonomisk ram
(genomförandeprisläget 1990/91)
2040448000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Avgår
Vissa justeringar1
Teleanordningar
Mervärdeskatt
Ekonomisk ram netto
Prisomräkning
(genomförandeprisläget 1990/91 —genomförande-
prisläget 1991/92)
Ekonomisk ram
(genomförandeprisläget 1991/92)
2 900000 kr.
11900000 kr.
146837 000 kr.
1878 811000 kr.
+ 114607 000 kr.
1993418000 kr.
' Korrigeringar for avtal med Bergvik Kemi AB och for beredskapslagring av livsme-
del m. m. Jfr prop. 1989/90:100, bil. 6. s. 23.
I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.
Uppräkning av den ekonomiska ramen från genomförandeprisläget
1990/91 till genomförandeprisläget 1991/92 har gjorts genom användning
av ett uppräkningstal som uttrycker den historiska prisförändringen under
perioden juli 1989 — juli 1990. Härvid har vägts samman förändringar i
nettopris- och SAV-index, vilka under perioden ökat med 5,7% resp.
7,5%. Vikterna uppgår till 0,8 resp. 0,2. Uppräkningstalet för beräkning av
den ekonomiska ramen i genomförandeprisläget 1991/92 blir därmed
6,1 %.
För finansiering av överstyrelsens för civil beredskap avtal med Bergvik
Kemi AB tillförs den ekonomiska ramen 5,7 milj. kr. under budgetåret
1991/92.
Jag förordar dessutom att regeringen i likhet med föregående år begär
bemyndiganden av riksdagen att
— justera anslagsbeloppet under anslaget I 3. Skyddsrum, m.m. för bud-
getåret 1991/92 på grund av över- eller underutnyttjande av anslagsbe-
loppet för budgetåret 1990/91,
— justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex efter juli 1990,
— medge överskridande av förslagsanslagen inom den ekonomiska ramen
för totalförsvarets civila del samt av lämnade beställningsbemyndigan-
den om beredskapsbudgeten för totalförsvarets civila del sätts i kraft,
dvs. vid krigsfara eller i krig. Bemyndigandet omfattar också beredskaps-
åtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig.
Anslagsfrågor för totalförsvarets civila del avseende budgetåret 1991/92
under samtliga berörda huvudtitlar anmäls i dag, förutom av mig, av
cheferna för övriga berörda departement. Jag redovisar här en samman-
ställning av dessa anslag. För budgetåret 1991/92 beräknas sålunda ett
totalt medelsbehov över statsbudgeten på ca 3 360,3 milj. kr. för verksam-
heten inom totalförsvarets civila del. I driftkostnaderna inräknas ränte-
kostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen på ca 700,0
milj. kr. Den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del beräknas till
1 993,4 milj. kr. exkl. mervärdeskatt. Av denna beräknas under försvarsde-
partementets huvudtitel 1 637,6 milj. kr.
35
Prop. 1990/91: 102
Anslag budgetåret 1991/92 (1 000-tal kr.) Bilaga 1
|
Departe- |
Anslagsrubrik |
Budgeterat |
Kapital- |
Övriga |
Totalt |
|
ment |
inom ramen |
kostnader |
kostnader | ||
|
Littera |
(inkl, |
|
UD |
E 1 |
Kommerskollegium (del) |
131 |
131 | ||
|
Fö |
H 1 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
52870 |
53870 | ||
|
H 2 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
65400 |
64 400 | |||
|
H 3 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
7 100 |
7 100 | |||
|
H 4 |
Civilbefalhavarna: Förvaltningskostnader m. m. |
22510 |
22510 | |||
|
H 5 |
Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet |
7490 |
7490 | |||
|
I 1 |
Befolkningsskydd och räddningstjänst |
596882 |
596882 | |||
|
I 2 |
Anläggningar för räddningsskolorna, | |||||
|
m. m. |
26480 |
26480 | ||||
|
I 3 |
Skyddsrum, m. m. |
503250 |
503250 | |||
|
14 |
Identitetsbrickor |
2 330 |
2 330 | |||
|
I 5 |
Ersättning för verksamhet vid |
5 |
5 | |||
|
1 6 |
Frivilliga försvarsorganisationer inom | |||||
|
m. m. |
70990 |
70990 | ||||
|
1 7 |
Vapenfristyrelsen |
151170 |
151170 | |||
|
J 1 |
Styrelsen för psykologiskt försvar |
9 380 |
9 380 | |||
|
K 1 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
68660 |
68660 | |||
|
K2 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
53070 |
53070 | |||
|
K 3 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
184 500 |
184 500 | |||
|
K4 |
Överstyrelsen för civil beredskap: |
1 |
1 | |||
|
S |
B 1 |
Riksförsäkringsverket (del) |
7 470 |
7 470 | ||
|
E 1 |
Socialstyrelsen (del) |
7 734 |
7 734 | |||
|
E 11 |
Statens bakteriologiska laboratorium: |
4 943 |
4 943 | |||
|
E 18 |
Beredskapslagring och utbildning |
55 190 |
55 190 | |||
|
E 19 |
Driftkostnader för beredskapslagring | |||||
|
m. m. |
69470 |
69470 | ||||
|
K |
B8 |
Vägverket: Försvarsuppgifter |
49190 |
49 190 | ||
|
D5 |
Banverket: Försvarsuppgifter |
33950 |
33950 | |||
|
F 1 |
Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart |
56080 |
56080 | |||
|
G 7 |
Åtgärder inom den civila delen av |
4 780 |
4 780 | |||
|
Fi |
E 1 |
Tullverket: Förvaltningskostnader (del) |
50 |
50 | ||
|
E4 |
Försäkringsinspektionen (del) |
100 |
100 | |||
|
G4 |
Statens krigsförsäkringsnämnd m.m. |
100 |
100 | |||
|
Jo |
H 4 |
Inköp av livsmedel m. m. för bered- |
5 170 |
37 706 |
42 876 | |
|
H 5 |
Kostnader för beredskapslagring av |
32 774 |
190443 |
223217 | ||
|
A |
B 1 |
Arbetsmarknadsverket (del) |
1766 |
35000 |
36766 | |
|
D 1 |
Statens invandrarverk |
880 |
880 | |||
36
Prop. 1990/91: 102
Bo D 4 Lantmäteriet:
|
Försvarsberedskap |
4064 |
4064 | |||
|
I H 1 |
Statens energiverk (del) |
8 500 |
8 500 | ||
|
H 7 |
Drift av beredskapslager |
325082 |
73234 |
398316 | |
|
H 8 |
Beredskapslagring och industriella |
7 636 |
7 636 | ||
|
H 9 |
Särskilda kostnader for lagring av olja, |
1 |
1 | ||
|
H 10 |
Åtgärder inom delfunktionen Elkraft |
32360 |
32 360 | ||
|
C D 1 |
Länsstyrelserna m. m. (del) |
134000 |
134000 | ||
|
E2 |
Polisverksamheten rörande brott mot |
360000 |
360000 | ||
|
F3 |
Statens pris- och konkurrensverk (del) |
450 |
450 | ||
|
1993418 |
700025 |
666899 |
3360342 | ||
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. fastställa att anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska
ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1991/92 förs upp
med sammanlagt 1993418000 kr. beräknat i genomförandeprislä-
get 1991/92,
2. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1991/92 justera läm-
nade bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt netto-
prisindex efter juli 1990,
3. bemyndiga regeringen att justera anslagsbeloppet under ansla-
get I 3. Skyddsrum, m. m. för budgetåret 1991/92 på grund av över-
eller underutnyttjande av anslagsbeloppet för budgetåret 1990/91,
4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 medge
överskridande av förslagsanslagen inom den ekonomiska ramen för
totalförsvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det
behövs av beredskapsskäl.
Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag i övrigt har anfört om ekonomiska resurser för
totalförsvarets civila del.
Ett nytt finansieringssystem med ekonomisk planeringsram för total-
försvarets civila del infördes fr. o. m budgetåret 1987/88. 1 den perspek-
tivstudie som överstyrelsen för civil beredskap lämnade till regeringen
hösten 1989 anser överstyrelsen att erfarenheterna hittills talar för en
fortsatt tillämpning av de principer för finansiering som beslutades år
1987. Överstyrelsen anser emellertid att ramens omfattning bör justeras i
vissa avseenden och föreslår bl. a.
— att investeringskapital för beredskapslager bör tillföras som lån i riks-
gäldskontoret eller på ordinarie kapitalmarknad och
— att kostnaderna för lagring på bränsle- och drivmedelsområdet bör ingå
i planeringsramen.
Överstyrelsen för civil beredskap har i andra sammanhang framfört
åsikten att underutnyttjande ett budgetår bör få tillgodoräknas anslaget
kommande budgetår. Detta skulle öka flexibiliteten i verksamheten och
skapa förutsättningar för förbättrad effektivitet.
Försvarskommittén konstaterar i sitt delbetänkande (Ds 1990:5) Total-
försvarets planering inför 1991 års försvarsbeslut att överstyrelsen i per-
spektivstudien har föreslagit vissa ändringar i anslags- och ramkonstruk-
tioner för det civila försvaret. Kommittén anser att dessa förslag bör
kunna prövas och behandlas av regeringen i den ordinarie budgetproces-
sen. Jag har bl. a. mot denna bakgrund låtit en arbetsgrupp inom försvars-
departementet göra en översyn av anslags- och ramkonstruktioner inom
den civila delen av totalförsvaret.
Överstyrelsen har i enlighet med regeringens anvisningar för program-
planer m.m. för perioden 1991/92—1995/96 i rapporten Vissa finan-
sieringsfrågor för det civila försvaret redovisat uppdraget hur formerna
kan vidareutvecklas för det beredskapsansvar, omfattande både planering
och finansiering, som såväl statliga som kommunala organ har. Överstyrel-
sen tar åter upp bl. a. frågan om möjligheten att föra över- eller underut-
nyttjande av den ekonomiska planeringsramen mellan två budgetår.
Inom statsförvaltningen pågår ett förändringsarbete vad gäller finansie-
rings- och budgettekniska frågor. Målsättningen med detta arbete är bl. a.
att skapa bättre förutsättningar för ökad långsiktighet i planeringen av
verksamheter och för fördjupad verksamhetsanalys.
I syfte att skapa bättre förutsättningar för långsiktighet i planeringen
m.m. också inom totalförsvarets civila del kommer jag att närmare över-
väga budgettekniska förändringar. Genomförande blir aktuellt först bud-
getåret 1992/93 i anslutning till ett nytt försvarsbeslut.
För att få strukturen i anslagen mer verksamhets- och målinriktade
föreslår jag redan nu vissa omföringar av anslagsposter mellan anslagen
enligt följande.
— Förslagsanslaget H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltnings-
kostnader får benämningen Överstyrelsen för civil beredskap: Civil
ledning och samordning. Från anslaget och till det nya anslaget K 1.
Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror förs
uppdraget Försörjning med industrivaror. Till anslaget förs, från nuva-
rande anslaget H 2. Civil ledning och samordning, uppdragen Studier
och utredningar om ledningsnivåer samt utbildning och övriga bered-
skapsåtgärder, Utveckling av ADB-säkerheten och Extern information.
— Reservationsanslaget H 2. Civil ledning och samordning får benäm-
ningen Överstyrelsen för civil beredskap: Investeringar för den civila
beredskapen.
— Förslagsanslaget H 3. Civilbefälhavarna delas upp i förslagsanslaget
H4. Civilbefalhavarna: Förvaltningskostnader m. m. och förslagsansla-
get H 5. Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet.
— Förslagsanslaget K 1. Drift av beredskapslager får benämningen Över-
styrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror. Till ansla-
get förs dels uppdraget Försörjning med industrivaror, som nu finns
under anslaget H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskost-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
38
nader, dels de medel for studier och försörjningsanalyser som nu finns Prop. 1990/91: 102
under anslaget K 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder. Från Bilaga 1
anslaget förs uppdraget Kapitalkostnader. Uppdraget föreslås utgöra ett
eget anslag (K 3.) enligt nedan.
— Reservationsanslaget K 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder
föreslås få benämningen Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella
åtgärder.
— Ett nytt förslagsanslag K 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapital-
kostnader föreslås inrättas. Över anslaget anvisas medel för kapitalkost-
nader för lagerinvesteringar och avskrivning av anläggningar.
— Förslagsanslaget K 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av
förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m. kvarstår oför-
ändrat men får beteckningen K 4. Överstyrelsen för civil beredskap:
Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m.
Samtliga myndigheter som tilldelas medel ur den ekonomiska plane-
ringsramen, dvs. även myndigheter utanför fjärde huvudtiteln, skall enligt
totalförsvarets budgetförordning (1989:924) redovisa dessa på särskilda
anslag. Detta är däremot inte fallet för de myndigheter utanför fjärde
huvudtiteln som enligt den s. k. ansvarsprincipen skall finansiera bered-
skapsförberedelser från det egna förvaltningsanslaget. För att förstärka
möjligheten att leda och samordna samt att följa upp och eventuellt också
om planera verksamheter föreslår jag, efter samråd med cheferna för berör-
da departement, att dessa myndigheter redovisar särskilt planerat medels-
behov för beredskapsförberedelser i sina anslagsframställningar. I linje
härmed bör också avdelade medel redovisas särskilt i såväl budgetproposi-
tion som regleringsbrev och resultatredovisning.
Jag vill till sist nämna att jag inte nu behandlar frågan om finansiering
av beredskapsinvesteringar. Till denna fråga avser jag att återkomma i ett
senare sammanhang.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om anslagsstrukturen inom total-
försvarets civila del.
De nuvarande reglerna om ersättning för anordnande av skyddsrum träd-
de i kraft den 1 juli 1979.1 de delar som nu är aktuella innebär reglerna att
en ägare av en anläggning eller en byggnad som fullgör skyldighet att
anordna skyddsrum har rätt till ersättning av staten för den merkostnad
skyddsrummet medför. Ersättningen utgörs enligt 55 § civilförsvarslagen
(1960:74) av dels ett grundbelopp, dels tillägg till detta. Grundbeloppet
och tilläggsbeloppen är schablonbelopp som fastställs av regeringen. De
anpassas till kostnadsläget på orten och beräknas exklusive mervärdeskatt.
Om ägaren av anläggningen eller byggnaden inte är redovisningsskyldig
39
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall han enligt 55 § sjätte styc-
ket civilförsvarslagen kompenseras för mervärdeskatten. Eftersom mer-
värdeskatten enligt 14 § mervärdeskattelagen skall beräknas på ett reduce-
rat beskattningsvärde när det är fråga om bl. a. byggnation och projekte-
ring (s. k. byggmoms), har kompensationen schablonmässigt bestämts till
6/10 av den mervärdeskattesats som gällde när skyddsrummet slutbesikti-
gades.
Den 1 januari 1991 trädde en ändring i 14 § mervärdeskattelagen i kraft
som innebär att beskattningsvärdet i fortsättningen utgörs av hela vederla-
get även när det gäller byggnads- och anläggningsentreprenad, projektering
m.m. Detta innebär att 55§ sjätte stycket civilförsvarslagen måste ändras
så att den som anordnar skyddsrum och inte är skyldig att redovisa
mervärdeskatt även i fortsättningen får kompensation för hela den mer-
värdeskatt han betalat.
Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) har upprättats
inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 1.6.
Ändringarna i mervärdeskattelagen träder i kraft den 1 januari 1991. De
föreslagna reglerna bör därför tillämpas redan fr. o. m detta datum.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
40
Chefen för armén har under verksamhetsåret prioriterat personalstimule-
rande åtgärder samt grund- och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen har genomförts med godtagbart resultat. Ett
större antal värnpliktiga än planerat har kallats in, vilket inneburit att
erforderlig repetitionsutbildning har kunnat genomföras med de förband
som planeras bibehållas på sikt. Grundutbildningen har genomförts med
godtagbart resultat, trots att flera utbildningsmyndigheter haft en besvä-
rande brist på yrkesofficerare.
Under året har 2 900 värnpliktiga genomfört försök med till lägst 5
månader förkortad grundutbildning. Utbildningsmålen har enligt chefen
för armén kunnat nås endast med tvekan för dessa värnpliktiga. Fortsatta
försök erfordras.
Avdelade medel för fastighetsunderhåll har under året varit ca 40% av
det bedömda totala behovet. Ett återtagande krävs senast under verksam-
hetsåret 1992/93 för att undvika kapitalförstöring.
På grund av tekniska problem under utvecklingen av den slutfasstyrda
granatkastarammunitionen (STRIX) har anskaffning av denna ammuni-
tion inte kunnat ske.
Ytterligare pansarskott 86 har anskaffats samt renoveringsåtgärder på
15,5 cm haubits F har påbörjats.
Det av regeringen under året beslutade inköpet av haubits 77 B medför
omplaneringar under budgetåren 1990/91 och 1991/92 och har påverkat
den tidigare materielplanen under en del av försvarsbeslutsperioden. Ett
antal objekt kommer att senareläggas eller utgå.
Beträffande anskaffning av anläggningar har planerad verksamhet i stort
genomförts
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Ekonomisk redovisning (milj, kr.)
|
Anslag |
Medel |
Utfall |
Diff |
% |
|
B 1 |
8917,2 |
8 726,6 |
190,6 |
2.11 |
|
B2 |
2849,1 |
2678,0 |
171,1 |
6.02 |
|
B3 |
298,0 |
298,0 |
0,0 |
1 Anslaget har underutnyttjats p. g. a. att retroaktiva löner inte betalats ut samt
underutnyttjande av ammunition till följd av färre värnpliktiga under grundutbild-
ning.
2 Anslaget har underutnyttjats p. g. a. leveransförseningar och eftersläpningar avse-
ende faktureringen.
Förberedelse för bildande av de gemensamma ledningsorganisationerna
Sydkustens marinkommando och Ostkustens marinkommando har full-
41
följts. De nya organisationerna trädde i kraft den 1 juli 1990. En för
marinen och kustbevakningen gemensam sjöbevakningscentral har tagits i
drift vid Norrlandskustens marinkommando. Samarbetet har börjat finna
sina former.
En fortsatt hög beredskap har upprätthållits. Chefen för marinen priori-
terar sedan flera år beredskap och ubåtsskydd. Detta har inneburit en
ekonomisk omavvägning inom huvudprogrammet till förmån för insatsbe-
redskap. Huvuddelen av personalresurserna för beredskap och incidenter
har tagits från utbildningsförbanden. Brister föreligger i materiel- och
fastighetsunderhåll.
Sedan föregående år har, bl. a. tack vare särskilda medelstillskott, repeti-
tionsutbildningen kunnat förbättras och utökas. De resurser som chefen
för marinen kunnat avdela för repetitionsutbildning är dock totalt sett
otillräckliga för att återta tidigare brister.
Uppsättande av helikopterdivisionen på Kallinge är i stort klar. På-
börjad modernisering av helikopter 4 tar längre tid än planerat.
Huvuddelen av ytattackfartygen har hållits rustade inom ramen för två
ytattackflottiljer.
Under året har den andra kustkorvetten av typ Göteborg, HMS Gävle,
sjösatts.
Fyra hydrofonbojfartyg har beställts.
Ubåten Östergötland har tillförts.
Livstidsförlängning av två ubåtar av typ Sjöormen har påbörjats. Ny
kvalificerad hydrofonutrustning har tillförts och utprovats. Ubåten Näc-
ken har levererats med luftoberoende tillsatsmaskin. Provtur har genom-
förts med gott resultat.
Sex minröjningsfartyg av typ Landsort är utrustade. Det sjunde, HMS
Ulvön är under byggnad.
Robot 17 har tillförts fasta spärrbataljoner.
Utbyggnad av fasta system för undervattensbevakning har fortsatt.
Modifiering av minutläggare har påbörjats.
Modernisering av stridsledningssystem för kustartilleriet har fortsatt.
Försök med ny stridsbåt har genomförts. Första delserien är beställd.
Ett tungt kustrobotbatteri har beställts.
Minsystem M 9 är beställt.
Befintlig båtmateriel kräver stora underhållsresurser.
Samordning av flottans och kustartilleriets bas- och underhållsförband
har fortsatt.
Ekonomisk redovisning (milj, kr.)
|
Anslag |
Medel |
Utfall |
Diff |
% |
|
C 1 |
2821,6 |
2 828,8 |
-6,4 |
0.2 |
|
C2 |
2 506,0 |
2464,5 |
41,5 |
1.6 |
|
C3 |
147,0 |
148,4 |
-1,4 |
0.9 |
Chefen för marinen har totalt sett ett underskridande på 33 milj. kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
42
främst p. g. a. senareläggningar inom anslaget C 2. bl. a. för att kompensera Prop. 1990/91: 102
överskridandet inom anslaget C 1. Bilaga 1
Anbefalld mobiliserings- och insatsberedskap samt incidentberedskap har
upprätthållits.
Några mer betydande förändringar av fredsorganisationen har inte vid-
tagits.
Bristen på personal har kvarstått och medfört begränsningar avseende
bl. a.
— repetitionsutbildningen; genomförd repetitionsutbildning har blivit
7 160 värnpliktiga mot planerade 9 100
— uppbyggnaden av transportdi visionen Tp 84 (Herkules)
Större/viktigare avslutade projekt m. m.
Två skyddade anläggningar radarstation PS 860 har färdigställts. (Arbete-
na med de fem sista PS 860 har påbörjats.) Omskolning till JA 37 har
genomförts. Åtta divisioner JA 37 har organiserats. Införande av robot
15 F på AJ 37 har påbörjats. Robot 75 har modifierats. En Tp 100 (Saab
340 B) har tillförts F 16/Se M.
Större viktigare pågående projekt m. m.
— Planering och projektering för att succesivt omsätta strilcentralens
stridsledningsfunktion (StriC)
— Utvecklingsarbete med flygburen spaningsradar PS 890
— Införande av radarstation PS 870
— Modifiering av flygplan J 35 F till J 35 J
— Förberedelser för mottagande av JAS 39 inom förbandsverksamheten
— Utveckling av bombkapsel (BK)
— Utbyggnad av bassystemet till flygbas 90, dock efter omplaneringar
p.g. a. minskat ekonomiskt utrymme
— Omorganisation av basbataljonerna till BASBAT 85-organisation.
Ekonomisk redovisning (milj, kr.)
|
Anslag Litt |
Medel |
Utfall |
DifF |
% |
|
D 1 |
4493,0 |
4 527,1 |
-34,1 |
0,8' |
|
D2 |
5 755,4 |
5 724,7 |
30,7 |
0,52 |
|
D3 |
427,2 |
434,5 |
- 7,3 |
1,7 |
' Överskridandet beror på löner och det ökade motorunderhållet för JA 37.
2 Underskridandet beror på senareläggningar m. m., bl. a. för att kompensera över-
skridandet inom ledning- och förbandsverksamhet.
Övergång till ny organisation inom myndigheten överbefälhavaren har
skett och en succesiv anpassning mot en ny organisation inom militärom-
43
rådesstaberna sker. Militärbefalhavarna och deras staber skall inta ny Prop. 1990/91:102
organisation den 30 juni 1991 med bl. a. inrättande av fördelningsstabs- Bilaga 1
kadrar.
Ekonomisk redovisning
Huvudprogrammet redovisar ett underutnyttjande på 52,7 milj. kr. (3,4%)
främst beroende av senareläggning av datautbyggnaden, vissa ombygg-
nadsarbeten samt försenade leveranser till den försvarsgemensamma
forskningen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om den genomförda verksamheten
under budgetåret 1989/90.
Försvarsmaktens krigsorganisation planeras vid budgetårsskiftet omfatta
bl. a. följande förband
|
Armén |
21 brigader varav 10 infanteribrigader 5 norrlandsbrigader 5 pansarbrigader 1 mekaniserad brigad 7 fördelningsramar 20 fördelningshaubitsbataljoner 22 luftvärnsbataljoner varav 2 luftvärnsrobotbat med medellång räckvidd 125000 man hemvärn |
Marinen 3 helikopterdivisioner
2 ytstridsflottiljer samt 4 ytstridsdivisioner
12 ubåtar
4 minkrigsavdelningar
19 fasta spärrbataljoner
2 amfibiebataljoner
4 rörliga spärrbataljoner
1 tungt kustrobotbatteri
3 kustartilleribataljoner
Flygvapnet 27 flygdivisioner (20 fredsorganiserade) varav
3 jaktflygdivisioner (J 35 J)
8 jaktflygdivisioner (JA 37)
6 attackflygdivisioner(AJ 37)
6 spaningsflygdivisioner (S 37)
(3 fredsorganiserade)
4 lätta attackflygdivisioner (SK 60)
(ej krigsorganiserade i fred utan som skol-
flygplan)
8 tunga transportflygplan
30 basbataljoner
11 stridslednings- och luftbevakningsbataljoner
De operativa ledningsförbanden omfattar bl. a.
1 central ledning (högkvarteret)
5 militärområdessstaber
44
1 rörlig miloförstärkningsstab
5 milounderhållsledningar
Härutöver finns för ledning på den regionala nivån
23 försvarsområdesstaber
4 marinkommandostaber
1 flygeskaderstab
4 sektorstaber
Det militära försvaret är i många avseenden bra. Den anställda personalen
är kunnig. Anda och motivation hos de värnpliktiga är god. Försvarsindu-
strin har utvecklat och levererat materiel med hög standard. Moderna
vapen- och sambandssystem håller hög internationell klass.
Många typer av stridskrafter har emellertid minskat i antal och har bara
till del kunnat moderniseras i takt med utvecklingen i omvärlden. Detta
har enligt överbefälhavaren lett till försämrad försvarsförmåga.
Stora delar av armé- och kustartilleriförbanden är begränsat användbara
direkt efter mobilisering. Sjö- och flygstridskrafterna har begränsad uthål-
lighet.
Sedan föregående år har, genom att extra medel har avdelats för repeti-
tionsutbildning, användbarheten kunnat förbättras hos vissa armé- och
marinförband. Samträningen inom flera viktiga förband har förbättrats.
För armén har utvecklingen under 1980-talet kännetecknats dels av för-
sämrad krigsduglighet hos en del av förbanden, dels av minskad tillgäng-
lighet för viss materiel. Krigsorganisationen har dessutom endast för ett
fåtal av de viktigaste förbanden och systemen kunnat anpassas i takt med
hotutvecklingen i omvärlden. För andra förband har skillnaden i både
kvalitet och kvantitet ökat i förhållande till tänkbara angripare.
Inställda och avkortade krigsförbandsövningar samt brist på yrkesoffice-
rare i grundorganisationen har ökat behovet av kompletterande utbild-
ning.
Brigadernas materiel uppvisar allvarliga brister rörande t. ex. pansar-
värnsammunitionens verkan i fronten på moderna stridsvagnar och vår
förmåga att genomföra strid i mörker. Vidare påverkar materielbrister
vissa förbands krigsduglighet.
Stridsfordonen är omoderna, vilket innebär begränsad skyddsnivå, eld-
kraft och rörlighet.
Sammantaget innebär den personella och materiella situationen att hu-
vuddelen av arméförbanden har begränsad förmåga att lösa sina uppgifter
direkt efter mobilisering. Förbandens utbildning och materiel måste
kompletteras för att förbanden skall bli allsidigt användbara. Den kom-
pletterande utbildningen innebär främst samövning inom bataljons och
brigads ram under ca tre veckor. Att täcka de materiella bristerna tar i
flertalet fall avsevärt längre tid.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
45
Marinens kvalificerade krigsförband bedöms kunna mobilisera inom an-
befalld tid och de förband som är rustade i fred bedöms kunna lösa sina
huvuduppgifter redan före genomförd mobilisering, men med begränsad
uthållighet.
Delar av marinens krigsförband har begränsad krigsduglighet och kräver
kompletterande utbildning och underhåll.
Senareläggningar och reduceringar av materielanskaffningen har skett
och omsättning av äldre förband har skjutits på framtiden för att öka
takten i uppbyggnaden av ubåtsskyddet och för att höja incidentberedska-
pen. Underhåll har begränsats av samma skäl. Sammantaget har därmed
skapats ett växande behov av underhåll av befintliga system och materiell
förnyelse.
Prop.1990/91:102
Bilaga 1
Flygstridskrafterna har hög beredskap och god initialeffekt.
Personalläget inom vissa funktioner, främst i övre Norrland, begränsar
beredskapen. Kompletteringsutbildning måste ske för att öka förbandens
uthållighet. Materiella brister finns också främst inom områdena kvalifice-
rade jaktrobotar, vapen för markmålsbekämpning samt fältarbeten och
skydd.
Den försenade basutbyggnaden och den otillräckliga repetitionsutbild-
ningen inom basbataljonerna begränsar uthålligheten.
Det operativa ledningssystemet har sammantaget en godtagbar förmåga.
Brist på reservdelar minskar dock ledningssystemens uthållighet.
Ledningsberedskapen på central och regional nivå är godtagbar.
Försvarsplaneringen är i allt väsentligt väl genomarbetad på central och
regional nivå.
Brister i utbildningsnivån, den materiella tillgängligheten och uthållighe-
ten hos många förband innebär enligt överbefälhavaren att försvarsmak-
ten behöver tid för kompletterande utbildning och materielanskaffning
innan den är beredd möta stort upplagda angrepp som syftar till ockupa-
tion av del av eller hela landet. Tiden som behövs för materielanskaffning
är avsevärd.
Stridskrafternas nuvarande numerär medger att angrepp kan mötas i
varje del av landet. Möjligheterna att avdela en gard i annan del av landet
är dock begränsade när en uthållig försvarsoperation förs i södra delen av
landet. 46
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om läget inom försvarsmakten.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18,
rskr. 374) i juni 1982 om riktlinjer for utveckling och anskaffning av JAS-
systemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom
JAS 39-projektet. Grunden for JAS-projektets värdering är riksdagsbeslu-
tet (prop. 1982/83:119, FöU9, rskr. 271) om riktlinjer för JAS-projektet
fram till år 2000. I propositionen (prop. 1989/90:100, FöU 7, rskr. 226)
om totalförsvarets fortsatta utveckling redovisades senast läget inom JAS-
projektet.
Överbefälhavaren, chefen for flygvapnet och försvarets materielverk har
under året redovisat sina värderingar efter det femte projektvärderingstill-
fället som avsåg läget i projektet den 31 december 1989. Därefter har den
årliga redovisningen under hösten 1990 sänts in till regeringen. Dessa båda
rapporter redovisas i det följande under avsnitten 4.3.2 och 4.3.3 Försva-
rets materielverk har därefter den 31 oktober 1990 redovisat sin värdering
av Industrigruppen JAS (IG JAS) offert avseende delserie två, JAS 39B och
stödsystem som lämnades den 1 oktober 1990. Jag redovisar min syn på
det senare i avsnittet 4.3.4.
Flygutprovningen med det andra provflygplanet återupptogs den 4 maj
1990 efter 15 månaders stillestånd som förorsakades av haveriet med det
första provflygplanet den 2 februari 1989. Fram till den 1 juli 1990 genom-
fördes fyra provflygningar. Takten i flygutprovningsprogrammet har bland
annat beroende på ett stort antal tekniska problem blivit avsevärt lägre än
industrigruppen hade räknat med i sin reviderade huvudtidsplan från
september 1989. Analys av de fyra inledande provflygningarna och prov-
flygverksamheten efter den 1 juli 1990 har enligt materielverkets bedöm-
ning visat att de problem som orsakade haveriet med det första provflyg-
planet har åtgärdats. Motorrestriktioner som har införts på grund av de
sprickor som upptäcktes i ett av motorns fläktsteg kvarstår ännu. En ny
utformning av de aktuella delarna i fläkten har utvecklats och planeras
införas under början av år 1991 varvid restriktionerna kommer att kunna
avvecklas.
Under året har prov med delar av flygplanets vapensystem påbörjats.
Markprovskjutning med automatkanon monterad i flygplanet har genom-
förts med gott resultat. Den första fällningen av bombkapseln från ett
flygplan 37 Viggen för utprovning av vapnets kompletta systemfunktioner
har genomförts i juni 1990 med gott resultat. Utvecklingsproven har
därefter slutförts under år 1990. Ett antal verifieringsprov bland annat på
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
47
JAS 39 återstår innan systemet är helt utprovat. Underlag för seriebeställ- Prop. 1990/91: 102
ning av bombkapseln kommer att finnas under innevarande år. Bilaga 1
Försvarets materielverks tekniska värdering tidigare år om att serieflyg-
planens prestanda i allt väsentligt kommer att nå specificerade tekniska
värden har inte förändrats.
Förseningarna i flygutprovningen har som tidigare nämnts fortsatt att
öka trots den större genomarbetning av tidsplaner m. m. som gjordes av
industrigruppen hösten 1989 i samband med uppgörelsen mellan materiel-
verket och industrigruppen efter haveriet med det första provflygplanet.
Start av provflygning med återstående provflygplan har försenats ytterliga-
re fyra till sju månader jämfört med planeringen hösten 1989. Industri-
gruppen räknade hösten 1989 med att kunna leverera det första serieflyg-
planet för inledande taktiska prov den 15 mars 1993. Materielverket be-
dömde i sin rapport efter det femte projektvärderingstillfället under våren
1990 att en första leverans med utlovad status inte skulle kunna ske vid
angiven tidpunkt. Materielverket gör i samband med särskild rapportering
under hösten 1990 bedömningen att den försenade flygutprovningen med-
för att en första leverans av flygplan med tillräcklig status för inledande
taktiska prov inte kan ske förrän tidigast i början av år 1994.
Materielverket bedömer vidare att flygutprovningen behöver förlängas
och pågå t.o. m. år 1995. De första serieflygplanen kommer efter leveran-
sen till flygvapnet att behöva modifieras för att uppnå avtalsenliga prestan-
da i alla avseenden. Denna modifiering har förutsetts i grundavtalet från
år 1982 men kommer att få större omfattning än vad som förutsågs i den
ursprungliga planen. Kostnaderna för denna modifiering ingår i grund-
kontraktet. Flygutprovning med två av provflygplanen pågår i januari
1991. Markutprovning pågår med ytterligare två av de totalt fem planera-
de provflygplanen. Det femte provflygplanet utgörs av det första serie-
flygplanet vars färdigställande har tidigarelagts. Flygning med detta flyg-
plan beräknas kunna påbörjas under det första halvåret år 1992.
Försvarets materielverk är kritiskt till industrigruppens sätt att leda
projektet. Enligt materielverket har bland annat behovet av resursinsatser
felbedömts och industrins underleverantörer har inte hållit avtalade tids-
planer och åtaganden. Arbetet med att förstärka ledningen av projektet
inom industrigruppen pågår. Materielverket kan ännu inte avgöra om de
av industrigruppen vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att förhindra
ytterligare förseningar i typarbetet.
Jag konstaterar i likhet med föregående års redovisning och med stöd av
det gångna årets redovisningar att JAS-systemet i stort bedöms kunna
uppnå specificerade prestanda. Detta förutsätter dock att industrigruppen
står för sina åtaganden även om ytterligare problem uppstår under utprov-
ningens gång. De ansträngningar som gjorts för att återta förseningarna
har under det gångna året inte givit förväntat resultat. Jag finner, i likhet
med föregående år, att industrin inom väsentliga områden har under-
skattat arbetsvolymen och komplexiteten inom projektet. Detta medför
ökade kostnader främst för industrigruppen men även andra leverantörer
av materiel till projektet påverkas av industrigruppens förseningar. In-
dustrigruppen har dock redovisat för försvarets materielverk att man avser
48
att stå fast vid sitt åtagande i grundkontraktet vad avser typarbetet och den Prop. 1990/91: 102
första delserien om 30 flygplan. Bilaga 1
Ett intensivt utprovningsprogram skall nu genomföras fram till och med
år 1995. Tidpunkten för leverans av flygplan avsedda för den inledande
taktiska utprovningen kommer att förskjutas med cirka två år jämfört med
de ursprungliga planerna där leveranserna skulle påbörjas under år 1992.
Jag förutsätter att industrin i samverkan med materielverket fortsätter att
pröva varje möjlig åtgärd för att förhindra ytterligare förseningar. Detta
får dock inte ske så att risknivån ökas i projektet. Jag vill särskilt under-
stryka att industrin måste fortsätta utvecklingsarbetet på ett sådant sätt att
tilltron återupprättas för de långsiktiga utfästelserna som gjordes av de
berörda svenska industrikoncernerna i samband med JAS-avtalets teck-
nande år 1982 och med de tillägg till grundkontraktet som gjorts i senare
överenskommelser bland annat efter haveriet med det första provflygpla-
net.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271)
våren 1983 är planeringsramen fram till år 2 000 för projektet 24,9 miljar-
der kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för
priskompensation som övrig materiel inom försvarsmakten. Riksdagens
beslut (prop. 1983/84:1 12, FöU 20, rskr. 348) under våren 1984 om det
militära försvarets fortsatta utveckling m.m. innebar vissa förändringar
för JAS-projektet, främst reglerna för att kompensera försvarskostnader-
nas utlandsberoende. Försvarsbeslutet år 1987 tillförde, utanför plane-
ringsramen, JAS-projektet ytterligare 1,8 miljarder kronor i prisläget feb-
ruari 1986 under budgetåren 1987/88— 1996/97 för komplettering av
motmedelssystemet samt för en eventuell utökning av antalet flygplan
efter nästa försvarsbeslut.
JAS-projektets planeringsram förbudgetåren 1982/83- 1999/2000 var i
1982års riksdagsbeslut i prisläget februari 1981 25,7miljarder kronor.
1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet att planeringsramen
skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor vilket också har
skett. De i överbefälhavarens årliga rapport i oktober 1990 redovisade
kostnaderna utgår dock fortfarande från materielinnehållet i 1982 års
försvarsbeslut. Överbefälhavaren har vid tidigare redovisningar anmält att
en kostnadsreducering som svarar mot 1983 års riksdagsbeslut inte bör
göras förrän en ökad säkerhet erhålls i projektet. Denna inriktning har
regeringen tills vidare godtagit. Riksdagen har inte haft något att erinra
häremot.
Av överbefälhavarens rapport framgår vidare att återstående planerings-
ram för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder
uppgår till 32,6 miljarder kronor i prisläget februari 1990. JAS-projektets
kostnader beräknas uppgå till 33,2 miljarder kronor i samma prisläge.
Förseningar i projektet har medfört att de sista leveranserna av flygplan
enligt 1982 års beslut med dagens planer kommer att ske först under
budgetåret 2001/02. Enligt nu föreliggande offerter medför fördyringarna 49
4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
för flygplanen i delserie två och för den tvåsitsiga versionen av JAS
(JAS39B) att det krävs ytterligare resurser för att fullfölja JAS-projektet
med den ursprungliga målsättningen. Materielverket bedömer med nuva-
rande offertunderlag som grund att fördyringarna för delserie två m. m.
kan komma att uppgå till cirka 9 miljarder kronor fram till och med år
2001/02.
Överbefälhavaren har vad avser JAS39B tidigare gjort jämförelser mel-
lan alternativa lösningar av utbildningsfrågan i JAS-systemet. Analys av
totalkostnaderna för dessa visar på i stort likvärdiga kostnader för möjliga
alternativ. Överbefälhavaren har därför inplanerat anskaffning av
JAS39B. Begränsat tekniskt utvecklingsarbete för JAS39B genomförs för
att göra det möjligt att senare slutligt kunna ta ställning till JAS 39B.
Jag konstaterar att JAS-projektet för utvecklingen och de första 30
flygplanen för staten följer de kostnadsramar som förutsattes i grundbeslu-
tet. Förseningarna i typarbetet är dock avsevärda vilket främst påverkar
industrigruppens kostnader. För delserie två och JAS 39B har avsevärda
kostnadsökningar jämfört med grundbeslutet angivits i inlämnade offerter.
Regeringen beslutade den 13 december 1989 att JAS-projektet tills vidare
skall fortsätta och gav då försvarets materielverk i uppdrag att förbereda
en anskaffning av delserie två och begära en slutlig offert från industrigrup-
pen under hösten 1990 för delserie två m. m.
Industrigruppens offerter lämnades in till materielverket den 1 oktober
1990. Materielverkets värdering av offerterna redovisades för regeringen
den 31 oktober 1990. Materielverket framhöll då att en beställning av
delserie två m. m. borde senareläggas från den planerade tidpunkten 1 juli
1991 till en senare tidpunkt beroende på de ökade förseningarna som
drabbat utvecklingsarbetet inklusive flygutprovningarna. Underlaget hade
också i vissa avseenden förändrats och vissa villkor hade försämrats jäm-
fört med industrigruppens utfästelser hösten 1989.
Regeringen har därefter den 22 november 1990 beslutat att uppdra till
materielverket att inleda överläggningar med industrigruppen för att bland
annat klarlägga hur arbetet skall drivas vidare i JAS-projektet med anled-
ning av de uppkomna förseningarna. Industrigruppen har i februari 1991
aviserat att man planerar att genomföra förändringar av sin ledning i syfte
att förstärka ledningen av projektet.
För flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ och utred-
ningar om dessa vapenaltemativ pågår. Det bör ankomma på regeringen
att avgöra den framtida inriktningen av JAS-flygplanets beväpning.
Jag konstaterar att JAS-projektets utveckling under det senaste året inte
har varit tillfredsställande främst i tidsmässiga avseenden men även i
ekonomiska avseenden. Flygutprovningen har kommit igång igen efter
haveriet med det första provflygplanet och resultaten från de inledande
flygningarna visar att man är på rätt väg. Takten i provflygningarna mot-
svarar dock ännu inte den takt som tidigare utlovats av industrigruppen.
De tekniska problemen i styrsystemet har enligt materielverkets bedöm-
Prop.1990/91:102
Bilaga 1
50
ning åtgärdats. Jag delar materielverkets samlade bedömning att de teknis-
ka målen i projektet bör kunna uppnås trots de problem som finns i dag.
De redan under år 1988 och 1989 aviserade kostnadsökningarna har
formellt bekräftats genom industrigruppens offert den 1 oktober 1990 och
uppgår till betydande belopp. Den tidigare aviserade tidsmässiga förskjut-
ningen av den första leveransen av serieflygplan uppgår nu enligt materiel-
verkets bedömning till storleksordningen två år. Förseningarna inom flyg-
utprovningen och tveksamheter om de första serieflygplanens tekniska
status liksom de försämrade åtagandena i den inlämnade offerten på
fortsatt serieproduktion medför enligt min mening att en beställning av
fortsatt serieproduktion inte bör ske den 1 juli 1991 som regeringen tidiga-
re lade fast. De efter regeringens beslut den 22 november 1990 upptagna
överläggningarna mellan materielverket och industrigruppen får klarlägga
när förhandlingar om fortsatt verksamhet avseende delserie två m.m.
syftande till beställning kan ske.
Jag konstaterade föregående år att JAS-projektet är den hittills största
statliga satsningen på ett enskilt projekt. I likhet med vad jag då anförde
anser jag att ett avbrytande av JAS-projektet nu skulle få svåra konsekven-
ser för vår säkerhetspolitiska trovärdighet och också medföra allvarliga
industriella konsekvenser. Så skulle t. ex. den civila delen av flygindustrin
få svårt att fullfölja sina planer med de civila flygplansprojekten Saab 340
och Saab 2 000. Fortfarande kan dock inte uteslutas att ytterligare tekniska
problem och ekonomiska fördyringar kan innebära att ett fullföljande av
JAS-projektet trots allt måste omvärderas. Min samlade bedömning i dag
är dock att JAS-projektet bör fullföljas under förutsättning att överlägg-
ningarna och förhandlingar mellan staten och industrigruppen leder till att
för parterna rimliga villkor uppnås. Den fortsatta inriktningen av JAS-
projektet bör prövas av riksdagen när underlag för inriktning om fortsatt
verksamhet föreligger. Jag avser att fortlöpande låta försvarsutskottet bli
informerat om utvecklingen av JAS-projektet.
I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade Industrigruppen
JAS vissa utfästelser beträffande sysselsättningsskapande åtgärder och tek-
nologiöverföring, som skulle genomföras under en femårsperiod, samt
industriellt samarbete mellan deras utländska underleverantörer och
svensk industri i vissa fall ända fram till år 2 002.
Jag har tidigare redogjort för bakgrund och uppnådda resultat i budget-
propositionerna 1981/82:102, 1984/85:100, 1985/86:100, 1986/87:95,
1987/88:100 och 1988/89:100. Det slutliga utfallet av de sysselsättnings-
skapande åtgärderna och teknologiöverföringen redogjorde jag för i bud-
getpropositionen 1987/88:100.
För uppföljningen av industrigruppens industripolitiska utfästelser av-
seende industriellt samarbete finns sedan år 1986 en särskild arbetsgrupp
vid industridepartementet. Arbetsgruppen, som består av representanter
från berörda departement, analyserar det av industrigruppen redovisade
materialet om genomfört industriellt samarbete samt ställer detta i rela-
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
51
tion till de utländska underleverantörernas utfästelser mot industrigrup-
pen. Hittills har drygt 20 utländska underleverantörer till industrigruppen
åtagit sig industriell samverkan med svensk industri.
Jag har av chefen för industridepartementet erfarit att han erhållit
rapporter om uppnådda resultat t.o.m. halvårsskiftet 1990. Med rappor-
terna som grund har därvid genomförda affärer kunnat godkännas i nedan-
stående omfattning, vilka även ställts i relation till de åtaganden som
lämnats.
|
Underleveran- |
Åtagande |
Godkänd indirekt industri- |
|
törer till: |
(milj.) |
samverkan (milj.) |
|
Volvo Flygmotor |
USD 300-400 |
USD 271* |
|
Saab-Scania |
SEK 1 000 |
SEK 650** |
|
Ericsson |
SEK 187 |
SEK 208* |
* Godkänd industrisamverkan i löpande priser.
** Godkänd industrisamverkan och åtagande, under förutsättning att delserie 2
beställs, i fasta priser. Åtagandet fram t.o.m. 1990 uppgick vid halvårsskiftet 1990
till 591 miljoner kronor. Åtagandet omfattar även en del direkt industriell samver-
kan.
Industridepartementet har således för perioden den 1 juli 1982 till den
30 juni 1990 kunnat godkänna genomförd indirekt industriell samverkan
mellan industrigruppen JAS utländska underleverantörer och svensk indu-
stri som samman vägt motsvarar över 80% av gjorda åtaganden.
För Volvo Flygmotors underleverantör General Electric har som indi-
rekt industrisamverkan kunnat godkännas USD 271 miljoner i löpande
priser, motsvarande drygt 90% av åtagandet på nivån USD 300miljoner.
Därutöver har General Electric ytterligare aviserat uppnådda resultat vilka
arbetsgruppen ännu inte har tagit ställning till.
General Electric, som är den utan jämnförelse största underleverantören
i projektet, förutser att avsevärt tidigare än utlovat uppfylla sitt åtagande
vad gäller indirekt industrisamverkan. General Electric förutser att under
år 1991 uppnå en indirekt industrisamverkan på USD 300 miljoner vilket
var den lägsta nivå som företaget åtog sig när projektet påbörjades.
För Saab Scanias underleverantörer uppgår de godkända och genomför-
da affärerna till 650milj. kr. räknat i 1981 års penningvärde, motsvarande
65% av åtagandet och väl över åtagandet t.o.m.år 1990. Vid en jäm-
förelse mellan de olika utländska underleverantörerna till Saab-Scania
framgår att resultaten är ojämnt fördelade. 4 av totalt 18 leverantörer har
redan uppfyllt och ytterligare 3 är mycket nära att uppfylla sina åtagande.
För Ericsson Radar Electronics två underleverantörer har industride-
partementet, baserat på rapporter t. o. m. halvårsskiftet 1989, sammanta-
get kunnat godkänna affärer till 208 milj, kr i löpande priser enligt avtalen,
motsvarande över 100% av det totala åtagandet. För innevarande år har
ingen rapport lämnats av Ericssons båda underleverantörer.
Industridepartementet konstaterar att de hittillsvarande resultaten av
indirekt industriell samverkan mellan industrigruppen JAS utländska un-
derleverantörer och svensk industri mycket väl kan anses motsvara för-
väntningarna.
De hittills uppnådda resultaten av den indirekta industriella samverkan
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
52
utgör enligt industrigruppen JAS bedömning tecknade beställningar i Sve- Prop. 1990/91: 102
rige motsvarande 5 500 årsarbeten. Bilaga 1
Utöver den ovan nämnda indirekta industrisamverkan har General
Electric gjort åtaganden om direkt industriell samverkan med Volvo Flyg-
motor vad avser produktion av jetmotordelar till belopp som kan komma
att uppgå till minst samma värde som den indirekta industriella samver-
kan. Den direkta industrisamverkan uppgår idag till 625 milj. kr.
Även Saab Scanias underleverantörer har gjort åtaganden om direkt in-
dustriell samverkan. Denna direkta industrisamverkan ingår i tabellen ovan
for Saab Scania med 177 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om JAS 39-projektet.
Ett omfattande förnyelse- och utvecklingsarbete pågår för närvarande
inom den statliga lokalförsörjningen. Riksdagen har i anslutning till rege-
ringens förslag i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 9)
resp. 1989 års budgetproposition (prop. 88/89:100 bil. 9) godkänt vissa
riktlinjer för den fortsatta utvecklingen inom området.
Inom försvarsmakten bedriver överbefälhavaren ett omfattande föränd-
ringsarbete inom ramen för det så kallade Vi-90 projektet. Inriktningen
inom lokalförsöijningsområdet är en ökad decentralisering och delegering
av ansvar till fastighetsförvaltande och lokalbrukande myndigheter. Infö-
rande av särskilda resultatenheter på lägre regional/lokal nivå samt upprät-
tande av hyresförhållande i lokalutnyttjandet föreslås.
Överbefälhavaren har vidare i sin programplan redovisat förslag till mo-
dell inom försvarsmakten för avveckling/avyttring av verksamheter. Jag
återkommer i det följande till överbefälhavarens förslag i denna del.
Fortifikationsförvaltningen har den ljuli 1990 övergått till att bli en
intäktsfinansierad myndighet.
En utredning har under hösten 1990 tillsatts, Utredningen om statens
fastighetsförvaltning, med direktiv att bl. a. se över ansvarsfördelningen
när det gäller den statliga fastighetsförvaltningen.
I enlighet med de riktlinjer för samordnad lokalförsörjning som har redo-
visats i proposition 1988/89:80 har regeringen tillsatt en utredning om
införande av kapitalkostnader för mark, anläggningar och lokaler inom det
militära försvaret. Utredningsarbetet är nu slutfört utredningen föreslår att
kapitalkostnader införs såväl för befintlig mark, anläggningar och lokaler
som för nyinvesteringar. Undantagna från denna princip är befästningar
53
och vissa flygbaser. Utredningen har försökt att finna ett modellförslag som
så långt möjligt överensstämmer med den inriktning av den statliga lokal-
försörjningsprocessen som har kommit till uttryck i riksdags- och regerings-
beslut och det omfattande förnyelsearbete som pågår inom försvaret. För-
ändringarna bör vara neutrala i förhållande till den militära utgiftsramen.
Utredningen föreslår vidare att fortifikationsförvaltningen i samråd
med överbefälhavaren och riksrevisionsverket utarbetar de närmare for-
merna för ett sådant kaptitalkostnadssystem inom försvaret som kan infö-
ras fr. o. m. budgetåret 1992/93.
Jag avser att återkomma till regeringen, i samband med det planerade
försvarspolitiska beslutet 1992, med en detaljerad redovisning till riksda-
gen hur systemet med kapitalkostnader för mark, anläggningar och lokaler
för det militära försvaret skall vara utformat. Enligt min mening bör dock
riksdagen redan i år informera som frågan eftersom en sådan omläggning
kommer att kräva ett omfattande arbete. Jag anser att systemet bör införas
fr. o. m. budgetåret 1992/93. Möjligheterna att finansiera investeringar i fast
egendom genom lån i riksgäldskontoret kommer att prövas inför 1992/93.
Återkommande till den avyttringsmodell som överbefälhavaren redovisar
i programplanen vill jag anföra följande.
Överbefälhavaren beskriver en avyttringsmodell där försvarsmakten får
disponera försäljningsintäkter för reinvesteringar. Därmed skapas enligt
överbefälhavaren incitament för en aktiv lokalförsörjningsprocess.
Jag instämmer i att det är viktigt att finna incitament till rationalise-
ringsåtgärder inom försvarets lokalförsörjning. Regeringen har dock redan
i beslut den 3 maj 1990 meddelat att överbefälhavarens avyttringsmodell
inte kan godkännas med hänvisning bl. a. till ovannämnda utredning om
statens fastighetsförvaltning.
I direktiven till denna utredning anges att utredaren skall se över det
regelverk som styr försäljning och överlåtelse av statliga fastigheter i syfte
att ge förutsättningar för ett mer aktivt utnyttjande av det statliga fastig-
hetskapitalet. Även utredningen om införande av kapitalkostnader inom
det militära försvaret vilken, som ovan har nämnts, är föremål för remiss-
behandling, föreslår åtgärder som syftar till att effektivisera försvarets fas-
tighetsförvaltning. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar har jag inte
funnit skäl att föreslå några ändringar i nu gällande ordning. Frågan om
dispositionen av försälj n i ngsin kom ster återkommer chefen för finansdepar-
tementet till senare idag.
Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:142, FöU, rskr. 299) att kustbevak-
ningens östra regionledning skall samlokaliseras med marinens regionala
ledning antingen vid Muskö eller Tullinge senast år 1993.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
54
Regeringen har i juni och december 1989 fattat beslut om försvarets Prop. 1990/91:102
mark och byggnader i Stockholmsområdet. En redogörelse for besluten har Bilaga 1
lämnats till riksdagen (Skr. 1989/90 s. 80).
Överbefälhavaren och kustbevakningen härden 9februari 1990 redovi-
sat ytterligare verksamheter som kan lokaliseras till Tullinge.
I 1990 års anvisningar för programplaner m. m. har regeringen föreskri-
vit följande tidsplan för planeringen av verksamheten vid Tullinge:
— chef och ställföreträdare samt vissa stabsdelar vid det nya marina
områdesförbandet skall verka från Tullinge före den 1 oktober 1991
— huvuddelen av det nya marina områdesförbandets stab, kustbevak-
ningens östra regionledning och 1 helikopterdivisionen skall vara lokali-
serade dit senast den 1 juli 1993
— värnpliktsverkets delar i det nya mellersta militärområdet skall vara
lokaliserade dit senast den ljuli 1993.
Överbefälhavaren har i sin plan konstaterat att den av regeringen anvi-
sade tidsplanen för flyttning av verksamhet till Tullinge inte är möjlig att
följa samt har redovisat en ny tidsplan. Vidare redovisas en preliminär
kostnad för projektet samt vilka ytterligare verksamheter som är möjliga att
etablisera på Tullinge. Alternativ till Tullingelokaliseringen har samtidigt
redovisats.
I beslut den 18 oktober 1990 har regeringen anvisat medel för projekte-
ring och igångsättande av byggproduktionen inom Tullinge under budget-
året 1990/91 samt meddelat att regeringen återkommer beträffande före-
slagen ändrad tidsplan för projektet och vilka ytterligare verksamheter,
utöver de av regeringen beslutade den 7 december 1989, som skall lokalise-
ras till Tullinge.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om mark, anläggningar och lokaler.
Utvecklingen kännetecknas hittills dels av försämrad krigsduglighet hos
många av förbanden, dels av minskad tillgänglighet för viss materiel.
Brister föreligger avseende betydelsefull materiel inom flera sektorer. De-
lar av förbanden är därmed begränsat användbara direkt efter mobilise-
ring eller har begränsad uthållighet.
Som jag tidigare har anfört avses ett nytt långsiktigt försvarsbeslut fattas
1992. Jag vill i detta sammanhang erinra om det statsfinansiella läge som
råder, den finans- och budgetpolitik som regeringen tidigare anmält nöd-
vändig och de sparåtgärder som regeringen med anledning härav föreslagit
riksdagen.
Mot denna bakgrund måste planeringen inom försvaret utgå ifrån oför-
55
ändrade ekonomiska resurser. Ytterligare åtaganden med så långsiktiga Prop. 1990/91:102
konsekvenser att statsmakterna binds till att förstärka den militära utgifts- Bilaga 1
ramen i samband med nästa försvarsbeslut måste undvikas. Det är därför
angeläget att planeringen och verksamheten genomförs så att statsmakter-
na inför detta beslut har en rimlig grad av handlingsfrihet i olika avseen-
den.
Verksamheten bör därför, i avvaktan på nästa försvarsbeslut, inriktas
mot att nu endast fullfölja påbörjat förändringsarbete och att avhjälpa de
allvarligaste bristerna i de delar av krigsorganisationen som under alla
omständigheter bedöms böra bibehållas under 1990-talet.
Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska situationen i Europa som jag
tidigare redogjort för, anser jag också att ambitionerna avseende vår
beredskap i vissa avseenden kan dämpas. Beredskapen att ingripa mot
gränsöverträdelser — s. k. incidenter — bör dock vidmakthållas i huvud-
sak på dagens nivå. I linje härmed kan bl. a. repetitionsutbildningens
omfattning och beredskapen i övrigt begränsas.
Den grundläggande inriktningen bör därför tills vidare vara att i första
hand konsolidera de prioriterade krigsförbanden — materiellt, personellt
och uthållighetsmässigt. Därvid skall förnyelsen av krigsförbanden koncen-
treras inom armén i första hand till vissa armébrigader och prioriterade
fördelningsförband, inom flygvapnet till åtgärder för att förbättra luftför-
svarsförmågan samt inom marinen till ubåtsförbanden och de rörliga ku-
startilleriförbanden. Ubåtsskyddet och skyddet av vårt luftrums integritet
bör även fortsättningsvis ägnas särskild uppmärksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag anfört om det militära försvarets fortsatta ut-
veckling.
Arméns krigsorganisation omfattar för närvarande bl. a. 21 brigader. För-
bandens krigsduglighet har succesivt försämrats. 1 syfte att skapa bättre
balans mellan uppgifter och resurser fattade riksdagen (prop 1989/90:9,
FÖU3, rskr. 87) beslut om en omfattande omstrukturering av grundorgani-
sationen.
Min strävan är att upprätthålla organisatorisk handlingsfrihet. Denna
handlingsfrihet bör emellertid upprätthållas på en lägre nivå än vad som
tidigare bedömts erfordras. En organisatorisk reduktion, säkerhetspoli-
tiskt och ekonomiskt motiverad, bör enligt min mening genomföras nu.
Mot denna bakgrund förordar jag att som inriktning för fortsatt plane-
ring inför ett nytt försvarsbeslut 1992 tills vidare läggs en struktur om 18
armébrigader. Enligt min mening bör tre av de tio infanteribrigaderna 77
avvecklas. Jag förordar därför att Närkebrigaden, Kronobergsbrigaden
56
och Bohusbrigaden, som för närvarande organiseras vid förbanden Livre- Prop. 1990/91: 102
gementets grenadjärer (I3/Fo 51), Kronobergs regemente (I 11/Fo 16) och Bilaga 1
Bohusläns regemente (1 17) avvecklas. De grundorganisatoriska konse-
kvenserna av en sådan avveckling är redan beaktade i överbefälhavarens
planering.
Det minskade antalet ingenjörförband i krigsorganisationen inom in-
genjörtrupperna samt att viss utbildning överförs till de brigadproduceran-
de myndigheterna bör föranleda en minskning av antalet ingenjörrege-
menten. Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje, som enligt riksdagens
beslut (prop 1989/90:9, FöU 3, rskr. 87) skall flytta till Strängnäs bör i
stället avvecklas. Behovet av ingenjörutbildad personal i krigsorganisa-
tionen kan enligt min mening tillgodoses vid de återstående ingenjörrege-
mentena, Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Bodens ingenjörregemente
(Ing 3) och vid de brigadproducerande myndigheterna. En etablering av
förband för ingenjörutbildning i Sollefteå i enlighet med tidigare riksdags-
beslut bör därför inte genomföras.
Omstruktureringen av arméns grundorganisation bör med nämnda un-
dantag t. v. fortsätta enligt riksdagens och regeringens tidigare beslut.
Krigsorganisationens kvalitet beror bl. a. på förbandens materiella inne-
håll. En fortsatt mekanisering bör bl. a. innehålla en anskaffning av ett nytt
lätt stridsfordon (strf 90) i en första omgång för förbanden i Övre Norr-
land. Ett sådant beslut bör fattas under budgetåret 1990/91.
Frågan om anskaffning av en ny stridsvagn bör ses inom ramen för den
samlade krigsorganisatoriska utvecklingen och behandlas i förestående
försvarsbeslut. En utgångspunkt bör härvid vara att en eventuell anskaff-
ning av en ny stridsvagn bör ske i form av direktanskaffning utomlands.
Krigsorganisationens förmåga att direkt efter mobilisering genomföra
uppgifter enligt förbandsmålsättningarna varierar kraftigt mellan olika
förbandstyper. Det är enligt min mening möjligt att fortsättningsvis kunna
differentiera kraven på de olika förbanden för att kunna upprätthålla en
tillräckligt hög kvalitetsnivå inom de mest prioriterade förbanden.
Inom ramen för en fortsatt differentiering mellan olika funktioner och
förbandstyper bör en fortsatt försöksverksamhet med förkortad grundut-
bildning för vissa kategorier värnpliktiga ingå. De värnpliktiga som ge-
nomgått förkortad grundutbildning bör krigsplaceras inom territorial-
försvaret.
Territorialförsvarsförbandens organisation och materiella innehåll bör
inför försvarsbeslutet utredas vidare med hänsyn till den stora betydelse
dessa förband bedöms få. Vissa territorialförsvarsförband med priorite-
rade uppgifter kan behöva ha en krigsduglighet och tillgänglighet motsva-
rande de mest prioriterade brigadernas.
Med hänsyn till vad jag ovan anfört om försvarsmaktens beredskap och
det ekonomiska läget är jag beredd att acceptera en avsevärd reduktion av
den planerade repetitionsutbildningsvolymen för 1991/92. Regeringen har
tidigare (skr. 1990/91:50) gett uttryck för en sådan inriktning.
57
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har anfört om inriktningen av arméstridskraf-
terna.
Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet B. Armé-
förband.
Verksamheten finansieras från följande anslag.
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel
B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
8 727 147000
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
7 723 100000
7 755000000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthål-
lande av arméns krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobili-
seringsberedskap m. m.
Antalet anställda inom armén, omräknat till personår, uppgick budget-
året 1989/90 till 14 445, varav 8 215 yrkesofficerare (varav 380 frivilligt
anställda), 990 yrkesofficersaspiranter och 6230 civila (exkl. lönebidrags-
anställda och beredskapsarbetare).
58
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Chefen |
Föredra- | |
|
Arméförband: Allmän ledning och förbands- |
2081400 |
2 837 200 |
2167 200 |
2 827 900 | |
|
Operativ och krigsorganisa- |
446 600 |
541800 |
457000 |
551 500 | |
|
Utbildning till och av fast |
931 700 |
926200 |
959200 |
1025 300 |
■ 7 755000 |
|
Grundutbildning av värnpliktiga |
2935 600 |
3 361 600 |
3 120200 |
3179 200 | |
|
Repetitionsutbildning |
749 300 |
818800 |
804 300 |
822200 | |
|
Allmän ledning och förbands- |
208400 |
241 500 |
215200 |
220700 | |
|
Kostnader |
7353000 |
8727100 |
7723100 |
8626800 |
7755000 |
|
Tillkommer /avgår: |
1564200 | ||||
|
Medelsbehov |
8917200 |
8727100 |
7723100 |
8351 0001 |
77550001 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Chefen för armén
Chefens for armén planering är utarbetad mot bakgrund av regeringens
anvisningar for planeringen, regeringsbeslut angående finansiering av an-
skaffning av haubits 77 B samt överbefälhavarens planeringsdirektiv.
Av regeringens anvisningar framgår bl. a. att planeringen skall utgå från
försvarskommitténs betänkande (Ds 1990:5). Därmed fastläggs att kortas-
te grundutbildningstid skall vara fem månader. Vidare framgår av rege-
ringens anvisningar att ”repetitionsutbildning måste genomföras i erfor-
derlig omfattning”. Dessa styrande inriktingar utgör därmed grunden for
planeringen.
De av statsmakterna beslutade förändringarna inom arméns grundorga-
nisation påbörjas. Ledning genom nytt produktionsledningssystem på-
börjas.
Försök med förkortad grundutbildning fortsätter. Ett ökat antal värn-
pliktiga kallas in till repetitionsutbildning.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 939,6 milj,
kr.
59
C. Uppgiftsförändringar Prop. 1990/91: 102
Inom den ram som överbefälhavaren har anvisat för huvudprogrammet Bilaga 1
Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar
och därav följande kostnadsminskningar om totalt 35,9 milj. kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 8 362 900000 kr.
Föredragandens överväganden
Inriktningen av verksamheten under budgetåret framgår av avsnittet om
totalförsvarets militära del.
Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag till uppgifter för
budgetåret 1991/92.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arméforband: Ledning och förbandsverksamhet för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7755000000 kr.
1989/90 Utgift 2 677884 836
1990/91 Anslag 2 594 800000
1991/92 Förslag 3 470300000'
1 Exklusive mervärdesskatt.
Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte
är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och öv-
ning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen
och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för
armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden me-
dan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldel-
ningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1990
9004 842 290 kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyn-
digande om 5 779,0 milj. kr. och anvisat ett anslag av 2 594,8 milj. kr.
Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1991
blir därmed (9004 842290 + 5 779000000 - 2 594800000)
12 189042290 kr.
60
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Primäruppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | ||||
|
Chefen för armén |
Föredraganden | |||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. | |
|
Arméforband: Anskaffning av materiel m. m. |
5086400 |
3199 500 |
2 173900 |
3 844900 |
2 173 900 |
4204200 |
|
Kostnader |
5086400 |
3199 500 |
2173900 |
3844900 |
2173900 |
4204200 |
|
Prisreglering |
+ 1 127 600 |
- |
+ 1 375 600 |
- |
+ 1355000 |
- |
|
Justering på grund av — betalningsförskjutningar — inkomster |
- 435000 |
-169700 -435000 |
- 500000 |
-233900 -500000 |
- 500000 |
-233900 -500000 |
|
Medelsbehov |
- |
2 594800 |
- |
3111000* |
- |
34703002 |
|
Betnyndigandebehov |
5779000 |
- |
3049500 |
- |
3028900 |
- |
1 Varav 385 milj. kr. som tilläggsäskande
2 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 3 111 milj. kr. och ett bemyndigande om
1 375,6milj. kr. inhämtas.
Nybeställningsverksamheten under budgetåret är mycket begränsad.
Allt större andel av resurserna måste avdelas för akuta vidmakthållandeåt-
gärder för föråldrad materiel samt för att betala för tidigare beställd
materiel. Under året kommer fortsatta leveranser av bl. a. haubits 77 B,
pansarvärnsrobot, artilleriammunition och ny fältuniform att ske.
Viktigare planerad verksamhet under året är renovering och modifiering
av 15,5 cm haubits F, modifieringsåtgärder robotsystem 77, anskaffning av
ammunition för indirekt eld samt finkaliber ammunition.
Bemyndiganden som begärs för budgetåret 1991/92 framgår av följande
sammanställning (prisläge februari 1990; 1 OOO-tal kr.).
|
Objekt |
Bemyndigande |
|
Stegobjekt |
- |
|
Övriga objekt |
1673 900 |
Därutöver har bemyndiganden om 1 375,6 milj. kr. begärts för prisregle-
ring.
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe-
fälhavaren att anslaget förs upp med 3 530000000kr. varav 805milj. kr.
som tilläggsäskande.
61
Tilläggsäskandet består av 230milj. kr. för anskaffning av haubits 77 B,
94 milj. kr. för bibehållande av utvecklingskapacitet vid försvarsindustrin
och 61 milj. kr. för fortsatt utvecklingsarbete av artillerilokaliseringsradar.
Därutöver äskar överbefälhavaren på tilläggsrad ytterligare 420milj. kr.
för anskaffning av haubits 77 B. Enligt överbefälhavarens uppfattning bör
hela beloppet, 650milj. kr. för anskaffning av haubits 77 B tillföras armén
under budgetåret 1991/92.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) under anslaget framgår av sammanställningen över be-
myndiganden och anslagsmedel. Jag har härvid tagit hänsyn till behovet av
att bl. a. förstärka pansarvärnsfunktionen.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen
blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 (12 189 242 256 +
3028900000 - 3470300000) 11 747842256 kr. Detta belopp bör emel-
lertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle-
ringsmedel förbudgetåren 1990/91 och 1991/92. Den beräknadebemyndi-
gandeskulden den 30 juni 1992 blir därmed ca 11 400 milj. kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som
riksdagen kan komma att lämna.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 3028 900000 kr.,
2. till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3 470300000 kr.
|
1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag |
297788407 432000000 53OOOOOOO1 |
' Exklusie mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt
beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning-
ar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv för dessa ändamål
och för övnings- och skjutfält m. m.
62
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 |
1991/92 | |
|
Planerat |
Chefen för |
Föredra- | |
|
Arméförband: Projektilröjning |
4 600 | ||
|
Markanskaffning för del- |
2 500 |
2 500 |
2 500 |
|
Nybyggnad m. m. för del- |
390100 |
334000 |
333900 |
|
Utrednings- och projekterings- |
26400 |
64000 |
64000 |
|
Inventarier m. m. |
- |
136000 |
136000 |
|
Summa |
494000 |
536 500 |
541000 |
|
Inkomster från bostäder, för- |
-11000 |
-11000 |
-11000 |
|
Överplanering |
-15000 |
- | |
|
Beräknat medelsbehov |
468000 |
525500' |
5300002 |
1 Exklusive mervärdeskatt
2 Exkl. mervärdeskatt
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Budgetåret 1991/92
Chefen för armén
Medelsbehovet beräknas till 525,5 milj. kr. exklusive mervärdeskatt enligt
vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 589 milj, kr.,
varav för ny- och ombyggnad 371,2milj. kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 525 500000 kr. exklusive mervärdesskatt.
Föredragandens överväganden
Jag har i min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) tagit
hänsyn till de investeringar m. m. som föranleds av inriktningen i proposi-
tionen (1989/90:9) om arméns framtida utveckling. Medel för projektilröj-
ning på Järvafältet, 4,6 milj. kr. tillförs anslaget från anslaget L6. Anlägg-
ningar m.m. för vissa militära ändamål. Medelsbehovet (exkl. mervärde-
skatt) framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 530000000 kr.
63
Jag har tidigare redovisat betydelsen av att planeringen innehåller en hög
grad av handlingsfrihet inför försvarsbeslutet 1992. Den framtida kvalita-
tiva och kvantitativa utvecklingen av marinstridskrafterna kommer att bli
beroende av detta beslut.
En kraftig reducering i marinens lednings-, bas- och underhållsorganisa-
tion är enligt min mening nödvändig för att balans mellan stridande och
understödjande förband skall uppnås. Påbörjad omstrukturering bör där-
för enligt min uppfattning fullföljas. Föreslagna personalreduceringar i
grundorganisationen kommer att ge ekonomisk effekt redan 1991/92.
Intill dess att ytterligare underlag föreligger beträffande helikopterorga-
nisationens framtida utveckling bör investeringar för helikopterdivisionen
på Säve inte göras.
Huvuddelen av ytstridsförbanden har idag en hög insats- och incident-
beredskap under stora delar av året. Den operativa tillgängligheten och
förmågan är hög. Mot bakgrund av vad jag tidigare redogjort för, bör enligt
min mening dock vissa beredskapskrav kunna sättas lägre än för närvaran-
de. Mot denna bakgrund anser jag att det budgetåret 1991/92 bör accepte-
ras en lägre beredskap t. ex. för ytstridsförband. Jag accepterar att motsva-
rande, alternativt liknande åtgärder av besparingsskäl vidtages även inom
andra förband. Förmågan att ingripa mot undervattenskränkningar får
dock inte försämras.
Underlag för att nu kunna ta ställning till den långsiktiga inriktningen av
ytstridsfunktionen har ännu inte tagits fram. Det operativa behovet av
olika förmågor såsom anfall mot sjömål, minröjning, minutläggning och
ubåtsjakt måste enligt min uppfattning ytterligare övervägas. Därför bör
beslut om inriktning avseende nya ytstridsfartyg anstå till försvarsbeslutet
1992.
Med hänsyn till ubåtsförbandens stora betydelse såväl i invasionsförsva-
ret som i ubåtsskyddsuppgifterna bör inriktningen tills vidare vara att
upprätthålla nuvarande antal ubåtar. Påbörjad kvalitetshöjning inom
ubåtsskyddet bl. a. genom livstidsförlängning av två ubåtar av typ Sjöor-
men och leverans av tre ubåtar av typ 90 bör enligt min uppfattning
fullföljas.
Organiserandet av amfibieförband — främst genom anskaffning av
stridsbåtar — bör enligt min mening alltjämt ha fortsatt hög prioritet inom
marinen. Anskaffningsvolymen kan dock under 1991/92 p. g. a. det ekono-
miska läget behöva övervägas ytterligare. Jag bedömer att det för närva-
rande inte finns något ekonomiskt utrymme för en långtgående modernise-
ring av det fasta kustartilleriet. Gjorda investeringar bör tillvaratas så
länge de är kostnadseffektiva. Ställningstagande till planerad modifiering
av lätta kustartilleribatterier bör således anstå till nästa försvarsbeslut.
Vad det gäller omfattningen av de fasta kustartilleriförbanden bör beslut
om inriktning härvidlag fattas i försvarsbeslut 1992.
Jag har tidigare framhållit att rådande ekonomiska läge kräver att fort-
satta besparingar görs i grundorganisationen till förmån för krigsorganisa-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
64
tionen. Inom marinen har ett genomgripande omstruktueringsprogram Prop. 1990/91:102
påbörjats i och med organiserandet av marinkommandon. Jag anser att Bilaga 1
det infor nästa försvarsbeslutsperiod är nödvändigt att ytterligare pröva
samordningsmöjligheterna bl. a. i sjöbevakningsorganisationen och i heli-
kopterorganisationen.
Inom bl. a. bas- och underhållsforband bör det enligt min uppfattning
finnas förutsättningar att ytterligare differentiera utbildningstiden. Jag
förordar därför en utökning av antalet värnpliktiga som genomför fem
månaders grundutbildning med minst 500 man.
Vidare anser jag att besparingar avseende repetitionsövningar inom
marinen för 1991/92 bör i likhet med armén kunna accepteras.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har anfört om inriktningen av marinstridskraf-
terna.
Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet C. Ma-
rinförband. Verksamheten finansieras från följande anslag.
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel
C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
1989/90 Utgift 2 828042000
1990/91 Anslag 2 537 300000
1991/92 Förslag 2681OOOOOO1
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthål-
lande av marinens krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobi-
liseringsberedskap m. m.
Antalet anställda, omräknat till personår, uppgick budgetåret 1989/90
till 6 096, varav 3 094 yrkesofficerare, 374 yrkesofficersaspiranter och 2 628
civila (exkl. lönebidragsanställda).
65
5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medeisbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Chefen för |
Föredra- | |
|
Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet | |||||
|
Kostnader |
2385000 |
2828042 |
2 575300 |
2713962 |
2681000 |
|
Avgår: Intäkter av isbrytar- och |
- 28000 |
- 44000 | |||
|
Övriga intäkter/utgifter m. m. |
- |
- |
- |
- |
- |
|
Överplanering, reserver m. m. |
+ 6000 |
- |
+ 6000 |
+ 22996 | |
|
Medgiven prisreglering |
458600 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
2363000 |
2 828042 |
2 537300 |
27369581,2 |
2681000' |
1 Exkl. mervärdeskatt
2 Därtill tilläggsäskande om 47 milj. kr. avseende materiel och fastighetsunderhåll.
Budgetåret 1991/92
Chefen för marinen
Påbörjad omorganisation av marinkommandon fullföljs.
Åtgärder för att förbättra förbandens ledningsförmåga påbörjas.
Samordningen mellan marinen och kustbevakningen skall vidareutveck-
las.
Ubåtarna kommer att ges en ökad förmåga till spaning och vapeninsats.
Minröjningsfartyg skall ges förmåga att ingå såväl i ubåtsskyddsstyrka
som i minröjningsflottilj.
Kustartilleriförbandens förmåga att ingå i ubåtsskyddet skall förbättras.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 330,0 milj,
kr.
C. Uppgiftsförändringar
Förstärkningen av skyddet mot främmande undervattensverksamhet en-
ligt prop. 1987/88:150 innebär att kostnaderna inom anslaget ökar med 14
milj, kr., främst för underhåll, drift och personal.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker, med vissa inom anslaget gjorda justeringar,
chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med
2 739,8 milj. kr.
66
Föredragandens överväganden Prop. 1990/91:102
Inriktningen av verksamheten under budgetåret framgår av avsnittet om 1
totalförsvarets militära del.
Jag kan efter vissa justeringar godta vad chefen för marinen har anfört
om verksamheten under budgetåret 1991/92.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 2 681 000000 kr.
1989/90 Utgift 2465062 583
1990/91 Anslag 2 333000000
1991/92 Förslag 2 410600000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg
och åtgärder på grund av haverier m. m., dels materielunderhåll som inte
är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och öv-
ning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen
och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för
marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden
medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstill-
delningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1990
3 859098 503 kr. Förbudgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyn-
digande om 5072000000kr. och anvisat ett anslag av 2 333000000kr.
Bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1991 blir därmed
(3859098 503 + 5072000000 - 2333000000) 6598098503kr.
67
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Primäruppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | ||||
|
Chefen lör marinen |
Föredraganden | |||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. | |
|
Marinförband: Anskaffning av materiel m. m. |
4 330800 |
2 585 700 |
3059 600 |
2813200 |
2 960000 |
2 568 600 |
|
Kostnader |
4330800 |
2 585700 |
3059600 |
2813200 |
2 960000 |
2 568600 |
|
Prisreglering |
+ 781200 |
- |
+ 1035 100 |
- |
+ 1038900 |
- |
|
Justering på grund av - betalningsförskjutningar - inkomster |
- 40000 |
-212700 - 40000 |
- 40000 |
-118000 - 40000 |
- 40000 |
-118000 - 40000 |
|
Medelsbehov |
- |
2333000 |
- |
2 6552001-2 |
- |
2410600' |
|
Bemyndigandebehov |
5072000 |
- |
4054700 |
- |
3998900 |
- |
1 Exkl. mervärdeskatt
2 Varav 302 milj. kr. som tilläggsäskande.
Budgetåret 1991/92
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 2 655,2 milj. kr. och ett bemyndigande om
4054,7milj. kr. inhämtas.
Bemyndigandena är avsedda bl. a. för av marint stridsledningssystem,
modernisering av patrullbåtar, amfibiebåtar och ytstridsfartyg. Dessutom
avses anskaffas sambands- och stridsledningsmateriel samt ubåtsskydds-
materiel.
Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som
begärs för budgetåret 1991/92 samt de viktigare objekt som avses beställas
framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1990; 1 OOO-
tal kr.).
|
Objekt |
Bemyndigande |
|
Stegobjekt Marint stridsledningssystem Ytstridsfartyg Sjöfrontsystem 2000 Robotbåtar |
■ 2099,5 |
|
Övriga objekt Övrig materielutveckling, |
960,1 |
Därutöver har bemyndiganden om 1 035,1 milj. kr. begärts för prisregle-
ring.
68
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker över-
befälhavaren chefens för marinen äskande på tilläggsrad om 302 milj. kr.
för bl. a. anskaffning av ubåt 90. Han tillstyrker dessutom ytterligare
40milj. kr. för ubåt 90 samt 2 milj. kr. för ramanspassning. Överbefälhava-
rens förslag blir således 2698 854000 kr.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) under anslaget framgår av sammanställningen över be-
myndiganden och anslagsmedel. Jag har härvid beräknat medel för an-
skaffning av ubåt 90. Detta innebär att andra materielobjekt kommer att
behöva senareläggas eller reduceras.
Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställning-
en blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 (6 598 127 255 +
3998900000 - 2410600000) 8 186427 255 kr. Detta belopp bör emeller-
tid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisreglerings-
medel för budgetåren 1990/91 och 1991/92. Den beräknade bemyndigan-
deskulden den 30juni 1992 blir därmed ca 8 000milj. kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som
riksdagen kan komma att lämna.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 3 998 900000 kr.,
2. till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 2410600000kr.
1989/90 Utgift
148654493
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
169000000
176 7500001
' Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt
beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning-
ar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv
för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.
69
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | |
|
Chefen för |
Föredra- | ||
|
Marinförband: Markanskaffning för delprogrammen |
500 |
500 |
500 |
|
Nybyggnad m. m. för delprogrammen |
146300 |
175 100 |
154 850 |
|
Utrednings- och projekteringskostnader |
10000 |
33000 |
33000 |
|
Överföring från f. d. anslag F 4. Fortifikationsförvaltningen |
23000 |
— |
— |
|
Summa kostnader |
179800 |
208600 |
188350 |
|
Inkomster |
-3900 |
-3600 |
-3600 |
|
Överplanering reserver m. m. |
-6900 |
-8000 |
-8000 |
|
Beräknat medelsbehov |
169000 |
197 0001,2 |
176750' |
1 Exkl. mervärdeskatt
2 Därtill tilläggsäskande om 23,1 milj. kr. avseende Tullinge.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Budgetåret 1991/92
Chefen för marinen
Medelsbehovet beräknas till 197 milj. kr. enligt vad som framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 208,6 milj, kr., varav för
ny-och ombyggnad 175,1 milj. kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs
upp med 197 milj. kr.
Föredragandens överväganden
Medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1991 /92 an visa ett förslagsanslag på 176 750 000 kr.
70
Åtta jaktflygdivisioner JA 37 är organiserade. Gångtidsförlängningen av
flygplan J 35 har fortsatt så att de flesta flygplanen J 35 F nu är modifiera-
de till J 35 J. Handlingsfrihet har skapats for att kunna krigsorganisera en
fjärde division J 35 J. Omsättning av strilcentraler har beställts och ut-
vecklingsarbetet har inletts. Integreringen av flygplanen AJ 37 och S 37 har
fortsatt, innebärande en förbättrad sjömåls- och luftförsvarskapacitet. För
att täcka vakanser har den ökade rekryteringen av främst yrkesofficerare i
flygtjänst och teknisk tjänst fortsatt.
Som jag har framhållit kräver det strukturella och det ekonomiska läget
att besparingar görs på alla områden. För att kunna genomföra en effektiv
verksamhet inom en given ekonomisk ram kommer strukturella föränd-
ringar sannolikt att behöva genomföras framgent även inom flygvapnet.
Ett tillräckligt underlag för att nu kunna fatta beslut med den långsiktiga
verkan som genomgripande strukturförändringar medför, föreligger emel-
lertid inte. Erforderliga förändringar bör emellertid beslutas i nästa års
försvarsbeslut.
För att vid den tidpunkten ha tillgång till ett beslutsunderlag avser jag
att senare föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att genomföra
och i programplanen redovisa en översyn av flygvapnets grundorganisa-
tion och fredsverksamhet. Inriktningen bör enligt min mening mot mitten
och senare delen av 1990-talet vara ett flygvapen där balans råder mellan
antalet flygdivisioner och bas- och strilorganisationerna. Jag anser att
dessa frågor sedan bör kunna behandlas i nästa års försvarsbeslut.
Det finns emellertid inte ekonomiskt utrymme för att kunna skjuta på
besparingar inom flygvapnet till nästa försvarsbeslut, utan vissa åtgärder
kommer enligt min mening att behöva vidtas redan under det kommande
budgetåret. 1 tidigare avsnitt har jag framhållit att regeringen av bl. a.
besparingsskäl kan godta ambitionssänkningar på olika områden. I det
följande kommer jag att peka på vissa besparingsåtgärder inom flygvap-
nets verksamhetsområde. Avsikten är att åstadkomma en omedelbar eko-
nomisk effekt utan att ett kommande försvarsbeslut föregrips genom lång-
siktiga bindningar. En målsättning från min sida är därvidlag att krigsorga-
nisationen i stort bibehålls på nuvarande kvantitativa och kvalitativa nivå.
På detta sätt åstadkommes besparingar under budgetåret 1991/92 samti-
digt som handlingsfrihet finns för beslut nästa år om strukturella föränd-
ringar.
Härefter övergår jag till att behandla inriktningen av flygstridskrafterna
under budgetåret 1991/92.
Flygstridskraftemas förmåga till hög initialeffekt bör bibehållas och
uthålligheten så långt det är möjligt förbättras. Incidentberedskapen bör
vidmakthållas på nuvarande nivå. Luftförsvarsförmågan bör prioriteras
även i fortsättningen.
Beträffande stridslednings- och luftbevakningsförbanden har regeringen
i oktober 1990 beslutat att strilcentralema skall moderniseras från stril 60
till stril 90 nivå. Omfattningen och takten i moderniseringen kan emeller-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
71
tid inte förutsättas bli sådan som skulle vara motiverat från systemmässiga
utgångspunkter. Höghöjdsradarsystemet PS 860 bör vidmakthållas och
organiserandet av låghöjdsradarsystemet PS 870 bör fullföljas. Förbanden
för optisk luftbevakning bör vidmakthållas tills vidare.
Överbefälhavaren kommer senare i år att till regeringen slutredovisa
uppdraget om förutsättningarna för en fortsatt utveckling och anskaffning
av flygande spaningsradarförband, PS 890. Slutlig ställning till PS 890 bör
tas i nästa års försvarsbeslut.
Jaktflygförbanden är av grundläggande betydelse för luftförsvaret av det
militära försvarets mobilisering och operationsfrihet samt för totalförsva-
ret i övrigt.
Den höga materiella standarden hos divisionerna med JA 37 bör därför
bibehållas och utvecklingspotentialen stegvis utnyttjas.
J 35 J-forbanden har nyligen modifierats och de har nu en god luft-
försvarsformåga. De gjorda investeringarna bör nu utnyttjas och de tre
divisionerna behållas tills vidare i flygvapnets krigsorganisation. Om be-
sparingsskäl talar för att inte hålla alla tre divisionerna operativa i fred må
en av dem kaderställas. Det innebär att F 10 i Ängelholm intill försvarsbe-
slutet år 1992 kan övergå till att producera två divisioner J 35 J med
möjlighet att i kris och i krig omedelbart kunna krigsorganisera dessa.
Efter viss förvarning — och viss kompletterande utbildning — skall en
tredje division J 35 J kunna organiseras. Handlingsfriheten att organisera
en fjärde division J 35 J bör däremot inte längre upprätthållas. De modi-
fierade flygplanen bör hållas i en materielreserv.
Jag accepterar att motsvarande, alternativt liknande, åtgärder av bespa-
ringsskäl vidtas inom andra system.
Som jag har anfört tidigare har regeringen i november 1990 beslutat om
en fortsatt inriktning av JAS-projektet. Organiserandet av flygdivisioner
med JAS 39 och andra liknande frågor bör enligt min mening prövas i
nästa års försvarsbeslut.
Anskaffning och modifiering av IR-jaktrobotar bör genomföras i huvud-
sak enligt tidigare planer. Beslut om anskaffning av nya radarjaktrobotar
bör fattas i nästa års försvarsbeslut. Redan nu vill jag dock förorda att
ytterligare särskilda medel inte avsätts för att utveckla en svensk radarjakt-
robot.
Attackflygförbanden AJ 37 har en god utbildningsnivå och materielen
en god kvalitet. Förmågan till sjömålsbekämpning förbättras efter hand
genom att förbanden tillförs robot 15 F. Det kan också här finnas anled-
ning att peka på AJ 37-systemets utökade luftförsvarskapacitet. Den stör-
sta bristen i attacksystemet är för närvarande bristen på tunga markmåls-
vapen.
Markmålsbeväpningen för eventuellt kommande divisioner JAS 39 be-
rör även det befintliga AJ 37-systemet. Jag är beredd att nu ta ställning till
ett av alternativen för attackbeväpning. Projektet tungt styrt attackvapen
(TSA) bör enligt min mening inte utvecklas vidare och någon anskaffning
bör inte planeras.
Kvaliteten hos de tre fredsspaningsflygdivisionerna bör vidmakthållas.
Arbetet med att integrera AJ 37- och S 37-flygplanen till AJ/S bör fortsätta
Prop.1990/91:102
Bilaga 1
72
for att skapa en bredare bas för hela 37-systemets flygmaterielinnehåll. Jag
kan här erinra om att S 37-flygplanen kommer att kunna bära såväl robot
15 F som robot 04 för sjömålsbekämpning samt flera jaktrobotar. Spa-
ningsflygsystemet får därmed bättre egenskydd samtidigt som antalet flyg-
plan sam kan sättas in mot luft- och sjömål utökas.
Mot bakgrund av den tidigare redovisade hotbilden bedömer jag att
vissa besparingar inom fredsverksamheten bör kunna göras under budget-
året 1991/92. Om chefen för flygvapnet av besparingsskäl behöver vidta
begränsningar bl. a. avseende flygtidsuttaget så bör detta — utöver vad
som följer av de ovan föreslagna förändringarna i J 35-systemet — i första
hand göras inom AJ/S 37-systemet. Chefen för flygvapnet skall dock kunna
krigsorganisera minst motsvarande 7,5 fredsdivisioner AJ/S 37 samt efter
viss förvarning och kompletterande utbildning ytterligare en division.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om vad jag tidigare har anfört
om att regeringen kan acceptera en minskad verksamhet bl. a. vad gäller
repetitionsutbildningen.
Övergången till ett nytt bassystem — flygbassystem 90 — pågår. Utbygg-
nadstakten är långsam. Enligt min mening är det angeläget att utbyggna-
den fortsätter. En långsam utbyggnadstakt bör dock kunna godtas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
godkänna vad jag har anfört om inriktningen av flygstridskrafter-
na.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet D.
Flygvapenförband. Verksamheten finansieras från följande anslag.
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel
D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
1989/90 Utgift
4 527 147000
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
4094 800000
4 384000000'
'Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållan-
de av flygvapnets krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobili-
seringsberedskap m.m.
Antalet anställda inom flygvapnet, omräknat till personår, uppgick bud-
getåret 1989/90 till 7 485, varav 3 552 yrkesofficerare, 359 yrkesofficers-
aspiranter och 3 575 civil personal (exkl. lönebidragsanställda).
73
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92' | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Chefen för |
Föredra- | |
|
Flygvapenförband: | |||||
|
För flera delprogram |
440000 |
546 873 |
485 600 | ||
|
Stridslednings- och | |||||
|
luftbevakningsförband |
- |
— |
— | ||
|
Jaktflygförband |
490000 |
654732 |
576600 | ||
|
JAS 39-förband |
— |
887 | |||
|
Attackflygförband |
310000 |
364056 |
329600 |
4673287 |
L 4514000 |
|
Spaningsflygforband Transportflyg- och |
168000 |
185025 |
179300 | ||
|
helikopterförband Bas- och flygverkstads- |
135000 |
145488 |
141 300 | ||
|
förband |
950000 |
1 166510 |
1048 100 | ||
|
Lednings- och sambands- | |||||
|
Gemensamma produk- | |||||
|
tionsresurser |
1 272000 |
1 588 701 |
1424 300 | ||
|
Kostnader |
3765000 |
4652272 |
4184800 |
4673287 |
4514000 |
|
Tillkommer/avgår: Intäkter Medgiven prisreg- |
-23000 |
-125125 |
-90000 |
-130000 |
-130000 |
|
lering |
751000 |
— |
— |
— |
— |
|
Medelsbehov |
4493000 |
4527147 |
4094800 |
4 543287 |
4384000 |
1 Exkl. mervärdesskatt
Budgetåret 1991/92
Chefen for flygvapnet
Chefen för flygvapnet redovisar sin anslagsframställning i en prolongerad
anslagsnivå.
Den efter hand förbättrade personalsituationen, vilken är en följd av
den ökade grundutbildningen, kommer att få positiva effekter på bl. a.
utbildnings- och övningsverksamheten.
Fortsatta ansträngningar skall göras för att inom tillgänglig resursram
öka flygtidsproduktionen på krigsflygplanssystemen.
Förbandsuppsättning av radarplutoner PS 870/T och färdigställande av
anläggningar fortsätter.
Utbildningen av jakt-, attack- och spaningsflygdivisionema inriktas mot
att bibehålla stridsförmågan och att ersätta avgångar ur krigsorganisa-
tionen. Taktiken vidareutvecklas. Förberedelserna för JAS 39 fortsätter.
Införandet av flygbassystem 90 fortsätter, liksom omskolningen till det-
ta system.
Utveckling av ledningssystem till stöd för taktisk ledning och ledning av
basförband fortsätter.
Den stora utbildningsvolymen, som främst de tidigare stora avgångarna
till verksamhet utanför flygvapnet har tvingat fram, bibehålls för att elimi-
nera bristerna på personal.
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar chefen
för flygvapnet på följande sätt:
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 561,3 milj,
kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
B. Uppgiftsförändringar m. m.
Personalkostnaderna ökar med 29 milj. kr. på grund av det ökade antalet
anställda.
Antalet större översyner av flygplanmotorer minskar vilket i sin tur
minskar kostnaderna för materielunderhåll med 30 milj. kr.
Drivmedelskostnadema beräknas öka med lOmilj. kr. genom en större
produktion av flygtimmar med flygplan JA 37.
Allmänt ökar verksamheten under budgetåret på grund av fler anställda
och ett antal ramjusteringar av verksamheter mellan huvudprogrammen.
Diversekostnaderna ökar därför med 74,9 milj. kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren föreslåratt anslaget förs upp med 4 352,1 milj. kr. exkl.
mervärdeskatt.
Föredragandens överväganden
Inriktningen av verksamheten under budgetåret framgår av avsnittet om
totalförsvarets militära del.
Jag kan efter vissa justeringar godta vad chefen för flygvapnet har anfört
om verksamheten under budgetåret 1991/92. Repetitionsutbildningen får
planeras på en låg nivå.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 4 384000000 kr.
1989/90 Utgift
5 724692 196
1990/91 Anslag
5 908 800000
1991/92 Förslag 6056600000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är
en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning
vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av
viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för flygvapnet.
75
Verksamheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden medan an- Prop. 1990/91: 102
skaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av anslagstilldelningen. Bilaga 1
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1990
28 589 372 496 kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyn-
digande om 8 320 700000 kr. och anvisat ett anslag av 5 908 800000 kr.
Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1991
blir därmed (28 589 372496 + 8 320700000 - 5 908 800000)
31001272496 kr.
Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Primäruppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 Chefen för |
Föredraganden | |||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. | |
|
Flygvapenför- Anskaffning av |
5915900 |
6172900 |
13297 000 |
7903000 |
12678000 |
7081600 |
|
Kostnader |
5915900 |
6172900 |
13297 000 |
7903000 |
12678000 |
7081600 |
|
Prisreglering |
+ 2454 800 |
_ |
4 337 000 |
4332000 | ||
|
Justering på |
-214100 |
-975000 |
-975000 | |||
|
inkomster |
- 50000 |
- 50000 |
- 50000 |
- 50000 |
- 50000 |
- 50000 |
|
Medelsbehov |
— |
5908800 |
— |
6878000 |
60566001 | |
|
Bemyndigande- |
8320700 |
- |
17 584000 |
- |
16960000 |
— |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Chefen för flygvapnet
Chefen för flygvapnet redovisar sin anslagsframställning i en prolongerad
nivå och anslaget bör enligt chefen för flygvapnet föras upp med
6 878 milj. kr. och ett bemyndigande om 17 584 milj. kr. inhämtas.
Bemyndigandena är bl. a. avsedda för system JAS 39 och flygburen
spaningsradar samt radiosystem 90.
Bemyndigandena är också avsedda för fortsatta typförbättringar av mo-
torn för flygplan JA 37, för forskning och försök samt drift av försöksplat-
ser.
Bemyndiganden behövs även för anskaffning av beklädnads-, verk-
stads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel samt för centralt vidtaget mate-
rielunderhåll.
Fördelningen av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1991/92
framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1990; 1 OOO-tal kr.)
76
|
Objekt |
Bemyndigande |
|
Regeringsobjekt |
10774000 |
|
Övriga objekt Övrig materielutveckling, |
2 523000 |
Därutöver har bemyndiganden om 4 337 milj. kr. begärts för prisreglering.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 6277 000 000 kr. exkl.
mervärdeskatt.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) under anslaget framgår av sammanställningen över be-
myndiganden och anslagsmedel.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen
blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1992
(31001272496 + 16960000000-6056 600000) 41904272496 kr. Detta
belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel förbudgetåren 1990/91 och 1991/92. Den beräkna-
de bemyndigandeskulden den 30juni 1992 blir därmed ca 41 000 milj. kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m. m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen
för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 16 960000000 kr.,
2. till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret
1991 /92 anvisa ett förslagsanslag på 6 056 600000 kr.
1989/90 Utgift
434525532
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
375000000
259100000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad, ombyggnads- och
77
underhållsåtgärder i befästningar, flygfält och ammunitionsforråd för flyg-
vapnet samt markförvärv för dessa ändamål samt för övnings- och skjut-
falt. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i
anslutning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning
vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 ’lanerat |
1991/92 | |
|
Zhefen för |
Föredra- | ||
|
Flygvapenförband: Markanskaffning för delpro- 1 | |||
|
grammen Gemensamma produktions- Nybyggnad m. m. och centralt |
■ 2000 |
• 2000 |
■ 2000 |
|
beslutade ombyggnads- och | |||
|
För flera delprogram gemen- | |||
|
samma lednings- och stril- |
81 800 |
46900 |
46900 |
|
Basförband Gemensamma produktions- |
193600 |
111600 |
47600 |
|
resurser |
139600 |
157 900 |
141400 |
|
Utrednings- och | |||
|
projekteringskostnader |
80000 |
80000 |
50000 |
|
Summa |
497000 |
398400 |
287900 |
|
Inkomster Reducering på grund av |
- 3000 |
- 3000 |
- 3000 |
|
överplanering- |
90800 |
-15400 |
-25600 |
|
Överföringar |
-28 200 |
- |
- |
|
Beräknat medelsbehov |
375000 |
380000 |
259100* |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Chefen för flygvapnet
Chefen för flygvapnet redovisar sin anslagsframställning i en prolongerad
nivå. Medelsbehovet beräknas till 380 milj. kr. exkl. mervärdeskatt enligt
vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Kostnaderna för uppdragen beräknas till totalt 398,4 milj. kr. exkl.
mervärdeskatt.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 259,2 milj. kr. exkl.
mervärdeskatt.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
78
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Flygvapenforband: Anskaffning av anläggningar för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 259 100000 kr.
Riksdagen har tidigare beslutat om en omorganisation av myndigheten
överbefälhavaren, organiserandet av det Mellersta militärområdet samt
Övre Norrlands militärområdes underhållsregemente.
En rörlig militärområdesförstärkningsstab organiseras fr. o. m. den 1 juli
1991 och ingår i myndigheten militärbefalhavaren i Västra militärområ-
det. Fördelningsstabskadrar leder fr. o. m. den 1 juli 1991 försvarsförbere-
delser samt produktionsledning inom armén. Kadrarna ingår i myndighe-
terna militärbefälhavarna (MB).
Överbefälhavaren föreslår i sin programplan ÖB 91 på vissa nivåer att
den högre regionala operativa ledningsorganisationen reduceras med ett
militärområde genom att Södra militärområdet slås samman med Västra
militärområdet och bildar Syd/Västra militärområdet. Jag är nu inte be-
redd att ta ställning till förslag om förändrad indelning i militär- och
civilområden.
Överbefälhavaren föreslår vidare att ett underhållsregemente organise-
ras i Nedre Norrlands militärområde fr. o. m. tidigast den 1 juli 1992 i
likhet med vad som redan organiserats inom Övre Norrlands militärområ-
de. Målet är att organisera underhållsregementen inom samtliga militär-
områden.
Riksdagen har i samband med sitt beslut att organisera Övre Norrlands
militärområdes underhållsregemente beslutat att regeringen, innan den
beslutar om nya steg för underhållsfunktionens utveckling, för riksdagen
redovisar erfarenheterna från omorganisationen i Övre Norrland. Med
anledning av att det är för tidigt att redovisa erfarenheter och att det
tidigast den 1 juli 1992 kan organiseras underhållsregemente i Nedre
Norrlands militärområde är jag nu inte beredd att föreslå att ett under-
hållsregemente organiseras i Nedre Norrlands militärområde fr. o. m. 1 juli
1992. Jag avser dock att återkomma till riksdagen i frågan.
Jag delar i princip överbefälhavarens uppfattning avseende inriktning
av ledningsorganisationen och föreslår att den fortsatta planeringen tills
vidare sker med den inriktningen att organiserande av underhållsregemen-
ten på sikt genomförs även inom övriga militärområden.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
ta del av vad jag har anfört om inriktningen av den operativa
ledningen.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
79
4.9.2 Anslag inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m.
Överbefälhavaren är programmyndighet for huvudprogrammet
E. Operativ ledning m. m. Verksamheten finansieras från följande anslag.
E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel
E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar
E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
1005040000
880660000
890500000
Exkl. mervärdeskatt
Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet samt ope-
rativ och krigsorganisatorisk verksamhet.
Antalet anställda, omräknat till personår, var 3 430 under budgetåret
1989/90.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Överbefäl- |
Föredra- | |
|
Operativ ledning m. m.: |
105215 |
121 735 |
97480 |
123 154 | |
|
Beredskap m.m. |
143501 |
191900 |
171670 |
181658 | |
|
Krigsorganisation av | |||||
|
centrala och högre |
— |
— |
— |
— |
890 500 |
|
regionala staber m. m. |
210935 |
260110 |
214740 |
239273 | |
|
Gemensamma produktions- | |||||
|
resurser1 |
366 747 |
430720 |
396770 |
362915 | |
|
Kostnader |
826400 |
1004465 |
880660 |
921100 |
890500 |
|
Tillkommer | |||||
|
Överplanering, | |||||
|
reserver m.m. |
— |
575 |
— |
7 000 |
— |
|
Medgiven prisreglering |
215300 | ||||
|
Medelsbehov |
1041700 |
1005040 |
880660 |
9140002 |
8905002 |
1 Under uppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverksamhet, tidningen Värnpliktsnytt
och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds verksamhet.
2 Exkl. mervärdeskatt
Inom myndigheten överbefälhavaren finansieras verksamheten vid det
militära servicekontoret (MSK) med intäkter. Budgeten omsluter 229
milj. kr.
80
Budgetåret 1991/92
Överbefälhavaren
Den operativa planläggningen skall anpassas mot det kommande försvars-
beslutet och inriktningen i överbefälhavarens operativa verk. Planläggning
mot fyra militärområden skall påbörjas.
Beredskapssystemet skall upprätthållas enligt överbefälhavarens opera-
tiva planering.
En fortsatt utveckling av datorstödet och en viss personell och materiell
förstärkning ska ske inom underrättelsetjänsten och telekrigsområdet.
Förändringar i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar överbefäl-
havaren på följande sätt:
A. Pris- och löneomräkning
Kostnaderna ökar med 110,9 milj. kr.
B. Uppgiftsförändringar
Verksamhetsförändringar minskar kostnaderna med 77,5 milj. kr.
Försvarets underrättelsenämnd
Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen i fråga
om den särskilda verksamheten inom anslaget E 1. Operativ ledning m. m.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker i huvudsak planeringen och föreslår att ansla-
get förs upp med 898,2 milj. kr. (exkl moms).
Föredragandens överväganden
Inriktningen av verksamheten framgår av avsnittet om totalförsvarets
militära del.
Upplysningar om uppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet
kommer att lämnas till riksdagens försvarsutskott i särskild ordning.
Jag kan — utom avseende planering mot fyra militärområden — i
huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter under budgetåret
1991/92.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1991 /92 an visa ett förslagsanslag på 890 500 000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
81
6 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 102
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
192 727 702
121300000
144 000 0001
1 Exklusive mervärdeskatt.
Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av telemateriel
för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbin-
delser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden me-
dan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldel-
ningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1990
258 380943 kr. Förbudgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyndi-
gande om 133 milj. kr. och lämnat ett anslag om 121,3 milj. kr.
Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1991
blir därmed (258 380 943 + 133000000 - 121 300000) 270080943 kr.
Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Primäruppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | ||||
|
Överbefälhavaren |
Föredraganden | |||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. | |
|
Operativ ledning m. m.: Anskaffning |
111500 |
177 700 |
65 100 |
125 500 |
65 100 |
125 500 |
|
Kostnader |
111500 |
177700 |
65100 |
125500 |
65100 |
125500 |
|
Prisreglering |
+ 26300 |
— |
+ 34 900 |
— |
+ 34900 |
— |
|
Justering på |
-56400 |
+ 18500 |
+ 18500 | |||
|
Medelsbehov |
— |
121300 |
- |
1440001 |
- |
144000' |
|
Bemyndigande- |
133000 |
- |
100000 |
- |
100000 |
- |
1 Exklusive mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram
4 anfört att anslaget bör föras upp med 145 milj. kr. och att ett bemyndi-
gande om 100,0milj. kr. inhämtas.
Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installa-
tion av sambandsmateriel för försvarsmaktens gemensamma staber.
82
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) framgår av sammanställningen över bemyndiganden och
anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har
förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen
blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 (270080943 + 100000000
— 144000000) 224080943 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med
hänsyn till den beräknade fördelningen av prisreglerigsmedel för budget-
åren 1990/91 och 1991/92. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30
juni 1991 blir därmed ca 210milj. kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som
riksdagen kan komma att lämna.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 100000000 kr.,
2. till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 144000000kr.
1989/90 Utgift
178653460
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
110650000
73 5OOOOO1
1 Exklusive mervärdeskatt.
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt
beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befäst-
ningar för huvudprogrammet Operativ ledning samt markförvärv för des-
sa ändamål.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | |
|
Överbefäl- |
Föredra- | ||
|
Markanskaffning |
400 |
400 |
400 |
|
Nybyggnad m. m. |
96000 |
75250 |
75250 |
|
Projekteringskostnader |
20300 |
9000 |
9000 |
|
Summa |
116700 |
84650 |
84650 |
|
Inkomster |
-1 500 |
-1500 |
-1 500 |
|
Överplanering |
-4550 |
-9650 |
-9650 |
|
Beräknat medelsbehov |
110650 |
73 5001 |
73 500' |
Exklusive mervärdeskatt
83
Budgetåret 1991/92
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram
4 anfört att anslaget fors upp med 73,5 milj. kr.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 73 500000 kr.
1989/90 Utgift
113319568
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
115000000
73 770000'
1 Exklusive mervärdeskatt.
Verksamheten under anslaget består dels av försvarsgemensamma system
och program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa
omfattar bl. a. inledande system- och materielarbete samt bevakning och
utveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom
tilldelning av bemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaff-
ningstakt bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1990 153 624080
kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om
132,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 115 milj. kr.
Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1991
blir därmed (153 624080 + 132 500000 - 115000000) 171 124080kr.
84
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Primäruppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | ||||
|
Överbefälhavaren |
Föredraganden | |||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. Anslagsm. | ||
|
Operativ ledning m. m.: Utvecklingsarbete för delprogrammet 4.99 |
115000 |
122400 |
110000 |
103 174 |
99000 |
77 370 |
|
Till regeringens |
— |
— |
— |
— |
- |
2 500 |
|
Kostnader |
115000 |
122400 |
110000 |
103174 |
99000 |
79870 |
|
Prisreglering |
+ 17500 |
+ 22 600 |
— |
+ 21800 |
— | |
|
Justering pä |
-7400 |
-6174 |
-6100 | |||
|
Medelsbehov |
— |
115000 |
- |
98 0001 |
- |
737701 |
|
Bemyndigande- |
132 500 |
- |
132 600 |
- |
120800 |
- |
1 Exklusive mervärdeskatt.
Budgetåret 1991/92
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram
4 anfört att anslaget bör föras upp med 98 milj. kr. och att ett bemyndigan-
de om 132,6 milj. kr. inhämtas.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) framgår av sammanställningen över bemyndiganden och
anslagsmedel.
Med utyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen
blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992(171 124080+ 120800000 —
73770000) 218 154080kr. Detta belopp bör emellertid justeras med
hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget-
åren 1990/91 och 1991/92. Den beräknade bemyndigandeskulden den
30juni 1991 blir därmed ca 215milj. kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket
utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det bemyndigande som
riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för ope-
85
rativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av Prop. 1990/91: 102
120800000 kr., Bilaga 1
2. till Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 73 770000 kr.
1989/90 Utgift
128 602 585
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
117330000
1181000001
1 Exkl. mervärdeskatt
Försvarets civilförvaltnings ansvar omfattar förmåner till värnpliktiga och
deras anhöriga, förmåner till personal i FN-tjänst, utveckling och använd-
ning av personal- och ekonomiadministrativa system och rutiner, personal
och ekonomiadministrativt stöd i övrigt till myndigheter inom försvarsde-
partementets verksamhetsområde, rättsliga angelägenheter, skaderegle-
ring, indrivning av statens fordringar, bevakning av statens rätt i övrigt,
patentfrågor och övriga immaterialrättsliga frågor samt fackuppgifter
inom sakområdet kameraltjänst.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvalt-
ning. Som intäkter redovisas bl. a. ersättningar för datorkostnader vid drift
av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsut-
räkning och andra tjänster som civilförvaltningen utför.
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, var 144
under budgetåret 1989/90.
Kostnader och medelsbehov (1 000 kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Försvarets civil- | |||||
|
förvaltning |
132470 |
159411 |
136060 |
148687 |
147 596 |
|
Kostnader |
132470 |
159411 |
136060 |
148687 |
147596 |
|
Tillkom mer/avgår: | |||||
|
Intäkter |
-17620 |
-30808 |
-18730 |
-43986 |
-29496 |
|
Medgiven prisreglering |
+ 17033 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
131883 |
128603 |
117330 |
104701' |
118100' |
' Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Försvarets civilförvaltning
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiveras på följan-
de sätt.
86
A. Pris-och löneomräkning Prop. 1990/91:102
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 13020000 Btlaga 1
kr.
B. Förändringar
1. Anslagsbehovet för verksamheten beräknas minska med 23605000 kr.
på grund av att driften av vissa förmånssystem samt trafikskadereglering-
en avseende försvaret föreslås bli intäktsfinansierade fr. o. m. 1991/92.
Förslaget att övergå till uppdragsfmansiering i större omfattning kräver
extraordinära insatser vilket beräknas uppgå till en kostnad av 1 000 000
kr. I övrigt beräknas kostnaderna för verksamheten öka med 415 000 kr.
2. Intäkterna beräknas öka med 25 256000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren avstyrker ökning av anslaget för skadeersättningar men
tillstyrker planeringen i övrigt och föreslår att anslaget bestäms till
103 501 000 kr. (exkl. mervärdeskatt).
Föredragandens överväganden
Jag anser att intäktsfinansiering är en lämplig finansieringsform för driften
av vissa förmånssystem. När det gäller trafikskaderegleringen avseende
försvaret avvaktar jag resultatet av det utrednings- och förnyelsearbete
som pågår inom statsförvaltningen. Jag har därför ökat det av myndighe-
ten föreslagna anslagsbeloppet med 14200000 kr. Jag har inte beräknat
medel för extraordinära insatser.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1991 /92 anvisa ett
förslagsanslag på 118100 000 kr.
1989/90 Utgift
40180000
1990/91 Anslag
37 180000
1991/92 Förslag 40 300000'
‘Exkl. mervärdeskatt
Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för
försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhäl-
87
sovård, utbildning i sjukvårdsstabstjänst och krigsplacering för viss perso-
nal. Styrelsen har vidare produktionsansvar for anskaffning av sjukvårds-
förnödenheter för försvaret.
Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Försvarets sjukvårds-
styrelse och FN-styrkors verksamhet utomlands.
Antalet anställda, omräknat till personår, var 64,4 budgetåret 1989/90.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Försvarets sjukvårds- |
34070 |
40180 |
37 180 |
40583 |
40300 |
|
Kostnader |
34070 |
40180 |
37180 |
40583 |
40300 |
|
Tillkommer/avgår |
+ 7883 | ||||
|
Medelsbehov |
41953 |
40180 |
37180 |
40583' |
40300' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiveras på följan-
de sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Kostnaderna ökar med 4 266000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 37 192 000 kr.
Föredragandens överväganden
Jag kan i allt väsentligt godta vad försvarets sjukvårdsstyrelse har anfört
beträffande behovet av medel för budgetåret 1991/92.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 40300000 kr.
88
F 3. Anskaffning av anläggningar for gemensamma myndighe- Prop. 1990/91:102
ter Bilaga 1
1990/91 64250000
1991/92 54000000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt
beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder, lokaler och m.m. for
huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv
för dessa ändamål.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Planerat |
1991/92 | |
|
Överbefäl- |
Före- | ||
|
Markanskaffning |
200 |
500 |
500 |
|
Nybyggnad m. m. |
62 750 |
74800 |
74 800 |
|
Projekteringskostnader |
4 300 |
7000 |
7000 |
|
Summa |
67 250 |
82 300 |
82300 |
|
Överföring |
-3000 |
1000 |
1000 |
|
Överplanering |
29 300 |
29300 | |
|
Beräknat medelsbehov |
64250 |
54 0001 |
54 0001 |
1 Exklusive mervärdeskatt.
Budgetåret 1991/92
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 54 milj. kr. Dessutom föreslår överbefälhavaren att anslaget F6.
Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt upphör och
att dessa medel fördelas på anslagen F 3. och G1.
Föredragandens övervägande
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov (exkl. mervärdeskatt).
Jag har därvid inte beräknat några medel för det nybyggnadsbehov som
har uppstått hos kustbevakningen som en följd av omorganisationen.
Medel för detta ändamål kommer att tillföras i samband med att regering-
en beslutar om de enskilda byggnadsprojekten.
Jag har i huvudsak godtagit överbefälhavarens planering.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Anskaffning av anläggningar för gemensamma myndigheter
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 54000000 kr.
89
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
229 724089
1 000
1000
Fortifikationsförvaltningen är produktionsmyndighet för försvarsmak-
ten inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar, och har
fackuppgifter inom sakområdet fastighetsförvaltning.
Antalet anställda, omräknat till personår, var 680 under budgetåret
1989/90.
Kostnader och medelsbehov (i OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Fortifika- |
Föredra- | |
|
Fortifikationsförvaltningen: Allmän ledning och |
184840 |
227 724 | |||
|
Centralt vidtagen mate- |
1 700 |
1000 | |||
|
Försök med bevaknings- |
1000 |
1000 | |||
|
Intäktsfinansierad |
6000 |
4321 |
— |
— |
— |
|
Kostnader |
193540 |
234045 |
219 540 |
252 000 |
252000 |
|
Tillkommer/avgår. Intäkter |
-4321 |
-219539 |
-251999 |
-251999 | |
|
Medelsbehov |
187 540 |
229724 |
1 |
1 |
1 |
Budgetåret 1991/92
Fortifikationsförvaltningen
Verksamheten kommer i huvudsak att ha samma inriktning och omfatt-
ning som under budgetåret 1990/91.
Fortifikationsförvaltningen begär för budgetåret 1991/92 ett förslagsan-
slag på 1 000 kr.
Överfälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens planering och fö-
reslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om
verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställ-
ningen över kostnader och medelsbehov.
90
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1032752881
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
922200000
1015400000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen
inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifika-
torisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för merparten
av kustbevakningens materielanskaffning samt större underhålls- och re-
parationsarbeten på försvarets materiel. Verket har uppgifter att stödja
produktionsmyndigheterna inom områdena materielunderhåll med verk-
stadsdrift, reservmaterielförsörjning, förplägnad och förråds verksamhet.
Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsre-
surser och för reparationen av dessa. Verksamheten under delprogrammet
Försvarets materielverk budgeteras på Allmän ledning och förbandsverk-
samhet.
Antalet anställda omräknat till personår var 2 807 under budgetåret
1989/90, varav 61 intäktsfinansierade. Verksamheten finansieras från för-
slagsanslaget Försvarets materielverk.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Försvarets materielverk: |
875 360 |
1073 102 |
956375 |
1056 350 |
1055787 |
|
Verkstäder |
— |
— |
- |
1 |
1 |
|
Underhållsregemente |
— |
- |
- |
1 |
1 |
|
Övre Norrland |
1 |
1 | |||
|
Kostnader |
875360 |
1073102 |
956375 |
1056353 |
1055790 |
|
Tillkommer/avgår: Intäkter av extern |
- 5 560 |
- 5 390 |
- 5 965 |
- 6 873 |
- 6 873 |
|
Intäkter av förvalt- |
- 23315 |
-25 173 |
-24255 |
-27509 |
-27 509 |
|
Övriga intäkter |
- 3 825 |
- 9 786 |
- 4255 |
- 6008 |
- 6008 |
|
Medgiven prisreglering |
+ 188 372 |
- |
- |
- |
— |
|
Medelsbehov |
842660 |
1032 753 |
922 200 |
1015963'2 |
10154002 |
1 Försvarets materielverk begär därutöver 357000 kr. for anställda med s. k. NOM-garanti.
2 Exkl. mervärdeskatt
91
Budgetåret 1991/92
Försvarets materielverk
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar försvarets
materielverk på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
126978000 kr.
B. Förändringar enligt regeringens beslut
1. För att möjliggöra vissa konsultavlösningar samt ge visst rekryterings-
utrymme för kompetensuppbyggnad erfordras 43 550000kr.
C. Uppgiftsförändringar
1. Övergång till intäktsfinanserad verksamhet vid reservmateriel och för-
svarets verkstäder innebär omfördelning av medel till huvudproduktions-
område 1 med 52 100000 kr. resp. 10372000 kr.
2. Engångskostnad för förråds verksam het (+ 1304000 kr).
3. Föreslås att s. k. 1 000-kronorsanslag inrättas for reservmateriel, försva-
rets verkstäder och for verkstadsdriften inom underhållsregemente Övre
Norrland. För att underlätta tillfälliga betalningsforskjutningar mellan
utgifter och inkomster erfordras inom resp, verksamhet en rörlig kredit om
50, 90 och 10 milj. kr.
Överbefålhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anför överbe-
fälhavaren att vissa förmånssystem blir intäktsfinansierade, varför mate-
rielverket kompenseras för detta med 0,8 milj. kr. Överbefälhavaren till-
styrker i övrigt planeringen samt föreslår att anslaget fors upp med
1016 800000 kr.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår
av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag delar materielverkets uppfattning att det för försvaret totalt är
kostnadsbesparande att minska konsultanvändningen och till verket om-
fördela resurser från materielanslagen for konsultavlösning, kompetens-
höjning och för att återta vissa uppgifter från industrin.
I likhet med materielverket anser jag att övergång till intäktsfinansiering
bör ske for reservmateriel, försvarets verkstäder och for verkstadsdriften
inom underhållsregemente Övre Norrland.
Vid försvarets materielverk pågår ett verksgemensamt projekt for att
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
92
dels ge möjligheter till rimlig balans mellan uppgifter och resurser, dels
ledningen och delegeringens genomförande. Det är enligt min uppfattning
nödvändigt att materielverket fortsätter utvecklingsarbetet for övergång
till nytt arbetssätt (FMV 90) mot uppdragsstyrning och decentraliserat
resultatansvar. Utvecklingen skall successivt bedrivas så att verket inom
mitten av 1990-talet kan tillhandahålla beslutsunderlag för kostnads- eller
eflektstyrning av materielområdet oavsett finansieringsform. Mot bak-
grund av de förestående organisatoriska förändringarna måste även för-
svarets materielverks organisation och uppgifter ses över under komman-
de försvarsbeslutsperiod. Denna översyn bör dock avvakta pågående in-
ternt översynsarbete inom materielverket och ingå som en del i den översyn
av myndighetsstrukturen som jag tidigare i dag har redovisat.
Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyn-
digande att medge att beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen
inom det militära försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700
milj. kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1991/92
förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje
tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,
2. till Försvarets materielverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 1015 400 000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
6058090
51520000
21 530 0001
' Exklusive mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för
försvarets forskningsanstalt.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Gemensam försvars- Nybyggnad m. m. Ursviksprojektet |
80000 |
2890 |
49000 |
23920 |
21 530 |
|
Smärre objekt |
2 520 |
3160 |
2 520 |
- | |
|
Medelsbehov |
82 520 |
6050 |
51520 |
23920 |
215301 |
Exklusive mervärdeskatt
93
Budgetåret 1991/92
Försvarets forskningsanstalt
Medelsbehovet beräknas till 23 920000 kr. enligt vad som framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Finansieringen av
smärre objekt föreslås ske över anslaget G 1. Gemensam försvarsforsk-
ning.
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår
överbefälhavaren att anslaget förs upp med 21 136 000 kr. (exklusive mer-
värdeskatt) men att medlen fortsättningsvis tillförs anslaget F 3. Anskaff-
ning av anläggningar för gemensamma myndigheter.
Föredragandens överväganden
Jag delar forskningsanstaltens uppfattning att smärre objekt skall finansi-
eras över anslaget G 1. Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärde-
skatt) under anslaget framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov. Jag har därvid gjort en annorlunda beräkning av mervärde-
skatten än överbefälhavaren.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt
förbudgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 21 530000kr.
1989/90 Utgift
336129431
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
302 560000
330883000'
'Exkl mervärdeskatt
Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.
Verksamheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte
bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att
ges till riksdagens försvarsutskott.
94
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvå- |
Föredra- | |
|
rets ra- |
ganden | ||||
|
Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och förbands- Centralt vidtagen materiel- |
188107 |
- |
206265 |
239622 |
239 327 |
|
anskaffning m. m. |
90393 |
- |
96295 |
91 556 |
91 556 |
|
Kostnader |
278500 |
336129 |
302560 |
331178 |
330883 |
|
Tillkommer/avgår: |
21000 | ||||
|
Medgiven prisreglering |
54078 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
332 578 |
336129 |
302 560 |
3521781 |
3308831 |
1 Exkl mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
F 7. Försvarets radioanstalt
Förändringar i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar
försvarets radioanstalt på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 38 165000
kr.
Radioanstalten har härtill inkommit med ett tilläggsäskande om
21000000 kr
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker
överbefälhavaren radioanstaltens anslagsframställning i stort och föreslår
att anslaget förs upp med 332 778000 kr.
Försvarets underrättelsenämnds yttrande
Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen inom
den av överbefälhavaren angivna ramen.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
95
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 330883000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift 154112123
1990/91 Anslag
159 350000
1991/92 Förslag 168 374000'
' Exkl. mervärdeskatt
Värnpliktsverkets ansvar omfattar inskrivning av personal enligt värn-
pliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redo-
visning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal. I
nuläget uppmärksammar verket särskilt stöd och service åt lokala myndig-
heter och krigsförbandschefer.
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, var 357
under budgetåret 1989/90, varav 98 yrkesofficerare och 259 civila.
Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket
budgeteras på uppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Värnplikts- |
Föred ra- | |
|
Värnpliktsverket: Allmän ledning och förbands- Till regeringens disposition |
125000 |
154112 |
149350 10000 |
190749 |
168374 |
|
Kostnader |
125000 |
154112 |
159350 |
190749 |
168374 |
|
Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering |
+ 25886 | ||||
|
Medelsbehov |
150886 |
154112 |
159350 |
190749' |
168374' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Värnpliktsverket
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar värnplikts-
verket på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
21678000 kr.
96
B. Uppgiftsförändringar
1. Medel for ny datorutrustning har beräknats till 25 797 000 kr.
2. Kostnader för anskaffning av reservkraftsagregat har beräknats till 1,5
milj. kr.
3. Uppbyggnad av kontorsinformationssystem inom värnpliktsverket
ökar kostnaderna med 850000 kr.
4. Utveckling av inskrivningssystemet ökar kostnaderna med 900000 kr.
5. Kostnader i anledning av ny värnpliktslagstiftning har beräknats till
3 550000 kr.
6. Kostnader för flyttning av Östra värnpliktskontoret och värnpliktskon-
toret för marinen till Tullinge har beräknats till 1,6 milj. kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren avstyrker att medel tillförs för nyinvesteringar i datorer.
Överbefälhavaren avstyrker vidare att medel tillförs för utveckling av
inskrivningssystemet och för utbyggnad av kontorsinformationssystem.
Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår att ansla-
get förs upp med 166 646000 kr. (exkl. mervärdeskatt).
Föredragandens överväganden
Jag har i mitt förslag beräknat medel för kostnader som uppstår i anled-
ning av ny värnpliktslagstiftning med 3 550000kr. och kostnader för
VKÖ/VKM:s flyttning till Tullinge med 990000 kr. Jag har vidare beräk-
nat medel för hyreshöjningar i Karolinen med 850000kr., ökade porto-
kostnader med 1 000000 kr. samt särskilda löneökningar med 2 400000 kr.
Jag har dock inte beräknat medel för nyinvesteringar i datorer, reserv-
kraftsaggregat samt utveckling av inskrivnings- och kontorsinformations-
system.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Värnpliktsverket för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslags-
anslag på 168 374 000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
72216853
62130000
68 000000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare och reservoffi-
cerare för kvalificerade befattningar i krigs- och grundorganisationen.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
97
7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom Prop. 1990/91: 102
försvarsmakten. Bilaga 1
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick
budgetåret 1989/90 till 122.
Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan
budgeteras på de två uppdragen Utbildning till och av fast anställd perso-
nal m. fl. samt Grundforskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Militär- |
Föredra- | |
|
Militärhögskolan: | |||||
|
Utbildning till och av fast | |||||
|
anställd personal m. fl. |
50340 |
57 730 |
73056 |
65 600 | |
|
Grundforskning |
2400 |
2400 |
2400 |
2400 | |
|
Varav delegationen för militär- | |||||
|
historisk forskning |
(500) |
(500) |
(550) |
(550) | |
|
Till regeringen disposition |
2 200 |
2000 | |||
|
Kostnader |
54940 |
72217 |
62130 |
75456 |
68000 |
|
Tillkommer /avgår: | |||||
|
Medgiven prisreglering m. m. |
+ 12671 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
67611 |
72217 |
62130 |
75456* |
68000* |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Militärhögskolan
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar militär-
högskolan på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 9 555 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
1. Skolan har förslagit olika besparingar om totalt 3 512 000 kr.
2. Förbättrat säkerhetsskydd medför ökat medelsbehov med 300000 kr.
3. Avsättning till reserv föreslås med 599000kr.
4. Ökade personalkostnader med 4,7 milj. kr.
5. Fortsatt utbyggnad av datorstöd för utbildnings- och övningsverksam-
heten innebär kostnadsökningar med 8055000kr.
6. Skolan har hemställt om att en eller två professorstjänster inrättas vid
skolans militärhistoriska avdelningen.
98
Delegationen för militärhistorisk forskning
Delegationen anför att redan initierade forskningsprojekt tar en stor del av
tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhistorisk
forskning är till stor del avhängig av delegationens stöd. Delegationen
hemställer om en ökning av medelsbehovet till 550000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker att besparingar görs om 1 340000kr. Överbe-
fälhavaren tillstyrker vidare att två tjänster inrättas för forskning till att
ökat medelsbehov med 700000kr. och en höjning av säkerhetsskyddet
med 300000 kr. Vidare tillstyrker överbefälhavaren ett ökat medelsbehov
om 3,1 milj. kr. för datautveckling. Beträffande övriga äskanden anser
överbefälhavaren att de antingen redan tillgodosetts inom tilldelad ram
eller att de inte kan tillstyrkas.
Överbefälhavaren föreslår att militärhögskolans anslag förs upp med
69 762000 kr. (exkl. mervärdeskatt).
Föredragandens överväganden
Jag har i mitt förslag beräknat medel för ökat säkerhetsskydd med
300000kr. och för datautveckling med sammanlagt 3100000kr. I fråga
om inrättandet av professorstjänster vid skolan är jag inte nu beredd att
förorda att detta sker.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 68 000 000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
19565631
17420000
19 000 0001
1 Exkl. mervärdeskatt
Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda främst
försvarsanställd personal för befattningar i krig och fred inom allmän
administration, personaladministration, kameraltjänst, förplägnad, för-
rådsverksamhet, materielunderhåll och verkstadsdrift.
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick
budgetåret 1989/90 till 41.
Kostnaderna för verksamheten under delprogrammet Försvarets
förvaltningsskola budgeteras på uppdraget Utbildning till och av fast an-
99
ställd personal m. fl. Elevberoende kostnader budgeteras på sekundärupp-
drag.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvaltnings-
skola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvars-
grenscheferna m. fl.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)
Uppdrag m.m. 1989/90 1990/91 1991/92
Planerat Utfall Planerat Försvå- Föredra-
rets ganden
förvalt-
nings-
skola
|
Försvarets förvaltningsskola: |
15270 |
19 566 |
17420 |
19547 |
19000 |
|
Kostnader |
15270 |
19566 |
17420 |
19547 |
19000 |
|
Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering m. m. |
+ 4726 |
_ | |||
|
Medelsbehov |
19996 |
19566 |
17420 |
19547' |
19000' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Försvarets förvaltningsskola
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar försvarets
förvaltningsskola på följande sätt.
A. Pris-och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 385 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
1. Uppföljning och utveckling av expeditionstjänsten inom försvarsmak-
ten överförs från överbefälhavaren och medför ökade kostnader med
650000kr. Medlen bör överföras från anslaget E 1.
2. Ökade lönekostnader om 290000 kr. föreslås överföras från (CA), an-
slaget B 1.
3. Systemadministration och utbildning i frågor om diarieföringssystemet
Diana medför ökat medelsbehov med 100000 kr.
4. Analys och utredning av distansundervisning medför ökade kostnader
med 200000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 19 394000 kr. (exkl. mervärdeskatt).
100
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad försvarets förvaltningsskola har anfört
beträffande behov av medel for budgetåret 1991/92.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets förvaltningsskola for budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 19000000 kr.
1989/90 Utgift 1000
1990/91 Anslag 1000
1991/92 Förslag 1000
Försvarets mediecenter har till uppgift att framställa publikationer och
läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementets verk-
samhetsområde. Mediecentrets verksamhet skall i sin helhet intäktsfinan-
sieras.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Försvarets mediecenter: Allmän ledning och forbands- |
60000 |
76000 |
70000 |
85000 |
80000 |
|
Summa kostnader |
60000 |
76000 |
70000 |
85000 |
80000 |
|
Tillkommer/avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet |
-59999 |
-75 999 |
-69999 |
-84 999 |
-79999 |
|
Medelsbehov |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Budgetåret 1991/92
Försvarets mediecenter
Verksamheten kommer att ha ungefär samma omfattning som under bud-
getåret 1990/91.
Mediecentret begär för budgetåret 1991/92 ett förslagsanslag på
1 000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe-
fälhavaren att mediecentret tilldelas ett 1 000-kronorsanslag.
101
Föredragandens överväganden Prop. 1990/91: 102
Verksamheten vid mediecentret förutsätter en fullständig intäktsfman- Bilaga 1
siering.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets mediecenter för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
|
1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag |
10023000 9189000 9 5OOOOO1 |
Exkl. mervärdeskatt
Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde pro-
duktionsansvar för depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för
arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt
arkivlagen (1990:782).
Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett
uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som intäk-
ter redovisas ersättning för kopieringsuppdrag.
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick
budgetåret 1989/90 till 27 (exkl. lönebidragsanställda).
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Krigs- |
Föredra- | |
|
Krigsarkivet: Allmän ledning och förbands- | |||||
|
verksamhet |
8215 |
8437 |
9279 |
10385 |
9595 |
|
Kostnader |
8215 |
8437 |
9279 |
9852 |
9595 |
|
Tillkommer/a v går: | |||||
|
Intäkter |
- 85 |
- 307 |
-90 |
- 95 |
- 95 |
|
Medgiven prisreglering |
1 893 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
10023 |
10023 |
9189 |
10290' |
9 500' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Krigsarkivet
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar krigsar-
kivet på följande sätt
102
A. Pris-och löneomräkning Prop. 1990/91: 102
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 584 000 kr. ®iläga 1
B. Uppgiftsförändringar
Krigsarkivet begär 250000 kr. för att kunna installera en avfuktningsan-
läggning i källararkiv.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp
med 9 691 000 kr.
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad krigsarkivet har anfört beträffande behov av
medel för budgetåret 1991/92. Min beräkning av medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) framgår av sammanställningen över kostnader och medels-
behov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsan-
slag på 9 500 000 kr.
1989/90 Utgift
20136000
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
18 620000
21 700000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Statens försvarshistoriska museer omfattar Armémuseum, Marinmuseum
och Flygvapenmuseum och har bl. a. till uppgift att bevara föremål av
betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och ut-
veckling genom tiderna, att verka för information härom samt att främja
studier och forskning i ämnen inom sitt område.
Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer
budgeteras på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoris-
ka museer. Som intäkter redovisas inträdesavgifter.
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat i personår, var 49 under
budgetåret 1989/90 exkl. lönebidragsanställda.
103
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
Uppdrag m.m. 1989/90 1990/91 1991/92
Planerat Utfall Planerat Statens Föredra-
försvars- ganden
histo-
riska
museer
Statens försvarshistoriska museer:
Allmän ledning och forbands-
|
verksamhet |
16 565 |
21086 |
18765 |
25480 |
21845 |
|
Tillkommer /avgår: | |||||
|
Inträdesavgifter |
- 145 |
-950 |
- 145 |
- 145 |
- 145 |
|
Medgiven prisreglering |
+ 4139 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
20559 |
20136 |
18620 |
25335* |
21700* |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Statensförsvarshistoriska museer
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar Statens
försvarshistoriska museer på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4315 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
1. Utökat antal tjänster ( + 980000 kr.)
2. Basdatorsystem (+ 1485000 kr.)
3. Övriga åtgärder (+ 1850000 kr.)
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker över-
befälhavaren de föreslagna förändringar utom vad avser medel för:
— ett basdatorsystem, 1 188000 kr. exkl moms
— en handläggare ADB, 250000 kr.
— kontorsinredning FM, 160000 kr. exkl moms samt
— bevakningspersonal, FM, 170000 kr.
Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 22 093 000 kr. exkl.
mervärdeskatt.
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad statens försvarshistoriska museer har anfört
beträffande behov av medel för budgetåret 1991/92.
104
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 21 700000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
140149000
125687000*
140000000
*F 14. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
Verksamheten omfattar information samt rekrytering och utbildning av
frivillig personal för krigsorganisationen inom totalförsvarets militära del.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Överbe- |
Föredra- | |
|
Frivilliga försvarsorganisationer |
29000 |
32 687 |
37199 |
36450 | |
|
Utbildning till och av fast |
81 840 |
93000 |
105 362 |
103 550 | |
|
Kostnader |
110840 |
140149 |
125687 |
142 561 |
140000 |
|
Tillkommer: | |||||
|
Medgiven prisreglering |
+ 29 309 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
140149 |
140149 |
125687 |
142561 |
140000 |
Budgetåret 1991/92
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande föreslår överbefälhavaren att anslaget förs upp med
142 561000 kr.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för bidrag till
vissa andra organisationers verksamhet med 1 600000 kr.
105
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av
totalförsvaret m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag
på 140000000 kr.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
1989/90 Utgift 1000
1990/91 Anslag 1000
1991/92 Förslag 1000
Försvarets datacenter skall på uppdrag utföra databehandling åt myndig-
heter inom försvarsdepartementets område samt medverka vid utveck-
ling, modifiering och ADB-teknisk förvaltning av datorbaserade informa-
tionssystem.
Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacenter budgeteras
på ett uppdrag Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten redovisas som självbärande.
Antalet anställda vid myndigheten, omräknat till personår, uppgick
budgetåret 1989/90 till 285.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Försvarets datacenter: Allmän ledning och förbands- |
214253 |
212082 |
240136 |
250001 |
250001 |
|
Kostnader |
214253 |
212082 |
240136 |
250001 |
250001 |
|
Tillkommer/avgår: Intäkter |
-214252 |
-212081 |
-240135 |
-250000 |
-250000 |
|
Medelsbehov |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Budgetåret 1991/92
Försvarets datacenter
Försvarets datacenters verksamhet är intäktsfinansierad, varför man begär
ett anslag om 1 000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker Försvarets datacenters planering och föreslår
att anslaget förs upp med 1 000 kr.
106
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad försvarets datacenter har anfört om verk-
samheten.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets datacenter för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
1989/90 Utgift
445876018
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
403180000
443100000'
1 Exklusive mervärdeskatt
Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forsk-
ning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de natur-
vetenskapliga, tekniskt — vetenskapliga, medicinska och beteendeveten-
skapliga forskningsgrenarna.
Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet
samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs
inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar
för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har mot-
svarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.
Antalet anställda, omräknat till personår, var 939 under budgetåret
1989/90, varav 19 personår för fortifikatorisk forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvars-
forskning.
Under rubriken L 1. Försvarets forskningsanstalt beskrivs den intäktsfi-
nansierade verksamheten vid anstalten.
107
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.) Prop. 1990/91:102
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
i99i/9^1 aga 1 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvarets |
Föredra- | |
|
Gemensam försvarsforskning: |
356325 |
422 367 |
382815 |
442 525 |
420000 |
|
Forskning vid fortifikations- |
6 295 |
7341 |
6 540 |
8 700 |
8250 |
|
Forskning vid försvarets |
13200 |
16168 |
13 825 |
15 300 |
14850 |
|
Kostnader |
375820 |
445876 |
403180 |
466525 |
443100 |
|
Tillkommer /avgår: Medgiven prisreglering |
+ 67226 |
_ |
_ |
_ | |
|
Medelsbehov |
443046 |
445876 |
403180 |
466525 |
443100‘ |
1 Exkl. mervärdeskatt
1991/92
Försvarets forskningsanstalt
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar försvarets
forskningsanstalt på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med
47 407000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
Försvarets forskningsanstalt har föreslagit följande uppgiftsförändringar
utöver den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen.
1. Ökade insatser inom hydroakustiken (6 milj, kr.)
2. Ökade insatser för att stärka totalförsvarets möjligheter att möta fram-
tida osäkerheter (3 milj, kr.)
3. Utbyte av telefonväxel i Umeå som ett engångsbelopp (3 milj, kr.)
4. Medel för byggnadsåtgärder, smärre objekt, överförs från anslaget F 6
(2,9 milj, kr.)
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker över-
befälhavaren att äskade medel förs från anslaget F 6. Anskaffning av an-
läggningar för försvarets forskningsanstalt och att äskade medel tillförs för
en telefonväxel i Umeå. Överbefälhavaren tillstyrker också medelsbehovet
för ökade insatser inom hydroakustik och för att möta framtida osäkerhe-
ter under förutsättning att medel härför tillförs planeringsramen.
108
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om
verksamheten för budgetåret 1991/92.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid be-
räknat medel för anskaffning av ny telefonväxel. I mina beräkningar ingår
också överförande av medel från anslaget F 6. Anskaffning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt.
Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge att beställ-
ningar av materiel för forskningsändamål får läggas ut inom en kostnads-
ram om 11 milj. kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 medge att
materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram
av 11000000 kr.,
2. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 443 100000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
28 87OOOO1
24 4200002
203000003
1 Förutvarande anslaget F9 Försvarets rationaliseringsinstitut
2 Nuvarande anslaget G 2. Försvarets rationaliseringsinstitut
3 Exkl. mervärdeskatt
Jag erinrar om att regeringen i årets budgetproposition (prop 1990/91:100,
bil. 6), föreslagit att försvarets rationaliseringsinstitut skall upphöra
fr.o.m. den 1 juli 1991. Under förutsättning av riksdagens godkännande
av förslaget erfordras inga medel nästa budgetår för att finansiera den
verksamhet som institutet normalt bedriver.
Jag räknar emellertid med att vissa avvecklingskostnader kan uppkom-
ma under nästa budgetår. Medel bör därför avsättas för att finansiera
detta. Vidare kan vissa nu pågående utredningar behöva tas över av andra
organ för att avslutas. Omfattningen av sådana aktivieteter kan för närva-
rande ännu inte helt beräknas.
Härutöver kan det eventuellt visa sig angeläget att förstärka vissa myn-
digheters utredningsresurser, särskilt för mer omfattande myndighets- el-
ler funktionsövergripande studier och utredningar.
För de kommande utgiftsbehoven bör ett särskilt anslag föras upp på
statsbudgeten under budgetåret 1991/92. Jag beräknar medelsbehovet
(exkl. mervärdeskatt) till 20 300000 kr.
109
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att för Avveckling av försvarets rationaliseringsinstitut m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 20300000 kr.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
1 Exkl. mervärdeskatt
6 366622
6430000
7 060000'
Försvarshögskolans uppgift är att bedriva utbildning av personal från
myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom
totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för
undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret.
För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till för-
ordningen (1988:550) med instruktion för försvarshögskolan.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.
Antal anställda vid skolan omräknat i personår är 11 varav 6 avser
militär personal.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Försvars- |
Föredra- | |
|
Försvarshögskolan: Utbildning |
5 550 |
6 367 |
6430 |
7075 |
7 060 |
|
Summa kostnader |
5550 |
6367 |
6430 |
7075 |
7060 |
|
Tillkommer/a v går: |
+ 1 352 | ||||
|
Medelsbehov |
6902 |
6367 |
6430 |
7075' |
7060' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Försvarshögskolan
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 786000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker försvarshögskolans äskande och föreslår att
anslaget bestäms till 7 075000 kr. (exkl. mervärdeskatt).
Föredragandens överväganden Prop. 1990/91: 102
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av Bilaga 1
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarshögskolan för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 7 060 000 kr.
1989/90 Utgifter
286584255
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
242 560000
273 6300001
1 Exkl. mervärdeskatt
Kustbevakningen är sedan den 1 juli 1988 en civil myndighet med
uppgift att svara för sjöövervakning och sjöräddningstjänst enligt särskilda
bestämmelser.
För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till för-
ordningen (1988:256) med instruktion för kustbevakningen.
Verksamheten finansieras från förslagsanslagen G4. Kustbevakningen
och G 5. Anskaffning av materiel för kustbevakningen inom den militära
utgiftsramen.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Kustbevak- |
Föredra- | |
|
Kustbevakningen: Ledning, drift |
214940 |
286 584 |
242 560 |
301500 |
273 630 |
|
Medelsbehov |
214940 |
286584 |
242 560 |
301500 |
2736301 |
' Exkl. mervärdeskatt
Kustbevakningen
Kustbevakningens verksamhet under budgetåret 1991/92 kommer att in-
riktas på att åstadkomma en fortsatt ökad närvaro till sjöss i sjöövervak-
ningen, förbättrad beredskap för sjöräddning och minst bibehållen nivå
för övrig serviceverksamhet. En genomgående strävan är härvid att effekti-
vare utnyttja myndighetens personella och materiella resurser. Utveckling-
en i omvärlden i stort de närmaste åren pekar mot en ökad verksamhet till
sjöss inom olika områden.
Under budgetåret kommer en fortsatt utveckling av kustbevakningens
verksamhet, organisation, personal, materiel och arbetsformer att äga
rum. En huvuduppgift är att fortsätta uppbyggnaden av resurser och
111
rutiner för operativ och administrativ ledning på central och regional nivå.
Dit hör också att ytterligare utveckla formerna för samarbete med krav-
ställare och samverkande myndigheter .
En annan huvuduppgift är att överväga och påbörja genomförandet av
de åtgärder som nu pågående översyn av den lokala organisationen kan
komma att föreslå.
Kustbevakningen framhåller att den löpande verksamheten under ett ”
normalt” år kostar något mer än vad som förutsattes vid myndighetens
bildande och att det är angeläget att myndighetens anslag förs upp till den
nivå som motsvarar kostnaderna för ett normalår, vilket innebär en ökad
ram i förhållande till prolongeringsnivån med 10%. Detta bör enligt kust-
bevakningen även kunna täcka de indirekta merkostnader som fortfarande
uppkommer som en följd av de omlokaliserade ledningsorganen inklusive
myndighetens utbildningsverksamhet.
Överbefälhavarens yttrande
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar påpekar över-
befälhavaren att kustbevakningens äskande ligger ca 10% över den ram
som anvisats. Överbefälhavaren anför vidare att möjligheterna till ökad
samordning mellan marinen och kustbevakningen måste tas tillvara för att
inom den snävare ramen kunna tillgodose statsmakternas inriktning vad
gäller sjöbevakning och räddningstjänst. Överbefälhavaren tillstyrker ett
anslag om 257,0 milj. kr. exkl. mervärdeskatt.
Föredragandens överväganden
Jag förordar i allt väsentligt den inriktning av kustbevakningens verksam-
het som angetts i myndighetens programutvecklingsplan. Jag ser det som
särskilt angeläget att den pågående översynen av den lokala organisationen
slutförs så att ett bättre utnyttjande av personal och fartyg kan åstadkom-
mas. Enligt min mening bör därutöver arbetet med att utveckla formerna
för samarbete med kravställare och samverkande myndigheter ges hög
prioritet.
Enligt min mening svarar tilldelade medel väl mot kostnaderna under
ett normalår med utgångspunkt i de mål och förutsättningar i övrigt som
statsmakterna givit. Uppkomna merkostnader p. g. a. omlokaliseringen har
kompenserats i särskild ordning.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kustbevakningen för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 273 630000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
112
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
86247 382
60000000
48000000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten omfattar bl. a. utveckling, anskaffning och vidmakthållande
av fartyg, båtar, elektronisk utrustning och annan materiel för sjöövervak-
ning.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1990
64402 618kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyndi-
gande om 39 200000kr. och anvisat ett anslag av 60milj. kr.
Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1991 blir därmed
(64402 618 + 39200000 - 60000000) 43 602 618 kr.
Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 |
1991/92 | ||||
|
Planerat |
Kustbevak- |
Föredraganden | ||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. | |
|
Anskaffning av materiel m. m. |
30900 |
60000 |
146 500 |
60372 |
140000 |
48000 |
|
Kostnader |
30900 |
60000 |
146500 |
60372 |
140000 |
48000 |
|
Prisreglering |
8 300 |
30600 |
— |
29800 |
— | |
|
Justering p. g. a. betalnings- |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
|
Medelsbehov |
60000 |
60372 |
— |
48 0001 | ||
|
Bemyndigandebehov |
39200 |
- |
177100 |
- |
169800 |
- |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Kustbevakni ngen
Sammanlagt bör 60372000 kr. i betalningsmedel föras upp och bemyndi-
ganden om 177,1 milj. kr. erhållas.
Verksamheten inriktas på ersättningsanskaffning och modifiering av
fartyg, båtar och flygplan primärt i syfte att eliminera tidigare eftersläp-
ningar på materielsidan.
Anskaffningen av ubåtsskyddsmateriel slutförs.
Överbefälha v aren
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar
överbefälhavaren att kustbevakningens äskanden överstiger anvisade pla-
neringsram med 37 893000 kr. Möjligheter till ökad samordning mellan
marinen och kustbevakningen måste tas tillvara för att inom den snäva
ekonomiska ramen kunna tillgodose statsmakternas inriktning vad gäller
113
8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
sjöbevakning och räddningstjänst. Överbefälhavaren tillstyrker därför i Prop. 1990/91: 102
huvudsak planeringen och föreslår att anslaget fors upp med 22 479 000 kr. Bilaga 1
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) under anslaget framgår av sammanställningen över be-
myndiganden och anslagsmedel.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen
blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 (43 602 618 kr. + 169 800000
kr. — 48 000000 kr.) 165402618 kr. Detta belopp bör emellertid justeras
med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel for
budgetåren 1990/91 och 1991/92. Den beräknade bemyndigandeskulden
den 30juni 1992 blir därmed ca 160 milj. kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen for det bemyndigande som
riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel
för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av
169 800000 kr.,
2. till Anskaffning av materiel för kustbevakningen for budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 48000000 kr.
|
1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag |
7464000 7 380000 9000000' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Anslaget finansierar verksamheten inom totalförsvarets tjänsteplikts-
nämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala vär-
deringsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets perso-
nalvårdsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verk-
samhetsområde, försvarsmaktens flygforarnämnd, försvarets underrättel-
senämnd, militärledningens rådgivande nämnd samt försvarets centrala
fÖrslagskommitté.
114
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Nämnderna |
Föredra- | |
|
Vapenfrinämnden1 |
2622 | ||||
|
Värnpliktsnämnden1 |
700 |
— |
- |
- |
- |
|
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd |
— |
4016 |
4 280 |
4 970 |
4 970 |
|
Försvarets fastighetsnämnd2 |
682 |
200 |
- |
- |
- |
|
Försvarets personalnämnd |
2 366 |
2 777 |
2 530 |
4062 |
3450 |
|
Övriga nämnder |
530 |
471 |
570 |
580 |
580 |
|
Till regeringens disposition |
10100 | ||||
|
Summa kostnader |
17000 |
7 464 |
7380 |
9612 |
9000 |
|
Tillkommer/avgår: | |||||
|
Medgiven prisreglering |
-8 946 |
- |
- |
- |
- |
|
Medelsbehov |
8054 |
7464 |
7 380 |
96123 |
90003 |
1 Vapenfrinämnden och värnpliktsnämnden upphörde den 30 september 1989 och
ersattes till viss del av totalförsvarets tjänstepliktsnämnd fr. o. m. den 1 oktober
1989.
2 Försvarets fastighetsnämnd upphörde den 30 juni 1990.
3 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar nämnder-
na på följande sätt.
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd
Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 825000 kr.
Försvarets personalnämnd
Pris- och löneomräkningen och kostnader med anledning av proposition
1989/90:9 om arméns utveckling och totalförsvarets planeringssystem,
m.m. och regeringens beslut den 1 februari 1990 om nämndens medver-
kan vid ändringar i bl. a. arméns fredsorganisation samt prop. 1989/90:62
om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet,
m. m. samt utökade kostnader för kompetensutvecklingsseminarier medför
att kostnaderna ökar med 1 854000 kr.
Överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren föreslår att 4 500000 kr. anslås till totalförsvarets tjäns-
tepliktsnämnd, 2 972000 kr. till försvarets personalnämnd och 495000 kr.
till övriga nämnder (exkl. mervärdeskatt).
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
115
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret för budget-
året 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 9000000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
G 7. Reglering av prisstegringar
1990/91 Anslag 3000000000 kr.
1991/92 Förslag 2 900000000 kr.
Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret
1991/92 beräknade i pris- och löneläget februari 1990. Anslaget Reglering
av prisstegringar är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som
inträffar från februari 1990 till det genomsnittliga prisläget budgetåret
1991/92. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skall belastas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 2 900000000 kr.
116
Den civila delen av totalförsvaret har, utan inbördes prioritering, följande
fyra huvuduppgifter.
— Värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar
genom att bereda skydd, rädda nödlidande och ombesörja vård.
— Upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under kriser
och i krig.
— Trygga en livsnödvändig försörjning under kriser och i krig.
— Stödja försvarsmaktens krigsorganisering och stridsförmåga.
Uppgifterna har olika karaktär vid skilda skeden av kris och krig. För-
sörjningsuppgiften måste hanteras med hänsyn till dels förhållandena un-
der ett förkrigs- och neutralitetsskede, dels de särskilda krav som ställs
under ett krigsskede. Övriga uppgifter bestäms huvudsakligen av behoven
under ett krigsskede.
De olika uppgifterna och de civila funktionerna samspelar i ett komplext
mönster.
1987 års försvarsbeslut innebar viktiga förändringar i inriktningen av
beredskapsåtgärderna för totalförsvarets civila del. Av särskild betydelse
var dels bedömningen av inriktningen av beredskapsåtgärderna när det
gäller hälso- och sjukvård samt befolkningsskydd för att förbättra förut-
sättningarna för befolkningens överlevnad i krig, dels synen på krisers och
krigs karaktär. Mot bakgrund av dessa allmänna bedömningar beslöts om
en intensifierad satsning på hälso- och sjukvårdens beredskap, en ändrad
inriktning av befolkningsskyddet, en minskning av beredskapslagren
främst för oljeprodukter samt förstärkta åtgärder inom tele-, el- och trans-
portområdena.
Överstyrelsen för civil beredskap har i september 1990 lämnat Program-
plan 1991/92—1995/96 för det civila försvaret. Programplanen är översty-
relsens och övriga funktionsansvariga myndigheters förslag till inriktning
och utveckling av den civila delen av totalförsvaret under den kommande
försvarsbeslutsperioden. Programplanen avsågs utgöra en del av underla-
get för det betänkande som 1988 års försvarskommitté enligt regeringens
direktiv skulle ha avgett till regeringen i december 1990.
Överstyrelsen har vidare i maj 1990 överlämnat rapporten Beredskaps-
läget i stort inom den civila delen av totalförsvaret 1989-06-30 och i
december 1990 rapporten Sammanfattande mål för funktioner
I rapporten i maj 1990 redovisar överstyrelsen en bedömning av bered-
skapsläget för funktioner och för civilområden. Bedömningen gäller vä-
sentligen förmågan att uppnå de ambitioner som kom till uttryck i 1987 års
försvarsbeslut. Det funktionsvisa beredskapsläget redovisas närmare i det
följande vid behandlingen av de olika funktionerna.
Överstyrelsen redogör också i programplanen för beredskapsläget vad
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
117
gäller förmågan att klara de fyra huvuduppgifterna för totalförsvarets
civila del som helhet. Överstyrelsens bedömning, utgående från plane-
ringsförutsättningarna enligt 1987 års försvarsbeslut, är sammanfattnings-
vis följande.
Beredskapen att lösa uppgiften att värna civilbefolkningen är inte fullt
tillfredsställande. Det krävs kompletterande utbildning och övningar, ma-
terielanskaffning samt komplettering av det fysiska skyddet.
Sårbarheten och den bristande funktionssäkerheten inom vitala sam-
hällsfunktioner är inte acceptabel även om hänsyn tas till att man inte kan
räkna med att verksamheten skall fungera störningsfritt i krig.
När det gäller att trygga en livsnödvändig försörjning är beredskapsef-
fekterna av den nya livsmedelspolitiken svåra att förutse. Vid nuvarande
omfattning av jordbruksproduktionen bedöms dock läget vara i stort sett
gott. Koncentrationstendenserna inom livsmedelsindustrin är däremot
oroväckande. Inom den industriella beredskapen är uthålligheten otill-
fredsställande. Inom vissa delbranscher saknas tillräcklig egen produk-
tionskapacitet och lagertillgången på betydelsefulla insatsvaror är låg.
Bränsle- och drivmedelslagren täcker i stort sett behoven.
Ifråga om stödet till försvarsmaktens krigsorganisering och stridsförmå-
ga gäller att tillförselkapaciteten av industrivaror är otillfredsställande på
vissa områden. Vidare är stödet från den civila hälso- och sjukvården
otillräckligt men blir delvis bättre sedan lageruppbyggnaden enligt 1987
års försvarsbeslut har genomförts.
I rapporten Sammanfattande mål för funktioner som överstyrelsen för
civil beredskap i december 1990 avgett till regeringen redovisas överstyrel-
sens förslag till mål för de 23 funktionerna inom totalförsvarets civila del.
Jag kan för egen del konstatera att överstyrelsens för civil beredskap
beredskapslägesredovisning, som redan nämnts, är relaterad till de förut-
sättningar och den ambition som gäller enligt 1987 års försvarsbeslut och
att slutsatserna därför delvis kan visa sig vara inaktuella. Med hänsyn
härtill och mot bakgrund av att överstyrelsen framhåller att det är en ny
metod som försöksvis prövats för att bedöma beredskapsläget, finns det
inte anledning för mig att närmare kommentera det konkreta innehållet i
rapporten.
Jag konstaterar att de föreslagna målen för funktioner uttrycker den av
myndigheterna bedömda önskvärda förmågan hos funktionerna under
kriser och i krig. Jag vill f. n. inte ta ställning till de enskilda förslagen till
mål för funktioner utan räknar med att återkomma härtill i samband med
nästa års fleråriga försvarsbeslut då det även bör föreligga ett säkrare
underlag från myndigheterna när det gäller beredskapsläge för funktioner
där hänsyn även kunnat tas till de anvisningar för programplaner m. m. för
perioden 1992/93 — 1996/97 som jag senare kommer att lämna förslag om.
1 likhet med vad jag har anfört i det föregående kan det vid en bedöm-
ning av läget inom den civila delen av totalförsvaret konstateras att bered-
skapsplaneringen på detta område är väl utvecklad, inte minst sett i ett
internationellt perspektiv.
Jag vill också nämna att regeringen har möjlighet att göra omfördelning-
ar av anslagna medel mellan olika funktioner och delfunktioner.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
118
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag anfört om beredskapsläge och mål inom
totalförsvarets civila del.
Förmågan hos den civila delen av totalförsvaret grundas på det fredstida
samhällets resurser och dess handlingsberedskap och omställningsförmåga
inför svåra situationer. Ett starkt och allsidigt näringsliv tillsammans med
effektiva och flexibla samhällsfunktioner i övrigt har härvidlag en avgöran-
de betydelse.
Ansvar för en verksamhet i fred innebär motsvarande ansvar i krig.
Denna ansvarsprincip innebär också ett ansvar för att beredskapsaspekter-
na beaktas vid utvecklingen av verksamheten i fred. Det är enligt min
mening angeläget att medvetenheten om dessa frågor sprids i samhället.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att de beredskapsåtgärder som
vidtas inför kriser och krig i många fall har samma karaktär som åtgärder
mot skilda risker i det fredstida samhället. Beredskapsverksamheten bör
därför, som överstyrelsen för civil beredskap framhåller i programplanen, i
högre grad än hittills inriktas mot att omfatta hela hotskalan fred-kris-krig
och i högre grad ingå i de ordinarie driftsäkerhetsbedömningar respektive
verksamhetsutövare gör. Beredskapshänsynen i planering och samhällsut-
veckling skall ses mot bakgrund av ett sådant vidare perspektiv.
I likhet med överstyrelsen för civil beredskap anser jag att handlingsbe-
redskap och flexibilitet bör eftersträvas inom den civila delen av total-
försvaret. De gemensamma grunder som är en av utgångspunkterna för att
bedöma behovet av kostnadskrävande åtgärder och som jag har redogjort
för i det föregående skall inte tolkas så att planeringen blir stel med ringa
förmåga att hantera olikartade störningar. Tvärtom eftersträvas ett stort
mått av flexibilitet. Jag vill här också betona att utbildning och övningar är
viktiga medel för att åstadkomma detta.
Jag föreslår att verksamheten under det kommande budgetåret i stort
skall följa inriktningen enligt 1987 års försvarsbeslut.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag anfört om allmän inriktning inom totalförsva-
rets civila del.
Av förordningen (1986:294, ändrad senast 1990:471) om ledning och
samordning inom totalförsvarets civila del framgår att överstyrelsen för
civil beredskap som central förvaltningsmyndighet har till uppgift att i fred
leda och samordna beredskapsförberedelsema vid övriga funktionsansva-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
119
riga myndigheter. Enligt samma förordning är överstyrelsen också ansva- Prop. 1990/91:102
rig myndighet för funktionen Civil ledning och samordning. Övriga myn- Bilaga 1
digheter med uppgifter inom funktionen är enligt förordningen civilbefäl-
havarna och länsstyrelserna.
Jag vill här framhålla att kommunerna har viktiga beredskapsuppgifter
och att det är väsentligt att beredskapsplaneringen inom såväl denna som
övriga funktioner, till vilka jag återkommer, i erforderlig utsträckning
förankras lokalt. Hemskyddets stora roll för den kommunala beredskapen
bör framhållas.
Överstyrelsen för civil beredskap anför i programplanen att handlingsbe-
redskapen är godtagbar på alla nivåer och att personalen i huvudsak är
rekryterad. När det gäller ledningsförmågan konstateras att den är beroen-
de av fungerande skydd och samband, även på fredsuppehållsplatserna,
och att ledningsförmågan i dessa avseenden inte är godtagbar.
Som utgångspunkt för inriktningen av beredskapsplaneringen bör gälla,
förutom 1987 års försvarsbeslut, vad som uttalades i prop. 1989/90:100,
bil. 6 om ledning inom totalförsvaret.
Av verksamhetsredovisningen framgår de åtgärder som vidtagits inom
bl. a. områdena kommunal beredskapsplanläggning, utbildning och öv-
ning, kommunalteknisk försörjning och utveckling av ADB-säkerheten.
Jag har i det föregående anfört att jag senare avser att lämna förslag till
en översyn av vissa ledningsfrågor inom totalförsvaret.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag anfört om funktionen Civil ledning och
samordning.
5.4.2.1 Överstyrelsen jor civil beredskap
För information om myndighetens verksamhet hänvisas till förordningen
(1988:1122) med instruktion för överstyrelsen för civil beredskap samt till
förordningen (1986:294, ändrad senast 1990:471) om ledning och samord-
ning inom totalförsvarets civila del.
Överstyrelsen begär i anslagsframställningen medel över följande anslag
för funktionen Civil ledning och samordning.
— förslagsanslaget H 1. Överstyrelsen för civil
beredskap: Förvaltningskostnader 75029000
— reservationsanslaget H 2. Civil ledning
och samordning 159 190000
— reservationsanslaget H 4. Signalskydd 12 500000
Överstyrelsen hemställer också om att anslaget H4. Signalskydd skall
120
utgå och utgifterna for signalskydd beräknas under anslaget H2. Civil Prop. 1990/91: 102
ledning och samordning. Bilaga 1
Överbefälhavaren och överstyrelsen har vidare i särskild gemensam
skrivelse hemställt att överstyrelsen skall vara programansvarig myndighet
for signalskydd. Överstyrelsen har mot denna bakgrund hemställt om
medel for verksamheten.
Jag har tidigare i avsnitt 3.6 Anslagsstrukturen inom den civila delen av
totalförsvaret föreslagit en ändrad anslagsstruktur för överstyrelsen
fr. o. m. kommande budgetår. I enlighet med förslaget beräknar jag medel
för överstyrelsens uppgifter inom funktionen under följande anslag:
H 1. förslagsanslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och
samordning
H 2. reservationsanslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Investering-
ar för civil beredskap
H 3. reservationsanslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Signalskydd
Jag tillstyrker således att överstyrelsen fr. o.m. den 1 juli 1991 är pro-
gramansvarig myndighet för signalskyddsverksamheten.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
* H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader.
' Exkl. mervärdeskatt.
57200126
52520000*
5287OOOO1
Anslaget omfattar centrala myndighetskostnader och upptar främst
kostnader för personal, resor, ADB-drift, lokaler och övriga expenser.
Anslaget föreslås fr. o. m. den 1 juli 1991 också omfatta studier och
utredningar om ledningsnivåer, utbildningsåtgärder m. m., samordning av
åtgärder för att höja säkerheten inom samhällsviktiga områden där dator-
stöd är oundgängligt samt extern information.
121
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
Uppdrag m. m. 1990/91 För 1991/92 beräknar
Anslag -------------------------
ÖCB Före-
draganden
Central adminis-
|
tration |
283702 |
321672 |
18480 |
|
Ledning och sam- |
12600 |
13043 |
16 580 |
|
Studier och utredningar |
12 800 |
30560 |
12 580 |
|
Utveckling av ADB-säkerheten |
2 500 |
2 500 |
2650 |
|
Extern information |
2430 |
2 300 |
2 580 |
|
Flyttningskostnader (engångs- |
17833 | ||
|
Medelsbehov |
58700 |
98403 |
52 8701 |
1 Exkl. mervärdeskatt
2 Avser myndighetens totala administration för funktionerna Civil ledning och sam-
ordning och Försörjning med industrivaror
Överstyrelsen för civil beredskap
Överstyrelsen för civil beredskap, som har tillämpat rationaliseringskravet
på myndigheten enligt regeringens anvisningar, framhåller i sin anslags-
framställning vikten av balans mellan uppgifter och resurser. För att de av
överstyrelsen föreslagna uppgifterna skall kunna lösas krävs enligt myndig-
heten ökade medel för personal på sammanlagt 2045000 kr. varav
1 400000 kr. inom funktionen Ledning och samordning.
Överstyrelsen beräknar att under september 1991 flytta till en nyupp-
förd förvaltningsbyggnad. Engångskostnaden för flyttningen har beräknats
till totalt 17 833000 kr.
Av resultatredovisningen framgår bl. a. att överstyrelsen har haft svårig-
heter att behålla och rekrytera personal. Ett särskilt utvecklingsprogram
har tagits fram. Överstyrelsen ämnar bygga upp ett ADB-baserat informa-
tionssystem varför en särskild ADB-strategi har utarbetats. Anslaget över-
skreds år 1989/90 med drygt 880000 kr.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår
av sammanställningen ovan.
Överstyrelsen för civil beredskap kommer härutöver att tillföras medel
motsvarande kostnaden för flyttningen till de nya lokalerna.
I uppgiften Studier och utredningar om ledningsnivåer samt utbildning
och övriga beredskapsåtgärder ingår att samordna och inrikta beredskaps-
åtgärder, att öka medvetenheten om beredskapshänsyn, att samordna och
genomföra forsknings- och studieverksamhet och att samordna den kyrkli-
ga beredskapen.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
122
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samord-
ning för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
52 870000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
48 348 784
Reservation
71 498433
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
82100000*
65 4OOOOO1
* H2. Civil ledning och samordning.
1 Exkl. mervärdeskatt.
Under anslaget H 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Investeringar for
civil beredskap återfinns de uppgifter inom funktionen Civil ledning och
samordning for vilka överstyrelsen for civil beredskap är ansvarig myndig-
het men som genomförs av andra organ på central, regional eller lokal
nivå. Vid överstyrelsen finns ett råd för kommunal beredskap och ett
utbildningsråd.
Från anslaget utbetalas ersättning till kommuner för den planläggning
som kommunerna ålagts att genomföra enligt 10b§ civilförsvarslagen
(1960:74) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommu-
ner för den planläggning, utbildning och övning samt de andra förberedel-
ser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7 §§ lagen
(1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.
Bestämmelser om ersättning för planläggningskostnaderna finns i 90§
civilforsvarskungörelsen (1960:377, omtryckt 1986:1 046).
Från anslaget betalas också utgifter for investeringar för att förbättra
telesäkerheten på fredsarbetsplatser på högre och lägre regional nivå. Från
anslaget betalas också investeringar i tekniskt ledningsstöd for civil led-
ning. Vidare utgår från anslaget stöd till kommunerna med syfte att för-
bättra funktionssäkerheten i de lokala tekniska försörjningssystemen.
123
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
Prop. 1990/91:102
Uppdrag m.m. 1990/91 För 1991/92 beräknar Bilaga 1
Planerat ----------------------------
ÖCB Före-
draganden
Kommunal bered-
|
skapsplanläggning |
14640 |
14 640 |
14600 |
|
Utbildnings- och |
4200 |
19500 |
5 390 |
|
Kommunalteknisk för- |
20000 |
40000 |
19950 |
|
Teleanordningar för |
25 530 |
48190 |
23960 |
|
Utveckling och anskaff- |
— |
1 500 |
1 500 |
|
Medelsbehov |
64370 |
123830 |
65400 |
1 Exkl. mervärdeskatt.
Överstyrelsen för civil beredskap
1. Ersättning till kommunerna enligt 90§ civilförsvarskungörelsen
(1960:377, omtryckt 1986:1046) för att hålla de kommunala beredskaps-
planerna aktuella uppgår till 14640000 kr.
2. För inriktning, stöd och genomförande av utbildnings- och övnings-
aktiviteter inom funktionen samt för stöd av lokal utbildnings- och öv-
ningsverksamhet erfordras 19 500 000 kr.
3. För fortsatt förbättrad funktionssäkerhet i de kommunaltekniska
försörjningssystemen erfordras 40000000 kr. För att möjliggöra långsiktig
planering av verksamheten erfordras ett beställningsbemyndigande på
80000000 kr.
4. Åtgärder för förbättrad telesäkerhet och tekniskt ledningsstöd för civil
ledning på samtliga nivåer inklusive åtgärder för fysiskt skydd samt åtgär-
der vad avser beredskapsabonnemang i televerkets nät uppgår till
48 190000 kr. För att möjliggöra en långsiktig investeringsplanering er-
fordras ett beställningsbemyndigande på 120000000.
5. Anskaffning och utveckling av ADB-utrustning för effektiv och tillför-
litlig verksamhet inom funktionen uppgår till 1 500000 kr.
Av resultatredovisningen framgår bl. a. att kraven på redovisning från
kommunerna av planeringsläget har ökat, men att bidraget för att täcka
kostnaderna är otillräckligt. Riskanalyser i kommunerna har kunnat bedri-
vas i avsedd omfattning. Verksamheten inom teleanordningar har bedri-
vits planenligt. Utbildnings- och övningsverksamhet har bedrivits i stor
omfattning.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår
av sammanställningen ovan.
124
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av teleanord-
ningar för den regionala civila försvarsberedskapen får läggas ut
inom en kostnadsram av 25000000,
2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Investeringar för civil be-
redskap för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
65 400000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
*H4, Signalskydd
1 Exkl. mervärdeskatt.
5 190141
7 700000*
71000001
Reservation
5396718
Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och
traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaff-
ning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets
civila del.
Verksamheten budgeteras på tre uppdrag inom produktionsområdena
Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtaget materielunder-
håll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Verksamheten
inriktas bl. a. genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan an-
skaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1990 7 878000 kr.
För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigan-
de på 420000 kr. och anvisat ett anslag för materielanskaffning på
4 500000 kr.
Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1991 blir därmed
(7 878000 + 420000 - 4 500000) 3 798000 kr.
Verksamheten finansieras från reservationsanslaget H3. Överstyrelsen
för civil beredskap: Signalskydd. Verksamhetens närmare utformning och
inriktning är av sådan natur att en redogörelse inte bör lämnas till rege-
ringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas till riksda-
gens försvarsutskott.
125
Signalskydd
Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Uppdrag m. m. 1990/91 För 1991/92 beräknar
Myndigheten Föredraganden
Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.
Signalskydd:
Allmän ledning och
|
förbandsverksamhet Centralt vidtaget |
— |
2 780 |
— |
2 900 |
- |
2220 |
|
materielunderhåll | ||||||
|
m. m. |
420 |
420 |
500 |
500 |
420 |
380 |
|
Centralt vidtagen | ||||||
|
materielanskaff- |
— |
4 500 |
22600 |
9100 |
— |
4 500 |
|
Kostnader = medels- |
- |
7700 |
420 |
12 500 |
- |
7100' |
|
behov |
420 |
23100 |
420 |
1 Exkl. mervärdeskatt.
Överstyrelsen för civil beredskap
Anslaget bör räknas upp med 4800000 kr. till 12 500000 kr. och ett
beställningsbemyndigande om 23 100000 kr. inhämtas. Ökningen faller i
det närmaste helt på materielanskaffningssidan, vilket förklaras av att
signalskyddsåtgärderna är starkt kopplade till de tekniska investeringarna
för teleanordningar under anslaget H 2. Överstyrelsen för civil beredskap:
Investeringar för den civila beredskapen. Beställningar bör också göras i
takt med försvarsmaktens beställningar. Dessa två faktorer förklarar, en-
ligt överstyrelsen, den stora ökningen av bemyndigande.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning-
en över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har beräknat
anslagsmedel exklusive mervärdeskatt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signal-
skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 420000 kr.
2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Signalsskydd för budget-
året 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 7 100000 kr.
5.4.2.2 Civilbefalhavarna
För information om civilbefälhavarnas verksamhet hänvisas till förord-
ningen (1988:1 121) med instruktion för civilbefälhavarna.
126
Den 1 juli 1991 inrättas den nya myndigheten civilbefalhavaren i Mel-
lersta civilområdet med myndighetens kansli lokaliserat i Örebro.
Medel för civilbefalhavamas uppgifter budgeteras under anslaget H4.
Civilbefalhavarna: Förvaltningskostnader m.m. samt anslaget H 5. Civil-
befälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
17 769000
20155000*
22 510000'
* Del av H 3. Civilbefalhavarna
1 Exkl. mervärdeskatt
Civilbefalhavamas anslagsframställningar
Civilbefalhavamas anslagsframställningar för budgetåret 1991/92 re-
dovisar en ökning med 2 636000kr. jämfört med innevarande år.
Sammanställning av anslagsberäkningarna (1 OOO-tal kr.) för förvaltningskostnader
m.m.
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Civilbefäl- |
Före- draganden | ||
|
Förvaltningskostnader |
17701 |
20907 |
18 932 |
|
Lokalkostnader |
2454 |
2639 |
2758 |
|
Till regeringens |
755 |
— |
820 |
|
Medelsbehov |
20910 |
23546 |
225101 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Föredragandens överväganden
Jag redovisar nedan det beräknade medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt)
för resp, civilbefälhavare.
Civilbefalhavaren i Södra civilområdet
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Myndig- |
Före- | ||
|
Förvaltnings- | |||
|
kostnader |
3 388 |
4040 |
3 596 |
|
Lokalkostnader |
315 |
327 |
327 |
|
Medelsbehov |
3703 |
4367 |
3923' |
' Exkl. mervärdeskatt
127
Civilbefälhavaren begär medel for en ny tjänst (+ 300000 kr.)
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Föredragandens överväganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) till 3 923 000 kr.
Civilbefalhavaren i Västra civilområdet
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Myndig- |
Före- | ||
|
Förvaltnings- | |||
|
kostnader |
2 395 |
2962 |
2619 |
|
Lokalkostnader |
160 |
500 |
581 |
|
Medelsbehov |
2 555 |
3462 |
3200* |
' Exkl. mervärdeskatt
Föredragandens överväganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) till 3200000 kr.
Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Myndig- |
Före- | ||
|
Förvaltnings- | |||
|
kostnader |
— |
7185 |
6220 |
|
Lokalkostnader |
- |
955 |
955 |
|
Medelsbehov |
- |
8140 |
7175' |
' Exkl. mervärdeskatt
Föredragandens överväganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) till 7 175 000 kr.
128
Civilbefalhavaren i Nedre Norrlands civilområde
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Myndig- |
Före- | ||
|
Förvaltnings- | |||
|
kostnader |
2605 |
2 952 |
2 876 |
|
Lokalkostnader |
215 |
350 |
388 |
|
Medelsbehov |
2 820 |
3302 |
3264' |
' Exkl. mervärdeskatt
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Föredragandens överväganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) till 3 264 000 kr.
Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Myndig- |
Före- | ||
|
Förvaltnings- |
3331 |
3 768 |
3621 |
|
Lokalkostnader |
461 |
507 |
507 |
|
Medelsbehov |
3792 |
4275 |
41281 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Föredragandens överväganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet (exkl.
mervärdeskatt) till 4 128000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Civilbefalhavarna: Förvaltningskostnader, m. m. för bud-
getåret 1991 /92 an visa ett förslagsanslag på 22 510 000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
7 564000
7 490000*
7 4900001
* Del av H 3. Civilbefalhavarna
1 Exkl. mervärdeskatt
129
9 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 102
Civilbefälhavarnas anslagsframställningar
Civilbefälhavamas anslagsframställningar för budgetåret 1991/92 re-
dovisar en ökning med 4 566 000 kr. jämfört med innevarande år.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Sammanställning av anslagsframställningar (1000-tal kr.) för utbildnings- och öv-
ningsverksamhet
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Civilbefäl- |
Före- | ||
|
Utbildnings- och övningsverksamhet |
7 490 |
12056 |
7490 |
|
Medelsbehov |
7490 |
12056 |
7490 |
Föredragandens överväganden
Jag redovisar nedan det beräknade medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt)
för resp, civilbefälhavare.
Utbildnings- och övningsverksamhet
|
Civilbefälhavare |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Myndig- |
Före- | ||
|
Civilbefälhavaren i Södra civilområdet |
1617 |
2445 |
1 546 |
|
Civilbefälhavaren i Västra civilområdet |
1000 |
1 550 |
1047 |
|
Civilbefälhavaren i Östra civilområdet |
1915 | ||
|
Civilbefalhavaren i Bergslagens civilområde |
400 | ||
|
Civilbefalhavaren i Mellersta civilområdet |
4 236 |
2391 | |
|
Civilbefalhavaren i Nedre Norrlands civilområde |
750 |
1855 |
1360 |
|
Civilbefalhavaren i Övre Norrlands civilområde |
1808 |
1970 |
1 146 |
|
Medelsbehov |
7490 |
12056 |
7490 |
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7 490000 kr.
130
Länsstyrelsernas organisation och framtida inriktning av verksamheten
övervägs för närvarande.
Chefen för civildepartementet har i budgetpropositionen för budgetåret
1991/92 anmält medelsbehovet för länsstyrelserna. Den del som avser
försvarsberedskap finns här redovisad under avsnitt 3.5.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om länsstyrelserna.
Regeringen beslöt i februari 1988 om en försöksverksamhet avseende
åtgärder för att motverka krigstida störningar i kommunaltekniska system.
1 oktober 1989 beslöt regeringen att försöksverksamheten får fortsätta till
och med den 30 juni 1991 i mån av resurser. Överstyrelsen för civil
beredskap har i december 1990 lämnat en delrapport om erfarenheterna av
försöksverksamheten.
Mot bakgrund av det angelägna i att begränsa sårbarheten inom den
kommunaltekniska försöijningen och med hänsyn till att erfarenheterna
av den hittills bedrivna försöksverksamheten är goda har jag föreslagit
medel för ändamålet under budgetåret 1991/92 under anslaget H 2. Över-
styrelsen för civil beredskap: Investeringar för civil beredskap.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om kommunerna.
Med begreppet befolkningsskydd avses de förebyggande åtgärder som
vidtas för att förhindra olyckor och för att begränsa skadan vid en olycka.
Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommu-
nerna skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för
olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller
egendom eller i miljön. Befolkningsskyddet och räddningstjänsten i freds-
tid har samlats i uttrycket fredsräddningstjänst. Motsvarande verksamhet
under civilförsvarsberedskap kallas civilförsvarsverksamhet. I det följande
behandlas både fredsräddningstjänsten och de åtgärder som vidtas för att
förbereda civilförsvarsverksamheten. Vissa aktuella frågor för utveckling-
en av fredsräddningstjänsten tas således upp förutom inriktningen av
funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Som räddningsverket framhåller är analyser av riskbilden i samhället en
Prop.1990/91:102
Bilaga 1
131
viktig förutsättning för en balanserad uppbyggnad av befolkningsskyddet Prop. 1990/91:102
och räddningstjänsten. Metodutveckling för riskanalys bör fortsätta och Bilaga 1
tillämpningen på central, regional och lokal nivå främjas. Målet är att risk-
och beredskapshänsyn skall bli en naturlig del i samhällsutvecklingen och
inte som idag komma in i efterhand när investeringen redan gjorts. Genom
analys av hoten mot människor, miljö och egendom kan en optimering ske
av åtgärderna och dessa inriktas på de mest väsentliga områdena för att
minska risker och maximera skyddet. Genom en ökad riskmedvetenhet
och ett utvecklat samarbete inom kommunen mellan byggnads-, rädd-
nings- samt miljö- och hälsoskyddsnämnderna och andra planerande or-
gan kan arbetet med riskfrågorna aktiveras och utvecklas. Räddningsver-
ket bör som föreslås i programplanen stimulera kommunernas arbete med
riskanalyser och verka för ett utvecklat samarbete med näringslivet i dessa
frågor. Som räddningsverket framhåller fordras även allmänna insatser för
att öka riskmedvetandet och kunskapen i dessa frågor.
Inriktningen av verksamheten när det gäller skyddet av befolkningen i
krig är beroende av ett slutligt ställningstagande till 1988 års befolknings-
skyddskommittés förslag (SOU 1989:17). Jag anser att verksamheten i
avvaktan på detta bör ske enligt nuvarande allmänna inriktning med de
ytterligare prioriteringar som anges i det följande.
De insatser som görs för att minska riskerna i fred bl. a. inom ramen för
den fysiska planeringen får betydelse även för krigssituationen. Den fram-
tida uppbyggnaden av det fysiska skyddet bör i första hand inriktas på,
förutom skyddsrum, enklare skydd samt utnyttjandet av bergrum, tunnel-
bana och tunnlar m. m. som skydd i främst storstädernas riskområden där
stora brister på skyddsrum föreligger. Jag anser vidare att förändringarna
av den säkerhetspolitiska miljön i vår del av världen bör motivera en
striktare prioritering av skyddsrumsbyggandet. Skyddsrum bör främst
byggas i samband med nybyggnation i områden med stor risk. Även
bristtäckningsproduktionen bör inriktas på områden med stor risk och där
täcka de allvarligaste bristerna vid de för totalförsvaret mest angelägna
verksamheterna under krig. Genom förberedelser för grundskydd och
förstärkningar till s. k. skyddade utrymmen under en förvarningsperiod,
bör en god handlingsberedskap kunna skapas även för mer omfattande
hot, om skyddsförberedelserna kombineras med ett flexibelt utnyttjande
av möjligheterna till omflyttning och utrymning. Skyddsnivåerna bör an-
passas till de risknivåer som framgår av regionala mål- och riskanalyser
som i sin tur måste anpassas till förändringarna i den säkerhetspolitiska
miljön.
Räddningsverket påpekar i sin programplan att ledningen i krig bör
bygga på samma principer som gäller för ledningen i fred men att antalet
och omfattningen av olyckorna i krigsfallet medför att högre krav ställs på
kapacitet och uthållighet. Vidare krävs det att vissa delar av verksamheten
skyddas mot krigets verkningar utgående från mål- och riskanalyser. Jag
delar räddningsverkets uppfattning men vill särskilt framhålla att i den
fortsatta utbyggnaden av ledningsplatser bör prioriteras kommuner som
kan väntas få särskilt viktiga ledningsuppgifter i krig. Dessutom bör stor
vikt läggas vid att ledningsplatserna får ett effektivt fredsutnyttjande.
132
Fortsatta insatser for rekrytering och utbildning av hemskyddsombud
bör göras inom ramen för Sveriges civilförsvarsförbund. Jag delar rädd-
ningsverkets uppfattning att detta bör ske i nära samarbete med kommu-
nerna och anpassas till lokala förhållanden. En samverkan mellan hem-
skyddsgruppchefer och hemskyddsombud bör också eftersträvas när det
gäller rekrytering, utbildning och övning.
En viktig uppgift för räddningsverket är att följa utvecklingen och de
ständiga förändringarna i samhället, visa på risker och föreslå åtgärder för
att förhindra olyckor eller minska konsekvenserna av dessa. Räddnings-
verket bör i detta avseende lämna kommunerna stöd i uppgiften att vidta
åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt att
främja annnan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen.
En utökad samordning och samverkan inom räddningstjänsten är som
framgår av räddningsverkets programplan en nödvändighet för att en
effektiv räddningstjänst skall kunna utvecklas i takt med de krav som
ställs. Detta gäller på central, regional och lokal nivå. Förutsättningarna
för utökad samverkan mellan olika samhällsfunktioner för att förstärka
kapaciteten bl. a. i glesbygdsområden bör prövas. Räddningsverket bör
stimulera och motivera kommunerna till ökad samverkan och utveckla
samverkansformer inom räddningstjänsten i syfte att uppnå en fortsatt
utveckling mot en effektivare räddningstjänst. Regionala räddnings-
tjänstråd kan skapa goda förutsättningar för det nödvändiga samarbetet
mellan kommunal och statlig räddningstjänst och övriga som medverkar i
räddningstjänsten.
Jag delar räddningsverkets uppfattning att strävan skall vara att bredda
och fördjupa kompetensen för all personal inom hela räddningstjänsten
genom att kompetensutbildningen kompletteras med fortbildning och sys-
tematisk övningsverksamhet. Ledningspersonalens förmåga att leda kom-
plicerade insatser under svårare förhållanden skall stärkas vilket är bety-
delsefullt både för fredsverksamheten och för verksamheten i krig.
Kommunernas successivt utvidgade ansvar även för räddningstjänsten i
krig motiverar enligt min mening ett ansvar för de fredstida beredskaps-
förberedelserna, inklusive mobiliseringsplanläggning och personalförsörj-
ning. Dessutom bör en översyn av räddningstjänstens krigsorganisations
dimensionering och utformning göras med sikte på att bättre anpassa
organisationen till hotbilder och kommunala förutsättningar.
Jag ser det också som angeläget att en fortsatt försöks- och utvecklings-
verksamhet bedrivs vad avser kommunal personalförsörjning och mate-
rielhantering. En utgångspunkt för arbetet bör vara att befintliga resurser
och rutiner i kommunerna så långt möjligt utnyttjas och att förändringarna
sker inom ramen för nuvarande kostnader.
Översynen av krigsorganisationen bör påbörjas inom räddningsverket
med utgångspunkt i de säkerhetspolitiska bedömningar som redovisats
under avsnitt 2.1.2 ovan. Den pågående försöksverksamheten inför en
decentralisering till kommunerna av ansvaret för förrådshållning, under-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
133
håll och utnyttjande av civilförsvarsmateriel bör som nämnts fortsätta. Ett Prop. 1990/91:102
mål bör vara att kraven för att använda materielen vid olika nödlägen i Bilaga 1
fredstid beaktas vid den förnyelse av materielen för räddningstjänsten i
krig som förutses ske. Former för samordnad teknisk utveckling och stan-
dardisering bör utvecklas av räddningsverket i samverkan med den kom-
munala räddningstjänsten och med räddningstjänstansvariga statliga myn-
digheter.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag anfört om den fortsatta utvecklingen inom
funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst samt inom freds-
räddningstjänsten.
Statens räddningsverk har programansvar för huvudprogrammet Befolk-
ningsskydd och räddningstjänst. Huvudprogrammet indelas i delprogram-
men Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m.
För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till för-
ordningen (1988:1 040) med instruktion för statens räddningsverk.
Räddningsverkets centrala del är lokaliserad till Karlstad och dess skolor
till Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö.
Under littera 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m. täcks också
kostnaderna för framställning och distribution av identitetsbrickor m. m.
som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till själv-
kostnadspris tillhandahålls andra personer. Länsskattemyndigheten i Kris-
tianstads län svarar för denna verksamhet.
Vidare budgeteras under detta littera ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m. m. samt kostnaderna för frivilliga försvarsorganisatio-
ner inom den civila delen av totalförsvaret m. m. och för vapenfristyrelsen.
Verksamheten finansieras från följande anslag.
11. Befolkningsskydd och räddningstjänst
12. Anläggningar för räddningsskolorna, m. m.
13. Skyddsrum, m. m.
14. Identitetsbrickor
15. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.
16. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av total-
försvaret m. m.
17. Vapenfristyrelsen
Räddningsverket redovisar för budgetåret 1991/92 ett budgetförslag
inom den planeringsram som överstyrelsen för civil beredskap anvisat för
denna verksamhet i samråd med verket i den s. k. nivå II. Verket redovisar
härutöver ett tilläggsyrkande.
134
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
629481709
604400000
596 882OOO1
1 Exkl. mervärdeskatt
Bemyndigandeskulden för anskaffning av materiel var den 30 juni 1990
243464000 kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyndi-
gande om 287 350000 kr. Ett anslag har anvisats om 187093000 kr. Den
beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1991 blir därmed
(243464000 + 287 350000 - 187093000) 343 721 000 kr.
Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Produktionsområde |
1990/91 |
För 1991/92 beräknar | ||||
|
Statens räddningsverk' |
Föredraganden | |||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm.2 | |
|
Befolkningsskydd |
87654 |
96000 |
91354 | |||
|
Utbildning och övning |
294112 |
340800 |
308270 | |||
|
Extern information |
6628 |
8 500 |
6028 | |||
|
förrådsverksamhet |
72448 |
75000 |
70604 | |||
|
Materielanskaffning Forskning och |
297 88O3 |
204 806 |
202 5 504 |
262 300 |
2034675 |
204 159 |
|
utveckling Ersättning till |
9645 |
15000 |
9 700 | |||
|
kommuner |
11040 |
11 940 |
10249 | |||
|
Kostnader |
297 880 |
686333 |
202 550 |
809540 |
203467 |
700364 |
|
Tillkommer/avgår: Reducering på grund |
-6551 |
-10290 |
-8232 | |||
|
Intäkter m.m. |
-10530 |
-75 382 |
-46960 |
-93750 |
-12917 |
-95250 |
|
Medelsbehov |
604400 |
705500 |
596882 | |||
|
Bemyndigande- | ||||||
|
behov |
287350 |
155590 |
190550 | |||
1 Exkl. pris- och löneomräkning.
2 Inkl, pris- och löneomräkning, exkl. mervärdeskatt.
3 Varav 19,3 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
4 Varav 23,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
5 Varav 29,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
Statens räddningsverk
Medelsbehovet för budgetåret 1991/92 beräknas till 705 500000 kr (nivå
II). För materielanskaffning behövs ett bemyndigande om 155 590000 kr.
Nedan redovisas verkets bedömning av medelsbehovet brutto exkl. pris-
och löneomräkning för varje produktionsområde.
Central förvaltning
96000000 kr.
Inom produktionsområdet Central förvaltning har budgeterats en ökning
med 8,3 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1990/91 avseende bl.a. nya
135
tjänster för utveckling av utbildningssystem, informationshantering och Prop. 1990/91:102
utbildning av förare för transport av farligt gods. Med hänvisning till de Bilaga 1
faktiska lönekostnaderna har löneanslaget räknats upp med 5,9 milj. kr.
Utbildning och övning 340 800 000 kr.
För utbildning och övning etc. begärs medel motsvarande en ökning i
förhållande till budgetåret 1990/91 med 46,8 milj. kr. Förändringen avser i
huvudsak följande.
För genomförande av verksamheten vid räddningsskolorna och för för-
bättrad utbildningsservice m.m. föreslås att 15 nya tjänster inrättas (3,8
milj, kr.), 8,0 milj. kr. tillkommer för korrigering av löneanslaget med
hänsyn till den faktiska lönekostnaden.
Räddningsverket har beräknat att dagersättningarna ökar från 388 kr./
elevdag till 430kr./elevdag i genomsnitt. Med hänsyn tagen också till
förändrade volymer, totalt 273418 elevdagar och produktionens samman-
sättning innebär detta en ökning av medelsbehovet med 5,4 milj. kr.
Kostnaderna för metodutveckling och vidareutveckling av kursmateriel
ökar med 2,6 milj, kr och kostnaderna för drift och underhåll av rädd-
ningsskolorna med 3,8 milj. kr. För inventarier och utrustning till nya
utbildningsanordningar äskas 5,0 milj, kr, en ökning med 1,6 milj. kr.
Härutöver upptas 9 milj. kr. som tilläggsäskande utöver den planerings-
ram som räddningsverket tilldelats av överstyrelsen för civil beredskap.
Beloppet avser åtgärder för förbättring av förmågan att verka i C-belagd
miljö.
Extern information 8 500 000 kr.
Under produktionsområdet Extern information har budgeterats en ökning
med 1,9 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1989/90. Ökningen avser
främst ökad information om riskfrågor och framtagning av en handbok för
information vid stora olyckor.
Underhåll och förrådsverksamhet 75 000 000 kr.
Under produktionsområdet Underhåll- och förrådsverksamhet föreslås en
anslagsökning med 2,6 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1989/90.
Lönekostnaderna för befintliga tjänster har räknats upp med 2,5 milj, kr
med hänsyn till det verkliga löneutfallet. Hyreskostnaderna för verkets
förråd beräknas minska med 1,1 milj. kr.
Under budgetåret beräknas 200 nya alarmeringsaggregat installeras.
Kostnaden för drift och underhåll bedöms uppgå till 0,7 milj. kr.
Materielanskaffning 252010 000 kr.
Räddningsverket hemställer om bemyndiganden på 202,6 milj. kr. och
anslagsmedel på 252,0 milj. kr. för materielanskaffning.
136
Fördelningen på materielslag framgår av följande sammanställning (1 OOO-tal kr.).
|
Materielslag |
1990/91 Budget |
1991/92 Förslag |
|
1. Varningssystem |
13600 |
20550 |
|
2. Andningsskydd |
86850 |
87 750 |
|
3. Beklädnadsmateriel |
17 300 |
15000 |
|
4. Brand- och | ||
|
räddningsmateriel |
20000 |
26000 |
|
5. Amröjutrustning |
5000 |
6000 |
|
6. AC-materiel |
17000 |
43 500 |
|
7. Olje- och kemikalie- | ||
|
bekäm pn ingsmateriel |
4200 |
3000 |
|
8. Fordon |
11000 |
16400 |
|
9. Sambandssystem |
4700 |
12000 |
|
10. Sjukvårdsmateriel |
8 600 |
9000 |
|
11. Särskild materiel- | ||
|
utveckling |
5000 |
5 750 |
|
12. Datorutrustning |
5000 |
6000 |
|
13. Utbildningsmateriel |
6000 |
9250 |
|
14. Övrigt |
556 |
2100 |
|
Planeringsram |
204806 |
262300 |
|
Överplanering |
-6551 |
-10290 |
|
Summa kostnader |
198255 |
252010 |
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Som tilläggsäskande under detta produktionsområde har räddningsver-
ket begärt ytterligare 29,5 milj. kr. för ökad anskaffning av materiel för
ABC-skydd, för forcerad utveckling och framtagning av relevant materiel
för undsättning i C-belagd miljö och för snabbare uppbyggnad av ammuni-
tionsröjningsenheter.
Forskning och utveckling 15 000 000 kr.
En ökning med 5,4 milj. kr. begärs för stöd åt det nya forskningsprogram-
met för styrelsen för svensk brandforskning och för att möta nya hot och
stärka kunskapen inom verkets samtliga delområden. Verket kommer
vidare att stödja en professur i räddningsteknisk riskanalys vid Lunds
universitet.
Som tilläggsäskande begärs ytterligare 5 milj.kr. under detta produk-
tionsområde.
Ersättning till kommuner m. m.
11 940000 kr.
För produktionsområdet begärs en ökning med 0,9 milj, kr avseende
investeringar i lokala övningsfält och undersökningar vid risk för natur-
olyckor.
Föredragandens överväganden
Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programpla-
nen för statens räddningsverk redogjort för de riktlinjer som verksamheten
137
bör utvecklas efter i fortsättningen. Beträffande kostnaderna för budget-
året 1991/92 vill jag anföra följande. Samtliga av mig beräknade kostnader
är exklusive mervärdeskatt.
Under produktionsområdet Central förvaltning beräknar jag kostnader-
na till 91,4 milj. kr.
Jag har under produktionsområdet Utbildning och övning uppskattat
den reguljära verksamheten till ca 240000 elevdagar. Jag beräknar me-
delsbehovet till 308,3 milj, kr., vilket bl. a. ger utrymme för en fortsatt
förstärkning av kompetensutbildningen av kommunernas räddningstjänst-
personal.
Kostnaderna för produktionsområdet Extern information uppgår till
6,0milj.kr. och kostnaderna för produktionsområdet Underhåll och för-
rådsverksamhet till 70,6 milj. kr.
För Materielanskaffning bör enligt mina beräkningar 204,2 milj. kr.
avdelas och för Forskning och utveckling 9,7 milj. kr.
Jag föreslår slutligen att 10,2 milj. kr. anvisas för produktionsområdet
Ersättning till kommuner m. m. inkl, medel för en med Finland gemensam
förundersökning om islossning i Torne älv.
Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till proposi-
tion om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. I avvaktan på detta har
jag under detta anslag reserverat 4,5 milj. kr. för åtgärder som kan komma
att aktualiseras under budgetåret 1991/92.
Med utnyttjande av de belopp som jag tagit upp i sammanställningen
blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992(343271000 + 190 550000 —
252054000) 281 767 000 kr. inkl, mervärdeskatt.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 596 882 000 kr.
|
1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag |
23509013 23 100000 26480000' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, utbild-
ningsanordningar m. m. vid statens räddningsverks skolor och nybyggnad
av vissa förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.
138
Prop. 1990/91:102
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar Bilaga 1 | |
|
Statens |
Före- | ||
|
räddnings- |
draganden2 | ||
|
Anläggningar för räddnings- Nybyggnad m.m. för del- | |||
|
programmet Central förvaltning m. m. |
25410 |
42000 |
27280 |
|
Summa: |
25410 |
42000 |
27280 |
|
Reducering på grund av över- |
-2310 |
-2000 |
-800 |
|
Medelsbehov |
23100 |
40000 |
26480 |
1 Exkl. pris- och löneomräkning.
2 Inkl, pris- och löneomräkning, exkl. mervärdeskatt.
Statens räddningsverk
Räddningsverket beräknar ett medelsbehov på 40 milj. kr. for budgetåret
1990/91 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och
medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påböijas före den
1 juli 1991 beräknas ca 36 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till
de nya objekt som avses påbörjas under budgetåret 1991/92.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet exklusive mervärdeskatt framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Det bör få ankom-
ma på regeringen att besluta om de redovisade byggnadsåtgärderna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Anläggningar för räddningsskolorna, m. m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 26480000 kr.
1989/90 Utgift
509 838 726
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
535300000
503 250000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ersättning
m. m. för produktion av ledningsplatser m. m., dels utbetalning av ersätt-
ning m. m. för att anordna skydd för befolkningen.
Utöver anslaget bedöms för budgetåret 1990/9163,6 milj. kr. och för
budgetåret 1991/9240milj. kr. komma att behöva utnyttjas från överförda
outnyttjade anslagsmedel.
Bemyndigandeskulden för produktion av ledningsplatser var den 30 juni
139
1990 177 720000 kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett Prop. 1990/91:102
bemyndigande om 172,5 milj. kr. och anvisat ett anslag på 74,2 milj. kr. Bilaga 1
Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni
1991 (177 720000 + 172 500000 - 74 200000) 276020000 kr.
Bemyndigandeskulden för skyddsrumsbyggandet var den 30 juni 1990,
1 619 860000kr. För budgetåret 1990/91 har riksdagen lämnat ett bemyn-
digande om 551,2 milj. kr. och anvisat ett anslag på 461,1 milj. kr. Härut-
över beräknas 34,9 milj. kr. behöva tas i anspråk av outnyttjade anslags-
medel överförda från budgetåret 1989/90. Den beräknade bemyndigande-
skulden den 30 juni 1991 blir därmed (1 619860000 + 551 200000 —
461 100000 - 34900000) 1 675060000kr.
Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 |
För 1991/92 beräknar Statens |
Föredraganden | |||
|
Bemynd. |
Anslagsm. | |||||
|
Bemynd. |
Anslagsm. |
Bemynd. |
Anslagsm.2 | |||
|
Lednings- |
158 800 |
106 500 |
143000 |
100900 |
143000 |
92 530 |
|
Överplanering Prisreglering |
+ 13700 |
-32 300 |
+ 16050 |
-25 900 |
+ 23800 |
-25900 |
|
Summa |
172 500 |
74200 |
159050 |
75000 |
166800 |
66630 |
|
Skyddsrum Överförda |
431200 |
524 700 |
500000 |
540000 |
400000 |
476620 |
|
outnyttjade |
-63600 |
-40000 |
-40000 | |||
|
Prisreglering |
+ 120000 |
+ 106000 |
+ 118300 | |||
|
Summa |
551200 |
461100 |
606000 |
500 000 |
518300 |
436620 |
|
Bemyndigande- | ||||||
|
och medels- |
723700 |
535300 |
765050 |
575000 |
685100 |
503250 |
1 Exkl. pris- och löneomräkning.
2 Inkl, pris- och löneomräkning, exkl. mervärdeskatt.
Statens räddningsverk
Ledningsplatser m. m.
För att kunna producera ledningsplatser i samband med lämpligt byggan-
de i kommunerna behövs för budgetåret 1991/92 bemyndiganden om 159
milj. kr. och anslagsmedel till ett belopp av 75 milj. kr.
Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för
budgetåret 1991/92 framgår av följande sammanställning (genomföran-
depris 1990/91; 1 OOO-tal kr.).
140
|
Objektgrupp |
Bemyndigande |
|
Produktion av räddningscentraler |
120900 22100 |
|
Tillkommer Prisreglering Summa |
+ 16050 159050 |
(I tilläggsyrkande tillkommer ytterligare 10 milj, kr., vilket motsvarar
ÖCB-nivån.)
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Skyddsrum
Bemyndiganderamen har räknats upp till genomförandeprisläget 1990/91.
På grund av svårigheten att forutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjlighe-
ten att överfora outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibe-
hållas.
För budgetåret 1991/92 behövs bemyndiganden om 606 milj. kr. och
anslagsmedel till ett belopp av 500 milj. kr. Härutöver beräknas 40 milj,
kr. av överförda outnyttjade anslagsmedel komma att behöva utnyttjas
under budgetåret.
Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs for
budgetåret 1990/91 framgår av följande sammanställning (genomföran-
depris 1990/91; 1 OOO-tal kr.).
|
Objektgrupp |
Bemyndigande |
|
Nybehovsproduktion |
320000 |
|
Bristtäckningsproduktion |
89000 |
|
Underhållsbesiktning av skyddsrum | |
|
samt tillrättande av fel och brister, m. m. |
35000 |
|
Modernisering av stora skyddsrum, | |
|
utnyttjande av tunnlar och bergrum, m. m. |
55000 |
|
Planering, förberedelser för | |
|
skyddade utrymmen |
1000 |
|
Tillkommer | |
|
Prisreglering |
+ 106000 |
|
Summa |
606000 |
(1 tilläggsyrkande tillkommer ytterligare 300 milj, kr., vilket motsvarar den
s. k. ÖCB-nivån.)
Föredragandens överväganden
Under avsnitt 3.5 Den civila delen av totalförsvaret har jag förordat att
anslagsbeloppet under anslaget 1 3. Skyddsrum m.m. för budgetåret
1991/92 får justeras på grund av över- eller underutnyttjande av anslags-
besloppet för budgetåret 1990/91.
Ledningsplatser m. m.
Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehov framgår av samman-
ställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel.
141
Skyddsrum
Min beräkning av bemyndigandebehov samt medelsbehov exklusive mer-
värdeskatt framgår av sammanställningen över bemyndiganden och an-
slagsmedel. Min beräkning av bemyndiganderamen grundar sig därvid på
den faktiska prisutvecklingen.
Jag bedömer att de bemyndiganden som jag har beräknat är tillräckliga
for nybehovsproduktionen av skyddsrum i främst områden med stor risk
samt även för viss bristtäckningsproduktion i främst områden med stor
risk och där täcka de allvarligaste bristerna vid de för totalförsvaret mest
angelägna verksamheterna under krig.
Med utnyttjande av de redovisade beloppen blir bemyndigandeskulden
för ledningsplatser m.m. och för skyddsrumsbyggandet den 30 juni 1992
ca 368 milj. kr. resp, ca 1 665 milj. kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för pro-
duktion av ledningsplatser m.m. inom en kostnadsram på
166 800000 kr.,
2. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för an-
skaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram på
518 300000kr.,
3. till Skyddsrum, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 503 250000 kr.
1989/90 Utgift
1767744
1990/91 Anslag 1210000
1991/92 Förslag 2 33OOOO1
1 Exkl. mervärdeskatt
Länsskattemyndigheten i Kristianstads län svarar för framställning och
distribution av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda
och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra
personer, allt enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil.
13, SU 11, rskr. 11).
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.
142
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Riksskatte- |
Före- | ||
|
Identitets- |
1210 |
2 584 |
2 330 |
|
Medelsbehov |
1210 |
2 584 |
2330' |
' Exkl. mervärdeskatt
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Riksskatteverket
Budgetåret 1989/90
Under budgetåret 1989/90 har 122 262 identitetsbrickor tillverkats för
nyfödda och invandrarbarn. Länsskattemyndigheten i Kristianstads län
har tillhandahållit 17 298 brickor till självkostnadspris.
Budgetåren 1990/91 och 1991/92
Verksamheten bedöms öka i omfattning.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet exklusive mervärdeskatt framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Identitetsbrickor för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslags-
anslag på 2 330000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
20975100
5000
5000
Enligt 36 § räddningstjänstlagen (1986:1 102) är en kommun berättigad
till ersättning för kommunal räddningstjänst med anledning av oljeutflöde
till havs eller i vissa inre farvatten.
Kommunen har vidare enligt 37 § räddningstjänstlagen rätt till ersätt-
ning av staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har
medfört betydande kostnader.
Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant
oljeutflöde som avses i 36 § räddningstjänstlagen har kommunen rätt till
ersättning enligt 65 § räddningstjänstförordningen (1986:1107).
143
Kustbevakningen svarar enligt 27 § räddningstjänstlagen for räddnings- Prop. 1990/91: 102
tjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet inom Bilaga 1
Sveriges sjöterritorium med undantag for vattendrag, kanaler, hamnar
samt andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Enligt 43 § räddnings-
tjänstförordningen svarar kustbevakningen även for räddningstjänstinsats
utanför Sveriges sjöterritorium i de delar av havet där uppgifter enligt
internationella överenskommelser ankommer på svenska myndigheter.
Från anslaget betalas kostnaderna for bekämpningsoperationerna inkl,
ersättningar till utomstående, som deltar i räddningstjänsten.
Vidare betalas kostnader i samband med biståndsinsatser enligt gällande
internationella överenskommelser och vid hjälpinsatser utomlands som
regeringen beslutar om.
Förskottsmedel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under
anslaget.
|
Uppdrag m.m. (1 OOO-tal kr.) |
1990/91 |
1991/92 |
|
Föredraganden | ||
|
Ersättning enligt 36§ räddningstjänstlagen 37 § räddningstjänstlagen 65§ räddningstjänstförordningen Kostnader för bekämpningsoperationer till sjöss |
1 1 1 1 |
1 1 1 1 |
|
och hjälpinsatser utomlands |
1 |
1 |
|
Medelsbehov |
5 |
5 |
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 5000 kr.
1990/91 Anslag 64 550*
1991/92 Förslag 70990
* I 6. Frivilligorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m. m.
Verksamheten omfattar information samt rekrytering och utbildning av
frivillig personal för krigsorganisationen inom totalförsvarets civila del.
144
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 |
1991/92 | |
|
Planerat |
Statens rädd- |
Föredra- | |
|
Statsbidrag till frivilliga försvars- Befolkningsskydd och Arbetskraft |
43 350 21200 |
60000 28900 |
47650 23 340 |
|
Kostnader = medelsbehov |
64550 |
88900 |
70990 |
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Budgetåret 1991/92
Överstyrelsen for civil beredskap föreslår i sitt yttrande att 29 milj. kr.
tillförs frivilligverksamheten inom funktionen arbetskraft.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Inom funktionen befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst har jag därvid beräknat bidrag till de frivilliga försvarsorgani-
sationerna med 26 150000kr. och till Rikskommittén för självskydd med
21 500000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av
totalförsvaret m. m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag
på 70990000 kr.
1990/91 Anslag 148000000
1991/92 Förslag 151 170 0001
1 Exkl. mervärdeskatt
Vapenfristyrelsen har till uppgift att pröva ärenden om tillstånd till
vapenfri tjänst samt svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och
redovisning av vapenfria tjänstepliktiga. I samband med inrättandet av
vapenfristyrelsen upphörde de båda myndigheterna nämnden för vapenf-
riutbildning och vapenfrinämnden.
Utgifterna för verksamheten finansieras från förslagsanslaget I 7. Va-
penfristyrelsen. Från anslaget finansieras också kostnaderna för de vapen-
frias ekonomiska och sociala förmåner samt vissa utbildningskostnader
145
10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
m. m. i samband med deras tjänstgöring vid afförsdri vande verk, kommu- Prop. 1990/91:102
ner och organisationer. Bilaga 1
Antalet anställda omräknat till personår uppgår till 40.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
1991/92 | |
|
Vapenfri- |
Föredra- | ||
|
Vapenfristyrelsen: |
16940 |
17 588 |
14 546 |
|
Vapenfria tjänstepliktiga |
131060 |
130112 |
132824 |
|
Till regeringens disposition |
- |
- |
3 800 |
|
Kostnader = medelsbehov |
148000 |
147700 |
151170' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1991/92
Vapenfristyrelsen
Förändringar i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar vapenfristy-
relsen på följande sätt.
Administration
Kostnader för utrednings- och provningsverksamheten minskar med
533000 kr. eftersom ett förre antal utredningar beräknas göras under
1991/92. I övrigt är kostnadsökningen vad gäller myndighetens admini-
stration huvudsakligen att hänföra till pris- och löneökningar.
Vapenfria tjänstepliktiga
Behovet av tjänstgöringsdagar beräknas till 510000. Medelsbehovet beräk-
nas till 130 112000 kr. I beloppet har dock inte beaktats några höjningar
av de vapenfrias kontantförmåner. Ersättning till bidragsberättigade ut-
bildningsanordnare för grundutbildning av vapenfria m.m. kostar
4111 000 kr. Kostnaderna för medinflytandeverksamheten beräknas upp-
gå till 437000 kr.
Föredragandes överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Vid min beräkning av medelsbehovet har jag beaktat höjningen av
förmånerna för de vapenfria tjänstepliktiga (jfr. avsnitt 9). Jag har också
beräknat kostnaderna för ersättning till vissa utbildningsanordnare samt
kostnader för medinflytandeverksamheten. För närvarande bereds frågan
om ett förenklat prövningsförfarande. Resultatet kan få budgetmässiga
konsekvenser. Jag föreslår därför att 3 800000kr. ställs till regeringens
disposition. 146
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vapenfristyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisa ett för-
slagsanslag på 151 170000 kr.
Huvudinriktningen för det psykologiska försvaret lades fast i 1982 års
försvarsbeslut. Denna inriktning innebär att fri opinionsbildning och de-
batt skall utgöra grunden för verksamheten både i krig och fred. Vid
krigsfara och krig skall vår försvarsvilja och motståndsanda bevaras och
stärkas av det psykologiska försvaret.
Styrelsen för psykologiskt försvar anför i sin anslagsframställning att
beredskapsläget för krigsorganisationen sammanfattningsvis kan beteck-
nas som gott vad gäller bl. a. organisationstid, handlingsberedskap och
uthållighet. Allmänhetens kunskaper om de olika larmsignalernas inne-
börd är inte helt tillfredsställande. Mera allvarligt är emellertid enligt
styrelsen de brister i kontakterna mellan Sveriges Radio och SOS Alarme-
ring AB som visat sig i samband med ett antal incidenter under budgetåret.
En upparbetning av säkrare rutiner pågår dock. Slutligen framhåller styrel-
sen dagspressens sårbarhet då bl. a. reservkraft i huvudsak saknas hos
tidningsföretagen.
Verksamhetsredovisningen för budgetåret 1989/90 redogör för åtgärder
inom områdena beredskapsplanläggning, utbildning och övning, forskning
och studier samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Verk-
samheten under budgetåret 1991/92 avses bedrivas i stort enligt samma
inriktning.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Psykologiskt försvar.
1989/90 Utgift
8 674074
1990/91 Anslag 9200000
1991/92 Förslag 9 38OOOO1
' Exkl. mervärdeskatt
Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för
det psykologiska försvaret med uppgift att leda och samordna planlägg-
ningen av rikets psykologiska försvar, att sprida kunskap om säkerhetspo-
147
litiken och totalförsvaret samt att främja och samordna andra myndighe-
ters information. I krig har myndigheten dessutom till uppgift att stärka
befolkningens försvarsvilja och motståndsanda.
För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till för-
ordningen (1988:853) med instruktion för styrelsen för psykologiskt för-
svar.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
Styrelsen för |
Föredraganden | ||
|
Medelsbehov |
9200 |
9 500 |
9380' |
1 Exkl. mervärdeskatt.
Styrelsen för psykologiskt försvar
Styrelsens uppdrag bedrivs som verksamheter inom beredskapsplanlägg-
ning och utbildning, forskning samt information om säkerhetspolitik och
totalförsvar. Den interna administrationen utgör dessutom ett särskilt
område. För budgetåret 1991/92 beräknar myndigheten ett medelsbehov
på totalt 9 500000 kr, varav 300000 kr utgör ökade lokalkostnader.
Styrelsen framhåller i sin anslagsframställning bl. a. behovet av att fort-
löpande revidera beredskapsplanerna för dagspressens verksamhet. För att
möta olika former av psykologisk krigföring via satellit krävs att styrelsen
genom utökad bevakning av utländska etermedier och utbildning av perso-
nal bygger upp kunskap och skaffar sig beredskap på området. Verksamhe-
ten med att höja informationsberedskapen i landet fortsätter. Särskild
uppmärksamhet ägnas hemskyddets informationsuppgifter.
Arbetet med forskning och studier ägnas tre huvudområden — opinions-
forskning, forskning kring propagandametoder, desinformation och ryk-
tesspridning samt kris- och katastrofforskning. Den tvärvetenskapliga in-
riktningen av styrelsens för psykologiskt försvar forskningsarbete utveck-
las vidare. Styrelsens desinformationsprojekt och ryktesforskning fortsät-
ter även under budgetåret 1991/92.
Styrelsen framhåller att de omvälvande händelserna i Östeuropa sedan
hösten 1989 ökar betydelsen av saklig och för olika målgrupper förståelig
information om säkerhetspolitiken och totalförsvaret.
Föredragandens överväganden
Jag anser att den av styrelsen för psykologiskt försvar föreslagna inrikt-
ningen av verksamheten är lämplig.
Min beräkning av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) fram-
går av sammanställningen ovan.
148
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 9 380000 kr.
Jag finner efter samråd med chefen för socialdepartementet, att de åtgär-
der som föreslås i överstyrelsens för civil beredskap programplan ger
uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.
Chefen för socialdepartementet kommer att efter samråd med mig före-
slå att 7 469 000 kr. anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets
civila del för beredskap inom funktionen Socialförsäkring m. m.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Socialförsäkring m. m.
Som framgått vid granskningen av sjukvårdens beredskapsläge samt utred-
nings- och planeringsunderlag har genomförandet av 1987 års försvarsbe-
slut nu böljat ge påtagliga resultat och förbättringar i sjukvårdens bered-
skap. Goda förutsättningar föreligger för en samlad planering av sjukvår-
dens resurser med ett effektivt utnyttjande av resurserna under kris och
krig och för att bringa sjukvården i balans med det övriga totalförsvaret.
Enligt min mening bör de planerade och påbörjade åtgärderna liksom de
förslag som chefen för socialdepartementet senare denna dag kommer att
lägga fram sammantagna ge en balanserad försöijningsuthållighet för sjuk-
vården under kriser och i krig. Mot bakgrund av den förändrade säkerhets-
politiska utvecklingen och inriktningen av totalförsvaret bör förnyade
studier genomföras av försörjningsbehoven för krigsskadade. Grundbered-
skapen bör vara tillräcklig för att klara behoven för krigsskadade under
inledningsskedet av ett krig. Den bör också kunna vara ett tillräckligt
komplement till den fredstida produktionsförmågan och lagerhållningen
för att tillgodose den kvarvarande, fredsmässiga sjukvårdens försörjning
under några månaders krig eller neutralitet med totalt importbortfall.
Därutöver bör den utgöra en viktig grund för handlingsfrihet vad avser
möjligheten för längre krigs- resp, krisskeden.
Det finns emellertid vissa kvarstående problem, främst vad avser heli-
kopterkapacitet för sjuktransporter i krig. Målet bör enligt min mening
vara att få till stånd ett fredstida samordnat system där både civila och
militära helikopterresurser utnyttjas effektivt för skilda behov i fred vad
avser sjuktransporter, räddningstjänst och polisiär verksamhet m. m. Be-
redskapsfrågorna måste enligt min mening ges stor vikt vid utformningen
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
149
av ett sådant system. En tidigareläggning och utökning av den planerade Prop. 1990/91: 102
militära helikopteranskaffningen bör övervägas, bl. a. mot bakgrund av Bilaga 1
möjligheterna att på intäktsbasis medverka i en samordnad organisation
for sjuktransporter m. m. i fred. Detta kan lämpligen ske i förberedelsear-
betet inför försvarsbeslutet. Därutöver bör möjligheterna att för sjuktrans-
porter i krig utnyttja de civila helikoptrar som finns snarast prövas.
Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att lägga fram
ett förslag till lagstiftning som behandlar frågan om ansvaret för akuta
sjuktransporter med helikopter.
Chefen för socialdepartementet kommer vidare att efter samråd med
mig föreslå att 124 660000 kr. (exkl. mervärdeskatt) anvisas från den
ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för beredskap inom funk-
tionen Hälso- och sjukvård m. m.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Hälso- och sjukvård m. m.
I Programplan för det civila försvaret 1991/92—1995/96 betecknas bered-
skapsläget för funktionen vara i huvudsak godtagbart. Sårbarheten hos
telekommunikationerna betonas emellertid.
Enligt 1987 års försvarsbeslut skall televerket svara för finansieringen av
samtliga sina beredskapsåtgärder.
Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag
att efter samråd med mig lämna förslag om inriktningen av planeringen
inom funktionen och därvid anföra att televerket under kalenderåret 1992
bör vidta beredskapsåtgärder som motsvarar en investeringsnivå på 96
milj. kr. i 1991 års prisnivå med tillhörande driftskostnader.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Telekommunikationer.
Transportrådet är f. n. ansvarig myndighet för funktionen.
I Programplan för det civila försvaret 1991/92 — 1995/96 framhålls i
fråga om beredskapsläget för landsvägstransport problem beträffande bl. a.
tillgång på förare, reservdelar och reservbromateriel. Järnvägstransporter-
na har hög kapacitet under ostörda förhållanden men är relativt sårbara
för bekämpning. Den svenskflaggade sjötransportkapaciteten är otillräck-
lig. Flygtransportkapaciteten i krig är god förutsatt att reservdelar anskaf-
150
fas. Sammantaget bedöms beredskapsläget for transportfunktionen vara
godtagbart.
Chefen for kommunikationsdepartementet har i budgetpropositionen
för budgetåret 1991/92 (prop. 1990/91:100, bil. 8) föreslagit att transport-
rådet skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1992. Han har där också föreslagit,
efter samråd med mig, att rådets uppgifter inom funktionen skall övertas av
statens väg- och trafikinstitut.
Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag
att efter samråd med mig lämna förslag om inriktningen av planeringen
inom funktionen förbudgetåret 1991/92.
Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartemen-
tet senare denna dag att förorda att 144000000 kr. (exkl. mervärdeskatt)
anvisas från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för bered-
skapen inom funktionen Transporter.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Transporter.
I Programplan för det civila försvaret 1991/92— 1995/96 framhålls beträf-
fande beredskapsläget att effekterna av det nya livsmedelspolitiska beslu-
tet är svåra att förutse. Vid nuvarande omfattning av jordbruksproduk-
tionen bedöms läget emellertid i stort vara gott. En fortsatt koncentration
av förädlingsindustrin, distributionsapparaten och produktionen av vissa
grödor skulle dock vara oroväckande.
Riksdagen beslöt våren 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop.
1990:146, JoU:25, rskr. 327). Beslutet innebar att jordbruket skall mark-
nadsanpassas och successivt avregleras. Gränsskyddet kommer att sänkas.
Den nya inriktningen av jordbrukspolitiken kommer att innebära att
åkerarealen minskar. För att tillgodose beredskapskraven kommer denna
minskning av arealen att kompenseras med en ökad beredskapslagring av
både insatsvaror för jordbruket och livsmedel.
Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag efter
samråd med mig att lämna närmare förslag om inriktningen av bered-
skapsplaneringen och om anslag för ökad beredskapslagring m. m.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Livsmedelsförsörjning m. m.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
151
Åtgärderna inom arbetskraftsfunktionen skall enligt överstyrelsens for ci-
vil beredskap programplan koncentreras till vad som är viktigt vid krigsor-
ganisering och i krig. Överstyrelsen har härvid framhållit vikten av en väl
fungerande personalplanering kompletterad med arbetsmarknadspolitiska
åtgärder inför de förändringar ett krigsomställt samhälle innebär för indu-
strin och andra verksamheter. Detta innebär bl. a. att nyckelpersoner kan
identifieras, att prioriteringsregler tillämpas, att vapenfria tjänstepliktiga
utbildas och krigsplaceras samt att antalet frivilliga till krigsorganisationen
ökas.
Frågan om totalförsvarets personalförsörjning har jag tidigare behand-
lat.
Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att
redovisa att inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets
civila del 1 766000 kr. beräknas för kostnader vid personalplanläggning
m. m. inom funktionen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Arbetskraft
Chefen för industridepartementet har i prop. 1990/91:87 om näringspoli-
tik och tillväxt föreslagit att statens vattenfallsverk ombildas till aktiebo-
lag. Han anför därvid att han avser återkomma i höst till frågan om
elberedskapens organisatoriska tillhörighet.
Chefen för kommunikationsdepartementet har i budgetpropositionen
för budgetåret 1991/92 föreslagit, efter samråd med mig, att transportrå-
dets uppgifter inom funktionen (drivmedelsransonering) skall övertas av
statens väg- och trafikinstitut.
Beträffande beredskapsläget inom funktionen framhålls i Programplan
för det civila försvaret 1991/92—1995/96 att elförsörjningens funktionssä-
kerhet under störda förhållanden inte är godtagbar i vissa delar av landet
då flera viktiga verksamheter saknar reservrutiner för längre elavbrott.
Bränsle- och drivmedelslagren täcker i stort sett behoven.
Delfunktionen Bränslen och drivmedel
Efter samråd med mig kommer chefen för industridepartementet senare
denna dag att föreslå att 7 636000 kr. anvisas från den ekonomiska
ramen för totalförsvarets civila del för beredskapslagring och för industri-
ella åtgärder. Häri ingår också medel för att stärka handlingsberedskapen
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
152
bl. a. vad beträffar utveckling av ransoneringssystemen och övning av kris- Prop. 1990/91:102
och krigsorganisationer. För drift av beredskapslager föreslås att Bilaga 1
398 316 000 kr. anslås från tolfte huvudtitelns anslag.
Delfunktionen Elkraft
Efter samråd med mig kommer chefen för industridepartementet senare
denna dag att föreslå att 32 360000 kr. anvisas från den ekonomiska
ramen för totalförsvarets civila del för åtgärder inom delfunktionen El-
kraft under budgetåret 1991/92.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Energiförsörjning.
Överstyrelsen för civil beredskap bedömer sammanfattningsvis bered-
skapsläget för funktionen vara med tvekan godtagbart eftersom en uthål-
lighet inte kan säkerställas.
Av verksamhetsredovisningen framgår att regeringens uppdrag för bud-
getåret 1989/90 har verkställts med ett undantag. Detta rör tecknandet av
beredskapsavtal inom elektronikområdet där antalet tecknade avtal varit
mindre än planerat. Enligt överstyrelsen rättas detta förhållande till redan
under innevarande budgetår.
Jag anser att de av överstyrelsens i anslagsframställningen föreslagna
beredskapsåtgärderna är lämpliga och jag förutsätter att verksamheten
inom funktionen kommer att bedrivas med i huvudsak den inriktning som
angavs i budgetpropositionen för innevarande budgetår.
Riksrevisionsverket (RRV) har i en förvaltningsrevision, den 17 decem-
ber 1990, granskat funktionen Försörjning med industrivaror. Riksrevi-
sionsverket har föreslagit vissa förändringar rörande anslagskonstruk-
tionen. Jag har tidigare under avsnittet Anslagsstrukturen inom den civila
delen av totalförsvaret redogjort för vissa förslag. Dessa överensstämmer i
stort med riksrevisionsverkets bedömningar. Förslagen kan emellertid i
sin helhet inte införas budgetåret 1991/92.
Jag kommer i enlighet med vad jag tidigare har föreslagit (avsnitt 3.6) att
beräkna medel för överstyrelsens uppgifter under denna funktion på ansla-
gen K 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror,
K 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder, K 3. Översty-
relsen för civil beredskap: Kapitalkostnader och K 4. Överstyrelsen för
civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsga-
rantier m. m.
153
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom funktionen Försörjning med industrivaror
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Verksamheten inom funktionen Försörjning med industrivaror består hu-
vudsakligen av försörjningsanalyser, åtgärder för att höja handlingsbered-
skapen, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning,
anskaffning av materiel, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produk-
tion, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.
1989/90 Utgift
213111336
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
248044000*
68 660 0001
♦Kl. Drift av beredskapslager
' Exkl. mervärdeskatt
Anslaget omfattar drift- och förvaltningskostnader för försörjning med
industrivaror.
Kostnader och tnedelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
ÖCB |
Föredra- | ||
|
Kapitalkostnader |
223466 |
_ | |
|
Drift- och förvaltningskostnader |
24 578 |
49636 |
68600 |
|
Medelsbehov |
248044 |
49636 |
686601 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Överstyrelsen för civil beredskap
Det myndighetsförslag som här presenteras grundar sig på en prolongering
av anslagsnivån för budgetåret 1990/91.
Föredragandens överväganden
Vad gäller anslagskonstruktionen hänvisar jag till vad jag tidigare anfört
om anslagsstrukturen under avsnitt 3.6. Jag föreslår ett anslag (exkl. mer-
värdeskatt) på 68660000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med indust-
154
rivaror för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
68 660000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
97020853
128642000*
53O7OOOO1
Reservation
250893981
* K2. Beredskapslagring och industriella åtgärder
' Exkl. mervärdeskatt
Anslaget omfattar industriella åtgärder och samtliga investeringar i va-
ror inkl, inlagringskostnader samt kostnader för lagrings- och omsättnings-
avtal.
Kostnader och medelsbehov 1 OOO-tal kr.
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
ÖCB |
Föredra- | ||
|
Beklädnad m. m. |
44 792 | ||
|
Kemiska prod. m. m. Metaller och verkstadsprodukter |
72 887 |
■ 47 743 |
• 103070 |
|
m. m. |
57963 | ||
|
Övrigt |
47 720 | ||
|
Summa kostnader |
175642 |
95463 |
103070 |
|
Intäkter från utförsäljning av | |||
|
beredskapslager och buffertlager |
50000 |
50000 |
50000 |
|
Medelsbehov |
125642 |
45463 |
53 0701 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Överstyrelsen för civil beredskap
Det myndighetsförslag som här presenteras grundar sig på en prolonge-
ring av anslagsnivån för budgetåret 1990/91.
Överstyrelsen hemställer om bemyndigande att ingå avtal om bered-
skapslån med betalningsutfall under senare budgetår inom en ram av högst
200 milj. kr.
Föredragandens överväganden
Vad gäller anslagskonstruktionen hänvisar jag till vad jag tidigare anfört
om anslagsstrukturen under avsnitt 3.6. Jag föreslår ett anslag (exkl. mer-
värdeskatt) på 53070000 kr.
Riksdagen har för innevarande budgetår beviljat en bemyndiganderam
för beredskapslån på 80milj. kr. Jag föreslår att bemyndiganderamen för
budgetåret 1991/92 utgör 200 milj. kr.
Jag föreslår också en nedskrivning av verkskapitalet med 15 715 000kr.
för uppkomna lagringsförluster under budgetåret 1989/90.
155
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att inom en kostnadsram av
200 000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför ut-
betalningar under senare budgetår,
2. bemyndiga regeringen att sätta ned verkskapitalet med
15 715000kr. för under budgetåret 1989/90 uppkomna lagringsför-
luster,
3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag av 53070000 kr.
1991/92 Nytt anslag (förslag) 184500000
Anslaget omfattar kapitalkostnader för beredskapslagringen
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov 1 OOO-tal kr.
|
Uppdrag m.m. |
1990/91 Anslag |
För 1991/92 beräknar | |
|
ÖCB |
Föredra- | ||
|
Kapitalkostnader |
- |
184500 |
184 500 |
|
Medelsbehov |
- |
184500 |
184500 |
Överstyrelsen för civil beredskap
Överstyrelsen har äskat 184 500000 kr.
Föredragandens överväganden
För budgetåret 1991/92 beräknar jag kapitalkostnaderna till
184500000 kr. varav för avskrivning av anläggningar 2 500 000 kr. och för
räntekostnader 182000000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader för bud-
getåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 184 500000 kr.
156
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag 1000*
1991/92 Förslag 1000
*K3. Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m.
Från anslaget betalas utgifter för infriande av statlig beredskapsgaranti
enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranti
samt statlig garanti enligt brev den 15 december 1972.
Överstyrelsen för civil beredskap
Överstyrelsen hemställer att beredskapsgarantier får lämnas inom en enga-
gemangsram om 10milj. kr.
Föredragandens överväganden
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1989/90:100, bil. 6, FöU 7, rskr.
226) har för beredskapsgarantier beviljats en engagemangsram om 73 milj,
kr. att gälla för budgetåret 1990/91.
För beredskapsgarantier bör beräknas en engagemangsram på 10milj,
kr. Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Även förluster
på sådana garantier som har lämnats t.o.m. budgetåret 1989/90 gällande
den tidigare ramen om 73 milj. kr. bör belasta anslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till
följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.
Jag föreslår, efter samråd med cheferna för justitie-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads- och civildepartementen
samt statsråden Gradin, Lööw och Persson att verksamheten inom del-
funktioner som inte erhåller medel från den ekonomiska planeringsramen
för totalförsvarets civila del, nämligen funktionerna Domstolsväsende
m. m., Ordning och säkerhet m. m., Kriminalvård, Utrikeshandel, Postbe-
fordran, Försäkringar utom Socialförsäkring m.m., Skatte- och upp-
bördsväsende, Prisreglering, Skolväsende, Flyktingverksamhet och Land-
skapsinformation under budgetåret 1991/92 skall bedrivas med i huvud-
sak samma inriktning som innevarande budgetår.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
157
Kyrklig beredskap Prop. 1990/91: 102
Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens Bilaga 1
verksamhet. Överstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen.
Jag har under anslaget H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil
ledning och samordning för funktionen Kyrklig beredskap beräknat vissa
medel i enlighet med det förslag till inriktning som angetts av överstyrel-
sen.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om den fortsatta utvecklingen
inom Övriga viktiga samhällsfunktioner.
Regeringen gav i juni 1988 överstyrelsen för civil beredskap ett uppdrag
rörande visst arbete beträffande ADB-säkerhet. Enligt detta uppdrag skulle
överstyrelsen utreda former för styrning och prioritering av åtgärder för att
förverkliga en samhällsövergripande beredskapsplanering för landets
ADB-beroende vid krigsfara eller krig. Utredningen borde baseras på
bl. a.:
— en analys av vilken ADB-användning som är av strategisk betydelse i
kris- och krigstillstånd,
— en analys av vilka säkerhetskrav som bör ställas på denna ADB-använd-
ning och
— en analys av behovet av styrmedel för att den faktiska säkerhetsnivån
skall överensstämma med säkerhetskraven.
I uppdraget ingick dels att klargöra hur investeringar som är viktiga ur
beredskapssynpunkt borde finansieras, dels att överväga om riktlinjer
behövde utfärdas för förberedelser i fred som ger tillräcklig ADB-säkerhet
i kris och krig och, om ett sådant behov ansågs föreligga, föreslå regeringen
de åtgärder överstyrelsen ansåg påkallade. En rapport skulle inlämnas
senast den 31 december 1990. Rapporten skulle också innehålla ett förslag
till tidsplan för och inriktning av det fortsatta arbetet.
Rapporten inlämnades till regeringen i december 1990. Överstyrelsen
anför i rapporten att det i mycket ringa utsträckning kan bli tal om
styrmedel i form av tvingande lagstiftning. Överstyrelsen förordar att
tyngdpunkten i arbetet med att höja nivån på ADB-säkerheten skall inrik-
tas mot dialog och förhandlingar med verksamhetsansvariga. Jag finner
överstyrelsens förslag till fortsatt inriktning av arbetet lämplig.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om ADB-säkerhet.
158
Bilaga 1
1990/91 Anslag 1000
1991/92 Förslag 1000
Försvarets forskningsanstalt utför intäktsfinansierade forsknings-, utred-
nings- och utvecklingsuppgifter på uppdrag av myndigheterna inom
försvarsmakten, övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheter
utanför totalförsvaret, forskningsråd och företag. Ungefar två tredjedelar
av uppdragsvolymen utgörs av insatser för totalförsvaret, främst försvarets
materielverk. Den återstående delen domineras av uppdrag från den of-
fentliga sektorn, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan.
Huvuddelen av forskningen m.m. vid försvarets forskningsanstalt fi-
nansieras från fjärde huvudtitelns anslag G1. Gemensam försvarsforsk-
ning. En mindre del finansieras från tredje huvudtitelns anslag F 5. Forsk-
ningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning.
Den forsknings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet vid forsknings-
anstalten som bedrivs genom intäktsfinansierade uppdrag skall vara eko-
nomiskt självbärande.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1990/91 |
För 1991/92 | |
|
Planerat |
Försvarets |
Före- | |
|
Försvarets forskningsanstalt: Kostnader för forskning och |
80301 |
89 301 |
89301 |
|
Avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet |
-80300 |
-89 300 |
-89300 |
|
Medelsbehov |
1 |
1 |
1 |
Budgetåret 1991/92
Försvarets forskningsanstalt
Insatserna för ett utvidgat forskningssamarbete över myndighets- och sek-
torsgränser fortsätter. Resultaten av fortsatta marknadsanalyser och kund-
kontakter följs upp. Kompetensprofil och uppdragsstruktur anpassas till
önskvärda marknader, under förutsättning att den intäktsfinansierade
verksamheten samtidigt kan komplettera och stödja forskningen för total-
försvaret.
159
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om
den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inrikt-
ning under budgetåret 1991/92. Denna verksamhet har betydelse framför
allt för att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana
vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret
och/eller samverkan mellan olika samhällssektorer.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverk-
samhet för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
1989/90 Utgift
10240000
1990/91 Anslag 10960000
1991/92 Förslag 9 540000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utveckling-
en av flygtekniken inom landet. Förutom den s. k. uppdragsforskningen
bedriver försöksanstalten egen, främst kunskapsuppbyggande forskning av
allmän flygteknisk karaktär.
Verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten budgeteras på uppdra-
gen för Allmän ledning och förbandsverksamhet, tillämpad forskning och
uppdragsverksamhet. Allmän ledning och förbandsverksamhet och tilläm-
pad forskning finansieras från förslagsanslaget L 2. Flygtekniska försöks-
anstalten. Uppdragsverksamheten skall vara självbärande och finansieras
över förslagsanslaget L 8. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansie-
rad uppdragsverksamhet.
160
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Flygtek- |
Föredra- | |
|
Flygtekniska försöksanstalten: Allmän ledning och förbands- |
1810 |
1810 |
1990 |
2625 |
2190 |
|
Tillämpad forskning |
7430 |
7 430 |
7 970 |
8635 |
7350 |
|
Bidrag till utrustning |
1000 |
1000 |
1000 |
12000 |
- |
|
ADB och kommunikationssystem: |
— |
1 575 | |||
|
Medelsbehov |
10240 |
10240 |
10960 |
24835 |
95402 |
1 Flygtekniska försöksanstalten har redovisat ett tilläggsförslag för perioden
1991/92— 1993/94. Medelsbehovet för detta alternativ är 29200 tkr. för budgetåret
1991/92. För grundförslaget är medelsbehovet 24835 tkr. för budgetåret 1991/92.
För perioden 1991/92—1993/94 innebär tilläggsförslaget ett medelsbehov om
93 050 tkr. (Exkl. mervärdesskatt).
2 Exkl. mervärdeskatt
Under perioden 1991/92 till 1993/94 skall verksamheten enligt flygtekni-
ska försöksanstalten inriktas på att stödja dels utveckling och
genomförande av försvarets materielplaner dels den svenska flygindustrins
förmåga att utveckla och tillverka flygplan- och robotsystem. Medverkan i
utprovningen av JAS 39 och utvecklingen av SAAB 2000 är prioriterade
uppgifter.
FFA:s verksamhet kommer att påverkas av den inhemska utvecklingen
av civila flygplan och Sveriges deltagande i europeiska samarbetsprogram.
Inom det senare medverkar FFA bl. a. vid utvecklingen av rymdfarkosten
Hermes och det hypersoniska teknologiprogrammet Sänger.
Budgetåret 1990/91
Flygtekniska försöksanstalten
Omstrukturering av verksamheten intensifieras som följd av ändrade be-
ställningar från försvarets materielverk och SAAB —Scania AB och de nya
experimentella resurserna.
FFA kommer att öka den analytiska och beräkningsmässiga delen inom
aerodynamiken samt komposittillämpningar inom hållfasthetsområdet.
Härtill kommer också ny verksamhet inom det akustiska området. Euro-
peiskt samarbete och rymdfrågor ökar i betydelse.
Inriktningen av den tillämpade forskningen inom respektive område
kommer att noggrant prövas i nära samerkan med försvarets materielverk
och SAAB-Scania AB.
161
11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
Budgetåret 1991/92
Flygtekniska försöksanstalten
Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1991/92 be-
stäms främst av de militära och civila forskningsprogrammen. Den på-
började verksamheten inom akustikområdet fortsätter och den tillämpade
forskningen kommer att inriktas med hänsynstagande till möjligheterna
att delta i internationella, främst europeiska, samarbetsprojekt. För de
experimentella resursområdena bedöms nya provanläggningar och ökad
marknadsföring ge ökad beläggning.
Försöksanstalten föreslår en uppräkning av medel för tillämpad forsk-
ning fr. o. m. budgetåret 1991/92.
Förändringarna i förhållande till budgetåret 1990/91 motiverar flygtek-
niska försöksanstalten på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen
Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 1450000kr., varav
665000kr. för allmän ledning och förbandsverksamhet och 785000 kr. för
tillämpad forskning.
B. Uppgiftsförändringar
Anstalten hemställer för budgetåret 1991/92 om utrustningsbidrag om
12milj. kr.: för upprustning av vindtunnlar med 9300000 kr., täckning av
leveransförlust med 1 700000 kr. och anskaffning av ett nytt ekonomisyst-
em med 1 000 000 kr.
För investeringar avseende ADB och kommunikationssystem behövs
1991/92 ett låneutrymme om 16milj, kr., varav 15milj. kr. avser en
superdator.
Som kompensation för över riksgäldskontoret finansierade utgifter avse-
ende ADB och kommunikationssystem erfordras 1 575000 kr.
För utökad omfattning av den tillämpade forskningen anser anstalten
att bidraget till den verksamheten bör ökas med 4365000 kr.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag avstyrker anstaltens äskanden om uppgiftsförändringar. Jag har,
som framgår under anslaget L 8. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfi-
nansierad uppdragsverksamhet, tillkallat en utredning med uppgift att se
över denna verksamhet.
För investeringar i ADB-utrustning beräknas anstalten få ta upp ett lån
om 1 milj. kr. i riksgäldskontoret.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
162
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 9 540000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. re-
krytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan för
FN-tjänst. Insatserna sker med stöd av 10 kap. 9 § regeringsformen. Grun-
derna för verksamheten anges i lagen (1974:614) om beredskapsstyrka för
FN-tjänst. Närmare bestämmelser framgår av förordningen (1984:309)
om beredskapsstyrkan för FN-tjänst.
Utöver de anslagsfrågor som jag anmäler i det följande vill jag något
beröra Sveriges humanitära bistånd i form av ett fältsjukhus i Saudiarabi-
en.
I resolution 678 anmodade FN:s säkerhetsråd alla stater att ge lämpligt
stöd (”appropriate support”) till de länder som samarbetar med Kuwait i
syfte att förmå Irak att rätta sig efter säkerhetsrådets resolutioner. Med
hänvisning till resolution 678 bad Storbritannien den 8 januari 1991
Sverige om medicinskt bistånd i form av ett fältsjukhus för behandling av
sårade och sjuka i Saudiarabien. Regeringen beslöt den 10 januari att
bifalla denna begäran.
Fältsjukhuset har 360 vårdplatser och en personal på 525 personer, som
alla är frivilligt rekryterade. Sjukhuset står under svenskt befäl men under
brittisk taktisk ledning. Detta innebär att sjukhuset får en svensk chef, att
svensk lag och rättskipning tillämpas inom förbandet och att Sverige kan
avbryta insatsen. Den taktiska uppgiften att besluta vilka skadade perso-
ner som skall hänvisas till det svenska sjukhuset i området faller däremot
på den för sjukvårdstjänst i området ansvarige brittiske chefen. Avtal om
hur insatsen skall utformas har ingåtts med såväl Saudiarabien som Stor-
britannien.
Det ligger i linje med traditionell svensk politik att lämna humanitärt
bistånd i fall av krig. Fältsjukhuset är också ett uttryck för vårt stöd till FN
och säkerhetsrådets beslut.
Detta humanitära engagemang innebär inte att Sverige har ställning som
krigförande part i konflikten.
Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.
1989/90 Utgift
37941000'
1990/91 Anslag
38 876000
1991/92 Förslag 42U00002
1 K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst
2 Exkl. mervärdeskatt
163
Denna verksamhet budgeteras på ett uppdrag inom Allmän ledning och Prop. 1990/91:102
förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyr- Bilaga 1
ka för FN-tjänst.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Chefen |
Föredra- | |
|
Beredskapsstyrka för FN-tjänst: |
34285 |
37 941 |
38876 |
42 502 |
42110 |
|
Medelsbehov |
34285 |
37941 |
38876 |
425021 |
421101 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1989/90
Chefen för armén
Arméstabens FN-avdelning har rekryterat personal för FN-tjänst. Utbild-
ningen av dem som rekryterats har huvudsakligen skett vid försvarets FN-
skola i Almnäs, Södertälje.
Två kontingenter om sammanlagt ca 1 300 man har under budgetåret
1989/90 utbildats för tjänstgöring i södra Libanon. Huvuddelen av kon-
tingenterna utgörs av personal vid underhållsbataljonen. Ungefär 50 man
har utbildats för tjänstgöring vid den svenska kontingenten på Cypern. 80
man har utbildats för att ingå i FN:s observatörsmissioner. Ungefär 80
kvinnor har givits förberedande militär utbildning för att senare kunna
delta i den allmänna FN-utbildningen. Två beredskapskompanier för FN-
tjänst om vardera 120 man har rekryterats och utbildats. Sju man har
utbildats för att ingå i övervakningskontingenten i Korea.
FN:s avkoloniseringsinsats i Namibia avslutades i april 1990. Sverige
deltog i missionen med bl. a. 75 civila poliser. Kostnaderna för Namibia-
engagemanget belastar inte anslaget L 3, men förskotterades av chefen för
armén.
Anslaget har överskridits med drygt 3,6 miljoner kronor. Överskridan-
det hänför sig bl. a. till utökad utbildning av observatörer till Iran/Irak,
höjda löner och förbättrade reseförmåner för kommenderad personal.
Budgetåret 1990/91
Chefen för armén
Chefen för armén genomför under budgetåret en utökad uppföljningsverk-
samhet vid vissa utevarande förband. Likaså fortsätter förberedelsearbetet
för den av riksdagen beslutade flyttningen av arméstabens FN-avdelning,
försvarets FN-skola m. m. till Svea Livgardes område i Kungsängen.
164
Budgetåret 1991/92
Chefen för armén
Den inriktning och omfattning som verksamheten har under 1991/92
bedöms i huvudsak bestå. Verksamheten som budgeteras inom anslaget är
starkt beroende av förhållandena i de olika fredsbevarande operationer
där Sverige deltar eller kan komma att delta. Löner och traktamenten har
räknats upp till nivån för augusti 1990. Chefen för armén planerar för ett
svenskt deltagande i UN Nordic Seminar i Danmark hösten 1991. Vidare
äskas medel för en veckolång engångskurs av tio chefer på överstenivå som
kan utgöra rekryteringsbas för högre FN-tjänster inom olika missioner.
Föredragandens överväganden
Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamhe-
ten budgetåret 1991/92.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Beredskapstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1991/92 anvi-
sa ett förslagsanslag på 42 110000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
2546710001
244540000
267 6400002
1 K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands.
2 Exkl. mervärdeskatt
Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. FN-
styrkors tjänstgöring utomlands. Denna verksamhet budgeteras på ett
uppdrag inom Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Finansiering
sker från förslaganslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången
på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956:198,
SU 179, rskr. 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för
svenska FN-styrkors verksamhet.
Sedan budgetåret 1965/66 har medel anvisats för FN-styrkornas verk-
samhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor
m.m., fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt FN-styrkors verksamhet ut-
omlands.
Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t. o. m. bud-
getåret 1990/91 anvisats 2 774 190000 kr.
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den 1 sep-
165
tember 1990 har från FN återbetalats 942051 198 kr. Vid den tidpunkten Prop. 1990/91:102
uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav Bilaga 1
till 346421037 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens in-
komsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m.m. 1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Chefen |
Föredra- |
|
FN-styrkors verksamhet utomlands: Operativ och krigsorganisatorisk |
254671 |
244 540 |
267449 |
267640 |
|
Medelsbehov 2 30 475 |
254671 |
244540 |
267 4491 |
267 6401 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1989/90
Chefen för armén
Sverige har under året deltagit i följande militära FN-operationer.
— UNI1MOG (United Nations Iran-Iraq Military Observer Group) med
högst 15 observatörer.
— UNGOMAP (United Nations Good Offices Mission in Afghanistan
and Pakistan) med högst sju officerare, varav huvuddelen omgruppera-
de från Mellersta Östern. 1 mars 1990 övergick UNGOMAP till OSGAP
(Office of the Secretary General in Afghanistan and Pakistan) där
Sverige deltar med en militär rådgivare.
— UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Mellersta
Östern med 36 observatörer (varav tidvis några tjänstgjort i UNGO-
MAP/OSGAP). Under året reducerades antalet observatörer till 35.
— UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and
Pakistan) i Kashmir med sju observatörer och en sjukvårdare.
— UNF1CYP (United Nations Force in Cyprus) med 18 civilpoliser, tre
militärpoliser, fyra militära befattningshavare i styrkans högkvarter
samt en administrativ officer.
— UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) med en kon-
tingent bestående av en underhållsbataljon, en militärpolisgrupp och
befattningshavare i styrkans högkvarter, sammanlagt ca. 650 man.
Kostnadera för nedanstående missioner bestrids av tredje huvudtiteln:
— UNTAG (United Nations Transition Assistance Group Namibia) med
bl. a. 75 civila poliser. Verksamheten avslutades under maj 1990.
— ONUCA (United Nations Military Observer Group in Central Ameri-
ca) med 21 observatörer.
Anslaget har överskridits med drygt 24 milj kr. Överskridandet hänför
sig uteslutande till kostnadsökningar för löner och traktamenten.
166
Budgetåret 1990/91
Chefen for armén förutser inga förändringar avseende uppgifter eller in-
riktning.
Budgetåret 1991/92
Chefen för armén
Inga förändringar avseende uppgifter eller inriktning av verksamheten
förutses. Som en följd av den akuta krisen i Mellersta Östern har behovet
av sanering av skyddsutrustning ökat vilket medför en kostnadsökning på
140000 kr. Vidare äskas 49 800 kr för tropikundersökningar av observatö-
rer.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Föredragandens överväganden
Jag godtar i huvudsak vad chefen för armén har anfört om verksamheten
under budgetåret 1991/92. Under anslaget disponeras 425000 kr. av för-
svarets sjukvårdsstyrelse för anskaffning av sjukvårdsmateriel och uttag-
ning av medicinalpersonal för sjukhuskompaniet inom UNIFIL.
Jag har i mitt förslag avsatt medel för tropikundersökning av observatö-
rer.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 267 640000 kr.
1989/90 Utgift
45150001
1990/91 Anslag 4964000
1991/92 Förslag 5 29OOOO2
1 K 5. Övervakningskontingenten i Korea
2 Exkl. mervärdeskatt
Medel för övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea anvisades
första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 (prop.
1953:234, SU 196, rskr.431). Den svenska repatrieringskontingenten upp-
löstes efter slutfört uppdrag år 1954 men övervakningskontingentens upp-
gift står alltjämt kvar.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har anvisats medel
under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr. o. m. bud-
getåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea. Sammanlagt
167
har för den svenska verksamheten i Korea t.o.m. budgetåret 1990/91 Prop. 1990/91:102
anvisats 67 709 000 kr. Bilaga 1
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Chefen |
Föredra- | |
Övervakningskontingenten i Korea:
Operativ och krigsorganisatorisk
|
verksamhet |
3965 |
4515 |
4964 |
5476 |
5 290 |
|
Medelsbehov |
3965 |
4515 |
4964 |
5476' |
52901 |
1 Exkl. mervärdeskatt
Budgetåret 1989/90
Chefen för armén
Anslaget har överskridits med 550000 kr. Överskridandet hänför sig
uteslutande till kostnadsökningar för löner och traktamenten.
Föredragandens överväganden
Genom beslut i maj 1984 föreskrev regeringen att det i den svenska
övervakningskontingenten i Korea får finnas högst högst tio personer. Jag
kan för närvarande inte bedöma hur länge kontingenten behöver fortsätta
sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för bud-
getåret 1991/92.
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 5 290 000 kr.
1991/92 Nytt anslag (förslag) 971 397 000
1 Nytt anslag. Det tidigare anslaget L 6. anläggningar för vissa militära ändamål
finansieras fr.o. m. 1991/92 över sjunde huvudtiteln med undantag av medel som
avser projektilröjning på Järvafältet, vilket finansieras över anslaget B 3. Arméför-
band: Anskaffning av anläggningar.
Anslagen inom den militära utgiftsramen, anslagen inom den civila
planeringsramen samt anslagen under littera L redovisas exklusive mer-
värdeskatt. De belopp för mervärdeskatt som jag har reducerat anslagen
med är följande för:
168
— den militära utgiftramen
— den civila planeringsramen
— littera L
820700000 kr.
146 837000 kr.
3 860000 kr.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Summa 971 397 000 kr.
Detta anslag upptages som en beräkningspost som motsvarar de prelimi-
nära avdrag som gjorts på ovanstående anslag. Anslaget skall inte belastas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Anslag Jor mervärdeskatt för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 971 397 000 kr.
|
1989/90 Utgift 1990/91 Anslag 1991/92 Förslag |
9951006 10898000 11380000 |
Exkl. mervärdeskatt
L 7. Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets område
Över anslaget finansieras utgifterna för totalförsvarets chefsnämnd, dele-
gationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet, delegatio-
nen för icke-militärt motstånd m. m. Dessutom lämnas bidrag till Central-
förbundet Folk och Försvar samt Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
|
Uppdrag m. m. |
1989/90 |
1990/91 |
1991/92 | ||
|
Planerat |
Utfall |
Planerat |
Nämn- |
Föredra- | |
|
Anslagsposten | |||||
|
1. Totalförsvarets chefsnämnd |
536 |
556 |
560 |
660 |
660 |
|
2. Övriga nämnder m. m. |
3266 |
2497 |
2655 |
4420 |
3193 |
|
Bidrag till | |||||
|
3. Centralförbundet | |||||
|
Folk och Försvar |
2858 |
2938 |
2970 |
3073 |
3089 |
|
4. Stiftelsen Gällöfsta | |||||
|
Kurscentrum |
3960 |
3960 |
4120 |
5100 |
4288 |
|
Till regeringens disposition |
1 150 |
593 |
150 | ||
|
Medelsbehov |
11770 |
9951 |
10898 |
13253 |
11380' |
Budgetåret 1990/91
1. Nämnderna
Pris- och löneomräkning samt vissa volymförändringar inom nämnderna
medför att kostnaderna ökar med 1 865 000 kr.
169
2. Bidrag Prop. 1990/91:102
Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum Bilaga 1
begär 1 083000kr. ytterligare i bidrag för verksamheten.
Föredragandens överväganden
Min beräkning av medelsbehovet (exkl. mervärdeskatt) framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets område
för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 11 380000 kr.
1990/91 Anslag 1000
1991/92 Förslag 1000
Uppdragsverksamheten vid flygtekniska försöksanstalten har fr. o. m.
1989/90 budgeterats under anslaget. Flygtekniska försöksanstalten: In-
täktsfinansierad uppdragsverksamhet. Denna verksamhet skall vara själv-
bärande och redovisningen av kostnader och intäkter för denna verksam-
het redovisas på ett eget anslag under statsbudgeten.
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
Uppdrag m.m. 1990/91 1991/92
Planerat Flygtekniska- Föredra-
försöks- ganden
anstalten
Flygtekniska försöksanstalten:
Utvecklingsarbete (uppdrags-
verksamhet)
|
Kostnader |
107740 |
126485 |
126485 |
|
Avgår: Intäkter av uppdragsverksamhet |
-105430 - 2 3091 |
-128235 1 751 |
-128235 1751 |
|
Medelsbehov |
1 |
1 |
1 |
1 Det beräknade underskottet skall balanseras mot rörelsekapitalet.
Föredragandens överväganden
Flygtekniska försöksanstalen har under de två senaste budgetåren uppvisat
underskott i den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten. Underskott-
en har kunnat balanseras mot tidigare års överskott. Anstalten prognosti-
ceraröverskott förbudgetåret 1991/92.
Jag har tillkallat en utredning med uppdrag att överväga och lämna
170
förslag till åtgärder som skapar balans mellan intäkter och kostnader Prop. 1990/91:102
beträffande den intäktsfinansierade och utnyttjande av den anslagsfinansi- Bilaga 1
erade verksamheten.
Flygtekniska försöksanstalten har begärt att få öka den rörliga krediten.
Med hänsyn till anstaltens omsättning inom uppdragsverksamheten bör
kreditens belopp för budgetåret 1991/92 uppgå till 20 milj. kr.
Min beräkning av medelsbehovet för uppdragsverksamheten framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
till Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdrags-
verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på
1000 kr.
171
Den internationella utvecklingen innebär möjligheter till stora förändring-
ar i förhållande till den hotbild som rådde för några få år sedan. NATO-
doktrinen håller på att förändras så att kärnvapnens roll minskas — de blir
allt mer ett yttersta maktmedel. De markbaserade medeldistanskäm-
vapnen håller på att försvinna i enlighet med det s. k. INF-avtalet och
förhandlingar pågår mellan USA och Sovjetunionen om reduktion av de
strategiska kärnvapenstyrkorna med 30 å 50%. Genom ensidiga beslut
reduceras de mark- och sjöbaserade taktiska kärnvapnen. Men även om
alla dessa förändringar genomförs fullt ut kvarstår ändå mycket betydande
styrkor. Risker finns kvar att en kämvapenanvändning initieras i någon
krissituation genom felbedömningar, misstag eller tekniska fel.
Förhandlingar syftande till ett totalförbud mot utveckling, anskaffning,
innehav och användning av kemiska stridsmedel pågår sedan flera år
tillbaka vid nedrustningskonferensen i Geneve. Parallellt med detta har
USA och Sovjetunionen beslutat reducera sina arsenaler av kemiska
stridsmedel med 80% under en 1 O-årsperiod ned till 5000 ton vardera.
Men allt fler länder skaffar sig egen C-vapenkapacitet. Utvecklingen av
den biotekniska forskningen skapar förutsättningar för att storskaligt pro-
ducera kemiska stridsmedel som är mycket giftigare än dagens nervgaser.
Bioteknikbaserade vapen kan alltså i framtiden innebära nya, svårbedöm-
da hot.
Konventionen om totalförbud mot biologiska stridsmedel trädde i kraft
1975. Den har emellertid svagheten att den saknar kontroll- och verifika-
tionsprocedurer. Vidare skapar den biotekniska forskningen förutsättning-
ar att ta fram biologiska stridsmedel med helt nya egenskaper.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på regeringens uppdrag prövat
den gällande inriktningen av totalförsvarets skydd mot kärnvapen, biolo-
giska och kemiska stridsmedel. FOA har givit en översiktlig bild av det
skydd som hittills uppnåtts och pekat på kvarstående problem. FOA har
funnit att den inriktning mot ett förbättrat skydd som gavs i 1982 och 1987
års försvarsbeslut ännu inte resulterat i en tillfredsställande och balanserad
beredskap. Brister på olika håll, bl. a. inom utbildningen, gör att effekt inte
nås av gjorda investeringar. Däremot finns nu genomarbetade planer för
att bygga upp ett balanserat skydd. FOA har vidare på regeringens uppdrag
undersökt metoder att säkerställa inbördes sammanhang och funktionssä-
kerhet hos skyddsåtgärderna. FOA föreslår att en för totalförsvaret gemen-
sam beredningsgrupp för ABC-skydd organiseras.
Överbefälhavarens planeringsinriktning innebär att ett långsiktigt pro-
gram för den enskildes skydd inplaneras liksom åtgärder för snabb och
säker C-indikering. Uppgiftsanknutet skydd inplaneras för förband med
hög initialeffekt.
Överstyrelsen för civil beredskap anger en planeringsinriktning som
innebär att hela civilbefolkningen kommer att ha tillgång till andnings-
skydd vid utgången av budgetåret 1993/94. Radiakskyddsorganisationen
för indikering och varning föreslås bli ytterligare integrerad med den
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
172
fredstida beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Det uppgiftsanknutna skyd- Prop. 1990/91: 102
det föreslås byggas ut i anslutning till riskområden. Bilaga 1
Jag konstaterar att vissa angelägna åtgärder för att nå ett balanserat
skydd mot kärnvapen, biologiska och kemiska stridsmedel ännu inte ge-
nomförts. I avvaktan på ett nytt försvarsbeslut bör målen för ABC-skyddet
enligt 1987 års försvarsbeslut gälla som allmän vägledning. Härvid skall
skyddet mot kemiska stridsmedel tillmätas särskild vikt och den initiala
försvarsförmågan prioriteras.
Civilbefolkningen bör få ett skydd för överlevnad vid sidoverkan av
kärnvapen, vid utnyttjande av kemiska stridsmedel samt vid förtäckt
insats av biologiska stridsmedel. Vissa utvalda, viktiga totalförsvarsfunk-
tioner skall ges ett skydd som möjliggör att de kan lösa uppgifter även där
B- eller C-stridsmedel utnyttjas eller vid radioaktivt nedfall. Högt priorite-
rade lednings- och informationsfunktioner skall kunna verka även efter en
elektromagnetisk puls från kärnvapen. Indikationerna på en förändrad
hotbild gör det angeläget med en fortsatt forskning för att skapa underlag
för framtida ställningstaganden. Den av FOA föreslagna beredningsgrup-
pen för ABC-skydd bör organiseras.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om skydd mot kärnvapen, biologis-
ka stridsmedel och kemiska hot.
173
Den samlade insatsen av anställda, värnpliktiga, övriga tjänstepliktiga och
frivilliga utgör en viktig grund för totalförsvarets förmåga att uppnå de
säkerhetspolitiska målen.
Alla åtgärder på personalområdet syftar ytterst till att tillgodose total-
försvarets behov av kompetens och kravet på effektivitet i verksamheten.
Detta förutsätter att personalen har goda arbetsförhållanden, stimulerande
uppgifter och möjligheter till personlig utveckling.
Regeringen uppdrog i september 1985 åt en särskild utredare (överdirektö-
ren Jan Nilsson) att överväga och lämna förslag till hur utvecklingsmöjlig-
heterna för den civila personalen inom försvarsdepartementets verksam-
hetsområde kan förbättras. Utredningen, som arbetat under benämningen
försvarets personalutvecklingsutredning (FÖPU), har avgett dels betän-
kandet (SOU 1988:12) Civil personal i försvaret, dels betänkandet (SOU
1989:85) Civil personal i försvaret, Uppgifter och kompetens i freds- och
krigsorganisationen. I huvudsak gäller förslagen sådana frågor som det
ankommer på regeringen, myndigheterna eller arbetsmarknadens parter
att ta ställning till. Många av utredningens olika förslag har redan lett till
åtgärder och fått genomslag i myndigheternas personalutvecklingsarbete.
Jag vill i detta sammanhang närmare beröra några frågor som jag anser
vara särskilt angelägna.
För yrkesofficerarna finns det genom den av riksdagen beslutade befals-
ordningen en väl utvecklad organisation för kompetensutveckling. Där-
emot finns det idag brister när det gäller en för verksamheten anpassad
kompetensutveckling för den civila personalen. Jag anser därför att flera
åtgärder krävs för att komma till rätta med dessa brister. I likhet med
utredningen är min principiella ståndpunkt att ansvaret för att bestämma
behovet, formerna och de ekonomiska resurserna för kompetensutveck-
ling skall åvila den myndighet där tjänstemannen är anställd. På detta sätt
skapas förutsättningar för den nödvändiga kopplingen mellan verksamhe-
tens krav, den anställdes uppgifter och kostnaderna för kompetensutveck-
ling. Det är en fråga för varje myndighet inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde att planera och genomföra lämpliga kompetens-
utvecklingsåtgärder för alla sina anställda. Åtgärder inom detta område är
också betydelsefulla för att åstadkomma den nödvändiga förnyelse och
effektivisering av försvarets verksamhet som jag förutsätter i avsnitt 2.1.4
med hänvisning bl. a. till det som anförs av chefen för civildepartementet i
bilaga 2 till årets budgetproposition.
En annan viktig fråga är fördelningen av arbetsuppgifter mellan den
anställda militära och den civila personalen. FÖPU har föreslagit att
denna sker genom fortlöpande utveckling av organisation, arbetsformer
och personal. Vidare betonar utredningen vikten av att den civila persona-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
174
lens kompetens och yrkeskunnande tas till vara i krigsorganisationen ge-
nom att den anställde ges en lämplig krigsplacering. Jag ansluter mig till
utredningens förslag och enligt min mening är det också angeläget att den
anställde får den ytterligare utbildning och övning som motiveras av
krigsuppgiften. Eftersom en stor del av den civila personalen består av
kvinnor, är de av utredningen föreslagna åtgärderna särskilt betydelsefulla
genom att de också främjar jämställdhetsarbetet.
FÖPU har i detta sammanhang föreslagit att det i lagen (1976:600) om
offentlig anställning införs en bestämmelse om vidgad tjänstgöringsskyl-
dighet i krigsorganisationen för den som är anställd inom försvarsmakten.
Denna lagstiftning ses för närvarande över av utredningen (C 1989:07) för
översyn om lagstiftningen om offentlig anställning. Utredningen beräknas
avsluta sitt arbete vid utgången av år 1991. Jag avser att ta upp frågan om
vidgad tjänstgöringsskyldighet när utredningen har slutfört sitt arbete.
Regeringen uppdrog i juli 1989 åt en särskild utredare (förutvarande
avdelningschefen Britt-Marie Bystedt) att se över uppläggningen och orga-
nisationen av personalutbildningen inom försvarsdepartementets verk-
samhetsområde och därvid precisera mål och uppgifter för berörda utbild-
ningsanordnare. Vidare skulle de närmare förutsättningarna för att perso-
nal inom den civila delen av totalförsvaret får kvalificerad vidareutbild-
ning utredas. Utredningen, som bedrivit sitt arbete under benämningen
utredningen om totalförsvarets personalutbildning, har lämnat betänkan-
det (SOU 1990:57) Personalutbildning inom totalförsvaret.
Utredningen har med utgångspunkt i FÖPU:s ställningstaganden om
behovet av kompetensutveckling för personal inom den civila delen av
totalförsvaret lämnat förslag om hur utbildningen bör organiseras och
finansieras. Därvid har utredningen övervägt FÖPU:s förslag om att inrät-
ta en särskild högskola och funnit att utbildningsbehoven inte är tillräck-
ligt stora för att motivera en sådan. Utredningen har i stället föreslagit
kompletteringar av nuvarande kursutbud samt pekat på möjligheten att i
större utsträckning än hittills utnyttja det allmänna utbildningsväsendet.
Sammanfattningsvis avstyrker utredningen förslaget att inrätta en särskild
högskola och föreslår att överstyrelsen för civil beredskap ges ett lednings-
och systemansvar för ifrågavarande utbildning. Jag delar utredningens
uppfattning i denna fråga. Till överstyrelsens uppgifter hör bl. a. att sam-
ordna utbildning i frågor som är gemensamma för totalförsvarets civila
del. Överstyrelsen har således redan ett sådant ansvar som utredningen
föreslagit.
Utredningen anser vidare att personalutbildningen i större utsträckning
bör finansieras genom intäkter och att utbildningsproduktionen bör styras
av efterfrågan. Bl. a. föreslås intäktsfinansiering av hela verksamheten vid
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Jag anser att det är angeläget att personal-
utbildningen i ökad omfattning styrs av efterfrågan. Jag återkommer till
frågan om intäktsfinansiering av denna verksamhet när tillräckligt besluts-
underlag föreligger.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
175
Utredningen har också föreslagit att försvarets förvaltningsskola bör Prop. 1990/91:102
benämnas försvarets förvaltningshögskola. Skolan har redovisat samma Bilaga 1
uppfattning. En sådan namnändring gör skolans roll och uppgifter för den
högre utbildningen inom försvaret tydligare. Utbildningen vid skolan har
på sitt område en bredd som kan jämföras med den utbildning som
bedrivs vid militärhögskolan och försvarshögskolan. Eftersom utbildning-
en är eftergymnasial, innebär ändringen också en anpassning till förhållan-
dena inom det allmänna utbildningsväsendet. Av dessa skäl ställer jag mig
bakom utredningens förslag. Jag har i dessa frågor samrått med chefen for
utbildningsdepartementet.
Det avtal som slöts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisa-
tionerna under våren 1986 om löne- och andra anställningsvillkor for
flygförare gav snabbt resultat. De stora avgångarna av flygförare till de
civila flygbolagen som tidigare drabbat flygvapnet minskade kraftigt och
behovet av flygförare inom det militära försvaret bedöms nu i det närmas-
te vara täckt.
Flygbolagens rekryteringsbehov av piloter har minskat. Jag bedömer
därför att risken for att flygförare inom det militära försvaret lämnar sina
anställningar är liten för närvarande. Jag avser emellertid att även i fort-
sättningen särskilt följa frågan.
Vid två tidigare tillfallen har jag redogjort for erfarenheter och åtgärder
med anledning av kvinnors utbildning och och anställning som yrkesoffi-
cerare (prop. 1988/85:52 och prop. 1989/90:100 bil. 6). Jag vill i detta
sammanhang endast kort beröra några nya fakta.
I september 1990 var 167 kvinnor anställda som yrkesofficerare i
försvarsmakten och 29 som reservofficerare. Vid samma tidpunkt var 73
kvinnor under utbildning i de tre försvarsgrenarna. Fortfarande är det
alltså frågan om ett mycket litet antal kvinnor som sökt sig till den militära
yrkeskarriären. Andelen kvinnliga yrkesofficerare är i dag cirka en procent.
Som jag tidigare redovisat öppnades de återstående militära yrkesområ-
dena för kvinnor i juni 1989. Det är ännu för tidigt att göra en utvärdering
av denna sista etapp i reformprogrammet men jag vill nämna att det nu
finns kvinnor inom merparten av dessa områden. Exempelvis tjänstgör i
dag flera kvinnor som officerare inom infanteriet och hösten 1990 påbötja-
de den första kvinnan sin utbildning till flygförare vid flygvapnet.
Jag konstaterar med stor tillfredsställelse att frågorna om kvinnors inte-
gration i försvaret fått en helt annan uppmärksamhet än tidigare. På såväl
central som lokal nivå inom försvarsmakten arbetar man i dag mycket
aktivt med de två huvudfrågorna på detta område, nämligen hur rekryte-
ringen av kvinnor skall öka och hur avgångarna kan begränsas. Enligt min
mening är det ett betydelsefullt och angeläget arbete som bedrivs.
176
Jag avser att även fortsättningsvis noggrant följa utvecklingen inom
området.
Reservofficerssystemet har utretts och beretts inom regeringskansliet. Ar-
betet med frågan har resulterat i en ny reservofTicersförordning
(1990:202), gällande från och med den ljuli 1990. Förordningen har
karaktär av ramförfattning och innebär att det ankommer på de myndighe-
ter inom försvarsmakten som sätter upp, vidmakthåller eller bemannar
krigsförband att anställa reservofficerare för att tillgodose behovet av befäl
i förbanden.
Pensionsåldern for innehavare av statliga tjänster bestäms i avtal mellan
arbetsmarknadens parter. Parterna på det statliga området har nu i princip
slutfört förhandlingar om ett nytt pensionsavtal. Statens arbetsgivarverk
har anmält att principavtalet kommer att undanta yrkesofficerarna och
parterna har föreslagit att en utredning tillsätts för att se över officerarnas
pensionsålder.
Frågan om yrkesofficerarnas pensionsålder är knuten till det framtida
kvantitativa och kvalitativa behovet av officerare på olika nivåer i såväl
grund- som krigsorganisationen. Jag avser att föreslå att regeringen till-
kallar en särskild utredare med uppdrag att utreda detta behov och lämna
förslag till åtgärder for att få en lämplig åldersstruktur bland yrkesoffice-
rarna.
För närvarande pågår enligt riksdagens beslut försök med förkortad grund-
utbildning. Enligt lagen (1989:402) om försök med förkortad grundutbild-
ning får försöken omfatta högst 11 000 värnpliktiga vid armén och högst
500 värnpliktiga vid marinen varje utbildningsår. Försöken omfattar såväl
meniga som vissa befälsgrupper. Försöken skall pågå till den 31 augusti
1993.
Överbefälhavaren har i september 1990, efter hörande av berörda
försvarsgrenschefer, redovisat en första utvärdering av försöksverksamhe-
ten. Sammanfattningsvis anser överbefälhavaren att resultatet av första
årets försök visar att godtagbar förmåga i huvudtjänst respektive huvud-
uppgift for meniga och plutoner har nåtts. När försöken kan genomföras
med fullständig förstegsutbildning, som innebär att värnpliktigt befäl ryc-
ker in före huvuddelen av de värnpliktiga i förbandet och ges en grundläg-
gande befattnings- och ledarskapsutbildning, kommer förutsättningar för
ett förbättrat resultat att föreligga.
Överbefälhavaren föreslår att försöken fullföljs innan slutligt ställnings-
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
177
12 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 102
tagande tas. Resultaten är dock sådana att en planering för fortsatt förkor-
tad grundutbildning för vissa värnpliktiga redan nu kan göras. Överbefäl-
havaren föreslår också en viss utökning av försöken.
I avvaktan på kommande försvarsbeslut förordar jag en utökning av
försöken med förkortad grundutbildning. Härför krävs en ändring i lagen
(1989:402) om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga.
Förslag till lag om ändring i nämnda lag har upprättats inom försvarsde-
partementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.3.
Enligt förslaget utökas försöken med G och F värnpliktiga vid flygvapnet
och får omfatta högst 14000 värnpliktiga vid armén, högst 1 000 värnplik-
tiga vid marinen och högst 500 värnpliktiga vid flygvapnet for varje
utbildningsår. Det bör ankomma på regeringen att ange de närmare villko-
ren for försöken.
Lagändringen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.
Den årliga värnpliktskullens storlek styrs av principerna om allmän värn-
plikt men också av krigsorganisationens storlek och förbandsomsättnings-
systemets utformning. Av olika skäl, inte minst kostnadsskäl, bör huvud-
delen av de värnpliktiga påbörja sin grundutbildning redan ett år efter
inskrivningen. Vissa värnpliktiga vill dock, bl. a. av studieskäl, vänta med
sin grundutbildning i två till tre år. Detta bör utan större olägenhet kunna
medges dem som har särskilda skäl till detta. En s. k. värnpliktspuckel har
efter hand byggts upp, vilket innebär att det for närvarande finns ca 47 000
inskrivna värnpliktiga som väntar på att få genomföra sin grundutbild-
ning. Av dessa 47 000 vill drygt 30000 frivilligt vänta med sin tjänstgöring.
Överbefälhavaren, vars uppfattning delas av värnpliktsverket, räknar
dock med att kvarståendeläget är i balans i mitten på 90-talet. Överbefäl-
havaren gör den bedömningen med utgångspunkt i nuvarande utbildnings-
volymer, åldersklassernas storlek och relativt höga avgångar på grund av
befrielse av olika skäl.
Jag delar överbefälhavarens uppfattning i frågan. Det är dock angeläget
att ansträngningar fortsätter så det blir möjligt att uppnå den önskvärda
balansen snarast möjligt. Jag avser att följa utvecklingen och överväga
frågan på nytt, om inte en utveckling mot balans sker.
Totalförsvarets personalförsörjning säkerställs i dag genom ett antal plikt-
lagar, avtal mellan enskilda och myndigheter samt andra överenskommel-
ser och åtgärder.
I det krigsomställda samhället kommer en stor del av befolkningen att
med stöd av någon pliktlag kallas in till tjänstgöring främst inom försvars-
makten, civilförsvarsorganisationen eller hälso- och sjukvården, men även
till andra funktioner inom den civila delen av totalförsvaret. Behov av
vissa personalkategorier kommer därmed att uppstå samtidigt på flera
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
178
olika håll, vid förband, myndigheter, foretag och övriga verksamheter som
skall upprätthållas under kriser och krig. Därmed riskeras att konkurrens
uppstår om nyckelpersoner med oönskade konsekvenser som följd.
Utvecklingen av den militära krigsorganisationen kan i framtiden med-
föra att behovet av personal inom försvarsmakten minskar samtidigt som
kraven på den enskilde kommer att öka. 1 dag sker stora avgångar såväl vid
inskrivningen av värnpliktiga som under grundutbildningen. Detta aktua-
liserar ett flertal frågor om tillämpningen av den allmänna värnplikten,
bl. a. vad gäller utbildningstidens längd och värnpliktsvolymerna.
Under en lång följd av år har strävan varit att föryngra personalen i
civilförsvarsorganisationen. I 1987 års försvarsbeslut angavs att detta bör
ske genom att kvinnor, vapenfria och värnpliktiga som av skilda skäl inte
används i försvarsmaktens krigsorganisation, i ökad utsträckning tas i
anspråk av civilförsvaret. Riksdagen har därefter uttalat att det finns skäl
att överväga en direktrekrytering av värnpliktiga till den civila delen av
totalförsvaret (1989/90:FöU3, rskr. 87), bl. a. i syfte att bidra till en redu-
cering av kvarståendeläget av värnpliktiga.
Statens räddningsverk har i en rapport Värnpliktiga inom totalförsva-
rets civila del gett en översiktlig beskrivning av hur en direktrekrytering av
värnpliktiga till den civila delen av totalförsvaret skall kunna genomföras.
Förslaget innebär att värnpliktiga tas ut till grundutbildning m. m. med
krigsplacering i civilförsvarets krigsorganisation. I rapporten föreslås att
frågan belyses närmare samtidigt som viss försöksverksamhet genomförs.
Stockholms läns landsting har i en skrivelse till regeringen föreslagit att
vissa värnpliktiga skall tas ut till samhällstjänst inom den civila sjukvår-
den och att en försöksverksamhet med detta snarast bör sättas igång. Även
hemvärnsorganisationen har föreslagit en viss försöksverksamhet med s. k.
hem värnsvärnpliktiga.
Jag anser att grunden för all personalförsörjning till totalförsvaret bör
vara att var och en efter sin förmåga skall kunna delta i landets försvar. I
syfte att dels skapa gemensamma utgångspunkter för personalförsörjning-
en för det militära och det civila försvaret, dels rationellt utnyttja de
personella resurserna och därigenom uppnå en bättre försvarseffekt, anser
jag att en översyn av grunderna för totalförsvarets personalförsörjning
genom pliktsystem bör genomföras. Jag avser att återkomma till regering-
en i denna fråga.
Med hänsyn till vad jag nu förordat anser jag att en särskild försöksverk-
samhet med direktrekrytering av värnpliktiga till den civila delen av
totalförsvaret inte nu bör genomföras. Däremot kan det vara lämpligt att
pröva hur sådan utbildning kan organiseras och genomföras. Enligt min
mening finns det redan i dag goda möjligheter att inom ramen för den
vapenfria tjänsten organisera utbildningen på sådant sätt att behövlig
erfarenhet kan vinnas.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare (Dir. 1990:65) med uppgift
att utreda den del av totalförsvarets personalförsörjning som sker genom
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
179
medverkan av de frivilliga försvarsorganisationerna. I denna uppgift ingår
också att pröva organisationernas roll, uppgifter och ansvar samt frågan
om hur verksamheten skall finansieras. Utredaren skall redovisa resultatet
av sitt arbete senast vid utgången av år 1991.
Jag avser att återkomma till dessa frågor när utredningen är slutförd.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om personal.
180
Regeringen uppdrog i april 1988 åt en särskild utredare (kanslichefen Siv
Helmer) att överväga och lämna forslag avseende den framtida admini-
strationen och ansvarsfördelningen mellan myndigheter i fråga om bidrag
enligt familjebidragslagen (1978:520).
I december 1988 uppdrogs åt utredaren att, som en del av det tidigare
lämnade uppdraget, även överväga och föreslå ändring av reglerna i fa-
miljebidragslagen om bostadsbidrag och näringsbidrag. I juni 1989 upp-
drogs åt utredaren att överväga och föreslå ändringar i värnpliktsförmåns-
systemet i dess helhet.
Utredaren överlämnade i oktober 1989 en promemoria med förslag till
ändringar i fråga om näringsbidraget. Riksdagen beslutade med anledning
härav om ändringar i 19 § familjebidragslagen om näringsbidrag (SFS
1990:419, prop. 1989/90:136, FÖU9, rskr. 295).
Utredaren har i februari 1990 överlämnat till regeringen sitt slutbetän-
kande (SOU 1990:26) Förmånssystemet för värnpliktiga m. fl.
En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom försvars-
departementet och finns tillgänglig i ärendet (dnr 402/1990).
Utredaren har prövat flera alternativa förmånssystem och har därvid
funnit att nuvarande system är att föredra inom gällande kostnadsramar.
Jag delar utredarens uppfattning i denna del.
Enligt 2§ familjebidragslagen vilar skyldigheten att utge familjebidrag på
kommunerna. Inom varje kommun skall det finnas en familjebidrags-
nämnd för att handlägga ärenden enligt lagen (24 §). Försvarets civilför-
valtning och länsstyrelserna har tillsyn över efterlevnaden av lagen (26 §).
Ärenden om bostadsbidrag avgörs dock av försvarets civilförvaltning
om det gäller en annan bostad än en hyreslägenhet eller bostadsrättslägen-
het. Civilförvaltningen avgör också ärenden om näringsbidrag.
I ärenden som skall avgöras av försvarets civilförvaltning skall familje-
bidragsnämnderna göra de kompletterande utredningar som behövs. Det-
ta innebär att ansvaret för det huvudsakliga utredningsarbetet ligger på
familjebidragsnämnderna inte bara då de själva fattar beslut utan också
när civilförvaltningen är beslutsfattare.
Familjebidrag betalas ut av familjebidragsnämnderna (29 §).
En kommun som har betalat ut familjebidrag har rätt till statsbidrag
med 95 procent av det utbetalade beloppet (31 §).
Statsbidrag bestäms och betalas ut av länsstyrelsen som också kan lämna
skäligt förskott (34 §).
Familjebidragsnämndens beslut överklagas hos länsstyrelsen. Talan mot
länsstyrelsens beslut i fråga om statsbidrag förs hos regeringen och i fråga
om övriga beslut hos kammarrätten. Talan mot beslut av försvarets civil-
förvaltning i ärende om statsbidrag förs hos regeringen och om rätten till
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
181
bidrag hos kammarrätten. I övrigt får talan mot civilförvaltningens beslut
inte foras.
Försvarets civilförvaltning har beräknat det totala antalet ärenden till ca
38000 per år. Antalet sökande har beräknats till mellan 16000 och 22000.
Civilförvaltningen avgör ca 30 procent av ärendena.
Den totala utbetalningen av förmånerna enligt familjebidragslagen upp-
gick till ca 240 milj. kr. budgetåret 1989/90.
Utredaren har, efter bl. a. en enkätundersökning hos 45 kommuner,
funnit att handläggarna i kommunerna är engagerade i sina arbetsuppgif-
ter och angelägna om att ge de värnpliktiga en god service. Utredaren har
också funnit att kommunerna och länsstyrelserna inte alltid har prioriterat
familjebidragsverksamheten och att den därför är orationell och brister i
effektivitet.
Enligt utredaren arbetar varje kommun självständigt och tillsynsfunk-
tionen är inte en del av den egna organisationen. En övergripande policy
och styrning saknas i den kommunala administrationen av familjebi-
dragen. Dessa omständigheter kan vara en förklaring till att familjebi-
dragshanteringen skiftar i de olika kommunerna. Utredaren har funnit att
uppföljningen och redovisningen av verksamheten inte är tillfredsställan-
de även om försvarets civilförvaltning har till uppgift att utöva tillsyn över
verksamheten. Viss kontroll av regeltillämpningen sker också genom att
för den enskilde negativa beslut kan överklagas till länsstyrelserna. Över-
klagandena är emellertid förhållandevis få. Detta kan tydas såväl som att
kommunernas beslut är välgrundade som att besluten är for generösa.
Olika meningar har förts fram om vilken tolkning som är den riktiga.
Statistikredovisningen är inte enhetlig och släpar i många fall efter. För-
skottshanteringen uppvisar också skillnader mellan de olika länsstyrelser-
na. Endast ett fåtal länsstyrelser gör numera annat än en rent kameral
granskning av kommunernas krav på ersättning för utbetalade familjebi-
drag.
Utredarens slutsats är att de positiva effekterna av en handläggning på
lokal nivå bör tas till vara. En effektivare handläggning av familjebidrags-
ärendena är emellertid nödvändig och utredaren kan inte se att den kan
uppnås inom det nuvarande splittrade administrativa systemet. Utredaren
föreslår att familjebidragshanteringen blir en helt statlig angelägenhet.
Utredaren har prövat olika statliga alternativ till en kommunal admini-
stration av familjebidragen. Utredaren har därvid funnit att administra-
tionen bör föras över till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utredarens förslag i
denna del utan erinran.
Försvarets civilförvaltning anser dock att en koncentration av admini-
strationen av familjebidragen till civilförvaltningen är mest rationellt och
ekonomiskt fördelaktigt. Värnpliktsverket förordar i första hand att möjlig-
heterna att lägga administrationen på utbildningsförbanden närmare ut-
reds. I andra hand förordar verket en centralisering till försvarets civilför-
valtning. Vapenfristyrelsen finner en fördel i att den centrala administra-
tionen finns vid försvarets civilförvaltning. Riksrevisionsverket kan se
många fördelar med överföringen till försäkringskassorna, men anser att
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
182
ärendehanteringen bör samlas till de ca 150 lokalkontor som har en social-
försäkringsnämnd knuten till sig.
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna svarar i dag för admini-
strationen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem. Ge-
nom kassornas försorg utbetalas t. ex. barnbidrag, bidragsförskott, pen-
sioner och sjukpenning. För denna verksamhet har försäkringskassan lo-
kalkontor i alla kommuner. En svensk medborgare som är bosatt i landet
skall från och med den månad varunder han fyller sexton år vara inskriven
i den allmänna försäkringskassa inom vars verksamhetsområde han är
mantalsskriven. Den tjänstepliktige har alltså en naturlig anknytning till
försäkringskassan på hemorten redan före inryckningen.
Försäkringskassans alla lokalkontor kan också lämna de försäkrade ser-
vice oavsett i vilken kassa de är inskrivna. Det är till fördel för de tjänste-
pliktiga att de, liksom i den nuvarande administrationen, kan få en likar-
tad service var de än befinner sig i landet och vilken tjänstgöringskategori
de än tillhör. Om de tjänstepliktiga söker bidrag före inryckningen, kan de
uppsöka kassan på hemorten. Därefter har de möjlighet att få hjälp vid
tjänstgöringsortens kassakontor. Varje kassa kan vid handläggningen an-
vända det ADB-system som är gemensamt för försäkringskassornas hela
verksamhetsområde. Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna har
en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet, genom vilken
förändringar i regelsystemet snabbt får genomslag i hela organisationen.
Försäkringskassans tjänstemän har en sådan kompetens att det inte är
något hinder från denna synpunkt att handläggningen av familjebidragen
förs ut till kassornas lokalkontor.
Tjänstemännens lokal- och personkännedom kan antas vara minst lika
god som den är hos kommunernas familjebidragshandläggare. Genom de
uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden som finns på försäk-
ringskassorna har tjänstemännen automatiskt en god kännedom om de
enskildas arbets- och inkomstförhållanden.
En nackdel med den omfattande decentralisering som det innebär att
föra ut handläggningen av familjebidragen till försäkringskassans lokal-
kontor är att många tjänstemän kommer att handlägga få ärenden. Med
hänsyn till utbildnings- och informationssystemet bedömer utredaren
dock att det ändå finns goda förutsättningar för att en enhetlig bedömning
sker. Riksförsäkringsverket har också möjlighet att genom tillsyn verka för
en enhetlig praxis.
I likhet med de flesta remissinstanser godtar jag på grund av det anförda
utredarens förslag om att administrationen av familjebidragen överförs till
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
En överföring till försäkringskassorna innebär att extra kostnader i
inledningsskedet uppstår. Personalen måste utbildas, informations- och
blankettmaterial framställas och ADB-stödet utvecklas.
Kommunernas andel (5%) av de sammanlagda utgivna familjebidragen
uppgår för närvarande till ca 12 milj. kr. Denna kostnad får staten ta över.
Staten får också ta över kostnaderna för administrationen av familjebi-
dragen från kommunerna. Denna kostnad kan beräknas till ca 12 milj. kr.
De besparingar jag i det följande kommer att föreslå i fråga om familjebi-
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
183
dragen kommer att väl täcka de merkostnader som uppstår for staten i och
med att administrationen överfors till riksförsäkringsverket och försäk-
ringskassorna. Jag återkommer till finansieringsfrågan i avsnitt 9.6.
Utredaren har också lämnat förslag till omfattande ändringar i familje-
bidragslagen vad avser beräkningen av familjebidragen. Förslaget till ny
administration av familjebidragen innebär att kommunernas skyldigheter
upphör. Kravet på att bestämmelserna om familjebidrag skall ha lagform
har därvid bortfallit. Den enda lagregel som behövs är en bestämmelse om
skyldighet för försäkringskassorna att bestämma och betala ut familjebi-
drag. En sådan regel kan lämpligen tas in i 33 § värnpliktslagen (1941:967).
I samma paragraf kan också tas in en regel om att värnpliktiga under vissa
förutsättningar har rätt till familjebidrag. Familjebidragslagen kan därför
upphävas. Det får ankomma på regeringen att i förordning meddela be-
stämmelser om hur familjebidragen skall bestämmas. Jag vill dock i detta
sammanhang redovisa mina ställningstaganden till vissa av utredarens
olika förslag.
Vad jag nu anfört kräver ett flertal lagändringar. Sådana förslag har
upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet som
bilagorna 1.1 —1.6. Jag återkommer närmare till vissa av lagförslagen i
specialmotiveringen i avsnitt 9.7.
Utredaren har, som jag tidigare berört, lämnat förslag på regeländringar
när det gäller familjebidragen. Det främsta syftet med dessa förslag har
varit att skapa en mera rättvis fördelning mellan olika grupper av tjänste-
pliktiga. Utredaren framhåller också att förslagen medför en enklare admi-
nistration.
Mot bakgrund av min tidigare redovisade inställning till författningsreg-
leringen av familjebidragen väljer jag här att endast redovisa de viktigaste
förslagen bl. a. för att beräkningen av kostnaderna för förmånerna skall
kunna göras. Remissinstanserna har tillstyrkt utredningens förslag i allt
väsentligt.
Utredaren föreslår att en kvalifikationstid för bostadsbidrag införs för
bostad i vilken den tjänstepliktige bor ensam eller tillsammans med syskon
eller kamrat. Om inte särskilda skäl föreligger skall bostadsbidrag endast
utges om den tjänstepliktige haft bostaden i minst tre månader före tjänst-
göringstidens början.
När det gäller tjänstepliktiga som bor hos förälder anser utredaren
att, om inte särskilda skäl föreligger, bostadsbidrag skall kunna utges med
högst skillnaden mellan genomsnittskostnaden för en bostad för en familj
med ett barn och en familj med två barn enligt socialstyrelsens och riksför-
säkringsverkets normer för skälig bostadskostnad i samband med att un-
derhållsbidrag till barn fastställs. Detta innebär för närvarande ett högsta
bostadsbidrag med 600 kr. per månad. Tillägg till bostadsbidrag skall
enligt utredarens förslag inte heller utges till tjänstepliktig som bor hos
förälder. För tjänstepliktig som bor ensam föreslås däremot en höjning av
tillägget från 150 till 250 kr. per månad.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
184
Utredarens förslag till forändringar av familjebidrag beräknas medföra Prop. 1990/91: 102
årliga kostnadsminskningar. Jag anser att förslagen bör genomföras. Som Bilaga 1
jag har nämnt ankommer det i fortsättningen på regeringen att utfärda
erforderliga föreskrifter.
Sedan år 1985 har stora ansträngningar gjorts inom de militära myndighe-
terna att bryta kostnadsutvecklingen for värnpliktsresor. Genom olika
åtgärder, t. ex. övergång från flyg- och tågtransporter till buss och båt, egna
chartrade transportmedel i stället för reguljär tidtabellbunden kollektivtra-
fik m. m. har kostnaderna för dessa resor minskat.
Jag anser dock att det är nödvändigt att ytterligare reducera resekostna-
derna.
Rätten till fria hemresor varje vecka gäller generellt inom landets grän-
ser. Detta medför att den värnpliktige kan utnyttja sin fria hemresa till en
valfri ort. Av dessa resor utgör enligt överbefälhavaren ca 60 procent
nöjesresor. Jag anser att detta är en förmån som rimligen inte bör följa av
plikten till tjänstgöring. Rätten till s. k. avvikelseresor bör därför tas bort
och fri resa medges endast till den ort där den värnpliktige är kyrkobok-
förd eller har sin stadigvarande bostad. Resa bör också kunna medges till
annan ort om resan avser besök hos nära anhörig och företas regelmässigt.
Uppgift härom bör den värnpliktige lämna till förbandet vid inryckningen.
Utgifterna för resor skulle därmed kunna reduceras med ca 8 milj. kr. per
år. Det ankommer på regeringen att besluta om erforderliga författnings-
ändringar.
Utnyttjande av hyrbilar och andra kostsamma anslutningsresor kan av
flera skäl te sig tveksamma. Jag anser att det finns anledning for berörda
myndigheter att inta en mer restriktiv hållning i fråga om dessa resor.
Principen om att värnpliktiga bör vara i hemmet före kl. 24.00 hemrese-
dagen kan lägga hinder i vägen för en begränsning av resekostnaderna.
Därför bör denna princip tillämpas i mindre utsträckning än for närvaran-
de. Tillämpningen får dock inte ge orimliga konsekvenser för de värnplik-
tiga.
Jag kommer att ge överbefälhavaren i uppdrag att se till att kostnaderna
för värnpliktsresorna kan minskas ytterligare.
Det torde enligt min mening vara omöjligt att skapa ett helt rättvist
resesystem mot bakgrund av de olika förhållanden och förutsättningar som
råder för de värnpliktiga. Jag vill i detta sammanhang dock framhålla att
jag avser att noggrant följa utvecklingen av värnpliktsresorna och särskilt
uppmärksamma vilka konsekvenser för de värnpliktiga som olika åtgärder
kan leda till.
185
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
Värnpliktiga och andra tjänstepliktiga som skadas under tjänstgöringen
har — bortsett från vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) — rätt
till ersättning vid personskada enligt lagen (1977:265) om statligt person-
skadeskydd (LSP) och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell
skada. Ersättningen skall i princip försätta den skadade i samma ekono-
miska situation som om skadan inte hade inträffat.
Enligt LSP utges ersättning för inkomstförlust vid personskada till följd av
värnpliktstjänstgöring m. m.
Rätten till ersättning för inkomstförlust inträder när den första färden
till tjänstgöringen påbörjas och gäller till dess den sista färden från tjänst-
göringen avslutas (skyddstid). Skyddet gäller således även under övnings-
uppehåll och annan fritid.
Ersättning utges vid sjukdom, bestående nedsättning av arbetsförmågan
och dödsfall. Därvid tillämpas 3 kap. 4 — 10 §§ och 4 — 6 kap. lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF).
Sjukpenning och livränta enligt LSP utges först efter skyddstidens slut,
dvs. efter det att tjänstgöringen och återresan har avslutats. Sjukpenning
och livränta beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten, som för
grundutbildningsvärnpliktiga inte får beräknas på en nivå under ett visst
minimibelopp (garantinivå).
Sjukpenning enligt LSP utges om den skadades förmåga att skaffa arbete
till följd av sjukdomen nedsatts med minst en fjärdedel. Ersättning kan
utges som hel, trefjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.
I LSP finns även föreskrifter om särskild sjukpenning. Sådan utges till
en värnpliktig som under grundutbildningen har ådragit sig en sjukdom
som inte berättigar till annan ersättning enligt LSP, t. ex. på grund av att
den inte har samband med tjänstgöringen, och som efter skyddstidens slut
sätter ned hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en
fjärdedel. Särskild sjukpenning kan även utges vid sjukdom som har
ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efter denna. Särskild
sjukpenning beräknas på den garantinivå som gäller för sjukpenning och
livränta enligt LSP. Om den som har rätt till särskild sjukpenning samti-
digt har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL), utges den särskilda sjukpenningen endast i den mån den
är högre.
Såväl den vanliga som den särskilda sjukpenningen enligt LSP beräknas
med motsvarande tillämpning av 3 kap. 5 — 5 c §§ LAF. Enligt huvudre-
geln i 5 § utgör hel sjukpenning för dag en trehundrasextiofemtedel av den
försäkrades sjukpenningunderlag, vilket vanligtvis motsvarar hans sjuk-
penninggrundande inkomst enligt AFL. Från denna regel föreskrivs un-
dantag i 5 a — 5 c §§, de s. k. timsjukpenningreglerna. Innebörden av dessa
regler är sammanfattningsvis att sjukpenning, som svarar mot sjukpen-
186
ningunderlag i form av inkomst av anställning, enligt bl. a. LSP utges för
de första fjorton dagarna av ett sjukfall endast om den försäkrade skulle ha
förvärvsarbetat, om han inte hade varit sjuk. Dock utges hel sjukpenning
enligt huvudregeln ovan i vissa situationer, bl. a. när den försäkrade är helt
eller delvis arbetslös och är anmäld som arbetssökande på en arbetsför-
medling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar
mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Detta framgår av 3
kap. 5 c § LAF jämförd med 3 kap. 10 c § AFL. De särskilda reglerna för
beräkning av sjukpenning under de första fjorton dagarna av ett sjukfall
infördes den 1 december 1987. Reglerna var avsedda att ge de försäkrade
en ersättning vid korttidssjukdom, som bättre motsvarade inkomstförlus-
ten. Detta var särskilt betydelsefullt för personer med oregelbundet förlagd
arbetstid.
Enligt de nuvarande bestämmelserna har en värnpliktig som ådrar sig en
skada eller en sjukdom i tjänsten rätt att fullgöra återstoden av tjänstgö-
ringen och får alltså inte utan eget medgivande hemförlovas, om han inte
befrias från återstående tjänstgöringsskyldighet. Han kommer därigenom
så länge tjänstgöringen pågår i åtnjutande av de förmåner som gäller under
värnpliktstjänstgöring, bl. a. fri sjukvård. En värnpliktig som har hemför-
lovats på grund av skada eller sjukdom som han har ådragit sig under
tjänstgöringstiden, och som är arbetslös, blir däremot på grund av timsjuk-
penningreglerna utan ersättning under de första fjorton dagarna efter
hemförlovningen. Om han inte hade insjuknat skulle han ju inte ha för-
värvsarbetat. Eftersom han är sjuk kan han inte heller anmäla sig som
arbetslös vid tidpunkten för hemförlovningen och stå till arbetsmarkna-
dens förfogande. Endast om han sjukanmäler sig minst fjorton dagar före
hemförlovningen kan sjukpenning utges direkt efter tjänstgöringens slut
även till en värnpliktig som är arbetslös. Något formellt hinder att göra
sjukanmälan under tjänstgöringstiden kan i och för sig inte anses föreligga.
Man måste dock räkna med att många värnpliktiga inte kommer att
utnyttja möjligheten att sjukanmäla sig vid skada eller sjukdom under
tjänstgöringstiden.
Den som insjuknar eller skadar sig under tjänstgöringstiden och som
sjukanmäler sig först efter utryckningen eller kortare tid än fjorton dagar
före utryckningen går således miste om viss tids sjukpenning om han är
arbetslös. Även den som insjuknar eller skadar sig under månaden efter
utryckningen kan gå miste om viss tids sjukpenning (särskild sjukpenning)
under de första fjorton dagarna av sjukfallet.
Utredningen om administration av familjebidragen m. m. har funnit att
den värnpliktige bör ha ett bättre inkomstskydd vid sjukdom under den
närmaste tiden efter det att tjänstgöringen upphör.
Utredningen konstaterar att föreskrifterna om särskild sjukpenning,
som hade sin motsvarighet redan i militärersättningslagen, gjordes innan
timsjukpenningreglerna kom till. Utredningen anser att en värnpliktig bör
tillförsäkras en ersättning på samma nivå som den särskilda sjukpenningen
även under de första fjorton dagarna av ett sjukfall.
De flesta remissinstanserna har inte haft något att erinra mot utredning-
ens förslag. Även jag godtar förslaget och förordar således att särskild
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
187
sjukpenning skall utges för varje kalenderdag den värnpliktige är sjuk och
därvid utges med en trehundrasextiofemtedel av ersättningsunderlaget i 4
kap. 10 § andra stycket LAF. Denna bestämmelse skall gälla generellt för
den särskilda sjukpenningen. Det kan därför förekomma att en värnpliktig
samtidigt har rätt till t. ex. sjukpenning enligt AFL beräknad enligt tim-
sjukpenningreglema. För att den värnpliktige inte skall överkompenseras
bör därför anges att särskild sjukpenning endast utges för sådan timsjuk-
penningperiod, om den särskilda sjukpenningen är högre räknat för peri-
oden. Motsvarande jämförelse bör göras om sjukpenning utgetts enligt
LSP eller LAF.
Kostnaderna för det förbättrade personskadeskyddet beräknas till ca 1
milj. kr. per år.
Vad jag nu anfört kräver ändringar i lagen om statligt personskade-
skydd. Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personska-
deskydd har upprättats inom försvarsdepartementet i samråd med chefen
för socialdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 1.7.
Enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada har en värnpliktig eller
annan person på vilken LSP tillämpas och som har ådragit sig en skada
som omfattas av LSP rätt till ersättning av staten för sveda och värk, lyte
eller annat stadigvarande men samt allmänna olägenheter till följd av
skadan. Har skadan ådragits under ledighet eller annan fritid vid vistelse
utanför kasernområde eller plats där verksamheten bedrivs, utges ersätt-
ning för ideell skada endast om skadan har orsakats av olycksfall vid färd
till eller från denna plats och färden föranleddes av och stod i nära
samband med verksamheten. Till skillnad mot vad som gäller enligt LSP
omfattar lagen således inte olycksfall som inträffar på fritiden med undan-
tag för s. k. färdolycksfall.
Vad gäller nuvarande förmåner enligt lagen om statlig ersättning vid
ideell skada har en värnpliktig rätt endast till vissa av de förmåner som kan
utges till en statligt anställd med stöd av personskadeavtalet (PSA). Den
värnpliktige har enbart rätt till de ersättningsförmåner som särskilt anges i
lagen och som kan hänföras till begreppet ideell skada.
Efter en värnpliktig utges inte heller de ersättningsförmåner som enligt
PSA utges vid dödsfall.
Inkomstbortfallet med anledning av en skada ersätts i huvudsak genom
bestämmelserna i LSP. Vid beräkning av livränta bortses från inkomster
som överstiger 7,5 basbelopp. Det torde vara sällsynt att en värnpliktig
under grundutbildning har inkomster som överstiger 7,5 basbelopp. Be-
stämmelserna tar emellertid även sikte på dem som gör repetitionsutbild-
ning. Det kan därför inte uteslutas att det i vart fall inom denna grupp kan
förekomma inkomster av ifrågavarande slag. Utredningen anser att den
som enligt en pliktlag måste fullgöra en tjänstgöring skall ha täckning även
för förlust av sådana inkomster. Motsvarande synsätt måste enligt utred-
ningen anläggas även beträffande förlust av lägre inkomster som inte
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
188
ersätts enligt nuvarande regler, såsom t. ex. när arbetsförmågan är nedsatt
med mindre än 1/15 och rätt till livränta därför inte föreligger. Man bör
här beakta att en liten inkomstförlust per år blir en stor sammanlagd
förlust för den som är ung när han skadas. De värnpliktiga bör enligt
utredningen erhålla ersättning för dessa inkomstförluster i enlighet med
det statliga personskadeavtalet. Jag delar utredningens uppfattning i den-
na del.
Utredningen anser vidare att en värnpliktig även skall ha ersättning för
kostnader av olika slag som han åsamkas genom skadan. I likhet med
utredningen anser jag att en värnpliktig skall ha rätt till ersättning för
sådana kostnader som kan ersättas enligt PSA, vare sig de ingår i olägen-
hetsersättningen eller ersätts särskilt. Även förmånerna vid dödsfall enligt
PSA bör utges till den värnpliktiges efterlevande.
En statligt anställd är genom det statliga personskadeavtalet fråntagen
rätten att föra skadeståndstalan mot arbetsgivaren (staten). Jag anser i
likhet med utredningen att de värnpliktiga inte bör fråntas denna rätt.
Däremot bör staten träda in i den skadades rätt till ersättning som utges
enligt lagen även beträffande annat än den ideella ersättningen.
Utredningen anser slutligen att statens ansvar för skador som den värn-
pliktige åsamkas inte gör sig lika starkt gällande när det är fråga om
olycksfall som inträffar under fritiden. Man måste emellertid beakta att de
som gör sin grundutbildning många gånger kommer direkt från skolan och
inte har haft anledning att själva ordna ett försäkringsskydd. De har under
tjänstgöringstiden inte alltid ekonomiska förutsättningar att skaffa försäk-
ringar.
I likhet med utredningen och de flesta remissinstanserna anser jag att
försäkringsskyddet för olycksfall som inträffar under den värnpliktiges
fritid bör förstärkas när det gäller grundutbildningsvärnpliktiga. Skyddet
bör även avse dem som fullgör repetitionsutbildning i direkt anslutning till
grundutbildningen. Det bör dock vara tillräckligt att skyddet avser ersätt-
ning för ideell skada.
Kostnaderna för det utökade skyddet för olycksfall beräknas till ca 0.5
milj. kr. årligen.
Vad jag nu anfört kräver ändring i lagen om statlig ersättning vid ideell
skada. Förslag till lag om ändring i lagen har upprättats inom försvarsde-
partementet i samråd med chefen för socialdepartementet och bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1.8. Eftersom ändringen innebär
att försäkringsskyddet utökas till att avse även annat än ideell skada
förordar jag att lagens rubrik ändras. Förslaget medför följdändringar i
värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, lagen
(1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor, civilförsvarslagen
(1960:74) samt räddningstjänstlagen (1986:1 102). Dessa lagförslag har
upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilagor 1.2, 1.4, 1.5, 1.6 och 1.12. Förslaget medför
dessutom en följdändring i luftfartslagen (1957:297). Förslag till lag om
ändring i luftfartslagen har upprättats inom försvarsdepartementet i sam-
råd med chefen för kommunikationsdepartementet och bör fogas till pro-
tokollet i detta ärende som bilaga 1.11.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
189
I 3 kap. 15 § AFL föreskrivs att sjukpenning inte utges för den tid då den
försäkrade fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genom-
går militär grundutbildning för kvinnor.
Under värnpliktstjänstgöringen är en värnpliktig däremot berättigad till
olika värnpliktsförmåner och dessa förmåner utges även då en värnpliktig
är frånvarande från tjänstgöringen på grund av sjukdom. Den värnpliktige
har vidare rätt till sjukvård.
En värnpliktig som före tjänstgöringstiden har en sjukpenninggrundan-
de inkomst får dock behålla denna vilande under värnpliktstjänstgöringen.
Utredningen anser att det numera är svårt att motivera att principen om
ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom inte skall gälla för värnpliktiga
under tjänstgöringstiden. Även mot bakgrund av den höga frekvens för-
värvsarbete parallellt med tjänstgöringen som numera förekommer bland
värnpliktiga anser utredningen att bestämmelsen att en värnpliktig inte
har rätt till sjukpenning måste ändras och föreslår därför att värnpliktiga,
vapenfria tjänstepliktiga och kvinnor i militär grundutbildning skall ha
rätt till sjukpenning på motsvarande villkor som gäller för studerande
under den tid de fullgör sin grundutbildning och, i förekommande fall,
därtill omedelbart anslutande repetitionsutbildning. En värnpliktigs tidi-
gare sjukpenninggrundande inkomst bör inte heller i fortsättningen sänkas
under tjänstgöringstiden, och det gäller även vid fristående repetitionsut-
bildning. Detta bör i fortsättningen anges i AFL. Vidare bör en värnpliktig
för grundutbildningstiden kunna få en sjukpenninggrundande inkomst
fastställd som beräknas på den inkomst han kan antas få i ett fritidsarbete
under tjänstgöringstiden. Motsvarande bör gälla vapenfria tjänstepliktiga
under grundutbildning och kvinnor i militär grundutbildning. Sjukpen-
ning under tjänstgöringstiden skall endast utges på grundval av denna
särskilt fastställda sjukpenninggrundande inkomst. Liksom för studerande
bör sjukpenning under tjänstgöringstiden utges endast för de dagar då den
värnpliktige skulle ha förvärvsarbetat. Detta bör således inte bara gälla för
de fjorton första dagarna av ett sjukfall utan även för tid därefter så länge
tjänstgöringen pågår.
Regeln i 3 kap. 5§ AFL, att ändring av den sjukpenninggrundande
inkomsten inte skall ske förrän fjorton dagar efter det att försäkringskassan
har fått kännedom om inkomständringen, bör när det gäller för värnplikti-
ga särskilt fastställd sjukpenninggrundande inkomst — i likhet med vad
som gäller för studerande — tillämpas endast vid inkomständringar under
tjänstgöringstiden.
För att värnpliktiga skall kunna få sjukpenning under grundutbildning-
en bör enligt utredningen 3 kap. 15 § AFL ändras så att där anges att
sjukpenning inte utges till den som genomgår värnpliktstjänstgöring eller
vapenfri tjänst om tjänstgöringen inte avser grundutbildning eller därtill
omedelbart anslutande repetitionsutbildning. Genom denna lagändring
kommer den värnpliktige att även bli berättigad till tillfällig föräldrapen-
ning beräknad på en särskilt fastställd sjukpenninggrundande inkomst
under förutsättning att han går miste om förvärvsinkomst.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
190
Vad utredningen anfört i denna del har lämnats utan erinran av de flesta
remissinstanserna. Även jag delar utredningens uppfattning i denna fråga.
Den kostnadsökning som följer av förslaget kan uppskattas till ca 5 milj,
kr. per år.
Vad jag nu har anfört kräver ändringar i AFL. Eftersom ändring i
samma paragraf nyligen har skett (3 kap. 5 §), men ännu inte trätt i kraft,
behövs två lagändringar i AFL. Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen (1990:156)
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring har upprättats inom
försvarsdepartementet i samråd med chefen för socialdepartementet och
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 1.9 och 1.10.
Mina förslag till förändringar av värnpliktigas förmåner har jag kostnads-
beräknat enligt följande.
Jag räknar med en höjning av de värnpliktigas förmåner med totalt ca 80
milj. kr. Av dessa medel bör ca 40 milj. kr. avsättas för bostadsbidrag till
följd av beräknade hyreskostnadsökningar. Vidare innebär mina förslag
till förändringar av värnpliktsresorna en kostnadsminskning med minst 8
milj. kr. Sammanlagt beräknar jag således att det finns utrymme för en
höjning av dagersättningen med 3 kr. till 34 kr. per dag vilket medför en
totalkostnad om ca 39 milj, kr., samt medel, ca 7 milj, kr., till de förbätt-
ringar i försäkringsskyddet m. m. som jag förordat i avsnitt 9.5.
Vad jag nu tagit upp berör de förändringar som bör ske den 1 juli 1991.
I detta sammanhang vill jag också erinra om att riksdagen i december
1990, med anledning av prop. 1990/91:59 om vissa ändringar i sjukförsäk-
ringen m.m., beslutat att kompensationsgraden för dagpenning till värn-
pliktiga, civilförsvarspliktiga m. fl. inte skall ändras.
Mina förslag om förändringar av familjebidragen bör som jag tidigare
förordat genomföras först den 1 januari 1992. De beräkningar jag nu
redovisar avser ett helt budgetår.
Införandet av en kvalifikationstid på tre månader i fråga om bostadsbi-
dragen innebär en besparing på ca 20milj. kr. Vidare innebär det ändrade
beräkningssättet av bostadsbidrag vid föräldraboende en besparing på ca
35 milj. kr. Slopandet av bostadstillägg till värnpliktiga som bor hos
föräldrarna ger ca 10 milj. kr.
Höjningen av bostadstillägget för övriga medför en kostnad på ca
lOmilj.kr. Kommunernas andel av nuvarande kostnader för familjebi-
dragen, dvs. 5 procent uppgår till ca 12 milj, kr., som nu staten får ta över.
Staten får också ta över administrationen av familjebidragen från kommu-
nerna, vilket sammantaget beräknas medföra en kostnadsökning på ca
5 milj. kr. årligen. Civilförvaltningens och länsstyrelsernas kostnader för
administrationen av familjebidragen beräknas minska något.
Med hänsyn till att flertalet värnpliktiga under utbildningsåret 1991/92
rycker in före den 1 januari 1992 och måste hanteras inom nuvarande
system, eftersom familjebidragen för dessa inte skall förändras under
pågående tjänstgöring samt att det tillkommer en engångskostnad på 12
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
191
milj. kr. i samband med överförande av administrationen av familjebi- Prop. 1990/91: 102
dragen till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna, kan inga bespa- Bilaga 1
ringar förväntas detta år. Först budgetåret 1992/93 får de föreslagna kost-
nadsbesparingarna, ca 40 milj, kr., i denna del full genomslagskraft.
I tillämpliga delar bör de förändringar som jag nu redovisat också gälla
andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t. ex.
vapenfria tjänstepliktiga.
Förslaget till lagom upphävande av familjebidragslagen (1978:520) m. m.
Som har framgått av den allmänna motiveringen föreslås nu att admini-
strationen av familjebidragen skall föras över från de kommunala familje-
bidragsnämnderna och försvarets civilförvaltning till riksförsäkringsver-
ket och de allmänna försäkringskassorna. Enligt 18 kap. 5§ AFL krävs
särskilt lagstadgande för att allmän försäkringskassa skall få bedriva annan
verksamhet än sådan som sägs i AFL. I 33 § andra stycket värnpliktslagen
(1941:967) och 12 § 5 mom. fjärde stycket civilförsvarslagen (1960:74) har
därför tagits in bestämmelser om att riksförsäkringsverket och de allmän-
na försäkringskassorna skall handha familjebidragen. I och med att kom-
munernas befattning med familjebidragen upphör behöver regleringen i
övrigt inte längre ske i form av lag. Jag har därför föreslagit att familjebi-
dragslagen upphävs. Jag kommer att senare återkomma till regeringen med
förslag till fortsatt reglering av familjebidragen i förordningsform. Av
andra stycket i lagen om upphävande av familjebidragslagen följer att
regeringen i det sammanhanget kan bestämma i vilken utsträckning fa-
miljebidragslagens regler skall fortsätta att tillämpas övergångsvis.
Under en övergångsperiod efter den 1 januari 1992 bör familjebidrags-
nämnderna och civilförvaltningen fortsätta att handlägga sådana ansök-
ningar om familjebidrag som skall prövas enligt äldre bestämmelser. En
sådan skyldighet för kommunerna måste åläggas i lag och kan alltså inte
regleras av regeringen i förordningsform. De bestämmelser i familjebi-
dragslagen som reglerar kommunernas skyldigheter i dessa hänseenden
bör därför kunna fortsätta att gälla under en övergångsperiod efter utgång-
en av år 1991. Regeringen har därför i förslaget till lag om upphävande av
familjebidragslagen bemyndigats att, såvitt gäller kommunernas handha-
vande och utbetalande av familjebidrag, bestämma att familjebidragslagen
skall upphävas vid en senare tidpunkt än utgången av år 1991.
De föreslagna ändringarna i sista stycket lagen (1989:402) om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga, 8 a § lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst och 8§ lagen (1980:1 021) om militär grundutbildning för
kvinnor är i huvudsak följdändringar till upphävandet av familjebidrags-
lagen och ändringarna i 33 § värnpliktslagen. Dessa ändringar behöver inte
motiveras ytterligare.
Beträffande den föreslagna ändringen i andra stycket lagen om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga hänvisas till vad som an-
förts under avsnitt 8.2.1.
192
I fråga om den föreslagna ändringen i 55 § civilförsvarslagen hänvisas till Prop. 1990/91: 102
avsnitt 3.7. Bilaga 1
Förslaget till lagom ändring (1977:265) om statligt personskadeskydd
13§
De föreslagna ändringarna i paragrafen innebär att de personer som
avses i 1 § första stycket 1 alltid får ersättning med ett belopp som uppgår
till minst den särskilda sjukpenningen även under de första 14 dagarna av
ett sjukfall.
1 första stycket anges i dag som en förutsättning för rätt till särskild
sjukpenning att sjukdomen inte ger rätt även till annan ersättning enligt
lagen. I förslaget har denna förutsättning tagits bort. I fortsättningen skall
således en värnpliktig samtidigt kunna uppbära såväl vanlig som särskild
sjukpenning enligt LSP.
För att tillförsäkra de värnpliktiga rätt till ersättning har i paragrafen
införts ett nytt tredje stycke av innebörd att de s. k. timsjukpenningreglerna
i 3 kap. 5 a — 5 c §§ LAF inte skall tillämpas på den särskilda sjukpenning-
en.
För att den som samtidigt erhåller vanlig sjukpenning enligt LSP och
särskild sjukpenning inte skall bli överkompenserad skall emellertid avräk-
ningsregeln i det nuvarande tredje stycket tillämpas. Den utvidgade rätten
till särskild sjukpenning gör att förmånen också kan utgå samtidigt med
sjukpenning enligt LAF och AFL. Även i ett sådant fall tillämpas avräk-
ningsregeln. Eftersom sjukpenning enligt t. ex. den allmänna försäkringen
även i fortsättningen beräknas enligt timsjukpenningreglerna bör därför
anges att särskild sjukpenning endast utges för sådan timsjukpenningpe-
riod, om den är högre räknat för perioden. Reglerna om avräkning anges i
det nya fjärde stycket.
Förslaget till lagom ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid
ideell skada
Rubriken till lagen har ändrats, eftersom lagen enligt förslaget avser
ersättning även för andra än ideella skador.
Detta medför följdändringar i värnpliktslagen (1941:967), lagen
(1966:413) om vapenfri tjänst, lagen (1980:1021) om militär grundutbild-
ning för kvinnor, civilförsvarslagen (1960:74), luftfartslagen (1957:297)
samt räddningstjänstlagen (1986:1102).
1§
I första stycket anges i dag att den skadade har rätt till ersättning av
staten endast för ideella skador. Denna generella begränsning av ersätt-
ningsrätten har tagits bort. Av 2§ framgår dock att rätten till ersättning i
vissa fall fortfarande är begränsad till ideell skada.
I paragrafens andra stycke görs liksom nu vissa inskränkningar i rätten
till ersättning för fritidsskador. Enligt förslaget har värnpliktiga, vapenfria
tjänstepliktiga och kvinnor i militär grundutbildning rätt till ersättning
även om ett olycksfall äger rum under fritid utanför kasernområdet och
inte avser s. k. fördolycksfall. Övriga som omfattas av personskadeskyddet
har emellertid liksom i dag endast rätt till ersättning för skador som har
uppkommit inom verksamheten i fråga eller under vistelse inom det
område där verksamheten bedrivs eller vid fördolycksfall. 193
13 Riksdagen 1990/91. 1 satnl. Nr 102
2§
I första stycket anges vilka slag av ersättning som kan utgå enligt lagen.
Detta har skett genom en hänvisning till den ersättning och de belopp som
skulle ha utgetts om den skadade hade haft rätt till ersättning enligt statens
personskadeförsäkring.
Enligt det nya andra stycket skall den som avses i 1 § första stycket 3 LSP
dock även i fortsättningen endast ha rätt till ersättning för ideell skada.
I ett nytt tredje stycke stadgas att den rätt till ersättning för skador under
fritiden som föreligger enligt 1 § andra stycket i förslaget endast avser
ersättning för ideell skada.
3§
Första stycket har ändrats på så sätt att där anges att staten träder in i
den skadades rätt till ersättning även beträffande annat än ersättning för
ideell skada.
I ett nytt andra stycke har dock statens rätt att inträda i den skadades
rätt till skadestånd begränsats till att avse endast skadestånd för ideell
skada för den händelse ersättning endast utgetts för sådan skada.
4§
Förslaget innebär inte någon ändring i sak i förhållande till vad som
gäller idag.
Förslagen till lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän jorsäkringoch
till lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän jorsäkring
3 kap.
5§
En värnpliktig som före tjänstgöringstiden har en sjukpenninggrundan-
de inkomst behåller denna vilande under värnpliktstjänstgöringen. Detta
framgår av 3§ riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjuk-
penninggrundande inkomst. Enligt förslaget har denna bestämmelse tagits
in i AFL. Motsvarande skall gälla vapenfria tjänstepliktiga under grundut-
bildning och kvinnor i militär grundutbildning. Den nya regeln har förts in
under den nya punkten 6 i tredje stycket.
Vidare skall värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och kvinnor i militär
grundutbildning ha rätt till sjukpenning på samma villkor som gäller för
studerande under den tid de fullgör sin grundutbildning och, i förekom-
mande fall, därtill omedelbart anslutande repetitionsutbildning. Detta
anges i det nya sjätte stycket.
Eftersom en ändring nyligen har gjorts i paragrafen genom lagen
(1990:156) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som
träder i kraft först den 1 oktober 1991, måste paragrafen ändras genom
ändring i sistnämnda lag.
10§
Liksom för studerande bör sjukpenning under tjänstgöringstiden utges
endast för de dagar då den den som är försäkrad enligt 5 § tredje stycket 1
skulle ha förvärvsarbetat. Denna begränsning skall således inte bara gälla
för de första 14 dagarna av ett sjukfall utan även för tiden därefter så länge
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
194
tjänstgöringen pågår, {första stycket har därför förts in en hänvisning till Prop. 1990/91: 102
5 § sjätte stycket. Bilagal
15§
Bestämmelsen i första stycket a) har ändrats så att den som fullgör
värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst i fortsättningen har rätt till
sjukpenning, om tjänstgöringen avser grundutbildning eller därtill omedel-
bart anslutande repetitionsutbildning.
4 kap.
6§
Den föreslagna ändringen i 3 kap. 15 § medför även att den värnpliktige
har rätt till tillfällig föräldrapenning. Denna beräknas på en sjukpenning-
grundande inkomst enligt 3 kap. 5 § sjätte stycket under förutsättning att
han går miste om förvärvsinkomst. Detta anges i det nya fjärde stycket.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
dels föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om upphävande av familjebidragslagen (1978:520),
2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
3. lag om ändring i lagen (1989:402) om försök med förkortad
grundutbildning av värnpliktiga,
4. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
5. lag om ändring i lagen (1980:1021) om militär grundutbild-
ning för kvinnor,
6. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),
7. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd,
8. lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid
ideell skada,
9. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
10. lag om ändring i lagen (1990:156) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
11. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) och
12. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),
dels bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag i övrigt har anfört om värnpliktsförmå-
nerna.
195
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
Det är av stor säkerhetspolitisk betydelse att vi primärt kan säkerställa att
vår materiel oberoende av omvärlden kan användas i kris och krig. Det är
vidare angeläget att behålla förmåga att vidmakthålla och vidareutveckla
redan anskaffade system och att ha tillgång till teknisk kompetens på
områden som har stor betydelse för försvarets operativa effekt och som
inte kan tillgodoses på annat sätt.
En inhemsk industri som vid upphandling av försvarsmateriel förmår
hävda sig i utländsk konkurrens är därför av stort värde. Den tekniska och
ekonomiska utvecklingen har emellertid begränsat möjligheterna att med
inhemska beställningar behålla den försvarsindustriella kompetensen i
hittillsvarande omfattning. En ökad fredstida medverkan också från
svensk försvarsindustri i internationellt samarbete ter sig därför naturlig
och nödvändig. Försvarsindustrin är — och bedöms även i framtiden bli
— beroende av ett internationellt teknologiutbyte.
Enligt min mening är det sålunda angeläget att söka bibehålla de för-
delar som en inhemsk försörjning i många avseenden innebär. Detta
kräver att vi klarare än hittills prioriterar vad som är viktigt att upprätthål-
la inom landet, samtidigt som vi är öppna för upphandling i internationell
konkurrens och ett utvidgat samarbete mellan svensk och utländsk
försvarsindustri.
För att möjliggöra detta har industrin bl. a. genomfört vissa struktur-
omvandlingar och i växande utsträckning köpt specialkompetens och del-
system utifrån och breddat sin marknad genom ökad export. Inom vissa
områden har kompetenser i ökande grad kunnat utnyttjas för både militär
och civil verksamhet. Trots detta är den beläggning från försvaret som kan
förutses på industrin i framtiden så begränsad att det inte blir möjligt att
bibehålla den stora bredd av systemkompetent försvarsindustri som vi
hittills har haft. I varje fall är risken uppenbar att svensk industri på många
områden inte på ett ekonomiskt — och i längden ej heller tekniskt —
konkurrenskraftigt sätt kommer att kunna tillgodose det svenska försva-
rets behov.
De ekonomiska möjligheterna att införa ny teknik har begränsats av att
det har funnits ett behov av att upprätthålla numerären av olika typer av
förband och system. Detta har lett till en strävan att öka livslängder, att
uppgradera och modifiera snarare än att helt ersätta gamla system med nya
samt att utveckla och producera systemen på ett mer kostnadseffektivt
sätt.
De stigande utvecklingskostnaderna för avancerade försvarsmaterielsy-
stem och dessas krav på hög och bred teknologisk kompetens har lett till en
fortgående omstrukturering av den europeiska försvarsindustrin och till
196
ett flernationellt samgående om större projekt. Drivkraften har varit dels Prop. 1990/91: 102
att minska utvecklingskostnaderna dels att erhålla serieeffekter av en stör- Bilaga 1
re produktionsvolym och en militärt önskad standardisering inom NATO-
blocket. Kombinationen ökat samarbete men konkurrens om den fördela-
de produktionen har lett till färre och starkare industrikoncerner. Dessa
kan med bred kompetens för både militär och civil verksamhet och säkrare
ekonomi bättre hävda sig i konkurrensen på den hårdnande marknaden.
Ett genomgående problem har varit svårigheter för deltagande parter att
ena sig om materielens utformning och om produktionsfordelningen, trots
att särskilda samarbetsorgan har skapats for dessa ändamål. Samgåenden
och uppköp har även fått konsekvenser for valet av samarbetspartners och
underleverantörer, något som har verkat försvårande for den svenska
försvarsindustrin på den europeiska marknaden.
Man kan under de närmaste åren förvänta sig en period av fortsatt
omstrukturering av den europeiska försvarsindustrin — påskyndad av en
minskad efterfrågan på försvarsmateriel.
Förmåga att i ett kris-, neutralites- eller krigsskede självständigt kunna
vidmakthålla försvarsmaterielens funktion är av stor vikt for neutralitets-
politikens trovärdighet. Detta kräver dels att vi har tillräckliga lager av
reservdelar, ammunition och förnödenheter men for vissa typer av materi-
el, särskilt flygmotorer, också en avsevärd industriell kapacitet.
Tillräckliga underhållsresurser, en producerande ammunitionsindustri
med kapacitet för beredskapsproduktion samt vissa delar av elektronikin-
dustrin är resurser som med dessa utgångspunkter enligt överbefälhava-
rens uppfattning är nödvändiga komponenter i alla framtida industristruk-
turer. Därutöver utgör industrier med kapacitet for systemsammanhållan-
de förmåga en viktig grund for såväl fortsatt svensk produktion som att vi
kan upprätthålla en god beställarkompetens. Av industrier med system-
sammanhållande förmåga prioriteras flygindustrin.
I det följande utvecklar jag min syn på behovet av kompetens inom olika
delområden.
Vi måste säkerställa att försvarets system kan fungera oberoende av utlan-
det i kris och krig. Det är därför av stor betydelse att vi har en kompetent
och inhemsk industri med underhållsförmåga vad gäller försvarets alla
system.
Det finns dock skäl att pröva om inte vissa strukturförändringar inom
underhållsområdet vore motiverade. Det kan dels gälla valet mellan indu-
striell kapacitet eller underhåll i försvarets regi, dels valet mellan en
197
separat underhållsindustri och att förlägga underhållet hos den tillverkan- Prop. 1990/91: 102
de industrin. Bilaga 1
Den kompetens som idag finns inom telekommunikationsområdet är en-
ligt min mening viktig för att kunna fullfölja t. ex. telesystem 9 000.
Jag anser att en svensk kompetens inom området ledningssystem är
angelägen åtminstone på en hög systemnivå för att anpassning ska kunna
ske till speciellt svenska operativa förhållanden.
Jag anser det mycket angeläget att kompetens inom sensorområdet kan
bibehållas i landet eftersom den har stor betydelse for möjligheterna att
vidareutveckla i första hand flyg- och luftförsvarssystemen. Exempel på
viktiga objekt som kan bidra till en bibehållen kompetens är flygburen
radar (PS 890), modifiering/utveckling av radarn i JA 37 och JAS 39 samt
artillerilokaliseringsradar.
Det är enligt min mening synnerligen angeläget att vi i Sverige har
kompetens för att så långt möjligt förstå och följa utvecklingen inom
telekrigföringen och att inom landet under god sekretess nyutveckla och
tillverka egna system för telekrigföring.
Jag konstaterar att det trots flygindustrins ökande civila engagemang er-
fordras ytterligare militära beställningar utöver nu liggande för att inte
flygindustrins kompetens inom viktiga områden ska riskera att bli otill-
räcklig när utvecklingen av grundversionen av JAS 39 är slutförd, vilket
inträffar under de kommande åren.
Jag anser det sålunda angeläget att kompetens kan bibehållas för att
vidareutveckla och vidmakthålla de svenska flygsystemen. Samtidigt kon-
staterar jag att de ekonomiska problemen inom försvaret gör att svårighe-
terna är stora att med balans i planeringen i övrigt avsätta tillräckliga
medel för detta.
För att minska effekten av en neddragning av utvecklingsverksamheten
hos svensk flygindustri är det enligt min mening nödvändigt att den
svenska flygindustrin på sikt utökar sin internationella samverkan avseen-
de såväl teknologi som militära system.
Industrin har idag den förmåga till nyutveckling av ammunition som
bedöms vara en viktig förutsättning för den export som i sin tur är en
förutsättning för att industrin skall kunna ha en sådan produktionsvolym
att den blir konkurrenskraftig. Andelen export bedöms nu komma att
minska.
Den inhemska industrins framtida värde ligger främst i att medge en
utökad och forcerad produktion i ett läge när vi vill höja beredskapen och
öka krigsuthålligheten. Avsaknad av en inhemsk industri skulle kräva mer
198
omfattande fredsanskaffning och kan också skapa problem med underhåll
och i säkerhetsfrågor.
Robotsystem innehåller i vissa avseenden teknik som är svårtillgänglig och
kan få avgörande inflytande på systemens och försvarets effektivitet i krig.
Det är därför en klar fördel om de robotsystem vi har är svenska, kan ges
hög modernitet och successivt vidareutvecklas. Jag har dock funnit att det
på grund av de höga kostnaderna knappast längre är möjligt att ha samma
ambition som tidigare inom landet att självständigt nyutveckla och tillver-
ka avancerade robotar.
Möjligheter till långsiktig tillgång till viss inhemsk kompetens vad avser
robotar och styrd ammunition torde enligt min mening, främst ligga i en
ökad samverkan mellan svensk och utländsk robotindustri, där svensk
industri medverkar inom vissa delområden i utveckling och produktion av
robotar och styrd ammunition gemensam för flera länder. Det bör också
enligt min mening finnas likheter i teknologisk kompetens inom industrier
som utvecklar torpeder, minor och sensorer som skulle kunna utnyttjas
mer effektivt i samverkan med industrier som utvecklar robotar och intel-
ligent ammunition.
Ökad samverkan mellan industrier liksom med robotindustrin skulle kun-
na vara gynnsam. Jag anser att det av sekretesskäl och med hänsyn till de i
många avseenden speciella svenska förhållandena samt kopplingen till
ubåtsutvecklingen är angeläget att en svensk kompetens åtminstone till
vidareutveckling kan bibehållas.
Den mest kvalificerade och svårtillgängliga kompetensen inom varvsindu-
strin torde ligga inom ubåtsområdet. Jag anser det angeläget att vi inom
landet kan vidareutveckla ubåtssystem. Härvid är också en fortsatt utveck-
ling av luftoberoende tillsatsmaskineri väsentlig. Den inom varvsindustrin
beslutade samordningen av resurserna gör enligt min uppfattning att vår
förmåga inom detta område kan behållas.
När det gäller ytfartyg bedömer jag det angeläget att åtminstone ha
inhemsk kompetens på hög systemnivå för integration av olika delsystem.
Med en satsning på ubåtar bör ett sådant kunnande kunna upprätthållas i
kombination med den kompetens som också finns i ledningssystemindu-
strin och vid materielverket. Kompetens bör enligt min mening finnas
inom landet för underhåll och vidmakthållande av befintliga ytfartyg.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
199
Den nyanskaffning som förutses i landet är begränsad och motiverar
knappast i sig ett bibehållande av inhemsk kompetens annat än om den
kan konkurrera kostnadsmässigt.
Det stora arv av pjäser som vi har och till stora delar bör bibehålla
motiverar enligt min mening att en inhemsk kompetens för vidmakthål-
lande bör eftersträvas.
Inhemsk industri bedömer jag vara motiverad för vidmakthållande av
äldre system. Den beläggning som är aktuell med stridsfordon 90 bedöms
ge kompetens för detta åtminstone under den första hälften av nittiotalet
med vissa möjligheter att fram till sekelskiftet kunna bibehålla vidare-
utvecklingsförmåga. Anskaffning av en ny medeltung stridsvagn bör enligt
min mening ske av främst ekonomiska skäl genom direktanskaffning i
utlandet. Någon inhemsk utveckling av en medeltung stridsvagn bör såle-
des inte övervägas. Svensk försvarsindustris medverkan vid en eventuell
utlandsanskaffning bör dock enligt min mening säkerställas.
Försvarsindustrin utgör en del av det allmänna näringslivet och har ett
självständigt ansvar för sin verksamhet. Samtidigt är emellertid försvars-
industrins villkor beroende av den inhemska efterfrågan på dess produkter
vilken i allt väsentligt avgörs av statsmakternas ställningstaganden. Staten
beställer och särfinansierar en stor del av den utveckling av system för
försvarsändamål som sker, staten utgör den enda inhemska kunden.
Försvarsindustrins möjligheter till export är samtidigt underkastade hårda
restriktioner.
Den kompetens som skapas genom satsningar på försvarsforskning och
teknologiutveckling inom försvaret måste liksom den utveckling som sker
civilt bättre tas tillvara. Det är angeläget att i den tid av strukturomvand-
lingar som har genomförts, pågår och är att förvänta skapa en överblick
över försvarets långsiktiga behov av kunskap och kompetens och att sam-
ordna de satsningar på forskning, utveckling och kunskapsuppbyggnad
som görs inte bara inom totalförsvaret utan även inom landet i övrigt.
Enligt min mening bör industriella samarbetavtal inom försvarsmateri-
elområdet underställas regeringens prövning. I krigsmaterielexportutred-
ningens betänkande (SOU 1989:102), Utlandssamverkan på krigsmateri-
elområdet, lämnas förslag till riktlinjer för hur en sådan prövning bör ske.
Enligt vad jag har inhämtat är krigsmaterielexporturedningens betän-
kande föremål för övervägande inom utrikesdepartementets handelsavdel-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
200
ning. Statsrådet Gradin avser senare i år återkomma till regeringen med
förslag till ny lagstiftning på krigsmaterielområdet, som bl. a. behandlar
statsmakternas kontroll av den svenska försvarsindustrins samverkan med
utländsk försvarsindustri. Från försvarspolitiska utgångspunkter vill jag
för egen del framhålla, att det är viktigt att skapa sådana betingelser för
utlandssamarbetet att en livskraftig svensk försvarsindustri kan bevaras
inom de sektorer som jag har angivit som prioriterade för det svenska
försvaret.
Jag har i detta ärende samrått med statrådet Gradin.
För att främja möjligheterna till internationellt samarbete inom det
försvarsindustriella området anser jag det angeläget att samarbetet med
viktigare länder kan ges ramar och förankras i överenkommelser på rege-
ringsnivå. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på det försvarsindu-
striella området i Europa och det snabbt fortgående europeiska ekonomis-
ka samarbetet finns det särskild anledning att överväga svenska relationer
till existerande samarbetsorgan i Europa på det försvarsindustriella områ-
det, i första hand The Independent European Programme Group (IEPG).
IEPG, som bildats av de 13 europeiska NATO-länderna, är ett forum för
europeiskt samarbete om forskning, utveckling och produktion avseende
dessa länders försvarsmateriel. Jag anser att det för den svenska försvars-
industrin är väsentligt att den svenska marknaden för försvarsmateriel
fungerar på likartat sätt som i IEPG-länderna och att svensk industri kan
accepteras som samarbetspartner för försvarsindustrin i dessa länder.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande försvarsin-
dustrin.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
201
Den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter — folkrätten i
krig — syftar till att under krig och konflikt förhindra grymheter och
onödigt lidande både för civilbefolkningen och för de s. k. kombattanter-
na, dvs. dem som enligt folkrätten har rätt att aktivt delta i stridshandling-
ar.
Ett omfattande regelverk för skydd av offren i väpnade konflikter åter-
finns främst i de fyra Genévekonventionerna från år 1949 samt i 1977 års
tilläggsprotokoll till dessa.
Sverige ratificerade Genévekonventionerna år 1953 och tilläggsproto-
kollen år 1979.
Regeringen har under senare hälften av 1980-talet vidtagit en rad åtgär-
der för att fullfölja de uppgifter som Sverige har åtagit sig. Vidare har
regeringen genom totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) reglerat
hur myndigheterna skall tolka och tillämpa de folkrättsliga reglerna.
För att säkerställa uppföljningen av folkrättens utveckling samt för att
samordna verksamheten och ta initiativ inom totalförsvaret i folkrättsliga
frågor tillsattes år 1985 ett särskilt rådgivande utskott till den under
utrikesdepartementet hörande folkrättsdelegationen. Utskottet har på ett
verksamt sätt bidragit till att frågor rörande folkrätten i krig förankrats
inom totalförsvaret.
Erfarenheterna visar dock att verksamhetsområdena för folkrättsdelega-
tionen och dess rådgivande utskott i det praktiska arbetet inte sammanfal-
ler. Folkrättsdelegationen verkar huvudsakligen internationellt medan ut-
skottet inriktar verksamheten nationellt gentemot det svenska totalförsva-
ret. Utskottet har därför i praktiken kommit att i huvudsak verka oberoen-
de av delegationen, samtidigt som behovet av ett särskilt forum för total-
försvarets folkrättsfrågor framstått allt klarare efter hand som verksamhe-
ten utvecklats.
Jag har därför funnit att det behövs en klarare ansvarsfördelning i det
fortsatta folkrättsarbetet, samtidigt som behovet av samordnande insatser
även i fortsättningen kommer att vara stort. Jag anser att det arbete som
hittills har utförts av folkrättsdelegationens rådgivande utskott i fortsätt-
ningen bör fullgöras av ett särskilt råd inom försvarsdepartementet. Ge-
nom ett sådant råd tillgodoses totalförsvarets behov av samordning, initia-
tiv och uppföljning inom folkrätten.
I rådet bör de totalförsvarsmyndigheter vara representerade som har
omfattande och viktiga uppgifter inom folkrättens område. Även organisa-
tioner med sådana uppgifter bör kunna medverka. Samarbetet med folk-
rättsdelegationen bör också säkerställas.
Kostnaderna för rådet beräknas till 20000 kr. under budgetåret 1991/92
och bör — liksom fallet har varit med det rådgivande utskottet — bekostas
inom ramen för försvarsdepartementets anslag A 2. Utredningar m. m.
Rådet bör inrättas den 1 juli 1991, samtidigt som folkrättsdelegationens
rådgivande utskott upphör med sin verksamhet.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
202
Jag har i detta ärende samrått med chefen for utrikesdepartementet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag har anfört om formerna för det fortsatta
folkrättsarbetet.
Ett särskilt statligt bevakningsbolag, Allmänna bevakningsbolaget (ABAB)
tillskapades efter riksdagsbeslut år 1964. Syftet var att förbättra bevak-
ningen av militära anläggningar och andra objekt av vikt för totalförsvaret.
ABAB gavs en särställning på så sätt att det föreskrevs att myndigheter-
na inom Storstockholmsområdet inte fick anlita andra bevakningsföretag.
Särställningen reglerades sedermera i förordningen (1975:874) om anord-
nande av bevakning. Enligt förordningen fick vissa statliga myndigheter
inom vissa geografiska områden endast anlita ABAB för bevakning.
Monopolutredningen föreslog i betänkandet (SOU 1978:48) Konkur-
rens på lika villkor bl. a. att ABAB:s särställning borde upphävas. Riksda-
gen beslutade i enlighet med regeringens förslag i prop. 1978/79:134 att en
översyn skulle göras av möjligheterna att begränsa bl. a. ABAB:s särställ-
ning (FiU 1979/80:6, rskr. 45). Regeringen uppdrog åt överbefälhavaren
att i samråd med rikspolisstyrelsen undersöka om det skulle vara möjligt
att från skyddssynpunkt gradera skyddsföremålen på ett sådant sätt att
särställningen för bl. a. ABAB begränsades till bara vissa skyddsföremål.
Överbefälhavaren fann att ABAB:s särställning borde behållas i fråga
om högviktiga skyddsföremål. Detta blev också regeringens förslag i prop.
1983/84:100 (bil. 6 s.25) samtidigt som det föreslogs att särställningen
skulle omfatta alla statliga myndigheter och hela landet. Riksdagen god-
kände de föreslagna riktlinjerna och frågan reglerades i den nu gällande
förordningen (1984:589) om anordnande av bevakning. Förordningens
ikraftträdande bestämdes till den 1 juli 1988, då en lång övergångstid
ansågs behövlig för avveckling av redan tecknade kontrakt.
Securitas AB har i en framställning till försvarsdepartementet anfört att
tillämpningen av förordningen påvisat oformligheter och inneburit olägen-
heter för anställd personal, att ABAB:s särställning utgör ett handelshinder
som inte är motiverat då ABAB numera ingår i Procordia som börsintro-
ducerats samt att säkerhetsskyddet kan upprätthållas lika väl av andra
bolag som av ABAB. Securitas har hemställt att förordningen om anord-
nande av bevakning upphör att gälla eller att överbefälhavaren ges i
uppdrag att likställa ABAB och Securitas vid bevakning av högviktiga
skyddsföremål.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1
203
Securitas framställning har remitterats till överbefälhavaren som yttrat att
de skäl som talar for ABAB:s särställning är statens insynsmöjligheter, låg
omsättning av personal, garanti för pålitlig och duglig personal, garanti för
att kunskap om de högviktiga skyddsföremålen inte sprids till olika bevak-
ningsföretag, garanti för att utländsk insyn eller påverkan inte sker samt
det förhållandet att ABAB enligt personalkontrollkungörelsen (1969:446)
får företa personalkontroll. Överbefälhavaren anför vidare att om något
annat rikstäckande bevakningsföretag uppfyller kraven vore det en fördel
från priskonkurrenssynpunkt att låta även detta komma i fråga för bevak-
ningsuppdrag.
Securitas framställning och överbefälhavarens yttrande har remitterats
till rikspolisstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk,
försvarets forskningsanstalt, överstyrelsen för civil beredskap, affärsverket
FFV och byggnadsstyrelsen.
Remissinstanserna ställer sig positiva till att ABAB:s särställning upphör
eller begränsas men betonar vikten av att en god säkerhet upprätthålls och
av att sekretessbelagd information hålls inom en så begränsad krets som
möjligt.
Det är av stor betydelse för rikets säkerhet att viktiga totalförsvarsanlägg-
ningar bevakas på ett tillfredsställande sätt. Som överbefälhavaren fram-
hållit bör bevakningen i första hand ske genom polis eller militär personal.
Om ett bevakningsföretag måste anlitas är det viktigt att skapa garantier
för att endast pålitlig personal anlitas och för att den anlitande myndighe-
ten får god inblick i hur bevakningsverksamheten bedrivs.
ABAB har sedan börsintroduktionen av Procordia inte längre samma
karaktär av helstatligt bolag som tidigare. Ägarstrukturen kan alltså inte
längre i sig anses utgöra en garanti för statlig insyn i och kontroll över
bolagets verksamhet.
Som framhölls redan i prop. 1983/84:100 utövas samhällskontroll över
samtliga bevakningsföretag i enlighet med lagen (1974:191) om bevak-
ningsföretag. Regleringen ger bl. a. möjlighet till personalkontroll av den
hos företagen anställda personalen.
Det åligger vidare, såsom påpekats av flera remissinstanser, varje statlig
myndighet att i enlighet med förordningen (1981:421) om säkerhetsskyd-
det vid statliga myndigheter svara för att det finns ett tillfredsställande
säkerhetsskydd inom myndighetens verksamhetsområde. I myndighetens
ansvar ingår att i samband med upphandling sörja för att sekretesskyddet
upprätthålls. Personalkontrollkungörelsen ger möjlighet till personalkon-
troll av anställda hos ett företag som anlitas för visst uppdrag. Överbefäl-
havaren respektive rikspolisstyrelsen meddelar föreskrifter, allmänna råd
och råd i särskilda fall i fråga om verkställigheten av säkerhetsskyddsför-
ordningen samt kontrollerar säkerhetsskyddet vid myndigheterna.
Den 1 april 1991 träder lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1
204
anläggningar m. m. i kraft. Enligt de nya bestämmelserna kommer åtskilli- Prop. 1990/91:102
ga civila objekt, som tidigare inte kunnat utgöra skyddsföremål i fredstid, Bilaga 1
att kunna ges ett förstärkt skydd genom att de kan göras till skyddsobjekt.
Den nya regleringen på området ger anledning att se över förordningen om
anordnande av bevakning, bl. a. därför att förutsättningarna för överbefäl-
havarens indelning i högviktiga och andra skyddsobjekt ändras.
Jag instämmer givetvis i att det är av största vikt att en säkerhetsmässigt
tillfredsställande bevakning kan anordnas även vid de skyddsobjekt som
inte kan bevakas av polis eller militär personal. Därvid är det, som överbe-
fälhavaren framhållit, väsentligt att beakta sådana faktorer som personal-
omsättningen hos det företag som kan tänkas komma i fråga liksom
personalens kompetens och erfarenhet, möjligheterna till insyn i företagets
verksamhet, möjligheterna att skapa kontinuitet i bevakningen och möjlig-
heterna att få garantier mot att hemlig information sprids till utländska
eller andra obehöriga intressenter.
De skäl som ursprungligen föranlett att ABAB getts en särställning i
fråga om viktigare bevakningsuppdrag kan emellertid knappast anses läng-
re vara för handen. De större bevakningsföretagen verkar numera i likarta-
de former och säkerhetsmässigt kan — enligt vad flera remissinstanser
framhållit — några större skillnader inte anses föreligga dem emellan. Det
kan därför inte vara motiverat att behålla ett handelshinder med de för
prisbildningen negativa konsekvenser som detta för med sig. Samtidigt
måste dock framhållas vikten av att erbjudna säkerhetsgarantier noggrant
vägs mot det offererade priset så att kostnadsaspekten inte ensam blir
avgörande för vilket bevakningsföretag som anlitas.
Myndigheternas ansvar enligt säkerhetsskyddsförordningen utgör enligt
min mening i kombination med den kontroll som enligt förordningen
utövas av överbefälhavaren och rikspolisstyrelsen samt med reglerna om
bevakningsföretag en tillräcklig garanti för att upphandling av bevaknings-
tjänster sker med beaktande av att ett tillfredsställande säkerhetsskydd
kan upprätthållas. Jag föreslår därför att ABAB:s särställning upphör. Det
ankommer på regeringen att upphäva förordningen om anordnande av
bevakning.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för bevakningen av skyddsobjekt som
jag har förordat.
205
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.1
Härigenom föreskrivs att familjebidragslagen (1978:520) skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1991 eller, i fråga om bestämmelserna om
kommunernas skyldighet att pröva ansökningar om familjebidrag och att
utge sådana bidrag, vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.
Regeringen får föreskriva att övriga bestämmelser i den upphävda lagen
övergångsvis skall fortsätta att gälla även efter utgången av år 1991.
206
Härigenom föreskrivs att 17 och 33 §§ värnpliktslagen (1941:967)’ skall
ha följande lydelse.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.2
Nuvarande lydelse
17§2
Den som inställer sig vid inskriv-
ningsförrättning är i samband där-
med berättigad till dagersättning,
fri resa, fri förplägnad, fri inkvarte-
ring och fri sjukvård. Avlider in-
skrivningsskyldig under tid då han
är berättigad till fri sjukvård, utgår
begravningshjälp till hans dödsbo.
Staten meddelar grupplivförsäkring
för dödsfall åt inskrivningsskyldig
under inskrivningsförrättning. Om
inskrivningsskyldigs rätt till ersätt-
ning för skada eller sjukdom som
han ådrager sig under inskrivnings-
förrättning föreskrives i lagen
(1977:265) om statligt personska-
deskydd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada.
Föreslagen lydelse
Den som inställer sig vid inskriv-
ningsförrättning är i samband där-
med berättigad till dagersättning,
fri resa, fri förplägnad, fri inkvarte-
ring och fri sjukvård. Avlider in-
skrivningsskyldig under tid då han
är berättigad till fri sjukvård, utgår
begravningshjälp till hans dödsbo.
Staten meddelar grupplivförsäkring
för dödsfall åt inskrivningsskyldig
under inskrivningsförrättning. Om
inskrivningsskyldigs rätt till ersätt-
ning för skada eller sjukdom som
han ådrager sig under inskrivnings-
förrättning föreskrives i lagen
(1977:265) om statligt personska-
deskydd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada
m. m.
33 §’
Värnpliktig är i samband med tjänstgöring berättigad till dagersättning
eller dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning,
utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri ut-
rustning samt fri hälso- och sjukvård. När värnpliktig tjänstgör enligt 27 §
2 mom. eller 28 § är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Avlider
värnpliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begrav-
ningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för döds-
fall åt värnpliktig under tjänstgöring.
Om värnpliktigs rätt till familje-
bidrag och ersättning för skada eller
sjukdom som han ådrager sig under
tjänstgöring föreskrives i familjebi-
dragslagen (1978:520), lagen
En värnpliktig har i samband
med värnpliktstjänstgöring dessut-
om rätt till familjepenning, bostads-
bidrag, näringsbidrag och begrav-
ningsbidrag. Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassor-
na skall handha dessa förmåner.
Bestämmelser om rätt till ersätt-
ning för skada eller sjukdom som
den värnpliktige ådrar sig under
tjänstgöring finns i lagen
(1977:265) om statligt personska-
' Lagen omtryckt 1969:378
2 Senaste lydelse 1978:525.
3 Senaste lydelse 1983:330.
207
Nuvarande lydelse
(1977:265) om statligt personska-
deskydd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada.
Föreslagen lydelse
deskydd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada
m. m.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.2
Vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må föreskrivas, att
värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt förse sig med
beklädnad, intill dess sådan anskaffas. Skälig ersättning härför skall bere-
das honom av staten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
208
Härigenom föreskrivs att lagen (1989:402) om förkortad grundutbild-
ningav värnpliktiga' skall ha följande lydelse.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1.3
Nuvarande lydelse
Utan hinder av 27 § 1 mom.
värnpliktslagen (1941:967) får för-
söksvis grundutbildningen för vissa
värnpliktiga som är inkallade eller
skall kallas in till grundutbildning
med fastställd utryckning senast
den 31 augusti 1983 omfatta
— minst 325 och högst 360 för
kompanibefäl vid armén,
— minst 220 och högst 245 dagar
för gruppbefäl och meniga kategori
E vid armén,
— minst 290 och högst 315 dagar
för gruppbefäl i flygbasjägarför-
band vid flygvapnet samt
— minst 150 och högst 165 dagar
för meniga kategori G och F vid
armén och marinen.
Försöken får omfatta högst
11000 värnpliktiga vid armén och
högst 500 värnpliktiga vid marinen
för varje utbildningsår.
Värnpliktiga som omfattas av för-
söken med förkortad grundutbild-
ning och tjänstgör kortare tid än
180 dagar skall ha rätt till familje-
penning eller bostadsbidrag enligt
bestämmelserna i 16§ familjebi-
dragslagen (1978:520). Därvid skall
vad som i dessa bestämmelser sägs
om 180 dagar i stället avse 135 da-
gar.
Föreslagen lydelse
Utan hinder av 27 § 1 mom.
värnpliktslagen (1941:967) får för-
söksvis grundutbildningen för vissa
värnpliktiga som är inkallade eller
skall kallas in till grundutbildning
med fastställd utryckning senast
den 31 augusti 1983 omfatta
— minst 325 och högst 360 för
kompanibefäl vid armén,
— minst 220 och högst 245 dagar
för gruppbefäl och meniga kategori
E vid armén,
— minst 290 och högst 315 dagar
för gruppbefäl i flygbasjägarför-
band vid flygvapnet samt
— minst 150 och högst 165 dagar
för meniga kategori G och F vid
armén, marinen och flygvapnet.
Försöken får omfatta högst
14000 värnpliktiga vid armén,
högst 1000 värnpliktiga vid ma-
rinen och högst 500 värnpliktiga vid
flygvapnet för varje utbildningsår.
Denna lag träder i kraft, i fråga om första och andra styckena den 1 juli
1991, och i övrigt den 1 januari 1992.
1 Senaste lydelse 1990:223.
209
14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
Härigenom föreskrivs att 8 a § lagen (1960:413) om vapenfri tjänst skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8a§‘
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.4
Vapenfri tjänstepliktig är berätti-
gad till samma förmåner i samband
med tjänstgöring som enligt 33 §
första stycket värnpliktslagen
(1941:967) tillkomma värnpliktig i
samband med värnpliktstjänstgö-
ring.
Om vapenfri tjänstepliktigs rätt
till familjebidrag och ersättning för
skada eller sjukdom som han ådra-
ger sig under tjänstgöring före-
skrives i familjebidragslagen
(1978:520), lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning
vid ideell skada.
Vapenfri tjänstepliktig har rätt
till samma förmåner i samband
med tjänstgöring som enligt 33 §
första och andra styckena värn-
pliktslagen (1941:967) tillkommer
värnpliktiga i samband med värn-
pliktstjänstgöring.
Bestämmelser om rätt till ersätt-
ning för skada eller sjukdom som
den vapenfrie tjänstepliktige ådrar
sig under tjänstgöring finns i lagen
(1977:265) om statligt personska-
deskydd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada
m. m.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Senaste lydelse 1978:523.
210
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.5
Härigenom föreskrivs att 8§ lagen (1980:1021) om militär grundutbild-
ning för kvinnor skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8§
En kvinna har under grundutbildningen och i samband med antagnings-
prövningen rätt till samma förmåner som värnpliktiga har under grundut-
bildningen enligt värnpliktslagen (1941:967).
Om rätt till familjebidrag, ersätt-
ning vid personskada och gruppliv-
försäkring finns särskilda bestäm-
melser.
Bestämmelser om rätt till ersätt-
ningför skada eller sjukdom som en
kvinna ådrar sig under tjänstgöring
finns i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning vid
ideell skada m. m.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
211
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.6
Härigenom föreskrivs att 12§ 5 mom. och 55§ civilförsvarslagen
(1960:74)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12§
5 mom. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig vid
fullgörande av civilförsvarsplikt berättigad till dagpenning, särskild ersätt-
ning för tjänstgöring i viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri
inkvartering och fri sjukvård. När civilförsvarspliktig tjänstgör enligt 12 §
1 mom. är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Avlider civil-
försvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begrav-
ningshjälp till hans dödsbo.
Under civilförsvarspliktigs tjänstgöring som fullgörs efter inskrivning
meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt honom. Vad nu sagts
gäller dock inte under tjänstgöring i verkskydd.
Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej
för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgö-
ring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.
Om civilförsvarspliktigs rätt till
familjebidrag och ersättning för
skada eller sjukdom som han ådra-
ger sig under tjänstgöring före-
skrives i familjebidragslagen
(1978:520), lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning
vid ideell skada.
En civilförsvarspliktig har dessut-
om rätt till familjepenning, bostads-
bidrag, näringsbidrag och begrav-
ningsbidrag. Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassor-
na skall handha dessa förmåner.
Bestämmelser om rätt till ersätt-
ning för skada eller sjukdom som
civilförsvarspliktige ådrar sig
under tjänstgöring finns i lagen
(1977:265) om statligt personska-
deskydd och lagen (1977:266) om
statlig ersättning vid ideell skada
m. m.
55§
Ersättning enligt 53 § utgår för särskilda kostnader för att anordna
skyddsrummet. Sådana kostnader kunna avse förstärkning av byggnads-
stomme samt anskaffning och iordningställande av särskilda dörrar och
karmar, luckor och andra tillslutningsanordningar, ventilationssystem,
gasfång och annan särskild utrustning samt reservutgångar. Ersättning
utgår även för vård och underhåll av skyddsrummet.
Ersättningen utgår med ett grundbelopp och tillägg till grundbeloppet.
Grundbeloppet och tillägget fastställes av regeringen.
Grundbeloppet utgöres av en fast del, som är lika stor för varje skydds-
rum, och en rörlig del som beräknas efter antalet platser i skyddsrummet.
Vid fastställande av grundbelopp skall beaktas om den del av byggnaden, i
vilken skyddsrummet har anordnats, skulle ha utförts utan bärande väggar
av betong om skyddsrum ej hade anordnats i byggnaden.
Lagen omtryckt 1984:1026.
212
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Tillägg till grundbeloppet kan utgå för kostnader som erfordras för att
skyddsrummet under fredstid skall kunna användas för annat än skydds-
rumsändamål. Sådana kostnader kunna avse särskilda anordningar för att
kunna tillsluta dörrar, fönster och andra öppningar. Tillägg kan också utgå
för kostnader för särskilda åtgärder som vidtagas för förstärkningar mot
ras eller på grund av särskilt besvärliga grundläggningsförhållanden.
Vid bestämmande av ersättningens storlek skall grundbelopp och tillägg
till grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid tid-
punkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt grunder som regeringen
bestämmer.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 1.6
Om ägare av anläggning eller
byggnad ej är redovisningsskyldig
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt, skall grundbeloppet och til-
lägg till grundbeloppet uppräknas
med sex tiondelar av den vid tid-
punkten för skyddsrummets slutbe-
siktning gällande skattesatsen en-
ligt 13 § lagen om mervärdeskatt.
Om ägare av anläggning eller
byggnad ej är redovisningsskyldig
enligt lagen (1968:430) om mervär-
deskatt, skall grundbeloppet och til-
lägg till grundbeloppet uppräknas
med den vid tidpunkten för skydds-
rummets slutbesiktning gällande
skattesatsen enligt 13 § lagen om
mervärdeskatt.
Om tillämpningen av andra —fjärde stycket med hänsyn till skyddsrum-
mets utförande leder till att ersättningen i visst fall blir uppenbart obillig
för den ersättningsberättigade, får ersättningen bestämmas till högre be-
lopp enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.
Denna lag träder i kraft, i fråga om 55 § den 1 juli 1991, och i övrigt den
1 januari 1992. De nya bestämmelserna i 55 § skall dock tillämpas för tid
från och med den 1 januari 1991.
213
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.7
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1977:265) om statligt personskade-
skydd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13§‘
Den som avses i 1 § första stycket
1 har rätt till särskild sjukpenning,
om han under grundutbildning el-
ler därtill omedelbart anslutande
repetitionsutbildning har ådragit
sig sjukdom som efter skyddstidens
slut sätter ned hans förmåga att
skaffa sig inkomst genom arbete
med minst en fjärdedel och sjukdo-
men inte ger rätt till annan ersätt-
ning enligt denna lag. Detta gäller
även vid sjukdom som har ådragits
under utryckningsmånaden eller
månaden efter denna.
Den som avses i 1 § första stycket
1 har rätt till särskild sjukpenning,
om han under grundutbildning el-
ler därtill omedelbart anslutande
repetitionsutbildning har ådragit
sig sjukdom som efter skyddstidens
slut sätter ned hans förmåga att
skaffa sig inkomst genom arbete
med minst en fjärdedel. Detta gäl-
ler även vid sjukdom som har ådra-
gits under utryckningsmånaden el-
ler månaden efter denna.
Särskild sjukpenning beräknas på ersättningsunderlag som sägs i 4 kap.
10§ andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
Om den som har rätt till särskild
sjukpenning samtidigt har rätt till
sjukpenning enligt 3 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
utges den särskilda sjukpenningen
endast i den mån den är högre.
Bestämmelserna i 3 kap. 5a —
5c§§ lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring skall inte tillämpas
i fråga om den särskilda sjukpen-
ningen.
Om den som har rätt till särskild
sjukpenning samtidigt har rätt till
annan ersättning enligt denna lag,
sjukpenning enligt lagen om arbets-
skadeförsäkring eller sjukpenning
enligt 3 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring, utges den sär-
skilda sjukpenningen endast i den
mån den är högre. För den period
sjukpenning har beräknats med
tillämpning av 3 kap. 5 a — 5c§§
lagen om arbetsskadeförsäkring el-
ler 3 kap. 10 — 10 b §§ lagen om
allmän försäkring utges den särskil-
da sjukpenningen endast i den mån
den är högre för sådan period.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfa-
rande i fråga om sjukdomsfall som har inträffat före ikraftträdandet.
Senaste lydelse 1990:159.
214
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1977:266) om statlig ersätt-
ning vid ideell skada samt 1 — 4 §§ lagen skall ha följande lydelse.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.8
Nuvarande lydelse
Lag om statlig ersättning vid ide-
Lag om statlig ersättning vid ide-
ell skada.m. m.
Föreslagen lydelse
1§
Den som ådrager sig skada som
omfattas av lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd har rätt
till ersättning av staten för sveda
och värk, lyte eller annat stadigva-
rande men samt allmänna olägen-
heter till följd av skadan.
Har skadan ådragits under ledig-
het eller annan fritid vid vistelse
utanför förläggningsplats eller, om
särskilt anordnad förläggningsplats
saknas, plats där verksamheten i
fråga bedrives, utgår ersättning en-
dast om skadan har orsakats av
olycksfall vid färd till eller från
nämnda plats och färden föranled-
des av och stod i nära samband
med verksamheten.
Den som ådrar sig skada som
omfattas av lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd har rätt
till ersättning av staten enligt denna
lag.
Om skadan har ådragits under le-
dighet eller annan fritid vid vistelse
utanför förläggningsplats eller an-
nan plats där verksamheten i fråga
bedrivs, och skadan inte har orsa-
kats av olycksfall vid färd till eller
från nämnda plats då färden föran-
leddes av och stod i nära samband
med verksamheten, utges ersätt-
ning endast till den som fullgör
tjänstgöring enligt värnpliktslagen
(1941:967) eller lagen (1966:413)
om vapenfri tjänst eller utbildning
enligt lagen (1980:1021) om militär
grundutbildning för kvinnor och
som har skadats under grundutbild-
ning eller därtill omedelbart anslu-
tande repetitionsutbildning.
2§
Ersättning utgår med belopp som
skulle ha utgått om den skadade
hade haft rätt till ersättning enligt
statens personskadeförsäkring.
Rätten till ersättning avser de för-
måner och belopp som skulle ha ut-
gått om den skadade hade haft rätt
till ersättning enligt statens person-
skadeförsäkring.
Den som avses i 1§ första stycket
3 lagen (1977:265) om statligt per-
sonskadeskydd har dock endast rätt
till ersättning för sveda och värk,
lyte eller annat stadigvarande men
samt allmänna olägenheter till följd
av skadan.
Vid skada som avses i 1§ andra
215
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i 14 § lagen
(1977:265) om statligt personska-
deskydd har motsvarande till-
lämpning i fråga om ersättning en-
ligt denna lag.
stycket utges ersättning endast för
sveda och värk, lyte eller annat sta-
digvarande men samt allmänna olä-
genheter till foljd av skadan.
Bestämmelserna i 14 § lagen om
statligt personskadeskydd har mot-
svarande tillämpning i fråga om er-
sättning enligt denna lag.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.8
3§
Staten inträder i den skadades
rätt till skadestånd eller trafikska-
deersättning för ideell skada intill
belopp som utges enligt denna lag.
Staten inträder i den skadades
rätt till skadestånd eller trafikska-
deersättning intill belopp som utges
enligt denna lag.
Om ersättning enligt denna lag
endast utges för ideell skada inträ-
der staten dock endast i den skada-
des rätt till skadestånd eller trafik-
skadeersättning för sådan skada.
4§
Om ersättning enligt denna lag
beslutar trygghetsnämnden.
Den som är missnöjd med trygg-
hetsnämndens beslut får hänskjuta
frågan till prövning inför den sär-
skilda skiljenämnd som har inrät-
tats för statens personskadeförsäk-
ring.
Om ersättning enligt denna lag
beslutar statens trygghetsnämnd.
Den som är missnöjd med trygg-
hetsnämndens beslut får hänskjuta
frågan till prövning inför skilje-
nämnden i vissa trygghetsfrågor.
Bestämmelserna för statens personskadeförsäkring och de angivna
nämnderna gäller även i övrigt i tillämpliga delar i ärende enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre föreskrifter tillämpas på
skada som inträffat före ikraftträdandet.
216
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.9
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 och 15 §§ samt 4 kap. 6§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
10§2
För den dag då anmälan om sjuk-
domsfallet gjordes hos den allmän-
na försäkringskassan och de följan-
de 13 dagarna i sjukperioden utges
sjukpenning som svarar mot sjuk-
penninggrundande inkomst av an-
ställning endast under förutsättning
att den försäkrade skulle ha utfört
förvärvsarbete om han inte hade
varit sjuk. För en försäkrad som
avses i 5 § tredje stycket 1 skall vad
som har sagts nu gälla även för tid
efter de första 14 dagarna av sjuk-
perioden. Vid beräkningen av sjuk-
penning skall 10 a och 10 b §§ till-
lämpas.
För den dag då anmälan om sjuk-
domsfallet gjordes hos den allmän-
na försäkringskassan och de följan-
de 13 dagarna i sjukperioden utges
sjukpenning som svarar mot sjuk-
penninggrundande inkomst av an-
ställning endast under förutsättning
att den försäkrade skulle ha utfört
förvärvsarbete om han inte hade
varit sjuk. För en försäkrad som
avses i 5 § tredje stycket 1 eller sjät-
te stycket skall vad som har sagts nu
gälla även för tid efter de första 14
dagarna av sjukperioden. Vid be-
räkningen av sjukpenning skall 10 a
och 10 b §§ tillämpas.
Om sjukpenning utges för tid före anmälan skall den första ersättnings-
dagen anses som sjukanmälningsdag.
Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs
1. ledighet för semester,
2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,
3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller
undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudie-
stöd enligt studiestödslagen (1973:349), och
4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.
15§3
Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade
a) fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst eller genomgår
militär grundutbildning för kvinnor;
a) fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst, om
tjänstgöringen inte avser grundut-
bildning eller därtill omedelbart an-
slutande repetitionsutbildning-,
b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskil-
da bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;
c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;
d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom tagits
om hand på det allmännas bekostnad;
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1989:219.
3 Senaste lydelse 1990:56.
217
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
e) vistas utomlands i annat fall än då den försäkrade insjuknar medan
han utför arbete som ett led i en här i riket bedriven verksamhet eller som
sjöman anställd på svenskt handelsfartyg eller under sjukdom eller i fall
som avses i 8§ andra stycket reser till utlandet med försäkringskassans
medgivande.
För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård eller
boende eller familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som ger vård
och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall sjukpen-
ningen på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna minskas på det
sätt som framgår av 4§ andra stycket. Det belopp som sjukpenningen
minskas med skall betalas ut till den på vars begäran minskningen har
gjorts.
Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses
under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt
och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.9
4 kap.
6§4
Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvaran-
de förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern
under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade
tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garanti-
nivån.
Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje
barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3§ andra stycket för 90
dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt
femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.
När föräldrapenning enligt andra
— fjärde styckena skall utges med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning, skall beräkningen ske
enligt 3 kap. med undantag av 5 §
fjärde och femte styckena samt 10 a
och 10 b §§. Därvid skall dock för-
äldrapenning för dag beräknas efter
90 procent av den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten,
delad med 365.
När föräldrapenning enligt andra
— fjärde styckena skall utges med
belopp motsvarande förälderns
sjukpenning, skall beräkningen ske
enligt 3 kap. med undantag av 5§
fjärde - sjätte styckena samt 10 a
och 10 b §§. Därvid skall dock för-
äldrapenning för dag beräknas efter
90 procent av den fastställda sjuk-
penninggrundande inkomsten,
delad med 365.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra — fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5§
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom
yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete
för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och
beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom
Senaste lydelse 1990:1516.
218
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas
på motsvarande sätt.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.9
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
219
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5§ lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring' i paragrafens lydelse enligt lagen (1990:156) om ändring i nämnda
lag samt punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1990:156) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5§2
Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäk-
ringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och,
om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes
årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 §
andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos
kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete.
Sjukpenningförsäkringen skall omprövas
a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-
den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av bety-
delse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,
b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag
beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med
hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden, samt
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.
Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 14 dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheter-
na. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkom-
mit.
Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än
som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade
1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktoran-
der,
2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller grundläggande svenskundervis-
ning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Paragrafen ändrad också genom 1990:637.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.10
220
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.10
5. är helt eller delvis ledig från
förvärvsarbete för vård av barn,
om den försäkrade är förälder till
barnet eller likställs med förälder
enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m. m.
och barnet inte har fyllt ett år. Mot-
svarande gäller vid adoption av
barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt
att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkra-
de fick barnet i sin vård.
5. är helt eller delvis ledig från
förvärvsarbete för vård av barn,
om den försäkrade är förälder till
barnet eller likställs med förälder
enligt 1§ lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m. m.
och barnet inte har fyllt ett år. Mot-
svarande gäller vid adoption av
barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt
att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkra-
de fick barnet i sin vård,
6. fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst eller genomgår
militär grundutbildning för kvinnor.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid
sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpen-
ninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att
hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av en-
bart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavaran-
de förvärvsarbete under utbildningstiden.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första -
tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.
Fjärde stycket tillämpas även för
försäkrad som avses i tredje stycket
6 när den försäkrade genomgår
grundutbildning eller därtill ome-
delbart anslutande repetitionsut-
bildning.
1. Denna lag träder i kraft den 1
oktober 1991.
1. Denna lag träder i kraft, i frå-
ga om 3 kap. 5 § tredje stycket punkt
6 och sjätte stycket den 1 juli 1991,
och i övrigt den 1 oktober 1991.
221
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.11
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1§ luftfartslagen (1957:297)' skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
1§2
Bestämmelser om flygräddningstjänst finns i räddningstjänstlagen
(1986:1102).
Ett luftfartygs ägare eller inneha-
vare och de som tjänstgör på luft-
fartyg eller vid flygplatser eller and-
ra anläggningar för luftfarten är
skyldiga att delta i flygräddnings-
tjänsten. Regeringen meddelar be-
stämmelser om ersättning av all-
männa medel för deltagandet. I frå-
ga om ersättning vid personskador
gäller lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning
vid ideell skada.
Ett luftfartygs ägare eller inneha-
vare och de som tjänstgör på luft-
fartyg eller vid flygplatser eller and-
ra anläggningar för luftfarten är
skyldiga att delta i flygräddnings-
tjänsten. Regeringen meddelar be-
stämmelser om ersättning av all-
männa medel för deltagandet. I frå-
ga om ersättning vid personskador
gäller lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning
vid ideell skada m. m.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Lagen omtryckt 1986:166.
Senaste lydelse 1986:1105.
222
Prop. 1990/91:102
Bilaga 1.12
Härigenom föreskrivs att 49 § räddningstjänstlagen (1986:1102) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
49 §
I lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning
vid ideell skada finns bestämmelser
om ersättning vid personskada till
den som har medverkat i rädd-
ningstjänst enligt denna lag och i
övning med räddningskår.
1 lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen
(1977:266) om statlig ersättning
vid ideell skada m. m. finns be-
stämmelser om ersättning vid per-
sonskada till den som har medver-
kat i räddningstjänst enligt denna
lag eller i övning med räddnings-
kår.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
223
1. Inledning................................................ 5
2. Överväganden ........................................... 7
2.1 Utgångspunkter ..................................... 7
2.1.1 Läget inför planerat försvarsbeslut 1992 ........... 7
2.1.2 Säkerhetspolitiska överväganden ................. 9
2.1.3 Läget inom totalförsvaret........................ 11
2.1.4 Ekonomiska förutsättningar ..................... 12
2.2 I avvaktan på ett nytt långsiktigt försvarsbeslut .......... 13
2.3 Utvecklingen av den finansiella styrningen av totalförsvaret 16
2.4 Det fortsatta utvecklingsarbetet inom försvarsdepartemen-
tets verksamhetsområde .............................. 17
2.4.1 Inriktning och målsättning....................... 17
2.4.2 Försvarsmaktsbegreppets omfattning.............. 21
2.4.3 Översyn av totalförsvarets ledningsorganisation på
central och regional nivå......................... 22
2.4.4 Lekmannainflytande i försvarsmaktens regionala och
lokala myndigheter ............................. 23
2.4.5 Totalförsvarets forskningsverksamhet ............. 24
3. Ekonomiska frågor........................................ 26
3.1 Åtgärder för att utveckla av den finansiella styrningen av
totalförsvaret........................................ 26
3.2 Styrnings- och budgetprocessen samt ekonomisk säkerhet i
planeringen ......................................... 27
3.3 Budgetering exklusive mervärdeskatt 1991/92 ........... 29
3.4 Den militära delen av totalförsvaret.................... 30
3.4.1 Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1989/90 .... 30
3.4.2 Förändringar i priskompensationssystemet......... 31
3.4.3 Utgiftsram för det militära försvaret för budgetåret
1991/92 ....................................... 31
3.4.4 Revisionen av budgetåret 1989/90 ................ 32
3.5 Den civila delen av totalförsvaret ...................... 33
3.5.1 Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1989/90 .... 33
3.5.2 Ekonomiska resurser för den civila delen av total-
försvaret under budgetåret 1991/92 ............... 34
3.6 Anslagsstrukturen inom totalförsvarets civila del......... 37
3.7 Kompensation för mervärdeskatt i samband med skydds-
rumsbyggande ....................................... 39
4. Totalförsvarets militära del ................................ 41
4.1 Verksamheten 1989/90 ............................... 41
4.1.1 Armén ........................................ 41
4.1.2 Marinen....................................... 41
4.1.3 Flygvapnet .................................... 43
4.1.4 Operativ ledning ............................... 43
4.2 Läget inom försvarsmakten ........................... 44
4.3 Redovisning av JAS 39-projektet....................... 47
4.3.1 Bakgrund...................................... 47
4.3.2 Teknisk värdering av projektet den 1 juli 1990 ..... 47
4.3.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet..... 49
4.3.4 Läget i projektet inför år 1991.................... 50
4.3.5 Vissa industripolitiska aspekter på projektet ....... 51
4.4 Mark, anläggningar och lokaler ........................ 53
4.4.1 Pågående utvecklingsarbete...................... 53
4.4.2 Kapitalkostnadsutredningen ..................... 53
Prop. 1990/91:102
224
4.4.3 Överbefälhavarens avyttringsmodell .............. 54
4.4.4 Stockholmshypotesen - delprojekt Tullinge......... 54
4.5 Det militära försvarets fortsatta utveckling.............. 55
4.6 Arméförband........................................ 56
4.6.1 Inriktning av arméstridskrafterna................. 56
4.6.2 Anslag inom huvudprogrammet Arméförband...... 58
B Arméförband ..................................... 58
1 Ledning och förbandsverksamhet .................... 58
2 Anskaffning av materiel ............................ 60
3 Anskaffning av anläggningar......................... 62
4.7 Marinförband....................................... 64
4.7.1 Inriktning av marinstridskrafterna................ 64
4.7.2 Anslag inom huvudprogrammet Marinförband..... 65
C Marinförband..................................... 65
1 Ledning och förbandsverksamhet .................... 65
2 Anskaffning av materiel ............................ 67
3 Anskaffning av anläggningar......................... 69
4.8 Flygvapenförband ................................... 71
4.8.1 Inriktning av flygstridskrafterna.................. 71
4.8.2 Anslag inom huvudprogrammet Flygvapenförband . 73
D Flygvapenförband................................. 73
1 Ledning och förbandsverksamhet .................... 73
2 Anskaffning av materiel ............................ 75
3 Anskaffning av anläggningar......................... 77
4.9 Operativ ledning m. m................................ 79
4.9.1 Inriktning av den operativa ledningen............. 79
4.9.2 Anslag inom huvudprogrammet Operativ ledning
m.m.......................................... 80
E Operativ ledning m. m.............................. 80
1 Ledning och förbandsverksamhet .................... 80
2 Anskaffning av materiel ............................ 82
3 Anskaffning av anläggningar......................... 83
4 Forskning och utveckling ........................... 84
4.10 Gemensamma myndigheter m. m. inom försvarsmakten .. 86
F Gemensamma myndigheter m. m. inom försvarsmakten . 86
1 Försvarets civilförvaltning......................... 86
2 Försvarets sjukvårdsstyrelse........................ 87
3 Anskaffning av anläggningar för gemensamma myndig-
heter ............................................ 89
4 Fortifikationsförvaltningen ........................ 90
5 Försvarets materielverk ........................... 91
6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings-
anstalt .......................................... 93
7 Försvarets radioanstalt ............................ 94
8 Värnpliktsverket.................................. 96
9 Militärhögskolan ................................. 97
10 Försvarets förvaltningsskola........................ 99
11 Försvarets mediecenter............................ 101
12 Krigsarkivet ..................................... 102
13 Statens försvarshistoriska museer................... 103
14 Frivilliga försvarsorganisationer inom den militär delen
av totalförsvaret m. m.............................. 105
15 Försvarets datacenter ............................. 106
4.11 Gemensamma myndigheter m. m. utanför försvarsmakten . 107
Prop. 1990/91:102
225
15 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
G Gemensamma myndigheter m. m. utanför försvarsmak- Prop. 1990/91.102
ten .............................................. 107
1 Gemensam försvarsforskning........................ 107
2 Avveckling av försvarets rationaliseringsinstitut m. m. .. 109
3 Försvarshögskolan................................. 110
4 Kustbevakningen ................................. 111
5 Anskaffning av materiel för kustbevakningen.......... 113
6 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret ...... 114
7 Reglering av prisstegringar.......................... 116
5. Totalförsvarets civila del................................... 117
5.1 Inledning ........................................... 117
5.2 Beredskapsläge, mål för funktioner..................... 117
5.3 Allmän inriktning.................................... 119
5.4 Civil ledning och samordning.......................... 119
5.4.1 Beredskapsläge och fortsatt inriktning............. 120
5.4.2 Anslag inom funktionen Civil ledning och samord-
ning .......................................... 120
H Civil ledning och samordning....................... 121
1 Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och sam-
ordning........................................... 121
2 Överstyrelsen för civil beredskap: Investeringar för civil
beredskap......................................... 123
3 Överstyrelsen för civil beredskap: Signalskydd......... 125
4 Civilbefalhavarna: Förvaltningskostnader m. m........ 127
5 Civilbefalhavarna: Utbildnings-och övningsverksamhet. 129
5.4.3 Länsstyrelserna ................................ 131
5.4.4 Kommunerna.................................. 131
5.5 Befolkningsskydd och räddningstjänst .................. 131
5.5.1 Inriktning av befolkningsskyddet ................. 131
5.5.2 Inriktning av räddningstjänsten .................. 133
5.5.3 Anslag inom funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst m.m............................ 134
I Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m............ 135
1 Befolkningsskydd och räddningstjänst ................ 135
2 Anläggningar för räddningsskoloma m.m............. 138
3 Skyddsrum, m. m.................................. 139
4 Identitetsbrickor................................... 142
5 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m..... 143
6 Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen
av totalförsvaret m. m.............................. 144
7 Vapenfristyrelsen.................................. 145
5.6 Psykologiskt försvar.................................. 147
5.6.1 Inriktning ..................................... 147
5.6.2 Anslag inom funktionen Psykologiskt försvar....... 147
J Psykologiskt försvar................................ 147
1 Styrelsen för psykologiskt försvar .................... 147
5.7 Socialförsäkring m. m................................. 149
5.8 Hälso- och sjukvård m. m............................. 149
5.9 Telekommunikationer................................ 150
5.10 Transporter ......................................... 150
5.11 Livsmedelsförsöijning m. m........................... 151
5.12 Arbetskraft.......................................... 152
5.13 Energiförsörjning.................................... 152
5.14 Försörjning med industrivaror......................... 153
226
5.14.1 Inriktning.................................... 153
5.14.2 Anslag inom funktionen Försöijning med industri-
varor ........................................ 154
K Försöijning med industrivaror...................... 154
1 Överstyrelsen för civil beredskap: Försöijning med indu-
strivaror .......................................... 154
2 Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella .åtgärder .. 155
3 Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader .... 156
4 Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster
till följd av statliga beredskapsgarantier m.m..........157
5.15 Övriga viktiga samhällsfunktioner...................... 157
5.16 ADB säkerhet ....................................... 158
6. Övriga ändamål .......................................... 159
L Övriga ändamål ................................... 159
1 Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad upp-
dragsverksamhet ................................... 159
2 Flygtekniska försöksanstalten........................ 160
3 Beredskapsstyrka för FN-tjänst...................... 163
4 FN-styrkors verksamhet utomlands .................. 165
5 Övervakningskontingenten i Korea................... 167
6 Anslag för mervärdeskatt ........................... 168
7 Vissa nämnder m. m. inom försvarsdepartementets om-
råde .............................................. 169
8 Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad upp-
dragsverksamhet ................................... 170
7. Skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och ke-
miska hot ................................................ 172
8. Personal................................................. 174
8.1 Anställda ........................................... 174
8.1.1 Personalens uppgifter och kompetens ............. 174
8.1.2 Former för personalutbildning ................... 175
8.1.3 Officerare i flygtjänst............................ 176
8.1.4 Kvinnor i officersyrket .......................... 176
8.1.5 Reservofficerssystemet .......................... 177
8.1.6 Officerarnas pensionsålder....................... 177
8.2 Värnpliktiga ........................................ 177
8.2.1 Försök med förkortad grundutbildning............ 177
8.2.2 Den årliga värnpliktskullen ...................... 178
8.2.3 Tjänstepliktsfrågor m. m......................... 178
8.3 Frivilliga ........................................... 179
9. Värnpliktsförmåner....................................... 181
9.1 Förmånssystemet.................................... 181
9.2 Administration av familjebidrag....................... 181
9.3 Regler för familjebidrag .............................. 184
9.4 Värnpliktsresor...................................... 185
9.5 Statligt personskadeskydd m. m......................... 186
9.5.1 Inledning...................................... 186
9.5.2 Lagen om statligt personskadeskydd .............. 186
9.5.3 Lagen om statlig ersättning vid ideel skada......... 188
9.5.4 Sjukpenning under tjänstgöring .................. 190
9.6 Finansiering ........................................ 191
9.7 Specialmotivering till lagförslagen...................... 192
10. Försvarsindustri.......................................... 196
10.1 Allmänt ............................................ 196
Prop. 1990/91:102
227
10.2 Industriella utvecklingstendenser inom försvarsindustrin .. 196 Prop. 1990/91.102
10.3 Svensk försvarsindustri............................... 197
10.4 Behov av kompetens och kapacitet inom olika delområden . 197
10.4.1 Underhåll .................................... 197
10.4.2 Försvarselektronik............................. 198
10.4.3 Stridsflygplan................................. 198
10.4.4 Ostyrd ammunition............................ 198
10.4.5 Robotar och styrd ammunition.................. 199
10.4.6 Torpeder och sjöminor......................... 199
10.4.7 Stridsfartyg......................\............ 199
10.4.8 Pjäser............................v...........200
10.4.9 Stridsfordon..................................200
10.5 Åtgärder inom försvarsindustriområdet.................200
10.5.1 Relationer mellan staten och industrin ...........200
10.5.2 Villkor för internationell samverkan .............200
11. Vissa övriga frågor.............. 202
11.1 Folkrättsfrågor ......................................202
11.2 Bevakning av skyddsobjekt............................203
11.2.1 Gällande ordning..............................203
11.2.2 Securitas framställning.........................203
11.2.3 Yttranden....................................204
11.2.4 Överväganden och förslag ......................204
Bilaga 1.1 Förslag till lag om upphävande av familjebidragslagen
(1978:520) ....................................... 206
Bilaga 1.2 Förslag till lag om ändring i vämpliktslagen (1941:967). 207
Bilaga 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:402) om försök
med förkortad grundutbildning av värnpliktiga........209
Bilaga 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapen-
fri tjänst .........................................210
Bilaga 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1021) om mili-
tär grundutbildning för kvinnor .....................211
Bilaga 1.6 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74). 212
Bilaga 1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd.................................214
Bilaga 1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig
ersättning vid ideell skada..........................215
Bilaga 1.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring........................................217
Bilaga 1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:156) om änd-
ring i lagen (1962:381) om allmän försäkring..........220
Bilaga 1.11 Förslag till lagom ändring i luftsfartslagen (1957:297).. 222
Bilaga 1.12 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen
(1986:1102)...................................... 223
228
BILAGEDEL
Bilaga 2-7
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Föredragande: statsrådet Thalén
Ansvaret för huvuddelen av den kvalificerade hälso- och sjukvården i krig
ligger hos den civila hälso- och sjukvårdsorganisationen. Försvarsmaktens
hälso- och sjukvård är ett komplement till den civila hälso- och sjukvården
och är främst inriktad på akut omhändertagande av sjuka och skadade
inom den militära organisationen.
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. omfattar inte bara hälso- och
sjukvård utan också socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd. Socialstyrel-
sen är funktionsansvarig myndighet för den civila delen. I funktionen har
flera myndigheter att samverka för det gemensamma målet som är att
varje människa, civil eller militär, skall kunna få den vård som hennes
tillstånd kräver.
Genom 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95, bil.4, FöUll,
rskr. 310) lades inriktningen fast för den civila hälso- och sjukvården i
krig för de följande fem åren. I propositionen redovisades mål och
riktlinjer, varvid åtgärder för att tillgodose behovet i krig av sjukvårdsma-
teriel av forbrukningskaraktär och läkemedel prioriterades.
Socialstyrelsen har enligt regeringens anvisningar lagt fram en program-
plan för perioden 1991/92 - 1995/96 för funktionen civil hälso- och
sjukvård, socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd i krig och därvid redovi-
sat fyra olika ekonomiska nivåer.
Jag avser i det följande att ta upp vissa frågor om hälso- och sjukvården
i krig.
16 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
Jag har i detta ärende samrått med cheferna för försvars- och civildepar-
tementen.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Mitt förslag: De principer för den civila hälso- och sjukvården i
krig som fastställdes i 1987 års försvarsbeslut skall i huvudsak
fortfarande gälla. Hälso- och sjukvården i krig skall ses som en
sammanhängande totalförsvarsfunktion bestående av civila och
militära delar. En helhetssyn skall prägla verksamheten.
Skälen för mitt förslag: Jag anser att de principer för hälso- och sjuk-
vården i krig som angavs i 1987 års försvarsbeslut i huvudsak bör gälla.
Jag återkommer senare till vissa undantag, som bör göras.
Till följd av genomgripande förändringar i vår omvärld i förening med
de ekonomiska problem som samhället står inför i dag kan emellertid mer
omfattande omprövningar av totalförsvarets hälso- och sjukvård komma
i fråga. Detta blir beroende av de övergripande målsättningar för total-
försvarets uthållighet som 1991 års försvarsbeslut kommer att ange.
Den svenska hälso- och sjukvården kommer i krig att utsättas för stora
påfrestningar. De förändringar i verksamheten som då blir nödvändiga
betingas av dels ett stort antal skadade, oftast med i fred ovanliga skade-
typer, dels förändrad geografisk fördelning av sjukvårdsbelastningen med
stora variationer över tiden. Förbrukningen av vissa läkemedel och för-
brukningsartiklar beräknas under ett krig öka mycket kraftigt samtidigt
som möjligheterna till import, inhemsk produktion och distribution allvar-
ligt försvåras. Allmänt kan konstateras att det är försöijningen med
läkemedel och förbrukningsmateriel som är en av huvudorsakerna till
begränsningen av hälso- och sjukvårdens uthållighet såväl under kris som
i krig.
I 1987 års försvarsbeslut betonades att funktionen Hälso- och sjukvård
m.m.utgör en synnerligen betydelsefull del av totalförsvaret. En god
beredskap inom området förstärker trovärdigheten av våra övriga för-
svarsansträngningar. I försvarsbeslutet underströks att hälso- och sjuk-
vården i krig skall ses som ett sammanhängande system, sammansatt av
civila och militära delar. En väsentlig förutsättning för att systemet skulle
kunna fungera optimalt angavs vara en utökad och förbättrad samverkan
främst mellan socialstyrelsen, överbefälhavaren och sjukvårdshuvudmän-
nen. Särskilt sjukvårdshuvudmännens medverkan borde på olika sätt
förstärkas. Riksdagen har på grundval av prop. 1990/91:14 Ansvaret för
service och vård till äldre och handikappade m.m. fattat beslut om att
kommunerna den 1 januari 1992 skall överta de sjukhem och andra
somatiska långvårdsinrättningar i landstingen som har ett lokalt upptag-
ningsområde samt, vid nämnda tidpunkt eller senare, vårdinrättningar
som ett landsting och en kommun kommer överens om skall föras över
till kommunen (SoU9, rskr. 97). Detta medför att också kommunernas
medverkan inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. bör förstärkas.
Jag vill här framlägga vissa synpunkter på frågorna om beredskapslag-
ring och principer för hälso- och sjukvården i krig samt beröra behovet
av ett reglerings- och ransoneringssystem inom hälso- och sjukvårdens
försöijning under krigsförhållanden.
Sjukvårdens beredskap och uthållighet måste avvägas och balanseras
mot övriga åtgärder inom totalförsvaret. De inför 1987 års försvarsbeslut
framräknade behoven för krigsskadade bygger på tidigare genomförda
operativa studier inom försvarsmakten. Planeringen för beredskapslag-
ringen har vidare utgått från att angrepp sker med kort militär förvarning,
varför angivna behov av sjukvårdsmateriel måste täckas genom lagring
av färdigvaror, vilket även gäller för inhemska produkter. De föränd-
ringar i hotbilden som chefen för försvarsdepartementet tidigare denna
dag redovisat får återverkningar även för hälso- och sjukvårdens försörj-
ningsberedskap. En förändrad syn på möjligheterna till förvarning inför
ett angrepp påverkar behoven av beredskapslager, särskilt vad avser pro-
dukter för vilka det finns en inhemsk produktionskapacitet.
Principer för behandling och vård av krigsskadade och övriga sjuka och
skadade under kris och krig har utarbetats av försvarets sjukvårdsstyrel-
se och socialstyrelsen. Behandlingsprinciperna ligger till grund för utbild-
ning och övning som bedrivs inom svensk krigskirurgi. Enligt min be-
dömning finns ett förhållandevis gott underlag vad avser principer för
behandling av krigsskadade patienter med åtföljande normer för förbruk-
ning av läkemedel och sjukvårdsmateriel.
Beträffande vårdprinciper för den kvarvarande fredsmässiga sjukvården
i krig har socialstyrelsen påbörjat ett angeläget arbete. De resultat som
hittills föreligger tyder på att väsentliga reduktioner kan ske av vårdinsat-
ser och resursförbrukning utan att behandlingsresultaten påtagligt försäm-
ras. Det förutsätter dock väsentliga förändringar av de arbetsrutiner som
gäller i fredstid. Enligt min mening är det mycket angeläget att detta
arbete med vårdprinciper för kris och krig slutförs. Vårdprincipema
kommer att utgöra underlag för hur den medicinska verksamheten skall
genomföras. Möjligheterna att begränsa resursförbrukningen, särskilt vad
avser läkemedel, bör därvid ytterligare studeras. Det är vidare viktigt att
vårdprincipema förankras bland fredssjukvårdens personal och tillämpas
vid beredskapsutbildning och övning. Det senare bör också kunna höja
sjuk vårdsberedskapen inför fredstida katastrofsituationer.
System för reglering och ransonering inom sjukvårdens försöijning med
läkemedel och förbrukningsmateriel finns inte utvecklade idag. Social-
styrelsen har redovisat en förstudie som klargör problem med och förut-
sättningar för ett reglerings- och ransoneringssystem inom sjukvården.
Det är enligt min mening angeläget att socialstyrelsen inom ramen för
programplanearbetet fullföljer och högt prioriterar arbetet dels med
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
vårdprinciper, dels med system for reglering och ransonering inom sjuk-
vårdens försöijning. I detta ingår också att vidta författningsmässiga,
organisatoriska och administrativa åtgärder inför kris- och beredskaps-
lägen.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Min bedömning: Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet
för den civila delen av funktionen Hälso- och sjukvård m.m. Jag
föreslår inte någon ändring i detta avseende.
Skälen för min bedömning: I regeringens skrivelse 1990/91:50 om
åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offent-
liga utgifterna ställs nya krav på de centrala myndigheterna. Med mindre
inslag av detalj- och regelstyrning skall utrymme ges för betydande
delegering till regional och lokal nivå. De centrala myndigheternas storlek
och uppgifter måste anpassas till denna utveckling. De statliga myndig-
heternas uppgifter måste utvecklas från detaljreglering och beslut i en-
skildheter till uppföljning och utvärdering. Vidare skall den statliga
detaljregleringen av de kommunala verksamheterna minska. Det innebär
att de statliga myndigheternas uppgifter även på det kommunala området
skall utvecklas från detaljreglering till uppföljning och utvärdering.
Detta gäller också socialstyrelsens uppgifter på beredskapsområdet.
Socialstyrelsen kommer således att inom sitt funktionsansvar få en viktig
roll att följa upp och utvärdera olika kommunala och landstingskommuna-
la beredskapsverksamheter. Resultatet av en sådan uppföljning och ut-
värdering skall i sin tur bilda underlag för regeringens och riksdagens
styrning av den kommunala beredskapsverksamheten.
För att uppnå dessa syften har jag i prop. 1990/91:100 bil. 7 anmält
att en översyn bör göras av socialstyrelsens beredskapsverksamhet. I sam-
manhanget skall även prövas möjligheterna att samordna verksamheten
vid styrelsen med uppgifter av likartat slag hos försvarsmakten. Översy-
nen skall utmynna i förslag till organisation och dimensionering av hur
socialstyrelsens uppgifter inom beredskapsområdet skall lösas framöver
med utgångspunkt i nämnda regeringsskrivelse.
Min bedömning: Ytterligare insatser bör göras för att säkra en till-
räcklig lagring och produktionsberedskap för sjukvårdens uthållig-
het i kris och i krig, bl.a. genom avtal med sjukvårdshuvudmän-
nen och vissa företag.
Skälen för min bedömning: Sjukvårdens försörjning med läkemedel
och förbrukningsmateriel är av avgörande betydelse för sjukvårdens
uthållighet i kris och i krig.
I 1987 års försvarsbeslut konstaterades vissa brister i hälso- och sjuk-
vårdens beredskap främst i fråga om försöij ningen med sjukvårdsmateriel
av förbrukningskaraktär och läkemedel där beredskapen låg på en alltför
låg nivå. Målet för insatser som därför borde göras var att vid försvars-
periodens slut ha byggt upp resurser så att i varje fall krigsbehoven i
huvudsak kunde tillgodoses. I försvarsbeslutet avdelades särskilda medel
för bl.a. insatser i det avseendet.
Som en följd av 1987 års försvarsbeslut tillsattes i december 1987 utred-
ningen om sjukvårdens försörjningsberedskap för att ta fram grundläggan-
de underlag om nödvändiga artikelslag samt behovsvolymer. Detta
underlagsarbete har nu slutförts och uppbyggnaden av beredskapslagren
har påbörjats. Utredningens förslag har legat som underlag för regering-
ens beslut i januari 1989 att uppdra åt överstyrelsen för civil beredskap
att, efter samråd med socialstyrelsen och Landstingsförbundet, svara för
upphandling och långtidslagring av viss sjukvårdsmateriel av förbruk-
ningskaraktär. I december 1989 bemyndigade regeringen överstyrelsen att
på uppdrag av socialstyrelsen träffa avtal om omsättningslagring av sådan
materiel och i ett särskilt beslut i februari 1990 angavs riktlinjer för
upphandlingen. De fattade besluten innebär sammantaget att ca 270 milj,
kr. av anvisade medel är intecknade för anskaffning av sjukvårdsmateriel.
Överstyrelsen bedömer att anskaffningen kan fullföljas inom ca två år.
Enligt min mening kommer de åtgärder som har vidtagits och planerats
inom ramen för de avdelade medlen enligt 1987 års försvarsbeslut att
väsentligt öka sjukvårdens uthållighet i krig.
Vad avser s.k. varaktig sjukvårdsutrustning och lokaler för sjukvård
har genom nämnda utredning påbörjats ett omfattande inventeringsarbete
av landets civilbefälhavare i samråd med samtliga sjukvårdshuvudmän.
Ett mycket omfattande och värdefullt materiel avseende den civila sjuk-
vårdens reurser håller på att tas fram och redovisas under år 1991. Detta
kommer att göra det möjligt för civilbefalhavarna att bl.a. ange dels
vilken operations- och vårdplatskapacitet som erfordras inom varje civil-
område, dels i vilken utsträckning ett maximalt utnyttjade av sjukvårds-
huvudmännens befintliga resurser täcker planlagd verksamhet i krig.
Vid valet av beredskapsåtgärder bör enligt min mening förberedelser
för inhemsk produktion även fortsättningsvis föredras före beredskaps-
lagring av färdigvaror, där detta är möjligt med hänsyn till krigets krav
och om det kan ske till begränsade merkostnader. Det bör också övervä-
gas om lagringsbehoven av färdiga läkemedel och förbrukningartiklar för
krigsskadade kan reduceras i de delar där vi har erforderlig inhemsk
tillverkning och där lagringen till en del kan ersättas med produktions-
förberedelser inklusive lagring av insatsvaror och forcerad krigsproduk-
tion under ett förvamingsskede. Möjligheterna till en sådan reduktion blir
beroende av vilken förvarning inför ett angrepp som skall förutsättas i
planeringen. Enligt min mening bör viktigare importerade läkemedel och
förbrukningsartiklar som redan tidigt under en försöijningskris kan bli
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
svåråtkomliga på den internationella marknaden, prioriteras vid den
pågående uppbyggnaden av beredskapslagren.
2.3.1 Läkemedel
Enligt vad jag inhämtat är beredskapsplaneringen för produktion och
distribution av läkemedel förhållandevis god. Som grundläggande princip
bör gälla att en ökad lagring så långt möjligt knyter an till den fredstida
sjukvårdens behov och de kanaler och rutiner som gäller för läkemedels-
försörjningen i fred. Det finns enligt min mening betydande resurser i
fredssamhället i form av kommersiella läkemedelslager och inhemsk
produktionskapacitet. Lösningar bör därför i första hand sökas i den
fredstida lagerhållningen, som sker hos tillverkare, importörer och leve-
rantörer, där befintliga resurser för lagring, transporter och administra-
tion kan utnyttjas och naturliga vägar för omsättning tillämpas.
Socialstyrelsen har tidigare föreslagit en lagstiftad lagringsskyldighet på
läkemedelsområdet. En lagringsskyldighet kan vara en framkomlig väg
för att höja försöijningssäkerheten, men en sådan lösning medför sam-
tidigt relativt höga samhällskostnader som främst återfaller på den statliga
sjukförsäkringen och på sjukvårdshuvudmännen. Jag förordar således inte
en lagstiftad skyldighet på läkemedelsområdet.
Beredskapsproblemen vad avser den fortsatta fredssjukvårdens försörj-
ning under kris och krig utgörs främst av de svackor i lagerhållningen
som tidvis uppträder för vissa viktiga importerade läkemedel. Enligt min
mening bör åtgärder i första hand vidtas för att skapa en överblick av
den fredstida lagerhållningen av läkemedel. Det bör ankomma på social-
styrelsen att inom ramen för programplanearbetet se till att en sådan
överblick och uppföljning kommer till stånd. Den bör utformas så att den
ger en totalbild av läkemedelsförsöijningen även under kriser och krig.
Enligt min mening kan särskilda resurser behövas för riktade åtgärder
i form av avtal med berörda företag om minsta lagemivå för viktiga
importerade läkemedel för den kvarvarande fredsmässiga sjukvården i
kris och i krig i sådan fall då den normala lagemivån är otillräcklig. Mot
bakgrund av den fredstida lagerhållningen beräknas kostnaderna härför
till ca 5 milj. kr. per år. Riktade åtgärder av detta slag innebär i prakti-
ken en höjning av fredstida säkerhetslager av berörda produkter, vilket
också innebär en reducerad sårbarhet för störningar i försörjningen redan
under fred.
De föreslagna åtgärderna med pågående utbyggnad av beredskapslagren
för krigsskadade, planläggning och lagring för inhemsk produktion samt
uppföljning av och riktade insatser i den kommersiella lagringen ger
enligt min bedömning en sammantaget god uthållighet för läkemedels-
försöijningen i kris och krig. Ambitionsnivån måste enligt min mening
dock bestämmas utifrån de uthållighetsmål som chefen för försvarsdepar-
tementet tidigare redovisat. De föreslagna åtgärderna bör ge dels den
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
handlingsfrihet som behövs, dels också möjlighet att anpassa ambitio-
nerna till framtida forändringar i den säkerhetspolitiska utvecklingen.
2.3.2 Sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär
De fredstida lagertillgångama av sjukvårdsmateriel hos sjukvårdshuvud-
män och leverantörer motsvarar teoretiskt en genomsnittlig uthållighet på
två till tre månader i fredssjukvården. Uthållighetsproblematiken utgörs
främst av de låga lagervolymer som tidvis uppträder för viktiga importe-
rade förbrukningsartiklar för sjukvården.
Enligt min uppfattning är en vidgad statlig beredskapslagring inte att
rekommendera utöver den som redan sker för det tillkommande krigs-
behovet enligt tidigare nämnda uppdrag till överstyrelsen för civil be-
redskap. Lämpligare bör enligt min mening vara en överlagring hos
avnämarna, dvs. sjukvårdshuvudmännen eller hos producenter, impor-
törer och leverantörer. Samtliga dessa har en lagerhållning i fred som är
anpassad till sjukvårdens efterfrågan.
Alternativet med konsumtionsnära överlagring hos sjukvårdshuvud-
männen har emellertid flera uppenbara fördelar.
Lagringen blir spridd och mindre sårbar om den sker hos användarna.
Den kan automatiskt anpassas till fredssjukvårdens förbrukning vad gäller
såväl produktval som förbrukningsvolymer. Överlagringen kan bygga på
befintliga resurser i form av lager, transporter och administration. An-
svaret för lagringen åvilar den som har genomförandeansvaret för sjuk-
vården i såväl fred som i kris och krig.
Min bedömning är således att den fortsatta fredssjukvårdens uthållighet
under kris och krig bör förstärkas genom viss överlagring av förbruk-
ningartiklar hos sjukvårdshuvudmännen.
Överlagringen bör enligt min mening ske genom tillämpning av prin-
cipen om minsta lagemivå, dvs i form av säkerhetslager för att täcka ett
preciserat antal månaders förbrukning för fredsmässig sjukvård. Detta
kan regleras antingen genom en lagfäst lagringsskyldighet eller genom
avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Jag vill emellertid avvisa
en lagfäst lagringsskyldighet av bl.a. följande skäl. En lagringsskyldighet
bör om den införs omfatta hela fredssortimentet av förbrukningsmateriel
för att inte konkurrensneutraliteten skall rubbas. En sådan lagringsskyl-
dighet ger dock relativt höga kostnader som skulle drabba bl.a. freds-
sjukvårdens redan hårt belastade ekonomi. Behoven av överlagring för
kris och krig är vidare främst hänförbara till de delar av ett krissortiment
som inte kan produceras inom landet. Investeringskostnaden för ett sådant
begränsat lagringsprogram kan beräknats till ca 30 milj. kr. för vaije
månads uthållighet, uttryckt som fredsförbrukning. Jag förordar att en
sådan prioritering och begränsning av lagringen genomförs. En sådan
begränsning av sjukvårdshuvudmännens överlagring medför, enligt min
mening, att en lagringsskyldighet är mindre lämplig.
De artikelslag som behöver överlagras kan begränsas till ett krissorti-
ment som är anpassat till vårdprincipema i kris och i krig. Detta bör ske
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
genom att staten med sjukvårdshuvudmännen tecknar avtal om sådan
överlagring. Det ankommer på de funktionsansvariga myndigheterna att
i samråd med sjukvårdshuvudmännen ange vilka artikelslag som skall
ingå i huvudmännens överlagring samt svara för att erforderliga pro-
duktionsförberedelser vidtas avseende inhemsk produktion av förbruk-
ningsmateriel. Genom att ett krigssortiment har fastställts av utredningen
om hälso- och sjukvårdens försöijningsberedskap finns också förutsätt-
ningar för en väl avvägd produktionsplanering.
I detta sammanhang vill jag också nämna att den av staten nu påböljade
uppbyggnaden av beredskapslager med förbrukningsmateriel för krigs-
skadade bör fullföljas i stort enligt de uppdrag som redan har lämnats till
överstyrelsen för civil beredskap. I den fortsatta hanteringen bör det dock
prövas om lagemivåema kan reduceras för inhemska produkter under
förutsättning att erforderlig förvarning kan påräknas inför ett militärt
angrepp.
Den föreslagna överlagringen bör utgå från fredsjukvårdens behov.
Sjukvårdshuvudmännen väljer själva således fabrikat etc. inom ramen för
de artikelslag som skall överlagras. Som jag föreslagit bör överlagringen
utgå från principen om minsta lagemivå där volymerna av praktiska skäl
bör bestämmas utifrån den fredstida förbrukningen, exempelvis som en
minsta lagemivå motsvarande en månads fredsförbrukning för de berörda
artikelslagen. Vid säkerhetspolitiska kriser bör de på dessa grunder be-
stämda säkerhetslagren kunna få tas i anspråk av sjukvårdshuvudmännen
efter medgivande av regeringen. Det ankommer på socialstyrelsen att
tillse att överlagringen sker på avtalat sätt.
Enligt min bedömning ger här föreslagna åtgärder i form av produk-
tionsförberedelser för inhemsk produktion, utbyggnad av beredskapslager
för krigsskadade samt viss överlagring hos sjukvårdshuvudmännen
tillsammans en tillfredsställande uthållighet i försörjningen med förbruk-
ningsmateriel. På samma sätt som för läkemedel ger det också flexibilitet
och möjlighet till anpassning till framtida ambitioner inom området.
Enligt min mening bör försöijningen med s.k. kostnadsfria sjukvårds-
artiklar också regleras i analogi med förslagen vad avser läkemedel och
förbrukningsmateriel. Apoteken lämnar ut s.k. kostnadsfria sjukvårds-
artiklar till bl.a. diabetiker, stomi-patienter och patienter med inkonti-
nensbesvär till ett värde av ca 600 milj. kr. per år. Med ändrade vård-
principer i krig bedömer socialstyrelsen att sortimentet kan begränsas till
ungefär en tredjedel av fredsförbrukningen. Den årliga kapitalkostnaden
för vaije månads uthållighet uppskattas till drygt 2 milj. kr. Jag anser att
staten bör träffa avtal med Apoteksbolaget AB om viss överlagring av
viktigare, importerade s.k. kostnadsfria sjukvårdsartiklar. Även i detta
avseende bör åtgärder för att möjliggöra inhemsk produktion tas till vara.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
2.3.3 Infusionsvätskor
Sverige är i princip importberoende när det gäller försöijningen med
infusionsvätskor, som är registrerade läkemedel. Dessa används vid
vatten-, salt- och blodförluster i samband med operationer, brännskador,
trauma eller dylikt. Behovet av infusionsvätskor i krig bedöms öka till
ca 15 gånger fredsförbrukningen. Infusionsvätskor, som till huvudsak
består av destillerat vatten och olika salter, är skrymmande och tunga. De
medför därför både lagrings- och distributionsproblem. Enligt min me-
ning bör försöijningen med vätskor ges andra principiella lösningar än de
som diskuterats för läkemedel och förbrukningsmateriel.
Regeringen uppdrog i september 1987 åt överstyrelsen för civil bered-
skap att i samråd med socialstyrelsen förhandla med KabiVitrum AB
(numera Kabi Pharmacia AB ) om produktion av infusionslösningar.
Förhandlingarna är ännu ej avslutade. Socialstyrelsen har i programplan
1991/92-1995/96 föreslagit attt tillgången på infusionslösningar säker-
ställs genom en kombination av åtgärder för att bibehålla fredstida pro-
duktionskapacitet, anskaffning av s.k. minifabriker samt lagring. Totalt
beräknar socialstyrelsen att ca 160 milj.kr. erfordras för att tillgodose
behoven av infusionsvätskor.
Enligt min mening är det synnnerligen angeläget att åtgärder vidtas för
att säkerställa behovet av infusionsvätskor. De totala behoven bör dock
ses över och kunna reduceras med hänsyn till de bedömningar av hot-
bilder, försvarsprinciper och möjligheter till förvarning som blir följden
av riksdagens beslut, men också till de vårdprinciper som kommer att
gälla i krig. Enligt min mening bör det också prövas i vilken utsträckning
vissa sjukhus kan medverka i krig i tillverkningen av infusionsvätskor.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Min bedömning: Tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal i krig
är tillräcklig även under ett konventionellt krig av stor omfattning
och intensitet. Utbildningen av sådan personal inom totaltförsvarets
hälso- och sjukvård skall fortfarande ges hög prioritet.
Skälen för min bedömning: Hälso- och sjukvården i krig måste med
nödvändighet bygga på fredsjukvårdens resurser. Lokaler, utrustning och
utbildning m.m. kan i viss mån behöva förstärkas, men huvudsakligen
måste sjukvårdsverksamheten anpassas till de behov och krav som kriget
ställer. Det är därför nödvändigt att samhällets samlade sjukvårdsresur-
ser, inte minst sjukvårdspersonalen, tas till vara och utnyttjas på effekti-
vast möjliga sätt inom totalförsvarets hälso- och sjukvård.
De samlade personal tillgångarna inom fredssjukvården bedöms räcka till
även under ett konventionellt krig av stor omfattning och intensitet. Detta
gäller dock under förutsättning att personalen kan fördelas och utnyttjas
effektivt inom totalförsvarets sjukvård. Detta konstaterades redan i 1987
års försvarsbeslut. Samtidigt påpekades allvarliga brister i systemet för
registrering och krigplacering av sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen har r0P’
i samverkan med sjukvårdshuvudmännen utvecklat ett nytt register for 1 a®a
personalförsöijningen, det s.k. Integer-systemet, som nyligen har tagits
i drift. Nuvarande brister i systemet for en effektiv personalförsöijning
inom totalförsvarets hälso- och sjukvård kommer att vara avhjälpta inom
de närmaste åren.
I tidigare försvarsbeslut har utbildningsverksamheten inom totalförsva-
rets hälso- och sjukvård getts hög prioritet. Det är enligt min mening
angeläget att utbildningsverksamheten även i fortsättningen prioriteras
högt. Utbildningen ger även bonuseffekter för den fredstida katastrofbe-
redskapen.
Mitt förslag: Sjukvårdshuvudmännens ansvar för sjuktransporter
enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) utvidgas till att omfatta
även akuta luftbuma sjuktransporter. En ändring i detta syfte görs
i lagens 6 §.
Skälen för mitt förslag: Helikoptrar är oumbärliga för att under skeden
med stort skadeutfall kunna fördela belastningen av krigsskadade på ledig
sjukvårdskapacitet inom större områden och inom medicinskt acceptabla
tidsgränser. I vissa fall är helikoptrar också nödvändiga för svårt skadade
som kräver operation inom två timmar samt vid sjuktransporter i ogynn-
sam terräng. Även för sjuktransporter till specialistvård och för snabb
omfördelning av operationslag och utrustning m.m. är helikoptrar av stort
värde.
Frågan om helikoptrar för sjuktransporter behandlades i 1987 års för-
svarsbeslut (prop. 1986/87:95, bil.4, FöUll, rskr. 310). Enligt beslutet
borde sjuktransportkapaciteten med helikoptrar öka för att behoven i krig
skulle kunna tillgodoses. Detta, borde ske på sådant sätt att även freds-
mässiga behov kunde tillgodoses samt organiseras i landstingskommunal
och statlig regi samordnat med försvarsmakten, rikspolisstyrelsen och
privata helikopterföretag. Statliga medel avsattes för att förbättra sjuk-
transportkapaciteten med helikoptrar under förutsättning att sjukvårds-
huvudmännen var beredda att medverka i motsvarande omfattning. An-
svaret för civila akuta luftbuma sjuktransporter borde samtidigt föras över
från rikspolisstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen.
I rapporten (Ds 1988:9) Helikoptrar för sjuktransporter redovisades
möjligheterna att förverkliga intentionerna i 1987 års försvarsbeslut.
Rapporten visade på ett varierande intresse från sjukvårdshuvudmännen
att delta i frågans lösning.
I 1990 års budgetproposition (1989/90:100, bil. 7) anmälde föredragan-
de statsråd att en särskild förhandlingsdelegation (helikopterdelegationen)
hade tillkallats i december 1989 med uppgift att bl.a. träffa erforderliga
avtal i fråga om helikoptrar för sjuktransporter. För att finna en lösning
10
på frågan om att öka tillgången på helikoptrar för sjuktransporter ansåg
föredraganden att det vidare var nödvändigt med en ändring av 6 §
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) så att sjukvårdshuvudmännen har
det samlade ansvaret för sjuktranporter enligt denna lag.
Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag berört frågan
om militär helikopteranskaffning för sjuktransporter, bl.a. mot bakgrund
av möjligheterna att på intäktsbasis medverka i en samordnad organisa-
tion för sjuktransporter m.m. i fred.
För egen del vill jag framhålla följande. Helikopterdelegationen har
infordrat anbud för anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter till vissa
orter. Vid anbudstidens utgång i januari 1991 förelåg enligt uppgift från
helikopterdelegationen förutsättningar att på vissa ur beredskapssynpunkt
viktiga orter påböija uppbyggnaden av en organisation med helikoptrar
för sjuktransporter enligt intentionerna i 1987 års försvarsbeslut. Jag
avser att återkomma med en redovisning för hur helikopterverksamheten
för sjuktransporter utvecklas för att uppfylla intentionerna.
Enligt min mening bör huvudmannaskapsfrågan för sjuktransporter nu
lösas. I samband med förhandlingar om ändrat huvudmannaskap för
sjukreseadministrationen har mellan staten och sjukvårdshuvudmännen
träffats överenskommelse om att sjukvårdshuvudmännen den
1 januari 1992 tar över ansvaret för akuta luftbuma sjuktransporter.
Rikspolisstyrelsens ansvar för sådana sjuktransporter upphör samtidigt.
Jag föreslår mot denna bakgrund en utvidgning av sjukvårdshuvudmän-
nens ansvar för sjuktransporter enligt hälso- och sjukvårdslagen. Försla-
get föranleder en ändring i lagens 6 §.
2.5.1 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom socialdepartmentet
upprättats ett förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 2.1.
2.5.2 Specialmotivering
Till hälso- och sjukvården hör sjuktransporter. Enligt hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763) är för närvarande sjukvårdshuvudmännen skyldiga
att svara för endast vägbundna sjuktransporter. Av 3 § i lagen följer att
bestämmelsen även gäller kommuner som inte ingår i en landstingskom-
mun. I 6 § preciseras landstingens ansvar för sjuktransporter. Enligt
denna paragraf svarar landstingskommunen för att det inom landstinget
finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus eller
läkare transportera personer vilkas tillstånd kräver att tranporten utförs
med fordon som är särskilt inrättade för ändamålet, dvs. de vägbundna
ambulanstransportema.
Ändringen i 6 § innebär att sjukvårdshuvudmännen får ett fullständigt
huvudansvar för sjuktransporter inom hälso- och sjukvårdslagens bestäm-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
11
melser. Det innebär att landstinget skall bedöma behovet av alla olika
slags sjuktransporter inom sitt sjukvårdsområde, överväga hur tillgängliga
sjuktransportresurser bäst kan användas och planera de organisatoriska
åtgärder som erfordras för att uppfylla lagens krav på en god hälso- och
sjukvård. Landstingets bedömning bör även innefatta de särskilda behov
som kan föreligga till följd av kris- och krigsförhållanden.
Målsättningen skall vara att vårdinsatsen skall kunna påbörjas redan när
den skadade hämtas på olycks- eller insjuknandeplatsen med t.ex. en
helikopter. Sjukvårdshuvudmannen har därför också ett ansvar både för
att adekvat medicinsk utrustning finns tillgänglig och för att ändamålsen-
ligt utbildad personal finns att tillgå även när sjukvårdshuvdmannen själv
inte ombesöijer sjuktransporten.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Mitt förslag: De allmänna principerna för finansieringen av bered-
skapsförberedelser inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
enligt 1987 års försvarsbeslut skall ligga fast. Finansieringen av
överlagringen hos sjukvårdshuvudmännen för den kvarvarande
fredsmässiga sjukvården sker enligt principen delat kostnadsansvar.
Skälen för mitt förslag: I 1987 års försvarsbeslut lades finansierings-
principer fast för den civila delen av totalförsvaret som innebar att den
som upprätthåller en verksamhet under kriser och i krig skall svara för
de administrativa kostnaderna, medan staten enligt huvudregeln skall
svara för kostnaderna för beredskapsinvesteringar. På hälso- och sjuk-
vårdsområdet gäller dock att sjukvårdshuvudmännen skall svara för
kostnaderna för den fredsmässiga hälso- och sjukvårdens försörjningsut-
hållighet under ett förkrigsskede och under neutralitet eller i krig,
medan staten skall svara för i krig tillkommande behov av sjukvård till
följd av krigsskador.
Landstingsförbundet har i skrivelse till regeringen år 1988 deklarerat
att sjukvårdshuvudmännen inte har praktiska och ekonomiska förutsätt-
ningar att svara för den fortsatta fredssjukvårdens försörjningsuthållighet
under kriser och i krig. Förbundet ansåg det nödvändigt att regering och
riksdag omprövade sin syn på det framtida ansvaret för hälso- och sjuk-
vårdens försöijningsberedskap.
Enligt min mening bör de allmänna principerna för finansieringen av
beredskapsförberedelser inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
enligt 1987 års försvarsbeslut ligga fast. Finansieringen av överlagringen
hos sjukvårdshuvudmännen för den kvarvarande fredsmässiga sjukvården
bör dock ske enligt principen delat kostnadsansvar. Staten bör svara för
de kapitalkostnader som en utökning av lagren medför, medan sjukvårds-
12
huvdmännen bör ha kostnadsansvaret för drift inklusive lokaler och
administration.
Under avsnitt 2.3 redovisade förslag om sjukvårdshuvudmännens över-
lagring av viktigare importberoende sjukvårdsartiklar medför enligt min
mening med tillämpning av nämnda finansieringsprinciper att staten ger
riktade bidrag till sjukvårdshuvudmännen motsvarande kapitalkostnaderna
för investeringen i utökade lagervolymer, medan sjukvårdshuvudmännen
skall svars for drift och administration.
Landstingsförbundet har i detta sammanhang förklarat att med rådande
finansiella svårigheter och i en situation när landstingsskatten inte kan öka
det inte är möjligt för sjukvårdshuvudmännen att ta på sig nya arbetsupp-
gifter med åtföljande kostnadsökningar. Jag anser med hänsyn till Lands-
tingsförbundets invändningar att det bör övervägas att under en över-
gångsperiod införa ett särskilt statligt bidrag utöver kapitalkostnaderna för
drift- och administrationskostnader. Detta bör i så fall regleras i ett gene-
rellt avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, där ersättning enligt
schablonbidrag bör eftersträvas. De årliga statliga bidragen för detta
ändamål beräknas till högst 5 milj. kr. för den överlagring som mot-
svarar en månads förbrukning inom fredssjukvården. Enligt min mening
bör emellertid resultatet av utredningen (Dir. 1990:20) om statsbidragen
och kommunernas finansiering, som skall vara slutförd i oktober 1991,
avvaktas innan förändringar genomförs i bidragssystemet.
Kostnaderna för att skapa en rimlig försöijningsuthållighet, motsvarande
några månader, för den fortsatta fredsmässiga sjukvården under kriser
och krig kan enligt min mening hållas på en förhållandevis låg nivå.
Kostnaderna för överlagringsåtgärder för läkemedel och förbruknings-
materiel för en månads uthållighet kan beräknas uppgå till 10 milj.kr.
årligen, fördelade med ca hälften på vardera läkemedel och förbruknings-
materiel. Kostnader för lagring av importerade insatsvaror tillkommer.
Socialstyrelsen har i sin programplan redovisat förslag till inriktning och
åtgärder inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. på fyra ekonomiska
nivåer. Skillnader i ambitioner mellan nivåerna är, förutom åtgärder mot
A-,B- och C-stridsmedel, hänförbara till försöijningsuthålligheten i kris
och krig. Som jag tidigare anfört måste hälso- och sjukvårdens beredskap
och uthållighet avvägas och balanseras mot övriga åtgärder inom totalför-
svaret och det allvarliga ekonomiska läge som för närvarande råder.
Oberoende av en viss ekonomisk nivå måste omfördelning av planerade
resurser göras mot bakgrund av ändrade planeringsförutsättningar.
Chefen för försvarsdepartementet avser senare att föreslå regeringen att
i programplaneanvisningar för totalförsvarsmyndighetema uppdra åt dem
som berörs inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. att under bud-
getåret 1991/92 vidta sådana förberedande åtgärder som fordras för att
genomföra angivna förslag i fråga om fredssjukvårdens försörj nings-
uthållighet.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
13
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
dels att
1. anta förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)
dels att
2. godkänna de riktlinjer för hälso- och sjukvården i krig som jag
förordat (avsnitten 2.1 och 2.6)
Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta
del av vad jag i övrigt har anfört om hälso- och sjukvården i krig.
1 prop. 1990/91:100 (bil.7) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1991/92 under
angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.
E 18. Beredskapslagring och utbildning m.m. för
hälso- och sjukvård i krig 62 790 000 kr.
E 19. Driftkostnader för beredskapslag-
ring m.m. 67 210 000 kr.
Vidare har jag vid min anmälan av förslagsanslaget B 1. Riksförsäk-
ringsverket uttalat (s.33) att eventuella medel för beredskapsåtgärder
kommer att beräknas i särskild proposition om anslag inom försvarets
område.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa anslagsfrågor.
Som framgår av vad som uttalas vid anmälan under fjärde huvudtiteln
av anslaget L 6. Anslag för mervärdeskatt beräknas anslag inom bl.a.
den civila planeringsramen exklusive mervärdeskatt fr.o.m. budgetåret
1991/92.
Riksförsäkringsverket är funktionsansvarig myndighet för totalförsvars-
funktionen Socialförsäkring m.m.
Med hänvisning till vad jag anfört i prop. 1990/91:100, bil.7 under
ifrågavarande anslagsrubrik återkommer jag härmed om medel för be-
redskapsåtgärder inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde avseen-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
14
de bl.a. anskaffning av reservkraftsaggregat. Jag beräknar medelsbehovet Py°P- 1990/91.102
härfor (exkl. mervärdeskatt) till 7 469 000 kr. Bilaga 2
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1991/92 utöver i prop.
1990/91:100, bil.7 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare
7 469 000 kr.
|
1989/90 |
Utgift |
6 837 000 |
Reservation 416 191 000 |
|
1990/91 |
Anslag |
62 790 000 | |
|
1991/92 |
Förslag |
55 190 000' | |
|
1 Exkl. mervärdeskatt | |||
Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m.
för den civila hälso- och sjukvården i krig samt för utbildning av personal
som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorgani-
sation. Anslaget ingår tillsammans med anslaget E 19. i planeringsramen
för total försvarsfunktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Socialstyrelsen
Anslagsframställningen följer de intentioner som framlagts i programplan
1991/92 - 1995/96 för funktionen hälso- och sjukvård, socialtjänst och
miljö- och hälsoskydd. Socialstyrelsen föreslår bl.a. att följande genom-
förs:
1. Färdigutrusta operationsannex i civo ÖN och Gotland med utnyttjan-
de av reserverade medel.
2. Anskaffa läkemedel, vacciner och kostnadsfria förbrukningsmateriel
för tillkommande krigsskadade och för kvarvarande fredssjukvård.
Anskaffa två mobila minifabriker för tillverkning av infusionsvätskor
(159,4 milj. kr.).
3. Anskaffa sjukvårdsmateriel för tillkommande krigsskadade
(18,6 milj.kr.)
4. Genomföra utbildning m.m. av personal för den civila hälso- och
sjukvården, socialtjänsten och hälsoskyddet inför katastrofer och krig
(10,5 milj, kr)
5. Genomföra analyser och bevilja statsbidrag till sjukvårdshuvudmän-
nen i syfte att förbättra den tekniska försöijningen samt påbörja anskaff-
ning av rödakorsdukar m.m. för utmärkning av sjukvårdsanläggningar.
15
Vidare bör påbötjas anskaffning av ABC-skyddsmateriel till hälso- och
sjukvårdens krigsorganisation samt styrelsen för ändamålet erhålla ett
beställningsbemyndigande om 15,0 milj.kr (55 milj, kr.)
6. Fullfölja uppbyggnad av sjukvårdsenhet 86 (17,0 milj, kr.)
7. Bevilja bidrag till sjukvårdshuvudmännen för att förbättra sambands-
systemen i krig samt att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande
om 10,0 milj.kr (25 milj, kr.)
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
1990/91 Beräknad ändring
1991/92
Föredraganden
Utgifter
|
1. Anskaffning av utrustning m.m. |
2 000 000 |
2 000 000 | |
|
2. Beredskapslagring av läkemedel |
24 000 000 |
5 900 000 | |
|
3. Beredskapslagring av förbruk- |
25 790 000 |
25 790 000 | |
|
4. Utbildning av personal för den |
7 000 000 |
+ |
350 000 |
|
5. Hälso- och sjukvårdens säker- |
28 500 000 |
13 900 000 | |
|
6. Sjukvårdsenheter |
19 000 000 |
- |
7 960 000 |
|
7. Samband |
6 500 000 |
+ |
2 600 000 |
|
8. Helikoptrar för sjuktransporter |
50 000 000 |
50 000 000 | |
|
Suinma Utgifter |
162 790 000 |
- |
102 600 000 |
|
Inkomster 9. ÖCB |
100 000 000 |
95 000 000 | |
|
Nettoutgift |
62 790 000 |
7 600 000 | |
Föredraganden
Jag har tidigare förordat att funktionen hälso- och sjukvård m.m. i krig
måste övervägas tillsammans med frågan om totalförsvarets inriktning i
övrigt och med hänsyn det för närvarande rådande ekonomiska läget. Jag
är därför inte beredd att ta ställning till socialstyrelsens förslag i alla dess
delar då föreliggande proposition endast avser en ettårig period. Intill
dess bör det fortsatta arbetet under budgetåret 1991/92 inriktas på att
med tillgängliga medel skapa en försörjningsuthållighet for krigsskadade
som är i balans vad avser läkemedel inklusive infusionsvätskor och sjuk-
vårdsmateriel. Med hänvisning till vad jag tidigare har förordat och till
sammanställningen beräknar jag anslaget (exkl. mervärdeskatt) till
55 190 000 kr.
16
Hemställan Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Beredskapslagring och utbildningm. m. för hälso- och sjuk-
vård i krig for budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
55 190 000 kr.
1989/90
1990/91
1991/92
Utgift
Anslag
Förslag
56 325 000
67 210 000
69 470 000'
'Exkl. mervärdeskatt
Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning
samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso-
och sjukvårdens krigsorganisation.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår i sin framställning bl.a. följande:
1. Drift och underhåll av beredskapslager innefattar bl.a. läkemedel,var-
aktig sjukvårdsutrustning och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.
Kostnaderna härför beräknas till 35,5 milj. kr.
2. Ersättning till sjukvårdshuvudmännen för s.k. administrativa kost-
nader (26 milj, kr.)
3. För systemförvaltning av styrelsens personalförsöijningsregister för
hälso- och sjukvårdspersonal i krig (Integer) erfordras medel (2 milj.kr.)
4. Socialstyrelsen är utbildnings- och krigsplacerande myndighet för
vapenfria tjänstepliktiga inom hälso- och sjukvårdsområdet (4 milj, kr.)
5. Utbetala sådant statsbidrag som anses enligt kungörelsen (1970:301)
om frivillig försvarsverksamhet inom styrelsens verksamhetsområde (12
milj, kr.)
|
1990/91 |
Beräknad ändring | |
|
1. Drift och underhåll av | ||
|
beredskapslager m.m. |
30 900 000 |
- |
|
2. Ersättning till sjukvårds- | ||
|
huvudmännen |
26 000 000 |
+ 2 000 000 |
|
3. Personalförsörjning |
1 000 000 |
+ 800 000 |
|
4. Vapenfria tjänstepliktiga |
1 600 000 |
600 000 |
|
5. Statsbidrag till frivillig- | ||
|
organisationer |
7 000 000 |
+ 100 000 |
|
6. Viss utredningsverksamhet |
710 000 |
40 000 |
|
Summa |
67 210 000 |
+ 2 260 000 |
17 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
17
Föredraganden Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Driftkostnaderna för den civila hälso- och sjukvårdens försörjnings-
beredskap är beroende av de investeringar som görs under det förgående
anslaget och beräknas i enlighet med vad jag i övrigt har uttalat om
inriktningen av hälso- och sjukvården i krig under föregående avsnitt.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget (exkl.
mervärdeskatt) till 69 470 000 kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 69 470 000 kr.
18
Härigenom förskrivs att 6 § hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763 ) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §
Landstingskommunen svarar för
att det inom landstingskommunen
finns en ändamålsenlig organisation
för att till och från sjukhus eller
läkare transportera personer vilkas
tillstånd kräver att transporten utförs
med fordon som är särskilt inrättade
för ändamålet.
Landstingskommunen svarar för
att det inom landstingskommunen
finns en ändamålsenlig organisation
för att till och från sjukhus eller
läkare transportera personer vilkas
tillstånd kräver att transporten utförs
med transportmedel som är särskilt
inrättade för ändamålet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 2
Bilaga 2.1
19
Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991.
Föredragande: statsrådet G. Andersson
Funktionen Telekommunikationer omfattar för totalförsvaret gemensam-
ma telekommunikationer som tillhandahålls genom televerkets försorg.
Televerket har funktionsansvaret för funktionen. Totalförsvarets samband
i kriser och krig bygger i stor utsträckning på det allmänna telenätet. 1
televerkets funktionsansvar ingår att planera verksamheten och vidta åt-
gärder så att skilda totalförsvarsgrenars oundgängliga behov av telekom-
munikationer under kriser och i krig kan tillgodoses. Detta innebär vidare
att det åligger verket att under såväl fred som krig leverera, sätta i drift och
underhålla teleanordningar för totalförsvaret. I krig skall verket dessutom i
nödvändig omfattning upprätthålla driften vid sina anläggningar. Vidare
skall verket arbeta för att omställningen från fredsförhållanden till bered-
skaps- och krigstillstånd skall kunna genomföras snabbt och att föreliggan-
de uppgifter i största möjliga utsträckning skall kunna lösas även under
omställningstiden.
Enligt 1987 års försvarsbeslut skall televerket svara för finansiering av
samtliga sina beredskapsåtgärder.
Sedan föregående försvarsbeslut har ett landstäckande digitalt telenät
byggts ut. Vidare har speciella åtgärder vidtagits för att kraftigt förbättra
telenätets funktionssäkerhet och fysiska skydd. Exempel på detta är upp-
byggnaden av ett riksnät med två parallella samverkande näthalvor, varav
den ena med vanligt skydd och den andra med högre skydd, nyttjande av
optokabeltekniken samt införandet av 100% reservkapacitet för att klara
enkelfel i förbindelsenätet.
De förutsättningar för särskilda säkerhetsåtgärder (krigsskyddsåtgärder)
som förelåg inför 1987 års försvarsbeslut har genom den snabba teknik-
utvecklingen förändrats. Dessutom har det ökade säkerhetsmedvetandet
hos kunderna medfört att många av de åtgärder som tidigare betraktades
som specifika för krig nu införs av fredsmässiga driftsäkerhetsskäl utan att
Prop. 1990/91:102
Bilaga 3
20
medel för krigsskydd behöver tas i anspråk. Detta har nödvändiggjort Prop. 1990/91: 102
omprioriteringar av de säkerhetsåtgärder för krig som kom till uttryck i Bilaga 3
televerkets programplan från år 1986. Omprioriteringarna innebär i stort
att medlen för försvarsinvesteringar kraftsamlas på uthållighetsåtgärder
vid uppbyggnaden av det nya riksnätet. Detta innebär främst fullträff-
skydd mot konventionella vapen av jumbostationer (en typ av fjärrför-
medlingsstationer) och förmedlingsstationer i den del av riksnätet som
utrustats med högre skydd.
I programplanen för det civila försvaret 1991/92-1995/96 betecknas
beredskapsläget för funktionen sammanfattningsvis vara i huvudsak god-
tagbart. Sårbarheten hos telekommunikationerna betonas emellertid.
Den utbyggnad av nätet som föranletts av kundernas krav på säkerhet och
tillgänglighet i fred utgör grunden till den uthållighet som behövs för att
motsvara kraven under kriser och i krig. Flexibiliteten i telesystemet är
god. Kraven på telefunktionen i krig är högt ställda. Därför måste, trots
hittills gjorda beredskaps- och säkerhetsinsatser, fortsatta och konsekventa
åtgärder för såväl driftsäkerhet som krigsuthållighet vidtas för att säker-
ställa de för totalförsvaret särskilt angelägna tjänsterna.
Jag anser att televerket under kalenderåret 1992 bör vidta beredskapsåt-
gärder som motsvarar en investeringsnivå på 96 milj. kr. i 1991 års prisni-
vå, med tillhörande driftskostnader.
Telekommunikationsbranschen är dynamisk och expansiv. Den kom-
mer under 1990-talet att präglas av ett ökat antal privata nätägare och
operatörer. Post- och teleutredningen framhåller i betänkandet (SOU
1990:27) Post & Tele affärsverk med regionalt och socialt ansvar att det nu
växer fram andra telenät vid sidan av det allmänna telenätet. Utredningen
föreslår att totalförsvarets chefsnämnd uppmärksamt bör följa utveckling-
en och vid behov aktualisera förändringar av statens ansvar som kan
krävas ur totalförsvarssynpunkt. Det är, som televerket framför, viktigt att
verkets ställning som funktionsansvarig myndighet klarläggs för det läge
när flera nätoperatörer i väsentlig grad är etablerade på den allmänna
marknaden. Jag anser att denna fråga kräver fortsatta överväganden.
Jag erinrar också om regeringens proposition om Näringspolitik för
tillväxt(prop. 1990/91:87) där televerket föreslås få en annan association-
form från och med den 1 juli 1992.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag har anfört om inriktningen av den fortsatta
verksamheten inom funktionen Telekommunikationer. 21
2 Funktionen Transporter
Funktionen Transporter har som uppgift att tillgodose totalförsvarets be-
hov av transporter under kriser och i krig. Funktionen delas in i delfunk-
tionerna transportsamordning, landsvägstransporter, järnvägstransporter,
banhållning, väghållning, flygtransporter och sjötransporter. Transportrå-
det är ansvarig myndighet för funktionen Transporter och for delfunktio-
nerna transportsamordning och landsvägstransporter, medan statens järn-
vägar, banverket, vägverket, luftfartsverket, och sjöfartsverket svarar for
de övriga delfunktionerna.
Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen (prop 1990/91:100
bil.8) skall transportrådet avvecklas senast den 1 januari 1992. Funktions-
ansvaret för Transporter föreslås då övergå till statens väg- och trafikinsti-
tut.
Ett fungerande transportsystem är av mycket stor betydelse for total-
försvaret. Särskilt viktigt är att de samlade tranportresurserna kan klara
transporter under inledningen av ett krig i samband med mobilisering. Det
civila transportväsendet måste snabbt och flexibelt kunna utnyttjas vid
försvarsmaktens beredskapshöjningar, mobilisering, koncentrering och
uppmarsch.
Transportrådet har enligt regeringens anvisningar utarbetat en program-
plan för transportfunktionen för åren 1991/92— 1995/96. Programplanen
har utarbetats i samråd med trafikverken. I den anges mål, beredskapsläge
och inriktning for funktionen.
Enligt transportrådet är tillgången på förare den mest begränsade faktorn
för landsvägstransporterna. Dessutom kan brister på reservdelar till de
tunga landsvägsfordonen under kris och i krig reducera transportkapacite-
ten. För väghållningen brister det i tillgången på reservbromateriel. Dess-
utom kan inte drift och reparationer av vägnätet utföras tillfredsställande
vid olika former av avbrott. För järnvägstransporterna saknas i huvudsak
olika typer av reservdelar. Vidare saknas reservelverk för drift av signal-
system och växlar. Beträffande sjötransporterna finns ett kapacitetspro-
blem när det gäller tillgången på svenskregistrerade fartyg. För luftfarten
konstateras att det finns allvarliga brister beträffande tillgången på reserv-
delar till flygplan och helikoptrar under kris och i krig. Vidare konstateras
att en utbyggnad av beredskapsskäl av flygplatser och uppställningsplatser
för flygplan är angelägen speciellt i övre Norrland.
Transporterna under kriser och i krig bygger på den fredstida transportap-
paraten. De transportmedel som finns i fred avses utnyttjas också i sådana
situationer. Kompletterande åtgärder vidtas i syfte att minska sårbarhe-
ten, öka uthålligheten och förbereda en ledningsorganisation.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 3
22
Särskilt prioriterade funktioner är flyg- och landsvägstransporter. Dessa Prop. 1990/91: 102
prioriteras före järnvägstransporterna på grund av järnvägens sårbarhet i Bilaga 3
krig. Totalförsvarets planering är inriktad mot att Sverige utsätts för ett
angrepp med kort militär förvarning. Det innebär att försvarsmakten inte
är mobiliserad när angreppet kommer vilket medför att transporter måste
kunna genomföras under störda förhållanden. Beredskapen mellan de
olika transportsätten bör balanseras på ett sådant sätt att transportsyste-
met kan utnyttjas på bästa möjliga sätt i händelse av kris eller krig.
Jag återkommer senare till medelstilldelningen för delfunktionerna
inom funktionen Transporter under budgetåret 1991/92.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att ta del av vad jag anfört om inriktningen av den fortsatta
verksamheten inom funktionen Transporter.
23
Prop. 1990/91:102
Bilaga 3
1989/90 Utgift
49647000
Reservation
6328000
1990/91 Anslag
41000000
1991/92 Förslag 49190 0001
1 Exkl. mervärdeskatt
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för planering m.m. samt
investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civi-
la del.
Verksamheten skall tillgodose totalförsvarets krav på väghållning vid
krigsfara och i krig och den planläggning i fred som behövs för detta.
Anslaget omfattar delposterna drift och investering.
Under anslagsposten drift skall vägverket planlägga sin krigsorganisa-
tion, genomföra försvarsutbildning av personal som ingår i krigsorganisa-
tionen samt organisera och utbilda driftvärnet. Planering pågår även för
särskild utbildning av beredskapshandläggare vid regionala enheter. Des-
sutom ingår under anslagsposten arbete med säkerhetsskydd, krigsvägplan
m. m. Anslagsposten investeringar avser främst reservbroar samt vissa re-
servdelar för vägverkets färjor, fordon och maskiner. Behov finns även av
förråd, upplagsplatser samt brolägen och tillfarter som förberedelser för
användande av reservbroar.
Vägverket har hemställt om ett anslag på 47 milj. kr. avseende verksam-
heten under år 1992.
I prop. 1991/92:100 bilaga8 har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vägverket: Försvarsuppgif-
ter, beräkna ett reservationsanslag på 41000000kr. Jag anhåller nu om att
få ta upp denna fråga.
Jag beräknar för vägverket medelsbehovet för budgetåret 1991/92 till
49 190000 kr, exkl. mervärdeskatt.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna i stort fördelar sig
under år 1992.
24
|
Plan |
1992 |
Prop. 1990/91 |
|
Drift |
15000000 |
Bilaga 3 |
|
Investeringar |
34 190000 | |
|
49190000' |
' Exkl. mervärdeskatt
Vägverket bör genom ett lämpligt avvägt beställningsbemyndigande ges
möjlighet att anskaffa reservbromateriel så ekonomiskt som möjligt. Mot
bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag att ett lämpligt
beställningsbemyndigande för år 1992 avseende år 1993 är 10 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 49 190000 kr. samt
2. medge att regeringen lämnar vägverket det beställningsbemyn-
digande som jag har förordat i det föregående.
1989/90 Utgift
33 737 000
Reservation
41547000
1990/91 Anslag
37 600000
1991/92 Förslag 33 950000'
1 Exkl. mervärdeskatt
Från anslaget betalas vissa kostnader inom järnvägssektorn för utföran-
det av uppgifter enligt programplanen för den civila delen av totalförsva-
ret. Banverket disponerar anslaget och fördelar medel till SJ.
Verksamheten omfattar bl. a. investeringar avseende ledning och sam-
band, reparationsberedskap, elförsörjning, fortifikatoriskt skydd och
maskering samt ABC-skydd. Dessutom täcker anslaget kostnader för drift
och handlingsberedskap.
För det kommande budgetåret planeras bl. a. anskaffning av re-
servelverk samt investeringar för att höja reparationsberedskapen.
Den ingående reservationen på anslaget är en följd av den brist på
kapacitet för utredning och projektering som uppstod i samband med
förändringen av järnvägsorganisationen och uppdelningen i SJ och
banverket. Banverket gör bedömningen att hela reservationen kommer att
förbrukas under budgetåret 1990/91. 25
Banverket beräknar medelsbehovet for budgetåret 1991/92 till Prop. 1990/91: 102
62 600000 kr. inkl, pris- och löneomräkning. Bilaga 3
I prop 1991/92:100 bilaga 8 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av-
vaktan på särskild proposition i ämnet, till Banverket: Försvarsuppgifter
för budgetåret 1991/92 beräkna ett reservationsanslag på 37 600000 kr.
Jag anhåller nu om att få ta upp denna fråga.
Jag beräknar för banverket medelsbehovet, exkl. mervärdeskatt, för
budgetåret 1991/92 till 33950000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 33 950000 kr.
24800000
48 500000
56080000'
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
1 Exkl. mervärdeskatt
Från anslaget betalas drift och investeringar av flygtransporter i kris- och
krigsskeden vilket bl. a. omfattar anskaffning av reservdelar.
Enligt regeringens anvisningar är flygtransporter ett prioriterat område.
Uppbyggnaden av beredskapslager för flygbolagen fortsätter. Utbyggna-
den av framför allt marksystemet och ledningsfunktioner integreras med
flygvapnets utbyggnader. Förskjutningar mellan de olika budgetåren kan
därför förekomma. Totalsumman under programplaneperioden 1991/92
— 1995/96 är den styrande faktorn för inriktning av verksamheten och
planerade investeringar.
I prop 1991/92:100 bilaga 8 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av-
vaktan på särskild proposition i ämnet, till Luftfartsverket: Beredskap för
civil luftfart beräkna ett reservationsanslag på 48 500000 kr. Jag anhåller
nu om att få ta upp denna fråga.
26
Jag beräknar for luftfartsverket medelsbehovet, exkl. mervärdeskatt, for Prop. 1990/91:102
budgetåret 1991/92 till 56080000 kr. Bilaga 3
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Luftfartsverket: Beredskap for civilluftfart för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 56080000 kr.
1991/92 Nytt anslag* (Förslag) 47800001
* Anslaget ingick tidigare i Transportrådets myndighetsanslag H 1. som engångsan-
visning.
1 Exkl. mervärdeskatt
Från anslaget ges medel till den civila delen av totalförsvaret varav
merparten avser anskaffning av skyddsmaterial för landsvägstransporter,
batteridrivna drivmedelspumpar, information och utbildning av ansvariga
planerare och beslutsfattare, länsstyrelsernas planering av transporter vid
kris och krig och planering av ransonering av drivmedel.
Transportrådet skall dels samordna verksamheten inom funktionen Trans-
porter, dels samordna denna verksamhet med verksamheten vid andra
berörda myndigheter inom totalförsvaret. Under kris och i krig skall
transportrådet verka för att landets civila transportresurser utnyttjas så att
de transporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs. Transpor-
terna skall av transportrådet samordnas och prioriteras i samverkan med
försvarsmakten. En väl förberedd ledningsorganisation måste finnas för
detta. Bl. a. skall regeringens beslut om ransonering av drivmedel vara
möjliga att uppfylla inom angiven tid.
Transportrådet har också ansvar för delfunktionerna transportsamord-
ning och landsvägstransporter.
Medel för försvarsutgifter har tidigare inkluderats inom myndighetsan-
slaget H 1. som särskild engångsanvisning men äskas nu som reservations-
anslag.
Transportrådet hemställer om 13 milj. kr. Av dessa avser transportrådet
att anskaffa reservutrustningar för tankning för 7 milj. kr. 3 milj, kr skall
användas till att i ökad utsträckning informera planerare och beslutsfattare
inom transportsektorn om beredskapsfrågor. Övriga medel skall användas
27
för uppbyggnad av skydd mot ABC-stridsmedel, utbildning av bered- Prop. 1990/91:102
skapsplanerande och krigsplacerad personal, datauppgifter för länsstyrel- Bilaga 3
sernas krigsplanering, underhållsavtal för radioutrustning och medel till
länsstyrelsernas beredskapsabonnemang vad gäller teleförbindelser.
I avsnittet Särskilda frågor i budgetpropositionen (prop 1990/91:100 bil.8)
har regeringen redovisat sina överväganden med anledning av den översyn
av transportrådets verksamhet som gjorts. Därvid behandlas också trans-
portrådets beredskapsverksamhet och statens väg- och trafikinstitut som
efter avvecklingen av transportrådet årsskiftet 1991/92 föreslås disponera
detta anslag.
Jag har tidigare i dag anmält en programplan för funktionen Transpor-
ter.
Jag beräknar för transportrådet medelsbehovet, exkl. mervärdeskatt, för
budgetåret 1991/92 till 4780000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Transportrådet: Åtgärder inom den civila delen av total-
försvaret för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
4 780000 kr.
28
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Föredragande: statsrådet Hellström
Funktionen Livsmedelsförsörjning m. m. omfattar försörjningen med livs-
medel inkl, vatten, reglerings- och ransoneringsåtgärder avseende livsme-
del, livsmedelshygien och civil veterinärverksamhet. Med livsmedelsför-
sörjning avses härvid all verksamhet från producent till konsument.
Statens jordbruksnämnd är funktionsansvarig myndighet. Vidare har
lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk
uppgifter inom funktionen.
Livsmedelsberedskapen bygger på det jordbruk och fiske samt livsmedels-
industri och distribution m. m. som finns i fredstid. Målet är att produk-
tion, förädling och distribution skall bedrivas på i stort sett samma sätt
som under normala förhållanden. Genom i första hand beredskapshänsyn
i planering och i samhällsutvecklingen (BIS) eftersträvas sådan omfattning
och utformning av det fredstida näringslivet att målen för livsmedelsbe-
redskapen, t. ex. dimensionering och lokalisering av jordbruket och indu-
strin, i kris och i krig uppnås.
S. k. BIS-åtgärder är emellertid inte tillräckliga. I andra hand utnyttjas
därför specifika beredskapsåtgärder för att skapa en tillräcklig förmåga att
anpassa sig till förhållandena under kriser och i krig. Detta sker bl. a.
genom att resurser utnyttjas på bästa sätt, t. ex. genom omställning av
jordbruket, produktion av ersättningsvaror, planläggning av jordbrukets
blockorganisation, samt att resurser dels fördelas optimalt och rättvist,
t. ex. genom regleringssystem för insatsvaror och ransoneringssystem för
livsmedel, dels lokaliseras utifrån behoven, t. ex. genom förberedelser för
lageruppbyggnad i Norrland.
Först i tredje hand utnyttjas beredskapslagring eftersom denna åtgärd är
betydligt dyrare än de andra åtgärderna.
Överstyrelsen för civil beredskap har i en skrivelse till regeringen den 31
maj 1990 lämnat en funktions- och civilområdesvis redogörelse för bered-
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 4
29
skapsläget per den 30 juni 1989.1 skrivelsen redovisas en sammanfattning
av rapporter från funktionsansvariga myndigheter. Det nuvarande jord-
bruket tillgodoser enligt skrivelsen i stort våra normala behov av livsme-
del, med överskott i främst spannmålsodlingen. Fördelningen över landet
är ojämn med stora överskott av alla varuslag i södra Sverige. Norrland är
ett underskottsområde inom alla varuområden förutom vad gäller mjölk-
produktion. I västra Sverige är det enligt skrivelsen god balans, i östra
Sverige överskott på spannmål och oljeväxter, men i övrigt underskott. 1
Bergslagen är det mindre underskott. Förädlingsindustrin är koncentrerad
och fördelningen över landet motsvarar jordbrukets.
Jordbruket är beroende av import av insatsvaror. Beredskapslagringen
är enligt skrivelsen otillräcklig. I krig är jordbruket främst sårbart i eltill-
förseln. Anskaffningen av reservelverk är inte tillräcklig.
Inom förädling och distribution är importberoendet enligt skrivelsen
överkomligt. Koncentration, specialisering och beroendet av bl. a. el- och
vattentillförsel innebär sårbarhet i krig. Företagens flexibilitet är dock god,
och den normalt höga förädlingsgraden är inte alltid nödvändig. De nor-
mala tillgångarna i hushåll och handel kan uppskattas räcka tre — fyra
veckor, men varierar för olika varor. Beredskapslagring i framför allt
Norrland ökar uthålligheten och minskar behovet av kontinuerliga trans-
porter.
En sammanfattande bedömning enligt skrivelsen när det gäller Livsme-
delsfunktionen är att beredskapsläget är godtagbart. Sårbarheten är dock
inte godtagbar, främst med hänsyn till tillgången till insatsvaror och re-
servkraft till jordbruket.
Sedan en tid tillbaka är livsmedelspolitiken föremål för ett omfattande
reformarbete. Ett första steg togs genom riksdagens beslut våren 1990 om
en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, JoU 25, rskr. 327). Ett andra
steg tas genom att det svenska gränsskyddet sänks. Regeringen förbereder
en sänkning av gränsskyddet och kommer senare i vår i ljuset av GATT-
förhandlingarna att presentera förslag till detta. Det tredje steget tas ge-
nom att konkurrensen i livsmedelssektorn skärps. Regeringen kommer att
förelägga riksdagen en proposition med förslag i detta avseende.
En utgångspunkt för den framtida livsmedelspolitiken skall enligt riks-
dagsbeslutet vara att jordbruket i princip skall vara underkastat samma
villkor som andra näringar. Jordbruket skall marknadsanpassas och suc-
cessivt avregleras. Producenterna skall endast ersättas för efterfrågade
varor och tjänster. I de fall efterfrågan gäller kollektiva varor och nyttighe-
ter är offentliga ingripanden befogade. Dessa varor och tjänster skall då
betalas med offentliga medel.
Livsmedelspolitikens mål vad gäller beredskapen skall enligt riksdagsbe-
slutet vara att trygga landets livsmedelsförsörjning under kriser och i krig.
Beredskapen skall grundas på de fredstida resurserna inom livsmedelssek-
torn och dess förmåga till omställning, kompletterad med särskilda bered-
skapsåtgärder.
Prop. 1990/91: 102
Bilaga 4
Åkerarealen kan enligt riksdagsbeslutet sjunka till en betydligt lägre nivå
än den nuvarande, utan att försörjningssäkerheten äventyras om särskilda
riktade åtgärder vidtas. Lagringsinsatserna skall därför ökas. Antalet
mjölkkor kan också sjunka till en lägre nivå än dagens, utan att det finns
anledning till åtgärder föranledda av beredskapsskäl. Jordbruksnämnden
skall enligt riksdagsbeslutet såväl vad gäller storleken på den brukade
arealen som antalet mjölkkor noga övervaka utvecklingen.
Förhållandena i övre Norrland kräver enligt riksdagsbeslutet speciella
åtgärder för att en full beredskap skall kunna upprätthållas. Som en av
åtgärderna för att uppnå detta skall det särskilda prisstödet till norra
Sverige bibehållas. Specifika beredskapsåtgärder i form av beredskapslag-
ring skall utgöra komplement.
I 1985 års livsmedelspolitiska beslut översattes beredskapsmålet till ett
antal produktionsmål för olika inriktningar. Som jag anförde i regeringens
proposition om livsmedelspolitiken är det emellertid olämpligt att relatera
beredskapsmål till fredstida produktion. Hänsyn måste nämligen bl. a. tas
till ändrat konsumtionsmönster och ändrad produktionsinriktning under
kriser och i krig. Exempelvis kan produktionen mätt i kalorier effektivise-
ras i krig. Det är också möjligt att genom en variation av kriskosten och en
större lagring än tidigare av såväl insatsvaror som livsmedel uppfylla
beredskapsmålet.
Från beredskapssynpunkt kan således enligt det livsmedelspolitiska be-
slutet minskade resurser i jordbruket accepteras. För livsmedelsberedska-
pen är det enligt beslutet samhällsekonomiskt fördelaktigt att i stället öka
beredskapslagringen. I enlighet härmed har därför 100 milj. kr. investerats
i uppbyggnad av beredskapslagren av livsmedel och insatsvaror redan
under budgetåret 1990/91.
Effekterna av det livsmedelspolitiska beslutet från beredskapssynpunkt
skall följas upp noga. Reformen innebär förändringar för hur full försörj-
ningsberedskap skall kunna garanteras. Det är därför av stor vikt att
korrekta avvägningar görs mellan beredskapslagring och resurser inom
livsmedelssektorn avseende t. ex. storleken på den brukade arealen, antalet
mjölkkor samt den geografiska spridningen av jordbruksproduktionen och
förädlingsindustrin. Jordbruksnämnden har genom regeringsbeslut den 20
december 1990 fått i uppdrag att noga följa utvecklingen i detta avseende.
Vad gäller kriskosten måste beaktas dels att denna måste anpassas till
resursförändringen inom jordbruket, dels att denna får återverkningar på
livsmedelsproduktionen och konsumtionen i fredstid. I uppdraget till jord-
bruksnämnden ingår också att noga följa produktionsutvecklingen mot
bakgrund härav. Om nämnden finner att det är risk för att beredskapsmå-
let inte går att uppfylla, skall nämnden föreslå regeringen åtgärder för att
motverka en oönskad utveckling.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 4
31
1 riksdagsbeslutet om en ny livsmedelspolitik förutsattes omställningen av
jordbruket ske snabbt med minskade resurser i jordbruket som följd. En
snabb och kraftig lageruppbyggnad bedömdes därför som nödvändig för
att kompensera resursminskningen i jordbruket.
Enligt den parlamentariska arbetsgrupp, vars rapport (Ds 1989:63) En
ny livsmedelspolitik utgjorde underlag till regeringens proposition om en
ny livsmedelspolitik, kan den i fredstid brukade arealen sjunka till 2 milj,
ha utan att några åtgärder utöver lagring behöver vidtagas. I dag är åker-
arealen 2,9 milj. ha. De kostnadsberäkningar som den parlamentariska
arbetsgruppen redovisade utgick dock från en areal på 2,2 milj. ha. Enligt
arbetsgruppen kommer emellertid arealen troligtvis inte att sjunka så
mycket som till 2,2 milj. ha. Regeringen delade denna uppfattning. De
direkt beredskapsmotiverade kostnaderna vid en areal på 2,2 milj, ha
beräknades uppgå till omkring 380 milj. kr. per år, av vilka omkring 100
milj. kr. utgör kostnad för ökad lagring av insatsvaror och 60 milj. kr. är en
kostnad för den utbyggda lagringen av färdiga livsmedel i övre Norrland.
Riksdagen ställde sig bakom dessa bedömningar och anvisade i enlighet
med regeringens förslag ytterligare 145 milj. kr. till beredskapslagring bud-
getåret 1990/91, varav 100 milj. kr. avsåg ökade investeringar.
Statens jordbruksnämnd beräknar i sin programplan för perioden
1991/92—1995/96 medelsbehovet för Livsmedelsfunktionens bered-
skapsverksamhet till totalt 1 362,6 milj, kr., i genomsnitt 273 milj. kr. per
år. Jordbruksnämnden har härvid också utgått från en snabb och kraftig
lageruppbyggnad av livsmedel och insatsvaror. Emellertid bedömer nämn-
den att arealminskningen inte kommer att bli så kraftig i början av om-
ställningsperioden, varför större investeringar i insatsvaror bedöms
nödvändiga först under slutet av omställningsperioden.
Avregleringen av jordbruket påbörjas den 1 juli 1991. Avregleringen
kommer att leda till att resurserna i jordbruket minskar. Det är emellertid i
dagsläget oklart hur snabbt omställningen av jordbruket kommer att ske
och därmed i vilken takt resurserna i jordbruket förändras. I avvaktan på
att konsekvenserna av 1990 års livsmedelspolitiska beslut skall framträda
tydligare bör enligt min mening uppbyggnaden av lagren av livsmedel och
insatsvaror ske under en längre tidsperiod. Innan en kraftig uppbyggnad
av lagren görs bör också den av regeringen tillsatta försvarspolitiska bered-
ningens ställningstaganden inför 1992 års försvarsbeslut inhämtas.
Den långsammare lageruppbyggnad som jag föreslår innebär budgetåret
1991/92 en besparing med 100 milj. kr. i förhållande till den lageruppbygg-
nad som det livsmedelspolitiska beslutet förutsatte. Denna besparing utgör
en del av de åtgärder inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
som tidigare aviserats dels i regeringens skrivelse till riksdagen om åtgär-
der för att stabilisera den svenska ekonomin och begränsa tillväxten av de
offentliga utgifterna (skr. 1990/91:50), dels i regeringens budgetproposi-
tion (prop. 1990/91:100 bil. 11).
1 det här sammanhanget vill jag understryka nödvändigheten av en väl
avvägd balans — såväl av beredskapspolitiska som ekonomiska skäl —
Prop. 1990/91:102
Bilaga 4
32
mellan beredskapslagring och resurser inom livsmedelssektorn. Jordbruks-
nämnden har, som jag tidigare redovisat, fått i uppdrag att noga följa
utvecklingen i bl. a. detta avseende.
I enlighet med regeringens förslag om inrättandet av ny central myndig-
het på jordbruksområdet fr. o. m. den 1 juli 1991, samtidigt som lantbruks-
styrelsen och statens jordbruksnämnd upphör, tar den nya myndigheten
över ansvaret för funktionen Livsmedelsförsörjning m. m.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 4
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att ta del av vad jag anfört om funktionen Livsmedelsförsöijning
m. m.
I prop. 1990/91:100 bil. 11 har jag hemställt att regeringen föreslår riksda-
gen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1991/92
till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring beräkna ett reserva-
tionsanslag av 103000000 kr. och till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. beräkna ett förslagsanslag av 201 308000 kr. Jag anhåller
att nu få ta upp dessa frågor.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
24297889
103000000
42 876000
Reservation
3174855
Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager
av insatsvaror i jordbruket och livsmedel. Medel som erhålls vid utförsälj-
ning av lager tas däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m. m.
Under anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd
och ransoneringsförberedelser.
Jordbruksnämnden föreslår en viss omfördelning av medlen inom ansla-
get: Kostnader för ransoneringsförberedelser föreslås minskas med
2477000 kr. Ett investeringsbehov om 16 milj. kr. för investeringar för
beredskapslagring av kemikalier för vattenverkens dricksvattenförsörjning 33
18 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 102
föreslås. Totalt beräknar jordbruksnämnden kostnaderna för Inköp av Prop. 1990/91: 102
livsmedel m. m. för beredskapslagring till 103 826 000 kr. under budgetåret Bilaga 4
1991/92.
1 enlighet med vad jag tidigare anfört bör dels konsekvenserna av 1990 års
livsmedelspolitiska beslut avvaktas, dels den försvarspolitiska beredning-
ens ställningstaganden inför 1992 års försvarsbeslut inhämtas innan en
kraftig uppbyggnad av lagren av livsmedel och insatsvaror görs. Uppbygg-
naden av beredskapslagren bör enligt min mening ske under en längre
tidsperiod än vad som tidigare beräknats. Jag beräknar härvid under detta
anslag 42 876000 kr. Därav utgör 38 350000 kr. ökade investeringar i
livsmedel och insatsvaror och 526000 kr. ransoneringsförberedelser och
ABC-skydd. För åtgärder inom vattenområdet beräknar jag 4000000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budget-
året 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 42 876000 kr.
1989/90 Utgift
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
132 565 340
201308000
223077000
Från anslaget betalas driftskostnaderna för beredskapslagring av livsme-
del m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring i form
av planering m. m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel
för lönekostnader m. m. för viss personal.
Till följd av ökade investeringar i beredskapslager har jordbruksnämnden
beräknat kostnaderna under budgetåret 1991/92 för beredskapslagring till
totalt 227 178000 kr.
Den lageruppbyggnad som påbörjats genom det livsmedelspolitiska beslu-
tet leder till ökade driftskostnader. Förslaget om investeringar med
38 350000 kr. beräknar jag leda till ökade driftskostnader. Jag beräknar
därför att ytterligare 21 475 000 kr. behöver anvisas under detta anslag mot
bakgrund härav. Därutöver beräknar jag 264000 kr. till lantbruksstyrelsen
34
och 30000 kr. till statens livsmedelsverk förde deluppgifter inom funktio- Prop. 1990/91: 102
nen Livsmedelsförsörjning som de fullgör (utbildning, beredskapslabora- Bilaga 4
torier m. m.). Anslaget bör foras upp med sammanlagt 223077 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 223077 000 kr.
35
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991.
Föredragande: statsrådet Sahlin
Inom ramen för programmet Arbetskraft är arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) funktionsansvarig myndighet för totalförsvarsfunktionen Arbets-
kraft vilken omfattar arbetskraftsförsörjning, arbetsmarknadsutbildning,
vapenfriutbildning, arbetarskydd och arbetsmarknadstvister.
AMS förbereder inom arbetskraftsförsörjningsområdet sin uppgift genom
att i fred planera för den krigsviktiga sektorn så att dennas behov av
personal i kris och krig kan säkerställas.
En programplan har upprättats som redovisar behovet av arbetskraft för
varu- och tjänsteproduktion samt hur detta kan förändras i kris och krig.
Förberedelserna i fred syftar till
— att personalplanläggningar för all krigsverksamhet/produktion genom-
förs
— att behovet av datorstöd tillgodoses
— att nyckelpersoner kan identifieras
— att arbetsförmedlingen är beredd på reservförfarande
— att prioriteringsregler tillämpas
— att en person reserveras för enbart en totalförsvarsuppgift.
Övergripande regler för hur de personella resurserna skall fördelas har
angetts inom ramen för studien (Ds Fö 1985:2) Prioritering av personella
resurser inom totalförsvaret. Där sägs att grunden för en sådan fördelning
utgörs av den operativa försvarsplaneringen. Militärbefälhavaren/Civilbe-
fålhavaren avgör alltså var den enskilde bedöms göra bäst nytta inom den
militära eller civila delen av totalförsvaret. Möjligheter att tillgodose per-
sonalbehovet inom den civila delen av totalförsvaret är alltså starkt kopp-
lat till personalförsörjningen inom det militära försvaret. Möjligheten att
tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft har dock ökat genom att
kvinnorna i större omfattning etablerat sig på arbetsmarknaden. En ök-
ning av antalet kvinnor på viktiga civila befattningar i totalförsvaret
Prop. 1990/91:102
Bilaga 5
36
förutsätter dock att kvinnor i ökad utsträckning gör otraditionella yrkesval
samt att företag och myndigheter, när man har att välja på en man eller
kvinna med likartad kompetens för en krigsviktig befattning, oftare väljer
kvinnan. Härigenom minskar också behovet av uppskov för värnpliktiga.
Medel till funktionen Arbetskraft belastar dels anslagen för vapenfristy-
relsen och för frivilliga försvarsorganisationer under fjärde huvudtiteln,
dels anslagen B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och B 6.
Arbetsdomstolen under tionde huvudtiteln.
Anslaget B 1. avses täcka bl.a. kostnaderna för registerutdrag m.m. ur
folkbokföringen och för fortsatt upp-, utbyggnad och drift av funktionens
datasystem samt projekt inom funktionens verksamhetsområde.
Funktionens datasystem omfattar följande:
1. Arbetsmarknadsverkets redovisningssystem för personalplanlägg-
ning (ARP) som ger en översikt över hela området då det gäller branscher-
na.
2. Krigsorganisationsplanläggningen för personal (KOPP) för fullgöran-
de av den personalplanläggning för verksamhet under kris och krig och vid
krigsfara som åligger krigsviktiga myndigheter, kommuner, enskilda orga-
nisationer och företag enligt författningar. AMS kan för dessa utveckla
programvaran KOPP för att rationalisera denna verksamhet. För detta tar
AMS ut en viss avgift vilken dock ej täcker hela den kostnad som systemet
medför. AMS har också som systemägare det övergripande och yttersta
ansvaret för systemet. Detta innebär utöver att AMS äger programvaran
även att AMS har ett ansvar för programvarans vidareutveckling, dataut-
listning ur folkbokföringsregistret och anpassning av systemet till ändrade
bestämmelser. AMS har som en följd av detta vissa kostnader för inköp av
dataunderlag från t. ex. SCB och riksförsäkringsverket m. fl.
Förutom de två nämnda systemen har AMS ett ADB-system som infor-
merar om de frivilligas utbildning, krigsplacering m.m. Utifrån detta
system beräknas basen för det anslag som behandlar frivilligverksamheter-
na.
Det finns också ett system som behandlar 47-årsfördelningen, vilken
görs i samverkan med värnpliktsverket. Detta system utgör sedan basen
för fördelningen till civilförsvaret.
Utöver dessa system bekostas inom anslaget ett projekt benämnt FOS
(Frivilligorganisationernas samarbetskommitté) -kommun som bl. a.
syftar till att undersöka kommunernas möjlighet att använda frivillig
personal i sina krigsorganisationer. Detta sker på uppdrag av regeringen.
I prop. 1990/91:100 bil. 12 har regeringen föreslagit riksdagen att till
arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 an-
visa ett ramanslag på 2619 139000 kr. Härav beräknas 1 766000 kr. exkl.
mervärdeskatt över den ekonomiska planeringsramen för den civila delen
av totalförsvaret.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 5
37
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört i fråga om funktionen Arbets-
kraft.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 5
38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Prop. 1990/91:102
Bilaga 6
Föredragande: statsrådet Molin
Anmälan till proposition om verksamhet och anslag
inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92
Totalförsvarets civila del: Funktionen Energiförsörjning
Verksamheten inom funktionen Energiförsörjning syftar till att tillgodose
samhällets behov av energi under kriser och krig. Statens energiverk är
funktionsansvarig myndighet. Inom funktionen har också transportrådet
(drivmedel), statens vattenfallsverk (elkraft) och statens kämkraftinspek-
tion (kämkraftsfrågor) uppgifter. Bränsle- och elförsörjningsnämndema
träder i verksamhet efter särskilda regeringsbeslut.
Regeringen har i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt
föreslagit att en ny central näringspolitisk myndighet inrättas den 1 juli
1991. Samtidigt läggs statens energiverk ned. I propositionen föreslås också
att den nya myndigheten skall ha till uppgift att bl. a. samordna och planera
insatser inom energiberedskapen.
Det är från totalförsvarssynpunkt av stor betydelse att de oundgängliga
behoven av energi under kriser och krig kan tillgodoses. På energiområdet
kan störningar i tillförseln även under fredstid ogynnsamt påverka lev-
nadsstandard, sysselsättning och utrikeshandel. Redan under normala för-
hållanden måste därför åtgärder vidtas för att det skall bli möjligt att i
krissituationer utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt och därmed mins-
ka störningarnas effekter.
Min bedömning: De principer som fastställdes i 1987 års försvars-
beslut om mål och allmän inriktning av försörjningsberedskapen
inom energiområdet bör i huvudsak gälla under budgetåret 1991 /92.
Skälen för min bedömning: Oljans andel av den svenska energiförsörj-
ningen var år 1989 ca 44%, mot närmare 70% i slutet av 1970-talet.
Omställningen av energisystemet mot en minskad oljeandel väntas fortgå
men i något långsammare takt. Beroendet av importerad olja ligger dock
kvar på en mycket hög nivå när det gäller drivmedel, dvs. bensin och
39
dieselolja. Statens energiverks prognoser för energiförbrukningen år 1992
tyder på en totalt sett något ökad användning av olja. Kolanvändningen,
som också baseras på import, beräknas öka något fram till år 1992.
Gällande mål och inriktning av försörjningsberedskapen inför kriser och
krig inom bl. a. energiområdet lades fast av statsmakterna i 1987 års
försvarsbeslut (prop. 1986/87:95 bilaga 12, FöUll, rskr. 310). Riktlinjer-
na skulle enligt detta beslut gälla under programperioden 1987/88 —
1991/92. År 1988 beslöts (prop. 1989/90:100 bil. 16, FÖU7, rskr. 226)
emellertid att programperioden skulle ändras till att omfatta perioden
t.o.m. budgetåret 1990/91.
Målet för beredskapsverksamheten inom elkraftsområdet är enligt gäl-
lande riktlinjer att trygga samhällets behov av elenergi under såväl freds-
kris som förkrigsskede och neutralitetsskede eller krig så att motståndsför-
mågan och de viktigaste funktionerna kan vidmakthållas. Åtgärder skall
vidtas så att konsekvenser av störningar och avbrott begränsas samt att
planering och genomförande av angrepp mot elförsöijningen försvåras.
Kraft- och distributionsföretagen samt kommunerna skall stimuleras till en
ökad beredskapshänsyn i sin fredstida planering. Sådana elförbrukare som
har oundgängliga behov av el skall stimuleras att själva vidta åtgärder för att
säkra sin verksamhet vid elbortfall.
Regeringen har i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt
föreslagit att statens vattenfallsverk skall ombildas till aktiebolag fr. o. m.
den 1 januari 1992. Vid en sådan ombildning bör verkets nuvarande
uppgifter att leda och samordna beredskapsplaneringen för landets elför-
sörjning föras över till annan myndighet. Frågan om elberedskapens orga-
nisatoriska tillhörighet bereds nu inom regeringskansliet med sikte på att
kunna tas upp i en proposition om energiberedskap m. m. hösten 1991.
Enligt riktlinjerna för beredskapslagring av olja skall en försörjningsbe-
redskapsreserv finnas för fredskris, förkrigsskede och neutralitetsskede
eller krig. Reservens storlek skall i princip planeras med utgångspunkt i
landets totala beredskapsbehov av olja. Därvid skall beaktas de planerings-
förutsättningar som har lagts fast vad gäller krisperiodens längd och karak-
tär, konsumtionsstandard under kris, möjligheter till import under kris
och möjligheter att i kris ersätta olja med inhemska bränslen eller el.
För kol skall en försörjningsberedskapsreserv finnas för ett förkrigsskede
och neutralitetsskede eller krig. Reservens storlek skall planeras med ut-
gångspunkt i landets totala krisbehov av kol justerat med hänsyn till
omställningsmöjligheter, import och konsumtionsbegränsningar.
De lager som ingår i försörj ningsberedskapsreserven är dels kommersiel-
la lager, dels fredskrislager enligt lagen (1984:1 049) om beredskapslagring
av olja och kol samt statliga lager för neutralitet och krig.
Skyldighet för vissa förbrukare och säljare att vidta beredskapsåtgärder
avseende naturgas beslöts av riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:172, FöU 13,
rskr. 390) och gäller fr. o. m. lagringsåret 1986/87. Dessa bestämmelser är
provisoriska i avvaktan på att ekonomiskt och tekniskt godtagbara metoder
att lagra naturgas har färdigutvecklats. I 1987 års försvarsbeslut fastslogs att
frågan om naturgasens försörjningsberedskap skall vara permanent löst se-
nast år 1995. Jag räknar med att förslag till bl. a. beredskapsåtgärder på
Prop.
Bilaga 6
40
naturgasområdet skall kunna lämnas i den nämnda propositionen om ener- Prop. 1990/91: 102
giberedskap m. m. hösten 1991. Bilaga 6
Som riktlinjer för beredskapslagringen av kärnbränsle gäller att en för-
sörj ningsberedskapsreserv skall finnas för ett förkrigsskede. Beredskapen
på kärnbränsleområdet bibehålls på oförändrad nivå.
Handlingsberedskapen och förmågan att hantera kriser inom energiför-
sörjningsområdet skall enligt gällande riktlinjer stärkas. Bl. a kommer
arbetet med att utveckla informations- och styrsystem att fortsätta. En
översyn har påbörjats av ransoneringssystemen.
Enligt 9§ lagen (1984:1 049) om beredskapslagring av olja och kol be-
stämmer regeringen med utgångspunkt i landets totala behov av bered-
skapslager för varje slag av lagringsbränsle hur stor andel som skall lagras.
För lagringsåret 1991/92 bör som hittills gälla ett fast lagringsprocenttal.
Det bör vara i stort sett lika for alla oljeprodukter och alla lagringsskyldiga
utom for vissa av dem som driver värmeverk eller kraftvärmeverk, för
vilka särskilda regler skall gälla. Det ankommer på regeringen att besluta
om storleken av detta lagringsprocenttal.
I avvaktan på det fleråriga försvarsbeslutet som är planerat att gälla
fr. o. m. budgetåret 1992/93 anser jag att de nu gällande riktlinjerna för
energiberedskapen bör gälla även under budgetåret 1991/92.
Jag hemställer att regeringen
dels föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer som jag har
förordat for inriktningen av försörjningsberedskapen inom ener-
giområdet,
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har
anfört.
1989/90 Utgift
354 868030
1990/91 Anslag
1991/92 Förslag
1 Exkl. mervärdeskatt
407251000
398 316 500'
Från anslaget betalas driftkostnader for beredskapslagring av bränslen
och drivmedel, exkl. inlagringskostnader. Anslaget omfattar också perso-
nal- och kapitalkostnader for beredskapslagringen samt hyreskostnader för
41
lagringsanläggningar. Sedan den 1 juli 1989 sker lagringen huvudsakligen i Prop. 1990/91: 102
en samordnad organisation inom statens energiverk. Bilaga 6
|
1990/91 |
Beräknad ändring 1991/92 | |
|
Personalkostnader |
10938000 |
+ 1201000 |
|
Driftkostnader |
59047000 |
+ 2048 500 |
|
Kapitalkostnader |
337 266000 |
-12184000 |
|
Summa |
407251000 |
- 8934 500' |
1 Exkl. mervärdeskatt
Statens energiverk har i sin anslagsframställning for budgetåret 1991/92
beräknat anslaget med utgångspunkt i gällande oljelagringsprogram.
Driftkostnaderna har beräknats till 67 600000 kr. Kostnaderna för drift
av anläggningar har av energiverket beräknats till 35 100000 kr. Kostna-
derna för hyror och omsättning av varulager har av verket angivits till
32 500000 kr.
Kapitalkostnaderna har beräknats uppgå till totalt 325082000 kr. I ka-
pitalkostnaderna ingår räntekostnader för lagringsanläggningar och pro-
duktlager samt avskrivningar på anläggningar.
Jag beräknar anslaget, exkl. mervärdeskatt, för nästa budgetår till
398 316 500 kr. Samtliga personalkostnader för den regionala organisatio-
nen inkl, deltids- och extrapersonal, beredskapsersättning och diverse
tillägg har jag beräknat under rubriken personalkostnader.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 398 316 500 kr.
1989/90 Utgift
63509582
Reservation
176436229
1990/91 Anslag 7270000
1991/92 Förslag 76360001
' Exkl. mervärdeskatt
Från anslaget betalas kostnader för investeringar i produkter och anlägg-
ningar samt för industriella åtgärder. Syftet med de industriella åtgärderna
är att säkerställa flexibiliteten i energisystemen. Det rör sig om strategier
och förberedda konsumtionsreglerande åtgärder för att styra över efterfrå-
gan till alternativa bränslen och drivmedel. Under anslaget beräknas också
medel för handlingsberedskap innefattande kostnader för bl. a. utbildning
42
och övning av personal i krigsorganisationen samt för utveckling av ranso-
nerings- och krishanteringssystem.
Medlen under anslaget ingår i det civila försvarets planeringsram.
Prop. 1990/91:102
Bilaga 6
Det föreligger enligt statens energiverk inte något behov av investeringar i
produkter och anläggningar. En ökad handlingsberedskap skall delvis
kompensera bortfallet av olja i samband med utförsäljningen av de statliga
beredskapslagren. Förberedelser för en krissituation bör omfatta konsum-
tionsreglerande åtgärder och efterfrågestyrning till alternativa bränslen
och drivmedel.
En översyn av ransoneringssystemen pågår för närvarande inom statens
energiverk.
Arbetet med kris- och krigsorganisationen kommer att fullföljas. En
ökad tillsyn av tvångslagren fortsätter.
Över anslaget finansieras även repetitionsutbildning av vapenfria tjäns-
tepliktiga, vissa kostnader gällande Drivmedelcentralen ABs verksamhet
samt utbildning, övningar och spel.
För handlingsberedskap och industriella åtgärder erfodras enligt verket
7270000 kr.
För nyinvesteringar i produkter och anläggningar beräknar jag inga kost-
nader under detta anslag för nästa budgetår.
Flexibilitet i energisystemen skapas genom bl. a. industriella åtgärder.
Handlingsberedskapen stärks genom utbildning och övning av krisorgani-
sationen.
För att garantera att föreskriven lagringsskyldighet uppfylls bör reglerna
för tvångslagring ses över. Detta innebär att kontrollen av de lagringsskyl-
diga kommer att intensifieras.
För budgetåret 1991/92 beräknar jag efter samråd med chefen för för-
svarsdepartementet kostnaderna för handlingsberedskap och industriella
åtgärder exkl. mervärdeskatt till sammanlagt 7 636000kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 7 636000 kr.
1989/90 Utgift
14130000
Reservation 16 520000
1990/91 Anslag
21930000
1991/92 Förslag 32 360 0001
' Exkl. mervärdeskatt
43
Från anslaget betalas kostnader för att stimulera andra kraftföretag än Prop. 1990/91:102
statens vattenfallsverk att vidta beredskapshöjande åtgärder i sin fredstida Bilaga 6
verksamhet. Via anslaget finansieras således bidrag till vissa tilläggsinves-
teringar som kraft- och distributionsföretagen gör för att öka säkerheten i
elsystemen. Detta kan t. ex. avse installation av reservanordningar och
andra åtgärder som möjliggör start och drift av separata system.
Anslaget ingår i det civila försvarets planeringsram.
Medlen disponeras av statens energiverk som har ett samordnande
ansvar för hela funktionen. Medlen skall av energiverket ställas till statens
vattenfallsverks förfogande.
Regeringen har i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt
föreslagit att statens vattenfallsverk skall ombildas till aktiebolag den 1
januari 1992.
1 och med att Vattenfall ombildas till bolag bör verkets nuvarande
uppgifter att leda och samordna beredskapsplaneringen för landets elför-
sörjning överföras till annan myndighet.
Regeringen avser att återkomma till frågan om beredskapsplaneringens
organisatoriska tillhörighet i den proposition om energiberedskap m. m.
som regeringen avser att förelägga riksdagen hösten 1991.
Energiverket föreslår att 76 milj. kr. skall anvisas under anslaget för nästa
budgetår.
Planeringen av anslagets utnyttjande bör enligt energiverket ske i sam-
band med de enskilda kraftföretagens ordinarie fleråriga investeringspla-
nering. För att medlen skall kunna användas rationellt bör energiverket
bemyndigas att medge Vattenfall att besluta om långsiktiga åtgärder mot-
svarande hela anslagsbeloppet för budgetåren 1991/92—1993/94 samt
med halva anslagsbeloppet för budgetåren 1994/95—1995/96 enligt pro-
gramplanen för det civila försvaret 1991/92—1995/96.
Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag behovet
av medel, exkl. mervärdeskatt, för åtgärder inom delfunktionen Elkraft till
32360000kr. för budgetåret 1991/92.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att under budgetåret 1990/91
ikläda staten förpliktelser för budgetåret 1994/95 inom de ramar som
angavs för detta ändamål i programplanen för det civila försvaret för
perioden 1989/90— 1993/94.
Jag anser att det är angeläget att man får en långsiktig stabilitet när det
gäller stimulansåtgärderna för beredskapsåtgärderna inom kraftindustrin.
För att medlen skall kunna utnyttjas rationellt bör därför den nya
näringspolitiska myndigheten av regeringen få bemyndigande att under
budgetåret 1991/92 besluta om stimulansåtgärder, som innebär åtaganden
förbudgetåret 1995/96.
Myndigheten bör därefter för detta ändamål få bemyndigande att medge
statens vattenfallsverk rätt att ikläda staten förpliktelser med högst
44
11 000000 kr. för budgetåret 1995/96. Förslaget innebär förpliktelser efter Prop. 1990/91: 102
nuvarande försvarsbeslutsperiod. Bilaga 6
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
1. att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med planering av stimu-
lansåtgärder för andra kraft- och distributionsföretag än statens
vattenfallsverk för att öka säkerheten i elsystemen, vilket innebär
åtaganden om högst 11 000000 kr. för budgetåret 1995/96
2. att till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret
1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 32 360000 kr.
45
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Föredragande: statsrådet Larsson
Utvecklingen inom totalförsvaret kommer sannolikt att innebära fort-
satta genomgripande strukturförändringar. Detta nödvändiggör bl.a. en
omprövning av statens nuvarande innehav av mark, byggnader och an-
läggningar. Några av de fastigheter som disponeras för försvarsända-
mål kommer sannolikt att kunna utnyttjas för andra statliga ändamål
medan andra fastigheter bör kunna avvecklas. Samtidigt kommer krav
att ställas på ersättningsinvesteringar dels för att öka utnyttjandegraden
vad gäller befintliga anläggningar dels i samband med omlokalisering
av befintlig verksamhet.
Det statsfinansiella läget understryker det angelägna i att tillgängliga
resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Stora krav måste därför
ställas på omprioriteringar inom ramen för befintliga resurser, fram-
förallt inom det militära försvaret, under de närmaste åren. I detta läge
är det viktigt att även pröva möjligheterna till förstärkning av statens
inkomster, bl.a. genom avyttring av sådana fastigheter som inte längre
behövs för verksamheten.
För investeringar inom det militära försvaret gäller att kostnader för
mark, byggnader och anläggningar direktavskrivs. Investeringarna
belastar således inte försvaret med kostnader för det kapital som mot-
svarar statens kostnad för upplåning av medel för investeringarna
ifråga. Detta har motiverats med hänsyn till egendomens användning.
Om den festa egendomen inte längre behövs för försvarsändamål och
därför säljs är huvudregeln att inkomster vid försäljning inlevereras
över statsbudgetens inkomstsida, eftersom detta är det enda sättet för
staten att tillgodogöra sig eventuell förräntning på kapitalet. En konse-
kvens av detta förfarande är att myndigheterna inom det militära för-
svaret har dåliga incitament att frigöra det fastighetskapital som inte
behövs i produktionen.
Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag redovisat
förslag till en utveckling av den finansiella styrningen inom det mili-
tära försvaret i syfte att dels öka säkerheten i planeringen och genom-
Prop. 1990/91:102
Bilaga 7
46
förandet, dels öka incitamenten till ett ekonomiskt riktigt beteende.
Bl.a. föreslås införande av kapitaltjänstkostnad för mark, byggnader
och anläggningar. Därigenom skapas förutsättningar för att stärka
myndigheternas motiv för fortlöpande omprövning av behovet av
fastigheter m.m. och för regeringen att bedriva en aktivare förmögen-
hetsförvaltning.
Nuvarande riktlinjer för försäljning av fäst egendom har beslutats av
riksdagen under budgetåret 1987/88 (prop. 1987/88:100, bil. 9 s. 39,
FiU26, rskr. 338). Regeringen har riksdagens bemyndigande att be-
sluta om försäljning av fast egendom till kommun för samhällsbygg-
nadsändamål. Regeringen kan vidare besluta om försäljning av fastig-
het upp till ett belopp av 50 milj. kr. under förutsättning att över-
skottet från försäljningen återanvänds för investeringar i form av bygg-
produktion eller inköp av fastigheter. Innebörden av riksdagens be-
myndigande är således att regeringen skall planera och genomföra för-
säljningar och reinvesteringar utan att statens samlade förmögenhet
urholkas, dvs. att ingen nettoutförsäljning av statens fasta egendom
sker.
Inkomster från försäljning av fast egendom redovisas normalt under
statsbudgetens inkomstsida. Inom finansdepartementets område har
regeringen i vissa fall beslutat att byggnadsstyrelsen får balansera
försäljningsintäkter i ny räkning för att dessa skall kunna utnyttjas för
investeringar under efterföljande år. Enligt min mening bör en motsva-
rande ordning prövas inom försvarsdepartementets område. Detta bör
kopplas till den kommande omstruktureringen och skall ses som en
tidsbegränsad åtgärd, fr.o.m. budgetåret 1991/92 och under den kom-
mande försvarsbeslutsperioden.
Sammanfattningsvis anser jag att regeringen under de närmaste åren
bör förstärka statens inkomster för att möta det utgiftstryck som följer
av omstruktureringen av försvaret. Detta kan ske genom att regering-
en, med stöd av riksdagens ovan nämnda bemyndigande, får disponera
inkomster från försäljning av fast egendom inom försvarsdepartemen-
tets område för reinvesteringar.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av
vad jag har anfört om disposition av inkomster vid försäljning av fast
egendom.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991
Prop. 1990/91:102
Bilaga 7
47