Skr.
1990/91:101
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Mona Sahlin
Regeringen förelägger riksdagen ILOs konvention (nr 169) om ursprungs-
folk och stamfolk i självstyrande länder i enlighet med vad som föreskrivs i
ILOs stadga.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Sahlin
Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige
som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO).
ILOs beslutande församling — internationella arbetskonferensen —
sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel
19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets
dagordning, besluta antingen om en internationell konvention, avsedd att
ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation,
avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den
bindande karaktär som tillkommer en ratificerad konvention. Om beslutet
är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då
det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolu-
tion.
Senast 18 månader från avslutandet av konferensens session skall varje
medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna konventio-
ner och rekommendationer for lagstiftning eller andra åtgärder. Varje
medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta internationella arbetsby-
råns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla
denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits.
Internationella arbetskonferensens sjuttiosjätte möte hölls i Geneve den
7-28 juni 1989.
Sverige deltog i mötet på sedvanligt sätt med en fullständig delegation,
dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud samt ett antal
experter. Som ombud deltog för regeringen departementsrådet Bengt Li-
dal, socialdepartementet, och departementssekreteraren Kerstin Wiklund,
arbetsmarknadsdepartementet, för arbetsgivarna direktören i Svenska ar-
betsgivareföreningen Johan von Holten och för arbetstagarna internatio-
nelle sekreteraren i Landsorganisationen i Sverige Ulf Edström.
1989 års arbetskonferens antog en konvention (nr 169) om ursprungs-
folk och stamfolk i självstyrande länder samt i anslutning till detta beslut
en resolution om uppföljning av konventionen. Texterna på engelska och Skr. 1990/91: 101
svenska till konventionen och resolutionen bör fogas som bilaga 1—2 till
protokollet i detta ärende. Konventionstexten på samiska bör tillfogas som
bilaga 3.
Jag avser nu att anmäla konventionen för den åtgärd som föreskrivs
enligt artikel 19 i ILOs stadga.
Internationella arbetskonferensen antog år 1957 en konvention (nr 107)
samt en rekommendation (nr 104) om skydd för och integration av inföd-
da och andra i stammar eller i stamliknande förhållanden levande folk-
grupper i självstyrande länder. Instrumenten anmäldes för riksdagen ge-
nom proposition 1958:46. Föredragande statsrådet anförde att de torde
sakna omedelbart intresse för svenskt vidkommande och att det därför
inte fanns skäl för Sverige att ratificera konventionen. Riksdagen anslöt sig
till denna uppfattning. Frågan om en svensk ratifikation av konventionen
nr 107 har sedan dess inte prövats. Konventionen nr 107 hade den I
januari 1990 ratificerats av 27 av ILOs medlemsländer.
Efter beslut av ILOs styrelse hölls år 1986 ett expertmöte för att pröva
frågan om en revidering av ILO-konventionen nr 107. Mötet slog fast att
konventionen numera måste anses föråldrad och i behov av revision. I
sina rekommendationer uttalade expertmötet den förhoppningen att urbe-
folkningarna och deras företrädare skulle ges möjlighet att aktivt delta i
arbetet med revideringen av konventionen.
Som ett led i förberedelsearbetet inför förstaårsbehandlingen av ämnet
”revidering av konventionen nr 107” år 1988 anmodade ILO medlemssta-
terna att besvara ett av arbetsbyrån utarbetat frågeformulär. ILO-kommit-
tén fann i sitt remissvar det motiverat att konventionen blev föremål för
revidering. I synnerhet borde den s.k. assimilationslinjen, som konventio-
nen nr 107 var ett uttryck för, utgå till förmån för en text byggd på
principen om respekt för urbefolkningarnas kultur och rättigheter. Dessut-
om borde — framhöll kommittén — en reviderad konvention utformas på
sådant sätt att den tillgodosåg urbefolkningars rätt att bli konsulterade och
utöva inflytande i frågor som berör dem.
Efter sedvanlig tvåårsbehandling antog internationella arbetskonferen-
sen år 1989 konventionen (nr 169) om ursprungsfolk och stamfolk i själv-
styrande länder. Konventionen antogs med röstsiffrorna 328 för, 1 emot
och 49 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen.
Samtidigt antogs utan omröstning en av nordiska regeringsrepresentanter
initierad resolution om uppföljning av konventionen.
Konventionen hade den 15 november 1990 ratificerats av två länder,
Norge och Mexico. Den träder i kraft den 5 september 1991.
Yttrande över konventionen nr 169 haravgettsav ILO-kommittén, som Skr. 1990/91: 101
i sin tur har inhämtat yttranden från hovrätten för Övre Norrland, social-
styrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk,
domänverket, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, AMU-styrel-
sen, statens invandrarverk, jämställdhetsombudsmannen, ombuds-
mannen mot etnisk diskriminering, Svenska arbetsgivareföreningen,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Skogsägarnas riksförbund,
Skogsindustrierna, Svenska samernas riksförbund, Riksorganisationen
Same Ätnam, LandsfÖrbundet Svenska Sameroch Nordiskt Samiskt Insti-
tut.
ILO-kommittén anser att Sverige for närvarande inte bör tillträda kon-
ventionen nr 169.
Den nya konventionen, nr 169, som reviderar konventionen nr 107, äger
tillämpning på stamfolk, vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhål-
landen skiljer dem från andra grupper av den nationella gemenskapen, och
på folk, som på grund av sin härkomst betraktas som ursprungsfolk.
Kriteriet för att enligt konventionen betraktas som stamfolk eller ur-
sprungsfolk är att man själv identifierar sig som ett sådant folk. Använd-
ningen av uttrycket ”folk” i konventionen skall inte tolkas så att det ger
upphov till rättigheter som kan vara förknippade med begreppet ”folk” i
folkrätten.
Regeringarna har att se till att ursprungsfolkens och stamfolkens rättig-
heter skyddas och att deras integritet respekteras. Särskilda åtgärder skall
vidtas för att skydda deras identitet, institutioner, egendom, arbete, kultur
och miljö. Dessutom skall de ha samma möjligheter och samma rättigheter
som enligt den nationella lagstiftningen tillkommmer den övriga befolk-
ningen.
Ursprungsfolk och stamfolk skall utan hinder och fullt ut åtnjuta mänsk-
liga rättigheter och grundläggande friheter. Särskilt poängteras att konven-
tionen utan diskriminering skall tillämpas på såväl manliga som kvinnliga
medlemmar av dessa folk.
Regeringarna skall samråda med folken ifråga beträffande åtgärder som
direkt kan beröra dem och skapa medel för dem att delta i beslutsfattandet
i valda institutioner och andra organ. Dessa folk skall ha rätt att besluta
om sina egna prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen. Regeringarna
å andra sidan har ett ansvar att skydda och bevara miljön i de områden
som dessa folk bebor.
Ursprungsfolken skall ha rätt att behålla sina sedvänjor och institutioner
när detta inte är oförenligt med det nationella rättssystemet eller interna-
tionellt erkända mänskliga rättigheter.
Enligt konventionen skall dessa folks äganderätt och besittningsrätt till
den mark som de traditionellt bebor erkännas. Åtgärder skall vidtas för att
skydda deras rätt att nyttja mark som inte uteslutande bebos av dem.
Särskild uppmärksamhet fästs vid nomadfolkens situation.
Ursprungsfolkens rätt till naturtillgångar som hör till deras mark skall Skr. 1990/91: 101
särskilt skyddas. De skall ha rätt att delta i användningen, förvaltningen
och bevarandet av dessa tillgångar.
Ursprungsfolk och stamfolk får inte förflyttas från det område som de
bebor. Om en förflyttning anses nödvändig som en undantagsåtgärd, får
den ske endast med deras medgivande. Om ett sådant medgivande inte
kan erhållas, får förflyttningen ske endast enligt i den nationella lagstift-
ningen fastställda förfaranden. Närhelst så är möjligt skall de ha rätt att
återvända till sina traditionella landområden.
Andra frågor som berörs i konventionen är anställnings- och arbetsvill-
kor, yrkesutbildning och hantverk, social trygghet och hälso- och sjukvård,
utbildning, språk och kommunikation samt kontakter och samarbete över
riksgränser.
I den resolution som antogs i anslutning till konventionen anges åtgärder
såväl på nationellt som på internationellt plan för att följa upp konventio-
nen och främja dess målsättning.
Min bedömning: Sverige bör för närvarande inte tillträda konventionen nr
169.
Skälen for min bedömning: Jag finner det önskvärt att det på längre sikt
skall bli möjligt för Sverige att tillträda konventionen nr 169. Till skillnad
från den nu 33 år gamla konventionen nr 107 med sin föråldrade syn på
urbefolkningarna, utgår den nya konventionen från principen om respekt
för deras kultur och rättigheter. Denna inriktning ökar förutsättningarna
för dem att bevara och utveckla en språklig och kulturell identitet liksom
sina traditionella näringar. Konventionen ligger därmed i linje med ett
tänkesätt som jag kan ansluta mig till.
ILOs urbefolkningsinstrument kan inte längre anses ”sakna omedelbart
intresse för svenskt vidkommande”. Samerna utgör en urbefolkning eller
ett ursprungsfolk i Sverige. Sverige deltog också på regeringssidan aktivt i
utarbetandet av den nya konventionen. I regeringsdelegationen till arbets-
konferensen fanns samerna representerade under såväl första- som andra-
årsbehandlingen. De svenska samerna har uttryckt ett starkt intresse för
att Sverige ratificerar konventionen.
Remissinstanserna har dock på en rad punkter pekat på bristande över-
ensstämmelse mellan konventionens krav och nuvarande svenska förhål-
landen. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, som finner det vara
av stor betydelse för ursprungsfolk runt om i världen liksom för de svenska
samerna, att Sverige ratificerar konventionen och därtill vidtar de lagstift-
nings- och andra åtgärder som behövs, efterlyser en närmare analys av hur
texten i konventionens artikel 14 om landrättigheter skall förstås i förhål-
lande till dels samernas nuvarande rättsställning, dels i det förflutna inträf-
fade ingrepp i samerätten. Jag noterar här att frågan om urbefolkningarnas
markrättigheter var en av de mest tidskrävande och svåraste att finna
enighet kring under utskottsbehandlingen i Geneve. Ett svenskt förslag att
i texten föra in begreppet ”bruksrätt” som ett alternativ till äganderätt och $
fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101
besittningsrätt rönte därvid inte någon framgång.
ILO-kommittén konstaterar att parallellt med ILOs arbete med en ny
konvention om urbefolkningars rättigheter har ett omfattande utrednings-
arbete bedrivits i Sverige. Samerättsutredningen har i maj 1986 överläm-
nat delbetänkandet (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning, i juni
1989 huvudbetänkandet (SOU 1989:41) Samerätt och sameting och i
november 1990 slutbetänkandet (SOU 1990:91) Samerätt och samiskt
språk, och därtill underlagsrapporten (SOU 1990:84) Språkbyte och språk-
bevarande. En arbetsgrupp vid lantbruksstyrelsen har i april 1989 över-
lämnat ett förslag om samebyarnas organisation, funktion och ekonomi.
Regeringen har bl.a. i propositionerna 1990/91:3 om skogsbruket i fjällnä-
ra skogar och 1990/91:4 om ändring i rennäringslagen (1971:437) behand-
lat frågor som har anknytning till konventionens tillämpningsområde.
Riksdagen har med vissa ändringar tillstyrkt de i propositionen 1990/91:3
framlagda lagförslagen (JoU13, rskr. 70). Däremot har riksdagen avslagit
regeringens förslag om ändring i rennäringslagen och ställt sig bakom en
hemställan att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen
med ett sammanhållet förslag där samtliga betänkanden från samerättsut-
redningen blir föremål för en samlad bedömning (JoU12, rskr. 46).
Mot denna bakgrund anser ILO-kommittén att Sverige för närvarande
inte bör tillträda ILO-konventionen nr 169.
För egen del noterar jag att Samernas nationalråd den 12 oktober 1990 i
ett brev till regeringen uttryckt önskemål om bl.a. en samlad same- och
rennäringsproposition våren 1991. Denna skulle även inkludera frågan om
godkännande av ILOs konvention nr 169.
Jag finner sålunda i likhet med ILO-kommittén att Sverige för närvaran-
de inte bör tillträda konventionen. De ambitioner och krav konventionen
uppställer bör noga övervägas i det fortsatta arbetet med samefrågorna.
Jag har i detta ärende särskilt samrått med cheferna för justitie-, utri-
kes-, social-, utbildnings- och jordbruksdepartementen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
anfört i det föregående.
Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar i
enlighet med hennes hemställan.
Skr. 1990/91:101
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
Översättning
Convention (No. 169) concerning
indigenous and tribal peoples in
independent countries
The General Conference of the International
Labour Organisation,
Having been convened at Geneva by the
Governing Body of the International Labour
Office, and having met in its 76th Session on
7 June 1989, and
Noting the international standards con-
tained in the Indigenous and Tribal Popula-
tions Convention and Recommendation,
1957, and
Recalling the terms of the Universal Decla-
ration of Human Rights, the International
Covenant on Economic, Social and Cultural
Rights, the International Covenant on Civil
and Political Rights, and the many interna-
tional instruments on the prevention of dis-
crimination, and
Considering that the developments which
have taken place in international law since
1957, as well as developments in the situa-
tion of indigenous and tribal peoples in all
regions of the world, have made it appropri-
ate to adopt new international standards on
the subject with a view to removing the assi-
milationist orientation of the earlier stan-
dards, and
Recognising the aspirations of these peo-
ples to exercise control over their own insti-
tutions, ways of life and economic develop-
ment and to maintain and develop their iden-
tities, languages and religions, within the
framework of the States in which they live,
and
Noting that in many parts of the world
these peoples are unable to enjoy their funda-
mental human rights to the same degree as
the rest of the population of the States within
which they live, and that their laws, values,
customs and perspectives have often been
eroded, and
Calling attention to the distinctive contri-
butions of indigenous and tribal peoples to
ILOs konvention (nr 169) om
ursprungsfolk och stamfolk i
självstyrande länder
Internationella arbetsorganisationens all-
männa konferens,
som har sammankallats till Geneve av sty-
relsen for internationella arbetsbyrån och
samlats där den 7 juni 1989 till sitt 76:e möte,
beaktar de internationella normerna i 1957
års konvention och rekommendation om
skydd för och integration av infödda och
andra i stammar levande folkgrupper,
erinrar om bestämmelserna i den allmänna
förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
den internationella konventionen om ekono-
miska, sociala och kulturella rättigheter, den
internationella konventionen om medborger-
liga och politiska rättigheter samt i de talrika
internationella instrumenten om förhind-
rande av diskriminering,
anser att den utveckling som ägt rum inom
folkrätten sedan 1957, liksom i fråga om ur-
sprungsfolkens och stamfolkens situation i
alla områden av världen, har gjort det lämp-
ligt att anta nya internationella normer i äm-
net med syfte att undanröja de tidigare nor-
mernas inriktning mot assimilation,
erkänner dessa folks strävanden att få
utöva kontroll över sina egna institutioner,
sin egen livsstil och ekonomiska utveckling
och att vidmakthålla och utveckla sin identi-
tet, sitt språk och sin religion inom ramen för
de stater där de bor,
konstaterar att dessa folk i många delar av
världen inte kan åtnjuta sina grundläggande
mänskliga rättigheter i samma utsträckning
som den övriga befolkningen i de stater där
de bor, och att deras lagar, värden, sedvänjor
och perspektiv ofta har urholkats,
fäster uppmärksamhet vid ursprungsfol-
kens och stamfolkens speciella bidrag till
Skr. 1990/91:101
Bilaga 1
the cultural diversity and social and ecologi-
cal harmony of humankind and to interna-
tional co-operation and understanding, and
Noting that the following provisions have
been framed with the co-operation of the
United Nations, the Food and Agriculture
Organisation of the United Nations, the
United Nations Educational, Scientific and
Cultural Organisation and the World Health
Organisation, as well as of the Inter-Ameri-
can Indian Institute, at appropriate levels
and in their respective fields, and that it is
proposed to continue this co-operation in
promoting and securing the application of
these provisions, and
Having decided upon the adoption of cer-
tain proposals with regard to the partial revi-
sion of the Indigenous and Tribal Popula-
tions Convention, 1957 (No. 107), which is
the fourth item on the agenda of the session,
and
Having determined that these proposals
shall take the form of an international Con-
vention revising the Indigenous and Tribal
Populations Convention, 1957;
adopts this twenty-seventh day of June of
the year one thousand nine hundred and
eighty-nine the following Convention, which
may be cited as the Indigenous and Tribal
Peoples Convention, 1989:
Artide 1
1. This Convention applies to:
(a) tribal peoples in independent countries
whose social, cultural and economic condi-
tions distinguish them from other sections of
the national community, and whose status is
regulated wholly or partially by their own
customs or traditions or by special laws or
regulations;
(b) peoples in independent countries who
are regarded as indigenous on account of
their descent from the populations which in-
habited the country, or a geographical region
to which the country belongs, at the time of
conquest or colonisation or the establishment
mänsklighetens kulturella mångfald och so-
ciala och ekologiska harmoni samt till inter-
nationellt samarbete och förståelse,
konstaterar att följande bestämmelser har
utarbetats i samarbete med såväl Förenta na-
tionerna, FNs livsmedels- och jordbruksor-
ganisation (FAO), FNs organisation för ut-
bildning, vetenskap och kultur (UNESCO)
och Världshälsoorganisationen (WHO) som
Interamerikanska indianinstitutet, på veder-
börlig nivå och inom deras respektive områ-
den, samt att avsikten är att fortsätta detta
samarbete för att främja och trygga tillämp-
ningen av dessa bestämmelser,
har beslutat anta vissa förslag angående
partiell revidering av 1957 års konvention (nr
107) om skydd för och integration av infödda
och andra i stammar levande folkgrupper i
självstyrande länder, en fråga som utgör den
fjärde punkten på mötets dagordning,
har fastställt att dessa förslag skall ta for-
men av en internationell konvention, som
reviderar 1957 års konvention om skydd för
och integration av infödda och andra i stam-
mar levande folkgrupper, och
antar denna den tjugosjunde dagen i juni
månad nittonhundraåttionio följande kon-
vention, som kan kallas 1989 års konvention
om ursprungsfolk och stamfolk.
Artikel 1
1. Denna konvention äger tillämpning på
(a) stamfolk i självstyrande länder, vilkas
sociala, kulturella och ekonomiska förhållan-
den skiljer dem från andra grupper av den
nationella gemenskapen och vilkas ställning
helt eller delvis regleras genom deras egna
sedvänjor eller traditioner eller genom sär-
skild lagstiftning;
(b) folk i självstyrande länder, vilka betrak-
tas som ursprungsfolk på grund av att de
härstammar från folkgrupper som bodde i
landet eller i ett geografiskt område, som lan-
det tillhör, vid tiden för erövring eller koloni-
sation eller fastställandet av nuvarande stats-
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
of present State boundaries and who, irre-
spective of their legal status, retain some or
all of their own social, economic, cultural and
political institutions.
2. Self-identification as indigenous or tri-
bal shall be regarded as a fundamental crite-
rion for determining the groups to which the
provisions of this Convention apply.
3. The use of the term “peoples” in this
Convention shall not be construed as having
any implications as regards the rights which
may attach to the term under international
law.
gränser och vilka, oavsett rättslig ställning,
har behållit en del av eller alla sina egna
sociala, ekonomiska, kulturella och politiska
institutioner.
2. Identifiering av sig själv som ursprungs-
folk eller stamfolk skall anses som ett grund-
läggande kriterium för att fastställa de grup-
per på vilka bestämmelserna i denna konven-
tion äger tillämpning.
3. Användningen av uttrycket "folk" i
denna konvention skall inte tolkas så att det
ger upphov till rättigheter som kan vara för-
knippade med begreppet "folk" i folkrätten.
Article 2
1. Governments shall have the responsibility
for developing, with the participation of the
peoples concerned, co-ordinated and system-
atic action to protect the rights of these peo-
ples and to guarantee respect for their integri-
ty.
2. Such action shall include measures for:
(a) ensuring that members of these peoples
benefit on an equal footing from the rights
and opportunities which national laws and
regulations grant to other members of the
population;
(b) promoting the full realisation of the so-
cial, economic and cultural rights of these
peoples with respect for their social and cul-
tural identity, their customs and traditions
and their institutions;
(c) assisting the members of the peoples
concerned to eliminate socio-economic gaps
that may exist between indigenous and other
members of the national community, in a
manner compatible with their aspirations
and ways of life.
Artide 3
1. Indigenous and tribal peoples shall enjoy
the full measure of human rights and funda-
mental freedoms without hindrance or dis-
crimination. The provisions of the Conven-
tion shall be applied without discrimination
Artikel 2
1. Regeringarna skall ha ansvaret för att,
under medverkan av berörda folk, utveckla
samordnade och systematiska program i syfte
att skydda dessa folks rättigheter och garan-
tera respekt för deras integritet.
2. Dessa program skall innefatta åtgärder
för att
(a) säkerställa att medlemmar av dessa folk
på jämlika villkor åtnjuter de rättigheter och
möjligheter som enligt den nationella lagstift-
ningen tillkommer andra medlemmar av be-
folkningen;
(b) främja det fulla förverkligandet av
dessa folks sociala, ekonomiska och kultu-
rella rättigheter med hänsyn till deras sociala
och kulturella identitet, deras sedvänjor och
traditioner samt institutioner;
(c) bistå medlemmar av berörda folk med
att undanröja socio-ekonomiska klyftor som
kan finnas mellan medlemmar av ursprungs-
folk och andra medlemmar av den nationella
gemenskapen, på ett sätt som är förenligt
med deras strävanden och levnadssätt.
Artikel 3
1. Ursprungsfolk och stamfolk skall till
fullo åtnjuta mänskliga rättigheter och grund-
läggande friheter utan hinder eller diskrimi-
nering. Konventionens bestämmelser skall
utan diskriminering tillämpas på såväl man-
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
to male and female members of these peo-
ples.
2. No form of force or coercion shall be
used in violation of the human rights and
fundamental freedoms of the peoples con-
cerned, including the rights contained in this
Convention.
liga som kvinnliga medlemmar av dessa folk.
2. Ingen form av våld eller tvång får an-
vändas som strider mot de berörda folkens
mänskliga rättigheter och grundläggande fri-
heter, innefattande rättigheter enligt denna
konvention.
Article 4
Artikel 4
1. Special measures shall be adopted as ap-
propriate for safeguarding the persons, insti-
tutions, property, labour, cultures and envi-
ronment of the peoples concerned.
2. Such special measures shall not be con-
trary to the freely-expressed wishes of the
peoples concerned.
3. Enjoyment of the general rights of citi-
zenship, without discrimination, shall not be
prejudiced in any way by such special mea-
sures.
1. Särskilda åtgärder skall vidtas då så be-
finnes lämpligt for att skydda de berörda fol-
kens individer, institutioner, egendom, ar-
bete, kultur och miljö.
2. Sådana särskilda åtgärder får inte stå i
strid med de berörda folkens fritt uttryckta
önskningar.
3. Åtnjutandet utan diskriminering av de
allmänna medborgerliga rättigheterna, får
inte på något sätt inskränkas genom sådana
särskilda åtgärder.
Article 5
In applying the provisions of this Conven-
tion:
(a) the social, cultural, religious and spiri-
tual values and practices of these peoples
shall be recognised and protected, and due
account shall be taken of the nature of the
problems which face them both as groups and
as individuals;
(b) the integrity of the values, practices and
institutions of these peoples shall be respect-
ed;
(c) policies aimed at mitigating the difTicul-
ties experienced by these peoples in facing
new conditions of life and work shall be
adopted, with the participation and co-opera-
tion of the peoples affected.
Artikel 5
Vid tillämpningen av bestämmelserna i
denna konvention skall
(a) dessa folks sociala, kulturella, religiösa
och andliga värden och bruk erkännas och
skyddas och vederbörlig hänsyn tas till arten
av de problem som möter dem både som
grupper och som individer,
(b) integriteten för dessa folks värden, bruk
och institutioner respekteras;
(c) åtgärder vidtas under medverkan av
och i samarbete med de berörda folken, som
syftar till att mildra de svårigheter som upp-
står för dessa folk, när de möter nya levnads-
och arbetsvillkor.
Article 6
Artikel 6
1. In applying the provisions of this Conven-
tion, governments shall:
(a) consult the peoples concerned, through
appropriate procedures and in particular
through their representative institutions,
whenever consideration is being given to leg-
1. Vid tillämpningen av bestämmelserna i
denna konvention skall regeringarna
(a) samråda med berörda folk genom lämp-
liga förfaranden och särskilt genom deras re-
presentativa institutioner, närhelst lagstiftn-
ings- eller administrativa åtgärder som direkt
10
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
islative or administrative measures which
may affect them directly;
(b) establish means by which these peoples
can freely participate, to at least the same
extent as other sectors of the population, at
all levels of decision-making in elective insti-
tutions and administrative and other bodies
responsible for policies and programmes
which concern them;
(c) establish means for the full develop-
ment of these peoples’ own institutions and
initiatives, and in appropriate cases provide
the resources necessary for this purpose.
2. The consultations carried out in appli-
cation of this Convention shall be undertak-
en, in good faith and in a form appropriate to
the circumstances, with the objective of
achieving agreement or consent to the pro-
posed measures.
Article 7
1. The peoples concerned shall have the
right to decide their own priorities for the
process of development as it affects their
lives, beliefs, institutions and spiritual well-
being and the lands they occupy or otherwise
use, and to exercise control, to the extent
possible, over their own economic, social and
cultural development. In addition, they shall
participate in the formulation, implementa-
tion and evaluation of plans and programmes
for national and regional development which
may affect them directly.
2. The improvement of the conditions of
life and work and levels of health and educa-
tion of the peoples concerned, with their par-
ticipation and co-operation, shall be a matter
of priority in plans for the overall economic
development of areas they inhabit. Special
projects for development of the areas in ques-
tion shall also be so designed as to promote
such improvement.
3. Governments shall ensure that, when-
ever appropriate, studies are carried out, in
co-operation with the peoples concerned, to
assess the social, spiritual, cultural and envi-
ronmental impact on them of planned devel-
kan påverka dem övervägs;
(b) skapa möjligheter genom vilka dessa
folk fritt kan delta, åtminstone i samma ut-
sträckning som andra grupper av befolkning-
en och på alla nivåer av beslutsfattandet, i
valda institutioner och administrativa och
andra organ ansvariga för åtgärder och pro-
gram som berör dem;
(c) skapa möjligheter för en utveckling till
fullo av dessa folks egna institutioner och
initiativ och, där så är lämpligt, tillhanda-
hålla de resurser som är nödvändiga för detta
ändamål.
2. Samråd enligt denna konvention skall
ske förtroendefullt och i en efter omständig-
heterna lämplig form i syfte att uppnå över-
enskommelse eller samtycke till föreslagna
åtgärder.
Artikel 7
1. Berörda folk skall ha rätt att besluta om
sina egna prioriteringar vad gäller utveck-
lingsprocessen i den mån denna påverkar
deras liv, tro, institutioner och andliga väl-
färd samt den mark som de bebor eller på
annat sätt nyttjar och rätt att utöva kontroll,
så långt det är möjligt, över sin egen ekono-
miska, sociala och kulturella utveckling.
Dessutom skall de medverka vid utarbetan-
det, genomförandet och utvärderingen av
nationella och regionala utvecklingsplaner
och -program, som direkt kan påverka dem.
2. Förbättring av de berörda folkens lev-
nads- och arbetsförhållanden och av deras
hälso- och utbildningsnivå skall, med deras
medverkan och samarbete, ges prioritet i
planer for den allmänna ekonomiska utveck-
lingen inom de områden som de bebor. Sär-
skilda projekt för utveckling av ifrågavar-
ande områden skall även utformas på sådant
sätt att sådan förbättring främjas.
3. Regeringarna skall säkerställa att, när-
helst det är lämpligt, studier genomförs i
samarbete med berörda folk for att uppskatta
planerade utvecklingsåtgärders sociala, and-
liga, kulturella och miljömässiga följder för
11
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
opment activities. The results of these studies
shall be considered as fundamental criteria
for the implementation of these activities.
4. Governments shall take measures, in
co-operation with the peoples concerned, to
protect and preserve the environment of the
territories they inhabit.
Article 8
1. In applying national laws and regulations
to the peoples concerned, due regard shall be
had to their customs or customary laws.
2. These peoples shall have the right to
retain their own customs and institutions,
where these are not incompatible with funda-
mental rights defined by the national legal
system and with internationally recognised
human rights. Procedures shall be estab-
lished, whenever necessary, to resolve con-
flicts which may arise in the application of
this principle.
3. The application of paragraphs 1 and 2
of this Article shall not prevent members of
these peoples from exercising the rights
granted to all citizens and from assuming the
corresponding duties.
Article 9
1. To the extent compatible with the nation-
al legal system and internationally recognised
human rights, the methods customarily prac-
tised by the peoples concerned for dealing
with offences committed by their members
shall be respected.
2. The customs of these peoples in regard
to penal matters shall be taken into consider-
ation by the authorities and courts dealing
with such cases.
dem. Resultatet av dessa studier skall anses
som grundläggande kriterier för genomföran-
det av sådana åtgärder.
4. Regeringarna skall, i samarbete med
berörda folk, vidta åtgärder for att skydda
och bevara miljön i de områden som de be-
bor.
Artikel 8
1. Vid tillämpningen av nationella lagar och
föreskrifter på berörda folk skall vederbörlig
hänsyn tas till deras sedvänjor och sedvane-
rätt.
2. Dessa folk skall ha rätt att behålla sina
egna sedvänjor och institutioner, där dessa
inte är oförenliga med grundläggande rättig-
heter enligt det nationella rättssystemet och
med internationellt erkända mänskliga rät-
tigheter. Förfaranden skall fastställas vid be-
hov för att lösa konflikter som kan uppstå vid
tillämpningen av denna princip.
3. Tillämpningen av punkterna 1 och 2 i
denna artikel skall inte hindra medlemmar
av dessa folk från att utöva de rättigheter som
tillerkänns alla medborgare och att åta sig
motsvarande skyldigheter.
Artikel 9
1. I den mån det är förenligt med det na-
tionella rätssystemet och internationellt er-
kända mänskliga rättigheter skall de metoder
som traditionellt tillämpas av berörda folk
för beivrande av brott, som begåtts av deras
medlemmar, respekteras.
2. Dessa folks sedvänjor i fråga om be-
straffning skall beaktas av myndigheter och
domstolar som handlägger sådana ärenden
och mål.
Article 10
1. In imposing penalties laid down by gener-
al law on members of these peoples account
shall be taken of their economic, social and
cultural characteristics.
2. Preference shall be given to methods of
punishment other than confinement in pris-
on.
Artikel 10
1. När medlemmar av dessa folk ådöms i
allmän lagstiftning stadgat straff, skall hän-
syn tas till deras ekonomiska, sociala och kul-
turella särdrag.
2. Företräde skall ges andra straffmetoder
än fängelsestraff.
12
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
Article 11
The exaction from members of the peoples
concerned of compulsory personal services in
any form, whether paid or unpaid, shall be
prohibited and punishable by law, except in
cases prescribed by law for all citizens.
Artikel 11
Det skall i lag vara förbjudet och straffbart
att ålägga medlemmar av berörda folk obliga-
toriska personliga tjänster i någon form, vare
sig avlönade eller oavlönade, utom i de fall
som föreskrivs i lag för alla medborgare.
Article 12
The peoples concerned shall be safeguarded
against the abuse of their rights and shall be
able to take legal proceedings, either individ-
ually or through their representative bodies,
for the effective protection of these rights.
Measures shall be taken to ensure that mem-
bers of these peoples can understand and be
understood in legal proceedings, where nec-
essary through the provision of interpreta-
tion or by other effective means.
Artikel 12
Berörda folk skall åtnjuta skydd mot kränk-
ning av sina rättigheter och skall kunna vidta
lagliga åtgärder, antingen individuellt eller
genom sina representativa organ, för att ef-
fektivt skydda dessa rättigheter. Åtgärder
skall vidtas i syfte att säkerställa att medlem-
mar av dessa folk kan förstå och göra sig
förstådda i rättsliga förfaranden, om nödvän-
digt genom tolk eller på annat effektivt sätt.
Article 13
1. In applying the provisions of this Part of
the Convention governments shall respect
the special importance for the cultures and
spiritual values of the peoples concerned of
their relationship with the lands or territor-
ies, or both as applicable, which they occupy
or otherwise use, and in particular the collec-
tive aspects of this relationship.
2. The use of the term “lands” in Artides
15 and 16 shall include the concept of terri-
tories, which covers the total environment of
the areas which the peoples concerned occu-
py or otherwise use.
Article 14
1. The rights of ownership and possession of
the peoples concerned over the lands which
they traditionally occupy shall be recognised,
In addition, measures shall be taken in ap-
propriate cases to safeguard the right of the
peoples concerned to use lands not exclusive-
ly occupied by them, but to which they have
traditionally had access for their subsistence
and traditional activities. Particular atten-
Artikel 13
1. Vid tillämpning av bestämmelserna i
denna del av konventionen skall regeringarna
respektera den speciella betydelse som de
berörda folkens förhållande till mark eller
områden, eller båda i tillämpliga fall, som de
bebor eller nyttjar på annat sätt, har för deras
kultur och andliga värden och särskilt de kol-
lektiva aspekterna av detta förhållande.
2. Användningen av uttrycket ”mark” i
artiklarna 15 och 16 skall innefatta begreppet
områden, vilket täcker den totala miljön i de
områden som berörda folk bebor eller nyttjar
på annat sätt.
Artikel 14
1. De berörda folkens äganderätt och besitt-
ningsrätt till den mark som de traditionellt
bebor skall erkännas. Därutöver skall åt-
gärder vidtas i lämpliga fall för att skydda de
berörda folkens rätt att nyttja mark, som inte
uteslutande bebos av dem, men till vilken de
traditionellt haft tillträde för sin utkomst och
traditionella verksamhet. Särskild uppmärk-
samhet skall fästas vid nomadfolkens och de
13
f2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 101
Skr. 1990/91:101
Bilaga 1
tion shall be paid to the situation of nomadic
peoples and shifting cultivators in this re-
spect.
2. Governments shall take steps as neces-
sary to identify the lands which the peoples
concerned traditionally occupy, and to guar-
antee effective protection of their rights of
ownership and possession.
3. Adequate procedures shall be estab-
lished within the national legal system to re-
solve land claims by the peoples concerned.
kringflyttande jordbrukarnas situation i detta
hänseende.
2. Regeringarna skall vidta nödvändiga åt-
gärder för att identifiera den mark som de
berörda folken traditionellt bebor och för att
garantera effektivt skydd av deras äganderätt
och besittningsrätt.
3. Lämpliga förfaranden skall införas
inom det nationella rättssystemet för att ta
ställning till anspråk på mark från berörda
folk.
Article 15
1. The rights of the peoples concerned to the
natural resources pertaining to their lands
shall be specially safeguarded. These rights
include the right of these peoples to partici-
pate in the use, management and conserva-
tion of these resources.
2. In cases in which the State retains the
ownership of mineral or sub-surface re-
sources or rights to other resources pertaining
to lands, governments shall establish or
maintain procedures through which they
shall consult these peoples, with a view to
ascertaining whether and to what degree their
interests would be prejudiced, before under-
taking or permitting any programmes for the
exploration or exploitation of such resources
pertaining to their lands. The peoples con-
cerned shall wherever possible participate in
the benefits of such activities, and shall re-
ceive fair compensation for any damages
which they may sustain as a result of such
activities.
Artikel 15
1. De berörda folkens rätt till naturtillgång-
ar, som hör till deras mark, skall särskilt
skyddas. Dessa rättigheter innefattar rätten
för dessa folk att delta i användningen, för-
valtningen och bevarandet av sådana till-
gångar.
2. I de fall då staten behåller äganderätten
till mineral- eller underjordiska tillgångar
eller rättigheter till andra tillgångar som hör
till mark, skall regeringarna fastställa eller
upprätthålla förfaranden för samråd med
ifrågavarande folk, i syfte att ta reda på om
och i vilken utsträckning deras intressen
skulle skadas, innan de påbörjar eller lämnar
tillstånd till program för utforskning eller ex-
ploatering av sådana tillgångar som hör till
dessa folks mark. Berörda folk skall där det är
möjligt få del av vinsten från sådan verksam-
het och erhålla skälig ersättning för even-
tuella skador till följd av sådan verksamhet.
Article 16
1. Subject to the following paragraphs of this
Article, the peoples concerned shall not be
removed from the lands which they occupy.
2. Where the relocation of these peoples is
considered necessary as an exceptional mea-
sure, such relocation shall take place only
with their free and informed consent. Where
their consent cannot be obtained, such relo-
cation shall take place only following appro-
Artikel 16
1. Med förbehåll för följande punkter i
denna artikel skall berörda folk inte förflyttas
från den mark som de bebor.
2. När förflyttning av dessa folk anses
nödvändig som en undantagsåtgärd, får för-
flyttningen ske först sedan de informerats
och har gett sitt fria medgivande. Om deras
medgivande inte går att få, får förflyttningen
ske endast enligt i den nationella lagstiftning-
14
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
priate procedures established by national
laws and regulations, including public inquir-
ies where appropriate, which provide the op-
portunity for effective representation of the
peoples concerned.
3. Whenever possible, these peoples shall
have the right to return to their traditional
lands, as soon as the grounds for relocation
cease to exist.
4. When such return is not possible, as
determined by agreement or, in the absence
of such agreement, through appropriate pro-
cedures, these peoples shall be provided in all
possible cases with lands of quality and legal
status at least equal to that of the lands pre-
viously occupied by them, suitable to provide
for their present needs and future develop-
ment. Where the peoples concerned express a
preference for compensation in money or in
kind, they shall be so compensated under
appropriate guarantees.
5. Persons thus relocated shall be fully
compensated for any resulting loss or injury.
en fastställda förfaranden, innefattande of-
fentliga utredningar om så är lämpligt, där
berörda folk har möjlighet till reell represen-
tation.
3. Närhelst det är möjligt skall dessa folk
ha rätt att återvända till sin hävdvunna mark
så snart som skälen för förflyttning ej längre
finns.
4. När sådant återvändande inte är möj-
ligt, skall dessa folk, såsom fastställts genom
överenskommelse eller, i avsaknad av sådan
överenskommelse, genom lämpliga förfaran-
den, i alla möjliga fall tilldelas mark, som till
sin beskaffenhet och rättsliga status är minst
likvärdig med den mark som de tidigare be-
bodde och som är ägnad att tillgodose deras
nuvarande behov och deras framtida utveck-
ling. I de fall då berörda folk föredrar att få
ersättning kontant eller in natura, skall de
erhålla sådan ersättning under vederbörliga
garantier.
5. Personer som förflyttas på detta sätt
skall erhålla full ersättning för varje uppkom-
men förlust eller skada.
Article 17
1. Procedures established by the peoples
concerned for the transmission of land rights
among members of these peoples shall be
respect ed.
2. The peoples concerned shall be consult-
ed whenever consideration is being given to
their capacity to alienate their lands or other-
wise transmit their rights outside their own
community.
3. Persons not belonging to these peoples
shall be prevented from taking advantage of
their customs or of lack of understanding of
the laws on the part of their members to
secure the ownership, possession or use of
land belonging to them.
Article 18
Adequate penalties shall be established by
law for unauthorised intrusion upon, or use
of, the lands of the peoples concerned, and
governments shall take measures to prevent
such offences.
Artikel 17
1. Förfaranden som har etablerats av hävd
hos berörda folk för överflyttning av mark-
rättigheter mellan medlemmar av dessa folk
skall respekteras.
2. Berörda folk skall konsulteras vid
prövning av deras befogenhet att överlåta sin
mark eller på annat sätt överföra sina rättig-
heter till personer utanför den egna gemens-
kapen.
3. Personer som inte tillhör dessa folk
skall hindras från att dra nytta av deras sed-
vänjor eller bristande insikt om lagstiftning-
en hos deras medlemmar i syfte att tillför-
säkra sig äganderätt, besittningsrätt eller
nyttjanderätt till mark som tillhör dem.
Artikel 18
Lämpliga straff skall fastställas i lag för obe-
hörigt intrång på eller nyttjande av berörda
folks mark, och regeringarna skall vidta åt-
gärder för att förhindra sådana överträdelser.
15
Skr. 1990/91:101
Bilaga 1
Article 19
National agrarian programmes shall secure to
the peoples concerned treatment equivalent
to that accorded to other sectors of the popu-
lation with regard to:
(a) the provision of more land for these
peoples when they have not the area neces-
sary for providing the essentials of a normal
existence, or for any possible increase in their
numbers;
(b) the provision of the means required to
promote the development of the lands which
these peoples already possess.
Article 20
1. Governments shall, within the framework
of national laws and regulations, and in co-
operation with the peoples concerned, adopt
special measures to ensure the effective pro-
tection with regard to recruitment and condi-
tions of employment of workers belonging to
these peoples, to the extent that they are not
effectively protected by laws applicable to
workers in general.
2. Governments shall do everything possi-
ble to prevent any discrimination between
workers belonging to the peoples concerned
and other workers, in particular as regards:
(a) admission to employment, including
skilled employment, as well as measures for
promotion and advancement;
(b) equal remuneration for work of equal
value;
(c) medical and social assistance, occupa-
tional safety and health, all social security
benefits and any other occupationally related
benefits, and housing;
(d) the right of association and freedom for
all lawful trade union activities, and the right
to conclude collective agreements with em-
ployers or employers’ organisations.
3. The measures taken shall include mea-
sures to ensure:
Artikel 19
Nationella jordbruksprogram skall tillför-
säkra berörda folk en behandling som är lik-
värdig med den som tillkommer andra grup-
per av befolkningen med avseende på
(a) tillhandahållandet av ytterligare mark
för dessa folk när det område som de förfogar
över inte räcker till för att förse dem med för
ett normalt liv erforderliga förnödenheter
eller är otillräckligt vid en eventuell ökning
av deras antal.
(b) tillhandahållandet av de medel som er-
fordras för att främja förbättring av den mark
som dessa folk redan äger.
Artikel 20
1. Regeringarna skall inom ramen för na-
tionella lagar och föreskrifter och i samarbete
med berörda folk vidta särskilda åtgärder för
att säkerställa ett effektivt skydd med av-
seende på sysselsättning och anställningsvill-
kor för arbetstagare, som tillhör dessa folk, i
den mån de inte åtnjuter effektivt skydd
genom den lagstiftning som gäller för arbets-
tagare i allmänhet.
2. Regeringarna skall göra allt som står i
deras förmåga för att hindra varje diskrimi-
nering av arbetstagare, som tillhör berörda
folk, i förhållande till andra arbetstagare,
särskilt i fråga om
(a) tillträde till arbete, innefattande kvalifi-
cerat arbete, samt åtgärder för befordran;
(b) lika lön för arbete av lika värde;
(c) sjukvård och socialhjälp, arbetarskydd,
samtliga socialförsäkringsförmåner och and-
ra arbetsrelaterade förmåner samt bostäder;
(d) föreningsrätt och frihet till all lagenlig
fackföreningsverksamhet samt rätt att sluta
kollektivavtal med arbetsgivare eller arbets-
givarorganisationer.
3. De åtgärder som vidtas skall innefatta
åtgärder för att säkerställa att
16
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
(a) that workers beloinging to the peoples
concerned, including seasonal, casual and
migrant workers in agricultural and other
employment, as well as those employed by
labour contractors, enjoy the protection af-
forded by national law and practice to other
such workers in the same sectors, and that
they are fully informed of their rights under
labour legislation and of the means of redress
available to them;
(b) that workers belonging to these peoples
are not subjected to working conditions haz-
ardous to their health, in particular through
exposure to pesticides or other toxic sub-
stances;
(c) that workers belonging to these peoples
are not subjected to coercive recruitment sys-
tems, including bonded labour and other
forms of debt servitude;
(d) that workers belonging to these peoples
enjoy equal opportunities and equal treat-
ment in employment for men and women,
and protection from sexual harassment.
4. Particular attention shall be paid to the
establishment of adequate labour inspection
services in areas where workers belonging to
the peoples concerned undertake wage em-
ployment, in order to ensure compliance
with the provisions of this Part of this Con-
vention.
(a) arbetstagare som tillhör berörda folk,
bl. a. säsongarbetare, tillfallighetsarbetare
och migrerande arbetare inom jordbruk och
annan verksamhet, liksom de som är an-
ställda av foretag som förmedlar eller hyr ut
arbetskraft, åtnjuter det skydd som enligt na-
tionell lag och praxis kommer andra sådana
arbetstagare inom samma sektorer till del och
att de får fullständig information om sina
rättigheter enligt arbetslagstiftningen och om
vilka möjligheter till gottgörelse som står till
buds för dem;
(b) arbetstagare som tillhör dessa folk inte
utsätts för arbetsförhållanden som äventyrar
deras hälsa, i synnerhet genom exponering
för bekämpningsmedel eller andra giftiga äm-
nen;
(c) arbetstagare som tillhör dessa folk inte
utsätts för tvångsrekryteringssystem, innefat-
tande tvångsarbete och andra former av ar-
bete for återbetalning av skuld;
(d) manliga och kvinnliga arbetstagare som
tillhör dessa folk åtnjuter lika möjligheter
och lika behandling i arbetet samt skydd mot
sexuella trakasserier.
4. Särskild uppmärksamhet skall ägnas
upprättandet av lämplig yrkesinspektion
inom områden där arbetstagare som tillhör
berörda folk utfor lönearbete, i syfte att sä-
kerställa efterlevnaden av bestämmelserna i
denna del av konventionen.
Article 21
Members of the peoples concerned shall en-
joy opportunities at least equal to those of
other citizens in respect of vocational train-
ing measures.
Artikel 21
Medlemmar av berörda folk skall åtnjuta
minst samma möjligheter som andra med-
borgare i fråga om åtgärder for yrkesutbild-
ning.
Article 22
1. Measures shall be taken to promote the
voluntary participation of members of the
peoples concerned in vocational training pro-
grammes of general application.
Artikel 22
1. Åtgärder skall vidtas för att främja frivil-
ligt deltagande av medlemmar av berörda
folk i yrkesutbildningsprogram med allmän
tillämpning.
17
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
2. Whenever existing programmes of vo-
cational training of general application do
not meet the special needs of the peoples
concerned, governments shall, with the par-
ticipation of these peoples, ensure the provi-
sion of special training programmes and fa-
cilities.
3. Any special training programmes shall
be based on the economic environment, so-
cial and cultural conditions and practical
needs of the peoples concerned. Any studies
made in this connection shall be carried out
in co-operation with these peoples, who shall
be consulted on the organisation and opera-
tion of such programmes. Where feasible,
these peoples shall progressively assume re-
sponsibility for the organisation and opera-
tion of such special training programmes, if
they so decide.
Article 23
1. Handicrafts, rural and community-based
industries, and subsistence economy and tra-
ditional activities of the peoples concerned,
such as hunting, fishing, trapping and gather-
ing, shall be recognised as important factors
in the maintenance of their cultures and in
their economic self-reliance and develop-
ment. Governments shall, with the participa-
tion of these people and whenever appropri-
ate, ensure that these activities are strenghth-
ened and promoted.
2. Upon the request of the peoples con-
cerned, appropriate technical and financial
assistance shall be provided wherever possi-
ble, taking into account the traditional tech-
nologies and cultural characteristics of these
peoples, as well as the importance of sustain-
able and equitable development.
Article 24
Social security schemes shall be extended
progressively to cover the peoples concerned,
and applied without discrimination against
them.
2. När befintliga program för yrkesut-
bildning med allmän tillämpning inte tillgo-
doser de berörda folkens särskilda behov,
skall regeringarna, under medverkan av
dessa folk, garantera att särskilda utbild-
ningsprogram och utbildningsmöjligheter
tillhandahålls.
3. De särskilda yrkesutbildningsprogram-
men skall grundas på de berörda folkens
ekonomiska förhållanden, sociala och kultur-
ella villkor samt praktiska behov. Undersök-
ningar som utförs i detta sammanhang skall
ske i samarbete med dessa folk, vilka skall
konsulteras angående programmens organi-
sation och genomförande. Där så är möjligt
skall dessa folk successivt åta sig ansvaret för
organisationen och genomförandet av sådana
särskilda yrkesutbildningsprogram, om de
beslutar detta.
Artikel 23
1. Hantverk, landsbygdsindustri och ge-
menskapsbaserad tillverkning och självhus-
hållning samt de berörda folkens traditio-
nella verksamheter, t.ex. jakt, fiske, fångst
och insamlande, skall erkännas såsom viktiga
faktorer för bevarandet av deras kulturer och
för deras ekonomiska självständighet och ut-
veckling. Regeringarna skall, under medver-
kan av dessa folk och närhelst det är lämpligt,
säkerställa att sådana verksamheter stärks
och främjas.
2. På begäran av berörda folk skall lämp-
ligt tekniskt och finansiellt bistånd tillhanda-
hållas, där så är möjligt, med beaktande av
dessa folks traditionella teknik och kulturella
särdrag, liksom betydelsen av en varaktig och
rättvis utveckling.
Artikel 24
System för social trygghet skall successivt ut-
sträckas till att omfatta berörda folk och till-
lämpas utan diskriminering mot dem.
18
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
Article 25
1. Governments shall ensure that adequate
health services are made available to the peo-
ples concerned, or shall provide them with
resources to allow them to design and deliver
such services under their own responsibility
and control, so that they may enjoy the high-
est attainable standard of physical and men-
tal health.
2. Health services shall, to the extent pos-
sible, be community-based. These services
shall be planned and administered in co-op-
eration with the peoples concerned and take
into account their economic, geographic, so-
cial and cultural conditions as well as their
traditional preventive care, healing practices
and medicines.
3. The health care system shall give prefer-
ence to the training and employment of local
community health workers, and focus on pri-
mary health care while maintaining strong
links with other levels of health care services.
4. The provision of such health services
shall be co-ordinated with other social, eco-
nomic and cultural measures in the country.
Artikel 25
1. Regeringarna skall säkerställa att tillfreds-
ställande hälso- och sjukvård finns tillgänglig
för berörda folk eller ge dem resurser som
tillåter dem att utforma och tillhandahålla
sådana tjänster under eget ansvar och egen
kontroll, så att de kan åtnjuta bästa uppnåe-
liga hälsa i såväl fysiskt som i psykiskt av-
seende.
2. Hälso- och sjukvården skall i den ut-
sträckning som det är möjligt vara knuten till
den lokala gemenskapen. Den skall planeras
och administreras i samarbete med berörda
folk varvid hänsyn tas såväl till deras ekono-
miska, geografiska, sociala och kulturella för-
hållanden som till deras traditionella före-
byggande vård, läkekonst och mediciner.
3. Hälsovårdssystemet skall ge företräde
åt utbildning och anställning av hälsovårds-
personal från den lokala gemenskapen och
inriktas mot primärhälsovård samtidigt som
stark anknytning bibehålls till andra nivåer
av hälso- och sjukvården.
4. Tillhandahållandet av sådan hälso- och
sjukvård skall samordnas med andra åtgärder
i landet på det sociala, ekonomiska och kul-
turella området.
Article 26
Measures shall be taken to ensure that mem-
bers of the peoples concerned have the op-
portunity to acquire education at all levels on
at least an equal footing with the rest of the
national community.
Artikel 26
Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att
medlemmar av berörda folk har möjlighet att
få utbildning på alla nivåer på minst samma
villkor som landets befolkning i övrigt.
Article 27
Artikel 27
1. Education programmes and services for
the peoples concerned shall be developed and
implemented in co-operation with them to
address their special needs, and shall incor-
porate their histories, their konwledge and
technologies, their value systems and their
further social, economic and cultural aspira-
tions.
1. Utbildningsprogram och undervisning för
berörda folk skall utvecklas och genomföras i
samarbete med dessa för att möta deras sär-
skilda behov och skall omfatta deras historia,
kunskaper och teknik, värdesystem och öv-
riga sociala, ekonomiska och kulturella strä-
vanden.
19
Skr. 1990/91:101
Bilaga 1
2. The competent authority shall ensure
the training of members of these peoples and
their involvement in the formulation and im-
plementation of education programmes, with
a view to the progressive transfer of responsi-
bility for the conduct of these programmes to
these peoples as appropriate.
3. In addition, governments shall recog-
nise the right of these peoples to establish
their own educational institutions and facili-
ties, provided that such institutions meet
minimum standards established by the com-
petent authority in consultation with these
peoples. Appropriate resources shall be pro-
vided for this purpose.
2. Den behöriga myndigheten skall säker-
ställa utbildning för medlemmar av dessa
folk och deras medverkan vid utformningen
och genomförandet av utbildningsprogram i
syfte att gradvis överföra ansvaret för hand-
läggningen av sådana program till dessa folk,
om så är lämpligt.
3. Regeringarna skall dessutom erkänna
dessa folks rätt att upprätta sina egna ut-
bildningsinstitutioner och -anordningar, un-
der förutsättning att sådana institutioner
motsvarar de minimistandardkrav som fast-
ställts av den behöriga myndigheten i samråd
med dessa folk. Lämpliga resurser skall till-
handahållas för detta ändamål.
Article 28
1. Children belonging to the peoples con-
cerned shall, wherever practicable, be taught
to read and write in their own indigenous
language or in the language most commonly
used by the group to which they belong.
When this is not practicable, the competent
authorities shall undertake consultations
with these peoples with a view to the adop-
tion of measures to achieve this objective.
2. Adequate measures shall be taken to en-
sure that these peoples have the opportunity
to attain fluency in the national language or
in one of the official languages of the country.
3. Measures shall be taken to preserve and
promote the development and practice of the
indigenous languages of the peoples con-
cerned.
Artikel 28
1. Barn som tillhör berörda folk skall, där
så är praktiskt möjligt, få lära sig läsa och
skriva på sitt eget språk eller på det språk
som oftast används av den grupp som de
tillhör. När detta inte är praktiskt möjligt,
skall de behöriga myndigheterna företa sam-
råd med dessa folk i syfte att vidta åtgärder
för att uppnå detta mål.
2. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att
säkerställa att dessa folk har möjlighet att
uppnå goda kunskaper i det nationella språ-
ket eller i något av landets officiella språk.
3. Åtgärder skall vidtas för att bevara och
främja utvecklingen och användningen av de
berörda folkens egna språk.
Article 29
The imparting of general konwledge and
skills that will help children belonging to the
peoples concerned to participate fully and on
an equal footing in their own community and
in the national community shall be an aim of
education for these peoples.
Artikel 29
Att meddela allmänna kunskaper och fär-
digheter som kommer att hjälpa barn tillhö-
rande berörda folk att till fullo och på lika
villkor delta i såväl den egna som den natio-
nella gemenskapen skall vara ett undervis-
ningsmål för dessa folk.
Article 30
Artikel 30
1. Governments shall adopt measures ap-
propriate to the traditions and eultures of the
1. Regeringarna skall vidta åtgärder anpas-
sade till de berörda folkens traditioner och
20
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
peoples concerned, to make known to them
their rights and duties, especially in regard to
labour, economic opportunities, education
and health matters, social welfare and their
rights deriving from this Convention.
2. If necessary, this shall be done by means
of written translations and through the use of
mass Communications in the languages of
these peoples.
kulturer för att upplysa dem om deras rät-
tigheter och skyldigheter, särskilt i fråga om
arbete, ekonomiska möjligheter, utbildnings-
och hälsofrågor, social välfärd samt deras rät-
tigheter enligt denna konvention.
2. Om nödvändigt skall detta ske med
hjälp av skriftliga översättningar och genom
utnyttjande av masskommunikationsmedel
på dessa folks språk.
Article 31
Educational measures shall be taken among
all sections of the national community, and
particularly among those that are in most
direct contact with the peoples concerned,
with the object of eliminating prejudices that
they may harbour in respect of these peoples.
To this end, efforts shall be made to ensure
that history textbooks and other educational
materials provide a fair, accurate and infor-
mative portrayal of the societies and cultures
of these peoples.
Artikel 31
Åtgärder i utbildande syfte skall vidtas inom
alla områden av den nationella gemenska-
pen, och särskilt bland dem som står i den
mest omedelbara kontakten med berörda
folk, i syfte att undanröja eventuella fördo-
mar gentemot dessa folk. Ansträngningar
skall därför göras för att säkerställa att läro-
böcker i historia och annat undervisningsma-
terial ger en rättvis, exakt och informativ
beskrivning av dessa folks samhällen och kul-
turer.
Article 32
Governments shall take appropriate mea-
sures, including by means of international
agreements, to facilitate contacts and co-op-
eration between indigenous and tribal peo-
ples across borders, including activities in the
economic, social, cultural, spiritual and envi-
ronmental fields.
Artikel 32
Regeringarna skall vidta lämpliga åtgärder,
bl. a. genom internationella överenskom-
melser, för att underlätta kontakter och sam-
arbete över gränserna mellan ursprungsfolk
och stamfolk, innefattande åtgärder på det
ekonomiska, sociala, kulturella och andliga
området samt på miljöområdet.
Article 33
1. The govemmental authority responsible
for the matters covered in this Convention
shall ensure that agencies or other appropri-
ate mechanisms exist to administer the pro-
grammes affecting the peoples concerned,
and shall ensure that they have the means
necessary for the proper fulfilment of the
functions assigned to them.
Artikel 33
1. Den statliga myndighet som ansvarar för
de frågor som behandlas i denna konvention
skall säkerställa att det finns organ eller and-
ra lämpliga mekanismer för att administrera
de program, som påverkar berörda folk, och
skall se till att de förfogar över nödvändiga
medel för att kunna fullgöra de uppgifter som
pålagts dem.
21
Skr. 1990/91:101
Bilaga 1
2. These programmes shall include:
(a) the planning, co-ordination, execution
and evaluation, in co-operation with the peo-
ples concerned, of the measures provided for
in this Convention;
(b) the proposing of legislative and other
measures to the competent authorities and
supervision of the application of the mea-
sures taken, in co-operation with the peoples
concerned.
Article 34
The nature and scope of the measures to be
taken to give effect to this Convention shall
be determined in a flexible manner, having
regard to the conditions characteristic of
each country.
Article 35
The application of the provisions of this Con-
vention shall not adversely affect rights and
benefits of the peoples concerned pursuant to
other Conventions and Recommendations,
international instruments, treaties, or nation-
al laws, awards, custom or agreements.
Article 36
This Convention revises the Indigenous and
Tribal Populations Convention, 1957.
Article 37
The formal ratifications of this Convention
shall be communicated to the Director-Gen-
eral of the International Labour Office for
registration.
Article 38
1. This Convention shall be binding only
upon those Members of the International La-
2. Dessa program skall innefatta
(a) planering, samordning, verkställande
och utvärdering, i samarbete med berörda
folk, av de åtgärder som föreskrivs i denna
konvention;
(b) framläggande av förslag om lagstift-
nings- och andra åtgärder inför de behöriga
myndigheterna och övervakning av tillämp-
ningen av de åtgärder som vidtas, i samar-
bete med berörda folk.
Artikel 34
Arten och omfattningen av de åtgärder som
skall vidtas för att ge verkan åt denna kon-
vention skall bestämmas på ett flexibelt sätt
med hänsyn till varje lands speciella förhål-
landen.
Artikel 35
Tillämpningen av bestämmelserna i denna
konvention skall inte inkräkta på de berörda
folkens rättigheter och förmåner enligt andra
konventioner och rekommendationer, inter-
nationella instrument, fördrag eller natio-
nella lagar, domar, praxis eller överenskom-
melser.
Artikel 36
Genom denna konvention revideras 1957 års
konvention om skydd för och integration av
infödda och andra i stammar levande folk-
grupper i självstyrande länder.
Artikel 37
Ratifikationsinstrument avseende denna
konvention skall sändas till internationella
arbetsbyråns generaldirektör för registrering.
Artikel 38
1. Denna konvention skall vara bindande
endast för de medlemmar av internationella
22
Skr. 1990/91:101
Bilaga 1
bour Organisation whose ratifications have
been registered with the Director-General.
2. It shall come into force twelve months
after the date on which the ratifications of
two Members have been registered with the
Director-General.
3. Thereafter, this Convention shall come
into force for any Member twelve months
after the date on which its ratification has
been registered.
arbetsorganisationen vilkas ratifikationer har
registrerats hos generaldirektören.
2. Den träder i kraft tolv månader efter
den dag då ratifikationer från två medlem-
mar har registrerats hos generaldirektören.
3. Därefter träder denna konvention i
kraft för varje medlem tolv månader efter
den dag då dess ratifikation har registrerats.
Article 39
1. A Member which has ratified this Con-
vention may denounce it after the expiration
of ten years from the date on which the Con-
vention first comes into force, by an act com-
municated to the Director-General of the In-
ternational Labour Office for registration.
Such denunciation shall not take effect until
one year after the date on which it is regis-
tered.
2. Each Member which has ratified this
Convention and which does not, within the
year following the expiration of the period of
ten years mentioned in the preceding para-
graph, exercise the right of denunciation pro-
vided for in this Article, will be bound for
another period of ten years and, thereafter,
may denounce this Convention at the expira-
tion of each period of ten years under the
terms provided for in this Article.
Artikel 39
1. En medlem som har ratificerat denna kon-
vention kan säga upp den sedan tio år förflu-
tit från den dag då konventionen först träder
i kraft genom en skrivelse som sänds till in-
ternationella arbetsbyråns generaldirektör
för registrering. Sådan uppsägning skall inte
träda i kraft förrän ett år efter den dag då den
har registrerats.
2. Varje medlem som har ratificerat denna
konvention och som inte, inom det år som
följer på utgången av den i föregående punkt
nämnda tioårsperioden, utnyttjar sin rätt till
uppsägning enligt denna artikel, är bunden
under ytterligare en tioårsperiod och kan där-
efter, på de i denna artikel föreskrivna vill-
koren, säga upp denna konvention vid ut-
gången av varje tioårsperiod.
Article 40
1. The Director-General of the International
Labour Office shall notify all Members of the
International Labour Organisation of the reg-
istration of all ratifications and denunci-
ations communicated to him by the Members
of the Organisation.
2. When notifying the Members of the Or-
ganisation of the registration of the second
ratification communicated to him, the Direc-
tor-General shall draw the attention of the
Members of the Organisation to the date
upon which the Convention will come into
force.
Artikel 40
1. Internationella arbetsbyråns generaldirek-
tör skall underrätta alla medlemmar av inter-
nationella arbetsorganisationen om registre-
ringen av alla ratifikationer och uppsägnin-
gar som generaldirektören har tagit emot från
organisationens medlemmar.
2. När generaldirektören underrättar or-
ganisationens medlemmar om registreringen
av den andra ratifikationen i ordningen som
han har tagit emot, skall han fasta medlem-
marnas uppmärksamhet på den dag då kon-
ventionen träder i kraft.
23
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 1
Article 41
The Director-General of the International
Labour Office shall communicate to the Sec-
retary-General of the United Nations for reg-
istration in accordance with Article 102 of
the Charter of the United Nations full par-
ticulars of all ratifications and acts of denun-
ciation registered by him in accordance with
the provisions of the preceding Artides.
Artikel 41
Internationella arbetsbyråns generaldirektör
skall, for registrering enligt artikel 102 i Fö-
renta nationernas stadga, lämna Förenta na-
tionernas generalsekreterare fullständiga
upplysningar om samtliga ratifikationer och
uppsägningar som har registrerats hos honom
enligt bestämmelserna i föregående artiklar.
Article 42
Artikel 42
At such times as it may consider necessary
the Governing Body of the International La-
bour Office shall present to the General Con-
ference a report on the working of this Con-
vention and shall examine the desirability of
placing on the agenda of the Conference the
question of its revision in whole or in part.
Vid de tidpunkter då internationella arbets-
byråns styrelse finner det nödvändigt, skall
den avlämna rapport till den allmänna kon-
ferensen om denna konventions tillämpning
och undersöka om det finns anledning att
föra upp frågan om revidering av konven-
tionen, helt eller delvis, på konferensens dag-
ordning.
Article 43
1. Should the Conference adopt a new Con-
vention revising this Convention in whole or
in part, then, unless the new Convention oth-
erwise provides —
(a) the ratification by a Member of the new
revising Convention shall ipso jure involve
the immediate denunciation of this Conven-
tion, notwithstanding the provisions of Arti-
cle 39 above, if and when the new revising
Convention shall have come into force;
(b) as from the date when the new revising
Convention comes into force this Conven-
tion shall cease to be open to ratification by
the Members.
2. This Convention shall in any case re-
main in force in its actual form and content
for those Members which have ratified it but
have not ratified the revising Convention.
Artikel 43
1. Om konferensen antar en ny konvention
varigenom denna konvention helt eller delvis
revideras och den nya konventionen inte
föreskriver annat, skall
(a) en medlems ratifikation av den nya
konventionen, utan hinder av bestämmel-
serna i artikel 39 ovan, anses medföra ome-
delbar uppsägning av denna konvention, om
och när den nya konventionen har trätt i
kraft;
(b) från den dag då den nya konventionen
träder i kraft denna konvention upphöra att
vara öppen för ratifikation av medlemmarna.
2. Denna konvention skall likväl förbli
gällande till form och innehåll för de med-
lemmar som har ratificerat den men inte har
ratificerat den nya konventionen.
Article 44
Artikel 44
The English and French versions of the text
of this Convention are equally authoritative.
De engelska och franska versionerna av
denna konventionstext har lika giltighet.
24
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 2
Översättning
The General Conference of the International
Labour Organisation,
Having adopted the Indigenous and Tribal
Peoples Convention, 1989,
Determined to improve the situation and
status of these peoples in the light of the
developments which have taken place since
the adoption of the Indigenous and Tribal
Populations Convention (No. 107) in 1957,
Convinced of the vital contribution that
indigenous and tribal peoples from the re-
gions of the world make towards national
societies, and reaffirming their sociocultural
identity,
Motivated by its firm desire to support the
implementation and enhancement of the pro-
visions of the revised Convention;
Internationella arbetsorganisationens all-
männa konferens,
som har antagit 1989 års konvention om
ursprungsfolk och stam folk,
som är fast besluten att förbättra dessa
folks situation och status mot bakgrund av
den utveckling som har ägt rum sedan anta-
gandet av 1957 års konvention (nr 107) om
skydd för och integration av infödda och an-
dra i stammar levande folkgrupper i själv-
styrande länder,
som är övertygad om att ursprungsfolk och
stamfolk i alla världens regioner väsentligt
bidrar till det nationella samfundet och som
på nytt bekräftar deras sociokulturella identi-
tet, och
som motiveras av en stark önskan att
stödja tillämpningen och främjandet av be-
stämmelserna i den reviderade konven-
tionen.
National action
1. Calls upon member States to consider
ratifying the revised Convention at the earli-
est possible time; to fulfil the obligations laid
down in the Convention; and to implement
its provisions in the most effective manner.
2. Calls upon governments to co-operate
in this respect with national and regional or-
ganisations and institutions of the peoples
concerned.
3. Calls upon governments and employers’
and workers’ organisations to engage in a dia-
logue with the organisations and institutions
of the peoples concerned about the most ap-
propriate ways of securing the implementa-
tion of the Convention, and to establish ap-
propriate consultative machinery enabling
indigenous and tribal peoples to express their
views on all aspects of the Convention.
1 Adopted on 26 June 1989.
Nationella åtgärder
1. Uppmanar medlemsstaterna att snarast
möjligt överväga ratificering av den revide-
rade konventionen, att uppfylla de förplik-
telser som följer av konventionen, och att
tillämpa dess bestämmelser på mest effektiva
sätt.
2. Uppmanar regeringarna att i detta hän-
seende samarbeta med de berörda folkens
nationella och regionala organisationer och
institutioner.
3. Uppmanar regeringar och arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationer att inleda en
dialog med berörda folks organisationer och
institutioner om mest lämpliga sätt att säker-
ställa tillämpningen av konventionen, och att
upprätta lämpliga förfaranden för samråd
som gör det möjligt för ursprungsfolken och
stamfolken att uttrycka sin mening beträf-
fande konventionens alla aspekter.
1 Antagen den 26 juni 1989.
25
Skr. 1990/91:101
Bilaga 2
4. Calls upon governments and employers’
and workers’ organisations to promote edu-
cational programmes, in collaboration with
the organisations and institutions of the
peoples concerned, in order to disseminate
knowledge of the Convention in all sectors of
national society including programmes con-
sisting of, for example:
(a) material on the content and objectives
of the Convention;
(b) information at regular intervals on the
measures taken to implement the Conven-
tion;
(c) seminars designed to promote a better
understanding, the ratification, and the effec-
tive implementation of the standards laid
down in the Convention.
4. Uppmanar regeringar och arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationer att stödja in-
formationsåtgärder, i samarbete med be-
rörda folks organisationer och institutioner,
för att sprida kunskap om konventionen till
alla sektorer av det nationella samfundet.
Sådana åtgärder kan omfatta:
(a) material om konventionens innehåll
och målsättning,
(b) information med jämna mellanrum om
de åtgärder som vidtagits för att tillämpa
konventionen,
(c) seminarier ägnade att främja en bättre
förståelse för, ratificering och effektiv till-
lämpning av de normer som uppställs i kon-
ventionen.
International action
5. Urges the international organisations
cited in the preamble of the Convention and
others, within existing budgetary resources,
to collaborate in developing activities to
achieve the objectives of the Convention
within their respective fields of competence,
and urges the ILO to facilitate the co-ordina-
tion of such efforts.
ILO action
6. Urges the Governing Body of the Interna-
tional Labour Office to instruct the Director-
General to take the following action, within
existing budgetary resources, and to propose
the allocation of further resources in future
budgets for these purposes:
(a) promoting the ratification of the Con-
vention and supervising its application;
(b) assisting governments in developing ef-
fective measures for implementing the Con-
vention with the full participation of the in-
digenous and tribal peoples:
(c) providing the organisations of the peo-
ples concerned with information and training
on the scope and content of this Convention
and of other ILO Conventions that may be of
direct concern to them, and possibilities for
exchanging their experiences and knowledge;
Internationella åtgärder
5. Anmodar de internationella organisa-
tioner som nämns i konventionens preambel
och andra att inom befintliga budgetära re-
surser samarbeta för att utveckla åtgärder för
att uppnå konventionens målsättning inom
deras respektive kompetensområden, och an-
modar ILO att underlätta koorderingen av
sådana åtgärder.
ILO-åtgärder
6. Anmodar styrelsen för internationella ar-
betsbyrån att instruera generaldirektören att
vidta följande åtgärder, inom befintliga bud-
getära resurser, och att föreslå att ytterligare
resurser anslås i framtida budgetar för dessa
ändamål:
(a) att främja ratificering av konventionen
och övervaka dess tillämpning,
(b) att bistå regeringarna med att utveckla
effektiva åtgärder för att tillämpa konven-
tionen med fullt deltagande av ursprungsfol-
ken och stamfolken,
(c) att tillhandahålla information och ut-
bildning till de berörda folkens organisa-
tioner om konventionens tillämpningsom-
råde och innehåll och om andra ILO-konven-
tioner som kan vara av direkt intresse för
dem, samt ge dem möjlighet att utbyta er-
farenheter och kunskaper,
26
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 2
(d) strengthening the dialogue between
governments and employers’ and workers’
organisations about the objectives and con-
tent of the Convention, with the active par-
ticipation of organisations and institutions of
the peoples concerned;
(e) conducting a general survey, at an ap-
propriate time, under article 19 of the ILO
Constitution on the measures taken in mem-
ber States for the implementation of the re-
vised Convention;
(f) producing, analysing and publishing rel-
evant, comparable and up-to-date qualitative
and quantitative information on the social
and economic conditions of the peoples con-
cerned;
(g) developing technical co-operation pro-
grammes and projects that will directly bene-
fit the peoples concerned, addressing the se-
vere poverty and unemployment affecting
them. These activities should include income
and employment generation schemes, rural
development, including vocational training,
promotion of handicrafts and rural indus-
tries, public works programmes and appro-
priate technology. These programmes should
be financed by the regular budget, subject to
existing budgetary constraints, and by multi-
bilateral and other sources.
(d) att stärka dialogen mellan regeringar
och arbetsgivar- och arbetstagarorganisa-
tioner rörande konventionens målsättning
och innehåll, med aktiv medverkan av de
berörda folkens organisationer och institu-
tioner,
(e) att med stöd av artikel 19 i ILOs stadga
vid en lämplig tidpunkt utarbeta en rapport
om de åtgärder som vidtagits i medlemssta-
terna for tillämpning av den reviderade kon-
ventionen,
(f) att producera, analysera och utge rele-
vant, jämförbar och aktuell kvalitativ och
kvantitativ information om berörda folks so-
ciala och ekonomiska förhållanden,
(g) att utveckla tekniska samarbetsprogram
och projekt som är direkt till gagn för berörda
folk, riktade mot den allvarliga fattigdom och
arbetslöshet som de är utsatta för. Dessa åt-
gärder bör innefatta inkomst- och sysselsätt-
ningsskapande projekt, landsbygdsutveck-
ling, inkl, yrkesutbildning, främjande av
hantverk och landsbygdstillverkning, bered-
skapsarbeten och lämplig teknologi. Dessa
program bör finansieras över den reguljära
budgeten, med de begränsningar som gäl-
lande budgetramar sätter, och av multibila-
terala och andra källor.
27
Skr. 1990/91:101
Bilaga 3
Översättning
ILO — Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvdna
Riikkaidgaskasas bargoorganisaSuvnna väldocoahkkin,
man Riikkaidgaskasas bargodoaimmahat lei gohccon coahkkäi Genevii
76. coahkkimasas geassemånu 7. beaivvi 1989, ja
mii väldä vära riikkaidgaskasas norpmain mat gullet jagi 1957 Eamiälb-
mogiid ja cearddalas ålbmogiid konvenSuvdnii ja åvzzuhussii, ja
mii atnä mielas MåilmmiviidosaS olmmoSvuoigatvuodaid julggaStusa,
Riikkaidgaskasas ekonomalaS, sosiäla ja kultuvrralaS vuoigatvuodaid so-
ahpamuSa, Riikkaidgaskasas siviila- ja politihkalaS vuoigatvuodaid soah-
pamuSaja märjggaid riikkaidgaskasas soahpamuSaid vealaheami vuostä, ja
mii lea boahtän dan oaivilii, ahte ovdänupmi riikkaidgaskasas låhkaort-
negis jagi 1957 maODil ja maiddäi eamiålbmogiid ja cearddalas ålbmogiid
diliin miehtå måilmmi lea dahkan därbbaSlazzan dohkkehit odda riikkaid-
gaskasas norpmaid dån åSSis ja sihkkut ovddit norpmaid assimilerenvu-
oitJOa, ja
mii dovddasta dåid ålbmogiid såvaldaga stivret iezaset åsahusaid, eal-
linvugiid ja ekonomalas ovdånumi, doalahit ja ovddidit iezaset ieSvu-
odadovddu, gielaja oskkoldaga daid riikkaid olis main sii asset, ja
mii våldå våra das, ahte rnäOgga riikkas måilmmis dåt ålbmogat eai
beasa nävddaSit olmmoSlaS vuoddovuoigatvuodaid seammå dåsis go earå
ålbmogat dain riikkain main sii åsset, ja ahte sin lågat, årvvut, vierut ja
oainnut leat dåvjä rasson, ja
mii våldå vuhtii dan stuorra mearkkaSumi, mii eamiålbmogiin ja cear-
ddalas ålbmogiin lea olmmoSsoga kultuvrra girjåivuoda ja sosiåla ja eko-
nomalas harmoniija, ja riikkaidgaskasas oktasaSbarggu ja åddehallama
härråi, ja
mii atnä mielas, ahte cuovvovaS mearrädusat leat råhkaduvvon veahk-
kälagaid Ovttastuwan Nasuvnnaiguin (ON), ON Biebmo-ja eanadoallo-
organisaSuvnnain (FAO), ON Oahpahus-, dutkan- ja Kultuvraorganisa-
suvnnain (UNESCO), Måilmmi DearvvaSvuodaorganisaSuvnnain (WHO)
ja Amerihkäidgaskasas Indiänainstituhtain, äSSäigullevaS dåsis ja gudege
organisasuvnna iezas bargosuorggi muittedettiin, ja ahte oktasaSbarggu lea
äigumuS joatkit sihkkaraStin ja ollaSuhttin våräs dåid mearrådusaid, ja
mii lea mearridan dohkkehit muhtun evttohusaid odadan våräs osiid
Eamiålbmogiid ja cearddalaS ålbmogiid konvenSuvnnas (1957, nr 107)
dån coahkkima beaiveortnega 4. cuoggä vuolde, ja
man oaivilin lea oaccuhit dåid evttohusaid riikkaidgaskasas konven-
Suvdnan mii addojuvvo jagi 1957 ÄlgoålbmOgiid ja cearddalaS ålbmogiid
konvensuvnna sadjäi;
dohkkeha odne, geassemånu 27. beaivvi 1989 cuovvovas konvenSuvnna
man namma lehkos Eamiålbmogiid ja cearddalaS ålbmogiid konvenSuvd-
na:
28
1. artihkal
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 3
1. Dåt konvensuvdna gusto
(a) cearddalas ålbmogiidda mat ellet iesmearrideaddji riikkain ja maid
sosiäla, kultuvrralas ja ekonomalas dilit earuhit sin riikka earäveagadatjo-
avkkuin, ja maid servodatsaji mearridit olläsii dahje muhtun muddui sin
iezaset vierut dahje ärbevirolas kultuvra dahje sierra lägat dahje njuolgga-
dusat.
(ä) iesmearrideaddji riikkaid ålbmogiidda mat adnojuvvojit eamiålb-
mogin dan dihte go dät ålbmogat leat sin magisboahttit geat åsse riikkas
dahje dan guovllus masa riika gulai, go guovlu våldojuvvui dahje kolonise-
rejuvvui dahje dålå riikkaråjit åsahuvvojedje, ja geat juridihkalas servo-
datsajisteaset beroskeahttä leat ollåsit dahje muhtin muddui seailluhan
iezaset sosiåla, ekonomalas, kultuvrralas ja politihkalas åsahusaid.
2. Go mearriduvvo, gudiide ålbmogiidda dån konvensuvnna mearrå-
dusat galget gustot, adnojuvvo våldovuoddun, atnågo ålbmot ies iezas
eamiålbmogin dahje cearddalas ålbmogin.
3. Dån konvensuvnnas geavahuvvon tearbma ”ålbmot” ii galgga ipmir-
duvvot dan låhkåi, ahte das lea seamma mearkkasupmi vuoigatvuodaid
härråi go dån tearpmas lea däbälaccat riikkaidgaskasas lägas.
2. artihkal
1. Råddehusain lea ovddasvästådus fuolahit veahkkålagaid daiguin älb-
mogiiguin maidda dat gusket, koordinerejuvvon ja systemähtalas doaim-
maid suodjalit dåid ålbmogiid vuoigatvuodaid ja dähkidit sin guoskame-
ahttunvuoda.
2. Däkkär doaimmaide gullä
(a) sihkkarastit dåid ålbmogiid lahtuide seamma dåsi vuoigatvuodaid ja
vejolasvuodaid go maid gudege riikka lägat ja äsahusat addet seamma
riikka earä veagadatjoavkkuide
(b) bargat ollasuhttit dåid ålbmogiid sosiäla, ekonomalas ja kultuvrralas
vuoigatvuodaid vuhtiivälddidettiin sin sosiåla ja kultuvrralas iesvu-
odadovddu, sin vieruid ja ärbevirolas kultuvrra ja åsahusaid.
(c) veahkehit dåid ålbmogiid lahtuid sihkkut vejolas sosiäla-ekonomalas
erohusaid eamiålbmogiid lahtuid ja riikka earä veagadaga gaskkas hehtte-
keahttä eamiålbmogiid viggamusaid ja eallinvugiid.
3. artihkal
1. Eamiålbmogat ja cearddalas ålbmogat galget beassat ollislaccat nävd-
dasit buot olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid räddjehusaid
ja vealaheami haga. Konvensuvnna mearrädusat galget ollasuvvat ovtta
låhkåi dievdoolbmuid ja nissonolbmuid guovdu.
2. Dåid ålbmogiid olmmosvuoigatvuodaid ja vuoddofriddjavuodaid,
maiddåi daid vuoigatvuodaid mat leat dån konvensuvnnas namahuvvon,
ii galgga rihkkut makkärge bäggemiiguin dahje fäpmogeavahemiiguin.
4. artihkal
1. Galgä bidjat johtui earenoamås doaimmaid mat buoremusat gähttejit
dåid namahuvvon ålbmogiid olbmuid, åsahusaid, opmodaga, bargofämu,
kultuvrra ja birrasa.
29
2. Dät earenoamäs doaimmat eai galgga leat vuostälagaid sävaldagaigu-
in maid ålbmot lea ies bäggekeahttä ovdanbuktän.
3. Däkkär earenoamäs doaimmat eai galgga mange lähkäi hehttet däbä-
las riikkavulosvuoigatvuodaid ollasuvvama.
5. artihkal
Go dän konvensuvnna mearrädusat doaimmahuvvojit, de galgä
(a) dovddastit ja gähttet däid älbmogiid sosiäla, kultuvrralas, oskui
guoskevas ja vuoirjrjalas ärvvuid ja vieruid, ja väldit duodas vuhtii daid
vättuid mat sin joavkun ja ovttaskasolmmozin deaividit;
(b) gudnejahttit däid älbmogiid ärvvuid, vieruid ja äsahusaid guoskame-
ahttunvuoda;
(c) ovttasradiid ja veahkkälagaid däiguin älbmogiiguin bidjat johtui
doaimmaid maid ulbmilin lea litnudit däid älbmogiid vättisvuodaid go sii
oamastit odda eallin-ja bargodiliid.
6. artihkal
Dän konvensuvnna mearrädusaid doaimmahettiin räddehusat galget
(a) räddädallat däiguin älbmogiiguin heivvolas ortnegiid bokte ja eare-
noamäzit sin ovddasteaddji äsahusaid bokte älo, go leat äigumin addit
lägaid dahje äsahit hälddahusvugiid, mat sähttet guoskat däidda älbmogi-
idda njuolga;
(b) rähkadit däidda älbmogiidda unnimustä seamma buriid vejolasvu-
odaid go riikka earä veagadatjoavkkuide väldit oasi buot däsiid mearri-
dandoaimmain älbmotvälljen äsahusain, hälddahusorgänain ja earä orgä-
nain maid ovddasvästädussii gullet dakkär njuolggadusat ja progrämmat
mat gusket däidda älbmogiidda;
(c) rähkadit vejolasvuodaid däid älbmogiid iezaset äsahusaid ja älgagiid
ollislas ahtanussamii ja därbbu mielde juolludit väriid dän väräs.
2. Räddädallamat dän konvensuvnna doaimmaheami väräs galget däh-
pähuvvat buriid vieruid mielde, dakkär hämis mii heive dilälasvuodaide
ja dainna mielain ahte joksojuvvo ovttamielalasvuohta dahje dohkkeheap-
mi eavttuhuvvon doaibmabijuid härräi.
7. artihkal
1. Däin älbmogiin galgä leat vuoigatvuohta mearridit dehälasvuodaort-
nega dan ovdänumis mii guoskä sin eallimii, oskui, äsahusaide, vuoirjrjalas
birgenlähkäi ja eatnamiidda main sii orrot dahje maid sii earä lähkäi
geavahit, ja vuoigatvuohta nu guhkäs go vejolas jodihit iezaset ekonoma-
las, sosiäla ja kultuvrralas ovdänumi. Däsa lassin sii galget beassat mielde
rähkadit, ollasuhttit ja ärvvostallat dakkär riikkaviidosas ovddidanäigu-
musaid ja -progrämmaid mat sähttet guoskat njuolga sidjiide.
2. Däid älbmogiid eallin-ja bargodili galgä buoridit ja dearvvasvuodaja
cuvgehusdäsi alidit singuin veahkkälagaid ja ovttasrädiid, ja däkkär do-
aimmat galget oazzut ovdasaji däid älbmogiid orrunguovlluid oktasas
ekonomalas ovddidanplänain. Seamma lähkäi galgä däid guovlluid eare-
noamäs ovddidanproseavttaid rähkadit nu, ahte dat dolvot namahuvvon
ahtanussamii.
3. Räddehusat berrejit sihkkarastit, ahte jurddasuvvon ovddidandoaim-
maid vejolas sosiäla, vuoirjrjalas, kultuvrralas ja birasväikkuhusat dut-
kojuvvojit veahkkälagaid ja ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin älo go dasa
lea därbu. Däid dutkamiid bohtosat galget leat dehäleamos vuoddun go
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 3
30
mearriduvvo däid doaimmaid ollasuhttima härråi. Skr. 1990/91: 101
4. Räddehusat galget älggahit birrasa suodjalan-ja seailluhandoaimmaid Bilaga 3
däid älbmogiid orrunguovlluin singuin veahkkälagaid.
8. artihkal
1. Go riikka lägat ja njuolggadusat doaimmahuvvojit däid älbmogiid
guovdu, de galgä sin vieruid ja ärbevirolas lägaid väldit vuhtii.
2. Däin älbmogiin galgä leat vuoigatvuohta seailluhit iezaset vieruid ja
äsahusaid dan muddui go dat eai leat vuostälagaid riikka iezas lähkaortne-
gis mearriduvvon vuoddofriddjavuodaiguin ja riikkaidgaskasaccat dovd-
dastuvvon olmmosvuoigatvuodaiguin. Därbbu mielde berre äsahit mean-
nudanvugiid coavdit daid sierramielalasvuodaid mat cuvvot dän vu-
oddojurdaga ollasuhttimis.
3. Dän artihkkala 1. ja 2. cuokkis eaba galgga eastit däid älbmogiid
lahtuid geavaheames buot riikkavuloziidda gullevas moigatmodaid eabage
väldimis badjelasaset daidda västideaddji geatnegasvuodaid.
9. artihkal
1. Dan muddui go riikkaid lähkaortnet ja riikkaidgaskasaccat dovddas-
tuvvon olmmosvuoigatvuodat diktet, galgä däid älbmogiid lahtuid lähka-
rihkkumusaid giedahallamis gudnejahttit däid älbmogiid iezaset meannu-
danvugiid.
2. Eisevälddit ja duopmostuolut galget däkkär ässiid giedahallamis väl-
dit vuhtii däid älbmogiid ärbevirolas rägggåstanvugiid.
10. artihkal
1. Go däid älbmogiid lahtuide mearriduvvojit rärjggästusat oktasas läh-
kaortnega mielde, galgä sin ekonomalas, sosiäla ja kultuvraiesvuodaid
väldit vuhtii.
2. Earä rärjggästanvuogit go giddagas galget oazzut vuosttas saji dalle go
rärjggästus mearriduvvo.
11. artihkal
Earret dakkär dähpähusaid mat läga mielde gusket riikka buot olbmuid,
makkärge bälkkälas dahje bälkkähis bäggobälvalusaid ii galgga gäibidit
däid älbmogiid lahtuin ja däkkär gäibideapmi galgä saddat rätjggästusvu-
lozin.
12. artihkal
Dät ålbmogat galget oazzut suoji vuoigatvuodaideaset rihkkumusaid vuos-
tä ja vejolasvuoda cuoccäldahttit ässiid duopmostuoluid ovddas ovttaska-
solmmozin dahje ovddasteaddji orgänaideaset bokte suodjalan dihte vu-
oigatvuodaideaset beaktilis lähkäi. Galgä fuolahit ahte däid älbmogiid
lahtut sähttet ipmirdit ässemeannudeami ja ieza ipmirduvvot duopmostu-
olu ovddas, därbbu mielde dulkka vehkiin dahje earä heivvolas gaskaoami
bokte.
31
13. artihkal
Skr. 1990/91: 101
Bilaga 3
1. Konvensuvnna dän oasi doaimmahettiin räddehusat galget gud-
nejahttit dan earenoamäs mearkkasumi mii däid älbmogiid ja sin eatnama
dahje guovllu dahje guktuid gaskavuodas lea sin kultuvrii dahje vuoirji]alas
ärvvuide, ja earenoamäzit dän gaskavuoda servodatlas beliid.
2. Säniin ”eatnamat” oaivvilduvvojit 15. ja 16. artihkkalis maiddäi
guovllut, dl. olles dat biras mas dät älbmogat ässet dahje man dat mudui
geavahit.
14. artihkal
1. Berre dohkkehit däid älbmogiid oamastan- ja hälddasanvuoigatvuoda
eatnamiidda main sii ärbevieru mielde ässet. Heivvolas dähpähusain galgä
maiddäi dorvvastit ässäigullevas vugiiguin däid älbmogiid vuoigatvu-
odaid geavahit guovlluid main sii eai oro okto muhto maid sii leat ärbevi-
eru mielde geavahan borramusomardeapmäi ja ärbevirolas doaimmaide.
Dän däfus berre earenoamäzit väldit vuhtii johtti älbmogiid ja johtale-
addji eanandolliid dilälasvuodaid.
2. Räddehusat galget bastit merostallat eatnamiid mat ärbevieru mielde
leat däid älbmogiid hälddus ja dähkidit beaktilis suodjaleami sin oamas-
tan-ja ässanvuoigatvuhtii.
3. Riikkaid lähkaortnega olis berre rähkadit heivvolas doaibmanvuogi
mainna däid älbmogiid eanangäibädusat giedahallojuvvojit.
15. artihkal
1. Däid älbmogiid vuoigatvuodaid iezaset eatnamiid luondduriggodaga-
ide galgä earenoamäzit dorvvastit. Däidda vuoigatvuodaide gullet däid
älbmogiid vuoigatvuodat leat osolazzan däid luondduriggodagaid geava-
heamis, hälddaseamis ja suodjaleamis.
2. Dakkär dähpähusain main stähta värre alccesis oamastanvuoigatvu-
oda mineräla- dahje eatnanvuoläs riggodagaide dahje vuoigatvuodaid eat-
namiid earä luondduriggodagaide, galget räddehusat äsahit dahje doalahit
meannudanvugiid maid mielde dat sähttet räddädallat däid älbmogiiguin
oazzun dihte cielggasin goaridago muhtin progrämma, ja man muddui,
däid älbmogiid eallinvejolasvuodaid, ovdalgo biddjojuvvo johtui makkär-
ge dutkan- dahje ävkkästallanprogrämma mii guoskä däid älbmogiid eat-
namiidda, dahje addojuvvo lohpi däkkär progrämmii. Dät älbmogat gal-
get vejolasvuodaid mielde beassat osolazzan däkkär doaimmaid buktin
ävkkis, ja sidjiide gullä govttolas buhtadas juohkelägän vahägis maid sii
gillä jit däkkär doaimmaid geazil.
16. artihkal
1. Daid spiehkastagaiguin mat leat namuhuvvon dän artihkkala marjit
cuoggäin ii däid älbmogiid oacco sirdit eret iezaset ässaneatnamiin.
2. Go däid älbmogiid sirdin adnojuvvo vealtameahttun spiehkastatdo-
aibman, sähttä sirddiheami doaimmahit dussefal dalle, go dät älbmogat
leat ozzon vudolas diedu sirdima sivain ja leat dasa bäkku haga miehtan.
Juos miehtama ii leat vejolas oazzut, sähttä sirddiheapmi doaimmahuvvot
dussefal daid meannudanvuiid mielde maid riikka lägat ja njuolggadusat
merostallet ja maidda gullet heivvolas dähpähusain ee. dakkär almmolas
gulaskuddamat mat dähkidit däidda älbmogiidda vejolasvuoda doarväi
32
nana ovddasteapmåi. Skr. 1990/91:101
3. Vejolasvuodaid mielde galgä däidda älbmogiidda dähkidit vuoigatvu- Bilaga 3
oda mähccat ärbevirolas eatnamiiddäseaset dalän go sirddiheami sivat eai
leat sat fämus.
4. Juos mähccan ii leat vejolas, galgä soahpamusa mielde dahje juos ii
leat soahpamus de ässäigullevas meannudanvugiid mielde addit däidda
älbmogiidda sadjäi eatnamiid mat lägäsvuoda ja juridihkalas saji däfus
leat uhcimustä seamma buorit go sin ovddes eatnamat ja mat galget
dorvvastit sin birgenlägi ja boahtteäiggi ovdänumi.
5. Däinna lägiin sirdojuvvon olbmot galget oazzut dievas buhtadusa
buot massimiid ja vahägiid ovddas maid sirdin lea dagahan.
17. artihkal
1. Berre gudnejahttit daid meannudanvugiid maid dät älbmogat leat
äsahan sirdin väräs eananvuoigatvuodaid iezaset lahtuid gaskkas.
2. Däiguin älbmogiiguin berre räddädallat älo go meannuduvvojit sin
vuoigatvuodat luobahit eatnamiid dahje mudui sirdit vuoigatvuodaid
iezaset servodaga olggobealläi.
3. Galgä sihkkarastit ahte olbmot geat eai gula däidda älbmogiidda, eai
galgga sahttit ävkkästallat sin vieruid dahje lähkadiehtemeahttunvuoda, ja
ahte dät olggobeale olbmot eai sähte dainna lägiin oazzut alcceseaset däid
älbmogiid eatnamiid oamastan-, hälddasan-ja geavahanvuoigatvuoda.
18. artihkal
Lähka galgä mearridit muttägis rägggästusaid dasa gii lobi haga bahkke
däid älbmogiid eatnamiidda dahje väldä daid iezas geavahussii, ja rä-
ddehusat galget älggahit doaimmaid eastadit däkkär rihkkumusaid.
19. artihkal
Riikkaid eanandoalloprogrämmat galget dähkidit däidda älbmogiidda se-
ammalägän giedahallama go riikkaid earä veagadatosiide däid doaimmaid
härräi:
(a) lassieatnamiid fuolaheapmi däidda älbmogiidda dalle go sin eatna-
mat eai leat doarväi viidät däbälas äigäiboahtimii dahje vejolas olmmoslo-
gu lassäneapmäi;
(b) därbbaslas väriid juolludeapmi buoridit eatnamiid maid dät älbmo-
gat juo eaiggädusset.
20. artihkal
1. Räddehusat galget riikkaid lähkaortnega olis ja räddälagaid däiguin
älbmogiiguin älggahit sierranas doaimmaid suodjalit beaktilit däidda älb-
mogiidda gullevas bargiid barguiväldima ja bargoeavttuid härräi dalle go
lägat mat gusket bargiide oktasaccat, eai beaktilit suodjal sin.
2. Räddehusat galget buoremus lägi mielde eastadit buot vealaheami
däid älbmogiid bargiid ja earä bargiid gaskkas, earenoamäzit däin ässiin:
(a) barguibeassan maiddäi bargosajiin mat gäibidit fidnomähtolasvu-
oda, ja alit bargosadjäi beassan ja bargoovdäneapmi;
(b) bälkädässälasvuohta seammaärvosas barggus;
(c) dälkkasteapmi ja sosiäla veahkki, bargodorvvolasvuohta ja bargode-
33
arvvasvuodabälvalusat, servodaga buot oadjobuorrevuodat ja bargodilläi Skr. 1990/91: 101
gullevas earä buorrevuodat ja maiddäi orrunvisttit; Bilaga 3
(d) searvvadanvuoigatvuohta ja oasseväldinvuoigatvuohta buot lägalas
fägaorganisasuvdnabargguin ja maiddäi vuoigatvuohta dahkat oktasas
bargosiehtadusaid bargoaddiiguin dahje bargoaddiorganisasuvnnaiguin.
3. Däs namuhuvvon doaimmat galget dähkidit ahte
(a) däidda älbmogiidda gullevas bargit, maiddäi äigodatbargit, gaska-
boddasas bargit ja sirdobargit eanandoallo- ja earä bargguin, seammä go
akoartaväldiid bälkäbargit, galget oazzut seamma suoji go riikkaid lägat ja
däbälas geavat addet seamma suorggi earä bargiide, ja ahte sii olläsit dihtet
iezaset vuoigatvuodaid bargolähkaortnega olis ja daid väidalanvejolasvu-
odaid mat leat geavahusas;
(b) däidda älbmogiidda gullevas bargit eai gärtta bargat dakkär diliin
mat leat värälaccat dearvvasvuhtii, earenoamäzit dakkär dähpähusain
main geavahuvvojit pestisiiddat (boradivremirkkot) ja earä mirkkolas äv-
dnasat;
(c) däidda älbmogiidda gullevas bargit eai gärtta bäkkuvulos barggaha-
nortnegiidda, daid siste bäggobargu vealgemäksima väräs ja earä vealge-
bargohämit;
(d) däidda älbmogiidda gullevas olmmäi- ja nissonbargiide dähki-
duvvojit dässeärvosas vejolasvuodat ja giedahallan bargoeallimis ja maid-
däi suodjalus rohcoseami vuostä bargosajiin.
4. Earenoamäs ävvira galgä atnit muttägis bargodärkkistanbälvalusaid
rähkadeamis guovlluin main däidda älbmogiidda gullevas bargit leat bäl-
käbarggus, gozihan väräs dän Konvensuvnna dän oasi mearrädusaid olla-
suvvama.
21. artihkal
Däid älbmogiid lahtuin galget leat unnimustä seamma buorit vejolasvu-
odat oazzut fidnomähttähusa go earä riikkavuloziin.
22. artihkal
1. Galgä ovddidit däid älbmogiid lahtuid oasseväldima oktasas fidno-
mähttähusprogrämmaide.
2. Goas äsahuvvon oktasas fidnomähttähusprogrämmat eai cuovo däid
älbmogiid earenoamäs därbbuid, de räddehusat galget veahkkälagaid däid
älbmogiiguin äsahit sierra fidnomähttähusprogrämmaid ja -bälvalusaid.
3. Dät sierra fidnomähttähusprogrämmat galget vuodduduvvot däid
älbmogiid ekonomalas, sosiäla ja kultuvradiliide ja geavatlas därbbuide.
Buot dutkamusat däid progrämmaid oktavuodas galget dahkkojuvvot ve-
ahkkälagaid däiguin älbmogiiguin, geaiguin galgä räddädallat däkkär prog-
rämmaid organiserema ja jodiheami birra. Go lea vejolas, de dät älbmogat
galget sähttit dadistaga ieza väldit ovddasvästädusa däkkär oarenoamäs
mähttähusprogrämmaid organiseremis ja jodiheamis, juos sii ieza mearri-
dit nu.
23. artihkal
1. Duodji, dälonguovlluid ja bäikegottiid ealähusat ja ärbevirolas bivdo-
ja coagginealähusat ja -barggut galget dovddastuvvot dehälas oassin däid
34
älbmogiid kultuvrra seailluheamis ja maiddäi ekonomalas iesmearride- Skr. 1990/91: 101
amis ja ovdänumis. Älo go lea därbu, räddehusat galget veahkkälagaid Bilaga 3
däid älbmogiiguin dorvvastit däid doaimmaid nanusmuvvama ja ovdäne-
ami.
2. Go dät älbmogat sihtet, de galgä addit heivvolas teknihkalas ja ekono-
malas veahki gokko dat beare lea vejolas. Dan oktavuodas galgä väldit
vuhtii däid älbmogiid ärbevirolas teknologiija ja kultuvraiesvuodaid ja
maiddäi guhkesäigäsas ja vuoiggalas ovdänumi dehälasvuoda.
24. artihkal
Servodaga oadjoortnegat galget dadistaga viiddiduvvot gokcat däid älb-
mogiid ja daid ortnegiid galgä doaimmahit almmä makkärge vealahemiid
haga.
25. artihkal
1. Räddehusat galget dorvvastit däidda älbmogiidda dohkälas dear-
vvasvuodabålvalusaid ja skähppot väriid vai dät älbmogat besset iezaset
ovddasvästädusain ja bearräigeahcuin rähkadit ja fällat däkkär bälvalusa-
id.
2. Nu guhkäs go lea vejolas, dearvvasvuodabälvalusat galget leat bäikkä-
laccat. Däkkär bälvalusaid galgä häbmet ja hälddasit ovttasrädiid däiguin
älbmogiiguin vuhtii välddidettiin sin ekonomalas, geogräfalas, sosiäla ja
kultuvrralas diliid seammä go sin ärbevirolas dearvvasvuodafuolahus-,
buoridan-ja dälkkodanvugiid.
3. Dearvvasvuodafuolahanortnet galgä mähttähit ja bälkähit ovddage-
ahcen bäikkälas dearvvasvuodabargiid ja bargat earenoamäzit dear-
vvasvuoda vuoddobälvalusaiguin doaladettiin lagas oktavuodaid earä de-
arvvasvuodabälvalusaiguin.
4. Däkkär dearvvasvuodabälvalusaid lägideami galgä soabahit oktii riik-
ka earä sosiäla, ekonomalas ja kultuvrralas doaimmaiguin.
26. artihkal
Däid älbmogiid buot lahtuide galgä dorvvastit unnimustä seamma buriid
vejolasvuodaid oazzut oahpahusa buot däsiin go riikka servodagas
muduid.
27. artihkal
1. Däid älbmogiid oahpahusprogrämmaid ja -bälvalusaid galgä ovddidit
ja ollasuhttit singuin veahkkälagaid vai dät progrämmat ja bälvalusat
gallehit sin sierranasdärbbuid, ja daidda galget gullat sin historjä, diehtu,
teknologiija, ärvosystemat ja maiddäi sin sosiäla, ekonomalas, ja kultuvr-
ralas viggamusat.
2. Ovddasvästideaddji eisevälddit galget dähkidit däid älbmogiid lahtu-
id skuvlema ja osolasvuoda skuvlenprogrämmaid plänemis ja ollasuhtti-
mis dainna ulbmiliin ahte dät älbmogat dadistaga sähttet väldit ain stuorit
ovddasvästädusa däid progrämmaid jodiheamis.
3. Dasa lassin räddehusat galget dovddastit däid älbmogiid vuoigatvu-
oda vuoddudit iezaset skuvlenäsahusaid ja -bälvalusaid dainna eavttuin
35
ahte däkkär äsahusat devdet unnimus norpmaid maid ovddasvästideaddji Skr. 1990/91: 101
eisevälddit leat räddälagaid däiguin älbmogiiguin rähkadan. Bilaga 3
28. artihkal
1. Däid älbmogiid mänäide galgä vejolasvuodaid mielde addit lohkanja
cällinoahpahusa sin eatnigillii dahje dan gillii mii eanemus geavahuvvo
dan joavkkus masa sii gullet. Juos dät ii leat geavatlaccat vejolas, de
ovddasvästideaddji eisevälddit galget räddädallat däiguin älbmogiiguin
dän ulbmila joksandoaimmaid birra.
2. Muttägis doaimmaiguin galgä dorvvastit däidda älbmogiidda vejo-
lasvuoda oahppat geavahit njuovzilit riikka virggälas giela dahje riikka
virggälas gielain ovtta.
3. Galgä bidjat johtui doaimmaid mat seailluhit ja ovddidit däid älbmo-
giid iezaset gielaid ahtanussama ja geavaheami.
29. artihkal
Däid älbmogiid oahpahusa ulbmilin galgä leat mähttähit mänäide dakkär
däbälas dieduid ja däidduid maiguin sii bastet doaibmat servodatlahttun
dievvasit ja dässeärvvus sihke sin iezaset servodagasja riikka däsis.
30. artihkal
1. Räddehusat galget älggahit doaimmaid mat däid älbmogiid ärbevieru-
id ja kultuvrra däfus muttägis lähkäi cilgejit sidjiide sin iezaset vuoigatvu-
odaid ja geatnegasvuodaid earenoamäzit barggu, ekonomalas vejolasvu-
odaid, skuvlejumi ja dearvvasvuoda gazaladagaid, sosiäla fälaldagaid ja
dakkär vuoigatvuodaid härräi maid vuoddun lea dät konvensuvdna.
2. Därbbu mielde dän galgä doaimmahit girjjälas jorgalusaiguin ja joav-
kodiedihangaskaomiiguin däid älbmogiid iezaset gillii.
31. artihkal
Cuvgendoaimmat galget älggahuvvot riikkaservodaga buot veagadatjoavk-
kuid gaskkas, earenoamäzit daid gaskkas geat leat eanemus dahkamusas
däiguin älbmogiiguin sihkkun dihte ovdagättuid mat dain joavkkuin säht-
tet leat däid älbmogiid guovdu. Dän väräs galgä sihkkarastit ahte historjä-
girjjiin ja earä oahppamateriälas addojuvvo duohta, därkilis ja vuoiggalas
govva däid älbmogiid servodagasja kultuvrras.
32. artihkal
Räddehusat galget älggahit doaimmaid ee. riikkaidgaskasas soahpamusaid
bokte älkidahttin väräs eamiälbmogiid ja cearddalas älbmogiid oktavu-
odaid ja oktasasbarggu riikkaräjiid rastä, daid gaskkas ekonomalas, sosi-
äla, kultuvrralas, vuoirjrjalas ja birrasii guoski doaimmat.
33. artihkal
1. Eiseväldi gean ovddasvästädussii dän konvensuvnna ässit gullet, gal-
gä sihkkarastit ahte gävdnojit doaimmahagat ja earä muttägis äsahusat
36
jodihan väiäs progrämmaid mat gusket däidda älbmogiidda, ja ahte dain Skr. 1990/91: 101
leat doaiväi värit diksut daidda addojuvvon doaimmaid nu mot ässit Bilaga 3
gäibidit.
2. Däidda doaimmaide galget gullat
(a) dän konvensuvnna mearrädusaid plänen, oktiiheiveheapmi, olla-
suhttin ja ärvvostallan ovttasrädiid däiguin älbmogiiguin;
(b) lähkaäsahus- ja earä doaimmaid ärvaleapmi ovddasvästideaddji ei-
sevälddiide ja maiddäi doaimmaid ollasuhttima goziheapmi veahkkälaga-
id däiguin älbmogiiguin.
34. artihkal
Daid doaimmaid lägäsvuohta ja viidodat mat älggahuwojit dän konven-
suvnna ollasuhttima väräs, galget merostallojuvvot dävgasit iesgudege ri-
ikka earenoamäs dilälasvuodaid vuhtii välddidettiin.
35. artihkal
Dän konvensuvnna mearrädusaid doaimmaheapmi ii oacco goaridit däid
älbmogiid vuoigatvuodaid iige buorrevuodaid maid vuoddun leat earä
konvensuvnnat ja rävvehusat, riikkaidgaskasas doaimmahusgirjjit, siehta-
dusat dahje riikkaid siskkäldas lägat, njuolggadusat, vierut dahje siehta-
dusat.
36. artihkal
Dät konvensuvdna divvu jagi 1957 Eamiälbmogiid ja cearddalas älbmogi-
id soahpamusa.
37. artihkal
Dän konvensuvnna förmäla dohkkeheamit galget almmuhuvvot Riikkaid-
gaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddjäi registrerema väräs.
38. artihkal
1. Dät konvensuvdna catnä dusse daid Riikkaidgaskasaä bargoorganisa-
suvnna lahtuid maid dohkkeheami väldojodiheaddji lea registreren.
2. Konvensuvdna boahtä fäpmui guoktenuppelohkäi mänu dan beaivvi
marjoil goas väldojodiheaddji lea registreren guovtti lahtu dohkkeheami.
3. Ovdalis namuhuvvon beaivvi maOOil konvensuvdna boahtä fäpmui
gudege lahtu guovdu guoktenuppelohkäi mänu dan beaivvi maOOil goas
lahtu dohkkeheapmi lea registrerejuvvon.
39. artihkal
1. Lahttu mii lea dohkkehan dän konvensuvnna, sähttä cealkit dan eret
logi jagi marpjil dan beaivvi goas konvensuvdna lea boahtän fäpmui,
vuolggahemiin eretcealkinalmmuhusa Riikkaidgaskasas bargodoaimma-
haga väldojodiheaddjäi registrerema väräs.
2. Iesguhtege lahttu mii lea dän konvensuvnna dohkkehan iige geavat
iezas eretcealkinvuoigatvuoda jagi siste ovdalis namuhuvvon logi jagi
37
äigodaga marjrjil, lea cadnojuvvon doahttalit konvensuvnna éuovvovas Skr. 1990/91:101
logi jagi äigodagas, ja dat sähttä cealkit dän konvensuvnna eret easka Bilaga 3
iesgudege logi jagi äigodaga loahpas daid eavttuid mielde mat leat cil-
gejuvvon dän artihkkalis.
40. artihkal
1. Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddji galgä almmu-
hit buot Riikkaidgaskasas bargoorganisasuvnna lahtuide buot dohkkehe-
miid ja eretcealkimiid maid lahtut leat sutnje vuolggahan.
2. Go väldojodiheaddji almmuha organisasuvnna lahtuide ahte son lea
registreren nuppi dohkkeheami mii sutnje lea vuolggahuvvon, de son galgä
cuiget lahtuide beaivemeari goas konvensuvdna boahtä fäpmui.
41. artihkal
Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga väldojodiheaddji galgä Ovttas-
tuvvan Nasuvnnaid vuoddudangirjji 102 artihkkala mielde almmuhit Ovt-
tastuvvan Nasuvnnaid väldocälläi dievas dieduid buot dohkkehemiin ja
eretcealkimiin maid son lea ovddit artihkkaliid mearrädusaid mielde re-
gistreren.
42. artihkal
Riikkaidgaskasas bargodoaimmahaga hälddahusräddi galgä, dalle go oaid-
nä därbbaslazzan, buktit väldokonferensii raportta dän konvensuvnna
doaibmamis ja dutkat, leago sävahahtti bidjat konfereanssa ässelistui
gazaldaga olles konvensumna dahje dan osiid rievdadeamis.
43. artihkal
1. Juos konfereansa dohkkeha odda konvensuvnna mii rievdada dän
konvensuvnna olläsit dahje dan osiid, de saddos nä, juos odda konven-
suvdna ii mearrit earä lähkäi:
(a) go lahttu dohkkeha odda rievdaduvvon konvensuvnna, de dat ipso
jure maiddäi cealkä eret dän konvensuvnna 39. artihkkala eavttuin fuola-
keahttä, juos ja go odda rievdaduvvon konvensuvdna lea boahtän fäpmui;
(b) lahtut eai sähte dohkkehit dän konvensuvnna sat dan beaivvi marjrjil
goas odda rievdaduvvon konvensuvdna boahtä fäpmui.
2. Dät konvensuvdna galgä goitge bissut fämus dälä hämistis ja dälä
sisdoaluinis buot daid lahtuid guovdu mat leat dohkkehan dan muhto eai
leat dohkkehan rievdaduvvon konvensuvnna.
44. artihkal
Dän konvensuvnna erjgelas- ja fränskkagiel teavsttat leaba guktot seamma
doallevaccat.
(Jorgalus: Pekka Sammallahti)
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991
38