Folkbildningens grundläggande uppgifter är att ge
människor ett rikare liv genom insikter och delaktighet i
samhälls- och kulturlivet, att förändra samhället och
fördjupa demokratin, att lära ut kunskaper och färdigheter.
Målet är att människor aktivt ska delta i samhällets
förändring. Folkbildningen skall vara trotsig och
ifrågasättande.
Folkbildning är alltid fri och frivillig. Inga läroplaner
dikterar innehållet, tvärtom, deltagarna bestämmer själva
var tonvikten ska ligga. Man utgår från sina
livserfarenheter. Man studerar inte för att få betyg utan
drivkraften är nyfikenhet och viljan att förstå. Skapa, leva
och lära!
Det övergripande skälet till att stödja folkbildningen
enligt propositionen anges vara att den bidrar till en
demokratisk grundsyn och utveckling i samhället bl a
genom att den bygger på ett fritt och frivilligt
kunskapssökande, stärker människors möjligheter att
påverka livsvillkor och tillsammans med andra förändra
förhållanden enligt egna värderingar och idéer samt
medverkar till att utveckla en folklig kultur.
Friheten
Tilltron till den fria och frivilliga folkbildningen är den
viktigaste utgångspunkten i propositionen. Med andra ord:
detaljregleringen av folkbildningen bör upphöra liksom att
folkbildningen själv bör administrera bidragsgivningen. Av
detta följer att staten inte skall formulera målen för
bidragsgivningen, utan fastlägga samhällets motiv för att
stödja folkbildningen.
Tyvärr ges de principiella utgångspunkterna enbart en
andraplansroll i formuleringen av propositionens mål för
statsbidragen till folkbildningen.
Krav
Propositionens krav på prioritering av
utbildningsmässigt missgynnade grupper -- preciserat till
svenska, engelska, matematik och samhällskunskap -- och
kravet på att bedriva en verksamhet, som helt skall skilja sig
från det offentliga skolväsendet, stämmer inte överens med
frihet osv.
Studieförbunden
Studieförbundens kulturverksamhet visar över tiden en
klar ökning och dess betydelse för den enskilda människans
behov liksom för utvecklingskraften i samhället växer.
Detta avspeglas inte i propositionen. Internationaliseringen
och invandringen talar för att det statliga stödet bör utgå till
cirkelverksamhet och kulturaktiviteter även i framtiden.
Folkbildningsrådet
Rådet föreslås få som huvuduppgift att fördela
statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor, att följa
upp och utvärdera användningen av bidragen och att årligen
redovisa och ta fram en anslagsframställning till regeringen.
Kostnaderna för rådets verksamhet skall underkastas
kontroll av RRV. Är det ett nytt organ som behövs -- en
nivå till? Miljöpartiet de gröna anser att det inte behövs
någon ny organisation utan att medlen fördelas på liknande
sätt som idag och direkt till skolan. Om ett folkbildningsråd
ändå inrättas, måste dess sammansättning bestå av lika
många elever som övriga representanter.
Lokal styrelse
Varje folkhögskola skall ha en egen styrelse. Med
statsbidrag direkt till skolan, menar vi att styrelsen får eget
budgetansvar. Detta sker inte om folkbildningsrådet sitter
emellan och bestämmer utdelningen, vilket föreslås i
propositionen.
Studieomdöme
Det s.k. folkhögskoleprovet, som funnits i ett tiotal år,
skall tas bort. Motivet är de höga kostnaderna och att det
har mist sitt värde genom att så få deltar i provet.
Lärarkollektivets bedömningar skall vara tillräckliga.
Miljöpartiet anser att dessa bedömningar av genomgången
utbildning och kurser skall räknas och komma eleven till
godo vid t ex antagning till högskola.
Nya skolor och förbund
Vi anser att folkbildningsrådet kommer att befinna sig i
ett känsligt läge när det gäller att ta ställning till ansökningar
från nya folkhögskolor och studieförbund.
Hittills har regeln varit 50 000 studiecirkeltimmar/år som
minsta enhet för att kunna starta ett nytt studieförbund. Vi
i miljöpartiet de gröna har yrkat på att detta tal skall sänkas
till 10 000 studietimmar.
Detta skulle medföra att nya folkrörelser som t ex
miljö-, freds- och kvinnorörelsen skulle kunna starta egna
förbund. Det är en frihet som är nödvändig för att bryta de
stora förbundens övertag.
I dag är det så gott som omöjligt att starta nya
folkhögskolor. Miljöpartiet anser att en annan viktig åtgärd
är att komma till rätta med detta.
Vi har tidigare föreslagit en höjning av anslaget till dessa
motsvarande 7 milj.kr. (undervisningsvolym med 8 800
bidragsveckor).
Anslagsfrågorna
Eftersom rådet skall hantera anslagen inom en given
ekonomisk ram finns risken att motsättningar uppstår både
mellan ny och etablerad folkbildning och inom rådet självt.
Vi anser att det är viktigt att nya folkhögskolor från t ex
miljö- och fredsrörelsen skall kunna startas. Om ett råd
bildas, är det ett krav att rådet inte blockerar denna
utveckling, och vid den statliga utvärderingen och
anslagsframställningen vart tredje år, skall detta särskilt
uppmärksammas. Miljöpartiet anser att anslagsperiodens
längd skall vara som utvärderingen -- tre år.
Uppföljning och utvärdering
I propositionen föreslås dubbla kontroller -- både av
rådet och vart tredje år av staten. Det viktiga borde vara
vilka kriterier som skall ligga till grund i utvärderingen, men
här uppmanas folkbildningen att finna lämpliga former för
detta utvärderingsarbete. Kvalitet, antalet bidragsveckor,
möjlighet att starta nya förbund och skolor, borde vara
några viktiga kriterier.
Kostnad
I statens besparingspaket skall folkbildningen svara för
100 milj.kr. Detta är orimligt, när vi vet att man brottats
redan tidigare med ekonomin. Vi anser att medlen skall
tillföras folkbildningen igen, men att det skall förenas med
att nya skolor och studieförbund får en chans att starta sina
studieverksamheter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkhögskolans frihet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avslå inrättande av ett
folkbildningsråd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ifall ett folkbildningsråd ändå
inrättas det inte får blockera nyetablering av studieförbund
och folkhögskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur ett eventuellt
folkbildningsråd skall regleras,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studieomdömen skall godtas
vid antagning till bl.a. högskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokal styrelse, lärar- och kursråd,
med budgetansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriterier för utvärdering,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om treåriga anslag,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återföra 100 milj.kr. till
folkbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.
Stockholm den 14 mars 1991
Claes Roxbergh (mp)
Inger Schörling (mp)
Eva Goe s (mp)
Hans Leghammar (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Marianne Samuelsson (mp)