I svenskt folkbildningsarbete finns sedan länge
erfarenheter av vad som med en modern term kallas
distansöverbryggande teknik. Det har varit fråga om
studiecirkelverksamhet knuten exempelvis till s.k.
brevstudier eller till kurser i radio och TV. Folkhögskolor
kan genom sina lärare medverka i lokalt studiearbete i
studiecirkel- eller kursform (filialverksamhet eller s.k.
utlokalisering av kurser). Ytterligare kan erinras om
tidigare bokförsörjning genom bibliotekens utskick av
''boklådor'' och numera bl.a. genom boklån via bokbussar.
Modern informationsteknologi erbjuder på de nu
nämnda områdena nya möjligheter, inte minst för
folkbildningsarbetet i glesbygd. Konkret är det fråga om att
utveckla två kunskapsområden. Det ena handlar om
kunskaper att handha och utnyttja nya medier, något som i
sig har folkbildande karaktär. Det andra kunskapsområdet
knyts till uppbyggnad av nätverk för kunskapssökande inom
olika kunskapsområden, t.ex. för studier i samhällsfrågor,
ekonomi, livsåskådningsfrågor, litteratur eller språk.
Genom datoranknytningen kan man få tillgång både till
särskilda databaser och till en i princip världsomspännande
bibliotekskunskap -- en nutida parallell till en tidigare
folkbildningsepoks ''boklådor''.
Det är angeläget att folkbildningsarbetet orienteras i
sådan riktning.
Den distansöverbryggande tekniken kräver också på
folkbildningsområdet metodutveckling. I metodhänseende
är projektverksamhet med bas i folkbildningsarbetet
viktigt.
Sannolikt bör det här vara fråga om projekt med
utnyttjande av olika medier, s.k. flermedieprojekt.
Projekten bör avse studier inom olika ämnesområden och
på olika nivåer.
Det är naturligt att en nyorientering av
folkbildningsarbetet av det slag det här skulle vara fråga om
hålls samman i någon form av utvecklingscenter. Det är
också naturligt att ett sådant utvecklingscenter knyts till en
folkhögskola med erfarenhet av arbete i glesbygd och med
närhet till annan informationsteknologisk kompetens.
I min motion, med anledning av regeringens proposition
1990/91:85 Växa med kunskaper, utvecklas närmare min
syn på distansutbildning med inriktning gymnasieskola och
komvux. Jag har i motionen understrukit det angelägna i att
det i Norrlands inland skapas förutsättningar för
uppbyggnad av ett kompetenscenter för
distansöverbryggande teknik. En nära samverkan mellan
ett sådant center och ett motsvarande för
folkbildningsarbetet skulle ge mycket goda förutsättningar
för en samlad kompetensutveckling för distansutbildning på
folkbildningsområdet, för gymnasieskolan,
vuxenutbildningen och i viss mån högskola/universitet.
Med tanke dels på tidigare riksdagsbeslut om särskilda
insatser i Norrlands inland, dels den teletekniska
infrastrukturen i Jämtlands län, föreslås att ett
kompetenscenter för distansöverbryggande teknik
lokaliseras till Jämtlands län och att verksamhet för
folkbildning förläggs till folkhögskola i länet.
En markering från statens sida av vikten av att modern
informationsteknologi utnyttjas i folkbildningsarbetet är
helt i linje med de mål som angivits i propositionen för
statsbidrag till folkbildningen liksom med de principiella
utgångspunkterna för förslagen.
Mot bakgrund av vad som nu anförts bör i uppgifterna
för det i propositionen föreslagna folkbildningsrådet ingå
att med medel som anvisas för forsknings-, utvecklings- och
utvärderingsarbete upprätta ett utvecklingscenter för
distansöverbryggande teknik med uppgifter och
lokalisering enligt vad som ovan angivits.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkbildning och
distansöverbryggande teknik.
Stockholm den 14 mars 1991
Nils-Olof Gustafsson (s)