Motion till riksdagen
1990/91:Ub84
av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö


Miljöundervisning i skolan
En viktig förutsättning för att vi i framtiden på ett
ansvarsfullt sätt skall kunna värna om vår miljö är att alla
har goda kunskaper i miljöfrågor. Självfallet har skolans
undervisning och arbetsmetoder stor betydelse för att öka
kunskaperna och medvetandet i miljöfrågor.
Vi ställer oss därför bakom regeringens förslag att i det
kommande läroplansarbetet ägna särskild uppmärksamhet
åt miljöutbildningen. Vi vill i detta sammanhang påpeka att
en förutsättning för att skolan skall kunna förmedla goda
kunskaper är att alla aspekter på miljöfrågorna kan belysas.
Det innebär att eleverna måste få goda kunskaper i ämnen
som geografi, biologi, kemi och fysik. För att detta skall bli
möjligt måste naturligtvis lärarna besitta goda kunskaper i
dessa ämnen. Vi har tidigare kritiserat den nya
grundskollärarutbildningen bl.a. för att den inte tillräckligt
tillgodoser lärarnas behov av ämnesstudier. I folkpartiet
liberalernas skolmotion till detta riksmöte har vi föreslagit
en alternativ lärarutbildning som innebär att blivande lärare
kommer att ha minst ett års studier i varje
undervisningsämne.
Miljöfrågor i den grundläggande högskoleutbildningen
Regeringen föreslår också att miljöundervisningen inom
den grundläggande högskoleutbildningen skall stärkas.
Ambitionen är att varje högskoleutbildning skall innehålla
utbildning i miljöfrågor. Miljöaspekterna skall integreras i
utbildningarna och miljöstoffet skall motsvara minst 3--5
veckors studier.
Vidare föreslår regeringen att särskilda
fortbildningsinsatser skall ske för högskolans lärare.
Självfallet är det väl motiverat att söka öka inslaget av
miljöundervisning även inom högskolan. Detta bör ske dels
genom att miljöaspekterna belyses i den ordinarie
undervisningen, dels genom att studenterna får möjlighet
att inom olika utbildningar välja kurser som särskilt
behandlar miljöfrågorna. Det kan vara ur ett
naturvetenskapligt, humanistiskt eller
beteendevetenskapligt perspektiv. Av detta följer att
insatser måste ske för att erbjuda högskolans lärare
fortbildning i dessa frågor.
I folkpartiet liberalernas partimotion med anledning av
denna proposition föreslår vi en förstärkning av
miljöutbildningarna med särskild inriktning på de tekniska
högskolorna.
Vi ser emellertid vissa problem inför det
kursplanearbete regeringen aviserar.
Inom högskolan pågår en utveckling som innebär en
uppluckring av linjesystemet. Vi har drivit på och velat
påskynda denna förändring. Redan i dag går relativt många
studenter på utbildningar som ligger utanför linjesystemet.
Det kan bli svårt att foga in exakt den mängd miljökunskap
regeringen föreslagit i individuella linjer och enstaka kurser.
När man tar ställning till att föra in ett nytt moment på
ca en månad i en utbildning, bör man helst ha något begrepp
om vilket stoff som därmed trängs undan. Enligt vår mening
bör direktiven till kursplaneöversynen utformas mindre
kategoriskt än vad regeringen föreslår. Självfallet är det
väsentligt att insikten om och hänsynen till
miljöförutsättningar tillförs de grundläggande aspekterna
av respektive ämnesområde. Men vi ifrågasätter om det i
alla utbildningar kan ske på ett sätt som upplevs som
meningsfullt. Inom vissa traditionella akademiska ämnen,
som t.ex. språk, kan det vara svårt att passa in
miljöfrågorna. Enligt vår mening bör kursplanerna ses över
med det av regeringen angivna syftet och därvid kan den
angivna kvantifieringen -- 3--5 poäng -- vara ett riktmärke,
men en förutsättning måste vara att miljöstoffet kan fogas
in på ett naturligt sätt och att kvaliteten på utbildningen kan
upprätthållas.
Vad vi här anfört om miljöutbildning inom högskolan
bör riksdagen ge regeringen till känna.
Anslagsfrågor
I den föreliggande propositionen har regeringen samlat
en rad anslagsfrågor för högskolans område. I vissa delar
finns motivet till det förändrade anslagsförslaget i andra
propositioner. Vi vill starkt ifrågasätta detta förfaringssätt.
Regeringens förslag blir svåra att överblicka. Dessutom
föreslår regeringen omdispositioner inom anslagen för att
finansiera t.ex. de ökade insatserna för fortbildning av
högskolans lärare i miljöfrågor.
I propositionen om näringspolitik för tillväxt
(1990/91:87) har regeringen föreslagit en viss ökning av
antalet platser inom framför allt
civilingenjörsutbildningarna. För att finansiera denna
ökning föreslår regeringen en minskning av anslagen, i
förhållande till förslagen i budgetpropositionen, till lärar-
och vårdutbildningar. De föreslagna neddragningarna har
inte givits någon som helst motivering. Vi föreslår därför att
riksdagen beslutar anslå de tidigare redovisade beloppen till
dessa sektorer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för
miljöutbildning i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöutbildning inom de
grundläggande högskoleutbildningarna,
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 537 890 000 kr. till utbildning för
vårdyrken,
4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1 007 063 000 kr. till utbildning för
undervisningsyrken.

Stockholm den 11 mars 1991

Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

Margitta Edgren (fp)

Barbro Westerholm (fp)