I våra motioner ''En bra skola'', ''Utbildningens och
forskningens frihet'' samt ''Högskoleutbildning och
forskning'' redovisas den inriktning vi vill ge ett
reformprogram för skolan och den högre utbildningen. De
förändringar vi föreslår syftar till att skapa en utbildning och
forskning där -- på alla nivåer -- sökandet efter kunskap och
respekt för den enskilde är självklara utgångspunkter.
Svensk skola förfogar över internationellt sett stora
resurser. Vad denna skola presterar ligger dock inte på den
höga nivå som resursinsatsen borde resultera i.
Skolans problem beror således inte på bristande
resurser. De beror på att pengarna i alltför liten
utsträckning satsas på det som är skolans huvuduppgift -- att
förmedla kunskaper och färdigheter. För att lyckas med
detta krävs välutbildade lärare, ändamålsenliga lokaler, bra
läromedel och att resurserna i första hand satsas på
undervisningen.
Den socialdemokratiska skolpolitiken har inte utformats
så att hänsyn tas till elevers olika behov. Krav på förment
jämlikhet och centralisering har lett till en omfattande och
resursslukande byråkrati. Resurser har slussats från
undervisning till andra uppgifter. Bidragen har konstruerats
så att kommunerna stimulerats att anslå ytterligare medel
för dessa ändamål.
Statsbidragen till skolan bör läggas om. Principen bör
vara att skolan får ett anslag för varje elev. Denna ordning
öppnar för en ny frihet för föräldrar och elever att själva
välja skola och skolform.
Bidragssystemet skall ge skolan och lärarna stor frihet
att själva disponera resurserna. För att inte hämma den
lokala friheten bör de regler som styr skolans verksamhet
minskas radikalt.
Vi har i vår partimotion ''En bra skola'' föreslagit att
bidragen utformas så att de följer eleverna till den skola som
elever och föräldrar valt.
Våra besparingar har inom utbildningssektorn utformats
så att de i första hand innebär minskningar på anslagsposter
som avser administrativa delar av verksamheten. Vidare
föreslås överföringar i syfte att förstärka undervisningen.
Vidare föreslås betydande förstärkningar av lärarutbildning
och fortbildning.
Vi har i vår partimotion angående utbildningspolitiken
redovisat den inriktning vi vill ge arbetet i skolan. Förslagen
innebär i huvudsak följande:
Klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i
centrum
Målen skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig
och möjlig att genomföra.
Betyg som redovisar kunskaper och färdigheter i relation
till läroplanens krav
Betyg ger information och stimulans. Antalet betygssteg
bör vara tolv. Betyg skall första gången ges vid utgången av
lågstadiet. Betyg skall kunna kompletteras. Betyg kan
användas vid urval men andra urvalskriterier skall kunna
förekomma vid vissa utbildningar.
Ett statsbidrag som följer elevens val av skola
De resurser den svenska skolan förfogar över står inte i
proportion till utbildningsresultaten. Dessa rikliga resurser
borde, använda i ett annat mönster, kunna ge ett betydligt
bättre resultat.
Mindre krångel och färre regler
För att skolan skall kunna organisera utbildningen på det
sätt som bäst leder till att alla elever får goda kunskaper
skall antalet regler minskas. Man måste få möjlighet att på
den enskilda skolan bestämma hur man vill arbeta.
En tidigare skolstart
Barn är i sexårsåldern nyfikna, vetgiriga och villiga att
lära. Detta bör vara vägledande för innehållet i den
verksamhet vi erbjuder dem. Rätt avpassad stimulans i
skolan skall syfta till att varje barns möjligheter utvecklas.
Ökade möjligheter att välja inriktning och studiekurs
efter intresse
Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar
om de kan välja kurs efter eget intresse. Valmöjligheter
skall inte begränsas till vissa ämnen utan fördjupning skall
kunna förekomma även i ämnen i den ordinarie timplanen.
Genom att välja inslag av självstudier ökas möjligheterna
till individuella studieprogram.
Skolan skall tillsammans med eleven och föräldrarna
fortlöpande upprätta studieplaner för varje elev.
En lärarutbildning inriktad på kunskap
Lärarutbildningen skall liksom fortbildningen av lärare
inriktas på att ge goda ämneskunskaper.
Genom goda kunskaper får läraren den säkerhet som
leder till att eleverna får en bra undervisning. Goda
kunskaper krävs om läraren skall kunna undervisa med
engagemang och inte vara hänvisad endast till
läroböckernas framställning.
En fristående organisation för utvärdering av
skolresultaten
En fristående organisation för utvärdering bör skapas.
Det är inte lämpligt att den organisation som ger
verksamheten dess förutsättningar också svarar för
utvärdering av resultaten.
Anpassning till tidigare riksdagsbeslut
Regeringen gör i årets budgetproposition en avräkning
för de kostnader som uppstått till följd av riksdagens beslut
med anledning av de förslag regeringen lagt fram i förra
årets budget. Metodiken innebär att riksdagen de facto
avhändes möjligheten att göra andra prioriteringar än
regeringen.
Vi finner denna nonchalans mot riksdagen vara direkt
uppseendeväckande. Vi lägger våra förslag utifrån våra
värderingar och föreslår i anslutning därtill besparingar
eller alternativ finansiering.
Den teknik regeringen valt för att mästra riksdagen har
resulterat i att beräkningarna i budgetpropositionen vad
gäller anslagen under Litt D och E utgår från en nivå som
ligger under den som riksdagen beslutat.
Enligt vår mening måste regeringen i sin planering utgå
från vad riksdagen beslutat. Anslagen under Littera D
Grundläggande högskoleutbildning m.m. och E Forskning
och forskarutbildning bör tillföras 18.800.000 respektive
10.137.000 kronor. Beloppen bör fördelas proportionellt på
de olika anslagen så att dessa återföres till en nivå som
överensstämmer med riksdagsbesluten.
I det följande redovisar vi de övriga budgetmässiga
förändringar vi förordar i förhållande till regeringens
förslag:
B1. Statens skolverk
Från anslaget utgår bidrag till löntagarorganisationerna.
Vi anser att löntagarorganisationerna kan bedriva sin
verksamhet utan bidrag. Vi föreslår att anslagsposten
slopas, vilket innebär en minskning med 3.874.000 kronor.
Vidare har vi konsekvent hävdat att den myndighet som
har ansvar för att driva och utveckla en verksamhet inte
skall ha ansvaret för utvärderingen av hur själva
skolsystemet fungerar. Detta arbete skall, enligt vår
mening, utföras av en från skolverket fristående instans. Vi
vill för detta ändamål anslå 75 miljoner kronor, vilket
belopp tills vidare anvisas under förevarande anslag.
Skolministern har väckt uppmärksamhet genom att
offentligt uttala sin ambition att minska den statliga
skoladministrationen med 100 miljoner kronor. Emellertid
vill regeringen för den nya myndigheten i avvaktan på
särskild proposition anvisa något över 370 miljoner kronor
vilket jämfört med föregående år är en höjning
motsvarande 30 miljoner kronor. Vi föreslår att den
utlovade besparingen genomföres och att anslaget därför
minskas med utlovade 100 miljoner kronor.
B4. Stöd för utveckling av skolväsendet
Vi har i vår partimotion med anledning av regeringens
proposition om Ansvaret för skolan redovisat som vår
uppfattning att de särskilda stimulansbidragen bör
avskaffas. De styr den lokala verksamheten samtidigt som
resurser binds upp för att fördela dessa medel.
Vi anser således att denna form av bidrag bör avvecklas
samt att medlen i stället direkt förs till kommunerna som
själva kan besluta hur de vill använda denna resurs. Vi vill
dock för en ordnad avveckling av den centralt initierade
verksamheten anvisa 10 miljoner kronor. Detta innebär
givetvis inte att den verksamhet som nu stöds med medel
från förevarande anslag behöver upphöra om man lokalt
finner att man vill fortsätta verksamheten.
Beträffande förslaget att anvisa 2 miljoner kronor för
firande av 150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga har vi
ingen invändning förutsatt att det av aktiviteterna klart
framgår att syftet med folkskolans införande var att höja
bildningsnivån i landet.
Vi föreslår att 78.487.000 kronor av medlen under
förevarande anslag överförs till anslaget B8. Bidrag till
driften av det offentliga skolväsendet i syfte att skapa en
kvalitetsförstärkning av den lokala verksamheten.
B5. Forskning inom skolväsendet
Stödet till forskning bör i största möjliga utsträckning
vara fritt från statlig styrning. Universiteten skall utan
påverkan kunna fullgöra sin kritiska funktion. Vi föreslår
mot denna bakgrund att de medel som fördelas via
departement och myndigheter förs över till
fakultetsanslagen.
Till förevarande anslag föreslår regeringen 27.221.000
kronor. Vi anser att forskning om skola och
vuxenutbildning gynnas av att resurserna för den på
inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga
forskningen ökas. Vi föreslår därför att 20 miljoner kronor
överförs till E.4 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
B6. Fortbildning m.m.
Vi har i vår kommittémotion Läraren skall vara bäst i
klassen redovisat att lärarutbildning och fortbildning i ökad
omfattning måste inriktas på att ge lärarna goda
ämneskunskaper. Vidare bör en övervägande del av
fortbildningen av lärare ske i form av högskoleutbildning.
Högskolan skall således ha resurser för ett utbud av
ämneskurser riktade till lärare.
Vi har också föreslagit att alla lärare skall erhålla ett
erbjudande om att minst vart tionde år genomgå en
fortbildning omfattande sammanlagt 20 poäng.
Av dessa skäl föreslår vi att 90 miljoner kronor överförs
till anslaget D10. Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser samt att till kommunerna överföres 50
miljoner kronor för lärares fortbildning -- anslaget B8.
Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet -- från
förevarande anslag.
B8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet
Denna anslagspost avser det nya sektorsbidraget för
skolan och vuxenutbildningen enligt riksdagens beslut med
anledning av propositionen om ansvaret för skolan.
Vi har redovisat vår syn på särskilda stimulansbidrag.
Dessa medel bör kommunerna lokalt förfoga över genom
att medlen överförs till sektorsbidraget. Förevarande anslag
bör därför ökas med 78.487.000 kronor genom en
överföring från anslaget B4.
En del av resurserna för fortbildning bör enligt vår
mening kunna disponeras lokalt. Vi föreslår därför att
förevarande anslag ökas med 50.000.000 kronor genom en
överföring från anslaget B6.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en minskning
av anslaget i den del som avser vuxenutbildning.
Reduktionen motiveras av vissa samordningsvinster.
Regeringen har i sitt förslag inte tagit hänsyn till de
ytterligare vinster som kan uppstå genom att
vuxenutbildningen också samordnas med
gymnasieutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Vi
föreslår att förevarande anslag med hänsyn härtill minskas
med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Regeringen föreslår, i avvaktan på förslag om
reformering av gymnasiet, ingen utvidgning av
försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning.
Verksamheten fortsätter dock enligt regeringens förslag
med den volym som den nu har. Vi har hävdat, och vidhåller
vår uppfattning, att försöksverksamheten har så stora
brister att den bör avbrytas.
Vi har i vår motion En gymnasieutbildning för framtiden
redovisat att utbildningens längd skall anpassas efter de
krav yrket ställer. Vi anser att de allmänna ämnena skall
väljas så att de utgör ett stöd för den valda
yrkesinriktningen. Vi avvisar således förslaget att för
försöksverksamheten bevilja ytterligare 13.500.000 kronor.
B16. Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en ökning av
de statliga bidragen för elever som går i fristående skolor.
Emellertid ser regeringen fortfarande de fristående
skolorna som något avvikande i skolsystemet. Det enda
rimliga är, enligt vår mening, att bidragen till elever i
fristående skolor skall vara desamma som för elever i det
allmänna skolväsendet.
B17. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.
Vi anser att det är kommunernas uppgift att förse
gymnasieskolan med den utrustning som krävs för att
bedriva en modern undervisning av hög kvalitet. Vi vill i
detta hänseende jämställa gymnasieskolan med
grundskolan och föreslår att anslaget avvecklas. Vårt
förslag innebär en besparing för staten med 107.427.000
kronor.
B18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska
miljön i skolorna
I slutfasen av den upprörda debatten om
kommunalisering av lärartjänsterna insåg regeringen att
förslaget inte skulle passera riksdagen om inte någon form
av politisk uppgörelse träffades. Så skedde också. Genom
ett löfte att årligen under tio år anslå 300 miljoner kronor
för förbättringar av arbetsmiljön i skolorna fick
regeringspartiet stöd av kommunisterna.
Vi anser att lokaler och arbetsmiljö är och skall vara ett
lokalt ansvar. Det är därför, enligt vår mening, angeläget att
riksdagen beslutar om en annan -- för lärarkåren mer
angelägen -- användning av dessa 300 miljoner än att anvisa
dem för ett ändamål som bör finansieras på annat sätt.
Enligt vår mening är den ämnesinriktade fortbildningen
för lärare svårt eftersatt. Här finns ett stort och angeläget
behov. Vi har i vår motion om lärarutbildningen föreslagit
att alla lärare skall erhålla ett erbjudande om att genomgå
en fortbildning om 20 poäng vart tionde år.
Vi anser att den fria sektorn inom högskoleutbildningen
bör öka och att de fristående kurserna i stor utsträckning
skall kunna omfatta ett utbud som vänder sig till lärare som
söker fortbildning. Sådan utbildning kan ske vid högskolan
men den kan även i vissa fall arrangeras som
distansundervisning.
Vi föreslår därför att riksdagen avslår regeringens
förslag att anvisa 300 miljoner kronor för förbättringar av
arbetsmiljön. Vi anser att dessa pengar på ett mer verksamt
sätt bidrar till en god miljö i skolan genom att lärarna till
följd av en ämnesinriktad fortbildning blir bättre skickade
att fullgöra sin undervisning.
Beträffande den fysiska miljön i skolorna får
kommunerna genom våra förslag en sänkning av
arbetsgivaravgifterna med minst 4,5 procentenheter.
Förslaget innebär att kommunerna -- även efter avräkning
med vissa kostnadsökningar och besparingar -- kommer att
disponera en väsentligt större ekonomisk ram än jämfört
med regeringens förslag. Dessa medel räcker till för att
såväl sänka kommunalskatterna som finansiera ett antal
angelägna insatser till vilka vi vill räkna de kostnader som
kommunerna kan ha för att skapa en god arbetsmiljö.
C. Bidrag till folkbildning
Sveriges ekonomiska läge kräver stor återhållsamhet
med utgifter. Därför nödgas vi göra omprioriteringar även
vad gäller bidragen till folkbildningen. Samtidigt erinrar vi
om att de besparingar vi föreslår skall användas till
skattesänkningar. Med mer pengar kvar efter skatt kan den
enskilde själv bestämma om en del av den privata
konsumtionen skall läggas inom det breda utbud av
aktiviteter som erbjuds inom folkbildningen.
Regeringen anmäler i budgetpropositionen sin avsikt att
senare avge en särskild proposition om folkbildning. I
avvaktan härpå redovisar regeringen förra årets anslag utan
uppräkning.
Vi redovisar nedan vår syn på dessa frågor och föreslår
förändringar i anslagen. Vi avser att i anslutning till den
aviserade propositionen följa upp våra förslag.
Våra förslag till besparingar görs på ett sådant sätt att
statens styrning av studieförbundens verksamhet minskar
och studieförbunden får jämförbara arbetsvillkor. Vi har
som underlag för våra besparingar på detta område gjort
följande bedömningar:
Statens bidrag till studiecirklar uppgick föregående år
totalt till 926,2 miljoner kronor. Dessa medel fördelas på
verksamheter representerande olika ämnessektorer enligt
nedanstående tabell.
Enligt
vår uppfattning är studier inom sektorerna
humaniora, samhälle och språk av särskilt allmänt intresse.
Övrig verksamhet är givetvis också av stort värde, speciellt
ur den enskildes synvinkel.
Med denna grund finner vi det rimligt att göra en
besparing på studieförbundens verksamhet med
utgångspunkt i verksamhetens omfattning inom de övriga
ämnessektorerna som tillsammans erhållit statliga bidrag
med 593 miljoner kronor.
Vi föreslår att de statliga bidragen minskas med 40
procent med utgångspunkt i de nämnda ämnesgrupperna.
Den på detta sätt framräknade besparingen uppgår till 235
miljoner kronor.
Studieförbunden bör därefter erhålla ett samlat bidrag
som inte knyts till viss verksamhet. Några tilläggsbidrag bör
inte utgå utan studieförbunden skall vara fria att själva
besluta om hur de vill disponera sina bidragsmedel för att
nå ut med sin verksamhet.
Samtidigt föreslår vi att det för den verksamhet som
studieförbunden driver skapas en liten fristående enhet för
uppföljning och kontroll av verksamheten. Liksom på
andra områden bör inte skolmyndigheten svara för tillsynen
av verksamheten.
Regeringen föreslår att 70.000.000 kronor av
vuxenutbildningsavgiften skall användas för att delvis
finansiera anslaget Folkbildning. Vi yrkar att ytterligare
255.000.000 kronor av dessa medel används på samma sätt.
Dessa medel bör tas från anslaget Vuxenstudiestöd m.m.
Från anslaget Folkbildning finansieras vissa
organisationers, bl.a. löntagarorganisationernas, centrala
kursverksamhet. Vi anser att organisationerna själva bör
svara för sina kostnader. Regeringen föreslår att 43.100.000
kronor anvisas till denna kursverksamhet. Medlen
finansieras via vuxenutbildningsavgiften. Anslaget bör
därför avvecklas.
Sammanfattningsvis föreslår vi att 1.610.473.000 kronor
anvisas vilket innebär en besparing med 278.100.000 kronor
jämfört med regeringens förslag.
D. Grundläggande högskoleutbildning
Vi har i våra motioner avseende universitet och
högskolor redovisat vår syn på den högre utbildningens
uppgifter och inriktning. Våra förslag syftar bl.a. till att låta
inomvetenskapliga bedömningar råda över verksamheten.
Högskolorna skall ha större möjligheter att själva disponera
sina resurser.
D1. Universitets- och högskoleämbetet
Vi redovisar i annat sammanhang vår syn på systemet för
antagning och urval. I konsekvens härmed föreslår vi att de
medel som anvisas för central antagning reduceras med 6
miljoner kronor.
Vi har i flera sammanhang redovisat vår uppfattning att
forskning i största möjliga utsträckning bör bedrivas utan
statlig styrning och att universiteten skall lämnas fria att
efter inomvetenskapliga bedömningar fullgöra sin kritiska
funktion. Vi föreslår därför att den delpost under
förevarande anslag som avser forskning om högskolan och
som uppgår till 8.811.000 kronor överförs till
fakultetsanslagen.
D4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
Under anslaget beräknas bl.a. medel för
internationalisering. Regeringen föreslår ökade medel till
universitets- och högskoleämbetets disposition. Ökningen
skall bl.a. användas för utveckling av datorsystem för
central och lokal antagning.
Vi avvisar föreslagen ökning av medel för utveckling av
datorbaserat antagningssystem. Besparingen uppgår till
13.500.000 kronor.
Anslaget avseende medel till regeringens disposition bör
enligt vår mening reduceras med 12 miljoner kronor.
Medlen bör i stället användas för en förstärkning av resurser
för det internationella samarbetet. Vi föreslår i konsekvens
härmed att anslaget för internationalisering ökas med 12
miljoner kronor utöver regeringens förslag. För att få en
dynamik i fördelnigen anser vi att anslaget bör fördelas av
UHÄ i samverkan med rektorskonferensen.
D7. Utbildning för vårdyrken
Riksdagen har 1989/90 fattat beslut om en utökning av
apotekarlinjen och receptarielinjen med vardera 20 platser.
Regeringen negligerar riksdagens beslut och föreslår
oförändrad utbildningsvolym. Vi föreslår att anslaget ökas
med 1.300.000 kronor, så att riksdagens beslut kan
fullföljas.
D10. Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser
Vi har i vår motion Läraren skall vara bäst i klassen
redovisat våra förslag till ny -- på ämnesstudier grundad --
lärarutbildning. Av de medel vi tillför förevarande anslag
bör 40 miljoner kronor användas för den av oss föreslagna
lärarutbildningen.
För att understryka detta krav föreslår vi att ytterligare
medel anvisas för ämnesinriktad fortbildning samt att alla
lärare erbjuds genomgå en sådan utbildning om minst 20
poäng vart tionde år. Denna utbildning kan i betydande
omfattning genomföras i form av fristående kurser. Vi vill
i detta sammanhang erinra om möjligheten att organisera
sådan utbildning i form av distansundervisning.
Vi föreslår enligt ovan att anslaget tillföres 90 miljoner
kronor genom en överföring från anslaget B6. Fortbildning
m.m. Vidare föreslår vi en förstärkning av anslaget med 300
miljoner kronor genom en överföring de s.k. miljöpengarna
från anslaget B18.
Vi föreslår att dessa medel disponeras så att huvuddelen
används för att öka antalet utbildningsplatser på fristående
kurser samt att resterande belopp används för en allmän
kvalitetsförstärkning av de fristående kurserna.
Sammantaget innebär våra förslag att till anslaget D10.
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser anvisas
390 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller
sammanlagt 1.129.826.000 kronor.
E. Forskning och forskarutbildning
I enlighet med vad vi anfört i vår kommittémotion
Högskola och forskning föreslår vi för omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster 20 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.
Under anslaget B5. Forskning inom skolväsendet har vi
föreslagit att 20 miljoner kronor överförs till anslaget E4.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
Från anslaget D1. Universitets- och högskoleämbetet
överförs 8.811.000 kronor till anslaget E4.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.
F. Studiestöd m.m.
Vi har i vår kommittémotion Studiestöd redovisat vilken
inriktning vi vill ge stödinsatserna för de studerande. Nedan
följer de budgetmässiga konsekvenserna av våra förslag.
F2. Studiehjälp m.m.
För att öka möjligheterna att studera utomlands på
gymnasienivå föreslår vi att studiehjälp skall utgå i form av
studiebidrag och inackorderingstillägg. Vi föreslår att
riksdagen för dessa ändamål anvisar 47 miljoner kronor.
Vidare föreslår vi att inackorderingstilläggen för
gymnasieelever ökas enligt CSNs förslag och anvisar för
ändamålet 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
F3. Studiemedel m.m.
För att öka möjligheterna att hålla studieskulder låga
genom eget förvärvsarbete t.ex. på ferietid föreslår vi att
fribeloppet avskaffas för heltidsstuderande. Kostnaderna
för denna reform uppgår till 60 miljoner kronor.
F4. Vuxenstudiestöd m.m.
Vad gäller korttidsstudiestödet föreslår vi totalt 46
miljoner kronor.
För uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt för
planering av uppsökande verksamhet föreslår regeringen
sammanlagt 75 miljoner kronor. Vi föreslår att anslaget
avvecklas och gör därmed en besparing på motsvarande
summa.
Sammantaget föreslår vi på anslaget Vuxenstudiestöd
m.m. förändringar som ger en besparing på 255 miljoner
kronor. Vuxenutbildningsavgiften bör i motsvarande mån
föras till anslaget Folkbildning.
I2. Utrustning för universitet och högskolor
Vi har i vår kommittémotion Högskoleutbildningen
föreslagit att riksdagen anvisar ett engångsanslag om 500
miljoner kronor utöver regeringens förslag i syfte att
åstadkomma en förstärkning av anslaget till I2. Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m., som
därmed totalt kommer att uppgå till 1.170.000.000 kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 till
litt. D och E anvisa 18
800
000 resp. 10
137
000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget
till löntagarorganisationernas verksamhet med
skolinformation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel för en fristående
utvärdering,
4. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 267
885
000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda stimulansbidrag,
6. att riksdagen beslutar att överföra 78
487
000 kr. från anslaget B
4. Stöd för utveckling av skolväsendet till anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet,
7. att riksdagen beslutar att till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag av 12
000
000 kr.,
8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 från
anslaget B
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av lärarnas
fortbildning,
10. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning
m.m. till anslaget D
10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
överföra 90 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning
m.m. till anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet
överföra 50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,
12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Fortbildning
m.m. anvisar ett reservationsanslag av 38
896
000 kr.,
13. att riksdagen beslutar att till anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet från
anslaget B
4. överföra 78
487
000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att till anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet från
anslaget B
6. överföra 50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,
15. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet i den
del som avser vuxenutbildning med 50 milj.kr. i enlighet
med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet med
13
500
000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B
8. Bidrag till driften av det offentliga skolväsendet
anvisar ett förslagsanslag av 30
341
438
000 kr.,
18. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m.m.,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas möjligheter att
med den av moderata samlingspartiet föreslagna
skattereformen själva finansiera förbättringar av den
fysiska miljön i skolorna,
20. att riksdagen beslutar att från anslaget B
18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska
miljön i skolorna till anslaget D
10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
överföra 300
000
000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen godkänner att 325
000
000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används
för att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden
m.m.,
22. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag
till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92
anvisa 43
100
000 kr.,
23. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning
anvisar ett förslagsanslag av 1
610
473
000 kr.,
24. att riksdagen beslutar att medlen för central
antagning under anslaget D
1. för budgetåret 1991/92 reduceras med 6
000
000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
25. att riksdagen beslutar att medel för forskning om
högskolan, 8 811 000 kr., överförs från anslaget D
1. till anslaget E
4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. i enlighet
med vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen avslår regeringens förslag att för
utveckling av datorbaserat antagningssystem anvisa 13
500
000 kr.,
27. att riksdagen beslutar att under anslaget D
4. överföra 12
000
000 kr. från delposten Till regeringens disposition till den
anslagspost som avser internationellt samarbete i enlighet
med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. anvisar ett
reservationsanslag av 65
197
000 kr.,
29. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Utbildning
för vårdyrken anvisar ett reservationsanslag av 539
190
000 kr.,
30. att riksdagen beslutar överföra 90 milj.kr. från
anslaget B
6. till anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,
31. att riksdagen beslutar överföra 300 milj.kr. från
anslaget B
18. till anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar att 40 milj.kr. av medlen under
anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser disponeras för en ny lärarutbildning, i enlighet med
vad som anförts i motionen,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om användningen av de till
anslaget D
10. överförda medlen,
34. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser anvisar ett
reservationsanslag av 1
129
826
000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
35. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för omvandling
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster anvisar 20
milj.kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
36. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. anvisar ett
reservationsanslag av 467
320
000 kr.,
[att riksdagen till Studiehjälp m.m. för utlandsstudier
anvisar 47
000
000 kr. utöver regeringens förslag,1]
[att riksdagen till Studiehjälp m.m. för gymnasieelevers
inackorderingstillägg anvisar 10
000
000 kr. utöver regeringens förslag,1]
[att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiehjälp
m.m. anvisar ett förslagsanslag av 2
745
400
000 kr.,
[att riksdagen beslutar att avskaffa det s.k. fribeloppet
för heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i
motionen,1]
[att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiemedel
m.m. anvisar ett förslagsanslag av 3
743
000
000 kr.,1]
[att riksdagen för Korttidsstudiestöd anvisar 46
000
000 kr.,1]
[att riksdagen beslutar att anslagsposterna Uppsökande
verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande
verksamhet avvecklas,1]
[att riksdagen för budgetåret 1991/92 för
Vuxenstudiestöd m.m. anvisar ett reservationsanslag av 1
373
100
000 kr.,1]
[att riksdagen beslutar att godkänna att 325
000
000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används
för att finansiera anslaget Folkbildning,1]
37. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag av 1
170
000
000 kr.
Stockholm den 25 januari 1991
Ann-Cathrine Haglund (m)
Birgitta Rydle (m)
Birger Hagård (m)
Ulf Melin (m)
Hans Dau (m)
Birgit Henriksson (m)
Rune Rydén (m)
Göran Allmér (m)
Elisabeth Fleetwood (m)