1983 kom den nya läroplanen för specialskolor och i och
med det blev teckenspråket förstaspråk i undervisningen av
de döva och gravt hörselskadade eleverna. De senaste åren
har i budgetpropositionen anslagits stora summor för
uppbyggnad av teckenspråket, både när det gäller
utbildning av teckenspråkslärare och tolkar, och stöd till
kortare kurser för föräldrar till döva och hörselskadade
barn.
Då bristen på läromedel på olika nivåer och på olika
typer av läromedel fortfarande är skriande anser dock
miljöpartiet att anslaget 1991/92 bör öka med två miljoner
kronor, i första hand för grundutrustning för produktion av
läromedel inom videoområdet. Ytterligare 1 miljon kronor
föreslås för personalförstärkning av ovanstående
produktion.
Bristen på övriga läromedel är också skriande. Troligen
är endast 10% av de mest grundläggande behoven täckta.
Här behövs en analys av det verkliga behovet. Och även en
ekonomisk beräkning, med förslag om de mest angelägna
läromedlen. Detta för att man redan 1991 ska kunna börja
förnya och nyproducera det material som krävs.
Utbildningen av lärare i de dövas teckenspråk behöver
också utökas. Där sker nu en påbyggnad med 16 veckor.
Den första gruppen blev klar hösten 1989 vid Västanviks
folkhögskola. Det bådar gott för framtiden.
Dock behövs lärarutbildare eftersom lärarna vid flera
skolor för döva endast kan teckenspråk, men inte de dövas
teckenspråk. En stor del av den problematiken skulle lösas
genom en utbildning omväxlande mellan distansutbildning i
Stockholm och delar av utbildningen förlagd till skolorterna
Lund, Örebro, Vänersborg, Göteborg och Härnösand.
I samarbete med dövskolorna och de dövas föreningar
avser miljöpartiet de gröna att be regeringen begära en
ingående analys av dessa möjligheter och ber regeringen
snarast återkomma till riksdagen med förslag.
När det gäller utbildningen av anhöriga i teckenspråk
behövs extra elevveckor på folkhögskolorna för att klara
det kravet, det är framfört av miljöpartiet i en annan
motion.
När det gäller tolkutbildningen är anslagen i årets
budgetproposition troligen tillräckliga så att miljöpartiet de
gröna endast vill bifalla anslagets storlek. Behovet av tolkar
är långt större än så, men utbildningskapaciteten kan först
så småningom utökas. Vi ser fram mot en ökad kapacitet
allteftersom tolkutbildarnas antal ökas.
Alla invånare i Sverige har rätt att få ta del av viktig
samhällsinformation. Här står de döva och hörselskadade
ofta helt utanför och informationen tolkas inte vid möten
och på TV. Det lär fattas 1000 teckenspråkstolkar för att
döva ska få tolkhjälp på sjukhus, i rätten, vid studier och för
att få tillgång till samhällsinformation, enligt ett uttalande
av Anders Andersson, ordförande i De Dövas
Riksförbund. Behovet av tolkar och tolkutbildare är alltså
oerhört stort.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare medel för
videohjälpmedel vid utbildning i teckenspråk,
2. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj.kr. för
framställning av videohjälpmedel,
3. att riksdagen anslår ytterligare 1 milj.kr. för
personalförstärkning vid videoframställning,
4. att riksdagen hos regeringen begär en
kostnadsberäkning på det grundläggande behovet av
läromedel,
5. att riksdagen hos regeringen begär en ingående analys
över utbildningen av lärare i de dövas teckenspråk på
aktuella skolorter enligt vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar ge dispens från taket på
elevveckorna på folkhögskolorna vad gäller de anhörigas
teckenspråksutbildning.
Stockholm den 25 januari 1991
Ragnhild Pohanka (mp)
Anita Stenberg (mp)
Eva Goe s (mp)