Kostens betydelse för hälsan är odiskutabel. Sambandet
kost--hälsa har klarlagts genom åtskilliga undersökningar
på det medicinska området och det har också slagits fast i
rapporten ''Hälso- och sjukvård inför 90-talet'' (HS 90).
Den kunskap som finns har emellertid i praktiken inte fått
det genomslag den skulle förtjäna, vilket kan påvisas på en
rad områden i samhället.
Matdebatten
Den matdebatt som pågår och som emellanåt blossar
upp med förnyad styrka, är anmärkningsvärt ensidig. Sedan
en längre tid tillbaka handlar den så gott som uteslutande
om de höga priserna. Andra inslag som då och då
förekommer är krav på ökat utbud på matvarumarknaden
samt, i någon mån, synpunkter på kvaliteten. När det gäller
kvalitet är det oftast i meningen av supermör biff och
''fräscha'' grönsaker. Ytterst sällan framkommer sådana
uppgifter som att den möra biffen kanske är mör därför att
djuret ifråga hormonbehandlats några veckor före slakten
just i syfte att åstadkomma ett mört kött, men med stort
lidande för djuret. Metoden är inte tillåten i Sverige. Inte
heller brukar det belysas att importerade grönsaker ofta är
felfria och vackra och äpplena glänsande och granna därför
att de kemiskt behandlats mångdubbelt mot vad som
någonsin förekommer i Sverige. Att dessa skillnader vad
gäller tillåtna medel och metoder mellan Sverige och många
andra länder också har sin betydelse för priset brukar inte
framkomma.
I det här sammanhanget vill vi framhålla betydelsen av
att intresset av att bevara vår ''svenska matkvalitet'' bevakas
i samband med förhandlingar om ett eventuellt svenskt
medlemskap i EG.
Att debatten blivit så torftig har flera orsaker.
Bakomliggande ekonomiska och handelspolitiska intressen
spelar sin roll. Av debattörerna är det paradoxalt nog ofta
på området tämligen okunniga personer som i
massmedierna ges det största utrymmet och ägnas det
största intresset. Ibland upphöjs de till experter därför att
de har kunskap på ett helt annat område och trots att de
uppenbart går sina egna herrars ärenden. Vad som behövs
för konsumenternas skull, för den goda matens och vår
hälsas skull är debattinlägg från de verkliga experterna
exempelvis hushållslärare m.fl. och som, även om
uppgifterna inte hör till den förenklade och mest
spektakulära typen, ägnas det intresse som folkhälsan
förtjänar.
Information och utbildning
Upplysta människor kan klara också en oupplyst debatt.
Tyvärr tvingas vi konstatera att kunskap om mat,
näringsbehov och konsumentfrågor i allmänhet, inte ges
erforderligt utrymme i utbildningen.
Grund- och gymnasieskolan
Under hela grundskoletiden får eleverna sammantaget
maximalt 6 veckotimmar i ämnet hemkunskap. Det innebär
att av de ca 11 000 lektioner som en elev får i grundskolan
är det i bästa fall 240 lektioner i hemkunskap. Att på dessa
lektioner ersätta all den kunskapsöverföring som tidigare
skedde i hemmet är svårt. Enligt vår mening måste antalet
veckotimmar i hemkunskap i grundskolan utökas med
minst en veckotimma per stadium.
De ungdomar som går i gymnasieskolan står ofta i
begrepp att flytta hemifrån. Ett eget boende betyder ökat
ansvar, för mathållningen, bostaden och ekonomin. Många
kommer dessutom inom en nära framtid att bilda familj, få
egna barn och därmed ansvar också för deras hälsa och
välbefinnande. De här framtidsutsikterna gäller lika för
alla. Därför anser vi att det inte finns något som helst
försvar för att endast ett fåtal gymnasielinjer har ämnen
som kost- och konsumentkunskap på schemat. Vi upprepar
därför de krav som centerpartiet i många år ställt, nämligen
att kost- och konsumentkunskap införs på gymnasiets alla
linjer.
I hemmen
Många av dem som är föräldrar idag har själva fått
alldeles för dålig grundkunskap om mat och näringsbehov.
Den sparsamma, och som tidigare sagts, ensidiga
information som ges via massmediernas försorg ger ibland
fel signaler. Att man skall äta mindre fett, vet alla numera.
Men att människor i olika åldrar har olika behov av
fettintag, är det många som inte vet.
Vid en konferens som nyligen hölls i Stockholm, kom
larmrapporten att det finns undernärda barn i Sverige. Det
är ett nytt fenomen att ett ökande antal, helt friska barn,
väger bara 60 % av det som betraktas som standardvikt. Det
är barn som fått alldeles för mager kost, därför att deras
föräldrar har bannlyst allt vad fett heter också i barnens
mat.
Man vet numera att kosten och matvanorna i barna- och
ungdomsåren inverkar på hälsan också i vuxen ålder. En
felaktigt sammansatt kost kan grundlägga ett flertal olika
sjukdomstillstånd. Till en del kompenseras bristerna i
kunskap genom livsmedelsindustrins försorg. Många
livsmedel berikas med järn och vitaminer, vilket säkert har
betydelse för att minimera bristsjukdomar.
Det är inte bara kostens sammansättning som har
betydelse för hälsan. Att i de tidiga barnaåren grundlägga
goda matvanor är också viktigt. Vår moderna ovana att
slarva med måltiderna och kanske hoppa över frukosten är
ohälsosamt för alla, men i synnerhet för barnen.
En av de fåtaliga ''hälsokampanjer'' som förekommit har
framhållit hur nödvändigt det är att barnen äter en riktig
frukost innan de går till skolan. Det har gett resultat.
Studier visar att betydligt fler skolbarn äter frukost idag än
vad som var fallet för 15--20 år sedan. Det visar att det lönar
sig med upplysning.
Vi anser att socialstyrelsen bör få mer resurser för att
kontinuerligt genomföra kampanjer i syfte att öka
allmänhetens kunskaper om mat och dess samband med
hälsan.
Maten i skolan och förskolan
Många människor, både stora och små, äter huvudmålet
utanför hemmet, på dagis, i skolan, i lunchrestaurangen.
Eftersom det för många är det enda riktiga mål mat de äter,
är det förstås extra viktigt att den maten är näringsriktigt
sammansatt.
För att börja med förskolan, säger det sig självt, hur
viktigt det är att personalen där har grundläggande
kunskaper om mat. I de flesta fall har de emellertid inte det.
Sådan kunskap saknas så gott som helt i deras utbildning.
Många förskollärare har upptäckt bristerna och vill gärna
kompensera dessa genom fortbildning eller genom
expertmedverkan på kursdagar och liknande. Det är då
viktigt att det finns experter att tillgå. Vi återkommer till
detta. Enligt vår uppfattning är det viktigt att kostkunskap
finns som ett väsentligt inslag i förskollärarutbildningen.
Skolmaten och allt som rör den är ett populärt
debattämne. Tidigare var det mest matkvaliteten man
diskuterade. Numera har man dessbättre insett att också
måltidsmiljön och måltidens inplacering på schemat betyder
mycket för att grundlägga positiva attityder till mat och till
samvaron kring måltiden.
Redan 1983 års livsmedelskommitté framhöll
skolmåltidens betydelse och hur viktigt det är att
skolmåltiderna utnyttjas som ett praktiskt
undervisningsmoment i ämnet kostkunskap.
Att man kom fram till detta berodde bl a på
larmrapporter om att eleverna var trötta, håglösa och att de
presterade dåliga resultat i skolan när de inte hade ätit
tillräckligt med näringsriktig mat.
I dagens samhälle har skolmåltiderna utan tvekan en
särskilt stor betydelse för elevernas hälsa och utveckling,
inte minst därför att skollunchen för många är det enda
riktiga mål mat de äter på hela dagen. Vi anser att det bör
utarbetas en basstandard för skolmåltider och att
Skolöverstyrelsen /Skolverket bör få detta i uppdrag.
Maten för de äldre
Det är inte bara för unga människor som
matsammansättningen är viktig. Mer och mer har det
kommit fram hur betydelsefullt det är för de äldre att
dagligen få en riktig kost. En gammal människa som bor
ensam har ofta varken ork eller lust att laga mat åt sig själv.
Följden blir att hon äter dåligt, kosten blir ensidig och
torftig och hälsan försämrad. Desto viktigare är det att den
hemtjänstpersonal som kommer hem till äldre ges möjlighet
att hjälpa till med matlagningen och att de har tillräcklig
kunskap om vad särskilt äldre människor behöver ifråga om
näringsintag.
Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att väsentligt
utöka utbildningen i kost och hushållning på
omvårdnadslinjen.
Också för vårdbiträden och andra yrkesgrupper som
arbetar i äldreomsorgen behövs det, liksom för
förskolepersonal, möjlighet till fortbildning.
Det behövs informatörer
Som vi ovan framhållit finns det ett enormt behov av
saklig information om mat och näringsbehov hos olika
åldersgrupper och om konsumentkunskap över huvud
taget. Det gäller enskilda och familjer och det gäller stora
personalgrupper som arbetar inom vård och omsorg.
Vilka experter finns det då att tillgå på detta område som
kan bistå med information och fortbildning? Ja, tyvärr
nödgas vi konstatera att samhället under senare år har gjort
sig av med väsentliga kunskapsresurser.
För ett antal år sedan beslöt riksdagsmajoriteten, mot
centerpartiets uppfattning, att lägga ned länsstyrelsernas
hemkonsulentverksamhet. Det var ett olyckligt beslut som
det finns all anledning att beklaga ur folkhälsosynpunkt.
Den verksamhet som nu, med knappa resurser,
uppehåller kunskapstillgången på länsplanet är
hushållningssällskapens hemkonsulenter. Det måste
betraktas som ett stort resursslöseri att inte från samhällets
sida bättre ta tillvara den gedigna kunskap som dessa
konsulenter besitter. Ett statligt anslag till denna
verksamhet skulle med säkerhet komma till god användning
i det direkta hälsoupplysande arbetet. Detta i motsats till en
del av de statliga projekt, som beviljats anslag, men som
mest ägnat sig åt att åstadkomma pappersprodukter.
Vi anser att det finns stor anledning att till
Hushållningssällskapens hemkonsulentverksamhet anslå
statliga medel.
Vi vill i detta sammanhang också framhålla vikten av att
den resurs som hushållsskolorna/internatskolorna utgör tas
tillvara i gymnasieutbildningen. Vi anser att det också
fortsättningsvis måste vara möjligt att anordna termins- och
årskurser för att tillgodose behovet av bl a fortbildnings-
och specialkurser.
I många kommuner dras nu konsumentrådgivningen in.
Också detta bidrar till att framför allt de svagaste
konsumentgrupperna kan komma att försättas i en ännu
sämre ställning än tidigare. Med knappa resurser skall man
klara att ha en väl sammansatt kost, vilket är viktigt inte
minst för barnfamiljer. Det finns många bland dessa som
behöver råd och hjälp i konsumentfrågor. Att rycka undan
den möjlighet de nu har anser vi är mycket olyckligt.
Det innebär också att ytterligare en möjlighet för
information och fortbildning i konsumentfrågor för i
motionen tidigare nämnda personalgrupper försvinner.
Hälso- och sjukvården
Vi är medvetna om att sambandet kost--hälsa givetvis
har sin yttersta betydelse inom hälso- och sjukvården. Trots
detta avstår vi dock i detta sammanhang från att närmare gå
in på detta mycket omfattande område. Vi vill emellertid
framhålla vikten av att kunskapen om sambandet mellan
vissa kostfaktorer och olika sjukdomar ytterligare kan
fördjupas genom fortsatt forskning och klinisk verksamhet.
Den specialkunskap som dietisterna besitter får inte
försummas vare sig inom den öppna eller slutna
verksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att svenska
kvalitetskrav på mat inte eftersätts i förhandlingsarbetet om
Sveriges framtida realtioner med EG,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemkunskapsutbildningen i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningen i kost- och
konsumentkunskap i gymnasieskolan,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av
informationskampanjer för bättre folkhälsa samt hos
regeringen hemställer om att socialstyrelsen får i uppdrag
att ansvara för genomförandet av sådana
informationskampanjer,2]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av matkvalitet i
skolmåltiden samt hos regeringen hemställer om att
skolverket får i uppdrag att utarbeta en näringsriktig
basstandard för skolmåltider,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att ämnet kostkunskap
ingår i förskollärarutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utökad utbildning i
kost och hushållning inom omvårdnadslinjen,
[att riksdagen genom omfördelning av föreslagen
anvisning över anslaget för hälsoupplysning (prop.
1990/91:100, bil 7, anslaget E 13) anvisar 3 000 000 kr till
hemkonsulentverksamheten i enlighet med vad i motionen
anförts,2]
[att riksdagen hos regeringen hemställer om att en
utredning tillsätts med direktiv att lägga fram förslag till en
bättre konsumentrådgivning och utbildning i
konsumentfrågor i enlighet med vad i motionen
anförts.3]
Stockholm den 25 januari 1991
Rosa Östh (c)
Kersti Johansson (c)