I riksdagsbeslutet om ''Ansvaret i skolan'' betonades vikten av lärare med lektorsbehörighet i gymnasieskolan. Där påtalas betydelsen av att kommunerna inrättar lektorstjänster, anställer lektorer och på alla sätt stimulerar till utbildning av lektorer.
Tanken med lektorstjänster är att bidra till en förstärkning av den pedagogiska ämnesmässiga utvecklingen av skolan och att de hos eleverna kan väcka intresse för högskolestudier. Lektorstjänster innebär också att alternativa karriärvägar kan tillskapas för lärare. Lektorstjänster bör finnas inom alla utbildningslinjer inom högskolan.
Likartade argument som gäller för gymnasieskolan är tillämpliga också inom grundskolan. Grundskolan behöver också väl meriterade, pedagogiskt skickliga lektorer, som kan utgöra en förstärkning av den pedagogiska ledningen och utveckla utvärderingsmodeller. De tankegångarna uttrycktes klart i utredningen om den nya grundskollärarutbildningen som låg till grund för riksdagens beslut om en ny grundskollärarutbildning 1985.
Behovet av lektorstjänster med den inriktning som skisserats ovan är ännu större i den skola som skall leva efter de mål och riktlinjer som nu fastställts.
Riksdagen anger att det bör finnas ca 3 000 lektorer inom gymnasieskolans 3--4-åriga linjer. Behovet av lektorstjänster inom övriga gymnasieutbildningar, som utgör mer än hälften av gymnasieskolans utbildningslinjer, är lika stort. En likvärdig gymnasieskola kräver lektorer på alla gymnasielinjer.
Lektorer med ansvar för utveckling och utvärdering inom grundskolan kommer att väsentligt öka den pedagogiska kvaliteten.
Tillsammans betyder detta en ökning av antalet lektorstjänster på ca 5 000. I dag examineras ca 1 000 lektorer (motsv) per år. Bara en bråkdel av dessa går till skolan. Mot den bakgrunden behövs en förstärkning och utökning av utbildningen till lärare med lektorskompetens.
Eftersom så få av dem som disputerat vid universiteten ägnar sig åt läraryrket måste en ny utbildningsmodell för blivande lektorer prövas. En modell som riktar sig till lärare med grundutbildning till grundskole- eller gymnasielärare, och som i förening med deltidslärartjänster kan kombinera vidareutbildning till lektorer. Utbildningen bör med fördel kunna bedrivas i en modifierad distansmodell.
En sådan uppläggning och inriktning av lektorsutbildning kan med fördel bedrivas vid lärarutbildningar utanför de stora universitetsorterna.
I Härnösand finns statens skola för vuxna som i dag bedriver framgångsrik distansutbildning och regeringen har i budgetpropositionen aviserat satsningar kring skolan. Vår förhoppning är att ett institut för distansundervisning förläggs till Härnösand.
Av regionalpolitiska skäl behöver en satsning på Härnösand ske. Härnösand har lång tradition som utbildningsort. Ytterligare satsning på lärarutbildning skulle i positiv riktning påverka det goda studieklimat som finns vid högskolan i Sundsvall-Härnösand.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av lektorstjänster i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lektorstjänster på alla gymnasielinjer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya modeller för lektorsutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med lektorsutbildning vid några nya och medelstora högskolor och att sådan försöksverksamhet förläggs till högskolan i Sundsvall/Härnösand,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det institut för distansundervisning som lokaliseras till Härnösand i samarbete med högskolan på orten bör få bedriva försöksverksamhet med lektorsutbildning.
Stockholm den 23 januari 1991 Britta Sundin (s) Bo Holmberg (s) Rune Jonsson (s) Sven Lundberg (s) Bo Forslund (s) Martin Segerstedt (s)