Den svenska utbildningsstandarden håller en hög nivå
vid internationella jämförelser. Sett över en längre
tidsperiod har det skett en kraftig höjning av den
genomsnittliga utbildningsnivån vilket till viss del också
bidragit till en social utjämning. En stor del, 90 %
av dagens ungdomar, genomgår en utbildning på 11--
12 år.
Trots en god grundläggande utbildning i form av
gymnasieskolan kvarstår stora skillnader i rekryteringen till
högskolan. Fortfarande är andelen studerande från
arbetarhem mycket låg i jämförelse med andel nybörjare
från akademikerhem. Det finns t.o.m. tecken på att den
sociala snedrekryteringen har ökat.
Regeringen har uppmärksammat detta speciellt i
budgetpropositionen och ämnar därför tillsätta en
utredning med uppgift att kartlägga den sociala
snedrekryteringens omfattning och orsaker. Det är positivt
att regeringen nu genomför detta samtidigt som det är
viktigt att i en sådan utredning tas fasta på den kritik som
riktats mot högskolan framförallt när det gäller
antagningssystem och linjesystem.
I dag är antagningen till högskolan starkt spärrad.
Antalet platser understiger starkt antalet sökande. Vid
antagningen gynnas barn från studievana hem vilket med
största sannolikhet ökar den sociala snedrekryteringen.
Portarna till högskolan borde därför breddas ytterligare nu
när ÖGY-reformen ger elever från yrkesföreberedande
linjer behörighet till högskolan.
Kritik har också riktats mot linjesystemet på högskolan
framförallt vad det gäller de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna. Ett system utan linjer
på de filosofiska fakulteterna skulle kunna vara en
möjlighet att bredda rekryteringen till högskolan. Fria
studier skulle kunna ge en utbildning mer anpassad till
studentens behov och bakgrund utan att för den skull få
negativa effekter för de krav och behov som
arbetsmarknaden har.
Det två ovannämnda synpunkterna bör därför beaktas i
den nu av regeringen föreslagna utredningen.
Detta utesluter naturligtvis inte det faktum att valet till
högre utbildning i hög grad bestäms av det egna hemmets
studietraditioner och den stimulans till fortsatta studier som
ungdomarna får i grund- och gymnasieskolan. Åtgärder för
att i större utsträckning än i dag kompensera och stimulera
ungdomar från studiesvaga hem är därför avgörande för att
komma tillrätta med den sociala snedrekryteringen till
högskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aspekter som bör beaktas vid
utredning om social snedrekrytering till högskolan.
Stockholm den 25 januari 1991
Anneli Hulthén (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Marianne Carlström (s)