I arbetet på rehabilitering är sjukgymnasterna med sina
speciella kunskaper en mycket viktig del. Det är viktigt att
de också i framtiden har en sådan utbildning att de kan
konkurrera såväl nordiskt som internationellt.
Den svenska grundutbildningen för sjukgymnaster är i
ett internationellt perspektiv mycket kort. I Sverige har vi
en utbildning för sjukgymnaster på endast 2,5 år. Detta är
jämfört med andra länder en kort tid. Ser man på de andra
nordiska länderna har de 3--4 år. Även övriga europeiska
länder har 3--4 års grundutbildning.
Det finns som framgår av detta ett starkt behov av en
utbildning som är anpassad till omvärldens krav.
Utbildningens tid som vi nu har lades fast redan 1934, men
för några år sedan la man till ett halvt år. Detta menar man
från branschens sida gav inte särkilt mycket mer rent
utbildningsmässigt.
Då slopades nämligen samtidigt de tre månaders
vårdbiträdespraktik man tidigare haft.
Det kan konstateras att en hel del avhopp gjorts från
yrket. Vid analysen av faktorerna kring avhoppen finner
man att de som slutar i yrket gjorde det av följande skäl:
BefordringsmöjligheterLöneskäl
Fortbildningsmöjligheter.
Vi anser att det finns skäl att analysera detta och se vilka
konsekvenserna av mycket avhopp har för rehabilitering
och vården som helhet. Det finns nu anledning att
regeringen dels ser över utbildningstidens längd, dels ser
över skälen till att avhopp sker i sådan omfattning att det
kan äventyra det krav på förnyelse av arbetslivet, vari
sjukgymnasterna som grupp spelar en viktig roll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny
sjukgymnastutbildning.
Stockholm den 25 januari 1991