Bakgrund 1977
inrättades den företags- och förvaltningsjuridiska
linjen -- FFJ-linjen -- vid Göteborgs Universitet. Det är,
bortsett från uppdelningen på två formellt olika delar,
samma utbildning som ges i dag. FFJ-linjen fungerar väl och
har gott rykte bland studenterna för sin inriktning på
företagsjuridik och sin ambitiösa och genomarbetade
undervisning. Det finns dock två problem: linjen ger inte
behörighet till traditionella rättskarriärer och de som tar
examen får inte kalla sig ''jur kand''. Detta är en brist.
Ett inte obetydligt antal studenter på FFJ-linjen väljer
därför att komplettera sin utbildning med de ämnen som
saknas. Företrädarna för utbildningen har inte någon klar
uppfattning om hur många som väljer att komplettera, men
uppger att antalet ökar. Detta innebär flera nackdelar --
både för den enskilde studenten, som förlorar tid och
pengar på en onödig komplettering, och för utbildningen
som sådan, eftersom ''statusen'' kan misstänkas minska om
det framstår som om linjen inte vore komplett.
Det finns i och för sig inte skäl att tro, att de som
genomgått FFJ-linjen i framtiden skulle ha svårt att få
arbete. Emellertid växer arbetsmarknaden automatiskt när
även de traditionella rättskarriärerna kan väljas. Det är
vidare ett känt faktum att examenstiteln jur kand samt
möjligheten att komplettera utbildningen med
notarietjänstgöring, eller påbörjad domarkarriär, har viss
betydelse för möjligheterna att få anställning inom
näringslivet. Examenstiteln jur kand har också fördelen att
vara internationellt gångbar. Den liknar flera andra länders
examenstitel för jurister och kan förstås av de flesta även
från länder utan sådan titel.
Förslaget
En arbetsgrupp inom rättsvetenskapliga institutionen
har tagit fram ett förslag till hur en utbyggnad av linjen till
att motsvara kraven på en jur kand-utbildning skulle kunna
läggas upp och finansieras. Förslaget innebär inte några
ökade kostnader, eftersom det finansieras genom
omfördelningar inom institutionen.
Våra slutsatser
Denna fråga är viktig för Göteborgsregionen. Enligt
undersökningar stannar upp till 80 % av de som genomgått
utbildningen kvar i regionen i yrkeslivet. Ungdomar från
Göteborgstrakten kommer i framtiden att kunna behålla
rötterna och anknytningen till sin hemtrakt under hela sin
utbildning även om de väljer att bli jurister med fullständig
jur kand-examen. Vidare kommer rättsvetenskapliga
institutionen att känna att de har statsmakternas stöd -- inte
deras misstro. Ungdomar från Göteborg tvingas flytta för
att skaffa sig en fullständig jur kand-utbildning. Det kan
slutligen inte uteslutas att unga människor som tänker börja
studera i dag väljer en annan utbildning, t.ex.
ekonomlinjen, av andra skäl än intresse och inriktning.
När nu de företrädare för rättsvetenskapliga
institutionen själva presenterat ett förslag till hur man, utan
ökade kostnader för staten, skulle kunna avhjälpa de ovan
beskrivna bristerna borde beslutet vara lätt. Det var det för
Universitets- och högskoleämbetet, som tillstyrkte
förslaget, och det är det för oss motionärer. Men regeringen
väljer att skjuta upp beslutet till en osäker framtid. Det är
obegripligt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng
inrättas på försök vid universitetet i Göteborg under
budgetåren 1991/92 och 1992/93 med planeringsramen 120
nybörjarplatser per år,
2. att riksdagen beslutar att finansieringen sker på sätt
som anvisats av Göteborgs universitet, dvs. att de resurser
som krävs frigörs genom omfördelningar inom
institutionen, genom en överföring mellan anslagen D 6 och
D 10.
Stockholm den 25 januari 1991
Kerstin Ekman (fp)
Erling Bager (fp)
Ingela Mårtensson (fp)